Sammodalitet i praktiken och den internationella aspekten

Inge Vierth, VTI

Transportforum 14 januari 2010

2 internationella trafikslagsövergripande korridorer studeras i Sammodalitetsprojektet (WP6)

korridorer kännetecknas av att godstrafiken är koncentrerad till transporter över

långa avstånd mellan stora noder

korridorer kan få egenskaper som liknar naturliga monopol. En förutsättning för att en ”grön korridor” prioriteras är att tillträdet är öppet och att korridoren kan utnyttjas av olika aktörer i icke-diskriminerande former

närmare innebörden och utformning av begreppet ”gröna korridor” är öppet

korridorerna blir ”gröna” bl.a. genom att de möjliggöra intermodala lösningar och utnyttjande av skalekonomi

i Sammodalitetsprojekt: modellbaserade analyser, nära koppling till dagens flöden

A) Korridor Norrköping – Herne/Ruhrområdet

utveckling av Scandinavian Shuttle sedan 2006 (Öresund Logistics, Lund universitet, UBQ)

EU stöd: Marco Polo, mål: modal shift (överföring av tonkm från väg till järnväg)

mål: bemöta kundernas logistiska behov med hjälp av kombitransporter över Öresundsbron

tillämpning av moderna IT-lösningar för att följa godset, lastbärare och fordon i realtid och att öka tillförlitligheten

A) Korridor Norrköping – Herne/Ruhrområdet vägtransporter via Malmö/Trelleborg-Travemünde, järnvägstransporter via Örsundsbron

A) Korridor Norrköping – Herne/Ruhrområdet Scandinavian Shuttle

tillräcklig stor efterfråga förutsättning för längre tåg

över 1 miljard tonkm på drygt tre år

efterfrågan överstiger kapacitet i kombitåget (som går 5 gånger i veckan)

idé att använda längre tåg och/eller öka antalet avgångar

Scandinavian shuttle, tonkm-utveckling sedan november 2006 (Källa: UBQ)

0

200

400

600

800

1 000

1 200

20

06

-11

-25

20

07

-01

-30

20

07

-03

-30

20

07

-05

-30

20

07

-07

-30

20

07

-09

-30

20

07

-11

-25

20

08

-01

-30

20

08

-03

-30

20

08

-05

-30

20

08

-07

-30

20

08

-09

-30

20

08

-11

-30

20

09

-01

-30

20

09

-03

-30

20

09

-05

-30

20

09

-07

-30

20

09

-09

-30

20

09

-10

-30

Milj

on

er

ton

km

(k

um

ule

rat)

B) Korridor Hallsberg – Maschen/Hamburg

syfte: Logistisk helhetssyn på en grön korridor Hallsberg - Maschen (Regionförbund Örebro, Hallbergs Kommun, ÖU, GU, Chalmers, LU, KTH, VTI)

samhällspåverkande makroperspektiv och ett varuägarpåverkande mikroperspektiv, bl.a. förutsättningar för utökade järnvägstransporter och distribution till/från hubbar

DB genomför projekt med längre tåg mellan Maschen och Ringsted/DK

korridor Mellansverige - Nordtyskland del av EU:s prioriterade nät för godstrafiken

korridor Stockholm-Hallsberg-Malmö-Hamburg-München-Rom-Neapel är en av 6 korridorer där ett gemensamt signalsystem (ETCS/ERTMS) införs

Hur ser det ut idag? Import och export på väg och järnväg till/från Sverige (inkl. färjor, exkl. malm på malmbanan)

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

2005 2006 2007 2008

Mil

jon

er

ton

pe

r å

r

Kombi

Vagnslast

Lastbil (sv)

Lastbil (utl)

Information om ton med utländska lastbilar 2007, 2008 finns inte, samma vården som för 2006 har

antagits

Järnvägstransporter (vagnslast- och kombi) till/från vissa länder (i milj. ton/år)

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Tyskland Danmark Holland Belgien Summa DE, DK,NL, BE

Summa allaländer

Mil

j to

n/å

r 2008

2007

2006

2005

På lastbil transporterat gods till/från Danmark, Tyskland och Nederländerna (miljoner ton per år)

0

2

4

6

8

10

12

2004 2005 2006 2007 2008

Milj

on

er t

on

/år NL(utl lb)

