sjukskÖterskestude nters syn pÅ omvÅrdnad
TRANSCRIPT
Hälsa och Samhälle
SJUKSKÖTERSKESTUDE
NTERS SYN PÅ
OMVÅRDNAD
EN EMPIRISK KVALITATIV STUDIE VIKTORIA ANDERSSON MARIA LINDSTRAND
Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola 61-90 p Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö Januari 2010
2
SJUKSKÖTERSKESTUDENTERS SYN PÅ
OMVÅRDNAD
EN EMPIRISK KVALITATIV STUDIE VIKTORIA ANDERSSON MARIA LINDSTRAND
Andersson, V & Lindstrand M. Sjuksköterskestudenters syn på omvårdnad. En
empirisk studie om sista terminens sjuksköterskestudenters syn på omvårdnad och
beredskapen inför att utöva omvårdnad som legitimerad sjuksköterska.
Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng.
Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2010.
Syftet med denna studie är att undersöka sista terminens sjuksköterskestudenters
syn på omvårdnad och känslan av beredskap inför att utöva omvårdnad som
legitimerad sjuksköterska. Analysmetoden som valdes var en innehållsanalytisk
ansats enligt Graneheim och Lundman (2003). Datainsamlingen utfördes genom
semistrukturerade intervjuer avseende elva sjuksköterskestudenter på en
sjuksköterskeutbildning i södra Sverige. Sex kategorier framkom: Studenternas
definition av omvårdnad, omvårdnad i praktiken, omvårdnad i utbildningen,
omvårdnad kontra medicinsk vetenskap, tidigare erfarenheter ger omvårdnads
färdigheter och beredskap inför sjuksköterskerollen. Resultatet visade att
sjuksköterskestudenterna ansåg omvårdnad som ett svårt begrepp att förklara.
Omvårdnadsteorierna bidrog inte till deras sätt att bedriva omvårdnad men
däremot skapades en grund som sedan omsattes i praktiken. Synen på omvårdnad
ska ske utifrån ett helhetsperspektiv med patientens egenvård i åtanke. En
majoritet ansåg att undervisning i medicinsk vetenskap var otillräcklig medan ett
fåtal uttryckte att fokus bör ligga på omvårdnad istället. Deltagare med tidigare
undersköterskeutbildning hade en större känsla av beredskap inför
sjuksköterskerollen än deltagare utan erfarenhet inom vården.
Nyckelord: beredskap, omvårdnad, studenter, sjuksköterska
3
NURSING STUDENTS VIEWS ON NURSING
AN EMPIRICAL QUALITATIVE STUDY VIKTORIA ANDERSSON MARIA LINDSTRAND
Andersson, V & Lindstrand M. Nursing students feeling of being prepared to
exercise nursing in their future profession. An empirical study on senior year
nursing students views on nursing and preparedness to exercise nursing as a
registered nurse. Examination project in nursing, 15 credit points. Malmö
University: Health and Society, Department of Nursing, 2010
The aim of this study was to investigate senior year nursing students views on
nursing and preparedness to exercise nursing as a registered nurse. The method
consisted of a content analytical approach inspired by Graneheim and Lundman
(2003). The data collection was carried out through semi-structured interviews
with eleven nursing students from a nursing programme in southern Sweden. Six
categories emerged: Student’s definition of nursing, nursing in practice, nursing
during the education, nursing versus medical science, former experience provides
nursing skills and lastly, nursing students feelings of preparedness for the role of
being a nurse. The results showed that nursing students considered nursing as a
difficult concept to explain. Nursing theories did not contribute to their way to
exercise nursing; however a foundation was created which was later put into
practise. Nursing should be seen through an holistic perspective with the patients
self-care in mind. A majority felt that the education they were given in medical
science was insufficient, compared to a minority that believed that the focus
should be on nursing instead. Participants with previous experience as a nursing
assistant had a greater sense of preparedness for the upcoming nursing role, than
participants with no experience at all in health care.
Keyswords: nurses, nursing, preparedness, students
4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING 5
BAKGRUND 5
Omvårdnad-Sjuksköterskans karaktärsämne 5-6
Lagstiftning och riktlinjer 6-7
Historik 7
Från sjuksköterskestudent till sjuksköterska 7-9
SYFTE 9
METOD 9
Urval 9-10
Datainsamling 10
Data analys 11
Etiska överväganden 11
RESULTAT 11
Studenternas definition av omvårdnad 11-12
Omvårdnad i praktiken 12-13
Omvårdnad i utbildningen 13
Omvårdnad kontra medicinsk vetenskap 13-14
Tidigare erfarenheter ger omvårdnads färdighet 14
Beredskap inför sjuksköterskerollen 14-15
DISKUSSION 15
Metod diskussion 15
Urval 15-16
Datainsamling 16
Data analys 16-17
Resultat diskussion 17
Studenternas definition av omvårdnad 17
Omvårdnad i praktiken 17-18
Omvårdnad i utbildningen 18
Omvårdnad kontra medicinsk vetenskap 18
Tidigare erfarenheter ger omvårdnads 18-19
färdighet
Beredskap inför sjuksköterskerollen 19
SLUTSATSER 19-20
REFERENSER 21-22
BILAGOR 23
Bilaga 1 24
Bilaga 2 25
Bilaga 3 26
Bilaga 4 27
5
INLEDNING
Under sjuksköterskeutbildningen får studenterna undervisning inom omvårdnad,
både teoretiskt som praktiskt. Omvårdnad är ett omfattande område och frågan är
huruvida studenterna diskuterar kring ämnet. Definition av ämnet omvårdnad
varierar från individ till individ, därför är detta intressant att ytterligare analysera.
En sjuksköterskas huvudämne är omvårdnad vilket betyder att
sjuksköterskeutbildningen har som uppgift att ge studenten en stabil grund inom
detta. Studenten ska ha en känsla av beredskap inför det kommande yrket som
legitimerad sjuksköterska.
Genom denna studie är förhoppningen att ge inspiration till både
sjuksköterskestudenter och sjuksköterskor, och reflektera över omvårdnad som
helhet samt över deras känsla av beredskap i att bedriva omvårdnad.
BAKGRUND
Omvårdnad - Sjuksköterskans karaktärsämne Omvårdnad är ett svårt begrepp att definiera även om det är sjuksköterskornas
karaktärsämne. Omvårdnadsteoretikerna har haft ett stort inflytande på
utvecklingen samt läran av omvårdnad. Deras teorier har bidragit till en ökad
förståelse inom området. Samtidigt är inte en konkret definition det mest primära,
utan att ha en övergripande förståelse av alla de områden som omvårdnad berör
(Kirkevold, 1994; Rooke 2002).
Florence Nightingales teorier inriktade sig till sjuksköterskor och så även till
kvinnor i allmänhet. Hon ansåg bland annat att människan har läkande samt
hälsofrämjande processer i kroppen som påverkas av omgivningen. För att uppnå
god omvårdnad var ren luft, ljus, renlighet, rent vatten samt ordentliga
avloppsanordningar essentiella delar. Nightingale inriktade sig främst inom det
sanitära i sjukvården eftersom det var en stor orsak till alla infektionssjukdomar
på den tiden (Kirkevold, 2000).
Nightingale uttrycker att ordet ”nursing” är förknippat med en viss oklarhet men
har flera betydelser. ”Nursing” innebär dels omsorg som vi alla människor ger
varandra, dels den omsorg som människor får som är i behov av hjälp. Däremot
kan ”nursing” i vård och omsorg utövas av andra i sjukvården. Det är den
professionella omvårdnad som utövas av sjuksköterskor (Kirkevold, 2000).
