© T

rivecto

r T

raff

ic A

B

Friskare med buss och tåg?

Kollektivtrafikens hälsoeffekter

Hanna Wennberg, Trivector Traffic AB

© T

rivecto

r T

raff

ic A

B

Ökad folkhälsa genom kollektivtrafiken

• Undersöka på vilket sätt och i vilken omfattning kollektiv-

trafiken bidrar till det transportpolitiska hänsynsmålet hälsa.

• Utveckla ett metodstöd för att kvantifiera kollektivtrafikens

hälsoeffekter.

• Uppskatta Fördubblingsprojektets hälsoeffekter.

Finansiär: Trafikverket

Tid: juli 2011 – juni 2012

© T

rivecto

r T

raff

ic A

B

Transporternas hälsopåverkan

© T

rivecto

r T

raff

ic A

B

Vad är hälsa?

WHO:s hälsodefinition från 1946:

”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt,

psykiskt och socialt välbefinnande och inte

enbart frånvaro av sjukdom”

© T

rivecto

r T

raff

ic A

B

Transportpolitiska målen

• Övergripande mål Att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar

transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet.

• Funktionsmål – tillgänglighet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska

medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet och god

kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet.

Transportsystemet ska vara jämställt, dvs. likvärdigt svara mot

kvinnors respektive mäns transportbehov.

• Hänsynsmål – säkerhet, miljö och hälsa Transportsystemets utformning, funktion och användning ska

anpassas till att ingen dödas eller skadas allvarligt. Det ska också

bidra till att miljökvalitetsmålen och en ökad hälsa uppnås.

© T

rivecto

r T

raff

ic A

B

Vilka är kollektivtrafikens hälsoeffekter?

• Trafikolyckor – risken att skadas eller dödas i trafikolycka

• Luftföroreningar – exponering för hälsovådliga

luftföroreningar (framförallt partiklar, kväveoxider och kolväten)

• Trafikbuller – exponering för trafikbuller

• Fysisk aktivitet – fysisk aktivitet i form av gång och cykel i

samband med kollektivtrafikresor

• Psykisk hälsa och välbefinnande – psykisk hälsa och

välbefinnande i form av stress och trygghet

+/-

© T

rivecto

r T

raff

ic A

B

Trafikolyckor

• Kollektivtrafikresan är i sig säker – olyckor sker i regel på

vägen till/från kollektivtrafiken som gående eller cyklist.

• Gång- och cykeltrafikens risker är högre jämfört med att resa

med bil eller kollektivtrafik.

• Det sker även olyckor ombord på kollektivtrafiken, vilket oftare

drabbar äldre och funktionshindrade (Berntman et al, 2010).

• ”Safety in numbers”-effekten: ju fler gående och cyklister det

blir, desto mindre blir risken per gående och cyklist (Elvik,

2009; Jacobsen, 2003; Hydén et al 1998; Ekman, 1996).

• Kollektivtrafiksatsningar bör således åtföljas av satsningar på

infrastrukturen för gående och cyklister

© T

rivecto

r T

raff

ic A

B

Luftföroreningar och trafikbuller

• Kväveoxider, kolväten och partiklar påverkar hälsan –

trafikbuller kan ge sömnproblem och högt blodtryck.

• Utsläpp från motortrafiken orsakar lika många fall av förtida död

som trafikolyckor, men det är i första hand äldre personer som

drabbas (Murray et al, 1996).

• I genomsnitt innebär en trafikolycka ca 40 års minskad

förväntad livslängd, medan luftföroreningar ger ca 8 månaders

minskad förväntad livslängd (Rabl & de Nazelle, 2012).

© T

rivecto

r T

raff

ic A

B

Fysisk aktivitet

• ”Alla individer bör, helst varje dag, vara fysiskt aktiva i

sammanlagt minst 30 minuter. Intensiteten bör vara åtminstone

måttlig, till exempel rask promenad. Ytterligare hälsoeffekt kan

erhållas om man utöver detta ökar den dagliga mängden eller

intensiteten.” (FYSS, 2008)

• Tågpendlare går i genomsnitt 30 % mer jämfört med

bilpendlare. De rapporterar oftare att man går 10 minuter eller

mer och är 4 gånger mer troliga av uppnå rekommenderade 10

000 steg om dagen (Wener och Evans, 2007).

• En stor norrländsk studie (MONICA) visar att de som tar bilen

till arbetet löper en 50 % större risk att drabbas av hjärtinfarkt

jämfört med de som går, cyklar eller åker kollektivt (Sjöstrand,

2008).

