sjuksköterskans möte med en patient från ett annat...
TRANSCRIPT
Självständigt arbete 15 hp
Sjuksköterskans möte med en
patient från ett annat land.
Systematisk litteraturstudie
Författare: Louise Almqvist
Maria Andersson Handledare: Yvonne Utegård
Examininator: Gunilla Lindqvist Termin: HT17
Ämne: Vårdvetenskap
Nivå: Grundnivå
Kurskod: 2VÅ60E
i
Abstrakt
Bakgrund: Människor korsar geografiska gränser av olika anledningar. Sjukvården
möter patienter från hela världen. Kulturella uttryck annorlunda än de sjuksköterskan
har som norm har tendensen att skapa problem i det omvårdande mötet. Den
personcentrerade omvårdnaden riskerar att påverkas negativt när kulturella svårigheter
dem emellan måste hanteras.
Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter vid omvårdnad av patienter födda i ett
annat land.
Metod: En systematisk litteraturstudie enligt Forsberg och Wengström (2008)
genomfördes med sökning av artiklar i Cinahl, PubMed och PsycINFO.
Resultatet: Fyra kategorier. Kulturella skillnader, Brist på kunskap, Känslor och
reaktioner och Språksvårigheter. Annorlunda matvanor, religionsutövande, närvaro av
släkt och relationen till döden exemplifierar hur de kulturella skillnaderna påverkade
sjuksköterskorna. En känsla av osäkerhet handlade om situationer som sjuksköterskorna
beskrev i mötet med patienten från ett annat land när kulturella skillnader fick dem att
känna sig obekväma, eller frustrerade. Sjuksköterskorna uttryckte en brist på kunskap
inom området och uttryckte önskemål om kulturspecifik utbildning för att höja sin
kulturella kompetens. Språksvårigheter var problematiska, främst när anhöriga tolkade
för patienten. Ovissheten om översättningens korrekthet och relationen mellan den som
översätter och patienten ses som en risk för patientsäkerheten.
Slutsats: Sjuksköterskan behöver utbildning i kulturell kompetens och att arbetsgivaren
behöver bereda utrymme för utbildning.
Nyckelord
Sjuksköterska, patient född i ett annat land, erfarenheter, kulturella skillnader,
personcentrerad omvårdnadsteoretisk referensram
Tack
Vi vill ge ett varmt tack till Yvonne Utegård för en tydlig och bra handledning
under processen med den systematiska litteraturstudien. Vi vill även tacka alla runt
omkring oss som har bidragit med stöttning och hjälp till vårt arbete.
ii
Innehåll
1 Inledning _________________________________________________________ 1
2 Bakgrund _________________________________________________________ 1 2.1 Migration _______________________________________________________ 1 2.2 Kultur __________________________________________________________ 2 2.3 Omvårdnad ______________________________________________________ 2
3 Omvårdnadsteoretisk referensram ____________________________________ 3
4 Problemformulering ________________________________________________ 4
5 Syfte _____________________________________________________________ 5
6 Metod ____________________________________________________________ 5 6.1 Datainsamling ____________________________________________________ 5 6.2 Avgränsningar och Inklusionskriterier _________________________________ 6 6.3 Urval __________________________________________________________ 6 6.4 Kvalitetsgranskning _______________________________________________ 7 6.5 Analys __________________________________________________________ 7 6.6 Forskningsetiska överväganden ______________________________________ 8
7 Resultat __________________________________________________________ 9 7.1 Kulturella skillnader _______________________________________________ 9 7.2 Brist på kunskap _________________________________________________ 10 7.3 Känslor och reaktioner ____________________________________________ 11 7.4 Språksvårigheter _________________________________________________ 12
8 Diskussion _______________________________________________________ 12 8.1 Metoddiskussion _________________________________________________ 12
8. 1.1 Datainsamling ______________________________________________ 12
8.1. 2 Avgräsningar och Inklusionskriterier _____________________________ 13
8. 1. 3 Kvalitetsgransking ___________________________________________ 14
8.1. 4 Analysen ___________________________________________________ 14
8.2 Resultatdiskussion _______________________________________________ 15 8. 2. 1 Kulturella skillnader _________________________________________ 15
8. 2. 2 Brist på kunskap ____________________________________________ 17
8. 2. 3 Känslor och reaktioner _______________________________________ 17
8.2.4 Språksvårigheter _____________________________________________ 18
9 Slutsats __________________________________________________________ 18
Referenser ___________________________________________________________ 20
Bilagor ______________________________________________________________ 26 Bilaga A Databassökningar ___________________________________________ 26 Bilaga B Mall for kvalitetsgranskning ___________________________________ 29 Bilaga C Artikelmatris _______________________________________________ 32 Bilaga D Kvalitetsgranskade och exkluderade _____________________________ 35
1
1 Inledning
I början av 2000-talet var drygt en av tio folkbokförda personer i Sverige födda i ett
annat land. Vid dags dato har den siffran nästan fördubblats i förhållande till
folkmängden (Statistiska Centralbyrån [SCB], 2017). Etniska konflikter och krig är
aktuella orsaker till att människor migrerar över geografiska områden (Migrationsverket,
2017a). Då den kulturella mångfalden ökar ställs sjukvården och sjukvårdsutbildningar
inför nya utmaningar (Lassenius, 2007). I egenskap av studenter vid Linnéuniversitetets
sjuksköterskeprogram, med de verksamhetsförlagda utbildningar vi genomfört, har vi
uppfattat problematik som uppstått kring kulturella skillnader mellan sjuksköterskor och
patienter födda i ett annat land. Liknande upplevelser bär vi med oss från tidigare
arbetslivserfarenhet inom yrken relaterade till möten med människor från hela världen.
Vi ser därför ett behov av att på vetenskaplig grund sammanställa sjuksköterskans
erfarenheter positiva, som negativa, i mötet med patienter av utländsk härkomst och
kultur.
2 Bakgrund
2.1 Migration
Migration är begreppet som omfattar länders in- och utvandring. Människor förflyttar
sig över geografiska gränser av olika anledningar, frivilligt eller av nöd. Sverige blev
2015 ett av Europas största mottagarländer av migranter på grund krig och oroligheter i
världen (Migrationsverket, 2017a). Från januari till oktober 2015 rapporterade European
Asylum Support Office EASO att antalet flyktingar, som dokumenterat korsat gränserna
in i den Europeiska Unionen EU, passerat en miljon. Under samma period uppskattades
den illegala strömmen över gränserna till 500 000 personer (Semenza et al, 2016). I
Sverige sökte över 160 000 människor asyl det året (Migrationsverket, 2017b). Det
medförde stora utmaningar för hälsovården i hela Europa, som initialt riktades mot
hälsoundersökningar och vaccinationer (Semenza et al, 2016). Sveriges Regering
fattade under senhösten 2015 ett antal beslut för att underlätta och möta det ökade
behovet av insatser som hälso- och sjukvården blev ställd inför (Regeringskansliet,
2015).
De senaste årtiondena har antalet studier som undersöker den migrerade patientens
upplevelser i förhållande till sjukvårdens förmåga att svara upp till de behov de
kulturella skillnaderna medför ökat (Andrew, et al. 2013). Mindre fokus har lagts på att
2
studera vårdpersonalens upplevelser, attityder och strategier i förhållande till patienter
från andra länder (Schrank, et al. 2017).
2.2 Kultur
Kultur kan ses som ett ramverk av spelregler som berör människor från ett specifikt
samhälle och som beskriver hur världen ska betraktas, vilka känslouttryck som är
acceptabla och hur man beter sig gentemot andra och omvärlden (Ahmadi, 2008). En
individ skolas via sin familj in i den på platsen och för stunden rådande kulturen
(Purnell, 2002). Begreppet går att relatera till i förhållande till personer, olika grupper
och sammanhang. Inom omvårdnad förflyttar sig sjuksköterskan mentalt och fysiskt
hela tiden mellan olika kulturer. Den egna, individuella kulturella bakgrunden, den
rådande kulturen på arbetsplatsen och skiftande kulturella uttryck hos de patienter
sjuksköterskan möter, är alla faktorer av kulturell karaktär som påverkar sjuksköterskan
i omvårdnadsprocessen (Kersey-Matusiak, 2015).
2.3 Omvårdnad
Att ombesörja omvårdnad beskrivs filosofiskt som ett sätt att leva, att vara, att uttrycka
sig själv. Det är ett etiskt ställningstagande gentemot omvärlden och ett åtagande för
den mänskliga värdigheten. På det sättet involveras beteenden och attityder som
utvecklats till en kompetens för att gynna potentialen hos patienten och bibehålla eller
förbättra de mänskliga villkoren i processen att leva, eller dö (Sebold, Kempfer,
Girondi, & Prado, 2016). Att respektera den sårbara patientens integritet, oavsett
samhällsställning måste vara en prioritet i omvårdnaden där reflektioner kring det egna
beteendet skall mynna ut i åtgärder till förmån för patienten (Feitosa et al., 2017). Den
humanistiska grundsynen är omvårdnadens utgångspunkt. Varje individ ska ses som
okränkbar med möjligheter till utveckling. Patienten betraktas som aktör och
medskapare i det omvårdande sammanhanget. Syftet är att i samarbetet mellan
sjuksköterskan och patienten främja hälsa, förebygga ohälsa, lindra lidande och bistå till
en värdig död med respekt för patientens kulturella bakgrund, sociala villkor, kön och
ålder (Svensk Sjuksköterskeförening, 2016b). Sjuksköterskan har uppdraget att följa
hälso- och sjukvårdslagen vars målsättning beskrivs nedan:
“Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela
befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda
3
människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde
till vården” (SFS 2017:30, kap.3, §1).
