samt förslag till revidering av handlingsplan för ... · 2. planen revideras i enlighet med...

Handling 2008 nr 17

Göteborgs Stads äldreomsorgsplan för 2002-2010 – Uppföljning och utvärdering samt förslag till revidering av handlingsplan för framtidens äldreomsorg i Göteborg Till Göteborgs kommunfullmäktige

Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen tillstyrker stadskansliets förslag i tjänsteutlåtande den 7 december 2007 och föreslår att kommunfullmäktige beslutar:

1. Den genomförda uppföljningen och utvärderingen antecknas.

2. Planen revideras i enlighet med förslaget i bilaga 1 till stadskansliets tjänsteutlåtande.

- - - - -

Vid behandlingen av ärendet i kommunstyrelsen förekom skiljaktiga meningar:

Tjänstgörande ordföranden Jan Hallberg (m) yrkade att ärendet skulle återremitteras i enlighet med yrkande från m, fp och kd i skrivelse den 23 januari 2008.

Anneli Hulthén (s) yrkade att stadskansliets förslag skulle bifallas.

Vid omröstning beträffande ärendets avgörande idag och ärendets återremiss röstade Anneli Hulthén (s), Endrick Schubert (s), Helena Nyhus (s), Kia Andreasson (mp), Marie Lindén (v), Owe Nilsson (s) och tjänstgörande ersättaren Ann Lundgren (s) för ärendets avgörande idag.

Helene Odenjung (fp), Susanna Haby (m), Jonas Ransgård (m), Carina Liljesand (kd), tjänstgörande ersättaren Mikael Janson (fp) och tjänstgörande ordföranden Jan Hallberg (m) röstade för ärendets återremiss.

Kommunstyrelsen beslutade med sju röster mot sex att avgöra ärendet idag.

Representanterna från m, fp och kd antecknade som yttrande en skrivelse av den 15 januari 2008.

Representanterna från s, mp och v antecknade som yttrande en skrivelse av den 6 februari 2008.

Göteborg den 6 februari 2008 Göteborgs kommunstyrelse Jan Hallberg

Christina Hofmann

1(1)

Göteborg 2008-01-23 Kommunstyrelsen 2008-02-06 Yrkande (m) (fp) (kd) Yrkande angående Göteborgs stads äldreomsorgsplan för 2002-2010. Uppföljning Och utvärdering samt förslag till revidering av handlingsplanen för framtidens äldreomsorg i Göteborg Äldreomsorgsplanen för Göteborg som antogs i full politisk enighet har innehållit ett antal mätbara mål och delmål där det angivits när målen skulle vara uppfyllda. När en revidering av äldreomsorgsplanen diskuterades framförde vi synpunkten att vi tyckte det var väsentligt att planen innehåller konkreta mål att styra mot samt att de målsättningar som fanns i den ursprungliga äldreomsorgsplanen hade kunnat genomföras. Eftersom den politiska majoriteten inte var villig att ha kvar några konkreta mål i planen så ansåg vi inte det var meningsfullt att föreslå detta i styrgruppen för äldreomsorg och psykiatri då ärendet behandlades där. Istället valde vi att avstå från att delta i beslutet. Nu noterar vi att den politiska majoriteten går ut med budskapet att alla partier var överens om att ta bort de mätbara målen ur planen. Detta är fel. Vår uppfattning är väl känd bland ledamöterna i styrgruppen för äldreomsorg. Vår mening om behovet av konkreta mätbara mål för äldreomsorgen framgår också av den skrivning som lades i styrgruppen i samband med beslutet om att föra frågan vidare till kommunstyrelsen, ett beslut vi valde att inte delta i. Vi beklagar att vår önskan om att vara konstruktiva i formfrågan medvetet misstolkas. Vi vill att stadskansliet får i uppdrag att ta fram mätbara mål utifrån intentionerna i planen så att Göteborg även fortsättningsvis har en äldreomsorgsplan som är möjlig att följa upp och utvärdera på ett tillfredsställande sätt. FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsen föreslås besluta Att återremittera ärendet till stadskansliet med uppdrag att ta fram mätbara mål med utgångspunkt från de intentioner som anges i äldreomsorgsplanen

Göteborg den 15 januari 2008 Yttrande (m) (fp) (kd) Omr 1:1, Kommunstyrelsen 2008-01-23 Angående Göteborgs stads äldreomsorgsplan för 2002-2010 Uppföljning och utvärdering samt förslag till revidering av handlingsplanen för framtidens äldreomsorg i Göteborg Äldreomsorgsplanen för Göteborg antogs i full politisk enighet och gäller under tiden 2002-2010. I planen fanns beskrivet vad äldre göteborgare kunde förvänta sig av äldreomsorgen. Genom att sätta upp ett antal mätbara mål och delmål där det angavs när målen skulle vara uppfyllda så skulle äldre göteborgare och deras anhöriga kunna veta vad de kunde förvänta sig av kommunen. Förslaget till reviderad äldreomsorgsplan innehåller inga konkreta mål vilket vi beklagar. Planen fyller visserligen en funktion genom att man får en uppfattning om inriktningen på arbetet men är inte längre styrande och möjlig att följa upp på samma sätt som var tänkt från början. Vi hade gärna velat se att de målsättningar som fanns i den ursprungliga äldreomsorgsplanen hade kunnat genomföras. Som planen är utformad nu ges inte möjligheten för uppföljning och kvalitetssäkring på samma sätt som tidigare. Den ger inte heller äldre och deras anhöriga möjlighet att få en klar uppfattning om vilka åtaganden de kan förvänta sig att få av kommunen. Vi noterar också att man i Stockholm beslutat om en plan med konkreta åtgärder såsom förebyggande hembesök för alla som fyllt 75 år, kompetenskrav på all personal, bättre tillgång till trygghetslarm och träffpunkter samt ökade möjligheter till valfrihet och inflytande i den service som erbjuds med mera.

Yttrande (s), (mp), (v)

Kommunstyrelsen 2008-02-06 Område: 1:8 Angående Göteborgs stads äldreomsorgsplan för 2002-2010 Uppföljning och utvärdering samt förslag till revidering av handlingsplanen för framtidens äldreomsorg i Göteborgs Stad När äldreomsorgsplanen (2002-2010) för Göteborg antogs i full politisk enighet 2002 hade vi en annan styrmodell än vi har i dag. Av det skälet har en revidering gjorts och anpassats till balanserad styrning, som är den nuvarande styrmodell vi använder i Göteborg. En modell som innebär att vi har mätbara mål. Det förefaller inget motsatsförhållande, som den borgerliga oppositionen hävdar i sitt yrkande. Äldreomsorgsplanen skall, liksom tidigare, visa inriktningen för äldreomsorgen och äldrepolitiken. De prioriterade målsättningarna uttrycks numera i kommunfullmäktiges årliga beslut om budget och flerårsplan. Målen hanteras och följs upp i den reguljära planeringen och uppföljningen av verksamheten. Äldreomsorgsplanen anpassas därmed till den styrmodell som genomfördes en tid efter antagandet av planen. I alla nämnders budgetarbete kan konkreta målformuleringar utifrån centrala styrdokument skrivas till. I denna reviderade plan beskrivs åtgärder som redan vidtagits och ”läget” inom respektive område 2007. Planen anger visioner, övergripande mål och strategier för kommunens äldreomsorg. Det viktigaste styrdokumentet i Göteborgs Stad är kommunfullmäktiges budget. De övriga styrdokumentens viktigaste roll är att vara stödjande för budgeten. Detta förklaras också i det förslag till ”Riktlinjer för Göteborgs Stads styrdokument” kommunstyrelsen tillstyrkte den 30 maj 2007. Därför vill vi tillstyrka Stadskansliets förslag till beslut.

Tjänsteutlåtande Enheten för Välfärd och utbildning Utfärdat 2007-12-07 Välfärdsgruppen Diarienummer 0769/07 Gunnel Mårtensson Repronummer 349/07 Telefon 031-3680315 E-post: [email protected]

Göteborgs stads äldreomsorgsplan för 2002-2010 Uppföljning och utvärdering samt förslag till revidering av handlingsplanen för framtidens äldreomsorg i Göteborg Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige:

1. Den genomförda uppföljningen och utvärderingen antecknas

2. Planen revideras i enlighet med förslaget (bilaga 1)

Sammanfattning Handlingsplanen för framtidens äldreomsorg i Göteborg, ”Göteborgs stads äldreomsorgsplan för 2002-2010” beslutades av kommunfullmäktige våren 2002. Stadsdelsnämnderna fick genom beslutet i uppdrag att samarbeta i regioner och arbeta fram lokala handlingsplaner med utgångspunkt från kommunens plan. Styrgruppen för äldreomsorg och psykiatri skulle och leda och följa utvecklingen av planen. En utgångspunkt för planen var de nationella målen för äldrepolitiken, som antogs av riksdagen 1998. Planen har sin tyngdpunkt i utveckling av insatser och stöd inom äldreomsorgen, men berör också frågor som rör den generella samhällsutvecklingen och samhällsplaneringen i de delar som särskilt berör äldre. Planen är uppbyggd utifrån åtta huvudområden, som under sig har delmål och delområden. Den gäller i stort hela perioden till och med till 2010, men dess delmål avser som längst tiden till och med 2005. Regionala planer har tagits fram inom varje region. De regionala planerna är ett komplement i nämndernas planer och budgetdokument och har efterhand koncentrerats på de områden där man särskilt önskar eller behöver samverka regionvis. En utvärdering skulle enligt fullmäktigebeslutet ske efter tre år. Den skulle således ha genomförts 2005. Av flera olika skäl har uppföljningen/utvärderingen försenats. Den uppföljning som nu redovisas har gjorts inom stadskansliet och bygger på befintligt material och uppgifter från stadsdelsförvaltningarna. Pensionärsrådet har getts möjlighet att lämna sina synpunkter. Bilagor 1. Förslag: Reviderad plan 2. Protokoll 2007-11-29 från Styrgruppen för äldreomsorg och psykiatri 3. Stadskansliets uppföljning/utvärdering. 4. Synpunkter från pensionärsrådet

1(53)

Rapporten konstaterar att många faktorer utöver planen har påverkat utvecklingen, både i samma och i motsatt riktning som planens målsättningar. Äldreomsorgsplanen bedöms ha haft betydelse för utvecklingen av äldrefrågor och äldreomsorg inom Göteborg. Den allra största betydelsen bedöms själva planarbetet ha haft. I det arbetet skapade sig många en gemensam bild av behov och utvecklingsvägar. I genomförandet har hänsyn behövt tas till omständigheter som inte kunnat förutses i planarbetet. Det har inneburit såväl förseningar som anpassningar. Något var genomförbart först efter ändring i lagen 2007. Delmål har också, eftersom de varit väldigt konkreta, i viss utsträckning ”åldrats” innan de hunnit genomföras. Styrgruppen för äldreomsorg och psykiatri, som har uppdraget att följa planens genomförande, har efter att ha tagit del av uppföljningsrapporten uppdragit till stadskansliet att revidera planen. Den reviderade planen förutsätts leva kvar som styrdokument med sina visioner och fokusområden, men utan nya delmål. Målen förutsätts i stället pekas ut, kommuniceras och följas upp inom ramen för kommunfullmäktiges budget. I förslaget till reviderad plan införs ett avstämningstillfälle per år i centralt respektive lokalt pensionärsråd. Förslaget har redovisats för styrgruppen, som beslutat att det skall översändas till KS/KF. Ekonomiska konsekvenser Äldreomsorgsplanen och dess inriktning har stor ekonomisk betydelse. Konkreta åtgärder måste värderas och prioriteras kontinuerligt inom ramen för plan- och budgetarbetet i nämnder och styrelser. Sedan Senior Göteborg tillskapades har medel avsatts för stöd till vissa utvecklingsinsatser även inom stadskansliets reguljära budget.

Gunnel Mårtensson Inger Sahlin

Göteborgs Stad Stadskansliet, tjänsteutlåtande 2(53)

Bilaga 1

Göteborgs Stads

Äldreomsorgsplan 2002-2010

Reviderad efter uppföljning 2007


Inledning Stadskansliet tog under 2001-2002 på uppdrag från Kommunfullmäktige och i bred samverkan fram förslag till en handlingsplan för framtidens äldreomsorg i Göteborg. Planen arbetades fram i tillsammans med personal, berörda organisationer och brukarrepresentanter för att uppnå ett kraftfullt utvecklingsarbete. Kommunfullmäktige tog beslut om planen 2002. Planen är kommunens övergripande mål- och inriktningsplan för äldreomsorgen fram till år 2010. Planen har nu följts upp, utvärderats och reviderats. Uppföljningsrapporten finns tillgänglig inom stadskansliet. Den ursprungliga planen innehöll tidsatta delmål, samtliga med genomförandetid senast 2005. Stadskansliet har genomfört en uppföljning/utvärdering av planarbetet till och med våren 2007. Av delmålen har vissa uppnåtts, andra inte uppnåtts, några uppnåtts delvis och ytterligare några, på grund av andra förändringar i samhället, spelat ut sin roll. Styrgruppen för äldreomsorg och psykiatri, som har uppdraget att följa planarbetet, har tagit del av uppföljningen och uppdragit till stadskansliet att ta fram en reviderad version av planen. De delmål, som fortfarande är aktuella skall arbetas in i texten under respektive område. Inga nya delmål eller genomförandetider för delmål skall tillföras. Äldreomsorgsplanen skall, liksom tidigare, visa inriktningen för äldreomsorgen och äldrepolitiken. De prioriterade målsättningarna uttrycks numera i kommunfullmäktiges årliga beslut om budget och flerårsplan. Målen hanteras och följs upp i den reguljära planeringen och uppföljningen av verksamheten. Äldreomsorgsplanen anpassas därmed till den styrmodell som genomfördes en tid efter antagandet av planen. I denna reviderade plan beskrivs, mycket kortfattat, åtgärder som redan vidtagits och ”läget” inom respektive område 2007.

Planen Utgångspunkten för planen är riksdagens mål för äldrepolitiken (proposition 1997/98:113). Planens målsättning är:

• att äldre skall kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende • att äldre skall kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin

vardag • att äldre skall bemötas med respekt • att äldre skall ha tillgång till god vård och omsorg

Planen anger visioner, övergripande mål och strategier för kommunens äldreomsorg.

