simon och ekarna - svenska filminstitutet · 2015. 6. 16. · tiska platser. den tid då han också...

FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN

HandlingSimon, en ung man, vandrar över de bohuslänska klip-porna och blickar ut över havet. Minnet för honom till-baks till 1939 då han är elva år och helst spenderar tiden isin ekdunge läsandes böcker om upptäcktsresor till exo-tiska platser. Den tid då han också förverkligar sina dröm-mar om att fortsätta studera och på eget bevåg cyklar denlånga vägen in till Göteborg för att läsa vid läroverket.

Något som ogillas av hans far Erik Larsson, en arbetaresom inte bara oroas över Simons motvilja mot att bete sigsom en 'vanlig' grabb, utan även befarar att skolan kom-mer att göra sonen högfärdig. Mamma Karin, familjenstrygga ankare, uppmuntrar försiktigt Simons ambitioneratt utbilda sig och hans far ger till sist med sig.

Redan första dagen blir Simon god vän med Isak, entysk-judisk pojke vars far äger en bokhandelskedja ochvars hem, i jämförelse med hans egna hemförhållanden,

liknar ett palats med kristallkronor, bokhyllor från golvtill tak och en hushållerska som serverar mellanmål tillpojkarna. Isaks mor har stängt in sig i sin boudoir medpanikångest över att hennes familj skall tillfångatas avnazisterna.

En befogad oro med tanke på nyheten som når Simonsfamilj via radion i köket den första september 1939. Hitlerinvaderar Polen och de allierade, England och Frankrike,svarar med att förklara Tyskland krig. I april 1940 invade-ras Danmark och Norge av tyskarna och även om Sverigeförblir neutralt blir det nu eskalerande världskriget enangelägenhet även för svenskarna.

De judar som lever i landet känner allt mer av denpyrande antisemitismen där hotfulla tillmälen, anonymalappar med uppmaningen att ge sig av och regelrätt för-följelse blir vardagsmat. Isaks sköra mor försöker i rendesperation ta livet av sig och sin familj genom först gedem sömnmedel och sedan att sätta eld på möblerna i sittrum men misslyckas och hamnar istället på sinnessjuk-hus. Ruben är förtvivlad och tar tacksamt emot erbjudan-det från Simons mor att låta Isak stanna ute hos dem ilugn och ro vid havet.

Simon och Isak lever tillsammans som bröder hos Erikoch Karin men det blir allt mer tydligt att Isak finner sigbättre till rätta i arbetarhemmet än Simon någonsin gjort.Traumatiserad sedan svåra händelser i Tyskland bryterIsak fullständigt samman efter en av många incidenter iskolan. Den påtagliga judefientligheten gör att Isak vägrarfortsätta i skolan och istället tyr sig allt mer till Erik somlär honom både snickeri och båtbygge. Simon å sin sidatar tacksamt emot Rubens erbjudande om att följa med påkonsert och dessutom ta pianolektioner.

Erik blir inkallad och Ruben besöker Karin och poj-karna och ser till att de inte behöver sakna något trots

Simon och ekarna

“Simon och ekarna” bygger på Marianne Fredrikssons

populära roman och beskriver arbetarpojken Simons

uppväxt och mognad till vuxen man. En tid som inte

minst färgas av andra världskrigets inverkan på hans

egen familj vars stora livshemlighet kommer att uppda-

gas när Simon till slut får svaret på vem han egentligen

är? En film om identitet, klass, drömmar samt hur män-

niskor från till synes skilda världar kan mötas, växa och

bindas samman av inre gemenskap och yttre hot.

Rekommenderad för åk 9 & gymnasiet

EN FILMHANDLEDNING AV

LOUISE LAGERSTRÖM

Foto

:D

an

La

ust

en.

han var liten. Och de talar om hur dimman är havets sorg.Medan Simon befinner sig i Berlin dör Karin dock i en nyhjärtattack, ensam ute på klipporna.

