scorecard.se 2009/2010

ACT for ICT and SWEDEN SCORECARD.SE 2009/2010 Idag är Sverige världsledande inom it – men missar vi att bygga för framtiden? Vår förmåga att använda it är avgörande för Sveriges framtida konkurrenskraft och tillväxt. IVA-projektet Scorecard.se fokuserar på de fem viktigaste framgångsfaktorerna. Hur kan vi mäta och beskriva sambanden? Hur står sig Sverige internationellt? Och hur kan vi agera för att bli ännu bättre?

KUNGL. INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEMIEN (IVA) är en fristående akademi med uppgift att främja tekniska och ekonomiska vetenskaper samt näringslivets utveckling. I samarbete med näringsliv och högskola initierar och föreslår IVA åtgärder som stärker Sveriges industriella kompetens och konkurrens kraft. För mer information om IVA och IVAs projekt, se IVAs webbplats: www.iva.se.

Utgivare: Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), 2010 Box 5073, se-102 42 Stockholm Tfn: 08-791 29 00

IVA-M 416ISSN: 1102-8254 ISBN: 978-91-7082-818-8

Layout: Pelle Isaksson

Denna rapport finns att ladda ned som pdf-fil via IVAs hemsida www.iva.se/scorecard.

3

Scorecard.se har även under sitt tredje år lagt stor vikt vid framgångsfaktorn Kompetensförsörjning som är den mätare som fortfarande ger sämst utslag. Initiativet VäljIT som drivs av IT&Telekomföretagen inom Almega i samverkan med Scorecard har bland annat genomfört ett större initiativ för att fler ungdomar ska välja högre it-utbildningar eller högre utbildningar med it-innehåll. Den positiva attityden till it och det höga intresset för it bland ungdomar är lika glädjande och uppmuntrande som det är bekymmersamt att det trots detta är så få som faktiskt väljer it, även om det är positivt att fler väljer it-inriktade utbildningar även i år. Det finns en stor och outnyttjad potential som VäljIT och Scorecard vill öka förutsättningarna för att bättre ta tillvara. Vi hoppas att fler känner sig manade att vara med och kraftsamla kring denna viktiga nationella utmaning.

Vi fortsätter också arbetet med mätetalen för de övriga fyra framgångsfaktorerna så att vi får så goda förutsättningar som möjligt att följa och påverka Sveriges förmåga att utveckla och använda it för ökad produktivitet, konkurrenskraft och tillväxt.

Stockholm, februari 2010

Dan Jangbladordförande

Staffan Eriksson Björn Stattinprojektledare projektledare

Förord

5

Innehåll

Sammanfattning ............................................................................................................ 6

1. VarförScorecard.se? ...................................................................................................... 9

2. Defemframgångsfaktorerna ....................................................................................... 11

3.Detbalanseradestyrkortet–mätetalochmål ...............................................................13 1. Sveriges relativa effektivitetsfördelar ........................................................................ 14 2. It i produkter och processer .......................................................................................15 3. Forsknings- och innovationssystemet ....................................................................... 18 4. Kompetensförsörjningen .......................................................................................... 20 5. Attityden till svensk it-förmåga ................................................................................ 21

4.Sambandmellandefemframgångsfaktorerna ............................................................. 23

5.Utvecklingenmellan2008och2009 .............................................................................25

6.Detfortsattaarbetet .................................................................................................... 27

7.Bilaga .......................................................................................................................... 29

6

Sammanfattning

IVA-projektet It utan gränser tog fram de fem vik-tigaste framgångsfaktorerna för Sveriges förmåga att utveckla och använda it för ökad produktivi-tet, konkurrenskraft och tillväxt. Det efterföljande projektet Scorecard.se mäter, synliggör och följer nu upp de fem framgångsfaktorerna för att möjlig-göra rätt analys och åtgärder i rätt tid. Scorecard.se pågår till och med år 2011.

Global Competitive Index (GCI) som mäter in-ternationell konkurrenskraft placerar i år Sverige på fjärde plats efter Schweiz, USA och Singapore. De två tidigare åren låg Sverige också på en fjärde plats. Kompositindexet består av både offentlig statistik och enkäter och uppdateras årligen av World Economic Forum. Faktorer som bland an-nat pekas ut som starka för Sverige är vår höga it-mognad och förmåga att använda it i företag, organisationer och privatlivet.

Våra it-investeringar mätt i relation till brutto-nationalprodukten (BNP) placerar Sverige på an-dra plats före Storbritannien. 3,7 procent av BNP investerades i it under 2008. I absoluta tal blir det cirka 100 miljarder kronor.

När det gäller forsknings- och innovationssyste-met är inte mätetalet lika positivt. Både volymen i kronor och andelen av it-FoU vid landets lärosäten har minskat något de senaste åren.

Kompetensförsörjning genom utbildning och grundforskning är den faktor i det balanserade styrkortet som skapar den största obalansen. An-talet sökande till högre it-utbildningar har under de senaste åren haft en kraftigt negativ utveckling samtidigt som andra länder, inte minst de asia-tiska, uppvisar ett mycket snabbt växande antal utexaminerade från högre it-utbildningar i abso-luta tal. Glädjande nog skedde ett trendbrott un-der 2007. Antalet antagna till it-relaterade utbild-ningar ökade med cirka 15 procent under 2008, och med ytterligare 25 procent under 2009. Cirka 9000 studenter antogs till en it-relaterad utbild-ning med start under höstterminen.

Under året har IT&Telekomföretagen inom Almega fortsatt en flerårig satsning i samarbete med Score-card och KK-Stiftelsen under namnet VäljIT som syftar till att skapa en bättre kommunikations-plattform så att företag, universitet och högsko-lor kan öka informationskvaliteten och kunskap hos ungdomar om it-relaterade utbildningar och karriärvägar. Det är lika glädjande att attityd och intresse för it är så högt bland ungdomar som bekymmersamt att det trots detta är så få som faktiskt väljer it. Det finns en stor och outnyttjad potential som VäljIT och Scorecard vill öka för-utsättningarna för att bättre ta tillvara, speciellt gäller detta de låga andel kvinnor som väljer it-relaterade studier.

Scorecards nyligen genomförda attitydunder-sökning visar också att svenskarna i allmänhet är fortsatt mycket positiva till it. It är viktigt för Sve-riges konkurrenskraft tycker 93 procent av svensk-arna. Sverige anses också ha en hög it-kompetens jämfört med andra länder.

Sammantaget visar alltså det balanserade styr-kortet att det finns ett par fundamentala långsikti-ga framgångsfaktorer som kan leda till att Sveriges totala it-förmåga, och därmed konkurrenskraft och tillväxttakt, utvecklas negativt. Detta även om Sveriges totala position för närvarande upplevs och bedöms som världsledande.

Scorecard.se kommer att följa utvecklingen av samtliga framgångsfaktorer och lyfta fram ini-tiativ inom varje framgångsfaktor som kan bidra till en utveckling mot stabila mätetal och att alla mätare står på grönt. Under 2010 övergår ansva-ret för att underhålla och uppdatera Scorecard till IT&Telekomföretagen inom Almega.

7

It utan gränser – 2006Styrgrupp

Ordf. Håkan Eriksson, EricssonLouise Adelborg, vd JusekAnders Englund, vd PrevasAnne-Marie Fransson, AlmegaJan Jangsäter, SIFAnn-Marie Nilsson, IVA Avd XIIJonas Wallberg, VINNOVA

Drevs under 2006 med Björn Stattin som projektledare.

Scorecard.se – 2007Styrgrupp

Ordf. Håkan Eriksson, EricssonPer Eriksson, gd VINNOVAAnders Flodström, universitetskansler HSVDan Jangblad, SAABÅsa Torstensson, infrastrukturminister Näringsdepartementet (representerad av Staffan Jonson)Lena Treschow Torell vd IVAAnne-Marie Fransson, förbundsdirektör IT&Telekomföretagen inom Almega

Drevs under 2007–2008 med Staffan Eriksson som projektledare.


Ordf. Håkan Eriksson, EricssonPer Eriksson, gd VINNOVAAnders Flodström, universitetskansler HSVDan Jangblad, SAABÅsa Torstensson, infrastrukturminister Näringsdepartementet (representerad av Staffan Jonson)Lena Treschow Torell/Björn O. Nilsson, vd IVAAnne-Marie Fransson, förbundsdirektör IT&Telekomföretagen inom Almega

Drevs under 2008 med Staffan Eriksson och Björn Stattin som projektledare.