Benner (1993) beskriver att ”nursing” samt ”caring” kan associeras med
begreppet omvårdnad. Hon förklarar att det finns en skillnad där ”nursing” är det
som är sjuksköterskans huvudområde. ”Caring” beskrevs som en del av ”nursing”
eller omvårdnaden som en sjuksköterska utövar. ”Caring” är det känslomässiga
ingripandet i omvårdnadsarbetet (a a)
6
Virginia Henderson och Dorothea Orems är båda väl kända omvårdnadsteoretiker.
Deras respektive teorier är snarlika och omfattar att hjälpa både friska och sjuka
patienter. Enligt Orem har en människa ett uttalat omvårdnadsbehov när ett fysiskt
eller psykiskt hinder finns och som gör att patienten inte kan utföra ett visst
moment. Genom att utföra åtgärder som gör att patienten återfår eller främjar sin
hälsa samt får en fridfull död kan sjuksköterskan underlätta och hjälpa denne.
Sjuksköterskan bör dock motivera patienten till eget initiativtagande för att
förbättra sin hälsa genom ”hjälp till självhjälp”. Med detta menas att
sjuksköterskan bör ta tillvara på patientens egna kunskaper och hjälpa till att
stödja patienten endast så mycket som krävs för att denne skall klara av att
genomföra en handling på egenhand. Om patienten helt saknar förmågan att utföra
en handling bör sjuksköterskan hjälpa patienten med detta genom att vara effektiv
och måna om patienten på bästa möjliga sätt (Kirkevold, 1994; Kristoffersen ,
2006).
Katie Erikssons beskrivning av omvårdnad består av professionell vård, som ska
stödja den naturliga vården som alla människor bär på. Hälsa ska främjas och om
den naturliga vården är otillräcklig ska professionell vård bidra till att öka
kroppslig välbefinnande, trygghet, förbättring samt ökad samhörighet vid vård
tillfället (Jahren Kristoffersen, 2006).
Madeleine Leininger har utvecklat en teori som är relevant i dagens samhälle
eftersom länderna har blivit mer mångkulturella. Teorin om transkulturell
omvårdnad omfattar hur sjuksköterskan ska ha kunskap om olika kulturer samt
kunna flera språk. Detta kan bidra till ett bättre bemötande och förståelse av
patienter från olika kulturer som har andra värderingar och normer om hälsa
(Rooke, 2002).
Svenska Nationalencyklopedin definierar omvårdnad som ett begrepp som
förknippas med vård och omsorg. Omvårdnad beskrivs som sjuksköterskans och
undersköterskans huvudämne. Där en persons välbefinnande ska förbättras med
hjälp av att lindra symtom, förbättra funktionsnedsättning samt vård i livets slut. I
sjukvården bedrivs omvårdnad i samarbete med läkarens medicinska åtgärder
(Svenska Nationalencyklopedin, 2010)
Lagstiftning och riktlinjer Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:763 2a§) har utvecklat väsentliga krav för
god omvårdnad som legitimerade sjuksköterskor ska följa. Patienten ska vara
delaktig i den behandling samt den omvårdnad som genomförs. Sjuksköterskan är
skyldig att tillfredställa patientens vårdbehov med god kvalitet, följa hygieniska
riktlinjer, visa respekt för patientens integritet, självbestämmande ge god
patientkontakt, skapa trygghet, kontinuitet i omvårdnadsarbete samt att uppnå
optimal säkerhet.
Enligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska
(2005) finns beskrivet vad som ingår i sjuksköterskans profession och
yrkesutövning. Detta utgör många verksamhetsområden som omfattar vård av
äldre, vuxna, ungdomar och barn (Socialstyrelsen, 2005).
Kompetensbeskrivningen är till för att tillgodose patientens omvårdnadsbehov
som omfattar fysiska, psykiska, sociala, kulturella samt andliga behov. Ytterligare
ett område som sjuksköterskan bör utöva, är undervisning samt ge stöd till
7
patienten och anhöriga. Huvudsyftet är att bevara god hälsa och förebygga ohälsa.
Sjuksköterskan ska vara delaktig i att skapa en god miljö inom sjukvården
(Socialstyrelsen, 2005).
Under 1970-talet godkände Svenska Sjuksköterskeföreningen de etiska riktlinjer
som International Council of Nurses (ICN) utvecklade för sjuksköterskor. Den
etiska koden omfattar fyra grundläggande principer som att undvika lidande,
förbättra och bevara god hälsa samt förhindra sjukdom. Principerna ska följas
oberoende av kön, hudfärg, social status, tro, handikapp, ålder, kultur, nationalitet,
politisk syn, sexuell läggning eller ras (Dulong, & Poulsen 1993). Sjuksköterskan
ska ge vård till familjen, individen samt allmänheten och detta utförs i samarbete
med andra yrkesinstanser (SSF, 2007).
Historik Omvårdnad har en historisk utveckling med ett ursprung från modern till
omvårdnad, Florence Nightingale. Hon hade ett stort inflytande på
sjuksköterskeutbildningen i Sverige och världen över. Först under 1950- och
1960-talet blev det en kraftig expansion där flera omvårdnadsteoretiker som
Henderson, Orem samt Eriksson valde att utveckla sina teorier inom omvårdnad.
Vid denna tidpunkt önskade många sjuksköterskor om att få en egen profession
för mer kontroll och inflytande över sin yrkes utövning. De ville frigöras från att
vara läkarassistenter eftersom medicinens framgångar blev allt mer dominerande
(Kirkevold, 2000; Lilja Andersson, 2007).
Innan högskolereformen trädde i kraft 1977 bestod sjuksköterskeutbildningen till
största del av praktisk tjänstgöring på sjukhusen. En liten del bestod av teoretisk
lära eftersom fokus var på medicinsk teknik. Sedan förändrades balansen mellan
teori och praktik eftersom läkarna påstod att sjuksköterskornas kunskap inom
medicinsk vetenskap var otillräcklig. Det ledde till att läkare undervisade
sjuksköterskorna och deras underställda roll gentemot läkarna fortsatt (Kirkevold,
2000; Lilja Andersson, 2007)).
Vård 77-reformen ändrade sjuksköterskeutbildningen till ett treårigt
universitets/högskoleutbildning från att tidigare ha varit på gymnasienivå, detta
gjorde att sjuksköterskorna fick en yrkesexamen samt legitimering (Lilja
Andersson, 2007). Det skedde en märkbar utveckling inom omvårdnad i
sjuksköterskeutbildningen eftersom karaktärsämnet blev omvårdnad.
Undervisningen skulle genomföras utifrån en helhetssyn av patienten där fokus
lades på det friska, prevention samt hälsofrämjande hos patienten. Reformen
bidrog till den begynnande frigörelsen från den medicinska inriktningen och
därmed vetenskapliggjordes sjuksköterskeprofessionen. Detta blev centralt inom
omvårdnadsutvecklingen. Under reformen skapades även en läroplan där
omvårdnadsteorier framhävdes inom sjuksköterskeutbildningen (Lilja Andersson,
2007;Rooke, 2002).
Från sjuksköterskestudent till sjuksköterska För att bli antagen i sjuksköterskeutbildningen behövs ingen tidigare vård
utbildning eller erfarenhet inom vården. Enligt Andersson (2007) anses detta vara
positivt eftersom studenterna erhåller ett mer kritiskt perspektiv. Detta medför att
de har ett mer öppet synsätt på vården utan några tidigare värderingar. I samma
studie påpekades det att erfarenhet inom vården kunde vara både till fördel och
nackdel. De studenter kunde relatera till delar av utbildningens upplägg med deras
8
tidigare erfarenhet som undersköterska. De framförde att de hade en klar bild av
vad sjuksköterskans ansvar bestod av, vilket omfattade omvårdnad och medicinsk
vetenskap. Studenternas kunskaper inom omvårdnad var redan etablerad relaterat
till tidigare yrkeserfarenhet, därför ansågs detta som en nackdel eftersom de redan
hade de kunskaper som krävdes. Studenterna uttryckte även att läran om
omvårdnad var diffust. Kunskap inom omvårdnad beskrevs som något som fanns
naturligt inom individen (a a).