Sjuksköterskan möter patienter i alla åldrar och från olika kulturer i sitt dagliga arbete.
Omvårdnadens kvalitet och patientsäkerheten påverkas av den arbetsbelastning
sjuksköterskan upplever. Förutom sjuksköterskeprofessionens grundkompetens,
omvårdnad, möts sjuksköterskan i sin vardag av personal- och resursbrist och kulturellt
betingade utmaningar (Umpiérrez, Fort & Tomás, 2015). Teorier kring kulturellt
betingade utmaningar inom omvårdnad finns utvecklade inom begreppet “transcultural
nursing - transkulturell omvårdnad” (Leininger & McFarland, 2002). Transkulturell
omvårdnad definieras enligt följande:
“A formal area of study and practice focused on comparative human-care (caring) differences
and similarities of the beliefs and patterned lifeways of cultures to provide culturally congruent,
meaningful and beneficial health care to people” (Leininger & McFarland, 2002. s.5).
Transkulturell omvårdnad ställer krav på sjuksköterskan att betrakta patienten ur ett
kulturellt perspektiv för att kunna förstå patientens sammanhang och planera vården
därefter (Leininger & McFarland, 2002).
3 Omvårdnadsteoretisk referensram
Psykologen Carl Rogers anges som en förgrundsgestalt för den personcentrerade
omvårdnaden. Under 1960-talet utvecklades modellen som ville betona patientens
perspektiv och upplevelse i ett vårdsammanhang (Edvardsson, 2010). Inom svensk
sjukvård och utbildningsväsen ses personcentrerad omvårdnad som en av sex
kärnkompetenser. Patienten står i fokus och vårdarens uppdrag är att uppmärksamma
andliga, existentiella, sociala och psykiska behov i samma grad som de fysiska. Respekt
och bekräftelse av patientens upplevelse och tolkning av ohälsa är infallsvinkeln till ett
samarbete, som syftar till att främja hälsa utifrån patientens perspektiv (Svensk
Sjuksköterskeförening, 2016a). Relationen mellan vårdaren och patienten belyses i den
personcentrerade omvårdnaden. Det är vårdarens uppgift att lära känna patienten och få
förståelse för dennes upplevelse av sin sjukdom. Personcentrerad omvårdnad har för
avsikt att fördela makten mellan vårdare och patient och strävar efter ett jämlikt
ansvarstagande genom hela vårdprocessen. Att skapa en terapeutisk allians med
4
patienten är modellens huvudmål. Via empati, dialog och reflektion uppmuntras
patienten i den förändring en sjukdomsprocess innebär (Mead & Bower, 2000).
Personcentrerad omvårdnad erhålls genom att fokusera på begrepp som “person” och
“personcentrering” och foljande definition av personcentrerad omvårdnad har
utvecklats:
“Personcentrering är ett förhållningssätt till praktiken som etablerar nära terapeutiska relationer och
utvecklas mellan vårdgivare, patienter och andra som är betydelsefulla för dem i deras liv. Grunden
är värden som respekt för personen, den enskildes rätt till självbestämmande, ömsesidig respekt och
förståelse. Personcentrering blir möjlig i miljöer som främjar ett kontinuerligt
utvecklingsarbete”. (McCormack, B., Dewing, J., & Lerdal, A. (2010). s. 13)
Personcentrerad omvårdnad är det paradigm som råder inom svensk sjukvård. Hälso-
och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) och Patientlagen (SFS 2014:821) beskriver patienters
rättigheter och absoluta autonomi. Sjuksköterskan har ansvaret att svara upp till de
kriterier som lagar föreskriver och ombesörja omvårdnad inom det personcentrerade
paradigmet. McCormack, Karlsson, Dewing, och Lerdal (2010) poängterar att
hängivenhet inför sitt yrke, självkännedom och självinsikt är tre viktiga egenskaper hos
sjuksköterskan som starkt relaterar till förmågan att uppnå färdigheter inom
personcentrerad omvårdnad. Det personcentrerade förhållningssättet utmanar
sjuksköterskan i mötet med patienter av utländsk härkomst. Språk, kultur och traditioner
kan skilja sig avsevärt från sjuksköterskans referensram och ställer krav på denne att
anpassa omvårdnaden så att den uppfyller kriterierna för personcentrerad omvårdnad
utifrån patientens sammanhang (Edvardsson, 2010).
4 Problemformulering
Migration är en global företeelse där människor förflyttar sig över landsgränser av olika
anledningar. I ett mottagarland möter sjuksköterskan migranter med kulturella yttringar,
som skiljer sig från de egna. I Sverige har sjukvården under olika perioder erfarit
uppgångar i antalet migrerade patienter. En sjuksköterska i Sverige kan, via sin
utbildning, sägas skolas in i en professionell kultur baserad på Hälso- och
Sjukvårdslagen (SFS 2017:30). I sjuksköterskans möte med migrerade patienter kan
olika kulturella yttringar skapa problem, som avviker från sjuksköterskans preferenser.
En legitimerad sjuksköterska har som primärt uppdrag att ombesörja omvårdnad av god
5
kvalitet, definierad ur ett svenskt perspektiv. I svensk sjukvård bygger omvårdnad på
det personcentrerade teoretiska ramverket. Det personcentrerade synsättet gör ingen
skillnad på kulturella olikheter. Via våra erfarenheter inom sjukvården har vi reflekterat
över det vi upplevt som avsaknad av kompetens i sjuksköterskors färdigheter att bemöta
kulturella skillnader. I Sverige är området i liten grad beforskat, varför vi ser ett behov
av att belysa sjuksköterskors erfarenheter vid omvårdnad av patienter födda i ett annat
land än sjuksköterskorna.
5 Syfte
Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter vid omvårdnad av patienter födda i ett
annat land.
6 Metod
Det självständiga arbetet i sjuksköterskeprogrammet är på grundnivå och innebär en
systematisk litteraturstudie. För att genomföra en systematisk litteraturstudie krävs
systematik, kritiskt granskande och kunskapen att sammanställa litteratur inom ett valt
ämne. Syftet med den systematiska litteraturstudien är att föra samman befintlig
empirisk forskning till en övergripande enhet, som utifrån problemformuleringen och
syftet svarar på forskarnas fråga. Litteraturen som skall bearbetas skall vara
vetenskaplig och i det här arbetet består den av artiklar från vetenskapliga tidskrifter
inom området för omvårdnad (Forsberg & Wengström, 2008).
6.1 Datainsamling
Den systematiska litteraturstudiens syfte har legat till grund för sökningarna som gjorts i
tre olika databaser Cinahl, PubMed och PsycINFO. Sökningen påbörjades i Cinahl, en
databas för omvårdnadsvetenskap. PubMed användes också och har i större utsträckning
en medicinsk inriktning men även omvårdnadsvetenskap. PsycINFO är en databas med
största fokus på psykologisk forskning inom omvårdnad och medicin (Forsberg &
Wengström, 2008).
Relevanta sökord utarbetades från syftet och problemformuleringen. Använda ord är
Transcultural care, Transcultural Nursing, Problems, Benefits, Nurs*. Cinahl Headings
6
gav ämnesorden Transcultural care och Transcultural nursing. Det var också genom
den funktionen som nyckelorden Problems och Benefits upptäcktes. Sökningarna
indelades i olika block. Transcultural care OR Transcultural Nursing, Problems OR
Benefits och fritextordet Nurs*. Den booleska termen AND användes för att binda ihop
de olika blocken. I PubMed användes MeSh-termen Transcultural nursing och
resterande ord söktes som fritext. I PsycINFO prövades en sökning med thesaurus-
begreppet “cultural sensitivity” tillsammans med “problems OR benefits” och “nurs*.
Det gav inga relevanta träffar. En fritextsökning med orden “transcultural nursing” OR
“transcultural care”, samt “problems OR benefits” AND “nurs*” gav relevanta träffar.
