Samrådsredogörelse OÖ versiktsplan Kumla kommun 2040

1

Innehåll Samrådsredogörelse .......................................................................................................................... 2

Samråd ..................................................................................................................................................... 2

Handlingar och material under samrådet ................................................................................ 2

Utskick och annonsering .................................................................................................................. 2

Samrådsaktiviteter ............................................................................................................................. 3

Samrådsmöten ..................................................................................................................................... 3

Synpunkter från samrådsmöten ................................................................................................... 3

Inlämning av synpunkter ................................................................................................................. 4

Yttranden ................................................................................................................................................ 4

Inkomna yttranden och synpunkter ........................................................................................... 4

Allmänhetens synpunkter ............................................................................................................... 4

Externa myndigheter ...................................................................................................................... 13

Kommuner .......................................................................................................................................... 18

Kommunala nämnder i Kumla kommun ................................................................................ 21

Politiska partier ................................................................................................................................ 27

Organisationer, föreningar och företag .................................................................................. 31

Justeringar efter samråd ............................................................................................................... 39

Bilaga 1 – Länsstyrelsens yttrande ........................................................................................... 45

2

Samrådsredogörelse När kommunen upprättar förslag till översiktsplan ska förslaget samrådas med länsstyrelsen, berörda kommuner, andra myndigheter, kommunens invånare, föreningar samt enskilda som har ett väsentligt intresse av planförslaget.

Synpunkterna från samrådet sammanställs i en samrådsredogörelse, där även kommunens ställningstaganden till synpunkterna redovisas. En samrådsredogörelse ska beskriva hur samrådet har gått till och visa vilka förändringar som föranletts av samrådet. Samrådsredogörelsen ska även bemöta och redovisa synpunkter som inkommit.

Samrådsredogörelsen har avgränsats till att presentera en sammanvägning av de synpunkter som har relevans för översiktsplanen. Detta för att underlätta läsbarheten och analysen. De synpunkter som har inkommit och inte har bäring på översiktsplanen, men som bedömts vara relevanta i andra projekt eller i andra kommunala förvaltningars arbete, har sorterats ut och skickats vidare till berörd förvaltning.

Synpunkterna från samrådet används för att vidareutveckla översiktsplanen. Därefter ställs den nya versionen ut och under utställningstiden ges ytterligare en chans att lämna synpunkter. När utställningen är genomförd revideras handlingarna ännu en gång och därefter antas översiktsplanen av kommunfullmäktige.

Samråd

Kommunstyrelsen beslutade den 4 april 2018, § 81, att godkänna förslaget till översiktsplan för samråd. Förslag till ny översiktsplan för Kumla kommun, Översiktsplan Kumla kommun 2040, har varit ute på samråd under perioden 9 april –24 juni 2018.

Syftet med samråd är att få fram ett så bra beslutsmaterial som möjligt och att ge möjlighet till insyn och påverkan.

Handlingar och material under samrådet

De handlingar som tillhör översiktsplanen är samrådshandling ”Översiktsplan Kumla kommun 2040” och ”Miljökonsekvensbeskrivning”.

Materialet till översiktsplanen/samrådshandlingarna har varit tillgängligt på Kumla kommuns hemsida. Teman/avsnitt har kunnat läsas separat.

Under hela samrådsperioden har planförslaget varit utställt i stadshuset där även broschyrer, affischer och roll-ups varit tillgängliga.

Utskick och annonsering

Samråd om förslag till ny översiktsplan har annonserats på flera sätt, bland annat genom annonser (Nerikes Allehanda, Ica Maxi), sociala medier (Facebook) och på hemsidan. Där har även funnits information om medborgarnas möjlighet att lämna synpunkter på förslaget.

3

Innan samrådsperiodens början informerades om arbetet med översiktsplanen i artiklar i kommunens egen tidning, Kumlan (numera ”vårt Kumla”).

För att informera interna och externa myndigheter, organisationer, företag, föreningar och närliggande kommuner med flera har särskilt informationsbrev, med länk till handlingarna på kommunens hemsida, sänts ut via post eller mail.

Samrådsaktiviteter

Under samrådstiden har ett antal möten genomförts: • Möten med myndigheter, Länsstyrelsen och Region Örebro län • Möten med politiska nämnder och intresseorganisationer • Öppna möten (samrådsmöten) i kommunens tätorter • I samband med marknad den 11 maj var utställningen om översiktsplanen

tillgänglig i stadshuset under hela dagen.

Samrådsmöten

Samrådsmöten genomfördes under april och maj 2018 i Kumla, Sannahed, Åbytorp, Ekeby och Hällabrottet. I Kumla tätort hölls två möten. Antalet deltagare har varierat vid de olika mötena, mellan 10 och 52 personer. Totalt har 142 personer deltagit vid mötena. Fördelning av kvinnor och män har varit ganska jämn men med en något högre andel män. Representation av yngre personer har varit låg.

Allmänna samrådsmöten

Kl. 18.30-20.00 Datum

Område Deltagare

17 april Kumla 19 19 april Sannahed 15 24 april Åbytorp 52 26 april Kumla 26

3 maj Hällabrottet 10 15 maj Ekeby 20

Totalt 142

Synpunkter från samrådsmöten Vid de genomförda samrådsmötena framkom i stort sett samma synpunkter som inkommit från allmänheten via mail/brev. Det diskuterades bland annat om grönområden som har försvunnit och att det vore synd att förstöra de få som finns, kulturmiljövärden i grönområden, Kumlaåns utveckling för att förhindra översvämningar, att bevara skogsmark som har höga rekreationsvärden, att politiken borde ha deltagit vid samrådsmötena, att dagvattenhanteringen är viktig samt att området utmed Stenebäcken inte längre går att skötas. Synpunkter från samrådsmöten sammanfattas tematiskt och kommenteras under rubriken Allmänhetens synpunkter.

4

Inlämning av synpunkter

Synpunkter som avser förslag på översiktsplan Kumla kommun 2040 har kunnat lämnas in via brev, mail eller via hemsidan.

Under samrådstiden har totalt 131 skriftliga yttranden/synpunkter kommit in från privatpersoner, organisationer, företag och myndigheter. I vissa fall har exakt samma synpunkt inkommit från flera privatpersoner medan vissa svar har inkommit en gång men skrivits under av flera. Det har även förekommit att privatpersoner har lämnat flera svar. Vissa synpunkter har även varit anonyma. Fördelning av inkomna yttranden/synpunkter: - Allmänheten 78 - Anonyma 13 - Externa myndigheter 10 - Kommuner 4 - Kommunala nämnder i Kumla kommun 5 - Politiska partier 6 - Organisationer, föreningar och företag 15

Yttranden I detta avsnitt redovisas en övergripande sammanställning av inkomna yttranden och synpunkter. Inledningsvis följer synpunkter från allmänheten, därefter externa myndigheter, kommuner, kommunala nämnder, politiska partier och slutligen organisationer, föreningar och företag. Redovisningen av allmänhetens synpunkter är tematiskt indelad.

Kumla kommun vill betona att det inte är möjligt att tillgodose samtliga intressen eftersom åsikterna går isär. Kommunen har ett ansvar att ta ställning till det allmännas bästa vilket ibland kan innebära att gå emot någons enskilda intresse.

Länsstyrelsens yttrande biläggs i sin helhet.

Inkomna yttranden och synpunkter

Allmänhetens synpunkter

Flertalet synpunkter från privatpersoner berör jordbruksmark, att denna ska bevaras och inte ianspråktagas för verksamhetsområden. Personer som bor inom de utpekade verksamhetsområdena utrycker en oro över värdeminskningen av deras fastigheter.

Allmänheten tar även upp sådant som bland annat översvämningsrisker, natur- och fågelskyddsområden, kulturmiljövård, grönområden, områden för rekreation, trafiksäkerhetsåtgärder, förbättrade gång- och cykelbanor.

Protestlistor lämnades in till kommunens politiker och tjänstepersoner den 19 juni:

5

Lista 1: 156 personer protesterar mot byggande av logistikcenter vid E20, Kumlas södra infart. Lista 2: 60 personer protesterar mot att omvandla jordbruksmark till industriområde i södra delen av Kumla. Lista 3: 640 personer har skrivit under petitionen ”Rädda jordbruksmarken i Kumla” via en webbsida.

Befolkningsmål och befolkningsutveckling Ett antal synpunkter berör översiktsplanens befolkningsmål, vilket ifrågasätts både ur rimlighetsperspektiv och ur ett invånarperspektiv. Att istället ha en långsam tillväxt, så att utvecklingen av den offentliga servicen hinner med, förordas. ”Översiktsplanens befolkningsmål för år 2040 är 28 000. Varför ska kommunen växa och få så många invånare? Som kommuninvånare vill jag bo i Kumla just för att det är en lagom stor kommun.”

För att kunna uppnå befolkningsmålet föreslås att byggnationen ska ske på höjden i centrala delarna av Kumla. Synpunkter från samrådsmöten: - Utvecklingsstråk saknas mot Sannahed. - Sannahed vill växa, fler villatomter i Sannahed.

Kommentar: Att ha en växande befolkning är i sig inget självändamål, men att få en ökad inflyttning och en större befolkning är helt avgörande för vilken service som kommunen kan tillhandahålla i framtiden. Som de flesta kommuner står Kumla inför en utmaning; inom några år kommer den stora generationen som föddes 1945-1955 att börja komma upp i de åldrar där de behöver mer hjälp från kommunen, vilket innebär att kostnaderna ökar. När en större andel av befolkningen blir allt äldre så måste färre försörja fler genom den kommunala skatten, och för att kunna bibehålla den nivå vi har på omsorgen idag så behöver vi fler som bor och betalar skatt i kommunen. Fler invånare genererar även ett större underlag för lokal privat service som underlättar att bo i Kumla.

Befolkningsprognoserna idag pekar mot ca 24 000 invånare år 2030, men det är viktigt att ha ambitiösa målsättningar och ta höjd i planeringen för att kommunen kan komma att växa kraftigt. Därför är översiktsplanens befolkningsmål satt till 28 000 invånare år 2040. Det är viktigt att ha markberedskap och även resurser för att bygga ut den offentliga servicen.

Utvecklingsstråk benämns nu som bebyggelsestråk, enligt Boverkets ÖP-modell. Sannahed är en viktig lokal kärna, ett bebyggelsestråk pekas ut mellan Kumla-Sannahed-Hallsberg. Ett område med möjlighet till förtätning på landsbygd är utpekat i väster om Sannahed. För att kunna peka ut fler områden i Sannahed behöver det nya förslaget gällande vattenskyddsområdets utbredning att fastställas, eftersom det är olämpligt att bygga inom vissa skyddszoner. Detta är ännu inte klart och arbetas med vid sidan av arbetet med översiktsplanen. Blacksta är vår enda vattentäkt och vi behöver ta till stor försiktighet vid bebyggelseutveckling i och i närheten av täkten.

6

Bebyggelse och ianspråktagande av mark Några medborgare har haft synpunkter på att den bebyggelse som skett i Kumla under de senaste åren har inneburit att åkermark har förstörts. Kommunens planering och hänsynstagande till livsmedelsförsörjningen ifrågasätts.

Att bygga bostadsområden i utpräglad landsbygd, nära djurgårdar, ses som ett dåligt förslag. Istället föreslås att sådana områden bebyggs med enstaka tomter.

En annan synpunkt är att bygga flervåningshus i centrala delarna av Kumla. Infrastruktur i form av vägar, vatten och avlopp finns redan på plats. Medborgaren anser att det ur ett samhällsperspektiv är ett mycket billigare och effektivare sätt att skapa mer bostäder.

Område i Ekeby centrum, väster om riksväg 51 är med i gällande översiktsplan, varför inte i den nya?

Kraftledningarna i Fylsta borde grävas ner eller flyttas så att central mark kan frigöras och bebyggas.

Från allmänheten har även inkommit invändningar mot att förslaget till översiktsplan beskrivs att Kumla Kommun kommer att bygga bort det som marknadsförs som ”en grönare kommun”. Att de vackra åkrarna i Brånsta/Sånnersta, Rala/Via, kommer att ersättas med bebyggelse av olika slag.

Synpunkter från samrådsmöten: - Att bygga ett nytt bostadsområde i ett glesbebyggt område vid Långgälla by

innebär stor påverkan för en enskild lantbrukare, - Ta hänsyn till de som valt att bosätta sig lantligt, - I de utpekade områdena finns det nya villor och nya avlopp har installerats i gamla

fastigheter, - De som får sina fastigheter uppköpta lämnar troligtvis kommunen, - Har kommunen pengar för att lösa in fastigheter? - Kommer marknadsmässiga värderingar av fastigheterna att göras, - Värdeminskning av fastigheter inom utpekade områden

Kommentar: Kumla kommun ser positivt på jordbruksnäringen som skapar livsmedelsproduktion och sysselsättning samtidigt som jordbruket bidrar till natur-, kultur- och landskapsvärden. Planförslaget kompletteras och utvecklas med vägledning och ställningstaganden om hur jordbruksmarken ska beaktas i fortsatt planering och bygglovgivning.

Som det står i planhandlingen ska bebyggelse på landsbygd lokaliseras med hänsyn till befintliga verksamheter som t.ex. djurhållning. Enskild bedömning görs med hänsyn till lokala förhållanden.

Kumla kommun håller med om att en förtätning av befintlig bebyggelse är ett hållbart sätt att bygga. Högre och tätare bebyggelse i centrala Kumla är något som eftersträvas och nämns i planhandlingen. Ställningstaganden handlar bland annat om att koncentrera bebyggelsen och förtäta centrala Kumla tätort.

Ett nytt område för stadsbygd bostäder (E4) pekas ut i Ekeby, väster om riksväg 51.

De aktuella kraftledningarna tillhör regionnätet som ägs av Vattenfall Eldistribution AB. Den nord-sydgående kraftledningen planeras att rivas under år 2020, vilket kommer

7

frigöra mark för byggnation. Några ytterligare förändringar på regionnätet i området är ej aktuella i dagsläget.

Att Kumla tätort ska växa öster ut, genom Brånsta/Sånnersta ses som en viktig utvecklingsriktning. Kumla tätorts utbyggnadsriktningar är begränsade då hänsyn behöver tas till olika allmänna intressen, skyddsavstånd, riskområden mm. Brånsta/Sånnersta har goda förutsättningar när det gäller infrastruktur, närhet till service, grönområden mm.

Gällande allmänna och enskilda intressen samt markköp, se kommentar under ”Jordbruksmark”.

Dokumentet ”Förslag till översiktsplan Kumla 2040” Synpunkter har inkommit på att texten i samrådshandingarna inte förstås av alla.

Synpunkter från samrådsmöten: - Översiktsplanen borde utgå mer från den gamla (=nu gällande), bedöms som att

kommunen inte jobbar så långsiktigt och förebyggande. En familj har nyligen byggt bostad och nu ska det området plötsligt bli industriområde.

Kommentar: Planhandlingens struktur, språk och kartor korrigeras för att förbättra läsbarhet och tydlighet.

I arbetet med översiktsplanen utgår kommunen från den kunskap man har idag om markanspråk, behov, tekniska förutsättningar, ekonomi, miljö, hälsa och säkerhet, bevarandevärden mm. Gällande översiktsplan har självklart fungerat som ett underlagsmaterial men vissa ställningstaganden har förändrats sedan dess. När det gäller områden för verksamheter så är översiktsplanens strategi att koncentrera verksamheter till större områden med tydlig koppling till kapacitetsstark infrastruktur. Detta skiljer sig från den gällande översiktsplanen där verksamhetsområdena är fler, mer spridda och mindre till storleken.

Information om översiktsplanen Privatpersoner som blir direkt berörda av föreslagna förändringar, om exempelvis markanvändning, har lämnat synpunkter på att de är missnöjda med att inte ha blivit kontaktade av kommunens tjänstepersoner innan förslaget lämnats ut för samråd.

Informationen om översiktsplanen har inte nått ut till alla, inte heller informationen om samrådsmöten. Svårigheter med att hitta informationen om översiktsplanen på hemsidan, skulle varit bättre om den fanns på hemsidans förstasida.

Allmänheten har synpunkter på att medverkande tjänstepersoner inte kunnat besvara frågor och att ansvariga politiker inte medverkat vid samrådsmötena.

Synpunkter från samrådsmöten: - Berörda markägare har inte blivit kontaktade. - Informationen om förslag till ny översiktsplan inte nått ut till alla. - Önskemål om att översiktsplanen i samband med granskningen skickas ut

personligen till de berörda markägarna.

8

Kommentar: Syftet med samråd är att ge tillfälle att lämna synpunkter på innehållet i ett tidigt skede. Planen bearbetas sedan och revideras utifrån de synpunkter som kommer in under samrådet och ställs sedan ut – utställningen utgör ytterligare ett tillfälle att lämna synpunkter.

Enligt plan- och bygglagen (PBL) behöver inte kommunen skicka handlingar till var och en av de intressenter som ska ges tillfälle att delta i samrådet. Det är upp till intressenterna att avgöra om de vill reagera på kommunens förslag. Ett sätt att uppnå ambitionen i lagstiftningen är att kommunen håller samrådsmöten där olika intressenter kan ta del av och påverka förslag till översiktsplan. Kommunen har försökt att nå så många som möjligt genom ett flertal olika aktiviteter, möten och annonsering i olika medier. Läs mer om hur samrådet har gått till i början av detta dokument. Kommunen är medveten om att förbättringar kan göras för att försöka nå ut till fler.

Översiktsplanen är ett omfattande dokument. Tjänstepersoner har försökt besvara frågor så gott det går på mötena. Tjänstepersoner från förvaltningens samtliga verksamheter har inte varit med vid samrådsmötena vilket har bidragit till att alla frågor inte kunnat besvaras. Att politiker inte var med på mötena var ett val från politiskt håll.

Jordbruksmark Ett stort antal synpunkter från allmänheten handlar om att jordbruksmark ianspråktas av kommunen. För några innebär det att släktgårdar inte längre kan brukas eftersom översiktsplanen föreslår annat användningsområde.

Från allmänheten påtalas även att miljöbalken tar upp att jordbruksmark är av nationell betydelse och endast bör tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen. Hur har den avvägningen gjorts?

Ett antal synpunkter belyser frågor om att den framtida livsmedelsförsörjningen kräver att jordbruksmarken inte ska tas i anspråk till förmån för bebyggelse av bostäder eller verksamhetsområden. Det hänvisas till den regionala utvecklingsstrategin 2018-2030 (RUS) som innebär att den lokala arealen för jordbruksmark ska öka för närproducerad livsmedelsframställning. Det hänvisas även till den nationella livsmedelsstrategin och den regionala handlingsplanen för ökad livsmedelsproduktion.

Det efterfrågas om kommunen gjort någon konsekvensanalys av vad som sker i samband med att områden med jordbruksmark läggs ned.

Specifika områden för bevarande av jordbruksmiljöer och rekreationsområden pekas ut; Byrsta, Brånsta, Sånnersta och Örsta.

Kommunen uppmanas att sluta förstöra skog och jordbruksmark och istället förtäta befintliga områden. Uppfattningen är att det finns tillräckligt med industrimark. Kumlas företagande växer inte i samma takt som inflyttningen av nya kumlabor.

Kommunen uppmanas att sluta utöka tomtmark i vissa områden, se till att bygga fullt i dom befintliga. Hejda byggandet tills kommunen kommit ifatt med allt annat som behövs.

Ett antal invånare anser att kommunen tänker fel när det gäller att bygga på jordbruksmark och uppmanar kommunen att tänka om. Jordbruksmarken bedöms vara av hög kvalitet och bör bevaras som jordbruksmark.

9

Synpunkter från samrådsmöten: - Jordbruksmark som riksintresse. - Kritik mot att bygga på åkermark. - Kommunen kan bara bygga på sin egen mark vid Via, övrig utpekad mark är

privatägd. - Asfalt på åkermark, är det en bra utveckling? - Jordbruksverket säger att markägaren ska ha en tidig delaktighet. - Förslag till översiktsplan värnar inte om miljön genom att använda jordbruksmark

till verksamheter.

Kommentar: Nästan hälften av kommunens yta består av åkermark. Jordbruksmark är en viktig samhällsresurs som ska värnas. När Kumla kommun växer ökar dock behovet av byggbar mark. För att kunna utveckla kommunens orter enligt en hållbar ortsstruktur kan det ibland väga tyngre att exploatera viss jordbruksmark än att bevara den. I de fall jordbruksmark står i konflikt med annan markanvändning behöver de olika intressena vägas mot varandra. Planförslaget kompletteras och utvecklas med vägledning och ställningstaganden om hur jordbruksmarken ska beaktas i fortsatt planering och bygglovgivning.

Verksamhetsområdena ses över och korrigeras enligt följande: Norra Mos (tidigare K15 och K16) slås ihop till ett område (V1). Via/Byrsta (tidigare K17) minskas och koncentreras till två separata områden; ett vid Byrstatorp (V2) och ett vid Södra Via (V3). Verksamhetsområdet Ralaängarna korrigeras till ett befintligt verksamhetsområde eftersom detaljplan redan finns i området. Ett nytt verksamhetsområde pekas ut i anslutning till det befintliga, främst öster om järnvägen (V4). Två nya verksamhetsområden pekas ut i Hällabrottet, i anslutning till riksväg 52 (V5, V6). Kvarntorpskorsets verksamhetsområde utökas till ett större område i väster och söder (V7). Ytterligare två områden, Kvarntorp norra (V8) och Kvarntorp södra (V9) pekas ut. Ett nytt verksamhetsområde pekas ut i Brändåsen (V10).

I en översiktsplan gör man avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen, vilket i vissa fall innebär att det allmänna intresset av t.ex. verksamhetsmark och bostadsmark väger tyngre än enskilda intressen. Det innebär i första hand att kommunen inte kommer tillåta utbyggnad av ytterligare bostäder inom ett utpekat område för verksamheter, för att inte försvåra en framtida utveckling för verksamheter. Mycket mark är privatägd, och genomförandet styrs av fastighetsägarna i området. Med dagens lagstiftning är det inte aktuellt för kommunen att expropriera några fastigheter, däremot kan frivilliga överenskommelser om markköp göras. De slutliga avvägningarna mellan olika intressen görs senare i en detaljplaneprocess. De då aktuella bostads- och ägarförhållandena avgör till exempel vilken omfattning en utbyggnad kan ha med hänsyn till skyddsavstånd till bostäder, djurhållning mm.

Transporter, vägar och järnvägar Allmänheten har synpunkter på att en ny anslutning till E20, vid Sickelsta, kommer att förbättra tillgängligheten för bilister men kan också innebära att attraktiviteten för hållbara transporter minskar.

Andra synpunkter är risken med avsaknad av övergångsställen för att ta sig till busshållplatserna på Södra Kungsvägen. Korsningen mellan Örsta och Hällabrottet upplevs vara farlig på grund av de höga hastigheterna på riksvägen. Här föreslås en korsningslösning, lik den som finns i Ekeby och en trafiksäker gång- och cykelväg.

10

Med mer byggnation i Brånsta/Sånnersta krävs på sikt även en gång- och cykelväg längs Brånstavägen. För en bättre koppling mellan Kumla och Hällabrottet behövs en cykelväg under tunneln. Gång- och cykeltunnel föreslås även under järnvägen mellan Hammargatan/Hagagatan.

Att det sker transporter av farligt gods på järnväg rakt igenom centrala Kumla uppfattas som ett allvarligt riskmoment. En privatperson föreslår att kommunen tillsammans med grannkommunerna bör samtala med trafikverket om att upprätta en planeringskorridor som gör det möjligt för godståg att passera utanför de tre tätorterna och angöra Hallsbergs rangerbangård från väster.

Byggplaner för bostäder och industri bör anpassas till planerad ombyggnation av riksväg 51. Ett lämpligt läge för industri/lager vore vid Kvarntorpsrondellen.

Nytt bostadsområde som pekas ut nordväst om Ekeby (Frommesta) har långt till bussförbindelse och skola, saknar gång- och cykelkoppling i norr. Befintlig väg (enskild vägsamfällighet) är mycket smal och krokig.

