sid 10 bergmekanikerna sÄkrar gruvan - men berget …...– vi hamnade i ett läge där vi endast...

E N G A G E R A D N Y T Ä N K A N D E A N S V A R

TIDNINGEN FÖR OSS SOM JOBBAR I LKAB - NR 3 2020

Vår överlevnad som bolag bygger på att vi planerar för en generation framåt,

inte för ett kvartal.

BERGMEKANIKERNA SÄKRAR GRUVAN - MEN BERGET BESTÄMMER

FRAMTIDENS SPRÄNGTEKNIK - I NIKOLAOS HÄNDER

SID 10

SID 12–13

LEDARE SID 2


2 LKAB-BLADET #3 2020 LKAB-BLADET #3 2020 3

Erik Lantto-Simma, ekonom, Luleå

– Vi är alltid två veckor till fjälls i Norge, Övre Dividalens nationalpark.

Erika Taube, HR Business Partner, Kiruna

– Blir ”hemester”, kommer vara i Abisko och hoppas på en paddeltur i Vistasdalen.

Mona Mörsare, vd-assistent, Luleå

– Bygga en utebastu, göra dagsutflykter och kanske åka till Storforsen och Kalix skärgård.Viktiga steg framåt

JAN MOSTRÖM, VD PÅ LKAB

OMSLAG: Nikolaos Petropoulos, förste forskningsingenjör på LKAB. FOTO: SUSANNE LINDHOLM

TUMMEN UPP …för bergmekanikerna i Kiruna som besiktar Kirunagruvan. De jobbar intensivt för att dokumentera skador, bergförstärka och successivt öppna upp gruvan. Ett omfattande arbete där säkerheten kommer först.

CITATET”Det har varit tillfredställande att se hur det förändrade läget har

hanterats av produktion, planering och marknad. Från ett läge som såg hopplöst ut har vi nu en plan som tar oss förbi semesterperioden.”

MICHAEL PALO, DIREKTÖR FÖR AFFÄRSOMRÅDE JÄRNMALM, EFTER SKALVET I KIRUNAGRUVAN DEN 18 MAJ.

DET HÄR BLIR inte en sommar som andra och det har inte varit en vår som andra. LEDAREN:

Covid-19-pandemin har vänt upp och ner på så mycket och på så många plan och kommer att fortsätta göra så. Det här är inte över. Vi måste hålla i och hålla ut.

Till råga på allt har vi haft en situation i Kiruna där den utdragna detaljplaneprocessen blev ett akut hot mot driften och sedan inträffade den största seismiska händelsen som någonsin uppmätts i Kirunagruvan. En händelse som vi i skrivande stund, fyra veckor senare, fortfarande inte har full överblick över. Vi vet ännu inte hur allvarligt läget är. Våra bergmekaniker har fort-farande inte kunnat besiktiga hela gruvan.Det här är en tid följd av osäkerhet. Händelsen som inträffat, och att vi inte ännu inte har full vetskap kring följderna, spär på det. Men säker-heten måste gå först.

Visst är jag bekymrad. Men samtidigt. Vi är vana vid svängningar. Vi har byggt bolaget för att kunna hantera vissa avbräck. Vår överlevnad som bolag bygger på att vi planerar för en gene-ration framåt, inte för ett kvartal. Hållbarhet för oss är inte bara vår omställning till koldioxidfri järnproduktion och stål utan kol utan också att skapa trygga, säkra och bra jobb för våra anställ-da. Tillsammans löser vi detta. Och det är med något lättare steg vi nu går in mot sommaren.Kiruna kommun har precis fattat beslut om den detaljplan som riskerade att vi skulle behöva stänga ner delar av gruvan för att inte bryta mot våra miljövillkor. LKAB och Kiruna kommun har nu återupptagit dialogen kring samhällsom-vandlingen. Något som jag ser som avgörande för såväl bolaget som samhällets framtid. Såväl gruva som samhällsplanering kräver långa tids-perspektiv. Vi har stakat ut grunder för framtida samverkan där det är tydligt att myndighetsut-övning skiljs från övriga frågor kring Kirunas

attraktivitet. Jag tror också att vi har fått en annan förståelse för vad vi, LKAB, behöver för att kunna fortsätta skapa trygga, säkra och bra jobb. Allt för att klara omställningen till koldioxidfri produktion på en konkurrensutsatt marknad.

Under våren har vi också tagit viktiga steg på vägen för att säkra bolagets framtid och vägen till klimatneutralitet. Det första fossilfria pellets-verket är nu igång. Inom LKAB:s samarbete med SSAB och Vattenfall, Hybrit, för framtagandet av fossilfritt stål, har processen kring var demon-strationsanläggningen ska hamna kommit igång, Malmberget eller Luleå. Och trots alla problem som inte minst covid-19 inneburit för hur vi arbetar, har vi kunnat hålla uppe takten i den avgörande prospekteringen som är så viktig för att säkra brytning över tid.Nu är det sommar och snart semestrar. Det blir inte som vanligt och stor osäkerhet kring fram-tiden kvarstår. Det är utmaningar men också möjligheter. Jag kommer att spendera somma-ren med att fokusera på möjligheterna. Kan vi samlas kring dem så kan vi också lyckas.

Jag vill passa på att önska er en riktig trevlig sommar och samtidigt välkomna alla sommarvi-karier till oss. Jag vill också rikta ett särskilt tack till er alla som kämpat för att vi ska kunna hålla igång verksamheten och samtidigt hålla tillbaka smittspridningen. Vi måste komma ihåg att det är extra viktigt att hålla fysisk distans när vi samlas igen efter semestrarna. Säkerheten först!

Trevlig sommar!

Vår överlevnad som bolag bygger på att vi planerar för en generation framåt, inte för ett kvartal.

Vad ska du göra på din semester?

MCV och LKAB Mekaniska gick samman första juniKIRUNA. – Vi kan glädjande konstatera att efter god sam-verkan och förhandlingar går integrationen för en starkare service- och underhållsorga-nisation vidare enligt plan och med det önskar vi MCV-perso-nalen varmt välkomna till vårt gemensamma team, säger Jarl Uggla, vd på LKAB Mekaniska.

Det finns behov av att stärka underhållsförmågan samt att samordna verksamhetsstruk-turen för LKAB, speciellt för den ”röda linjens processer”. En koncerngemensam verk-

stadsstruktur har en större förmåga att agera som en viktig strategisk leverantör till LKAB då den kan utföra fler och mer komplicerade uppdrag.

– Vi behåller givetvis båda verksamheterna vilka har olika specialiteter men som nu får möjligheten att få bättre

samverkan och utvecklas. Vi är en verksamhet som kommer att investera och satsa för att skapa ytterligare möjligheter för en ökad driftstillgänglighet för produktionen inom LKAB, säger Jarl Uggla.

KARL-HENRIK DAGMAN

FOTO: JARL UGGLA (VÄNSTER BILD), JESPER JOHANSSON (HÖGER BILD)

LKAB Mekaniska (till vänster) och MCV (Mekaniska centralverkstaden) på LKAB i Kiruna går samman till en gemensam organisation.

FOTO: FREDRIC ALM

Jan Moström, vd på LKAB.


Disponentvillan byggs upp igen på Solbacken

BILD: WHITE ARKITEKTER

FOTO: FREDRIC ALM

MALMBERGET. Snart kan byggan-det av den nya Disponentvillan i Malmberget komma igång. Bygglovsansökan har lämnats in för huset som får placering högst upp på Solbacken.