6.2 Avgränsningar och Inklusionskriterier
Följande avgränsningar har gjorts i Cinahl, PubMed och PsycINFO. Tidsrymden valdes
till åren 2000-2017. Kortare tidsspann gav för få träffar till relevanta artiklar i
förhållande till syftet. I Cinahl och PsycINFO användes “Peer-Review”. När den
funktionen används, innebär det att de artiklar som sökningen presenterar har genomgått
en vetenskaplig granskning av oberoende experter inom ämnet, innan de godkänts för
publicering (Willman, Stoltz, & Bachtsevani, 2006). PubMed finns ingen funktion som
liknar Peer-Review vilket leder till att tidskrifterna som artiklarna publicerats i behöver
kvalitetskontrolleras via en extern sökmotor, Ulrichsweb. Språket begränsades till
engelska. I PubMed avgränsades sökningen på motsvarande sätt som i Cinahl och
PsycINFO men utokades med avgränsningen ”nursing journal”. Inklusionskriterier var
att det skulle vara legitimerade sjuksköterskor och patienter födda i ett annat land än
sjuksköterskorna.
6.3 Urval
Enligt Forsberg och Wengström (2008) valdes relevanta artiklar utifrån titlar och
abstrakt. I de tre databaserna erhölls enligt den valda sökstrategin i datainsamlingen 285
träffar, Titlarna uppfattades i många fall missvisande och därför lästes alla abstracts
igenom. Inga reflektioner kring hur många dubbletter som hittades gjordes i detta steg.
De artiklar, det vill säga studier, som svarade upp mot syftet sparades. De sparade
artiklarna lästes igenom i sin helhet av båda författarna. Reflektioner och diskussioner
kring artiklarnas relevans och den systematiska litteraturstudiens syfte, grundade
beslutet att ytterligare artiklar sorterades bort. Tolv artiklar gick vidare för
kvalitetsgranskning.
7
6.4 Kvalitetsgranskning
För att undersöka kvaliteten i en vetenskaplig artikel används granskningsmallar, som
systematiskt ger en klassifikation av delarna och innehållet (Kristensson, 2014).
Granskningsmallen för de kvantitativa artiklarna hämtades från Carlsson och Eiman
(2003) och för de kvalitativa artiklarna från Statens beredning för medicinsk och social
utvärdering (SBU, 2017). I den kvantitativa mallen plockades en irrelevant punkt, om
lungcancer, bort och slutpoängen reviderades. Författarna granskade och poängsatte var
och en för sig alla artiklar. Därefter diskuterades resultatet i förhållande till studiens
syfte och de mest relevanta artiklarna av högst kvalitet valdes. Kvantitativa artiklar med
ett granskningsresultat på 80% (högsta graden) eller mer av totalpoängen, inkluderades i
den systematiska litteraturstudien. Den kvalitativa mallen delade in artiklarna på tre
nivåer, låg, medel och hög. Artiklar med resultat på medel och hög nivå inkluderades.
Kvalitetsgranskningen resulterade i nio kvalificerade och tre diskvalificerade (bilaga D).
6.5 Analys
Bearbetningen av texterna genomfördes via en innehållsanalys. Analysen innebar att
utsagor i texterna som svarade upp mot syftet, identifierades, kodades och
kategoriserades för att hitta återkommande mönster, som blev studiens resultat
(Forsberg & Wengström, 2008). Artiklarna lästes flera gånger i sin helhet. Utsagor
identifierades och överfördes till Post-It-lappar och gavs ett nummer som motsvarade
artikeln de hämtades från. Post-It-lapparna började sedan sorteras i liknande mönster,
som därefter kodades. Koderna kunde sedan kondenseras till fyra kategorier, som blev
studiens resultat.
Tabell 1: Exempel på analysförfarande.
Originaltext Översatt Kod Kategori
The need for technical aids and
devices to make the last hours of dying patients less painful
was something else the nurses
said they had reconsider during
their encounters with minority
patients and their families
Behovet att teknisk utrustning
för att underlätta smärtan för den döende patienten var någon
sjuksköterskor fick överväga då
de handlade om möten med
minoritets patienter och deras
anhöriga.
Skilda
uppfattningar beroende på
kulturell
bakgrund
Kulturella
skillnader
“I want to learn a lot . For
example, it would have been
nice to learn about various
Jag vill lära mig mycket. Det
hade varit trevligt att lära sig
mera om olika kulturer i
Utveckla
kunskap
Brist på kunskap
8
cultures in general.” allmänhet
One of the nurses expressed a
feeling of insecurity when
describing a situation where a
female patient was sitting in
her home praying with an
iman.
En av sjuksköterskorna
uttryckte en känsla av osäkerhet
när de berättar om en situation
där en kvinna sitter i sitt hem
och ber med en iman.
Osäkerhet i
patientmötet
Känslor och
reaktioner
An overwhelming majority of
the participating nurses (97%)
experienced culture-related
problems…. These problems
were mostly in areas such as
language
Den största majoriteten av de
deltagande sjuksköterskorna
upplevde kulturrelaterade
problem. Största delen av
problemen handlade om
språket.
Oförmåga att
tala ett annat
språk
Språksvårigheter
6.6 Forskningsetiska överväganden
En systematisk litteraturstudie på grundnivå kräver ingen formell etisk prövning.
Däremot ställs det krav på författarna att göra forskningsetiska överväganden i
förhållande till det material som hanteras i den systematiska litteraturstudien.
Ställningstagande kring om den systematiska litteraturstudien på något sätt kan skada de
i urvalsmaterialet inkluderade individerna gällande känsliga personuppgifter måste
göras (Kristensson, 2014). Personuppgiftslagen (SFS 1998:204) anger att uppgifter som
berör etniskt ursprung, ras, politiska åsikter, religiös eller politisk övertygelse,
medlemskap i fackförening, hälsa, eller sexualliv ses som känsliga för individen och
skall skyddas. Under kvalitetsgranskningsprocessen av artiklarna inkluderade i den
systematiska litteraturstudien ingick frågeställningen om de var och en för sig
genomgått etisk prövning. Två artiklar visade sig vara etiskt svårtolkade. Eftersom alla
valda artiklar via expertpaneler godkänts för publicering i vetenskapliga tidsskrifter och
artiklarna de svarade an mot den systematiska litteraturstudiens syfte, fattades beslutet
att artiklarna skulle inkluderas.
Den systematiska litteraturstudiens syfte har varit att belysa sjuksköterskans
erfarenheter vid omvårdnaden av patienter födda i ett annat land. Sjuksköterskan står
därmed i centrum varvid patientens härkomst, eller religiösa tillhörighet har tonats ner,
för att undvika att någon grupp, eller person, särskilt skulle kunna pekas ut.
Detta arbete har i samklang med Vetenskapsrådets (2017) forskningsetiska riktlinjer
tagit hänsyn till god forskningssed. Etiska resonemang och ställningstaganden har
kontinuerligt vidtagits under arbetets gång. Forsberg och Wengström (2008) menar att
förförståelse kan påverka genomförandet och resultatet av en studie. Författarna har
9
under arbetets alla moment diskuterat och reflekterat kring hur den egna förförståelsen
hanterats. Vi har tagit i beaktande att processen, trots intentionen att placera vår
förförståelse inom parentes, kan ha påverkats.
7 Resultat
Resultatet presenteras under rubrikerna till de fyra olika kategorierna: Kulturella
skillnader, Brist på kunskap, Känslor och reaktioner och Språksvårigheter.
Övervägande beskriver resultatet erfarenheter av problem, vilka alla artiklar i den
systematiska litteraturstudien redovisar.
7.1 Kulturella skillnader
Huvudfyndet i studien pekar på de problem sjuksköterskan erfor i omvårdnaden av en
patient född i ett annat land relaterade till kulturella skillnader kring religion, familj,
kön, mat och död (Dellenborg, Skott, & Jakobsson, 2012; Yilmaz, Toksoy, Direk,
Bezirgan, & Boylu, 2017; Festini, Focardi, Bisogni, Mannini, & Neri, 2009; Parlar
Kilic, Buyukkaya Besen, Tokem, Fadiloglu, & Karadag, 2014; Debesay, Harsløf,
Rechel, & Vike, 2012; Tellep, Chim, Murphy, & Cureton, 2001; Ho, & Cordovilla,
2004; Blackford, & Street, 2002; Cuthill, 2014). En positiv erfarenhet sjuksköterskan
erfor var att dennes förutfattade meningar utmanades av patientens positiva omdömen
gentemot vården (Cuthill, 2014). Den religion, med dess kulturella yttringar, som en
patient född i ett annat land representerade och som skiljde sig från sjuksköterskans,
visade sig skapa problem. Sjuksköterskan upplevde svårigheter att förhålla sig till
religiösa yttringar, som skiljde sig från den egna och beskrev en känsla av osäkerhet
inför valet av lämpligt förhållningssätt när en omvårdnadsaktivitet kolliderade med en
bönetid, eller när en patient på grund av religion vägrat erhålla en nödvändig medicinsk
åtgärd (Yilmaz et al, 2017; Festini et al, 2009; Parlar Kilic et al 2014; Debesay et al,
2012). Familj och närstående beskrevs av sjuksköterskan som i högre grad fysiskt
närvarande för patienter födda i ett annat land. Tankar väcktes hos sjuksköterskan om en
mer lågmäld miljö hade varit mer gynnsam för patientens tillfrisknande (Dellenborg et
al, Skott, 2012; Yilmaz et al, 2017; Festini et al, 2009; Debesay et al, 2012; Cuthill,
2014). Sjuksköterskan beskrev sin bild av hur mannens roll som överhuvud i sitt
familjesammanhang kunde påverka omvårdnaden av en patient född i ett annat land.