Sjuksköterskor får under sin utbildning undervisning inom omvårdnadens
innebörd samt hur omvårdnad ska utövas. Ute på arbetsplatsen utövar
sjuksköterskan omvårdnad inte enbart efter läroplanen. Den egna personligheten
påverkar hur en sjuksköterska vill framföra samt framstå i sin omvårdnadsroll
inför patienten och närstående. Därmed betyder detta att sjuksköterskan
bestämmer själv hur hon/han vill bedriva omvårdnad (Kristoffersen, 2006).
Enligt Jorfeldt (2004) påstod sjuksköterskestudenter att undervisning inom
omvårdnadsteorier inte var tillämpbara i yrkesverksamheten. Studenterna ansåg
att läran om de olika omvårdnadsteorierna skiljde sig märkbart jämfört med den
praktiska läran. Förhållandet mellan teori och praktik var inte tillräckligt tydlig
inom sjuksköterskeutbildningarna. Liknande fynd beskrevs av Andersson (2007)
där det ansågs vara en skillnad mellan omvårdnadsteori och praktik, eftersom
studenterna förväntades kunna applicera den teoretiska inlärningen till det
praktiska utövandet. Detta var komplicerat eftersom de problem som stöttes på i
sjukvården var så varierande. En inlärd teoretisk lösning kunde inte tillämpas
eftersom patienter är olika.
Enligt Malmsten (2007) består sjuksköterskans ansvar både av omvårdnad och
medicinska moment men att detta har ändrats genom åren. Sjuksköterskeyrket har
blivit mer självständigt och sjuksköterskor har distanserat sig från
omvårdnadsarbetet och inriktat sig på den medicinska delen. Till skillnad från en
avhandling där det blev påvisat att sjukhusverksamheten har kritiserat de
nyutexaminerade sjuksköterskorna eftersom deras kunskap var teoretiskt inriktat.
Det påstods att utbildningen har fokuserat en för stor del på det teoretiska
lärandet. Detta medförde att de praktiska färdigheterna var otillräckliga (Lilja
Andersson, 2007).
Löfmark et al. (2004) gjorde en studie om sista terminens sjuksköterskestudenters
självuppfattning inför sin kommande yrkesroll. De värdesatte sig högt inom flera
kompetensområden som etiskt medvetandet, patient kontakt, samarbete samt
effektivitet. Erfarna sjuksköterskor utvärderade dessa snart färdiga sjuksköterskor
i samma kompetensområden och ansåg deras självuppfattning inom dessa
områden som för höga. Medan en annan studie utförd i Iran beskriver att det inte
fanns någon skillnad mellan sjuksköterskestudenters uppfattningsförmåga av
omvårdnad från första året till sista året. Fynden blev oväntade på grund av att
sjuksköterskeutbildningen har som uppgift att utveckla studenternas perception av
omvårdnad. Slutsatsen blev att läroplanen inte var tillräckligt välutvecklad för att
förkovra studenternas uppfattning av omvårdnad (Khademian och Vizeshfar
2007).
En studie i England visade att nyutexaminerade sjuksköterskor uttryckte att deras
säkerhet samt beredskap inom yrket påverkades positivt av faktorer som bland
annat att de anammat ett holistiskt tänkande (Standing, 2007). Benner (1993) och
9
Löfmark, et al ( 2004) har liknande fynd där det holistiska synsättet ansågs som en
viktig del i beredskapen som färdig sjuksköterska . Främst ansågs det som positivt
att få en välutvecklad grundutbildning inom sjuksköterskeprofessionen
innehållande klinisk träning i de praktiska momenten. På så sätt utvecklades
fingerfärdigheten samt den kliniska blicken (Standing, 2007). Enligt Benner
(1993) kunde nyfärdiga sjuksköterskor dock uppleva vissa begränsningar i
omvårdnadsarbetet, vilket kunde bero på brist på yrkeserfarenhet. Genom
internutbildningar och stödjande handledare kunde de lära sig nya saker varje dag
och på så vis känna en ökad trygghet i sin nya yrkesroll. Däremot visade Standing
(2007) att flera sjuksköterskor saknade stöd och trygghet av mentorer och lärare
under sin utbildning. De kände att bristen av stödet påverkade deras osäkerhet
inför sin kommande roll med tanke på det stora ansvaret som en sjuksköterska har
(a a).
SYFTE
Syftet med föreliggande studie är att undersöka sista terminens
sjuksköterskestudenters syn på omvårdnad och känsla av beredskap att utöva
omvårdnad som legitimerad sjuksköterska.
I denna studie ingår sjuksköterskestudenter från sista terminen i utbildningen. Vi
benämner sjuksköterskestudenter för studenten/studenterna i studien för att
underlätta läsbarheten.
METOD
Den valda metoden är en empirisk kvalitativ studie med semistrukturerade
intervjuer. Enligt Polit & Beck (2006) omfattar kvalitativ forskning bland annat
flexibilitet samt att forskarna blir väl insatta i ämnet. Genom att använda sig av
intervjuer kommer intervjuaren i kontakt med informanternas uppfattningar och
erfarenheter. Intervjupersonerna har möjlighet att uttrycka sina erfarenheter,
berätta och beskriva hur de ser på olika händelser med sina egna ord. Genom
semistrukturerade intervjuer ges det möjlighet att rikta in informanterna till de
önskade områdena med hjälp av öppna frågor. Detta ökar författarnas förståelse
av de fenomen som är av intresse i studien (Dahlberg, 1997).
För att kunna utföra en semistrukturerad intervju utvecklades en intervjuguide
med åtta frågor (bilaga 1). Guiden innehåller frågor, som var till hjälp för att
säkerställa att allting berördes under intervjutillfällena (Polit & Beck 2006).
Innan intervjuerna gjordes utfördes en pilotstudie på en student vid ett annat
lärosäte i södra Sverige. Studien genomfördes för att säkerställa intervjuguidens
frågeområden samt att inspelningsinstrumenten fungerade.
Urval
Enligt Kvale (1997) rekommenderas med tanke på tid och resurser, 10 till 15
informanter för en utförlig intervjustudie. Relaterat till detta bestämdes att studien
skulle bestå av 10 studenter. Kriterierna för att ingå i undersökningen var sista
10
terminens studenter med eller utan tidigare arbetserfarenhet, olika åldrar samt av
båda kön.
Enhetschefen för en sjuksköterskeutbildning i södra Sverige kontaktades där
studien blev presenterad. Studien blev godkänd att utföras på denna skola.
Enhetschefen blev vår ”gatekeeper” som presenterade oss för studenterna vid ett
ordinarie förläsningstillfälle. Efter detta tillfälle anmälde sig fyra studenter
frivilligt. Eftersom det önskade antalet inte uppnåddes blev urvalet utfört med
hjälp av ett snöbollsurval. En informant ställde upp som ”gatekeeper” efter
förfrågan. Denna person presenterade oss personligen för kurskamrater vilket var
till stor hjälp (Polit & Beck, 2006).
Urvalet bestod slutligen av totalt 11 informanter, varav fem män och sex kvinnor i
åldrarna 20 till 30 år. Två studenter började sjuksköterskeutbildningen direkt efter
gymnasiet. Övriga studenter hade yrkeserfarenhet mellan 2 till 6 år varav
majoriteten inom vården som undersköterskor.