Synpunkter från samrådsmöten:

- Att minska biltrafiken i centrum och samtidigt öka handeln går inte ihop. - Är av-/påfarten vid Sickelsta en 20-årsplan? - Att skapa bostadsområden utanför centralorten bidrar inte till att minska

biltrafiken i kommunen.

Kommentar: Kumla kommun belyser möjligheten till an ny anslutning till E 20, vid Sickelsta. En av-/påfart vid Sickelsta skulle kunna avlasta övriga av-/påfarter in till Kumla. Detta kräver att Trafikverket och kommunen samordnar denna fråga. Med en anslutning till E20 från Sickelsta skulle västra Kumla och Åbytorp få en ökad expansion samtidigt som biltrafiken gynnas, vilket kan innebära att resandet med kollektivtrafik minskar.

Övergångsställen är av en mer detaljerad art än vad som hanteras i en översiktsplan. Synpunkten förs dock vidare till det påbörjade arbetet med en ny Trafikplan, som kommer att ha en högre detaljeringsgrad än översiktsplanen.

Kopplingen mellan Hällabrottet/Örsta nämns i planhandlingen, där det föreslås en ny koppling för fotgängare och cyklister i Örstavägens förlängning.

Med utpekade utbyggnadsområden i Brånsta/Sånnersta är det viktigt med goda gång- och cykelkopplingar till och inom området. Gång- och cykelväg ingår i användningen stadsbygd bostäder och blandstad och pekas därför inte ut i någon specifik sträckning i användningskartan.

En gång- och cykeltunnel under järnvägen har studerats tidigare, bl.a. i samband med att tidigare skofabriken vid Hammargatan byggdes om till bostäder. Det är mycket svårt att skapa utrymme för tunnelns ramper vilket är en av orsakerna till att denna passage aldrig kommit till. Strax norr om den aktuella korsningen, vid Fredsgatan, finns dock en gällande detaljplan som möjliggör en gång- och cykeltunnel under järnvägen. Något nytt förslag på gång- och cykelstråk/tunnel pekas inte ut i översiktsplanen.

Ett järnvägsstråk väster om huvudtätorten nämns i text i planhandlingen, men eftersom inget givet spårreservat finns är det inte med i någon karta. Att reservera ett stråk för järnväg väster om huvudtätorten stämmer dock överens med Hallsbergs kommuns och Örebro kommuns översiktsplan. Örebro har dock valt att ha flera olika alternativ på sträckning, huvudalternativet är längs E18/E20 som sedan går tillbaka på Godsstråket

11

genom Bergslagen vid Adolfsberg. Reservatet längre ut från stan i väster är symboliskt eftersom den ses som en alternativ sträckning som inte är närmare utredd. Grundtanken att låta en stor del av godset gå utanför Kumla och Hallsberg är fortfarande möjlig. En sådan ny sträckning innebär dock en stor statlig investering. Idén med en framtida järnvägslänk som ansluter väster om Hallsberg tydliggörs i planhandlingen under rubriken järnväg men något spårreservat pekas ej ut i plankartan eftersom det är för läget är så osäkert och att det behöver utredas mer innan det är möjligt.

Översiktsplanen har med planerade vägbyggnationer som förutsättning. Området kring Kvarntorp och riksväg 51 lyfts fram som ett lämpligt område för verksamheter.

Kommunen är medveten om att det utpekade området väster om Ekeby (Frommesta) har utmaningar när det gäller infrastruktur. Dessa frågor hanteras vidare i kommande detaljplanering.

Kommunens ambition är att det ska finnas goda förutsättningar att bo i hela kommunen. Huvudfokus ligger dock på att koncentrera ny bebyggelse genom förtätning och utveckling i eller i nära anslutning till befintliga orter, vilket skapar goda förutsättningar för att resa hållbart.

Utvecklingsområde Brändåsen En privatperson påtalar att det vid området Brändåsen redan finns verksamheter som Ahlsells centrallager och Post Nords lager. Tillgängligheten, genom den nära förbindelsen med E20 och Riksväg 50, är bra och att Kumla kommun kan samarbeta med Hallsbergs kommun för att utveckla området då båda kommunerna har ekonomiska vinningar att göra.

Synpunkter från samrådsmöten:

- Nyttja Brändåsen till logistikcentrum istället för det stora området vid Byrsta och Via.

Kommentar: Kumla kommun håller med om att Brändåsen har goda förutsättningar att bli ett regionalt och nationellt logistikområde, vilket också Lekeberg, Laxå och Hallsbergs kommun påpekar i sitt yttrande. En utbyggnad i området förutsätter ett långsiktigt regionalt och kommunalt samarbete. Ett nytt verksamhetsområde pekas ut i Brändåsen.

Verksamhetsområden Många av de inkomna synpunkterna från allmänheten, som rör de föreslagna verksamhetsområdena, har innebörden att anläggande av verksamhetsområden/ bebyggelse på bördig åkermark måste undvikas, att jordbruksmarken behövs för att odla livsmedel, och djurfoder. Att använda bra åkermark till industrier och bostäder inte är ett bra sätt att få en lång och hållbar framtid för kommunen. Frågor ställs om vilka konsekvenserna blir om bördig åkermark ska tas bort samtidigt som utsläppen som importen ger ska minska?

Storleken på verksamhetsområdet ifrågasätts, liksom behovet. Hänvisningar görs även till den gällande översiktsplanen som pekat ut verksamhetsområden i och runt Norra Mos, där det fortfarande finns obebyggd mark.

Ett stort antal av de inkomna synpunkterna handlar om personliga konsekvenser för de familjer som bor inom det utpekade verksamhetsområdet.

12

Här följer ett axplock av synpunkter från allmänheten:

”Vi som bor på landsbygden har valt att göra det för att slippa stressen och bullret i staden och uppfostra barnen i en bra miljö med skog och åkermark”.

”Tänk långsiktigt, svenska råvaror, slippa importera varor av sämre kvalitet. Vi måste värna våra egna bönder som förser oss med bra kött och basvaror”.

”Hur kan detta förslag med industriområde på fina åkermarker vara rätt väg framåt, när rekommendationerna är att vi ska odla mer och bli mer miljömedvetna och göra så lite avtryck som möjligt på miljön. Ska det byggas industrier så finns betydligt lämpligare områden för detta som t. ex. Kvarntorp där marken redan är förstörd”.

”En av de avgörande faktorerna för att ett land ska överleva en kris är tillgången på mat! För att kunna producera mat behövs BÖRDIG odlingsmark! Så gott som hela det planlagda industriområdet Kumla kommun har ritat in i Byrsta-Via, består just av högproducerande bördig odlingsmark. Har man en gång byggt och asfalterat på marken så går marken aldrig mer att återställa till odlingsmark.”

”Nya verksamhetsområdet kring Byrsta och Via strider mot kommunens samt Sveriges egna miljömål att behålla och bevara odlingsbar jordbruksmark”.

”Livsmedelsproduktionen ska öka, inte minska. Det finns förstörd mark i Kvarntorp, använd den först. Bostäder kan byggas på höjden och industri och logistik kan byggas på befintliga platser. Livsmedel kräver bra jordar som tagit århundraden att få fram. Bygg inte på fin åkermark”.

”Att använda bra åkermark till industrier och bostäder kan väl inte vara det bästa sättet att få en lång och hållbar framtid för vår kommun. Hur ska vi klara oss om vi tar bort bördig åkermark och samtidigt minska på utsläppen som importen ger?”

”Ekebymossen är ca 300 ha. Mossen är lämplig att bygga på, bra placerad för att bygga en väg rätt in i området från Kumla norra avfarten. Området är så gott som helt platt och består av blålera, vilket är utmärkt att bygga på. Området är inringat av skogsridåer vilket gör att industrierna inte syns utifrån. Avvattning i form av tilltagna diken och pumpstationer finns redan.”

Synpunkter från samrådsmöten: - Finns det behov av så stort verksamhetsområde som föreslås? Bättre att bygga

färdigt i t.ex. Norra Mos först än att ta jordbruksmark i anspråk. - Gör verksamhetsområde vid Sickelsta utmed E20. - Området runt Närkefrakt utmed väg 52 kan användas som verksamhetsområde. - Utveckla industriområdet i Kvarntorp först.

Kommentar: Gällande jordbruksmark och verksamhetsområden, se kommentar under allmänhetens synpunkter, ”Jordbruksmark”.

Utredningsområden tas bort i planhandlingen och användningen preciseras.

Säbylundsmossen (Ekebymossen) är inte möjlig att bebygga, dels utifrån geotekniska förhållanden, men främst utifrån naturvärden och framtida potential att bli ett besöksmål för natur och friluftsintresserade.

13

Externa myndigheter

I flera yttranden nämns att förslaget till översiktsplanen är tydligt, genomarbetat och överblickbart. Myndigheterna vill att mer information ska läggas till i översiktsplanen, och pekar på flera saker som bör tydliggöras.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt Sveriges geologiska undersökning (SGU) avstår från att yttra sig. Försvarsmakten har inget att erinra.

Luftfartsverket

Luftfartsverket påpekar att översiktsplanen inte nämner något om flyghinder för den civila luftfarten. För civil luftfart gäller att alla byggnadsobjekt, oavsett typ, som är högre än 20 meter över mark eller vattenyta ska remitteras till Luftfartsverket. Detta gäller även vindkraft. Vidare ska alltid samråd ske med berörda flygplatser inom 60 km radie från det objekt som är högre än 20 meter över mark eller vattenytan som ska uppföras.

Kommentar: Planhandlingen kompletteras enligt önskemål.

Länsstyrelsen

Länsstyrelsen är en obligatorisk samrådspart och ska under samrådet särskilt ta tillvara och samordna statens intressen. Länsstyrelsen yttrande redovisas i sin helhet som bilaga, sist i dokumentet. Här redovisas deras sammanfattning av yttrandet.

Länsstyrelsen är positiv till att Kumla kommun tar fram en ny översiktsplan som tydliggör kommunens aktuella syn i frågor om mark- och vattenanvändning och bebyggelseutveckling. Översiktsplanen är väl genomarbetad och beskriver på ett bra sätt kommunens arbete mot en hållbar samhällsutveckling. Översiktsplanen har en tydlig strategisk funktion vilket gör att den har goda förutsättningar att fungera som ett bra underlag vid kommande planläggning, lovgivning och övrigt beslutsfattande inom området.

Länsstyrelsens synpunkter kan sammanfattas i nedanstående punkter:

• Länsstyrelsen anser att kommunens förslag på nytt verksamhetsområde vid Natura 2000-områden inte tillgodoser riksintressena. • Redovisningen av kommunens ställningstagande gällande avgränsning av riksintresseområde för kulturmiljövård, Kumlaby, behöver kompletteras. • Redovisningen av riksintressen för kommunikationer samt energidistribution behöver kompletteras. • Redovisningen av frågor som berör människors hälsa och säkerhet, samt risken för olyckor, översvämning och erosion behöver kompletteras och tydliggöras. • Redovisningen av frågor som berör frågor om hållbarhet, jordbruksmark, vatten, natur- och kulturmiljöer samt teknisk försörjning behöver kompletteras och tydliggöras.

14

• Kartorna behöver till viss del förtydligas.

Kommentar: Skrivning om riksintressenas värden korrigeras i planhandlingen. Verksamhetsområdet vid Natura 2000-områdena (Björka lertag och Vissberga lertag) minskas för att tillgodose riksintressena. Områdesbeskrivningen kompletteras med text om närheten till Natura 2000-områdena.

Förslag till ny avgränsning av riksintresseområdet för kulturmiljö, Kumlaby, redovisas i planhandlingen.

Planhandlingen kompletteras med tydligare ställningstaganden kring detaljplaner och områdesbestämmelser inom områden för kulturmiljövårdens riksintressen. Avsnitt om fornlämningar kompletteras med tydligare ställningstaganden.

Kommunen håller med om att kulturmiljöer är viktiga för kommunens invånare och besökare, men några strategiska kulturmiljöer pekas ej ut i utvecklingsstrategin då kartan arbetats om för att stämma överens med Boverkets ÖP-modell (där kulturmiljövärden ej ingår).

Planhandlingen kompletteras och tydliggör att Västra stambanan och Kumla järnvägsstation är av riksintresse för kommunikationer. Planhandlingen kompletteras med en beskrivning av riksintresse för energidistribution.

Planhandlingen utvecklas med en tydligare koppling till risk- och sårbarhetsanalysen bland annat genom nya textavsnitt ”Krisberedskap” och ”Räddningstjänst”.

Flera områdesbeskrivningar kompletteras med text om hänsyn till trafikbuller och risker med farligt gods. Planhandlingen kompletteras med text och korrigerad Värden- och hänsynskarta vad gäller transportleder för farligt gods. Planhandlingen kompletteras med text om byggnadsfria avstånd längs väg och järnväg. Planhandlingen utvecklas och kompletteras vad gäller översvämning och skyfall. Flera områdesbeskrivningar kompletteras med text om hänsyn till översvämningsrisk.

Verksamhetsområdet Ralaängarna pekas ut som befintligt verksamhetsområde eftersom detaljplan redan finns för området. Frågor om dagvatten och översvämning i detta område anses vara tillräckligt utredda i detaljplanen. I anslutning till Ralaängarna pekas dock ett nytt verksamhetsområde ut, främst öster om järnvägen, hänsyn har tagits till översvämningsrisk. Planhandlingen kompletteras med text om ras, skred och erosion.

Planhandlingen kompletteras med text om elektromagnetiska fält, avstånd till ledningar, och information om när samråd ska ske med Svenska Kraftnät.

Miljökonsekvensbeskrivningen kompletteras med tydliggörande om hur planförslaget bidrar till miljömålsuppfyllelse samt förtydligar konsekvenserna i frågor om naturmiljö, klimat och transporter.

Planhandlingen kompletteras och korrigeras under rubriken mål och styrdokument. Fler relevanta styrdokument läggs till. Planhandlingen utvecklas vad gäller hållbar utveckling. Kopplingen mellan relevanta mål, planer, program och planförslaget tydliggörs.

Översiktsplanens inriktning är att stärka förutsättningarna för att gå, cykla och åka kollektivt. Avvägningen att samtidigt komplettera vägnätet så att det blir bättre anpassat bedöms ur ett kommunalt perspektiv vara viktigt för kommunens utveckling. Kumla kommun har i många avseenden ett bra utbud av kollektivtrafik jämfört med andra kommuner, det gäller framförallt tågförbindelser. Dock måste den regionala pendeltågstrafiken utvecklas och det är viktigt att tänka hela resan, från dörr till dörr för

15

att kollektivtrafiken ska vara konkurrenskraftig gentemot bilen. Välplacerade pendlarparkeringar är ett sätt att förbättra attraktiviteten, vilket tydliggörs i planhandlingen.

Planförslaget kompletteras och utvecklas med vägledning och ställningstaganden om hur jordbruksmarken ska beaktas i fortsatt planering och bygglovgivning. Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) redovisar i procent hur mycket av kommunens yta som föreslås tas i anspråk för nya utbyggnadsområden. I MKB:n redovisas också fördelning av marktyp (jordbruksmark, skogsmark).

Planförslaget utvecklas när det gäller ekosystemtjänster, begreppet lyfts in i fler textavsnitt och relevanta ekosystemtjänster för Kumla kommun tydliggörs. Planförslaget utvecklas när det gäller natur- och grönstruktur.

Planförslaget kompletteras med text om biotopskydd, dispens och kompensationsåtgärder. Kommunen har i dagsläget inte tillräcklig kunskap om kända biotoper som är skyddade genom det generella biotopskyddet, varför biotoper endast nämns i ett fåtal beskrivningar av utbyggnadsområden.

Planförslaget kompletteras med ett ställningstagande kring utbyggnad av vindkraft.

Kartor ses över, kompletteras och revideras för att öka läsbarheten, fler kartor tas fram.

Nerikes brandkår

Nerikes brandkår belyser vikten av korta insatstider och hur utformning av gator och bebyggelse kan påverka framkomligheten och insatstiden.

I samband med att staden förtätas är det av största vikt att hänsyn tas till den befintliga bebyggelsen och dess utformning beträffande utrymning samt räddningstjänstens insatsmöjligheter.

I kommunens åtagande för infrastrukturfrågor ingår behovet av vatten för brandsläckning. Nerikes brandkår anser att det i översiktsplanen ska framgå vilken ambitionsnivå gällande vatten för brandsläckning som kommunen har. Då nya områden planeras är tillgången på släckvatten viktigt att klarlägga så att kraven kan tillgodoses beroende på vilken typ av bebyggelse som ska etableras.

Kommentar: Planhandlingen utvecklas med en tydligare koppling till risk- och sårbarhetsanalysen och redogör för räddningstjänstens insatstider.

Gällande framkomligheten för räddningstjänsten pågår ett kontinuerligt samarbete mellan Kumla kommun och Nerikes brandkår. Utrymning och insatsmöjligheter studeras i detaljplanering och bygglovgivning. Frågor kring brandsläckning är av en mer detaljerad art än vad som hanteras i en översiktsplan. Samråd sker med Nerikes brandkår i detaljplaneprocessen.

Region Örebro län

Region Örebro län framför att förslaget är överblickbart och lättillgängligt. Strategier kring bebyggelseutveckling och transporter är tydliga. Regionen har synpunkter på att översiktsplanen inte täcker hela kommunen, med utredningsområdena, vilket försvårar bedömningen av dess verkan.

16

Region Örebro län bedömer att utpekade utbyggnadsområden kan ge boende och verksamheter goda förutsättningar och bidra till flera regionala utvecklingsmål. Bland annat kommunens intention att hälften av all tillkommande bebyggelse bör lokaliseras i anslutning till Kumla tätort.

Region Örebro län deltar gärna i samtal kring utveckling av Brändåsen då de anser att området har god potential att utvecklas som logistikområde.

Regionen påpekar att kommunens förväntade befolkningsökning är högre än vad regionerna i östra Mellansverige (ÖMS) kan förutse. Regionen önskar att översiktsplanen kompletteras med en beskrivning av ett alternativt scenario i enlighet med ÖMS-rapporten och en reflektion över tänkbara följder för bostadsvolym, utbyggnadstakt och efterfrågan på olika bostadstyper. Även med högre befolkningstillväxt bör bedömningen av efterfrågan och utbyggnadstakten av framtida bostäder ses över då den tillkommande befolkningen kan förväntas förfoga över begränsade ekonomiska resurser.

Region Örebro län påpekar att nya väganslutningar riskerar att öka vägtrafiken, reducera underlaget för kollektivtrafik samt öka koldioxidutsläppen. Målkonflikten mellan ambitionen om ökat kollektivtrafikresande, minskad vägtrafik och klimatutsläpp bör belysas. Regionen konstaterar att det i länsplanen för regional transportinfrastruktur inte finns medel avsatta för nybyggnation av vägar, samt att staten är mycket restriktiv med nya anslutningar mot det statliga och regionala vägnätet. Av särskild betydelse är förslaget om ny anslutning till E20 vid Sickelsta. Mot bakgrund av lokaliseringen är en trolig effekt att kollektivtrafikens andel i kommunen kommer att sjunka. Den övergripande slutsatsen om klimatpåverkan blir mot bakgrund av detta tveksam.

Regionen anser att det inte bara är interregionala tåg som trafikerar Kumla och Tåg i Bergslagen fungerar i praktiken som ett regionalt pendeltåg. Region Örebro län menar att de i hög grad kan påverka planeringen av tågtidtabeller. Planeringen syftar redan till att stödja arbets- och skolpendling, och målsättningen är att förbättra utbudet. Beskrivningen av förutsättningarna för arbets- och skolpendling i översiktsplanen föreslås omarbetas.

Region Örebro län önskar att texten om riksväg 51 förtydligas så det framgår att sträckan Svennevad- Kvarntorp är under ombyggnad och att sträckan Kvarntorp-Almbro byggstartas ca år 2021. Kvarntorp-Almbro är det mest prioriterade större vägobjektet i länet i förslag till länsplan för åren 2018-2021. I samma plan finns dock ingen större ombyggnation av riksväg 52, endast trafiksäkerhetshöjande åtgärder inom befintlig vägutformning.

Text och kartor om cykelstråk bör stämmas av mot den Regionala cykelstrategin. Region Örebro län vill upplysa om att en kommande potentialstudie kommer att visa på vilka regionala cykelstråk som bedöms ha bäst förutsättningar att bidra till ökat cyklande.

Kommentar: Utredningsområdena Brändåsen och Kvarntorp tas bort i planhandlingen och användningen preciseras.

Gällande befolkningsmål, se kommentar under allmänhetens synpunkter, ”Befolkningsmål och befolkningsutveckling”. Planhandlingen kompletteras med en beräkning av hur många bostäder översiktsplanen möjliggör, kopplat till befolkningsmålet”.

Det är givet att Trafikverket så tidigt som möjligt ska inkluderas i alla frågor som rör de nationella transportnät som verket har ansvar för. Kommunen måste dock först ta

17

ställning till vilka objekt och åtgärder som kommunen vill ska tillkomma och som det framledes sedan kan föras en dialog kring. Detta sker nu genom pågående översiktsplaneprocess. Gällande anslutning till E20 vid Sickelsta, se kommentar under allmänhetens synpunkter, ”Transporter, vägar och järnvägar ”.

Planhandlingen korrigeras gällande beskrivningen av förutsättningarna för arbets- och skolpendling.

Planhandlingen förtydligas när det gäller ombyggnation av riksväg 51 samt att ingen större ombyggnation är planerad av riksväg 52.

Kommunen ser fram emot att ta del av cykelpotentialstudien.

Statens geotekniska institut (SGI)

SGI anser att riskområden för ras och skred bör redovisas i en karta tillsammans med andra risker.

Statens geotekniska institut instämmer i kommunens ställningstaganden gällande skred, ras och erosion.

Kommentar: Planhandlingen kompletteras med text om den gemensamma vägledning som finns för bedömning av risker för skred, ras och erosion samt en karta där riskerna framgår.

Svenska kraftnät

Svenska kraftnät önskar att stamnätsledningarna synliggörs i översiktsplanens kartunderlag.

För kännedom så ska den nya 400 kV-luftledningen mellan Östansjö och Lindbacka vara färdigställd och tas i drift år 2021.

Svenska kraftnät påpekar att 220 kV- och 400 kV-ledningar i Örebro län är att av riksintresse vilket därför bör finnas med i översiktsplanens avsnitt om riksintresseområden.

Svenska kraftnät vill att hänsyn ska tas till befintliga och planerade kraftledningar i planering, detaljplaner och bygglov så att dess funktion inte begränsas.

Kommentar: Se kommentar till Länsstyrelsens yttrande.

Trafikverket

De vägar som Trafikverket har i kommunen utgör viktiga infrastrukturstråk, regionalt, nationellt och internationellt och de värnar därför om sina intressen, med tanke på skyddsavstånd, säkerhet och standard. Flera områden som Kumla kommun har pekat ut i översiktsplanen, både för bostäder och verksamheter, kan påverka anläggningarna och hänsyn måste tas i vidare planering. Trafikverket önskar en fortsatt dialog med kommunen för att minska bullernivåerna i kommunen från väg och järnväg.

18

Kumla kommuns förslag på en ny anslutning till E20 i höjd med rastplats Sickelsta är inget som Trafikverket ser någon användning av ur statligt perspektiv. Positivt med förslaget är lokaliseringen, vilket innebär att inga nya anslutningar till E20 skapas. Om kommunen önskar en ny trafikplats behöver det diskuteras och utredas för att klargöra om det är möjligt med en trafiksäker trafikplats på platsen. Om kommunen och Trafikverket når en överenskommelse om projektet ska det bekostas av Kumla kommun och projekteras och byggas av Trafikverket.

Trafikverket önskar en fortsatt dialog med kommunen om gamla E3:an (väg 529).

Trafikverket har inga planer på ny dragning av järnvägsspåret till Kvarntorp, vilket kommunen har tagit fram ett förslag på, och inte heller några nya stickspår till Via industriområde.

En förändring av plattformarna vid stationsområdet som kommunen önskar är inget som Trafikverket ser ett behov av idag. Trafikverket är öppna för en dialog med kommunen om en förändring av plattformarna om det kan bli aktuellt i framtiden.

Trafikverket informerar om de nationella och regionala infrastrukturplanerna samt påtalar vilka säkerhetsavstånd och skyddsavstånd som ska beaktas utmed statlig infrastruktur (väg och järnväg).

