Effektiva lösningar för hela transportkedjan.Läs mer på hogia.se/transportlosningar eller ring oss på 0303-666 00, så berättar vi hur vi kan effektivisera din verksamhet.

Transport Terminal Sjöfrakt EkonomiTransportTerminal

FO

TO

: G

ÖT

EB

OR

GS

HA

MN

(H

AM

NE

N) K

RIS

TIA

N P

OH

L (C

AT

HA

RIN

A E

LM

SÄ

TE

R-S

VÄ

RD

)

Framtidens hamn är full av utmaningar och möjligheter

Satsa på tillväxten

HAMN & LOGISTIK

TONNAGESKATTCatharina Elmsäter-Svärd (M) om den senaste utredningen

GOBIGASEtt av Europas mest intressanta miljö-projekt

EXPERTPANELENExperterna svarar på det senaste inom svensk sjöfart

Missa inte

MISSA INTE VÄRLDSSJÖ-

FARTENS DAG, 26 SEPTEMBER PÅ CHALMERS

ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS

September 2013Med dagstidningens räckvidd och facktidningens fokus LADDA NER

TIDNINGEN (PDF)

2 · SEPTEMBER 2013 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

FÖR SNABBINSATSER DYGNET RUNT, RING 031-644 288

TJÄNSTER OMBORD FARTYG OCH PÅ TERMINAL

Omlastning av tunggods på sjöflak

med leveranser till hamnen för

vidare sjötransport.

Lastsäkring och ombordarbete.

Omlastning vid lastförskjutning.

Sanering, blästring och målning.

Försäljning av surrningsmaterial.

Svets och mek.

MIMAB, Sydatlanten, 418 34 Göteborg, www.mimab.se

Mediaplanets affärsidé är att leverera nya kunder till våra annonsörer. Genom intressanta artiklar med hög kvalitet motiverar vi våra läsare att agera.

Vi får våra läsare att lyckas!

HAMN & LOGISTIK NR 4, SEPTEMBER 2013

Ansvarig för denna utgåva:Projektledare: Carl-Fredrik OlssonTel: 031-787 76 00E-post: carlfredrik.olsson@mediaplanet.com

Verkställande direktör: Joanna RydbeckRedaktionschef: Martin BjöringeAffärsutvecklare: Vedrana HubanicLayout: Daniel Di Meo

Distribution: Göteborgs-Posten, september 2013 Tryckeri: V-TabRepro: Bert Lindevall

Mediaplanet kontaktinformation:Tel: 08-510 053 00Fax: 08-510 053 99E-post: synpunkter@mediaplanet.com

Vid förfrågningar kontakta:Vedrana Hubanic

Citera oss gärna, men ange källan.

UTMANINGAR

Framtidens hamn satsar på tillväxt

För en tid sedan anlöpte världens största containerfartyg till Göteborgs Hamn. Med sina 400 längdmeter och 19 däck var hon en mäktig syn när hon gled in i hamninloppet. Hela Sveriges blickar riktades mot oss.

Jag slogs då av vilket enormt intresse det faktiskt fi nns för sjö-farten. Det blev också ett bra tillfälle att berätta om sjöfar-tens betydelse för nä-

ringslivet. Om att hela 90 procent av Sveriges utrikeshandel går via sjöfart och att svenska företag ofta har långt till sina import- och exportmarknader. För att kunna ha kvar produktion i landet, och för våra investerare, är det helt avgörande att det fi nns en väl fungerande logistik.

Krävs en medveten strategiOch vad är då en fungerande logistik? Om man riktar blicken ner i Europa för en stund, till de stora hamnarna i Hamburg, Bremerhaven och Rotterdam, så slås man av deras fantastiskalinje utbud. Där finns det till-räckligt med gods för att erbjuda dagliga direktförbindelser till

samtliga världsdelar. I vårt glest befolkade land krävs det en med-veten strategi för att kunna erbjuda svenska företag sammalinjeutbud. Det krävs starka gods-nav och en koncentration av godset för att möjliggöra direkta och frekventa sjötransporter.

Satsar kraftfullt på tillväxtDet är därför vi i Göteborgs Hamn satsar så kraftfullt på tillväxt. Varje dag investerar vi och våra samar-betspartners 5 miljoner kronor i att utveckla hamnen. Om tio år siktar vi på att hantera dubbelt så stora volymer. Det går helt i linje med handelsminister Ewa Björ-lings vision om att dubbla den svenska exporten. Redan idag har vi kapacitet att öka volymerna och med våra planerade investeringar kan vi hantera en ännu större del av Sveriges utrikeshandel.

Men vi måste klara tillväx-ten utan att öka vår miljöpåver-kan, växa på ett hållbart sätt. Vår

satsning på tågpendlar är ett sätt. Idag kommer femtio procent av containrarna till hamnen med tåg istället för med lastbil.

En unik siff ra internationellt sett. Elanslutning av fartyg är en annan miljöåtgärd som rönt stor uppmärksamhet. Istället för att ligga med hjälpmotorerna på vid kaj kan roro-fartyg i Göteborgs Hamn använda miljömärkt el istället.

Stora miljövinsterNästa stora satsning blir på framti-dens fartygsbränslen, till exempel fl ytande naturgas. År 2015 kommer vi att kunna erbjuda både sjöfart och industri denna energiform, som har stora miljövinster jämfört med dagens bränsle. En renare sjöfart i kombination med tåg-transporter är nyckeln för framti-dens transporter. En förutsättning för att vi ska kunna växa och bli ett ännu starkare godsnav för svensk industri.

Mediaplanets affärsidé är att leverera nya kunder till våra annonsörer. Genom intressanta artiklar med hög kvalitet motiverar vi våra läsare att agera.

Vi får våra läsare att lyckas!