Oavsett om mannen var patient, eller närstående, påverkade den hierarkiska positionen
10
sjuksköterskans beteende och omvårdnad. Den kvinnliga sjuksköterskan erfor en brist
på respekt från mannen, som från sin kultur ansågs ha en högre status än kvinnor.
Manliga sjuksköterskors omvårdnad av kvinnor födda i ett annat land än den egna
påverkades på andra sätt än de kvinnliga sjuksköterskornas i förhållande till det
motsatta könet (Dellenborg et al, 2012; Festini et al, 2009; Blackford & Street, 2002).
Det visade sig i exemplet där den manliga sjuksköterskan, vars främsta avsikt var att
göra sitt jobb, upplevde frustration i situationer där kvinnliga patienter födda i ett annat
land blev besvärade över att behöva blotta sina kroppar (Dellenborg et al, 2012). En
kvinnlig sjuksköterska fick argumentera hårt för att få en manlig närstående att tillåta
sin fru att aktivt delta i vården av deras sjuka barn (Blackford & Street, 2002).
Olika preferenser gällande mat och matvanor kunde, enligt sjuksköterskan skapa
problem. Det kunde hända att sjuksköterskan förstod att den mat som serverades av
sjukhuset var oacceptabel för patienten (Festini et al, Focardi, 2009). Religiösa regler
gällande mat och närståendes medhavda mat, gavs som exempel på svårigheter som
sjuksköterskan möttes av och behövde förhålla sig till (Festini et al, 2009; Parlar Kilic et
al, 2014; Tellep et al, 2001; Blackford & Street, 2002).
Sjuksköterskor uttryckte en extra påfrestning när de blev konfronterade av kulturella
skillnader i förhållande till döden och beskrev ett önskemål om att mer rättframt kunna
tala om döden med närstående och patienter födda i ett annat land (Debesay et al, 2012).
Den faktiska upplevelsen uttrycktes som att framför allt de närstående försökte dölja för
patienten att döden var i antågande, eller att de försökte undvika att verbalt beröra
ämnet (Debesay et al, 2012; Blackford & Street, 2002; Cuthill, 2014).
7.2 Brist på kunskap
Generellt beskrev sjuksköterskorna en brist på utbildning gällande kulturella skillnader
och ett behov av att lära sig mer om de olika kulturer patienter födda i ett annat land än
det egna representerade. Resultatet visar att sjuksköterskorna upplevde sig ha bristande
kunskaper om kulturella skillnader gällande religion, familj, kön, mat och död i
omvårdnaden av patienter födda i ett annat land (Dellenborg et al, 2012; Yilmaz et al,
2017; Festini et al, 2009; Parlar Kilic et al, 2014; Debesay et al, 2012; Tellep et al,
2001; Ho & Cordovilla, 2004; Cuthill, 2014).
11
Sjuksköterskorna beskrev individuella olikheter i sina kunskapsnivåer gällande olika
kulturer. De beskrev också hur få möjligheter som erbjöds att uppdatera och utveckla ny
kunskap. Att utveckla kunskapen om andra kulturers normer, seder och bruk beskrevs
som en möjlighet att höja sjuksköterskans kompetens och utveckla sin professionalitet.
(Debesay, Harsløf, Rechel, & Vike, 2012; Ho & Cordovilla, 2004)
7.3 Känslor och reaktioner
Sjuksköterskor beskriver känslor kopplade till osäkerhet. De tog sig uttryck via utsagor
som beskrev känslouttryck som frustration, oro, rädsla och ångest. Sjuksköterskornas
reaktioner utifrån de egna kulturella preferenserna skapade osäkerhet i förhållande till
de kulturella skillnader en patient född i ett annat land representerade (Dellenborg et al,
2012; Festini et al, 2009; Debesay et al, 2012; Tellep et al, 2001; Blackford & Street,
2002; Cuthill, 2014). Sjuksköterskorna kunde uppleva sig hamna i obekväma och
besvärande situationer när de vårdade patienter födda i andra länder. Typiska situationer
där osäkerheten tydliggjordes var i mötet med närstående, i förhållande till mat, religiöst
utövande, språk och död. (Festini et al, 2009; Debesay et al, 2012; Tellep et al, 2001).
Det kunde uppstå en rädsla för att misslyckas eller att känna sig osäker och att förlora
sin självkänsla (Debesay et al, 2012; Cuthill, 2014).
Sjuksköterskan beskriver olika strategier för att hantera den osäkerhet som kan uppstå i
förhållande till en patient född i ett annat land. Att skapa stereotypa bilder av olika
kulturer, beskrivs av sjuksköterskan som en använd strategi för att kunna förhålla sig till
skillnaderna. Strategin att fokusera på den professionella rollens kompetensbeskrivning
och utgå från den i sitt bemötande av en patient, var också en metod sjuksköterskan
använde sig av för att hantera känslan av osäkerhet. (Dellenborg et al, 2012; Yilmaz et
al, 2017; Debesay et al, 2012; Tellep et al, 2001; Blackford & Street, 2002; Cuthill,
2014). En sjuksköterska uttryckte det som att hon ibland blev tvungen att använda sin
professionella auktoritet för att övertyga patienten (Dellenborg et al, 2012). En använd
strategi var att bygga en relation mellan sjuksköterskan och patienten, för att på så sätt
hantera och överbrygga en känsla av osäkerhet (Dellenborg et al, 2012; Yilmaz et al,
2017; Debesay et al, 2012; Blackford & Street, 2002; Cuthill, 2014).
12
7.4 Språksvårigheter
Svårigheter att kommunicera verbalt beskrevs som ett problem för sjuksköterskorna, när
patienter talade ett annat språk än det egna. Sjuksköterskan pekade på vikten av att
kunna ett annat språk, eller att använda en tolk för att kunna kommunicera och förmedla
information. När anhöriga till patienter, som pratade ett annat språk än sjuksköterskan,
tolkade, uppstod ofta en osäkerhet hos sjuksköterskan huruvida den anhöriga översatte
korrekt och inkluderade all väsentlig information (Yilmaz et al, 2017; Festini et al,
2009; Parlar Kilic et al, 2014; Tellep et al, 2001; Ho & Cordovilla, 2004; Blackford &
Street, 2002; Cuthill, 2014). Sjuksköterskan beskrev att omvårdnaden hade underlättats
om de hade behärskat patientens språk (Dellenborg et al, 2012; Yilmaz et al, 2017;
Festini et al, 2009; Parlar Kilic et al, 2014; Debesay et al, 2012; Tellep et al, 2001; Ho
& Cordovilla, 2004; Cuthill, 2014).
8 Diskussion
8.1 Metoddiskussion
Diskussionen i den systematiska litteraturstudien syftar till att författarna reflekterar
kring studiens resultat och kritiskt utvärderar genomförandet och resultatet i förhållande
till bakgrundslitteratur, syfte och frågeställningar (Forsberg & Wengström, 2008).
8. 1.1 Datainsamling
Med avsikten att få hög tillförlitlighet på det eftersökta materialet användes tre
databaser, Cinahl, PubMed och PsycINFO. Det ökade våra förutsättningar att hitta
relevanta träffar, som besvarade vårt syfte (Kristensson, 2014). Den initiala sökstrategin
utvecklades i Cinahl, den databas författarna var mest insatta i. Med avsikten att vara
konsekventa i sökningarna användes likvärdig strategi, med vissa modifikationer, i alla
databaser. Det finns en osäkerhet i sökningens tillvägagångssätt, då databasernas
sökmotorer är uppbyggda på olika sätt.
I enlighet med Forsberg och Wengström (2008) inleddes datainsamlingen med en
fritextsökning, som gav oss möjligheten att för syftet hitta tillämpbara sökord.
13
Genom att genomföra sökningar på synonymer till de slutligen valda sökorden,
undersökte vi deras relevans i förhållande till syftet. Vi belyser styrkan i att vi på det
sättet kunde skapa oss en uppfattning om sökstrategier, lämpliga sökord och vårt valda
ämne. Användandet av “problems” och “benefits” foranleddes av forutsättningslosa
sökningar via flertalet synonymer i de aktuella databaserna, där de slutligen valda
begreppen gav flest adekvata träffar. Beslutet att använda både “problems” och
“benefits” grundade sig i att ge sjukskoterskans erfarenhet av omvårdnad av en patient
född i ett annat land största möjliga spännvidd, från det positiva till det negativa.
