Lantbrukssällskapet informerar 2/2012 Oktober 2012

sidan 4

sidan 14

M-Itella Abp

Anne-Maj och Mikael Österberg i Kimo, Vörå har fått sin första 100-tonnare. Neiti, 100-1322161 A, är av rasen ayshire och är född 22.09.1999. Far är Ojarannan Loikka och mor hette Klinga. Neiti har kalvat 9 ggr. Högsta medelavkastningen hade hon sitt nionde produktionsår då hon mjölkade 11486 kg. I medeltal har hon en produktion på 9551 kg mjölk, 404 kg fett och 339 kg protein.

Byggherreprojekt börjar

Brett samarbete kring forskningsprojekt

FARMARI 3-6 juli 2013 i Seinäjoki!Nästa sommar i början av juli arrangeras en riktig lantbruksut-ställning, Farmari, i Seinäjoki. Lantbrukssällskapet samarbetar med arrangören ProAgria Etelä-Pohjanmaa för att trygga tvåspråkigheten. Utställningsområdet är det samma som se-naste gång, kring Areena-hallen och älven. Eftersom det inte ordnas andra stora utställningar nästa sommar är det befogat för utställare att boka plats i tid. Vi hoppas naturligtvis att många österbottniska företag deltar. På utställningen får såväl maskiner, djur som livsmedel stor exponering.

”Gropen” är en klassiker på Borgeby Fältdagar. Sommaren 2012 fanns förutom den ordinarie lättleran i Borgeby även styv lera, mulljord och sandjord i ”Gropen”. Matjorden hade hösten 2010 bytts ut på tre olika ytor för att besö-karna skulle kunna lära sej mera om markstruktur, rötter, växtföljd, dränering och kalkning.

Borgeby Fältdagar

sidan 11

Koll på bygget – ett projekt för att hjälpa investerare

Lantbrukssällskapet har påbörjat ett projekt som hjälper lant-brukare och trädgårdsproducenter som funderar på en större byggnadsinvestering.

Förändringslaboratoriet - Ett sätt att lösa problem

Grattis till

100-tonnaren!

I projektet deltog odlare från en ”växthusby” i Sydösterbotten samt representanter för packeriverksamhe-ten, myndigheterna, forskningen och rådgivningen. Under projekttiden har skadeinsekten vita flygare fungerat som modell, men andra växtskydds-problem har också diskuterats.

Foto: Anne-Maj Österberg

2

BONDEFÖRETAGAREN

Nr 2/2012 Årgång 12 Oktober 2012Informationstidning för lantbruksföretagare

Utgivare:Österbottens Svenska Lantbrukssällskap,Handelsesplanaden 16 D,65100 VASA

Tfn 010 839 2200Fax (06) 319 0201www.osl.fi

Upplaga: 5 600 Chefredaktör: Henrik IngoOmbrytning: Kustmedia Ab Oy /HHTryckeri: Botnia Print, 2012

Annonsbokning via Lantbrukssällskapet/ Carina Ahlnäs, Tfn 010 839 2200För närmare uppgifter om annonsering i Bondeföretagaren fråga efter vårt mediekort.

Pärmbild: Borgeby fältdagar

Rainer RosendahlDräneringstekniker

mobil 0400-561 550

Ledare

Foto: Rainer Rosendahl

Foto: Rainer Rosendahl

Ohållbar prisrelation inom lantbrukssektorn

Växande befolkning och välstånd i världen ökar efterfrågan på mat. Låg prioritering av lantbruk under en lång tid i de flesta

länder har lett till minskade utvecklingsinsatser och långsam ökning av produktionen som en följd. Minimering av lager har gjort livsmedelsförsörj-ningen känsligt för till exempel väderstörningar. Världssamfundet har minskat på regleringarna av utbud och handel och i stället överfört ansvaret på marknadskrafterna. Frågan är om marknads-krafterna klarar av det?

Spannmålspriserna har stigit kraftigt. Bra så, de har varit för låga. För att animalieproduktion skall kunna bedrivas borde som en följd av stigande foderkostnader priset på animalieprodukter stiga i minst samma takt. Så har inte skett.

Industri och handel kan, om de vill, ta till sig signalerna. Hittills har de inte gjort det. Tydligen är det så att enbart en stor brist på råvara påverkar leden efter primärproduktionen. Den prisjuste-ring som krävs för att reda upp situationen är i primärproduktionsledet minst 60 c/kg för kött. Min gissning är att konsumentpriset kommer att stiga med flera euro utan att producentpriset för den skull stiger tillräckligt.

Tryggad livsmedelsförsörjning är inget särintres-se. Hur reagerar våra politiker då maten på grund av brist blir för dyr för en del samhällsgrupper? Är det politiskt hållbart att ett led i kedjan, handeln, utnyttjar alla andra led för att göra enorma vinster på en livsnödvändig vara? Pendelrörelser är vanliga i politik. Min spådom är att vi snart ser mer regle-ring av livsmedelmarknaderna och handeln – brist på förmånlig mat tenderar göra röstarna gnälliga och ibland rent av våldsamma! Det gäller såväl i Finland som i Indonesien.

På gårdsnivå gäller det att pressa produktions-kostnader så lågt som det går. För det har Pro-Agria hjälpmedel. Första punkten är att analysera kostnadsstrukturen – vad är enhetskostnaden på gården och vad består kostnaden av. Genom op-timering av utfodring och insatser i växtodlingen kan de flesta gårdar förbättra resultatet. Ofta måste man också se på maskinkostnader och stallmiljö. Exemplen är många och början är en produktions-kostnadskalkyl. Ingen behöver vara ensam med sina problem – ta kontakt!

P.S. Förstår ens våra österbottniska politiker att lantbruk är såväl ekonomiskt, biologiskt som teknolo-giskt komplicerat och förutsätter utvecklingsinsatser och en god utbildning av sina utövare? Frågan blir aktuell då 2:a stadiets utbildningsenheter skall avgö-ra hur de skall minska sina utbildningsplatser. D.S.

Som projektdragare för projektet ”Koll på bygget” har byggnadsingenjör Roger Öst-eråker anställts. Österåker har lång erfarenhet som ansvarig byggmästare och projekt-ledare. Han var senast anställd på Solf gräv och schakt. Koll på bygget-projektet kan hjälpa sådana som funderar på större byggnadsinvesteringar att lägga upp planering, lov och bidragsansökningar, upphandlingar och övervakning av byggprojektet. Hans tfn är 050-349 0482. Välkommen!

Andreas Helenelund är tjänstledig fram till 26.10. Åsa Mattson och Johanna Laakso är fortsatt moderskapslediga.

Personalförändringar

Sakkunniga på sura sulfatjor-dar från hela världen samlades i Vasa sista veckan i augusti för att diskutera problemen med sura sulfatjordar. Temat för konferensen var ”Harmoni mellan markanvändning och miljö”.

Globalt finns de största förekomsterna i Australien, men också i sydöstra Asi-en, Amerika, västra Afrika och Europa. Finland har de största förekomsterna i Europa.

Djupgående kemi och mikrobiologi diskuterades under första dagens föreläs-ningar. Andra dagen bestod av fältexur-sion till Söderfjärden och Risöfladan. På Söderfjärden bekantade sig deltagarna med Pumpstationen, Meteorian och hu-vudbesöksmålet Catermass-projektets försöksfält. Där förevisades bl.a. SS-jor-darnas beskaffenhet, kartläggningen av SS-jordarna, olika metoder och redskap för att förebygga bildandet av nya po-tentiella SS-jordar och analysering och uppföljning av resultat. Speciellt stort intresse visade de 120 deltagarna för arbetsdemonstration av plastfilmsmon-teringen. Exkursionen gick vidare till Risöfladan och Precikems försöksfält där man gör försök med inpumpning av sus-pension (blandning av vatten och mycket finmald kalk) via dräneringssystemet di-rekt ovanpå sulfidskiktet. Metoden är helt ny och har inte prövats någonstans i världen tidigare. Mikrobiologin och laboratorieförsöken precenterades också. Deltagarna var mycket imponerade av vad vi håller på med i Finland.

Tredje dagens eftermiddag var öppen för allmänheten och ett stort antal intres-serade bänkade sig för att lyssna bl.a. på den Australienska jordbrukaren Robert Quirk, som odlar låglänta sura sulfatjor-dar i delstaten New South Wales på öst-kusten. Staten ville förbjuda odlingen av de svåraste områdena, men odlarna ville finna nya alternativ för dräneringen och har därför gått inför lutande ytplaning i stället för dränering med rör och öppna

Lyckad internationell konferens om sura sulfatjordar i Vasa

diken. Detta för att inte sänka grundvat-tennivån och blottlägga sulfidskikten. Försöken med den nya metoden har varit positiva. Robert var också med på en öppen fältvandring hos Ingvar Back-lund och Christer Finne på torsdag kväll. Vandringen ledde till livlig diskussion mellan odlare på varsin sida av jordklotet.

Torsdag fortsatte med presentationer från olika delar av världen och fredag – lördag gjordes exkursioner norrut och österut i Österbotten, för en mindre grupp forskare och professorer.

Konferensen klarlade att problemet är känt sedan länge och forskningen har gått framåt, men nu måste vi arbeta på

att få fram metoder för att förebygga bildandet av nya potentiella SS-jordar och där har Finland kommit ganska långt på väg. Man måste komma ihåg att SS-jordsområdena hör till de absolut bördigaste områdena i hela världen och det är därför av största vikt att hitta en balans mellan odling och miljö.

Henrik IngoDirektör för

Lantbrukssällskapetmobil 050-69222

Roger Österåker.

Nybacks Gräv från Malax utför arbets-demonstration av plastfilmsmontering, närmast kameran från vänster professor Mi-chael Melville Austra-lien, professor Delvin Fanning University of Maryland USA, i keps professor Pawel Novak Polen och längst till höger Peter Österholm ÅA, Finland.

3

Jan-Erik Backsektoransvarig

växtodlingmobil 050-441 7511

Sprutförarkurser 2013

BjörneborgMatti Koskela 010 402 2528 SaloMatti Hämäläinen 010 402 2535Juha Mikola 010 402 2534VasaBror Staffas 010 402 2529

www.avenakauppa.fiKundbetjäning 010 402 2530

ODLARE, Avena har en utmärkt betjäning inom

spannmålshandeln. Kontakta oss!

Kontaktuppgifter:EsboJohan Andberg 010 402 2520Seija Uuskoski 010 402 2525Sari Tuominen 010 402 2314

KouvolaKenneth Ahlqvist 010 402 2532Anne Perätalo 010 402 2524

Jag diskuterar gärna spannmåls- och oljeväxthandel med Dig.

Bror Staffas 040 555 2111

Dra nytta av spannmålshandeln i samarbete med Avena.

Vi vill vara en tryggheti Ert dagliga arbete

Lokalförsäkring och Tapiola fusioneras till ettnytt ömsesidigt finansvaruhus. Vi förenar

företagens starkaste sidor och blir marknadensledande lantbruksförsäkrare. Vi kombinerar även

det bästa i våra lantbruksförsäkringar för att fåfram den bäst anpassade lantbruksförsäkringen!

LokalTapiola ÖsterbottenHandelsespl 19 - 21, VASA

Tfn 06-320 8400

I höst under september och okto-ber kommer Lantbrukssällskapet att ge säsongrabatt på odlingsplaner, skiftesvis bokföring och näringsba-lanser. Rabatten är 25 € per rådgiv-ningstillfälle.

Vi hoppas att jordbrukarna den sena skördeperioden till trots skall ha energi att ta itu med planeringen inför kommande säsong i god tid. Med tanke på inköp av gödsel och utsäde är det av stor vikt att ha en odlingsplan som bygger på en ak-tuell markkartering. Dessutom har markerna efter ett par nederbördsri-ka höstar urlakats på all extra näring.

R abatt på växtodlingsplanering hösten 2012

Lantbrukssällskapets växtodlingsrådgivare på fältträff i juni 2012.

Det är skäl att planera gödslingen så att växterna faktiskt får de närings-ämnen som en god skörd kräver.

Nu på hösten är det också bra att se över och komplettera de skif-tesvisa anteckningarna. Ännu finns många saker i minnet och det är bra att kunna dra nytta av dem inför kommande säsong.

Näringsbalansen skall uträknas för dem som har den tilläggsåtgärden i miljöstödet. Först därefter kan nästa års odlingsplan uppgöras.

En rusningsavgift införs i mars och april inkommande vår. Den är 25 € per rådgivningstillfälle i mars

och 35 € i april. Med de här arrang-emangen försöker vi få optimal nytta för jordbrukaren samtidigt som pla-neringstimmarna under de hittills alltför arbetsfyllda planeringsdagar-na på våren förhoppningsvis fördelas under en längre tid.

Under årets övriga månader är det normal prissättning på ovanstående tjänster.

Lantbrukssällskapet har börjat sända ett oregelbundet utkommande kort nyhetsbrev per e-post. Ifall du inte fått något sådant beror det antagligen på att vi saknar din e-postadress.

Kontakta din rådgi-vare eller vår kanslist Carina Ahlnäs (carina.ahlnas@pro-agria.fi) och med-dela din adress så får aktuell information.

Sprutförarkurserna (7 st.) hålls nästa år i slutet av januari fram till slutet av mars. Anmälningar till Optimas kurser: Leena Svenlin, tfn 06-785 5265 / 044-721 5266 eller leena.svenlin@optimaedu.fi och till YA:s kurser: Sara Ahläng, 044-750 3241 eller vuxcenter@yrkesakademin.fi.