Under 2019 revs Disponentvil-lan, en av Malmbergets mest klassiska byggnader. Nu är bygglovshandlingarna inläm-nade för den replika som inom ramen för det bevarandeavtal som finns med Gällivare kom-mun ska ersätta villan. Projek-tering pågår för fullt, i slutet av juni kommer definitivt besked och planen är sedan att kunna dra igång byggandet i slutet av september.

Platsen för den nya Disponent-villan blir högst upp på Sol-backen i Koskullskulle, i nära anslutning till många av de kulturbyggnader som flyttats från Malmberget.

– Mycket från den gamla Disponentvillan ska återan-vändas. Vi har sparat en av balkongerna som fortfarande var i bra skick och en hel del av snickarglädjen, bland annat alla snickerier runt fönstren. Det gamla tornet, som är helt i originalutförande sedan 1890-talet, är nedplockat och ska också återanvändas, säger Pierre Eriksson, projektledare på samhällsomvandlingen i Malmberget.

Planen är att projektet ska stå klart för inflyttning i början av 2022.

Till det yttre blir den nya Disponentvillan en exakt kopia av den gamla byggnaden. Inredningen ska gå i samma 1890-talsstil med bland annat kakelugnar, så som det var från början. Förhoppningen är att det ska gå att återanvända kakelugnar från hus som rivits i gamla Malmberget, däribland Bolagshotellet. I funktion ska Disponentvillan också ersätta det gamla Bolagshotellet i Malmberget med lokaler för kurser och konferenser samt ett antal övernattningsrum.

PER JUNTTI

Den nya Disponentvillan kommer att placeras högst upp på Solbacken i Koskullskulle.

KIRUNA. Kommunfullmäktige i Kiruna har tagit ett positivt beslut för Kirunas framtid gäl-lande omvandling av området 2:4 i Gruvstadspark 2 till indu-striområde.

Under det senaste halvåret har samtalen med Kiruna kom-mun lett fram till en gemen-sam färdplan för framtiden. I samband med dessa samtal har kommunen och LKAB utveck-lat en gemensam samsyn som innebär att vi ska skilja på myndighetsutövning och övriga utvecklingsfrågor.

– Att kommunen antagit detaljplanen för 2:4 är bra. Det innebär att vi kan fortsätta gruv-brytning i de delar av gruvan som påverkar detta område och vi behöver inte dra ner på pro-duktionen i höst, säger Michael

Detaljplaneändringen i Kiruna antagen

Palo, direktör för affärsområde järnmalm hos LKAB.

Produktionen i Kirunagruvan blev allvarligt påverkad av den seismiska händelsen som in-träffade natten mot måndagen den 18 maj och stora områden i gruvan är på grund av detta fortfarande avstängda.

– Vi hamnade i ett läge där vi endast kunde bryta den så kall-lade Sjömalmen och det råkar vara just denna som påverkar området som nu lyckligtvis detaljplaneändrats. Vi är alla vinnare på detta. Såväl LKAB som Kiruna kommun och inte minst kommuninvånarna, sä-ger Michael Palo, och tillägger:

– Vi är extremt lättade över att inte behöva prata om varsel inför sommarsemestrarna. Nu blickar vi framåt och arbe-

tar tillsammans för Kirunas framtid.

När beslutet nu är fattat av kommunfullmäktige så kom-mer LKAB dra tillbaka begäran till regeringen om planföreläg-gande.

– Med beslut på plats så drar vi tillbaka vår begäran till re-geringen om planföreläggande. Nu gäller det att vi inte hamnar här igen och det känns som att vi fått en helt annan förståelse mellan oss och kommunled-ningen kring att just separera ut planfrågor, vad som styrs av lagar, regler och ingångna avtal, från andra frågor som Kirunas långsiktiga attrakti-vitet, säger Niklas Johansson, direktör för Kommunikation och klimat på LKAB.

FREDRIK BJÖRKENWALL

LKAB och kommunen överens om en gemensam färdplan framåt.


Leif Boström, affärsområde Specialprodukter

Den viktiga skillnadenDet stora skalvet i Kiruna påverkar hela LKAB, även oss som leverantörer av produkter och tjänster för gruvverksamheten. Nu utreds skalvet och dess konsekvenser. Vi får avvakta resultatet från denna utredning och om det kommer påverka vår verksamhet under jord. I Europa börjar vi se en återgång till ett mer normalt läge, där fler industrier återstartar. I vår egen verksamhet har vi märkt av minskad efterfrågan, framförallt på konstruktionsmarknaden i Storbritannien och Europa, men står nu redo att kunna producera hundra procent i takt med att efterfrågan ökar.För båda dessa händelser, skalvet och corona, är det tydligt för oss att vår dedikerade personal överallt inom LKAB gör skillnaden. Vi anpassar oss, gör det lilla extra och strävar mot gemensamma mål. Det är LKABandan för mig.

Plan framåtVi har hanterat pandemin på ett avvägt och rationellt sätt. Produktionen går riktigt bra och vi kämpar med att avveckla lager som byggdes upp hösten 2019. Kirunagruvan drabbades av den kraftigaste sättning vi hittills har uppmätt. Vi har skador inom några produktionsområden som än så länge inte går att överblicka. Storskalig brytning på stora djup är en av de största utmaningarna att hantera. Vi får ödmjukt konstatera att vi kom lindrigt undan. Det kommer att krävas en del förändringar i hur vi bryter. Ledningen i gruvan har hanterat krisen på ett lugnt och metodiskt sätt. Kommunikationen internt och externt har fungerat riktigt bra. Det har varit tillfredställande att se hur det förändrade läget har hanterats av produktion, planering och marknad. Från ett läge som såg hopplöst ut har vi nu en plan som tar oss förbi semesterperioden. Nyckeln ligger i samordning av rågods mellan orterna.

Michael Palo, affärsområde Järnmalm Markus Petäjäniemi, Marknad och teknik

20 12 1miljoner ton råmalm har gruvorna producerat hittills i år.

miljoner ton pellets och fines har levererats i år.

juni gick MCV och LKAB Mekaniska samman.

MAJ 2020:

Osäker marknad Europa och USA är i recession efter coronavirusets utbrott men har börjat öppna upp sin ”lock down”. De flesta bedömare tror på en utdragen återhämtning. Det bekräftas av det gigantiska stimulanspaketet på 8 000 miljarder kronor som EU beslutat om.Stålefterfrågan är svag med undantag för Kina som nu producerar stål på normal nivå. Järnmalmslagren i Kina minskar då flera järnmalmsleverantörer i världen drabbats av störningar. Detta har gjort att järnmalmspriset stigit mot vad många bedömare trott. LKAB har tappat mycket leveranser till sina kärnkunder i EU då de kör stålproduktionen på en miniminivå utan att stänga helt. En framgångsrik försäljning till Kina har ersatt de förlorade tonnaget. Båttrafiken från hamnarna i Narvik och Luleå till Kina har ökat dramatiskt. Vi oroas av situationen i Kiruna under jord och när produktionsförmågan är återställd.

Ett

historiskt nedslag

Tidigt på morgonen den 9 april 1940 attackerades Narvik av tio tyska jagare. Kampen blev kort men intensiv. De två norska pansarskeppen ”Eidsvold” och ”Norge” sänktes och ett hundratal norrmän fick sätta livet till. Vid krigsutbrottet stoppades all sjöfart av malm och övrig produktion på LKAB. Antalet arbetare minskade från 930 till cirka 30 personer. Under loppet av en månad förstördes bolagets anläggning helt vid invasionen, även malmlagret och malmvagnarna.