Tyngdpunkten i planen ligger på insatser och stöd till äldre människor med behov av hjälp och stöd från samhället. Planen berör också insatser av förebyggande karaktär i syfte att utveckla det generella samhällsstödet, som stadsplanering, kommunikationer etc. Detta för att äldre människor ska ha möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden med möjlighet till självbestämmande och integritet.


VISIONEN; En beskrivning av äldreomsorgen i Göteborg år 2010 Äldreomsorgens kvalitet är god. Det finns kunnig och engagerad personal och en synlig och stödjande ledning, som skapar god atmosfär. För att säkra verksamhetens kvalitet bedrivs ett ständigt och systematiskt förbättringsarbete. Äldreomsorgen i Göteborg är inne i en positiv utvecklingsfas, vilken har sin grund i den äldreomsorgsplan som togs fram år 2001 med bred delaktighet av olika aktörer. Nya utvecklingsvägar har öppnats. Förändringarna och utvecklingen i vårt samhälle går allt snabbare, och det påverkar även äldreomsorgen. Det ställer stora krav på vår förmåga att möta och anpassa oss till nya förutsättningar. Det pågår ett aktivt samhällsmiljöarbete i syfte att skapa förutsättningar för äldre göteborgare att leva ett oberoende och självständigt liv. Informationen är lättillgänglig och beskriver vad man som äldre kan förvänta sig i samhället. En mångfald lösningar har vuxit fram i samverkan mellan olika aktörer, för att på så sätt stärka trygghet och livskvalitet i närmiljön. Exempelvis har olika boendealternativ och mötesplatser för social gemenskap utvecklats. Det har också blivit lättare att få hjälp med servicetjänster.

Göteborg är en mångkulturell stad med invånare som har olika behov, erfarenheter, traditioner och intressen. Det har resulterat i ett mer mångfacetterat utbud i samhället. Stödet är individuellt utformat. En trygg och kvalificerad omvårdnad erbjuds oavsett boendeform. Äldreboenden erbjuder omfattande vård och omsorg för äldre, som inte kan få tillräckligt stöd i hemmet. De boende har stort inflytande över verksamhetens innehåll och utformning. Det finns forum där de boende kan påverka och vara delaktiga i verksamhetens utveckling. Det finns äldreboenden, som tillgodoser olika gruppers behov och önskemål. Det kan till exempel gälla kultur, språk, religion eller behov till följd av olika sjukdomar och funktionshinder.

Det är många anhöriga som utför vård och omvårdnadsinsatser för någon anhörig. För att underlätta för dem i sin vårdarroll har olika stöd- och avlösningsformer utvecklats. Stödet är individuellt utformat och kan erbjudas både planerat och i akuta situationer. Samspelet mellan äldreomsorg och sjukvård fungerar bra. Den som behöver hjälp ska inte märka om det är olika organisationer som tillgodoser deras behov. Det innebär att insatserna länkas ihop till en sammanhängande och samordnad helhet. Det leder inte enbart till god vård i varje enhet, utan också till ett gott sammantaget resultat.

Ett tvärprofessionellt arbetssätt har utvecklats. Social och medicinsk kompetens är integrerad olika aktörer samarbetar. Det finns också verksamheter som berörda huvudmän finansierar gemensamt.


Vad äldre göteborgare kan förvänta sig av äldreomsorgen

• Alla ska känna sig trygga med den hjälp de får • Alla ska ha ett stort inflytande över den hjälp som planeras och som man har • Alla ska få en god vård och omsorg oberoende av var man bor • Alla ska känna att det stöd och den vård man får tar hänsyn till hela ens

livssituation • Alla som har beviljats en bostad på äldreboende ska få vägledning inför valet

av vilket äldreboende man vill flytta till • Alla ska veta vart man vänder sig om man inte är nöjd med det stöd och den

hjälp som man erbjuds eller får • Alla som är anhörigvårdare skall känna att de får det stöd som de behöver

Ledstjärnor för äldreomsorgens medarbetare

• Vi utgår från att varje individ vill leva ett aktivt och oberoende liv • Vi ser äldres livserfarenhet som en tillgång • Vi lyssnar och tänker oss in i den enskildes och de anhörigas situation • Vi ser anhörigas kunskaper om den enskilde som en tillgång • Vi anpassar informationen efter mottagarens behov och förutsättningar att ta

emot den • Vi möter äldre som individer med unika önskemål och behov • Vi möter äldre och deras anhöriga med respekt • Vi erbjuder en god vård och omsorg oavsett var den enskilde bor • Vi ger värdig vård och omsorg av hög kvalitet vid vård i livets slut och tar

hänsyn till den enskildes och anhörigas önskemål


Handlingsplan för äldreomsorgens utveckling

Fram till år 2010 är det tre områden som är särskilt viktiga att utveckla:

• Att det allmänna samhällsstödet förbättras så att äldres möjlighet att leva ett självständigt och oberoende liv stärks

• Att stödet, vården och omsorgen utvecklas så att fler får möjlighet att bo kvar i

sin ursprungliga bostad eller boendemiljö. • Att samspelet mellan äldreomsorgen och sjukvården fungerar bra.

Hur sker genomförandet? Hur vet vi att handlingsplanen fungerar? Kommunfullmäktige fastställer äldreomsorgsplanen och ansvarar genom den årliga budgetprocessen för förtydliganden och prioriterade mål. Avstämning av måluppfyllelsen sker i respektive nämnd samt i kommunens samlade uppföljning. Som stöd för uppföljningen och utvärderingen används bland annat kvalitetssystemet ”Balansen”. Pensionärsråden, såväl det centrala som de lokala råden i stadsdelsnämnderna har varit viktiga i arbetet med planen och dess genomförande. När de tidsatta delmålen i planen ersätts av målformuleringar inom den ramen för kommunfullmäktiges budget behövs nya former för samverkan med råden och de organisationer som ingår i råden. En gång varje år skall därför planarbetet följas upp och diskuteras inom varje råd.


Område 1: Trygghet i bostaden och i närmiljön

Läget 2007:

Trygghetsvandringar genomförs inom Tryggare och mänskligare Göteborg.

Samverkan mellan fastighetsägare och berörda nämnder och styrelser sker bland annat inom ramen för Senior Göteborg och berörda organisationers reguljära arbete.

Försöksverksamhet pågår inom tre stadsdelsområden för planering i samverkan.

Genom Kolla-projektet anpassas kollektivtrafiken för att vara tillgänglig för alla.

Fixartjänster har införts eller införs i alla stadsdelsförvaltningar från hösten 2007.

Det har blivit möjligt för den som har biståndsinsatser i sitt hem att teckna en anpassad hemförsäkring.

Hur närmiljön är utformad har stor betydelse för äldres hälsa och välbefinnande. De äldre måste på ett säkert och tryggt sätt kunna förflytta sig i staden. Tillgängligheten är ofta avgörande för om individen kan klara sig själv eller är i behov av stöd från samhället. Det är därför angeläget att tillgänglighetsaspekten får en framträdande roll i planeringen av nybyggnation och vid förändring av befintliga bostadsområden.

För att öka tillgängligheten och tryggheten i bostadsområdena ska det samarbetet som påbörjats mellan olika aktörer inom ramen för Senior Göteborg, där bland annat kommunala nämnder och styrelser och större fastighetsägare deltagit, utvecklas vidare.

Möjligheten att flytta till en mer tillgänglig lägenhet behöver förbättras. Ett sätt är att det i det vanliga bostadsbeståndet etableras ”seniorbostäder/gemenskapsboenden” och att dessa finns såväl inom hyresrätter som inom bostadsrätter. Denna typ av bostäder är huvudsakligen vanliga lägenheter i flerbostadshus, som är särskilt anpassade till äldres behov. Det finns i regel tillgång till matservering och aktiviteter som främjar gemenskap. Lägenheten, huset och närmiljön är utformade så att den äldre kan vistas ute och förflytta sig självständigt och tryggt.

Att på ett enkelt sätt få hjälp med service såsom städning, inköp, tvätt eller hjälp med trädgården har stor betydelse för självständigheten. Studier har visat att god tillgång till hjälp kan leda till att äldre känner sig trygga och att behov av omfattande vård och omsorg kan skjutas upp. Det har under senare år blivit lättare att få hjälp med vissa servicetjänster och andra tjänster i hushållet utan biståndsprövning. En ny lag (juli 2006) ger kommunerna befogenhet att tillhandahålla servicetjänster för att förebygga fall och skador hos äldre. Hösten 2007 har alla stadsdelsnämnder infört ”fixartjänster” inom ramen för denna lagstiftning. Från juli 2007 medges skattereduktion för vissa hushållsnära tjänster som utförs av företag med F-skattsedel.


Område 2: Friskvård, social gemenskap och uppsökande verksamhet

Läget 2007:

Volontärer och andra former av frivilligverksamhet finns inom flera stadsdelsförvaltningar. En vägledning vid volontärinsatser har tagits fram kommuncentralt.

Förebyggande hembesök prövas eller planeras i flera stadsdelsområden.

Olika genombrottsprojekt har genomförts för att utveckla det sociala innehållet i äldreomsorgen. Även beträffande kost och måltider pågår utvecklingsarbete inom stadsdelsförvaltningarna.

Det är viktigt att öka kunskapen om livsstilens och matens betydelse för välbefinnandet och hälsan. Äldre, som bor ensamma och har ett svagt socialt nätverk, löper ökad risk för att drabbas av sjukdomar jämfört med äldre som inte är socialt isolerade. Forskning har exempelvis visat att ett svagt socialt nätverk ökar risken att drabbas av demens.

Att inte sitta ensam och isolerad, utan istället odla sociala har positiv inverkan. Att kunna behålla sina intressen är viktigt.

Genom att stärka samarbetet med lokala föreningar och intresseorganisationer ska fler möjligheter till gemenskap och aktiviteter växa fram i närmiljön. Äldreomsorgens företrädare ska ha god kunskap om det lokala föreningslivets verksamheter. Det bör finnas tydliga samverkansformer och informationskanaler.

Olika former av frivilliginsatser/volontärarbete kan utgöra ett värdefullt komplement till insatser från äldreomsorgen. För att stödja utvecklingen inom detta område krävs det att roller, förväntningar och förutsättningar mellan parterna har klarats ut.

Det är tryggt att vara informerad om vad man kan få för hjälp på äldre dar, och att det finns någon man känner som man kan kontakta vid behov, särskilt för ensamboende äldre. Inom hälsoråden och i samverkan med närsjukvården bör förebyggande insatser för äldre utvecklas. Den enskilde ska regelbundet och på ett naturligt sätt få information om samhällets tjänster och samtidigt få en naturlig kontaktperson. Maten och måltiden är viktig för den äldre personen. Att äta en fullvärdig kost stärker hälsan. Gemenskapen runt en måltid är ofta en viktig del av det sociala innehållet. Måltiderna ska kunna upplevas som höjdpunkter under dagen. Därför ska mat och måltider ha en central betydelse i planering och utformning av äldreomsorgen. Kvaliteten på maten ska vara hög.


Område 3: Lättillgänglig information

Läget 2007:

Området ”äldrefrågor” på kommunens hemsida har utvecklats.

Inom Senior Göteborg har tillsammans med olika delar av verksamheten tagits fram informationsmaterial såväl för brukare och allmänhet som för personal.

Inom Boplats Göteborg pågår arbete med en ”marknadsplats för seniorer”

En katalog över alla äldreboenden i kommunen publiceras hösten 2007.

I stadsdelsnämnder och andra berörda förvaltningar har lokalt informationsmaterial arbetats fram.

SDF Örgryte har låtit producera en film om äldreomsorgen i stadsdelen.

Det är viktigt att veta vart man ska vända sig när man behöver hjälp och vilken hjälp man kan få. Tillgången till rätt information är en förutsättning för att äldre ska kunna fatta självständiga beslut och ta ansvar för sin livssituation. På kommunens hemsida finns information i äldrefrågor. Denna skall hållas aktuell och utvecklas. Genom utvecklingen av hemsidan kommer en samordning att ske mellan den kommungemensamma informationen och nämndernas information. Informationen behöver ytterligare förbättras och anpassas efter mottagarnas behov och förutsättningar. Grundläggande information skall finnas tillgänglig på olika språk och anpassas för personer med olika funktionshinder. Det skall vara tydligt hurr man ska få tillgång till mer omfattande information. Olika informationsvägar behöver utvecklas. Här är IT-tekniken ett naturligt redskap men också andra informationskanaler exempelvis 020-nummer, broschyrer, hälsodisk och uppsökande verksamhet.


Område 4: Inflytande och trygghet Läget 2007: Frågan om äldres inflytande och trygghet finns med som ett prioriterat mål i KF.s budget sedan flera år. Inflytande och trygghet har varit ledord i flera genomförda genombrottsprojekt. Förvaltningarna arbetar på olika sätt för att utveckla en mer salutogen (hälsofrämjande) äldreomsorg. Äldrelotsen skapar trygghet för äldre inom flera stadsdelsområden genom att erbjuda ett telefonnummer för kontakt. Äldrecentrum och särskilda jourtelefoner finns i andra områden. Styrgruppen för äldreomsorg och psykiatri har bjudit in nämnds- och förvaltningsrepresentanter till seminarium om inflytande. Inom Askim pågår försök med inflytande över hemtjänstens serviceinsatser. Inom Örgryte erbjuds extra biståndstid för egenvald aktivitet. Andra förvaltningar har arbetat med inflytandefrågorna på olika sätt. När den allmänna servicen inte är tillräcklig för att ge trygghet och god livskvalitet har den enskilde rätt till stöd, vård och omsorg.

Äldreomsorgens insatser ska kännetecknas av respekt och dialog med den enskilde i centrum. Den enskildes möjligheter till inflytande över sin vardagssituation behöver förbättras.

De flesta äldre vill bo kvar i sitt hem även när de har stora behov av vård och omsorg.