Kommentar: Trafikverket är en given dialog- och samrådspart i alla ärenden där Trafikverket är huvudman eller har andra intressen i närområdet.

En ny anslutning från Sickelsta till Kumla tätort illustreras i översiktsplanen. Utredningar måste genomföras för att se om en anslutning kan vara möjlig.

Det finns en generell ambition från kommunens sida att lyfta åtgärder, kopplade till järnvägen, som kan öppna nya ytor för olika typer av exploatering i och i närheten av Kumla tätort. Det innefattar även att underlätta för de interna kommunikationerna i staden och för ytor i anslutning till det statliga vägnätet. När planering för enskilda objekt eller i vissa fall mer strategiska grepp blir aktuella, kommer de utredningsinitiativ som krävs för att ta ställning till alternativ och genomförande att tas fram i dialog med Trafikverket.

I översiktsplanen görs ställningstaganden kring de åtgärder och objekt som kommunen önskar genomföra eller förändra, vilket kommer att kräva fortsatt dialog med Trafikverket.

Trafikverket har påbörjat en åtgärdsvalsstudie för väg 529, vilken kommunen kommer att vara en aktiv part i.

Planhandlingen kompletteras med text om nationella och regionala infrastrukturplaner samt skyddsavstånd längs vägar och järnvägar som påverkar exploateringsmöjligheter.

Kommuner Kommunerna belyser mellankommunala intressen så som naturområden, Vätternvatten, vattenkvalitet i vattendrag och arbetspendling. De flesta kommuner har yttrat sig positivt över ett verksamhetsområde med logistikinriktning i Brändåsen.

19

Askersunds kommun

Askersunds kommun belyser det regionala intresset av ett verksamhetsområde i Brädåsen. Med den infrastruktur som finns och närheten till Hallsberg så är det ett mycket bra läge, framför allt för logistik. Ett läge som kan vara av intresse för nationella och internationella inventeringar och skulle på så sätt gynna regionen. Askersunds kommun ställer sig bakom en satsning på Brändåsen.

Kommentar: Kumla kommun håller med om att Brändåsen har goda förutsättningar att bli ett regionalt och nationellt logistikområde. En utbyggnad i området förutsätter ett långsiktigt regionalt och kommunalt samarbete. Ett nytt verksamhetsområde pekas ut i Brändåsen.

Hallsbergs kommun

Hallsbergs kommun anser att avgränsningen kring Brändåsen som ett utredningsområde med hänvisning till att en fördjupad översiktsplan ska tas fram senare är olyckligt. Istället bör området arbetas in som ett nytt verksamhetsområde i översiktsplanen, som ett regionalt och mellankommunalt intresse. Brändåsen har stora förutsättningar att bli ett regionalt och nationellt logistikområde med hög attraktion och utvecklingspotential för logistik- och lagerinvesteringar.

Samverkan mellan Hallsberg och Kumla kommuner är avgörande för att tillskapa ett stort och attraktivt logistikläge. Hallsbergs kommuns bedömning är att även de andra sydnärkekommunerna är positiva till sådan satsning utifrån närhet och möjlighet till arbetstillfällen.

Hallsbergs kommun påpekar att Kvarntorp är ett område med närhet till viss bostadsbebyggelse på andra sidan kommungränsen (Hallsberg). Utformningen av en fortsatt utbyggnad förutsätter ett mellankommunalt samarbete. Samtidigt är Kvarntorp ett viktigt närområde för friluftsliv, motion, kultur även för Hallsbergs kommun.

Reservatet för Vätternvatten ledningstråk behöver förtydligas och kompletteras i södra Kumla med ledningen mot Laxå. Hallsbergs kommun planerar även omläggning av överföringsledningen mellan Blacksta vattenverk och Hallsberg. Ett reservat för den vattenledningen bör därför läggas till.

Det är glädjande att Kumla kommun vill prioritera regionala cykelvägar mellan Kumla-Hallsberg. Det är av vikt att planeringen av var dessa vägar ska dras sker samordnat med regionen och Hallsbergs kommun.

Vad gäller översvämningsproblematiken så anser Hallsbergs kommun att det är bra att belysa problemet, och möjlig hantering av problem, tydligare i miljökonsekvensbeskrivningen. Det är en mellankommunal fråga som behöver samordnas med Hallsbergs kommun, Örebro kommun och länsstyrelsen.

Kommentar: Utredningsområdena Brändåsen och Kvarntorp tas bort i planhandlingen och användningen preciseras. Kumla kommun håller med om att Brändåsen har goda förutsättningar att bli ett regionalt och nationellt logistikområde. En utbyggnad i området förutsätter ett långsiktigt regionalt och kommunalt samarbete. Ett nytt verksamhetsområde pekas ut i Brändåsen. Flera verksamhetsområden pekas ut i Kvarntorp.

20

Planhandlingen kompletteras med text om ledningsstråk mot Laxå samt mellan Blacksta vattenverk och Hallsberg. Några fastställda stråk finns ej, varför detta inte kan redovisas i karta.

Miljökonsekvensbeskrivningen kompletteras och förtydligas vad gäller översvämningsproblematiken som en mellankommunal fråga.

Lekebergs kommun

Lekebergs kommun framför att Lekebergs kommun och Kumla kommun har en del gemensamma intressen. Däribland finns riksintresset för naturvård i form av drumlinområdet som är utmarkerat och omnämnt som ett viktigt område att ta hänsyn till och bevara i Kumlas förslag till ny översiktsplan. Vätternvattenprojektet förs fram som en viktig gemensam sammanslutning för att säkra framtida dricksvattenförsörjning, i det bolag som bildats för att driva arbetet vidare ingår kommunerna Hallsberg, Kumla, Laxå, Örebro och Lekeberg. Vidare framförs att det i mindre skala finns tydliga arbetspendlingsmönster mellan Kumla och Lekeberg, det framförs dock inga särskilda ställningstaganden i övrigt kring detta pendlingsmönster eller kring ev. framtida satsningar på de infrastrukturella sambanden mellan kommunerna. Lekebergs kommun ser ett behov av pendling mellan Kumla och Fjugesta för studier och arbete och ser därför gärna att detta behov förtydligas ytterligare i Kumlas översiktsplan.

Ett logistikområde i och omkring Brändåsen skulle påverka arbetsmarknad, arbetspendling och liknande även i Lekebergs kommun.

Kommentar: Frågor som handlar om trafikering med kollektivtrafik förs vidare till det påbörjade arbetet med en ny Trafikplan för Kumla kommun. Trafikplanen kommer ha en högre detaljeringsgrad inom transport-/trafikområdet och i större utsträckning belysa frågor som inte är av fysisk art.

Ett nytt verksamhetsområde pekas ut i Brändåsen. En utbyggnad i området förutsätter ett långsiktigt regionalt och kommunalt samarbete.

Örebro kommun

Örebro kommun välkomnar skrivelsen om mellankommunal samverkan och samarbete i frågor som berör infrastruktur, dricksvattentillgång, säkerställande av god vattenkvalité i våra gemensamma vattendrag och jordbruksorganisation. De välkomnar också möjligheten till bebyggelseutveckling i Ekeby eftersom det skulle binda samman kommunerna allt mer, men även förstärka befolkningsunderlaget för befintlig kollektivtrafik.

Örebro kommun ser mycket positivt på att Kumla kommun pekat ut de kommungemensamma naturområden Kvismaren och Ekebymossen. Områdena ingår som viktiga pusselbitar i ett större sammanhängande våtmarkslandskap på närkeslätten. Kvismaren är en internationellt erkänd rastplats för fåglar och ett viktigt besöksmål för både turister, Kumlabor och Örebroare.

Ekebymossen har en stor potential att bli ett besöksmål för natur och friluftsintresserade och här ser Örebro kommun gärna ett framtida samarbete. Översiktsplanen tar upp att det saknas närnatur i kommunen och att den som finns är i

21

huvudsak kopplad till parker. Av den anledningen är det synd att inte fler utvecklingsområden för natur pekas ut, än det i anslutning till Kumla Sjöpark. Likaså är det olyckligt att verksamheter planeras i gräns till Björka lertag naturreservat. Detta är som översiktsplanen nämner ett av få tätortsnära naturområden. Utformningen av verksamheterna blir ytterst viktig så att det inte försämrar möjligheten för Kumlabor att ta sig dit eller påverkar de höga naturvärdena.

För arbetsmarknadsutbytet mellan kommunerna påpekar Örebro kommun att det är viktigt att skapa en effektiv kollektivtrafik- med buss och tåg – för att inte belasta miljön negativt. Med en ny anslutning till E20 vid Sickelsta skulle attraktiviteten för hållbara transporter kunna minska och medföra en ökad belastning på trafiksystemet i Örebro.

Kommentar: Kumla kommun håller med om att Ekebymossens framtida användning förutsätter ett långsiktigt mellankommunalt samarbete.

Verksamhetsområdet vid Natura 2000-områdena (Björka lertag och Vissberga lertag) minskas för att tillgodose riksintressena.

En ny anslutning från Sickelsta skulle kunna innebära att resandet med kollektivtrafik påverkas negativt. Vidare utredningar måste genomföras, i samarbete med bland annat Trafikverket, för att se om en anslutning är möjlig.

Kommunala nämnder i Kumla kommun De politiska nämndernas yttranden handlar till stor del om att bevaka sina ansvarsområden. Flera nämnder framhäver vikten av tydliga riktlinjer och inriktningar samt efterlyser förtydliganden i vissa delar. Synpunkter som gäller redaktionella förändringar tas inte upp i samrådsredogörelsen.

Kultur- och fritidsnämnden

Kultur- och fritidsnämnden anser att översiktsplanen är väl genomarbetat och målbilden går i linje med styrdokumenten ´vision 2025´, ´Kultur- och fritidspolitiskt program´ och ´Program för gröna Kumla´.

Kultur- och fritidsnämnden anser att mindre andel odlingsbar mark ska avsättas för utbyggnad, om det finns möjlighet att hitta annan mark för ändamålet. Det är viktigt att beakta värdet med att behålla odlingsbar mark i den mån det är möjligt.

Kultur- och fritidsnämnden påpekar att det är bra för att skapa en god bebyggd miljö, att översiktsplanen fokuserar på att samla verksamhetsområden i större områden för att på bästa sätt nyttja gemensam infrastruktur och minska störningar på bostadsområden.

Nämnden framför att en ny etablering runt rondellen i Norra Mos kommer försvåra tillgängligheten till Ekebymossen. Det är viktigt att tillgängligheten till mossen via Mossbanan säkerställs. Vilket förutsätter en säker övergång över väg 641.

Det södra verksamhetsområdet utmed RV 51 kommer nära naturreservatet Björka lertag och dess rika fågelliv, vilket väcker vissa tvivel. Det anges dock i översiktsplanen att hänsyn ska tas till detta i framtida detaljplanearbete.

22

Nämnden lyfter i sitt yttrande att för att möjliggöra framtida utbyggnationer av skolor behöver det tas höjd vid dimensioneringen av utemiljön. Är utemiljön ”precis lagom” vid nybyggnation kommer den vara för liten vid utbyggnation.

Kultur- och fritidsnämnden lyfter syftet med att plantera träd utmed gator, tillexempel att det ger bullerreducering, partikelfiltrering, koldioxidupptagning, skugga och vindskydd till fot- och cykeltrafikanter. Genom att plantera gatuträd förstärks även möjligheten att länka samman grönområden med varandra, så kallade gröna länkar.

Nämnden framför att planerad exploatering i Brånsta - Sånnersta medför behov av att se över dagvattenhanteringen i anslutning till Kumlaån, då det redan idag är översvämningsrisk i området runt Kumlasjön.

I avsnittet gällande skogsbruket anges att skötseln av skogen ska utföras för att bli så tillgänglig och tilltalande som möjligt för människor att röra sig i. Detta förhållningssätt är resurskrävande och något som vi i dagsläget inte fullt kan uppnå. En allt för välstädad skog bidrar även till sämre möjlighet till att återföra näring och mylla till skogen. Skogen behöver detta för att utvecklas väl och det blir sämre levnadsförhållanden för insekter och djur som äter eller bygger bo av död ved. Det behövs balans mellan tillgängligheten, de ekonomiska resurserna och den biologiska mångfalden.

Nämnden tycker att det saknas ett utpekat nytt område som ska ersätta idrottsparken och om det är någon särskild riktning som tänks. Det saknas också om det finns några planer på att utveckla motorstadion i Sannahed, ex. om den ska kunna användas till fler ändamål än speedway. Det är även prioriterat att utreda Kvarntorpsområdet då det är kommunens främsta friluftsområde och som innehåller många kulturhistorisk- och naturmiljömässigt värdefulla miljöer.

Nämnden påpekar att när huvudtätorten förtätas ställer det höga krav på vidare arbete med markanvisning och krav på bygglov. Det bör skapas en strategi för att säkerställa förekomst av grönytor, ex. kan det handla om att ställa krav gällande grönytefaktor inom nybyggda fastigheter.

Kultur- och fritidsnämnden tycker det är av vikt att bevara ”Bandi-skogen”. En bit insprängd skog som är en bit i pusslet att skapa gröna länkar in mot staden söderifrån. Om bebyggelse ska ske i detta område, bör det göras med stor hänsyn till tillgång på grönområden.

Nämnden tycker det är positivt att det föreslås en utredning om att bilda kulturreservat i Sannahed. Det som nämnden anser behöver påpekas är att detta ställer högre krav på ökad skötsel och ökad driftsmedel i förhållande till dagens ambitionsnivå.

Nämnden ställer sig positiva till att en naturinventering/naturvårdsplan föreslås tas fram i översiktsplanen.

Nämnden anser att konsekvensanalysen innebär en konflikt av vägandet att bygga på produktiv jordbruksmark eller skogsbruksmark, alternativt förtäta i befintliga bebyggda områden, med risk för minskade lokala grönområden och tätortsnära skogs- och naturmarker.

Kommentar: Planförslaget kompletteras och utvecklas med vägledning och ställningstaganden om hur jordbruksmarken ska beaktas i fortsatt planering och bygglovgivning.

23

Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) redovisar i procent hur mycket av kommunens yta som föreslås tas i anspråk för nya utbyggnadsområden. I MKB:n redovisas också fördelning av marktyp (jordbruksmark, skogsmark).

Verksamhetsområdet vid Natura 2000-områdena (Björka lertag och Vissberga lertag) minskas för att tillgodose riksintressena.

I planförslaget finns ett grönområde inritat väster om det befintliga verksamhetsområdet Norra Mos. Området (Mossbanan) ses som en viktig koppling till Ekebymossen.

I planförslaget påpekas att det är viktigt att elever får tillgång till tillräckligt stora utemiljöer även när skolor byggs om. Planförslaget hänvisar även till Boverkets allmänna råd (2015:1) om friyta för lek och utevistelse vid fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet.

Planförslaget utvecklas när det gäller ekosystemtjänster. Grönstrukturens olika värden tydliggörs.

I planförslaget påpekas att planerade exploateringar i Brånsta-Sånnersta medför att dagvattenhantering i anslutning till Kumlaån behöver ses över. Kumlaån föreslås utvecklas som en vattenpark med funktion som skyddszon för översvämning och fördröjning av dagvatten i kombination med friluftsliv och rekreation.

Planförslaget tydliggörs gällande skötsel av skog, det är främst den tätortsnära skogen som ska vara tillgänglig och tilltalande för människor att röra sig i.

Idrottsparken kommer att vara kvar i sitt befintliga läge. Området ses dock som ett stadsomvandlingsområde som skulle kunna kompletteras med flerbostadshus, kontor, handel, offentlig och kommersiell service. Text om att idrottsparken ska flyttas och att ett nytt område ska utredas tas bort ur planhandlingen. Områdesbeskrivningen korrigeras.

Några planer på att utveckla motorstadion i Sannahed finns ej i dagsläget.

Utredningsområden tas bort i planhandlingen. Användningen preciseras i Kvarntorpsområdet.

Planförslagets intentioner är att över tid åstadkomma en tätare och grönare stad. Utvecklingsstrategin ”den gröna småstaden”, innebär att Kumlas gröna småstadskaraktär ska bevaras och utvecklas. I detaljplaneprocessen blir detaljeringsnivån högre för specifika frågor, så som bebyggelsens skala, utformning av kvarter och hus, placering av parker och grönområden samt andel grönyta.

”Bandiskogen” (K6 i samrådsförslaget) ändras från ”stadsbygd bostäder” till ”natur” i plankartan eftersom skogsområdet är viktigt som tätortsnära natur och grön länk.

Myndighetsnämnden

Myndighetsnämnden framhåller vikten av att det i översiktsplanen finns tydliga riktlinjer och inriktning för tänkta utbyggnadsområden och krav på utformning, gestaltning, inriktning med mera, och anser att förslaget är tillräckligt tydligt för ändamålet.

Nämndens uppfattning är att det utpekade utredningsområdet i Kvarntorp behöver justeras då det är många förfrågningar om byggnation på Holmagatan.

24

Myndighetsnämnden ser gärna att gemensamma lösningar för vatten och avlopp eftersträvas för ny bebyggelse.

Nämnden önskar att karta över strandskyddsområden kompletteras i översiktsplanen.

Nämnden ser gärna att tolkningen av vad som räknas som sammanhållen bebyggelse förtydligas.

Myndighetsnämnden anser att karta över störningar från buller från flyget saknas i förslaget till översiktsplan. Vid prövning av förhandsbesked och bygglov finns behov av komplettering av riktlinjer för hur ansökningar ska hanteras vid störningar från flygbuller.

Nämnden önskar förtydligande om hur bedömning ska göras av förfrågningar som avser byggnation utanför utpekade förtätningsområden på landsbygd.

Nämnden anser att de utpekade utbyggnadsområdena (exempelvis Sånnersta-Brånsta som redan i nu gällande översiktsplan är markerat som ett utbyggnadsområde) gör att hanteringen av bygglovsansökningar inom dessa områden är svåra att ta ställning till och önskar vägledning hur nämnden ska ta ställning vid ansökningar.

Nämnden efterlyser tidplaner för genomförande av utredning för utpekade utredningsområden i Kvarntorp och Brändåsen.

Kommentar: Utredningsområden tas bort i planhandlingen och markanvändningen preciseras.

Länsstyrelsen har tagit fram ett enkelt kartskikt som visar var generellt strandskydd råder. Kartskiktet är dock endast en buffring av vattenytor och vattenlinjer från Lantmäteriets fastighetskarta. Länsstyrelsen har inte tagit hänsyn till områden där strandskyddet är upphävt eller där dispens finns. Att ta fram någon mer detaljerad karta över områden som omfattas av strandskydd anses vara ett allt för omfattande och detaljerat arbete för översiktsplanen. Översiktsplanen ska gälla en lång tid framöver, och kartan snabbt skulle bli inaktuell då beslut om strandskyddsdispens och upphävande av strandskyddet kommer att ske i vissa områden innan en ny översiktsplan tas fram.

Begreppet sammanhållen bebyggelse är definierat i plan- och bygglagen (PBL).

Örebro Airport håller på att ta fram en ny bullerutredning med 2018 års trafik som grund. Utredningen beräknas klar under år 2019 och någon karta över störningar från flygbuller redovisas därför inte.

Planförslaget utvecklas och tydliggörs när det gäller förtätningsområden på landsbygden samt den mark som är klassad som landsbygd.

Det är svårt att ge någon generell vägledning gällande bygglovsansökningar inom utpekade områden i gällande översiktsplan eftersom det beror på var och hur bebyggelsen föreslås placeras. Generellt kan det dock finnas en risk att lov och förhandsbesked i större mängd på längre sikt kan försvåra en framtida utbyggnad i utpekade områden. Därför är det viktigt att det finns en god dialog mellan bygglov och plan- och geodataenheten.

25

Nämnden för livslångt lärande

Nämnden för livslångt lärande anser att det som står i översiktsplanen som rör dess verksamhetsområde är bra, det vill säga att kommunen bl.a. vid nybyggnationer ska ta hänsyn till behovet av förskolor, skolor och grönytor.

Nämnd för livslångt lärande vill dock påtala vikten att beakta kort- och långtidsparkeringar och trafiksäkerhetsfrågor i närhet av förskolor och skolor, både när det gäller cykel- och biltrafik.

Utifrån på vad beslutet blir gällande gymnasieskolans framtid i Kumla kan beskrivningarna i översiktsplanen gällande just detta område komma att behöva ändras.

Kommentar: Att trafikmiljön kring förskolor och skolor ska vara säker nämns i översiktsplanen. Det är även viktigt att vägen mellan bostaden och skolan/förskolan är trafiksäker- vilket nämns i översiktsplanens målbild. Frågor kring parkering och trafiksäkerhetsfrågor är av en mer detaljerad art än vad som hanteras i en översiktsplan. Synpunkten förs dock vidare till det påbörjade arbetet med en ny Trafikplan för Kumla kommun, som kommer att ha en högre detaljeringsgrad än översiktsplanen.

Samhällsbyggnadsnämnden

Samhällsbyggnadsnämnden anser att översiktsplanen bör kompletteras med en sammanställning över hur många bostäder som kan rymmas i de planerade bostadsområdena.

Nämnden anser att kapacitet för föreslagen befolkningsökning finns gällande dricksvattenförsörjning och avloppsrening då Vätternvattenprojektet genomförs och reningsverkets ombyggnad där kapacitet finns för mer än 28 000 personer.

Nämnden anser att översiktsplanen tydligare behöver ta hänsyn till översvämningsrisker och redovisa nivåer för ny bebyggelse som underlag för kommande detaljplaner.

Översiktsplanen anger att vatten och avlopp i första hand ska ansluta till det kommunala nätet om anslutningspunkt finns tillgänglig. Dessa delar kan dock med fördel förtydligas och planen kan kompletteras med inriktning för långsiktig utbyggnad av ledningsnätet.

Nämnden vill betona att kommunens ansvar att försörja med dricksvatten och avlopp kan komma utökas i de områden som är utpekade som förtätningsområden på landsbygden.

I planen pekas stora områden ut både för nybyggnad av bostäder, men även för handel och andra verksamheter vilket innebär att andelen jordbruksmark och grönområden kommer att minska till förmån för dessa exploateringar. Nämnden kommer att behöva hantera frågor avseende markinlösen/inköp för att kunna bidra till en långsiktig och ändamålsenlig exploatering. Nämnden ser behov av att det inom kommunen finns ett förhållningssätt för hur kommunen ska agera vid inköp av mark från berörda fastighetsägare. Det finns behov av en strategi för genomförandet av översiktsplanen som tydliggör hur dessa frågor ska hanteras.

26

Nämnden anser att ytan för det utpekade verksamhetsområdet runt Byrsta bör minskas och möjligtvis koncentreras runt riksvägen samt att hänsyn i områdets utformning ska tas till berörda bostäder.

Det bör tydliggöras vad som händer i utpekade utredningsområden i Kvarntorp och Brändåsen till dess att de fördjupade översiktsplanerna färdigställs. Nämnden menar att det bör prioriteras att färdigställa fördjupningarna eftersom det finns konflikter angående markanspråk i Kvarntorp, ökad efterfrågan på mark och byggnation samt arbetet med täckningen av Kvarntorpshögen.

I planen anges kommunens ambition att tillskapa en ny motorvägsanslutning vid Sickelsta rastplats. Nämnden anser att markeringen i kartan behöver bli tydligare. Nämnden anser att verksamhetsområde kan läggas i anslutning till Sickelsta rastplats för att möjliggöra finansiering av anslutningen.

Kommentar: En sammanställning över hur många bostäder som ryms i de utpekade områdena görs.

Planhandlingen utvecklas och kompletteras vad gäller översvämning och skyfall.

En heltäckande långsiktig planering för vatten- och avloppsförsörjningen (inklusive utbyggnad) i kommunen bör redovisas i en VA-plan, inte i översiktsplanen. Översiktsplanens mark- och vattenanvändning bör dock ligga till grund för ställningstaganden i VA-planen.

I samband med antagande av översiktsplanen bör även en strategi för genomförande och uppföljning av översiktsplanen behandlas politiskt. Ett förslag till strategi kommer att tas fram efter utställningsskedet.

