samlad och redo! - kef · sas till eu:s miniminivå. syftet ... referenser och mer info ﬁ nns på...

kommunal

# 6 2015Medlemstidning för

Kommunalekonomernas förening

kommunal

RESURSERSamla bidrageni en enda påse!

KRÖNIKAN Anna Gabrielsson omutvecklande kontroll

LANDSTINGLandstinget Sörmlandhåller hårt i budget

Annika Hellberg tar ledningen i föreningen

Samlad och redo!

VÅRENS KURSER I BILAGA

Stratsys förenklar arbetslivet

PLAN IT – Planera vad som ska göras

DO IT – Genomför det som planerats

REVIEW IT – Följ upp och analysera det som gjorts

Arbetslivet blir lätt krångligt när flera personer ska planera, genomföra och följa upp saker tillsammans. Ofta saknas en röd tråd och information finns utspridd på olika ställen. Med produkterna i Stratsys plattform skapas ordning och reda. Saker blir gjorda i rätt tid och alla vet vad som förväntas. Det är enkelt att se status genom hela verksamheten och analysunderlag och rapporter sammanställs snabbt.

VÅRA PRODUKTER

Verksamhetsplan

Rapporter

Risk

CSR / Hållbarhet

Arbetsmiljö

RunYourMeeting

Internkontroll

Miljöplan

Checklistor

Skola

Balanced Scorecard

SOSFS 2011:9

Projekt

Medborgarportal

Aktivitetsbudgetering

Läs mer om hur Stratsys produkter gör arbetslivet enklare för 120 kommuner och flertalet landsting på www.stratsys.se

xxxxx

ANSVARIG UTGIVARE: Annika HellbergRegionkansliet, Västra Götalandsregionen405 44 Gö[email protected]ÖR: Thomas Pettersson, Acta Skrivkultur, Björcksgatan 32 B, 416 52 Göteborg,tel 031-13 02 56, [email protected]ÅD: Annika Hellberg, Kristina Bertov, Annika Wallenskog, Niklas Anemo, Nils-Hugo Johansson och Pierre Donatella

GRAFISK FORM OCH LAYOUT: Long Tall SallyANNONSER: Karl-Erik Norlander, KEF Tel. 070-233 54 80, [email protected]ÅGOR OM DIN PRENUMERATION: 026-12 81 85E-POST: [email protected]: Stefan Bohlin

Tryck och repro: Litorapid Media, Göteborg 2015.

Miljömärkt Trycksak 341 834

ISSN 0282-0099

Utges av Kommunal ekonomernas

förening

kommunal

www.kommunalekonomi.se

Nästa nummer utkommer 9 februari 2016.

Höstmörkret omsluter oss och temperaturen har precis gått under noll. Planeringen inför det nya året pågår och regeringen har meddelat att de fördelar en extra budget till kommuner och landsting med anledning av flykting situationen. Här i tidningen kommer vi att belysa arbetet med flykting mottagning. Vi börjar i detta nummer med att bland annat se hur

Trelleborgs kommun tar emot alla som kommer med färjorna söderifrån och återkommer med mera material i nästa nummer av tidningen.

Den extra budgeten från staten fördelas som ett generellt statsbidrag och därmed kan kommuner och landsting själva besluta om hur medlen ska användas på bästa sätt. Till skillnad från de många riktade statsbidrag som fördelats under de senaste åren.

ÖKNINGEN AV DE riktade statsbidragen är idag ett problem för kommuner och landsting. Var och en för sig har de ett gott syfte. Men tillsammans äventyrar de den kommunala självstyrelsen och riskerar att leda till att kommuner och landsting inte tar beslut som är bäst för kommuninvånarna. Det finns en risk för bidragsoptimering där resurserna fördelas på ett sådant sätt att villkoren för de riktade statsbidragen uppfylls, men andra viktiga delar inom kommuner och landsting får stå tillbaka.

Ytterligare problem blir det när bidragen bara gäller några få år och kommuner och landsting måste göra tvära kast i sin planering. Dessutom medför de riktade statsbidragen administrativa kostnader på flera nivåer inom kommuner, landsting och även vid statliga

myndigheter. Det är resurser som skulle kunna användas för att skapa en bättre verksamhet för våra kommuninvånare genom att istället

öka de generella statsbidragen.

I DET HÄR numret av tidningen har vi fler reportage om resursfördelning och riktade statsbidrag. Vi kommer också att återkomma till frågan kring styrning och resursfördelning på KOMMEK den 1718 augusti 2016. Jag ser fram emot att träffa er

då!Nu överlämnar jag till er att läsa tidningen och reflektera på temat resursfördelning. ●

Flyktingmottagning och riktade bidrag

ANNIKA HELLBERGORDFÖRANDE KOMMUNALEKONOMERNAS FÖRENING

KOMMUNAL EKONOMI #6 2015

Innehåll

”Därmed kan kommuner och landsting själva besluta om hur medlen ska användas på bästa sätt.

20. Landsting. Landstinget Sörmland håller i börsen.

22. Redovisning. Anslutningsavgifter – en tillgång att redovisa rätt!

23. Skatter. Nya strider om ränteavdragen.

24. Forskare. Bättre rapportering efterfråga s.

30. Krönika. Anna Gabrielsson om intern kontroll som utvecklar.

Nya ordföranden tar ut färdriktningen

4. Aktuellt. Flyktingmottagandets förutsättninga r.

6. Agenda. Kalendarium för ekonomer.

8. Migration. Flyktingströmmen utmanar.

10. Statsbidrag. SKL vill minska antalet riktade statsbidrag.

12. Skolan. Splittrad resursfördelning stör skolan.

14. Vården. Rekord i resurser – ändå växer bekymren inom vården.

10–15 tema: Resursfördelning

16–18 porträttet

Stratsys förenklar arbetslivet

PLAN IT – Planera vad som ska göras

DO IT – Genomför det som planerats

REVIEW IT – Följ upp och analysera det som gjorts

Arbetslivet blir lätt krångligt när flera personer ska planera, genomföra och följa upp saker tillsammans. Ofta saknas en röd tråd och information finns utspridd på olika ställen. Med produkterna i Stratsys plattform skapas ordning och reda. Saker blir gjorda i rätt tid och alla vet vad som förväntas. Det är enkelt att se status genom hela verksamheten och analysunderlag och rapporter sammanställs snabbt.

VÅRA PRODUKTER

Verksamhetsplan

Rapporter

Risk

CSR / Hållbarhet

Arbetsmiljö

RunYourMeeting

Internkontroll

Miljöplan

Checklistor

Skola

Balanced Scorecard

SOSFS 2011:9

Projekt

Medborgarportal

Aktivitetsbudgetering

Läs mer om hur Stratsys produkter gör arbetslivet enklare för 120 kommuner och flertalet landsting på www.stratsys.se

Xxxxxx

4 KOMMUNAL EKONOMI #6 2015

Mässa för flyktingar.Malmömässan, där KOMMEK

arrangeras 17–18 augusti 2016, används som

vänthall för asyl-sökande.Noterat

1 300 nyre-kryterade med arbetare i Malmö stad hjälper 2 200 en-samkommande barn som väntar på placering i andra kommuner.

Fler ankomst kommuner. Malmös kommunalråd Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) vill se fler ankomstkommuner, för att lätta på trycket mot kommunen.

Flyktingsituationen utmanar kommunsektorn

Lägre krav på HVBhemn ALLT FLER ensamkommande barn söker asyl i Sverige. För att kommunerna ska klara boendefrågan föreslår Socialstyrelsen flera undantag från föreskrif-terna för HVB-hem. Det gäller kraven på att boen-dets föreståndare ska vara högskoleutbildad och att lokalerna ska vara bemannade dygnet runt.

Ändringarna ska kunna träda i kraft den 1 januari 2016.

”Svensk lagstiftning kommer att anpassas till EU:s miniminivå. Syftet är att skapa ett andrum för svenskt flyktingmottagande.”

Statsminister Stefan Löfvén, regeringens presskonferens den 24 november.

BILD

: IST

OC

K

n I mitten av november fattade regering och myndigheter flera beslut som påverkar kommun-sektorn nästa år. Det rör sig om extra pengar och nya kvote r för flyktingmottagandet.

TEXT: THOMAS PETTERSSON

Regeringen har fördelat utlovade knappa 10 miljarder kronor till kommunsektorn, samtidigt som arbets

förmedlingen föreslagit länsvisa kvoter för invandrar och flyktingmottagandet.

När det gäller extrapengarna inställde sig snabbt frågor om redovisningen och om man får göra vad man vill med pengarna.

– Det finns inga krav på särskild återredovisning, men syftet är ju att pengarna ska gå till flyktingmottagning, säger SKL:s biträdande chefsekonom Annika Wallenskog.

OM REDOVISNINGEN RÅDER det delade meningar och RKR ska komma med information.

– Det är rimligt att tro att RKR rekommenderar att pengarna fördelas efter någon typ av matchningsprincip, tids eller kostnadsmatchning. Har man haft höga kostnader 2015 torde man också kunna boka upp mycket intäkter på det året.

Pengarna betalas ut redan i december, re

geringen har haft bråttom för att utrymme funnits under det så kallade utgiftstaket för 2015.

När det gäller de länsvisa kvoterna rör det sig om 21 700 nyanlända invandrare och 40 000 asylsökande ensamkommande. Det är personer med uppehållstillstånd som inte kan ordna egen bostad. Länstalen är underlag för diskussion mellan staten och kommunerna om frivilliga åtaganden. Den nya lagstiftningen om obligatorisk bosättning av nyanlända börjar gälla 1 mars 2016 – ytterligare en faktor att beakta.

– Det är viktigt att kommunerna snabbt får ett besked om vilka läns och kommuntal som ska gälla när den nya lagen träder i kraft, säger PerArne Andersson på SKL. ●

BILD

: ÖYV

IND

LU

ND

– Pengarna löser problemet i den akuta situa-tionen – om man bortser från frågan om vi verkligen lyckas rekrytera personal, sade Filipstads kommunalråd Per Gruvberger (S) till Radio P4 Värmland.

Största mottagarnakronor/invånare

Ljusnarsberg: 6 302 Norberg: 6 073 Laxå: 5 314

Lessebo: 4 866Högsby: 4 627

SERVERAR NIGRATIS MAT?Ta kontroll över skolmatsalarna!

Hur mycket kan er kommun spara? Referenser och mer info fi nns på www.atronic.se eller tel 031-742 49 00. Välkommen!

• Kontroll över pedagogiska måltider• Kontroll över personal- och elevmåltider• Ingen manuell fakturering• Inga kontanter eller kuponger• Inga manuella löneavdrag• Samma system i hela kommunen• Uppfyller myndigheters redovisningskrav

#9 EffektivtGör att tid och resurser

kan användas där de gör mest nytta.

#1 ResultatinriktatLeder till att beslut kan

realiseras, följas upp och ge konkreta resultat.

#7 FramtidssäkratSäkrar att tillväxt och

utveckling kan ske i kundens egen takt.

Så här ser vi på beslutsstöd som det borde vara. Vill du veta mer?

Hypergene är ett sammanhållet beslutsstöd för verksamhetsstyrning som används av 40 kommuner, samtliga länsstyrelser och Stockholms läns landsting. Vill du veta mer? Välkommen till oss på hypergene.se.

HerbertNathan & Co ERP Strategies

HerbertNathan_annons_91x130mm_KEF_150731.indd 1 2015-08-05 10:39

4Ekonomens agendaUTREDNING OM KOMMUNAL REDOVISNINGn En särskild utredare ska se över lagen om kommunal redovisning. Syftet är att åstadkomma en ändamålsenlig redovisningslagstiftning för kommuner och landsting. Utgångspunkten ska bland annat vara att särskilt beakta de redovisningsprinciper som är av vikt för kommunsektorn. Redovisas: senast 30 mars 2016. Finansdepartementet. Dir. 2014:125.