Utbildare: Lantbrukssällskapets växtodlingsrådgivare.Se närmare information i VBL, ÖT och LF (i början av 2013) samt på hemsidorna: www.osl.fi, www.optimaedu.fi. www.yrkesakademin.fi

Nyhets-brev

4

Byggnads-planering

Studiebesök och dylikt

Månader från idé till byggstart

Miljö-tillstånd

AffärsplanBygglovStödansökan

Investerings-stöds- behandling

Upphandling och avtal

ProAgria Regionförvalt-ningsverket

ProAgria Kommunen

ELY-centralen ByggherreEntreprenörer

2–61- 2–14 2–3 2 1–3

Bygg-start

Minst 10–11 månader sammanlagt. Sannolikt 15+ månader.

A tt bygga är inget litet projekt

Dagens produktionsbygg-nader har vuxit både till storlek och kostnadsmäs-sigt. Det är svårt för lantbrukaren själv att, vid sidan av det normala jord-bruksarbetet, hinna med planering, byggande och uppföljning av den nya in-vesteringen. Motsvarande byggnadsprojekt inom affärsvärlden handhavs av avlönade projektledare.

Grundförutsättningarna för gårdens framtid bygger i mångt och mycket på en långsiktig planering av jord-brukets produktionsinriktning och investeringar. Man bör tänka sig minst 10 år framåt i tiden beträf-fande finansiering, driftsekonomi, lönsamhetsutveckling och marknad.

Euron som avsätts till planering, anbudsförfrågningar och anlitande av yrkesmän i byggnadsskedet ger en bra avkastning. Noggrannhet i planeringsskedet gör också att bygg-nadsprojektet löper smidigare och större överraskningar kan undvikas både vad beträffar ekonomi och praktiskt byggande.

Planera helheten Då man går i nybyggnadstankar skall man fundera genom hela pro-duktionskedjan. I planeringsskedet är det bra att på en situationsplan över den tilltänkta byggplatsen se på terrängförhållanden och höjdkurvor för att på bästa sätt kunna utnyttja dessa vid planeringen av dräneringar och ytvattenavrinning. Det är vik-tigt att avväga byggnadsplatsen och minimera schakt- och fyllnadsmas-sor genom att anpassa golvhöjden till den rådande marknivån. Man skall fundera på vilka funktionskrav man har för den nya byggnaden beträffande t.ex. djurhantering och utfodring.

Viktigt i planeringsskedet är att göra gårdsbesök för att se hur mot-svarande produktionsbyggnad som man tänker bygga fungerar. Kost-nadskalkylen för hela byggprocessen är en mycket viktig del i planerings-skedet.

En erfaren huvudplanerare som känner till de olika planerings- och stödbestämmelserna behövs. Hu-vudplaneraren skall också fungera som kordinator mellan de olika spe-cialplanerarna och delta i projektet från början till slut.

TillståndsansökanDå byggnadslovsritningarna fär-digställts skall ansökan om miljö-tillstånd inlämnas till Regionför-valtningsverket i Västra Finland eller till kommunens miljöenhet. I ansökan skall framkomma typ av verksamhet, huruvida det gäller ny eller redan pågående verksamhet. Den som söker tillstånd skall uppge vilka grunder tillståndet baserar sig på. Verksamheten får inte inledas

eller ändras förrän beslutet vunnit laga kraft. Vid mindre byggprojekt räcker det med tillstånd från kom-munens miljöinspektör. Vidare skall verksamhetsplatsens rågrannar och övriga eventuella parter som kan beröras av möjliga verkningar kon-taktas. Blanketter som skall ifyllas fås från kommunen eller Region-förvaltningsverket. Behandlingen av miljötillståndet kan ta upp till ett år i anspråk om det skall be-viljas av regionförvaltningsverket. Behandling av tillståndsansökan underlättas av att man överlägger med tillståndsmyndigheten på för-hand, att ansökan inlämnas i så god tid som möjligt samt att ansökan jämte bilagor är klara och så full-ständigt ifyllda som möjligt. Viktigt är att den som gör upp ansökan har tillräcklig sakkunskap om t.ex. miljölagstiftning teknik och miljö-påverkan. Det lönar sig att i sam-band med miljötillståndsansökan lämna in byggnadslovshandlingarna till kommunen eftersom liknande utredningar, t.ex. grannelagsförhål-landen, ingår i byggnadstillståndet.

Jordbrukets investeringsstödInvesteringsstöd kan troligen sökas även 2013. Stödansökan lämnas in

till ELY-centralen. Stödbeslutet ges inom två månader efter att ansök-ningstiden gått ut. Byggnadsinves-teringen får inte påbörjas förrän beslutet vunnit laga kraft.

Om värdet av byggnadsentre-prenaden överstiger 150000 euro (moms 0) eller om värdet på för-nödenheten, maskinen eller anord-ningen överstiger 30000 euro och om stödnivån samtidigt överstiger 50 procent skall investeringen kon-kurrensutsättas Konkurrensförfa-randet sker genom en öppen an-budstävlan och annons. Offentliga upphandlingskanalen ”Hilma” finns på nätet.

Beviljandet av stödet förutsätter att sökanden lägger fram en affärs-plan. I affärsplanen skall ingå

1. uppgifter om sökanden och besittningen av gården 2. sökandes yrkeskunskap3. översikt av gårdens utgångsläge4. utvecklingsplan för gården5. ekonomiska kalkyler och grun-den för dem.

Dessutom finns en hel del andra villkor som skall uppfyllas för be-viljande av stöd. Dessa finns om-nämnda i www.mawi.fi

Efter det att investeringsstödet beviljats har man 2 år på sig att

genomföra investeringen. Läs stöd-beslutet noggrannt.

Betalning av stöd och lyftande av lånUnderstödet betalas ut och tillstånd att lyfta lån beviljas på basis av de faktiska stödberättigade kostna-derna. I fråga om stödobjekt som delfinansieras av EU skall man till ansökan om utbetalning /ansökan om tillstånd att lyfta lån, foga kopior av kvitton och ifråga om stödobjekt som finansieras nationellt skall man bifoga samlingslistor. Samlingslis-torna ska också vara jämförbara med bokföringsverifikaten.

ByggprocessenDet är viktigt att begära anbud av flera byggleverantörer för att kunna sänka byggkostnaderna. Också beviljande av investerings-stöd förutsätter att investeringen konkurrensutsätts om värdet på byggnadsentreprenaden överstiger 150 000 euro.

Jordbyggnads- och grundnings-arbetena skall man helst försöka genomföra under den varma årsti-den. Att föredra är att anlita kända leverantörer med motsvarande ge-nomförda byggnadsprojekt. Un-

der arbetets gång skall olika syner utföras på byggplatsen och ett in-ledande möte hålls innan arbetet påbörjas. De olika granskningarna finns angivna i byggnadslovshand-lingarna.

Viktigt är att göra upp en rea-listisk tidsplan för bygget. På den skall alla entreprenörer pricka in sina leverans- och monteringstidspunk-ter. För alla medverkande parter är det av största betydelse att den uppgjorda tidsplanen följs för att produktionen i den nya byggna-den skall komma igång så fort som möjligt. Skriftliga kontrakt med de olika leverantörerna där tidsplanen och förseningsböter ingår bör gö-ras. Ansvarsfördelningen mellan de olika aktörerna skall klargöras före igångsättandet av bygget.

Resultatet blir så mycket bättre om man planerar 2 år och bygger på 6 månader än tvärtom!

Koll på bygget – ett projekt för att hjälpa investerare

Lantbrukssällskapet har påbörjat ett projekt som hjälper lantbrukare och trädgårdsproducenter som funderar på en större byggnadsinvestering. Byggnadsingenjör Roger Österåker har anställts av projektet. Rent konkret ordnar projektet:

•Infotillfällenomplanerings-ochbyggprocessen •Smågruppshandledningproduktionsinriktningsvis •Studieresor •Gårdsvishjälpmedbyggherreuppdrag

Har du byggplaner så kontakta Österåker på tfn 050-349 0482. Du kan också framföra önskemål om intressanta studieobjekt.

Projektet delfinaniseras av EU:s landsbygdsfond via Österbottens ELY-central

Byggnadsingenjörmobil 050-349 0482

Roger Österåker

5

sektoransvarig för husdjursrådgivning

mobil 050-441 7052

Jonas Löv

Under augusti månad har Valios laboratorium fått in 109 ensilageprov från Österbotten. Nu kan vi börja se vilka förutsätt-ningar vi kommer att ha för utfodringen av kor i vinter. Först och främst så har vi i Österbot-ten klarat av ensileringen bra denhär sommaren. 50,6 % av analyserna fick vitsord 9 eller 10. Det är betydligt bättre än hela landets resultat och vad vi tidigare presterat.

Att behärska ensileringen är egentligen viktigare än innehållet i ensilaget för feljäsning kan inte kompenseras med kraftfoder. Visst kan man höja på kraftfodergivan och få mer mjölk men det hade man kunnat göra ännu mer ifall fodret varit av bra kvalitet. Efter två år med svaga D-värden är nu smältbarheten tillbaka på 683 g/kg torrsubstans (68,3 %) i medeltal.

Utfodringsindexet som berättar om fodrets smaklighet för korna är 107, det är också ett bra resultat. I ProAgrias, Valios och Fabas sam-arbetsprojekt (plus 20) har en av målsättningarna varit att höja utfod-ringsindexet till 108. I Österbotten är vi alltså nästan där.

Lågt protein och dyrt proteinfoderDet är nu sjätte säsongen som jag sysslat med utfodringsplanering och jag kan inte minnas att jag någon gång konstaterat att ensilageskörden varit av normal kvalitet. Årets utma-ning verkar vara låga proteinhalter. Målsättningen för råproteinhalten i ensilaget är 140–160 g/kg ts. Men varken nationellt eller lokalt når medeltalet upp till målsättningen. Dessutom är variationen stor mellan olika foderpartier.

De låga proteinhalterna beror tro-ligen på att det var kalla nätter och lokalt frost i början av juni. Därför drabbar det också mycket ojämnt. Om man har balat ensilage har man fördelen att kunna välja vilka partier man utfodrar samtidigt för att upp-nå en någorlunda jämn proteinhalt. Det kräver förstås att man tar prover från varje parti. Om man har ett för säsongen typiskt ensilage lönar det sig att använda rybsbaserade kraft-foder med hög proteinhalt. Ligger man ännu lägre med protein i en-silaget så kan det löna sig att få in foderurea i utfodringen Antingen via fullfoder, hemmablandning el-ler i färdiga kraftfoder. Foderurea ger inte lika bra tillskott av AAT som rybsbaserat protein men är ett billigt sätt att höja proteinbalansen i vommen.

När smältbarheten i ensilaget är hög behöver man inte satsa pengar på dyra energirika köpfoder. Nor-malt foderkorn har ju högre ener-givärde än många köpfoder och när ensilaget är bra behöver man inte

upp i så höga givor att det har några skadliga effekter.

Med tanke på de låga protein-halterna kommer det rekordhöga rybspriset som salt i såren. Det har

mjölk minus foderkostnad. I vissa fall kan man förbättrat resultatet med 50 cent per ko och dag från utgångsnivån. På en 30 kors be-sättning betyder det 450 euro

B erömligt betyg för över hälften av ensilaget i Österbotten

Caraway Finland Ab, rensar och förädlar kummin i Närpes. Produktionen baserar sig på kontraktsodling. För tillfället är vår kontraktsareal 5 000 ha.

www.carawayfinland.fi

Intresserad avKumminodling?

Om du är intresserad

av ett odlingskontrakt,

ring 050 444 0524

Kjällberg.

Jämnar arbetstoppar- tröskning före spannmål

Mångårig växtlighet- mindre arbetstimmar

Bra förväxt- djupa rotsystem - förbättrar markstrukturen

Samma maskinparksom spannmålsodling

Bra lönsamhet

Nu finns bekämpnings-medel som fungerar

Jämnar arbetstoppar- tröskning före spannmål

Mångårig växtlighet- mindre arbetstimmar

Bra förväxt- djupa rotsystem - förbättrar markstrukturen

Samma maskinparksom spannmålsodling

Bra lönsamhet

Nu finns bekämpnings-medel som fungerar

ww

w. S

LF .f

i

Riktpris30 €

ÅRETS TEMA: IT-teknik i växtodlingen

Lantbrukskalender 2013 utkommer strax!

Lantbruksföretagarens aktuella informations-paket och en uppskattad gåva. A5-format, ringinbindning, 368 sidor

Foto

: Eva

Bjö

rkas

, gra

fi k: E

sa H

olop

aine

n

Fås från lantbrukssällskapets kontor, välförsedda bokhandlar och lantbruksaffärer

UTGIVARE

Svenska lantbrukssällskapens förbund (SLF)

Elisabetsgatan 12 B 12, 00170 Helsingfors Tfn (09) 135 1035 fax (09) 135 1653, info@slf.fi

stor inverkan på lönsamheten att man väljer rätt foder och håller rätt nivå. I Kokompassprogram-men som ProAgria använder op-timeras utfodringen för maximal

Ensilageanalyser 1.8-1.9.2012 FinlandAlla Alla

Antal prov 76 31 109 1740InnehållTorrsubstans (g/kg) 361 334 352 326D-värde (g/kg ts) 692 665 683 682Råprotein (g/kg ts) 138 141 139 138NDF (g/kg ts) 558 530 550 556EnsileringpH 4,25 4,28 4,27 4,22Ammoniumkväve (g/kg N) 45 43 45 48Mjölk- och myrsyra (g/kg ts) 38 39 38 45Flyktiga fettsyror (g/kg ts) 9 17 11 13Lösligt kväve (g/kg N) 450 409 438 459Socker (g/kg ts) 72 80 74 64Fodervärden

Utfodringsindex 110 99 107 105ME (energivärde) (MJ/kg ts) 11,1 10,6 10,9 10,9PBV (g/kg ts) 15 22 18 17AAT (g/kg ts) 82 80 81 81

www.mtt.fi/artturi

Österbotten

KvalitetsbetygEnsilageprovens fördelning i olika kvalitetsklasser

Första skörden Återväxt

4-6 7-8 9-10Svenska Österbotten 13,9 35,4 50,6Hela landet 10 47,8 42,2

per månad i mera inkomster för jordbrukaren.