Ordf. Dan Jangblad, SAABJonas Wallberg, VINNOVAAnders Flodström, universitetskansler HSVUlf Wahlberg, SAABBjörn O. Nilsson, vd IVAAnne-Marie Fransson, förbundsdirektör IT&Telekomföretagen inom Almega

Drevs under 2009 med Staffan Eriksson och Björn Stattin som projektledare.

9

Vår förmåga att använda it är avgörande för Sve-riges konkurrenskraft och tillväxt. För organisa-tioner och nationer är teknikutvecklingen och för-mågan att använda it den viktigaste faktorn för att höja produktiviteten. Produktivitetsutvecklingen är i sin tur den viktigaste framgångsfaktorn för or-ganisationers och nationers konkurrenskraft och tillväxt i en global värld. Förmågan att använda it blir därmed den viktigaste faktorn för att bi-behålla och stärka Sveriges konkurrenskraft och tillväxt.

Med detta som utgångspunkt kan slutsatserna från IVA-projektet sammanfattas med:

För det första: Det finns fem framgångsfaktorer som är viktigare än andra för att bibehålla och för-stärka Sveriges förmåga att utveckla och använda it i produkter och processer, och därmed skapa produktivitetsökning, konkurrenskraft och till-växt. De fem samverkande framgångsfaktorerna är:

1. Sveriges relativa effektivitetsfördelar2. It i produkter och processer3. Forsknings- och innovationssystemet4. Kompetensförsörjning5. Attityden till vår förmåga att använda it

För det andra: Vi är bättre än vi tror. Samman-taget har Sverige en framskjuten och stark posi-tion i ett internationellt perspektiv. Det finns en kvardröjande och omotiverat defensiv inställning i samhället till vår förmåga att möta de internatio-nella megatrenderna offshoring och outsourcing. Dessutom finns en bristande förmåga att attrahera ungdomar till att välja utbildningsinriktning med stort it-innehåll.

Styrgruppen och projektgruppen bakom pro-jektet såg ett behov av att mäta och följa upp ut-vecklingen av de fem framgångsfaktorerna. Syftet

är att ge en tydlig och enkel helhetsbild som ger tidiga signaler om eventuella obalanser som krä-ver ett fokuserat och kraftfullt agerande från de ansvariga.

Det ursprungliga projektet efterlyste ett ledar-skap för it-relaterade frågor i Sverige. Scorecard.se vill bidra till att öka synligheten och debatten kring dessa framgångsfaktorer. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för ett långsiktigt och uthål-ligt förbättringsarbete kring en av våra viktigaste samhällsfrågor.

Ett tydligare ledarskap för it i Sverige och ett ut-hålligt nationellt förbättringsarbete inom it blir ett viktigt bidrag till ökad svensk konkurrenskraft. En sådan utveckling leder i sin tur till fler, större och starkare svenska it-leverantörer som på sikt också kan attrahera fler nischade offshoringaffä-rer – till Sverige!

Vi har valt att använda tekniken med ett så kall-lat balanserat styrkort för att lyfta fram, mäta och följa upp utvecklingen inom de fem framgångsfak-torerna. Uppföljningen måste ske över en följd av år. Scorecard.se har fram till och med 2009 drivits av IVA. Under 2010 övergår ansvaret för Score-card.se till IT&Telekomföretagen inom Almega.

1. Varför Scorecard.se?

11

Figur 1: De fem framgångsfaktorerna

Forsknings- och Innovationssystemet

Vilka är de främsta framgångsfaktorernasom Sverige måste kraftsamla kring?

Sveriges relativa effektivitetsfördelar

It i produkteroch processer

Kompetensförsörjninggenom utbildning och grundforskning

Attityd till Sveriges förmåga

att använda it

1. Sveriges relativa effektivitetsfördelarVi vill att företag väljer Sverige som bas för sin verksamhet på goda marknadsekonomiska grunder. Ekonomiska spelregler och regulato-riska förutsättningar är viktiga för lokalisering av it-verksamhet, men också parametrar som miljö, säkerhet, boende, skolor och hälsovård påverkar.

2. It i produkter och processerVi vill att fler företag och organisationer arbetar effektivt med att få större nytta och affärsvärde ur investeringar i it i produkter och processer. Vi vill också öka benägenheten för alla användare av it i produkter och processer att i neutral global konkurrens göra ett aktivt val att öka samarbetet med svenskbaserade företag vid outsourcing och offshoringaffärer.

3. Forsknings- och innovationssystemetVi vill ha ett fungerande innovationssystem som leder till fler och växande företag, som ger näring

åt att ändra attityder och bidrar med goda exem-pel på framgångsrika individer och organisationer. Vi vill att fler i Sverige ska satsa på högteknologisk forskning och utveckling och vi vill attrahera fler till nyföretagande och entreprenörskap inom it-sektorn.

4. KompetensförsörjningenVi vill säkerställa en jämn och hög it-kompetens till beställare och leverantörer. Ur ett internatio-nellt perspektiv ska Sverige ses som ett enda stort och ledande nationellt it-campus. Vi vill att yngre personer söker sig till högre it-utbildningar.

5. Attityden till svensk it-förmågaVi vill att de personer som verkar i landet ska ha en positiv attityd till svensk it-förmåga. En po-sitiv attityd ökar också intresset för att utbilda sig inom it. Men attityden påverkar även hur ef-fektivt it används i hela samhället.

2. De fem framgångsfaktorerna

13

Figur 2



Forsknings- ochinnovations-systemet

Attityd till Sverigesförmåga att använda it

Kompetensförsörjning

Mätetal: Antagna till högre it-utbildning

Mätetal: Global Competitiveness Index

Mätetal: Investeringar i it upp-delat på insatsvaror och investeringsvaror (BNP)

Mätetal: It-investeringar uppdelat på företag och högskolor

Mätetal: Attityden till it

Det balanserade styrkortet är en beprövad metod för att visa och följa några väl utvalda mätetal. En positiv utveckling, i balanserad samverkan, leder helheten i önskad riktning. I det här fallet är syftet att mäta och följa utvecklingen för fem framgångs-faktorer. Huvudsyftet med att mäta är att kunna följa hastighet och riktning i utvecklingen mot må-len. Detta ställer krav på att valda mätetal tillräck-ligt väl speglar den utveckling som ska observeras, följas och påverkas. Valda mätetal ska därmed vara en tillräckligt bra indikator för att med ett komplet-terande och bakomliggande resonemang leda till rätt diskussion och slutsatser. Ambitionen bakom valda mätetal är dessutom att de ska vara:

• enkla att förstå• jämförbara med andra länder• spårbara över tid.

Scorecard.se är en flerårig satsning. I takt med att kunskapen ökar om vilka mätetal som är tillgäng-liga och uppfyller uppsatta kriterier så kan dessa komma att förbättras och kompletteras, förutsatt att detta inte får alltför negativ inverkan på spår-barheten över tid. Huvudsyftet med de valda mä-tetalen i Scorecard.se är inte att uppnå exakt preci-sion i mätetal och mätmetoder, utan att exponera och följa förändringar.

Nedan redovisas de mätetal som valts ut för de fem framgångsfaktorerna till konferensen för Scorecard.se den 25 februari 2010.

Resultatet redovisas även på hemsidan: www.iva.se/scorecard.

3. Det balanserade styrkortet – mätetal och mål

14

1. Sveriges relativa effektivitetsfördelar

Vi vill att företag väljer Sverige som bas för sin verksamhet på goda marknadsekonomiska grun-der. Ekonomiska spelregler och regulatoriska förutsättningar är viktiga för lokalisering av it-verksamhet, men också parametrar som miljö, säkerhet, boende, skolor och hälsovård påverkar.

Mätetal: Global Competitiveness Index (från World Economic Forum)

Syftet med denna framgångsfaktor är att fånga hur attraktivt Sverige är som investeringsland. Attraktiviteten påverkar starkt inflödet av kapital till näringslivet i Sverige. Kapitalflödet är också ofta kopplat till ett inflöde av kunskap. Attrak-tiviteten bestäms av företagens förväntningar. I grunden är det en fråga om företag kan bedriva lönsam verksamhet i Sverige.