HAMN & LOGISTIK NR 4, SEPTEMBER 2013

Ansvarig för denna utgåva:Projektledare: Carl-Fredrik OlssonTel: 031-787 76 00E-post: carlfredrik.olsson@mediaplanet.com

Verkställande direktör: Joanna RydbeckRedaktionschef: Martin BjöringeAffärsutvecklare: Vedrana HubanicLayout: Daniel Di Meo

Distribution: Göteborgs-Posten, september 2013 Tryckeri: V-TabRepro: Bert Lindevall

Mediaplanet kontaktinformation:Tel: 08-510 053 00Fax: 08-510 053 99E-post: synpunkter@mediaplanet.com

Vid förfrågningar kontakta:Vedrana Hubanic

Citera oss gärna, men ange källan.

Magnus KårestedtVd, Göteborgs Hamn ABFOTO: GÖTEBORGS HAMN

TREDJE MÖTET PÅ DONSÖ

■ Årets upplaga av Donsö-mässan (Donsö Shipping Meet) samlade 800 deltagare, 160 utställare och mer än 50 rederier. Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (M) invigde och betonade att rederitäta Donsö är den självklara platsen att samlas på för att diskutera sjöfart. Omringad av hav och sjöfarts-historia som den rederitäta ön i Göteborgs södra skärgård är.

■ Donsömässan hölls för tredje gången och två dagar i rad i början av september. Den är ett forum för att belysa sjöfartens möjligheter och det samarbete som fi nns inom branschen. 90 procent av all svensk export och import går på köl.

Ingen bransch står inför så stora utmaningar som Hamn & Logistik branschen. I denna tidningen har jag samlat många av de stora aktörerna som är med och påverkar framtiden för branschen.

Carl Fredrik OlssonProjektledare, Hamn & LogistikMediaplanetFOTO: MEDIAPLANET

VI SATSAR PÅ VÄSTKUSTEN EUROPAS MILJÖVÄNLIGASTE BOGSERBÅTARSVITZER GAIA OCH SVITZER GEO

Som en del av SVITZERs övergripande strategi för att minska miljöpåverkan, har vi byggt och levererat världens första miljövänliga ECOtug ®. Med SVITZERs M-klass som förebild, är ECOtug med dieselelektrisk framdrift för optimerat ���������������� �������������������������������������������� �����������!"#������ �����$� ���������������med upp till 10% och utsläpp av NOX upp till 80% jämfört med traditionella bogserbåtar. Skräddarsydda 40 dBA ljuddämpare minskar buller, vilket gör den mycket lämplig för verksamhet i både stadsmiljö och känslig skärgårdsmiljö.

För ytterligare information vänligen besök svitzer-ecotug.com

Skangass bygger Sveriges största LNG terminal för framtidens bränsle

Skangass färdigställer nu en LNG terminal i Lysekil som kommer tas i drift första halvåret 2014.

Skangass kommer bland annat leverera naturgas till Preems raffinaderi där den kommer användas

för vätgasproduktion. Terminalen kommer även användas för utlastning av LNG till lastbil för vidare

distribution till kunder i Sverige. Terminalen i Lysekil blir också bas för Skangass satsning på leveranser

av LNG som drivmedel till fartyg i Skagerrak och Kattegatt. LNG är en ren och energieffektiv bränslekälla

som ger möjlighet för raffinaderier och andra industrier, likväl som sjö och landtransporter att förbättra

effektiviteten och sänka kostnaderna samtidigt som man reducerar miljöpåverkan.

Hör av er till Skangass så berättar vi mer om vad LNG kan göra för dig.www.skangass.no

4 · SEPTEMBER 2013 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

NYHETER

CARL CARLSSON

redaktionen@mediaplanet.com

Parallellt med stora utmaningar inom miljöområdet, förutsätts sjöfarten hantera mycket mer av godsvolymerna i Sverige och i Östersjön. Går ekvationen ihop?

EU har i sin så kallade Vitbok formulerat att sjöfarten behöver öka nära 50 procent till år 2050 för att Östersjöregionen skall få den ökade tillväxt och välfärd som öns-kas. Även i Sverige, genom Trafi kverket, beskrivs sjöfarten som det trafi kslag som har kapacitet att avlasta och komplettera övriga trafi kslag. Parallellt med detta , har sjöfarten stora och omedelbara utmaningar när det gäller att reducera sin påverkan på hälsa, miljö och klimat.

En statlig satsningDen kanske viktigaste framgångsfaktorn i att hantera både möjligheter och utma-ningar är fördjupat samarbete med alla intressenter. Statens förståelse och enga-gemang för sjöfart är central. Regering-en presenterade i våras sin Handlings-plan för en förbättrad konkurrenskraftför svensk sjöfartsnäring, ett mycket välkommet initiativ.

Handlingsplanen innehåller ett antal mycket centrala delar. En av dem är en statlig satsning på sjöfartsforskning. Sjö-farten jämförs ibland med övriga trafi k-slag och hur mycket exempelvis lastbi-larna lyckats reducera sina utsläpp. När denna typ av jämförelser görs, fi nns det annan fakta som måste beaktas. En av dem är tiden och hur mycket statliga forskningsmedel som lastbilsindustrin fått för att nå den framgång den gjort i att reducera sina utsläpp och öka sin energi-eff ektivitet. Om Sverige och Östersjön nu inför regionala och hårdare krav på sjö-farten än övriga Europa och världen, och detta inte skall leda till konkurrensnack-del för svensk industri, måste statens engagemang i sjöfartsforskning bli kraftig och långvarig.

Beroende av sjöfartSverige är i praktiken en ö som är helt beroende av sjöfart. Omkring 90 procent av landets import och export transpor-teras med fartyg till eller ifrån någon

INDUSTRIN

SVENSK SJÖFARTav våra hamnar. Däremot vad gäller inrikestransporter finns just den möjlighet som Trafikverket, och andra innan dem, pekar på. Sjöfarten har kapacitet och kan avlasta övriga trafi kslag.

Miljöeffektiva lösningarFrågan är hur detta sker. Den grundläggande principen som mås-te få ett större genomslag är att var-je trafi kslag skall betala för de kost-nader de ger upphov till. Det gäller givetvis miljöpåverkan men också exempelvis buller, olyckor och kost-nader för infrastruktur i form av

vägar, järnvägar eller farleder. Svensk rederinäring har under många år representerat en internationellt erkänd kvalitetssjöfart.