Datainsamling
Intervjuerna ägde rum under veckorna 14 - 15. Studenterna fick både muntlig och
skriftlig information om studien samt om intervjuns tillvägagångssätt (bilaga 2).
Vid intervjutillfället undertecknade studenterna en samtyckesblankett som
beskrev deras rättigheter (bilaga 3). Den innefattade att det är frivilligt deltagande.
Studenterna kunde dra sig ur studien om de så önskade samt att de fanns en
konfidentialitet.
Innan intervjun presenterades syftet, de områden som ska beröras samt att det var
en öppen intervju där inget de säger anses rätt eller fel (Dahlberg 1997).
Intervjuarna var flexibla och tillmötesgående för att öka studenternas
bekvämlighet under intervjun. Informanten bestämde tid och plats. Samtliga
intervjuer utfördes på skolan där grupprum bokades, eftersom det är viktigt att
utföra intervjuerna i en ostörd miljö för bästa resultat (Kvale, 1997).
Ett fåtal intervjuer varade mellan åtta till tio minuter medan majoriteten varade
upp till 25 minuter och spelades in via ett program på datorn. Materialet kunde
lyssnas igenom flera gånger där tonfall samt sinnesstämning uppmärksammades
(Kvale, 1997).
Båda författarna var närvarande, varav en ledde intervjun och säkerställde att alla
områden berördes. Den andra författaren hade ansvar för att
inspelningsutrustningen fungerade. Enligt Polit & Beck (2006) är det optimala att
en person leder alla intervjuerna så att alla blir av samma kvalitet.
Under intervjuernas gång antecknande författarna i punktform, för att sedan ha
möjlighet att fråga informanten om deras synpunkter och svar uppfattades på rätt
sätt och om de hade något att påpeka eller tillägga. Sedan reflekterade författarna
över intervjuns genomförande, atmosfären runtomkring och mellan parterna.
Intervjumaterialet transkriberades ordagrant direkt efter varje tillfälle för att ha
intervjun färskt i minnet (Kvale, 1997). Författarna lyssnade igenom intervjuerna
upprepade gånger för att säkerställa att det som sades stämde överens med texten.
11
Dataanalys
Det transkriberade materialet analyserades med hjälp av innehållsanalytisk ansats
enligt Graneheim och Lundman (2003). De beskriver att kvalitativ
innehållsanalytisk metod ger ett djup i intervjumaterialet samt en variation av
olika meningar och aspekter. Materialet lästes igenom upprepade gånger för att
bekanta sig med texten. Sedan markerades de meningsbärande enheterna som
ansågs som relevant till syftet , därefter jämfördes fynden mellan författarna.
Texten lästes återigen igenom för att kunna säkerställa att information inte hade
förlorats. Därefter skapades tre olika kolumner där de meningsbärande enheterna
bearbetades till kondenserade meningsbärande enheter och slutligen till kodord
(bilaga 4). Under denna kondenseringsprocess sparades allt material för möjlighet
att gå tillbaka om så behövdes. När tabellerna var klara skrevs materialet ut, med
hjälp av kodorden kom det fram likheter och skillnader mellan de intervjuade
samt deras uppfattningar. Därefter fördes en diskussion angående de olika
kategorierna. Till en början skapades flera kategorier som bearbetas ner till sex
stycken som svarade på syftet (Graneheim & Lundman, 2003).
Etiska överväganden Studien gavs tillstånd på den tillfrågade sjuksköterskeutbildningen i södra
Sverige. Innan påbörjad studie gavs också tillstånd hos den lokala
etikprövningsnämnden vid Hälsa och samhälle på Malmö högskola
(Diarienummer: HS60-10/218:44). Samtliga informanter som deltog i studien tog
del av informationen om att deltagandet var frivilligt samt att informanten kunde
avbryta när så önskades. Deltagarna fick även information om att intervjuerna
behandlades konfidentiellt och att en samtyckesblankett skulle undertecknas innan
intervjun startade. Samtliga inspelade intervjuer raderas efter godkänt
examensarbete.
Författarna diskuterade på vilket sätt hur de intervjuade eventuellt kunde bli
påverkade under studiens gång. Tanken var att deltagarna skulle känna sig trygga
och bekväma. Ett etiskt övervägande kan vara att deltagarna känner sig osäkra och
inte vågar ge ärliga svar och synpunkter eftersom det kan beröra skolans sätt att
lära ut. Detta undviks genom att klargöra för informanterna att det som kommer
upp under intervjuerna, inte kommer att kopplas till personen.
RESULTAT
Analysen resulterade i följande sex kategorier: Studenternas definition av
omvårdnad, omvårdnads i praktiken, omvårdnad i utbildningen, omvårdnad
kontra medicinsk vetenskap, tidigare erfarenheter ger omvårdnadsfärdighet samt
beredskap inför sjuksköterskerollen.
Studenternas definition av omvårdnad Definitionen av begreppet omvårdnad varierade mellan studenterna.
Informanterna uttryckte omvårdnad som att omhänderta en människa. Att
omhänderta en patient är när patienten får hjälp med det som den inte klarar av på
egen hand och att de basala behoven blir tillgodosedda på bästa vis. En del av
studenterna definierade omvårdnad som allt förutom den rent medicinska
behandlingen. Begreppet ansågs som ett omfattande ämne eftersom att det är svårt
12
att konkretisera. Det framfördes att sjuksköterskan bär på ett stort ansvar med
många olika uppgifter som är inkluderade i omvårdnadsarbetet.
Empati beskrevs som en del av omvårdnadsarbetet där sjuksköterskan ska ha
förmåga att uppfylla en persons behov utan att behöva fråga. Ytterligare en term
som beskrevs som en del av omvårdnad var respekt. Respekt kunde utövas med
kultur samt tradition i åtanke, genom att lyssna samt att hjälpa patienten med den
basala omvårdnaden.
”Patienten upplever sig bekräftad och omhändertagen alltså omvårdnad är väl
lite som omhändertagande men det är så mycket mer än bara dom insatser som
man gör praktiskt utom det handlar mer om att faktiskt skapa en trygg miljö för
patienten och att patienten känner förtroende.” (student 1)
Jämnfört med ett fåtal av kvinnorna i studien uttryckte majoriteten av männen att
omvårdnad var ett ologiskt begrepp. Det framfördes att begreppet omvårdnad
uppfattades som ett oklart område trots tre års studier. Begreppet omvårdnad
förklarades även som godtyckligt samt tvivel om att det fanns en klar definition av
omvårdnad. Omvårdnad jämfördes med sunt förnuft, eftersom god omvårdnad ska
bedrivas med en vettig omdömesförmåga.
”Jag har ingen definition. Det skulle i så fall vara sunt förnuft och en hel del
hittepå det är ungefär så/…/det finns ingen konkret grej på vad det är/…/Dom
kallar det tvärvetenskapligt men det blir väldigt flummigt och särskilt väldigt
godtyckligt.” (student 2)
Omvårdnad i praktiken Att bedriva god omvårdnad var ett gemensamt mål för samtliga studenter. Under
intervjuerna förekom trygghet som en grundläggande känsla som eftersträvades
att ge patienterna inom vården. Informanterna uttryckte trygghet som ett
väsentligt begrepp som ingår i helhetsbilden för omvårdnad . Studenterna
framförde att det är deras skyldighet att skapa en trygg miljö.
En patient som upplevs vara trygg blir oftast nöjd med vårdtiden. I samband med
trygghet beskrev informanterna att patienten ska känna sig sedd och bekräftad.
Detta leder till god patientkontakt där missförstånd undviks. Ett stort antal av
studenterna uttryckte detta som nyckeln till att kunna bedriva god omvårdnad.