I den alltmer globala ekonomin vi lever i så verkar många stora företag över stora delar av världen. När man studerar hur deras olika verk-samheter är lokaliserade finner man att produk-tionskedjan blir alltmer uppdelad. Olika funktio-ner förläggs i olika länder och regioner. Det gör att internhandeln inom dessa koncerner utgör en allt större del av världshandeln. Men man kan tro att denna specialisering har gått längre än vad den i verkligheten har gjort. Uttryck som ”Kina är numera världens verkstadsgolv” är ett exem-pel på detta. Den alltmer dominerande delen av produktionen konsumeras alltjämt på samma kontinent som där den producerats. Det är natur-ligtvis inte bara frågan om varor och tjänster för privat konsumtion utan också såväl om råvaror och insatsvaror som köps av andra företag som investeringsvaror.

För ingen av länderna USA, Japan eller Kina motsvarar exporten mer än en tiondel av brutto-nationalprodukten. Kina är numera Japans största handelspartner. Även EU betraktat som land exporterar inte heller mer än 10 procent av sin BNP utanför regionen. Däremot finns det en stark tendens inom EU att koncentrera verksam-heten till färre platser. Det är inte längre nödvän-digt för storföretagen att producera i Storbritan-

nien, Tyskland, Frankrike, Italien och i Norden. Det har ökat konkurrensen mellan dessa länder om det internationella kapitalet för investeringar i produktion i Europa för användning i Europa.

Det finns dock en ökad grupp aktiviteter som förläggas till ett enda land eller stad i världen. Till denna grupp hör stora delar av FoU-verk-samheten, delar av programutveckling, speciellt för standardprogramvara och innehållsindustrin. Andra kunskaper som sprids över hela världen är varumärken och koncept för allt från konsultfö-retag till detaljhandelsföretag.

Denna verklighet gör att Sveriges attraktivitet har betydelse för om det internationella kapitalet väljer att lokalisera verksamhet till Sverige istället för andra delar av Norden, andra delar av Eu-ropa och i vissa fall andra delar av världen. Det är dock bara i undantagsfall det är fråga om att bygga upp verksamhet från grunden, utan det är normalt fråga om att köpa befintliga verksam-heter och framförallt om dessa sedan ska växa eller krympa. Eftersom de globala företagen har tillgång till de flesta betydelsefulla marknaderna i världen är det inte fråga om att slå sig in på nya marknader i konkurrens med inhemska tillver-kare, vilken kan vara en utdragen process. Utan istället är det fråga om var produktion och ut-veckling för många marknader ska vara lokalise-rad. Det innebär att dessa företag hela tiden tar beslut om var de ska expandera och var de ska krympa. Det gör att förändringar i den relativa attraktiviteten får ett snabbt genomslag i kapi-talströmmarna.

Vad som påverkar hur ett företags verksamhet i ett visst land eller stad utvecklas avgörs av ett mycket stort antal faktorer. Av dessa är en del enklare att mäta och därmed att skaffa sig kun-skap om, medan andra är av en mer svårfångad natur. Det innebär att dessa beslut görs baserade på såväl fakta som intuition.

Ett ambitiöst försök att fånga hela denna bredd av faktorer har gjorts av Word Economic Forum som skapat måttet Global Competitiveness In-dex (GCI). GCI ska fånga de faktorer som skapar grunden för en nations långsiktiga produktivitets-

15

Figur 3: Världens tio mest konkurrenskraftiga länder baserat på GCI, Global Competitiveness Index, World Economic Forum, 2009

Land 2009 2008 2007 2006

Schweiz 1 2 2 4

USA 2 1 1 1

Singapore 3 5 7 8

Sverige 4 4 4 9

Danmark 5 3 3 3

Finland 6 6 6 6

Tyskland 7 7 5 7

Japan 8 9 8 5

Kanada 9 10 13 12

Holland 10 8 10 11

2. It i produkter och processer

utveckling, som enligt de själva är samma faktorer som påverkar lönsamheten i företagsinvesteringar i landet. Indexet är baserat på såväl en omfattande enkät till företag i länder som faktiska data. World Economic Forum hävdar att de täcker in 134 län-der i sitt index.

Det kan ifrågasättas om indexet verkligen fång-ar det som avses på ett bra sätt. Likafullt är det troligt att andra försök att fånga denna företeelse skulle leda till en liknande bild. En stor styrka i GCI är dess genomslagskraft, vilket gör att det kan tänkas påverka företagsledningars uppfatt-ning om förutsättningar för affärsverksamhet och avkastning av investeringar i olika länder. Så även bortsett från om de är bra eller dåliga mått har de antagligen betydelse för kapitalflödena i världen. Följaktligen är det av stort värde att ha en hög ran-king. När man studerar dessa mått närmare finner man att skillnaden mellan de länder som ligger i toppen är relativt liten och när dessutom måtten förändras hela tiden kommer det bli betydande omkastningar i rankingen mellan åren.

2009 hamnar Sverige på en fjärde plats bland världens länder, efter Schweiz, USA, och Singa-pore. Som framgår av tabellen nedan bibehåller Sverige sin fjärde plats från föregående år bland världens mest konkurrenskraftiga länder.

Man måste dock komma ihåg att skillnaden i världen för GCI är mycket små. Skillnaden mel-lan Schweiz i toppen år 2009 och Holland tio platser längre ned är så liten som mellan 5,60 och 5,32.

Vi vill att fler företag och organisationer arbetar effektivt med att få större nytta och affärsvärde ur investeringar i it i produkter och processer. Vi vill också öka benägenheten för alla användare av it i produkter och processer att i neutral global konkurrens göra ett aktivt val att öka samarbetet med svenskbaserade företag vid outsourcing och offshoringaffärer.

Mätetal för it i produkter1. It-insatsvaror och tjänster i relation till BNP

Mätetal för it i processer2. It-investeringsvaror och tjänster i relation till BNP

Faktorer som bland annat pekas ut som starka för Sverige är vår höga it-mognad och förmåga att an-vända it i företag, organisationer och privat livet.

För att öka förståelsen för vilka komponenter som ingår i företags och organisationers it-förmå-ga, och för vad som ska mätas, behöver vi välja en beskrivningsmodell och några definitioner.

Figur 7 beskriver ett företags viktigaste proces-ser och de definitioner av investeringsvaror och tjänster respektive insatsvaror och tjänster som vi valt att använda inom Scorecard.se.

De valda definitionerna är viktiga eftersom de är vedertagna begrepp hos de institutioner som regelbundet utför mätningar inom detta område,

16

Figur 5: It-investeringsvaror och tjänster i relation till BNP

0 %

2 %

4 %

6 %

8 %

10 %

2006200520042003200220012000

Figur 4: It-insatsvaror och tjänster i relation till BNP

0 %

2 %

4 %

6 %

8 %

10 %

2006200520042003200220012000

Figur 6: Företags förmåga att använda It till stöd för effektivare processer

Infrastruktur

Effektivitet i it-processerna

Förä

ndri

ngsl

edni

ng &

ve

rksa

mhe

tsut

veck

ling

It-investerings-varor och tjänster i relation till BNP

Effektiviteten i företagets olika processer

* Produktivitet relaterad till förmågan att använda it i processer/BNP

Produktivitet*

Förbättrade arbetssätt i processerna – använder nya system/funktioner

System

It:s stöd till övriga affärsprocesser och stödprocesser

Innovativa arbetssätt i processerna – ändrat beteende och förhållningssätt

Mätetal 2

Mätetal 1

17

Figur 7: Användningen av it inom ett företag

Definitioner:Insatsvaror & tjänster = Hårdvara och mjukvara som ingår i de varor och tjänster som företaget producerar och levererar

Investeringsvaror & tjänster = Investering i hårdvara och mjukvara i syfte att öka effektiviteten i företagets olika processer.

Stödprocesser inklusive it

Mfg – försäljning – leverans

ProduktionVaror och

TjänsterProduktutveckling

som till exempel SCB i Sverige och Eurostat på eu-ropeisk nivå.

1. It-insatsvaror och tjänster i relation till BNP I bilden illustreras detta med de blåa romberna och ger ett mått på andelen it i företagens pro-duktion av varor och tjänster oavsett om detta är hårdvara eller mjukvara.

År 2006, som är det senaste året med tillgäng-lig statistik, blev mätetalet för Sverige 6,4 pro-cent.

Någon internationell jämförelse finns inte i år men ambitionen är att möjliggöra detta till senare års Scorecard. Vi ser en ökande trend de senaste fyra åren. Men det är en bit kvar till nivåerna kring år 2000/2001, som var 8 procent som bäst.

För it i processer har vi använt mätetalet:

2. It-investeringsvaror och tjänster i relation till BNPI bilden ovan illustreras detta av de röda rom-berna som ett mått på hur mycket företagen in-vesterar i infrastruktur, hårdvara och mjukvara som syftar till att öka effektiviteten i företagets olika processer.