Simon söker sig dit och klättrar tillsammans med Malinupp i sin gamla ek. Flickan berättar för honom hur dim-man är havets sorg, det har Karin berättat. Livet gårvidare.

Sådan far, sådan son?Varför är han inte som andra ungar? Simons pappa bekla-gar sig för hustrun över sonens ointresse för det varjegrabb i hans ålder borde gilla. Att snickra, segla, göra fan-skap och inte minst kunna brotta ner en fiende om detbehövs. Simon däremot flyr helst in i sin egen värld avböcker och fantasier. Att studera är också helt hans egetbeslut. Betraktat med stor misstänksamhet från pappanssida.

Redan tidigt känner Simon att han inte alls lever upptill faderns förväntningar och mötet med Isak och RubenLentov kommer att förstärka hans känsla av att inte passain. Vid sitt första besök i Lentovs paranta våning överväl-digas han av de bokbelamrade väggarna, de mjuka mat-torna och dras nästan undermedvetet till salongens storaflygel. Redan som telning har han på grund av sitt abso-luta gehör plågats av Karins falsksång och när Rubenförsta gången tar honom på en klassisk konsert kännerhan det som om han har hittat hem.

Ju äldre Simon blir desto större blir avståndet till för-äldrarna och när de till sist avslöjar att han inte är derasbiologiske son, utan Ingas barn, blir det för honom ettbevis för det han alltid anat. Han hör inte dit.

Det lilla han vet om sin biologiske far får honom attkänna ett nytt och genuint släktskap. Han får en förklar-ing till sitt mörka hår och sina mörka ögon. Men framförallt känner han en slags själslig gemenskap i musiken somslagit an något alldeles särskilt inom honom. Vetskapenom sitt judiska påbrå gör honom också nyfiken på religio-nen och blir även det en bidragande pusselbit till hanshistoria.

Om Simon inte riktigt finner sin plats hos familjen Lars-son kommer däremot Isak att både se en fadersgestalt iErik och få utlopp för sin skaparlust i dennes snickarbod.Isak som vuxit upp i en intellektuell miljö med obegrän-sad tillgång till litteratur och kultur visar sig trivas bäst


ransoneringen. Särskilt uppvaktar han Karin som han blirhemligt förälskad i. Men familjen Larsson plågas av entyngre hemlighet. Simon är egentligen inte Karin ochEriks eget barn, utan Eriks kusin Ingas son från ett kortförhållande med en tysk judisk man, tillika musiker. Allthon har kvar är ett brev skrivet på tyska som hon lovatKarin att bränna för att inte riskera svårigheter för Simon.Hon fruktar att också Sverige skall invaderas och att detskall ske som i resten av Europa där nazisterna systema-tiskt söker upp alla med minsta antydan till judisk här-komst.

När radion 1945 proklamerar att fred utropats uppen-baras också sanningen, eller en del av den, om vad somhänt miljontals judar i dödslägren. Och varken Erik ellerKarin, som blir hjärtsjuk och hamnar på sjukhus, kommersig ens då för att berätta sanningen om Simons bakgrund.Men en vändpunkt kommer då Ruben ger Simon en gram-mofon och Erik känner att deras lille son glider allt längreifrån dem. De berättar för Simon som reagerar med chockmen får också sin känsla av utanförskap bekräftad.

Simon klandrar även Ruben för att ha tigit men kännersig mer hemma hos honom och flyttar in i hans spatiösavåning. Han inleder en kort relation med Isaks kusin Izasom överlevt Auschwitz. Han tar studenten men har fort-farande svårt att försonas med Erik eller dennes cemente-rade föreställningar om framtiden.

Isak och Simon utvecklas åt olika håll men deras famil-jer har fortfarande kontakt. Simon fortsätter att studeraarkeologi på universitetet och möter den politiskt frisprå-kiga och intellektuellt utmanande Klara. Medan Isak re-dan hittat sin tillkommande och strax får barn.