Gällande verksamhetsområden, se kommentar under allmänhetens synpunkter, ”Jordbruksmark”.

Utredningsområden tas bort i planhandlingen och användningen preciseras.

Gällande anslutning till E20 vid Sickelsta, se kommentar under allmänhetens synpunkter, ”Transporter, vägar och järnvägar ” samt kommentar till Trafikverket och Örebro kommun. Något verksamhetsområde i anslutning till Sicklsta rastplats är inte aktuellt i nuläget och kommer därför inte att pekas ut i översiktsplanen.

Socialnämnden

Socialnämnden vill påtala konsekvenserna för LSS-boendet Stene brunn om en järnvägsdragning på västra sidan av E20 skulle bli av. Det skulle kunna innebära att Kumla kommun måste bygga ett ersättande boende, då personerna som ska bo på Stene brunn bland annat är väldigt känsliga för störande ljud.

Kommentar: Ett järnvägsstråk väster om huvudtätorten nämns i text i planhandlingen, men eftersom inget givet spårreservat finns är det inte med i någon karta. Det finns inga utredningar för detta och en sådan sträckning skulle innebära en stor statlig investering.

27

Politiska partier

De politiska partier som yttrat sig vill att verksamhetsområdet i Byrsta/Via ska minskas eller tas bort helt. Flera partier framhåller vikten av jordbruksmarkens betydelse. Yttrandena handlar också om hållbara trafiklösningar. Centerpartiet

Centerpartiet begär återremiss för omarbetning av hela planen med motiveringen att det sk. logistikområdet Södra Via/Byrsta tas bort helt förutom det område som ligger i nuvarande översiktsplan samt att man återinför ” industriområdet” Norra Mos upp mot E20.

Centerpartiet vill att Regionala Utvecklingsstrategin (RUS) ska inarbetas samt att man tar beslut på fördjupade översiktsplaner Kvarntorp/Brändåsen i översiktsplanen. Centerpartiet anser att planen strider mot FN’s 17 globala hållbarhetsmål nummer 2 för hållbar utveckling samt Regionens förslag till ”Handlingsplan för livsmedelskedjan”.

Centerpartiet vill att översiktsplanen skickas ut på ny en remissrunda med ytterligare samråd eftersom många medborgare anser sig som oinformerade om processen. Centerpartiet framför att man självklart är för utveckling och tillväxt men det måste ske med hållbar och närodlad politik.

Kommentar: Processen för att ta fram en översiktsplan regleras i plan- och bygglagen. Första steget är att ta fram ett förslag till översiktsplan som sedan samråds. Kommunstyrelsen beslutade den 4 april 2018 att godkänna förslaget till översiktsplan för samråd. Syftet med samråd är bl.a. att ge möjlighet till insyn och påverkan. Efter samrådet sammanställs och kommenteras inkomna synpunkter (detta dokument). Planförslaget bearbetas utifrån inkomna synpunkter och ställs därefter ut igen för granskning. Utställningen utgör ytterligare ett tillfälle att lämna synpunkter. Kommunen anser att lagstiftningen och processen för att ta fram en översiktsplan efterlevs.

Gällande verksamhetsområden, se kommentar under allmänhetens synpunkter, ”Jordbruksmark”.

Planhandlingen kompletteras och korrigeras under rubriken mål och styrdokument. Kopplingen mellan relevanta mål, planer, program och mark- och vattenanvändningen tydliggörs.

Kristdemokraterna

Kristdemokraterna yrkar på återremiss för omarbetning av hela översiktsplanen. Deras motivering är att verksamhetsområdet Södra Via/Byrsta tas bort helt, att man återinför industriområdet Norra Mos upp mot E20, att regionens regionala utvecklingsstrategi (RUS) inarbetas i översiktsplan, att man tar beslut på fördjupade översiktsplaner för Kvarntorp och Brändåsen i ÖP. Därefter skickas ÖP:n ute på en ny remissrunda med ytterligare samråd.

Kristdemokraterna tycker att det för nya verksamheter är en fördel om det finns järnväg i anslutning till ett tänkt utbyggnadsområde, vilket finns från Kumla ut mot Kvarntorp. En strävan bör vara att transporter i första hand ska gå på järnväg.

28

Kommentar: Se kommentarer till Centerpartiet.

Liberalerna

Liberalerna anser att ytan för det utpekade verksamhetsområdet i Byrsta/Via bör minskas. De föreslår att de östligaste delarna av verksamhetsområdet kan behållas då det ligger i direkt anslutning till järnvägen men även då det utgör en naturlig fortsättning på det befintliga området och redan delvis är omvandlat till industri och logistik. För att kunna tillgodose ett framtida behov av mark för verksamhetsändamål så anser Liberalerna att möjligheterna att planera för det i andra områden, så som Brändåsen och Kvarntorp behöver undersökas ytterligare.

Liberalerna menar att man bör vara restriktiv med att ta jordbruksmark i anspråk för annan verksamhet. Ett bevarande av jordbruksmark är viktig ur många aspekter. Dels för framtida livsmedelsförsörjning med mera men även som den näringsverksamhet som den är i sin egen rätt. Liberalerna vill därför att markområden för jordbruksändamål pekas ut i översiktsplanen, på samma sätt som bostäder, natur och så vidare. Ett sådant utpekande skulle vara en tydlig signal om markens betydelse och värde. Det skulle kunna bidra till en större restriktivitet med att ta den i anspråk för andra ändamål.

I förslaget nämns att det behöver utredas var ett ersättningsområde för nuvarande idrottsparken ska kunna placeras då området föreslår omvandlas till ett stadsmässigt område. Liberalerna anser att det i översiktsplanen behöver peka ut möjliga områden och hur stort område som skulle behövas.

De framhåller att Brändåsen har ett ypperligt logistiskt läge som kan anses viktigt för hela regionen. Därför behöver utredningsarbetet med Brändåsen inledas så fort som möjligt så att det kan inarbetas i översiktsplanen.

Liberalerna anser att översiktsplanen behöver kompletteras med en beskrivning av vilka konsekvenser en järnvägssträckning för godstrafik utanför Kumla skulle få för Kumla kommun. Även om det inte finns några beslut om att det ska genomföras så har satsningarna på järnvägen ökad de senaste åren så behöver det finnas med som en förutsättning. Örebro kommun har reserverat mark för en sådan sträckning i sin översiktsplan.

Kommentar: Gällande verksamhetsområden, se kommentar under allmänhetens synpunkter, ”Jordbruksmark”.

Att peka ut markområden för jordbruksändamål i översiktsplanen är svårt eftersom det saknas underlag för att kunna avgöra var den bästa jordbruksmarken finns. Nästan hälften av kommunens yta består av jordbruksmark. När kommunen växer ökar behovet av byggbar mark. För att kunna utveckla kommunens orter enligt en hållbar ortsstruktur kan det ibland väga tyngre att exploatera viss jordbruksmark än att bevara den. Planförslaget kompletteras och utvecklas med vägledning och ställningstaganden om hur jordbruksmarken ska beaktas i fortsatt planering och bygglovgivning.

Angående Idrottsparken, se kommentar till kultur- och fritidsnämnden.

Gällande järnvägssträckning för godstrafik, se kommentar under allmänhetens synpunkter, ”Transporter, vägar och järnvägar”.

29

Miljöpartiet

Miljöpartiet lyfter fram jordbruksmarkens betydelse. För att vi ska klara framtidens matförsörjning lokalt och nationellt får vi inte offra de bästa matjordarna menar Miljöpartiet. Med en ökad befolkning ökar också behovet på livsmedel och då kan den bästa jordbruksmarken inte bebyggas. Därför behöver förslaget till översiktsplan justeras enligt miljöpartiet. Miljöpartiet ställer sig frågande till vad som är väsentliga samhällsintressen och hur avvägningar och prioriteringar görs.

Byggandet bidrar till våra utsläpp, därför menar miljöpartiet att kommunen måste bygga mer utifrån klimat och energisynpunkt. Att tillexempel ställa krav på träbyggnationer både i sin egen verksamhet och vid nybyggnation. Ett område för det skulle kunna pekas ut i översiktsplanen.

Miljöpartiet undrar varför torvmossen inte finns med i översiktsplanen och föreslår att det skyddas genom ett naturreservat i framtiden.

När det kommer till farligt gods vill miljöpartiet se en samverkan mellan Kumla och grannkommunerna i norr och söder för att upprätta ett samtal med Trafikverket om att upprätta en planeringskorridor som gör det möjligt för godståg att passera utanför Örebro, Kumla och Hallsberg. På så sätt behöver inte farligt gods gå genom Kumla och risker och bullernivåer minska.

När det gäller nya boenden för äldre vill miljöpartiet se förslag på möjliga placeringar utanför stadskärnan så att det är möjligt att bo kvar i sitt närområde.

Miljöpartiet vill minska bilanvändandet och föreslår en citypendel; en mindre buss som matar pendlare till och från ytterområdena och resecentrum.

Kommentar: Angående jordbruksmark, se kommentar till Liberalerna. Planhandlingen kompletteras med ett förslag på vad Kumla kommun anser är väsentliga samhällsintressen.

Det är viktigt att ta ansvar för klimatet och miljön vid nybyggnation. Att peka ut ett specifikt område i översiktsplanen med krav på t.ex. träbyggande anses dock vara av för detaljerad art. Översiktsplanen ska visa ”de breda penseldragen” för kommunens utveckling, grunddragen i den avsedda mark- och vattenanvändningen. För att styra kommunens verksamhet mot ett mer hållbart byggande måste andra politiska beslut, strategier och riktlinjer tas fram.

I dagsläget finns en torvkoncession för Ekebymossen. Koncessionen gäller till och med 2031-06-30. Ekebymossen har en stor potential att bli ett besöksmål för natur- och friluftsintresserade. Framtida användning förutsätter ett långsiktigt mellankommunalt samarbete, vilket även Örebro kommun har betonat i sitt yttrande. Ekebymossen är utpekad som naturområde i översiktsplanen, vilket innebär att ett bildande av ett naturreservat i området är förenligt med översiktsplanens mark- och vattenanvändning. Planhandlingen kompletteras med text om Ekebymossens framtida potential, att området är ett lämpligt område för ett framtida naturreservat.

Angående järnvägsreservat väster om Kumla, se kommentar under allmänhetens synpunkter, ”Transporter, vägar och järnvägar”.

Som det står i planhandlingen kan vård- och omsorgsboenden med fördel placeras i olika delar av kommunen för att erbjuda valfrihet i boendet. Några specifika områden för detta pekas inte ut, men översiktsplanen möjliggör detta i områden som benämns ”stadsbygd bostäder” och ”stadsbygd blandstad”. Vård- och omsorgsboenden ska lokaliseras i lägen

30

med god tillgänglighet och närhet till grönområden. Trygghetsboenden och seniorbostäder bör däremot placeras centralt i Kumla med närhet till service, kommunikationer och grönområden.

Idén om en citypendel förs vidare till det påbörjade arbetet med en ny Trafikplan för Kumla kommun. Trafikplanen kommer ha en högre detaljeringsgrad.

Sverigedemokraterna

Sverigedemokraterna föreslår att Byrstaområdet tas bort helt från översiktsplanen.

Sverigedemokraterna framför att genom att ta marken runt Byrsta och göra om till utvecklingsområde-verksamheter kommer de som bedriver verksamhet eller bor i området att de får svårt med bygglov, banklån, huspriser sjunker med mera. De menar att göra ett så stort ingrepp i folks vardag strider mot allt sund förnuft. Sverigedemokraterna anser att möjligheterna att bedriva dessa verksamheter i tillexempel Kvarntorp, Sickelsta, Norra Mos eller Brändåsen, bör utredas.

Sverigedemokraterna anser att 25 000 invånare år 2040 är en mer rimlig bedömning av invånarantalet att jobba ut ifrån. Förslaget bör ändras från 28 000 invånare som är en alltför grov uppskattning av inflyttning till kommunen.

Kommentar: Gällande verksamhetsområden, se kommentar under allmänhetens synpunkter, ”Jordbruksmark”.

Angående befolkningsmål, se kommentar till allmänhetens synpunkter, Befolkningsmål och befolkningsutveckling.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet vill utreda var framtida verksamhetsområden bäst kan placeras med hänsyn till odlingsmark, transporter och miljö. Västerpartiet tycker det är viktigt att arbete för att minska bilberoendet vilket måste has i åtanke vid lokalisering av verksamhetsområden och att det därför behöver finnas tätortsnära verksamhetsområden.

Västerpartiet konstaterar att det finns en konflikt mellan städernas växande behov av ny mark för bostäder och vägar och behovet av jordbruksmark. Kanske måste Kumla kommuns strävan att snabbt öka befolkningsmängden omprövas. I översiktsplanen bör det tydliggöras hur den bästa odlingsmarken kan skyddas från framtida exploatering för att på så sätt säkerställa möjligheten till livsmedelsproduktion även i framtiden, ett behov som kommer att öka.

Kommentar: Gällande verksamhetsområden, se kommentar under allmänhetens synpunkter, ”Jordbruksmark”.

Angående jordbruksmark, se kommentar under allmänhetens synpunkter, ”Jordbruksmark”.

31

Organisationer, föreningar och företag

Intresseorganisationer och föreningar som yttrat sig är av stor bredd. Generellt utgår synpunkterna från den egna gruppens intresseområde eller specifika geografiska platser som är viktiga för grupperna. Få företag har yttrat sig. Vattenfall har inget att erinra.

Ekeby Bygdegårdsförening

Ekeby bygdegårdsförening föreslår att bebyggelsen norr om bygdegården minskar till förmån för de arkeologiska fynd som gjorts under våren 2018. Det tycker att länsvägen förbi bygdegården ska göras om till en så kallad stadsgata med upphöjda övergångsställen, sänkt fart, gång- och cykelvägar på bägge sidor samt en torgbildning vid den så kallade macken.

Kommentar: Kommunen anser att hela området ska vara kvar i översiktsplanen då området ligger strategiskt i Ekeby centrum –centrumstråket Ekebygatan skulle kunna utvecklas genom förtätning av blandad bebyggelse och en säkrare trafikmiljö. Hur Ekebygatan ska utformas styrs inte i en översiktsplan, förslaget förs vidare till det påbörjade arbetet med en ny Trafikplan för Kumla kommun. Utformningen behöver ses över i dialog med Trafikverket, som är väghållare för sträckan.

Den arkeologiska processen består av tre steg: arkeologisk utredning, förundersökning och slutundersökning. Länsstyrelsen får lämna sådant tillstånd endast om fornlämningen medför hinder eller olägenhet som inte står i rimligt förhållande till fornlämningens betydelse. Att man går igenom de tre stegen kan ses som positivt då ny historisk kunskap tillförs. Om marken ej skulle vara aktuell för byggnation skulle kanske aldrig de arkeologiska fynden och kunskapen om dem komma fram. Någon förändring på områdets görs ej.

E.ON Energidistribution och E.ON Energilösningar

E.ON Energilösningar ser mycket positivt på förtätning av stadskärnan då det ger stora möjligheter att erbjuda en hållbar uppvärmning via fjärrvärme. Större verksamheter som placeras längre ut i staden försvårar erbjudandet av fjärrvärme. Sannolikheten för anslutning till fjärrvärme ökar dock markant om verksamhetsområdena är sammanhängande och etableringarna startar från befintlig bebyggelse och fortsätter utåt.

E.ON Energidistribution påpekar att översiktsplanen är ett viktigt dokument för deras nätplanering. Det är viktigt att E.ON involveras i tidigt skede i kommunens detaljplanearbete.

Kommentar: Synpunkten noteras.

Hardemo bygdegårdsförening

Hardemo bygdegårdsförening vill att Kumla kommun underlättar för nybyggnation av bostäder i Hardemo. Dock utan att inkräkta på jordbruksmark, kulturvärden eller förutsättningar för djurhållning. De tycker att det finns potential i hela Hardemo för ny

32

bebyggelse men Brändåsen lämpar sig bäst för mer bostadsbyggande. Viss byggnation skulle även kunna ske runt kyrkan och skolan även om det är sämre med byggbar mark. De lyfter i sitt yttrande att fler bostäder skulle skapa ett bättre underlag för service, med skola, kollektivtrafik, bredband och bättre vägar, och tillväxt i det livliga föreningslivet. Med tanke på skolan så önskar bygdegårdsföreningen att planering för en gång- och cykelväg närmst skolan skulle finnas med i översiktsplanen. Idag får barnen gå längs landsvägen vilket inte är säkert.

Bygdegårdsföreningen påpekar att det både har för- och nackdelar med att peka ut ett förtätningsområde på landsbygden i översiktsplanen. Fördelar för att underlätta utbyggnad av service, men det får inte bli låst till att bygglov endast beviljas inom detta område.

Kommentar: Förutsättningar att bo i hela kommunen, både i tätorterna och på landsbygden ska vara goda. Kommunen är generellt positiv till boende på landsbygden.

Några specifika exploateringsområden pekas dock inte ut i Hardemo pga. många konkurrerande intressen. Hardemo är av riksintresse för kulturmiljövården –ett öppet odlingslandskap rikt på fornlämningar, värdefull bebyggelse och vägdragning anpassad till åsen. Hardemoåsen är ett grundvattenmagasin med höga uttagsmöjligheter och är enligt SGU klassat som grundvatten med hög sårbarhet. Något kommunalt vatten- och avloppsnät finns inte i Hardemo, och en utbyggnation skulle inte vara hållbart ur ekonomisk synpunkt.

Översiktsplanens inriktning är att bebyggelse ska prioriteras i anslutning till tätorter, längs utvecklingsstråk och i förtätningsområden på landsbygden –detta för att skapa underlag för kollektivtrafik, service och samnyttjande av infrastruktur. I områden som pekas ut som landsbygd får bebyggelse prövas från fall till fall.

Önskemål om gång- och cykelväg vid skolan bör tas upp i dialog med Trafikverket som är väghållare för väg 532. Synpunkten förs dock vidare till det påbörjade arbetet med en ny Trafikplan, som kommer att ha en högre detaljeringsgrad än översiktsplanen.

Hyresgästföreningen i Kumla

Hyresgästföreningen i Kumla påpekar att förbättringar behöver göras för trafiksäkerheten vid plankorsningarna med järnvägen, och nämnder som exempel övergången vid Hagaskolan. När eventuella nya korsningar planeras önskar Hyresgästföreningen att dessa korsningar planeras planfria.

Hyresgästföreningen vill att man tar ett ekologiskt miljötänk på fullaste allvar inför nybyggnationer. Därför ser Hyresgästföreningen ett behov av nytänkande angående nyproduktion av och i träbyggnader för flerbostadshus i Kumla. Genom att bygga i trä kan koldioxidutsläppen från bostadsbyggandet minska. Bostadsbyggandet som idag är en stor källa till koldioxidutsläppen i Sverige.

Kommentar: En gång- och cykeltunnel under järnvägen har studerats tidigare, bl.a. i samband med att tidigare skofabriken vid Hammargatan byggdes om till bostäder. Det är mycket svårt att skapa utrymme för tunnelns ramper vilket är en av orsakerna till att denna passage aldrig kommit till. Något nytt förslag på gång- och cykelstråk/tunnel pekas därför inte ut i översiktsplanen.

Angående att bygga i trä, se kommentar till Miljöpartiet.

33

Kumla Scoutkår

Kumla scoutkår är mycket bestörta över planerna på att förstöra södra delen av Kumla kommun med ett enormt logistikområde och anser att detta ska stoppas och planeras på en annan plats.

Kumla scoutkår påpekar att Kumla lertag är ett viktigt område ur utbildningssynpunkt, både för scouterna och skolor, för att lära sig om naturen. Det är viktigt att jordbruksmarken bevaras, särskilt i närområden, för att barnen ska kunna förstå och lärs sig var maten kommer ifrån. Att cykla ut i ett industriområde skulle inte ge samma naturupplevelse för att se på fåglar som att ha öppna fält och skog omkring sig.

Kumla scoutkår lyfter också att det saknas en cykelväg sista biten till lertaget.

Kommentar: Verksamhetsområdet vid Natura 2000-områdena (Björka lertag och Vissberga lertag) minskas för att tillgodose riksintressena.

Ett nytt regionalt cykelstråk till lertaget är utpekat i planhandlingen. Det är även utpekat ett grönt stråk i öst-västlig riktning för att länka samman Björka lertag med Viaskogen genom Via industriområde. Stråket är en viktig del i att skapa en grön ”ring” runt huvudtätorten. Cykelstråket finns även med i kommunens cykelplan.

Lantbrukarnas riksförbund (LRF) Hardemo

LRF Hardemo anser att anläggande av bebyggelse på bördig jordbruksmark måste undvikas. Det är lämpligare att utveckla Kvarntorp industriområde istället. Säbylundsmossen är ett annat förslag för ett verksamhetsområde från LRF Hardemo.

LRF Hardemo anser att definitionen av Natur- och rekreationsområden ska vidgas och även innefatta jordbruksmark så till vida att dess bidrag till den biologiska mångfalden och naturupplevelsen av årstidernas växlingar i odlingen beaktas.

Kommentar: Planförslaget kompletteras och utvecklas med vägledning och ställningstaganden om hur jordbruksmarken ska beaktas i fortsatt planering och bygglovgivning. Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) redovisar i procent hur mycket av kommunens yta som föreslås tas i anspråk för nya utbyggnadsområden. I MKB:n redovisas också fördelning av marktyp (jordbruksmark, skogsmark). Gällande verksamhetsområden, se kommentar under allmänhetens synpunkter, ”Jordbruksmark”.

Utredningsområden tas bort i planhandlingen och markanvändningen preciseras.

Säbylundsmossen (Ekebymossen) är inte möjlig att bebygga, dels utifrån geotekniska förhållanden, men främst utifrån naturvärden och framtida potential att bli ett besöksmål för natur och friluftsintresserade.

Att peka ut markområden för jordbruksändamål i översiktsplanen är svårt eftersom det saknas underlag för att kunna avgöra var den bästa jordbruksmarken finns.

Lantbrukarnas riksförbund (LRF) Kumla

Lantbrukarnas riksförbund Kumla motsätter sig att Kumla kommun planerar att exploatera bördig jordbruksmark. LRF Kumla hänvisar till den regionala

34

utvecklingsstrategin och Agenda 2030 och ställer sig fundersamma till hur kommunen bidrar till målen.

LRF Kumla är kritiska till den information som gått ut om översiktsplanen, och anser att sändlistan inte är komplett. De anser att de som berörs av förslaget borde ha informerats bättre. I den information som gick ut i Kumlan nummer 1 2018 stod inget om ny industrimark.

LRF Kumla yrkar på att förslaget på verksamhetsområde från Byrstatorp vid E20 och till Via vid järnvägen tas bort från förslaget. Enligt LRF är det inritade området av det mest högavkastande, med skördar på 10 ton vete per hektar år 2017, att jämföra med länets snitt på 6 ton. De föreslår att verksamheter lokaliseras till Kvarntorp istället.

LRF yrkar på att planläggning av bostadsbebyggelse på bördig jordbruksmark i närheten av kommunens tätorter tas bort, vilket kräver att en inventering av jordbruksmarkens beskaffenhet sker för att klargöra vilken mark som ska skonas från bebyggelse.

LRF vill att Kumla kommun anstränger sig för att medverka till regionens vision om ett hållbart samhälle.

Kommentar: Angående den Regionala Utvecklingsstrategin och Agenda 2030, se kommentar till Centerpartiet.

Angående information om planförslaget, se kommentar till Centerpartiet samt under allmänhetens synpunkter, ”Information om översiktsplanen”.

Ang. jordbruksmark och verksamhetsområden, se kommentar till LRF Hardemo.

Lantbrukarnas riksförbund (LRF) Örebro

Lantbrukarnas riksförbund anser att Kumla kommun ska beakta och ej bygga på högproduktiv jordbruksmark.

LRF Örebro lyfter fram att det i Sverige finns en nationell klassning av jordbruksmark från 1971 där Kumla kommun har klassning fem av tio. Sett ur ett nationellt perspektiv är detta väldigt högt. Av Sveriges 41 miljoner hektar mark utgör endast åtta procent av jordbruksmark och det har minskat med 188 000 hektar de senaste 25 åren.

