sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med cancer i …1395487/fulltext01.pdf ·...

Namn: Sara Holmberg

Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp, Institutionen för vårdvetenskap

Självständigt arbete i vårdvetenskap, 15 hp, VKGT13, 2019

Nivå: Grundnivå

Handledare: Elisabet Mattsson

Examinator: Ingrid Hellström

Sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med cancer i

palliativt skede

En litteraturöversikt

Nurse’s experiences in caring for patients with palliative cancer

A literature review

Sammanfattning

Bakgrund: Cancer är en sjukdom som drabbar allt fler människor. Om sjukdomen blir

obotlig övergår vården från kurativ till palliativ. Men allt fler patienter

vårdas palliativt på avdelningar där sjuksköterskan inte besitter en

specialiserad kunskap. Sjuksköterskans ansvar innefattar att bygga en

vårdande relation med patienter och närstående och samtidigt bedriva vård

av god kvalité, i en känslomässigt påfrestande miljö. Forskning kring

sjuksköterskans upplevelse av att vårda palliativt med bristfällig kunskap

visar sig ha begräsningar. Rätt redskap behöver ges för att en god vård ska

kunna bedrivas, som även verkar gynnande för sjuksköterskan.

Syfte:

Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskors upplevelser

av att vårda patienter med cancer i palliativt skede.

Metod: En litteraturöversikt genomfördes utefter Fribergs metod. Sökningarna

genomfördes i databaserna: Cinahl Complete, Medline och PubMed. Där

åtta artiklar med kvalitativ design valdes ut och färgkodades för att urskilja

teman.

Resultat: Resultatet delades in i tre teman: Relationens betydelse med patienter och

anhöriga, Att påverkas och involveras känslomässigt och Hinder i att

vårda palliativt. De innefattar främst sjuksköterskornas upplevelser av

emotionell involvering och upplevda hinder.

Diskussion: Metoddiskussionen belyser litteraturöversiktens styrkor och svagheter. I

resultatdiskussionen diskuterades resultatet utifrån tidigare forskning,

Rosemarie Rizzo Parses vårdvetenskapliga teori och författarens egna

reflektioner. Indelade i två teman: Hantering av känslor och Behov av ökad

kunskap.

Nyckelord: Cancer, palliativ vård, sjuksköterskan, upplevelser

Abstract

Background: Cancer is a disease that affects more and more people. If the disease

becomes incurable, care transitions from curative to palliative. But more

and more patients are being treated palliatively in departments where the

nurse does not possess specialized knowledge. The nurse's responsibility

includes building a caring relationship with patients and close relatives

and at the same time conducting good quality care, in an emotionally

stressful environment. The research on the nurse's experience of caring for

palliative with inadequate knowledge proves to have limitations. The right

tools need to be provided in order for good care to be provided, which

also seems beneficial to the nurse.

Aim: The aim of this literature review was to describe the experiences of nurses

caring for patients with palliative cancer.

Method: A literature review was conducted according to Fribergs method. Searches

was made in the databases: Cinahl Complete, Medline and PubMed.

Where eight articles with a qualitative design was selected and was color-

coded to distinguish themes.

Results: The result was divided in three themes: The importance of the relationship

with patients and their relatives, Being affected and emotionally involved

and Obstacles in palliative nursing. They mainly include the nurses'

experiences of emotional involvement and perceived obstacles.

Discussion: The method discussion highlights the literature reviews strengths and

weaknesses. In the results discussion, the results were discussed based on

previous research, Rosemarie Rizzo Parses theory and the author's own

reflections. Divided into two themes: Handling of emotions and Need for

increased knowledge.

Keywords: Cancer, experiences, nurses, palliative care

Innehållsförteckning

1. INLEDNING ....................................................................................................................... 1

2. BAKGRUND....................................................................................................................... 1

2.1 CANCER ........................................................................................................................................... 1

2.2 SJUKSKÖTERSKANS ANSVAR ............................................................................................................. 2

2.3 PALLIATIV VÅRD ................................................................................................................................ 2

2.4 EN VÅRDANDE RELATION ................................................................................................................... 3

3. PROBLEMFORMULERING ..................................................................................................................... 4

5. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ............................................................................................................. 4

6. METOD................................................................................................................................................... 5

6.1 DATAINSAMLING ............................................................................................................................... 6

6.2 URVAL ............................................................................................................................................. 6

6.3 DATAANALYS .................................................................................................................................... 7

7. FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN .................................................................................................. 7

8. RESULTAT .............................................................................................................................................. 8

8.1 RELATIONENS BETYDELSE MED PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE ............................................................ 8

8.2 ATT PÅVERKAS OCH INVOLVERAS KÄNSLOMÄSSIGT ............................................................................. 9

8.3 HINDER I ATT VÅRDA PALLIATIVT ...................................................................................................... 10

9. DISKUSSION ......................................................................................................................................... 11

9.1 METODDISKUSSION ........................................................................................................................ 11

9.2 RESULTATDISKUSSION .................................................................................................................... 13

9.2.1 HANTERING AV KÄNSLOR ............................................................................................................. 13

9.2.2 BEHOV AV ÖKAD KUNSKAP ........................................................................................................... 15

10. KLINISKA IMPLIKATIONER ................................................................................................................. 16

11. FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING .............................................................................................. 17

12. SLUTSATS ........................................................................................................................................... 17

13. REFERENSFÖRTECKNING .................................................................................................................... 18

14. BILAGA 1. SÖKMATRIS .................................................................................................................... 22

15. BILAGA 2. MATRIS ÖVER URVAL AV ARTIKLAR TILL RESULTAT ............................................................ 26

1 (31)

1. Inledning

Allt fler människor drabbas av cancer, samtidigt som överlevnaden ökar (Cancerfonden,

2018). Men om cancern blir obotlig övergår behandlingen från kurativ till palliativ. Vilket kan

skapa en livsomvälvande livskris för patienten och dess närstående. Sjuksköterskan är

delaktig i att lindra både fysisk och existentiell smärta och får bevittna människor i en

komplex förändring. Som sjuksköterskestudent med personlig erfarenhet av en nära anhörig

som vårdats palliativt vid cancersjukdom, har jag valt att samla kunskap om hur

sjuksköterskans upplevelse är. Med förhoppningen om att erhålla en ökad förståelse och

kunskap inför min kommande yrkesroll.

2. Bakgrund

2.1 Cancer

Cancer är samlingsnamnet för 200 olika sjukdomar, vars specifika sjukdomstyp beror på

vilket organ eller vävnad i kroppen som cancercellerna befinner sig i (Cancerfonden, 2018).

De vanligaste cancerformerna i Sverige är prostatacancer, bröstcancer, skivepitelcancer och

tjocktarmscancer. I en årlig rapport från år 2017 fick över 67 000 personer i Sverige ett

cancerbesked (Socialstyrelsen, 2018). Samma år avled cirka 92 000 personer i sviterna av

cancer (Cancerfonden, 2018). Beroende på cancertyp och plats där cancercellerna ansamlas

finns det ett flertal behandlingsåtgärder. Behandlingarna är: cytostatika, kirurgi och strålning.

Vid cytostatika skadas cellerna i delningsfasen, med kirurgi är det möjligt att avlägsna

cancertumörer och vid strålbehandling är syftet att skada cancercellernas DNA och hämma

celldelningen. Behandlingen är antingen kurativ eller palliativ, vilket betyder att den antingen

är botande eller lindrande (Grov & Lorentsen, 2011).

Celler är programmerade att dö när de utfört sina uppgifter. Celldöden sker jämsides med

celldelningen där celler som tillverkas ersätter förbrukade celler (Henriksson & Rasmusson,

2013). Vid cancersjukdomar har det uppstått ohämmad celldelning. Cancercellernas hejdlösa

delning resulterar i att en cancertumör växer fram på tillväxtstället. De kan växa in i kroppens

organ och spridas via lymfsystemet eller blodet. Cancern blir dödlig när tumören påverkar

omgivningen och skapar organsvikt. Eller när delar av tumören skapar metastaser, så kallade

dottertumörer, som sprids vidare ut i kroppen (Grov & Lorentsen, 2011). Cancer är en av de

ledande orsakerna till dödsfall runt om i världen. Därmed kommer de flesta sjuksköterskor på

olika vårdavdelningar, någon gång vårda patienter som är drabbade av cancer (Gill & Duffy,

2013).

2 (31)

2.2 Sjuksköterskans ansvar

Sjuksköterskan ska ha ett professionellt förhållningssätt, en värderingsförmåga samt inneha

kunskap för att bedriva vård som är god och patientsäker (Finnström, 2014). Sjuksköterskan

ansvarar för patienternas omvårdnad, har delaktighet i behandlingar eller undersökningar samt

ska sträva efter att hålla en god vårdkvalité (Dahlberg & Segersten, 2016). En studie av

Isaacson, Minton, DaRosa och Harming (2019) beskriver att sjuksköterskan är en av de

yrkesgrupper inom vården som spenderar störst tid tillsammans med patienterna och dess

närstående.

Leksell och Lepp (2013) förklarar om skillnaden på allmän och specifik kompetens. Vid

allmän kompetens har sjuksköterskan en kompetens som går att överföra i olika sorter av

situationer, besitter en analysförmåga, resurser till problemlösning samt har kunskap till

anpassning i nya situationer eller händelser. Vidare beskrivs det att vid specifik kompetens

har sjuksköterskan ett specialiserat kunnande och kan ta till sig och bearbeta information som

uppkommer. Sjuksköterskan besitter även en specialiserad kunskap som kan användas inom

specialistinriktade vårdsituationer eller områden.