Avgörande är att man känner sig trygg och säker med den vård som ges där. Personalen ska vara kunnig och arbeta på ett flexibelt sätt. Genom tvärprofessionella äldreteam med social och medicinsk kompetens, som samverkar runt den äldre ska tryggheten och kvaliteten i insatserna förbättras. Ett nära och förtroendefullt samarbete mellan sjukvården inom regionen och inom kommunen och mellan sjukvården och omsorgen är en förutsättning för att skapa trygghet, och hantera snabba förändringar av behov. Äldreomsorgen ska ha ett rehabiliterande arbets- och tänkesätt och omsorgen ska inriktas på att stärka den enskildes egna resurser. Vardagsnära och hälsofrämjande aktiviteter ska vara vanliga. Fler möjligheter till gruppverksamhet behöver utvecklas. Rätten till kultur- och naturupplevelser är självklar. Den enskildes stödbehov inom hemtjänsten ska bedömas och leda fram till ett biståndsbeslut om en tidsram med ett antal timmar, vilka den enskilde har stort inflytande över. Vad som upplevs som god vård och omsorg varierar från person till person. Varje insats måste anpassas till den enskildes behov och förutsättningar. I en genomförandeplan, som tas fram tillsammans med den enskilde, ska målen för biståndet beskrivas tillsammans med formerna för genomförandet och vem som är ansvarig för olika delar. Kunskapen om kvinnors och mäns olika förutsättningar behöver förbättras. Det handlar bland annat om att synliggöra hur traditionella förväntningar inverkar på biståndsbedömningen, vilka insatser som erbjuds och på vilket sätt som de ges.


Område 5: Anhörigstöd för olika behov

Läget 2007:

Anhörigombud eller anhörigkonsulenter finns inom alla stadsdelsförvaltningar.

Gemensamma rutiner har arbetats fram för checklistor för behovsbedömning samt för stödplaner till anhörigvårdare.

Många olika stödformer för anhörigvårdare, mer generella och helt individuella, har utvecklats, till stor del med stöd av särskilt statsbidrag.

Nationella undersökningar har visat att anhöriga står för ungefär två tredjedelar av omsorgen till äldre som bor i vanligt boende. Insatserna sker ofta i det tysta och stödet till de anhöriga behöver utvecklas såväl beträffande innehåll som beträffande omfattning. Den närstående som vårdar ska få det stöd som hon/han behöver för att utföra sin vårdaruppgift. Hon/han ska också erbjudas avlastning och ges möjlighet till vila och rekreation. Stöd ska kunna erbjudas både vid akuta behov och i planerad form. De stödformer som erbjuds skall öka möjligheten för både den vårdande och den vårdade att leva självständigt med bevarad integritet och med självbestämmande. Anhörigstödet ska vara tydligt och lättillgängligt i alla delar av Göteborg. Det ska finnas anhörigkonsulenter/anhörigombud inom varje stadsdelsförvaltning. För att skapa trygghet för anhöriga ska de tidigt få tydlig information om kommunens anhörigstöd. De som utför ett omfattande omvårdnadsarbete ska ha rätt till en kontaktperson och en individuellt utformad stödplan. Det ska finnas ett utbud av olika stödformer, så att stödet kan anpassas till anhörigvårdarens behov och önskemål.

Det uppsökande arbetet ska även innefatta det stöd som riktar sig till anhöriga som vårdar. Utvecklingen av anhörigstödet skall ske i samverkan med frivilligorganisationer och föreningar.


Område 6: Äldreboende

Läget 2007:

Regionala äldreboendeplaner tas fram årligen inom varje stadsdelsregion och behandlas av stadsdelsnämnderna.

En stor del av flerbäddsrummen har försvunnit och majoriteten av de kvarvarande används som korttidsplatser.

Antalet platser inom äldreboenden har minskat. Större andel av platserna är inriktade på personer med demenssjukdomar.

Möjlighet till och nöjdhet med utevistelser och aktiviteter har fokuserats och följts upp.

En enhet för teckenspråkiga döva kommer att starta inom Åkerhus i Tynnered.

Den som har betydande svårigheter i den dagliga livsföringen, har omfattande omvårdnadsbehov, och inte kan klara sig med andra stödinsatser, har rätt till bistånd i form av äldreboende. Det ska vara möjligt att flytta till ett äldreboende inom rimlig tid efter ett biståndsbeslut. Om man kan tänka sig flera alternativ ska ingen behöva vänta mer än tre månader. Den enskilde ska kunna välja till vilket boende hon/han vill flytta. Alla som önskar det ska kunna bo i egen lägenhet inom äldreboendet. Två eller fler ska bara behöva bo tillsammans om de önskar dela bostad. De äldre som har en diagnostiserad demenssjukdom, och som inte kan bo kvar hemma, ska ha rätt att flytta till en enhet med särskild inriktning mot demenshandikapp. Sådana enheter finns inom de flesta äldreboenden. I staden ska det finnas boendeenheter med olika inriktningar för att tillgodose olika typer av demenssjukdomar. Det ska också finnas boenden för att tillgodose andra behov och önskemål. Det kan till exempel gälla behov av vård på visst språk, viss kultur eller behov till följd av visst funktionshinder. De boende ska ha stort inflytande. Information till boende och anhöriga – tidig information om stort och smått – är en avgörande förutsättning för att de boende ska kunna ha ett verkligt inflytande. På alla äldreboenden ska det finnas forum där boende, anhöriga och personal tillsammans kan diskutera verksamhetens innehåll och utformning. Det ska finnas en systematik för att fånga in och åtgärda de boendes och anhörigas synpunkter, klagomål och önskemål.

Vården och omsorgen ska vara individuellt utformad och stärka individens egna resurser. De boende ska kunna lita på att vården och omsorgen är av god kvalitet och att det finns tillräckligt med personal som har den kompetens som krävs. Det innebär bland annat att det ska finnas god medicinsk kompetens på varje boende. Behov av rehabiliteringsinsatser ska tillgodoses efter en individuell bedömning. Den enskilde har frihet att som andra välja annan läkare än den som svarar för läkarinsatserna inom det aktuella boendet. Till exempel att behålla en tidigare läkarkontakt efter inflyttningen.


Innehållet i verksamheten ska utgå från vardagliga händelser. Livskvalitet och välbefinnande för den enskilde ska vara avgörande. . Den enskilde ska ha det avgörande inflytandet över sin vardag. Det innebär exempelvis att själv kunna bestämma när man ska stiga upp/lägga sig, äta, delta i aktiviteter etc. Den mat som serveras ska vara näringsriktig och serveras på ett sådant sätt att den stimulerar matlusten. Det ska finnas ett brett utbud av aktiviteter, bland annat inom kulturområdet. Socialt stimulerande aktiviteter och utevistelse ska ingå som en naturlig del i verksamheten. Frivilliginsatser är värdefulla för att öka de boendes möjligheter till sociala kontakter och aktiviteter. Det skall vara tydligt vad den enskilde har rätt till och som skall tillgodoses av personal och vilka uppgifter som kan utföras av frivilliga.


Område 7: Samspelet mellan äldreomsorgen, primärvården och sjukhusvården

Läget 2007: En samverkan med VG-regionens hälso- och sjukvård har etablerats på politisk nivå och ledningsnivå, såväl på beställar- som utförarområdet. Förvaltningarna har byggt upp och utvecklat samverkan med primärvården och med sjukhusen. Samverkan sker inom tre geografiska områden. Gemensamma utvecklingsprojekt har genomförts inom samtliga områden. Man har bland annat arbetat med samordnad rehabilitering, förbättrad demensvård, gemensam hänvisningsfunktion och gränsöverskridande vårdkedjearbete för att utveckla rätt vård på rätt nivå. Statliga stimulansmedel inom vård och omsorg om äldre, som tillfaller både kommuner och landsting, har inneburit utvidgade möjligheter till gemensamt utvecklingsarbete bl a gällande demensvård, läkemedelshantering och förebyggande hembesök. Inom äldreomsorgen finns två gemensamma vårdprogram som riktar sig till personal inom den kommunala hälso- och sjukvården. Det ena gäller diabetes, det andra inkontinensvård . Den kommunala hemsjukvården är från 2007 ett ansvar för varje stadsdelsnämnd.

Äldre har ofta flera och sammansatta sjukdomar. Det är då viktigt att individens hela livssituation sätts i fokus, dvs. att insatserna anpassas till individens speciella behov. Vid bedömning måste de psykiska och sociala behoven vägas samman med de medicinska och fysiska. Samspelet mellan olika vårdgivare behöver vidareutvecklas. Målet är att äldre inte ska påverkas av att det är olika organisationer som tillgodoser deras behov av vård och omsorg. I övergången från en vårdform till en annan ska den äldre uppleva trygghet, känna sig delaktig i planeringen och ha inflytande över sin egen situation. Vid språksvårigheter ska tolk erbjudas. Anhörigas kunskaper ska tas till vara. När det behövs ska behov av god man lyftas fram. För att den samlade vården ska ha en hög kvalitet krävs ett samlat agerande. Det behövs såväl vårdprogram för särskilda sjukdomstillstånd, som gemensamt förhållningssätt och välkända rutiner och kontaktvägar. Vårdprogrammen ska vara välkända av all berörd personal och vara vägledande i det dagliga arbetet. Det skall även framgå hur vården ska följas upp och utvärderas. För en god vård ska det finnas en vårdplan med mål för hela eller varje del i vårdprocessen samt en tydlig ansvarsfördelning mellan olika vårdgivare. För att detta skall åstadkommas krävs det ett ständigt implementerings- och utvecklingsarbete. En konsekvens av en allt kortare vårdtid på sjukhus är att rehabilitering och eftervård i stor utsträckning sker utanför sjukhusen. För att uppnå bästa behandlingsresultat är det viktigt att rehabiliteringen startar tidigt och att omflyttningar undviks. Det förutsätter att en hel eftervårds- och rehabiliteringskedja utvecklas. Inriktningen ska vara att rehabilitering och eftervård samordnas och samfinansieras med regionens sjukvård. Den samordnade rehabiliteringen ska följa individen så länge behov finns. Rehabiliteringsinsatser ska kunna genomföras i den egna bostaden och/eller som gruppaktiviteter i närmiljön. Korttidsenheter för träning och bedömning behövs.


Formerna för samverkan runt läkemedel, rådgivning och stöd behöver utvecklas i samarbete med primärvården och apoteket.

I livets slutskede ska äldre veta att de får avsluta sitt liv med värdighet. Vården ska vara av hög kvalitet. Lindring av smärta och andra obehag, kärleksfull omvårdnad och fridfull miljö är viktiga inslag. Vården ska utformas så att den tar hänsyn till den enskildes önskemål samt till kulturell och etnisk bakgrund. Hjälpen skall kunna erbjudas där man är. Ingen ska behöva flytta mellan olika boenden och sjukhus i onödan. Ingen ska behöva dö ensam. Att få avsluta livet med värdighet innefattar också stöd till anhöriga eller andra närstående personer.


Område 8: Kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring Läget 2007: Arbete pågår i hela staden för att utveckla äldreomsorgen mot en mer salutogen (hälsofrämjande) äldreomsorg. Bland annat inom olika genombrottsprojekt har kvalitets- och bemötandefrågor fokuserats. Satsningar på kompetensutveckling har bl a genomförts inom LPA, lärande på arbetsplatsen för grund och vidareutbildning och genom kompetensstegen. Rutiner för klagomålshantering finns inom förvaltningarna. De kommungemensamma Balansen-enkäterna följs upp. Gemensamma kvalitetskriterier har ännu inte tagits fram (arbete pågår på nationell nivå). Det är i mötet mellan vårdaren och den enskilde som kvaliteten i omsorgen blir till. Kvalitet är något som upplevs mycket personligt. God kvalitet förutsätter att den enskilde har ett verkligt inflytande över det stöd som ges. Bra omsorg ger den enskilde möjligheten att känna sammanhang, integritet och trygghet och bidrar till utveckling av god hälsa. Kvaliteten inom vården är viktig även för de anhöriga, och de anhöriga kan bidra till en bättre kvalitet. Att lyssna till anhörigas synpunkter och erfarenheter är viktigt för att upprätthålla hög kvalitet. Alla synpunkter, både positiva och negativa är värdefulla och ger oss kunskap för att förbättra verksamheten. Det ska vara enkelt att framföra synpunkter även på det man inte är nöjd med. Man ska känna att någon lyssnar och bryr sig om den kritik som framförs. Därför ska det i alla verksamheter finnas en strukturerad och tydlig rutin för att hantera synpunkter och klagomål. Kvaliteten i verksamheten hänger starkt samman med personalens kunskap, trivsel och arbetsförutsättningar. Arbete inom vård och omsorg är kvalificerat och kräver stor yrkesskicklighet, empati och social förmåga. Lärande och kompetensutveckling ska vara naturliga delar av det dagliga arbetet. Hur vi bemöter äldre och anhöriga och våra värderingar är viktiga och skall särskilt uppmärksammas.

Äldreomsorgens kvalitetsutveckling ska utgå från de äldres behov. Varje individ är unik och behöver ett skräddarsytt stöd. Inom äldreomsorgen krävs goda ledare som främjar en lyhörd och lärande organisation. Det är viktigt att ledaren är synlig. Den generella kompetens- och kunskapsnivån ska förbättras. Målet är att all personal ska ha minst grundutbildning för sitt yrke. Medarbetare i det direkta vård- och omsorgsarbetet ska ges möjlighet till fortbildning och vidareutveckling. Andelen personer med högskolekompetens ska öka.

För kunskapsutvecklingen inom äldreomsorgen krävs även en högkvalitativ och systematisk forskning. Samspelet mellan verksamheten och forskningen behöver utvecklas både när det gäller forskningens genomförande och omsättande av resultaten i praktisk handling.