Simon nystar i sin bakgrund och söker upp Inga somberättar mer och därtill ger honom brevet som aldrigbrändes men som hon inte kunnat läsa då det är skrivetpå tyska, ett kärleksbrev från Simons fiolspelande far.Detta ger honom drivkraft att gå vidare och med Rubenshjälp tar han sig till Berlin där han träffar sin fars bror.

Det visar sig att fadern överlevt koncentrationslägretmen avlidit i cancer kort därpå. Farbrodern överlämnarfaderns gamla fiol till Simon som kan återvända hem medmer konkreta minnen. Förhållandet till Erik och Karin för-blir något ansträngt men familjerna Larsson-Lentov harändå knutit starka band. Isaks dotter Malin vandrar påklipporna med Karin så som Karin gjorde med Simon när


när han får arbeta med händerna. Det framstår i det när-maste som om de byter familj och anförtror sig åt denandres far istället för den egna.

Simons berättelse ställer frågor kring bakgrund ochidentitet. Vad är det som skapar vilka vi är och vem viblir? Filmen gör ett stort nummer av att Simon instinktivtkänner att han inte hör hemma i sin familj, det vill sägakanske anar att han inte är Erik och Karins biologiske son.Musiken, känslan för kultur och ambitionen att ägna sigåt högre studier verkar finnas inom honom som en pre-destinerad drift. I generna om man så vill. Plötsligt förstårhan att det är hans biologiska fars arv som lever vidare ihonom trots att de aldrig setts. Denna biologism blir sam-tidigt motbevisad i Isaks karaktär. Precis som Simon följerhan inte alls i sin fars fotspår utan skapar istället en nygemenskap, baserad på intresse och trygghet tillsammansmed Simons far Erik. Det vill säga, man är den man äroavsett vilken familj eller vilket genetiskt arv man bärmed sig.

• Hur beskriver och förklarar filmen Simons känsla avutanförskap? Vilka funderingar kring arv och miljö väckerhans historia? Vad skapar våra personligheter och våridentitet? Utseende, religion, kultur eller annat? Mångabarn känner inte till sitt biologiska ursprung och dagensallt mer varierande former att bilda familj kommer attskapa ännu fler barn som kanske aldrig får reda på detta.Vad tror ni att det har för betydelse för en individs identi-tet? Behöver man känna till sitt biologiska arv, i så fallvarför? Kan insikten om arv vara en styrka eller belast-ning? Hur relaterar ni själva till era föräldrars egenska-per?

• Som för alla unga människor handlar tonåren om attutvecklas till en självständig varelse och den period dåman ska frigöra sig från föräldrarna. På vilket sätt kanSimons turbulenta brytning med sin bakgrund förklarasur en frigörelseaspekt? Vilken roll tycker ni att de vuxnaskall spela i en ung människas personliga karaktärsda-nande? Vilken roll skall de inte spela? Hur tycker ni i detavseendet att Ruben respektive Erik agerar?

• Simons okände far framstår som mer eller mindremytisk, en fiolspelande näck som skrev eldiga kärleksbrev

till Simons mor Inga efter deras kärleksmöten i skogen. Påvilket sätt romantiserar Simon sin far? Hans biologiskamor Inga däremot verkar han inte vilja se några som helstbiologiska band eller likheter till när han får kännedomom det rätta förhållandet. Fundera över hur sociala kon-ventioner kontrasterar mot längtan att finna sina rötter.Är det bara för att "uppgradera" sin status man söker sinarötter? Hur reagerar Simon när han inser att en personlångt ner i samhällets hierarki är hans biologiska mor?Vad händer i scenen när han söker upp henne i hansstuga? Varför väljer han fram till dess att bara spegla sig isin far och förändras detta under deras samtal?

