[1]

Vad måstet göras nu?Ansätta arbetet att ställa ljudkrav både kortsiktigt och långsiktigt liknande glödlampors borttagande. Samordna ljudkraven i Europa, Synkronisera och samordna forskning inom ljud parallellt med kravställande. Påtala ”samhällsnytta” gällande ljud och skapa mätbara krav med ekonomiska värderingar.

LJUDJanuari 2011

Tysta tåg Ett samhällsansvarVTI, Transport Forum 2011, Linköping 13 januari.

SAMMANFATTNINGSVIS VILL JAG SÄGA:Ljud skall påverkas i källan eller i dess direkta närhet.

80% av ljud är orsakad av mekanisk slitage och dåligt underhåll.

Dagens transporter måste minska sitt ljud.

Det finns positivt och negativt ljud.

Ljud skapar känslor i människor och djur.

Ljud blir buller då människan skadas eller störs av ljudet.

Myndighetskrav skall ställa krav på ljudets källa.

Ljudkrav i vårt samhälle.När man talar om ljud så finns positivt ljud

egenskaper (LJUD) och negativt ljud

egenskaper (OLJUD). Värderingen ligger helt

och hållet i varje individs rätt att värdera. Men

rent teknisk skall vi skapa mätvärden så att vi

kan bedöma ljudet och skapa något som vi

kan mäta oavsett om ljudet är ljud eller oljud.

Buller är oönskat ljudBuller är ett utbrett miljö- och

folkhälsoproblem. Många människor upplever i

dag buller som ett av de största

miljöproblemen. I Sverige exponeras cirka två

miljoner människor för trafikbuller högre än 55

dBA utomhus vid bostaden.

Källa : Naturvårdsverkets hemsida

Otydliga och ineffektiva regler om buller

Regeringens och myndigheternas oklara

regler om buller har bidragit till en ineffektiv

och osäker plan- och byggprocess. 

Granskningen visar att statens styrning

inte uppfyller kraven på öppenhet och

förutsägbarhet. Regeringen har inte styrt sina

myndigheter så att det råder samsyn om hur

buller ska bedömas. Boverkets,

Naturvårdsverkets och Socialstyrelsens

allmänna råd och byggregler är inte

samordnade. Länsstyrelserna tillämpar

reglerna olika. Regeringen har inte heller

genom förslag om lagstiftning klargjort vad

som gäller.

Källa: Riksrevisionen Claes Norgren.

Ljud

Oljud

[2]

LjudGår man till grunden till varför vi har ljud

över huvud taget så får man gå till vår djuriska

natur där vi använder ljud för att tydligare

förstärka vår kommunikation och de känslor

som vi vill visa. Vi vill med ljud förmedla en

känsla. Utöver oss människor har även våra

omgivande djur och natur ljud som även de

skall kommunicera känslor.

RoslagsbananVi har visat att tåg kan bli tystare genom

ett prototyptåg på Roslagsbanan med

ljudkjolar monterade. Kostnaden att påverka

detta ljud på hela Roslagsbanans fordon är

likvärdig kostnaden att sätta upp 1,5 km med

ljudbarriärer efter spåren.

Standard

Grunden till att hantera och effektivisera

ljuden är att standardisera och sätt krav på

ljudkällorna. Vi på DC Dynamic Construction

AB vill delta i detta viktiga arbete och erbjuder

oss våra tjänster i denna fråga till marknaden.

Samhällsansvar för ljudVilken är då myndigheters strategiska

plan? Har kommuner en ljudstrategiplan? Har

landsting en ljudstrategisk plan? Har Sverige

en ljudstrategisk plan? Har EU en

ljudstrategisk plan?

GlödlamporVi har i dag en plan att ta

bort glödlampor. En liknande

plan borde finnas för ljudkrav

inom järnvägsområdet och

övriga fordon och vägar.

Myndighetskraven skall

vara av en långsiktig, normal

och kortsiktiga horisont med

tydlig krav. Kraven skal fokusera på

den direkta källan till ljud och i andra hand i

källans direkta närhet för att stoppa spridning

av ljud. Lämpligt är att ställa ljudkraven

hastighetsrelaterade. Exempelvis stillastående,

låg hastighet, normal hastighet och hög

hastighet.

Hur förändrar vi ljudet i vårt samhälle?

Pengar är nyckeln till förändring.

Kort och gott någon typ av avgifter

kopplat till produkters ljud vid normal

användning. Däck, järnhjul, fjädring, boggier,

drivsystem, motorer, växellådor,

vägbeklädnads kvalité, järnvägsrälsens

kvalité, växlars utförande, skrammel på vagnar,

aerodynamik utförande kopplat till hastighet,

hastigheten som produkten får användas i, osv.

Framtidsscenarier

Vilka olika framtidsscenarier kring

”ljudkrav” kan finnas?

• Godståg får inte köra på nätter

• Lastbilar får inte köra på nätter

• Ljudkrav på gummihjulfordon ökas

• Ljudkrav på vägar ökas

• Ljudkrav på järnhjulsfordon ökar

• Ljudkrav på spår och räls ökar

• Stopp på fordon i boendeområden

• Stopp på fordon på semesterorter

• Skapa ljudkorridorer där det är tillåtet

med oljud

• Dyrare med fordon som skapar ljud

• Dyrare med vägar/spår/räls som skapar

ljud

LJUDS DUBBELNATURKan vara sövande eller håll en person vaken.

Skribenter• Klaus Knudsen• Mats Knutsson• Göran Wikingson

www.dcab.eu

DCab - Dynamic Construction ABJärnvägsstationen432 40 VARBERGOrg nr: 556781-8488

Ljud

Oljud