Genom olika satsningar, exempel-vis Lighthouse och samarbetsplatt-formen Zero Vision Tool (ZVT), arbetar svensk rederinäring intensivt i att hitta kostnads- och miljöeff ektiva lösningar att hantera kommande ut-maningar för sjöfarten och sjöfartens kunder.

Svensk sjöfart representerar den typ av sjöfart som vi vill ha mer av runt våra svenska kuster och i Öst-ersjön. Ekvationen kan gå ihop och regerings handlingsplan visar vägen. Första delen av lösningen, ligger i statligt stöd för forskning och demonstrations projekt samt en ökad kostnadsneutralitet mellan trafi kslagen.

”Sverige är i praktiken en ö som är helt beroende av sjö-fart. Omkring 90 procent av landets import och export transporteras med fartyg till eller ifrån någon av våra hamnar. ”

”Svensk rederinä-ring har under många år represen-terat en interna-tionellt erkänd kvalitets-sjöfart.”

BREAKWATER PUBLISHING AB l Sjöfartens Bokförlag och Kommunikationsbyrå

SMI 2013 ���������� ��������������� � ��

��������� �������������� � ��

��� � �������� ��

���� ��� ����� ����!"� ���� ������ ��

��#������ ����������������

Hitta fakta och nöjesläsning om sjöfart på www.breakwater.se

www.siriusshipping.eu

Sirius bygger en hållbarflotta för framtidenVi vill bygga framtidens produkttanker redan idag. Med LNG-drift, rening av ballastvatten, partikelfilter och mängder av andra innovationer.

SEPTEMBER 2013 · 5HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

AUSTRIA BELGIUM DENMARK GERMANY NETHERLANDS NORWAY SWEDEN

YOUR INDEPENDENT PARTNERFOR CUSTOMS COMPLIANCE

www.kghcustoms.com

Vi växer och är ständigt på jakt efter kompetenta och engagerade medarbetare.

Är du den vi söker?Skicka ett mail till work@kghcustoms.com

Med en passion för tullPå KGH bygger vi broar mellan ditt företag och existerande regelverk inom internationell handel. Vi har en passion för tull och ser fram emot att hjälpa er till en förbättrad hantering av era tullprocesser.Företag lägger mycket tid på att planera marknadsföringen och försäljning men mindre på att sätta sig in i skatter, avgifter, frihandelsavtal, leveransvillkor. Det kan vara väl värt att investera i den kompetensen. Kunskap om tull och moms kan påverka ett företags konkurrenskraft.

Unik produktportföljVi erbjuder standardiserade samt skräddarsydda lösningar för alla dina behov.

TullkompetensVi har 50 års erfarenhet inom ����������� ����������������620 anställda över hela Europa som är dedikerade och redo att hjälpa dig.

��������� ���������������������������europeiska länder med ett omfattande nätverk och fortsätter vår expansion i Europa.

TULLDEKLARATIONER MOMSHANTERING RÅDGIVNING UTBILDNING TULLSYSTEM

Den stora utmaningen är att vi jämförs med utsläpp från trans-porter på land i absoluta tal och inte i jämförelsen utfört arbete. Vi kommer att bli tvungna att rena de utsläppen vi kan och kommu-nicera detta så att vi får bättre miljörenommé.

Förutom de nya kraven och direktiven som införs nu måste vi fortsätta att påvisa miljöeffekterna för gods som transporteras på köl. Den största utmaningen idag är att ta rätt be-slut vid nybyggnad av fartyg, val av drivmedel, system och design. Detta är mycket spännande men samtidigt väldigt utmanande.

Sjöfart är det mest utveck-lingsbara transportslaget med lägsta tonkilometerpriset och modern, miljövänlig sjöfart liter inte på vattnet. Talar vi om inre vattenvägar, Vänersjöfart och Mä-larsjöfart så fi nns här en enastå-ende resurs att nå inlandet vat-tenvägen. Ökande godsvolymer kan ej ensidigt läggas på väg samt järnväg där läget redan är ansträngt.

En fortsatt kamp för att bibe-hålla och utveckla den svenska sjöfarten. Om allt går som vi hop-pas kommer vi att få konkurrens-villkor som motsvarar, och så klart helst är lite bättre än, vad vå-ra närmsta grannländer erbjuder. Utan sådana, så är det nog dess-värre en svår framtid.

Svaveldirektiven ligger när-mast och här ser vi en stor ambi-valens idag. Ombyggnad av far-tyg till andra drivmedel skulle nu behöva vara igång men varven har ont om arbete medan redar-na, med få undantag, funderar på teknikvalet för framtiden. I denna lågkonjunktur fi nns det dessut-om ej stora kassor att fi nansiera dyra ombyggnader av tillgäng-ligt tonnage med. Varven kom-mer förmodligen att vara fullbe-lagda inom en nära framtid och varvspriserna stiger då. De som ej konverterar till nya drivmedel får köra på svavelfri gasolja vad den då betingar för pris.

Samtliga, och med det menar jag att vi verkligen önskar göra det, men också att de utmaningar vi ställs inför skall gälla för samtliga aktörer. Det hjälper inte miljön i sin helhet om man inte inser att sjöfarten är global, och att sjöfarten och dess kunder (till exempel den svenska basindu-strin) konkurrerar på en global marknad.

Samma regelverk och samma behandling av sjöfart i Sverige som i övriga sjöfarts Europa.Anamma EU’s State Aid Guidlines för shipping helt ut så som Danmark. Vi måste få en samsyn med fackföreningar om att EU’s regelverk är ok även för Sverige, om vi inte får detta och ett för-troende så blir det bara marginell återfl aggning.

Det som krävs nu är en riktig satsning som kan bestå. Vi måste anpassa oss till ett internationellt sätt att hantera sjöfartsfrågorna där kvalitet och kostnadsnivåer harmonierar. Vi vill driva en håll-bar sjöfart i Sverige så kompetens och kvalitet fortsatt fi nns inom landet.

