Samverkan och

samhällspåverkan

En workshop som ger dig praktiska exempel på ett lärosätes strategiska

samverkansarbete i syfta att skapa, sprida och nyttiggöra kunskap till gagn

för en positiv samhällsutveckling

Upplägg

Hej och välkomna!

Kort presentation av deltagarna

LiUs syn på samverkan och

nyttiggörande, hur vi organiserar

vår arbete?

Filmpremiär! och diskussion –

vad är nytta?

Pass 1 – nytta?

LiU:s VfS, VfN och VfT initiativ Verifiering för samverkan, nyttiggörande

och tillväxt

Några erfarenheter och exempel

Diskussion - hur stimulerar vi bäst det

breda universitetet att nyttiggöra sina

kunskaper?

Pass 2 – stöd till nytta?

Samverkan

Framgångsrik samverkan genererar värden som LiU

såväl som omgivande samhälle kan ta del av och

omsätta till gagn för en positiv samhällsutveckling

Samverkan inte är ett mål i sig utan ett medel för att

åstadkomma nytta såväl inom vårt universitet som i

det omgivande samhället.

Samverkan vid LiU är de relationer vi har och de aktiviteter vi genomför tillsammans med

aktörer från det omgivande samhället i syfte att aktivt bidra till att sprida och nyttiggöra

kunskap, stärka varandras utveckling och attraktivitet och därigenom öka kvalitén i vår

forskning och utbildning

”Högre utbildning och forskning ytterst syftar till att främja samhällets utveckling - samverkan mellan universitet och högskolor, näringsliv och det övriga samhället är en förutsättning för att så skall ske.” (Proppen) ”bidra till en samhällsutveckling baserad på kunskap” utgående från ett kontinuerligt arbete med att ”vidareutveckla och stärka samverkan med det omgivande samhället” (LiU)

Nyttiggörande

Vid LiU spänner nyttiggörandet över alla ämnen och discipliner och kan beskrivas som

framgångsrik tillämpning av forskning och utbildning i syfte att åstadkomma sociala,

ekonomiska, hälsomässiga, miljömässiga eller kulturella effekter till gagn för en positiv

samhällsutveckling baserad på kunskap.

Två exempel på nyttiggörande!

Diskussion I

Hur definierar vi nytta, nyttiggörande och genomslag; skiljer perspektiven sig åt beroende på forsknings- och utbildningsområde, vetenskaplig tradition och särart?

Hur når kunskapen ut, sprids och tillgängliggörs?

Vet vi alltid vem som kommer att nyttja kunskapen?

Hur långt sträcker sig sektorns ansvar avseende nyttiggörande?

Är så kallade ”impact case studies” en framkomlig väg för att bedöma nyttiggörande och genomslag, och vem avgör om kunskapen kommer till nytta?

Stimulansmedel för att nå

”Kunskap till nytta”

Verifieringsmedel

”Ta kunskapen

ett steg längre”

VfT Verifiering för tillväxt Mål: kommersialisering

VfS Verifiering för samverkan Mål: nya samarbeten / co-creation

VfN Verifiering för nyttiggörande Mål: kunskap till nytta

Ansökningar

• Exergaming för patienter med kroniska sjukdomar. Ansökan: PR, exergame coacher, material and resurser för att organisera en heldag kring Exergaming. Starta upp LiU-virtual bowling competition. För allmänhet + personer med kronisk sjukdom.

• IR-teknik för att detektera övermålade ytor som del av kursmoment och samarbete med museum. Ansökan: Tid för att ta fram kravspecifikation för kursinnehåll, utför tester. Studiebesök.

• Tid för att efter disputation kunna bearbeta forskningsresultat för extern målgrupp samt förmedla resultat.

Ansökningar

• Matematiska modeller för tillväxt av hjärntumörer. Ansökan: Tid för anpassning av resultat till realtidspresentationer i avancerad VR-miljö för medicinare, allmänhet, studenter.

• Tekniker för att göra textuell information enklare att förstå. Ansökan: Tid för planering, marknadsföring och genomförande av workshop för skribenter i offentlig förvaltning.

• Forskningsverksamheten i Ångströmshuset. Ansökan: Tid för att möjliggöra streaming av verksamheten i Ångström för t.ex. gymnasieelever.

Ansökningar

• Privatpersoners vilja och upplevda risk att utelämna personlig data i digitala sammanhang. Ansökan: Resor och deltagande vid EU-nätverks workshops och paneler i Trippel-helix-format.

• Resursåtervinning av (t.ex. metaller) ur Norrköping och Linköpings underjordiska infrastruktur. Ansökan: Framtagande av teateruppsättning tillsammans med Långsjö teater och Norrköpings konstmuseum för spridning till skolungdomar.

• Kunskap om klimatförnekelse. Ansökan: Föreläsningar, samtal och workshops för allmänheten, myndigheter och politiker.

Ansökningar • Val av familjehem utifrån etnicitetsperspektiv.

Ansökan: Tid för att anordna workshop för socialarbetare inom familjehemsvården.

• Ljudets möjligheter att förhöja en upplevelse. Ansökan: Demonstrator för publika miljöer, tid för etablering av samarbeten.

• Utveckling av hjärtfunktionsdemonstrator som både kan studera hjärtats funktion och hur blodet strömmar genom hjärtat. Ansökan: Tid + mjukvara för utveckling av demonstrator för studenter och allmänhet.

• Yngre mäns oro för prostatan. Ansökan: Informationsfilm för sociala medier angående prostatan.

Hur stimulerar vi bäst det breda universitetet att nyttiggöra kunskap?

Behövs verifieringsmedel och i vilken form/former?

Är det bra att styra sättet att nyttiggöra m.h.a verifieringsmedel

Stimulerar verifieringsmedel på rätt sätt till ökat nyttiggörande av

kunskap/forskningsresultat?

Kan vi förlita oss på att finansiärerna inkluderar tid för nyttiggörande i sina

forskningsmedel?

Diskussion II