LRF vill betona vikten av jordbruksmarkens värde för det svenska samhället, och då inte bara för livsmedelsproduktion, men även för världsbefolkningen med en ökad befolkning.

LRF kräver att Kumla kommun ska följa Sveriges rikes lag: miljöbalken, där det tydligt står att jordbruksmark är av nationellt intresse. Samt följa landshövdingens och ordförande för regionstyrelsens, plan för länets utveckling; Energi- och klimatprogram för Örebro län 2017-2020.

Kommentar: Planförslaget kompletteras och utvecklas med vägledning och ställningstaganden om hur jordbruksmarken ska beaktas i fortsatt planering och bygglovgivning.

För Kumla kommun saknas det idag underlag för att kunna avgöra var den bästa jordbruksmarken finns. Den statistik för tex. avkastning som finns är endast på kommunnivå, men inte för delområden inom kommunen.

35

Åkermarksgraderingen som publicerades av Lantbruksstyrelsen 1971 var tänkt att användas för att underlägga avvägningarna mellan exploateringsintressen och intresset att bevara möjligheten till jordbruksproduktion. Ju högre klassning, desto tyngre skulle jordbruksmarken väga. Lantbruksstyrelsen utgick från markens ekonomiska avkastning. Värden räknades fram för de 421 skördeområden Sverige var indelat i. Skördeområdena fördelades sedan i klasserna 1-10 för att möjliggöra jämförelser över hela landet. Graderingen har brister eftersom den redovisar all brukad åker i varje område som samma klass. Det kan alltså inom ett skördeområde finnas åkermark med olika förutsättningar för odling. Graderingen bygger på normskördevärden från slutet av 1960-talet, tillgänglig teknik och vilken typ av grödor som odlas har förändrats sedan dess. Den lista på grödor som ingick i graderingen är inte fullständig.

Planhandlingen kompletteras och korrigeras under rubriken mål och styrdokument. Fler relevanta styrdokument läggs till. Planhandlingen utvecklas vad gäller hållbar utveckling. Kopplingen mellan relevanta mål, planer, program och mark- och vattenanvändningen tydliggörs.

Närkes ornitologiska förening (NOF)

Närkes ornitologiska förening vill uppmärksamma Kumla kommun på den viktiga grönstruktur som Ralaån/Kumlaån utgör i den södra delen av kommunen. Inte minst sträckan upp och nedströms gång och cykelbron mellan Kumlaby och Sannahed. Här finns för kommunen rätt unika forssträckor där t ex forsärla och strömstare ses då och då. Detta bör enligt NOF läggas till i översiktsplanen.

NOF påpekat att området kring det av Skogsstyrelsen biotopskyddade Järsjöhällar har ett stort biologiskt värde- och värde för fågellivet i kommunen. Här har t ex järpe, en art som håller på att försvinna från kommunen, fortsatt att ses då och då in på 2000-talet. Området runt Järsjö hällar bör även det ges markanvändningen natur i ÖP:n.

NOF lyfter att det vore bra om det på markanvändningskartan gick att lättare skilja ut redan i lag skyddad natur och natur som kommunen vill peka ut som naturmark i ÖP:n. Då blir det lättare att bedöma t ex om rimliga skyddszoner avsatts och om ändamålsenliga grönstråk finns för att trygga ekosystemtjänsterna i framtiden.

NOF är kritiska till hur möjligheterna för exploatering i området i närheten av Björka lertag har bedömts. NOF anser att all exploatering inom området runt Björka lertag riskerar ha en betydande negativ påverkan på Natura 2000-området. En exploatering skulle ha stor påverkan området i form av bland annat skugga, belysning och buller. Förslaget innebär också att en utveckling och utökning av naturområdet inte blir möjligt.

NOF delar inte slutsatserna angående påverkan på Björka lertag i miljökonsekvensbeskrivningen. NOF anser att MKB:n inte är så analytiskt upplagd som en MKB bör vara. Någon egentlig förklaring av vilka fakta som går att man drar de slutsatser man gör eller hur dessa fakta bedöms inte enligt NOF.

En etablering vid Björka lertag riskerar att ha en betydande och negativ påverkan på de arter som häckar och rastar i reservatet. NOF hoppas och tror att kommunen kan hitta andra mer lämpade områden för verksamheter. Något NOF inte vill se vid Björka lertags närhet.

Kommentar: Nykvarn har ett biologiskt värde och rekreationsvärde. Järsjö hällar omfattas av biotopskydd och är utpekat som nyckelbiotop. Båda områden är utpekade

36

som naturvärde i ”Värden och hänsyn”-kartan (tidigare Hänsyn), men pekas inte ut som naturområde i användningskartan. De områden som pekas ut som natur i användningskartan är områden med stora friluftslivs-, natur- eller landskapsvärden som är viktiga att bevara, utveckla eller tillgängliggöra. Mindre naturområden ingår normalt i användningen landsbygd. Nykvarn och Järsjö hällar anses vara mindre naturområden.

Kommunen utgår från Boverkets ÖP-modell i framtagandet av kartor. Den skyddade naturen, visas i separata kartor för att underlätta läsbarheten.. I Värden och hänsynskartan har större områden där många höga naturvärden är koncentrerade pekats ut som ”naturvärden”. Allt tillgänglig information gällande naturvärden har använts som underlagsmaterial då planförslaget har tagits fram.

Verksamhetsområdet vid Natura 2000-områdena (Björka lertag och Vissberga lertag) minskas för att tillgodose riksintressena.

PRO Kumla samorganisation (PRO Hällabrottet, PRO Kumla, PRO Kumla södra och PRO Åbytorp).

PRO menar att även om det är viktigt att äldre kan bo kvar i sitt hem så länge som möjligt så ska det finnas möjlighet att välja ett så kallat biståndsbedömt trygghetsboende eller trygghetsboende liknande det som finns i Kvarngården, där det finns viss service.

PRO är kritiska till kommunens planer att avveckla platserna på Kungsgården och Solbacka till 2022. De menar att detta inte är möjligt eftersom det i en rapport ”Bostäder för äldre” som Region Örebro lämnat kommer att redan till 2020 kommer att fattas platser på vård och omsorgsboenden. De anser att det behöver planeras för fler vård- och omsorgsboenden.

PRO påpekar att det inte står något om äldreomsorg i förslagen för tätorterna, förutom Kumla. De önskar att det ska finnas möjlighet att bo kvar på orten även om man inte orkar bo kvar hemma.

Angående kommunikationer anser PRO att kommunikationerna mellan kommunens alla delar och i Kumla tätort är viktig. De menar att det bör ges bättre möjlighet till äldre att kunna besöka vårdcentral, tandläkare, omsorgsboende, kyrkogårdar och affärer.

Kommentar: Som det står i planhandlingen har vi en växande åldrande befolkning, vilket kräver en utbyggnad av vård- och omsorgsboenden samt trygghetsboenden. Ställningstaganden i översiktsplanen handlar om att skapa förutsättningar för äldre att kunna bo kvar i sitt hem så länge man önskar, att lokalisera nya vård- och omsorgsboenden i lägen med god tillgänglighet och närhet till grönområden, samt att lokalisera nya senior- och trygghetsboenden centralt i Kumla. Angående äldreomsorg i kommunens tätorter, se kommentar till Miljöpartiet.

Kungsgården och Solbacka planeras att avvecklas pga. brandskyddskrav. Planering pågår för att ersätta, men även utöka antalet platser, bland annat planeras ett nytt vård- och omsorgsboende med tillhörande vårdcentral i kvarteret Spannremmen. Ett trygghetsboende kommer att uppföras i kvarteret Jägaren.

Kommunen håller med om att kollektivtrafiken kan förbättras med ökad turtäthet, ökad tillgänglighet på landsbygden –så kallad ”närtrafik” och utbyggnad av nya linjer.

37

Synpunkten förs vidare till det påbörjade arbetet med en ny Trafikplan för Kumla kommun, som kommer att ha en högre detaljeringsgrad än översiktsplanen.

Skoindustrimuseets vänförening och SPF Kumlabygden

Skoindustrimuseets vänförening och SPF Kumlabygden har lämnat samma yttrande på samrådsförslaget.

De påpekar att kommunens måste ta hänsyn till de tagna inriktningsmål som gäller för jordbruksmark, till exempel Örebro läns livsmedelsstrategi, Miljöbalken, Regionala utvecklingsstrategin och Agenda 2030. De hänvisar även till vad som är skrivit i förslaget till översiktsplanen på sidorna 33, 42 och 115.

De tycker att det saknas en kartläggning av hur jordbruken är klassad i förslaget till översiktsplan.

De är kritiska till det föreslagna området vid Via och Byrsta som strider mot ovanstående inriktningsmål. Enligt dem är jordbruksmarken ett av länets bördigaste markområden med 10 ton vete per hektar. I området finns cirka 50 bostäder och området är översvämningskänsligt.

De vill att kommunen tar fram förslag på annan mark för verksamheter. Deras förslag är Norra Mos, enligt gällande översiktsplan, Säbylundsmossen, Brändåsen, Kvarntorp och vid den nya anslutning en vid Sickelsta. Ett annat förslag är längs E20 mellan Kumla avfart och Hallsbergs avfarten.

Kommentar: Planhandlingen kompletteras och korrigeras under rubriken mål och styrdokument. Fler relevanta styrdokument läggs till. Kopplingen mellan relevanta mål, planer, program och mark- och vattenanvändningen tydliggörs.

Angående kartläggning av jordbruksmark, se kommentar till LRF Örebro.

Gällande verksamhetsområden, se kommentar under allmänhetens synpunkter, ”Jordbruksmark”.

Säbylundsmossen (Ekebymossen) är inte möjlig att bebygga, dels utifrån geotekniska förhållanden, men främst utifrån naturvärden och framtida potential att bli ett besöksmål för natur och friluftsintresserade.

Styrelsen i Stenebäcken

Stenebäcken styrelse önskar mer kontakt och samarbete med kommunen om Stenebäcken då kommunen äger 25 % av bäcken. Man anser att kommunen inte är engagerad idag, t.ex. så har man inte kommit på något årsmöte på flera år. Detta är viktigt i detta fall då kommunen pekat ut rekreationsområde längs bäcken i översiktsplanen.

Kommentar: Synpunkten förs vidare till Tekniska kontoret, mark- och exploatering.

38

Svenska kyrkan, Kumla pastorat

Kumla pastorat ser positivt på att förslaget till översiktsplan tar sikte på att befolkningen i kommunen ska öka framöver då det ger ett ökat underlag för de som är verksamma inom det civila samhället, så och Kumla pastorat.

Kumla pastorat anser att det är positivt att bostäder inte bara planeras i tätorten utan också i och i anslutning till mindre tätorter då det ger liv till hela kommunen. De påpekar dock att det vore lämpligt med mer förtätning i Hardemo. I Hardemo finns sedan gammalt en synergi mellan skolan och kyrkan. En förtätad bebyggelse i området skulle bidra till ett ökat underlag för båda parter.

Pastoratet bejakar att översiktsplanen innefattar verksamhetsområden som ska möjliggöra för företag att erbjuda Kumlabor och andra sysselsättning och försörjning. De har dock starka synpunkter på hur dessa lokaliseras i förslaget. De menar att det är fel att avsätta produktiv jordbruksmark i stor skala till verksamhetsområde och därmed långsiktigt minska den brukade arealen i vårt område. De finner att förslaget till översiktsplan strider emot Region Örebro läns regionala utvecklingsstrategi och regionens Handlingsplan för livsmedelskedjan i Örebro län 2018-2023 med tanke på byggandet på jordbruksmark. Därför anser Kumla pastorat att det nya verksamhetsområdet vid väg 52 tas bort. Istället är det möjligt att utveckla Kvarntorpsområdet som verksamhetsområde.

De vill också att området kring Kumlaåns lopp genom Sånnersta och Brånsta ska hållas fritt från mer omfattande bebyggelse av hänsyn till den produktiva åkermarken.

Kumla pastorat är positiva till en förlängning av ”Östra förbifarten” söderut, givet att vägbanken inte kommer att dämma dagvatten västerifrån. Eventuella översvämningar väster om vägen skulle menligt påverka Kumla kyrkogård.

Kommentar: Angående Hardemo, se kommentar till Hardemo bygdegårdsförening.

Gällande verksamhetsområden, se kommentar under allmänhetens synpunkter, ”Jordbruksmark”.

Angående Brånsta/Sånnersta, se kommentar till allmänhetens synpunkter, Bebyggelse och ianspråktagande av mark.

Hur Östra leden utformas är en senare fråga. Eventuella översvämningsrisker kommer att utredas grundligt när det blir aktuellt.

39

Justeringar efter samråd Förändringar i text De större förändringar som har skett efter samrådet redovisas kapitelvis nedan. Utöver de större förändringar som nämns nedan har fler mindre justeringar gjorts i texter och ställningstaganden, bland annat uppdaterade siffror och aktuella uppgifter.

Inledning, utgångspunkter

• Mål- och styrdokument har uppdaterats och kompletterats med relevanta dokument.

• Textavsnitt om hållbar utveckling och barnkonventionen har tillkommit.

Inledning, beskrivning av kommunen

• Avgränsningen av översiktsplanen har ändrats, översiktsplanen omfattar nu hela kommunen (text om utredningsområden har tagits bort).

• Text om Ekebymossens framtida potential som naturreservat, samt översvämningsrisk som mellankommunal fråga har tillkommit.

Utvecklingsstrategi

• Kapitlet Målbild – Den gröna småstaden, har slagits ihop med kapitlet Utvecklingsstrategi och Utvecklingsstrategin är numera den gröna småstaden.

• Beskrivning av begreppen i kartan har flyttats längst bak i dokumentet, under kapitel Definitioner.

Användning

• Kapitlet Mark- och vattenanvändning har bytt namn till Användning.

Användning, bebyggelseutveckling

• En sammanställning över totalt antal bostäder som ryms i utpekade områden i översiktsplanen har tillkommit.

Användning, landsbygdsutveckling

• Två förtätningsområden på landsbygden har tillkommit.

• Textavsnitt om förtätningsområden på landsbygden samt landsbygd har utvecklats och förtydligats.

• Textavsnitt Bygga på jordbruksmark har tagits bort. Ett nytt kapitel om jordbruksmark finns under Värden och Hänsyn.

• Ställningstagande om krav på detaljplan vid ett visst antal tomter på landsbygden har tagits bort.

• Ställningstagande om exploatering på jordbruksmark har tagits bort.

• Ställningstagande om placering av ny bebyggelse har tagits bort (kopplat till jordbruksmark).

40

Användning, näringsliv och verksamheter

• Text om ny verksamhetsmark har förändrats och utpekade verksamhetsområden har reviderats. Områdesbeskrivningar har kompletterats och finns nu för samtliga verksamhetsområden.

• Ställningstagande om särskilda utredningar för Kvarntorpsområdet och Brändåsen har tagits bort (markanvändningen har preciserats).

Användning, service

• Text om kommunens Program för lokalförsörjning har tillkommit.

• Ställningstagande om att bygga en ny grundskola i Brånsta-Sånnersta har tagits bort.

Användning, kommunikationer

• Text har reviderats och fokus ligger nu på att verka för ett mer hållbart transportsystem – prioritera gång, cykel och kollektivtrafik samt minska biltrafiken i och genom Kumla.

• Text om Trafikplan och Trafikstrategi har tillkommit.

• Textavsnitt om byggnadsfria avstånd längs vägar och järnvägar har tillkommit.

• Text om en eventuell framtida järnvägssträckning väster om Kumla tätort har tydliggjorts.

• Ställningstagande om Trafikplan och Trafikstrategi har reviderats.

• Ställningstagande om att se över Östra ledens föreslagna förlängningar har tillkommit.

Användning, teknisk försörjning

• Text om ledningsstråk för Vätternvattenledning har kompletterats.

• Text om elektromagnetiska fält, avstånd till ledningar, riksintresse energidistribution och ställningstagande om när samråd ska ske med Svenska Kraftnät har tillkommit.

• Ställningstagande om vindkraft har tillkommit.

Användning, natur och grönstruktur

• Text om ekosystemtjänster har kompletterats.

• Ställningstagande om att ta fram en fördjupad översiktsplan för Kvarntorp har tagits bort.

• Ställningstagande om att utreda nytt läge för idrottsparken har tagits bort.

Användning, tätortsutveckling

• En sammanställning över totalt antal bostäder som ryms i utpekade områden för respektive tätort har tillkommit.

41

• Områden har tagits bort, tillkommit och reviderats – se specifika ändringar under rubriken Förändringar i karta.

• Områdesbeskrivningar har reviderats och kompletterats.

• Områdesbeskrivningar för verksamhetsområden beskrivs i eget kapitel, Näringsliv och verksamheter.

Värden och hänsyn

• Kapitlet Hänsyn har bytt namn till Värden och hänsyn.

• Text som tydliggör att Användningskartan och Värden och hänsynskartan ska läsas tillsammans har tillkommit.

Värden och hänsyn, riksintresseområden

• Naturvård och Natura 2000 har skrivits ihop till en och samma rubrik.

• Kumla kommuns syn på de olika riksintresseområdena har förtydligats.

• En motivering och ett geografiskt förslag på ny utbredning av riksintresse kulturmiljövård, Kumlaby har tillkommit.

• Text om riksintresse kommunikationer, Kumla järnvägsstation har tillkommit.

• Text om riksintresse energidistribution har tillkommit.

• Ställningstaganden om områdesbestämmelser/detaljplan i områden av riksintresse kulturmiljövård har tillkommit.

• Ställningstagande om riksintresseområden har omformulerats.

• Ställningstagande om Natura 200-området Södra Mossby har tillkommit.

Värden och hänsyn, naturvärden

• Samrådsområde naturvård har tydliggjorts med egen rubrik.

Värden och hänsyn, kulturmiljövärden

• Textavsnitt om fornlämningar har kompletterats.

• Ställningstaganden om fornlämningar har tillkommit.

Värden och hänsyn, jordbruksmark

• Översiktsplanen har kompletterats med ett helt nytt avsnitt som innehåller vägledning och ställningstaganden om vad som avses med brukningsvärd jordbruksmark, väsentligt samhällsintresse och hur en alternativ lokalisering ska prövas.

Värden och hänsyn, miljö, hälsa och säkerhet

• Textavsnitt om översvämning har kompletterats och reviderats enligt Boverkets vägledning och befintligt planeringsunderlag.

42

• Textavsnitt om skred, ras och erosion har kompletterats med information om myndigheternas vägledning och Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps pågående arbete i kommunen.

• Nytt textavsnitt om Krisberedskap.

• Nytt textavsnitt om Räddningstjänst.

• Text om farligt gods och skyddsavstånd har kompletterats med text och illustration från Länsstyrelsens riktlinjer.

• Text om höga föremål har kompletterats med information om remiss/samråd till berörda.

• Ställningstaganden om risk- och sårbarhetsanalys och räddningstjänst har tillkommit.

Konsekvenser

• Hela kapitlet har uppdaterats enligt den reviderade miljökonsekvensbeskrivningen.

Definitioner

• Samtliga beskrivningar av begreppen i Utvecklingsstrategikartan, Användningskartan och Värden- och hänsynskartan samlas under detta kapitel.

Förändringar i karta De större förändringar som har skett i de tre huvudkartorna efter samrådet redovisas utifrån de tre rubrikområdena Utvecklingsstrategi, Användning, Värden och Hänsyn. Förutom de större förändringar som nämns nedan har fler mindre justeringar gjort i kartornas ytor, linjer och punkter. Utöver de tre huvudkartorna har fler kartor med mer information tagits fram och flera kartor har förstorats för att öka läsbarheten.

Utvecklingsstrategi

• Flera begrepp i kartan har bytt namn.

• Brånsta-Sånnersta och Steneskogen har tagits bort som Gröna och blå noder (Viktig funktion rekreation i samråd).

• Viktig funktion teknisk anläggning har tagits bort.

• Flera gröna- och blå stråk har tillkommit och korrigerats.

• Bebyggelsestråk Kumla-Sannahed-Hallsberg har tillkommit.

• Avgränsning för huvudtätort har tillkommit.

• Bebyggelseområden har korrigerats.

• Flera Natur- och rekreationsområden har tillkommit och korrigerats.

• Utvecklingsområden för verksamheter har tagits bort.

43

• Utredningsområden har tagits bort.

Användning

• Flera begrepp under Transporter och infrastruktur har bytt namn.

• Flera Grönstråk, befintlig har tillkommit, bland annat MTB-leden i Kvarntorp/Hällabrottet.

• Grönstråk, ny har tillkommit längs Stenevägen/Fjugestavägen och mot Björka lertag.

• Järnvägstrafik, ny har korrigerats i Ralaområdet (enligt gällande detaljplan).

• Järnvägstrafik, ny och Järnvägstrafik, befintlig har lagts till i Kvarntorpsområdet.

• Biltrafik Väg och Gång- och cykeltrafik, Regional, ny har korrigerats mellan Ekeby och Sköllersta.

• Gång- och cykeltrafik, Lokal, ny har tillkommit mellan Hällabrottet och Kvarntorpshögen.

• Grönområde, ny längs Kumlaån har utökats i norr och sydöst (K15).

• Verksamhetsområden har korrigerats enligt följande: Norra Mos har slagits ihop till ett område (V1). Via/Byrsta har minskats och koncentrerats till två separata områden; Byrstatorp (V2) och Södra Via (V3). Verksamhetsområdet Ralaängarna har ändrats till befintligt. Ett nytt verksamhetsområde (V4) har pekats ut i anslutning till Ralaängarna. Två nya verksamhetsområden har pekats ut i Hällabrottet (V5, V6). Kvarntorpskorsets verksamhetsområde har utökats (V7). Ytterligare två områden, Kvarntorp norra (V8) och Kvarntorp södra (V9) har pekats ut. Ett nytt verksamhetsområde har pekats ut i Brändåsen (V10).

• Ett område i Ekeby har ändrats från Stadsbygd blandstad, ny till stadsbygd bostäder, ny (E5).

• Stadsbygd blandstad, ny (K13) i Brånsta-Sånnersta har utökats i norr.

• Stadsbygd blandstad, ny i kvarteret Jägaren har ändrats till befintlig.

• Stadsbygd bostäder, ny i Frommesta, väster om Ekeby har korrigerats till två separata områden (E1, E3). Två nya områden för stadsbygd bostäder har tillkommit i Frommesta, söder om länsväg 647 (E2, E4).

• Stadsbygd bostäder, ny i Brånsta-Sånnersta har korrigerats.

• Ett nytt område för Stadsbygd bostäder har tillkommit i korsningen Brånstavägen/Östra leden (K5).

• Stadsbygd bostäder, ny vid Bandiskogen har tagits bort och ersatts med natur.

• Stadsbygd bostäder, ny längs länsväg 534 har utökats (K6).

• Natur, befintlig har utökats med flera större områden och korrigerats i vissa delar.

44

• Två nya förtätningsområden på landsbygden har tillkommit (mellan Fridhem och Gölinge, mellan Haga och Norrsätter).

• Utredningsområden har tagits bort.

Värden och hänsyn

• Utredningsområden har tagits bort.

• Farligt gods järnväg har lagts till längs Västra stambanan.

• Primär transportväg farligt gods har lagts till längs väg 50.

• Översvämningsrisk har korrigerats.

• Naturvärden har utökats med flera större områden och korrigerats i vissa delar.

• Förorenad mark har tillkommit.

• Riksintresse energidistribution har tillkommit.

• Riksintresse ändrad utbredning, förslag till ny avgränsning av riksintresseområdet för kulturmiljö, Kumlaby, har tillkommit.

• Areella näringar, jordbruk har tillkommit.

Yttrande1(14)

Datum Diarienummer2018-06-19 401-2354-2018

SamhällsbyggnadsförvaltningenKumla kommun692 80 KUMLA

Postadress Gatuadress Telefon E-post Internet Organisationsnummer701 86 ÖREBRO Stortorget 22 010–224 80 00 orebro@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/orebro 202100-2403

Översiktsplan för Kumla kommun 2040Översiktsplanen har överlämnats till Länsstyrelsen i enlighet med 3 kap. 9 § plan- och bygglagen (PBL). Länsstyrelsen har beretts tillfälle att lämna synpunkter.