2.3 Palliativ vård

Socialstyrelsen (2013) definierar att palliativ vård syftar på att lindra lidande och främja

livskvaliteten hos patienter med obotlig, dödlig sjukdom. Sjuksköterskan ska främja psykiska

och fysiska behov, samt tillfredsställa existentiella behov (Socialstyrelsen, 2013). I World

Health Organisations (WHO) riktlinjer för palliativ vård, förklaras det att vården ska

inkludera patienternas närstående och att även deras livskvalité ska beaktas (Bengtsson &

Lundström, 2015). Palliativ vård inriktar sig på olika sorters sjukdomstillstånd

(Socialstyrelsen, 2013). Men cancerpatienter är gruppen som är i majoritet i att ges palliativ

vård. Sjuksköterskan som vårdar palliativt ska bedriva en god kommunikation, vilket

innefattar utbyte av information eller att ge stöd, men även samtal om svårhanterliga frågor

(Socialstyrelsen, 2013). I International Council of Nurses (ICN) etiska kod beskrivs det att

sjuksköterskan ska arbeta hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande, lindra lidande och försöka

återställa hälsa (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).

Ching, Lai & Wong (2018) förklarar i sin studie att allt fler patienter avlider inom allmän

och icke-specialiserad palliativ sjukvård, än på specialiserade verksamheter. I Wallerstedt,

Benzien, Schildmeijer & Sandgren (2018) studie beskrivs det att inom sjukvården kan det

vara problematiskt att identifiera vilka patienter som är i behov av att få palliativ vård. Detta

3 (31)

kan i sin tur leda till svårigheter för sjuksköterskan att uppfatta vad som är patienternas

vårdbehov. Wallerstedt (2012) förklarar om två organisationsformer inom palliativ vård.

Dessa former är allmän palliativ vård och specialiserad palliativ vård. Inom den allmänna

formen besitter sjuksköterskan en grundläggande kunskap, och har därmed en

grundkompetens inom palliativ vård. Men i den specialiserade formen har sjuksköterskan en

särskild kunskap inom området, samt besitter en bredare kompetens.

2.4 En vårdande relation

Snellman (2014) beskriver om relationer som verkar vårdande. Med vårdande relationer

menas det att vårdandet medför positivitet till patienterna. Men till skillnad ifrån vardagliga

relationer med närstående eller vänner, har vårdrelationerna mellan patienterna och

sjuksköterskan en annan innebörd och ges andra förutsättningar. Ternestedt och Norberg

(2014) beskriver om att i en vårdande relation mellan sjuksköterskan och patienterna,

innefattas det ett ömsesidigt beroende av varandra och en gemensam respekt, vilket kan ske

genom en fungerande kommunikation. Hur sjuksköterskan förhåller sig till patienterna, samt

utförandet av omvårdnadshandlingarna får en framträdande betydelse för patienterna. Men

hur de omvårdnadshandlingarna genomförs, påverkar i sin tur även sjuksköterskan.

Sarvimäki och Stenbock- Hult (2012) förklarar att i en vårdande relation är sårbarhet och

känslor en form av resurs. Det beskrivs att om det finns en gemensam sårbarhet, kan det

hjälpa sjuksköterskan att kunna förstå mer om vad patienterna går igenom. Men även

sjuksköterskan i sådana situationer är emotionellt sårbar. Genom det kan det skapas en mur

eller bildas ett band mellan sjuksköterskan och patienterna. Snellman (2014) beskriver ur

patienternas perspektiv där de blivit ställda frågan om hur de anser att en vårdande relation

ska vara. Patienterna berättade att de kände ett behov av att sjuksköterskan skulle trösta dem,

men även att de ville lära känna sjuksköterskan och utveckla en sorts vänskaplig relation. Om

det fanns brister i detta medförde det att de kände sig bortglömda. Men en fungerande relation

gjorde att de kände sig bekräftade, vilket i sin tur medförde till fick ökad energi och ett bättre

mående. De strävande efter att vårdrelationen skulle kännas äkta och inte upplevas som

påtvingad (Snellman, 2014).

Bengtsson och Lundström (2015) beskriver att för de flesta människor är döden något

skrämmande. Vilket inom vården kan visa sig hos patienter och närstående men även hos

sjuksköterskan. Sjuksköterskan bör verka som ett empatiskt stöd, samt kunna känna med

patienterna, men samtidigt ha möjlighet till att separera patienternas känslor från dess egna

4 (31)

(Bengtsson & Lundström, 2015). Widell (2016) förklarar om att möta patienter inom palliativ

vård ställer krav på sjuksköterskan. Redan vid det första mötet ska det finnas möjligheter till

att skapa en vårdande relation som innehåller både tillit och förtroende. Men tillsammans med

patienterna och närstående bör sjuksköterskan hålla ett professionellt förhållningssätt. Inom

palliativt vårdande ska sjuksköterskan i möjligast mån kunna föreställa sig om vad patienterna

känner. Men det behöver samtidigt finnas en professionell bedömning i vad som är det bästa

för patienterna (Widell, 2016).

3. Problemformulering

Cancer är en sjukdom som drabbar allt fler människor och patienter som är drabbade av

obotlig cancer är i majoriteten av att vårdas palliativt. Dock vårdas allt fler patienter på

avdelningar där sjuksköterskan inte besitter en specialiserad kunskap i att bedriva palliativ

vård. Sjuksköterskans upplevelse är därmed relevant att belysa, på grund av att få en ökad

förståelse om hur upplevelsen är. Samt uppmärksamma eventuella svårigheter som kan

förekomma och hur de skulle kunna hanteras.

4. Syfte/Frågeställningar

Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med cancer i

palliativt skede.

5. Teoretiska utgångspunkter

Författaren valde att diskutera litteraturöversiktens resultat utefter Rosemarie Rizzo Parses

vårdvetenskapliga teori som handlar om hälsa som mänsklig tillblivelse (Parse, 1981). Med

utgångspunkt i Parses teori fanns det möjlighet att skapa en inblick i de mänskliga

livsvillkoren, i samband med sjuksköterskornas egenuppfattade upplevelser.

Parse (1981) beskriver att människan samexisterar med livets rytm, vilket är det som

formar en människa. Människan i sig är meningssökande som själv ansvarar för sitt

värdesättande. Hälsa beskrivs som en process av utveckling, där upplevelsen av en situation

endast är dess egna. Människan formas av situationer, men kan välja möjligheter i sin

utveckling i hälsans process. En människas mönster är även påverkat av tidigare upplevelser

(Parse, 1981).

Författaren valde ut fyra delar ur Parses nio antaganden om människans tillblivelse

(Wiklund- Gustin & Lindwall, 2017). Människan samexisterar med universum och deltar i

5 (31)

samskapandet av rytmiska mönster i detta universum: Rytmiska mönster verkar som

relationsmönster. Dessa relationsmönster ser olika ut och är unika för alla människor och de

skapas gemensamt med andra individer. Inga relationer är likadana, därför ser de olika ut med

var enskild individ. Mönstren har möjlighet till att formas genom människans samspel med

varandra. Människan är en levande enhet som kontinuerligt deltar i samskapandet av

relationsmönster: Relationsmönstren som bildas uttrycks både på ett verbalt och icke-verbalt

vis. Icke-verbalt sker det bland annat genom blickar, gester, kroppshållning och det sättet som

människan har som verkar berörande. Mänsklig utveckling är att människan-lever-hälsa:

Människans utveckling är en öppen process vilket samtliga individer upplever. När

människan har ett utbyte av energi med sin omgivning och även överskrider gränser så sker

det en utveckling. Upplevelsen av att utvecklas är i sig uppfattningen om vad hälsa är. En del

i det är att människan kan välja hur den ska vara. Detta skapas tillsammans med andra

människor, men det är den enskilde individen som själv väljer sin väg. Genom detta skapar

människan sin egen upplevelse av vad som är meningen just då. Mänsklig utveckling är ett

rytmiskt samskapande av den ömsesidiga relationen mellan människan och universum: I

relationen som är ömsesidig mellan människan och universum så sker det ett energiutbyte.

Människan kan förenas eller skiljas från vissa saker. Detta kan vara genom människor, eller

av händelser som inträffar. Genom detta förändras människan och skapar nya perspektiv,

vilket medför till att tillvaron ges en ny mening och individens universum förändras

(Wiklund- Gustin & Lindwall, 2017).

Wiklund- Gustin och Lindwall (2017) beskriver att i Parses antaganden finns det tre

beröringspunkter. Författaren valde att granska utvalda delar ur två av punkterna: Rytmicitet

och Transcendens. Med rytmicitet menades det att inom relationsmönstren återfinns det både

engagemang och avståndstagande. Människan har friheten att välja mellan dessa, men det

finns inte alltid möjlighet till att välja dem på en och samma gång. I transcendens förklarades

det att människan skapar ett sorts nytt jag från vem den tidigare var och när en människa

utvecklas så förändras även dess verklighet. Olika händelser i livet medför att människan

skapar nya insikter och dess tillvaro får nya perspektiv (Wiklund- Gustin & Lindwall, 2017).

6. Metod

En litteraturöversikt sammanställer information om ett specifikt kunskapsområde (Friberg,

2018). Den skapar en källa med resultat från ett flertal vetenskapliga artiklar, samlande från

6 (31)

olika databaser. Med en kombination av befintlig forskning är det möjligt att skapa en

helhetsförståelse över det fenomen som söks fördjupning i.

6.1 Datainsamling

Sökningar efter vetenskapliga artiklar skedde i databaserna Cinahl Complete (CINAHL

Complete), Medline (MEDLINE with Full Text) och PubMed (Public Medline). Utvalda

databaser användes på grund av att de innehöll artiklar som berörde litteraturöversiktens syfte.