”Det som jag kan göra är väl mycket med information om sjukdomen och vad som
händer och att patienten ska känna sig trygg, det är huvudsyftet.”(student 3)
Studenterna betonar vikten av att patienterna ska klara sin vardag i största möjliga
mån...Sjuksköterskan får stödja samt vårda i de moment som patienten inte kan
klara av på egen hand. Sjuksköterskan ska förbättra deras återhämtning, främja
hälsa samt öka patientens förståelse för det sjukdomstillstånd de har drabbats av.
Att bedriva omvårdnad beskrevs som att tänka utifrån ett helhetsperspektiv där
hela patienten blir sedd. En del informanter utryckte hur patienter kan bli
hospitaliserade vilket leder till att de får mer hjälp än vad som är nödvändigt.
”God omvårdnad tycker jag är att man inte gör allt för patienten/…/det kan gå till
överdrift ibland känns det som, man går och hämtar mat åt folk som vill, bara för
att dom vill äta på rummet, när dom själva kan gå och äta. Patienten ska göra så
13
mycket som han kan själv, men det patienten inte kan göra får man göra.”
(student 4)
Andra betydelsefulla områden som informanterna underströk vikten av att kunna
ge tillräcklig information vid vårdtillfället. Smärtlindring uttrycktes som en stor
uppgift som sjuksköterskan ska uppmärksamma samt motverka. Ge tid till
patienten samt att kunna lyssna på deras bekymmer ansågs också som väsentliga
delar som ska eftersträvas under yrkesverksamheten.
Omvårdnad i utbildningen Under utbildningens första år som främst bestod av teori, upplevde studenterna en
fokusering på ämnet omvårdnad. En stor del av studenterna uttryckte att
omvårdnad fördjupades till en början med läran om omvårdnadsteorierna med
dess olika filosofier och resonemang. Det framfördes att omvårdnadsteoretikerna
gav grunden för omvårdnad och att den kunskapen har omsatts under
praktikperioderna. Omvårdnad ansågs som ett ämne som studenterna får tillämpa
på egen hand i praktiken.
Hälften av studenterna hävdade att omvårdnadsteoretikerna var intressanta samt
att deras teorier är rimliga och logiska. Däremot har de ingen påverkan i
utförandet av studenternas omvårdnadshandlingar eller ingen påverkan
överhuvudtaget. Det betonades att teoriernas resonemang handlar om att utveckla
sig själv och skapa en egen uppfattning inom omvårdnad. Vidare uttryckte ett
fåtal studenter att Madeleine Leininger och Dorothea Orem breddade deras
perspektiv på omvårdnad och har medverkat i en större förståelse för innebörden
av dessa teorier. Emellertid har inte tankarna samt avsikten att arbeta konkret efter
deras teorier ökat.
”alla dom här teorierna är som jag har uppfattat det att man ska utveckla sig
själv, alltså att lära sig olika sätt att tänka om omvårdnad och förstå de
resonemang kring välmående som har funnits och sen bilda sin egen
uppfattning.” (student 9)
”Ingenting egentligen/…/det är väl egentligen det jag känner som är det mest
hokus pokus.” (student 2)
Omvårdnad kontra medicinsk vetenskap Precis som omvårdnad utgör medicinsk vetenskap en stor del av
sjuksköterskeutbildningen. Majoriteten av informanter uttalade att medicinsk
vetenskap med anatomi, fysiologi samt patofysiologi var viktiga ämnen inom
sjuksköterskeyrket och ansågs därför som intressanta ämnen. Dessa informanter
uttryckte även att det var för lite undervisning och önskade att det fanns mer
medicinsk vetenskap i utbildningen. Ett fåtal studenter menade att de inte kunde
svara på medicinska frågor ute på avdelningarna och att en repetition av ämnet var
nödvändigt inför praktikperioderna. Det framfördes att medicinsk vetenskap är
centralt i att öka förståelsen för hur kroppen fungerar. Andra informanter ansåg att
sjuksköterskeutbildningen undervisade tillräckligt inom ämnesområdet med tanke
på att det är en treårig utbildning samt att fokus ska vara på ämnet omvårdnad.
”Alltså man kunde ha fått ut mycket mer utav utbildningen/…/Det är så mycket
jag känner man inte kan svara på när man är ute och jobbar eller som man
fortfarande inte vet.” (student 8)
14
”Jag tycker vi har en bra nivå med medicinsk utbildning och vill man veta mer så
är det inget som säger att man kan göra det själv. För de verktygen får vi också i
vår utbildning, kunna lära oss själva och ta reda på information.” (student 7)
Tidigare erfarenheter ger omvårdnadsfärdighet Studenterna i studien hade olika erfarenheter sedan tidigare vilket har påverkat
deras känsla av beredskap. Majoriteten av informanterna har arbetat som
undersköterska tidigare eller under utbildningens gång. De uttryckte att kunskapen
att bedriva omvårdnad var större och att det blev mer naturligt eftersom det är en
stor del av undersköterskans arbetsområde. Den kliniska blicken och att ha lärt sig
att se patienternas olika behov framfördes som en väsentlig del, vilket alla sedan
har fört med sig från undersköterskeyrket. Studenterna anser att de redan från
början på utbildningen var vana vid sjukhusmiljön. De framförde även en
etablerad patientkontakt och en vana att vårda sjuka människor. Detta har
underlättat under utbildningen och gjort dem säkrare i deras sjuksköterskeroll.
”När jag jobbade på äldreboende/…/så känner jag att jag fick börja från grunden
i omvårdnad, det har jag ändå fått nytta av när jag har kommit ut på praktiken för
då kan jag redan det” (student 5)
En minoritet av studenterna började utbildningen direkt efter gymnasieskolan. De
uttryckte svårigheter initialt i jämförelse med klasskamrater som hade arbetat som
undersköterskor. Avsaknad av det naturliga tillvägagångssättet att ta hand om
patienter och den kliniska blicken uttrycktes som en nackdel. Trots det har
utbildningen tillsammans med praktikperioderna utvecklat deras kunskap vilket
har gjort att de nu känner sig som färdigutbildade sjuksköterskor.
”Jag hade ju ingen erfarenhet överhuvudtaget, hade knappt sommarjobbat innan
så det tyckte jag var jobbigt. Det här att jag aldrig hade jobbat nära människor
tyckte jag ändå, efter någon praktik, att det var liksom ingenting”(student 10)
Ett fåtal studenter framförde att militärtjänstgöring bidrog till en stor personlig
utveckling som har hjälpt dem genom utbildningen. Under tjänstgöringen arbetade
de under press med en hög stress faktor vilket har gjort dem mer förberedda inför
olika former av akutsjukvård. Militärtjänstgöringen innebar samarbete och
konflikthantering vilket är en betydelsefull del inom alla områden i sjukvården.
Beredskap inför sjuksköterskerollen Alla informanter framförde en känsla av beredskap men också en viss nervositet
av att snart vara färdig sjuksköterska. De uttryckte att nervositeten berodde på det
stora ansvaret de förvärvar när de blir legitimerade. En stor del beskrev en rädsla
av att förlora tryggheten av att ha en handledare som har hjälpt och stöttat dem
genom praktikperioderna. En del uttalade att handledarens respons samt läran i
praktikperioderna har haft en stor påverkan på deras kunskap och självförtroende
inför sjuksköterskerollen.
”det känns ju rätt skrämmande att gå ut och jobba och ha det ansvaret”
(student 3)
En del uttryckte osäkerhet inom de medicinsktekniska momenten men känner sig
dock väl förberedda inför att vårda patienterna. Alla studenter betonade hur
15
praktikperioderna och sommararbete på olika vårdavdelningar har bidragit till
deras känsla av beredskap. Praktiken har gjort att de har kommit in i
sjukhusmiljön på ett naturligt sätt. Flera studenter har fått anställning där de har
haft sin tidigare praktikplacering. Det utrycktes som en fördel att börja arbeta som
novis eftersom de redan känner till avdelning, rutinerna samt vårdpersonal.