Vill vi ha en svensk fl agga i ak-tern på fl er svenskägda fartyg så krävs samma förutsättningar som i övriga EU med något upp-lägg liknande tonnageskatten där.Det är även märkligt att Sveri-ge vill avhända sig tonnage till grannländerna där man villigt tar emot detta kvalitetstonnage med öppna armar. En satsning mellan redare, fack och politiker för att vända trenden behövs.

Ett politiskt intresse för svensk sjöfart och ett fortsatt kon-struktivt arbete i enlighet med den Handlingsplan för sjöfartens som presenterades i januari

Fråga 2:Vad krävs för att vända trenden kring utfl agg-ning av Svenska fartyg?

Fråga 3:Vilka utmaningar mil-jömässigt kommer sjö-farten behöva bemöta i framtiden?

Lennart Fougelberg Ordförande, SwedoceanFOTO: SWEDOCEAN

Christer SchougManaging Director, Sveriges RedareföreningFOTO: SVERIGES REDAREFÖRENING

FRÅGOR

Framtiden för sjöfart är ljus. Transporterna ökar och det fi nns stor potential i att ta över trans-porter från land. Det som behövs är politisk vilja och likabehand-ling av transportslagen.

Jag tror att det fi nns stora möj-ligheter men för att nå fram måste det till drastiska förändringar. Vi har börjat ta vissa steg och de olika aktörerna i detta har börjat spela på samma plan. Jag tror och hoppas att om 10 år har Sverige början på en ny stark handels-fl otta och ett shippingklimat som går att bygga vidare på.

Fråga 1:Hur ser du på framtiden för svensk sjöfart inom de närmsta tio åren?

Fråga 2:Vad krävs för att vända trenden kring utfl aggning av svenska fartyg?

Fråga 3:Vilka utmaningar miljömässigt kommer sjöfarten behöva bemöta i framtiden?

Lars HöglundManaging Director, Furetank Rederi ABFOTO: FURETANK

Jonas BackmanVD, Sirius ShippingFOTO: SIRIUSREDERI

REDARE, FACK OCH POLITIKER BEHÖVER SATSA

6 · SEPTEMBER 2013 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

PERSONLIG INSIKT

NYHETER

Skärpta miljökrav

Biogas-processteknik

på deltid (50%) och distans, 40 veckor

Du som jobbar men samtidigt vill utveckla dig för en framtids-bransch

Du som har möjlighet att avsätta två dagar i månaden av din arbetstid

Du som har viljan att avsätta kvällar och helger för övriga studier

Läs mer på www.yh-hallsberg.se

Biogas – gårdagens science fiction har blivit dagens verklighetVar med i utvecklingen av morgondagens energi, så går du en ljus framtid till mötes och hjälper vår miljö att göra detsamma. Anta en av våra dagars största utmaningar och utbilda dig inom biogas på Hallsbergs Yrkeshögskola.

Inför den expansion och utveckling som är på

gång har nu biogasbranschen stora behov av

kompetenta medarbetare.

De som utbildar sig inom vatten-, miljö- och

energiteknik på yrkeshögskolan i Hallsberg går

direkt in på en arbetsmarknad som söker folk

med ljus och lykta.

– Biogasbranschen är en ny och växande

bransch som ligger helt rätt i tiden. Att få vara

med och påverka denna utveckling är väldigt

spännande, berättar Fredrik Sthyr som med sina

27 år redan är driftledare på Karlskoga Biogas AB.

När Fredrik fortfarande hade en månad kvar

på biogasutbildningen på Hallsbergs Yrkeshög-

skola fick han jobb på Karlskoga Biogas. Endast

ett år senare kom befordran och jobbet som

driftledare var hans.

– Under studietiden på Hallsbergs Yrkeshög-

skola gavs massor av chanser att knyta kontak-

ter med näringslivet, och tack vare min praktik

på Karlskoga Energi fick jag min anställning,

berättar Fredrik.

Utbildningen på Hallbergs Yrkeshögskola

är framtagen i samverkan med branschen

efter dess behov av arbetskraft. Genom att

gå biogasutbildningen öppnar sig en mängd

möjligheter för dig.

– Vi fick en tydlig verklighetsförankring.

Man förstår helt enkel vad man lär sig och

varför, säger Fredrik.

Marika Lindam, 56, läste också biogasteknik

på Hallbergs Yrkeshögskola, och i dag arbetar

hon som processingenjör vilket bland annat

innebär optimering av hur en rötkammare i

en biogasanläggning styrs och kontrolleras

effektivt.

– Det allra bästa är att man skickas ut i

verkligheten på praktik. Vi praktiserade i

två omgångar och dessutom gjorde jag mitt

examensarbete på reningsverket i Örebro, så

totalt var jag ute i ”verkligheten” i 26 veckor av

utbildningstiden, berättar Marika.

Fredrik Sthyr, driftledare på Karskoga Biogas AB.

0739-60 25 03, 0706-80 95 40www.yh-hallsberg.se

CARL CARLSSON

redaktionen@mediaplanet.com

I Göteborg och Västsverige finns en lång tradition av att använda gas. Fossila bränslen så som bensin, diesel och eldningsolja blev ett problem i Göteborg redan på 70- och 80-talet eftersom luften blev hälsovådlig och därför utvecklades en infrastruktur för naturgas. Idag pratar vi mer om globala miljö-problem, så som växthuseffekten och även om naturgasen ger min-dre koldioxidutsläpp än exempel-vis bensin och olja är det fortfa-rande ett fossilt bränsle. Därför är målsättningen att naturgasen så

småningom ska ersättas av biogas. Det är det som gör GoBiGasprojek-tet så intressant.

Visa att tekniken fungerar– Vid årsskiftet hoppas vi vara igång med att producera biogas ut på nätet, berättar Åsa Burman. När vi har fått upp kapaciteten kommer vi att tillverka gas som räcker till en årsförbrukning för omkring 20 000 bilar.

GoBiGas-anläggningen kom-mer att producera biogas genom förgasning och använda restpro-dukter från skogsavverkningen som råvara. Utöver fordonsbräns-le kan gasen även fungera som råvara i industrin eller använ-das till el- och värmeproduktion. Göteborg- Energi driver sedan tidigare mindre anläggningar som tillverkar biogas genom rötning och tror att man kan komplettera detta med väsentligt större pro-duktion från förgasning. GoBiGas- anläggningen är en demonstra-tionsanläggning med finansiering från Energimyndigheten. En av

huvudleverantörerna är Metso Power.