Bilaga 2

Utvärdering av handlingsplanen för framtidens äldreomsorg i Göteborg ”Göteborgs stads äldreomsorgsplan för 2002-2010”

Våren 2007


Innehållsförteckning

Uppföljning/utvärdering av Göteborgs äldreomsorgsplan .......................................25 Äldreomsorgsplanen .......................................................................................................25 Äldreomsorgsplanens innehåll ........................................................................................25 Områden och delmål i planen .........................................................................................26 Genomförande och uppföljning av planen......................................................................26 Stadskansliets rapport .....................................................................................................26 Mer än äldreomsorgsplanen har påverkat utvecklingen..................................................27 Nationella beslut .............................................................................................................27 Beslut inom kommunen ..................................................................................................27 Ekonomin ........................................................................................................................28 Regionala äldreomsorgsplaner ........................................................................................28 Detta har hänt i Göteborg – några nyckeltal ...................................................................29 Utvärderingar av försöksverksamhet ..............................................................................29 Att gå från projekt till reguljär verksamhet/Att implementera........................................29 Måluppfyllelsen ..............................................................................................................30 Delmålen .........................................................................................................................30 Målen i framtiden............................................................................................................30 Pensionärsrådets medverkan i utvärderingen..................................................................30 Utvecklingen inom respektive område............................................................................31 Område 1: Trygghet i bostaden och närmiljön ...............................................................32 Område 2: Friskvård, social gemenskap och uppsökande verksamhet...........................34 Område 3: Lättillgänglig information .............................................................................35 Område 4: Inflytande och trygghet .................................................................................37 Område 5: Anhörigstöd för olika behov .........................................................................39 Område 6: Äldreboende ..................................................................................................40 Område 7: Samspelet mellan äldreomsorgen, primärvården och sjukhusvården ...........43 Område 8: Kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring ......................................................45

Måluppfyllelse delmålen, stadskansliets bedömning .................................................47 Område 1: Trygghet i bostaden och närmiljön ...............................................................47 Område 2: Friskvård, social gemenskap och uppsökande verksamhet...........................47 Område 3: Lättillgänglig information .............................................................................48 Område 4: Inflytande och trygghet .................................................................................48 Område 5: Anhörigstöd för olika behov .........................................................................49 Område 6: Äldreboende ..................................................................................................50 Område 7: Samspelet mellan äldreomsorgen, primärvården och sjukhusvården ...........50 Område 8: Kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring ......................................................51 Bilaga 3 ...........................................................................................................................52


Uppföljning/utvärdering av Göteborgs äldreomsorgsplan

Äldreomsorgsplanen Handlingsplanen för framtidens äldreomsorg i Göteborg ”Göteborgs stads äldreomsorgsplan för 2002-2010” beslutades av kommunfullmäktige 2002-04-24. Stadsdelsnämnderna får i beslutet uppdrag till att samarbeta i regioner och arbeta fram lokala handlingsplaner med utgångspunkt från kommunens plan. Styrgruppen för äldreomsorg och psykiatri skall utse stadsdelar där försöksprojekt skall bedrivas och leda och följa utvecklingen av planen. Utvecklingsenheten Senior Göteborg tillskapades 2005. Senior Göteborg är en del av stadskansliet. När Senior Göteborg inrättades avsattes medel för stöd till utvecklingsinsatser inom stadskansliets reguljära budget. Beslut om användningen av dessa medel och om vilka utvecklingsprojekt som skall stödjas tas numera av stadsdirektören.

Äldreomsorgsplanens innehåll En utgångspunkt för planen var de nationella målen för äldrepolitiken, som antogs av riksdagen 1998 (prop 1997/1998:113).

• Att äldre skall kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende • Att äldre skall kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin

vardag • Att äldre skall bemötas med respekt • Att äldre ska ha tillgång till god vård och omsorg

Göteborgs stads plan har sin tyngdpunkt i utveckling av insatser och stöd inom äldreomsorgen, men berör också frågor som rör den generella samhällsutvecklingen och samhällsplaneringen i de delar som särskilt berör äldre. Planen innehåller en vision om hur det kan se ut 2010. Som en del i visionen beskrivs i punktform ”Vad äldre göteborgare kan förvänta sig” och ”Ledstjärnor för äldreomsorgens medarbetare”. Det äldre göteborgare kan förvänta sig är:

• Alla ska känna sig trygga med den hjälp de får • Alla ska ha ett avgörande inflytande över den hjälp som planeras och som

man har • Alla ska få en god vård och omsorg oberoende av var man bor • Alla ska känna att det stöd och den vård man får tar hänsyn till hela ens

livssituation • Alla som har beviljats en bostad på äldreboende ska få vägledning inför valet

av vilket äldreboende man vill flytta till • Alla ska veta vart man vänder sig om man inte är nöjd med det stöd och den

hjälp som man erbjuds eller får • Alla som är anhörigvårdare skall känna att de får det stöd som de behöver

Ledstjärnorna beskriver hur personal ska förhålla sig i mötet med de äldre. Planen i stort avser hela perioden till och med till 2010, men delmålen avser som längst tiden till och med 2005.


Tre områden anges som särskilt viktiga att utveckla: • Att det allmänna samhällsstödet förbättras, så att äldres möjlighet att leva ett

självständigt och oberoende liv stärks för att behovet av insatser från äldreomsorgen ska senareläggas.

• Att stödet , vården och omsorgen utvecklas så att fler får möjlighet att bo kvar i sin ursprungliga bostad eller boendemiljö.

• Att få samspelet mellan äldreomsorgen och sjukvården att fungera på ett bra sätt.

Områden och delmål i planen Planen är uppbyggd utifrån åtta huvudområden, som under sig har delmål och delområden. De områden som behandlas är:

1. Trygghet i bostaden och närmiljön 2. Friskvård, social gemenskap och uppsökande verksamhet 3. Lättillgänglig information 4. Inflytande och trygghet 5. Anhörigstöd för olika behov 6. Äldreboende 7. Samspelet mellan äldreomsorgen, primärvården och sjukhusvården 8. Kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring

I denna rapport redovisas kortfattat utvecklingen inom planens samtliga områden och delmål.

Genomförande och uppföljning av planen I planen anges att

• Kommunfullmäktige fastställer planen och ansvarar för att det finns resurser för genomförandet.

• Planen skall genomföras stegvis med regelbundna avstämningar. Till den beslutade planen hör en genomförandeplan avseende tiden 2002-2005. Enligt planen skall årliga avstämningar ske i respektive nämnd samt i kommunens samlade årsredovisning. ”Balansen” ska användas för att följa utvecklingen ur brukar- och verksamhetsperspektiv. En utvärdering skulle enligt fullmäktigebeslutet ske efter tre år. Den skulle således ha genomförts 2005. Det har tagit längre tid än förutsatt att komma igång i planarbetet inom vissa områden. Även frågan om uppföljning/utvärdering har försenats. Frågan om utvärdering/uppföljning av planen behandlades på möte med styrgruppen för äldreomsorg och psykiatri 2006-02-02. Styrgruppen uttalade då att det var viktigt med en ordentlig uppföljning och analys och att frågan fick ta den tid som behövdes. Efter en sådan uppföljning ansåg styrgruppen det viktigt med en dialog kring vad som skall göras framåt. Eventuella nya delmål skulle bli en konsekvens av vad uppföljningen och analysen kommer fram till.

Stadskansliets rapport Den uppföljning som redovisas här har gjorts inom stadskansliet och bygger på

- uppgifter som stadskansliet samlat in i samband med de kontinuerliga uppföljningar av verksamheten som sker

- de årliga enkäterna inom Balansen till brukare och personal samt


- de erfarenheter och utvärderingar som gjorts inom ramen för försöksverksamheter och utvecklingsinsatser

- dialog med ansvariga inom äldreomsorgen - stadsdelsnämndernas regionala äldreomsorgsplaner

Rapporten innehåller vissa sammanfattande synpunkter och bedömningar. En beskrivning görs av läget inom vart och ett av de områden som planen består av. Under respektive område beskrivs också arbetet i förhållande till delmålen. I den sista delen redovisas en sammanställning av samtliga delmål och stadskansliets bedömning av hur väl respektive delmål uppfyllts. I den bedömningen har ingen hänsyn tagits till om målet uppnåtts inom den tid som angetts. Bedömningen avser läget våren 2007.

Mer än äldreomsorgsplanen har påverkat utvecklingen Många faktorer utöver planen har påverkat utvecklingen, både i samma och i motsatt riktning som planens målsättningar. Några redovisas här.

Nationella beslut Med hänsyn till att planen i stort ansluter till de nationella målen för äldreomsorgen har planarbetet fått stöd genom statsbidrag, statliga författningar och råd och stöd från myndigheter. Statsbidrag som ”anhörig 300”, kompetensstegen och nya stimulansmedel från 2006 och framåt, har bidragit till att möjliggöra satsningar, som annars varit svårare eller omöjliga att genomföra. Under våren 2006 beslutade riksdagen om en ny nationell utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre (prop 2005/2006:115). Även den nya nationella utvecklingsplanen ligger i stort i linje med Göteborgs äldreomsorgsplan. Kommuner och landsting har från 2006 kunnat ansöka om stimulansmedel för utvecklingen av vård och omsorg om äldre. För 2006 gällde det ”de mest sjuka”. För 2007 och 2008 har målgruppen utökats liksom de områden som kan komma ifråga. Även dessa områden ligger väl i linje med äldreomsorgsplanen. Ny lagstiftning har tillkommit. Bland annat har förutsättningarna att tillhandahålla servicetjänster utan biståndsbeslut förändrats genom tillkomsten av den så kallade befogenhetslagen 2006. Även subventionering av hushållsnära tjänster från juli 2007 kan påverka behovet.

Beslut inom kommunen Kommunfullmäktiges budgetbeslut Kommunfullmäktiges beslut om budget innehåller sedan några år prioriterade mål som vänder sig till stadens nämnder och styrelser. Målen rör befolkningens behov och hur stadens verksamheter skall agera. De mål som berört äldre har stämt väl överens med äldreplanens intentioner, men fokuserat vissa områden i planen. I budget 2004 finns i inledningen till budgetdokumentet ett uttalande ”Kommunen har genom åren fastställt en rad olika kommunalpolitiska program. Programmens uppgift är att vara vägledande när det gäller inritning och utformning av verksamheten. Med den nya budgetprocessen ska fortsättningsvis mål och inriktning av verksamheten styras via budgeten. De kommunala programmens roll förändras därmed till att få en stödjande funktion.” Vidare sägs att ”ovanstående innebär att de planer, program, riktlinjer, policies etc som fullmäktige har tagit genom åren är underordnade budgeten”. Man konstaterar att den nya ordningen ställer större krav på arbetet med uppföljning, utvärdering och analys som verktyg för att kommunicera runt resultat och kunna formulera mål för verksamheten.


Riktlinjer för äldreomsorgen Kommunfullmäktige har beslutat om riktlinjer för äldreomsorgen, först för äldreboende och därefter för hela äldreomsorgen (2006-02-23). Riktlinjerna berör de flesta av planens huvudområden. Bland annat behandlas frågor om inflytande, om äldreboende, om säkerhet och trygghet och om samverkan mellan omsorg och sjukvård. Kommuncentralt stöd för utveckling Kommunfullmäktige har under flera år avsatt medel för utvecklingsinsatser inom äldreomsorgen i enlighet med äldreplanens mål. Under 2004 beslutade KF att inrätta en utvecklingsenhet för äldrefrågor som fått namnet Senior Göteborg. Efter tillkomsten av Senior Göteborg har den centrala delen av utvecklingsarbete och försöksverksamheter samlats inom den enheten. Enheten verkar i första hand genom att samordna och stödja övriga aktörer i deras uppdrag och arbete. En tjänstemannareferensgrupp utgörs av förvaltnings- och bolagschefer. Den politiska referensgruppen är styrgruppen för äldreomsorg och psykiatri.

Ekonomin Under de första åren på 2000-talet var den kommunala ekonomin pressad. Inom stadsdelsnämndernas ansvarsområden expanderade samtidigt andra verksamheter som var svåra att påverka och äldreomsorgen var en verksamhet som i flera stadsdelar fick göra omfattande besparingar. När ekonomin blev bättre kunde man först inte se någon påtaglig kostnadsökning för äldreomsorgen på totalnivå. Under 2006 började dock kostnaderna öka i alla fall i nivå med pris och löneindex. I beslutet om budget 2007 anslog KF ytterligare cirka 200 miljoner kronor utifrån ”äldrekriterierna” till stadsdelarna. I de uppföljningar som gjorts ser det ut som om ungefär hälften av dessa nya pengar budgeterats inom äldreomsorgen.

Regionala äldreomsorgsplaner Det är respektive stadsdel som ansvarar för äldreomsorgen inom sitt geografiska område. Det utvecklingsarbete och de försöksverksamheter, som genomförts, har till stor del varit interna inom respektive stadsdelsnämnd. I många fall har dock aktiviteter och utvecklingsinsatser genomförts gemensamt för flera förvaltningar eller inom respektive stadsdelsregion. Varje stadsdelsregion utarbetade när den kommunala planen antagits en för sin region gemensam plan. Efter den första planperioden ser samarbetet något olika ut i de olika regionerna. Samtliga regioner har gemensamma planer för boendeplaneringen. Hisingen, Nordost- och Västerregionerna har gemensamma planer även för övrigt samarbete. Det gemensamma arbetet i stadsdelsregionerna har varit särskilt vanligt inom de områden där man också samverkat med Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvårdsverksamheter. Strukturen för samverkan med VG-regionens hälso- och sjukvård ansluter till primärvårdsområdesindelningen. De samarbetsforum som etablerats är Hisam, Östsam och Västsam. För att anpassa sig till omvärlden och till naturliga samarbetsparter är stadsdelsregionerna i äldreomsorgssammanhang vanligen fem i stället för fyra som i de flesta andra sammanhang. Den ”vanliga” centrumregionen är delad i en ”centrum” och en ”söder” för att kunna samordna sig mot ”väster” respektive ”nordost”.