© T

rivecto

r T

raff

ic A

B

Fysisk aktivitet

• Invånare i länder med stor andel aktiv transport (här menat

som hög andel gång, cykel och kollektivtrafik) har generellt

mindre förekomst av fetma (Bassett et al, 2008):

© T

rivecto

r T

raff

ic A

B

Hälsoeffekten av ökad cykling

Totalt sett ger överföring från bil till cykel en avsevärd positiv

hälsoeffekt.

Se t ex Hartog et al (2010):

• Fysisk aktivitet: ökad förväntad livslängd på 3-14 månader

• Exponering för luftföroreningar: minskad förväntad livslängd på

0,8-40 dagar

• Risk för trafikolyckor: minskad förväntad livslängd på 5-9 dagar

© T

rivecto

r T

raff

ic A

B

Hälsoeffekten av ökat resande med koll?

• Kollektivtrafiken har potential att ge positiva hälsoeffekter…

• … genom förflyttningen till/från kollektivtrafiken med cykel

och/eller till fots.

A B

A B

© T

rivecto

r T

raff

ic A

B

Hur kan hälsoeffekterna kvantifieras?

Tre steg (Litman, 2010):

• Skattning av effekter på resandet – att bestämma hur

och hur mycket människor reser.

• Skattning av effekter på hälsan – att bestämma hur

resandet påverkar hälsan i termer av trafikolyckor,

luftföroreningar, fysisk aktivitet och andra hälsoeffekter.

• Skattning av hälsoeffekter i monetära termer – att

översätta hälsoeffekter till monetära värden.

© T

rivecto

r T

raff

ic A

B

Effekter på resandet

• Nationella resvaneundersökningen RES 2005-2006

• Anslutningsresor till/från kollektivtrafik – reselement

A B

A B

© T

rivecto

r T

raff

ic A

B

Anslutande gångresor till/från kollektivtrafiken en genomsnittlig dag på året,

N=463-9980 (RES 2005-2006)

© T

rivecto

r T

raff

ic A

B

Genomsnittlig reslängd och konfidensintervall för gångresor till/från

kollektivtrafiken för olika kollektivtrafikslag, N=463-9980 (RES 2005-2006)

© T

rivecto

r T

raff

ic A

B

Genomsnittlig reslängd och konfidensintervall för gångresor till/från

kollektivtrafiken för boende inom olika H-regioner, N=162-5711 (RES 2005-2006)

H1 = Stockholm, H3 = Större städer, H4 = Mellanbygden, H5 = Tätbygden,

H6 = Glesbygden, H8 = Göteborg, H9 = Malmö.

© T

rivecto

r T

raff

ic A

B

Antal anslutande cykelresor till kollektivtrafiken och längd en genomsnittlig

dag på året, N=109-237 (RES 2005-2006)

© T

rivecto

r T

raff

ic A

B

Genomsnittlig reslängd och konfidensintervall för cykelresor till/från

kollektivtrafiken för olika kollektivtrafikslag, N=109-237 (RES 2005-2006)

© T

rivecto

r T

raff

ic A

B

Effekter på resandet – slutsatser

• En kollektivtrafikresa genererar i genomsnitt ca 880 m

gång och ca 3600 m cykel

• Gångresorna är betydligt fler än cykelresorna (2,65

miljoner resp. 75 000 resor/dag)

• Gångresan till tåget är längre än till bussen (710 m resp.

380 m)

• Förflyttning i samband med byten är ej inkluderat (ej heller

fysisk aktivitet ombord på kollektivtrafiken)

• Bör också ställas i relation till förflyttningen till/från bilen

• Reslängderna varierar beroende på var man bor (dock ej i

samma grad som beroende på typ av kollektivtrafik)

© T

rivecto

r T

raff

ic A

B

Fortsatt arbete i projektet

• Utveckling av metodstöd för skattning av kollektivtrafikens

hälsoeffekter

– Skattning av effekter på resandet

– Skattning av effekter på hälsan

– Skattning av hälsoeffekter i monetära termer

• Potentialberäkning för Fördubblingsprojektet, dvs. antalet

kollektivtrafikresor fördubblas till år 2020 jämfört med år

2006 – först ta fram tänkbara scenarier…

– Överföring av resor från gc till koll eller från bil till koll?

– Nya resor som skapas?

• Rapportering (juni 2012)

© T

rivecto

r T

raff

ic A

B

Veta mer?

Hanna Wennberg

Affärsområdesansvarig Trafiksäkerhet & trygghet

046-38 65 32, hanna.wennberg@trivector.se