LivslögnBör man hemlighålla något som kommer att skaka om enmänniskas tillvaro i grunden? Detta är det moraliska di-lemma Simons föräldrar står inför. De har tagit hand omIngas pojke som sin egen. Att hon ensam skulle ta handom barnet, då mannen hade återvänt till Tyskland, varotänkbart och hade inneburit en stor skam. Det är ocksåtveksamt om Inga hade klarat av att ta ett eget ansvar förett barn. Hur hennes mentala status egentligen är framgårinte riktigt i filmen men hon beskrivs som en en psykiskttämligen labil personlighet. Om detta är en följd av atthon tvingats att lämna bort sitt barn är inte klart men atthon tycks ha varit en särling redan när Simon blev till.Hon påstås t ex ha trott att Simons far faktiskt var näcken.Så när Erik och Karin, som inte själva kunde få barn, er-bjöd sig att ta hand om pojken och fostra honom som sinegen var det en lösning för bägge parter.

Under Simons uppväxt undviker de att berätta san-ningen men i och med krigsutbrottet och judeförföljel-serna utmanas deras hemlighet. Inga undrar vad hon skagöra med det brev som Simons far skrivit till henne påtyska och Karin uppmanar henne att bränna det. Brevet ärdet enda som kan binda Simon till en tysk judisk far ochnär det ryktas om att också svenska polisen gör upp listoröver judiska personer utgör brevet ett farligt papper.

Erik och Karin älskar Simon som sin egen son och und-viker att tala om det. Först i och med hans starka tonårs-uppror och när kriget är över avslöjar de att han inte ärderas biologiska barn.


• Karin bedyrar ofta hur mycket hon älskar Simon mennär sanningen avslöjas och han inser att hon undanhållitsanningen så länge känner han sig sviken. Han tolkar hen-nes tystnad som ett försök att skyla över en obehaglig san-ning om en pinsam släkting. Och anklagar henne för attleva med skygglappar, mer mån om en prydlig familjefa-sad än att hon skulle handlat av omtanke. Det olästa bre-vet är visserligen på tyska men om de hade varit intresse-rade hade de kanske kunnat få någon att översätta det.Istället blir brevet något obegripligt, farligt och laddat somman inte vill få förklarat. Judarnas situation är givetvis enavgörande orsak till att de räds dess innehåll men vadgrundar sig deras beslut på? Fundera över Karin och Eriksbeslut att tiga om sanningen så länge, hur resonerar de?Kan vi förstå deras hållning? Hur har Inga fortsatt att levasitt liv? Visar filmen något som tyder på försoning och för-låtelse från Simons sida?

• Det finns en stor rädsla hos Karin och Erik att 'förlora'Simon. Antingen till Ruben, som Simon tyr sig allt mer till,eller någon flickvän. På vilket sätt blir deras specifikahistoria också en allmängiltig om att låta sitt barn växaupp och bli självständigt? Förlorar föräldrar någonsin sinabarn? Vad är viktigast, sanningen eller att beskydda sittbarn från livets svårigheter? Ligger det en motsats i detta?

• Även Ruben Lentov bär på något av en livslögn. Detframkommer att han egentligen var förälskad i sin hustruOlgas yngre syster Rebecca, Izas mor, och att han någon-stans alltid hoppades att det skulle bli de två. Men hangifte sig med Olga för att komma närmare Rebecca ochhar förblivit henne trogen och lojal. Fundera vidare överhur vi människor lever med olika grader av hemligheter ivårt förflutna?

Arbetarvalkar eller pianofingar - ett

klassperspektivOm Erik och Karin oroar sig för Simons säkerhet och föratt förlora honom har de också farhågor att han kommeratt svika sin bakgrund, sitt sociala arv om man så vill.Särskilt Erik, som är stolt över sina valkar i händerna ochsin arbetarbakgrund befarar att snobbarna på läroverketkommer att förändra Simon, få honom att tro sig vara för-mer. Ett par rejäla nävar och en stor portion manlighet ärvad som behövs. I bästa välmening lär han Simon hur man

dunkar in en rak 'arbetarhöger' ifall han skulle bli föroläm-pad.

Och visst är Simon något av en främmande fågel påläroverket dit mer välbärgade barn skjutsas i bil, medanhan ihärdigt trampar miltals på sin cykel i ur och skur.Skolan öppnar nya världar för Simon som redan har engenuint intressen för böcker. Och mötet med familjen Len-tov blir för honom som att träda in i kunskapens lustgårdmed litteratur och kultur som livselixir.