Detta har hänt i Göteborg – några nyckeltal I äldreomsorgsplanen fastställs att Balansen skall vara ett verktyg i uppföljningen. Göteborgs kommun gör varje år en enkätundersökning inom bland annat äldreomsorgen. Att avläsa förändringar i ”nöjdhet” bland brukare och närstående bör vara ett sätt att skaffa underlag för att bedöma om utvecklingen går åt rätt håll. Naturligtvis påverkas de synpunkter som lämnas av andra faktorer än de som berörs i planen. Dessutom måste man komma ihåg att när man besvarar enkäten gör man det utifrån vad man anser just då. Genom att följa uppgifterna för hela kommunen och över flera år borde dock vissa tendenser kunna utläsas. I tabellen nedan visas några uppgifter om äldreomsorgen från året före planen till och med 2007: 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007Personer med hemtjänst, snitt för året

* * 7 280 7 294 7 474 7 788

Personer i äldreboende och på korttidsplats, snitt för året

5 818 5 898 5 772 5 600 5 412 5 329

-varav korttidsplats ** ** ** 547 552 558 Nöjd vårdtagare hemtjänst

80 ** 80 80 79 79 79

Nöjd vårdtagare Äldreboende

76

**

74

75

74

74

72

Nöjd närstående Äldreboende

67

**

69

70

70

71

70

* annat sätt att redovisa antal ärenden ** jämförbar uppgift saknas Man kan konstatera att antal personer med hemtjänst ökat framför allt under de senaste två åren. Antalet med hemtjänst har mellan 2003 och 2006 ökat med 508 något mer än antal i äldreboende minskat under samma tid (443). Under samma tid har nöjd vårdtagare hemtjänst och äldreboende minskat marginellt, och nöjd närstående äldreboende ökat något. Jämfört med andra verksamheter är brukarnöjdheten inom äldreomsorgen mycket hög. Slutsatserna av siffrorna är att det ser ut som det varit möjligt för fler att bo kvar i sitt tidigare boende och att nöjdheten är i stort sett oförändrad. Under vissa områden i den följande redovisningen kommenteras utvecklingen av ”enkätnöjdheten” i den mån det finns frågor i enkäterna som motsvarar respektive mål.

Utvärderingar av försöksverksamhet Några utvecklingsprojekt har varit föremål för systematisk utvärdering. Utvärderingsrapporterna finns tillgängliga inom stadskansliet. Det gäller bland annat projekt rörande rehabilitering och den så kallade Askimsmodellen.

Att gå från projekt till reguljär verksamhet/Att implementera För flera av delmålen har försöksverksamheter startat inom stadsdelsnämnder eller stadsdelsregioner. Det kan konstateras att det ofta är svårt att sprida de erfarenheter som görs. Ofta har det visat sig att varje verksamhet och varje personalgrupp måste göra sin egen ”resa” utifrån sina egna förutsättningar. Det som kunnat spridas är idéer och


metoder. Man kan också notera att när förändringstankar väl börjat sprida sig tenderar hastigheten att öka när de nått ”tillräckligt många”.

Måluppfyllelsen Stadskansliet gör bedömningen att äldreomsorgsplanen har haft betydelse för utvecklingen av äldrefrågor och äldreomsorg inom Göteborg. Den allra största betydelsen torde själva planarbetet ha haft. I det arbetet skapade sig många en gemensam bild av behov och utvecklingsvägar.

Delmålen Under genomförande har ofta hänsyn behövt tas till omständigheter som inte kunnat beaktas eller förutsättas i planarbetet. Det har inneburit såväl förseningar som anpassningar. För något av delmålen (hemtjänst utan bistånd) konstaterades till och med att det inte varit möjligt att genomföra det inom ramen för då gällande lagstiftning. Delmålen har också, eftersom de varit väldigt konkreta, i viss utsträckning ”åldrats” innan de hunnit genomföras.

Målen i framtiden Frågor om äldre, äldreomsorg, äldreboende och om äldres boende i stort har varit högaktuella i debatten under den senaste tiden. Det har diskuterats om den utveckling som skett varit för snabb och om äldres behov av stöd verkligen kan tillgodoses idag. Trygghetsfrågor och inflytandefrågor har behandlats i många sammanhang. Den politiska processen inom kommunen har ändrats något efter planens tillkomst. Kommunfullmäktige beslutar nu om prioriterade mål inom olika områden i sin budget, och beskriver också i budgetdokumentet de områden och frågor inom respektive verksamhet som särskilt behöver utvecklas. Särskilda statliga stimulansmedel, som fokuserar vissa utvecklingsområden, har tillkommit. Inom ramen för dessa stimulansmedel kan också kommunen göra egna prioriteringar. Senior Göteborg ger stöd till förvaltningar och nämnder i arbetet runt äldrefrågorna. Inriktningen på enhetens arbete fastställs årligen av kommunstyrelsen i en verksamhetsplan. Stadskansliet bedömer, liksom stadsdelsförvaltningarnas äldreomsorgschefer, att det är positivt att den av kommunfullmäktige antagna planen lever kvar som styrdokument med sina visioner och fokusområden, men att det inte är ändamålsenligt att besluta om nya delmål inom planen. Målen bör i stället pekas ut, kommuniceras och följas upp inom ramen för kommunfullmäktiges budget. Om man ändå väljer att knyta nya delmål till planen bör de följas upp och revideras på ett tydligare sätt och oftare än som hittills skett.

Pensionärsrådets medverkan i utvärderingen Göteborgs kommuns pensionärsråd deltog i planarbetet och har också genom representanter deltagit i en referensgrupp under planens genomförande. I samband med uppföljningen har rådets arbetsutskott fått möjlighet att lämna synpunkter. Utskottet anser att planen är viktig för rådets möjligheter att kunna påverka äldreomsorg och


äldres möjligheter i samhället. Utskottet förordar att den skriftliga rapporten översänds till pensionärsrådet för synpunkter före beslut.

Utvecklingen inom respektive område Nedan redovisas kortfattat utvecklingen inom vart och ett av planens områden. Utvecklingen inom respektive område i stort beskrivs. För de tidsatta delmålen redovisas huvudsakliga gemensamma aktiviteter, måluppfyllelse och ibland också några goda exempel från stadsdelsnämnderna.


Område 1: Trygghet i bostaden och närmiljön På nationell nivå har frågan om anpassning av samhällsmiljön och av bostadsbeståndet till äldres behov lyfts fram i olika sammanhang. Bland annat pekade den parlamentariska utredningen, Senior 2005, på dessa behov i sitt slutbetänkande. I Göteborg har frågan om äldres trygghet sedan länge ingått som ett fokusområde inom Tryggare och mänskligare Göteborg. Trygghetsvandringar har prövats som en metod att på plats med hjälp av de boende inom ett område identifiera hur tryggheten i närmiljön kan förbättras. Enligt beslut i kommunfullmäktige 2004 finns nu inom stadskansliet en utvecklingsenhet för äldrefrågor, Senior Göteborg, med uppdrag bland annat rörande samhällsplaneringsfrågor. I referensgruppen för Senior Göteborg ingår ledande tjänstemän från Förvaltnings AB Framtiden (”allmännyttan”), Fastighetskontoret, Trafikkontoret, Stadsbyggnadskontoret, Idrotts- och föreningsförvaltningen och några stadsdelsförvaltningar. Dessutom ingår en representant för de privata fastighetsägarna. Senior Göteborg har i samverkan med berörda förvaltningar och bolag genomfört en kartläggning av bostadsförhållanden och befolkningsstruktur inom stadens olika delar. Kartläggningen är ett underlag i den fortsatta planeringen av bostadsbyggande, ombyggnader och andra planeringsfrågor som påverkar möjligheterna att bo och leva tryggt som äldre. Tre stadsdelsförvaltningar har utsetts till pilotstadsdelar för att tillsammans med bostadsföretag och berörda tekniska förvaltningar arbeta vidare lokalt. Frågor om tillgänglighet, trygghet i bostad och omgivningar, samhälls- och bostadsplanering har genom den nya enheten fått en ”bas” i organisationen. På uppdrag av kommunstyrelsen har kommunens försäkringsbolag, Göta Lejon, tagit fram en anpassad hemförsäkring, som upphandlats och nu kan tecknas av personer med insatser i sitt hem. Försäkringen täcker till skillnad för vanliga hemförsäkringar även skada vid ”öppen stöld” (utan samband med inbrott). Ett delmål inom detta område gäller att utveckla samverkansforum med bland annat de större fastighetsägarna. Sådana ”mötesplatser” har nu bland annat byggts upp genom samarbetet inom ramen för Senior Göteborg. Inom enskilda stadsdelar finns samverkan med de lokala fastighetsägarna och de lokala företrädarna för de större bolagen. Under 2007 kommer tre stadsdelsförvaltningar att tillsammans med fastighetsbolag och berörda förvaltningar genomföra ett pilotarbete för att med bland annat den redan genomförda kartläggningen och ett GIS-verktyg (geografiskt informationssystem) som stöd, planera för en utveckling av bostäder och boendemiljö för äldre. En gemensam studie- och inspirationsresa till Skåne genomfördes under våren 2007. En informationsmapp ”Trygga tillsammans” med råd och information om trygghet och säkerhet på flera områden har tagits fram i ett brett samarbete mellan flera organisationer. Andra utvecklingsinsatser, som förbättrad tillgänglighet enligt ”Synvändan” och KOLLA-projektet för en anpassning av kollektivtrafiken till funktionshindrade, har inte primärt ansetts vara ”äldrefrågor” men äldregruppen torde vara den som i första hand kan dra nytta av de förändringar som genomförs.


En viktig faktor för den äldre, både när det gäller tryggheten i bostaden och i närmiljön, är det stöd man kan få genom stadsdelsnämndernas äldreomsorg och dess mer allmänna förebyggande verksamheter. Under några år hade flera stadsdelar, liksom många kommuner i riket, ekonomiska svårigheter. Detta påverkade äldreomsorgens verksamhet så att de ”tyngsta” behoven prioriterades, medan mer allmänna och förebyggande insatser fick mindre utrymme. De förändringar som genomfördes kan ha påverkat tryggheten för de äldre, dels rent faktiskt för direkt berörda, dels genom rykten och hörsägen om en icke fungerande omsorg. För stadsdelsnämnderna i stort ser de ekonomiska förutsättningarna nu mer gynnsamma ut och arbete pågår med att på olika sätt återskapa tryggheten med omsorgen. Ett annat delmål inom detta område anger att några försöksverksamheter med hushållsnära tjänster utan biståndsbedömning ska ha startats före utgången av 2005. Lagliga förutsättningar för subventionerade individuella tjänster utan biståndsbeslut har tidigare saknats. Den 1 juli 2006 blev det möjligt. Då infördes en ny lag, som ger kommunerna befogenhet att tillhandahålla servicetjänster till personer över 67 år. Den nya lagstiftningen öppnar både för så kallade fixartjänster och för mer omfattande hushållsnära servicetjänster. En utgångspunkt skall vara att förebygga risker för fall eller andra skador. Kommunen får subventionera tjänsterna, men får också ta ut avgift upp till kommunens självkostnad. Så långt man nu kan bedöma blir verksamheten inte momsbefriad. Inom Göteborg fastställdes i budgetbeslutet inför 2007 avgiftsregler för fixartjänster (0-taxa). Fixartjänster finns nu eller är under införande inom stadsdelsförvaltningarna. Att i övrigt införa tjänster som städning eller annan service utan bistånd enligt den nya befogenhetslagen kräver likabehandling för göteborgare inom alla stadsdelsnämnder och beslut i kommunfullmäktige. Något sådant beslut har inte tagits. Som ett alternativ till insatser utan biståndsprövning har på många håll i landet utvecklats förenklade rutiner för biståndshandläggning rörande serviceinsatser, ibland kombinerat med en stor valfrihet i nyttjandet. Inom SDN Askim pågår sedan mars 2005 ett försök med förenklad biståndsbedömning kombinerat med möjlighet för den enskilde att förfoga över den beslutade biståndstiden och att välja serviceinsatser utifrån en ”servicemeny”. Försöksverksamheten pågick formellt till och med 2006. Försöket utvärderas av FoUiVäst och en slutrapport väntas under 2007. Ekonomiskt stöd från kommunstyrelsen utgår till projektledning och utvärdering. Verksamheten bedrivs enligt försöksmodellen i avvaktan på utvärderingen och beslut om fortsättningen. Inom de flesta stadsdelarna pågår diskussioner om brukarinflytandet inom hemtjänsten. Några exempel är Örgryte som försöksvis erbjuder en extra hemtjänsttimma för självvald social aktivitet inom ett område samt Tynnered, Tuve-Säve och Frölunda som planerar att utveckla inflytandet över hemtjänsten i stort, delvis med erfarenheter från Falun som utgångspunkt.


Område 2: Friskvård, social gemenskap och uppsökande verksamhet Det är främst andra än den kommunala äldreomsorgen som svarar för utbudet av friskvårdsaktiviteter och för social gemenskap. Stadsdelsnämndernas träffpunkter och särskilda aktiviteter har dock stor betydelse för vissa grupper. Vissa stadsdelsnämnder har satsat särskilt på att utveckla den förebyggande verksamheten och träffpunkterna. Några exempel är Centrum, Tynnered och Tuve-Säve. Pensionärsorganisationerna är viktiga aktörer. Stadsdelsnämnderna och förvaltningarna stödjer och samverkar med organisationerna på många olika sätt. Bland annat anordnas återkommande lokala informationsdagar. Enligt KF:s budget 2006 skall det förebyggande arbetet öka och utvecklas. En motion i KF om uppsökande verksamhet genom förebyggande hembesök har behandlats under 2006. KF konstaterade då att utvecklingsenheten Senior Göteborg redan har uppdrag enligt motionärernas intention. Senior Göteborg kan inom sina ekonomiska ramar stödja intresserade nämnder som vill utveckla det uppsökande arbetet. Inom Senior Göteborg planeras en försöksverksamhet med förebyggande hembesök inom någon eller några stadsdelar. Genom det statliga stimulansbidraget till vård och omsorg om äldre 2007 och 2008 kommer många stadsdelnämnder att utveckla sitt arbete med förebyggande hembesök, i flera fall i samverkan med VG-regionens personal. Tillsammans med Sveriges kommuner och landsting, SKL, och Landstiget i Jönköping har Senior Göteborg stöttat en försöksverksamhet, ”Passion för livet”, där de äldre genom sina organisationer och frivilliga ”eldsjälar” arbetar med friskvård och gemenskap enligt ett särskilt ”koncept” som nu håller på att spridas inom Göteborg. I Tynnered har en ”passions-grupp” med koppling till den assyriska församlingen startats. Ett delmål handlar om utbildningen av frivilliga/volontärer, som ska komplettera äldreomsorgen. En vägledning vid volontärinsatser har tagits fram. Avstämningar har gjorts med pensionärsorganisationerna under arbetets gång. Fackliga organisationer bjöds in i arbetet och vissa av dem deltog. Vägledningen handlar bland annat om volontärens ställning, försäkringsskydd och avgränsning mot den reguljära verksamheten. Inom vissa stadsdelar genomförs utbildning/introduktion för volontärer. Frivilligsamverkan och volontärverksamhet har utvecklats inom flera stadsdelsförvaltningar. Volontärer är verksamma inte bara i förhållande till äldre utan finns inom flera andra områden. Olika informations- och utvecklingsinsatser har genomförts inom enskilda stadsdelar. Stadsdelsförvaltningar där man hittat goda samarbetsformer med volontärer är bl a Frölunda och Tynnered. Det andra delmålet handlar om att äldreomsorgens företrädare ska ha god kunskap om det lokala föreningslivets verksamheter och ha etablerat formella samverkansformer och informationskanaler. Verksamhetscheferna inom äldreomsorgen har fått information om föreningslivet och om möjligheter till samarbete i utvecklingsarbete från företrädare för Idrotts- och föreningsförvaltningen. Inom de olika stadsdelsförvaltningarna har genomförts aktiviteter, såväl i form av enstaka äldredagar som mera omfattande former, i samverkan med föreningslivet. Pensionärsorganisationerna är naturligtvis de organisationer som man har allra mest kontakter och samverkan med.