År 2006, som är det senaste året med tillgäng-lig statistik, blev mätetalet för Sverige 3,8 pro-cent.

Någon internationell jämförelse finns inte i år men ambitionen är att möjliggöra detta till senare års Scorecard. Mätetalet har varit konstant de se-naste fyra åren. År 2000 var mätetalet 5 procent.

Om man bara mäter detta för att få en uppfatt-ning om företagens förmåga att använda it i sina processer så blir det ett något trubbigt mätetal, eftersom mätetalet inte säger någonting om vår förmåga att verkligen använda investeringarna för ökad produktivitet. Därför vill vi också mäta effektiviteten i företagets olika processer. Att mäta i vilken utsträckning företagen verkligen

har förmåga att skapa effektivare arbetssätt och förhållningssätt i verksamhetens processer med stöd av it är önskvärt men inte alldeles enkelt.

Figur 6 visar vikten av att finna ett bra sätt att följa upp effektiviteten i företagens processer. Undersökningar1 har visat att företag som ensi-digt satsar på investeringar i infrastruktur och system får ut cirka 2 procent produktivitetsök-ning och företag som mer ensidigt satsar på för-ändringsledning och verksamhetsutveckling får ut 3–4 gånger så hög produktivitet medan företag som är skickliga att arbeta i och samordna båda dimensionerna kan få ut produktivitetsökningar på uppemot 20 procent.

1 McKinsey och London Business School (2004) och Exido (2007).

18

Figur 8: FoU-investeringar i it som procent av BNP

0,0 %

0,5 %

1,0 %

1,5 %

2,0 %

2,5 %

3,0 %

3,5 %

4,0 %2008 2007 2006

Euro

pean

Unio

n

(15 c

ountr

ies)

Euro

pean

Unio

n

(25 c

ountr

ies)Ita

ly

Norway

Spain

Irelan

d

Franc

e

German

y (inc

luding

ex-G

DR fro

m 1991

)Jap

an

Nether

lands

Denmark

Switz

erlan

d

Finlan

d

United

State

s

Swed

en

United

King

dom

Procent av BNP

3. Forsknings- och innovationssystemet

Vi vill ha ett fungerande innovationssystem som leder till fler och växande företag, som ger nä-ring åt att ändra attityder och bidrar med goda exempel på framgångsrika individer och organi-sationer. Vi vill att fler i Sverige ska satsa på hög-teknologisk forskning och utveckling och vi vill attrahera fler till nyföretagande och entreprenör-skap inom it-sektorn.

Här redovisar vi två mätetal, ett för näringslivet och ett för universitet och högskolor.

Mätetal: Investeringar i it som procent av BNPFaktorer som bland annat pekas ut som starka för Sverige är vår höga it-mognad och förmåga att använda it i företag, organisationer och privatli-vet. Ett mått på hur mycket it används i landet är investeringar i just it. Det är ett något trubbigt mätetal, efter som det endast visar den ena dimen-sionen – inte något om hur it används och bidrar

till ett bättre innovationssystem. I årets Scorecard mäter vi landets it-investeringar i förhållande till BNP. År 2008 hamnar Sverige på andra plats efter Storbritannien med 3,7 procent av BNP eller cirka 100 miljarder kronor.

Mätetal: It-FoU vid lärosäten och dess andel av total FoUDe kanaler genom vilka kunskap genererad vid lärosäten nyttiggörs i företags innovationer är många till antalet. Forskningsgenererad kunskap kan överföras genom exempelvis:

• vetenskapliga publikationer och tekniska rapporter• offentliga vetenskapliga konferenser och möten• informella forskarkontakter• rekrytering av forskare• forskarutbyte• köp av patentlicenser• uppdragsforskning• gemensamma forskningsprojekt

19

Figur 9: It-FoU (miljoner kronor, fasta priser) vid lärosäten och dess andel av total FoU vid lärosätena

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

20072005200320011999199719950,0 %

0,5 %

1,0 %

1,5 %

2,0 %

2,5 %

3,0 %

3,5 %

4,0 %

4,5 %

5,0 %

Miljoner kronor

Miljoner kronor

Andel av FoU vid lärosäten

Källa: SCB

Andel av FoU vid lärosäten

Företag använder framför allt informella forskar-kontakter, deltagande i konferenser och veten-skaplig litteratur för att inhämta kunskap från högskolan. Men också licensiering, uppdrags-forskning och gemensamma forskningsprojekt är viktiga kanaler för nyttiggörande. Rekrytering av forskare, antingen direkt från lärosätena eller från andra företag, är en kanal som är speciellt viktig när ett företag ger sig in på ett nytt kunskaps- och/ eller teknikområde.

En samlande indikator på den kunskap som kan genereras vid svenska universitet och högskolor och som kan bidra till industriellt nyttiggörande är insatser i FoU vid lärosäten. När det gäller ökad kunskap inom it är det naturligt att titta närmre på den del av forskningen som bedrivs inom ämnet informationsteknik. Informationsteknik omfattar bland annat datavetenskap, reglerteknik, telekom-munikation, signalbehandling, bildanalys, dator-teknik och systemteknik.

Med undantag för perioden 2003–2007 har it-forskningen vid svenska lärosäten ökat trendmäs-sigt under den observerade perioden. Mellan 1995 och 2007 ökade omfattningen av it-forskning vid svenska lärosäten i fasta priser med knappt 50 procent. I och med att den totala forskningen vid svenska lärosäten under samma period expande-rade har inte it:s forskningsandel öket, utan tvärt om minskat de senaste åren.

20

Figur 12: Antagna till högre it-utbildningar

6090

7164

8985

20082007 2009

Figur 13: Mer än 8 av 10 skulle rekommendera en närstående att utbilda sig inom it

Ja, absolut52 %

Ja, kanske31 %

Vet ej/ej svar4 %

Nej, knappast9 %

Nej, absolut inte3 %

4. Kompetensförsörjning

Vi vill säkerställa en jämn och hög it-kompetens till beställare och leverantörer. Ur ett internatio-nellt perspektiv ska Sverige ses som ett enda stort och ledande nationellt it-campus. Vi vill att yngre personer, och fler kvinnor, söker sig till högre it-utbildningar.

Mätetal: Antal antagna till högre it-utbildningarFör att Sverige ska vara en framstående it-nation krävs erfarna och kunniga personer.

Kompetens kan tillhandahållas på olika sätt. Traditionellt genom skolan och universitet, eller-genom fortbildning och omskolning i yrkeslivet. Import av arbetskraft eller outsourcing/offshoring av arbetsmoment är ett annat sätt.

Här mäter vi antal nyantagna till högre it-relate-rad utbildning, till exempel systemvetare, högsko-leingenjörer och civilingenjörer. Antalet antagna till dessa utbildningar har sjunkit drastiskt de se-naste åren, vilket spås leda till brist på personer med it-kompetens. Men nu ser vi ett trendbrott. Antalet antagna har ökat med cirka 25 procent sedan förra året. Sco-recard.se har räknat alla it-relaterade högskoleut-bildningar som ges på landets lärosäten. År 2009 var det nästan 9000 antagna. I bilagan finns alla utbildningar listade. Notera det stora utbudet av program och kurser. Totalt 330 olika. Detta är en ökning från förra året då det fanns runt 250 unika it-relaterade utbildningsprogram på landets alla högskolor. En slutsats måste bli att det kan upp-fattas som svårt att navigera i detta stora utbud.

Den attitydundersökning som genomförts un-der januari visar att intresset för it är stort och att hela 83 procent (2008: 84 procent och 2007: 85) skulle rekommendera en yngre nära vän eller släkting att utbilda sig inom it. Siffran är högre hos högutbildade.

21

5. Attityd till svensk it-förmåga

Figur 15: Sveriges ställning som IT-nation förbättrad jämfört med Västeuropa, övriga EU-länder och Kina

Figur 14: Hur viktigt tycker du att it är för Sveriges konkurrens-kraft och tillväxt? (Synovate januari 2010, 1010 personer)

0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 %

Mycket svagare

Något svagare

Vet ej/ej svarI stort sett samma

Något starkare

Mycket starkare

2007

2008

Västeuropa 2010

2007

2008

Indien 2010

2007

2008

Övriga EU-länder 2010

Procent av BNP

Inte alls viktigt 1 %Inte särskilt viktigt 1 %

Vet ej/ej svar5 %

Ganska viktigt22 %

Mycket viktigt71 %

Vi vill att de personer som verkar i landet ska ha en positiv attityd till svensk it-förmåga. En posi-tiv attityd ökar också intresset för att utbilda sig inom it. Men attityden påverkar även hur effektivt it används i hela samhället.