Ruben Lentov kommer också att skämma bort familjenmed i ransoneringstider exklusiva varor som 'kapitalist-choklad' och parfym. Erik ogillar Rubens 'välgörenhet' ochtar motvilligt bidrag till virket för den båt han ska byggatillsammans med Isak. När Ruben erbjuder Simon piano-lektioner propsar Erik på att få betala själv, och "en lektionfår räcka".

Eriks motvilja grundar sig både i ett bildningskomplexoch en skepsis mot bildning och han gör Simon besvikengenom att fullkomligt ignorera ett skolarbete han lagtfram som fått finaste vitsord. Erik märker det inte ens utansätter sin kaffekopp och smörgås på papperet medan hanmed beundran ser på hur Isak lär sig båtbyggandets grun-der och konst.

Att studera vidare var under fyrtiotalet var ingen själv-klarhet. Sexårig folkskola var den enda utbildning sommånga barn, särskilt från mindre bemedlade hem, genom-gick. Både ekonomiska orsaker (barnen måste börja bidratill familjens försörjning tidigt) - men även avsaknaden avstudier som tradition i den egna familjen och den egnasociala klassen - var avgörande faktorer för samhälletsenorma utbildningsklyfta.

• "Glöm aldrig var du kommer ifrån när du svassaromkring med de där snobbarna där inne." Erik vill attSimon skall vara stolt över sin bakgrund men ser ocksåhur den nya 'finare' världen slukar honom allt mer.Rubens 'välgörenhet' i form av gåvor och konsertbesökkänns förnedrande för Erik , 'duger inte det vi har?', menhan vägrar att känna sig tacksam. Han må vara fattigareän bokhandlaren men har aldrig behövt skämmas för sinbakgrund. Hur beskriver filmen Eriks rädsla för att Simonska förlora känslan för sina rötter? Hur skildras Simonsmöte med den nya intellektuella världen? Vilka spän-ningar uppstår mellan Simons strävan att just 'bli någon'och Eriks önskningar för sonen? När väl Erik går med på


Rubens investeringsplaner för båtvarvet gör han avkall påsina 'socialistiska principer' och relationen blir än merkomplex. Hur beskrivs klassklyftan som mål och hot i"Simon och ekarna"? På vilket sätt blir kultur en tydligklassmarkör?

Judarnas situation i SverigeSverige förhöll sig neutralt under det andra världskrigetmen var givetvis påverkat och inblandat ur flera aspekter.Landet hade under den dåvarande socialdemokratiskastatsministern Per-Albin Hansson bildat en samlingsreger-ing med alla partier utom kommunistpartiet för att 'Sve-rige skulle stå enat'.

När Finland som första nordiska land angreps i novem-ber 1939 (av Tysklands dåvarande allierade Sovjetunio-nen) stöttade Sverige sin granne med en frivilligarméunder parollen "Finlands sak är vår" samt mängder avvapen och annan materiel. Vi tog också emot tiotusentalsfinska flyktingbarn. Å andra sidan lät man inte de allie-rade använda järnvägen mellan Kiruna och Narvik förman ville inte avstå sin järnmalmsexport till Tyskland.

Sveriges ambivalenta hållning har ömsom beskrivitssom feg ömsom som en fråga om självbevarelsedrift. Enkomplex period i vår historia som vi kanske inte kan varahelt stolta, men i vissa drag ändå, tacksamma över.

När det gällde synen på nazismen och judarnas utsattasituation fanns också olika strömningar. Redan 1933 närHitler hade kommit till makten i Tyskland skrev chefre-daktören för Göteborgs Handels- och SjöfartstidningTorgny Segerstedt en kritisk artikel om Hitler "Den somhar ögon att se med, kan icke vara i tvivelsmål om attolyckan är å färde i Tyskland". Tyske riksministern Her-mann Göring gick i svaromål med ett hotbrev. Och Seger-stedts antityska hållning som även inbegrep kritik motSveriges undfallenhet gentemot nazisterna och transiter-ingstrafiken fick kritik både från svensk högre politisk ortoch kungen själv.