En stor del av studenterna framförde att en del av osäkerheten berodde på
upplägget av deras läroplan. Informanterna har examensarbete och ej praktik som
den sista delen i utbildningen.. Detta har varit negativt eftersom de anser att sista
delen av utbildningen borde avslutas med praktikplaceringar. En omdisponering
av läroplanen skulle ge en ökad förtrogenhet i sjuksköterskerollen när de blir
yrkesverksamma. Trots detta uttryckte studenterna att den individuella
utvecklingen ökar med tiden som verksam sjuksköterska.
”När man är ute i praktiken så känner man sig jätte redo, då är man liksom inne i
själva miljön/…/men nu när vi har uppsatsen blir det lite mer nervöst, det känns
som ett halvt år sedan.” (student 11)
DISKUSSION
Under diskussionsavsnittet diskuteras metod och resultat.
Metoddiskussion En empirisk kvalitativ studie med semistrukturerad intervjuer har varit till fördel
eftersom författarna hade möjlighet att skapa en öppen dialog med hjälp av en
intervjuguide, för att säkerställa att alla områden berördes (Polit & Beck, 2006).
En nackdel med semistrukturerade intervjuer med öppna frågor kan ha varit att
båda parterna hade tendens till att tala utanför diskussionsområdet, vilket kan ha
påverkat kvalitén på informationen. En fördel med öppna frågor var att
informanterna gav djupare svar jämfört med om slutna frågor hade valts, eftersom
viktig information möjligtvis kunde missas (a a)
En risk med den valda metoden kan vara intervjuarnas oerfarenhet av att utföra
intervjuer. En nackdel med detta var att de första intervjuerna kan ha varit av
sämre kvalité på grund av att författarna var nervösa och till en början kände
osäkerhet i rollen som intervjuare. Informanternas tidsbrist kan möjligtvis också
ha påverkat kvalitén på informationen. En annan tänkbar metod för att utföra
studien hade varit enkäter. Detta hade varit effektivt med tanke på tidsbristen samt
att konfidentialiteten hade garanterats. Men eftersom enkäter är mer passande för
större populationer och inte är lika djupgående, ansågs intervjuer som det
optimala (Polit & Beck, 2006).
Urval Det var förväntat att studenterna skulle ha ett större intresse efter presentationen
av studien. Möjligtvis var bristen på intresse på grund av att studenterna kände sig
stressade och hade en tidspress med tanke på att de hade examensarbete under
datainsamlingsperioden. Nackdelen vid att ha en deltagare som ”gatekeeper” kan
möjligtvis vara att olika studenter valdes ut på grund av personliga skäl. Det ska
belysas att studenterna som blev tillfrågade direkt av författarna kan ha känt sig
16
tvingade till att medverka i studien, detta kan medföra en risk för bias (Polit &
Beck, 2006).
Eftersom fem av elva deltagare var män är resultatet inte representativt med tanke
på att män är en minoritet inom sjuksköterskeutbildningen. Det hade varit
önskvärt med ytterligare tid och resurser, att utföra flera intervjuer samt att
deltagarna i studien hade omfattat studenter från olika sjuksköterskeutbildningar.
Detta hade ökat överförbarheten i studiens resultat.
Datainsamling Ändringar gjordes i intervjuguiden efter pilotintervjun. Det hade varit önskvärt att
utföra ytterligare en pilotintervju för att säkerställa ändringarna i intervjuguiden,
men på grund av tidsbrist gick inte detta att genomföra. Det var till fördel att
pilotintervjun gjordes på en student från en annan sjuksköterskeutbildning
eftersom den personen uppfyllde våra kriterier och gav relevant feedback.
Enligt Kvale (1997) är det viktigt att insamling av materialet sker i en trygg och
lugn miljö. Därför var författarna flexibla angående intervjutid och plats.
Studenterna befann sig på universitet under de veckor som intervjuerna skulle
genomföras. Detta medförde att deltagarna ville vara på universitetet som var
uppskattat och underlättande intervjuprocessen. En nackdel med detta kan ha varit
att konfidentialiteten kunde ifrågasättas av att författarna kom till skolan och att
deltagarna kunde identifieras bland övriga studenter.
En nackdel med att spela in intervjuerna med den använda inspelningsanordning
var att vissa intervjuer var svåra att höra och tolka. Författarna fick lyssna var för
sig för att sedan jämföra att de hade tolkat intervjuerna korrekt. Enligt Kvale
(1997) är en nackdel med röstinspelning att informanternas kroppsspråk och
ansiktsuttryck missas, på grund av detta transkriberades materialet direkt efter
varje intervju. Detta för att minska risken för att glömma bort skratt, hostningar
samt pauser. En fördel med att ha inspelat via ett datorprogram var att det var
effektivt och lätt att spola fram och tillbaka i intervjuerna om något missades.
Deltagarna hade fått information om studiens syfte samt intervjuns innehåll vilket
gjorde att de var förberedda inför intervjutillfället. Eftersom vissa frågor handlade
om omvårdnadsteorierna samt definition på ämnet omvårdnad, kan det finnas
möjlighet att studenterna har känt att intervjuarna testade deras kunskaper. Detta
kan ha påverkat resultatet, på så sätt att de inte gav ärliga svar om deras egentliga
åsikter angående de olika områdena.
Intervjuerna varierade i tidslängd. Några informanter svarade på frågorna väldigt
kort utan någon vidare utveckling. En nackdel med detta var att alla intervjuer inte
var lika informativa. Upplevelsen var att de flesta av deltagarna var väldigt
avslappnade och öppna under intervjuerna vilket kunde bero på att författarna
själva var sjuksköterskestudenter. Detta kan även anses som både en fördel och
nackdel då möjligheten finns att det blev en mer informell dialog mellan parterna.
Dataanalys Författarna hade önskat om tiden tillåtit, att en utomstående hade fått läsa igenom
det kondenserade materialet för att säkerställa att ingen viktig information gått
förlorad. Det hade också varit önskvärt att informanterna hade kunnat verifiera det
17
som analyserades så att det stämde överens med deras uttalande. Det gick inte på
grund av tidsbrist. Genom att läsa materialet upprepande gånger säkerställdes att
fynden var relevanta samt exkluderade de fynd som inte svarade mot syftet. Till
en början var tanken att använda innehållsanalys enligt Burnard (1991) som består
av totalt fjorton steg i analysprocessen. Detta ansågs som svårt med tanke på
oerfarenhet inom området. Den valda analytiska ansatsen Graneheim & Lundman
(2003) blev därmed lämplig eftersom den bestod av fem välförklarande steg.
RESULTATDISKUSSION
Diskussionen presenteras i de olika kategorier som ses i resultatet. På detta sätt
blir det lättare överblickbart.
Studenternas definition av omvårdnad Majoriteten av studenterna uttryckte att begreppet omvårdnad var svårt att
förklara och att ge en klar definition var ej möjligt. Studenterna uttalade, precis
som Kirkevold (2000), att en övergripande förståelse kring hela
omvårdnadsarbetet är viktigt . Begreppet handlade bland annat om att omhänderta
en människa som är i behov av hjälp, vilket har samma innebörd som ordet
”nursing” enligt Florence Nightingale(a a). ”Caring” förklarades av Benner (1993)
som det känslomässiga inom omvårdnad där informanterna uttrycker det som att
ha empati och respekt gentemot patienten.