Mätetal: Attityden till it i SverigeInställningen till it och hur man ser på Sverige som it-nation har betydelse för övriga framgångsfakto-rer. En positiv attityd ökar intresset för att utbilda sig inom området. Men attityden påverkar även hur effektivt it används i hela samhället, bland pri-vatpersoner, företag och myndigheter.

Under januari 2010 genomfördes en undersök-ning av Synovate för tredje året i rad. Undersök-ningen, där 1010 personer deltog, visar att svensk-arna är fortsatt mycket positiva till it.

En av frågorna var: Hur viktigt tycker du att it är för Sveriges konkurrenskraft och tillväxt. Hela 93 procent ansåg att it är mycket viktigt el-ler viktigt för landets konkurrenskraft och tillväxt (2008: 92 procent och 2007: 91 procent ). Yngre personer, 16–29 år, och högutbildade tycker oftare att det är mycket/ganska viktigt.

En kompletterande fråga var: Om du tänker på Sveriges ställning som it-nation, det vill säga hur skickliga vi är på att använda it i företag, organi-

sationer och privatlivet, hur tror du då Sverige idag ligger till i jämförelse med följande länder och om-råden? Sverige anses där ha en hög it-kompetens jämfört med andra länder.

23

4. Samband mellan de fem framgångsfaktorerna

Figur 16: Samband mellan de fem framgångsfaktorerna



Forsknings- och innovations-systemet

Attityd till Sverigesförmåga att använda it

Kompetens-försörjning

Bilden ovan visar att de fem framgångsfaktorerna samverkar med varandra och påverkar varandra positivt när samspelet är balanserat. Här redovi-sar vi ett exempel på ett av många samband och resonemang som styrkortet inrymmer.

Attityden till it-förmågan i Sverige och omvärl-den påverkar intresset hos unga för att söka sig till it-utbildningar och att arbeta med it.

Ju fler som väljer utbildning inom it-området, desto bättre blir kompetensförsörjningen och re-kryteringsbasen till innovationssystemet, företag och organisationer.

Fler och bättre forskare och innovationer i forsknings- och innovationssystemet ökar san-

nolikheten för framgångsrika kommersiella till-lämpningar, såväl genom nyföretagande som inom etablerade företag och organisationer.

En god spiral i kedjan kompetensförsörjning – innovationssystem – kommersiella tillämpningar får också en positiv påverkan på kompetensnivån inom it ute i företag och organisationer och där-med vår förmåga att använda den nya tekniken i produkter och processer.

Denna utveckling får också en positiv effekt på vår förmåga att använda it som privatpersoner och inom företag och organisationer i såväl privat som offentlig sektor. På detta sätt ökar Sveriges relativa effektivitetsfördelar.

25

Figur 17: Utvecklingen mellan 2007 och 2008

Framgångsfaktor 2007 2008 2009


It i produkter och processer

Forsknings- och innovationssystemet

Kompetensförsörjning

Attityd till Sveriges förmåga att använda it

Figur 17 visar läget för Scorecard.se 2007 till 2009. Global Competitive Index (GCI) som mä-ter internationell konkurrenskraft placerar även i år Sverige på fjärde plats efter Schweiz, USA och Singapore. 2006 låg Sverige på nionde plats. Kom-positindexet består av både offentlig statistik och enkäter och uppdateras årligen av World Economic Forum.

Faktorer som bland annat pekas ut som starka för Sverige är vår höga it-mognad och förmåga att använda it i företag, organisationer och privat-livet. Våra it-investeringar mätt i relation till bruttonational produkten (BNP) placerade år 2008 Sverige på andra plats efter Storbritannien.

I år mäter vi it-insatsvaror och itinvesteringsvaror i förhållande till BNP. Alltså andelen it i företagens produktion av varor och tjänster, och hur mycket företagen investerar i infrastruktur, hårdvara och mjukvara som syftar till att öka effektiviteten i olika processer. Här är resultatet inte lika enty-digt positivt.

För att komplettera företagens investeringar mäter vi även it-FoU vid universitet och högskolor.

Kompetensförsörjning genom utbildning och grundforskning är den faktor i det balanserade styrkortet som skapar den största obalansen. An-talet sökande till högre it-utbildningar har under de senaste åren haft en kraftigt negativ utveckling,

5. Utvecklingen mellan 2008 och 2009

26

även om vi ser en förbättring under 2008 och 2009. Samtidigt uppvisar andra länder, inte minst de asia-tiska, ett mycket snabbt växande antal utexamine-rade från högre it-utbildningar i absoluta tal.

Kompetensförsörjningen är den framgångsfaktor som ligger först i flödet. Över tid får ett lågt inflöde besvärliga konsekvenser för de framgångsfaktorer som ligger nerströms och är beroende av kompe-tensförsörjningen. Initiativet VäljIT som drivs av IT&Telekomföretagen inom Almega inom ramen för framgångsfaktorn kompetensförsörjning i Sco-recard.se har givit oss en mer detaljerad kunskap om hur våra ungdomar tänker och agerar när det gäller val av högre it-utbildningar och karriärer.

Under 2008 och 2009 har den negativa utveck-lingen stannat upp och vänt till en mer positiv trend samtidigt som viktiga initiativ som till exem-pel VäljIT fortsätter. Mätaren visar alltså en svagt positiv utveckling av mätetalet från 2007 till 2009 även om nivån fortfarande är alltför låg.

Scorecards attitydundersökning som nu genom-förts för tredje året i rad visar att svenskarna är fortsatt mycket positiva till it. Att it är viktigt för Sveriges konkurrenskraft tycker i år 93 procent av svenskarna jämfört med 92 procent förra året. Sverige anses också ha en hög it-kompetens jämfört med andra länder.

Sammantaget visar alltså det balanserade styrkortet att även om Sveriges totala position för närvarande upplevs och bedöms som världsledande så finns det ett par fundamentala långsiktiga framgångs-faktorer som skapar obalans. Om inget görs för att ändra trenden kan detta leda till att Sveriges totala it-förmåga och därmed internationella kon-kurrenskraft och tillväxttakt utvecklas negativt.

Det helhetsperspektiv som Scorecard.se presen-terar gör det möjligt att spåra och följa obalanser i styrkortet och öka våra möjligheter att i tid sätta in rätt åtgärder. Scorecard.se kommer att följa utveck-lingen av samtliga framgångsfaktorer under de när-maste åren och lyfta fram initiativ inom varje fram-gångsfaktor som kan bidra till en utveckling mot stabila mätetal och att alla mätare står på grönt.

27

Figur 18: ACT for ICT and SWEDEN

Scorecard (IT- & Telekomföretagen inom Almega)

Centrala nationella it-intressenter(exempel på stakeholders) Styrgrupp

Projektledning och kommunikation

EIT KIC

II-Stiftelsen

VäljIT

Swedsoft

KK-Stiftelsen

VINNOVA

SICS

IVAs projekt

IVAs projekt

IVAs projekt

Arbetet med Scorecard.se bedrivs med en styr-grupp, en programsamordning och de fem fram-gångsfaktorerna. Ordförande i styrgruppen är Dan Jangblad. Styrgruppen samlas 4–5 gånger per år. Även om hemsidan www.iva.se/scorecard uppdateras löpande så är den årliga konferensen det tillfälle då utvecklingen presenteras och ana-lyseras.

Syftet med årskonferensen är att rikta strål-kastaren mot såväl balanser som obalanser i styr-kortet och inspirera till insikt, idéer och åtgärder som bidrar till att bibehålla och stärka Sveriges internationella konkurrenskraft och tillväxt ur perspektivet it.

Under 2009 kommer arbetet med Scorecard.se att tas över av IT- & Telekomföretagen inom Almega. Parallellt med detta arbetar IVA med ett nytt större projekt. Det nya projektet ska ansvara för att vara en sammanhållandeaktörochnationellarenaförkommunikationochopinionsbildning, dels kring itsbetydelse, och dels för centralainitiativ som drivs, för att Sverige ska fortsätta att vara en le-dande it-nation. Det balanserade styrkortet kom-mer även fortsättningsvis att användas för att mäta, exponera och kommunicera hur Sverige står sig som it-nation, och inom vilka områden det behövs sär-skilda åtgärder. Det nya projektet föreslås få ett in-ternationellt namn: ACTforICTandSWEDEN.

