Institutionen för hälsovetenskap

Sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder och

uppfattningar av personer med hiv/aids och till att vårda

dessa personer

Kinell, Klara

Ridderström, Izabel

Examensarbete (Omvårdnad C) 15 hp

Mars 2012

Sundsvall

Abstrakt

BAKGRUND: År 2009 uppskattade man att över 33 miljoner människor levde med hiv.

Personer som lever med hiv omges av fördomar och riskerar att bli stigmatiserade av

samhället och av denna anledning är det intressant att undersöka vilka attityder och

uppfattningar sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter har till dessa personer. SYFTE: Att

belysa sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder och uppfattningar av personer

med hiv/aids och till att vårda dessa personer. METOD: Litteraturstudien baseras på 14

kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar, publicerade mellan år 1991 - 2011.

Artiklarna har klassificerats och kvalitetsvärderats. RESULTAT: Resultatet visade att

sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter hade både positiva och negativa attityder. Positiva

attityder visade på empati till patienterna medan negativa attityder ledde till sämre

vårdkvalitet och kontaktundvikande av patienterna. Resultatet delades in i fem kategorier;

attityder, utbildning, rädsla, empati och värderingar. DISKUSSION: Studien visar att det

finns stora kunskapsluckor, vilket leder till rädsla och negativa attityder. Utbildning visade sig

ha positiva effekter på attityder. SLUTSATS: För att öka vårdkvalitén hos patienterna så bör

det satsas på mer utbildning om hiv/aids till sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter.

Nyckelord: attityder, hiv/aids, litteraturstudie, sjuksköterskestudenter och sjuksköterskor.

Sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder

och uppfattningar till personer med hiv/aids

och till att vårda dessa personer.

KINELL KLARA

RIDDERSTRÖM IZABEL

Mittuniversitetet, Sundsvall

Institutionen för hälsovetenskap

Omvårdnad C

Mars 2012

Innehållsförteckning

Bakgrund………………………………………………………..

Syfte……………………………………………………………..

Metod…………………………………………………………....

Inklusion- och exklusionskriterier……………………………...

Litteratursökning……………………………………………….

Artikelurval och kvalitetsgranskning……………………………

Analys…………………………………………………………..

Etiska överväganden……………………………………………

Resultat…………………………………………………………..

Attityder…………………………………………………………

Utbildning……………………………………………………….

Rädsla……………………………………………………………

Empati…………………………………………………………...

Värderingar………………………………………………………

Resultatdiskussion……………………………………………….

Metoddiskussion………………………………………………....

Slutsats/konklusion……………………………………………….

Referenser………………………………………………………..

Bilagor

Bilaga 1 – Granskningsmall

Bilaga 2 – Tabell över inkluderade artiklar i studien

1

3

3

3

3

3

4

4

5

5

6

8

9

10

13

16

17

18

1

Bakgrund

HIV (humant immunbristvirus) är ett virus som troligen har sitt ursprung från en schimpansart

och det första kända fallet av en hiv-infektion är från 1959. Under 1981 och 1984 upptäckte

man att aids var orsakat av ett retrovirus som senare kom att kallas hiv. Människor som först

associerades med sjukdomen var intravenösa narkotikamissbrukare och homo- och bisexuella

män. Även personer med blödarsjuka och personer som fått blodtransfusioner smittades med

sjukdomen genom sin behandling (Ericson & Ericson, 2009, s 261-263).

Sedan det första fallet upptäcktes har över 60 miljoner människor smittats med HIV- virus

och cirka 30 miljoner har dött i AIDS. År 2009 uppskattade man att över 33 miljoner

människor levde med hiv. Afrika är den värst drabbade kontinenten (World Health

Organization WHO, 2012).

Nio av tio fall av hiv-smitta inträffar i utvecklingsländer och den vanligaste smittvägen är

heterosexuella samlag samt smittning från mor till barn under förlossningen. Smittspridningen

sker bland annat på grund av otillräcklig kunskap om användning av kondom och påtvingade

samlag. Hiv finns i infekterade individers sädesvätska, blod, slidsekret, likvor, nervvävnad

och eventuellt saliv. De största smittvägarna är blodsmitta och sexuell kontakt. Tidiga

symtom kan uppträda cirka 2 veckor efter infektionstillfället och ger bland annat feber, frossa,

aptitlöshet, muskel- och ledvärk och lymfkörtelsvullnad. Sena symtom är trötthet,

viktminskning, klåda och nattsvettningar (Ericson & Ericson, 2009, s 261-263).