Det framkom att omvårdnad ska utövas med patientens kultur och tradition i
åtanke. Detta överensstämmer med Leiningers teorier om transkulturell
omvårdnad eftersom det ökar förståelsen för patienter med olika värderingar och
normer (Rooke, 2002). Detta överensstämmer också med kompetensbeskrivning
för legitimerad sjuksköterska (2005) där andliga, kulturella och sociala behov ska
tillfredsställas genom omvårdnadsarbetet.
Under intervjuerna visades det sig att en del av informanterna inte hade lika stark
syn på omvårdnad som de övriga informanter. Informanterna uppfattade det som
ett otydligt område och kunde inte beskriva det lika ordagrant. Dessa studenters
syn på omvårdnad kan möjligtvis resultera i samma fynd som Khademian &
Vizeshfar (2007) framförde, där sjuksköterskestudenternas uppfattning av
omvårdnad inte hade förändrats genom utbildningen.
Omvårdnad i praktiken
Det framkom tydligt att trygghet var en väsentlig del i att ge en god omvårdnad
som yrkesverksam. Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:763 2a§) har som krav
på sjuksköterskan att kunna skapa trygghet. Enligt informanterna har deras sätt att
utöva omvårdnad inte blivit påverkad av omvårdnadsteoretikerna. Detta kan
jämföras med Jorfeldt (2004) som i sin studie visade att det fanns för en stor
skillnad mellan teori och praktik.
Enligt en studie i England resulterade en välutvecklad grundutbildning bidrog till
att nyutexaminerade sjuksköterskestudenter bedrev omvårdnad utifrån en holistisk
synvinkel. Detta stämmer med informanternas uppgifter som uttryckte att de
utövande omvårdnad genom ett helhetsperspektiv (Standing, 2007).
18
.
I resultatet framkom det att studenterna betonade vikten av att patienten ska klara
så mycket som möjligt på egenhand. Sjuksköterskan vårdar samt främjar hälsa där
det är nödvändigt. Dessa påståenden kan jämföras med Orems omvårdnadsteori
om hur väsentligt det är med egenvård (Kristoffersen, 2006).
Omvårdnad i utbildningen Under intervjuerna nämnde studenterna omvårdnadsteoretikerna Leininger och
Orem, som förmodligen har gjort störst intryck på dem i omvårdnadsteorin under
deras utbildning. En viktig åsikt som flera studenter framförde gällande
omvårdnadsteoretikerna, var att deras teorier ger en grund som de sedan tillämpar
i praktiken. Det är oundvikligt att studenterna kommer att bedriva omvårdnad
utifrån deras personlighet (Kristofferson, Nortvedt, Skaug 2006).
Hälften av studenterna uttryckte att omvårdnadsteoretikerna inte har påverkat
deras sätt att utföra omvårdnad. Detta stärker Jourfeldt (2004) genom en studie
som framhävde att omvårdnadsteorierna inte var användbara i praktiken. Detta var
som tidigare nämnt på grund av den stora skillnaden mellan teori och praktik.
Omvårdnad kontra medicinsk vetenskap Majoriteten av de intervjuade sjuksköterskestudenterna uttalade att ämnet
medicinsk vetenskap väckte stort intresse och ansågs vara viktigt i
sjuksköterskeyrket. Ett flertal studenter uttryckte samtidigt sina medicinska
kunskaper som otillräckliga och ansåg att större vikt skulle läggas på medicinsk
vetenskap under utbildningen. Det uppfattades som att studenterna skiljde sig
möjligtvis från sjuksköterskans huvudämne. I jämförelse med Malmsten (2007)
som poängterar hur sjuksköterskeprofessionen har blivit mer fokuserad på det
medicinska på bekostnad av omvårdnad.
Ett fåtal studenter ansåg att det var tillräckligt av ämnet medicinsk vetenskap.
Fokus bör vara på ämnet omvårdnad vilket stärks av den kompetensbeskrivning,
för legitimerad sjuksköterska (2005), som specifikt beskriver de
omvårdnadsområden som sjuksköterskan ska ha kunskap inom.
Tidigare erfarenheter ger omvårdnadsfärdighet I resultatet blir det uppenbart att studenternas praktiska erfarenheter gjorde att de
kände sig mer färdiga som snart blivande sjuksköterskor. De studenter som
arbetar eller har arbetat som undersköterskor betonade att deras kunskap inom
omvårdnadsarbetet var till fördel inom utbildningens gång. Detta
överrensstämmer med Andersson (2007) som visar att studenter med
undersköterskeutbildning ansåg att de kunde relatera till deras tidigare yrke samt
att de redan hade kunskap att bedriva omvårdnad.
Till skillnad från Benner (1993) som beskriver hur nyexaminerade sjuksköterskor
upplevde begränsningar inom omvårdnadsarbetet. Författarna anser att olikheten
kan bero på att majoriteten av deltagarna hade vårderfarenheter sedan tidigare.
En del av informanterna som inte hade tidigare erfarenheter, uttryckte svårigheter
inom utbildning. Erfarenhet samt bra handledning genom praktikperioderna
uttalades att ha stor påverkan på deras känsla av att vara klara inför uppgiften.
Enligt studier utförda av Standing (2007) samt Benner (1993) framfördes det
19
också att sjuksköterskeutbildningens praktiska träning utvecklade studenternas
säkerhet inom de praktiska momenten samt den kliniska blicken. Författarna
menar att studenter med tidigare vårderfarenhet har en fördel genom utbildningens
gång.
Beredskap inför sjuksköterskerollen
Samtidigt som alla kände sig förberedda inför den nya rollen som sjuksköterska
uttryckte en stor del nervositet som berodde på ansvaret. Detta är möjligtvis en
naturlig känsla nära utbildningens slut. Enligt Standing (2007) framfördes det att
sjuksköterskestudenter känner sig osäkra och otrygga som nyutexaminerade
sjuksköterskor på grund av det stora ansvaret. En del studenter uttryckte även
osäkerhet på grund av utbildningens läroplan som avslutas med examensarbete
istället för praktik. Författarna anser som studenterna, att känslan av beredskap
hade stärkts om utbildningens sista termin hade avslutats med praktik. På så sätt
hade osäkerheten samt nervositeten möjligtvis inte varit lika påtalad.
En del studenter uttryckte att handledare under praktikperioderna påverkade deras
kunskap samt självförtroende och därmed känsla av beredskap. Enligt Benner
(1993) visade slutsatsen att handledare har stor påverkan på nyblivna
sjuksköterskors trygghet samt säkerhet inom yrket. Oerfarna studenter har
möjligtvis svårt i början men däremot har utbildningen bidragit till deras känsla av
beredskap. Andersson (2007) anser att sjuksköterskestudenter utan vård erfarenhet
har ett mer öppet synsätt på vården.
Informanterna i föreliggande studie uttryckte att deras kunskap och beredskap
inom omvårdnad utvecklades positivt genom praktikperioderna.
SLUTSATSER
Syftet med föreliggande studie var att undersöka sista terminens
sjuksköterskestudenters syn på omvårdnad samt känsla av beredskapen att utöva
omvårdnad som legitimerad sjuksköterska. Detta ämne var intressant och lärorikt
med tanke på att det berör författarna själva, andra sjuksköterskestudenter samt
yrkesverksamma sjuksköterskor.
Författarna anser att studien visar att omvårdnad är ett svårt begrepp att definiera
och kommer alltid vara ett väldigt diskuterat ämne. Andra sjukvårdsprofessioner
som till exempel läkare har ett ansvarsområde som enklare kan förklaras, medan
sjuksköterskeyrket har ett ansvarsområde som är svårt att beskriva även om
fastställandet av detta huvudämne skedde för många år sedan. Utifrån studien
anser författarna att sjuksköterskestudenterna är mer inriktade och intresserade i
den medicinska rollen. Att ge god omvårdnad var gemensamt för alla informanter
men med tanke på att de tar examen som specialister i omvårdnad är
uppfattningen att de inte lägger tillräcklig vikt vid detta ämne. Detta var oväntat
eftersom författarna hade förväntat innan intervjuerna utfördes, att fler studenter
skulle uttrycka mer intresse inom att bedriva omvårdnad.
