sårbarhet vattenskyddsområden

Grundvattnets sårbarhet och vattenskyddsområden

Charlotte Defoort, SGU [email protected]

mailto:[email protected]

Geologin styr sårbarheten

Hög

genomsläpplighet-hög sårbarhet

Hög sårbarhet

Låg Sårbarhet

Måttlig sårbarhet

Sårbarhets- kartan

Presentatör

Presentationsanteckningar

Ljungby kommun sårbarhetskarta

Uppskattning av tid för att nå grundvattenytan om tillfälligt mättat flöde uppstår ovanför grundvattenytan

Från NV rapport 4852, Bedömning av grundvattnets sårbarhet.

1 m 5 m 10 m

Grus 1 - 100 m/h < 1 h < 1 h < 1 hSand 10 cm/d - 1 m/h < 1 d 1 d - 1 mån 1 d - 1 årSilt 1 cm - 1 m/år 1 mån - 1 år > 1 år > 10 årLera 1 - 10 cm/år 1 mån - 1 år - -Grov morän 10 m/år - 1 m/h < 1 d < 1 d - 1 mån 1 d - 1 årLerig morän 10 cm - 100 m/år 1 d - 1 mån 1 mån - 1 år 1 mån - 1 årTorv 1 - 100 m/år > 1 d - -

Jordart VattenhastighetDjup till grundvattenytan

Tid till grundvattenytan

Presentatör


Geologiska materialets egenskaper Kornstorlek styr genomsläpplighet

Grundvattnets sårbarhet

Foto Lena Blad

Presentatör


Föroreningens egenskaper Vattenlöslig eller ej Lättare eller tyngre än vatten

1 droppe diesel kan ge smakförändringar på 1 m3 vatten

Inströmningsområde

Utströmningsområde

Presentatör


Höjdpartier i terrängen utgör vanligen inströmningsområden, dvs områden där nederbörden tillförs grundvattnet. I lägre områden så ligger grundvattenytan på en hög nivå och tillfört vatten avleds snabbt till ytvattendrag. Det finns också områden som växelvis fungerar som inströmnings- respektive utströmningsområde. Infiltrationsanläggningar kan bara anläggas i områden där grundvattenytan alltid ligger så djupt under markytan att åtminstone ett vertikalt skyddsavstånd på 1 meter mellan infiltrationsytan och grundvattenytan kan upprätthållas. I områden med morän, andra finkorniga jordarter eller ytligt bergläge kan detta vara svårt att uppnå även i områden som bedöms vara huvudsakliga inströmningsområden

Viktiga sårbarhetsfaktorer

• Topografin antyder grundvattenytans läge, gäller ej isälvsavlagringar

• Vegetationen ger indikation på inströmnings- resp. utströmningsområde

• Hårdgjorda ytor

• Extra sårbara områden, t ex där jordmånsprofilen tagits bort och fastläggningen är reducerad (schakt, grustag, vägdiken, urban mark)

• Tätskikt, geomembran längs vägen

• Andra skyddsvärden (kultur, natur etc.)

Presentatör


Bedömning på plats Topografin antyder grundvattenytans läge, gäller dock inte inom Isälvsavlagringar. Där kan dock t.ex. grustäkter indikera djupet till grundvattenytan Vegetationen ger indikation på inströmning resp. utströmningsområde, t.ex. Tallskog, lingonris på torrt inströmningsområde, våtmarksväxter på utströmningsområden Hårdgjorda ytor, där ytavrinning sker i stället för infiltration Extra sårbara områden, t ex där jordmånsprofilen tagits bort och fastläggningen är reducerad (grustag, vägdiken, urban mark, ibland vägbank). Enskilda fastigheter, ev. med egna brunnar som kan avvägas Skyddsområdesskyltar, finns det gamla grundvattenrör och kanske gamla analoga utredningar som går att återanvända?

Om olyckan är framme

Någon ringer dig och berättar att en olycka har skett

– vad gör du?

Presentatör


Någon ringer och berättar att en olycka har skett – vad gör du?

Att tänka på:

Finns en beredskapsplan? Vad är min roll? (se nästa bild)

Ta snabbt reda på utsläppets storlek. Viktigt för bedömning av hur snabbt åtgärder behöver utföras.

Ta snabbt reda på jordartsförhållanden och djupet till grundvattnet. Viktigt för bedömning av hur snabbt utsläppet sprider sig i mark och ner till grundvattnet. Rör det sig om minuter/timmar eller veckor/månader?

Ta hand om fri fas på/i jorden så fort det är möjligt. Pumpa, sug eller med absorberande medel.

Kontrollera alternativa spridningsvägar (t ex ledningsgravar, ledningar, brunnar etc.).