– Målsättningen är framför allt att visa att tekniken fungerar, säger Åsa Burman. Kanske kan vi också utveckla metoden och hitta billigare och enklare lösningar på några områden.

Stort intresse utomlandsDet finns också ett stort intresse utomlands för projektet och den halvfärdiga anläggningen har fått ta emot studiebesök från bland annat Kina, Thailand och flera län-der i Europa. Ur ett internationellt perspektiv är användningen av gas relativt liten i Sverige. Däre-mot har vi gott om skog här vilket

gör att biogas tillverkad av skogs-råvara har en stor potential här. De restprodukter som ska användas i GoBiGas-anläggningen får idag ofta ligga kvar i skogen.

Ekonomsika styrmedelEn fullskaleanläggning skulle vara omkring fyra gånger så stor, men ska man satsa på en sådan måste finansieringen vara löst. Det häng-er ihop med hur staten har tänkt att fordonsflottan ska bli fossil-fri. Det krävs nämligen ekonomis-ka styrmedel om gasen ska kunna konkurrera med fossila bränslen.

– De flesta inser att ekonomiska styrmedel är nödvändiga om vi ska få en förnyelsebar energiförsörj-ning, säger Åsa Burman.

Klimatfrågan är på riktigt och då måste förnybara bränslen få stöd för att kunna utvecklas sam-tidigt som fossila bränslen måste bära kostnaden för den skada de orsakar.

GoBiGas - ett av Europas mest intressanta miljöprojekt

BENEDIKTA CAVALLIN

redaktionen@mediaplanet.com

Åsa BurmanProjektchef för GoBiGas.FOTO: STAFFAN ERIKSSON

FAKTA

■ Kommer att tillverka gas till uppemot 20 000 bilar.

■ Vid årsskiftet 2013/2014 ska anläggningen vara i drift och 2016 ska den tillverka gas i industriell skala dygnet runt, hela året.

■ Kostnad: cirka 1,5 mrd kr.

FÅ UPP KAPACITETEN. När vi har fått upp kapaciteten kommer vi att tillverka gas som räcker till en årsförbruk-ning för omkring 20 000 bilar, säger Åsa Burman.

■ Tanker-rederiet Sirius möter de skärpta miljökraven för sjö-farten med att ta fram ett helt nytt fartyg, som ska drivas med flytande naturgas (LNG) och som också förses med effektiv värmeåtervinning och ett slimmat skrov.

■ Fartyget väntas vara le-veransklart till 2015, då de nya bestämmelserna för utsläpp av svavel i Östersjön , Nordsjön och Engelska kanalen träder i kraft, och fler fartyg planeras.

■ Projektet kallas EVOlution. Rederiets tankfartyg kom-mer att ha utsläpp på abso-lut miniminivå. LNG-fartyg är fortfarande ovanliga i Sverige, men vanliga i till exempel i Norge.

FOTO: THINKSTOCK

FOTO: SIRIUS REDERI

SEPTEMBER 2013 · 7HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

PERSONLIG INSIKT

– Processindustrier, men även Europeiska marknaden för småskalig kraftvärme är jätteintressant, säger Cortus vd Rolf Ljunggren.

Cortus lyfter fram fyra viktiga punkter som är elementära när det kommer till att producera en så ren bioenergi som möjligt.

– Vi är flexibla i vårt val av bränsle, har ett högt energiutbyte, producerar en riktigt ren gas och gör det kostnads- effektivt. Dessutom bygger vi vår verksamhet på en kommersiellt och industriellt beprövad teknik, konstaterar Rolf Ljunggren.

Cortus erbjuder miljösmart och förnyelsebar energi

Cortus AB kan erbjuda förnyelsebar energi för både process- och kraftindustrier. Bolagets patenterade förgasningsteknik har blivit uppmärksammad internationellt.

FOTO: CORTUS AB

Avancerad analysteknik på land, till sjöss och i luften!

Palgo AB har ett brett program med analysinstrument

för olika applikationer.

Hammarvägen 1, 232 37 Arlöv Tel: 040 - 664 28 50 Fax: 040 - 611 02 22info@palgo.se www.palgo.se

TRÄFFA OSS PÅ KISTAMÄSSAN

DEN 2-3 OKTOBER!

Vad är egentligen ett bra logistikläge? Naturligtvis är det många faktorer som styr. Men för vår del tycker vi att det är ganska enkelt. Hos oss ligger Sveriges befolkningsmässiga mittpunkt. Inom en trettiomilsradie bor det 6,5 miljoner människor. Här möts två Europavägar, här finns torrhamn, kombiterminaleroch en av Nordens största järnvägsknutar. Dessutom har vi Sveriges fjärde största fraktflygplats.

Vi är Örebro, Arboga, Hallsberg och Kumla och tillsammans bildar vi Logistikregionen.

Läs mer på www.logistikregionen.se och kontakta oss, så hittar vi den optimala etableringsplatsen utifrån dina önskemål och behov. www.logistikregionen.se

Mitt i prick!

London

OsloHelsingfors

St. Petersburg

Köpenhamn

Berlin

Riga

Paris

Oslo

E 18

E 20

E 4

E 4

E 4

51

E 18

E 20

Hallsberg

Kumla

Arboga

Örebro

Göteborg

Stockholm

50

50

Norra Sverige

Södra Sverige

Infrastruktur-ministern verkar för en framtida tonnageskatt

■ Vad har du lärt av besöket nyligen vid Donsö-mässan på den rederitäta ön i Göteborgs södra skärgård?–Donsö och mässan är ett utmärkt exempel på ett maritimt kluster och det engagemang och entrepre-nörskap som fi nns inom näringen. För mitt arbete med den maritima strategin var detta ett bra tillfälle att träff a och samtala med allt från fi skare till underleverantörer och stora multinationella bolag om viktiga frågor för det fortsatta arbetet.