Kristensson (2014) menar att de Booleska sokoperatorerna “AND” och “OR” forfinar
sokresultatet. Vi genomforde sokningarna med hjälp av “OR”, for att vidga och med
“AND” for att begränsa sokningen relaterat till syftet. På det sättet har databasernas
funktioner använts for att optimera sokningen. Sokordet “Transcultural nursing”
nyttjades som ett ämnesord via Cinahl headings. Under litteraturstudiens gång har vi
blivit tvungna att ifrågasätta hur adekvat det begreppet är. Frågan har väckts om
ämnesordet kan ha varit för snävt för vårt syfte. Dubbletter av artiklar återfanns i den
slutliga sökningen i alla databaser, vilket vi ser som en indikation på att våra valda
sökord fungerade väl i förhållande till syftet.
8.1. 2 Avgräsningar och Inklusionskriterier
Forsberg och Wengström (2008) anger relevansen i att göra avgränsningar gällande
bland annat språk och tidsperiod i sökningen. Tidsmässigt gjordes en avgränsning i
urvalet av artiklar till perioden från år 2000 till och med år 2017. Tidsspannet kan vara
en svaghet i litteraturstudien, då forskning ska ses som färskvara. För att få tillräckligt
många artiklar, som svarade upp mot syftet behövdes ett längre tidsspann. Det kan ge en
indikation på att ämnet kan vara förhållandevis obeforskat.
Vetenskapliga artiklar publiceras i huvudsak på engelska (Friberg, 2017). Båda
författarna till litteraturstudien behärskar det engelska språket varvid en avgränsning till
engelska i urvalet av artiklar gjordes. Den systematiska litteraturstudiens resultat kan
vara begränsat då artiklar på andra språk exkluderats på grund av bristande
språkkunskaper.
14
För att redan i sökningen få en uppfattning om artiklarnas vetenskapliga kvalitet
erbjuder databaserna funktionen Peer-Review (Östlundh, 2017). I databaserna Cinahl
och PsycINFO användes funktionen och artiklarna från PubMed kunde kontrolleras via
Ulrichsweb, som kan liknas vid en peer-review-funktion. De utvalda artiklarna till
denna litteraturstudie hade alla genomgått granskningen och godkänts, vilket ses som en
styrka för resultatet.
Avgränsningen “nursing journal” i PubMed har vi använt for att fokusera sokningen på
sjuksköterskan och omvårdnad. Möjligheten finns att vi därför förlorat relevanta
artiklar.
8. 1. 3 Kvalitetsgransking
Artiklarna behöver systematiskt kvalitetsgranskas för att säkerställa att artiklarna är av
tillräckligt god kvalitet (Friberg, 2017). En styrka i den systematiska litteraturstudien är
att artiklarnas kvalitet har bedömts med hjälp av granskningsmallar. Vi ser en svaghet i
vår ringa erfarenhet av att använda granskningsmallar, vilket kan ha påverkat resultatet.
Vi bedömde att tre av artiklar erbjöd för låg kvalitet, vilket hängde samman med deras
urvalsförfarande, hur resultaten redovisades och brister på etiska resonemang.
Det är möjligt att kvalitetsgranskningen var för hård och att dessa artiklar skulle kunnat
använts eftersom de svarade upp mot studiens syfte. Vi ansåg att de skulle exkluderas.
Etiska ställningstaganden har kontinuerligt utvärderats enligt de rådande
forskningsetiska riktlinjer Vetenskapsrådet (2017) fastställt. Vi har varit noggranna att
fastställa att det material vi hanterat haft vederbörliga etiska tillstånd och uppfyllt etiska
kriterier. Författarna har kontinuerligt diskuterat i vilken grad den egna förförståelsen
präglat arbetet, men anser att resultatet speglas med objektivitet (Forsberg &
Wengström, 2008).
8.1. 4 Analysen
I alla faser av litteraturstudien är det viktigt att ha med resonemang kring författarnas
förförståelse (Forsberg & Wengström, 2008). Enligt Kristensson (2014) är det omöjligt
att helt sätta sin förförståelse inom parentes. I våra initiala reflektioner kring vårt valda
ämne diskuterades förförståelse och tidigare erfarenheter. Reflektionerna inleddes innan
vi började vår sökning för att öka medvetenheten hos oss som författare. Att vi blev
15
medvetna om vår förförståelse ser vi som en styrka i denna litteraturstudien då vi lättare
kunde sätta den inom parentes. Inom ramen för diskussionen kring förförståelse lyftes
inneborden av begreppet “erfarenhet”. En styrka i analysen är att inneborden av
begreppet kontinuerligt har belysts och diskuterats, vilket resulterat i att analysen gått i
linje med studiens syfte. En styrka i analysen är att författarna initialt var och en för sig
tagit sig an texterna för att identifiera utsagor i artiklarna utifrån syftet. Gemensamt har
dessa sedan diskuterats och organiserats i koder och kategorier. Processen har inneburit
att individuella åsikter har sammanförts till en gemensam diskussion och styrkan ligger
i att det slutliga resultatet kan ses som den konsensus som växt fram. Fyra kvantitativa
artiklar ingick i vår studie. Numerisk data med signifikans omformulerades till utsagor
och analyserades därefter. Risken finns att omformuleringarna inneburit feltolkning av
data, vilket kan ha försvagat analysen.
Strävan i arbetet med litteraturstudien har varit att tydligt beskriva tillvägagångssättet,
vilket Kristensson (2014) betonar och att graden av överförbarhet kan avgöras av hur
läsaren uppfattar och förstår textens innehåll.
8.2 Resultatdiskussion
Den systematiska litteraturstudiens syfte var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av
omvårdnaden av patienter födda i ett annat land. Analysen resulterade i fyra kategorier
under vilka innehållet i artiklarnas resultat grupperade sig. Kulturella skillnader,
Känslor och reaktioner, Brist på kunskap och Språksvårigheter.
8. 2. 1 Kulturella skillnader
Resultatet visade att sjuksköterskan erfor problem att hantera kulturella skillnader
relaterade till död, mat, religion, släkt och kön. I liten grad presenterar studien positiva
aspekter av sjuksköterskans erfarenheter i omvårdnaden av en patient född i ett annat
land, vilket var förvånande. Med avsikten att belysa både positiva och problematiska
aspekter av problemområdet har frågor väckts kring avsaknaden av positiva
erfarenheter. Tolkningen kan vara att sjuksköterskan faktiskt erfar mer problem än
positiva aspekter, eller att sjuksköterskorna har en tendens att låta problemen
överskugga det positiva.
16
Migration över gränser, vilket inom svensk sjukvård innebär möten med patienter födda
i andra länder än det egna, är en faktor sjuksköterskan behöver förhålla sig till.
Resultatet pekar övervägande på de problem som sjuksköterskan beskriver tillkommer,
när kulturella skillnader, som sjuksköterskan känner sig främmande inför, uppfattas som
en ytterligare arbetsbörda (Umpiérrez, Fort & Tomás, 2015). Hälso- och sjukvårdslagen
(SFS 2017:30) föreskriver att relationen till patienten ska bygga på respekt för
patientens självbestämmande och integritet, att se till att patienten känner sig trygg och
att sjukvårdspersonalen bygger goda relationer med patienten. Resultatet i studien pekar
på att det rådande personcentrerade omvårdnadsparadigmet med patienten i centrum och
den ömsesidiga relationen som högsta prioritet, vilket lagen föreskriver, riskerar att
hamna i skymundan om sjuksköterskan fokuserar mer på problemen kring de kulturella
skillnaderna än på relationen med patienten. Det personcentrerade förhållningssättet
sätter individens autonomi i fokus, oavsett bakgrund, vilket kan ses som en etisk
grundvärdering att uppmärksamma. Resultatet pekar ändå på att det personcentrerade
förhållningssättet i relation till omvårdnaden av patienter födda i ett annat land blir
komplicerat när de kulturella skillnaderna påverkar sjuksköterskans omvårdande
aktiviteter. McCormack, Karlsson, Dewing och Lerdal (2010) poängterar att
meningsskiljaktigheter råder om hur definitionen av personcentrerad omvårdnad lyder,
vilket ger ett större fält öppet för tolkningar. Leininger och McFarland (2002),
utvecklare av den transkulturella omvårdnadsteorin, har tagit fasta på att konkretisera de
problem kulturella skillnader anses kunna skapa och därigenom utvecklat tydliga
kompetensutvecklingsprogram. Sjuksköterskan får utbildning i vad som generellt
karaktäriserar olika kulturella tillhörigheter. Att i högre grad förstå och kunna förhålla
sig till kulturella skillnader, ses som ett hjälpmedel att överbrygga problem som uppstår
och kunna ombesörja omvårdnad på lika villkor till alla patienter.
Inom svensk sjukvård har den transkulturella omvårdnadsteorin inget direkt fäste.
År 2008 ingick utbildning i utvecklandet av kulturell kompetens vid tre av Sveriges
tjugofem lärosäten (Momeni, Jirwe & Emami, 2008). Schrank et al. (2017) beskriver att
forskning kring kulturella skillnader oftast genomförs ur patientens perspektiv. I mindre
bemärkelse beforskas området ur sjuksköterskans perspektiv och därmed råder en brist
på kunskap inom ämnet. Betancourt, Green, Carrillo, & Ananeh-Firempong (2003)
visar att det också på sjukvårdens organisatoriska nivå behövs tydligare strukturer för
17
att kunna garantera säker och kvalitativ omvårdnad som svarar upp mot de kulturella
variationer sjuksköterskorna möter hos patienter födda i ett annat land.