6. Det fortsatta arbetet

29

Behöriga sökande och antagna till samtliga programutbildningar HT2009, urval 2

Sorterat efter lärosäte

Lärosäte Anmälningskod" Utbildningsnamn Antal platser Antal antagna Antal behöriga sökandeBlekinge tekniska högskola BTH-86292 Basår i digitala medier 20 20 34

BTH-86260 Civilingenjör i datateknik och elektroteknik 20 18 78BTH-86299 Civilingenjör i datateknik och elektroteknik, internationell inrikt ning 10 1 7BTH-86261 Civilingenjör i datorsäkerhet 30 20 86BTH-86262 Civilingenjör i spel- och programvaruteknik 30 51 265BTH-86280 Datateknik/Elektroteknik 15 15 41BTH-86269 Digital bildproduktion 25 33 43BTH-86270 Digital ljudproduktion 20 23 36BTH-86271 Digitala spel 30 43 57BTH-86278 Elektroteknik med inriktning mot telekommunikation 30 3 8BTH-86281 Högskoleingenjör i datateknik/elektroteknik 20 27 65BTH-86282 Informationsteknologi, Halvfart 40 49 101BTH-86255 Informationsteknologi, Helfart 45 33 148BTH-86300 International Software Engineering 20 8 21BTH-86302 IT-säkerhet 20 17 88BTH-86273 Litteratur, kultur och digitala medier 35 13 56BTH-70078 Magisterprogram i Informatik 30 7 29BTH-70081 Magisterprogram i matematisk modellering och simulering 5 1 3BTH-70062 Masterprogram i datavetenskap 20 5 15BTH-70072 Masterprogram i elektroteknik med inriktning mot telekommunikation/

Internetsystem/ signalbehandling10 3 10

BTH-70080 Masterprogram i Informatik 10 1 10BTH-70082 Masterprogram i matematisk modellering och simulering 5 2 2BTH-70075 Masterprogram i Programvarukvalitet (co-op) 6 2 6BTH-86294 Software Engineering 180 hp 15 5 40BTH-86257 Spelprogrammering 30 43 228BTH-86258 Säkerhetsteknik 30 26 71BTH-86267 Webb, internet och programvaruteknik 20 14 52BTH-86268 Webb, internet och programvaruteknik 15 1 17BTH-86301 Webbutveckling 20 19 77

626 503 1694

Chalmers tekniska högskola CTH-49000 Civiling datateknik 90 98 655CTH-49005 Civiling. datateknik, senare del av programmet 5 5 7CTH-50000 Civiling. elektroteknik 65 72 511CTH-50005 Civiling. elektroteknik, senare del av programmet 5 1 5CTH-52000 Civiling. informationsteknik 60 65 454CTH-52005 Civiling. informationsteknik, senare del av programmet 5 5 5CTH-62000 Dataingenjör 60 65 328CTH-62005 Dataingenjör, senare del av programmet 5 1 1CTH-63000 Elektroingenjör 60 70 291CTH-63005 Elektroingenjör, senare del av programmet 5 1 3

360 383 2260

Göteborgs universitet GU-11197 Complex Adaptive Systems, Master Program 10 2 2GU-18699 Computer Science, Master´s Programme 0 10 35GU-19740 Datavetenskapligt program 0 50 213GU-19711 Datorstödd fysikalisk mätteknik 16 7 10GU-18798 IT Management, masterprogram 30 25 66GU-18797 Lärande, kommunikation och informationsteknologi 20 21 39GU-19800 Lärarprogrammet, Lärande, undervisning och IT 13 26 126GU-19720 Software Engineering and Management, Bachelor´s Programme 55 65 172GU-18795 Software Engineering and Management, masterprogram 10 11 27GU-19722 Systemvetenskap: IT, människa och organisation, kandidatprogram 80 90 530

234 307 1220

7. Bilaga

30

Lärosäte Anmälningskod" Utbildningsnamn Antal platser Antal antagna Antal behöriga sökandeHögskolan Dalarna HDA-H29DV Design av digitala medier 25 28 134

HDA-H2949 Digitalbrott och eSäkerhet 30 27 92HDA-H292J Magisterprogram i datateknik - tillämpad artificiell intelligens 30 12 46HDA-H2972 Magisterprogram i elektroteknik - reglering av dynamiska system 30 3 24HDA-H29C9 Systemvetenskapliga programmet 30 29 86HDA-H29C9 Systemvetenskapliga programmet 30 29 86HDA-H29CL Utveckling av eTjänster 30 35 94

205 163 562

Högskolan i Borås HB-92210 Dataekonomutbildningen 30 64 181HB-92240 IT-tekniker 30 48 289HB-92028 Kandidatutbildning i informatik 10 3 5HB-92041 Magisterutbildning i elektroteknik - medicinteknik 30 4 8HB-92026 Magisterutbildning i informatik 20 3 13HB-92032 Master's programme Library and Information Science, Digital library

and information services30 5 12

HB-92044 Masterutbildning i energi- och materialåtervinning - hållbara tekniska system

25 3 9

HB-92027 Masterutbildning i informatik med inriktning på co-design av verksamhet och IT

20 3 9

HB-92034 Masterutbildning: Digitala tjänster - kultur, information & kommunika-tion

20 45 77

HB-92212 Systemarkitekturutbildningen 30 32 79HB-92215 Systemvetarutbildning 30 50 167HB-92416 Utvecklingsingenjör - elektronik och data 15 6 29HB-92330 Webbredaktör 30 50 271HB-92350 Webbredaktör, distansutbildning 30 40 372

350 356 1521

Högskolan i Gävle HIG-19710 Creative Computer Graphics 30 30 123HIG-19104 Dataingenjör 15 11 41HIG-19102 Datateknik/Elektroteknik Internetbaserad högskoleingenjörsutbildning,

Ingenjör on-line15 13 41

HIG-19105 Elektronikingenjör 15 6 27HIG-19802 GIS/Geografisk informationsteknik - Geomatikprogrammet 10 11 87HIG-19016 Internetteknologi 20 9 53HIG-19010 IT-arkitekt - Datavetenskapliga programmet 15 13 58HIG-19011 Visiomatik - Datavetenskapliga programmet 15 5 34

135 98 464

Högskolan i Halmstad HH-10004 Affärssystemprogram - inriktning företagsekonomi 30 55 219HH-13019 Affärssystemprogram - inriktning informatik 20 12 80HH-10049 CAD-tekniker 30 57 169HH-13000 Dataingenjör 20 6 40HH-13001 Dataingenjör 180 hp - introduktionstermin 10 4 16HH-13016 Datornätverksteknik 10 0 0HH-13002 Elektroingenjör 20 8 43HH-13003 Elektroingenjör 180 hp - introduktionstermin 10 2 22HH-13046 IT-forensik och informationssäkerhet 60 72 178HH-13030 Magisterprogram i intelligenta system 10 2 8HH-10046 Maskiningenjör - datorstödd produktframtagning 10 5 39HH-13026 Masterprogram i inbyggda och intelligenta system 10 1 4HH-13009 Masterprogram i Information Technology 5 1 2HH-13004 Mekatronikingenjör 20 8 53HH-13020 Multimediadesign 20 27 172HH-13013 Nätverksdesign och datordrift 20 17 58HH-13021 Valfritt informatikprogram 20 11 61HH-13015 Webbdesign 20 45 154

345 333 1318

Högskolan i Jönköping HJ-52157 3D-Teknik 20 28 127HJ-52007 Business and IT Management, kandidatprogrammet 30 20 191HJ-52154 Datanätteknik 60 70 378HJ-52151 Datateknik med inriktning Inbyggda system 30 23 114HJ-52146 Datateknik med inriktning Webbutveckling/Programmering och

Datanät70 77 232

HJ-52162 Digital visualisering 75 100 337HJ-52145 Elektroteknik med inriktning Elektronikdesign 30 23 100HJ-52155 Grafisk design och Webbutveckling 85 100 525HJ-MS009 Information Technology and Management Business Development 10 10 34HJ-MS017 Master i Informationsteknik och Management med inriktning Informa-

tionsteknik20 1 4

HJ-MS018 Teknologie Master i Elektroteknik med inriktning Inbyggda datorsystem 20 7 9450 459 2051

31

Lärosäte Anmälningskod" Utbildningsnamn Antal platser Antal antagna Antal behöriga sökandeHögskolan i Kalmar HK-82209 Interaktionsdesign 20 15 115