FOTO: STIFTELSEN NARVIKSENTERET/NARVIK KRIGSMUSEUM

80 år sedan invasionen av Narvik – LKAB:s verksamhet totalförstörd

Fåren är tillbaka KIRUNA. Från och med lördagen den 13 juni till och med 12 september kommer det att finnas får, höns och kaniner i Gruvstadsparken.

Fårhagen har öppet mellan klockan 09.00-17.00 tisdagar till lördagar. Observera att ingen invigning sker i år på grund av coronaviruset.

MADELEINE SIDMALM

Så här jobbar LKAB när det skakar i bergetAtt ha kunskap om seismiken i gru-van är en säkerhetsfråga för med-arbetarna som jobbar under jord.

Om den seismiska aktiviteten ökar i ett område under jord kan det berörda området behöva stängas av tills

aktiviteten minskat. Bergmekanikernas analyser av hur tidigare planering av ortar och malmuttag har påverkat seismiken är ett beslutsstöd för gruvplaneringen. Målet är att minska de stora seismiska händelserna till fördel för alla.

En seismisk händelse triggar en rad aktiviteter, för att säkerställa säkerheten under jord, men också för att tydlig och säkerställd information ska nå alla berörda.

Ett smsmeddelande som beskriver händelsen preliminärt skickas ut av bergmekaniker till berörda parter.

Driftbergmekaniker informerar därefter omedelbart Informationsavdelningen och Industrivakten.

Informationsavdelningen publicerar preliminär information på Arena och lkab.com.

Om något av kriterierna uppfylls ska händelsen informeras i olika kanaler:

Två eller flera vibrationsmätare i samhället registrerar ett värde överskridande 1.5 mm/s Händelse har haft en lokal magnitud på 1.5 eller större Händelse har orsakat bergutfall Flertal personer kontaktar LKAB

Inom 24 timmar ska en rapport om seismisk händelse upprättas och rapporten skickas ut både internt och externt, till exempel kommunen, länsstyrelsen och andra lokala aktörer.

Bergmekanisk analys av händelsen påbörjas

Normalt omfattar detta en inspektion av området där händelsen inträffat.

Lägesrapport och noteringar som görs i bergmekanikernas dagbok skickas internt till berörda.

Styrcentralen/Staben ska vara behjälplig vid stängning. Med detta avses att identifiera vilken personal som eventuellt berörs, hur dessa ska kontaktas samt upprättande av avspärrningar.

I Kiruna övervakar staben seismiken på natten.

Skäl till stängning av produktionsområden kan vara:

Bergmekanikerna gör en bedömning och tar fram rekommendation om öppning av område. Beslutet fattas inom sektionen.

Information om avstängning och öppning publiceras på Arena och skickas via sms.

Databasen ”Dagbok Bergmekaniker” används för att notera hela händelseförloppet.

Bergmekanik har befogenhet att vidta de åtgärder som bedöms som nödvändiga med anledning av seismisk händelse. Detta kan till exempel vara avstäng ning av område enligt gällande rutin, beställning av omförstärkning m.m.

Bergmekaniker kan besluta om stängning

Den seismiska aktiviteten är markant över normalläge för området

!

Bergutfall

Onormalt stora händelser i produktionsområdet

Seismisk aktivitet registreras

Bergmekanik kan besluta om öppning

KIRUNA. Efter den stora seis-miska händelsen den 18 maj fortsätter besiktningsarbetet. Vissa områden är fortsatt avspärrade, vilket innebär att skadeläget inte är helt kartlagt. Rågodsproduktionen i Kiruna ligger idag på drygt hälften av normal produk-tionstakt.

Den seismiska händelsen inträf-fade kl 03:11 den 18 maj. Den uppmätte en magnitud på 3,3 enligt den lokala skalan och lokaliserades till 1146-meters-nivån i gruvans liggvägg. De 13 medarbetare som befann sig un-der jord vid händelsen lämnade sina arbetsplatser och åkte upp ovan jord. Besiktningsarbetet påbörjades relativt omgående och pågår fortfarande.

Torsdag den 21 maj kunde produktionen starta med målet att producera cirka 25 000 ton rågods per dygn. Produk-tionstakten har sedan gradvis kunnat öka och uppgår idag

Omfattande skador i Kirunagruvan

till omkring 50 000 ton per dygn. Detta tillsammans med befintligt rågodslager samt ett inplanerat underhållstopp i för-ädlingsverken KA3/KK4 gör att det ser förhållandevis ljust ut gällande leveranser till LKAB:s kunder i närtid.

Det är i dagsläget svårt att säga när produktionen i Kiruna gruvan kan vara uppe i normal takt igen. Därför tittar LKAB på olika alternativ för att komplet-

tera för rågodsbortfallet, bland annat planeras för en ökad andel rågods från Svappavaara till förädlingsverken i Kiruna.

Området där skakningen inträffade hade som förväntat en förhöjd seismisk aktivitet efteråt och är därmed fortsatt avspärrat. Bergmekaniker jobbar intensivt med skadekar-tering och besiktning, bland annat med hjälp av drönare. Information samlas in löpande som ligger till grund för plane-ringen framåt.

– Det är omfattande skador i Kirunagruvan, men exakt hur stora går inte att säga. Tack och lov drabbades ingen människa. Det här är en allvarlig händelse och vi kommer att behöva fundera både en och två gånger på hur vi hanterar den ökande spänningen i berget samtidigt som vi minimerar skaderis-ken för våra medarbetare, säger Nils Stenberg, gruvchef i Kiruna.

TINA BENSON

Jan Moström, LKAB:s vd och koncernchef, tillsammans med Mikael Myrzell, gruppchef vid avdelningen för bergmekanik har besökt flera av de drabbade områdena i gruvan. FOTO: JOSEFINE EJEMALM

Nils Stenberg, gruvchef i Kiruna.FOTO: FREDRIC ALM


ANSVAR

Bergmekanikerna säkrar gruvanKIRUNA. Besiktningen av Kiruna-gruvan fortsätter och bergme-kanikerna jobbar intensivt för att lägga seismikpusslet. Det handlar om att dokumentera skador, bergförstärka och successivt öppna upp gruvan. Det är ett omfattande arbete där säkerheten alltid måste komma först.

Natten mot måndagen den 18 maj skedde ett stort skalv som lämnat få oberörda. Det är nämligen den kraftigaste seis-miska händelsen som någonsin registrerats av LKAB.

– Jag har mött väldigt många människor som velat fråga och prata om händelsen. En del känner oro och det är såklart förståeligt. Men vi vet inte allt om skadorna eller omfattning-en i det här läget. Vi arbetar fortfarande med besiktningen, säger Oskar Niva, tekniker på avdelningen för bergmekanik.

Skadorna i gruvan är både omfattande och utbredda. Det handlar om både stora och små bergutfall, sprickbildningar i väggar och tak som orsakats av kraftiga vibrationer, som i sin tur orsakats av den seismiska händelsen som lokaliserats till nivå 1146.

– Vi vet inte hur lång tid det kommer ta att besikta gruvan och vi går sakta fram. Berget

FOTO: JOSEFINE EJEMALM


måste få vila och det är berget som bestämmer. Erfarenhets-mässigt vet vi att ju större händelser det rör sig om desto längre behöver vi vänta, säger Anders Wälitalo, bergmeka-niker.