8. 2. 2 Brist på kunskap
Generellt beskrev sjuksköterskorna en brist på utbildning gällande kulturella skillnader
och ett behov av att lära sig mer om de olika kulturer patienter födda i ett annat land än
det egna representerade. Resultatet visar att sjuksköterskorna upplevde sig ha bristande
kunskaper om kulturella skillnader gällande religion, familj, kön, mat och död i
omvårdnaden av en patienter födda i ett annat land (Dellenborg et al, 2012; Yilmaz et
al, 2017; Festini et al, 2009; Parlar Kilic et al, 2014; Debesay et al, 2012; Tellep et al,
2001; Ho & Cordovilla, 2004; Cuthill, 2014).
Sjuksköterskorna beskrev individuella olikheter i sina kunskapsnivåer gällande olika
kulturer. De beskrev också hur få möjligheter som erbjöds att uppdatera och utveckla ny
kunskap. Att utveckla kunskapen om andra kulturers normer, seder och bruk beskrevs
som en möjlighet att höja sjuksköterskans kompetens och utveckla sin professionalitet.
(Debesay, Harsløf, Rechel, & Vike, 2012; Ho & Cordovilla, 2004)
8. 2. 3 Känslor och reaktioner
Sjuksköterskorna erfor och uttryckte känslor av osäkerhet inför de kulturella skillnader
patienter födda i ett annat land representerade. Ahmadi (2008) menar att människan
formas via kulturella normer där acceptabla känsloyttringar och förhållningssätt mot
medmänniskor definieras av den på platsen rådande kulturen. Resultatet i studien pekar
på att sjuksköterskorna för att hantera sin osäkerhet visade en benägenhet att skapa
strategier för att generalisera omvårdnaden. Det strider mot den personcentrerade
omvårdnadsteorins syfte att betona patientens perspektiv i ett vårdsammanhang
(Edvardsson, 2010). Vi ser i resultatet att sjuksköterskorna påverkas av sina känslor i
mötet med kulturella skillnader som en patient född i ett annat land kan representera.
Kvaliteten på den personcentrerade omvårdnaden riskerar att påverkas negativt,
eftersom sjuksköterskans förmåga att sätta patienten i fokus tenderar att minska.
Transkulturell omvårdnadsteori, enligt Leininger och McFarland (2002), skulle kunna
ses som ett komplement till personcentrerad omvårdnad med avsikten att tillföra
kunskap som dämpar de problemskapande känslorna.
18
Schrank et al, (2017) menar att det forskats för lite kring sjuksköterskornas
känslomässiga erfarenheter och upplevelser i mötet med en patient från ett annat land.
Resultatet i vår studie går i linje med den forskning Schrank et al. (2017) publicerat. Vi
har reflekterat över att vi funnit få studier som berör sjuksköterskornas känslor och
reaktioner i omvårdnaden av en patient från ett annat land och menar att mer studier
behövs för att belysa och uppmärksamma ämnet.
8.2.4 Språksvårigheter
Den förförståelse vi bar med oss inför litteraturstudien, talade för att språksvårigheter
mellan sjuksköterskorna och patienten från ett annat land skulle väga tyngre i resultatet.
Kommunikationssvårigheter på grund av olika språk försvårade möjligheten för
sjuksköterskorna att ombesörja god kvalitet i den personcentrerade omvårdnaden.
Språkliga barriärer försvårade det som enligt Edvardsson (2010) är den
personcentrerade omvårdnadens mål att betona patientens perspektiv och erfarenheter i
ett vårdsammanhang.
Anhöriga fanns ofta på plats och kunde översätta då ett gemensamt språk saknades, men
trots bekvämligheten med att en anhörig med språkkunskaper fanns närvarande var
risken stor att översättningen färgades av det faktum att patienten och den anhörige stod
i nära beroendeställning till varandra. Sjuksköterskorna hade ingen möjlighet att avgöra
om översättningen var tillförlitlig och därmed riskerades patientsäkerheten (Zenedal et
al., 2016). Coleman och Angosta (2017) anser att användandet av tolk är ett bra
alternativ i kommunikationen och främst om tolken finns fysiskt närvarande. Trots
nyttan med att anlita en oberoende tolk finns samtidigt svårigheter. Fatahi et al. (2008)
visar att tolkens fysiska närvaro, trots att rollen ska vara neutral, har en tendens att
påverka patienten att fokusera mer på relationen med tolken.
9 Slutsats
Resultatet visar att kulturella skillnader, brist på kunskap, känslor och reaktioner och
språksvårigheter skapar problem för sjuksköterskorna. Relativt lite forskning finns, som
fokuserar på att förse sjuksköterskorna med verktyg och modeller för att hantera
problemen. En klinisk implikation som vi förespråkar är införandet av handledning med
temat kulturell kompetens på arbetsplatserna, där utrymme finns för reflektioner av
19
sjuksköterskornas egna värderingar och de upplevda problemen. Vi ser också ett behov
av mer forskning inom ämnet, då sjuksköterskornas perspektiv i mindre grad är
beforskat. För att utveckla den kulturella kompetensen inom det personcentrerade
förhållningssättet i sjukvården, bör inriktningen kompletteras med kulturell kompetens
enligt Leininger och McFarlands (2002) transkulturella omvårdnadsteori.
20
Referenser
* = Artiklar inkluerade i studien
Ahmadi, F. (2008). Kultur och hälsa. Lund: Studentlitteratur.
Andrew, E. V., Cohen, J., Evans, N., Meñaca, A., Harding, R., Higginson, I., & Gysels,
M. (2013). Social-cultural factors in end-of-life care in Belgium: A scoping of the
research literature. Palliative Medicine, 27(2), 131-143.
doi:10.1177/0269216311429619
Betancourt, J.R., Green, A.R., Carrillo, J.E., & Ananeh-Firempong, O. (2003). Defining
cultural competence: a practical framework for addressing racial/ethnic disparities in
health and health care. Public Health Reports, 118(4), 293-302
*Blackford, J. & Street, A. (2002), Cultural conflict: the impact of western feminism(s)
on nurses caring for women of non-English speaking background. Journal of Clinical
Nursing, 11: 664–671. doi:10.1046/j.1365-2702.2002.00680.x
Carlsson, C., & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad (Rapport nr 2). Hämtad
från Malmö Högskolas webbplats:
file:///home/chronos/u-
0c5611f4e9710b2da1fb4b3fdd9ae3564042d31c/Downloads/F%C3%B6rslag%20till%2
0granskningsmall%20Malm%C3%B6%20h%C3%B6gskola%20(3).pdf
Coleman, J., & Angosta, A. D. (2017). The lived experiences of acute-care bedside
registered nurses caring for patients and their families with limited English proficiency:
A silent shift. Journal of Clinical Nursing, 26(5/6), 678-689. doi:10.1111/jocn.13567
*Cuthill, F. (2014). Understanding the ways in which health visitors manage anxiety in
cross-cultural work: A qualitative study. Primary Health Care Research &
Development, 15(4), 375-385. doi:10.1017/S1463423613000340
*Debesay, J., Harsløf, I., Rechel, B., & Vike, H. (2012). Facing diversity under
institutional constraints: challenging situations for community nurses when providing
21
care to ethnic minority patients. Journal of Advanced Nursing, 68(1), 2107-2116.
doi:10.1111/jan.12369
*Dellenborg, L., Skott, C., & Jakobsson, E. (2012). Transcultural encounters in a
medical ward in sweden: Experiences of health care practitioners. Journal of
Transcultural Nursing, 23(4), 342-350.
doi:http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1177/1043659612451258
Edvardsson, D. (2010). Personcentrerad omvårdnad i teori och praktik. Lund:
Studentlitteratur.
Fatahi, N., Hellström, M., Skott, C., & Mattsson, B. (2008). General practitioners' views
on consultations with interpreters: a triad situation with complex issues. Scandinavian
Journal of Primary Health Care, 26(1), 40-45.
Feitosa Cestari, V. R., Magalhães Moreira, T. M., des de Paula Pessoa, V. M., Sampaio
Florêncio, R., Ferreira da Silva, M. R., & Martins Torres, R. A. (2017). The essence of
care in health vulnerability: a Heideggerian construction. Revista Brasileira De
Enfermagem, 70(5), 1112-1116. doi:10.1590/0034-7167-2016-0570
*Festini, F., Focardi, S., Bisogni, S., Mannini, C., & Neri, S. (2009). Providing
transcultural to children and parents: an exploratory study from Italy. Journal of
Nursing Scholarship, 41(2), 220-227. doi:10.1111/j.1547-5069.2009.01274.x
Forsberg, C., & Wengström, C. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier (2).
Stockholm: Natur & Kultur.
Friberg, F. (2017). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.