Utfodringsplanering enligt gårdens behovFör att få en klarare kedja av upp-följning och planering har ProAgria gått in för en modell med tjänstepa-ket för utfodringsplaneringen.

Grundregeln är att för varje ny utfodringsplan kontrollerar rådgi-varen situationen i ladugården och gör en uppföljningsberäkning av hur den nuvarande utfodringen lyckats. Efteråt kontrolleras att eventuella ändringar ger önskad effekt. Både beräkningarna och ladugårdsbesö-ken kan förstås vara av varierande omfattning och antal. Paketen kan väljas enligt gårdens målsättningar och när man går till mera intensiv rådgivning ökar också möjlighe-ten till skräddarsydda lösningar och möjlighet att flera rådgivare kopplas in inom sina expertområden.

Det ska inte vara några skrivbords-produkter utan planering för verklig-heten. Några gårdar har redan i år köpt utfodringsplanering enligt det nya konceptet. Under hösten ska vi utvärdera och justera innehållet och tillvägagångssättet, så att vi hittar en lämplig lösning för alla gårdar.

prov prov

6

Då WebbLamm-programmet togs i bruk i fjol höst förenklades vardagen för de gårdar som hör till produk-tionsuppföljningen. Uppgifterna om gårdens djur kan nu göras med samma inmatning både till Eviras djurregister och till ProAgrias pro-duktionsuppföljning.

WebbLamm-programmet fung-erar över webben, så det behöver varken laddas ner eller uppdateras på gården. Efter att ha loggat in till http://www3.mloy.fi/web-sheep kan man mata in gårdens djuruppgifter och sända dem på en gång både till Eviras och Pro-Agrias register. Programmet finns på svenska, finska och engelska. Vid inloggning: 1. Välj språk 2. Logga in med eget användarnamn 3. Markera WebbLamm-symbolen under Kött-symbolen 4. Godkänn användnings-villkoren 5. Programmet öppnas.

En ny funktion är de filter med vilka man kan sortera djuren så-som man önskar. En annan nyhet är släktträdet med vilken man kan göra släktskapsgranskningar även med baggar från andra produktionsupp-följningsgårdar. Programmet har även i övrigt fått många nya funk-tioner jämfört med winlamm.

Programmets funktioner:Hämtning och inmatning av bas-uppgifter i djurregistret: Hämtning av djur i djurregistret, djurhållnings-platser och lediga öronmärken. Registreringar av lamningar. An-mälningar om köp, försäljning och utmönstringar.

Inmatning i realtid av produk-tionsuppföljningsdata: lammvik-ter, ultraljudsmätningar, levande EUROP-bedömningar och ullbe-dömningar i samma fönster. Vikter kan överföras elektroniskt direkt till Webblamm från digitalvågar. Lam-mens dagstillväxter och slaktprog-noser beräknas och fås till rapporter och på skärmen. Djurens släktskap visas med släktträd och i %. Verktyg som kan användas för avelsplanering är BLUP-index, jämförelsedata och släktskapskontroller.

Rapporterna underlättar uppfölj-ning av produktionen och utveck-lingen av gårdens djurmaterial. Rap-porterna är lätta att använda och kan anpassas enligt behov. Årssamman-dragen fås direkt från WebbLamm-programmet. Listor över djur som är berättigade till ursprungsrasstöd och tackbidrag underlättar stödan-sökningarna. På sammandragrap-porterna framgår gårdens produk-tionsresultat.

BruksanvisningarBruksanvisningar finns på http://www.mloy.fi/MLWeb/FI/tuotte-et/lammasohjelmat.html. Där finns även mer info om WebbLamm-pro-grammet. Ifall du inte lyckas logga in eller om du saknar användarnamn och lösenord, kontakta Lantbrukets datacentrals programstöd tfn 09-85665969 eller tuki@mloy.fi.

Gårdar i produktionsuppföljning skall helst mata in alla uppgifter via WebbLamm. Då finns allt som behövs både för produktionsupp-följning och för myndighetsregist-ret. De avelsindex som beräknas på basen av inmatade vägningar och mätningar uppdateras två gånger i månaden, i slutet av udda veckor.

För användare av WebbLamm-programmet ordnas användarutbild-ning vid behov. Info om dem samt om övriga kurser hittas på www.proagria.fi/ep <tapahtumat. Indivi-duell rådgivning om användning av programmet kan ges i samband med fårrådgivarens gårdsbesök.

Givande stunder med WebbLamm önskar, Milla Alanco, fårrådgivare

Från 12.11 2012 fungerar Elina Vainio som vikarierande fårrådgi-vare. Elina.Vainio@proagria.fi, tfn 040-1990143.

O rdning på fåren med WebbLamm

SMIDIGA, INHEMSKA NORCAR.NORCAR � minilastarnas lilla �ätte. Stark och effektiv i ett litet och smidigt format. Utför arbete där andra inte kommer åt. NORCAR ger extra kraft där man mest behöver det.

Läs mer på: www.norcar.com

På bilden granskning av grad av inavel. 1. Välj egen bagge från listan till vänster eller skriv in EU-signum på en köpt bagge och tryck Sök. 2. Graden av inavel syns till höger om var tacka. 3. Du kan välja ordning-en på tackorna så att de sorteras efter grad av inavel.

Fårrådgivare mobil 040-706 0558

Milla Alanco

På bilden har valts: 1. Gruppering av djur. 2. Släktlinje DV. 3. Tackor. 4. Gruppen kan sparas genom att ange ett namn för den (därefter kan gruppen hämtas från startsidan).

4. 2.

3.

1.

1.3.

2.

7

I samband med höjningen av stödsummorna till stödet för husdjurens välbefinnande våren 2012 följde även en del strängare krav. Ett av dem berör lantbrukets brand- och räddningsplan som tidigare var ett valbart tilläggsvillkor. Nu ingår planen i grundvillkoren och är därmed obligatorisk för alla gårdar som valt stödet.

En investering i säkerhetFörebyggande arbetssäkerhet borde höra till varje gårds ledningssystem. De egna säkerhetsrutinerna glöms ofta bort till följd av ett stressigt och invant arbete. Det gäller såväl gamla som nya ladugår-dar. Brand – och räddningsplanens syfte är att man ska bli medveten om gårdens risker i tid. Planen fokuserar inte enbart på brandsäkerhet och dess riskminime-ring, utan även på andra situationer som inverkar på produktionen, såsom el- och vattenavbrott. När en olycka eller främ-mande situation väl är framme underlät-tar det om man redan hunnit tänka ut en handlingsplan.

Kopia till brand-myndigheterna!Ett ifyllningsformulär för planen kan fås från Lantbrukssällskapet, men finns även

Du har väl kommit ihåg lantbrukets räddningsplan?!

Det sägs att förr var det storleken på dynghögen som visade hur rik gården var. I ProAgrias ekonomi-databas kan vi se hur man lyckats bäst med ekonomin på en mjölkgård.

Om vi börjar med närmaste mot-svarighet till dynghögen så är det väl antalet kor. Om vi bara ser till medeltalet i varje storleksklass så kan vi nog konstatera att lönsamheten blir kännbart bättre med större går-dar. Som nyckeltal för lönsamheten har jag utgått från lönsamhetskvo-ten. När kvoten är 1,0 betyder det att lönekravet på 14,10 €/timme uppfylls. De bästa gårdarna kom-mer upp till över 22 €/timme. När kvoten är noll täcks utgifterna men då ska man se till att frun har jobb så man har något att leva av. För att se på det här har jag delat in gårdarna i tre storleksklasser 12–25, 25–50 och 50–100 kor. Lönsamheten i den största klassen är 0,94 jämfört med 0,72 i den minsta. Men med-eltalet säger ju inte allt. Om vi ser på vad den bästa fjärdedelen i varje storleksklass lyckats med kan man

Vinnande system• Hög medelproduktion• Ekologisk• Många kor• Billiga byggnader• Mjölkstation• Separat utfodring• Koll på helheten!!!

Ser vi på skillnaden mellan de bästa och sämsta gårdarna i den största klassen så bleknar alla skillnader som beror på storleken.

Med logiskt tänkande och sunt bondförnuft fylls listan med före-byggande åtgärder i!

H ur ser de rika gårdarna ut?

Mjölkgårdsrådgivaremobil 050-595 4906

Jessika Eklund

fråga sig varför inte alla har minst 100 kor. Men mer huvudbry blir det när man ser på den fjärdedel som lyckats sämst. För då är lönsamheten t.o.m. sämre i den högsta klassen än den minsta. Ser vi på skillnaden mellan de bästa och sämsta gårdarna i den största klassen så bleknar alla skillnader som beror på storleken. Men vad beror då skillnaderna i lönsamheten på?

Den första förklaringen som jag kommer att tänka på är att det är de som just investerat som har svag lönsamhet. Statistiken visar att det åtminstone är en delförklaring. De som investerat i ladugården under de tre senaste åren har i medeltal en lönsamhetskvot på 0,52 men däref-

ter förändras inte lönsamheten alls vartefter tiden går. Så när det gått tre år sedan ladugården är klar kan man inte mera skylla lönsamhetspro-blemen på att man just investerat.

Hur är det då med mjölkningsro-bot eller mjölkstation? Här vinner faktiskt mjölkstationen med lön-samheten på 1,06 mot 1,0 för ro-bot. Rörmjölkning halkar nog efter till 0,87. Det här är räknat bara på klassen 50–100 kor och de som just investerat är inte med. När man ser på byggnaden så har det ingen in-verkan på resultatet om byggnaden är kall eller varm. Kalla ladugårdar har visserligen lägre kostnader men det kompenseras av mindre arbete i varm lösdrift. Den totala byggnads-

kostnaden på gården har en stor inverkan på resultatet men gårdarna med kall lösdrift verkar istället ha satsat mer på andra byggnader så totalsumman blir densamma.

Fullfoder har varit inne en tid men nu har igen många nya ladugårdar börjat få foderkiosker. När vi plockar ut fullfodergårdarna i databasen så har de en lönsamhetskvot på 0,82 men gårdar med separat utfodring har 0,88.

Den ekologiska produktionen vi-sar sig lönsam med 1,04 för gårdar med ekoväxtodling jämfört med 0,84 för konventionella.

Vad korna avkastar räknat som mjölk minus foderkostnad inverkar direkt på lönsamheten. När man ser till vad som skiljer dem som lyckats få över 10 € per ko och dag från res-ten så framgår det genom de nyck-eltal som traditionellt framhållits i produktionsuppföljningen. Alltså bra ensilage, hög medelproduktion, kort kalvningsintervall, långlivade kor och bra avelsvärde.

De skillnader mellan olika system som jag skrivit om ovan är ändå rätt små jämfört med skillnaderna i hela gårdens resultat. Det verkar vara viktigast att se till att allting står i rätt proportion till verksamheten och inte göra investeringar som inte re-sulterar i högre inkomster. Om man går in för att använda entreprenörer

i större omfattning så ska det också märkas i den egna maskinparken. Exempelvis om man anlitar entre-prenörer för ensilering så kanske de egna traktorerna står stilla. Då borde man fundera på om man inte klarar sig med en traktor mindre också i vårbruket. Slutligen till frågan i rub-riken. Fastän jag arbetat en del med kalkyler kan jag inte från utsidan se vilka gårdar som har bra ekonomi och vilka som har sämre.

Om du vill veta vad som är starka och svaga sidor i ekonomin i ditt lantbruksföretag så står Lantbruks-sällskapet till tjänst med resultat-analyser. Du får då tillgång till jäm-förelsematerial och en rådgivares synpunkter på hur du kan förbättra lönsamheten på gården.

sektoransvarig för husdjursrådgivning

mobil 050-441 7052

Jonas Löv

tillgängligt på Österbottens räddnings-verks hemsidor. Det är meningen att lantbrukaren själv ska kartlägga gårdens risksituationer samt åtgärder som kan förhindra olyckor.

– Flera planer har varit bristfälligt ifyllda. Det vanligaste felet har varit att åtgärderna som förebygger olycks-situationerna på sidan 6 i planen inte varit tillräckligt genomtänkta, påpe-kar brandmästare Tore Lindström vid Pedersöre brandstation. Det innebär helt enkelt att allt som kan göras för att förhindra en olycka skrivs in. Fö-rebyggande åtgärder för att undvika en eldsvåda kan exempelvis vara säkra eldstäder, rökkanaler, regelbunden sot-ning, tillräckligt antal förstahandssläck-are, hela elledningar och kopplingar, undvika öppen låga och heta arbeten i brandfarlig miljö osv. I planen finns även en checklista, med vars hjälp lant-brukaren kan gå igenom om det finns något som behöver åtgärdas gällande verksamhetens säkerhet.