Att läsa och förstå berget är lite av en konst som ställer krav på både erfarenhet och kompetens. Ett tränat öga och öra upptäcker ofta strukturer, brott och avvikelser som kan vara dolt för den oinvigde. En bergmekaniker behöver alltså besitta en stor dos teori och bergvana.

– Vi har ögonen i taket och lyssnar noga efter knäppningar. Ofta ber vi om att få fläktarna avstängda under tiden vi be-siktar för att vi ska kunna höra berget, säger Anders Wälitalo.

När en stor seismisk händelse eller ett bergutfall inträffat är det ett avancerat pussel som måste läggas. Inte förrän alla delar – som innehåller en viktig bit information, är på plats kan en tillförlitlig helhetsbedöm-ning göras. Det handlar om allt från skadekartering, fotodoku-

mentation, utfallsutredning, geologi- och strukturanalyser. Dessutom ska bergförstärk-ningen synas i sömmarna.

– När man jobbar som bergmekaniker handlar en stor del av jobbet om relationer och förtroende. Vi har ett stort ansvar för säkerheten i gruvan och därför betyder förtroendet allt. Vi måste kunna samarbeta och hjälpa varandra, säger Oskar Niva.

Allteftersom dagarna går sjun-ker den seismiska aktiviteten i gruvan. Det innebär att berg-mekanikerna kan ta sig längre in mot händelsens centrum.

– Det vi kan säga hittills är att det ser illa ut på en del om-råden men på många ställen är det vibrationsskador och små sprickbildningar, säger Oskar Niva.

Det är framförallt runt produk-tionsområdena, på block 22 och 26, som de stora skadorna identifierats. För att säkerheten alltid ska komma först är det just de områdena som under-söks med hjälp av drönare, som scannar av skadorna.

–Ju närmare vi kommer händelsens centrum desto mer förstärkning behövs, säger Anders Wälitalo.

JOSEFINE EJEMALM

HYBRIT. LKAB, SSAB och Vattenfall tar nästa steg för att bli först i världen med en värdekedja för fossilfritt stål. Nu förbereds bygget av en demonstrationsläggning i industriell skala för direkt-reduktion av järnmalm med vätgas. Två platser är ak-tuella; LKAB:s industriom-råde i Vitåfors och Svartöns industriområde i Luleå.

Byggstart planeras under 2023 och målet är att ta

anläggningen i drift 2025. Tanken är att demonstrera en fullskalig produktion med en kapacitet i storleks-ordningen drygt en miljon ton järn per år, det vill säga cirka 20 procent av LKAB:s totala förädlingskapacitet i Malmberget. Målet är att bli först i världen med fossilfritt stål 2026.

– Frågan ska utredas, men vi ser Gällivare som en natur-lig plats för en demonstra-tionsanläggning och centrum

för industrins gröna omställ-ning. Klimatvinsterna är up-penbara och möjligheterna till industriella synergier med LKAB:s förädlingsverk är stora. Vi vill att Norrbot-ten ska bli en världsledande innovationsarena och ett kunskapscentrum för den globala gruv- och mineralnä-ringen, säger Markus Petäjä-niemi, direktör Marknad och teknik LKAB.

ERIKA LINDBLAD

Utredning om platsval för demonstrationsanläggning

MALMBERGET. Nu pågår varm-tester av den nyligen färdig-ställda biooljeanläggningen på LKAB i Malmberget. – Vi tar ett tydligt kliv mot målet att leverera fossilfria pellets till HYBRIT-initiativet, säger Roger Karlsson, sek-tionschef för process- och produktutveckling på LKAB.

I HYBRIT samarbetar LKAB, SSAB och Vattenfall, med stöd av Energimyndigheten, för att år 2035 ha igång en koldioxid-fri ståltillverkning i industriell skala.

– Regionalt producerad koldioxidfri elkraft möter lokal järnmalm och blir till koldi-oxidfritt stål, något världen aldrig tidigare skådat. Bioolje-anläggningen i Malmberget är en viktig pusselbit, säger Roger Karlsson.

Genom att använda biobränsle som värmekälla i bandugnsver-ket kommer de fossila koldiox-idutsläppen för verksamheten i Malmberget att minska med upp till 40 procent, vilket motsvarar ungefär 60 000 ton per år, under testperioden. Tes-terna startade i början av juni och pågår fram till 2021.

– Vi ska under försöken utreda konsekvenserna av att

Världens första fossilfria pelletsverk

använda bioolja i bandugns-verket, med avseende på pro-cess, produkt, emissioner och energieffektivitet. Målet är sol-klart, att göra fossilfria pellets, säger Christian Fredriksson, specialist och försöksledare på LKAB.

Med bioolja som värmekälla i bandugnsverket ska LKAB producera fossilfria pellets till HYBRITinitiativet. FOTO: PER JUNTTI

NYTÄNKANDE

I tappgrupp 22 på spårnivå 1365 har ett bergutfall inträffat. Spårnivån är i övrigt opåverkad.

Anders Wälitalo.

Anläggningen kommer att övertas av HYBRIT, men skötas av LKAB:s personal. Inlednings-vis används biooljeanläggning-en som testanläggning, men systemet är dimensionerat för att kunna köra hela bandugns-verket i Malmberget på 100 procent bioolja.

– Lyckas vi med det här, kom-mer vi att bli först i världen med att värma ett förädlings-verk enbart på fossilfri olja. Det visar att LKAB tar klimatfrågan på allvar och att vi har börjat resan mot en fossilfri stålpro-duktion, säger Roger Karlsson.

TINA BENSON


SAMTALET:

NIKOLAOS UTVECKLAR FRAMTIDENS SPRÄNGTEKNIK

”Att introducera nya idéer och verktyg för att

ständigt förbättra säkerhet och

produktivitet är en utmaning.”

1 Berätta om dig själv och din bakgrund?

– Jag är född och uppvuxen i den grekiska staden Patras. Vid 18 års ålder flyttade jag till Chania, Kreta för att studera gruvteknik vid Tekniska uni-versitetet på Kreta (TUC). Det ledde till min första examen, forskningsingenjör. De sista två åren av mina studier fokusera-de jag på att utveckla spräng-ningsmetoder i gruvor och fick två förstklassiga stipendier från mitt universitet. Min profes-sor föreslog Swedish Blasting Research Center (Swebrec) för att ytterligare utöka min kunskap om sprängningsme-toder och sprängteknik. Jag flyttade till Luleå och började studera sprängteknik vid Luleå tekniska universitet (LTU). Jag fortsatte sedan med doktorand-studier vid LTU och fick motta Bergforskarstipendiet för bästa doktorsavhandling 2018. I maj 2018, efter avslutade dokto-randstudier, började jag arbeta på LKAB som förste forsknings-ingenjör.

2 Vad arbetar du med på LKAB?

– Att förbättra säkerheten och effektiviteten i laddningsförfa-

randet, själva processen med att fylla borrhål med spräng-ämnen. Projektet involverar utveckling av nya verktyg och tekniker som kommer att förbättra säkerheten och produktiviteten under ladd-ningsprocessen. För att göra snabba och exakta prototyper av dessa verktyg använder jag den senaste 3D-trycktekniken.

3 Vad är det bästa med ditt jobb?

– Det bästa med mitt jobb är att få vara med från påbörjandet av en idé och sedan utveckla den till en användbar teknologi för gruvan. På LKAB får jag möj-ligheten att interagera och sam-arbeta med många begåvade och mångsidiga kollegor för att skapa innovativ teknik. Det är tillfredsställande att arbeta för ett företag som är öppna för att testa nya idéer och tekniker.