HK-82210 Interaktionsdesign (Distans) 20 27 107HK-82236 Nätadministration/Systemteknik 30 50 196HK-82235 Utvecklare av digitala tjänster 20 8 36HK-82270 Utvecklare av digitala tjänster 20 11 47HK-82237 Webbprogrammering 20 40 174HK-82238 Webbprogrammering (Distans) 20 40 258

150 191 933

Högskolan i Skövde HS-62141 Dataspelsutveckling - design 40 37 299HS-62142 Dataspelsutveckling - grafik/ljud, grafik 50 47 296HS-62143 Dataspelsutveckling - grafik/ljud, ljud 20 20 128HS-62144 Dataspelsutveckling - programmering 50 48 158HS-62145 Datavetenskapligt program 20 17 87HS-62247 E-logistik och IT 15 12 65HS-62148 Management och IT 20 21 103HS-62151 Nätverks- och systemadministration 40 35 189HS-62159 Nätverks- och systemadministration 40 35 159HS-32131 Serious Games - magisterprogram 10 6 9HS-62156 Systemvetare 20 18 112HS-62157 Webbutvecklare - programmering 20 20 69

345 316 1674

Högskolan Kristianstad HKR-31905 Datasystemmanagement 40 38 116HKR-31902 Datasystemutvecklingsprogrammet 20 25 111HKR-31903 Datasystemutvecklingsprogrammet 30 19 66HKR-31906 Högskoleingenjör Datateknik 10 2 12HKR-31907 Högskoleingenjör Datateknik, med 10 veckors introduktion 10 5 18HKR-31904 Interaktiv ljuddesignprogrammet 30 16 66HKR-31949 Magisterprogram med inriktning inbyggda datorsystem 15 7 14

155 112 403

Högskolan på Gotland HG-33127 Avancerad webbprogrammering 80 69 184HG-33128 Avancerad webbprogrammering 20 13 30HG-33129 Avancerad webbprogrammering 10 5 26HG-33252 Datorgrafik och animation 40 30 58HG-33251 Speldesign och grafik 40 43 80HG-33250 Speldesign och programmering 40 45 236

230 205 614

Högskolan Väst HV-94066 3D-animation och visualisering 15 14 24HV-90921 Datateknisk systemutveckling 60 62 170HV-90617 Datavetenskap, magisterprogram 30 8 15HV-96141 Digitala media för design av upplevelser och lärande 30 38 248HV-92134 Nätverksteknik med IT-säkerhet 55 50 318HV-90272 Systemutveckling - IT och samhälle, Co-op 30 35 110HV-95169 Systemutveckling - IT och samhälle, Co-op 10 12 34HV-97917 Systemutveckling - IT och samhälle, Co-op 10 11 36HV-99215 Systemutveckling - IT och samhälle, Co-op 10 11 56HV-99952 Webmaster 50 70 288

300 311 1299

Karlstads universitet KAU-67502 Dataingenjör: Bred ingång 10 11 60KAU-67475 Dataingenjör: Datasäkerhet, Datasäkerhet 5 4 22KAU-67476 Dataingenjör: Datavetenskap, Datavetenskap 5 5 19KAU-67477 Dataingenjör: Internetteknik, Internetteknik 5 1 12KAU-67478 Elektroingenjör 12 23 53KAU-67480 GIS-ingenjör (Geografiska informationssystem) 20 20 80KAU-67470 Information 40 40 218KAU-67499 IT, projektledning och affärssystem 30 59 155KAU-67500 IT, projektledning och affärssystem 30 46 104KAU-67448 IT-design: Affärssystem och ekonomi, Affärssystem och ekonomi 10 10 41KAU-67501 IT-design: Bred ingång 16 16 73KAU-67450 IT-design: Systemdesign, Systemdesign 10 3 39KAU-67449 IT-design:Programvarudesign, Programvarudesign 10 11 48KAU-67512 Lärare, Datakunskap/IKT 10 4 14KAU-67543 Webb och multimedia 30 35 169

243 288 1107

Kungl. Tekniska högskolan KTH-32118 Civilingenjör och lärare, Matematik och IT-datateknik 10 14 121KTH-32102 Civilingenjörsutb i datateknik 130 158 909KTH-32344 Civilingenjörsutb i datateknik, Internationell inriktning 7 12 120KTH-32342 Civilingenjörsutb i datateknik, Internationell inriktning, japanska 7 12 186

32

Lärosäte Anmälningskod" Utbildningsnamn Antal platser Antal antagna Antal behöriga sökandeKTH-32343 Civilingenjörsutb i datateknik, Internationell inriktning, kinesiska 6 10 98KTH-32104 Civilingenjörsutb i elektroteknik 40 55 501KTH-32107 Civilingenjörsutb i informationsteknik 45 90 433KTH-32327 Civilingenjörsutb i informationsteknik, Internationell inriktning 7 13 89KTH-32307 Civilingenjörsutb i informationsteknik, Internationell inriktning, japanska 7 14 86KTH-32317 Civilingenjörsutb i informationsteknik, Internationell inriktning, kinesiska 6 12 50KTH-32111 Civilingenjörsutb i medieteknik 60 103 496KTH-32112 Civilingenjörsutb i mikroelektronik 25 57 256KTH-32332 Civilingenjörsutb i mikroelektronik, Internationell inriktning 5 9 42KTH-32312 Civilingenjörsutb i mikroelektronik, Internationell inriktning, japanska 5 13 56KTH-32322 Civilingenjörsutb i mikroelektronik, Internationell inriktning, kinesiska 5 5 40KTH-32422 Högsk.ingenjörsutb i datateknik, Haninge, Datateknik, program- och

systemutveckling20 54 196

KTH-32423 Högsk.ingenjörsutb i datateknik, Haninge, Datornätverk, kommunika-tion och säkerhet

20 35 160

KTH-32435 Högsk.ingenjörsutb i datateknik, Kista 60 95 308KTH-32425 Högsk.ingenjörsutb i elektronik och datorteknik 30 45 205KTH-32424 Högsk.ingenjörsutb i elektroteknik, Södertälje, Elektronik, robotik och

mekatronik20 29 123

KTH-32502 Kandidatprogram, affärssystem 30 45 344KTH-32502 Kandidatprogram, affärssystem 30 45 344KTH-32503 Kandidatprogram, informations- och kommunikationsteknik 30 40 180

605 965 5343

Linköpings universitet LIU-50100 Civilingenjör i datateknik 90 110 583LIU-50112 Civilingenjör i elektronikdesign 20 40 284LIU-50106 Civilingenjör i informationsteknologi 30 45 324LIU-50114 Civilingenjör i medieteknik 60 80 392LIU-50116 Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik 120 130 685LIU-50166 Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationel. Japanska 10 5 5LIU-50167 Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationel. Kinesiska 10 3 6LIU-50167 Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationel. Kinesiska 10 3 6LIU-50117 Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell (Franska) 10 6 26LIU-50118 Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell (Spanska) 10 4 21LIU-50119 Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell (Tyska) 10 8 25LIU-50153 Datavetenskap, kandidatprogram 20 47 158LIU-50129 Högskoleingenjör i datateknik 30 48 225LIU-50134 Högskoleingenjör i elektronik 15 28 158LIU-50171 Innovativ programmering, kandidatprogram 30 40 110LIU-90015 IT och management 10 6 13LIU-50007 Statistik och dataanalys 40 32 103LIU-50008 Systemvetenskap 60 75 386

585 710 3510

Luleå tekniska universitet LTU-83401 Civilingenjör Datateknik 30 32 142LTU-83402 Civilingenjör Teknisk fysik och elektroteknik 30 25 142LTU-82006 Datateknik/elektroteknik 20 8 22LTU-82001 Datorgrafik, kandidat 20 20 26LTU-82004 Datornätverk 30 39 140LTU-83403 Högskoleingenjör Datateknik - Datateknik 8 7 46LTU-83404 Högskoleingenjör Datateknik - Mobila System 7 4 16LTU-82008 Högskoleingenjör Datateknik/Elektroteknik (ing on-line) 20 11 39LTU-82007 Högskoleingenjör Datorspelsutveckling 30 24 88LTU-00024 Senare del/högre årskurs på program - Civilingenjör Datateknik -

Senare del10 3 5

LTU-00032 Senare del/högre årskurs på program - Civilingenjör Teknisk fysik och elektroteknik - Senare del

10 2 4

LTU-84405 Systemvetenskap, kandidat 20 20 69LTU-84406 Systemvetenskap, kandidat 20 31 81