I dagsläget finns ännu inget känt botemedel men tack vare effektiva bromsbehandlingar kan

idag många människor, speciellt i västvärlden, leva många år med sjukdomen (Pickles, King

& Belan, 2009).

Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska vård ges på lika villkor för alla människor och med

respekt för människors värdighet och lika värde. Vården ska främja goda kontakter mellan

hälso- och sjukvårdspersonalen och patienten (Hälso- och sjukvårdslagen [HSL] 1982:763).

Även sjuksköterskornas etiska kod beskriver vikten av att omvårdnad ska ges med god

kvalitet till alla människor oavsett sjukdom, kön, kultur eller social status (International

Council of Nurses, 2007).

2

Trots mycket forskning på området så fortsätter hiv/aids-viruset att spridas och det finns ett

stort behov av att kunna förstå och hantera sjukdomens effekter. Konsekvenserna av dåliga

attityder till denna patientgrupp leder till ett orättvist bemötande i samhället. Hiv/aids-

patienter har ett behov av att kunna leva i ett samhälle som erkänner deras mångfald och

respekterar deras rättigheter till hälso- och sjukvård, precis som alla andra människor, samt att

samhället ger det sociala stöd som dessa patienter behöver (Groft & Robinson Vollman,

2007). Attityder till patienter med hiv/aids är generellt sett dåliga på grund av att allmänheten

har dåliga kunskaper om sjukdomen, vilket leder till missuppfattningar, rädslor för sjukdomen

och stigmatisering. Detta gör att dessa patienter blir utfrysta från samhället och både deras

psykiska och fysiska välbefinnande försämras (Lekas, Siegel & Leider, 2011).

Nationalencyklopedin beskriver ordet attityd som ett förhållningssätt eller en varaktig

inställning som genom erfarenheter byggts upp och visar sig genom att man är för eller emot

något (Nationalencyklopedin, 2012). En attityd formas ofta av erfarenheter och attityder hör

ofta ihop med missuppfattningar och rädslor (Suominen et al., 2007).

Sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters attityder mot patienter med hiv/aids har under

lång tid varit granskad. Utbildningspolitik, lokala attityder och övertygelser spelar en roll i

sjuksköterskestudenters attityder mot patienter med hiv/aids (Pickles et al., 2009).

Sjuksköterskor har viktiga roller i hiv-behandling och i utveckling och utbildningsprogram.

Dessa roller kräver en solid grund av kunskap och viljan att ge vård till patienter med hiv/aids.

Sjusköterskor ska vara kunniga och uppvisa en ickedömande acceptans mot patienter som

smittats på grund utav att de är homosexuella, prostituerade eller sprutnarkomaner. På grund

av bristande kunskap, negativa attityder, och därmed rädsla, är vård för patienter med hiv/aids

ofta långt ifrån optimal (Li, Scott & Li, 2006).

Personer med hiv/aids blir stigmatiserade i samhället (Lekas et al. 2011) och de har ett stort

vårdbehov under lång tid och av denna anledning är det viktigt att undersöka sjuksköterskors

och sjuksköterskestudenters attityder och uppfattningar till dessa patienter så att deras vård

inte påverkas av negativa attityder. Det finns enskilda studier som enbart fokuserar på

sjuksköterskors eller sjuksköterskestudenters attityder och uppfattningar till hiv/aids och

genom att göra en sammanställning av dessa studier kan vi få en övergripande förståelse för

sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder och uppfattningar, grunden för deras

attityder och möjligtvis hur man kan arbeta med att förändra attityder.

3

Syfte

Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters

attityder och uppfattningar av personer med hiv/aids och till att vårda dessa personer.

Metod

En litteraturstudie har gjorts genom granskning av vetenskapliga artiklar. Denna studie görs

för att få en översikt över kunskapsläget inom ett visst vårdvetenskapligt område (Friberg,

2006, s 115). Studien omfattar både kvantitativ och kvalitativ forskning för att se problemet ur

ett bredare perspektiv. Artikelsökningen gjordes i databaserna Pubmed och Cinahl. Endast

artiklar från sökningen i Pubmed togs med i studien då sökningen i Cinahl inte gav några

ytterligare relevanta artiklar.