ASYLMOTTAGANDE OCH BOSÄTTNING SES ÖVER n En särskild utredare ges i uppdrag att föreslå åtgärder för att skapa ett sammanhållet system för mottagande och bosättning av asylsökande och nyanlända. Uppdraget ska delredovisas i januari 2017 och slutredovisas i oktober 2017. Arbetsmarknadsdepartementet. Dir: 2015:107.

OFFENTLIGHETSPRINCIPEN OCH PRIVAT VERKSAMHETn Regeringen har uppdragit åt Sigurd Heuman att utreda hur offentlighetsprincipen kan komma att omfatta vissa delar av privat verksamhet. Utredningen omfattar privat utförd men offentligt finansierade tjänster inom: vård och omsorg, fristående förskolor och fritidshem samt vuxenutbildning, vissa i skollagen särskilt reglerade utbildningsformer och viss pedagogisk verksamhet. Redovisas: senast 1 oktober 2016. Socialdepartementet. SOU 2015:04.

UTREDNINGEN OM KOMMUNSEKTORNS MOMSn Utredningen för översyn av ersättning för ”dold” mervärdesskatt har överlämnat sitt slutbetänkande SOU 2015:93 Översyn av ersättning till kommuner och landsting för s.k. dold mervärdesskatt till finansdepartementet.

UTREDNINGEN OM HÖGSPECIALISERAD VÅRD Utredningen om högspecialiserad vård har överlämnat sitt betänkande SOU 2015:98 Träning ger färdighet. Koncentrera vården för patientens bästa till socialdepartementet.

SKL n 14 DECEMBER: SKL publicerar prisindex OPI och VPI.n 18 DECEMBER: Ny skatteunderlagsprognos och MakroNytt 2/2015. Definitiva uppgifter om POpålägg för år 2016. Ny internränta för 2017.n 22 DECEMBER: (preliminärt) Cirkulär och EkonomiNytt om redovisningsfrågor.n 2016, VECKA 1 (preliminärt): SKL publicerar utfall fastighetsavgift 2014 samt bokslutsprognos 2015.

RKR n RKR har för avsikt att inom det närmaste utkomma med ett yttrande om hur det tillfällig a stödet för att hantera den rådande flyktingsituationen bör redovisas.

RIKSBANKEN n 15 DECEMBER: Nytt beslut om reporäntan. Penningpolitisk rapport december 2015 publiceras.

SCB n 12 DECEMBER: Kommunalskatterna. n 22 DECEMBER: Kommunalekonomisk utjämning och utjämning av LSSkostnader.

KONFERENSER n EKONOMICHEFSDAGARNA 14–15 januari, Stockholm.

Nyckeltal för Sverige • Arbetslöshet (säsongsrensat och utjämnat):

7,2 % oktober 2015.• Inflationstakt: – 0,1 % (oktober 2015

jämför t oktober 2014). • Konsumentprisindex: KPI 314,29 (Index

1980 = 100, oktober 2015). • Omsättning i detaljhandeln: 114,

1 september 2015 (Index 2010 = 100).• BNP 1,1 % (kvartal 2, 2015 jämfört

före gående kvartal).• Folkmängd: 9 828 655 (30 september

2015). KÄLLA: SCB

Bengt Gustafsso nvd för Soltak AB Nybildade Soltak är på väg att ta över stödtjänster som ekonomiadministration, löne hanterin g, HR och IT åt ägarkommu-nern a Stenungsund, Orust, Lilla Edet, Tjörn, Ale, Kungälv och Öckerö.

Vad är tanken med Soltak?– Gemensamma stödfunktioner skapar sam-ordningspotentialer som inte är möjliga i små kommuner. Men vi vill också leverera kvali-

tetsförbättringar. Kommunerna ska få mer för pengarna, helt enkelt.

Hur stora kan besparingarna bli?– Det har vi inte tagit fram några siffror på, men genom benchmarking har vi kommit fram till att det finns en potential att spara 10–30 procent långsiktigt. Men det beror förstås också på vilka stödfunktioner kommunerna i framtiden väljer att lägga i bolaget.

Under 2015 har fyra kommuner flyttat över verksamheter till Soltak. Vid nyår sker en formell övergång och 85 anställda börjar arbeta på det nya kontoret i Kungälv. Dina erfarenheter hittills?– Att det är jätteviktigt att vara tydlig. Att alla

kommuner har ambitionen att samordna och att backa upp arbetet. Känslan av att det är dit vi är på väg växer sig starkare hela tiden. Nu handlar det inte längre om OM, utan om HUR. Kommunikationen mellan kommunerna har blivit mycket tätare under de två år bolaget funnits. Jag har ett väldigt kul jobb och jag tror att det här samarbetet kommer att växa.

Inom vilka områden då?– Det är flera som diskuteras, bland annat bilpooler där kommunerna tillsammans kan få bättre leasingavtal med mera. Personligen tror jag att det finns mycket att vinna på att göra gemensamma upphandlingar. Det finns många funktioner som kräver speciell kompetens och där man skulle kunna ha gemensamma tjänster. ●

Hallå där ...


Att slippa växla mellan olika program för att hantera rapportering,

förmåner eller flex är bara en av fördelarna med nya Aditro Window.

Här har vi samlat alla våra smarta applikationer så att du med en

enda inloggning kan hantera allt du behöver. Tjänsten är dessutom

behörighetsstyrd, vilket innebär att du alltid når de applikationer

som är väsentliga för just dig.

Det kallar vi en enklare jobbvardag!

Vill du också komma igång och samla allt på ett och samma ställe? Hör av dig så berättar vi mer om hur Aditro Window kan förändra ditt sätt att arbeta.

Tel. 010-451 10 00 [email protected] aditro.se

Hej då alt + tab!

�

Aditro Public AB

Aditro Public KEF-annons 20150930.indd 1 28/09/15 16:28


Trots gränskontroller och försämringar i flyktingmottagandet har antalet asylsökande legat på en hög nivå. Det

återstår att se om regeringens ”nödstopp” den 24 november ger önskad effekt. Sedan mitten av oktober sänder Myndigheten för skydd och beredskap (MSB) ut en veckorapport om läget i landet. I rapporten daterad den 18:e november talar man för första gången om ”utträngningseffekter inom hälso och sjukvård och samt socialtjänst.” Undanträngningseffekterna rapporterats ännu så länge från ett fåtal regioner, däremot verkar bristen på lärare och lokaler inom skolan vara utbredd.

FRÅN SKL:S SIDA lever man med utvecklingen varje dag och kämpar med att överblicka de ekonomiska effekterna. I den senaste ekonomirapporten ser man ett samlat behov av skattehöjningar för kommunsektorn med cirka två kronor fram till 2019, där flyktingmottagandet står för cirka 40 öre.

– De senaste demografiska prognoserna från SCB pekar mot att två kronor inte kommer att räcka. Vi återkommer i februari

med nya beräkningar, säger biträdande chefsekonom Annika Wallenskog.

Kommunerna ska i princip ha full kostnadstäckning för flyktingmottagandet. Samtidigt är det svårt att beräkna de faktiska kostnader och efterfrågan på vissa tjänster spräcker givna ramar.

– Ersättningen för boende är fast, 1 900 kronor, men bristen på boenden har fått kostnaderna att sticka iväg.

I mitten på november kom regeringen med besked om fördelningen av extra pengar till kommuner och landsting, sammantaget cirka 10 miljarder kronor. På SKL är man inte helt nöjd med fördelningsprinciperna:

– SKL har inte fått den exakta fördelningen, men när man ser hur medlen fördelats kan man notera att regeringen lägger mycket pengar på kommuner som haft högt asylmottagande 2015, men inte på kommuner som haft ett långvarigt mottagande av personer som väljer eget boende (ebo) eller på det förväntade mottagandet år 2016. I fördelningen kan man tycka att de senare variablerna borde ha vägt tyngre.

Nu kommer schablonersättningarna för

asylmottagandet och skolan öka med 50 procent nästa år. När det gäller exempelvis gymnasieskolan har ersättningen varit 72 000 kronor per elev, medan SKL beräknat kostnaden till 138 000 kronor.

– Vi ser att höjningarna inte räcker till. Kommunerna kan ju ta av extrapengarna nästa år, men kostnaderna försvinner inte, konstaterar Annika Wallenskog.

ETT ANNAT BEKYMMER är att Migrationsverket är överbelastat. Det visar sig i många led av ärendehanteringen, inte minst ekonomin.

– Det har exempelvis tagit Migrationsverket 1,5 till 2 år att betala ut ersättningar till landets ankomstkommuner. Det kan ju inte vara meningen att kommunerna ska leva i osäkerhet så länge, och dessutom agera bank.

Men, uteblivna ersättningar är inte det största bekymret. Under 2015 har det snarare rört sig om att kommuner saknar bemanning och lokaler samt en del undanträngningseffekter.

– Det handlar om resurser, lika mycket som pengar. Tolkar, lärare, socialsekreterare … det har varit och är brist på allting.

Samtidigt är det viktigt att ha rätt perspektiv på det som händer. Dagens bekymmer kan vara morgondagens lösning på vår demografiska situation.

– Försörjningskvoten kommer att bli så mycket bättre. Vi behöver verkligen fler människor i produktiv ålder, förutsatt att vi kan sätta dem i arbete, säger Annika Wallenskog. ●

Saknas: personal och lokalern Hösten 2015 kommer att skrivas in i historieböckerna. Aldrig förr har så stora flyktingströmmar letat sig till Sverige och mottagandet kostar på.

– Det handlar om resurser, lika mycket som pengar. Tolkar, lärare, socialsekreterare … det har varit och är brist på allting, säger Annika Wallenskog på SKL.


Stort behov av regeländringarSKL har listat ett 50-tal regeländringar/undantag för att under lätta flyktingmottag-ande t. Här kommer ett axplock:

4 Automatisk utbetalning av ersättning för asylsökande barns skolgång.

4 Ett fungerande digitalt verktyg för att ansöka om ersättningar.

4 Full kompensation för kom-munala evakueringsplatser och anläggningsboende.

4 Ny utformning av statens ersättningar till landstingen för asylsjukvård.

4 Ersättning för vård till oregistrerade asylsökande.

4 Förenkla hälsoundersök-ningar.

4 Ge samordningsnummer till alla asylsökande.

KÄLLA: BEHOV AV REGELÄNDRINGAR MED ANLEDNING AV FLYKTINGSITUATIONEN.

SKL 151027

KOMMUNAL EKONOMI #6 2015 9

n Trelleborg har tagit hand om fler ensamkommande flyktingbarn än man trodde var möjligt. Det har frestat på, både materiellt och men-talt. Samtidigt ska ordinarie verksamhet klaras av.


Det har blivit en välbekant syn i våra riksmedia: bussar som rullar av färjorna i Trelleborg, fyllda med

flyktingar. Sedan den 10 september har det kommit över 40 000 flyktingar via Trelleborgs hamn. Utav dessa är (mitten på november), cirka 3 400 ensamkommande flyktingbarn.

– Vi har klarat strömmen med ordinarie organisation, vi har inte behövt upprätta vår krisorganisation. Men frågan har varit uppe, flera gånger, säger Agneta Sjölund, tillförordnad kommunchef och tillika ekonomichef (det finns en tf avdelningschef)

Det har varit slitsamma månader. Först nu har Agneta fått lite perspektiv på vad som hänt.

– Första månaden var belastningen … ja, det går nog inte att föreställa sig. Vi räckte aldrig till, hela tiden saknade vi boplatser och personal. Ett tag var madrasserna slut i hela Skåne, en annan dag var personnumren slut i registreringssystemen, säger hon och fortsätter:

– Vi har fått lösa det mest akuta: mat, tak över huvudet, hygien och säkerhet. Vi har fått strunta i regler och förordningar för att överhuvudtaget kunna lösa situationen.