Samtliga databassökningar skedde genom fritextsökningar där ämnesord kombinerades med

synonymer. I Cinahl Complete söktes ämnesord genom Cinahl Subject Headings (CINAHL

Subject Headings). I Medline och PubMed söktes de genom MeSH 2019 (Medical Subject

Headings). Ämnesord som tillämpades var: cancer patients, neoplasms, palliative care,

terminally ill och terminally ill patients. Synonymer som tillämpades var: caring, experiences,

nurses experiences, nursing och providing care. I Cinahl Complete var cancer patients och

caring ämnesord, men i Medline och PubMed var de synonymer. Sökorden kopplades

därefter ihop genom boolesk sökteknik (Östlundh, 2018) där sökorden kombinerats med AND

för att koppla ihop dem och OR för att få träffar på någon utav sökorden. Inklusionskriterier

och exklusionskriterier som författaren använde sig av var att artiklarna skulle vara

publicerade mellan åren 1999 till 2019. Artiklarna som valdes hade inget kriterium att de

skulle vara från ett visst geografiskt område, utan de söktes utifrån ett globalt perspektiv.

Fokus var sjuksköterskor som vårdat cancerpatienter i palliativt skede, ingen specifik

åldersgrupp eller kön inkluderades därmed i sökningen. Ytterligare begränsningar som

genomfördes var att artiklarna skulle vara publicerade på engelska och ha kvalitativ

utformning. Detta på grund av att syftet handlade om att beskriva sjuksköterskors upplevelser

(Friberg, 2018). Artiklarna hade dessutom som krav att de skulle vara vetenskapligt granskade

och innehålla etiska resonemang. Databassökningen redovisas i Bilaga 1.

6.2 Urval

Urvalsprocessen genomfördes utefter ett helikopterperspektiv (Friberg, 2018). Författaren

läste igenom sammanfattningarna i 13 artiklar, om det visade sig att de inte relaterade till

syftet i litteraturöversikten så valdes de bort. Detta resulterade i att tio artiklar granskades

vidare. Enligt nästa steg i Fribergs (2018) metod genomfördes en kvalitetsgranskning utav

utvalda artiklar. Följande frågor formulerades för att säkerhetsställa att artiklarna erhöll en

god kvalitet: vad var syftet, fanns etiska aspekter eller resonemang med, vad var metoden och

7 (31)

hur genomfördes den, vad visade resultatet samt var den granskad och publicerad i en

vetenskaplig tidskrift. Antal artiklar som valdes efter granskningen blev tio stycken. Men efter

att författaren återigen läst igenom artiklarna noggrant så exkluderades två av dem. Detta på

grund av att de inte tydligt beskrev om sjuksköterskornas upplevelser samt att en av dem

redovisade diffust huruvida det funnits med etiska överväganden. Urvalsprocessen ledde till

att åtta vetenskapliga artiklar inkluderades i litteraturöversikten. Artiklarna redovisas i Bilaga

2.

6.3 Dataanalys

I en litteraturöversikt ska valda artiklar läsas igenom fler än en gång av författaren, detta för

att helheten ska förstås (Friberg, 2018). Artiklarnas resultat lästes därmed igenom ett flertal

gånger och översattes till svenska, med viss hjälp av Google Translate. Därefter valdes delar

ur resultaten ut som svarade på litteraturöversiktens syfte och antecknades vid sidan om på ett

papper. Delarna sammanställdes sedan tillsammans i ett dokument. Med hjälp av färgkodning

kunde likheter och skillnader urskiljas. Delarna skrevs sedan upp i ytterligare ett dokument,

där de färgade styckena radades upp och fick preliminärt tillhörande rubriker. Dataanalysen

ledde till att fyra teman identifierades, vilka redovisas i resultatet.

7. Forskningsetiska överväganden

I Vetenskapsrådet (Codex, 2018) beskrivs det att etiska överväganden baserar sig på

forskningssamhällets etiska principer. Principerna ansvarar för att de etiska föreskrifterna

efterlevs och de är till förmån för att förhindra att människor utnyttjas på sin egna bekostnad.

Forskningen regleras utav regler och föreskrifter, men det är samtidigt forskarens egna ansvar

att forskningen som genomförs är av god kvalité och verkar moraliskt rätt. Vid forskning som

involverar människor ska involverade individer bli informerade om vad syftet är med

forskningen. De som deltar ska innan de tackat ja fått information, både muntligt och

skriftligt. De ska även ha möjlighet till att välja om de vill medverka eller om de inte vill.

Informationen som ges ska innehålla all information som skulle kunna påverka individerna

om huruvida de vill delta i forskningen eller ej (Codex, 2018).

I granskandet av artiklarna för att försäkra sig om att sjuksköterskornas autonomi och

integritet respekterats, hade författaren som krav att sjuksköterskorna som deltog skulle ha

blivit informerade om vad syftet var med forskningen. De valda studierna skulle innehålla

etiska överväganden. Författaren granskade artiklarna noggrant för att försäkra sig om att

8 (31)

etiska överväganden beaktats och var inkluderade i texten. Om det inte framkom i studierna

om etiska riktlinjer beaktats, blev de exkluderade. För att minska risken för att förvränga eller

förvanska innehållet granskade författaren valda artiklar kritiskt. Eftersom artiklarna var

publicerade på engelska översattes texterna, för att minska risken för att feltolkningar

uppstod.

8. Resultat

Analysen av artiklarna ledde till att resultatet delades upp i tre teman: Relationens betydelse

med patienter och anhöriga, Att påverkas och involveras känslomässigt och Hinder i att

vårda palliativt.

8.1 Relationens betydelse med patienter och närstående

Sjuksköterskorna beskrev om unika relationer som skapades på grund av att patienterna hade

en begränsad tid kvar att leva. Sjuksköterskorna kände sig priviligierade över möjligheterna

till att bilda speciella typer av relationer där patienterna anförtrodde sig till dem om känslorna

som de upplevde (Daines, Stilos, Moura, Fitch, McAndrew, Gill & Wright, 2013; Tornøe,

Danbolt, Kvigne & Sørlie, 2015). Många patienter vårdades även under en längre tidsperiod

vilket gjorde det möjligt att skapa en givande och tillitsfull relation (Grech, Depares & Scerri,

2018). En djup upplevelse av en medmänsklig känsla infann sig på grund av en ömsesidigt

vårdande relation mellan varandra (Iranmanesh, Abbaszadeh, Dargahi & Cheraghi, 2009).

Sjuksköterskorna fick höra om saker som inte ens närstående visste om (Daines et al., 2013).

Detta beskrevs som hedrande, med tanke på att de i majoriteten av situationerna egentligen

var främlingar till patienterna och möjligen inte kände dem på ett sådant djupt plan (Tornøe et

al., 2015).

Sjuksköterskorna förklarade om att en stor del i den vårdande relationen var att stötta

patienternas närstående. Detta genom att visa medkänsla och empati till dem, eftersom de

under sjukdomstiden blivit utmattade på både ett fysiskt och psykiskt plan (Rui-Shuang,

Qiao-Hong, Feng-Qi & Owens, 2015). De närstående hade även de personliga behov som

sjuksköterskorna försökte uppmärksamma och tillgodose (Iranmanesh, Axelsson, Sävenstedt

& Häggström, 2010).

Sjuksköterskorna beskrev att det uppstod svårigheter i att försöka skapa en balans i vad

som patienterna var i behov av och vad patienternas närstående ansåg vara det lämpligaste

(Daines et al., 2013). Vissa närstående ville inte att patienterna skulle få reda på för mycket

9 (31)

om behandlingen de fick och dess prognos. Sjuksköterskorna förklarade att när sådant

inträffade kände de sig upprörda och de behövde få hjälp och stöd av andra yrkesgrupper

(Canzona et al., 2018). De förklarade också att det i vissa fall fanns svårigheter att anpassa sig

till kulturella normer och religiös tro (Canzona, Love, Barrett, Henley, Bridges, Koontz,

Nelson & Daya, 2018). Sjuksköterskorna i en kinesisk studie förklarade att när patienter gick

bort genomfördes det olika traditionella ritualer. Dock återfanns det en kulturellt relaterad

stigmatisering i att tala om döden och på grund av detta så fanns det närstående till patienterna

som inte var medvetna om hur dödsprocessen gick till. En del av sjuksköterskornas uppgifter

var därmed att beskriva ritualerna för de närstående och finnas där som känslomässigt stöd,

vilket i vissa fall kunde uppfattas som utmanande för dem (Rui-Shuang, Z et al., 2015).

8.2 Att påverkas och involveras känslomässigt

Att vårda patienter som hade begränsad tid kvar att leva var i många fall givande (Rui-Shuang

et al., 2015; Borimnejad, Mardani-Hamooleh, Seyedfatemi & Tahmasebi, 2018). Det beskrevs

som en upplevelse av unikt slag som givit sjuksköterskorna möjlighet till att analysera om vad

meningsfullheten var i deras egna liv (Rui-Shuang et al., 2015). Synsättet på vad som var

viktigt eller ej hade förändrats under tiden de vårdat patienterna. De såg på sina egna liv på ett

annorlunda vis än vad de gjort innan (Iranmanesh et al., 2009; Iranmanesh et al., 2010). Det

förklarades om att de ansåg att ha god hälsa, och att umgås med sina nära och kära var en utav

de viktigaste delarna i livet (Rui-Shuang et al., 2015). Deras egna problem kändes inte så

stora och betydelsefulla längre i relation till vad patienterna gick igenom. Vilket medförde att

de kände tacksamhet över vad de hade i sina liv (Borimnejad et al., 2018; Iranmanesh et al.,

2009; Iranmanesh et al., 2010).