En kopia av brand- och räddningspla-nen ska fortsättningsvis lämnas in till den lokala brandmyndigheten.

– Vi har fått in runt 60 planer och fler borde det ännu finnas, säger Lindström.

Räddningsmyndigheterna kommer fr.o.m. 2013 att göra brandsyner på alla djurgårdar med intervaller på fem år, förutom på de stora gårdarna där tillsynerna återkommer årligen.

Hela konceptet med brand- och rädd-ningsplanen är dock lite missförstått, främst på grund av att alla inblandade

blivit dåligt informerade om de nya och ständigt ändrande stöd-villkoren.

– Planen ska finnas på gården och är till för gårdsfolket, övriga anställda och avbytare. Brand-myndigheten kontrollerar att planen ifyllts på ett heltäckande sätt, men den information vi använder är främst kontaktupp-gifterna samt planritningarna, förklarar Lindström.

Gårdsbesök med fokus på riskminimering

Om uppgiften känns över-mäktig finns det hjälp och rådgivning att fås i samband med ifyllandet av planen. En rådgivare från Lantbruks-sällskapet gör tillsammans med lantbrukaren en gårds-rundtur och går igenom alla byggnader, kartlägger riskfaktorer, diskuterar åtgärder samt samlar teknisk data och ritningar. Där-efter sammanställs planen och skickas till lantbrukaren i två exemplar, alltså ett för gården och ett för brandmyndigheterna. Utomstående rådgivning kan även vara ett sätt att minimera risken för ”hem-mablindhet”. Huvudsaken är att alla på gården blir medvetna om riskerna, det är den största förebyggande säkerhets-åtgärden!

Lönsamma och olönsamma gårdar i olika storleksklasser

8

Växtodlingsrådgivare mobil 050-5852 305

Ulrika Wikman

Företagaren är själv den viktigas-te resursen i sitt företag. Därför är det viktigt att försöka förebyg-ga sjukdomar och olyckor genom att ansluta sig till företagshälso-vården. En lantbrukare kan själv välja vem han köper tjänsten av.

Man kan välja serviceleverantörEn lantbrukare som är mellan 18-67 år och har en LFÖPL-försäkring kan ansluta sig till fö-retagshälsovården. Man kan själv välja om man ansluter sig till den kommunala eller privata före-tagshälsovården. Man kan också anlita en yrkesutbildad person inom företagshälsovården som är en självständig yrkesutövare. I Österbotten har hittills majori-teten av lantbrukare hört till den kommunala företagshälsovården. Allt vanligare blir det att lantbru-kare funderar på alternativet med privat företagshälsovård.

Om man väljer en privat ak-tör så kostar det mera än den kommunala företagshälsovården. Kostnaden påverkas dock av vad man vill att avtalet skall inne-hålla; enbart förebyggande vård eller även sjukvård. Kontakta den privata företagshälsovården så får ni bäst uppfattning om kostna-derna. Priset kan variera mellan de privata aktörerna.

FPA-ersättningOm man ansluter sig hos en pri-vat läkarcentral eller en yrkesutö-vare betalar man tjänsten själv och söker ersättning från FPA i efterhand. Om man är ansluten till den kommunala företagshäl-sovården dras automatiskt FPA-ersättningen av från fakturan. Företagaren betalar endast den kostnad som överskrider ersätt-ningen. Ersättningar för kostna-der för resor och förstahjälpsbe-redskap söker du själv från FPA.

Kostnader för förebyggande företagshälsovård i ersättnings-klass I kan ersättas med 60 %. FPA ersätter då högst 489,90 €/år/person för år 2012, (kost-naden är då 816,50 €/år). Er-sättningarna för sjukvård (ersätt-ningsklass II) är 50 %. Ersätt-ningen är högst 145,70 €/år/person för år 2012 (kostnaden är då 291,39 €/år). Ersättningarna är de samma oberoende om du anlitar en privat eller kommunal serviceproducent.

Den del av kostnaderna som du betalt själv är avdragsgill i jordbruksbeskattningen. Skat-teförmånen gäller även kostna-derna för sjukvård i samband med företagshälsovården.

GårdsbesökNär en lantbrukare hör till före-tagshälsovården ingår ett gårds-besök. Gårdsbesöket utförs av en hälsovårdare, men även andra personer kan delta; läkare, fysio-terapeut eller sakkunning inom

Kommunal- eller privat företags-hälsovård?

Enligt Eviras statistik har 365 ekolo-giska gårdar i år anslutit sig till eko-granskningen. Det är mer än något annat år under det senaste 10 åren. Det finns nu ca 4 300 ekoodlare och ca 205 000 hektar ekologiskt odlad åkerareal i Finland. Det är 9 % av landets hela åkerareal.

Att det blir större konkurrens om råvarorna till ekoprodukter beror också på att omkring 100 nya livs-medelsföretag har anslutit sig till kontrollen i år. Tillverkningen av ekolivsmedel ökar kraftigt.

Ökat behov av ekofoderEtt stort antal nya ekohusdjurs-gårdar har i år sökt till ekokontrol-len av djurproduktion. Hela 113 st, vilket är nästan lika många som sammanlagt under 2009-2011. Alla djurgrupper har ökat – mjölkkor, köttnöt, svin, får, höns och kalkon. Alla dessa behöver ekofoder av olika slag och bra kvalitet. Totalt finns nu över 700 ekohusdjursgårdar i landet.

Ett bekymmer som den besvär-liga säsongen och höstens dåliga tröskningsväder fört med sig är om ekodjurgårdarna har eller kommer att få tag i tillräckligt med ekofoder, och till vilket pris. Det finns inte rum för kostnadsökningar för ekohus-djursproducenterna. Den knappa till-gången på halm och strö ökar också trycket på en lönsam produktion.

Försäljning till ekouppköpareHavre är den största ekologiska spannmålsgrödan. Enligt Tikes skör-destatistik för 2011 producerades 38,2 milj. kg ekohavre i landet. En fjärdedel av totalskörden används till foder på den egna gården. En min-dre mängd säljs som konventionellt och ca 50 % av totalskörden säljs till uppköpare eller andra ekogårdar. Kvarnen Helsingin Mylly Oy är en stor uppköpare av ekohavre och däri-från går mycket på export.

Totalskörden av ekovårvete och ekohöstvete var 2011 ca 14,7 milj. kg. Ekokornets och ekorågens to-talskörd var 7,5 milj. kg respektive 6,6 milj.kg. Hälften av kvarnarnas behov av ekovete och ekoråg täcks av den inhemska produktionen.

Behovet av ekokorn ökar stadigt, speciellt nu när flera nya ekosvin-producenter startat. Nu skulle det vara viktigt att allt dugligt ekokorn kommer ut till försäljning. Tidigare år har upptill 40 % av totalskörden gått till konventionella djur eller sålts som konventionellt.

De största uppköparna och föräd-larna av ekospannmål är Helsingin Mylly Oy (kvarn), Hankkija-Maata-lous Oy, Agrimarket (handel-förmed-ling), Fazer Oy (kvarn), Kinnusen Mylly Oy (foder och kvarn), Kesko Oy, K-lantbruk (handel-förmedling), Avena Oy (handel-förmedling), Po-lar Oats Oy, Raisio Oy (kvarn).

Ekomaltkorn har också börjat od-las och köps upp av Viking Malt Oy och Laihian Mallas Oy.

Uppköpare av ekorybs är Alavuu-den Öljynpuristamo Oy, Kankaisten Öljykasvit Oy, Trifol Oy och Oy Jeppo Food Ab. Ur ekorybsen pres-sas olja till livsmedelsindustrin och rybskrosset säljs direkt till ekohus-djursgårdar eller till foderfabrikerna som tillverkar ekofoder.

Prisuppgifter från flera uppköpare av ekospannmål och några prote-ingrödor finns på webbsidan www.vyr.fi. Där kan man klicka vidare till Vil-jamarkkinat/Kotimaan hinnat. Upp-gifterna uppdateras varje vecka. Några gånger per år kommer en marknadsö-versikt på ekospannmålsmarknaden ut. Mycket av ekospannmålsarealen odlas på kontrakt och de priserna är oftast högre än vyr-webbsidan visar.

Handel mellan gårdar eller odlarringarEn del av ekospannmålen och eko-proteingrödorna säljs och köps via odlarringar eller så har man direkt handel mellan ekoväxtodlings- och ekohusdjursgårdarna. En rätt stor odlarring är Kymen Luomu dit ock-så ekoodlare i Österbotten säljer. Det finns flera andra odlarringar av olika storlekar runt om i Österbot-ten och övriga Finland, både som säljer och köper in.

Handel med blandningar, som ärthavre eller annan trindsäd och spannmål, sker oftast direkt mellan gårdarna eller från en odlarring till en eller flera ekohusdjursgårdar.

Det är också möjligt att en eko-växtodlingsgård har hela sin areal i vall, men det förutsätter ett skriftligt och långvarigt samarbetsavtal med en ekohusdjursgård. Husdjursgår-den förbinder sig att ta vallskörden. Det här är ett undantag till ekoav-talsregeln som säger att minst 30 % av ekoavtalsarealen på ekoväxtod-lingsgården skall vara i spannmål, oljeväxter eller andra avsalugrödor varje år.

En ny nättjänst för handel med ekofoderMarknadsplasten för ekoproteinfo-der är en nättjänst som ProAgria har

utvecklat för ekogårdar. Tjänsten är ett svar på det praktiska behovet; hur möta efterfrågan och utbu-det på ekoproteinfoder i Finland. I nättjänsten kan odlare bjuda ut ekofoderpartier till försäljning och ekohusdjursproducenter kan publi-cera vad de önskar köpa för foder. Man får också reda på var priset rör sig för en viss produkt.

Produkter man kan välja mellan är bl.a. olika proteingrödor, oljeväxter, spannmål, ensilage, helsädesensi-lage och halm. Om man säljer eller önskar köpa olika blandningar av spannmål eller andra fodergrödor kan man ange i procent vad bland-ningen består av. Därtill uppger man var partiet finns, mängder, kvalitet och för vilket pris man önskar köpa eller sälja.

Webbadressen till marknadsplat-sen är www.proagria.fi/luomure-hukauppa. Innehållet är endast på finska men trots det lönar det sig att bekanta sig med nättjänsten. För att läsa och sätta in annonser behöver man registrera sig. Det är gratis att använda tjänsten.

Inför försäljningen 2012-2013Marknaden för ekospannmål och proteingrödor ser bra ut och mycket tyder på att priserna förblir stabila. Nu skulle det vara viktigt att all ekospannmål också säljs som eko-logiskt. Det finns också behov av halm. Var aktiv och bjud ut de ekopartier som finns. Använd alla kanaler som finns att tillgå, t.ex. annonser i Landsbygdens Folk, Maaseudun Tulevaisuus, ProAgrias nätjänst, ring upp ekouppköparna eller ekohusdjursgårdarna direkt. Aktuell information om ekomark-naden delges i ekoodlarbrevet som Svenska Österbottens Ekologiska förening ger ut.

E komarknaden för spannmål och proteinväxter drar

Sektoransvarig företagsledning

mobil 050-544 5794

Nina Ohlis

lantbruk. De som deltar kan då komplettera varandra med sina expertområden.

LantbrukssakkunnigOm en företagshälsovårdare vill ha en lantbrukssakkunnig med sig på gårdsbesöket, så anlitar de Lantbrukssällskapets rådgivare som är utbildade som sakkunniga inom lantbrukets företagshälso-vård. Det finns sex stycken så-dana husdjurs- och växtodlings-rådgivare. Från de kommuner där företagshälsovårdaren aktivt utför gårdsbesöken med en lant-brukssakkunnig, så har responsen varit mycket positiv. En lantbru-kare som vill att en lantbrukssak-kunnig skall delta i besöket på den egna gården, kan fråga efter en sådan av företagshälsovården.

Rabatt på premienMan får 20 % rabatt på premien för OFLA-försäkringen när man ansluter sig till företagshälso-vården. För att få rabatten på premien måste man godkänna att gårdsbesöket görs. Premie-rabatten gäller i fyra år efter gårdsbesöket. Man måste vara ansluten före första oktober det föregående året för att få rabatt på försäkringspremien. Rabat-ten ges oberoende om OFLA-försäkringen är obligatorisk eller frivillig. Den som bara har en OFLA-försäkring utan att vara LFÖPL-försäkrad har inte rätt till rabatt på premien.

Stefan NordmanVäxtodling

Jan-Erik BackVäxtodling

Monica Nygård Husdjur

Södra distriktet:

Jonas LöfqvistVäxtodling

Anders Salo Växtodling

Ingeborg NordbergHusdjur

Sakkunniga inom lantbrukets företagshälsovård:Norra distriktet:

Marknadsplatsen för ekoproteinfoder.

Ekomarknaden har vuxit mycket under de senaste åren. Nya ekodjurgårdar har kommit till vilket gör behovet av spannmål och proteingrödor allt större. Marknaden för bröd- och flingspannmål drar också bra. Det är konkurrens om ekospannmålspartier av bra kvalitet. Den här säsongens svåra förhållanden hjälper verkligen inte upp situationen.