Men att det fanns nazistiska sympatier och antisemi-tism stod helt klart. Ett av de mest kända ställningstagan-dena mot judar var det så kallade Bollhusmötet i februari1939. Då arrangerade studentkåren i Uppsala ett möte föratt protestera mot att Sverige skulle ta emot judiska flyk-tingakademiker från Nazityskland. Flera av talarna repre-senterade olika högerkretsar och nazistiska organisatio-ner. En av mötets initiativtagare, Arvid Fredborg från stu-

dentföreningen Heimdal sade bland annat:"Det allvarligaste med hela problemet är emellertid, att

det ej endast är ett fackproblem utan även ett rasproblem.Det vore löjligt att förneka den saken. Det vore löjligt attförneka, att det för vårt land varit en stor styrka, att vi imotsats till de flesta andra europeiska länder icke haftnågot nationalitets- och rasproblem. Och ett sådant skaffavi oss ej lättsinnigt på halsen. Låt oss ej glömma, att det ickefinnes den ringaste anledning att antaga, att vårt landskulle bli förskonat från uppslitande inre strider, i händelsevi skulle öppna våra gränser."

Det är mot bland annat denna bakgrund av storpolitiskstrategi, antisemitiska strömningar och ren arbetsmark-nadspolitisk protektionism som några människors person-liga öden utspelas. (vissa av akademikerna var läkare somman fruktade skulle öka arbetslösheten för läkare vilketnaturligtvis är bisarrt). Den allt mer eskalerande antisemi-tismen får Isak känna av redan i skolan där han kallas jude-jävel och uppmanas att åka hem till Tyskland. Hans mor sit-ter traumatiserad i sin våning och känner att nazisterna närsom helst ska förgöra hennes familj. Ruben försöker behållasans och vett men blir också skrämd av den allt mer förgif-tade stämningen och hatet mot honom och hans rörelse. Åkhem judejävel!

Familjen Larsson påverkas både direkt genom sin oro förSimon och deras umgänge med familjen Lentov, medanErik som är inkallad också hjälper judiska flyktingar övergränsen. Genom deras berättelser inser han vilka enormaproportioner förföljandet av judarna i hela Europa har anta-git och hur systematiskt man nu söker upp och mördardem.

Familjen Lentov har lyckats rädda sina liv genom attredan före kriget fly från Tyskland. Inte desto mindre ärderas minnen tunga och både Olga och Isak är svårt trau-matiserade. Olga är beredd att hellre ta livet av sin familjinnan nazisterna hinner upp dem. Isak som vid fyra årsålder utsatts för ett övergrepp av en grupp SA-soldater blirvid åsynen av några naziuniformerade män panikslagenoch flyr planlöst genom staden innan Simon hinner ifatthonom.

• Hotet från nazisterna och i förlängningen judarnas farligasituation är bara antytt men ändå ständigt närvarande i"Simon och ekarna". Vi ser det i hur Isak bemöts i skolanoch i Olgas oro och minnen. Isaks kusin Isa uppenbarar sig


med oläkta själsliga sår från koncentrationslägret vilket bl ablir tydligt för Simon i deras trevande förhållande och sommöjligen leder till att deras relation tar slut. Hur genomsy-rar hotet från nazismen och spåren av illdåden filmen bådekonkret och mentalt?

• Barn glömmer så lätt lär en av de soldater som gjordeIsak illa ha sagt angående hans eventuella framtida men.Att det är en lögn framgår lika tydligt som Isas oförmåga tillnärhet när hon ber Simon slå henne när de har sex. Hurgestaltas krigets och förföljelsernas outplånliga spår i fil-men?