När sjuksköterskorna befann sig i situationer som de upplevde sig inte ha tillräcklig

kontroll över, uppstod känslor som nedstämdhet och bedrövelse. Även känslor av hopplöshet

och frustration uppkom på grund av att det inte gick att bota patienterna. De gjorde sitt bästa

för att patienterna skulle känna sig bekväma, men de hade i åtanke att någon lösning på

situationen inte existerade (Grech, Depares & Scerri, 2018; Tornøe et al., 2015; Iranmanesh et

al., 2010). De förklarade att patienterna visste om att de hade begränsad tid kvar att leva och

stressen de upplevde överfördes till sjuksköterskorna (Borimnejad et al., 2018). Detta

medförde att sjuksköterskorna på ett känslomässigt plan upplevde att de inte gjorde ett

tillräckligt bra arbete i att hjälpa patienterna att finna frid. Känslor som otillräcklighet och

hjälplöshet uppkom hos sjuksköterskorna när patienterna var ångestfyllda och i

10 (31)

förnekelsefaser, under tiden som sjuksköterskorna försökte att trösta dem. Även närstående

kunde rikta sin aggression och frustration mot dem. Även fast de förstod varför de gjorde det,

så var det emotionellt påfrestande (Tornøe et al., 2015).

Känslomässiga påfrestningar som uppkom var att de ifrågasatte meningen med livet samt

att de reflekterade över sin egenupplevda ångest angående sjukdomslidande och död (Rui-

Shuang et al., 2015; Tornøe et al., 2015). De förklarade att cancer och död skulle kunna

drabba vem som helst, när som helst (Rui-Shuang et al., 2015).

Det var emotionellt påfrestande när de relaterade till sina egna närstående i vårdandet av

patienterna (Grech et al., 2018; Tornøe et al., 2015; Canzona et al., 2018). De relaterade även

till sig själva när patienterna var i deras egen ålder (Iranmanesh et al., 2010). Vid vården av

unga patienter kunde de se sina barn i dem (Grech et al., 2018) och om patienterna själva hade

barn så upplevde sjuksköterskorna att det var känslosamt att hantera, på grund av att många

av de själva var föräldrar (Tornøe et al., 2015; Canzona et al., 2018; Iranmanesh et al., 2010).

Sjuksköterskorna var medvetna om att de var tvungna att sätta gränser känslomässigt, men att

kunna hålla de gränserna i alla sorters situationer var problematiskt och svårt att hantera

(Canzona et al., 2018). Att sträva efter att finna en balans mellan att vara nära patienterna och

att ha ett professionellt avstånd, var något som användes som en hanteringsstrategi.

Sjuksköterskorna menade att om de inte använde sig av hanteringsstrategier, kunde det vara

svårt att handskas med ångestkänslorna som vårdandet av patienterna framkallade

(Iranmanesh et al., 2010).

8.3 Hinder i att vårda palliativt

Sjuksköterskorna beskrev att läkare kunde erbjuda en del av patienterna att genomgå fler

behandlingar, vilka ändå inte skulle medföra någon direkt skillnad (Canzona et al., 2018).

Detta genomfördes trots att de såg att patienterna upplevde ökat lidande (Iranmanesh et al.,

2009; Iranmanesh et al., 2010). Sjuksköterskorna beskrev att de i många fall ansåg att istället

för att sätta in fler undersökningar och behandlingar, så skulle patienterna få möjlighet till att

dö i frid (Grech et al., 2018). De ansåg dock att det var svårt att samtala och resonera med

läkarna om vad de upplevde sig vara det lämpligaste alternativet (Canzona et al., 2018).

Svårigheter i att kommunicera med patienterna uppkom även som konsekvens av att

patienterna inte fått tillräckligt med information, eller att de inte förstod vad som skedde med

deras vård. Sjuksköterskorna förklarade att i de situationerna kände de sig maktlösa och vid

ett flertal tillfällen så visste de inte vad de skulle säga till patienterna (Canzona et al., 2018).

11 (31)

En god och fungerande kommunikation där en jämlik respekt mellan sjuksköterskor och

andra yrkesgrupper återfanns var viktig (Grech et al., 2018; Daines et al., 2013). I många fall

upplevde sjuksköterskorna att deras åsikter inte togs på speciellt stort allvar och att de var

därmed tvungna att bedriva vården genom andras beslut. Detta trots att de inte alltid höll med

om att det var det bästa alternativet (Grech et al., 2018). Sjuksköterskorna förklarade även att

det fanns en avsaknad av stöd till dem, där de i många fall fick tillgodose patienternas behov

på egen hand utan stöd eller hjälp av andra yrkesgrupper (Iranmanesh et al., 2009).

Tidsbrist beskrev som en begränsande faktor i att bedriva palliativ vård. På grund av

sjuksköterskebrist fanns det inte alltid tid till att interagera med patienterna i den mån de

egentligen hade velat. För de visste om att patienterna egentligen behövde dem inne hos sig

på rummen en stor del av tiden (Iranmanesh et al., 2009).

En känsla av begränsad kompetens infann sig hos sjuksköterskorna trots att de förklarade

att de gjorde sitt bästa. De kände ett sviktande självförtroende och att de upplevde vissa

självbegränsningar som de menade påverkade vårdkvalitén. Detta medförde att

sjuksköterskorna upplevde en moralisk stress gentemot patienterna. De beskrev vidare att de

var i behov av mer utbildning i att vårda patienter i palliativt skede (Rui-Shuang et al., 2015).

Sjuksköterskorna förklarade att det var påfrestande att vårda patienterna och att det i längden

kunde resultera i utmattningssyndrom (Borimnejad et al., 2018).

9. Diskussion

Diskussionen består av två delar, metoddiskussion och resultatdiskussion. I

metoddiskussionen kommer litteraturöversiktens styrkor och svagheter att uppmärksammas

och lyftas fram. I resultatdiskussionen kommer uppvisat resultat att diskuteras, uppdelat i två

teman: Hantering av känslor och Behov av ökad kunskap.

9.1 Metoddiskussion

Litteraturöversikten utgick ifrån Fribergs (2018) metod i att skriva litteraturöversikter.

Metoden var passande eftersom den på ett strukturerat vis beskrev hur arbetet skulle läggas

upp. Till en början användes endast databaserna Cinahl Complete och Medline i sökningarna.

Men efter författaren insett att artikelutbudet och tillgängligheten av artiklar var för

begränsad, inkluderades även databasen PubMed. Artikeln som valdes i PubMed återfanns

först i Cinahl Complete, men den fanns ej tillgänglig där utan kostnad. Enligt Östlundh (2018)

var databaserna relevanta att använda på grund av att de innehöll vårdvetenskapliga artiklar.

12 (31)

Sökningarna i de tre databaserna genomfördes så lika som möjligt. Sökningarna visade att

ett flertal av artiklarna som hittades, var återkommande i samtliga databaser. Vilket

författaren anser visade att kombinationerna av sökord fungerade. En stor tid lades ned på att

söka efter artiklarna i databaserna. Den andra sökningen i Cinahl Complete genererade i 196

träffar, vilket var ett stort antal. Sökningen inkluderades dock ändå på grund av att författaren

lade ner tiden att läsa igenom samtliga titlar och att det resulterade i att en artikel hittades.

Tidsbegränsningen mellan åren 1999–2019 sattes på grund av svårigheter att finna

relevanta artiklar inom en snävare tidsram. Även fast det inte fanns med artiklar i resultatet

som var äldre än år 2009 så valde författaren detta, för att inte gå miste om artiklar som hade

kunnat vara värdefulla. Svagheten med att ha ett brett tidsspann är att det kan medföra att

studiernas resultat blir föråldrade. Dock var utbudet av artiklar begränsat och eftersom de

hade som syfte att beskriva upplevelserna hos sjuksköterskorna, så ansåg författaren att även

äldre studier var lämpliga.

Litteraturöversiktens resultatdel utgår endast från studier som var kvalitativa. Friberg

(2018) beskriver att det finns ett stort antal vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod att

välja på i databaserna. Därmed kan det vara en svaghet att endast välja dessa, eftersom det

finns en risk att värdefulla studier missas på grund av den stora mängden. Men eftersom syftet

med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskornas upplevelse, ansåg författaren att

kvalitativa studier var mest lämpliga.

Artiklarnas hade som krav att de skulle vara publicerade på engelska. Segesten (2018)

menar att engelska är det officiella språket för vetenskap. Samt om studier publiceras på

engelska skapar det en räckvidd som når ut längre. Resultatdelen översattes till svenska, med

viss hjälp av Google Translate. Detta genomfördes för att undvika eventuella feltolkningar.

Artiklarna hade som krav att de skulle vara vetenskapligt granskade. I Cinahl Complete

användes peer-reviewd som avgränsning, vilket inte fanns som avgränsning i Medline och

PubMed. Östlundh (2018) beskriver att endast för att artiklarna är vetenskapligt granskade

eller publicerade i en vetenskaplig tidskrift så säkerhetsställer det inte att de är vetenskapliga.

För att försäkra sig om att artiklarna erhöll en god kvalitet och var vetenskapligt granskade,

undersökte författaren artiklarnas delar samt sidantalet enligt Östlundh (2018).

Etiska aspekter granskades genom att författaren sökte i texterna om det beskrevs om

etiska överväganden. I en av artiklarna stod det kortfattat och oklart om det, vilket kan

medföra att de etiska aspekterna i den kan vara av en sämre kvalitet än de andra. Denna

inkluderades dock ändå eftersom den i viss mån nämnde att etiska aspekter beaktats.