Kommunen har anställt ny personal, över 300 personer. Ett rekryteringscenter upprättades snabbt där personer sökte jobb på förmiddagen, intervjuades, anställdes och började jobba på kvällen. Att kunna tala flyktingarnas språk har varit en merit.

– Många har fått sina första jobb den vägen, det är en positiv effekt. Och inom kommunen har vi lärt känna varandra på ett nytt sätt, det ska bli intressant att se vad det ger framöver.

NÄSTAN ALLA FLYKTINGAR som stannar i Trelleborg är ensamkommande, nära 90 procent bussas vidare till Malmö. I dags läget ansvarar kommunen för ungefär 1 000

unga, varav 550 bor i den egna kommunen. – Vi har flera andra kommuner som

hjälper oss, det har underlättat mycket. Just nu har vi 26 tillfälliga boplatser. De flesta kommuner har anställt egen personal, men vi har myndighets och kostnadsansvaret.

De skulle dock kunna vara betydligt färre flyktingar kvar i Trelleborg. Migrationsverket har inte hunnit med den helt nödvändiga registreringen, plus att en del kommuner inte hämtar de barn de blivit anvisade av verket.

– Det har varit ett stort orosmoment: när ska barnen bli hämtade till sina vistelsekommuner? Där finns det kommuner som redan tagit emot många flyktingbarn, och saknar fler platser. Ändå anvisas de nya flyktingar av Migrationsverket – den delen av logistiken har inte fungerat, konstaterar hon.

Det finns åtskilligt i relationen statkommun som kan fungera bättre. Staten ska stå för kostnaderna för flyktingmottagningen, samtidigt finns det gråzoner och frågetecken.

– Migrationsverket hinner inte med utbetalningarna. Vi ligger ute med rätt mycket pengar, och utgifterna måste tas med i vår likviditetsplanering. Med regeringens extrapengar känns det ändå lite tryggare, säger hon.

Nu har Trelleborg hanterat den första

fasen av flyktingströmmen. Många bekymmer, men också glädje ämnen och nya insikter.

– Att tjänstemän på olik a myndigheter tvingats bryta mot regler har varit konfliktfyllt. Och ändå kommer vi kanske att tycka att Sveriges regler varit för stelbenta på sina håll, när vi summerar.

Nu gör sig även den kommunala vardagen påmind, det är dags att komma ikapp. Inte minst mentalt.

– Vad har hänt med de verksamheter, där vi hade fullt fokus förut? All verksamhet som var viktig innan flyktingströmmen måste få den uppmärksamhet som krävs.

Hur dramatisk är då förändringen i Trelleborg? Ja, Agneta Sjölund har lite blandade känslor:

– Om jag tittar ut över torget, ner mot hamnen ser jag inga flyktingar alls. För dem som varit direkt berörda har det varit dramatiskt – det inser alla runt om oss. Men, för trelleborgarna och övriga medarbetare, så fungerar den ordinarie verksamheten lika bra som tidigare. Men, det är klart att den största utmaningen återstår – att integrera alla nya med arbete och bostäder. ●

Agneta Sjölund.

Trelleborgs kommun klarade första vågen

”Det har varit ett stort orosmoment: när ska barne n bli hämtade till sina vistelsekommuner?”

BILD

: SA

RA JO

HA

RI/T

RELL

EBO

RGS

ALL

EHA

ND

A

FULLA HUS. Trelleborgs kommun har ansvaret för ungefär 1 000 ungdomar.

Migration


Resursfördelning

Mats Dahlberg.

Annika Wallenskog.

n Våra offentliga resurser ska fördelas för att skap a likvärdighet och god kvalitet. Men, det är inte alltid behoven styr och det är svårt att skapa modeller som fungerar. Dessutom vill förstås våra politiker ha ett ord med i laget.

Svårstyrt med riktade bidrag

Säg ”generella statsbidrag” till en kommunalekonom, och du får ett leende till svar. Säg ”riktade statsbidrag” och blicken mulnar betänkligt. Inte så konstigt, kanske. På några år har floran av riktade statsbidrag ökat från omkring 60 till 80

och situationen är svårhanterlig.Det är en olycklig utveckling, anser nationalekonomen

Matz Dahlberg vid Uppsala universitet som studerat statsbidragens effekter i teori och praktik.

– I ett land med hög decentralisering av politisk makt passar riktade statsbidrag illa. Här i Sverige anser vi att kommunpolitiker känner de lokala behoven och förutsättningarna bäst då passar generella statsbidrag bättre.

En annan anledning för staten att vara återhållsam är det kommunala självstyret.

– Riktade bidrag lägger en hämsko på den lokala politiken. Blir det missnöje med bidragsbaserade åtgärder kan de lokala politikerna alltid hänvisa till rikspolitikerna – det är deras beslut. Det blir svårare att utkräva ansvar, säger han.

MEN, SITUATIONEN ÄR inte ny. En starkt bidragande orsak till att det kommunala utjämningssystemet sjösattes på 1990talet var att de riktade statsbidragen växt kommunsektorn över huvudet – de utgjorde hela 20 procent av kommunernas inkomster. Med tiden återkom dock användningen av de riktade statsbidragen. Att minska antalet statsbidrag är en prioriterad fråga för SKL:

– Kommunerna vet knappt vilka bidrag som finns och hur alla dessa riktade bidrag ska sökas. Det påminner om situationen för studenter som ska söka stipendier, säger biträdande chefsekonom Annika Wallenskog, suckar lite och fortsätter:

– Kommunerna efterlyser så praktiska saker som listor på alla bidrag som går att söka och länkar till lämplig webbplats.

Även myndigheter som Riksrevisionsverket och Statskontoret har pekat på problemen med riktade bidrag*. Kommuner som exempelvis skulle behöva skolbidrag söker dem inte, på grund av för små administrativa resurser. Ofta krävs dessutom medfinansiering för att få bidragen.

– Riktade statsbidrag skapar inte den effektivitet sektorn behöver. Kommuner och landsting har sina egna problem och prioriteringar, men måste avsätta resurser för att få del av de riktade statsbidragen. Det blir en fragmentarisering av resurserna och svårt att styra åt rätt håll på lång sikt.

Ett aktuellt exempel är äldreomsorgen. Där pågår ett omfattande och uppskattat utvecklingsarbete med bland annat ny teknik, för att kunna effektivisera och öka brukarnas trygghet.

– Mitt i den processen kommer ett statsbidrag för att öka bemanningen. Då blir det ingen strukturomvandling och effektiviseringarna skjuts på framtiden.

SKL SÄGER FÖRSTÅS inte nej till statliga stöd, de ingår i den kommunala intäktsmodellen. Däremot tänker man utvärdera vilka områden och vilka typer av riktade statsbidrag som faktiskt fungerar. Och, när man definierat de bidrag som fungerar, hur de ska hanteras på lång sikt.

– Tidsbegränsade riktade bidrag skapar bekymmer, även om de fungerar. När de tas bort kan kommuner och landsting bli stående med en organisation man inte har resurser för.

Varför växer då antalet statsbidrag? Ja, där är både Matz och Annika överens: det är rikspolitikernas sätt att hantera brister i den kommunala välfärden. Där spelar våra medier en viktig roll, anser Annika Wallenskog:

– Journalister har inte alltid koll på vilken politisk nivå som har ansvaret för välfärdsfrågorna. Dyker det upp något kommunalt problem vill man gärna fråga någon känd politiker, helst en minister: ” Vad gör DU åt det här?” Då är det frestande för politikern att lägga upp en påse pengar för att visa handlingskraft.

n Floran av riktade statsbidrag ökar, trots att ekonomer och forskare anser att de fungerar dåligt. SKL ska utreda vilka bidrag som fyller sitt ändamål och vill minska antalet.

TEXTER: THOMAS PETTERSSON


Svårstyrt med riktade bidrag

I SKL:s senaste ekonomirapport ägnas ett helt kapitel åt de riktade bidragen och frågan ligger högt på dagordningen.

– Problemet med riktade bidrag var uppe på vårt augustimöte med civilminister Ardalan Shekarabi och finansminister Magdalena Andersson. På förbundsstyrelsens december möte kommer vi föreslå att målsättningen ska vara att minska antalet riktade bidrag från 80 till 65, avslutar Annika Wallenskog. ●

Intäkter kommunsektornmiljoner kronor 2009 2014Skatteintäkter 512 028 602 390 Generella bidrag 80 217 105 600 Riktade bidrag 22 259 37 030

KÄLLA: SKL

Riktade statsbidrag – fem nackdelar 4 Hotar det kommunala självstyret4 Skapar omfattande administration4 Alla har inte råd att medfinansiera4 Många av statsbidragen är kortsiktiga4 Motverkar ibland lokala satsningar*Riksrevisionen kommer med en rapport om effekterna av riktade

statsbidrag inom hälso och sjukvården våren 2016.

DRÖMLÄGE. Tänk om alla riktade bidrag lades om till generella bidrag.

ILLUSTRATION: LASSW WIDLUND

I Vaxholm har ekonomichef Derk de Beer, tidigare analytiker på SKL och Årets Kommunalekonom 2013, reagerat mot

den statliga styrningen. – I princip alla kommuner står inför

en situation där det inte är realistiskt att öka bemanningen. Antingen är man i Vaxholms situation som växer, måste investera och samtidigt effektivisera för att klara ekonomin. Eller så är det krympande kommuner som behöver anpassa sin verksamhet och inte heller kan utöka bemanningen.

Vaxholm har kommit en bra bit på väg

när det gäller att skapa en både effektiv och kvalitativ äldreomsorg.

– Vi har haft en hög servicenivå och dyr äldreomsorg. Under de senaste åren har kommunen effektiviserat verksamheten – ändå ligger vi över snittkostnaden, konstaterar han.

UNDER ÅRET HAR han varit tillförordnad socialchef och ingår i ett nätverk för socialchefer i norra Stockholm. Även i nätverket var de flesta överens om att det var fel att söka bidragen, men alla gjorde det. Liksom även Vaxholm.

– Rent logiskt är det ingen som säger emot, varken politiker eller tjänstemän. Men, i slutändan går det inte att stå emot när staten skickar pengar, säger han och fortsätter:

– Vi skrev ett tjänsteutlåtande att vi söker bidraget, men poängterar att vi vänder oss mot den här typen av statsbidrag. Det borde föras in i det generella statsbidraget.

Det finns andra verksamheter i Vaxholm som bättre skulle behöva ett tillskott, konstaterar han.

– Vi gör inte vad vi anser vara bäst – vi gör det vi får pengar för att göra. Om det kommunala självstyret ska bevaras måste staten överlåta åt kommunerna att göra prioriteringar. Det är det mest effektiva. ●

Omsorgspengar hämmar effektiviseringar

Derk de Beer.

n Regeringen och Vänsterpartiet satsar sju miljarder kronor under mandatperioden för att öka bemanningen inom äldre-omsorgen. En björntjänst, anser ekonomer och omsorgschefer.

”Riktade stats bidrag skapar inte den effektivitet sektorn behöve r.”


regeringen tillsammans med förbundet diskuterar utformningen av bidragen och mot vilka områden de riktas. Satsningarna måste vara mer långsiktiga, i synnerhet när de bygger på medfinansiering.

– En kommun kan ha gjort en egen satsning på till exempel matematikutbildning för lärare. Om regeringen samtidigt går ut med ett riktat bidrag till just det kan den kommunen gå miste om statliga pengar.

PerArne Andersson konstaterar att de riktade statsbidragen bara utgör cirka fem procent av den totala finansieringen av skolan, men att de kräver en omfattande administrativ hantering och därför slukar mycket dyrbar tid i kommunerna.