Inklusions- och exklusionskriterier

De artiklar som inkluderats i studien är vetenskapliga artiklar som är skrivna på engelska och

är av relevans för studiens syfte. Artiklar som fokuserat på annan vårdspersonal än

sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter har förkastats. Även artiklar som fokuserat på både

sjuksköterskor och annan vårdpersonal där det varit svårt att urskilja vem som har sagt vad

har förkastats. Artiklar som innehållit andra blodsmittor och studier som varit skrivna på

andra språk än engelska har också exkluderats. Även artiklar av låg vetenskaplig kvalitet har

exkluderats.

Litteratursökning

När problemområdet har avgränsats kan sökord som utgör en grund för litteratursökningen

formuleras (Forsberg & Wengström, 2008, s 80). Sökning efter vetenskapliga artiklar har

gjorts i databaserna Pubmed och Cinahl. En sammanställning av sökningarna redovisas i

tabell 1. Efter att sökorden utformats så kombinerades de och det gjordes en genomgång av

träffarnas 293 titlar och de relevanta titlarnas abstrakt lästes.

Artikelurval och kvalitetsgranskning

De abstrakt som såg ut att passa studiens syfte valdes ut till vidare bearbetning. Därefter lästes

hela de utvalda artiklarna för att se vilka som passade studiens syfte. De artiklar som inte

passade till studiens syfte förkastades. Till slut granskades de utvalda artiklarna och den

vetenskapliga kvaliteten (granskningsmall finns i bilaga1) och de artiklar som bedömdes vara

4

Limits: Engelska artiklar.

En manuell sökning har gjorts via en inkluderad artikels referenslista och genererade i

ytterligare en artikel. Totalt 14 stycken artiklar är inkluderade i studien.

av hög- eller medelkvalitet inkluderades i studien. De artiklar som var av låg kvalitet eller inte

passade studiens syfte förkastades. Denna sammanställning visas i tabell 2. Artiklarna

kvalitetsgranskades (granskningsmallen presenteras i bilaga 1). För att bedömas vara av hög

kvalitet skulle artiklarna innehålla alla delar en vetenskaplig artikel bör ha, en tydligt

beskriven metod och dataanalys, bortfallet fick inte vara över 30 % och skulle vara väl

beskrivet. De artiklar som bedömts vara av låg kvalitet har exempelvis haft ett stort bortfall

som ej varit beskrivet, metoden och analysen har varit dåligt beskriven eller inte beskriven

alls och urvalet har inte varit representativt.

Analys

De utvalda artiklarna lästes flera gånger för att få en helhet av innehållet. Därefter sorterades

artiklarnas återkommande innehåll in under fem kategorier. Artiklarnas relevanta innehåll

valdes ut och skapade vårt resultat.

Etiska överväganden

Etiska överväganden kring urval och presentation av resultat bör göras vid en litteraturstudie.

Studierna ska ha fått tillstånd från en etisk kommitté eller ha noggranna etiska överväganden.

Alla studier ska redovisas och arkiveras i 10 år. Även resultat som inte stödjer hypotesen ska

redovisas (Forsberg & Wengström, 2008, s 77).

Databas Sökord Träffar Kvalitetsgranskade Inkluderade

Pubmed Nurse* 245842 0 0

Pubmed HIV/AIDS 19164 0 0

Pubmed Attitude 246045 0 0

Pubmed Nurse*

+HIV/AIDS

+Attitude

293 24 13

Tabell 1. Artikelsökning gjord 6/1-2012

5

Resultat

Resultatet i denna litteraturstudie omfattar 14 stycken vetenskapliga artiklar. Nio av studierna

är utförda med kvantitativ metod, tre av studierna är utförda med kvalitativ metod och två av

studierna är utförda med mixad metod, det vill säga både kvantitativ- och kvalitativ metod. De

inkluderade studierna har gjorts i följande länder: Australien, Finland, Litauen, Kina, Estland,

Sydafrika, Turkiet, Uganda, Nya Zeeland och USA. Sex av de inkluderade artiklarna har

bedömts vara av hög kvalitet och åtta av artiklarna har bedömts vara av medelkvalitet. Denna

information redovisas mer detaljerat i tabell 2.

Resultatet har delats in i de fem kategorierna: attityder, utbildning, rädsla, empati och

värderingar.

Attityder

Sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters attityder till patienter med hiv/aids är en

återkommande faktor i flera studier. Positiva attityder visar på empati till patienterna

(Delobelle et al., 2009; Pickles, King & Belan, 2011). Medan negativa attityder leder till

sämre vårdkvalitet och kontaktundvikande av patienterna (Pickles et al., 2011).