NL (sv lb)

DE (utl lb)

DE (sv lb)

DK (utl lb)

DK (sv lb)

Information om ton med utländska lastbilar 2007, 2008 finns inte, samma vården som för 2006 har antagits

Fördelning på länder och regioner i Sverige (svenska lastbilar 2008)

Syd Väst Mitt Norr

Danmark 16% 5% 5% 0% 25%

Tyskland 29% 10% 14% 2% 57%

Nederländerna 13% 1% 2% 0% 18%

58% 16% 21% 2% 100%

Viktigaste varugrupper för utrikestransporter på väg

Utrikes godstransporter med utländska lastbilar totalt (2006) läder, textilier, kläder, andra tillverkade varor potatis, andra färska och frysta grönsaker och färsk frukt trä och kork övrigt

Transporter med svenska lastbilar till/från Danmark, Tyskland och Nederländerna (2008) styckegods och samlastat gods livsmedel, drycker och tobak metallvaror exkl. maskiner och utrustning

Dimensioner för lastbilar

längre/tyngre lastbilar i Sverige jämfört med övriga EU är samhällsekonomiskt lönsamma (Regeringsuppdrag/VTI rapport 605/2008)

diskussion om konkurrens till järnväg och sjöfart

motsvarande i studie genomför TRL (UK), NEA (NL), VTI (SE) m.fl. på uppdrag av EU

holländska transportministeriet har intresse att analysera europeiska modulfordon på 25,25 m i korridor Nederländerna-Sverige

Sammodalitetsprojektet analyserar effekterna av längre tåg och/eller längre lastbilar i korridoren Norrköping-Herne

Lastbilarnas längd 18,75 m (EU) 25,25 m (Sverige)

Tågens längd 650 m (idag, Bas) 650 m (Alt.1)

750 m (Alt.2) 750 m (Alt.3)

1 000 m (Alt. 4) 1 000 m (Alt.5)

1 500 m (Alt.6) 1 500 m (Alt.7)

Begränsningar i järnvägsinfrastrukturen i korridoren

 Ca max tåglängd Linjeklass Lastprofil

Sverige 650 m

Standard STAX 22,5 (D4)

G1

Öresundsbron 735 m Standard (D4) G1

Danmark 835 m Standard (D4) G1

Gräns till Rendsburg 740 m Standard (D4) G1

Högbron över Kielkanal 740 m STAX 20 ton (C2) G1

Hamburg Hauptbahnhof 740 m Standard (D4) G1

Söder om Bremen 740 m Standard (D4) G2

Tyskland 740 m Standard (D4) G1

Tågens längd

längbegränsning (mötesspårens och terminalspårens längd) är minst kritisk infrastrukturparameter, eftersom trafikeringen kan anpassas

Banverket utgår dock ifrån att minst 3 dubbelturer måste vara möjliga med tillräcklig robusthet, tåg längre än 730/880m tillåts inte beroende på bromslängden

Banverket har beräknat att åtgärder som möjliggör 750 m långa tåg på sträckorna Hallsberg-Mjölby, Mjölby-Trelleborg, Malmö-Trelleborg, Hallsberg-Göteborg är samhällsekonomiskt lönsamma (NNK 1,1, se Ekmark 2008)

1994 har Banverket och SJ Gods även testat 1 500m långa tåg

Begränsningar i väginfrastrukturen

standardutformade rastplatserna, där lastbilarna skall ställas 45 grader mitt i p-platsen, här finns inte plats för 25,25 m

broar (en del betong som användes på 1950-talet hade inte bra kvalitet, men det finns inte så många långspanniga broar i korridoren

samarbete med Bundesanstalt für Strassenwesen (BAST)

Nästa steg analys av 7 alternativa upplägg (se ovan) med nya SAMGODS-modellen

avstämning med NEA som planerar att analysera samma korridor med hjälp av TRANS-TOOLS modellen i EU-studie

avstämning mot uppgifter som har tagits fram av Scandinavian Shuttle

genomförande av övergripande samhällsekonomiska analyser

● motsvarande analyser i korridoren Hallsberg – Maschen/Hamburg,

● avstämning med näringslivsrepresentanter i Örebroregionen

rapport till midsommar 2010