NÄR RIKSREVISIONEN FÖR ett år sedan granskade de specialdestinerade stats bidragen till skolan hamnade utformningen av bidragen i fokus. Myndigheten drog slutsatsen att små kommuner i glesbygden ibland avstår från att söka bidrag då proceduren tar för mycket tid och kraft. Systemet leder inte heller till en likvärdig utbildning och för kommuner med svag ekonomi blir det extra svårt att utnyttja de bidrag som kräver medfinansiering. Risken är stor att de huvudmän och skolor som verkligen behöver extra resurser inte tar del av statsbidragen.

Ulf Fryklund, ekonomichef på barn och utbildningsförvaltningen i Sundsvall upp

skattar att det totalt går åt nästan en heltidstjänst för att hantera administrationen av alla statsbidrag som omfattar skolan. Han sorterar dem i två huvudgrupper: dels de som kommer via Migrationsverket och gäller flyktingar och framför allt ensamkommande flyktingbarns skolgång, dels de som Skolverket hanterar.

– Uppbindningsfaktorn är långsiktigt förödande, säger han och tar satsningen på förstelärare som exempel. För många kommuner som permanentat tjänsterna väntar stora problem den dag statsbidraget försvinner.

Samtidigt framhåller han att det ur en strikt skolekonomisk synvinkel finns fördelar med riktade statsbidrag.

– Pengarna går ändå förhoppningsvis dit de ska. I mitt eget perspektiv är det säkrare att pengarna kommer till skolan än om de hamnar i den generella påsen för då är det någon annan som kan omfördela dem, säger Ulf Fryklund. ●

Resursfördelning

Per-Arne Andersson. Ulf Fryklund.

Riktade skolbidrag – ett axplock 4 Läxhjälp

4 Lärarlegitimation

4 Rektorsutbildning

4 Frivilliga nationella prov i NO och SO

4 Utökad undervisningstid i matemati k årskurs 1–3

Bidragen som styr skolann Riktade statsbidrag är inte någon favorit i kommun-sektorn. Bara på skolans område finns ett 60-tal statsbidrag, som bakbinder politiker och tjänstemän och ökar administrationen.

TEXTER: TORBJÖRN TENFÄLT

När SKL i slutet av oktober presenterade höstens ekonomirapport beskrev förbundets chefekonom

Bettina Kashefi de riktade statsbidrag som ”ett riktigt elände”. Hon slog fast att de ökar i antal, hotar den kommunala självstyrelsen och orsakar väldigt mycket administration:

– Med alltför många och alltför detaljerade statsbidrag finns en risk att de kommuner som mest skulle behöva ta del av resurserna inte förmår att söka.

SKL vill ändra systemet i grunden och pressar på för att förmå regeringen att minska sitt kontrollbehov. Totalt har regeringen ett 80tal riktade statsbidrag i sin palett. Enligt Skolverket gäller drygt ett 60tal av bidragen skolan.

PER-ARNE ANDERSSON, chef för SKL:s utbildnings– och arbetsmarknadsavdelning, har förståelse för att regeringar lanserar olika satsningar, men efterlyser en ordning där

RÄKNEHJÄLP. Floran av statsbidrag i skolan speglar den splittrade styrningen. Extra pengar för matteundervisning är bara ett av många bidrag.

”Uppbindningsfaktorn är lång

siktigt förödande ...”

BILD

: IST

OC

K


Resursfördelning

n Resurserna ska fördelas så att skolan blir likvärdig för alla elever. Men pengarna kommer inte alltid dit de ska och med fler ensamkomman-de flyktingbarn kan kommu-nerna behöva extra tillskott.

Förra året skärptes lagstiftningen och i skollagen står det nu att kommuner ska fördela resurser till förskolor och

skolor efter barnens och elevernas behov och förutsättningar. Den så kallade socioekonomiska viktningen ska leda till en mer likvärdig skola.

– Problemet är att resurstilldelningen för flyktingar inte är tillräcklig med tanke på att vi får in väldigt många barn som är analfabeter. Tillägget för dem är så lågt att pengarna inte räcker. Nu hoppas jag att det löses men jag tror inte på det förrän jag ser pengarna i plånboken, säger Per Wadman, rektor på Kista grundskola i norra Stockholm.

HAN KONSTATERAR ATT kommunala och statliga satsningar inte alltid når hela vägen fram till den enskilda skolan.

Var försvinner de på vägen?– Det finns ju en kommunal överbygg

nad som man bör ifrågasätta med jämna mellanrum. Mycket pengar försvinner i

administration och ändå ökar det administrativa arbetet ute på skolorna. Jag jobbar mer med det nu än för fyra år sedan.

Stockholms stad har ett socioekonomiskt stödsystem som enligt Per Wadman inte fungerar perfekt, men som ändå är ett vällovligt försök att fördela pengar till de områden där de behövs.

– Skolorna i Rinkeby får betydligt mer resurser än min skola och det ska de ha. Jag får mer resurser än skolorna i innerstan och det ska jag ha för att jag ska klara att göra en utjämning.

Vad behöver du extra resurser till?– De behövs för att få in mer kunnig

personal i skolan. Men även om vi får in mer resurser är det inte säkert att vi får tag i den personal vi behöver. Att lära barn i 1415årsåldern att läsa och skriva när de inte kan det på sitt eget språk är en uppgift som kräver duktiga pedagoger som kan stötta eleverna på deras eget språk.

Konsultbolaget EY presenterade förra året en studie av de 50 största kommunerna som visade att det ofta är ramar och schabloner som styr, snarare än behoven. De extra pengar som socioekonomiska

kriterier ger mättar delvis andra behov i organisationen.

– Sedan dess har vi gjort många konsultutredningar på samma tema och de slutsatser vi kom fram till i rapporten verkar hålla, säger AnnMarie Ek, konsult på EY och en av författarna.

FÖR ATT VÄNDA utvecklingen behöver kommunerna bli bättre på att följa upp vad som händer i skolorna.

– Det räcker inte med att bara fördela resurser, man behöver bli bättre på analys och att följa upp det som verkligen fungerar ute i skolorna, säger AnnMarie Ek.

PerArne Andersson, chef för SKL:s utbildnings– och arbetsmarknadsavdelning, konstaterar att kommunerna är skyldiga att fördela sina resurser till skolorna efter den socioekonomiska viktningen.

– Alla gör det, men på en del håll väldigt lite. Även staten borde ta ställning. Om kommuner har många asylsökande barn och regeringen vill satsa på att utveckla deras språk är det kanske de kommunerna som ska ha lite mer pengar, säger han. ●

Per Wadman.Ann-Marie Ek.

Så förbättras resurs styrningen i kommunerna4 Ta reda på om

resursern a verkligen når skolan.

4 Följ upp hur pengarna används.

4 Stärk lärarna så de blir bättre på att använda resurserna.

Likvärdig skola – om behoven får styra

SVÅRT. Ofta har skolgången varit sporadisk i hemlandet.

”Problemet är att resurs tilldelningen för

flyktingar inte är tillräcklig med tanke på att vi får in väldigt många barn som är analfabeter.”


Resursfördelning

n Diagnos på svensk sjukvård: trött, utmattad och förvirrad.

Det vimlar av normer och mätningar, men är ont om ansvarsutkrävanden. Sam-tidigt har det aldrig funnits så mycket resurser i vården, vilke t ger ett starkt utgångs-läge att forma något nytt, menar forskaren Anders Anell.

TEXTER: AGNETA BORGSTRÖM

I slutet av året har de flesta sjukhus den gamla vanliga diskussionen. Underskott råder i ekonomin och ett eller annat

räddningspaket har lösts ut. Resursfrågan är som vanligt ett av de vanligaste ämnena det talas om i landstingens mötesrum, menar Anders Anell, professor på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Hur mår landstingen tycker du?– Vi har ju en snabb kostnadsökning som

ligger på en nivå som är högre eller väsentligt högre än den ekonomiska tillväxten. Det är svårt att få tag i sjuksköterskor, vårdavdelningar får stängas, personal måste hyras in istället, läkemedel är dyra och vården blir i sig också allt mer kostsam, säger Anders Anell, som lägger till att tillståndet inte förbättras av flyktingsituationen:

– Den ger lite utrymme för andra reformer på kort sikt. Flyktingsituationen har däremot ingen koppling till de problem som listas och påverkar heller inte tillståndet. De förändringar som landstingen borde ha gjort i de goda tiderna blir tuffa att genomföra i sämre tider.

MED ANDRA ORD: läget är ”lite avvaktande” i landstingen. Det finns en kritik mot

styrningen i landstingen, som till exempel handlat om att ”new public management” brett ut sig.

– Denna kritik har lett till en livaktig diskussion i vården och många är medvetna om baksidan med denna

målrelaterade styrning, men samtidigt kan man inte slänga ut barnet med badvattnet. Det behövs helt enkelt nya former av styrning och en mer professionell ledning i landstingen.

Anders Anell ser hur sjukvården är fullkomligt bombarderad av normer, mått och mätningar, men helt saknar den sista punkten: ansvarstagande och uppföljning.

– Det behövs ansvarsutkrävande som bygger på professionens eget ansvar.

Sjukvården befinner sig i en mycket spännande tid. Det har aldrig tidigare funnits så mycket ekonomiska och personella resurser att ”skapa vård” med.

– Man ska inte måla läget nattsvart. Det är heller inte första gången vården befunnit sig i detta läge som egentligen bara innebär frön till något nytt.

Prioriteringsdiskussioner blir än mer

angelägna att föra nu än förut, menar han. Diskussionen om vad vården ska utföra och vad den mäktar med för de skatteintäkter som finns måste leva.

– Diskussioner förekommer dock mest på verksamhetschefsnivå än på central nivå. Jag tror inte att man ännu vågar ta i frågorna på allvar.

En annan fråga som kan ses som en uppstick-ar e är medfinansiering. Ska patienter få hjälpa till att betala sin vård själv eller ej?

– Det finns olika principer i landstingen när det gäller möjligheter att betala extra för till exempel dyrare hörapparat eller multifokal lins vid kataraktoperation. Jag tror inte att det kommer att ändras i närtid. Det finns ett begränsat intresse att öppna upp för medfinansiering, eftersom budskapet då samtidigt blir att offentlig vård inte har råd med ”det bästa” och att plånboken

Önskas: en tydligare prioritering och styrning

Anders Anell.

PRESSAD VÅRD. Smart resursfördelning börjar med modet att prioritera.


Önskas: en tydligare prioritering och styrning

”Det behövs ansvarsut

krävande som bygger på professionens eget ansvar.”

I en forskningsrapport har Vårdanalys studerat hur vården utnyttjats i tre landsting som infört vårdval: Västra

Götaland, Östergötland och Stockholm. I alla landsting besöker de med lägre utbildning (grundskola) och lägre inkomster än snittet vården mer, mätt i antal läkarbesök, efter vårdvalsreformerna. Så var det dock även före reformerna. Forskaren Nils Janlöv ser ändå att deras läkarbesök ökat:

– Den samlade bilden är att de med lägre inkomster har ökat sina besök i vården. Men det är ingen stor ökning om man tittar på det totala konsumtionsmönstret.

BILDEN ÄR MÅNGFASETTERAD, som vanligt.– När det gäller de patienter som gör

minst ett årligt besök är det istället gruppen med högre inkomst som har ökat. En tänkbar förklaring till besöksmönstren kan vara att de med högre utbildning och inkomster oftare söker vård i specialiserad öppenvård jämfört med de med lägre utbildning och inkomster, menar Janlöv.

De olika vårdreformerna i landstingen ger också olika utslag. Antalet läkarbesök totalt sett har ökat markant i Stockholm,

men inte i de andra två landstingen. Ökningen i Stockholm är också störst för de äldre invånarna som ofta är de mest behövande.

– Stockholms huvudsakliga besöksrelaterade och åldersbaserade ersättning är därtill i linje med ett tydligt ökat vårdutnyttjande bland äldre.

Gynnas de socioekonomiskt svaga av modellen?