I en kvantitativ studie gjord i Australien har man mätt två dimensioner av attityder mot

människor med hiv/aids. De två dimensionerna är empati och undvikande. Positiva och

stödjande attityder räknades som positiva resultat medan negativa attityder och undvikande

beteende räknades som negativt resultat. Resultatet visade på mestadels positiva attityder hos

sjuksköterskestudenterna. Deltagarna i studien hade i det stora hela en positiv inställning till

att ta hand om patienter med hiv/aids och de visade empatiska, positiva och medkännande

attityder. En mycket liten andel, 4,3 % av studiens deltagare hade negativa attityder till att

vårda patienter med hiv/aids och dessa negativa och intoleranta attityder i kombination med

endast lite empati, ledde till motvilja att vårda patienter med hiv/aids och sänkt vårdkvalitet

(Pickles et al., 2011). Resultatet i en kinesisk tvärsnittsstudie visade att kunskap och attityder

kring hiv/aids kan mätas med sju underliggande konstruktioner, nämligen förebyggande

kunskap, kunskap om smittvägar, specialitet kunskap, kunskap om icke smittvägar, positiv

attityd till hiv/aids, negativ inställning till hiv/aids och yrkesmässig attityd. Det visade sig att

sambandet mellan dessa kategorier hade en betydande effekt för attityderna på arbetsplatsen,

både direkt och indirekt (Qu, Zhang, Guo & Sun, 2010).

6

Sjuksköterskor på ett sjukhus i Nya Zeeland ansåg att det behövdes mer information till

allmänheten om hiv/aids och majoriteten av sjuksköterskorna kände att det fanns en brist

kring sjukhusets riktlinjer för patienter med hiv/aids. Sjuksköterskorna som deltog i denna

kvalitativa studie var antingen inte säkra på vilka riktlinjer som fanns, eller om dessa var

inaktuella. En sjuksköterska sa "Information eller riktlinjer måste vara läsbara, enkla och

lättillgängliga, detaljer kan komma senare", och en annan sjuksköterska gjorde följande

kommentar: "Vi som sjuksköterskor har nog alla vårdat hiv-positiva patienter, utan att ha

vetat om det". Resultatet tyder på att sjuksköterskors attityder till denna patientgrupp är

varierande och beror på sociala influenser, personliga erfarenheter och omfattningen av

kunskap om hiv/aids (Wissen & Woodman, 1994). En annan studie visade att sjuksköterskor

som var singlar och arbetade inom mödravården hade en mer positiv attityd till att vårda dessa

patienter, samt sjuksköterskor som kände någon med sjukdomen, eller tidigare hade vårdat

denna patientgrupp (Suominen et al., 2009).

Utbildning

Sjuksköterskor i flera studier uttryckte ett behov av ökad utbildning om hiv/aids för att kunna

ge en bättre och säkrare vård till dessa patienter (Chen, Han & Holzemer, 2004; Mullins,

2009; Wissen & Woodman, 1994). Sjuksköterskorna och sjuksköterskestudenternas

arbetslivserfarenhet och utbildning påverkade deras vilja till att vårda patienter med hiv/aids

(Suominen et al., 2009; Mockiene et al., 2010).

En kinesisk kvantitativ studie med syfte att beskriva sjuksköterskors kunskaper om hiv/aids

visade att deltagarna hade dåliga kunskaper om sjukdomen. Alla sjuksköterskor i studien hade

hört talas om hiv/aids, men en liten del visste inte vad som orsakade sjukdomen. Deltagarna i

studien var inte säkra på hur hiv/aids kunde smitta, men de var medvetna om att det kunde

förebyggas (Chen et al., 2004). En annan studie visade att sydafrikanska sjuksköterskors

kunskaper var någorlunda tillräckliga beroende på hur länge de hade arbetat och vad de hade

för utbildning. Deltagarna i studien upplevde en högre arbetsbelastning på grund av att brist

på utbildning om hiv/aids påverkade arbetet negativt, och att de även påverkades

känslomässigt (Delobelle et al., 2009).