255 226 820

Lunds universitet LU-80104 Civilingenjörsutbildning i datateknik 120 140 582LU-80102 Civilingenjörsutbildning i elektroteknik 90 98 502LU-80106 Civilingenjörsutbildning i informations- och kommunikationsteknik 35 43 249LU-80008 Högskoleingenjörsutbildning i datateknik 48 58 181LU-82065 Magisterprogram i informationssystem 20 21 31LU-80410 Systemvetenskapligt kandidatprogram - design av informationssystem 120 129 335

433 489 1880

Malmö högskola MAH-10703 Affärssystem - Teknik, ekonomi och ledarskap, TELMah 45 55 370MAH-10704 Data och telekom - Teknik, ekonomi och ledarskap, TELMah 45 55 206MAH-10002 Design och visuell kommunikation 36 39 639MAH-10705 Ekonomi och IT - Teknik, ekonomi och ledarskap, TELMah 35 42 325

33

Lärosäte Anmälningskod" Utbildningsnamn Antal platser Antal antagna Antal behöriga sökandeMAH-10603 Högskoleingenjörsutbildning i Data och telekom - Teknik, ekonomi och

ledarskap, TELMah28 31 81

MAH-10702 Informationsarkitekt 35 37 214MAH-10027 Interaction Design 15 4 6MAH-10000 Interaktionsdesign 45 55 245MAH-10710 Systemutvecklare 42 48 205

326 366 2291

Mittuniversitetet MIU-22901 Affärssystem, IT och ekonomi 30 15 59MIU-22921 Civilingenjör i datateknik 15 16 67MIU-22931 Civilingenjör i elektroniksystem 10 4 32MIU-22961 Datateknik 30 15 67MIU-27901 Informatik med inriktning systemutveckling 30 21 83MIU-22923 Internationellt kandidatprogram i datateknik 30 17 51MIU-22933 Internationellt kandidatprogram i elektronik 30 12 45MIU-22943 Internationellt masterprogram i datateknik 20 8 31MIU-22953 Internationellt masterprogram i elektronikkonstruktion 30 7 18MIU-22983 Internetbaserad data-/elektroteknisk högskoleutbildning 20 8 16MIU-22993 Internetbaserat data- och elektroingenjörsprogram 30 13 44MIU-22915 Nätverksdrift 100 100 255MIU-24901 Programvaruteknik 30 30 98MIU-22935 Webbutveckling 100 100 483

505 366 1349

Mälardalens högskola MDH-44801 Datavetenskapliga programmet Allmän inriktning 0 45 168MDH-44802 Datavetenskapliga programmet Spel 0 45 187MDH-44803 Datornätverk och datakommunikation 0 59 138MDH-44805 Högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik 0 10 41

0 159 534

Stockholms universitet SU-43364 Data- och systemvetenskapligt kandidatprogram 150 165 1051SU-51201 Kandidatprogram i datalogi 30 11 31SU-43363 Kandidatprogram i datavetenskap 50 60 330SU-43365 Kandidatprogram i datorspelsutveckling 140 150 1060SU-43366 Kandidatprogram i ekonomi och IT 72 80 961SU-43367 Kandidatprogram i IT och kommunikationsvetenskap 60 75 781SU-90209 Kombinationsprogrammet för lärarexamen och masterexamen, ingång

data- och systemvetenskap5 3 29

SU-17203 Masterprogram i dansvetenskap 20 2 3SU-43374 Masterprogram i data- och systemvetenskap 30 17 40SU-51202 Masterprogram i datalogi 10 4 7SU-43372 Masterprogram i strategisk IT-management 30 31 87

597 598 4380

Södertörns högskola SH-18906 Interactive Media Design 25 4 14SH-18905 IT, medier och design 70 70 558SH-15934 Management med IT 40 50 247

135 124 819

Umeå universitet UMU-01530 Civilingenjörsprogrammet i Interaktion och Design 40 37 186UMU-01532 Civilingenjörsprogrammet i Teknisk datavetenskap 55 26 109UMU-01264 Digital medieproduktion 30 40 230UMU-01556 Högskoleingenjörsprogrammet i Tillämpad elektronik 38 12 61UMU-01568 Högskoleprogrammet i nät- och kommunikationsteknik 30 33 108UMU-01500 Kandidatprogrammet i datavetenskap 35 20 65UMU-02040 (inst) Masterprogrammet i informationsteknologi i verksamhetsutveckling 0 0 0UMU-01554 Nätbaserat högskoleingenjörsprogram i datateknik/elektroteknik 15 10 43UMU-01222 Systemvetenskapliga programmet med inriktning mot design, interak-

tion och innovation20 24 89

263 202 891

Uppsala universitet UU-P1502 Civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi 80 75 368UU-P2200 Data- och systemvetenskapligt kandidatprogram inriktning mot

systemutveckling60 103 347

UU-P1551 Högskoleingenjörsprogrammet i elektroteknik 40 35 132UU-P1300 Kandidatprogram i datavetenskap 60 44 185UU-P4160 Lärarprogrammet IKT och lärande 10 6 26UU-P2212 Masterprogram i data- och systemvetenskap 10 6 16UU-P1310 Masterprogram i datavetenskap 10 3 15UU-P4304 Masterprogram i utbildningsvetenskap Digitala medier 10 7 12

280 279 1101

34

Lärosäte Anmälningskod" Utbildningsnamn Antal platser Antal antagna Antal behöriga sökandeVäxjö universitet VXU-81770 Högskoleingenjörsutbildning i datateknik 30 19 66

VXU-81780 Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik 30 22 60VXU-81760 Kandidatprogram i informationslogistik 40 34 138VXU-81730 Kandidatprogram i interaktiva digitala medier 40 50 140VXU-82760 Magisterprogram med inriktning mot informationslogistik 40 34 46VXU-82785 Master Programme in Electrical Engineering, specialisation in Signal

Processing & Wave Propagation10 3 9

VXU-82705 Master Programme in Information Systems 10 1 12VXU-82700 Master Programme in Information Systems (one year) 10 1 11VXU-82920 Master Programme in Mechanical Engineering (one year) 8 10 24VXU-82725 Master Programme in Software Technology 15 4 17VXU-82720 Master Programme in Software Technology (one year) 15 7 17VXU-81741 Matematikerprogrammet, Inriktning mot datavetenskap 10 2 9VXU-81720 Nätverkssäkerhet 30 3 46VXU-81710 Programvaruteknik 30 3 32VXU-81700 Systemvetarprogrammet med inriktning mot affärs- och verksamhets-

utveckling50 34 118

VXU-81735 Utvecklare av mobila tjänster 30 2 13398 229 758

Örebro universitet ÖU-50905 CNC-teknikerprogrammet 20 19 66ÖU-50915 CNC-teknikerprogrammet 35 35 110ÖU-50906 Dataingenjörsprogrammet 30 20 80ÖU-30900 Digital mediedesignprogrammet 30 45 217ÖU-20910 Electronic Government 20 3 11ÖU-50914 Programmet för simulering och dataspelsteknik 30 30 159ÖU-50921 Robotik och intelligenta system 6 5 9ÖU-20906 Systemutvecklarprogrammet 20 34 187ÖU-20907 Systemvetenskapliga programmet 50 56 209

241 247 1048

TOTALT SVERIGE 8751 8985 41844

Vad är innovation? Vad innebär det? Varför är innovation så viktigt för framtida tillväxt och välfärd? Vilken är relationen mellan kunskap, innovation och tillväxt? Vilka förutsättningar är gynnsamma för innovation?

Denna skrift ger en kort översikt av vad innovation innebär och varför innovation är så viktigt för framtida tillväxt och välfärd.

med stöd av

ETT STÖD TILL UTHÅLLIGT FÖRBÄTTRINGSARBETE FÖR SVERIGES KONKURRENSKRAFT!

Scorecard.se är bara i början på en viktig och spännande mångårig resa. Vill du engagera dig eller din organisation i arbetet, eller har synpunkter och idéer inom något av de områden som Scorecard.se arbetar med?

Kontakta programsamordningen:

Staffan Eriksson, projektledaretel 08-791 29 53, e-post: [email protected]

Björn Stattin, projektledaretel 070-555 77 07, e-post: [email protected]

Kirsti Häcki, projektassistenttel 08-791 29 56, e-post: [email protected]

Camilla Koebe, informationscheftel 08-791 29 85, e-post: [email protected]

Joakim Rådström, presskontaktertel 08-791 30 41, e-post: [email protected]

scorecard.se 2009/2010

Documents