– Det är väldigt svårt att avgöra. Ersättningssystemens samlade påverkan är väldigt komplex. Vi pekar generellt på vikten av att utveckla mer behovsviktade ersättningar.

Studien visar att det är svårt att hitta den perfekta ersättningen som gynnar alla i en vårdreform. Forskarna efterlyser dock en långt bättre nationell uppföljning på nationell nivå av primärvården, både

av offentliga och privata vårdgivare. ●

Vårdval ger inga gräddfiler n Valfrihet bara för välbärgade? Nej, en studie av vård-valsmodeller visar att människor med lägst utbildning och inkomst oftare går till doktorn i primärvården än de med högre utbildning, enligt en färsk studie av Vårdanalys.

”Vi pekar generellt på vikten av att utveckla mer behovsviktade ersättningar.”

Bo Carlbark.

n BRA KOLL PÅ kostnader i sjukhusvården, men ingen drivkraft att jobba snabbare. Jämtland ser både plus och minus med att ha fast ersättning i slutenvården. Jämtlands läns landsting står ut från mängden i landet genom att inte ha rörliga delar i den ekonomiska styr-ningen av sjukhusens vård. Ekonomidirektör Bo Carlbark ser mest fördelar med systemet.

– Det ger en god kostnadskontroll och är enkelt att administrera. En nackdel är att det inte ger några incitament att vara produktiv.

Men ni har ju stora underskott i vården – vad beror de på?

– Kostnadsutvecklingen har de senaste åren varit högre än utvecklingen av våra skatte-intäkter, trots skattehöjningar. Till viss del bero r det på att ersättningen via utjämnings-systemet har urholkats. Vår kostnadsutveck-ling har dock inte varit högre än sektorn i övrigt utan ligger i nivå med övriga landsting.

På vilket sätt ger systemet kostnadskoll?

– Det är till exempel inte möjligt att öka

verksamhetens intäkter genom att öka produk-tionen utöver vad som absolut är nödvändigt.

I primärvården har ni rörligt ersättningssystem i vissa delar, dock enbart för kapiteringen. Hur fungerar det?

– Vår ersättning till våra hälsocentraler ba-seras på antal listade patienter. Kapiteringser-sättningen tar hänsyn till de vanliga parame-trarna som till exempel ålder, socioekonomi och annat.

Hur har detta påverkat ekonomin på era vårdcentraler?

– Vi får en god kostnadskontroll genom att man får ersättning per listad och inte utifrån vad man gör med patienterna. Detta förutsät-ter att man klarar att hålla sin ekonomi. Det ger vissa incitament att vara produktiv, men systemet kräver en viss administration.

Jämtland kör med fast pris

ska få styra, menar Anders Anell, som själv tycker att det är bättre att vara transparent.

Individens egenansvar för sin hälsa kommer i praktiken förmodligen bli än högre. Allt fler kommer möjligen att teckna privat sjukvårdsförsäkring, tror han.

– Intresset för hälsa ökar, även om offentlig vård inte har råd med allt – vilket man inte haft tidigare heller. Men i takt med öppet samhälle blir det kanske allt tydligare, förklarar Anders Anell. ●

BILD

: IST

OC

K


Xxxxxx

Favoriten heter murex palmarosae – en purpur färgad snäcka med ett vindlande hölje av kalk. Den finns i vitrinskåpet i villan hemma i Vallentuna. Flera olika snäckor ligger framme, andra är prydligt nedpackade i en kartong.

– Jag tycker om kombinationen av det vackra och systematisk ordning, säger Annika Hellberg.

Vad kännetecknar en snäcka du fastnar för?– Variationen, mångsidigheten. Här kan man dra paralleller

till ledarskap: Vi är olika som personer och bidrar med olika saker. Just i mötet skapar vi ett mervärde.

Annika Hellberg valdes till ny ordförande vid föreningsmötet i

Skellefteå i slutet av

augusti. Med ambulerande möten och starkare förankring ute i landet slår KEF in på en linje som passar hennes syn på styrelsearbete.

Beskriv dig själv som ordförande?– En kombination av drivande och strukturerad. Jag vill få

med alla på tåget och hitta lösningar som vi kan bli överens om. Jag vill också lyfta sociala medier och synas mer där.

Fortsatt utveckling av kursutbudet – såväl de breda utbildningarna som mer nischade – står också på attgöralistan för mandatperioden. Likaså ökad synlighet, både i debatten och på föreningens olika arrangemang.

– För mig är kontakten med kretsarna ute i landet oerhört viktig. Jag träffar gärna medlemmar och bidrar då och då själv genom att föreläsa vid någon av våra kurser.

Efter sin examen vid Stockholms universitet med nationalekonomi som huvudämne började Annika Hellberg arbeta i

n Annika Hellberg hyllar mångfalden, vare sig det gäller snäckor eller kompetensen hos en kommunalekonom. Som ny ordförande i KEF vill hon verka för att föreningen ska krypa längre ut ur sitt skal.

TEXT: TORBJÖRN TENFÄLT BILD: STEFAN BOHLIN

Mångsidighetdriver nya ordföranden


Porträttet

den statliga sektorn med utredningar och analyser. Först på Statskontoret och sedan inom regeringskansliet. Hon hann även med en period på dåvarande AMS.

– När jag jobbade på utbildningsdepartementet kände jag att jag ville komma ut i en kommuns konkreta verksamhet. Passande nog dök det upp en tjänst som skolekonom i Vallentuna.

Annika Hellberg kom till en bekant miljö. Hon tillbringade en stor del av sin uppväxt i Vallentuna och bodde där igen sedan några år tillbaka, med man och barn. Med en hög andel barn och unga bland sina 32 000 invånare är Vallentuna norr om Stockholm extra intressant för den som arbetar med skolfrågor.

– Jag började som controller och fortsatte sedan som chef för ekonomi och administration inom barn– och ungdomsförvaltningen. För mig var det väldigt bra att ha med mig kunskapen om den statliga styrningen av skolan.

Sedan juni 2012 är du ekonomichef i Vallentuna. Beskriv din styrka som chef och ekonom.

– Jag jobbar mycket med styrning, ledning och budget, det vill säga planeringsprocessen. Mycket handlar om att uppnå god ekonomisk hushållning och att uppfylla de mål våra politiker ställer upp – att skapa en budget som möjliggör de prioriteringar och satsningar som politikerna väljer att göra. Sen är jag och mina medarbetare bra på uppföljningar och prognoser.

Vad har du för personliga egenskaper som är bra i jobbet?– Jag gillar ledarskapet. Att ta mig an chefsrollen och ta an

svaret. Jag taggas av kritik och tänker: Vad bra, då har vi något att jobba med och förbättra! Samtidigt som man jobbar med det långsiktiga måste man våga ta tag i det praktiska

PÅ TOPP. Annika Hellberg framför Vallentuna kommuns pärla, det kombinerade kultur-huset/biblioteket som topprankats av Library Ranking Europe.


här och nu. Som ekonomichef i en kommun behöver du vara både strategisk och operativ.

Vad behöver du bli bättre på?– Upphandling, det är det av mina ansvarsområden här i

Vallentuna som jag kan minst om. Vad uppskattar du hos människor du arbetar med?– Hög kompetens och engagemang – viljan att göra ett bra

jobb och utvecklas.Vad är det roligaste med att vara kommunalekonom?– Att den verksamhet vi jobbar med spänner över allt

från öppen förskola till äldreomsorg, från vägar till kultur och fritid. Som ekonomichef är det extra häftigt för man är inne och tittar på processen överallt. Man får tänka på hur vi nyttjar våra begränsade resurser så klokt som möjligt och till så låg kostnad som möjligt. Genom strategiska inköp och upphandling kan vi också använda våra offentliga medel på ett klokt sätt. Jag kände tidigt att jag ville jobba i offentlig sektor och därför valde jag det som inriktning när jag pluggade nationalekonomi.

Varför är du med i KEF?– Huvudanledningen – och det tror jag även gäller för

mina medarbetare – är att vi arbetar med områden som ständigt förändras och utvecklas. Det är viktigt med den omvärldsbevakning och kompetensutveckling som föreningen ger oss genom bland annat kurser, konferenser och tidningen.

Annika Hellberg understryker att en sak hon uppskattar mycket med samarbetet i KEF är att kommunalekonomer är en yrkeskår som hjälps åt snarare än konkurrerar.

– Vi gillar att ta tillvara varandras goda lösningar och idéer. När man berättar om det man själv gör får man motfrågor och kan utveckla sitt eget arbetssätt. Vi vill varandras väl och hjälps åt att utvecklas i vårt arbete. Vi blir på det sättet också en starkare yrkesgrupp.

Är det något utvecklingsarbete inom KEF som du särskilt vill lyfta fram?

– En viktig fråga för föreningen de närmaste åren är att utveckla någon form av certifieringsmodell för kommunalekonomer. Här finns goda exempel i USA och Kanada där ekonomerna får poäng som visar att de upprätthåller sin kompetens, till exempel genom att delta i seminarier. Vi tittar också på andra organisationers certifieringssystem i Sverige. Vi i styrelsen ska ta fram ett förslag tillsammans med kansliet.

Var går gränsen för när man kan vara medlem i KEF? – Vi har inte slagit fast den gränsen. Du är yrkesverksam

inom området, men kan jobba med kommunalekonomiska frågor även om du inte är anställd i kommun, landsting eller region. Du kan finnas i företag eller till exempel en statlig myndighet.

Både ditt förtroendeuppdrag och ditt jobb tar en hel del tid. Vad gör du när du kopplar av?

– Fritiden tillbringar jag helst tillsammans med min man och våra tre barn. Det är mycket inspirerande att följa ungdomarnas studier och utveckling. Vi har så intressanta diskussioner vid middagsbordet.

– Men ska jag koppla av gör jag det förstås också gärna på en strand där jag samlar snäckor, säger Annika Hellberg.●

Annika HellbergÅlder: 47Bor: Villa i VallentunaJobb: Ekonomichef i Vallentun a kommunFamilj: Man och tre barn.

Äldsta sonen pluggar teknisk fysik, den yngre studerar till läkare. Dottern går i nian.

Fritid: Familjen, släkt och vänner. Bjuder gärna in till kalas. Samlar på snäckor.

”Jag taggas av kritik och tänker: Vad bra, då har vi något att jobb a med och förbättra!”

I SURFPLATTAN. Annika Hellberg vill flytta fram föreningens positioner bland sociala medier.

Lämna det gamla och häng med i förändringarna. Upplev kraften i affärssystembyggda för serviceinriktade branscher och utformade för hur ditt kontor fungerar.

Med rätt fokus, rätt verktyg och en förståelse för våra kunders utmaningar, är vi redo att revolutionera affärssystemmarknaden.

Vi bjuder in er att göra den resan tillsammans med oss.

Framtidens affärssystem – finns redan här

Unit4. In business for people. www.unit4.se


Region Sörmland Invånare: 280 666.

Utdebitering/skattesats: 10,77 kronor.

Omslutning: 7,5 miljarder kronor, hälso- och sjukvård, inklusive primärvård 5,9 miljoner kronor (exklusive tandvård och habilite-ringsverksamhet).

Soliditet (inklusive ansvars-förbindelsen): 29,6 procent.

Antal sjukhus: 3 somatiska sjuk-hus (alla 3 har akutmottagningar) samt 1 rättspsykiatriskt sjukhus.

Antal vårdcentraler: 26, varav 9 privata.

Resultat 2014: + 244,2 miljoner kronor (länssjukvården – 48,6 miljoner kronor och primärvården + 15,5 miljoner kronor).

Ekonomisk styrmodell: Anslags-finansiering och resultatenheter. Vårdval inom primärvården.

Läkarbesök per invånare: 1,1/invånare.

Besök annan personalkategori per invånare: 1,6/invånare.