Område 3: Lättillgänglig information De anställda inom äldreomsorgen är viktiga informationsbärare till brukarna. Det är därför viktigt att all personal är välinformerad och vet var ytterligare information kan sökas. Mötesplats Äldreomsorg, ett samarbete mellan GR-kommunerna vänder sig till all personal med information och inspiration. Ett antal ”Lokala Mötesplatser” det vill säga temadagar runt olika ämnen, som också vänder sig till all personal har genomförts inom Göteborg. Det finns ett nära samarbete mellan äldreomsorg och informationsansvariga såväl i stadsdelsförvaltningarna som centralt i kommunen. Det är viktigt att information kontinuerligt sprids mellan olika delar av stadens äldreomsorg. För att understödja utbyte av information mellan stadsdelsförvaltningarna och mellan stadsdelsförvaltningarna och stadskansliet genomförs regelbundna möten. I en gemensam databas samlas informationsmaterial som äldreomsorgscheferna kan använda för information inom respektive förvaltning. En ny tidning, ”Samspel”, som främst vänder sig till all personal inom kommunens äldreomsorg, och som kommer att skickas hem till alla, utkommer under 2007 och 2008. Tidningen är ett inslag i arbetet med den statliga satsningen kompetensstegen och har som huvuduppgift att sprida goda exempel och gemenskap. Inom Örgryte stadsdelsförvaltning har en film om äldreomsorgen i stadsdelen spelats in. Den premiärvisades vid en ”filmfestival” för kommunens äldreomsorgspersonal 2006, som stadsdelsförvaltningen anordnade tillsammans med Senior Göteborg. Filmen visar både äldreomsorgen som verksamhet och förutsättningar för äldreomsorgens brukare. Den är producerad av en professionell filmare, och så allmän att den kan användas i många sammanhang. Delmålet under detta avsnitt gäller att det både kommungemensamt och lokalt skall finnas lättillgänglig information om vad äldreomsorgen kan erbjuda och hur man får kontakt med verksamheten. Allt fler äldre använder datorer och letar information via t ex kommunens hemsida. För många anhöriga till brukare är detta också den normala vägen att söka information idag. Fortfarande är dock de vanligaste informationsvägarna inom äldreverksamheten muntlig och ”pappersburen” information. Inom ramen för utvecklingsenheten Senior Göteborg och tillsammans med representanter från stadsdelsförvaltningarna, har ett informationsmaterial tagits fram och sammanställts. Det utgör en del av kommunens hemsida (”äldrewebben”). Denna information kan skrivas ut och användas även i pappersform. Där finns uppgifter om hur äldreomsorgen är organiserad och vad man som äldre kan förvänta sig. Därutöver finns en del allmän information, som bedömts intressant för äldre eller ”seniorer”. Från den gemensamma informationen på kommunens hemsida kan man ”klicka” sig vidare till äldreomsorgsinformationen på stadsdelsnämndernas hemsidor. Många stadsdelsnämnder har utvecklat informationen på hemsidorna. Bland annat har Kärra-


Rödbo och Kortedala beskrivningar av sina äldreboenden där man via inspelade video-sekvenser kan ”vandra runt” inom delar av deras äldreboenden för att få en uppfattning om hur det ser ut. Det finns relativt stora skillnader mellan de olika hemsidorna för äldreomsorg i stadsdelarna såväl beträffande struktur som omfattning. Nu pågår ett arbete inom kommunen i stort för att uppnå större enhetlighet och högre kvalitet i den information man svarar för (Leion-net). Kommunfullmäktige har efter en motion beslutat uppdra till stadskansliet att ta fram en katalog över äldreboenden. Katalogen ska underlätta för den enskilde att precisera sina önskemål om äldreboende när han/hon har beviljats en plats. Arbetet pågår. Såväl centralt som inom stadsdelsförvaltningarna har informationsbroschyrer tagits fram såväl gällande verksamheten i stort som gällande särskilda områden, projekt och verksamheter. Bland annat har gemensamt för staden tagits fram en mapp om äldresäkerhet samt broschyrer om anhörigstöd. Information på andra språk än svenska har bara tagits fram när det gäller stöd till anhöriga. Örgryte-Härlanda stadsdelsförvaltningar ger regelbundet ut ett ”livsstilsmagasin” som vänder sig till äldre, ”Seniorliv”. Tidningen vänder sig till äldre i allmänhet och delas ut på olika ställen som besöks av äldre. De centrala stadsdelarna har tillsammans med primärvård och SU (Sahlgrenska Universitetssjukhuset) startat Äldrelotsen, en hänvisnings- och stödfunktion för äldre. Genom att ringa ett telefonnummer (till äldrelotsen) kan den äldre få kontakt med alla delar av den kommunens och regionens vårdverksamhet inom viss utlovad tid. Det kan ibland vara tillräckligt att tala med någon. Många samtal till Äldrelotsen kräver inte vidarehänvisning. Äldrelotsen är organisatoriskt samordnad med trygghetsjouren. Efter den första inkörningsperioden har även västerregionen anslutits och en fortsättning med fler anslutna områden diskuteras. Tuve-Säve har inrättat en ”äldreguide” dit alla över 75 år kan vända sig med frågor om hemtjänst, sjukvård, rehabilitering och förebyggande insatser.


Område 4: Inflytande och trygghet Frågan om äldres inflytande och trygghet har funnits med bland de prioriterade målen i kommunfullmäktiges budget under flera år. Det har inneburit att frågan har fokuserats i verksamheten och kontinuerligt följts upp. Inflytandet inom äldreomsorgen kan gälla allt från vad som ska göras av vem på vilket sätt och när. Kommunallagen begränsar möjligheterna till olika lösningar inom en och samma kommun. Servicenivån för kommunens medborgare, som alla betalar sin kommunalskatt till Göteborg, skall vara likvärdig. Förändringar som påverkar servicegraden måste därför prövas i reglerade former. Man har ansett att det är möjligt att genomföra försöksverksamheter inom begränsade områden. Efter försökstiden skall förändringarna antingen genomföras över hela kommunen eller upphöra. Under våren 2006 bjöd styrgruppen för äldreomsorg och psykiatri in till ett seminarium för ledamöter och chefstjänstemän i stadsdelsnämnder om inflytandefrågor inom äldreomsorgen, i första hand inom hemtjänsten. Forskaren Eva Wikström talade om ”inflytandets paradoxer”. Försöksverksamheter gällande ökat inflytande enligt olika ”modeller” inom Askim och Örgryte beskrevs. För Askims del gällde det försöket med eget förfogande över biståndstiden utifrån en servicemeny och en förändrad organisation. Örgryte presenterade möjligheten till en extra biståndstimma för egenvalt socialt innehåll. Frågorna om inflytande och trygghet ägnas stort intresse inom många stadsdelsnämnder och förvaltningar. Såväl äldreomsorgschefer som stadsdelschefer har tagit del av tankar om ett salutogent förhållningssätt inom äldreomsorgen. Begreppet utgår från Aaron Antonovsky och hans beskrivning i ”Hälsans mysterium”. Det innebär att man utgår från ”det friska”. Antonovsky använder sig också av begreppet KASAM (Känsla av sammanhang) och säger att KASAM är beroende av möjligheterna till begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Man vill på olika sätt påverka verksamheten i en sådan riktning. Inom äldreomsorgschefernas grupp pågår en diskussion om en utbildning/utveckling för alla chefer. Inom ramen för kompetensstegen har en utbildning/utvecklingsaktivitet för samtliga biståndshandläggare startat. Innehållet har till stora delar utformats utifrån tankar om en (mer) salutogen verksamhet. Kommunens brukarenkäter ställer frågor om nöjdhet med inflytande och trygghet. Nöjdheten är relativt konstant sedan före planen. Nöjdhet, Inflytande 2001 2003 2004 2005 2006 2007 Vårdtagare Hemtjänsten 82 82 83 82 81 81 Vårdtagare Äldreboende 80 77 80 79 78 77 Närstående Äldreboende 74 75 78 78 79 77 * år 2002 gjordes ingen enkät Nöjdhet, Trygghet 2001 2003 2004 2005 2006 2007 Vårdtagare Hemtjänsten 78 78 79 77 76 77 Vårdtagare Äldreboende 77 76 78 76 77 75 Närstående Äldreboende 69 71 74 74 75 73 * år 2002 gjordes ingen enkät


Ett delmål handlar om utvecklingsarbete inriktat på diskussioner och kunskapsinhämtning om mäns och kvinnors olika behov och förutsättningar. Inom minst tre stadsdelsförvaltningar har man tittat på äldreomsorgen som servicegivare ur ett jämställdhetsperspektiv. Det gäller Tuve-Säve som 2001 arbetade med ”jämtegrering” och Tynnered och Kärra-Rödbo som 2003 deltog i en kommungemensam utbildningssatsning i jämtegrering enligt 3R-metoden. Länsstyrelsens i Västra Götaland tillsyn och uppföljning av äldreomsorgen har delvis inriktats på att tydliggöra eventuella skillnader mellan de biståndsinsatser som ges till män respektive kvinnor. Vid ”äldredagar” som länsstyrelsen bjudit in till och där flertalet stadsdelsförvaltningar varit representerade har man pekat på de ofta omedvetna skillnader som ofta finns i bemötande av och relationer till kvinnor och män. Inom två stadsdelsförvaltningar, Tynnered och Lundby, har en ”kvinnofridsutbildning” för personal inom hemtjänsten genomförts. I samma stadsdelar har en omfångsundersökning gjorts om förekomst av våld mot vård- och omsorgsbehövande kvinnor. De erfarenheter som gjorts har redovisats på seminarium och beskrivits i en projektrapport ”De sista ljuva åren”. Det har varit möjligt för äldreomsorgen i stort att ta del av resultaten. En fortsättning och utökning planeras, men de aktiviteter som genomförs inom ramen för Kompetensstegen och de nationella stimulansbidragen har krävt så mycket tid och engagemang att detta fått skjutas på framtiden. I övrigt har inget arbete rörande mäns och kvinnors behov och förutsättningar i äldreomsorgen genomförts gemensamt i kommunen. Ett delmål innebär att biståndsbeslutet från 2005 ska utmynna i ett antal timmar vars innehåll den enskilde har stort inflytande över. Den nya äldreomsorgstaxa som infördes från 2004 är en timtaxa. Det innebär dock inte fullt ut att tillämpningen av taxan överensstämmer med delmålets intentioner. Möjligheterna till inflytande över den beslutade och debiterade tiden varierar mellan förvaltningarna. SDN Askim genomför, som nämnts ovan, en försöksverksamhet när det gäller serviceinsatserna, som i denna del i stort överensstämmer med delmålet. Inom övriga stadsdelar utgår man fortfarande i huvudsak från insatserna, men diskussioner förs om olika sätt att utöka brukarinflytandet. Det saknas inom de flesta stadsdelar teknikstöd för en mer omfattande tidsuppföljning och tidsberäkningarna görs delvis utifrån schabloner. Inom några stadsdelsförvaltningar har man redan idag teknikstöd som möjliggör en mer individuell tidsuppföljning. Det nya IT-stödet för välfärdsområdet kommer att ge större möjligheter för annan hantering.


Område 5: Anhörigstöd för olika behov Staten har i sina handlings- och utvecklingsplaner uppmärksammat behovet av stöd till anhöriga och andra närstående som vårdar. Särskilda projektmedel har lämnats till kommunerna såväl direkt (anhörig 300) som via länsstyrelserna. Flera olika försöksverksamheter pågår i stadsdelar och stadsdelsregioner, delvis med ekonomiskt stöd från länsstyrelsen. Ett delmål gäller att det ska finnas anhörigkonsulenter/anhörigombud som tillsammans med frivilligorganisationer och föreningar utvecklar anhörigstödet. I alla stadsdelsförvaltningar finns nu anhörigkonsulenter eller anhörigombud. Många olika stödformer har utvecklats såväl under tiden för ”anhörig 300” som därefter. Stadsdelsförvaltningarnas anhörigkonsulenter/motsvarande har bildat ett nätverk och arbetar tillsammans för att utveckla verksamheten och sprida goda exempel. Ett samarbete sker även utanför kommunen. Ett delmål anger att det ska finnas större tillgång till avlösning. Stadskansliet kan inte ”vetenskapligt” verifiera att tillgången till avlösning ökat. Ingen mätning av utgångsläget gjordes, och definitioner för en sådan mätning saknas. Stadskansliets uppfattning är dock att frågan fått ett större utrymme, och att stadsdelsförvaltningarna på många olika sätt utvecklat stödet till anhöriga. De anhörigkonsulenter som numera finns har sannolikt bidragit till att de anhöriga känner sig mer trygga och att de upplever att de kan få avlösning när de behöver. I vissa stadsdelar har man arbetat mera systematiskt med att utveckla generella former för stödinsatser, medan andra gör bedömningar av stödbehov mer individuellt. Inom många stadsdelsförvaltningar erbjuds träffar, och rekreation för anhörigvårdaren. Ett par exempel på samverkan är Kraftkällan som erbjuder stöd av olika slag inom hisingsstadsdelarna och möjligheterna till avlastning på ”trygghetsplats” inom centrumstadsdelarna. Centrumregionens ”trygghetsplatser” kan bokas för personer som annars vårdas av anhöriga. Ett annat delmål innebär att de som utför ett omfattande omvårdnadsarbete har rätt till en kontaktperson och en individuellt utformad stödplan. En för alla stadsdelar gemensam checklista för bedömning av stödbehov och en mall för en stödplan till anhörigvårdare har arbetats fram och används.