9

Utfodringen av korna under sin-perioden ligger till grund för hela den kommande laktationens pro-duktion. Vad sinkorna äter och inte äter inverkar dessutom i hög grad på bl.a. produktionsrelaterade sjukdo-mar, samt brunst och fertilitet. En energisnål sinkodiet med nödvän-diga mineraler och tillräckligt med fiber är för de flesta bekant. Ibland kan det dock vara praktiskt svårt att förverkliga, något som holländska foderfirman Arkervaart försöker underlätta.

Utbyte av erfarenheterUnder en studieresa i mars tidigare i år fick jag möjligheten att bekanta mig med mjölkproduktionen i Hol-land, ett av de mest mjölkkotäta län-derna i världen. Under resans gång besöktes några mjölkgårdar och jag fick genom branschfolk, försäljare och rådgivare veta en hel del om det holländska jordbruket och speciellt mjölksektorn. Jag kom bland annat i kontakt med en foderförsäljare för en av landets ledande foderfirmor som presenterade företagets intres-santa nysatsning; ett komplett sinko-foder i huvudsak bestående av halm och mineraler. Även ensilerad majs för ökat energivärde samt lucern för ökad råproteinhalt tillsätts, samt vid

behov vatten, sockerbetspulpa, soja, lupin och vitaminer. Den färdiga mixen rundbalas och inplastas sedan i fabriken. Idén låter simpel, men faktum är att sintidsfodret har blivit en storsäljare i Holland.

Unik idéEnligt produktutvecklare Izak van Engelen på Arkervaart utgör fodret en komplett foderstat under hela sintidsperioden och inga övriga komponenter behöver tillsättas. Beräknat intag är 11 kg ts/dag, vilket beräknas ge en utfodrings-kostnad på 5 euro/dag/sinko, vil-ket är dyrare än en normutfodring. Kostnadsökningen motiveras bl.a. genom inbesparingar i form av ve-terinärkostnader och arbetstid. Ar-betsinsatsen minskar eftersom tid inte behöver sättas på att exempelvis blanda en sinfodermix i besättningar som använder fullfoder. Inplastat halmfoder bidrar även till färre lag-ringsförluster, ifall man inte har lag-ringskapacitet för oinplastad halm.

I Holland används majs istället för spannmål som energikälla i utfod-ringen, vilket gör tillgången på halm begränsad. Största delen av halmen måste importeras från Tyskland, vil-ket ger Arkervaart en möjlighet att erbjuda ett mer mångsidigt foder.

Därtill går så gott som all åkermark åt till att producera så högkvalitativt vallfoder som möjligt, vilket ger ett för energirikt foder för sinkorna. Vissa paralleller kan alltså dras till de österbottniska förhållandena som varat under odlingssäsongen 2012. Ensilageanalyserna har överlag visat på höga D-värden och därmed högt energiinnehåll. De ogynnsamma vä-

U ppmärksammade sinkor i Holland

www.raisioagro.comshop.raisioagro.com

VI KÖPER SPANNMÅLSälj din spannmål till oss till dagspris och skaffa

samtidigt glyfosater och andra produktionstillbehör.Hos oss får du nu också Neste Oils brännolja.

Ställ fler frågor till våra kundansvariga!Sten Häggblom tfn 0500 261 792

Kenneth Vikman tfn 044 781 8962e-post: förnamn.efternamn@raisio.com

ALLT PÅEN GÅNG

FRÅN SAMMA PLATS!

Mjölkgårdsrådgivaremobil 050-595 4906

Jessika Eklund

derförhållandena har heller inte varit till fördel för bärgning av halm.

Prioritera sinkohälsanEn balanserad sintidsfoderstat ger färre komplikationer i samband med kalvningen och därmed lägre vete-rinärkostnader. I undersökningar har det holländska sinkofodret re-sulterat i 0 % kalvningsförlamningar

och ketoser. Däremot var andelen kvarbliven efterbörd hos korna15 %, vilket man nu satsar på att förbättra, påpekar Engelen.

Tillgång på energisnålt foder kan vara en begränsande faktor i utfod-ringen, men för att utfodringen ska kunna förverkligas behövs även ett stallpraktiskt arrangemang, såsom separering av mjölkande kor från sinlagda kor. Viktigt att poängtera i samband med sinkoutfodring är att kalciumnivån i foderstaten bör hållas låg, bl.a. genom att tilldela sinkorna ett sintidsmineral. En annan sak som bör observeras i sintidsutfodringen är ensilagets kaliumhalt. För mycket kalium i foderstaten ger ökad risk för kalvningsförlamning. Överlag är kaliumhalten i de österbottniska vallarna hög på grund av riklig göds-ling med kreatursgödsel. Det lönar sig med andra ord att analysera årets ensilageskörd, så att utfodringen till olika djurgrupper kan optimeras enligt deras behov och därmed få ut möjligast stor ekonomisk nytta!

Inplastat halmfoder bidrar även till färre lagringsförluster, ifall man inte har lagringskapacitet för oinplastad halm.

10

Mats Källman i Purmo är ordförande för Österbottens svenska lantbrukssällskap sedan tre år tillbaka. Ett intressant uppdrag som skapar breda kontaktytor och som hela tiden tillför honom ny kun-skap i branschfrågor.Till vardags är det kan-ske bäst att kalla honom mångsysslare: mjölkpro-ducent, skogsbrukare, sågverksägare och en central person i grupper som verkar för att utveckla närsamhället.

När Mats Källman var sju år be-stämde han sig för att bli bonde. Att överta hemmanet efter militärtjänst-göringen av sina föräldrar var givet. Men så förpliktar också traditionen. Han är Purmobo liksom tio gene-rationer före honom och till gården flyttade hans förfäder 1822.

– Jag är sjätte generationen på den här platsen, säger han.

I ladugården har han femton bås-platser för mjölkkor. Han odlar eko-logiskt och säljer skörden eftersom den egna mjölkproduktionen drivs konventionellt. Att skogsbruket är omfattande förstår man när han be-rättar att 260 hektar skog sitter ihop med gårdscentrum.

Vill utveckla bynHan är intresserad av branschut-vecklingen och redan under studie-tiden vid Lannäslund valdes han till elevernas representant i direktionen. Han kom tidigt med i Lantman-nagillets verksamhet, ÖSP:s Unga producenter och senare i lantbruks-sällskapets styrelse Han är också blankettombud.

– Vi ska inte heller underskatta det mångåriga engagemanget i ung-domsföreningen. Det är en bra skola när man ska lära sig hur man driver verksamhet, förhandlar och hanterar pengar.

Under många år har han varit aktiv inom Purmo Utvecklingsbo-lag. Ett aktiebolag som bland annat startade Purmo Telestuga och som verkar för att på olika sätt utveckla och bevara byn.

– Pedersöre är en perifierad kom-mun och med ansträngd kommunal budget är det svårt att upprätthålla och driva service i alla bycentrum. Purmo Utvecklingsbolag fungerar ungefär som en näringsnämnd – skillnaden till en kommunal dylik är att vi jobbar på talko, säger han. I bolaget finns ett sextiotal aktieägare.

SällskapsresorKällman var styrelseledamot, sedan 2001, inom Lantbrukssällskapet innan han valdes till ordförande.

Med nuvarande post följer också kringuppdrag.

– Jag är styrelsemedlem i Lant-brukssällskapens förbund med hög-säte i Helsingfors, deltar i NTM-centralens informationsmöten, och så sammankomster som tillstånds-myndigheter i Västra Finland an-ordnar ett par gånger per år.

– Det blir ett antal dagar per år som jag sätter mig på tåget för Lant-brukssällskapets räkning. Därtill blir det en del resor till Vasa och tele-fonsamtal, dels från producenter och medlemmar som vill diskutera och framföra sin åsikt eller repre-sentanter för massmedia som vill ställa frågor.

Så pekar han på en förteckning med datum för sammankomster som fästs på kylskåpsdörren.

– Jag kallar dem sällskapsresor, säger han och skrattar. Alltså lant-brukssällskapets resor.

En stor del av sin lagstadgade semester, med rätt till avbytare, går åt till dagar för förtroendeuppdrag. Men bra så. Han trivs med uppgif-ten och tycker att han arbetar för en god sak.

– Lantbrukssällskapet fyller en viktig funktion, har en opartiskhet man inte kan få från andra företag som erbjuder samma tjänster. Det finns mycket kunskap i huset med 24 anställda och där de flesta är experter inom sitt område.

– De offentliga bidragen krymper och en stor del av vår verksamhet fi-nansieras av inkomster från den egna rådgivningen, fortsätter han. Just nu har vi offererat på utförande av en

Mats Källman från Purmo, Pedersöre, innehar ordförandeposten inom Österbottens svenska Lantbrukssällskap.

stor undersökning som, ifall vi får uppdraget, kräver nyanställningar.

– Nästa år arrangeras lantbruks-utställningen i Seinäjoki och där kommer vi att synas på olika sätt. Vi är inte medarrangörer men säljer tjänster, sköter rådgivning och en del översättningsuppdrag.

Under samtalet kring Källmans köksbord bjuder han på kaffe och jag frågar om jag får mjölk till.

– ”Ja, he sko va rokot om ja int sko ha mjölk”, skrattar han och tar fram en hederlig tillbringare med komjölk ur kylskåpet.

Ger trygghet och kontinuitetFamiljen består av sambon Gun Lill-honga och tre barn: Alexandra som

E tt intressant och givande uppdrag

studerar till logoped i Uppsala, Sve-rige, Sebastian som för närvarande skaffar sig jordbruksutbildning vid Lannäslund och Nicki, som studerar första året i gymnasiet.

Som motvikt till sitt mångsyssleri och sina samhällsnyttiga uppdrag månar han om sin kondition och hälsa. Han har till exempel skidat Vasaloppet fem gånger och av de gångerna hade han bäst tid år 2005 – under sex timmar. Vid intervjutill-fället är han också nyligen hemkom-men från Aslak-kurs.

– Jag har astma och ett fysiskt tungt arbete så det gäller att sköta sig.

Att vara mjölkproducent med un-der femton kor idag är hans med-vetna val sedan år 1997.

– I och med EU-inträdet ham-nade vi producenter att välja om vi skulle vara med, alltså satsa stort, eller inte. Jag valde att inte göra det då jag jobbar ensam och har mycket annat. Men om jag sätter mig ner och börjar räkna på den ekonomiska lönsamheten borde jag kanske avveckla.

– Nästa generation får besluta hur vi gör, säger han eftertänksamt. Djurhållningen ger en trygghet och kontinuitet i livet. Dessutom tycker jag att det här är en ypperlig upp-växtmiljö för barnen, avslutar han.

Text och foto:Lisbeth Bäck/ Kustmedia Ab

”Lantbrukssällskapet fyller en viktig funktion, har en opartiskhet man inte kan få från andra företag som erbjuder samma tjänster. Det finns mycket kunskap i huset med 24 anställda och där de flesta är experter inom sitt område.”

11

Jan-Erik Backsektoransvarig

växtodlingmobil 050-441 7511

Jan-Erik Backsektoransvarig

växtodlingmobil 050-441 7511

Sista veckan i juni ordna-des för fjortonde året i följd Borgeby Fältdagar i södra Sverige. Från att ha varit en mindre fältvand-ring för 150 personer har mässan nu svällt ut och under två dagar kom nära 17 000 besökare och 300 utställare. Mässan lockar professio-nella lantbrukare och fackfolk från Norden och övriga norra Europa. Huvudarrangör är HIR Malmöhus AB.

Även från Finland har allt mera folk med jordbruksanknytning börjat pricka in Borgeby Fältdagar som en

av sommarens höjdpunkter. Växtod-lingsrådgivarna från Lantbrukssäll-skapet hade i år möjlighet att via pro-jektet ”Klimatsmart odling” ta del av det digra utbud fältmässan erbjuder; praktiska maskindemonstrationer , provrutor, företagsutställningar och seminarier. Samtidigt är Borgeby Fältdagar en viktig mötesplats för branschfolk, där man träffar gamla och nya bekanta.

EnergiTemat för denna mässa var ”Energi”, vilket i sin tur kan indelas i t.ex. bio-energi, solenergi och annan förny-

B orgeby Fältdagar 2012

Integrerad produktion (IP) är ett odlingssystem, som syftar till att ge långvariga och håll-bara lösningar i produktion och odling. Detta fås genom att upprätthålla uthålliga och klimatvänliga system som också ger god avkastning. Integre-rad produktion har som mål att minimera användningen av kemiska bekämpningsmedel, handelsgödsel och energi i pro-duktion och odling.

Integrerad produktion eller IP-odlingEU har beslutat att samtliga pro-ducenter i medlemsstaterna ska följa riktlinjerna för integrerad produk-tion från början av 2014. Arbetet med detta är redan långt gånget i bland annat Sverige. Där står Svenskt Sigill för en produktmärk-ning som bland annat innebär att produkten är odlad enligt IP.

I Finland finns också företag som en längre tid IP-klassat sin odling. Ett exempel är Lännen Tehtaat och dess frilandsgrönsaks-

odlingar. De definierar sin IP-od-ling som ”en odling på noggrant utvalda skiften, samt en odling som baseras på hållbar utveckling, där en högklassig skörd erhålls med tidsmässigt rätt utförda od-lingsåtgärder, ekonomiskt och genom att belasta miljön så litet som möjligt.”

Man kan kalla IP-odlingen för en ”fördjupad” konventionell odling, men det är ingen renodlad ekologisk odling.

Ett fungerande integrerat växt-skydd (IPM) behövs för att ett IP-system skall fungera. En god växtföljd, friskt utsäde och sorter som är motståndskraftiga mot sjuk-domar minskar behovet av kemiska bekämpningsmedel.