Vårddagar per invånare: 0,8 vård-dagar/invånare.

V årdplatser som stängts på barnkliniker. Sjuksköterskor som säger upp sig. Skriverier om den sörmländska vården har gått i moll på sistone samtidigt som

det ekonomiska läget i Sörmlands sjukvård har försämrats. Det lokala styret av S, C, FP och MP vill därför stoppa in nya 100 miljoner kronor i nästa års budget för att få verksamheterna att gå ihop. Beskedet kom i oktober månad.

– Vården och behandlingarna av flera sjukdomar blir allt dyrare. Skatteintäkterna ökar men kostnaderna ökar desto mer. Utvecklingen ser likadan ut i de flesta landsting, säger Åsa Kullgren (S) som nyligen meddelat att hon lämnar sitt politiska uppdrag för att hålla i statliga Apoteksutredningen.

– Kostnadsutvecklingstakten inom vården ligger ändå bland de lägsta i landet. Vi har en god ekonomi i år, då vi håller budget till skillnad från många andra landsting, fortsätter Åsa Kullgren.

UTÖVER DE 100 miljoner kronor skjuter landstinget till 25 miljoner kronor på vårdpersonal. Det handlar om förbättrade arbetstider, chans för undersköterskor att vidareutbilda sig samt fler STläkare. Man investerar också i kollektivtrafiken och kommer att sänka priset för länskortet. I budgeten finns även planer på att ha fler psykologer på vårdcentraler och mottagningar för barn och unga med psykisk ohälsa.

– Just nu ser vi att det är klokt att göra en satsning på sjukvården och samtidigt ändå arbeta med att få ner kostnaderna och utgifterna så att vi får en ekonomisk balans. När det gäller landstinget i stort så har vi ett förhållandevis gott utgångsläge och vi vill säkerställa att vi inte hamnar i en situation där hela landstinget drabbas, säger Åsa Kullgren.

Men landstinget dras med långa vårdköer. Allt färre får sitt första besök i vården inom lagstadgade tre månader jämfört med för fem år sedan. Sörmland har sjunkit i de öppna jämförelser som gjorts med övriga landsting. Var fjärde vårdplats har också försvunnit när sjukhussängar på till exempel Nyköpings lasarett är indragna på grund av brist på folk.

– Vårdplatserna läggs ned över hela landet. Redan 2008 när jag tillträdde var det sjuksköterskebrist. Just Mälardalen har med sitt läge särskilt svårt att behålla de sjuksköterskor vi utbildar, menar Åsa Kullgren.

UTOMLÄNSVÅRDEN BLIR OCKSÅ en extra börda för ekonomin. Åsa Hedin Karlsson, ekonomichef för hälso och sjukvården,

Sörmland vill hålla budgetn Kostnadsutvecklingen inom sjuk-vården i Landstinget Sörmland är jäm-förelsevis låg och man håller budget. Samtidigt skjuts mer pengar till för att klara budgeten nästa år. Köerna ringlar långa till den sörmländska vården där var fjärde sjukhussäng försvunnit de senaste åren på grund av stor personal-omsättning.

TEXT: AGNETA BORGSTRÖM

LANDSTINGET SÖRMLAND dras med samma bekymmer som många andra landsting, men kan glädja sig åt ett överskott de senaste åren.

BILD

: DLL

/ALI

CE

ÖBE

RG

Landstingsresan

Åsa Hedin Karlsson.

Åsa Kullgren.

Magnus Leivik.

Sörmland vill hålla budget

”Kostnadsutvecklings takten inom vården ligge r ändå bland de lägsta i landet.”

menar att det är förståeligt att länsborna som jobbar i Stockholm också vill söka vård där. Hur ser då ekonomiavdelningens verktyg ut för att komma åt ökningen av dyra läkemedel, fördyrande vård i slutenvården och de kostnader som finns?

– Ja, kostnaderna är för höga i relation till intäkterna. I handlingsplanen finns aktiviteter såsom ordnat införande av nya läkemedel, genomlysning av scheman och bemanning, optimering av kapacitet och resurser, säger ekonomichef Åsa Hedin Karlsson.

DEN POLITISKA TEMPERATUREN hettade till ordenligt vid maktskiftet vid det förrförra valet. Folkpartiet och Miljöpartiet lämnade den så kallade Regnbågsalliansen för att samarbeta med Socialdemokraterna i stället. Beslutet 2011 om att stänga 57 vårdplatser över hela länet som skulle spara pengar har också ökat motsättningarna. Enbart på barnkliniken i Eskilstuna ledde detta till att platserna halverades. Oppositionsrådet Magnus Leivik (M) är mycket kritisk.

– Flera läkare och sjuksköterskor har lämnat sina tjänster, inte bara på barnkliniken utan på andra håll också i landstinget. Personalomsättningen är stor. Det är allvarligt, menar Magnus Leivik, som ser hur hyrläkare och

hyrsjuksköterskor blir utvägen för att klara bemanningen på de kliniker där vårdplatser finns kvar.

Samtidigt har Sörmland haft problem med att behålla sköterskor i många år, även när Moderaterna hade makten. Vad har han för lösning på det svåra problemet?

– Jag anser att man, för att klara ekonomin, måste bli en attraktivare arbetsgivare för slippa stänga vårdplatser och betala dyrt för hyrpersonal. Det kan man göra genom att decentralisera, satsa på strategisk chefsförsörjning och ökad budget för kompetensutveckling, säger han och fortsätter:

– Vidare är målet att öka produktiviteten, som på senare år varit negativ trots stora intäktsökningar. Det kräver ökat internt samarbete inom vården med mer standardiserade processer. Dessutom vill jag lämna anslagsfinansieringen, så att åtminstone några procent kopplas till prestation. ●

Läs mer om vår upphandlingsservice och hur vi hjälper dig att göra klokare affärer på www.sklkommentus.se

Att genomföra en lyckad upphandling är enkelt.

Du behöver egentligen bara kontakta oss.


Redovisning

Anslutningsavgifter – så redovisar du!

Hur intäkter för anslutningsavgifter till VAnätet ska redovisas regleras i RKR 18. Intäkter från avgifter,

bidrag och försäljningar. Inkomster för anslutningsavgifter ska hanteras som investeringsbidrag och periodiseras under nyttjandeperioden för de investeringar de ska finansiera.

Nu har frågan om hur utgiften för anslutningsavgifter ska redovisas aktualiserat efter bokföringsnämndens ställningstagande i mars. Bokföringsnämnden har i svar på en fråga från en bostadsrättsförening kommit fram till att en anslutningsavgift är en immateriell anläggningstillgång. Eventuella utgifter för ledningsdragning för att ansluta till VAnätet ska behandlas som en tillkommande utgift avseende byggnaden och aktiveras om den är värdehöjande.

Motsvarande fråga har inte behandlats av Rådet för kommunal redovisning (RKR), men vi har ju likalydande regler när det gäller klassificering av anläggningstillgångar, så tolkningen borde vara densamma.

EN FRÅGA SOM uppstår om anslutningsavgiften aktiveras som immateriell tillgång är vilken nyttjandeperiod som ska användas för avskrivningarna. Enligt rådets rekommendation för RKR 12:1 ska externt anskaffade immateriella anläggningstillgångar skrivas av under nyttjandeperioden.

En internt upparbetad immateriell

”Vid komponentavskrivning bör nyttjande

perioden i så fall kopplas till den komponent som har längst nyttjande period.”

n Bokföringsnämnden har kommit fram till att anslut-ningsavgifter till VA-nätet är en immateriell anläggnings-tillgång. Det får konsekvenser för den kommunala redovis-ningen, exempelvis måste av-skrivningarna periodiseras rätt.

OLA ERIKSSON kanslichef på

Kommunalekonomernas förening

tillgång ska vara helt avskriven efter fem år. För redovisningen i kommunen får det därmed betydelse för hur VAverksamheten organiserats, det vill säga om den drivs i förvaltningsform eller som bolag eller kommunalförbund. För den sammanställda redovisningen ska det däremot normalt inte spela någon roll eftersom det är kommunens redo visningsprinciper som ska vara gällande.

NYTTJANDEPERIODEN FÖR EN anslutningsavgift skulle i princip kunna bestämmas som obegränsad eftersom den är knuten till fastigheten. En mer rimlig och något försiktigare utgångspunkt är att knyta nyttjandeperioden till byggnadens nyttjandeperiod. Vid komponentavskrivning bör nyttjandeperioden i så fall kopplas till den komponent som har längst nyttjandeperiod.

Kan man aktivera en ”intern” anslutningsavgift? En anslutningsavgift är i huvudsak en inträdesavgift i VAkollektivet och är ett finansieringsbidrag och motsvaras inte av någon verklig utgift för kommu

nen och/eller kommunkoncernen. Därmed går den inte att aktivera om man inte betraktar VAkollektivet som en extern redovisningsenhet, vilket det inte finns något stöd för idag. Det som kan aktiveras som en extern utgift är utgiften för mervärdesskatt om anslutningsavgiften avser stadigvarande bostad, eftersom sådan mervärdesskatt inte är avdragsgill.

För den sammanställda redovisningen krävs att man har uppgift om vilka anslutningsavgifter som har fakturerats inom kommunkoncernen, hur dessa har intäktsförs i VAverksamheten och hur utgiften för anslutningsavgiften har bokförts för att kunna göra korrekta elimineringar och justeringar av interna resultat och balansposter. Sammantaget bör det röra sig om betydande belopp för de flesta kommuner. ●

HUVUDBRY. Det gäller att matcha anslut-ningsavgifterna mot rätt nyttjandeperiod.

BILD

: IST

OC

K

Skatter

SKL arbetar vidare för att få en lagändring om ränteavdragen. Bakgrunden är Skatteverkets skärpta inställning

från mars förra året, som gjort det svårare för kommunala bolag att utnyttja den så kallade ”ventilen” för ränteavdrag på lån tagna inom kommunen.

SKL skrev i maj i år till finansdepartementet och begärde en lagändring.

– Vi har inte fått annan respons än att departementet förstått att frågan måste brytas ut från pågående översyn av hela företagsbeskattningen, säger SKL:s chefsjurist Germund Persson, som betonar att ränteavdragen för kommunala internbanker behöver lösas så snart som möjligt.

DE SIGNALER SKL fått under hösten visar att Skatteverket i sina beslut varit restriktivt ifråga om avdragen. SKL avser att på nytt vända sig till departementet och då även lyfta fram hur Skatteverket hittills behandlat internlånen.

– Och vi tycker att det finns skäl för bolagen att allvarligt överväga att överklaga om de nekats

avdrag. Det är inte säkert att domstolarna ser saken på samma sätt som Skatteverket.

Med den skärpta hållningen till vad som anses vara ”affärsmässigt motiverat” godtar Skatteverket inte ränteavdrag när lånen bedöms komma från ”överlikviditet” i kommunen. Enligt lagstiftningen ska särskilt beaktas om finansieringen i stället hade kunnat ske genom ett tillskott.

– Det tycker vi är ologiskt. Varför skulle det vara mindre affärsmässigt att låna ut pengarna? Och det finns många skäl till att kommuner och landsting inte vill finansiera sina bolag genom tillskott. Inom vissa branscher kan det vara konkurrenssnedvridande och otillåtet enligt EU:s statsstödsregler. Den aspekten har varken berörts i förarbetena till lagstiftningen eller i Skatteverkets ställningstagande.

Några säkra siffror på vilka belopp det handlar om har inte SKL. Med utgångspunkt från att internlånen uppskattats till 140 miljarder kronor är det en inte alltför vild gissning att ränteavdrag på upp mot en miljard kronor kan vara i fara, tror Germund Persson.

FRÅN SABO:S SIDA uppmanas medlemsföretagen att argumentera emot Skatteverket. Viktigt är att påpeka är att staten inte förlorar några skattemedel vid interna lån.