Efter de framkomna fynden i denna studie anser författarna att en ingående
undersökning av studenters upplevelser av omvårdnad samt beredskap bör utföras.
Det är viktigt att flera högskolor/universitetsutbildningar undersökes, för att kunna
20
jämföras och följas i utvecklingen inom omvårdnad. En tydligare och klar
definition av ämnet omvårdnad behövs för att klargöra begreppet i sin helhet.
Omvårdnad är en väsentligt del av sjuksköterskeutbildningen och för redan
legitimerade sjuksköterskor.
Ämnet omvårdnad är en förutsättning för en optimal och högkvalitativ
patientvård.
.
21
REFERENSLISTA
Andersson Lilja, P (2007). Vägar genom sjuksköterskeutbildningen. Malmö
Studies in Educational Sciences No.34 (ISBN 978-91-976537-6-3)
Benner, P (1993). Från novis till expert. Lund. Studentlitteratur.
Burnard, P (1991) A method of analysing interview transcripts in qualitative
research. Nurse Education Today 11, 461-466.
Dahlberg, K (1997). Kvalitativa metoder för vårdvetare. Lund. Studentlitteratur.
Dulong, J, Poulsen, C (1993). Grundbok i omvårdnad. Lund. Studentlitteratur.
Graneheim, U.H & Lundman, B (2003). Qualitativ content analysis in nursing
research: concepts, procedures and measures to acheive trustworthiness. Nurse
Education Today, 24, 105- 112
Jorfeldt, I (2004). Att utbilda sig till sjuksköterska: Ett genusperspektiv på lärares
och studenters beskrivningar av utbildningen. Lärarhögskolan. Stockholm.
Doktorsavhandling.
Khademian, Z & Fatemeh, V (2007) Nursing students’ perceptions of the
importance of caring behaviors. Journal of Advanced Nursing. 61 (4), 456 – 462.
Kirkevold, M (1994) Omvårdnadsteorier. Lund. Studentlittertur.
Kristoffersen, J.N (2006) Teoretiska perspektiv på omvårdnad I: Kristoffersen
J.N, Nortvedt F, Skaug E-A (Red.) Grundläggande omvårdnad Del 4. Stockholm.
Liber AB, s 14-101.
Kvale, S (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund. Studentlitteratur.
Löfmark, A et al (2004) Competence of newly – graduated nurses – a comparison
of the perceptions of qualified nurses and students. Journal of Advanced Nursing,
53(6), 721 – 728.
Malmsten, K (2007). Etik i basal omvårdnad. Denmark. Studentlitteratur.
Polit, D F & Beck, C T. (2006). Essentials of nursing research. Methods,
Appraisal, and Utilization. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Raadu, G (2009) Författningshandbok 2009: för personal inom hälso- och
Sjukvården, 1982:763 2a§, Sverige: Liber AB.
Rooke, L (2002). Omvårdnad. Falköping. Elanders Gummessons.
Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
artikelnr 2005-105-1.
22
Standing, M (2007). Clinical decision-making skills on the developmental journey
from student to Registered Nurse: a longitudinal inquiry. Journal of Advanced
Nursing, 60(3), 257-269
Svenska National Encyklopedin (2010). Omvårdnad.
> http://www.ne.se/omvårdnad<2010/05/13
Svensk Sjuksköterskeförening (2007). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor.
(ISBN: 92-95040-41-4)
23
BILAGOR
Bilaga 1: Intervjuguide
Bilaga 2: Informationsblad
Bilaga 3: Samtyckesblankett
Bilaga 4: Kondenseringstabell
24
INTERVJUGUIDE Bilaga 1
Vad gjorde du innan du började läsa till sjuksköterska? (ålder)
Nu är du snart färdig sjuksköterska och ditt huvudämne är omvårdnad. Hur
tänker du kring det?
Hur definierar du omvårdnad?
Vad är att bedriva omvårdnad för dig? Vad tycker du är god omvårdnad?
Hur har omvårdnadsämnet fördjupats under utbildningens gång?
- Har omvårdnadsteoretikerna påverkat dig?
Förutom omvårdnad är medicinsk vetenskap av stor betydelse för
sjuksköterskeyrket. Hur ser du på det?
Hur väl förberedd känner du dig inför att börja arbeta som sjuksköterska?
Vilka
faktorer har påverkat den känslan?
Känner du att dina tidigare erfarenheter har påverkat din kunskap och
även beredskapen inför sjuksköterskerollen?
25
INFORMATIONSBREV Bilaga 2
Projektets titel: Sjuksköterskestudenters syn på omvårdnad.
Vi är två sjuksköterskestudenter som läser i termin 5 på Malmö Högskola. C-
uppsatsen börjar närma sig och vi har hittat ett område som intresserar oss. Syfte
är att undersöka studenters syn på omvårdnad samt deras känsla av beredskap
inför att bedriva omvårdnad som snart legitimerad sjuksköterska.
Tanken är att intervjua ungefär tio stycken studenter i olika åldrar, med olika
arbetserfarenheter samt av båda kön. Vår förhoppning är att få så stor skillnad
som möjligt i vårt material. Undersökningen kommer att ske genom intervjuer
från den 29 mars till och med den 13 april. Intervjun kommer att ta ca 20 minuter
och genomföras där informanten önskar, alltså på universitetet eller i hemmiljö.
Ni är garanterade konfidentialitet vilket innebär att det är bara vi som känner till
er identitet samt att informanterna inte kan kopplas till studien. Intervjuerna spelas
in via ett datorprogram och raderas efter godkännande av uppsatsen.
Vi är intresserade av att intervjua sjuksköterskestudenter i sista terminen, vilket
innebär att vi gärna vill intervjua dig. Deltagandet är frivilligt och ni kan dra er ur
studien när ni så önskar. Lämna gärna besked så fort ni har möjlighet. Ni kan nå
oss på vår e-mail eller på mobilen.
Härmed tillfrågas Du om deltagande i studien
Mvh
Maria & Viktoria
26
Formulär
SAMTYCKESBLANKETT Bilaga 3
Projektets titel:
Sjuksköterskestudenters syn på omvårdnad
Datum:
Studieansvarig/a:
Maria Lindstrand
Viktoria Andersson
Din E-post som student vid Malmö
högskola:
Studerar vid Malmö högskola,
Hälsa och samhälle, 206 05
Malmö, Tfn 040-6657000
Utbildning:
Sjuksköterskeprogrammet, 180hp
Nivå:
Termin 5
Jag har muntligen informerats om studien och tagit del av bifogad skriftlig
information. Jag är medveten om att mitt deltagande är frivilligt och att jag
när som helst och utan närmare förklaring kan avbryta mitt deltagande.
Jag lämnar härmed mitt samtycke till att delta i ovanstående undersökning:
Datum: ……………………………………………………………………………..
Deltagarens underskrift: …………………………………………………………
27
KONDENSERINGSTABELL Bilaga 4
Graneheim & Lundman (2003)
Meningsbärande
enheter
Kondenserad
meningsbärande enhet
Kodord
Det känns lite flummigt
för att det som sagt inte är
en term som folk vet
direkt vad det är.
Omvårdnad är en
flummig term.
flummigt
Ta hand om en människa
som inte klarar sig själv.
Att ta hand om en
människa.
omhändertagande
Omvårdnad är ganska
svårt tyckte jag från
början och tycker
fortfarande.
Omvårdnad är ett svårt
ämne.
Svårt ämne