4 Vilka utmaningar möter du i ditt jobb?

– Att introducera nya idéer och verktyg för att ständigt förbätt-ra säkerhet och produktivitet är en utmaning eftersom idéen går igenom en serie rigorösa tester. Att tänka och skapa sätt att förbättra mina idéer driver

mig att tänka utanför boxen. Jag blir väldigt lycklig när jag har uppnått målet.

5 Hur föddes idéen om att tillverka ett skyddande

visir för sjukvårdsindustrin?– Jag och mina vänner disku-terade möjliga sätt att hjälpa samhället i dessa tider. Vi pra-tade om bristen på medicinsk skyddsutrustning, och kom då på idéen om att skapa skydds-utrustning med hjälp av en 3D-skrivare. Jag bad LKAB om tillåtelse att använda företagets 3D-skrivare för att producera skyddande visir enligt svenska medicinska riktlinjer. Det blev väldigt lyckat.

6 Hur ser du på din framtid? Vad gör du om tio år?

– Jag vill fortsätta utveckla och implementera nya och hållbara sprängningstekniker som hjäl-per till att förbättra säkerheten och produktiviteten samtidigt som miljöpåverkan från gruv-driften minskar. Jag vill också utbilda nästa generation av ingenjörer och främja innova-tivt tänkande bland dem.

JOHANNA FOGMAN

LULEÅ. Att få vara med och utveckla framtidens sprängteknik på LKAB är en spännande utmaning. Med bakgrund i den grekiska övärlden, har förste forskningsingenjör Niko-

laos laddat om i Sverige och Luleå, på LKAB, för framtiden.

Namn: Nikolaos Petropoulos. Ålder: 35 år.Familj: Singel. Bor: Luleå. Titel: Förste forskningsingenjör på LKAB.Intressen: Tvspel, umgås med vänner och att läsa om rymden. Senast lästa bok: Death by Black Hole.Bästa film: Interstellar. ENGAGERAD

FOTO: SUSANNE LINDHOLM


Vardagshjältar

på LKAB

MADELEINE SIDMALM

Hans berättar varför han tycker att Victoria är en vardagshjälte: – På Kimit har vi ”säkerheten först” i blodet och Victoria efterlever verkligen detta! Hon månar om sina kollegor och ställer alltid upp för alla oavsett avdelning. Victoria tycker att det är både roligt och viktigt med arbetsmiljö. Fysisk och so-cial trygghet är hennes ledord och hon lever efter våra värde-ringar Engagerad, Nytänkande och Ansvarstagande.

– När jag läste om Vardagshjäl-tar tänkte jag direkt på Åsa! Hon är mån om allas arbets-miljö både i stort och smått och ser till att alla trivs - alltifrån belysning och bullerdämpning i ett högljutt fikarum till den psykosociala arbetsmiljön. Hon ger oss ett lugn vid stressiga si-tuationer och bidrar till en god stämning på arbetsplatsen.

– Vi hade en del olyckor med frånvaro tidigare men våra skyddsombud har lagt ner ett stort jobb på säkerhetsarbetet. De kommer med bra idéer och de tillsammans med hela avdel-ningen, har fokus på ordning och reda för en bra arbetsmiljö. Jag vill lyfta skyddsombuden på Gruvmek som grupp, det är de värda!

Oskar Niva arbetar som tekniker inom bergmekanik i Kiruna och tycker att kollegan Mirjana Boskovic är en riktig vardagshjälte.

– Mirjana är ytterst ansvarig för seismiken i Kiruna. Man kan se på henne att hon älskar sitt jobb och har fullt fokus på det hon gör samtidigt som hon månar om kollegorna. Hon har ett starkt engagemang, väldigt stor kunskap och samtidigt ett hjärta för mjuka frågor!

Alicia Stewén, businesspartner på HR säger: – Jag vill lyfta min underbara kollega Sara. Hon sprider glädje omkring sig och hälsar på alla. Hon kollar av hur man mår och får mig och andra att inse att vi inte blir mer effektiva av att stressa utan att vi måste tänka hållbart under hela vårt yrkesliv. Hon ser alla och skapar ett inklude-rande klimat där man känner sig välkommen.

Marie Uusijärvi och Linda Ede-blom vill lyfta två av sina härliga kollegor som vardagshjältar - Ca-rina Bågesund och Emma Niemi på HSS lön. – När vi började på LKAB hösten 2019 togs vi emot med öppna armar, fick ovärderlig kunskap och känslan av att man var en i gänget direkt. Ingen fråga är dum när det kommer till Ca-rina och Emma, de tar sig tid och är måna om att andra ska förstå och utvecklas i sin roll.

FOTO: MADELEINE SIDMALM

Victoria Klippmark, produktionschef, LKAB Kimit och Hans Karlström, sektionschef, LKAB Kimit.

Marie Uusijärvi, Emma Niemi och Carina Bågesund.

FOTO: MADELEINE SIDMALMFOTO: MADELEINE SIDMALM

Susanne Larsson och Åsa Woxberg, projektledare Norra projekt.

NilsErik Feldenius, skyddsombud och Mattias Hansson, PC på Bergmek i Malmberget. Saknas på bild: Klas Feldenius, Sofie Storm, Hendrik Johansson och Robin Hansson

FOTO: MADELEINE BJÖRKMAN

Alicia Stewén och Sara Widmark.

Alicia vill lyfta

vardagshjälten

Sara!

Oskar vill uppmärksamma vardagshjälten Mirjana!

Carina och Emma – riktiga vardagshjältar!

Susanne vill lyfta

vardagshjälten

Åsa!

Hans vill

uppmärksamma

vardagshjälten

Victoria!

Mattias vill

lyfta sina

skyddsombud!

Mirjana Boskovic


Nu återvinner vi gruvavfall i ny pilotanläggningLKAB. I ReeMAP-projektet utvecklar LKAB teknik för att förädla gruvavfall till mineral-gödsel, sällsynta jordartsme-taller, fluor och gips. Det första steget är att i Malmfälten producera apatitkoncentrat, vilket man nu gör i en nyligen driftsatt pilotanläggning.

– De två verk som vi planerar att bygga i Kiruna och Malm-berget kommer tillsammans kunna producera ca 400 000 ton apatit årligen berättar Ulrika Håkansson, projekt-ledare för ReeMAP-projektet.

Projektet drivs som ett teknik- och affärsutvecklingsprojekt av LKAB Minerals men engagerar resurser och kompetens från hela organisationen och sär-skilt från Process- och teknik-utveckling. Erik Niva är 1:e forskningsingenjör och arbetar med processutvecklingen i pilotanläggningen. Han berät-tar att man både processar avfallssand från anrikningsver-ken och det så kallade mullav-fallet från sovringen som man då maler först.

– Vi anrikar det genom några olika steg för att framställa ett apatitkoncentrat. Flotation är den centrala processen där vi tillsätter en samlarreagens som attraheras till ytan på apatitkornen där den fäster sig. Reagensen gör att apatitkornen fastnar på de luftbubblor som vi introducerar i flotationscel-len. Apatiten följer sedan med luftbubblorna till ytan, där det bildas ett skum som vi tar hand om och torkar, säger Erik Niva.

Testerna har varit framgångs-rika.

– Produktionen i pilotanlägg-ningen tillåter kontinuerlig drift i likhet med en fullskale-anläggning och har bekräftat våra tidigare laborationsförsök. Härnäst kommer den mobila anläggningen flyttas till Kiruna för en ny produktionskampanj under hösten, säger Erik Niva.