■ Ingen lär tvivla på din tro på svensk sjöfart som inte

bara ett transportsätt utan som en viktig och jobbska-pande näring i sig. Vad är, anser du, främsta medlet för att låta denna bransch blomstra och möjliggöra att utflyttade rederier flyttar hem igen?–Det enkla svaret är stärkt konkur-renskraft men det är ingen enkel lösning utan handlar om en rad åtgärder. Handlingsplanen, som vi presenterade i vintras, innehöll en rad konkreta åtgärder som utökat sjöfartsstöd och inre vattenvägar till regelförenklingar och ökade anslag för sjöfartsforskning. Och nyligen presenterade regeringen

en satsning på en miljard kronor till sjöfarten. Allt detta med det gemensamma målet att stärka konkurrenskraften.

■ Hur ser du på näringens krav på införande av tonna-geskatt, som de närmaste konkurrentländerna tillämpar?

–Trots att frågan utretts tidigare har underlagen varit alltför brist-fälliga. Regeringen har därför tillsatt en utredning som ska analysera möjligheten att införa ett system med tonnageskatt i Sverige.

Syftet är att öka andelen svensk-fl aggade fartyg i den svenska han-delsfl ottan.

■ Vad gör du för att LNG, flytande naturgas, ska kunna stimuleras som svenskt fartygsbränsle?–Först vill jag vara tydlig med att det inte är politiker som ska besluta om morgondagens

bränslen, det tror jag redarna och marknaden gör bättre. Vad gäl-ler nya bränslen är det viktigt att regelverken är anpassade och föl-jer med i utvecklingen och det-ta jobbar våra myndigheter med i nära dialog med marknaden.

Utöver detta försöker vi främja ny teknik och forskning. Sverige har bland annat varit mycket framgångsrikt med att erhålla stöd från kommissionen till olika sjömotorvägsprojekt som syftar till att utveckla bränslealternativ som LNG.

GÖSTA LÖFSTRÖM

redaktionen@mediaplanet.com

”Regeringen har därför tillsatt en utredning som ska analysera möjlighe-ten att införa ett system med tonnageskatt i Sverige.”

FOTO: KRISTIAN POHL

FOTO: THINKSTOCK

8 · SEPTEMBER 2013 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

– Vi är väldigt nöjda med både själva bunkringslösningen

som AGA utvecklat och valet av LNG som bränsle för vårt

nya kryssningsfartyg, säger Tony Öhman, teknisk direktör

på Viking Line. En grundförutsättning för att välja LNG som

bränsle till Viking Grace var att vi kunde få en effektiv och

säker bunkringslösning och det har vi fått med Seagas och

bunkringen som sker från fartyg till fartyg.

LNG-bunkerfartyget Seagas är det första i sitt slag i hela

världen och är klassat enligt IGC-koden, vilket är samma

regelverk som gäller för LNG-tankers. Bunkerfartyget lev-

ererar dagligen mellan 60-70 ton till M/S Viking Grace när

fartyget ligger förtöjt vid Stadsgården i Stockholm. Själva

bunkringsprocessen tar en knapp timme. Seagas är station-

erat vid Loudden i Stockholm.

– LNG innebär stora miljömässiga vinster i jämförelse med

traditionellt maritimt bränsle, säger Carl-Lennart Axelsson,

marknadschef för LNG på AGA Gas AB. Det är glädjande

att vi tack vare vår LNG-terminal i Nynäshamn och vårt

specialbyggda bunkerfartyg Seagas kan bidra till den infra-

strukturlösning som gör det möjligt för M/S Viking Grace

att bunkra LNG från fartyg till fartyg i Stockholms hamn.

AGA tillverkar och marknadsför industrigaser och specialgaser för olika ändamål. I samarbete med kunderna, utvecklar vi totallösningar som omfattar gaser, kunskap om processer, gasutrustning och service. Med avancerad gasteknik gör vi det möjligt för kunderna att öka lönsamheten, säkerheten och kvaliteten samtidigt som miljön skyddas. AGA i Sverige ingår i Linde Group region Europe North där även övriga nordiska länder och Baltikum ingår. Lindekoncernen är ett världsledande gas- och teknikbolag med cirka 62 000 anställda i omkring 100 länder. Läs mer på www.aga.se och www.linde.com

Seagas – världens första LNG-bunkerfartygAGA levererar dagligen flytande naturgas till M/S Viking Grace via Seagas, som är världens första LNG-bunkerfartyg. Bunkringen sker från fartyg till fartyg då kryssningsfartyget ligger förtöjt vid Stads-gården i Stockholm - och under tiden som passager-are och gods lossas och lastas. Drygt 100 bunkringar har hittills genomförts sedan Seagas togs i drift för ett halvår sedan och omdömena från Viking Line så här långt är enhälligt positiva.

FOTO

GR

AF:

KA

RL

GA

BO

R

Läs mer om LNG och Seagas samt se vår animerade film som visar hur bunkringsprocessen går till: www.aga.se/lng

www.aga.se klicka på bannern ”Fakta Seagas - Bunkring från fartyg till fartyg” därefter klicka på ”Bunkringsprocessen för Seagas – så här går det till”.

25 procent lägre koldioxidutsläpp jämfört med olja och hela 40 pro-cent jämfört med kol. Dessutom är utsläppen av svavel och andra miljögifter i stort sett noll. LNG är ett utmärkt fartygsbränsle på många sätt, men det gäller förstås att infrastrukturen finns på plats om kunderna ska våga satsa på tekniken.

– Vi kommer inte sitta och säga att ”det finns inte tillräckligt med

LNG-fartyg och därför kan vi inte heller bygga en terminal”. Någon-stans måste man börja, annars blir det ett moment 22-läge där ny tek-nik aldrig kommer fram, säger Lars Gustafsson, VD för Swedegas som bygger infrastruktur för gas i Sve-rige. Tillsammans med holländska Vopak investerar Swedegas, i nära samarbete med Göteborgs Hamn i LNG-terminalbygget i Göteborg. Projektet kommer att tilldelas över 300 miljoner av EU som också satsar pengar på en LNG-terminal i Rotterdam, Europas största hamn.