Med rätta bearbetnings- och såningsmetoder samt genom en djupare förståelse för hur olika be-kämpningsåtgärder fungerar uppnås samma mål.

IPM utgår från att kemisk be-kämpning endast tillämpas när övriga metoder och strategier inte ger tillräcklig effekt. Här kommer t.ex. olika sjukdomsprognoser med i bilden. Lantbrukets Datacentral och Nylands Svenska Lantbruks-

sällskap har utvecklat en Wisu-Prognosmodell som fungerar via WebWisu. Via den finns möjlig-het att på skiftesnivå konstatera om det finns risk för sjukdomar samt att bestämma bekämpnings-behov. Wisu-Prognos kan bestäl-las från Lantbrukets Datacentral. Du kan läsa närmare om det här på nätet genom att googla på ”WisuPrognos”.

bar energi. Den omtalade”Gropen” (som grävts mitt på fältet och har måtten ca 5x30 m) visade denna gång olika jordarter i genomskär-ning. De olika jordarternas egenska-per i fråga om vatten- och närings-ämneshållande förmåga samt deras större eller mindre energibehov vid bearbetning av dessa jordar förkla-rades av experter. Besökarna hade även möjlighet att ställa frågor till presentatörerna.

Med effektiv och planerad trak-torkörning kan man göra betydande inbesparingar på årsnivå – mycket aktuellt med dagens höga bränsle-priser. En bana för att testa förarnas

körförmåga fanns således till förfo-gande för intresserade. Tävlingar ordnades också mellan en del namn-kunniga mässbesökare.

Även däcksutrustning för drag-fordon och redskap fanns i de mest varierande uppsättningar och de testades vid markpackningsdemon-strationer.

Ekologiska demoodlingar hade man också på mässan. Där fick man jämföra t.ex. skördenivå med stor-leken på insatsmedel samt se olika utmaningar som kan möta en eko-logisk odlare.

Olika klimatsmarta grödor som ärter och åkerböna förevisades.

Lantbrukssällskapets styrelseledamot Tommy Österås med rådgivarna Magnus Långskog och Rickard Rex.

Kvävefixerande ärter.

Vindavdriftsreducerande munstycken.

Genom att odla åkerbönor får djurgårdarna närodlat protein och kan avsevärt minska på det inköpta kraftfodret. Åkerbönan sås i Sverige både som renbestånd eller med vår-vete(2/3 åkerböna och 1/3 vårvete eller 160 kg/ha + 80 kg/ha.)

DirektsåddDirektsådd och kultivatordemon-strationer hörde till programmet med jämna mellanrum under da-garna. Ett nytt och lyckat koncept är olika typer av biodrill-såsystem, då man sår småfrögrödor eller fånggrö-dor samtidigt som en bearbetning utförs eller huvudgrödan sås. Här är också tids- och bränsleinbesparing viktiga argument för dem som väljer dessa system. Även maskinkostna-derna kan hållas nere med rätt val av maskinkedja, förutsatt att jordarna lämpar sej för direktsådd.

Nästa år hålls Borgeby Fältdagar 26–27.6. Det lönar sej att boka in dessa dagar!

Mindre markpackning med drivband.

Foto: Jan-Erik Back

12

Kan användas vid köp av följande tjänster: Midi- och Maxi-utfodringspaket Framtidssamtal Produktionskostnadskalkyl i växtodlingen Mätningar av tillväxtljus i växthus Resultatanalys som inmatas i ekonomidatabanken Provtagning för foderanalys Odlingsplanering utförd september – december

Sommar1.5.-31.8.

Höst1.9.-31.12.

Vinter1.1.-30.4.

-8 %

-4 %

0 %Spridning

Spridning

UTNYTTJA PRISTRAPPORNA!

Sommaren visar vem som

KALKAR!

www.maanparannus.com

Passa på och kalka nu när priserna är som bäst!Kalkning är en lönsam satsning.Be-

räkna kalkningsbehovet på

www.maanparannus.com

GRÖNT MED VITT

En LFÖPL-försäkrad jordbrukare som upphör med jordbruksproduk-tionen innan han uppnått pensions-åldern kan under vissa förutsätt-ningar få avträdelsestöd från LPA. Från och med 1.1.2013 planerar jord- och skogsbruksministeriet vissa ändringar i reglerna som för-sämrar möjligheterna att få avträdel-sestöd. Ministeriet har utarbetat ett utkast till ändringar i lagen, vilket som bäst behandlas. Det betyder att ändringar kan ske i lagförslaget under behandlingen.

Nuvarande reglerÄnnu under detta år kan man få avträdelsestöd för två typer av över-låtelser. Dels går det att överlåta jordbruket åt en ny jordbrukare, dvs. en generationsväxling. Den andra möjligheten är att överlåta jordbruket åt en redan befintlig jordbrukare, som tillskottsmark. I båda fallen kan överlåtelsen ske både i form av gåva eller försälj-ning. Arrende går inte, äganderät-ten måste överföras. Åldersgränsen för överlåtaren är 56 år om överlå-telsen sker åt en nära släkting och 60 år i annat fall.

Vid överlåtelse i form av en ge-nerationsväxling krävs det att går-den efter överlåtelsen är tillräckligt livskraftig. Enligt nuvarande regler krävs det en företagarinkomst på minst 10 000 € per år per förvärvare (äkta makar räknas som en förvärva-re) vid en generationsväxling. Grän-sen ska uppnås under fem år efter överlåtelsen. Detta bevisas med en affärsplan. Vid generationsväxling måste förvärvaren vara under 40 år och ha tillräcklig yrkesutbildning. Vid överlåtelse som tillskottsmark finns det ingen gräns på företagar-inkomsten, men övertagaren måste vara under 50 år. Dessutom finns det vissa krav på avståndet mellan åkrarna och förvärvarens driftscen-trum. Det finns också en del andra krav; det finns bra information på www.lpa.fi.

Kommande reglerOm utkastet till ändringar i lagen godkänns utan ändringar så betyder det att reglerna skärps en hel del. Överlåtelse i form av tillskottsmark åt en etablerad jordbrukare slopas från 1.1.2013. Då kvarstår endast alternativet med generationsväxling.

Samtidigt skärps gränsen för företa-garinkomsten hos övertagaren till minst 15 000 €. Åldersgränsen för överlåtelse till nära släktingar höjs till 59 år 1.1.2014. Gränsen för överlåtelse till andra än nära släk-tingar ändras inte.

Ändringarna gör att det blir svå-rare för jordbrukare med små gårdar att få avträdelsestöd. Företagarin-komstgränsen på 15 000 € leder till att jordbrukare med mindre än 30 ha växtodling kan ha svårt att få stödet. Dock får skogsbruket och kompletterande verksamhet tas med, vilket gör att det är svårt att ge en klar gräns. De jordbrukare som planerar att söka avträdelsestöd inom de närmaste åren bör kontrol-lera hur nära gränserna man är. Ta kontakt med LPA-ombudsmannen omgående om det ser ut som att gränserna underskrids!

Ansökan om personligt medlemskap i Österbottens Svenska Lantbrukssällskapet r.f.

Namn

Adress

Kommun

Telefon

E-post

Produktionsinriktning

Ekologisk / Konventionell

Lantbrukssällskapet är en medlemsstyrd förening

Personlig värdecheck 50 €Namn: Bo Bonde

Ett sätt att påverka och stöda Lantbrukssällskapets framtid är att vara medlem. Som medlem har man en röst på årsmötet och kan därmed t.ex. påverka vem som väljs in i styrelsen Vi ger även åt våra medlemmar rabatt på utvalda tjänster motsvarande medlemsavgiften, 50 e/år. Som medlem kan antas personer, föreningar och samfund som stöder föreningens syften. Syftet är att ideellt stöda lantbruks- och övriga landsbygdsföretags hållbara utveckling samt att utveckla yrkeskunnigheten bland landsbygdföretagarna. Detta görs genom rådgivning, utbildning och opinionsbildning.

Bli medlem!Fyll i ansökan nedan och sänd den till vårt kontor eller ge den åt en rådgivare, så blir du antagen som medlem. Det går även att söka om medlemskap via vår hemsida www.osl.fi

✂

Av den pågående programperioden återstår ännu ett år. Man kan alltså ännu söka om förmånlig finansie-ring för allt från förbättrande av arbetsmiljö, torkar, maskinhallar till husdjursbyggnader m.m. Från 2014 börjar en ny period.

Med tanke på att största delen av finansieringsstöden består av na-tionella medel och att statsmakten har ett klart sparbehov så kommer troligen villkoren att försämras. Möjliga förändringar är att antalet stödobjekt minskar, gårdens lön-samhetskrav skärps eller att stödni-våerna sänks.

Det som uppenbarligen förverkli-gas redan nästa år är att den del som staten stöder i form av räntestöd kommer att sjunka från fyra till tre procent för nya ansökningar från 2013.

Detta års sista ansökningsomgång som med säkerhet innefattar gäl-lande villkor avslutas 19 oktober. Nästa omgång startar sannolikt i början av 2013.

Har man planer på en större in-vestering inom husdjurssektorn kan det vara skäl att konkretisera pla-nerna genast eftersom tidsåtgången för att erhålla miljötillstånd från re-gionalförvaltningsverket kan vara upp till ett år.

Den senaste programperioden slu-tade 31.12.2007 men ett ansök-ningsstopp kom utan förvarning

redan 5.7.2007. Då det dessutom räckte ända till 31.10.2008 innan allt var klart för nya perioden så blev detta besvärligt för många med investeringsplaner.

Har man alls funderat på inves-teringar i verksamheten så är det läge att agera nu. Sannolikheten att villkoren förbättras till en ny period är inte troliga. Naturligtvis skall man

ju inte investera bara för att det finns ”billiga” pengar utan för att det finns ett behov.

S ök investeringsstöd nu!

Ekonomirådgivaremobil 050-386 5922

Tor-Erik Asplund

Detta betyder för en köttnöts-investering med 100.000 e som godkända kostnader att man kan erhålla ett räntestödslån på 75.000 e. Räntestödet kommer att uppgå till 20.000 euro. För-enklat kan man säga att låntaga-ren bara betalar en procent ränta och att staten betalar mellan-skillnaden till bankens normala låneränta. I dagsläget betyder

Exempel på investeringsstöd Komplett lista finns på sällskapets hemsida, www.osl.fi företagsledning.

detta att räntestödet räcker 15–20 år tills det är förbrukat och räntan stiger till normal ränta. Understödet eller det direkta bi-draget är i detta exempel 25.000 e. Bidragsdelen kan dessutom vara 10 % högre för unga jord-brukares bygginvesteringar. Torkar man en väsentlig del åt andra så är bidraget 5 % högre för torkinvesteringar.

Ekonomirådgivaremobil 050-463 2535

Per-Erik Järn

Ä ndringar i avträdelsestödet

Stödobjekt (C-omr.) Räntestödslån Räntestöd Understöd

Mjölk- och köttboskap 75% 20% 25%

Täckdikning 70% 20% 20%

Torkanläggningar 70% 20% 10%

Denna check är i kraft t.o.m. 31 mars 2013.Österbottens Svenska Lantbrukssällskap r.f.

13

AndersSalo050-412 7627

Modul 1, 2, 3, 4

Jan-Erik Back050-441 7511Modul 1, 2, 4

Rickard Rex040-515 0285

Modul 1, 4

Monica Nygård050-566 3191

Modul 1, 3, 6, 7

Magnus Blässar050-432 3970

Modul 1, 3, 5, 6, 7

StefanNordman0400-266 682

Modul 4

Jan-Olof Johnsson050-386 5921

Modul 6, 7

Johanna Laakso050-550 1574

Modul 5Moderskapsledig 2012

Ta kontakt så berättar vi mer! tfn 010 839 2200, www.osl.fi

Gårdsrådgivning

Krympande ekonomiska margi-naler tvingar i praktiken lantbruks-företagen att höja sin omsättning. Därmed ökar även arbetsbördan. Allt för ofta sker det utan att uppläg-get av arbetet på gården förändras tillräckligt och utan att nödvändiga tilläggsresurser för arbetskraft kom-mer till. Kombineras hög arbetsbör-da med ekonomisk stress, är risken för utbrändhet stor. Det finns också ett mycket klart samband mellan arbetsolyckor och arbetsmängd. Med undantag av korta arbetstop-par borde inte veckoarbetstiden för någon överstiga 48 h. Arbetseffek-tivitetsföreningen (TTS) har i ett forskningsprojekt sökt strukturerade sätt för att minska arbetsbördan. Nedan är ett kort referat av deras rapport 2/2012 (637). Den finns tillgänglig på deras hemsida www.tts.fi

Alla företag och företagare har en mångfald av arbetsuppgifter, som utförs med varierande grad av kun-skap och intresse. Ifall arbetstiden är en begränsad resurs gäller det att satsa den egna tiden på det som är centralt för kassaflödet och som man själv är bra på och intresse-rad av. Företagets kärnfunktioner bör man ha grepp om! Förutom kärnfunktionerna finns det även ett stort antal stödfunktioner. Dessa kan man med fördel lägga ut åt någon annan. I praktiken görs det nog också en del helt onödigt arbete på de flesta gårdar. Tabellen nedan är ett hjälpmedel för att klarlägga vad som är kärnfunktion och vad som är stödfunktioner. Tabellen är endast ett exempel. För att tabellen skall fungera just på din gård skall den omformas för din gård.