Ökad utbildning var något som de allra flesta sjuksköterskorna i en amerikansk kvalitativ

studie ansåg behövdes. De ansåg att både sjuksköterskor och allmänheten behövde ytterligare

7

kunskaper om hiv/aids. Många sjuksköterskor hade inte dagligen kontakt med hiv/aids-

patienter och ansåg därför att de var i behov av mer utbildning, för att ha en chans att öka sina

kunskaper och färdigheter i att ta hand om patienter med hiv/aids (Mullins, 2009). Även

sjuksköterskor som deltog i en kvalitativ studie från Nya Zeeland kände att de saknade

kunskaper kring att vårda dessa patienter, vilket ledde till minskat självförtroende till att vårda

patientgruppen (Wissen & Woodman, 1994).

En studie som gjordes i Finland och Litauen med syfte att beskriva effekterna av ett

utbildningsprogram visade att en utbildningsintervention hade en begränsad/liten effekt på

sjuksköterskornas vilja att ta hand om patienter med hiv/aids. Bara en av de tre grupperna

blev efter utbildningsinterventionen mer positiva till att göra patientnära

sjuksköterskeuppgifter såsom katetervård, rakning och ge blodtransfusioner. Deltagare som

hade arbete längre tid var mer villiga att ta hand om smittade patienter än de som inte arbetat

lika länge, oavsett utbildningsinterventionen (Mockiene et al., 2010). Ytterligare en studie

visade att sjuksköterskors vilja till att vårda hiv/aids-patienter varierade beroende på

arbetslivserfarenhet och utbildning. Längden på sjuksköterskornas utbildning hade en positiv

betydelse för attityden medan arbetslivslängden i studien hade en negativ inverkan på

deltagarnas attityder (Suominen et al., 2009).

Sjuksköterskor från Uganda uppgav i en tvärsnittsstudie att deras svaga kunskapsområden var

försiktighetsåtgärder och förebyggande åtgärder. Ju mer kunskap deltagarna hade om hiv/aids

desto mindre rädda var de för att bli smittade. Dessutom visade de mer kunniga deltagarna

positivare attityder. Deltagarna ansåg att de inte fått tillräckligt mycket information om

hiv/aids (Walusimbi & Okonsky, 2004). En studie där hälften av deltagarna tidigare fått

utbildning om hiv/aids visade att utbildningsinterventionen hade en liten effekt när det gällde

sjuksköterskornas attityder och rädsla för att vårda patienter med hiv/aids (Wissen & Siebers,

1992). En studie gjord i USA med syfte att studera nepalesiska sjuksköterskestudenters

kunskaper och attityder till hiv/aids och universella försiktighetsåtgärder, visade att

studenterna hade stora kunskapsluckor och negativa attityder, oavsett utbildningsnivå.

Studenternas kunskaper skilde sig beroende på hur många år de hade studerat, men ingen

skillnad i allmänna attityder sågs mellan deltagarna. Även om kunskap kring universella

försiktighetsåtgärder förbättrades med år av utbildning, så var kunskapen överlag dålig bland

alla studenter (Mahat & Eller, 2009).

8

Rädsla

Rädsla är en av de viktiga punkterna som sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter

poängterat i flera studier. Dels rädsla för att själv smittas, men även oro för att för att utsätta

sin familj för sjukdomen (Breault & Polifroni, 1991; Mullins, 2009).

Rädsla var ett av de sex teman som framkom i en amerikansk studie. Rädsla var något alla av

studiedeltagarna upplevde i olika nivåer. Rädslan visade sig i form av ångest och oro i

samband med vård av hiv/aids-patienter. Rädslan var olika beroende på om deltagarna

diskuterade sin första patient med hiv/aids eller vård av patientgruppen i allmänhet. Rädslan

kunde resultera i att sjuksköterskorna antingen vidtog skyddsåtgärder som var överdrivna eller

att de fysiskt undvek patienten som exempelvis att de inte svarade på ringningar och undvek

att gå in i patientens rum för att ge omvårdnad. Detta berodde i första hand på rädsla för att

själv utsättas för smittan samt att nuvarande skyddskunskaper såsom att använda handskar

och munskydd inte var tillräckliga. Förutom rädslan för att smitta sig själva så var

sjuksköterskorna även oroliga för att utsätta sina barn och sin familj för sjukdomen på grund

av att de arbetade med hiv/aids-patienter (Breault & Polifroni, 1991). Sjuksköterskor i en

annan studie berättade att deras familjer skulle bli upprörda om det fick reda på att de vårdade

patienter med hiv/aids. Samtidigt så var sjuksköterskorna själva oroliga för att de skulle bli

smittade på arbetsplatsen eller ta med sjukdomen hem och smitta sin familj och sina anhöriga.