Nya, tuffare miljökrav– Det sänder en viktig signal om att LNG är framtiden, säger Lars Gustafsson. Fartygen kommer både kunna tanka på plats vid ter-

minalerna och få LNG:n levererade med en bunkerbåt som möter upp ute till havs. Terminalen blir den första i Sverige som byggs enligt Open Access, vilket innebär att alla

leverantörer erbjuds möjlighet att boka kapacitet i terminalen.

2015 införs nya, tuffare miljökrav på sjöfarten i Nordsjön och Öst-ersjön, vilket ställer redarna inför stora utmaningar. LNG är ett att-raktivt alternativ när man bygger nya fartyg. I Norge finns till exem-

pel ett trettiotal fartyg som drivs med LNG, men att bygga om far-tyg till LNG-drift är dyrt och dessa fartyg kommer att ha andra över-gångslösningar för att klara miljö-kraven. Men det är inte bara sjöfar-ten som intresserar sig för LNG.

En viktig fördel– Störst intresse har vi faktiskt märkt av från industrin, efter-som de har kommit längre i sin energiomställning, säger Lars Gustafsson. Stora industrier har slagit i koldioxidtaket och måste göra något åt sina utsläpp om de ska kunna fortsätta att expandera och samtidigt nå sina miljömål. Från Göteborg kan gasen trans-porteras vidare med lastbil, tåg eller gasledning till andra delar av landet.

En viktig fördel är förstås att naturgasen kan blandas ut med och i framtiden ersättas av biogas. Det innebär att hela energikedjan så småningom kommer att kunna bli helt koldioxidneutral.

I Västsverige finns en bra infra-struktur för gas och vi har en led-ning utefter kusten, från Dan-mark till Stenungsund. Det inne-bär bland annat att vi har en fungerande fordonsmarknad och att västsvenska företag snabbare kan nå sina miljömål. För många företag är gasen en förutsätt-ning, som energi eller som råvara. Man räknar med att naturgasen tryggar 15 000 arbetstillfällen i Sydvästsverige.

GÖTEBORGS HAMN FÅR LNG-TERMINAL

BENEDIKTA CAVALLIN

redaktionen@mediaplanet.com

NYHETER

LNG är både billigare och mer miljövänligt än exempelvis olja. Nu bidrar EU till bygget av en terminal i Göteborgs Hamn. Redan 2015 ska den stå färdig.

Lars GustafssonVD för Swedegas FOTO: BENEDIKA CAVALLIN

”2015 införs nya, tuffare miljökrav på sjöfarten i Nordsjön och Östersjön, vilket ställer redarna inför stora utmaningar.”

”I Västsverige finns en bra infra-struktur för gas och vi har en led-ning utefter kus-ten, från Danmark till Stenungsund. Det innebär bland annat att vi har en fungerande for-donsmarknad och att västsvenska företag snabbare kan nå sina miljö-mål.”

LNG

SEPTEMBER 2013 · 9HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

��������� �������

�������������

���������� ������������� �� �������� ��� ������� ������������������ !!���������"�����#������������ �$���%��&���'(�� � ���)&�'��������(� �����������"�������� ��'����'* ��������+���� �,��-������� ��-�'��������������� ���� ������� ��� ���.���/0����.����/$��%�"����������������"�������"���"��"��������� ������'������ ���(� �����������"��������� (�$

%*� �-�"� -��������� ���'���"����� 1

2� ��)�-�)&����������(� �������'����������������

2� ���0����� ��� � ����

2� ������� ���(� �����������"��������� (�

2� 3 ������� ����������)&� ������������0���

��������� ���������������� ������������������������������������������������������������������������������������������� ��������!��������������������������"�����������������# �������#����

3��������� ���-*�444$����$#,

”Störst intresse har vi faktiskt märkt av från industrin, eftersom de har kommit

längre i sin energiomställning.”

Ett nytt transportnav växer fram i Sundsvall

www.sundsvalllogistikpark.sewww.sundsvallshamn.se

Vi ses på Future

Transport 8-10 okt

i monter A02:08

Sundsvall Logistikpark är en satsning på tillväxt och miljö. I anslutning till Sundsvalls Hamn planerar vi för en ny containerhamn, kombiterminal och logistikytor.

Redan idag finns järnvägsanslutning till Sundsvalls Hamn, som är en av Sveriges största skogsindustrihamnar och det går regelbundna turer till Rot-terdam, Lübeck och London.

Med ett transportnav med effektiva kopplingar mellan sjöfart, järnväg, väg och närhet till flyg, får regionens

företag tillgång till flexibla och håll-bara transporter.

I Sundsvall Logistikpark har vi berett plats och möjlighet för lagring av ”flytande naturgas” (LNG), ett reserv-bränsle till biogas.

Dessutom ligger Sveriges näst största handelsområde, Birsta, och Sunds-valls stenstad med Norrlands största citygalleria, ett stenkast från logistik-parken.

NOT A GIANT,BUT A LEADER

www.furetank.seMANAGEMENT OWNER

SP/f NOLSÖ SHIPPING

YOU WILL NOT NOTICE THE DIFFERENCE

Milestone Maritime A/S www.milestonemaritime.com

CHARTERER

FAKTA

■ LNG innebär 25 procent lägre koldioxidutsläpp jämfört med olja och hela 40 procent jämfört med kol

■ LNG är naturgas som kylts ner till flytande form och på så sätt minskat 600 gånger

i volym. ■ Terminalen i Göteborg kom-

mer att ha en lagringskapacitet på 20-25 000 kubikmeter.

■ Open Access innebär att alla leverantörer kan boka kapacitet där.

10 · SEPTEMBER 2013 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

BENEDIKTA CAVALLIN

redaktionen@mediaplanet.com

På Handelshögskolan vid Göte-borgs universitet och Chalmers forskas det intensivt kring hållbar logistik. 2009startade ett projekt

där sex doktorander undersöker hållbarhet med olika glasögon. En har transportörens perspektiv, en annan speditörens, en tredje transportköparens, en fj ärde sam-hällets etc.