Att anställa personal på hel- el-ler deltid är ibland möjligt och förnuftigt. Många av de funktio-ner som finns på ett lantbruk är också sådana som kan utföras på entreprenad eller som köptjänst av någon annan. Att samarbeta kring vissa funktioner med andra lantbrukare kan förbättra kapa-citeten och kvaliteten i arbetet. För ett lyckat samarbete mellan företag förutsätts det att parterna på förhand har gått igenom olika

tänkbara situationer och ingått ett skriftligt avtal om hur man skall göra. Glöm inte heller att arbete och fritid flyter ihop på de flesta lantbruk – det frigörs lika många timmar (och ofta billigare) genom att till exempel köpa städtjänst till bostadshuset som en motsvarande köptjänst för en lantbrukssyssla.

Ny och bättre teknologi som hö-jer kapaciteten och ersätter hand-arbete finns alltid. En del teknik är

Med hjälp av en dylik tabell kan man söka efter funktioner som kunde ges åt någon annan att göra och vilka delar man själv skall koncentrera sig på.

Växtodlingsarbeteharvning ______________________________________________________________________________________________________________________________________ tröskning ______________________________________________________________________________________________________________________________________direktsådd _____________________________________________________________________________________________________________________________________ svämkörning ___________________________________________________________________________________________________________________________________ kalkning ______________________________________________________________________________________________________________________________________ensilageskörd __________________________________________________________________________________________________________________________________ höskörd _______________________________________________________________________________________________________________________________________torkning ______________________________________________________________________________________________________________________________________ besprutningar __________________________________________________________________________________________________________________________________ plöjning _______________________________________________________________________________________________________________________________________

HusdjursarbeteSkötselavkalvar ________________________________________________________________________________________________________________________________ skötsel av kvigor ________________________________________________________________________________________________________________________________ skötsel av mjölkande kor _________________________________________________________________________________________________________________________ skötsel av sinkor ________________________________________________________________________________________________________________________________stängselarbete _________________________________________________________________________________________________________________________________ vattenförsörjning beten __________________________________________________________________________________________________________________________ klövvård ______________________________________________________________________________________________________________________________________

Skogsarbeteplantering _____________________________________________________________________________________________________________________________________ gallring _______________________________________________________________________________________________________________________________________ slutavverkning _________________________________________________________________________________________________________________________________

Byggnaderunderhåll av byggnader __________________________________________________________________________________________________________________________nybyggen _____________________________________________________________________________________________________________________________________ grundreparation ________________________________________________________________________________________________________________________________

Övrigaunderhåll och rep. av maskiner ____________________________________________________________________________________________________________________ produktion av brännved/flis ______________________________________________________________________________________________________________________ djur och växtodlingsregister ______________________________________________________________________________________________________________________ stödansökningar _______________________________________________________________________________________________________________________________ snöskottning ___________________________________________________________________________________________________________________________________ skattebokföring ________________________________________________________________________________________________________________________________

Bisysslorsnöskottning ___________________________________________________________________________________________________________________________________ direktförsäljning ________________________________________________________________________________________________________________________________

Företagets kärn- och stödfunktionerTyp av arbeteNedanexempel.Gördinegenlista med de på din gård före-kommande arbetena. På vår hemsida www.osl.fi finns en öppen excel-botten som du kan använda om du vill.

YrkeskunskapJmf med övriga 4 =berömlig, 3 god, 2 nöjaktig, 1 dålig

Intresse4 = jätteroligt och belönande, 3 intressant, 2 blir gjort, 1 motbjudande

Tidsåtgång4 = inga som helst problem, 3 hinner nog, 2 småknepigt, 1 tiden räcker inte till

ProduktivitetProduktion av huvud-produkt per timme arbete jmf med andra. 4 = Berömligt, 3 god, 2 nöjaktig, 1 dålig

InvesteringarInvesteringsbehovnärmaste åren: 4 = främst underhåll, 3 små investeringar, 2 stora investeringar utan låntagning, 1 stort lånebehov

EkonomiArbetsmomen-tets betydelse för kassaflödet. 4 = mycket stor, 3 stor, 2 liten, 1 obetydlig

TotaltRäkna ihop poängen för arbetsmo-mentet.

inte ens dyr. Använd aktivt före-tagshälsovårdens lantbruksexperter för att få tips om dylika. Många nya maskiner är så stora och dyra att det krävs samarbete kring dem för att uppnå tillräckliga volymer och skicklighet i användningen.

För att arbetsbördan skall minska behöver saker utföras vid optimal tidpunkt. Då kan en årsklocka vara till hjälp. På Arbetseffektivitetsför-eningens hemsida finns exempel

på årsklockor att hämta. Att spara arbetsuppgifter som kunde göras under lugnare tider till ”sista mi-nuten”, under en arbetstopp, kostar på.

De flesta lantbrukare trivs med sitt jobb. Det går i regel att se ett konkret resultat av sitt arbete, vilket är positivt. Då man lär sig att sätta konkreta mål för sin verksamhet ges även fler möjligheter att få uppleva att man uppnått något. Efter att ha

”firat” resultatet, orkar man igen bättre med det dagliga knoget!

Texten baserar sig i huvudsak på TTS rapport 2/2012

Henrik IngoDirektör för

Lantbrukssällskapetmobil 050-69222

Höga totalpoäng anger kärnfunktioner. Där bör satsas resurser och samarbete med andra gårdar kan effektivera användningen. Något kan kanske läggas ut åt proffs men i så fall baserat på skriftligt avtal. Riktigt låga poäng anger funktioner som du bör ifrågasätta ifall du alls skall syssla med. Mittsegmentet är sannolikt stödfunktioner.Ifalldetärbristpåresursersåstyrdemtillkärnfunktionernaochlägg ut stödfunktionerna åt någon annan, baserat på skriftligt avtal.

R äcker dygnets timmar till?

Ulrika Wikman050-585 2305

Modul 1,2

Magnus Långskog050-551 1693

Modul 2

hjälper dig att checka om tvärvillkoren uppfylls, vilket är en förutsättning för beviljande av LFA-, miljö-, och gårdsstöd samt i praktiken även nationella stöd.

är ingen granskning. Uppgifter som kommer fram stannar mellan jordbrukaren och rådgivaren.

är i stället en genomgång av gårdens verksamhet före en eventuell granskning. Oron minimeras.

Att tvärvillkoren uppfylls kontrolleras genom följande moduler:1. Odlingssätt (t.ex. dikesrenar, skötsel av trädor, mångfaldsobjekt)2. Miljövillkor (t.ex. nitratdirektivet, stallgödsel, fågelskydd)3. Djuridentifiering (korrekt märkning och registrering)4. Växtskyddsmedel (t.ex. begränsningar vid vattendrag, lager, ogräsobservationer)5. Livsmedel (t.ex. egenkontroll, vattenkvalitet, mjölkrum)6. Foder (t.ex. foderbokföring, tillåtna/otillåtna fodermedel, mediciner)7. Djurskydd och djursjukdomar (t.ex. medicinbokföring, stallmiljö, vattentillgång)

14

I en ”växthusby” lever både åretrunt- och säsongodlare med gemensamma skade-djursproblem. Då växthus ligger tätt intill varandra är det lätt för skadedjur att sprida sig från ett ställe till ett annat. Sommartid lever också många skadedjur ute i naturen och kommer därifrån in i växthusen. För att få bukt med dessa växt-skyddsproblem, har man använt sig av verktyget Förändringslaboratoriet.

ProjektetFörändringslaboratoriet ingår i det aktuella växtskyddsprojektet ”Förändringslaboratoriet ANSA-RI: framemot regionalt växtskydd i Sydösterbottens växthuskluster” (2010–2012) som drivs av MTT (Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi). Projektet startades med hopp om att försöka skapa ett kollektivt samarbete mellan odlare, rådgivare och forskare.

Projektet samlade in odlare från en ”växthusby” i Sydösterbotten samt representanter för packeriverk-

samheten, myndigheterna, forsk-ningen och rådgivningen till 7–8 sessioner för att diskutera ett ge-mensamt problem. Under projekt-tiden har skadeinsekten vita flygare fungerat som modell, men andra växtskyddsproblem har också dis-kuterats.

Sessionerna planerades i förväg och leddes av en vägledare. Väg-ledarens uppgift var att skapa en debatt bland deltagarna genom att visa bilder, ljudklipp eller andra argument som hade anknytning till problemet. Med hjälp av dessa bevis kunde man provocera fram en diskussion och utifrån stegvisa diskussioner kunde ett lösnings-koncept utformas.

Förändringslaboratoriet kräver att deltagarna känner till och förstår historiken bakom ett specifikt växt-skyddsproblem samt den nuvarande situationen. Dessutom är det en fördel om man har ett konsekvent tänkande och en vilja att förstå själva processen. Meningen är att alla par-ter skall bidra med sin sakkunskap och erfarenhet för att tillsammans nå en lösning.

Lösningskoncept Det var en enhällig grupp som ansåg att problemet med skadeinsekten vita flygare i växthus blir svår att

lösa. Vita flygare kommer alltid att finnas, men vidtar man små föränd-ringar kan effekten av problemet minskas. Utifrån de stegvisa dis-kussionerna kunde man slutligen framföra de centrala principerna för lösningskonceptet.

Majoriteten ansåg att en regel-bunden uppföljning av skadedjur behövs. Då känner man också till vilka skadedjur och vilken mängd som finns i växthusen. Med en nog-grann och regelbunden uppföljning samt en överskådlig bokföring, kan man småningom hitta tröskelvärden som indikerar när biologisk eller kemisk bekämpning behövs. Således blir det lättare att planera och i tid utföra en bekämpning.

På basen av uppföljning, tröskel-värden och rådgivning är det lättare att ta beslut gällande bekämpning. Men, för att ännu underlätta be-slutstagandet är informationssprid-ning viktig. Därför bestämdes det inom gruppen att tre tillfällen ord-nas per år då man träffas för att diskutera erfarenheter och nyheter kring växtskydd. Delar man infor-mation med varandra kan man också undvika onödiga misstag.

Från forskarnas sida har man bidragit med litteraturstudier om uppföljningen av vita flygare för att få fram vilken uppföljningsmetod som är bäst. Forskning gjordes också

om tröskelvärdena, vilket ännu skall jämföras med den information som fås via praktisk uppföljning i lokala förhållandena.

Regelbunden uppföljning Uppföljningsmetoderna är många, men under projekttiden ville man ta reda på om gula klisterfällor fungerar som en tillförlitlig uppfölj-ningsmetod. Uppföljningen gjordes regelbundet hos både åretrunt- och säsongodlare.

Projektet ville också hjälpa odlare i en annan by där man hade stora problem med vita flygare. Där var situationen en helt annan och därför valdes också en annan strategi. Istäl-let för att genomföra förändrings-laboratoriet, fokuserade projektet på att lösa problemet i ett av de drabbade företagen med hjälp av regelbunden uppföljning.

I ett års tid besökte man företaget varannan vecka och följde upp ska-dedjursbeståndet med hjälp av gula klisterfällor samt gav råd om olika bekämpningsstrategier. Ett år senare hade angreppen av vita flygare mins-kat betydligt i hela byn. Åtminstone två odlare kunde visa att de hade sparat upp emot 90 % i kostnader för biologisk och kemisk bekämpning jämfört med tidigare år.

Fortsatt samarbeteProjektet är ännu igång och man kommer fortsättningsvis att stötta odlarna med det gemensamma arbe-tet. Målet med projektet var att skapa ett kollektivt samarbete och med hjälp av Förändringslaboratoriet har man tillsammans utformat ett lösnings-koncept som skall minska problemet med vita flygare. Dessutom har man klarlagt att regelbunden uppföljning i kombination med rådgivning och bekämpning i tid ger resultat.

Odlarna, forskarna och rådgivarna har redan träffats i grupp för att dis-kutera kring växtskyddsfrågor, vilket var en framtida nyckel till kollektivt samarbete. Med hopp om en fortsatt verksamhet tackar vi alla deltagare som medverkat i Förändringslabo-ratoriet.

För planering och verkställande av Förändringslaboratoriet i Sydös-terbotten står projektansvarig Irene Vänninen från MTT, Marco Pereira Querol och Yrjö Engeström från Helsingfors universitet samt Jenny Forsström från Proagria Lantbruks-sällskapet.

F örändringslaboratoriet - ett sätt att lösa problem

Trädgårdsrådgivare mobil 050-520 2581

Jenny Forsström

I en ”växthusby” lever man ofta med gemensamma skadedjursproblem. Vastavalo.fi Irene Vänninen, MTT.