LKAB producerade apatit 1978–1988, då lägre halter av apatit i Kirunamalmerna i kombination med ett lågt värde på produkten gjorde att produktionen avvecklades. Därför är nyckeln att själva

utveckla kunskap och teknik för att ta tillvara på de värde-fulla mineralerna som finns i apatitkoncentratet.

– Nästa steg är att med innovativ kemiteknik förädla produkterna till fosforbaserad mineralgödsel och sällsynta jordartsmetaller. De är utpeka-de av EU som kritiska råvaror på grund av vårt beroende av dem och avsaknad av inhemsk produktion. I processen kom-mer också stora mängder rent gips och fluor produceras. Vi är nu inne i en intensiv fas i förstudien där vi både utveck-lar tekniken och tittar på bästa plats för att anlägga denna nya högteknologiska industri. Men det får vi berätta mer om senare, just nu vill jag lyfta

det framgångsrika arbetet med pilotanläggningen för apatit, säger Ulrika Håkansson.

DAVID HÖGNELID

Se en video från pilotanlägg-ningen genom att scanna in QR-koden med din mobiltelefon. Torkat apatitkoncentrat är en säljbar produkt i sig, men man planerar att

förädla vidare själv för att skapa ett ökat värde. FOTO: FREDRIC ALM FOTO: FREDRIC ALMErik Niva och Rikard Jolsterå i en del av pilotanläggningen.

SCANNA!


SVAPPAVAARA. I Svappavaara var det ingen tvekan om att ställa om så fort frågan kom efter den seismiska händelsen i Kiruna. Ett inte helt okom-plicerat arbete som krävt engagemang, planering och kommunikation.

Det mest arbetskrävande mo-mentet i omställningen är bytet av siktdukar i sovringsverket - plattor i gummi som ska knackas på plats med slägga.

– Det är inte helt lätt, det är trånga utrymmen med oergo-nomiska arbetsställningar och ett tungt arbete att riva ut de gamla siktdukarna och sätta dit de nya, säger Joel Siekas, me-kaniker och skyddsombud vid sovringsverket, som varit med under hela omställningen.

Drifts- och underhållspersonal har arbetat tillsammans för att få igång produktionen så snabbt som möjligt:

– Vi förstod snabbt läget och konsekvenserna av det. Nu handlade det inte bara om oss här i Svappavaara utan det var viktigt för hela företaget. Det är ett skitgöra, men medarbetarna har löst det och samtidigt haft

Svappavaara ställde om för Kiruna

Tommy Esberg, produktionschef, Joel Siekas, mekaniker, och Sofie Filipsson, operatör, vid sovringsverket i Svappa vaara.

kul tillsammans. Det tycker jag säger mycket om gänget här, berättar Tommy Esberg, pro-duktionschef vid sovringen.

Så sent som i våras genom-fördes tester där man ställde om sovringsverket för Kiruna-material. Under de testerna arbetade operatörerna hårt med optimering av processer och arbetssätt, vilket innebar att man nu kunde köra igång i princip omedelbart när frågan kom.

– Det var väldigt skönt att ha rutinen från de här testerna när det nu blev skarpt läge. Det här är ju ingenting vi gör varje dag. Allt eftersom vi jobbat med det så har vi sett nya saker och förbättringsmöjligheter i arbetssätt, säger Sofie Filipsson, operatör och skyddsombud.

PER JUNTTI

FOTO: PER JUNTTI

SVAPPAVAARA. Under ledning av Anders Björnström, om-rådeschef för Svappavaara har en ny organisations-struktur ritats upp under våren.

– Vi kommer att göra föränd-ringar som skapar förutsätt-ningar för oss att få ett bra driv i gruva och förädling, säger han.

Tre avdelningar skapas, Gruva, Förädling och Teknik & service. I stabsfunktioner-na finns Ekonomi, HR och Arbetsmiljö.

– Den nya avdelningen Teknik & service ansvarar för

att ge service till produktio-nen men de kommer även att ansvara för framtidsfrå-gor. Vi får en mindre spretig organisation på det här sät-tet, säger han.

Arbetet med att forma avdelningarna fortsätter till hösten och kommer att genomföras likt det första steget med en bra dialog.

KAJSA LINDMARK

Ny organisation på plats i Svappavaara

Anders Björnström, områdeschef för Svappavaara. FOTO: MAURITZ MAGNUSSON

KIRUNA. Att rena processvatten från kväve med hjälp av en bioreaktor har visat sig vara en effektiv metod. Nu vill LKAB undersöka förutsättningarna för att implementera bioreak-torer vid den planerade södra deponin på LKAB:s industri-område. En förprojektering är inledd.

Bioreaktorn är framtidens reningsanläggningför att rena processvattnet och det diffusa utsläppsvattnet från kväve. Bioreaktorn är en av lös-ningarna i projektet NITREM, ett innovationsprojekt som pågått under tre år och utveck-lar en tjänst som kombinerar deponering och efterbehand-ling, vattenuppsamling och bio-reaktorteknologi för minskning av kvävehalten i lakvattnet från sidobergsdeponierna.

Sommaren 2018 byggdes den första bioreaktorn vid deponin på triangelområdet i Kiruna. Nu, två år senare, visar vatten-provtagningar att bioreaktorn är en effektiv metod för att rena vatten från kväve. Resulta-ten visar också att det inte bil-das några icke önskvärda gaser i någon större omfattning.

– Under en 165 dagar lång provtagningsperiod renades kvävet från vattnet med cirka 77 procents reningsgrad, vilket får betraktas som bra med tanke på att detta är ett passivt system som sköter sig självt. Nitrathalterna i det inkom-mande vattnet låg kring 70 milligram per liter och i det utgående vattnet under 10 mil-ligram per liter, säger Mattias Ylipää.

Nu ser LKAB över möjlighe-terna att anlägga bioreaktorer intill den planerade södra depo-

nin på LKAB:s industriområde. I våras blev en förstudie klar och nyligen inleddes en förprojek-tering som kommer att pågå under drygt ett år. Fördelarna med bioreaktorer är många.

Bioreaktorn vid triangelområdet är 44 meter lång, 7 meter bred och 2 meter djup. Den består av en stor avlång utgrävning som kan liknas vid en bassäng som kläs med ett gummimaterial. Sedan fylls bassängen med träflis av furu. Mellan varje lager om 0,5 meter sprutas ett slam som kommer från renings verket i Kiruna. FOTO: JOHANNA FOGMAN

Varje natt när LKAB spränger i gruvan används ammoniumni-tratbaserade sprängämnen. Res-ter från sprängämnesdetonatio-nen, odetonerat sprängämne, blir kvar i raset av vilket en del löses upp direkt i gruvvattnet. Det som förblir olöst följer med malmen upp ur gruvan och löses upp i de våta processte-gen i anrikningsverket. Den del som följer sidobergsflödet, gråberget, hamnar i gråbergs-deponierna runt om på LKAB:s industriområde.

– Kvävet hamnar alltså direkt i gruv- och processvattnet eller hamnar i deponier där det långsamt orsakar diffusa utsläpp till omgivande sjöar och vattendrag. Det påverkar miljön eftersom kvävet gynnar tillväxten för alger och organis-mer och leder till övergödning, säger Mattias Ylipää, förste forskningsingenjör på LKAB.

