Abstract Transportforum 2013

Kognitiv belastning och visuellt beteende hos äldre förare med

hörselnedsättning. Birgitta Thorslund, Björn Peters, Olle Eriksson & Christer Ahlström, VTI

Förare med måttlig till allvarlig grad av hörselnedsättning har visat sämre körbeteende vid distraktion

är förare med normal eller lite hörselnedsättning. Detta kan vara ett ökande trafiksäkerhetsproblem

eftersom hörselnedsättning ofta är åldersrelaterat och andelen äldre förare i trafiken ökar. Samtidigt

blir miljön inne i bilarna mer och mer komplex med tex navigations- och kommunikationssystem.

Förekomsten av hörselnedsättning i Europa är ungefär 30% för män och 20% för kvinnor vid 70 års

ålder och 55% för män och 45% för kvinnor vid 80 års ålder. Siffrorna ökar både som en effekt av

längre levnadlängd och på grund av ökad utsättning för oljud.

Effekten av hörselnedsättning på trafiksäkerheten är sparsamt representerad i litteraturen och den är

heller inte entydig. Då det inte finns något krav på hörsel för att ta körkort, men samtidigt många

ljudbaserade system i bilar, pågår ett doktorandprojekt för att utröna hörselns betydelse för

trafiksäkerheten. Syftet att öka säkerheten och mobiliteten för dessa förare. I en inledande enkätstudie

kring transportvanor konstaterades att individer med hörselnedsättning inte har körkort i samma

utsträckning och att förekomsten av körkort minskar med graden av hörselnedsättning. Därefter

visades i en simulatorstudie att ökande körkomplexitet påverkar förare med hörselnedsättning mera än

förare med normal hörsel. Vid ökad körkomplexitet visade förare med hörselnedsättning ett mera

försiktigt körbeteende med lägre hastighet.

Syftet med denna studie var att undersöka om visuellt beteende skiljer sig mellan förare med

hörselnedsättning och förare med normal hörsel, både vid normal körning och vid körning med en

distraherande uppgift.

48 förare varav hälften med måttlig hörselnedsättning och hälften med normal hörsel genomförde

körningen på en 35 km lång väg med hastighetsgränsen 70 km/h. Ungefär var 30e sekund annonserade

sidouppgiften genom att förarna med hjälp av en vibration i sitsen uppmanades att först titta på och

därefter återge en sekvens av fyra bokstäver som visades på en skärm.

Generellt förväntades att gruppen med hörselnedsättning skulle visa upp ett mera aktivt visuellt

sökmönster med flera fixationer i huvudsak mot vägen, men också mot perifera måltavlor som

backspeglar. Utöver detta förväntades att förare med hörselnedsättning skulle vara mindre villiga att

titta bort från vägen vilket skulle resultera i färre och kortare blickar bort från vägen och sämre

prestation på sidouppgiften.

Ögonrörelsedata utvärderades genom att dela in avsökningsområdet i olika zoner och analysera

distributionen av fixationer i dessa zoner för varje grupp. Även längden av fixationer analyserades

samt en matris för sannolikheten att flytta blicken från en måltavla till en annan.

Resultaten visade ingen signifikant effekt av hörselnedsättning på visuellt beteende varken under

normal körning eller under körning med sidouppgift. Dock finns indikationer mot att förare med

hörselnedsättning har färre måltavlor med fler fokuserade blickar samt gör en generell avskanning

innan de tittar på displayen för sidouppgiften. Analyserna kommer att fortgå med mera preciserade

zoner för att granska dessa indikationer.