Ett annat delmål gäller att det ska finnas ett utbud av olika stödformer, som anhörigvårdaren kan välja mellan. Utbudet av stödformer är ”redskap” för anhörigkonsulenten eller den personal som erbjuder stöd. Så vitt stadskansliet känner till förekommer inte i någon stadsdel en meny av stödinsatser som anhörigvårdaren fritt kan ta för sig av. Det finns dock inslag av fritt val och vissa mer öppna former för stöd, som anhörigvårdaren själv kan söka sig till. Tuve-Säve är t ex på gång att tillsammans med primärvård och frivilliga bygga upp ett anhörig-centrum med hjälp av länsstyrelsepengar.


Område 6: Äldreboende

I februari 2004 beslutade kommunstyrelsen ”hemställa till stadsdelsnämnderna att samarbeta regionvis för den fortsatta planeringen av omstrukturering och ombyggnad av kommunens särskilda boendeformer för äldre”. Detta beslut innebar ett tydliggörande av respektive stadsdelsnämnds eget ansvar att planera för behovet av äldreboende för sin befolkning. Det innebar också att stadsdelsnämnderna skulle planera tillsammans inom respektive stadsdelsregion. Planeringen ska även fortsättningsvis ske i samverkan med lokalsekretariatet, Medichus och stadskansliet. Regionala planer för äldreboendet utarbetas inom varje stadsdelsregion. Planerna behandlas inom respektive stadsdelsnämnd i samband med budget inför kommande år. Lokalsekretariatet har genom ett beslut i kommunfullmäktige 2006-04-20 fått ett förtydligat uppdrag att ansvara för lokalförsörjningsprocessen och årligen redovisa en lokalförsörjningsplan till kommunstyrelsen. Antalet platser inom äldreboende har minskat varje år sedan 2003. Det har varit en uttalad målsättning att äldre i större utsträckning ska ha möjlighet att bo kvar i sitt ordinära boende, även när behoven av vård och service ökar. Det var till en början inte möjligt att se att det minskade behovet av äldreboende berodde på att äldre i större utsträckning ”valde” hemtjänst/hemsjukvård, då man inte kunde se motsvarande ökningar på dessa områden. Under de senaste åren har dock hemtjänsten börjat öka. Alltfler får hemtjänst i liten och måttlig omfattning, men det är inte fler som har så stora hemtjänstinsatser att man därav kan se att de alternativt skulle kunna ha behov av äldreboende. Inom vissa stadsdelar och regioner har befolkningsstrukturen förändrats, så att en minskning kan förklaras av färre äldre i de åldrar som främst är aktuella inom hemtjänsten. Den ansträngda ekonomin i stadsdelarna och i verksamheten under de första åren av 2000-talet torde också ha haft betydelse för utvecklingen. Man har sökt kostnadseffektiva lösningar. Mindre enheter har lagts ned eller överförts till annan verksamhet. En omstrukturering har också skett beträffande de tidigare så kallade servicehusen. Servicehusen har blivit ”äldreboenden” liksom ålderdomshemmen och de tidigare sjukhemmen. Denna ”utjämning” har varit nödvändig för att göra det möjligt att bo kvar livet ut för den som flyttat till ett äldreboende. Att formen servicehus mer eller mindre försvunnit kan både förklaras av att behovet har minskat när fler vill/kan bo kvar ”hemma” och att de bedömts vara olämpligt utformade då de boende i stor utsträckning är äldre med stora behov av vård och omsorg. Vid årsskiftet 2006/2007 var antalet platser i flerbäddsrum 521, vilket var något färre än föregående årsskifte. Av dem användes 228 för permanent boende och 293 för korttidsvistelse. Totalt sett är det 674 platser i flerbäddsrum färre än vid årsskiftet 2003/2004. De platser som försvunnit till följd av borttagna platser i flerbäddsrum har bara delvis ersatts. Väntetiden för att få plats i äldreboende har minskat från 87 dagar år 2002 till 56 dagar 2005 och därefter på nytt ökat något under slutet av 2006 till genomsnittligt 57 dagar.


De förändringar som ägt rum innebär sannolikt att de personer som finns inom äldreboenden har genomsnittligt större vårdbehov. En allt större andel av lägenheterna används för personer med demens. Mätning av omsorgsnivå genomförs varje månad sedan slutet av 2004. Mätningarna visar så som de publiceras i balansen på en jämn nivå från starten till våren 2007 på en sammantagen kommunnivå. Ett delmål säger att under 2003 och 2004 ska socialt stimulerande aktiviteter och utevistelse prioriteras särskilt för att sedan ingå som en naturlig del i verksamheten. Aktiviteter och utevistelse har även ingått i kommunfullmäktiges prioriterade mål och därmed följts upp särskilt. Några exempel på satsningar för att förbättra möjligheterna är de trädgårdar för alla sinnen som byggts upp till flera äldreboenden, en inköpsrunda som organiseras för äldre i Askim, och anställningen av en ”trädgårdsterapeut” inom Tre Stiftelsers äldreboenden. Flera stadsdelsförvaltningar har utvecklat sina träffpunkter och dagverksamheter, såväl när det gäller till antal som innehåll. Bland annat riktar man sig mer specifikt till vissa grupper. Även öppna verksamheter som vänder sig till alla äldre har tillkommit. I uppföljningen har resultaten i brukarenkäterna varit av stort intresse. I Balansen redovisas resultaten av enkäten i vissa fall för delfaktorer med ”betygsskalan” ett till tio och med en decimal, i andra fall för sammanvägda index med en skala noll till hundra och utan decimaler: Nöjdhet, Vårdtagare Hemtjänsten

2001

2003

2004

2005

2006

2007

Möjligheten att komma ut 5,9 5,8 5,6 5,5 5,6 6,1 Delta i sociala aktiviteter 6,0 6,2 6,1 6,1 6,6 * år 2002 gjordes ingen enkät Nöjdhet, Äldreboende 2001 2003 2004 2005 2006 2007 Möjligheten att komma ut Vårdtagare

5,9

5,6

5,9

5,8

6,1

5,8

Möjligheten att komma ut Närstående

4,4

4,4

4,3

4,4

4,5

4,5

Aktiviteter Vårdtagare 62 61 65 63 65 65 Aktiviteter Närstående 44 48 47 49 51 51 * år 2002 gjordes ingen enkät När det gäller hemtjänstens vårdtagare beror möjligheterna att komma ut på så mycket mer än hemtjänsten. Det kan i alla fall konstateras att dessa möjligheter av brukarna först betraktats som något sämre, men vid senaste enkäten fått betydligt högre värde. När det gäller deltagande i sociala aktiviteter har nöjdheten ökat något över tiden och mest vid senaste enkättillfället. Inom äldreboenden ligger nöjdhet med möjligheterna att komma ut ungefär på samma nivå, medan nöjdheten med aktiviteter ökat något, särskilt bland de närstående. Allmänt kan konstateras att anhörigas nöjdhet ökat i större utsträckning än brukarnas, dock från ett betydligt lägre utgångsläge. Att frågorna om utevistelse och aktiviteter fokuserats och följts upp torde ha haft betydelse. Förbättringsarbete pågår i flera stadsdelar. De nya statliga stimulansmedel som nu sökts för 2007/2008 får användas även för att utveckla det sociala innehållet i vården och omsorgen om äldre.


Ett delmål anger att det finns en systematik för att fånga in och åtgärda de boendes och anhörigas synpunkter och önskemål, exempelvis genom brukarråd. Frågan om brukarråd har följts upp i det ordinarie uppföljningsarbetet. Inom äldreboenden har man inte överallt ansett det vara möjligt att arbeta med brukarråd. I vissa fall har man hittat andra former att fånga brukares synpunkter. I andra fall, där det inte varit möjligt, har man hämtat synpunkter från anhöriga. Vid dagcentraler och träffpunkter finns ofta brukarråd eller andra organiserade former för brukarinflytande. Inom hemtjänsten förekommer så vitt stadskansliet känner till inte några brukarråd. Ett delmål anger att det ska finnas fler boendeenheter för grupper med särskilda behov före utgången av 2005. Det finns enheter för finsktalande, spansktalande och för personer från f d Jugoslavien. Det senare startade 2002. Det finns även ett äldreboende med judisk inriktning och ett som har anknytning till Betlehemskyrkans missionsförsamling. Inga ytterligare boendeenheter för särskilda språkliga eller kulturella grupper har tillkommit. Däremot har antal och andel boendeplatser för personer med demenssjukdomar ökat. Planering pågår för en enhet för teckenspråkigt döva inom Åkerhus äldreboende inom SDF Tynnered. Stadskansliet bedömer att en äldreboendeplanering inom stadsdelar och regioner har många fördelar, men att den inte alltid fångar upp eller finner lösningar på behov för små unika grupper.


Område 7: Samspelet mellan äldreomsorgen, primärvården och sjukhusvården

Ett nära samarbete mellan äldreomsorg, hemsjukvård, primärvård och sjukhusen förekommer i vardagen. VG-regionen svarar för alla läkar- och specialistinsatser även inom de områden där kommunen har ett hälso- och sjukvårdsansvar. Avtal har upprättats om läkarinsatserna inom särskilda boendeformer. Genom ändringar i hälso- och sjukvårdslagen från årsskiftet 2006/2007 har nu lagstiftats om att landsting och kommun skall sluta avtal om läkarinsatser både inom särskilda boendeformer och inom den kommunala hemsjukvården. Förvaltningarna inom respektive stadsdelsregion har byggt upp och utvecklat samverkan med primärvården och med sjukhusen. Samverkan utgår från de tre områdesgrupperingarna Östsam inom stadsdelsregionerna Nordost och söder, Västsam inom stadsdelsregionerna Centrum och Väster och Hisam inom stadsdelsregion Hisingen. Arbetsformerna har sett något olika ut mellan regionerna, men blivit allt mer likformiga. En samverkan med VG-regionens hälso- och sjukvård, såväl på beställar- som utförarområdet, har också etablerats på politisk nivå och ledningsnivå. Gemensamma utvecklingsprojekt har genomförts inom samtliga ”sam”- områden. Bland annat har man i samverkan genomfört förbättringsarbete utifrån processkartläggningar. Man har även arbetat med samordnad rehabilitering, förbättrad demensvård, gemensam hänvisningsfunktion och gränsöverskridande vårdkedjearbete för att utveckla rätt vård på rätt nivå. Statliga stimulansmedel inom vård och omsorg om äldre, som tillfaller både kommuner och landsting, har inneburit utvidgade möjligheter till fortsatt gemensamt utvecklingsarbete. Ett delmål säger att det ska finnas rehabilitering som följer individen, så länge behov finns. Försöksverksamheter för samordnad och förbättrad rehabilitering har genomförts med stöd av utvecklingsmedel från kommuncentralt anslag inom stadsdelsregionerna Väster och Söder. Erfarenheterna är mycket goda. Efter försöksverksamhetens slut har verksamheten permanentats och ytterligare utvecklats. Genom statligt stimulansbidrag från 2006 och därefter har ytterligare resurser tillkommit för rehabilitering.

Ett annat delmål anger att det före utgången av 2005 ska finnas gemensamma vårdprogram för minst två diagnosgrupper och alla aktörer ska följa dem. När man talar om gemensamma vårdprogram i vårdkedjan menar man vanligen program som avser den medicinska vården, och som tar sin utgångspunkt i nationella program. Frågan om gemensamma vårdprogram på diagnosbasis har känts främmande inom äldreomsorgen, där vårdtagarna inte sällan är multisjuka och där omsorgen i huvudsak inte utgår från en viss diagnos. Inom äldreomsorgen finns för närvarande två gemensamma vårdprogram som riktar sig till personal inom den kommunala hälso- och sjukvården. Det ena gäller diabetes. Detta program tar upp omvårdnaden av en diabetessjuk person och används framför allt som undervisningsmaterial för vårdpersonal. Det andra gäller inkontinensvård där inkontinenscentrum har utarbetat riktlinjer för utredning, bedömning samt omhändertagande av personer med inkontinensproblem. I övrigt hänvisar vi numera till


sjukvårdsrådgivningen på nätet där det senaste inom olika diagnosområden finns. I granskningsgruppen för denna sida finns MAS-gruppen i Göteborg med. Det gemensamma förbättringsarbete som ägt rum i samverkan mellan kommunens och regionens verksamheter har framför allt utgått från kartläggning av processer och identifiering av ”svaga länkar” och riskområden. Arbete mellan eller inom respektive organisation har genomförts för att förbättra och för att säkra de ”svaga länkarna”. Exempel på sådana arbeten är rehabiliteringssamverkan inom region Söder, Äldrelotsen inom region Centrum (och senare även andra) och Genombrottsprojektet Hjärnhälsan inom region Hisingen. Inom region Hisingen har man även efter att gemensamt ha analyserat vårdkedjan tagit fram ett informationsmaterial, som beskriver vad som händer från inläggning på sjukhus tills personen är ”utskrivningsklar”. Det gemensamma utvecklingsarbetet har fortsatt. Målet är att alla ska tas emot för vård på ”rätt nivå”. När en person av närvården (hemvård och primärvård) bedömts ha behov av sjukhusvård ska han/hon behandlas som ”inskrivningsklar” på sjukhuset. Det innebär att han/hon ska kunna läggas in på en vårdavdelning utan att passera akutintaget.