– Skattesituationen blir densamma som vid externa lån, poängterar Peter Wallberg, fastighetsekonom på SABO, som känner till sju–åtta fall där ränteavdrag nekats.

– Men vi sitter inte med hela bilden.Att bolagen tar externa lån, exempelvis

via Kommuninvest, kan vara en lösning.– Men det blir förmodligen något bättre

ränta om det är kommunen som tar lånen. Så för kommunkoncernen som helhet är det en fördel, säger Peter Wallberg. ●

Anslutningsavgifter – så redovisar du!

Fortsatt strid för ränteavdrag

”Vi tycker att det finns skäl för bolagen att allvarligt överväga att överklaga om de nekats avdrag.”

Svårt öppna ”ventilen”4 Sedan 2013 tillåts inte ränteavdrag

för lån inom en intressegemenskap.

4 Kommunkoncerner kan utnyttja ett undantag – den så kallade ”ventilen”. Kravet är att lånet är ”affärsmässigt”.

4 Skatteverket skärpte 10 mars 2014 sin inställning. Därefter medges inte ränteavdrag om lånet kommer från ”överlikviditet” och är ”långfristigt”.Då ska medlen istället överföras som ”kapitaltillskott”, anser Skatteverket.

n SKL och SABO uppmanar kommuner och deras bolag att inte vika sig för Skatte-verket om de nekas ränte-avdrag för internlån. Att låna externt blir sämre för kom-munkoncernen som helhet.

TEXT: LARS GUNNAR WOLMESJÖ

BILD

: APT

US

AVDRAGSGILL. Kommuner och deras bolag uppmanas ta strid mot Skatteverket för ränte-avdragen. Bilden från kvarteret Fridhem som ägs av AB Eidar, Trollhättans bostadsbolag.

Peter Wallberg. Germund Persson.


Det här numrets forskarsidor viks helt åt ekonomisk rapportering, som en slags upptakt inför boksluts arbetet som väntar efter årsskiftet. I den första artikeln skriver

Niklas Sandell, från Lunds universitet, om vikten av en bättre koppling mellan årsredovisning och budget.

I den andra artikeln ger KEF:s redovisningsexperter Ola Eriksson och Hans Petersson sin syn på den ekonomiska rapporteringen. Det konstateras att mycket har blivit bättre över tid, men att det fortfarande finns potential att utveckla årsredovisningarna i kommuner och landsting.

ATT UTVECKLA DEN ekonomiska rapporteringen är enligt min uppfattning viktigt. Årsredovisningen och andra dokument erbjuder en möjlighet att utbilda och bilda användarna, vilket förhoppningsvis kan motverka den inbillning som ibland råder om den kommunala ekonomin.

Att få acceptans för att en rimlig resultatnivå är nödvändigt, men inte alltid enkelt. Det vittnar bland annat ambitionsnivåerna för god ekonomisk hushållning om, vilka ibland är väldigt lågt satta. Det är också viktigt att inse att redovisningens uppgift är att identifiera problem, inte att lösa problem. Att redovisa saker annorlunda må vara en kortsiktig lösning för att tillsynes förbättra bilden av kommunens ekonomi, men på lång sikt är det såklart inte hållbart.

Förhoppningsvis kan jag återkomma i frågan fram över, när de studier som jag nu genomför om så kallad kommunal bokslutspolitik är avslutade.

APROPÅ BOKSLUT SÅ är det dags för mig att lämna över stafettpinnen till nästa forskarredaktör. Sedan jag tog över redaktörskapet 2008 har det totalt blivit 43 nummer, som förhoppningsvis bidragit med att ge en bild av den forskning som pågår inom det kommunalekonomiska området. Tack för denna tid! ●

Rapporteringen kan bli bättre

Aktuellt

”Att utveckla den ekonomiska rapporteringen är enligt min uppfattning viktigt.”

Forskar- hörnan

PIERRE DONATELLA

Forskarredaktör och biträdande före ståndare vid Kommunforskning i Västsverige.

KEF

Tips på Kontentan!Vinnande mentorskap Författare: Charlotta Wikström

n ETT EFFEKTIVT sätt att ut-veckla goda ledare är att införa ett mentorprogram. Vinnande mentorskap är en praktisk handledning, ett stöd och en inspirationskälla för mentorer och för företag och organi-sationer som tänker starta mentorprogram.

n MEDLEMSSEMINARIUM ÄR en aktivitet där KEF- medlemmar antingen gett tips om bra idéer eller en aktivitet som någon av medlemmarna genomfört eller arbetar med.

Det kan vara ett spännande projekt eller någon intressan t händelse som kan vara av intresse för övrig a medlemmar. Läs vidare i kurskatalogen!

Styrelsen mötte kretsarnan STYRELSEN, KRETSARNA och kansliet har haft planerings dagar om föreningens utveckling och hur vi ska genomföra verksamhetsplanen med fokus områdena kompetens, opinion och yrkes-roll. Utgångspunkt från Visionen 2025: KEF lyfter kommunalekonomerna!

Några av diskussionspunkterna: • Att utveckla dialogen kring kompetensutvecklings-behov med medlemmarna och deras uppdragsgivare. • Att skapa ytterligare mervärden i att vara medlem. • Ta initiativ till debatt i kommunalekonomiska frågor.

Styrelsen och kansliet har också startat arbetet för att definiera innehåll och form för en certifieringsmodell.

Ny ordförande i krets 6n KRETS 6 Värmland, Örebro och Västmanland har valt Christian Westas till ny ordförande. Han är ekonomichef i Karlskoga kommun.

Ny ordförande i krets 7n KRETS 7 Dalarna och Gävleborg har valt Olle Nils-son till ny ordförande. Till vardags är han strategisk rådgivare på PwC.

Medlemsseminarium – nytt grepp!


Den osjälvständiga årsredovisningen

NIKLAS SANDELL

lektor i företagsekonomi med

inriktning mot redovisning

vid Ekonomihögskolan, Lunds

universitet.

Månadens forskare

Under lång tid har budgeten varit i fokus i den kommunala ekonomin. Den genomsyrar också de kommunala årsredovisningarnas framvagn, inklu

sive förvaltningsberättelse och nämndsredovisning, där den analys som görs av utfallet i huvudsak sker i förhållande till budget. Förvisso ska förvaltningsberättelsen ”innehålla en redovisning av hur utfallet förhåller sig till den budget som fastställts för den löpande verksamheten” (KRL 4:3). Att årsredovisningen är en budgetuppföljning, snarare än en rapport över hur verksamheten utvecklats under året, medför dock att årsredovisningen blir ett osjälvständigt dokument. Denna reflektion följer av en genomgång av ett stort antal kommuners årsredovisningar inom ramen för två KEFUstudier.

Den kommunala årsredovisningen har en bred krets av intressenter. Den huvudsakliga intressenten torde vara medborgaren, men också, vilket framgår av Rådet för kommunal redovisnings konceptuella ramverk, brukare, organisationer som är beroende av ersättningssystem eller konkurrerar med kommunal verksamhet, andra kommuner samt staten. Flertalet av dessa intressenter är inte insatta i kommunens budget. En budgetorienterad analys av verksamheten kan inte förstås av läsare som inte sätter sig in i lagd budget.

Är budgeten relevant? Är den realistisk? Vilka antaganden har gjorts i budgeten om demografisk utveckling, löneutveckling etcetera?

VAD DE KOMMUNALA årsredovisningarna i högre grad borde fokusera är hur verksamheten faktiskt har utvecklats jämfört med föregående år och tidigare år, inte om utfallet av verksamheten är bättre eller sämre än en påhittad ekonomi, som ju budgeten faktiskt är. En budget kan vara offensiv eller försiktig, den kan vara realistisk eller orealistisk, men en jämförelse med föregående år, ett ”verkligt” utfall, ger en bild av hur den kommunala verksamheten utvecklas.

Att årsredovisningen innehåller en budgetanalys är viktigt, dels utifrån lagens krav, dels med hänsyn till budgetens centrala roll i den kommunala ekonomin för upprätthållande av god ekonomisk hushållning och ansvarsutkrävande. En budgetanalys ger dock främst svar på om det finns planeringskompetens och om verksamhetsansvariga har förmågan att driva verksamheten enligt plan. En sådan analys kan lämpligen göras för en tidsperiod på fem till tio

n Den ekonomiska analys som sker i kommuners årsredovisningar är i huvudsak relaterad till budget. Om vi inte väl känner till budgetens förutsättningar blir analysen till en jämförelse med ett abstrakt normvärde. Årsredovisningen blir då en osjälvständig rapport som inte kan läsas utan att man också läser budgete n, anser Niklas Sandell som argumenterar för möjligheten att utveckla analyserna i kommuners årsredovisningar.

SKUGGAN AVSLÖJAR. Vad berättar årsredovis-ningen om verkligheten, egentligen? Mer analys av faktiska förändringar vore på sin plats.

ILLUSTRATION: LASSE WIDLUND

år. Sett över en längre period ska de positiva och negativa budgetavvikelserna ungefär ta ut varandra och varje års budgetavvikelse bör vara så liten som möjligt. Vissa verksamheter är normalt förhållandevis lättbudgeterade, medan andra är betydligt svårare, exempelvis socialnämnden och utbildningsnämnden. Även för en svårplanerad verksamhet bör budgeten betraktad över en längre tidsperiod träffa relativt rätt (även om det för det enskilda året kan accepteras att det finns ganska stora avvikelser). Om budgetavvikelserna nio år av tio är negativa (eller positiva) är det en indikation på bristfällig planerings eller utförarkompetens, något som kan vara relevant vid utkrävande av ansvar. Det hjälper oss dock inte att förstå hur den kommunala verksamheten har utvecklats.

ANALYSEN I ÅRSREDOVISNINGEN kan med fördel i högre utsträckning fokusera på hur verksamheten utvecklats i förhållande till ett faktiskt tillstånd. Fokus kan ligga på hur kostnaderna inom olika förvaltningar har ökat eller minskat i förhållande till föregående år och vad som förklarar dessa förändringar i termer av pris och volym. En kostnadsökning för skolverksamheten kan förklaras av hur stor del som beror på exempelvis löneökningar (pris) och hur stor del som beror på fler anställda lärare (volym). Därefter måste volymförändringarna analyseras för att man ska förstå hur dessa förhåller sig till förändringar av den kommunala servicens kvalitet.

Volym kan vara ett kvalitetsuttryck, men så behöver inte vara fallet. En volymökning inom skolan, exempelvis fler lärarresurser, kan innebära att eleverna får mer och bättre

undervisning, eller en tryggare skola. I båda fallen ett uttryck för ökad kvalitet.

Volymökningen (ett kvantitativt mått) kan dock också vara en följd av att demografiska förändringar kräver mer resurser för att befintlig kvalitet ska upprätthållas. Ett större antal elever i skolan kan innebära att fler lärare krävs för att varje enskild elev ska få en lika god utbildning som tidigare. Därtill kan en volymökning i vissa fall förklaras av bättre arbetsvillkor för den anställde (det finns fler anställda men de presterar inte en större insats än vad tidigare bemanning gjorde), eller till och med av ökad ineffektivitet.

Det är alltså inte på något vis självklart att ökad volym kan likställas med ökad kvalitet.

Många kommuners årsredovisningar har en stor förbättringspotential när det gäller att visa för medborgaren hur verksamheten har utvecklats. Innebär ett sådant arbete med årsredovisningen en allt för stor kostnad? Kunskap om hur verksamheten utvecklas och vad som förklarar denna utveckling bör, oberoende av årsredovisningen, finnas i kommunen. Då är det bara en presentationsfråga att också åskådliggöra denna kunskap i årsredovisningens analysdelar. ●

”Vad de kommunala årsredovisningarna i högre grad borde fokusera är hur verk

samheten faktiskt har utvecklats jämfört med föregående år och tidigare år.”

www.conductive.se #offentligekonomi

RESURSFÖRDELNING

NYANLÄNDA

24-25 maj

EKONOMISTYRNING PÅ UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN9-10 mars

EKONOMISTYRNING

PÅ SOcIAL

FÖRVALTNINGEN

19-20 april

TILLÄGGSBELOPP I

TEORI & PRAKTIK4 februari

KONFERENSER I STOCKHOLM 2016RESURSFÖRDELA RÄTT – HUR?