13 (31)

Två av artiklarna hade med samma författare och vissa likheter, men även skillnader. När

författaren upptäckte detta så övervägdes det om båda av dem skulle vara med. Men efter

noggrann analys av delarna ansåg författaren att de skiljde sig åt tillräckligt mycket för att

både skulle kunna inkluderas. Hade dock utbudet av artiklar varit större är det möjligt att en

av dem exkluderats.

Endast författaren läste artiklarna, vilket kan ses som både en styrka och en svaghet. Att

läsa texterna individuellt gav en möjlighet till att resultaten förstods och tolkades enhälligt

utan någon annans åsikter och tankar. Det är dock möjligt att feltolkningar skett på grund av

att texterna endast analyseras och därefter formuleras utifrån endast en individs perspektiv.

9.2 Resultatdiskussion

Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med cancer i

palliativt skede. Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde en blandad variation av

känslor, tankar och upplevelser. Relationerna med patienterna och närstående var av en

betydande roll. Det framkom även att det fanns hinder och begränsningar i att vårda palliativt,

där det beskrevs om upplevda svårigheter och brister.

Författaren genomförde resultatdiskussionen utifrån egna reflektioner relaterade till

tidigare forskning, vetenskapliga artiklar och Parses vårdvetenskapliga teori.

9.2.1 Hantering av känslor

Sjuksköterskorna ansåg att vårda patienter med begränsad tid kvar att leva var en upplevelse

av unikt slag. Sjuksköterskorna involverades känslomässigt, vilket visade sig vara både

positivt och negativt. De fick nya perspektiv i synsätten på deras egna liv och de reflekterade

över om vad i livet som uppfattades vara viktigt eller ej. I Parses vårdvetenskapliga teori

beskrivs det att människan formas utav de situationer som den befinner sig i (Parse, 1981). Ur

Parses teori beskriver Wiklund- Gustin och Lindwall (2017) att människor blir påverkade utav

tidigare händelser som inträffat. Vidare beskriver de att när människor genomgår en

utveckling så förändras även deras verklighet. Vilket i sin tur medför att nya prioriteringar i

deras liv görs. Sjuksköterskorna förklarade att det fanns möjligheter till att skapa givande

relationer på grund av att många av patienterna hade långa vårdtider på avdelningarna. Vilket

Widell (2014) även hävdar är viktigt att sjuksköterskorna skapar. Men parallellt i bildandet av

relationerna, återfanns det även en strävan hos sjuksköterskorna i att finna en balans.

Balansen grundade sig i att ha goda vårdande relationer med patienterna, men samtidigt hålla

14 (31)

en professionell distans. Wiklund- Gustin och Lindwall (2017) beskriver om Parses antagande

om rytmicitet. Med det menas att i relationer mellan människor återfinns det både ett

engagemang och ett avståndstagande. Att kunna välja mellan dessa på en och samma gång är

dock inte alltid möjligt, vilket kan bidra till att vissa svårigheter uppstår. Relaterat till Parse

antagande anser författaren att det är möjligt att viss problematik kan skapas i att försöka

balansera en vårdande relation med patienterna, men samtidigt inte bli för känslomässigt

involverad. I en studie av Mok och Chiu (2004) berättade sjuksköterskan att relationer med

vissa patienter vidareutvecklades till vänskaper och genom det blev sjuksköterskan som en del

utav patienternas familj. Snellman (2014) beskriver att patienter förklarade att de strävade

efter att bygga upp äkta relationer med sjuksköterskan och genom det ville de uppnå

relationer av vänskapligt slag. Relaterat till Ternstedt och Norberg (2014) hävdar författaren

att det är en del i sjuksköterskornas ansvar att skapa en tillitsfull och hälsofrämjande relation

med patienterna. Men som tidigare beskrivits att det behöver finnas med en professionell

distans inom relationerna. Vilket även bekräftas i en studie av Peterson et al. (2010) som

förklarar att det är nödvändigt att sjuksköterskorna sätter professionella gränser, som ett

skydd för dem mot att påverkas i för stor omfattning. Författaren anser att problematik kan

uppstå om sjuksköterskorna intar en roll som familjemedlemmar till patienterna. Eftersom det

skapats starka band, kan sedan sjuksköterskornas sorg över patienternas bortgång, ta överhand

från de närståendes. I sådana situationer blir det svårhanterligt för sjuksköterskorna att

fokusera på vad som är deras roll och ansvar, vilket enligt Socialstyrelsen (2013) är att stötta

de anhöriga. Därför anser författaren att det är en essentiell del i vårdandet att

sjuksköterskorna har i åtanke om att det är nödvändigt att det ska finns en balans, mellan att

ha en professionell och personligt vårdade relation. Både för att kunna bedriva en god vård,

samt för att minska risken av att påverkas på för hög nivå. Dock anser författaren att det kan

vara svårt att distansera sig på ett sätt som inte gör att patienterna och närstående tycker att

den vårdande relationen påverkas negativt. Vilket kan relateras till vad Snellman (2014)

beskriver om att patienterna önskar en vårdande relation som känns äkta och verkar

hälsofrämjande.

Sjuksköterskorna beskrev om otillräckligt med stöd i vårdandet och att de i många fall var

tvungna att tillfredsställa patienternas behov på egen hand. Samt att de reflekterade över sin

egen ångest över att drabbas av sjukdom och död. I en studie av Melvin (2012) beskrivs det

om sjuksköterskor som vårdade palliativt och att de kände ett behov av att samtala samt

reflektera med andra om vad de upplevde. I Nationella vårdprogrammet för palliativ vård

(2016) beskrivs det om handledning. Handledningen ska verka som ett känslomässigt stöd för

15 (31)

vårdpersonal, som vårdar patienter i psykiskt påfrestande situationer. Det ska alltså vara ett

forum för sjuksköterskor där det finns möjlighet till att tänka ut hanteringsstrategier i hur

svårhanterliga känslor ska hanteras och bearbetas. Handledningen sker genom gemensamma

reflektioner inom samtalsgrupper. Författaren håller med om att det är betydelsefullt att

erbjuda någon form av handledning. På grund av att om sjuksköterskorna vet att det kommer

erbjudas tillfällen där de kan ventilera med varandra, kan det i sin tur hjälpa dem att orka

fortsätta arbeta. De behöver inte bära på tunga känslor på egen hand, utan det finns utrymme

för gemensam reflektion. Hänvisat till Bengtsson och Lundström (2015) beskrivs det att innan

sjuksköterskor vårdar patienter palliativt, bör de ha bearbetat sina egna känslor angående

sjukdomar och död. Författaren anser att när sjuksköterskorna som visas i resultatet inte

besitter ett specialiserat kunnande, är det möjligt att de inte hunnit bearbetat sina egna känslor.

Vilket handledningen skulle kunna vara till hjälp med.

9.2.2 Behov av ökad kunskap

Sjuksköterskorna i ett flertal av artiklarna upplevde hinder i att vårda cancerpatienter i

palliativt skede. De beskrev om tillfällen där det fanns brister i kommunikationen med andra

yrkesgrupper. De förklarade även att sjuksköterskorna kände att deras åsikter vid många av

tillfällena inte togs tillräckligt på allvar. Trots att en studie av Isaacson et al. (2019) tyder på

att sjuksköterskor är en av de yrkesgrupper som spenderar störst tid tillsammans med

patienterna. Vidare förklarade sjuksköterskorna att de ansåg att det fanns begränsningar i

deras kompetens. Samt att deras grad av självförtroende varierande. Detta i sig medförde att

moralisk stress uppkom. Den moraliska stressen bidrog till att de reflekterade över huruvida

de bedrev vård av bästa möjliga kvalité. I en studie av Schaefer, Zoboli och Vieira (2018)

beskrivs det att sjuksköterskor som drabbas av moralisk stress upplever känslor såsom

hopplöshet, ångest, frustration eller ledsamhet. Sjuksköterskorna i ett flertal av artiklarna

förklarade att de var i behov av utökad kunskap och ytterligare utbildning. Enligt Wallerstedt

(2012) har sjuksköterskor som är specialiserade inom palliativ vård bredare kompetens samt

en särskild kunskap i området. Till skillnad från sjuksköterskor som vårdar inom allmän

palliativ vårdform, där de endast har en grundläggande kunskap. Detta resonemang kan

relateras till Blaževičienė et al. (2017) studie där det förklaras om sjuksköterskor som arbetar

på en onkologisk avdelning. Sjuksköterskorna menar att de inte har tillräckligt med kunskap

för att vårda patienter i ett palliativt skede. I en studie av Eriksson, Wahlström och Melin-

Johansson (2015) beskrivs det att när sjuksköterskor deltar i utbildningar inom palliativt

16 (31)

vårdande, resulterar det i ökad kunskap och förhöjningar av självförtroendet. Relaterat till

Wallerstedt anser författaren att otillräcklig kunskap hos sjuksköterskorna kan medföra till

svårigheter. Som tidigare nämnt fanns det med känslomässiga involveringar för

sjuksköterskorna vid vårdandet av patienterna. Vilket författaren menar är något som kan

medföra att sjuksköterskorna vill göra och påverka mer, än vad som kanske är möjligt eller

inom deras kompetensområde. På Regionalt Cancercentrum (2018) erbjuds det

internetbaserade utbildningar för sjuksköterskor som bedriver allmän palliativ vård

(Cancercentrum, 2018). Utbildningarna har som mål att öka kompetensen och kunskapen hos

sjuksköterskor. Det finns inget krav på att det ska finnas förkunskaper och de kan genomföras

på egen hand, eller gemensamt i grupp. De innefattar fyra stycken områden. Områdena

handlar om att lindra symtom, ha en god kommunikation, skapande av relationer och hur

anhörigstöd ska bedrivas. Vilket Socialstyrelsen (2013) har som rekommendation i vad

kommunikation hos sjuksköterskor bör ingå i. Författaren anser att ökad utbildning kan

medföra till att sjuksköterskorna blir säkrare på var dess begränsningar finns och vad som är

inom deras ansvarområden. Samt att de får ytterligare redskap i hur de ska hantera vårdandet

av patienterna samt i hur de ska stötta närstående. Socialstyrelsen (2013) beskriver att när

vårdpersonal erbjuds utökad utbildning så kan det leda till ekonomiska konsekvenser för

verksamheten, på grund av att det är en stor grupp anställda som måste utbildas. Författaren

anser att eftersom sjuksköterskorna yttrar sig om att hinder och begränsningar finns, skulle

vidare utbildningar kunna medföra till förbättrad vårdkvalité och att risken att drabbas av

utmattningssyndrom minskar.