Länsstyrelsens sammanfattande synpunkterLänsstyrelsen är positiv till att Kumla kommun tar fram en ny översiktsplan som tydliggör kommunens aktuella syn i frågor om mark- och vattenanvändning och bebyggelseutveckling. Översiktsplanen är väl genomarbetad och beskriver på ett bra sätt kommunens arbete mot en hållbar samhällsutveckling. Översiktsplanen har en tydlig strategisk funktion vilket gör att den har goda förutsättningar att fungera som ett bra underlag vid kommande planläggning, lovgivning och övrigt beslutsfattande inom området. Under samrådet av översiktsplanen ska Länsstyrelsen enligt 3 kap. 10 § PBL särskilt ta tillvara och samordna statens intressen samt tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar och ge råd i fråga om allmänna intressen. Länsstyrelsen ska även under samrådet verka för att bl.a. riksintressen tillgodoses och att bebyggelse inte blir olämplig med hänsyn till människors hälsa och säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning och erosion.Länsstyrelsens synpunkter kan sammanfattas i nedanstående punkter:

Länsstyrelsen anser att kommunens förslag på nytt verksamhetsområde vid Natura 2000-områden inte tillgodoser riksintressena.

Redovisningen av kommunens ställningstagande gällande avgränsning av riksintresseområde för kulturmiljövård, Kumlaby, behöver kompletteras.

Redovisningen av riksintressen för kommunikationer samt energidistribution behöver kompletteras.

Redovisningen av frågor som berör människors hälsa och säkerhet, samt risken för olyckor, översvämning och erosion behöver kompletteras och tydliggöras.

Redovisningen av frågor som berör frågor om hållbarhet, jordbruksmark, vatten, natur- och kulturmiljöer samt teknisk försörjning behöver kompletteras och tydliggöras.

Kartorna behöver till viss del förtydligas.

Page 1 of 31

Bilaga 1 –Länsstyrelsensyttrande

Yttrande 2(14)

2018-06-19 401-2354-2018

RiksintressenAv översiktsplanen ska det enligt 3 kap. 5 § PBL framgå hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena. Länsstyrelsen anser att översiktsplanen överlag på ett bra sätt beskriver riksintressena och hur kommunen avser att tillgodose dem. Länsstyrelsen anser dock att ställningstagandena att riksintresseområdenas värden ska tillgodoses och så långt som möjligt skyddas mot påtaglig skada behöver ändras till att värdena ska tillgodoses och skyddas mot påtaglig skada. Länsstyrelsen anser att Natura 2000-områdena Björka lertag och Vissberga lertag inte tillgodoses i översiktsplanen. Länsstyrelsen anser även att förslag på ny geografisk avgränsning av riksintresseområde för kulturmiljövård, Kumlaby, bör införas i översiktsplanen. Redovisningen av riksintressena för kommunikationer och energidistribution behöver kompletteras.

Natura 2000Natura 2000-områdena Björka lertag och Vissberga lertag ingår i EU:s nätverk av skyddad natur. Detta innebär att de även är skyddade som riksintressen enligt 4 kap. miljöbalken (MB). Områdena utgörs av våtmarker och innehar bl.a. ett rikt fågelliv. Över 200 fågelarter har observerats i området, varav ca 70 arter bedöms häcka där. Många arter nyttjar ett område som är betydligt större än själva Natura 2000-områdena för bl.a. födosök. Lagstiftning gällande Natura 2000 finns bl.a. i 7 kap. 28–29 §§ MB. Myndigheter har en skyldighet att se till att naturtyper inte försämras eller att utpekade arter inte störs på ett betydande sätt i Natura 2000-områden. Kommunen har trots detta föreslagit ett nytt verksamhetsområde, benämnt K17, i direkt anslutning till Natura 2000-områdena. På s. 91 i översiktsplanen anges att planförslaget bedöms kunna genomföras utan att påtagligt skada riksintressena. Länsstyrelsen delar inte kommunens ställningstagande utan bedömer att verksamhetsområdet kan innebära att riksintressena inte tillgodoses. Översiktsplanens tillhörande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är tvetydig gällande påverkan på Natura 2000-områdena. Å ena sidan påpekas att påverkan och konsekvenser av ett verksamhetsområde är oklara, å andra sidan bedöms översiktsplaneförslaget kunna genomföras utan att Natura 2000-områdena påtagligt skadas. Länsstyrelsen anser att MKB:n inte är tillräckligt underbyggd i denna del.För verksamhetsområdet kommer en tillståndsprövning enligt 7 kap. 28 a § MB att krävas. Detta kan krävas även om verksamhetsområdet placeras längre ifrån Natura 2000-områdena. För även om verksamhetsområdet lokaliseras på ett visst avstånd från Natura 2000-områdena kan störningar uppstå, exempelvis i form av buller. Eftersom det skyddade området är relativt litet blir omgivande marker desto viktigare för exempelvis födosök. Dessa med flera aspekter behöver kommunen ta hänsyn till vid en eventuell planläggning av verksamhetsområdet. Vid en tillståndsprövning behöver kommunen i en miljökonsekvensutredning utreda om/på vilket sätt utpekade arter och naturtyper påverkas av utbyggnaden, något som kräver sakkunskap. Innan en eventuell tillståndsansökan lämnas in till Länsstyrelsen bör kommunen utreda alternativa lösningar. Om kommunen ändå

Page 2 of 31

Yttrande 3(14)

2018-06-19 401-2354-2018

väljer att gå vidare med område K17 bör man planera för olika typer av kompensationsåtgärder, eftersom Länsstyrelsen, om tillstånd medges, troligen kommer att ställa krav på att sådana utförs.Med hänsyn till ovanstående anser Länsstyrelsen att kommunen bör överväga alternativa placeringar av område K17. I annat fall bör område K17 läggas på ett större avstånd från Natura 2000-områdena. För övrigt anser Länsstyrelsen att verksamhetsområdets närhet till Natura 2000-områdena bör nämnas på s. 76 i beskrivningen av område K17.

Riksintresse för kulturmiljövårdInom riksintresseområde för Kumlaby föreslås ett område för utveckling av bostäder. I översiktsplanen anges att kommunen anser att riksintresset är för stort tilltaget och inkluderar områden som inte längre omfattas av riksintressets syfte. Kommunen är därför beredd att ta initiativ till att gränserna för riksintresset revideras och att det därmed är möjligt att tillföra ny bebyggelse inom det nuvarande riksintressets södra delar utan att menligt påverka kulturmiljövärdena kring Kumla kyrka. Länsstyrelsen har låtit en konsult ta fram fördjupade beskrivningar av samtliga riksintressen för kulturmiljövård i södra Örebro län, vari även Kumla kommuns riksintressen genomlysts. Riksintresset för Kumlaby är ett så kallat utredningsområde där slutgiltigt beslut om riksintresseutpekande inte har tagits. Konsulten förslår dock att Kumlaby ska ha status som riksintresse. Vidare påtalar konsulten att flera av de kulturmiljövärden som finns i området inte omnämns i den preliminära värde- och motivtexten. Däremot har konsulten inte framfört några synpunkter på behov av reviderad avgränsning.Länsstyrelsen avser att inom kort påbörja en dialog med länets kommuner angående riksintressenas aktualitet och i förekommande fall behov av revideringar. Med anledning av det av kommunen framförda önskemålet och det faktum att Kumlabys vidare status som riksintresse inte har fastslagits finns anledning att prioritera dialogen med Kumla kommun rörande detta riksintresse, vilken kan innefatta en diskussion om avgränsning och förbättrat skydd för de identifierade kulturhistoriska värdena. Länsstyrelsen anser att ett förslag till ny avgränsning av riksintresseområdet bör redovisas i översiktsplanen. För övrigt anser Länsstyrelsen att det är önskvärt att det i översiktsplanen införs ett tydligare ställningstagande kring att utarbeta detaljplaner eller områdesbestämmelser för att säkerställa värdena inom områden för kulturmiljövårdens riksintressen.

Riksintresse för kommunikationerI översiktsplanen redovisas vägar och järnvägar av riksintresse för kommunikationer. Det bör dock i översiktsplanen tydligare framgå att Västra stambanan är av riksintresse för kommunikationer, järnväg. Länsstyrelsen vill uppmärksamma att även Kumla järnvägsstation är av riksintresse för kommunikationer.

Page 3 of 31

Yttrande 4(14)

2018-06-19 401-2354-2018

Riksintresse för energidistributionI dagsläget finns det två 400 kV-luftledningar och två 220 kV-luftledningar tillhörande stamnätet för el i kommunen. Svenska Kraftnät har i sitt yttrande (daterat 2018-06-01) lyft att 220 kV- och 400 kV-ledningar i Örebro län är utpekade som riksintressen för energidistribution, vilket bör redovisas i översiktsplanens avsnitt om riksintresseområden. Det finns dock inga geografiska avgränsningar för dessa riksintresseområden. Mer information finns på Energimyndighetens webbplats: http://www.energimyndigheten.se/fornybart/riksintressen-for-energiandamal/riksintressen-for-energidistribution/.

MiljökvalitetsnormerAv översiktsplanen ska det enligt 3 kap. 5 § PBL framgå hur kommunen avser att följa gällande miljökvalitetsnormer. Länsstyrelsen anser att detta beskrivs på ett bra sätt i översiktsplanen och har därför inga synpunkter på denna del.

Mellankommunala frågorLänsstyrelsen anser att avsnittet Kumla i regionen på ett bra sätt redovisar aktuella mellankommunala frågor samt kommunens ställningstaganden kring dem. Länsstyrelsen anser att det är positivt att kommunen har för avsikt att ta fram fördjupningar av översiktsplanen för områdena Brändåsen och Kvarntorp med hänsyn till att områdena förutsätter regional och mellankommunal samverkan, framför allt med Hallsbergs kommun.

Människors hälsa och säkerhet, risk för olyckor, översvämning eller erosionEnligt 2 kap. 5§ PBL ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bl.a. människors hälsa och säkerhet, och risken för olyckor, översvämning eller erosion. Länsstyrelsen anser att redovisningen av dessa frågor behöver kompletteras enligt nedan.

Säkerhet och beredskapKommunens säkerhetsarbete styrs bl.a. av lag 2006:544 om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och vid höjd beredskap. Syftet med lagen är att minska sårbarheten i olika verksamheter samt att skapa en god förmåga att hantera krissituationer i kommunen och samhället i sin helhet. Denna lag reglerar bl.a. att alla kommuner ska ta fram en risk- och sårbarhetsanalys. Länsstyrelsen anser att översiktsplanen bör innehålla en tydligare koppling till risk- och sårbarhetsanalysen. Länsstyrelsen anser även att räddningstjänstens insatstider behöver beaktas i översiktsplanen. En huvuduppgift för länets kommuner inom totalförsvaret är att säkerställa ett fungerande befolkningsskydd, kommunalteknisk försörjning samt att bedriva räddningstjänst. Mer specifikt behöver nedanstående beaktas i planarbetet:

Tillhandhållande och iordningsställande av skyddsrum

Page 4 of 31

Yttrande 5(14)

2018-06-19 401-2354-2018

Att inga skyddsrum bör avvecklas

Upptäckande och utmärkande av farliga områden

Trygghetspunkter

Skyddsobjekt

BullerFlera av de utpekade områdena för nya bostäder, blandstad och förtätning på landsbygd ligger i närheten av väg, järnväg och industrier/verksamheter, vilket innebär att områdena kan påverkas av buller. Länsstyrelsen anser att det är positivt att kommunen anger att ny bebyggelse ska lokaliseras och uppföras så att riktvärden för buller inte överskrids. För vägledning vid planläggning av skolor och förskolor vill Länsstyrelsen uppmärksamma Boverkets rapport 2015:1 Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av skolans och förskolans utemiljö. Rapporten finns på Boverkets webbplats: http://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2015/gor-plats-for-barn-och-unga.pdf

Farligt godsLänsstyrelsen anser att det är positivt att kommunen uppmärksammar att transporter av farligt gods behöver beaktas vid kommande planläggning och lovgivning. För vägledning vid planläggning intill transportleder för farligt gods vill Länsstyrelsen uppmärksamma riktlinjer framtagna av Länsstyrelsen i Stockholms län, rapport 2016:4, Riktlinjer för planläggning intill vägar och järnvägar där det transporteras farligt gods. Område för bostäder, K6, i Kumla tätort ligger i närheten av Kvarntorps industrispår, vilket innebär att vid planläggning behöver hänsyn tas till trafikbuller och risker kopplade till transporter av farligt gods, såsom beskrivs i de närliggande områdena K7, K8 och K14. Samma hänsynstagande behöver även nämnas för ett par områden i Hällabrottet, H2 och H3.Väg 50 är utpekad som primär transportled för farligt gods, vilket behöver markeras på hänsynskartan samt anges i texten som handlar om farligt gods på s. 105. Även Västra stambanan bör i hänsynskartan markeras med ”Farligt gods järnväg”, eftersom transporter med farligt gods även sker på denna järnväg.

DrivmedelsstationerLänsstyrelsen anser att det är positivt att det i översiktsplanen anges att vid nyetablering av bebyggelse i anslutning till drivmedelsstation ska hänsyn tas till lämpligt skyddsavstånd samt att vid nyetablering av en drivmedelsstation ska en samlad risk- och säkerhetsbedömning göras av lämpligt skyddsavstånd till omgivande bebyggelse. För vägledning kring skyddsavstånd mellan drivmedelsstationer och omgivande bebyggelse vill Länsstyrelsen uppmärksamma vägledning framtagen av Länsstyrelsen i Stockholms län, rapport 2000:01,

Page 5 of 31

Yttrande 6(14)

2018-06-19 401-2354-2018

Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer

Byggnadsfria avstånd längs väg och järnvägDet bör i översiktsplanen nämnas vilka byggnadsfria avstånd som gäller längs den statliga infrastrukturen i kommunen. Enligt beslut från Länsstyrelsen 2008-08-21 gäller i Kumla kommun ett utökat byggnadsfritt avstånd om 50 meter längs med väg E20. Längs med väg 50, 51, 52 gäller ett utökat byggnadsfritt avstånd om 30 meter. För övriga statliga vägar gäller generellt ett byggnadsfritt avstånd om 12 meter. För objekt som inte ligger inom detaljplan och som inte kräver bygglov gäller, enligt väglagen, en tillståndspliktig zon på minst 12 meter där det om möjligt inte ska finnas byggnader eller andra anordningar som kan äventyra trafiksäkerheten. För järnväg gäller ett byggnadsfritt avstånd om 30 meter från spårmitt närmaste spår. Ett sådant avstånd ger utrymme för eventuella räddnings-insatser om det skulle ske en olycka och det möjliggör även en viss utveckling av järnvägsanläggningen. Verksamhet som inte är störningskänslig och där människor endast tillfälligtvis vistas, t.ex. parkering, garage och förråd, kan dock finnas inom 30 meter från spårmitt. Hänsyn bör dock tas till möjligheterna att underhålla järnvägsanläggningen och bebyggelsen.

Förorenade områdenLänsstyrelsen anser att översiktsplanen innehåller en bra beskrivning av förorenade områden i kommunen. Länsstyrelsen vill informera om att det finns ett bidrag för marksanering för att bygga bostäder i de fall en sanering blir för dyr. Information om bidraget finns på Naturvårdsverkets webbplats: http://www.naturvardsverket.se/efterbehandling-infor-bostadsbebyggelse/

Översvämning och skyfallI översiktsplanen redovisas översvämningskarteringen av Täljeån samt Länsstyrelsens skyfallskartering och för några av de utpekade utvecklingsområdena nämns att det finns en översvämningsrisk. Det är önskvärt att även kommunens egna detaljerade skyfallskartering redovisas samt att översiktsplanen kompletteras med en beskrivning av kommunens särskilda riskområden för översvämning. Skyfallskarteringen visar på stora vattendjup inom flera av de utpekade utvecklingsområdena. Vid planering av samhällsviktiga verksamheter anser Länsstyrelsen att minst 200-årsregnsscenariot bör användas som utgångspunkt. Länsstyrelsen vill uppmärksamma att kommunens detaljerade skyfallskartering inte täcker in det nya verksamhetsområdet vid Ralaängarna. Hallsbergs kommuns kartering, som slutar strax söder kommungränsen och verksamhetsområdet, indikerar dock en viss översvämningsrisk här. Länsstyrelsens enklare skyfallskartering visar också på vissa risker i delar av området. Vid översvämningen i september 2015 var stora delar av Ralaängarna översvämmade. Länsstyrelsen anser att detta bör uppmärksammas i översiktsplanen.

Page 6 of 31

Yttrande 7(14)

2018-06-19 401-2354-2018

Boverket samt Länsstyrelserna i Stockholm och Västra Götaland har tagit fram rekommendationer som bl.a. anger att ny bebyggelse ska planeras så att den inte tar skada eller orsakar skada vid en översvämning från minst ett 100-årsregn. Samhällsviktig verksamhet ska, enligt rekommendationerna, planeras så att funktionen kan upprätthållas vid en skyfallsöversvämning oavsett återkomsttid. Länsstyrelsen avser att i kommande granskning av detaljplaner arbeta efter dessa rekommendationer gällande skyfallsöversvämningar. Länsstyrelsen anser att det är positivt att översiktsplanen innehåller ställningstaganden kring bebyggelse på områden som riskerar att översvämmas av höga flöden, utifrån rapporten Översvämningsrisker i fysisk planering framtagen 2006 av länsstyrelserna i Mellansverige. Länsstyrelsen vill dock även poängtera att vid planläggning där bedömning av markens lämplighet utifrån översvämningsrisken görs räcker det inte att enbart bedöma om de planerade byggnaderna kan klara översvämnings-situationer. Även omkringliggande mark inom planområden behöver bedömas. Byggnader måste kunna utrymmas i översvämningssituationer och räddningstjänst måste ha möjlighet att ta sig till och från byggnaderna.

Ras och skredSGU har tagit fram ett GIS-skikt över potentiella skredområden, Förutsättningar för skred i finkornig jordart, som är en mer avancerad analys än den GIS-analys som Länsstyrelsen tog fram 2013, Ras- och skredrisker i Örebro län, 2013:37. Den ger alltså ett bättre underlag när det gäller skredrisk än Länsstyrelsens kartering, den innehåller dock inte information gällande rasrisker vilket ingår i Länsstyrelsens kartering. Karteringarna kompletterar därför varandra. GIS-skiktet finns som karttjänst för ras, skred och erosion som SGU, SGI och MSB tagit fram: http://gis.swedgeo.se/rasskrederosion/.

Elektromagnetiska fältI översiktsplanen anges att det saknas nationella rekommendationer om skyddsavstånd mellan kraftledningar och bebyggelse med hänsyn till elektromagnetiska fält. Länsstyrelsen vill uppmärksamma att vid all nyprojektering av 220 kV- och 400 kV-växelströmsledningar tillämpar Svenska kraftnät en magnetfältspolicy som innebär 0,4 mikrotesla som högsta magnetfältsnivå vid bostäder eller där människor vistas varaktigt. För att säkerställa att magnetfältspolicyn uppfylls behöver ny bebyggelse där människor vistas varaktigt placeras minst 80 meter från en 220 kV-ledning respektive 130 meter från en 400 kV-ledning.

Statliga och mellankommunala intressenLFVSe bifogat yttrande.

Statens Geotekniska Institut (SGI)Se bifogat yttrande.

Page 7 of 31

Yttrande 8(14)

2018-06-19 401-2354-2018

Svenska kraftnätSe bifogat yttrande.

TrafikverketSe bifogat yttrande.

Övriga remissinstanserFörsvarsmakten har inga synpunkter på översiktsplanen.Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) och Tillväxtverket har meddelat att de avstår från att yttra sig i ärendet.

Råd enligt 2 kap. PBLMiljökonsekvensbeskrivningLänsstyrelsen delar inte miljöbeskrivningens (MKB) bedömning att översiktsplanen tydligt visar att det blir inga eller ringa negativa konsekvenser i frågor såsom naturmiljö, klimat och transporter. Länsstyrelsen delar inte heller bedömningen att översiktsplanen påverkar de flesta miljömål positivt. De åtgärdsförslag som anges i MKB för att förebygga, hindra eller motverka en betydande påverkan är dock viktiga frågor att beakta i kommunens vidare planarbete.

KlimatLänsstyrelsen anser att det är positivt att översiktsplanen innehåller ett ställningstagande om att kommunen ska ta fram en klimatanpassningsplan.Länsstyrelsen vill uppmärksamma att ett nytt Energi- och klimatprogram för Örebro län togs fram förra året och ska gälla för åren 2017–2020.

Hållbar utvecklingÖversiktsplanens strategiska funktion har stärkts i PBL genom att det av planen ska framgå hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen. Länsstyrelsen anser att översiktsplanen på ett tydligare sätt bör beskriva hur kommunen avser att ta hänsyn till dessa i kommunens fysiska planering. Det bör finnas en tydlig koppling mellan dem och den föreslagna mark- och vattenanvändningen. Länsstyrelsen vill i detta sammanhang lyfta genomförandet av Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling som ska uppnås till år 2030. Ett flertal av de globala målen är relevanta för samhällsplaneringen. En tydligare koppling till de globala målen bör därför finnas med i översiktsplanen.

BebyggelseLänsstyrelsen anser att det är positivt att översiktsplanen till stor del koncentrerar ny bebyggelse genom förtätning och utveckling i eller i nära anslutning till befintliga orter. Detta stärker möjligheterna att kunna bibehålla service i orterna och stärker på så vis även landsbygden. Det är viktigt att täcka behoven av

Page 8 of 31

Yttrande 9(14)

2018-06-19 401-2354-2018

bostäder för olika grupper och i utvecklingsarbetet ta tillvara och stärka möjligheter till flyttkedjor samt att möjliggöra att äldre kan bo kvar i sin bygd.

Resor och transporterFör att nå klimatmålen att minska utsläppen från transporter till 2030 behövs enligt Trafikverket en utsläppsminskning på ca 8 procent per år. Det är en betydligt snabbare takt än dagens blygsamma minskning och utvecklingen i Örebro län ligger nära den nationella. I arbetet med att kunna ställa om till förnybara bränslen är transportsnåla strukturer viktiga för att hålla nere energibehoven och effektivt nyttja befintlig infrastruktur. För att tydligare bidra till regionala och lokala miljömål kan inriktningen kring hållbara resor och transporter stärkas i översiktsplanen. För en hållbar utveckling behöver planeringen inriktas mot att tydligt styra över och främja en ökad andel energieffektiva färdsätt såsom gång, cykel och kollektivtrafik i och kring tätorter och längs utpekade stråk. Länsstyrelsen anser att det är positivt att kommunen har som ställningstagande att verka för hållbart transportsystem, främst genom att prioritera gång- och cykeltrafik, pendlingstrafik med tåg och buss samt ”närtrafik” på landsbygd. Kommunen har bra förutsättningar att utveckla dessa transportsystem då det finns goda järnvägsförbindelser med övriga Sverige och det är korta avstånd till framför allt Örebro och Hallsberg. Att planera och anlägga pendlarparkeringar skulle kunna vara ett sätt att underlätta för resande med kollektivtrafik till och från Kumla. Ett sätt att minska antalet resor och transporter är att i kommunen arbeta för utveckling av kontorsplatser samt en god bredbandskapacitet för att bl.a. underlätta distansarbete. Områden för verksamheter med stora godsflöden och logistik behöver lokaliseras omsorgsfullt så att vägsträckorna/klimatpåverkan och störningar för boende minimeras samt att lägen med möjligheter till godstransport på järnväg tas tillvara. Exempelvis har en omlastningsterminal i Kvarntorp beviljats klimatinvesteringsstöd inom Klimatklivet för att kunna öka transporterna på järnväg.