• I en artikelserie i Svenska Dagbladet (9/1-2012) berättarIna Harlids, en nu nittioårig kvinna som överlevde helvetet iBergen-Belsen att hon fick springa ut från salongen då detyska officerarna uppenbarade sig i filmen "Simon ochekarna", Det var hennes första reaktion någonsin sedan kri-gets slut på vad hon hade upplevt. Hon har hela sitt liv valtatt glömma och helt stänga dörren till sina minnen. Näringen trodde på hennes historia vid ankomsten till Sverigetyckte hon det var bättre att aldrig berätta. Fundera överminnets makt över våra känslor. Nazismens yttre attributhar inte minst genom filmmediet blivit ikonografiska bilderav makt och ondska. Hur upplever ni bilder av nazismenoch dess estetik, Vad inger de för associationer än idag?

Sveriges roll under kriget är komplex och i många drag än-nu inte helt utredd. Enskilda avgörande insatser gjordes,

som räddningsaktionen ledd av Folke Bernadotte med de'vita bussarna' som vid krigsslutet hämtade hem framförallt skandinaviska judar och krigsfångar från koncentra-tionslägren. Svensken och diplomaten Raoul Wallenbergsbetydelse för att rädda ungerska judar till livet genomskyddspass är också en enskild insats av avgörande värde.

• Ta reda på mer om tiden kring andra världskriget ochhur Sverige agerade i olika sammanhang. Läs mer omTorgny Segerstedt, en film av Jan Troell om denne intehelt enkla personlighet är under produktion, och ta redapå mer om Bollhusmötet i Uppsala. Hur betraktar vi Sveri-ges ansvar i backspegeln?

• Främlingsfientlighet och rasism är ett lika brännbartämne idag men med nya fokus. Hur uppfattar ni att denvisar sig idag i vårt samhälle? Vad lär vi oss av historien?Å andra sidan, varför lär vi oss aldrig av historien?

Från trädkronor till kristallkronor“Simon och ekarna” bygger på Marianne Fredrikssonsroman vars episka drag också blir filmens, om än någotavskalad vissa sidospår och karaktärer.

Filmen inleds i det bohuslänska skärgårdslandskapetmed sina klippor och föränderliga havsband. Ekarna ärgivetvis filmens bärande visuella metaforiska element ochSimons eget rike. Där har han med glasbitar och spetstygskapat ett kalejdoskop där fantasier formas och drömmarbort till exotiska platser kan äga rum. Därifrån ser hanmolnen ta formen av en kamelkaravan.

Familjen Larssons hus vid havet känner av årets allaväxlingar och speglar i någon mening även Simons inreutveckling och kast mellan ljus och mörker, värme ochkyla. Barndomen i ljusare soligare toner för att redan iskolan ändras till en allt mörkare inramning.

Filmen arbetar också med de inneboende kontrastersom de två familjernas hem utgör. Larssons enkla boning isnickarglädje av svenskt virke som visserligen genomgåren modernisering med indraget rinnande vatten och ele-ment. Mot detta enkla och ljusa ställs familjen Lentovsparadvåning med mörka paneler och möbler av kontinen-talt snitt, konstverk, enorma rum i fil, dyrbara mjuka mat-tor, sammetsgardiner, kristallkronor och enorma bokhyl-lor. Men det vackra hemmet är påtagligt mörkt och dys-tert och Olga Lentovs kammare, där hon mer eller mindreisolerat sig, framstår i all sin elegans snarare som ett lugu-bert fängelse än ett tryggt hem.

Hos Larssons ackompanjerar naturens ljud tillvaronmedan det hos Lentovs är den klassiska musiken somöverlag är ledmotivet. Musiken är en blandning av AnetteFocks symfoniska specialskrivna filmmusik och symfo-niska verk av Berlioz, Mozart och Sibelius.

Den klassiskt symfoniska tonen är genomgående ochbidrar till kraften i de dramatiska svängningarna men ärsjälvfallet också en markör för filmens tema kring kultursom social klass, bildningsönskan etc. Ibland är den die-getisk, det vill säga utgör en del av det faktiska berättan-det, som när Simon är på konsert eller upplever musikenvia sin grammofon.