LKAB har under en lång tid arbetat för att hitta metoder

Susanne Larsson. FOTO: MADELEINE SIDMALM

– Det är relativt billigt att bygga denna typ av reningsan-läggning och den sköter i prin-cip sig själv. Det verkar vara en bra metod för att rena kväve-rikt lakvatten, säger Susanne Larsson, projektledare.

Förprojekteringen ska visa på mer exakt var dessa bioreakto-rer bör ligga samt hur vattnet ska ledas dit.

– Det är långa ledtider vid tillståndsprövning. Därför förbereder vi oss redan nu med att ta fram underlag. Vi planerar utifrån vårt behov av nya deponier i framtiden, säger Susanne Larsson.

JOHANNA FOGMAN

Det här är en kortad version, läs artikeln i sin helhet på Arena.

Det här är en kortad version, läs artikeln i sin helhet på Arena.

LKAB-BLADET #3 2020 21

LKAB. Corona har påverkat hela världen. För att mildra de negativa effekterna lokalt har LKAB valt att göra ett antal insatser. Här kan du läsa om några av dem.

”Vi vill mildra de negativa effekterna av corona”klart, säger Veronica Vennberg, planerare på LKAB som med anledning av coronapandemin tillfälligt arbetar som underskö-terska på Kiruna sjukhus.

Handla lokalt med presentkort (LKAB:s gåva till alla anställda)För att snabbt få igång stött-ningen av småföretagen i det lokala näringslivet har vi valt etablerade presentkort som administrativt hanteras av Gäl-livare handel, Club Kiruna/An-nonsbladet och Luleå Business Region AB.

LKAB går in som aktiv part i ”Företagsakuten”Företagsakuten i Gällivare ska bistå drabbade företag och bistå dem med de råd de kan behöva för att trots krisen kunna fort-sätta driva sina verksamheter.

Niklas Johansson, LKAB:s kommunikationsdirektör: – Det är självklart för oss som en stor aktör i Malmfälten att ställa upp i svåra tider. Att upprätthålla värde- och leve-rantörskedjor inom vår sektor men också inom andra viktiga sektorer kommer vara en stor utmaning framåt och det kom-mer att krävas att goda krafter hjälps åt för att bidra till att

Guiderna hjälper riskgrupperLKAB:s guider i Kiruna hjälper kommuninvånare i riskgrup-pen att handla och leverera mat- och apoteksvaror.

Anställda erbjuds att arbeta inom vårdenLKAB bidrar genom att erbjuda anställda tjänstledighet för arbete inom vården.

– Min första tanke var att jag måste hjälpa till. Det var själv-

mildra de negativa effekterna för företag och anställda i våra samhällen. Det är också viktigt att våra företag och samhällen är välfungerande och beredda att växla upp när coronakrisen börjar avta.

LKAB Fastigheter halverar hyrorLKAB Fastigheter ser att närings idkare i utsatta bran-scher i Malmfälten har fått stora intäktsförluster i spåren av covid-19. Med bakgrund av detta väljer bolaget att ge tillfälliga rabatter.

– Det känns bra att LKAB Fastigheter nu kan gå in och tillsammans med staten ge en rejäl rabatt på hyran för de aktörer som nu pressas hårt av coronakrisen, säger Siv Aidanpää-Edlert, vd för LKAB Fastigheter.

Kirunafestivalen kommer tillbakaLKAB och Kirunafestivalen har tecknat ett nytt samarbetsavtal som sträcker sig över tre år. På så sätt säkerställer LKAB att vi kan fortsätta njuta av en festival i Kiruna centrum även efter denna sommars inställda evenemang. Även andra ar-rangemang som tvingats ställa in har fått behålla sponsringen från LKAB.

Även hemtjänsten fick del av gåvan. De lokala kaféerna har drabbats hårt vilket gör att uppdraget att leverera fika kom lägligt. Facken bjuder alla förskolor i Kiruna och Gällivare på fika.

Insamling av skyddsutrustning och tillverkning av skydds-utrustningLKAB uppmanar arbetsplatser-na att inventera sina förråd och lämna in skyddsutrustning som går att avvara till sjukvården.

LKAB har även lokala ini-tiativ där visir och visirhållare har tillverkats på 3D-skrivare och sedan skänks till Region Norrbotten.

– Det här är vårt sätt att visa tacksamhet gentemot hälso- och sjukvården, säger Nikolaos Petropoulos, förste forsknings-ingenjör på TGN.

En fika i kristiderLKAB bjuder på fika till vård-personal och dess brukare i Gällivare- och Kiruna kommun.

• Handsprit och ytdesinfek-tion tillverkas på Agglolab

• Håller produktionen igång med restriktioner kopplade till covid-19

• Anställer sommarvikarier• Gymnasieungdomar i

Kiruna bjuds på bio, pop-corn och dricka

KAJSA LINDMARKFOTO: FREDRIC ALM FOTO: JOHAN YLITALO

FOTO: TINA BENSON

FOTO: SPIS


FOTO: DANIEL OLAUSSON

Veronica Vennberg.

Kiruna centrum.

Marina Källvik, före detta guide på LKAB.

Fika till äldreboendena.

Kirunafestivalen kommer tillbaka.

20 LKAB-BLADET #3 2020


Bidra till Sovrat! Mejla: [email protected] Ring: 0771-76 00 00. SOVRAT

För oss som jobbar i LKAB. Utges av LKAB:s kommunikationsenhet, Box 952, 971 28 Luleå. Citera oss gärna, men ange källan. nr4

Lina Niia010–144 23 83

E-post: [email protected] Internet: www.lkab.com Ansvarig utgivare: Niklas Johansson Formgivning: YOURS Tryck: Lule Grafiska och Nortrykk Miljömärkt:





Utkommer 4/9Manusstopp 25/8

Madeleine Sidmalm, kommunikatör, Kiruna

– När vi åkte till Mumindalen i Åbo med vår 3,5åriga dotter. En upplevelse för stora och små!

Johan Häggroth, verksam hetsutvecklare, Kiruna

– En cykeltur till Rombaksbotten under klarblå himmel med min dotter.

Jonas Uddenberg, controller, Kiruna

– En fiskeresa till Hemligjaure med bra fiske och perfekt väder.

Vilket är ditt bästa sommarminne?

Per Juntti0970–763 20

Johanna Fogman,redaktör0980–714 75

Kajsa Lindmark0970–767 78

Tina Benson0980–710 85

KarlHenrik Dagman010144 88 64

Josefine Ejemalm0980–649 10

Madeleine Sidmalm010144 43 03

AndersLindbergFöräldraledig 0980–783 55

Fredrik Björkenwall0980–715 44

Tack:Ett stort tack till medarbetarna på LKAB som gjorde min sista dag i företaget till ett minne som jag sent ska glömma. Alla gåvor och presenter var nästan för mycket, aktiviteten innan middagen blev en överraskning som jag uppskattade mycket. Den avslutande middagen var en mycket trevlig och glädjerik tillställning som satte punkt för min tid i LKAB. Till er alla, tack för allt och lycka till framöver.Veikko Tuovinen

Ett stort tack till arbetskamrater och vänner för den trevliga uppvaktningen och dom mycket fina presenterna jag fick i samband med min pensionering från LKAB. Ha det så bra allihop.Leif Salomonsson

Det händer:21/6: Sista dag att lösa in presentkort (LKAB:s vårgåva till anställda) i Gällivare och Kiruna13/8: Delårsrapport för andra kvartalet 2020 publiceras16/8–2/9: Förebyggande underhållsstopp i Svappavaara

Det hände:2–16/5: Förebyggande underhållsstopp i Malmberget22/5: LKAB Framtid nr 2 delas ut25/5–18/6: Förebyggande underhållsstopp i Narvik28/5: Webbinarium med Markus Petäjäniemi31/5–12/6: Förebyggande underhållsstopp i KA3/KK4 i Kiruna

Lediga jobb på LKAB:Lediga jobb inom koncernen finns publicerade via följande länk:http://www.lkab.com/sv/Karriar/Just nu söker LKAB bland annat:Gruvplanerare, Kiruna. Mekaniker till verken/sovringen, Kiruna.Lokförare, Luleå.