Forskare skriver

Kvaliteten på de kommunala årsredovisningarna har över tid blivit allt bättre. Och tendensen håller delvis i sig, konstaterar KEF:s Ola Eriksson efter

genomgången av 2014 års årsredovisningar.– De allra sämsta årsredovisningarna blir allt bättre.

Men de som redan håller en skaplig nivå är nästan oförändrade, säger Ola Eriksson.

Vad som utgör en kvalitativ årsredovisning kan såklart diskuteras. Att periodiseringar och klassificeringar sker i enlighet med lag och normering är en viktig förutsättning för en högkvalitativ årsredovisning, annars går det inte att lita på informationen. Men det handlar också om att den obligatoriska informationen lämnas i årsredovisningen.

OLA ERIKSSON HAR specialstuderat utvärdering av ekonomisk ställning, vilket är en av de brister som finns när de gäller upplysningsplikten.

– Kravet på utvärdering av ekonomisk ställning har gällt sedan 2013, men här har inte hänt någonting. Man

fortsätter som tidigare, konstaterar Ola Eriksson.Det räcker inte att uppge att soliditeten ligger på en

viss nivå. Kommentarer till utveckling och framtid krävs också. Finns det en uttalad ambition om att förändra eller bibehålla soliditetsnivån? I så fall bör det tas upp. Det kan sedan kopplas samman med resultat och investeringsmål, framhåller Ola Eriksson.

Utöver att årsredovisningen ska följa lag och normering finns det även andra aspekter att ta hänsyn till när man diskuterar kvalitet. Redovisningen av verksamheten och ekonomin sker ofta över ett stort antal sidor. Det ställer krav på struktur och layout, för att dokumenten ska kunna hålla en hög kvalitet.

– Vi måste börja fundera på hur årsredovisningarna kan struktureras och göras mer läsbara, säger KEF:s Hans Petersson.

SEDAN ÅRSSKIFTET HAR Hans Petersson varit med och utvecklat en idéskrift tillsammans med SKL och företrädare för sektorn. Här handlar det om att lansera idéer och uppslag till hur god ekonomisk hushållning, balanskrav och resultatutjämningsreserver kan hanteras i budget och årsredovisning.

– Idéskriften är ett försök till att skapa en struktur för ett enskilt område. Jag kommer att delta på SKL:s budgetdagar och prata om detta, säger Hans Petersson.

NÄR VI PRATAR layout och struktur så är det fortfarande utifrån pappersformat. Det digitala formatet erbjuder helt

Årsredovisningarna utvecklas – men saktan De kommunala årsredovisningarna blir allt bättre. Fortfarande finns det dock en del att förbättra vad gäller innehåll och form. Och digitaliseringens frukte r är det få som skördar.

TEXT: PIERRE DONATELLA

TYCK TILL. Upplands Väsbys årsredovisnng ligger interaktiv på webben.

Ola Eriksson.


n KAN EN BOK om sjukvård verkligen vara något för kommun ekonomer? För den som vill bredda sin kunskap om hur de praktiker som hanteras i ett kommunalt styrsystem fungerar, är svaret ja. I boken Omsorgens logik: Aktiva patienter och valfrihetens gränser diskuterar filosofen och sociologen Annemarie Mol ett sätt att närma sig och arbeta med vardagens praktiker som skiljer sig från, och kompletterar, de synsätt på styrning och kontroll som ekonomer är vana vid.

För den som arbetar med till exempel prestations-mätning, budgetering och resurs allokeringsmodeller är Omsorgens logik en viktig bok, då den ger nya perspektiv till utvecklingen av den kommunala styrningen genom att visa på de effekter som styrningen har i praktiken.

NIKLAS WÄLLSTEDTStockholms universitet,

Institutet för kommunal ekonomi

Nya perspektiv på styrning

FoU-nytt

andra möjligheter, men digitaliseringen av den ekonomiska rapporteringen går långsamt. Pdffiler av årsredovisningarna finns ofta tillgängliga på webben, men så mycket mer handlar det ofta inte om.

– Med tanke på att många kommuner försett sina politiker med en läsplatta och försöker bli papperslösa är det anmärkningsvärt med pdffiler som inte ens har klickbar innehållsförteckning, säger Ola Eriksson.

MEN DET FINNS undantag. Halmstad har en digital årsredovisning som fungerar bra. Och Upplands Väsby är en annan kommun som arbetar med ekonomisk information digitalt, berättar Ola Eriksson.

Samtidigt som det finns förbättringspotential, menar Hans Petersson och det ibland tenderar att bli väl kritiskt.

– Jag har ju länge varit på andra sidan så att säga, jag har jobbat i flera olika kommuner med att upprätta årsredovisningar. Och jag vet hur svårt det är att få till bra och kortfattade analyser, eller att få loss resurser för att skapa en digital lösning.

Vid flera tillfällen har årsredovisningarna som Hans Petersson varit med och upprättat blivit prisbelönta. Dels i storkommunen Göteborg, dels även i Partille och Vårgårda. När han blickar tillbaka på detta arbete är det några framgångsfaktorer som sticker ut.

– Årsredovisningen måste både svara upp mot regleringen samtidigt som den anpassas till lokala förutsättningar. Det behövs någon person som både driver på och håller ihop detta arbete. Samtidigt är det ett teamarbete, från dem som levererar in texter till dem som sammanställer och layoutar. Det gäller att få ihop en grupp som är engagerad och kreativ. Tänk dig ett fotbollslag: resultatet blir aldrig bättre än den svagaste länken, säger Hans Petersson. ●

Omsorgens logik: Aktiva patiente r och valfrihetens gränser

Författare: Annemarie Mol Förlag: Arkiv förlag Tryckår: 2011

VARDAGS-NÄRA. Vad

får egentligen vårdens styrning

för effekter i praktiken?

BILD

: IST

OC

K

”Vi måste börja funder a på hur årsredovisningarna kan struktureras och göra s mer läsbara.”

Hans Petersson.

Våra medlemmar har lånat grönt för

5 miljarder. Ansök du också!

Kommunsektorn investerar varje år mångmiljardbelopp i projekt med fokus på hållbarhet och miljönytta. Våra medlemmar och kunder har hittills finansierat miljöinvesteringar för mer än 5 miljarder kronor med gröna lån. Ansök du också, det är enklare och mer kostnadseffektivt än andra gröna finansieringsformer.

Tillsammans får vi bättre lånevillkor än var och en för sig. Med denna enkla idé deltar 280 kommuner och landsting/regioner i ett effektivt och stabilt finanssamarbete. Kommuninvest är kommunsektorns största kreditgivare och hanterar 45 procent av den kommunala låneskulden.

www.kommuninvest.se/gronalan

Kommunal Ekonomi 6 2015 210x297.indd 1 2015-11-19 09:51


Krönikan

Ofta efterfrågas fler kontroller, bättre uppföljning, mer pricksäker riskanalys och tydligare styrning. Självklart behöver vi känna oss säkra på att inte skattemedel eller andra resurser missbrukas. Det är ett av syftena

med en ”tillräcklig intern kontroll” som kommunallagen kräver av våra nämnder. Men hur förbättrar vi egentligen kärnverksamheten genom intern styrning och kontroll?

Inom Region Gävleborg har vi vridit och vänt på dessa frågor en hel del de senaste åren. Och vi har hittat ett arbetssätt som fungerar för oss. Verktyg och metoder som chefer och medarbetare inte bara accepterar utan faktiskt också efterfrågar. Och som har gett konkreta effekter i vår kärnverksamhet – hälso och sjukvården.

NYCKELN TILL DENNA framgång heter riskanalys, genomförs som en workshop, med utbildade riskanalysledare, med deltagare från alla nivåer i organisationen och med hjälp av ett exceldokument!

Det började med ett uppdrag från regiondirektören: ”Utveckla den interna styrningen och kontrollen inom landstinget/regionen!” Det handlade inte bara om vår ekonomi, utan gällde i högsta grad verksamhetens processer och

flöden. En framgångsfaktor var att få cheferna i verksamheten att uppleva detta som ett stöd istället för ytterligare ett ”måste” ovanpå alla andra ”måsten”.

Där blev COSOramverket något att hålla i handen. Ramverket för intern styrning och kontroll, som är norm inom den privata sektorn och stora delar av den offentliga sektorn i hela västvärlden.

Samtliga ramverkets komponenter bör vara på plats i verksamheten om organisationen ska kunna hävda att man har en ”tillräcklig intern kontroll”. Men COSOramverket i sin helhet är för teoretiskt och otydligt för att chefer och medarbetare ska se nyttan med det. Vi valde att fokusera på en komponent i taget – först riskhantering, eftersom det är lätt att förstå värdet av den, och det ger cheferna ett konkret verktyg för styrning av verksamheten.

MEN INGET ARBETSSÄTT får tillräcklig spridning utan en medveten kommunikationssatsning. Hundraprocentigt engagemang från ledningen, utrymme att presentera ”tänket” på chefsdagar, obligatorisk utbildning för nya chefer om intern styrning och kontroll samt handledning på plats när riskanalyserna genomförs ute på avdelningarna är några av våra framgångsfaktorer som medfört att intern styrning och kontroll är en naturlig del i chefens vardag.

Idag kan vi konstatera – utifrån den respons vi fått från cheferna i vår organisation – att det arbetssätt vi använder i regionen har bidragit till att vårdflöden blivit effektivare, att misstag har rättats till innan de orsakat kostnader och skador samt att chefer och medarbetare förstår varandras synsätt bättre. Kort sagt – intern styrning och kontroll är ett stort stöd för verksamheten. ●

ANNA GABRIELSSONChef för internkontrollenheten i Region Gävleborg. Tidigare har hon varit internrevisionschef på KF/Coop och har även jobbat som intern-revisor inom Röda Korset.

Månadens krönikör

”Vi har hittat ett arbetssätt som fungerar för oss. Verktyg och

metode r som chefer och medarbetare inte bara accepterar utan faktiskt också efterfrågar.”

Intern kontroll – börda eller stöd?

Intern kontroll – börda eller stöd?

När hjälp ska fram snabbt

Läs mer om ICA Kontantkort på icabanken.se/foretagstjanster

Kontantkrångel, rekvisitioner och fakturor med posten. Känns det modernt? Med ICA Kontantkort kan ni snabbt betala ut pengar till dem som behöver hjälp. I tio år har kortet fungerat som en smart ersättning för kontanter, och många svenska myndigheter och kommuner har insett vad de kan spara på effektivare utbetalningar. För när arbetet är viktigt känns det bra att lägga tid på rätt saker. Eller hur?

ANNONS_ICABanken_REKHLG1064_210x297_KEF_Flyg.indd 1 2015-08-03 10:37

Posttidning BKommunal EkonomiNorra Slottsgatan 7 803 20 Gävle

Nor

dea

Ban

k A

B (p

ubl)

Finnes:Stabil och trygg partner

nordea.se/kommunerochlandsting

Kompetens och trygghetDet är skönt att ha en stor och stabil partner att lita på i alla väder. Vi på Nordea har specialisterna och kunskapen du behöver. Hos oss får du en kontaktperson att vända dig till och sen har du hela vår samlade kompetens nära dig. Vill du veta hur? Hör av dig så berättar vi mer.

Fråga oss, för vi kan och förstår.

Gör det möjligt

samlad och redo! - kef · sas till eu:s miniminivå. syftet ... referenser och mer info ﬁ nns på...

Documents