I stora stycken är den icke-diegetisk, det vill säga ettackompanjerande ljudspår. För att understryka filmensjudiska tema finns i flera partier slingor färgade av tradi-tionellt judiska harmonier som i specialskrivna temat"The Jewish Violin Concerto".

Filmens regissör Lisa Ohlin.

• Musiken får en särskilt stor roll som bärare av Simonsrötter. Sibelius violinkonsert får bilda en musikalisk brobakåt till hans far, violinisten medan musiken vid andratillfällen blir en igenkänning för varje tonåring/tonårsför-älder när han spelar Berlioz på högsta volym på övervå-ningen medan pappa Erik förtvivlat sliter sitt hår. Funderaöver den symfoniska musikens användning som illustratörav en ungdomlig revolt jämfört med hur den blir en kän-slomässig eller dramatisk förstärkning av filmens berät-telse. Hur upplever ni själva musiken i filmen? Kan ni för-stå vad det är som griper Simon?

• Trygghet eller otrygghet. Familjen Larssons hem ärenkelt och trångt, Simon sover i kökssoffan med draperisom i en liten kajuta, men ombonat. Medan Lentovs hemär spatiöst och påkostat men knappast hemtrevligt. Hurarbetar filmen med de olika interiörernas miljöer? Köketsintima trygghet där familjen samlas kontra klaustrofobin iden stora stadsvåningen? Finns det något av idylliseringav fattigdom respektive demonisering av borgerlighet?

• För Simon är naturen besjälad. Havets dimma är desssorg. Men framför allt är Simons ek något som talar tillhonom. En plats för livliga fantasiresor och funderingarmen också de drömmerier Erik tycker han ska sluta med.Han tar också till slut avsked från sin ek, slänger en stenpå den och skriker att den bara är en fånig jävla ek. I slu-tet återvänder han till den för en stund tillsammans medIsaks lilla flicka. Fundera över ekens betydelse för Simon.Ekens enkla bladverk kommer att bytas ut mot rum därSimon blickar upp mot kristallkronor. Vad tänker ni attden representerar och symboliserar?

Litteraturtips“De hatade - om radikalhögerns måltavlor” av MagnusLinton, Atlas 2012.

“Sverige forever in my heart” av Niklas Orrenius, Naturoch Kultur 2011.

“Djävulssonaten” av Ola Larsmo, Bonniers 2007.

Sverige, Tyskland, Danmark 2011

Producenter: Christer Nilson & Per Holst

Manus: Marnie Blok efter Marianne Fredrikssons roman

Regi: Lisa Olin

Foto: Dan Laustsen

Klippning: Kasper Leick & Michal Leszczylowski

Musik: Anette Focks

Kostym: Katja Watkins

Mask: Linda Boije af Gennäs & Bim King

Scenografi: Anders Engelbrecht, Lena Selander & Folke Strömbäck

Roller

Simon Larsson som liten - Jonatan Wächter

Simon Larsson - Bill Skarsgård

Karin Larsson - Helen Sjöholm

Erik Larsson - Stefan Gödicke

Isak Lentov - Karl Linnertorp

Ruben Lentov - Jan Josef Liefers

Olga Lentov - Lena Nylén

Inga - Cecilia Nilsson

Tekniska uppgifter

Speltid: 122 min

Format: Cinemascope

Ljud: Dolby

Censur: från 11 år

Svensk premiär: 9 december 2011

Distribution

Nordisk Film, Tegeluddsvägen 80, 115 28 Stockholm tel 08-587 822

00, fax 08-587 822 53 www.nordiskfilm.com

Filminstitutet kan inte garantera att filmen finns i distribution efter

den har slutat visas på ordinarie biografrepertoar. Via länken

www.sfi.se/filmdistribution kan ni lära mer om hur ni hittar och

bokar film.

Redaktion: Andreas Hoffsten, Film i samhället, Svenska Filminsti-

tutet, februari 2011


Produktionsuppgifter

simon och ekarna - svenska filminstitutet · 2015. 6. 16. · tiska platser. den tid då han också...

Documents