*Ho, T. M. & Cordovilla, L. (2004), Our dilemma: The self-marginal people. EDTNA-
ERCA Journal,30, 230–233. doi:10.1111/j.1755-6686.2004.tb00374.x
22
Jirwe, M., Momeni, P., & Emami, A. (2014). Kulturell mångfald. I F. Friberg & J.
Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (s 341 - 357).
Lund: Studentlitteratur.
Kersey-Matusiak, G. (2015). Kulturkompetent omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Stockholm:
Författaren och bokförlaget Natur & Kultur.
Lassenius, Y. (2007). Kulturell mångfald, en utmaning för lärare inom
närvårdarutbildningen. Nordic Journal of Nursing Research, 27(2), 14-20.
Leininger, L., & McFarland, M. R. (2002). Transcultural Nursing (3.). USA: McGraw-
Hill Companies, Inc.
McCormack, B. (2004). Person-centredness in gerontological nursing: an overview of
the literature. Journal of Clinical Nursing, 1331-38. doi:10.1111/j.1365-
2702.2004.00924.x
McCormack, B., Karlsson, B., Dewing, J., & Lerdal, A. (2010). Exploring person-
centredness: a qualitative meta-synthesis of four studies. Scandinavian Journal of
Caring Sciences, 24(3), 620-634. doi:10.1111/j.1471-6712.2010.00814.x
Mead, N., & Bower, P. (2000). Patient-centredness: a conceptual framework and review
of the empirical literature. Social Science & Medicine, 51(7), s.1087-1110.
Migrationsverket. (2017a). Mitt i världen 2016. Stockholm: Migrationsverket. Hämtad
2017-11-07 från
https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Fakta-om-
migration/Migrationsverket---mitt-i-varlden-2016.html
Migrationsverket. (2017b). Översikter och statistik från tidigare år. Hämtad 2017-11-07
från
23
https://www.migrationsverket.se/download/18.585fa5be158ee6bf362fd2/148555606304
5/Asyls%C3%B6kande+till+Sverige+2000-2016.pdf
Momeni, P., Jirwe, M., & Emami, A. (2008). Enabling nursing students to become
culturally competent - a documentary analysis of curricula in all Swedish nursing
programs. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 22(4), 499-506
*Parlar Kilic, S., Buyukkaya Besen, D., Tokem, Y., Fadiloglu, C., & Karadag, G.
(2014). An analysis of the cultural problems encountered during caregiving by the
nurses working in two different regions of Turkey. International Journal of Nursing
Practice, 20(3), 310-319. doi:10.1111/ijn.12152
Purnell, L. (2002). The Purnell Model for Cultural Competence. The Journal of
Multicultural Nursing & Health, 11(2), s.7-15.
Regeringskansliet. (2015). Så ska vården klara flyktingströmmen. Hämtad 2017-11-07
från http://www.regeringen.se/debattartiklar/2015/12/sa-ska-varden-klara-
flyktingstrommen/
Schrank, B., Rumpold, T., Amering, M., Masel, E. K., Watzke, H., & Schur, S. (2017).
Pushing boundaries-culture-sensitive care in oncology and palliative care: a qualitative
study. Psycho-Oncology, 26(6), 763-769. doi:10.1002/pon.4217
Sebold, L. F., Kempfer, S. S., Girondi, J. B. R.,, & Prado, M. L. (2016). Perception of
nursing faculty on the care: Heidegger constructions. Revista da Escola de Enfermagem
da USP, 50(spe), 39-46. https://dx.doi.org/10.1590/S0080-623420160000300006
Semenza, J. C., Carrillo-Santisteve, P., Zeller, H., Sandgren, A., van der Werf, M. J.,
Severi, E., & Kramarz, P. (2016). Public health needs of migrants, refugees and asylum
seekers in Europe, 2015: Infectious disease aspects. European Journal of Public Health,
26(3), s.372-373. doi:10.1093/eurpub/ckw023.
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet.
24
SFS 2014:821. Patientlag. Hämtad från Riksdagens webbplats:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
SFS 1998:204. Personuppgiftslag. Hämtad från Riksdagens webbplats:
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/personuppgiftslag-1998204_sfs-1998-204
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2017). Mall för
kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser.
Hämtad 2017-11-08 från
http://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_kvalitativ_forskningsmetodik.pdf
Statistiska Centralbyrån [SCB]. (2017). Inrikes och utrikes födda efter region, ålder och
kön. År 2000-2016. Hämtad 2017-11-02 från
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/
InrUtrFoddaRegAlKon/?rxid=f45f90b6-7345-4877-ba25-9b43e6c6e299
Svensk Sjuksköterskeförening. (2016a). Personcentrerad vård. Hämtad 2017-10-18
från www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-
svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-
publikationer/svensk_sjukskoterskeforening_om_personcentrerad_vard_oktober_2016.p
df
Svensk Sjuksköterskeförening. (2016b). Värdegrund för omvårdnad. Hämtad 2017-09-
26 från www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-
svensk-sjukskoterskeforening/etik-
publikationer/vardegrund.for.omvardnad_reviderad_2016.pdf
*Tellep, T., Chim, M., Murphy, S., & Cureton, V. (2001). Great suffering, great
compassion: a transcultural opportunity for school nurses caring for Cambodian refugee
children. Journal of Transcultural Nursing, 12(4), 261-274.
Umpiérrez, A. F., Fort, Z. F., & Tomás, V. C. (2015). Adverse events in health and
25
nursing care: Patient safety from the standpoint of the professional´s experience. Texto
& Contexto Enfermagem, 24(2), s.310-315. doi:10.1590/0104-07072015000122014
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed (VR1708). Hämtad från
file:///home/chronos/u-
0c5611f4e9710b2da1fb4b3fdd9ae3564042d31c/Downloads/God-forskningssed-
2017.pdf
Willman, A., Stoltz, P., & Bachtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvardnad. Lund:
Studentlitteratur.
*Yilmaz, M., Toksoy, S., Direk, Z. D., Bezirgan, S., & Boylu, M. (2017). Cultural
Sensitivity Among Clinical Nurses: A Descriptive Study. Journal of Nursing
Scholarship, 49(2), 153-161. doi:10.1111/jnu.12276
Zendedel, R., Schouten, B. C., van Weert, J. C., & van den Putte, B. (2016). Informal
interpreting in general practice: Comparing the perspectives of general practitioners,
migrant patients and family interpreters. Patient Education & Counseling, 99(6), 981-
987. doi:10.1016/j.pec.2015.12.021
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg. (Red.). Dags för uppsats –
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 59-82). Lund: Studentlitteratur
26
Bilagor
Bilaga A Databassökningar
Datum
18/10-2017
Databas
Cinahl
Sökord
Antal
träffar
lästa
abstrakt
Valda
abstrakt
Valda
artiklar
Transcultural nursing(MH) 2941
Transcultural
Care (MH)
2166
Transcultural nursing
OR
Transcultural care
5045
Problems (K) 85 335
Benefits (K) 81887
Problems (K)
OR
Benefits (K)
164111
nurs* (trunkerat) 663 989
(Transcultural nursing (MH) OR
Transcultural care ) AND (Problems OR
Benefits) AND Nurs*
160
träffar
Årtal: 2000-2017 91
peer-reviw 82
Språk:
Engelska
68 68 22 8
27
Sökdatum
30/10 2017
Databas
PubMed
Sökord Antal
träffar
lästa
abstrakt
Valda
abstrakt
valda
artiklar
Transcultural care 2238
Transcultural nursing (MESH) 3286
Transcultural care OR Transcultural
nursing
39924
Problems 502552
Benefits 261205
Problems
OR Benefit
752023
Nurs* 852029
(Transcultural care OR Transcultural
nursing) and (Problems OR Benefit)
and nurs*
172
År 2000-2017 93
Språk: Engelska 90
Journal categories:
Nursing Journals
79 79 9 3
28
Sökdatum
30/10 2017
Databas
PsycINFO
Sökord Antal
träffar
Lästa
abstrakt
Valda
abstrakt
Valda
Artiklar
Transcultural care 1619
Transcultural
Nursing
1330
Transcultural care
OR Transcultural
nursing
2053
Problems 510875
Benefits 157697
Problems OR
Benefits
648324
Nurs* 149243
(Transcultural care
OR Transcultural
nursing) AND
(Problems OR
Benefits)
160
År 2000-2017 147
Peer Review 133
Språk: Engelska 138 138 6 (+2
dubbleter)
1
MH = Major Heading; K= Keyword
29
Bilaga B Mall for kvalitetsgranskning
reviderad 2014
SBU:s granskningsmall bygger på tidigare publicerat material [1,2], men har bearbetats
och kompletterats for att passa SBU:s arbete.
Forfattare: ____________________ Ar: _________ Artikelnummer: __________
Anvisningar:
• Alternativet ”oklart” används när uppgiften inte går att få fram från texten.
• Alternativet ”ej tillämpligt” väljs när frågan inte är relevant.
Total bedomning av studiekvalitet:
Hog Medelhog Låg
1. Syfte Ja Nej Oklart Ej
tillampl
a) Utgår studien från en väl definierad
problemformulering/frågeställning?