– Vi har kommit till en punkt då det inte räcker med att byta ut tek-niken mot mer miljövänlig, säger Johan Woxenius. Ska vi komma vidare måste vi gå på djupet och ändra våra arbetsmetoder. De olika aktörerna måste förstå varandras behov och begränsningar. Alla transportköpare måste till exem-pel inte ha leverans över natten.

Tydliga alternativSamlastningssystem och for-don som är fyllda i båda riktning-arna är två exempel på åtgärder. Om transportörer, speditörer och

transportköpare samarbetar är det också lättare att välja det trans-portslag som passar bäst i sam-manhanget. Järnväg och sjöfart är oftast de mest miljövänliga valen, men då måste logistiken anpassas.

Tuffare miljöreglerPå högskolorna har man även fors-kat kring hamnskyttlarna – gods-tåg med fasta avgångstider som ska transportera containrar från Göteborgs Hamn vidare ut i landet. En slutsats är att det måste fi nnas en eller ett par stora kunder för att en aktör ska våga satsa på nya skyttlar. 2015 införs nya och tuff a-re miljöregler för sjöfarten i Nord-europa och det är något som väckt debatt.

– Branschen har förlorat tid på att ifrågasätta de nya reg-

lerna istället för att hitta lösningar, säger Johan Woxenius. Därför är det först nu som tydliga alterna-tiv testas. Många har säkert också gått och väntat på att Sverige skul-le införa ett stödsystem för miljö-investeringar liknande de som fi nns i Norge och Finland. Till en början kommer troligtvis rede-rierna att minska sina kostna-der genom att köra långsammare. Enligt de studier som gjorts på Handelshögskolan kommer ganska få transporter överföras till lastbil, men mer kommer gå på tåg. Det fi nns fl era olika metoder

som skulle minska utsläppen och Johan Woxenius tror att det be-hövs fl era olika lösningar eftersom de mer miljövänliga bränslena kanske inte räcker till alla. Även när det gäller lastbilar fi nns det fl era olika lösningar som väntar på storskaligt införande.

– Transportören som köper en viss typ av lastbil eller fartyg måste kunna lita på tillgången till energi, både bränslen och el, säger Johan Woxenius. Det bästa vore om de stora aktörerna på markna-den kunde enas kring vilka typer av lösningar man vill satsa på. Den nya LNG-terminalen i Göteborg är ett bra exempel på att någon går före för att få till förnyelsen.

■ Fråga: Hur kan våra trans-porter bli mer hållbara?

■ Svar: Bättre kommunikation ger var och en förståelse för andra aktörers förutsättningar, säger Johan Woxenius, pro-fessor i logistik och transport.

TRANSPORT

LOGISTIK

NYHETER

Johan WoxeniusProfessor i logistik och transport.FOTO: BENEDIKTA CAVALLIN

Nordic Pipe AB

Vår policy är att alltid leva upp till de högt ställda krav på service, kvalitet, till-förlitlighet och säkerhet som våra kunder har. Kompletta projektleveranser, 24 Timmars Jourservice, Just in time, bearbetade delar, speciella krav, all speciell märkning och tillverkning efter ritning.

Kraftverksvägen 10, SE-444 32 Stenungsund, Sweden Telefon: 0303-804 85 sales@nordicpipe.com www.nordicpipe.com

Nordic Pipe AB levererar de delar som kan behövas för olika typer av rörsystem.

Pipe – Fittings – Flanges – Valves – Gaskets Bolts Carbon Steel – Stainless Steel – Alloy Steel

”2015 införs nya och tuff are miljöregler för sjöfarten i Nordeuropa och det är något som väckt debatt.”

MILJÖVÄNLIGA VAL. Järnväg och sjöfart är oftast de mest miljövänliga valen, men då måste logistiken anpassas, säger Johan Woxelius.

Hållbarare transporter med bättre logistik

FOTO: THINKSTOCKFOTO: THINKSTOCK

Vi heter Ahlmark Lines och är Sveriges äldsta linjerederi. Varje vecka, året om, erbjuder vi våra kunder fasta avgångs-tider till hamnar runt om i Europa. Det innebär en smi-dig väg ut i världen för den svenska basindustrin. Idag används Sveriges inre vatten-vägar bara till en bråkdel.

Mer sjöfart skulle innebära färre lastbilar på vägarna och det vore givetvis bättre för miljön. Delar du våra tankar?

Vattentankar.

www.ahlmarklines.se

1:a kombiterminal i Sverige

3:e bästa logistikläge i Sverige

Ledig industrimark i anslutning

Vaggeryds Logistic Center med tillhörande kombiterminal har ett strategiskt läge precis intill E4:an, mitt i en av landets mest produktiva regioner.

PLATS FÖR ATT GÖRA SKILLNAD

www.vaggerydlogisticcenter.sewww.pgf.se

VAGGERYD LOGISTIC CENTER

Miljöbränsle för Dieselfordon.Göteborgs stads stora miljöproblem är höga värden av kvävedioxid (NO2).

Vi har lösningen – använd EcoPar, syntetiskt drivmedel för diseselmotorer. EcoPar kan halvera NO2 utsläppen och

minskar utsläppen av sot kraftigt. Passar alla diseselmotorer.

Miljöbränsle

Mer info på www.ecopar.se eller ring 031-711 50 20

Telefon 08-402 09 00 sekreterare@svettmottagningen.se www.svettmottagningen.se

Kostnadsfri svettbehandlingSvettmottagningen Hidroskliniken erbjuder patienter med extrem svettning, hyperhidros, hjälp. Vi utreder och behandlar handsvett, fotsvett, svettning i armhålor, ansikte, huvud, ljumskar och på många andra delar av kroppen.

Om svettningarna knappt kan tolereras och ofta begränsar dagliga aktiviteter kan du via EU-regler få kostnadsfri hyperhidrosbehandling vid våra kliniker i Köpenhamn och Oslo. Du kan även få viss reseersättning. Båda klinikerna har svensktalande läkare.

Läs mer på www.svettmottagningen.se eller kontakta oss via e-post sekreterare@svettmottagningen.se eller telefon 08-40 20 900 om du vill veta mer.