Område 8: Kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring

Socialstyrelsen har under 2006 utfärdat nya föreskrifter och allmänna råd om kvalitetssystem inom socialtjänsten, SOSFS 2006:11(S). Kommunfullmäktige har beslutat om riktlinjer för äldreomsorgen och i riktlinjerna inkluderat beslutet om övergripande säkerhetsrutiner inom äldreomsorgen (KF 2006-10-12). De medicinskt ansvariga sjuksköterskorna ansvarar för rutiner och riktlinjer för hälso- och sjukvården. I Balansen, det kommungemensamma kvalitetssystemet, samlas kvalitetsnyckeltal eller nyckeltal som när de sammanställs och analyseras ur olika perspektiv säger något om kvaliteten. De styrkort som finns för hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende har sammanställts på ett systematiskt sätt för att kunna utgöra ett underlag för fortsatt verksamhetsutveckling. Balansen är också ett ”fönster” mot verksamheterna för ”allmänheten” som kan följa kvalitetsutvecklingen i verksamheterna. Ett delmål anger att det under 2002 och 2003 ska bedrivas utvecklingsarbete kring grundläggande och gemensamma värderingar, attityder och förhållningssätt. Kommungemensamt arbete har bedrivits bland annat genom reflektionscirklar och genombrottsprojekt som berört demensvård och bemötandefrågor. I genombrottsprojekten prövar den personal som arbetar närmast brukarna på ett systematiskt sätt många och små förändringar för att utveckla verksamheten. BOSA, (bättre omsorg större arbetsglädje) har genomförts i flera stadsdelar med en arbetsmetod som liknar genombrottsmetoden. Flera aktiviteter inom ramen för kompetensstegen berör värdegrund och attityder. Bland annat lär sig personal använda kulturen för att utveckla möten och kontakten med brukarna genom kulturcirklar kallade ”kropp och knopp” Tankarna på en förändring mot ett (mer) salutogent synsätt inom äldreomsorgen har beskrivits ovan. I denna tanke ingår ett omfattande utvecklingsarbete som rör värderingar, attityder och förhållningssätt hos alla som arbetar i verksamheten. Inom ramen för kvalitets- och verksamhetsutvecklingsarbete inom stadsdelsförvaltningarna har arbete kring värderingar, attityder och förhållningssätt varit aktuella inom de flesta stadsdelar. Ett exempel är SDF Lundby där man använt sig av ett speciellt framtaget tärningsspel, som handlar både om fakta och om värderingar och som spelas i personalgrupper i hela verksamheten under ledning av särskilt utbildade spelledare. Ett annat är SDF Härlanda som också arbetar med värderingar inom hela äldreomsorgens personalgrupp.

Enligt ett annat delmål ska alla verksamheter ha en enkel, tydlig och känd rutin för att få in synpunkter och klagomål från brukare innan utgången av 2003. Frågan om systematiskt inhämtande av boendes och anhörigas synpunkter var ett prioriterat mål i kommunfullmäktiges budget 2004 och 2005, och har därmed följts upp särskilt. Stadskansliet konstaterade i samband med dessa uppföljningar att det fanns


rutiner för att ta emot klagomål och att åtgärda och återkoppla till den klagande. Det var inte lika självklart och vanligt att de synpunkter som framförts sammanställdes och återfördes i organisationen som utgångspunkt för ett systematiskt förbättringsarbete. Under 2004 bjöd stadskansliet in till ett seminarium för äldreomsorgspersonal där Lars Stridh från Svenska Kommunförbundet informerade och förvaltningarna informerade varandra om sitt arbete och delade med sig av metoder och verktyg. Klagomåls- eller synpunktshantering har alltså delvis hanterats som dock även som en gemensam fråga för äldreomsorgen inom hela kommunen. Den hanteras också som en fråga för alla verksamheter inom respektive stadsdelsförvaltning. Inom flera stadsdelsförvaltningar har man utarbetat system för klagomålshantering som omfattar hela stadsdelens verksamhet. Äldreomsorgen måste i dessa fall inordna sig i ett system som passar alla verksamheter. Ett ytterligare delmål säger att det ska finnas gemensamt utarbetade kvalitetskriterier för äldreomsorgen vid årsskiftet 2004/2005. Kvalitetskriterier enligt målet har inte tagits fram. Det har varit svårt att hitta rätt kriterier. Under senare år har aviserats kvalitetsmål på nationell nivå, vilket gjort att det känts rimligt att avvakta dem. Socialstyrelsen har fått regeringens uppdrag att ta fram nationella kvalitetskriterier för att möjliggöra en bättre uppföljning av hur vården och omsorgen om äldre fungerar. Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, inledde år 2006 ett samarbete för att utveckla kvalitetsindikatorer i socialtjänsten. Målsättningen för samarbetet är att ta fram indikatorer som gör det möjligt att följa upp kvaliteten i olika verksamheter. Dessa kvalitetsindikatorer ska kunna användas i verksamheternas eget förbättringsarbete. Resultatet av kommunens brukarenkäter och ett antal andra mått redovisas på kommunens hemsida i ”Balansen”. Dessa mått kan till del sägas vara kvalitetsindikatorer. Den metod som socialstyrelsen redovisar för att ta fram sin modell för kvalitetsarbete och kvalitetsindikatorer liknar delvis ”Balansen”. I kommunen pågår arbete med att utveckla Balansen och säkra försörjningen av nödvändiga uppgifter. En särskild del av hantering av brister och avvikelser är det som skall ske enligt Lex Sarah och Lex Maria. Enligt dessa två lagar är det i första hand verksamheten själv som ska anmäla händelser som inneburit skador eller risker för enskilda.


Måluppfyllelse delmålen, stadskansliets bedömning

Område 1: Trygghet i bostaden och närmiljön För att öka tillgänglighet och trygghet i bostadsområden ska samverkansforum med bland annat de större fastighetsägarna ha utvecklats innan utgången av 2003 Ökat Oförändrat Minskat Kan ej

bedömas Samverkansforum x Tillgängligheten x Före utgången av 2005 ska några försöksverksamheter med hushållsnära tjänster utan biståndsbedömning ha startats Genomfört Delvis

genomfört Ej genomfört Kan ej

bedömas Fixartjänster x Försöksverksamheter med tjänster utan bistånd utöver fixartjänster startats

x

Område 2: Friskvård, social gemenskap och uppsökande verksamhet Under 2003 börjar utbildningen av frivilliga/volontärer, som ska komplettera äldreomsorgen Genomfört Delvis


bedömas Utbildning av frivilliga/volontärer

x

Ta fram vägledning för volontärer

x

Innan 2004 ska äldreomsorgens företrädare ha god kunskap om det lokala föreningslivets verksamheter och ha etablerat formella samverkansformer och informationskanaler Genomfört Delvis


bedömas/vet ejInformation till äldreomsorgschefer

x

Etablera formella samverkansformer och infokanaler

x

Ha god kunskap (respektive sdf)

x


Område 3: Lättillgänglig information Vid årsskiftet 2003/2004 ska det både kommungemensamt och lokalt finnas lättillgänglig information om vad äldreomsorgen kan erbjuda och hur man får kontakt med verksamheten Genomfört Delvis


bedömas/vet ej Gemensam information som kan skrivas ut från kommunens hemsida

x

Information inom respektive stadsdel

x

Information på annat språk

x

”Katalog” Pågår

Område 4: Inflytande och trygghet Under 2002 och 2003 ska utvecklingsarbete inriktas på diskussioner och kunskapsinhämtning om mäns och kvinnors olika behov och förutsättningar Genomfört Delvis


bedömas/vet ejDiskussioner och kunskapsinhämtning

x

Från 2005 ska biståndsbeslutet utmynna i ett antal timmar vars innehåll den enskilde har stort inflytande över Genomfört Delvis


bedömas/vet ejDelmålet totalt x Timtaxa (2004) x Försöksverksamhet tidsram och servicemeny, Askim

x


Område 5: Anhörigstöd för olika behov Vid ingången av 2003 skall det finnas anhörigkonsulenter/anhörigombud som tillsammans med frivilligorganisationer och föreningar utvecklar anhörigstödet Genomfört Delvis

genomfört Ej genomfört

Kan ej bedömas/vet ej

Anhörigkonsulenter/ombud i alla stadsdelar

x

Samverkan med frivilligorganisationer och föreningar

x

Vid årsskiftet 2003/2004 ska det finnas större tillgång till avlösning Genomfört Delvis


bedömas/vet ej Större tillgång till avlösning

x

x

Innan årsskiftet 2003/2004 ska de som utför ett omfattande omvårdnadsarbete ha rätt till en kontaktperson och en individuellt utformad stödplan Genomfört Delvis


bedömas/vet ej ”Verktyg” tagits fram

x

Vid årsskiftet 2004/2005 ska det finnas ett utbud av olika stödformer som anhörigvårdaren kan välja mellan Genomfört Delvis


bedömas/vet ej Stödformer

x

Möjlighet välja x


Område 6: Äldreboende Under 2003 och 2004 ska socialt stimulerande aktiviteter och utevistelse prioriteras särskilt för att sedan ingå som en naturlig del i verksamheten Genomfört Delvis


bedömas/vet ej Prioritera stimulerande aktiviteter

x

Prioritera utevistelse

x

Vid årsskiftet 2003/2004 ska det finnas en systematik för att fånga in och åtgärda de boendes och anhörigas synpunkter och önskemål, exempelvis genom brukarråd Genomfört Delvis


bedömas/vet ej Brukarråd x Före utgången av 2005 ska det finnas fler boendeenheter för grupper med särskilda behov Genomfört Delvis


bedömas/vet ej Fler enheter x (demens)

Område 7: Samspelet mellan äldreomsorgen, primärvården och sjukhusvården Vid årsskiftet 2004/2005 ska det finnas rehabilitering som följer individen så länge behov finns Genomfört Delvis


bedömas/vet ej Rehabilitering som följer individen

x

Innan utgången av 2005 ska det finnas gemensamma vårdprogram för minst två diagnosgrupper och alla aktörer ska följa dem Genomfört Delvis


bedömas/vet ejGemensamma vårdprogram

x

Vårdprogram för omsorg/omvårdnad

x


Område 8: Kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring Under 2002 och 2003 ska utvecklingsarbete bedrivas kring grundläggande och gemensamma värderingar, attityder och förhållningssätt Genomfört Delvis


bedömas/vet ejGenombrottsprojekt bemötande m m

x

”Salutogen äldreomsorg”

Påbörjat

Innan utgången av 2003 ska alla verksamheter ha en enkel, tydlig och känd rutin för att få in synpunkter och klagomål från brukare Genomfört Delvis


bedömas/vet ej Ha en känd rutin x Vid årsskiftet 2004/2005 ska det finnas gemensamt utarbetade kvalitetskriterier för äldreomsorgen Genomfört Delvis


bedömas/vet ej Gemensamma kvalitetskriterier

x


Bilaga 3

Göteborgs stads Pensionärsråd Protokoll 2007-08-23

§ 34 Förslag till synpunkter över ”Uppföljningen av Göteborgs stads Äldreomsorgsplan”. Pensionärsrådet har fått tillfälle att lämna synpunkter över ”Uppföljning/Utvärdering av Göteborgs äldreomsorgsplan”. Arbetsutskottet presenterar ett förslag till yttrande som bifalls av Pensionärsrådet. Uppföljning/utvärdering av Göteborgs äldreomsorgsplan anser rådet vara ett bra och väl genomarbetat tjänsteutlåtande. Pensionärsrådet menade att det är viktigt att de lokala råden blir medvetna om den s.k. Äldreomsorgsplanen för Göteborg. Avsikten har varit att denna plan skall bearbetas och beslutas i varje stadsdelsnämnd. För att göra de lokala pensionärsråden medvetna om detta föreslår rådet att en TEMA-dag genomförs för alla lokala råd. Teman på denna dag kan, förutom Äldreomsorgsplanen, även innefatta genomgång av projekt inom Kompetensstegen samt Pensionärsrådens Reglemente. Frågan överlämnades till arbetsutskottet för beredning. I ärendet yttrade sig Bengt Carlsson och Leif Samuelsson. Pensionärsrådet beslutar

att bifalla arbetsutskottets förslag till yttrande. Marina Johansson, Lars Forsberg, Kerstin Ekman, Kerstin Andersson och Christina Holmqvist deltar ej i beslutet. Paragrafen justeras omedelbart

_____________________

Rätt avskrivet intygar: Britt Johansson



GÖTEBORGS STADS PENSIONÄRSRÅD 2007-08-23 Utvärdering av Göteborgs stads Äldreomsorgsplan

Göteborgs stads Pensionärsråd har fått möjlighet att lämna synpunkter på Utvärderingen av Göteborgs stads Äldreomsorgsplan.

Handlingsplanen för framtidens äldreomsorg i Göteborg ”Göteborgs stads äldreomsorgsplan för 2002 – 2010”, beslutades av kommunfullmäktige 2002-04-24. Pensionärsrådet har deltagit i arbetet med att ta fram förslag till mål och utvecklingsstrategier. Handlingsplanen målsättning är:

Att äldre skall kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende

Att äldre skall kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag

Att äldre skall bemötas med respekt

Att äldre skall ha tillgång till god vård och omsorg.

Utifrån denna målsättning har ett antal konkreta delmål tagits fram. Årliga avstämningar skall ske i respektive nämnd samt i kommunens samlade årsredovisning. ”Balansen” skall användas för att följa utvecklingen ur brukar- och verksamhetsperspektiv. Enligt KF-beslut skall en utvärdering ske efter tre år, dvs 2005. Denna har blivit försenad och har i stället genomförts under 2007.

Pensionärsrådet har fått möjlighet att lämna synpunkter på denna utvärdering.

Pensionärsrådet menar att den redovisade utvärderingen är en bra och tydlig utredning. Rådet påpekar vikten av att arbetet med planen fortsätter då man av utvärderingen kan utläsa att man kommit olika långt i arbetet med delmålen. Regelbundna uppföljningar, på initiativ av stadskansliet, är helt nödvändiga, menar rådet.

Man förutsätter också att de lokala pensionärsråden deltar både i arbetet med att genomföra målen samt i arbetet med utvärderingen av målen på respektive stadsdelsnämnd. Göteborgs stads Pensionärsråd emotser uppföljning från respektive stadsdelsnämnd för kännedom.

I de fall man väljer att knyta nya delmål till planen bör de följas upp och revideras på ett tydligare sätt och oftare än som hittills skett. Pensionärsrådets uppfattning i denna fråga är att man efterhand skall revidera och knyta nya mål till planen och att rådet skall med-verka i revideringen och framtagande av nya delmål. Målen skall vara tydliga och möjliga att följa upp. Uppföljningen skall ske oftare än idag.

Göteborgs stads Pensionärsråd

samt förslag till revidering av handlingsplan för ... · 2. planen revideras i enlighet med...

Documents