Kommentarer (syfte, problemformulering, frågeställning etc):
2. Urval Ja Nej Oklart Ej
tillampl
a) Ar urvalet relevant?
b) Ar urvalsforfarandet tydligt beskrivet?
c) Ar kontexten tydligt beskriven?
d) Finns relevant etiskt resonemang?
e) Ar relationen forskare/urval tydligt beskriven?
Kommentarer (urval, patientkarakteristika, kontext etc):
mall for kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik 5:1
3. Datainsamling Ja Nej Oklart Ej
tillampl
a) Ar datainsamlingen tydligt beskriven?
b) Ar datainsamlingen relevant?
c) Råder datamättnad?
d) Har forskaren hanterat sin egen forforståelse i relation till
datainsamlingen?
Kommentarer (datainsamling, datamättnad etc):
4. Analys Ja Nej Oklart Ej
tillampl
a) Ar analysen tydligt beskriven?
b) Ar analysforfarandet relevant i relation till
datainsamlingsmetoden?
c) Råder analysmättnad?
d) Har forskaren hanterat sin egen forforståelse i relation till
analysen?
Kommentarer (analys, analysmättnad etc):
30
5. Resultat Ja Nej Oklart Ej
tillampl
a) Ar resultatet logiskt?
b) Ar resultatet begripligt?
c) Ar resultatet tydligt beskrivet?
d) Redovisas resultatet i forhållande till en teoretisk referensram?
e) Genererashypotes/teori/modell?
f) Ar resultatet overforbart till ett liknande sammanhang (kontext)?
g) Ar resultatet overforbart till ett annat sammanhang (kontext)?
Kommentarer (resultatens tydlighet, tillräcklighet etc):
31
32
Bilaga C Artikelmatris
Nr
: Författare År Land
Tidskrift Titel
Syfte Metod Resultat Kvalit
et
8. Blackford,
J. &
Street, A. 2002 Australien
Journal of
Clinical
Nursing Cultural
conflikt: The
impact of
western
feminism (s)
on nurses
caring for
woman of
non- English
speaking
background.
Undersöka
erfarenheter av
omvårdnaden med
migranter som är
kvinnor och
diskutera
omvårdnadspraktike
n och sätt att
förbättra kvaliteten
på omvårdnaden för
kvinnor och deras
barn.
Kvalitativ metod Problem med
hierarkiska och
familjära
strukturer. Förutfattade
meningar. Utvecklande av
stereotyper. Utvecklande av
strategier.
Hög
9. Cuthill, F. 2013 England
Primary
Health Care
Research &
Development Understandi
ng the ways
in which
health
visitors
manage
anxiety in
cross-
cultural
work: a
qualitative
study.
En studie som
undersöker
sjukvårdare
hantering av
osäkerhet och ångest
vid arbete med
klienter med annan
kultur.
Kvalitativ
grounded theory
21
semistrukturerad
e intervjuer
Utvecklade
strategier för att
hantera sin
osäkerhet
gällande stora
kulturella
olikheter “Fixa
en kultur”,
“jobba for
likvärdighet”,
“hävda den
professionella
rollen”.
Medel
5. Debesay,
J,.
Harslöf, I.,
Rechel, B.
& Vike,
H. 2014 Norge
Journal of
Advanced
Nursing Facing
diversity
under
institutional
constraints:
challenging
situations for
community
nurses when
providing
care to etnic
minority
patients.
Undersöka
utmaningarna hos
kommunsjuksköters
kor när de utför
hemsjukvård hos
etniska
mioritetsgrupper.
Kvalitativ Studie
med
hermeneutisk
ansats
Sjuksköterskan
upplevde
särskilt
utmanande
situationer,
såsom assistans
vid intimhygien,
rehabilitering,
religiöst
utövande och
förhållande till
döden.
Medel
1. Dellenbor
g, L.,
Journal of
Transcultura
Undersöka
kontakten mellan
Kvalitativ Gruppdiskussion
Olikheter från
det typiskt
Hög
33
Skott, C.
&
Jakobsson
. 2012 Sverige
l Nursing. Transcultura
l Encounters
in a Medical
Ward in
Sweden:
Experiences
of Health
care
practitioners
vårdare och
patienten i det
transkulturella
mötet.
er svenska. Utveckling av
stereotyper. Vi och dem. Uppvägdes av
mer flexibla
kommentarer
om mänskliga
rättigheter och
likheter mellan
kategorierna.
3. Festini, F.,
Focardi,
S.,
Bisogni,
S.,
Mannini,
C. & Neri,
S. 2009 Italien
Journal of
Nursing
Scholarship. Providing
Transcultura
l to children
and parents:
An
exploratory
study from
Italy.
Undersöka
frekvensen av
problem som
sjuksköterskor
uppfattade på ett
Italienskt pediatriskt
sjukhus i
förlossningsvården
med barn som är
immigranter och
dess föräldrar. Och
utforska
omvårdnaden mot
immigrant barn och
föräldrar.
Kvantitativ En explorativ
berättande studie
Problem att ta
hand om barn
och deras
familjer, med
annan kulturell
bakgrund Språkliga
problem. Problem i
relationen
sjuksköterska -
patient. Problem med
olikheter
gällande
rehabilitering,
mat, hygien.
Grad 1
7. Ho,L 2004 Spanien
Edtna Erca
Journal Our
Dilemma: The Self-
marginal
People.
Validera och
definiera
svårigheterna att
hantera spanska
romer v.s migrerade
patienter på
författarens sjukhus.
Kvantitativ
Anonyma
frågeformulär m
ed slutna frågor.
Personalen
uppgavs ha mer
kunskap om en
viss kultur. Språk- och
religionsskillnad
er upplevdes
som mindre
problematiska. Svårigheter
kring kulturella
olikheter och
värderingar.
Grad 1
4. Parlar,
Kilic, S.,
Buyukkay
a, Besen,
D.,
Tokem,
Y.,
Fadiloglu,
C. &
Karadag,
G. 2013 Turkiet
International
Journal of
Nursing
practice An analysis
of the
cultural
problems
encountered
during
caregiving
by the nurses
Identifiera de
problem som
sjuksköterskor
upplevde uppstod i
kulturella mötena
med patienter på två
universitetssjukhus i
västra och östra
Turkiet.
Kvantitativ Frågeformulär Insamlad data
genom
frågeformulär
och
självbeskrivning
ar form.
Finns för få
sjuksköterskor
med utbildning
inom
transkulturell
omvårdnad. Viktigt att känna
till patientens
kulturella
bakgrund. Skillnader i
omvårdnad på
grund av
sjuksköterskan
Grad 1
34
working in
two different
regions of
Turkey.
kulturella
preferenser.
6. Telleps,
T., Chim,
M.,
Murphy,
S. &
Curenton,
Young, V. 2001 Kambodja
Journal of
Transcultura
l Nursing Great
suffering,
Great
compassion:
A
transcultural
opportunity
for school
nurses caring
for
Cambodian
Refugee
Children.
Skolsjuksköterskans
beskrivning av mötet
med en
kambodjansk patient
och de kulturella
olikheter som
påverkar relationen
och behöver beaktas.
Kvalitativ Hur studiens
deltagare
utvecklar och
utnyttjar
transkulturell
kunskap och
sina personliga
förmågor.
Hög
2. Yilmaz,
M.,
Toksoy,
S.,
Denizci,
Direk, Z.,
Bezirgan,
S. &
Boylu, M. 2016 Turkiet
Journal of
Nursing
Scholarship Cultural
Sensitivity
among
clinical
nurses: A
descriptive
study.
Undersöka den
kulturella
känsligheten hos
sjuksköterskor som
arbetar på ett lantligt
och ett statligt
sjukshus i Turkiet.
Kvantitativ Frågeformulär
och en
skattningsskala.
Kommunikation
påverkad av
kulturell
bakgrund. Nivå av kunskap
om andra
kulturer, Känna till
traditioner kring
död. Ingen kunskap i
ämnet Önskan om
utbildning.
Grad 1
35
Bilaga D Kvalitetsgranskade och exkluderade
Nielsen, B., & Birkelund, R. (2009). Minority ethnic patients in the Danish healthcare
system - a qualitative study of nurses' experiences when meeting minority ethnic
patients. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 23(3), 431-437.
Eklöf, N., Hupli, M., & Leino-Kilpi, H. (2015). Nurses' perceptions of working with
immigrant patients and interpreters in Finland. Public Health Nursing, 32(2), 143-150.
doi:10.1111/phn.12120
Casillas, A., Paroz, S., Green, A. R., Wolff, H., Weber, O., Faucherre, F., &
Bodenmann, P. (2015). Is the Front Line Prepared for the Changing Faces of Patients?
Predictors of Cross-Cultural Preparedness Among Clinical Nurses and Resident
Physicians in Lausanne, Switzerland. Teaching & Learning in Medicine, 27(4), 379-
386. doi:10.1080/10401334.2015.1077127