10. Kliniska implikationer

Författarens syfte med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att

vårda cancerpatienter i palliativt skede. En ökad kunskap i detta område kan bidra till att

sjuksköterskornas upplevelser hamnar i större fokus. I och med att det återfanns uttryck för

behov av vidare utbildning, anser författaren att någon form av utbildningstillfällen i palliativ

vård, är något som skulle kunna erbjudas direkt sjuksköterskorna anställs. Trots att det finns

ekonomiska aspekter att beakta, menar författaren att utbildningarna i sig kan verka som en

förebyggande åtgärd för att sjuksköterskorna inte ska uppleva att vårdandet blir för

emotionellt påfrestande. Internetbaserade utbildningar är ett bra utbildningsalternativ, men att

det även, i största möjliga mån, ska erbjudas fysiska utbildningstillfällen. Författaren har som

vidare förslag att när patienter vårdas palliativt på avdelningarna så har sjuksköterskorna i

17 (31)

sluten av arbetspassen gemensamma möten. Vid sådana möten kan de berätta om hur de

upplevt arbetspasset samt om de känner att de vill dela med sig av specifika situationer eller

händelser. Mötena kan i sig verka som en sorts emotionell container, där sjuksköterskorna

kan sträva efter att lämna kvar känslomässigt betungande tankar.

11. Förslag till fortsatt forskning

Forskning om sjuksköterskans upplevelse av att vårda cancerpatienter palliativt, ter sig något

begränsad. En del av forskningen som fanns tillgänglig baserade sig på kvantitativa metoder,

trots att syftena var att beskriva sjuksköterskornas upplevelser. Det framkom inte heller i

studierna om cancer var en sjukdom som hade emotionell påverkan. Eftersom allt fler

människor drabbas, så är det möjligt att det kan finnas med känslomässig involvering eller

personligt relaterande. Därför borde framtida forskning fokusera mer på kvalitativa data och

sjukdomen cancer.

12. Slutsats

Litteraturöversiktens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter

med cancer i ett palliativt skede. Resultatet tydde på att en stor del av upplevelserna handlade

om känslorna som vårdandet frambringade. Det är därmed av vikt att sjuksköterskor som

vårdar cancerpatienter palliativt erbjuds hjälpmedel, för få möjlighet till att förbereda sig och

hantera känslorna som vårdandet av palliativa patienter ger.

18 (31)

13. Referensförteckning

* Artiklar som återfinns i resultatet

Bengtsson, M., & Lundström, U. (2015). Mötet med döende och närstående. I Palliativ vård.

(s. 112–115). Malmö: WikingTryck AB.

Blaževičienė, A., Beckstrand L, R., Čivinskienė, V., & Newland A, J. (2017). Oncology

nurses’ perceptions of obstacles and role at the end-of-life care: cross sectional survey.

BMC Palliative Care, 16:74. doi: 10.1186/s12904-017-0257-1

* Borimnejad, L., Mardani-Hamooleh, M., Seyedfatemi, N., & Tahmasebi, M. (2018).

Palliative Nursing for Cancer Patients as an Abstract Concept: A Hermeneutic Study.

The Journal of Nursing Research, 26(4): 260–265. doi:

10.1097/jnr.0000000000000232

Cancerfonden. (2018). Cancer i siffror. Hämtad 20 oktober, 2019, från Cancerfonden,

https://www.cancerfonden.se/cancer-i-siffror

Cancercentrum. (2018). Webbutbildning allmän palliativ vård. Hämtad 26 november, 2019,

från Cancercentrum, https://www.cancercentrum.se/norr/vara-uppdrag/palliativ-

vard/palliativt-kompetenscentrum/webbutbildning-palliativ-vard/

* Canzona, M-R., Love, D., Barrett, R., Henley, J., Bridges, S., Koontz, A., Nelson, S., &

Daya, S. (2018). ”Operating in the dark”: Nurses’ attempts to help patients and

families manage the transition from oncology to comfort care. JCN- Journal of

Clinical Nursing, 27(21–22): 4158–4167. doi: 10.1111/jocn.14603

Ching, S., Lai, X., & Wong, F. (2018). The experience of caring for patients at the end-of-life

stage in non-palliative care settings: a qualitative study. BMC Palliative Care, 17;116.

doi: /10.1186/s12904-018-0372-7

Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Vårdvetenskap för vårdprofessionerna. I Hälsa och

vårdande: i teori och praxis. (s. 300–301) Stockholm: Natur & Kultur

* Daines, P., Stilos, K., Moura, S., Fitch, M., McAndrew, A., Gill, A., & Wright, F. (2013).

Nurses’ experiences caring for patients and families dealing with malignant bowel

obstruction. International Journal of Palliative Nursing, 9(12): 593–598. doi:

https://doi.org/10.12968/ijpn.2013.19.12.593

Eriksson, G., Wahlström, T., & Melin- Johansson, C. (2015). The need for palliative care

education, support, and reflection among rural nurses and other staff: A quantitative

study. Palliative and Supportive Care, (13): 265–274. doi:

10.1017/S1478951513001272

Finnström, B. (2014). Den professionella sjuksköterskan i dagens vård. I E. Dahlborg-

Lyckhage, (Red.), Att bli sjuksköterska- en introduktion till yrke och ämne (s. 62).

Lund: Studentlitteratur AB.

https://www.cancerfonden.se/cancer-i-siffrorhttps://www.cancercentrum.se/norr/vara-uppdrag/palliativ-vard/palliativt-kompetenscentrum/webbutbildning-palliativ-vard/https://www.cancercentrum.se/norr/vara-uppdrag/palliativ-vard/palliativt-kompetenscentrum/webbutbildning-palliativ-vard/https://doi.org/10.12968/ijpn.2013.19.12.593

19 (31)

Friberg, F. (2018). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg, (Red.). Dags för uppsats:

Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 72–73, 141–151). Lund:

Studentlitteratur AB.

Gill, F., & Duffy, A. (2013). Caring for cancer patients on non-specialist wards. British

Journal of Nursing, 19(12). doi: /10.12968/bjon.2010.19.12.48654

Grov, E., & Lorentsen, V., (2011). Omvårdnad vid cancersjukdomar. I D. Stubberud, H.

Almås & R. Grønseth. (Red.). Klinisk omvårdnad 2 (s. 401–409). Stockholm: Liber

AB.

* Grech, A., Depares, J., & Scerri, J. (2018). Nurses’ Experiences Providing End-of-Life Care

to Adults With Hematologic Malignancies. Journal of Hospice & Palliative Nursing,

20(3): 237. doi: 10.1097/NJH.0000000000000433

Henriksson, O., & Rasmusson, M. (2013). Cellen. I Fysiologi: med relevant anatomi (s. 40-

42) Lund: Studentlitteratur.

* Iranmanesh, S., Abbaszadeh, A., Dargahi, H., & Cheraghi, M A. (2009). Caring for People

at the End of Life: Iranian Oncology Nurses’ Experiences. Indian Journal of Palliative

Care, 15(2): 141-147. doi: 10.4103/0973-1075.58461

* Iranmanesh, S., Axelsson, K., Sävenstedt, S., & Häggström, T. (2010). Caring for Dying

and Meeting Death: Experiences of Iranian and Swedish Nurses. Indian Journal of

Palliative Care,16(2): 90–96. doi: 10.4103/0973-1075.68405

Isaacson, M., Minton, M., DaRosa, P., & Harming, S. (2019). Nurse Comfort With Palliative

and End-of-Life Communication: A Rural and Urban Comparison. Journal of Hospice

& Palliative Nursing, 21(1): 38–45. doi: 10.1097/NJH.0000000000000483

Kahrazei, F., & Karami, A. (2018). The role of daily spiritual experiences in hope and

posttraumatic growth in patients with leukemia. Health, Spirituality and Medical

Ethics, 5(2): 23–39. doi: 10.29252/jhsme.5.2.23

Leksell, J., & Lepp, M. (2013). Sjuksköterskans kärnkompetenser. Stockholm: Liber AB.