JordbruksmarkJord- och skogsbruk är av nationell betydelse. Detta innebär att brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Länsstyrelsen vill understryka vikten av att jordbruksmarkens värden beaktas i samband med ny bebyggelse och att kommunen vid planering och exploatering utreder behovet av att ta i anspråk brukningsvärd jordbruksmark.Länsstyrelsen anser att översiktsplanen behöver utvecklas i sitt resonemang kring avvägning mellan exploatering av produktiv jordbruksmark och bevarande av den för att säkra framtida nationell matförsörjning. Länsstyrelsen anser även att det i översiktsplanen behöver tydliggöras hur mycket jordbruksmark som föreslås tas i anspråk för nya utbyggnadsområden. I översiktsplanen bör även finnas en analys

Page 9 of 31

Yttrande 10(14)

2018-06-19 401-2354-2018

kring vad som är väsentliga samhällsintressen samt om annan mark kan bebyggas för att tillgodose dessa intressen istället för att jordbruksmark tas i anspråk. Behovet av att ta jordbruksmark i anspråk för bebyggelse eller anläggningar behöver motiveras tydligare. Det är viktigt att kvarvarande arealer av jordbruksmark möjliggör ett fortsatt brukande. Risken finns annars att jordbruksmark splittras upp och inte längre kan brukas på ett ekonomiskt hållbart sätt. Mer information om jordbruksmarkens värden finns på Jordbruksverkets webbplats: http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/miljoklimat/jordbruksverketsmiljomalsarbete/jordbruksmarkensvarden.4.4224fc4d159550e9652d5beb.htmlJordbruksmarkens betydelse för länet och riket nämns i flera regionala måldokument. I länets Energi- och klimatprogram finns ett insatsområde som handlar om produktion och konsumtion av livsmedel, där ett förslag till insats är att minimera exploateringen av jordbruksmark vid planläggning av infrastruktur och byggnation. I den regionala utvecklingsstrategin (RUS), Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län 2018-2030, är ett effektmål för 2030 att öka produktionen inom areella näringar. En indikator för detta är att den totala arealen jordbruksmark i Örebro län ska öka. I RUS anges även som önskvärt läge 2030 att kompetensen om jordbruksmarkens och de gröna näringarnas samhällsvärde har ökat, vilket medför att vi kan göramedvetna överväganden vid planering och etablering av nyaverksamheter på bördig jordbruksmark.

MarkavvattningsföretagFlera utbyggnadsområden berörs av markavvattningsföretag. I kommande detaljplanering är det viktigt att markavvattningsföretagen beaktas i planprocessen.

EkosystemtjänsterLänsstyrelsen anser att det är positivt att begreppet ekosystemtjänster nämns i översiktsplanen, men anser att det vore bra om begreppet kan lyftas in i flera relevanta avsnitt så att det inte enbart nämns i ett eget avskilt avsnitt. T.ex. nämns i översiktsplanen möjligheten att utnyttja vattendragen till både rekreation och för att minska översvämningsrisker. Vattendrag ger även möjligheter till svalka och dagvattenhantering. Exempelvis här vore det bra att lyfta in begreppet ekosystemtjänster. Länsstyrelsen vill även lyfta att t.ex. välbevarade kulturlandskap med välbevarad bebyggelse ofta är attraktiva bostadsmiljöer, men ger också goda förutsättningar för ekosystemtjänster genom småskaligt företagande inom t.ex. livsmedelsnäring och turism. Det kunde vara intressant att i översiktsplanen peka ut några ekosystemtjänster som kommunen värnar om eller vill utveckla.

Page 10 of 31

Yttrande 11(14)

2018-06-19 401-2354-2018

Naturmiljö

NaturvärdenÖversiktsplanens ställningstagande att en naturinventering eller naturvårdsplan ska tas fram anser Länsstyrelsen är positivt. Ett sådant dokument utgör ett viktigt underlag vid planläggning.

Grön infrastrukturGrön infrastruktur är ett arbetssätt som innebär att långsiktigt planera för hållbara landskap. Det handlar om att olika livsmiljöer i naturen behöver hänga ihop för såväl människor som t.ex. djur, växter och svampar. Om naturen hänger ihop kan djur och växter förflytta sig och spridas i landskapet, vilket är en förutsättning för att ekosystemen ska fungera. Idag är många värdefulla områden isolerade från varandra. Det beror bl.a. på att vi använder naturresurser och landskap på ett mer storskaligt och effektiviserat sätt. Genom att binda samman miljöer som t.ex. skog, parker, våtmarker och sjöar kan vi skapa ett nätverk av livsmiljöer och naturområden. Länsstyrelsen har arbetat fram en regional handlingsplan för grön infrastruktur som just nu är ute på remiss. Länsstyrelsen har kartlagt infrastrukturen för Örebro läns olika naturtyper. I planen ingår bl.a. kartor som ska fungera som hjälpmedel för planering av åtgärder i landskapet. Planen beskriver läget i naturen och vilka utmaningar och åtgärder som är mest prioriterade.Värdet av gröna stråk beskrivs på flera ställen i översiktsplanen. De redovisas också på ett bra sätt på mark- och vattenanvändningskartan samt i utvecklingsstrategin. Om möjligt skulle fler gröna stråk kunna pekas ut för att utveckla och binda samman fler attraktiva grön- och vattenområden i kommunen.

BiotopskyddFlera av de utpekade utbyggnadsområdena berör biotoper som är skyddade genom det generella biotopskyddet (7 kap. 11 § MB). I beskrivningen av respektive utbyggnadsområde nämns biotopskyddet dock bara på enstaka ställen. Biotopskyddet skulle kunna nämnas i likhet med t.ex. arkeologi och markavvattningsföretag i de fall det finns kända skyddade biotoper. Kommunen bör även planera för kompensationsåtgärder om biotoper avses att tas bort eftersom Länsstyrelsen kan ställa krav på kompensation vid hantering av biotopskyddsdispens.

Ängs- och betesmarkerDå ängs- och (natur)betesmarker har minskat kraftigt bör ambitionen vara att bevara dessa. Marker vars botaniska värden minskar p.g.a. exempelvis minskad hävd bör utvecklas och restaureras, snarare än bebyggas.

KulturmiljöKommunerna har en viktig roll när det gäller att bevara och utveckla kulturarv. Genom samhällsplaneringen och genom en aktiv kommunal kulturpolitik kan kulturarvet vara en viktig resurs för att utveckla en god livsmiljö för kommunens alla invånare. Kulturarvet kan också bidra till att skapa attraktivitet, både genom

Page 11 of 31

Yttrande 12(14)

2018-06-19 401-2354-2018

att vara en resurs för kreativa och kulturella näringar och genom att erbjuda en resurs för turism. Kommunernas planeringsarbete är också viktigt för att uppnå miljömålen, där flera mål är relevanta för kulturmiljövården. Miljöbalken och plan- och bygglagen innehåller bestämmelser om hänsyn till kulturhistoriska, historiska och estetiska värden i landskap och bebyggelse. Framförallt genom den kommunala tillämpningen av plan- och bygglagen har kommunen stora möjligheter att aktivt arbeta med kulturmiljön både på detaljnivå och ur ett helhetsperspektiv i befintlig och tillkommande bebyggelse. Länsstyrelsen anser att översiktsplanen har uppmärksammat dessa perspektiv och ger ett gediget och väl genomarbetat intryck ur ett kulturmiljövårdsperspektiv. Länsstyrelsen vill dock understryka vikten av ett helhetsperspektiv på kulturmiljöarbetet utifrån de statliga målen för kulturmiljöarbetet. Målen är att det statliga kulturmiljöarbetet ska främja:

ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas,

människors delaktighet i kulturmiljöarbetet och möjlighet att förstå och ta ansvar för kulturmiljön,

ett inkluderande samhälle med kulturmiljön som gemensam källa till kunskap, bildning och upplevelser, och

en helhetssyn på förvaltningen av landskapet som innebär att kulturmiljön tas till vara i samhällsutvecklingen.

Länsstyrelsen anser att den kulturhistoriska beskrivningen av kommunen är välstrukturerad och välformulerad. Möjligen skulle livsmedelsindustrin kunna läggas till under beskrivningen av Kumlas landskap och jordbruk. Två av landets ledande livsmedelsmärken, Bob (Orkla Foods Sverige AB) och Lithells (Atria Sweden), har sitt ursprung i Kumlatrakten vilket är ett uttryck för de goda förutsättningarna för både jordbruk, handel och industrialisering av livsmedelsproduktionen under 1900-talet. Länsstyrelsen anser att i utvecklingsstrategin bör även strategiska kulturmiljöer lyftas in i kartan. Enklast kan rubriken Natur- och rekreationsområde samordnas med kulturmiljöer och rubriken ändras till endast Rekreation, eftersom både natur- och kulturmiljöer har betydelse för såväl kommunens invånares som utifrån kommande besökares behov av upplevelserika rekreationsområden. Exempelvis lyfter kommunen ambitionen att göra Sannahed till kulturreservat. Även andra värdefulla kulturmiljöer som t.ex. Yxhult samt besöksmål som t.ex. skoindustrimuseet kan pekas ut i kartan.I avsnittet Regionala mål och styrdokument saknas regionens kulturplan. Planen innehåller såväl strategier för ett breddat kulturliv som når fler, såväl redovisning av olika institutioner och aktörer vars finansiering delvis består av nationella och/eller regionala medel. Skoindustrimuseet i Kumla och Konst på hög är exempel på miljöer och event som omfattas av kulturplanen. Ett arbete med att ta

Page 12 of 31

Yttrande 13(14)

2018-06-19 401-2354-2018

fram en kulturmiljöstrategi för hela länet har inletts. Kommunerna är viktiga parter i det arbetet.Länsstyrelsen ser positivt på kommunens tydliga ställningstagande för bevarande och utveckling av kulturmiljövärden i kommunen. Länsstyrelsen efterlyser dock ett tydligare ställningstagande för aktivt arbete med detaljplanering och/eller områdesbestämmelser för kulturmiljövårdens riksintressen. Vidare kan ett tydligare ställningstagande för kulturmiljöers roll i rekreation och attraktion för såväl boende som besökande göra kulturmiljövårdens ställning i det kommunala samhällsplaneringsarbetet tydligare.

Byggnadsminnen, kyrkor och begravningsplatserByggnadsminnen skyddas enligt 3 kap. kulturmiljölagen (KML) och kyrkor och begravningsplatser enligt 4 kap. KML. I båda fallen ska tillstånd inhämtas från Länsstyrelsen för förändringar och ingrepp som kan påverka det kulturhistoriska värdet.

FornlämningarAlla fornlämningar är skyddade enligt 2 kap. KML. En fornlämning är en fysisk lämning från mänsklig aktivitet som kan antas vara anlagd före 1850 och som är varaktigt övergiven. Länsstyrelsen kan även fornlämningsförklara lämningar som är tillkomna efter 1850 om de har stort kulturhistoriskt värde och i övrigt uppfyller kriterierna för fornlämning. Det underlag som finns i form av digitala register över fornlämningar, t.ex. i FMIS och på Länsstyrelsens hemsida är ofullständigt. Genom det åldersrekvisit som numera gäller för fornlämningar har vissa typer av lämningar med automatik blivit fornlämningar utan att FMIS uppdaterats. Vidare finns, som också konstateras i översiktsplanen, fortfarande en stor mängd fornlämningar som ännu inte är upptäckta. Med tanke på Kumlaområdets attraktivitet också i en förhistorisk kontext är det inte osannolikt att många platser som idag är attraktiva för bostadsbebyggelse också innehåller fornlämningar.Vid alla markföretag som kan innebära att kända eller okända fornlämningar berörs är det lämpligt att kontakta Länsstyrelsen i ett tidigt skede. Det kan t.ex. handla om planering av ny bebyggelse eller vägar där fornlämningar kan beröras. Om det bedöms nödvändigt kan Länsstyrelsen fatta beslut om förundersökning eller utredning. Kostnaden för de arkeologiska insatserna ska bekostas av exploatören.

KraftledningarDet bör i översiktsplanen framgå att samråd ska hållas med Svenska Kraftnät när åtgärder planeras inom 250 meter från stamnätsledningar och stationer. Eftersom stamnätsledningar kräver stor hänsyn vid planering bör ledningarna redovisas i mark- och vattenanvändningskartan.

Vindkraft I översiktsplanen saknas ställningstaganden kring utbyggnad av vindkraft i kommunen. Ställningstaganden kan bestå av att peka ut lämpliga områden för

Page 13 of 31

Yttrande 14(14)

2018-06-19 401-2354-2018

vindkraft på en karta eller att i text redovisa ställningstaganden kring etablering av enstaka verk i kommunen. Ur kultur- och naturmiljösynpunkt vill Länsstyrelsen uppmärksamma kommunen på det kunskapsunderlag som Länsstyrelsen låtit ta fram för att underlätta för planering i samband med vindkraftsetablering och andra storskaliga exploateringar i länet, Vindkraft i Örebro län, Landskapsanalys och känslighetsbedömning, Länsstyrelsen i Örebro län, rapport 2011:15. Rapporten är en kulturgeografisk analys där länet delats in i olika karaktärsområden. Dessa områden har analyserats utifrån känslighet för etablering av vindkraft eller andra större industriella anläggningar. Länsstyrelsen vill även uppmärksamma vår framtagna vägledning för vindkraft som i första hand vänder sig till länets kommuner som stöd för planering och prövning, Vindkraft i Örebro län – En vägledning kring etablering, Länsstyrelsen i Örebro län, 2014:03.

KartorLänsstyrelsen anser att kartorna bör förses med rubriker som anger vad kartorna visar. På kartorna kan även fler platser och vägar märkas ut med namn, t.ex. Brändåsen, väg 50 och väg 629. Den planerade mark- och vattenanvändningen för Kumla tätort är delvis svår att utläsa eftersom den redovisas på en enda karta. Länsstyrelsen föreslår att kartan även delas upp i flera delkartor så att kartans detaljer blir lättare att utläsa.

De som deltagit i beslutetDetta beslut har fattats av länsråd Anna Olofsson med samhällsplanerare Helena Siegert som föredragande. I handläggningen av ärendet har också avdelningschef Anita Norén, enhetschef plan och kultur Malin Rosén, bitr. länsarkitekt Lena Lundkvist, miljöskyddshandläggare Ylva Hedene, miljöskyddshandläggare Peter Ekelund, antikvarie Mia Geijer, naturvårdshandläggare Marie Larsson, vattenvårdshandläggare Christian Brun och miljöstrateg Ylva Gjetrang deltagit.

Bilagor:Kopia av yttrande till Länsstyrelsen från:LFV, daterat 2018-04-15Statens Geotekniska Institut, daterat 2018-05-28Svenska kraftnät 2018-06-01Trafikverket, daterat 2018-06-08

Så här hanterar vi dina personuppgifterInformation om hur vi hanterar dessa hittar du på www.lansstyrelsen.se/dataskydd.

Page 14 of 31

2018-04-15

Länsstyrelsen i Örebro län

Att. Helena Siegert

Stortorget 22

701 86 Örebro

LFV:s yttrande angående översiktsplan 2040 för Kumla kommun.

Härmed överlämnas LFV/ANS yttrande över i rubriken nämnda remiss.

Med vänlig hälsning

för Johan Arvik Operativa System

Dokumentnummer D-2018-127806 Ärendenummer Ä-2018-007668 Ert datum 2018-04-13 Er beteckning Dnr 401-2354-2018 Handläggare Carlsson, Gert Sekretess OSL 18 kap 8 §

Page 15 of 31

2018-04-15

Remissvar: LFV vill som sakägare av CNS-utrustning avge följande yttrande: I översiktsplanen nämns ingenting om flyghinder för den civila luftfarten. Under rubriken Totalförsvar på sidan 94 i planen redovisas endast vad som gäller avseende Totalförsvarets intressen. LFV vill påminna kommunen om att följande gäller för civil luftfart: Alla byggnadsobjekt oavsett typ som master, torn, pyloner, skyltar, konstverk, byggnader etc. som är högre än 20 meter över mark eller vattenyta skall remitteras till LFV. Detta gäller oavsett position på svenskt territorium. Befinner sig objektet till havs eller i insjö skall även Kustbevakningen i Karlskrona remitteras. Observera att som en konsekvens av ovanstående skall även alla vindkraftverk som är högre än 20 meter över mark eller vattenyta, oberoende av position, remitteras till LFV. Detta gäller överallt, även inom områden speciellt utpekade för vindkraft. Vidare gäller att alla objekt som är högre än 20 meter över mark eller vattenytan som förekommer i kommunala planer skall remitteras till LFV. Samråd skall alltså inte enbart ske med Försvarsmakten när det gäller höga objekt utan även med LFV för civil luftfart. Vidare skall alltid samråd ske med berörda flygplatser inom 60 km radie från det objekt som är högre än 20 meter över mark eller vattenytan som skall uppföras. I övrigt har LFV inget att anmärka mot översiktsplanen. Detta yttrande gäller på utfärdandedatum. LFV förbehåller sig rätten att revidera yttrandet vid ny prövning om regelverk gällande störningar på CNS-utrustning förändras, eller om ny CNS-utrustning etableras i hindrets närhet.

Med CNS-utrustning menas utrustning för kommunikation, navigation och

övervakning (Communication, Navigation, Surveillance). Analysen grundar sig på

Svensk Standard 447 10 12 utgåva 1:1991 ”Skyddsavstånd för luftfartsradiosystem

mot aktiva och passiva störningar för elektrisk kraftöverföring och tågdrift”,

Standardiseringskommissionen i Sverige, samt på ICAO DOC 015.

VIKTIGT: I vårt remissvar har LFV inte analyserat konsekvenser för flygvägar till och

från flygplatser, samt om CNS-utrustning ägd av flygplats kan riskera att bli

påverkad. Berörda flygplatser skall därför alltid tillfrågas som sakägare om

byggnadsverk över 20 meter ingår i planer, eller om flygplatserna av annan

anledning misstänks kunna bli påverkade av en etablering. Med berörd flygplats

Page 16 of 31

avses att etableringen hamnar inom flygplatsens MSA-yta ca 60 km ut från

flygplatsen. MSA är den hinderyta som är störst och står för ”Minimum Sector

Altitude”.

LFV erbjuder produkten Flyghinderanalys, där vi utför kontroll av flygvägar, luftrum

och all tänkbar radioutrustning för luftfarten. För mer information, se

www.lfv.se/flyghinderanalys.

Page 17 of 31

Page 18 of 31

Datum

2018-05-28

Ert datum

2018-04-13

Beteckning

5.1-1610-0619

Er beteckning

LST: 401-2354-2018

Kn: ÖP2040

Vår referens Länsstyrelsen Örebro

Karin Bergdahl orebro(a)lansstyrelsen.se

Kumla kommun

samhallsbyggnad(5)kumla.se

Översiktsplan för Kumla kommun 2040

Yttrande över översiktsplanStatens geotekniska institut, SGI, har av Länsstyrelsen Örebro samt Kumla kommun erhållit rubricerat

ärende med begäran om yttrande.

SGLs yttrande avser geotekniska säkerhetsfrågor såsom ras, skred, slamströmmar och erosion. SGI har

inte granskat frågeställningar rörande grundläggning av byggnader eller markmiljö inkl. markradon.

Underlagl. Översiktsplan Kumla kommun 2040, samrådshandling, daterad 2018-04-04 (KS 2017/99)2. MKB Översiktsplan Kumla kommun 2040, samrådshandling daterad 2018-03-193. Jordartskarta (S GU)4. Karta Förutsättningar för skred i finkomig j ordart (S GU)

SGI:s synpunkterSGI anser att i en översiktsplan bör geotekniska förutsättningar översiktligt redovisas med avseende på

geotekniska riskfaktorer (t.ex. risker för ras/skred i berg/jord, erosion och översvämning). Dessa fak-

torer kan vara avgörande för lämpligheten utifrån ett geotekniskt perspektiv och de bör därför redovisastidigt i planprocessen. Grova värderingar kan göras utifrån bl. a. geologiska och topografiska kartor. God

kännedom om geotekniska förutsättningar och eventuella geotekniska riskområden är viktiga utgångs-

punkter vid strategiska val av markanvändning. I en översiktsplan bör därför eventuella riskområden

tydligt redovisas, förslagsvis på kartor, och en strategi tillfogas planen över hur dessa områden skallutredas i samband med framtida detaljplaner eller bygglov.

SGI vill också trycka på att i de fall exploatering av områden kräver detaljplanermg ska det alltid utförasbedömning av ras, skred och erosion i enlighet med PBL. Vi vill också framhålla vikten av att vid pro v-

ningen av markens lämplighet för avsett planändamål måste livslängden hos bebyggelse, anläggningaretc. vara utgångspunkten och därför behöver förväntade effekter av ett förändrat klimat beaktas. Over-

svämningsförebyggande åtgärder, t.ex. vallar, kan medföra geotekniska konsekvenser vilket också bör

beaktas.

I kapitlet Skred, ras och erosion i OP ges en beskrivning av hantering av dessa frågor. Länsstyrelsen i

Örebro län har tagit fram en rapport om Ras- och skredrisker i Örebro län, Publ. Nr: 2013:37, som har

Statens geotekniska institutHuvudkontor Ftegionkontor GöteborgBesöksadress: Olaus Magnus väg 35 Besöksadress: Hugo Grauers gata 5B Bankgiro 5211 -0053581 93 LINKÖPING Postadress: 41 2 96 GÖTEBORG Org nr 20 21 00-0712Tel 013-201800 Tel 031-7786560 E-post sgi@swedgeo.seFax 013-201914 Fax 031-7785940Page 19 of 31

Datum Beteckning

2018-05-28 5.1-1610-0619

använts vid utpekandet av nya exploateringsområden. Rapporten visar områden inom Kumla kommun

där det finns förutsättningar för skred. Kommunen anger också att rapporten kan användas som ett pla-

neringsunderlag men att mer detaljerade geotekniska utredningar krävs för bedömningar på lokal nivå.SGI instämmer i det och anser att riskområdena är ett bra planeringsunderlag på översiktsplanenivå ochrekommenderar att riskområdena redovisas på en karta i OP tillsammans med andra risker. Kommu-

nen gör också ställningstaganden att (I) beakta risker för skred, ras och erosion vid upprättande av de-

taljplaner samt i bygglovsprövning, samt (II) beakta klimatförändringar vid detaljplaneläggning och isamband med bygglovsprövning. SGI instämmer även i de ställningstagandena.

Ytterligare underlagSGI har i ett regeringsuppdrag om harmonisering av statligt framställda planeringsunderlag avseenderas, skred och erosion tillsammans med bl a MSB och SGU tagit fram en Vägledning ras, skred ocherosion som uppdateras årligen: http://www.swedgeo.se/globalassets/publikationer/sgi-vagledning/sgi-

vi .pdf. Digitalt tillgänglig underlag finns åskådliggjorda i en kartvisningstjänst:https://gis.swedgeo.se/rasskrederosion/. Informationen är från geoteknisk synpunkt värdefull vid sbrate-

giska val av lämplig markanvändning.

För ytterligare information om, bland annat, hur geotekniska säkerhetsfrågor bör hanteras i planproces-

sen, se följande film: https://www.voutube.com/watch?v=Aldfd98UopU

STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

Planenheten

///77-/^ •^-'•.y ^?/,J^;n

; Maria Kristensson tCarin Bergdahl

2(2)Page 20 of 31

SvK

IOO

O, v

4.0.

201

6-04

-27

SVENSKAKRAFTNÄT

Koncessioner och kommunikationPlanhandläggareMats Borrie010 475 87 82samhallsplanering@svk.se

2018-06-01 2018/8732018/936

Kumla kommun samhallsbyggnad@kumla.se Länsstyrelsen i Örebro län orebro@lansstyrelsen.se CC:helena.siegert@lansstyrelsen.seYTTRANDE

Yttrande angående Översiktsplan Kumla kommun 2040

Ert diarienummer: KS 2017/99, 401-2354-2018

Svenska kraftnät har tagit del av handlingarna för rubricerat ärende och har föl­jande synpunkter:

1 Nuläge - framtida planer1 Kumla kommun har Svenska kraftnät i dagsläget två 400 lcV-luftledningar och två 220 kV-luftledningar tillhörande stamnätet för el. Svenska kraftnät har lednings- rätt för kraftledningarna som är av betydelse för rikets elförsörjning. Ledningsrät- ten innebär att åtgärd/verksamhet som på något sätt inskränker Svenska kraftnäts verksamhet, inte får vidtas på fastighet som belastas av ledningsrätt. Svenska kraftnät planerar att avveckla de två 220 kV-ledningarna och har ansökt om, och fått koncession för en ny 400 lcV-ledning som kommer korsa Kumla kommun i princip i samma sträcka som en den befintliga 220 kV-ledningen som löper mellan Östansjö och Lindbacka.