Synergiuppgraderingväntas i slutet av åretLKAB. Till vintern kommer en ny version av Synergi.

– Vi ser fram emot en riktig uppfräschning av gränssnit-tet, ett mer användarvän-ligt system och fullständig åtkomst till alla funktioner i mobiltelefonen. Förberedel-searbetet är i full gång och kommer att fortsätta till i början av november. Då ska vi bland annat ha hunnit med en översyn av alla ären-detyper, åtgärdat en del av tidigare inlämnade önskemål och sett över rapportstruk-turen. I slutet av november är vi förhoppningsvis också redo att påbörja utbildning-ar, säger Kristina Larsson, systemansvarig HH.

Om du är nyfiken på projek-tet, läs mer på Arena eller kontakta Kristina Larsson.

MADELEINE SIDMALM

LKAB. Varje år delar LKAB ut stipendier till elever på Malm-fältens gymnasieskolor som utmärkt sig på ett föredömligt sätt under studietiden. Trots den speciella vårterminen som blivit har stipendierna delats ut även i år.

Syftet med LKAB:s stipen-dier till gymnasieelever är att stimulera intresset för teknik- och yrkesutbildningar samt att premiera elever som är positiva föredömen.

– Vi har vissa kriterier vi ut-går ifrån när vi utser stipendia-ter - kriterier som utgår ifrån LKAB:s värderingar. Vi vill se elever som visar engagemang och vill leverera ett bra arbete, elever som är nyfikna och ser möjligheter, och elever som är förebilder för andra och tar ansvar för sin egen utveckling, berättar Pernilla Kettunen, gruppchef på HR.

Som en följd av coronapan-demin blev utdelningen av stipendierna inte riktigt som vanligt med utspridda och begränsade avslutningscere-monier.

PER JUNTTI

Årets gymnasiestipendier utdelade

LKAB. Även dotterbolagen, förutom LKAB Wassara, ingår i denna certifiering. Sedan 2018 är ISO 45001 en internationell ledningssystemstandard för arbetsmiljö och tidigare följde man standarden OH-SAS 18001.

– Genom att certifiera sig mot ISO 45001 visar man som organisation att man arbetar systematiskt med att stärka fysisk och social hälsa på arbetsplatsen. Standarden ställer bland annat krav kring säkerhet, ledningens enga-gemang och medarbetarnas delaktighet samt den psykoso-ciala arbetsmiljön.

För att bli certifierad enligt ISO 45001 krävs att organisa-tionen uppfyller de krav som finns uppställda i standarden samt att det finns ett led-ningssystem för arbetsmiljö, berättar Jim Kostet, arbetsmil-jöstrateg, Miljö och Säkerhet.

MADELEINE SIDMALM

LKAB certifierat enligt ISO 45001

FOTO: KJELL KARLSSON

Välkommaskolan, MalmbergetEllen Horneij, Naturvetenskaps programmetJoel Gustavsson, Naturvetenskaps programmetErik Jungfall, Bygg och anläggnings programmetErika Svanelöv, Fordons och transportprogrammetKimberly Lindgren, Samhällsvetenskapsprogrammet

Hjalmar Lundbohmsskolan, KirunaAlva Fjordell, Naturvetenskaps programmetFredrik Övergård, Industriprogrammet, DriftLukas Esberg, Industriprogrammet, SvetsSigge Elenius, El och energiprogrammetZakaria Ahmadi, Teknikprogrammet

Gymnasiesärskolan, KirunaIfraz Ahmad Sheikh, Administration, handel & varuhantering

Rymdgymnasiet, KirunaOlle Jernelöf

Årets stipendiater är:

Erik Jungfall

Joel Gustavsson

Ellen Horneij

Erika SvanelövKimberly Lindgren

FÖRÄDLINGSVERK

KIRUNA, TUSEN TON 2020 ......... 2019

PELLETSVERK KK2 ............... 1 515 ......... 1 389

PELLETSVERK KK3 ................2 141 ......... 1 979

PELLETSVERK KK4 ............... 2 468 ........ 2 426

ANRIKNINGSVERK SPECIAL 216 ......... 344

FÖRÄDLINGSVERK

MALMBERGET, TUSEN TON 2020 .......... 2019

PELLETSVERK BUV................1 380 ......... 1 313

PELLETSVERK MK3 .............. 1 394 ......... 1 373

ANRIKNINGSVERK ANR ....... 933 ......... 855

SBV (MHF)................................... 0 ......... 0

PRODUKTKVALITETLEVERANSER

KVALITETSMÅL 96%

Arbetsmiljö, LKAB-koncernenAntal olyckor med frånvaro.

87,9%

ACKUMULERAT- Maj 2020...........................85,8%- Maj 2019...........................89,2%

KOMMENTARER 18 MAJ TILL 31 MAJ

Fullt framåt på grund av förlängt stopp ovan jord.

Förlängt stopp i pelletsverken, problem med tappi silo.

Förlängt stopp i pelletsverken, uppstartsproblem.

Förlängt stopp.

Förlängt stopp.

KOMMENTARER 18 MAJ TILL 31 MAJ

Produktionsbortfall på grund av seismisk händelse.

Verkstopp på grund av ställverksfel.

Fastkörning grate, plattskador, tidigarelagtunderhållsstopp på grund av eldfast.

Verkstopp på grund av Kiln drift.

NARVIK LULEÅ TOTALT

LEVERANSER, TUSEN TON

2020 2019

KIRUNA MALMBERGET SVAPPAVAARA

RÅMALM, TUSEN TON

2020 2019

2 59

8

2 31

2

8 76

2

7 52

8

3 32

8

2 81

5

12 0

90

10 3

43

6 61

2

5 98

2

MAJ2020

11 8

51

12 1

97

25 2020

292019

STATISTIKEN AVSER PERIODEN1 JANUARI – 31 MAJ

SVAPPAVAAARA, TUSEN TON

PELLETSVERK SK..............................1 386 ........... 1 028

1

2

3

5

6

8

9

7

4

1

2

3

5

4

6

7

8

9

SÖDRA, TUSEN TON

Di�erens mot rullande plan

RÅMALM............................... - 307,7

FINES (MAF) ............................. -43,4

SPECIALPRODUKTER (MAC). -4,4

HEMATITFINES (MHF) ............ -0,0

PELLETSVERK BUV................ -24,4

PELLETSVERK MK3 .............. -46,1

NORRA, TUSEN TON

Di�erens mot rullande plan

RÅMALM.................................. -558,4

PELLETSVERK KK2 ............... 15,2

PELLETSVERK KK3 ................. -3,1

PELLETSVERK KK4 ............... -19,8

PELLETSVERK SK.................... -9,8

SPECIALPRODUKTER (KMR).... 1,2

1 JANUARI – 31 MAJ

sid 10 bergmekanikerna sÄkrar gruvan - men berget …...– vi hamnade i ett läge där vi endast...

Documents