Det är lättare att sanera jord än grundvatten (och en mindre volym än en större). Snabb åtgärd, t ex bortgrävning, av jord innan föroreningen sprids är att föredra. Spridning av förorening ger en större volym jord och grundvatten att sanera, dessutom på en djupare nivå. Kostsamt!

Försiktighet vid hantering av klass 1 produkter (t ex bensin). Explosionsrisk, inandning av ångor, hudkontakt.

Presentatör


Viktiga faktorer vid olyckor: Tiden för vertikal transport mellan utsläppspunkt och grundvattenytan Tiden för horisontell transport mellan utsläppspunkt och vattentäkt i händelse av att föroreningen nått grundvattnet ”4 meters regeln”, möjligheten att sanera snabbt Infiltration av föroreningar till bergets spricksystem, sanering i stort sett omöjlig Om sanering inte hinner utföras innan föroreningen når grundvattenzonen måste en väl tilltagen uppehållstid mellan utsläppspunkt och vattentäkt finnas för att kunna åtgärda föroreningen innan den når vattentäkten

Roller vid en sanering

Roll/uppgift:

• Ställer åtgärdskrav (skall inte leda saneringsarbetet)

• Saneringsledning/ saneringsåtgärder i akut skede

• Saneringsåtgärder efter akut skede

• Saneringsledning (efter akut skede), provtagning, miljökontroll, kontrollprogram, myndighetskontakter, saneringsrapport

• Beställare av provtagning, saneringsledning och saneringsåtgärder

Utförs av: • Tillsynsmyndighet (oftast miljökontor,

länsstyrelsen vid större utsläpp/olyckor)

• Räddningstjänsten

• Saneringsentreprenör

• Miljökonsult

• Förorenaren eller dennes försäkringsbolag – eller kronofogde/tillsynsmyndighet (”verkställighet/ rättelse på den felandes bekostnad”)

Vattenskyddsområde

Vattentäktszon kring brunnen/brunnarna

Primär skyddszon, inströmningsområde 100 dygn

Sekundär skyddszon, 1 års uppehållstid Tertiär skyddzon, resterande tillrinningsområde

Underlag vattenskyddsområden och dess tillsyn

SGUs roll i arbetet med vattenskyddsområden

3. Tillhandahålla geologisk information - underlagsmaterial för vattenskyddsområden

1. Ansvarig myndighet för miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet

2. Svara på remisser om vattenskyddsområden (enl. 26 § förordning 1998:1252 om områdesskydd enligt miljöbalken)

Presentatör


Vad ska skyddas och varför?

• Generellt svårt/omöjligt att rena förorenat grundvatten,

• I första hand se till att undvika potentiellt förorenande verksamheter och markanvändning

• I andra hand, se till att upptäcka föroreningen i tid och hinna sanera

• I tredje hand, nedbrytning, fastläggning eller utspädning

• Databaser, t.ex.

– parameterdatabasen

– jorddjup

– Grundvattennivåer

– georegister (särskilt karttjänsten geoobservationer)

– brunnsarkivet

Information - tillgänglig via SGU

Underlag och vägledning för tillsynen

Information - tillgänglig via SGU forts.

• Kartmaterial, både digitalt och tryckt, bland annat – berggrund – geofysik

– grundvatten – jordarter GRANITER

BASITER

GNEJSER

Isälvs- sediment

Isälvssediment under silt

Älvsediment

Svallsediment

Berg

Morän

Mäktiga finsediment grundvattentillgångar kan finnas

Mindre goda uttagsmöjligheter i urberg

Mycket stor grundvattentillgång i jordlager

Grundvattnets strömningsriktning

Grundvattennivå

Mycket stor grundvattentillgång under täta jordlager

Presentatör


Laserscannade höjddata

Planering = Grunden till en hållbar utveckling

Presentatör


Många intressen vill utnyttja områden med stora grundvattentillgångar och för den delen även fina sjöar Tillgångarna är i många fall begränsade, i synnerhet för stora uttag av vatten

Att tänka på vid handläggning av tillstånd och dispenser

• Varje plats är unik, tänk efter varje gång och använd tillgängligt underlag

• Väg risken för förorening mot värdet på vattentäkten/vattenförekomsten, (tänk gärna även regionalt och på framtida vattenbehov)

• Beakta försiktighetsprincipen…

• Verka för att skyddande jordlager hålls intakta

• Föroreningar får inte nå grundvattnet - pga. snabb spridning och långsam nedbrytning

Vad är vatten värt, och förstår vi värdet?

• Stor vattentäkt 1100 MSEK • Mindre vattentäkt 100 MSEK • Stora samhällskostnader vid störningar 100-

500 MSEK (rapport 7, 2009 VAS-rådet)

Vattenförsörjning, materialförsörjning eller bara ett bra ställe att bo på?

sårbarhet vattenskyddsområden

Environment