2 Svenska kraftnäts magnetfältspolicyVid all nyprojektering av 220 kV- och 400 kV-växelströmsledningar i det svenska stamnätet tillämpar Svenska kraftnät en magnetfältspolicy som innebär att vi utgår från 0,4 mikrotesla som högsta magnetfältsnivå vid bostäder eller där människor vistas varaktigt.

I samband med att tillstånd omprövas för våra växelströmsledningar vidtar vi ofta åtgärder för att minska magnetfälten eller erbjuder oss att köpa fastigheter som står så nära ledningen att magnetfältet överstiger 4,0 mikrotesla.

Mer information om Svenska kraftnät och magnetfält finns på vår webbplats.

BOX 1200172 24 SUNDBYBERG

STUREGATAN 1 SUNDBYBERG

TEL 010-475 80 00 REGISTRATOR@SVK.SEwww.svk.se

Page 21 of 31

De senaste 30 årens forskning har inte kunnat säkerställa några hälsorisker relate­rat till magnetfält. Mer information finns på Strålsäkerhetsmyndigheten hemsida, www.ssm.se. Där finns bland annat en broschyr om magnetfält och hälsorisker.

Broschyren finns på adressen:http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Global/Puhlikationer/Broschy1-/2009/Magnetfalt-och-halsorisker-low.pdf/

3 Allmän informationSamråd ska hållas med Svenska kraftnät när åtgärder planeras inom 250 meter från stamnätsledningar och stationer. Mer information om hur samråd med Svenska kraftnät går till finns på vår webbplats: http://www.svk.se/aktorsportalen/samhallsplanering

Svenska kraftnät vill påminna om att byggnationer i närheten av transformatorstat­ioner och ledningsstråk kan medföra svårigheter vid eventuella framtida föränd­ringar i stamnätet.

Alla kraftledningar som drivs och förvaltas av Svenska kraftnät har underjordiska installationer. Vid alla typer av markarbete inom en kraftledningsgata ska Svenska kraftnät rådfrågas om direktiv innan markarbete påbörjas.

Ur ett elsälcerhetsperspektiv regleras avståndet mellan kraftledningar och olika verksamheter i Elsäkerhetsverlcets föreskrifter ELSÄK-FS 2008:1 med ändring ELSÄK-FS 2010:1 och ELSÄK-FS 2015:3. Föreskrifterna reglerar bland annat byggnation och vissa typer av verksamheter på upp till 100 meters avstånd från kraftledningar. Exempel på detta är verksamhet med brandfarliga och explosiva varor, upplag, parkeringsplatser, busshållplatser med mera.

Svenska kraftnät vill att Kumla kommun tar hänsyn till planerad kraftlednings- sträcka i kommande planeringssammanhang och önskar ta del av framtida bygg­lov/detaljplaner som rör det aktuella planområdet samt det berörda området för den framtida kraftledningens sträckning.

Svenska kraftnät önskar att Kumla kommun tar motsvarande hänsyn vid planering av ny bebyggelse invid befintliga och planerade stamnätsledningar som Svenska kraftnät gör vid byggnation av nya ledningar. För att säkerställa att Svenska kraft­näts magnetfältspolicy uppfylls ska ny bebyggelse där människor vistas varaktigt placeras minst 80 meter från en 220 lcV-ledning respektive 130 meter från en 400 lcV-ledning. Vi vill förtydliga att de schablonavstånd vi angett på 80 respektive 130 meter gäller för de områden där det passerar endast en ledning.

Page 22 of 31

Dessa schablonavstånd är baserade på maximerat årsmedelströmvärde och är att anse som en rekommendation till beslutande myndighet. För avstånd utifrån en eller flera parallellgående ledningars faktiska årsmedelströmvärde krävs en mag- netfältsberäkning. Svenska kraftnät utför beräkningar för sina egna ledningar uti­från magnetfältspolicyn, det vill säga 0,4 mikrotesla.

Svenska kraftnät vill passa på att informera om att invid och under en kraftledning finns det risk för steg- och beröringsspänningar i marken. Det finns också elsäker- hetsrisker med att anlägga en metallisk konstruktion, t.ex. elstängsel och vindskydd med plåttak, i närheten av kraftledningar. Byggnader i närheten av stamnätet för el kan behöva jordas exempelvis om väggar och tak är av plåt. Om jordning är aktuellt eller om du har andra frågor rörande ärendet, vänligen kontakta oss för ytterligare information.

Vi vill påminna om att all utbyggnad av elproduktion kräver anslutningsnät. Vid större produktionsetableringar krävs ofta förstärkningar av såväl lokal-, region­som stamnät. All produktionsutbyggnad medför därmed utbyggnad av infrastruk­turen för el. Detta bör beaktas vid planering av utbyggnad av elproduktion.

Vid planering av vindkraftsanläggar krävs ett visst säkerhetsavstånd mellan vind­kraftverk och våra anläggningar. Avståndet får inte vara sådant att ett vindkraft­verk skulle kunna falla över en kraftledning vid ett haveri. Avstånden måste även vara tillräckliga för att möjliggöra en säker flygbesiktning samt tillräckliga mellan kraftledningens jordpunkter och jordpunkter i vindkraftsanläggningens uppsam- lingsnät.

För att upprätthålla en god flygsäkerhet vid besiktningar rekommenderar Trans­portstyrelsen att vindkraftverk och master med stag med en totalhöjd lägre än 50 meter placeras minst 100 meter från kraftledning. Vindkraftverk och master med stag med en totalhöjd över 50 meter bör placeras minst 200 meter från kraftled­ning. Avståndet beräknas med utgångspunkt från kraftverksrotorns periferi. För verk med en rotordiameter på 100 meter eller mer bör avståndet mellan torn och ledning vara större än 250 meter.

4 Ärendespecifik informationSvenska kraftnät önskar att stamnätsledningarna synliggörs i översiktsplanens kartunderlag. Stamnätet för el går att hämta via Geodataportalen, se mer informat­ion nedan.

På sidan 56 i översiktsplanen under rubriken Elförsörjning framgår att Svenska kraftnät planerar att avveckla 220 kV-ledningarna i Kumla kommun samt att en ny 400 kV-luftledning mellan Östansjö och Lindbacka är planerad. Svenska kraftnät

Page 23 of 31

har beviljats koncession enligt ellagen för ledningen vilken är planerad att vara färdigställd och tas i drift år 2021.

I avsnittet finns också ett konstaterande att översiktsplanen ligger till grund för elnätsbolagens planering av region- och lokalnät. Svenska kraftnät vill i det här sammanhanget också påtala att också kapacitet i stamnätet kan vara en förutsätt­ning för samhällsplaneringen i kommunen. Etablering av storskalig elintensiv verk­samhet ställer krav på elnätsstrukturen i regionen. Det elnät som behövs för att tillgo­dose behovet av el tas ofta för givet. I många områden i Sverige utnyttjas stamnätet redan idag fullt ut stora delar av året. Därför kan det behövas investeringar för att möj­liggöra ytterligare uttag av el från stamnätet. Detta behöver beaktas i samhällsplane­ringen i allmänhet och vid planering av särskilt elintensiv verksamhet i synnerhet.

På sidan 89 i översiktsplanen presenteras de riksintresseområden som pekats ut i Kumla kommun. Svenska kraftnät vill här påpeka att 220 kV- och 400 ltV- ledningar i Örebro län är utpekade som riksintresse vilket således också bör åter­speglas i översiktsplanens avsnitt om riksintresseområden. Se Energimyndighetens sidor för Riksintressen för energiändamål för mer information, http: //www.energimvndigheten.se/fornvbart/riksintressen-for-energiandamal/riksintressen-for-energidistribution/

5 SlutsatsSvenska kraftnät önskar att översiktsplanen uppdateras med information om stamnätsproj ekten som rör Kumla kommun befinner sig samt att stamnätet synlig- görs i översiktsplanens kartunderlag. Att Svenska kraftnäts kraftledningar är klas­sade som riksintresse i Örebro län hör också återspeglas i översiktsplanens delar om som rör riksintresseområden.

Så länge våra rekommendationer beaktas har Svenska kraftnät inga invändningar mot aktuellt förslag till översiktsplan..

Svenska kraftnät vill informera om att våra anläggningsobjekt finns att hämta via Geodataportalen, www.geodata.se. som WMS eller som en shape-fil. Informationen innehåller den geografiska positionen för Svenska kraftnäts ledningar, stolpar, stationer och stationsområden. Utöver den geografiska positionen finns uppgifter om förläggningssätt (luftledning, kabel etc.) och spänningsnivå för våra ledningar. Vid produktion av kartor där Svenska kraftnäts geografiska anläggningsinformat- lon används ska följande copyrighttext tramgå: "(c) Affärsverket svenska kraftnät”.

Ytterligare information rörande samhällsplanering i närheten av våra anläggningar återfinns i skrifterna Elnät i fysisk planering och Vägledning för verk­samhet vid markförlagd kabel i stamnätet. För övergripande information rörande Svenska kraftnäts framtida planer för stamnätet för el hänvisar vi till

Page 24 of 31

Systemutvecklingsplan 2018-2027. Dessa dokument finns publicerade på vår webbplats, www.svk.se.

Detta yttrande har beslutats av tillförordnad enhetschef Anna Sedvall Wiklund efter föredragning av samhällsplanerare Mats Borrie. Vid ärendets handläggning har även Lars Palmqvist deltagit.

Med vänliga hälsningar

_ MiAu/åAnna Sedvall Wiklund

Mats Borrie

Information angående samråd och remisser till Svenska kraftnät

Svenska kraftnät önskar att ni vid remittering av kommande ärenden sänder full­ständigt material till oss. Vi ser gärna att relevant lägesbunden data i form av shape- eller dwg-filer skickas till oss med information om vilket koordinatsystem de är skapade i. Exempel på detta kan vara detaljplanegränser och utredningskor- ridorer. Samråd skickas till: registrator@svk.se alternativt till: Svenska kraftnät, Box 1200 172 24 Sundbyberg

Page 25 of 31

Ärendenummer Dokumentdatum TRV 2018/40620 2018-06-05Ert ärendenummer SidorKS 2017/99 1(6)

Trafikverket Telefon: 010 - 123 0546elis.kall@trafikverket.sewww.trafikverket.se

TMAL

L 04

22 B

rev

v.1.

0

Kopia till:Kumla kommunLänsstyrelsen i Örebro län

Samråd gällande Översiktsplan för Kumla kommun 2040

InledningTrafikverket har mottagit Kumla kommuns översiktsplan Kumla kommun 2040 för synpunkter.

Riksintressen

- VägarI Kumla kommun finns det flera vägar utpekade som riksintressen. Dessa vägar är E20, RV50, RV51, RV52 samt LV 629. Vägarna av riksintresse som löper genom kommunen utgör viktiga infrastrukturstråk, både regionalt, men även nationellt och internationellt. Därför är det fortsatt viktigt att dessa vägar även i framtiden hålls i åtanke vid framtida planering av bebyggelse i närhet av dessa vägar. Då dessa vägar under större delen av dygnet är hårt trafikerade, kan nybebyggelse i närområdet framkalla hälsorisker som bland annat buller och luftföroreningar.

I Kumlas översiktsplan framgår det att kommunen har många planer för olika verksamheter längs dessa stråk. Från Trafikverkets sida vill vi uppmärksamma det viktiga i att utredningar genomförs där risken finns att våra anläggningar påverkas negativt. Från Trafikverkets sida vill vi också poängtera det viktiga i att närområdet kring riksintressena hålls fria från exploatering, då marken i framtiden kan bli aktuell vid eventuella ombyggnationer.

Kumla kommun skriver att det i framtiden är önskvärt med en ny trafikplats på E20 i höjd med rastplatsen Sickelsta. Trafikverket ser från statligt perspektiv ingen användning med en trafikplats på platsen. Positivt är tanken av lokaliseringen, vilket skulle innebära att inga nya anslutningar till E20 skapas. Om kommunen önskar en ny trafikplats vid Sickelsta behöver det diskuteras och utredas för att klargöra om det är möjligt med

Page 26 of 31

Ärendenummer Dokumentdatum TRV 2018/40620 2018-06-05Ert ärendenummer SidorKS 2017/99 2(6)

Trafikverket Telefon: 010 - 123 0546elis.kall@trafikverket.sewww.trafikverket.se

TMAL

L 04

22 B

rev

v.1.

0

en trafiksäker trafikplats på platsen. Om kommunen och Trafikverket når en överenskommelse om att projektet kan realiseras ska det bekostas av Kumla kommun och projekteras och byggas av Trafikverket.

- JärnvägarGenom Kumla kommun går tre järnvägslinjer, Västra stambanan, Godsstråket genom Bergslagen samt Kumla – Närkes Kvarntorp. Järnvägslinjerna utgör en viktig del i det regionala, nationella och internationella infrastrukturnätverket, vad gäller både gods- och persontransport. För att även i framtiden behålla järnvägslinjerna attraktiva och hålla en god service på linjerna är det viktigt att hålla linjerna så fria som möjligt från yttre störningar som kan påverka trafiken.

I kommunens översiktsplan framgår det att ett områden reservats för önskad ny anslutning för järnvägslinjen från Kvarntorp ut mot Godsstråket genom Bergslagen. Den önskade anslutningen skulle innebära att stråket ansluts söderifrån från Hallsberg, istället för dagens anslutning som sker från Kumla central i norr. Detta är något som kommunen gjort på eget initiativ. Från Trafikverkets håll finns det idag inga planer på en ombyggnation av järnvägslinjen.

BostäderI översiktsplanen har Kumla kommun tydligt markerat områden i kommun som i framtiden önskas exploateras för bostäder. Vid Trafikverkets granskning har vi funnit områden där planer på exploatering skulle komma i direkt kontakt med Trafikverkets intressen. Nedan listas områden där Trafikverket önskar en vidare dialog med kommunen om dessa planer förverkligas i framtiden. Det framgår även vilket av våra intressen ett framtida bygge skulle beröra.

- Brånsta - Sånnersta, bostäder – LV 647. - Förtätning i Kumla tätort, bostäder – LV 529 och Godsstråket genom

Bergslagen.- Ekeby, bostäder – LV 642, 647, 672.- Hällabrottet, bostäder – LV 636 och Kumla – Närkes Kvarntorp.- Åbytorp, bostäder – LV 534 och 628.

NäringslivI översiktsplanen har Kumla kommun markerat områden i kommun som i framtiden önskas exploateras för verksamheter. Flera områden för verksamheter föreslås nära Trafikverkets anläggningar. Nedan listas områden där Trafikverket

Page 27 of 31

Ärendenummer Dokumentdatum TRV 2018/40620 2018-06-05Ert ärendenummer SidorKS 2017/99 3(6)

Trafikverket Telefon: 010 - 123 0546elis.kall@trafikverket.sewww.trafikverket.se

TMAL

L 04

22 B

rev

v.1.

0

önskar en vidare dialog med kommunen om dessa planer förverkligas i framtiden. Det framgår även vilket av våra intressen ett framtida bygge skulle beröra.

- Norra Mos, service och handel – Väg 641.- Kvarntorpsrondellen, verksamheter – RV 51 och RV 52.- Via, verksamheter – Godsstråket genom Bergslagen och RV 52- Rala, verksamheter – Godsstråket genom Bergslagen.

Utöver dessa områden har Kumla kommun föreslagit att utreda två områden vidare. Kvarntorp föreslås fortsätta utvecklas med tyngre industrier. Brändåsen har goda förutsättningar att bli ett logistikområde. Trafikverket önskar vara med i processen av utvecklingen av dessa områden, då båda direkt kommer beröra statlig väg och järnväg.

MiljöriskerKommunen lyfter i sin översiktsplan fram olika miljörisker som kan ske, som påverkar såväl människor, djur, natur och samhället i stort.

- ÖversvämningI kommunen finns det flera områden som kan hamna under vatten vid höga vattennivåer. Det är främst vattendraget Täljeån som är det största riskobjektet. I riskzonen för en höjd vattennivå ligger ett flertal statliga vägar, varav flera är riksintressen. Enligt skyfallskarteringen som kommunen redovisar i översiktsplanen riskerar flera områden att översvämmas. Delar av samtliga tre järnvägsstråk i kommunen ligger i riskzonen vid en eventuell översvämning. Detsamma gäller även för E 20, RV 51 och 52 samt för ett flertal mindre länsvägar i kommunen.

- BullerIdag är buller ett av de största hälso- och miljöproblem i samhället, vilket kommunen lyfter fram. Buller kommer främst från vägtrafik, järnvägen, flygplatser, industrier och annan störande verksamhet. Olika delar av Kumla tätort och kommunen är olika påverkat av buller beroende på avstånd till verksamheter och infrastruktur som framkallar höga bullernivåer.

Trafikverket är förvaltare av nästan all järnvägsnät i kommunen samt åt de flesta större, mer trafikerade vägarna i kommunen. Eftersom vägar och järnvägar står för en stor del av de höga bullernivåerna vill vi på Trafikverket fortsätta föra en dialog tillsammans med kommunen för att jobba för ett minskande av bullernivåerna i kommunen.

Page 28 of 31

Ärendenummer Dokumentdatum TRV 2018/40620 2018-06-05Ert ärendenummer SidorKS 2017/99 4(6)

Trafikverket Telefon: 010 - 123 0546elis.kall@trafikverket.sewww.trafikverket.se

TMAL

L 04

22 B

rev

v.1.

0

- Farligt gods

Rekommenderade primära transportvägar för farligt gods i Kumla kommun är E20, RV 50 och RV 52. Rekommenderad sekundär väg är RV 51 från Kvarntorpsrondellen till Trafikplats Marieberg. Transporter med farligt gods förekommer också på samtliga järnvägsstråk genom kommunen.

I samband med detaljplaneläggning av områden inom 150 meter från stråk där transporter med farligt gods kan förekomma, anser Trafikverket att risker förknippade med farligt god ska beaktas. Rekommenderade skyddsavstånd kopplat till önskad markanvändning finns redovisade i bl.a. riskpolicyn Riskhantering i detaljplaneprocessen (Länsstyrelserna i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län) och i vägledningen Farligt gods (Länsstyrelsen i Södermanland län). Här framgår att om rekommenderade skyddsavstånd inte kan hållas, så bör en riskanalys tas fram för att klargöra vilka skyddsåtgärder som kan bli nödvändiga för att planerad markanvändning ska bedömas som lämplig utifrån risksynpunkt. I detta sammanhang bör beräknad trafik prognosår 2040 beaktas.

Kommunikationer

- BiltrafikKommunen skriver i översiktsplanen att tunga transporter utan ärenden till centrum bör gå i stadens utkant. En viktig satsning för att uppnå detta är att förlänga den Östra leden söderut, öster om Kumla by med anslutning Södra Kungsvägen. I ringledssystemet runt tätorten fungerar gamla E3an som den västliga länken. Gamla E3an (väg 529) är idag statlig. Kumla ska utreda för- och nackdelar med att vägen övergår till kommunalt huvudmannaskap. Trafikverket önskar en fortsatt dialog med kommunen angående detta.

- JärnvägKumla önskar i översiktsplanen en förändring till sidoplattformar. Trafikverket ser i dagsläget från statligt perspektiv inget behov att bygga om plattformarna vid stationsområdet. Trafikverket är öppna för en dialog med kommunen angående en förändring gällande plattformarna om det kan bli aktuellt i framtiden. I översiktsplanen har ett järnvägsreservat lagts in som skulle möjliggöra för en ny sträckning av anslutningen till stråket Kumla – Närkes Kvarntorp från Godsstråket genom Bergslagen för att möjliggöra tåg direkt till Hallsberg. Detta har kommunen gjort på eget initiativ, Trafikverket har idag inga planer på en ny dragning av detta spår.

Page 29 of 31

Ärendenummer Dokumentdatum TRV 2018/40620 2018-06-05Ert ärendenummer SidorKS 2017/99 5(6)

Trafikverket Telefon: 010 - 123 0546elis.kall@trafikverket.sewww.trafikverket.se

TMAL

L 04

22 B

rev

v.1.

0

Ett nytt industrispår önskas till industriområdet Via av kommunen. Trafikverket har idag inga planer på nya stickspår till industriområdet. Frågan om ny sträckning av spåret till Kvarntorp samt nya stickspår till Via har lyfts upp och diskuteras mellan Trafikverket och kommunen. Trafikverket välkomnar till en fortsatt dialog angående dessa frågor.

- VäghållarskapTrafikverket står som väghållare för de tyngst trafikerade vägarna i kommunen. Våra vägar i Kumla kommun är viktiga infrastrukturstråk både regionalt, nationellt och internationellt. Det är viktigt att dessa vägar håller en god standard med så få störningsmoment som möjligt. Därför är det från Trafikverket önskvärt att fortsätta hålla en god dialog med Kumla kommun för att säkerställa vägarnas goda standard även i framtiden.

Säkerhetsavstånd utmed statlig infrastrukturTillståndspliktig zon utmed det allmänna vägnätet

Länsstyrelsens tillstånd krävs om byggnader eller anläggningar som kan inverka på trafiksäkerheten ska uppföras inom den tillståndspliktiga zonen, det så kallade byggnadsfria avståndet (47 § väglagen). Den tillståndspliktiga zonen sträcker sig generellt 12 meter från den allmänna vägens vägområde. Utmed de flesta större vägar har zonen utökats efter beslut från Länsstyrelsen. Inom Kumla kommun gäller utökad tillståndspliktig zon utmed E20, RV 50, RV 51 och RV 52, där zonen sträcker sig 50 meter från vägområdet tillhörande E20 samt 30 meter från vägområdet tillhörande RV 50, 51 och 52. Länsstyrelsens tillstånd krävs inte om åtgärden prövas i en detaljplan eller i ett bygglov.

Skyddsområden utmed järnväg

Längs järnvägen bör generellt sett ingen ny bebyggelse tillåtas inom 30 meter från närmaste spårmitt. Skyddsavståndet syftar till att skydda bebyggelse från urspårning av tåg och ger utrymme vid eventuella räddningsinsatser om det skulle ske en olycka. Avståndet 30 meter beaktar dock inte spridning av farliga ämnen, brand explosion etc., som eventuellt kan uppstå i samband med en olycka där farligt gods är inblandat, vilket kan påverka områden på ett större avstånd från järnvägen (se avsnittet Farligt gods ovan).

Nationella och regionala infrastrukturplanerPlanering, finansiering och tidsplan för genomförande av om- och nybyggnadsåtgärder på det statliga vägnätet och järnväg styrs av Nationell plan för transportsystemet 2014-2025 samt Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025. Länsplanen i Örebro län omfattar även statlig

Page 30 of 31

Ärendenummer Dokumentdatum TRV 2018/40620 2018-06-05Ert ärendenummer SidorKS 2017/99 6(6)

Trafikverket Telefon: 010 - 123 0546elis.kall@trafikverket.sewww.trafikverket.se

TMAL

L 04

22 B

rev

v.1.

0

medfinansiering till kommunala åtgärder i form av cykelvägar, kollektivtrafik samt trafiksäkerhets- och miljöåtgärder.

Investeringsplanerna är inskickade till regeringen, och både den nationella planen liksom länsplanen kommer inom kort fastställas. De nya planerna kommer att gälla för åren 2018-2029.

I Kumla kommun finns bland annat nedanstående projekt upptagna i investeringsplanerna:

Väg 51 planeras byggas om och bli mötesseparerad mellan Kvarntorp och Almbro, detta för att uppnå en ökad trafiksäkerhet och framkomlighet. Vägplanen har nyligen varit ute på granskning och byggstart planeras till tidigast 2021.

Väg 51 byggs om och blir mötesseparerad mellan Kvarntorp och Svennevad, detta för att uppnå en ökad trafiksäkerhet och framkomlighet. Projektet beräknas vara klart hösten 2019.

Avslutning

Avslutningsvis vill vi på Trafikverket tacka för att vi fått ta del av Kumla kommuns översiktsplan. Många spännande projekt som kommunen har skissat på för framtiden. Vi ser fram emot ett fortsatt bra samarbete och god dialog med Kumla kommun.

Trafikverket Region Öst

Elis Käll

Page 31 of 31