session 28 mattias jonasson
DESCRIPTION
TRANSCRIPT
Erfarenheter från halvvarma beläggningar
Peab Asfalt AB
Mattias Jonasson
Verksamhetsområdet omfattar Trafikverksregionerna Mitt, Öst, Stockholm och Väst
I avdelning Nord producerade vi ca 220 000 ton halvvarma och ca 128 000 ton varma asfaltmassor under 2010
I Peab Asfalt producerades 400.000 ton halvvarma och 1.7 miljoner ton varma asfaltmassor under 2010
Historia
Introducerades i slutet av 80- talet som ersättning för Og och Albt eftersom dessa innehåller lösningsmedel och diesel
Uppvärmning med trumma ger kraftig dammutveckling vid temperaturer över 90-100 °C. Betongindustrin använde ånga för uppvärmning och Kalottikone tillsammans med Polarmatic utvecklade utrustning för tillverkning av asfaltmassor.
Vägverket i Värmland provade metoden första gången 1988 med ånga och MJOG. Försöken var mycket lyckade och man beslutade att investera i en komplett utrustning. Flera distrikt inom VV skaffade liknande utrustningar.
Flera entreprenörer har under åren anskaffat liknande utrustningar.
Erfarenheter halvvarma beläggningar
Referensobjekt
Timrå Kommun
1989 satsade Timrå Kommun på en totalrenovering av gatorna i kommunen med halvvarma beläggningar. Huvuddelen av denna
renovering är fortfarande intakt.
Investeringsobjekt
1993 utfördes E4 delen Sävar-Djäkneboda i AC-län. Uppfräst gammal beläggning återvanns och lades ut som första AG-lager
Vägverket Region Mälardalen
I Region Mälardalen lämnade Peab Asfalt 1996 anbud på en totalentreprenad på ett antal vägar i C- län. Vi erbjöd ett
omfattande förstärkningsprogram och en utökad garantitid på åtta år. Vid garantitidens utgång fanns inga anmärkningar.
Erfarenheter halvvarma beläggningar
Referensobjekt forts.
Enskilda vägar
Hos Vägföreningarna Valla och Ygsbo utfördes 2008, dikning, infräsning med makadam, bärlager och en halvvarm beläggning
med mycket goda resultat.
Trafikverket 2009-2010
Underhållsbeläggningar med halvvarmteknik utförs på det mindre vägnätet .
Ett exempel är Jämtlands län där halvvarmasfaltmassa lades på väg 316 med MJAG och MJOG på befintlig beläggning och på väg
315 lades MJAG och MJOG på bärlager. Dessa smala vägar har spårbunden trafik och många timmertransporter.
Erfarenheter halvvarma beläggningar
Nutid
Amin tillsätts för att säkerställa god vidhäftning. Tidigare användes pellets som tillsattes i bitumentanken. Nackdelen var att aminet har kort livslängd vid hög temperatur. Numera tillsätts flytande amin ”inline”.
Metoden med ånga är väl beprövad och ångturboaggregaten är numera driftsäkra och lätta att underhålla.
Användningsområdet är brett, från det lågtrafikerade vägnätet till det näst intill ”högtrafikerade” i de nordligare delarna av landet.
Möjligheterna till återvinning är mycket stora. Dock har mängden återvinning för den halvvarma tekniken minskat på senare år eftersom återvinningen i varmverk tagit en stor del av de uppfrästa / uppgrävda asfaltmassorna.
Erfarenheter halvvarma beläggningar
Nutid
• Utbudet har stadigt ökat på grund av bl.a. miljöfördelarna, möjligheterna till snabb och billig etablering samt korta transporter.
• Mängden bindemedel är väl anpassat mot vägnätets behov.
• Låg uppvärmningstemperatur, liten åldring av bindemedlet.
• Beläggningens läkningsförmåga även i ett längre tidsperspektiv.
• Motstånd från stora delar av branschen pga övervägande etablering av varma fasta anläggningar.
Erfarenheter halvvarma beläggningar
Mobil uppställning Kalottikone
Tillsammans med Infräsning
Halvvarm teknik tillsammans med Infräsning på det lågtrafikerande vägnätet
Miljövänligt Resurssnålt genom återvinning Kostnadseffektivt Möjlighet till bibehållen vägbredd Möjlighet att öka bärigheten
med inblandning av makadam Profilering av väg till rätt
bombering/ skevning
Framtidens teknik?
Miljökrav: Mindre bindemedel och energibehov
Ekonomi: Billigare och lägre transportkostnader
Beläggningen: Läkningsförmåga, flexibilitet
Tillverkning: Lättetablerat, 100% återvinning möjlig
Utbud: Av landets ca10.000 mil statliga vägar har ca 80% en ÅDT< 2.000 fordon.
Erfarenheter halvvarma beläggningar
Vägnätet i Sverige
Statliga 98 400
Kommunala 42 000
Enskilda med bidrag 76 000
Enskilda utan stöd 200 000
Skogsbilvägar 150 000
Väglängder i km
Källa: Riksförbundet enskilda vägar, REV
Enskilda vägar
Ofta ser de ut så här – men…
Tunnskikt med MJOG
MJOG 11 eller 16 40-45 kg/m2
Tunnskiktsklister 1-1,2 kg/m2
Avsandas före trafikering
Utfört i Uppsala, Södermanland och Dalarnas län.
Framtidsutveckling
Regelverk – Förfrågningar Hinder eller möjlighet?
Förändring av kornkurvor – Anpassning mot bindemedel?
Hur gör våra grannländer? T.ex Norge har tätare gradering
Tillsatser – Polymerer, kalk, cement
Tillverkningsmetoder
Utläggningsmetoder
Erfarenheter halvvarma beläggningar
Sammanfattning
Halvvarm teknik
Möjligheter
Framtid
MiljöKrossning
Siktning
Uppvärmning
Återvinning
Långa fraktioner
Korta transporter
Lokala mobila etableringar
Låga energikostnader
Lägre Bindemedelsmängd
Ingen överhettning av bindemedel
Längre livslängd
Erfarenheter halvvarma beläggningar
Erfarenheter halvvarma beläggningar