Melvin, C. S. (2012). Professional compassion fatigue: what is the true cost of nurses

caring for the dying?. International Journal of Palliative Nursing, 18(12): 606–611.

doi: 10.12968/ijpn.2012.18.12.606

Mok, E., & Chiu, P. C. (2004). Nurse–patient relationships in palliative care. Journal of

advanced nursing, 48(5): 478–481. doi: 10.1111/j.1365-2648.2004.03230.x

Nationella vårdprogrammet för palliativ vård. (2016). Tema: Allmän palliativ vård. Hämtad

23 november 2019, från Nationella Rådet för Palliativ Vård, https://www.nrpv.se/wp-

content/uploads/2018/03/2016-1-palliativ-vard-allman-palliativ-vard.pdf

Parse, R. (1981). Assumptions about man and health rooted in the human sciences. Man-

living-health a theory of nursing. (s. 25–33). John Wiley & Sons, Inc

https://doi.org/10.12968/ijpn.2012.18.12.606https://www.nrpv.se/wp-content/uploads/2018/03/2016-1-palliativ-vard-allman-palliativ-vard.pdfhttps://www.nrpv.se/wp-content/uploads/2018/03/2016-1-palliativ-vard-allman-palliativ-vard.pdf

20 (31)

Peterson, J., Johnson, M., Halvorsen, B., Apmann, L., Chang, P. C., Kershek, S., Scherr, C.,

Ogi, M., & Pincon, D. (2010). Where do nurses go for help? A qualitative study of

coping with death and dying. International Journal of Palliative Nursing, 16(9): 432–

438. doi: 10.12968/ijpn.2010.16.9.78636

* Rui-Shuang, Z., Qiao-Hong, G., Feng-Qi, D., & Owens, G R. (2015).

Chinese oncology nurses' experience on caring for dying patients who are on

their final days: A qualitative study. International Journal of Nursing Studies, 52(1):

288–296. doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2014.09.009

Sarvimäki, A., & Stenbock-Hult, B. (2012). Omvårdnad som moralisk sårbarhet. I

Omvårdnadens etik- sjuksköterskan och det moraliska rummet (s. 16–17). Stockholm:

Liber AB.

Schaefer, R., Pavone Zoboli, C. L. E., & Vieira, M. (2018). MORAL DISTRESS IN

NURSES: A DESCRIPTION OF THE RISKS FOR PROFESSIONALS. Texto

Contexto Enferm, 27(4). doi: /10.1590/0104-07072018004020017

Segesten, K. (2018). Att välja ämne och modell. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:

Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 51). Lund: Studentlitteratur.

Snellman, I. (2014). Vårdrelationer – en filosofisk belysning. I F. Friberg, & J. Öhlén (Red.),

Omvårdnadens grunder. Perspektiv och förhållningssätt (s. 440–442). Lund:

Studentlitteratur AB.

Socialstyrelsen. (2013). Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede.

Hämtad, 23 november, från Socialstyrelsen,

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19107/2013-6-4.pdf

Svensk Sjuksköterskeförening. (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 26

november, 2019, från Svensk sjuksköterskeförening:

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-

svensk-sjukskoterskeforening/etik-

publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf

Ternestedt, B-M., & Norberg, A. (2014). Omvårdnad ur livscykelperspektiv- identitetens

betydelse. I F. Friberg, & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder- Perspektiv och

förhållningssätt (s. 57–58). Lund: Studentlitteratur AB.

* Tornøe., K. A., Danbolt, L. A., Kvigne, K., & Sørlie, V. (2015). The challenge of

consolation: nurses’ experiences with spiritual and existential care for the dying-a

phenomenological hermeneutical study. BMC Nursing, 14(62), doi: 10.1186/s12912-

015-0114-6

Vetenskapsrådet. (2018.). Om forskningsetik. Hämtad 12 oktober, 2019, från Codex,

http://www.codex.vr.se/forskningsetik.shtml

Wallerstedt, B. (2012). Utmaningar, utsatthet och stöd i palliativ vård utanför

specialistenheter. (s. 9, 15, 20–21). (Doktorsavhandling, Örebro Universitet,

Vårdvetenskap).

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19107/2013-6-4.pdffile://///users/saraholmberg/Desktop/Svensk%20Sjuksköterskeförening.%20(2017).%20ICN:s%20etiska%20kod%20för%20sjuksköterskor.%20Hämtad%2026%20november,%202019,%20från:%20https:/www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdffile://///users/saraholmberg/Desktop/Svensk%20Sjuksköterskeförening.%20(2017).%20ICN:s%20etiska%20kod%20för%20sjuksköterskor.%20Hämtad%2026%20november,%202019,%20från:%20https:/www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdffile://///users/saraholmberg/Desktop/Svensk%20Sjuksköterskeförening.%20(2017).%20ICN:s%20etiska%20kod%20för%20sjuksköterskor.%20Hämtad%2026%20november,%202019,%20från:%20https:/www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf

21 (31)

Wallerstedt, B., Benzien, E., Schildmeijer, K., & Sandgren, A. (2018). What is palliative

care? Perceptions of healthcare professionals. Scandinavian Journal of Caring

Sciences, 3; 77-84. doi: /10.1111/scs.12603

Widell, M. (2016). Palliativ vård. I Palliativ vård. (s. 40–42). Stockholm: Sanoma Utbildning

AB.

Wiklund- Gustin, L., & Lindwall, L. (2017). Rosemarie Rizzo Parses teori om hälsa som

mänsklig tillblivelse- att utvecklas som person. I Omvårdnadsteorier i klinisk praxis

(s. 204-211). Stockholm: Natur & Kultur.

Östlundh, L. (2018). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning

för litteraturbaserade examensarbeten (s. 59–80). Lund: Studentlitteratur AB.

22 (31)

14. Bilaga 1. Sökmatris

Databas Sökord Antal

träffar

Begränsningar Antal lästa abstrakt Antal lästa

artiklar

Valda artiklar till resultat, se bilaga

2.

Cinahl

Complete

Datum:

11/10

Nurses experiences OR

Experiences AND MH Caring

OR Providing care

AND

MH Terminally ill patients OR

MH Palliative care AND MH

Neoplasms OR MH Cancer

Patients

86

1999–2019

Peer reviewd

Engelska

32 11 Canzona, M-R., Love, D., Barrett,

R., Henley, J., Bridges, S., Koontz,

A., Nelson, S., & Daya, S. (2018)

Daines, P., Stilos, K., Moura, S.,

Fitch, M., McAndrew, A., Gill, A.,

& Wright, F. (2013)

Iranmanesh, S., Abbaszadeh, A.,

Dargahi, H., & Cheraghi, M. A.

(2009)

Iranmanesh, S., Axelsson, K.,

Sävenstedt, S., & Häggström, T.

(2010)

23 (31)

Medline

Datum:

16/10

Nursing OR Nurses

experiences OR Experiences

AND Caring OR Providing

care

AND

Terminally ill patients [MeSH]

OR Palliative care [MeSH]

OR Terminal care [MeSH]

AND Neoplasms [MeSH] OR

Cancer patients

49 1999–2019

Engelska

25 10 Grech, A., Depares, J., & Scerri, J.

(2018)

Rui-Shuang, Z., Qiao-Hong, G.,

Feng-Qi, D., & Owens, G. R.

(2015)

24 (31)

Cinahl Complete

Datum:

20/10

Nurses

experiences OR

Experiences AND

MH Caring OR

Providing care

AND

MH Terminally ill

patients OR MH

Palliative care

AND MH

Neoplasms OR

MH Cancer

Patients

196 1999–2019

Peer reviewd

Engelska

27 5 Tornøe., K.A.,

Danbolt, L. A.,

Kvigne, K., &

Sørlie, V. (2015)

25 (31)

PubMed

Datum:

25/10

Nurses

experiences OR

Experiences AND

Caring OR

Providing care

AND

Terminally ill

patients [MeSH]

OR Palliative

care [MeSH]

AND Cancer

Patients

81 1999–2019

Engelska

2 1 Borimnejad, L.,

Mardani-

Hamooleh, M.,

Seyedfatemi, N.,

& Tahmasebi, M.

(2018)

26 (31)

15. Bilaga 2. Matris över urval av artiklar till resultat

Författare Titel År, land, tidskrift

Syfte

Metod

(Urval och

datainsamling, analys)

Resultat

Borimnejad, L.,

Mardani-

Hamooleh, M.,

Seyedfatemi, N.,

& Tahmasebi,

M.

Palliative Nursing

for Cancer Patients

as an Abstract

Concept: A

Hermeneutic

Study.

År: 2018

Land: Iran

Tidskrift: The

Journal of

Nursing

Research

Att undersöka iranska

sjuksköterskor

upplevelser av att vårda

cancerpatienter som

övergått från kurativ till

palliativ vård.

Metod: Kvalitativ studie

Urval: 14 sjuksköterskor

som arbetade inom

onkologi.

Datainsamling:

Individuella intervjuer

ansikte mot ansikte,

genomförda under en

tremånadersperiod.

Analys: Teamwork och

en sju-stegsanalys

genomförd av författarna.

Sjuksköterskorna beskrev

om att vårda patienter

palliativt var ett hårt arbete

som var stressande. Det var

påfrestande emotionellt och

de upplevde känslor av

ledsamhet när de verkade

stöttande till patienterna och

anhöriga. Sjuksköterskorna

beskrev arbetet som

påfrestande. De beskrev sig

dock ha blivit mer

tacksamma över sina egna

liv, och att de inte var lika

rädda för döden längre.

Canzona, M-R.,

Love, D.,

Barrett, R.,

Henley, J.,

Bridges, S.,

Koontz, A.,

Nelson, S., &

Daya, S.

”Operating in the

dark”: Nurses’

attempts to help

patients and

families manage

the transition from

oncology to

comfort care

År: 2018

Land: USA

Tidskrift:

Journal of

Clinical

Nursing

Att undersöka

utmaningarna

sjuksköterskor står inför

när de vårdar

cancerpatienter som går

från kurativt vårdande

till palliativ vård.


Urval: 28 sjuksköterskor. 14 av dem arbetade inom

onkologi, resterande 14

arbetade inom palliativ

vård.