15

FODERKORN TILL FÖRSÄLJNING (C2) Åker med god bördighet på 1 km avstånd från gården INTÄKTER PER HEKTAR Enhet a-pris Mängd Euro Foderkorn ton 180 4,5 810 Gårdsstöd ha 162 1 162 Miljöstöd ha 93 1 93 LFA-stöd ha 235 1 235 Allmänt ha-stöd ha 33 1 33 SUMMA INTÄKTER 1333 RÖRLIGA KOSTNADER Enhet a-pris Mängd Euro Utsäde, köpt kg 0,42 200 84 Konstgödsel kg 0,40 500 200 Kalk ton 42 0,4 17 Växtskydd ha 1 41 41 Traktor h 8 10 80 Tröska h 9 1,5 14 Tork kg 0,02 4500 90 Övrigt ha 50 1 70 SUMMA RÖRLIGA KOSTNADER 595 TÄCKNINGSBIDRAG 1 738 Arbete h 15 12,6 189 TÄCKNINGSBIDRAG 2 549 FASTA KOSTNADER Enhet a-pris Mängd Euro Traktor h 7 10 70 Tröska h 69 1,5 104 Torkmaskineri ha 65 1 65 Övriga maskiner ha 130 1 130 Torkbyggnad ha 95 1 95 Maskinhallar ha 53 1 53 Allmänna kostnader ha 65 1 65 SUMMA FASTA KOSTNADER 582 TÄCKNINGSBIDRAG 3 -33

En stor del av dagens åker-mark brukas som arrende-mark. Det blir allt vanliga-re att skaffa tillskottsmark som arrende, speciellt vid stora investeringar i exem-pelvis ladugårdar. Hur ska man bestämma vad man kan betala i arrende, när det bjuds ut åkermark?

För att ha någon uppfattning om vilket arrendepris man maximalt kan betala så bör man göra en täcknings-bidragskalkyl (TB-kalkyl) för just den åker som bjuds ut. TB-kalkylen ställs upp så att man från intäkterna drar bort rörliga och fasta kostnader, samt lön för eget arbete. Då räknar man ut täckningsbidrag (TB) 1, 2 och 3. TB 1 visar vad som finns kvar efter att rörliga kostnader dragits bort. TB 2 och 3 visar vad som finns kvar efter att lön för eget arbete respektive fasta kostnader dragits bort. Se till exempel i Lantbrukska-lendern på sidorna 269 till 289 för modellkalkyler.

När man räknar en TB-kalkyl för en arrendeåker som bjuds ut så ska man uppskatta alla intäkts- och kost-nadsposter enligt just den åkerns förutsättningar. Sätt inte en skörd på 5 ton/ha spannmål om den bara

ger 3 ton/ha i dess nuvarande skick! Ta i beaktande hur långt borta från gården som åkern ligger. Det går åt en hel del bränsle och tid om man måste köra långt för att komma till åkern. Beakta allt som är speciellt just för din gård!

De fasta kostnaderna är svåra att beakta rätt i en TB-kalkyl för till-skottsmark. Fasta kostnader är de kostnader som inte ändrar, eller ändrar i liten mån om produktio-nen ökar eller minskar. Exempelvis värdeminskningen på maskinerna ändrar inte så mycket om produktio-nen ökar lite. Andra fasta kostnader är t.ex. försäkringar, underhåll och kostnader för administration. De fasta kostnaderna måste täckas av intäkterna när man ser till hela går-dens ekonomi. Men om tillskotts-marken inte kräver att maskinparken förstoras, så kan man tänka sig att inte ta med de fasta kostnaderna fullt ut i kalkylen. I något skede måste dock tillskottsmarken även ”betala” gårdens fasta kostnader, så jag förespråkar att man tar med alla fasta kostnader.

Tabellen visar en modell på en TB-kalkyl för foderkorn till försäljning på C2-området. Det är fråga om bördig tillskottsmark nära gården. Om man inte anser att åkern ska bidra till att finansiera gårdens fasta

H ur högt arrendepris kan man betala?

Gjövik-området i Norge är ett potatisdistrikt där man odlar, vidareförädlar, kon-sumerar, forskar om och utvecklar potatisen. Inom projektet ”Mat fra Toten” skapar man ett varumärke för sina lokalt producerade produkter.

Allmänt om potatisen I Norge odlar och konsumerar man mest röd potatis. Som tidig- och sommarpotatis accepteras gul po-tatis, men som vinterpotatis är den inte gångbar. Det finns ca 2500 potatisodlare i Norge och de odlar ca 5,2 ha per odlare. I Norge har man små arealer, så man använder dekar i stället för hektar. En dekar är 1/10 hektar.

Populära sorter i Norge är As-terix, Folva, Peik, Mandel (gam-mal traditionell), Gullauge, Oleva och Troll (ekologisk produktion). I regionen vidareförädlar man även potatisen. Det finns produktion av pomfritt, chips, mos och råsprit. Till spritproduktionen använder man avfallspotatisen.

Mat fra TotenGenom projektet ”Mat fra Toten SA” skapar potatisodlarna i Toten ett varumärke, en identitet för sina produkter. Genom att marknadsföra sina lokalt producerade produkter med logon vill man stärka odlarnas konkurrenskraft och förbättra lön-samheten. Produkterna som produ-ceras i regionen och marknadsförs med ”Mat fra Toten” är potatis, minipurjolökar, rovor, ekologisk rödlök och gul lök. Vad är då lokal mat i Norge? Det är produkter som säljs, köps och konsumeras lokalt. Om produkterna transporteras till Oslo blir det däremot mat med lokal identitet.

FörsäljningDen första ordinarie försäljningen av Mat fra Toten-produkter star-tade hösten 2011. De hade en test-försäljning i lokala butiker vintern 2010/2011. Små partier av potatis kördes ut direkt till affärerna i för-packningar med logon. Det lyckades inte så bra med försäljningen av potatis, men däremot lyckades det bättre med minipurjolökar, rovor, ekologisk rödlök och gul lök. Från

och med hösten 2011 levererar de produkter till ICA. Inom projektet försöker man också införa ett kvali-tetssystem för produkterna, för att få ut ett bättre pris för produkten och klara att hålla en viss kvalitetsnivå.

TotensmakenVid forskningsstationen Bioforsk Öst Apelsvoll forskar man i potatis.

Projektet samarbetar med forsk-ningsstationen om att forska i sam-manhanget mellan odlingsförhållan-den (jordmån, klimat och odlings-teknik) och kvalitet (särskilt smak) på morot och potatis. Många sorter testas på olika jordmåner och målet är att hitta den eller de sorter som ger den speciellt goda Totensmaken. ”Mat fra Toten” skall ju vara lokal mat av hög kvalitet.

HälsoeffektenBioforsk har även forskat i hälso-effekten av potatis, eftersom det funnits påståenden att potatisen inte skulle vara sund. Enligt nä-ringsinnehållet kan man konstatera att potatisen är ett av våra mest kompletta näringsmedel kombi-nerat med att den innehåller lite fett och socker. I potatisen finns mycket kalium och lite natrium, vilket är positivt för blodtrycket och hjärtat. Potatisen är även en viktig kaliumkälla för barn. De som äter mycket potatis har lågt BMI. Dessutom ger potatisen mättnad som håller länge.

I februari 2012 gjorde potatisfö-retagare och rådgivare ett studie-besök till Gjövik-området. Resan arrangerades av projektet ”Före-tagsrådgivning i Sydösterbotten”.

kostnader och man inte behöver lyfta mera lön från gården, så kan man betala ett arrende motsvarande TB 1, dvs. 738 €/ha. Om man dess-utom vill ha 15 €/h lön så kan man betala motsvarande TB 2, dvs. 549 €/ha. Då har inga fasta kostnader beaktats ännu, dvs. då ska de be-talas med intäkter från den mark man redan har. Om man beaktar de fasta kostnaderna även för till-skottsarrendet så kan man betala maximalt motsvarande TB 3. I detta fall borde man alltså få 33 €/ha av arrendegivaren för besväret att odla hans mark!

Kostnadsstrukturen varierar starkt mellan olika lantbruk, speciellt mycket varierar maskinkostnaderna. Därför bör inte modellkalkyler an-vändas för specifika fall, utan man bör göra en skild kalkyl för varje arrendeskifte. Kom ihåg att använda realistiska prisuppgifter. Exempelvis medeltal av de senaste tre åren kan användas. Ekonomi- och växtod-lingsrådgivarna kan göra upp TB-kalkyler enligt beställning.

Sektoransvarig företagsledning

mobil 050-544 5794

Nina Ohlis

Ekonomirådgivaremobil 050-463 2535

Per-Erik Järn

P otatisen – en glömd skatt

Norska potatissorter.

Foto: Nina Ohlis

16

Bertel RiskaEkorådgivare

mobil 0400-361 672

Magnus BlässarMjölkgårdsrådgivaremobil 050-432 3970

Gunice HellqvistMjölkgårdsrådgivaremobil 040-504 0458

Jessika EklundMjölkgårdsrådgivaremobil 050-595 4906

Jan-Olof JohnssonVall- och mjölkgård-

srådgivaremobil 050-386 5921

Anders SaloLedande rådgivare

mobil 050-412 7627

Henrik IngoDirektör

mobil 050-69 222

Ann-Louise SöderlundEkonom

mobil 050-330 2419

Ulrika WikmanVäxtodlingsrådgivaremobil 050-585 2305

Jan-Erik BackSektoransvarig

växtodling mobil 050-441 7511

Tor-Erik AsplundEkonomirådgivare

mobil 050-386 5922

Monica NygårdMjölkgårdsrådgivaremobil 050-566 3191

Rainer RosendahlDräneringstekniker

mobil 0400-561 550

Rickard RexVäxtodlingsrådgivaremobil 040-515 0285

Stefan NordmanPotatisrådgivare

Kristinestadmobil 0400-266 682

Nina OhlisSektoransvarig företagsledning

mobil 050-544 5794

Våra tjänster — Kontakta oss!Växtodlingsrådgivning;Odlingsplanering/gödslings-råd/näringsämnesbalanser: Rickard Rex, Jan-Erik Back, Stefan Nordman (K:stad), Anders Salo, Magnus Långskog, Jonas Löfqvist, Ulrika Wikman, Bertel Riska- trädgård: Jenny Forsström- ekologisk odling: Bertel Riska, Ulrika WikmanPotatis: Stefan Nordman, Jan-Erik BackGrovfoder: Jan-Olof Johnsson, Anders Salo Rörflen: Bertel Riska Kummin: Magnus LångskogSpruttester: Carina AhlnäsDräneringsplaner: Rainer RosendahlAvloppsplanering: Rainer RosendahlStödansökningar: Richard Rex, Magnus Långskog, Anders Salo, Stefan Nordman, Jonas LöfqvistProduktionskostnadskalkyler: Rickard Rex, Magnus Långskog, Anders Salo Jan-Olof Johnsson, Stefan NordmanUtbildning: Jan-Erik BackGårdsrådgivning (enligt EU-system): Richard Rex, Jan-Erik Back, Anders Salo, Stefan Nordman, Ulrika Wikman, Magnus Långskog Specialmiljöstödsplaner: Rainer Rosendahl, Bertel Riska, Stefan Nordman, Ulrika Wikman

Husdjursrådgivning;Produktionskontroll för mjölk: MjölkgårdsrådgivareUtfodringsplaner: MjölkgårdsrådgivareResultatanalys, mjölk: Jonas Löv, Per-Erik Järn, Monica Nygård, Gunice Hellqvist Hälsovårdsplanering: MjölkgårdsrådgivarnaStallmiljöanalyser: Ingeborg NordbergMjölkmätartest: Gunice Hellqvist, Ingeborg NordbergStödansökningar: Anders Salo, Jonas Löv, Jessika EklundGårdsrådgivning(enligt EU-system): Magnus Blässar, Monica Nygård, Anders Salo, Jan-Olof Johnsson, Fårrådgivning: Elina VainioFramtidssamtal: Mjölkgårdsrådgivare

Företagsledning;Lantbrukarnas företagshälsovård: Nina OhlisAffärsplaner: Tor-Erik Asplund, Andreas Helenelund, Per-Erik Järn, Nina OhlisLönsamhetsbokföring: Andreas Helenelund, Per-Erik Järn, Carina AhlnäsResultatanalyser: Tor-Erik Asplund, Per-Erik Järn, Nina OhlisVärderingar: Tor-Erik AsplundGårdssekreterartjänster: Anders SaloEnergiplaner: Jonas Löfqvist, Fredrik EkProjektledning: Henrik Ingo, Ulrika Wikman, Jan-Erik BackSkattebokföring: Per-Erik Järn, Andreas HelenelundGenerationsväxlingar: Tor-Erik AsplundFramtidssamtal: Magnus Blässar, Per-Erik Järn, Tor-Erik AsplundBolagsbildningar: Nina OhlisByggherreuppdrag: Roger Österåker

Kansli: Handelsesplanaden 16 D, 65100 VASATel. 010 839 2200, fax (06) 319 0201e-post: fornamn.efternamn@proagria.fiwww.osl.fiBennäs kontor:Mjölvägen 2, 68910 BENNÄSFax: (06) 785 0228

Observera att kontoren inte är bemannade hela tiden!

Österbottens Svenska Lantbrukssällskap r.f.

Södra distriktet:

Norra distriktet:

Jonas LövSektoransvarig

husdjurmobil 050-441 7052

Ingeborg NordbergMjölkgårdsrådgivaremobil 050-527 4189

Per-Erik JärnEkonomirådgivare

mobil 050-463 2535Vasavägen 41, 64200 NÄRPES

Magnus LångskogVäxtodlingsrådgivaremobil 050-551 1693

Fredrik EkBioenergirådgivare SLFmobil 040-754 7182

Jonas LöfqvistVäxtodlingsrådgivaremobil 050-375 4328

Johanna LaaksoModerskapsledig

Elina VainioFårrådgivare

mobil 040-199 0143

Åsa MattssonModerskapsledig

Jenny ForsströmTrädgårdsrådgivare

mobil 050-520 2581

Carina AhlnäsKanslist

010 839 2200

Andreas HelenelundEkonomirådgivare

mobil 050-400 8987

Roger ÖsteråkerByggnadsingenjör

mobil 050-349 0482