Sjuksköterskorna beskrev att

det vid många tillfällen

uppkom brist i

kommunikationen mellan

olika vårdprofessioner,

vilket gjorde att patienter

kunde tolka information om

varför de får palliativ vård

på ett felaktigt sätt. Dessa

27 (31)

Datainsamling: Intervjuer via telefon. En

strukturerad intervju-

guide skapades med

mestadels öppna frågor.

Analys: Jämförande

metod. Kodning baserad

på Strauss & Corbin’s

metod samt Braun &

Clarke’s metod.

missar medförde att

patienterna och dess

anhöriga i sin tur blev

upprörda, vilket skapade

negativa känsloupplevelser

och tankar av hopplöshet hos

sjuksköterskorna.

Sjuksköterskorna upplevde

emotionell påfrestning

angående patienternas

prognos, att de identifierade

sig med patienterna samt

svårigheter att kunna

anpassa vården till kulturella

normer och/eller religioner.

Daines, P.,

Stilos, K.,

Moura, S.,

Fitch, M.,

McAndrew, A.,

Gill, A., &

Wright, F.

Nurses’

experiences caring

for patients and

families dealing

with malignant

bowel obstruction.

År: 2013

Land: Kanada

Tidskrift:

International

Journal of

Palliative

Nursing

Att utforska

sjuksköterskors

upplevelse att vårda

patienter som är

drabbade av MBO:

Malignant Bowel

Obstruction.

Upplevelsen av att

stötta patienternas

familjer.



som arbetade inom

onkologi.

Datainsamling:

Individuella intervjuer

och fokusgrupper.

Analys: Deskriptiv

analys.

Sjuksköterskorna förklarade

att det var svårt att hitta en

balans om vad som var

lämpligast för patienten och

vad anhöriga tyckte var det

bästa alternativet. De

berättade vidare om den

speciella relationen som

byggdes upp, och om

emotionella påfrestningar

som gjorde att de kände

hopplöshet eftersom de

upplevde sig inte kunna

hjälpa patienten i den mån

de önskat. Sjuksköterskorna

berättade om vikten av ett

28 (31)

gott samarbete mellan

vårdprofessionerna för att

kunna bedriva en fungerande

vård.

Grech, A.,

Depares, J., &

Scerri, J.

Nurses’

Experiences

Providing End-of-

Life Care to Adults

With Hematologic

Malignancies.

År: 2018

Land: Malta

Tidskrift:

Journal of

Hospice and

Palliative

Nursing

Att utforska

sjuksköterskors

upplevelser av att ge

palliativ vård till

patienter på en

hematologisk

onkologiavdelning.


Urval: Fem

sjuksköterskor som

arbetade på en

hematologisk avdelning.

Datainsamling: Två

stycken intervjuer som

innehåll en öppen ledande

fråga.

Analys: IPA-guide med

en analys på fem steg.

Sjuksköterskorna kämpade

med att vårda patienter

palliativt. De förklarade om

hur viktig en bra

kommunikation är mellan

olika vårdprofessioner, och

hur att den hade bristande

egenskaper. De berättade om

känslomässiga påfrestningar

som hopplöshet, att stötta

anhöriga samt om hur

patienterna kunde påminna

dem om deras egna familjer

och barn.

Iranmanesh, S.,

Abbaszadeh, A.,

Dargahi, H., &

Cheraghi, M. A.

Caring for People

at the End of Life:

Iranian Oncology

Nurses’

Experiences.

År: 2009

Land: Iran

Tidskrift:

Indian Journal

of Palliative

Care

Att utforska iranska

onkologisjuksköterskors

upplevelser av att vårda

patienter i livets

slutskede.



som arbetade inom

onkologi.

Datainsamling: Genom

intervjuer där öppna

frågor ställdes till

deltagarna.


att de saknade stöd från

andra vårdprofessioner i

vårdandet av palliativa

patienter. De delade med sig

om de djupa relationerna

som byggdes med

patienterna och om hur svårt

det var när de relaterade till

sina egna anhöriga i

patienterna. Samt hur deras

29 (31)

Analys: Fenomenologisk,

hermeneutisk metod.

syn på livet hade förändrats,

genom att de kände mer

tacksamhet för vad de hade.

Iranmanesh, S.,

Axelsson, K.,

Sävenstedt, S.,

& Häggström,

T.

Caring for Dying

and Meeting Death:

Experiences of

Iranian and

Swedish Nurses

År: 2010

Land: Iran &

Sverige

Tidskrift:

Indian Journal

of Palliative

Care

Att beskriva

sjuksköterskors

upplevelse av att vårda

döende personer i Iran

och Sverige.


Urval: Åtta iranska samt

åtta svenska

sjuksköterskor som

arbetade inom onkologisk

och palliativ vård.

Datainsamling:

Strukturerade intervjuer

med öppna frågor

genomfördes

användandes narrativ

metodik

Analys: Fenomenologisk

hermeneutisk metod.

Sjuksköterskorna beskrev

om att anhöriga var en viktig

del i vårdandet, att de

behövde stöttning. De

förklarade om påfrestande

känslor som uppstod på

grund av att de visste att det

inte fanns något botemedel

för patienterna. Samt om hur

de relaterade personligt till

patienterna och hur de

hanterade detta. De beskrev

att de hade

hanteringsstrategier som

handlade om att ha en nära

relation till patienterna men

samtidigt ett avstånd till

dem, detta gjorde att de

kunde hantera

arbetsrelaterad ångest på ett

bättre sätt.

Tornøe., K.A.,

Danbolt, L. A.,

Kvigne, K., &

Sørlie, V.

The challenge of

consolation:

nurses’ experiences

with spiritual and

existential care for

the dying-a

phenomenological

År: 2015

Land: Norge

Tidskrift:

BMC Nursing

Att beskriva

sjuksköterskors

upplevelser av andlig

och existentiell vård för

döende patienter.


Urval: Sex stycken

sjuksköterskor som

arbetade inom onkologi.


om de speciella relationerna

som skapades med

patienterna. De beskrev om

känslomässiga påfrestningar

som uppkom vilka var bland

annat otillräcklighet och

30 (31)

hermeneutical

study

Datainsamling:

Intervjuer.

Analys: Fenomenologisk

hermeneutisk metod

enligt Lindseth &

Nordberg.

hjälplöshet. Det menade att

det var svårt när de vårdade

patienter som själva hade

barn, eftersom de då kunde

identifiera sig med sin egen

modersroll.

Rui-Shuang, Z.,

Qiao-Hong, G.,

Feng-Qi, D., &

Owens, G. R.

Chinese oncology

nurses’ experience

on caring for dying

patients who are on

their final days: A

qualitative study

År: 2015

Land: Kina

Tidskrift:

International

Journal of

Nursing

Studies

Att beskriva

sjuksköterskors

upplevelse av att vårda

patienter som är döende

i cancer.



som arbetade inom

onkologi.

Datainsamling: En

semistrukturerad

intervjuguide

sammanställdes.

Intervjuerna genomfördes

ansikte mot ansikte.

Analys: Tematisk analys

baserad på Colaizzi’s

metod.

Sjuksköterskorna beskrev att

det fanns svårigheter i att

bedriva en god

kommunikation med

patienterna och anhöriga

främst på grund av kulturella

aspekter. Inom kulturen var

det exempelvis tabubelagt att

tala om döden men det fanns

traditionella ritualer som

följdes när en person dog.

Ritualerna fick

sjuksköterskorna beskriva

om till vissa närstående. Det

fanns även en moralisk

ångest hos sjuksköterskorna

angående deras

begränsningar och de

förklarade att de var i behov

av mer utbildning.

Känslomässig påverkan

fanns som gjorde att de

reflekterade över sina egna

31 (31)

liv, samt känslor av att de

inte kunde göra tillräckligt

för patienterna och deras

anhöriga.

1. Inledning2. Bakgrund2.1 Cancer2.2 Sjuksköterskans ansvar2.3 Palliativ vård2.4 En vårdande relation3. Problemformulering5. Teoretiska utgångspunkter6. Metod6.1 Datainsamling6.2 Urval6.3 Dataanalys7. Forskningsetiska överväganden8. Resultat

Analysen av artiklarna ledde till att resultatet delades upp i tre teman: Relationens betydelse med patienter och anhöriga, Att påverkas och involveras känslomässigt och Hinder i att vårda palliativt.8.1 Relationens betydelse med patienter och närstående8.2 Att påverkas och involveras känslomässigt8.3 Hinder i att vårda palliativt9. Diskussion9.1 Metoddiskussion9.2 Resultatdiskussion9.2.1 Hantering av känslor9.2.2 Behov av ökad kunskap10. Kliniska implikationer11. Förslag till fortsatt forskning

Forskning om sjuksköterskans upplevelse av att vårda cancerpatienter palliativt, ter sig något begränsad. En del av forskningen som fanns tillgänglig baserade sig på kvantitativa metoder, trots att syftena var att beskriva sjuksköterskornas upplevelse...12. Slutsats13. Referensförteckning

Cancercentrum. (2018). Webbutbildning allmän palliativ vård. Hämtad 26 november, 2019, från Cancercentrum, https://www.cancercentrum.se/norr/vara-uppdrag/palliativ-vard/palliativt-kompetenscentrum/webbutbildning-palliativ-vard/Eriksson, G., Wahlström, T., & Melin- Johansson, C. (2015). The need for palliative care education, support, and reflection among rural nurses and other staff: A quantitative study. Palliative and Supportive Care, (13): 265–274. doi: 10.1017/S14789515...14. Bilaga 1. Sökmatris15. Bilaga 2. Matris över urval av artiklar till resultat

sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med cancer i …1395487/fulltext01.pdf ·...

Documents