De var också rädda för att de skulle tappa sina jobb om de själva blev sjuka i hiv/aids

(Mullins, 2009).

Majoriteten av sjuksköterskorna i en Sydafrikansk studie med mixad metod, rapporterade att

de tränade på försiktighetsåtgärder men att de ändå kände en rädsla att bli smittade i sitt

arbete. Sju av tio sjuksköterskor i studien rapporterade att de tidigare fått stickskador från

nålstick. Sjuksköterskornas liv påverkades personligen eftersom de fortsatte att oroa sig över

hur deras patienter mådde efter arbetstiden och detta försökte de dölja för sin familj. Några

sjuksköterskor berättade att de inte var intresserade av att ha sex med sina partners eftersom

de ville skydda sig mot hiv/aids vilket också påverkade familjelivet (Delobelle et al., 2009).

Sjuksköterskor var rädda att ge vård till patienter med hiv/aids för att de själva var rädd för att

smittas av sjukdomen (Walusimbi & Okonsky, 2004; Wissen & Woodman, 1994). Ungefär

hälften av deltagarna i en kinesisk studie försökte undvika kontakt med smittade patienter och

var rädda för dem (Chen et al., 2004). I en annan kinesisk studie ansåg 44 % av deltagarna att

9

patienter med hiv/aids borde vara satta i karantän. De sjuksköterskor som hade mer erfarenhet

och kunskap var särskilt oroliga för att själva bli smittade (Chen & Han, 2010).

Sjuksköterskorna i en Nya Zeeländsk studie tillfrågades om de hade funderat på att lämna

deras sjuksköterskeposition på grund av deras oro kring hiv/aids, och 82,2% svarade att det

inte övervägde att lämna, 15 % var osäkra och 2,8 % övervägde att lämna sitt yrke (Wissen &

Siebers, 1992). Endast en liten del av studiedeltagarna i finländs, estländsk och litauisk studie

hade någon gång vägrat att ta hand om en patient med hiv/aids (Suominen et al., 2009).

Medan en sjuksköterska i en amerikansk studie berättade om äldre sjuksköterskor som

vägrade ta hand om patienter med hiv/aids som en försiktighetsåtgärd för att själva inte bli

smittade (Mullins, 2009).

Empati

Ett återkommande begrepp i omvårdnaden av patienter med hiv/aids är empati.

Sjuksköterskor uttryckte att det var psykiskt krävande då det var svårt att se en annan

människa lida, och se patienter med obotlig sjukdom försämras under en lång tid (Mullins,

2009; Delobelle et al., 2009). Sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter kände empati och

medkänsla gentemot denna patientgrupp (Delobelle et al., 2009; Bektas & Kulakac, 2007;

Breault & Polifroni, 1991).

Medkänsla, empati och acceptans till patienter med hiv/aids är i allmänhet vad

sjuksköterskorna beskrev och att de såg patienterna som en enskild person och inte bara

ytterligare en patient att ge vård till. Sjuksköterskorna kunde se att den omvårdnad de gav var

nödvändig och att de fick bra respons från denna patientgrupp. Några sjuksköterskor berättade

att de alltid använde samma försiktighetsåtgärder oasvett vilken patient de hade. Dessa

sjuksköterskor menade att man aldrig kunde veta om patientens blod eller kroppsvätskor var

infekterade och man därför alltid borde använda samma försiktighetsåtgärder. Sjuksköterskor

i studien berättade också om att det var fysiskt och psykiskt krävande att arbeta med patienter

med hiv/aids. Fysiskt eftersom att patienterna var vårdkrävande och psykiskt då det var svårt

att se en annan människa lida (Mullins, 2009). Även en Sydafrikansk studie visade att

sjuksköterskor kände frustration över att se patienter med en obotlig sjukdom försämras under

en lång tid. Stigmatisering och diskriminering, rädsla för yrkesmässig exponering av hiv/aids

och känslor av sympati och empati gentemot patienter med hiv/aids beskrevs av

10

sjuksköterskorna i studien som visade övergripande att sjuksköterskors attityder präglades av

empati, medkänsla, respekt och värdighet (Delobelle et al., 2009).

I en studie med sjuksköterskestudenter så framkom det att studenterna upplevde känslor av

medlidande och empati gentemot patienterna, och de hade en positiv inställning till att vårda

hiv-smittade. Studenterna uttryckte uttalanden som: "Det är en svår process att acceptera",

"Jag känner deras hjälplöshet", "Detta är en sjukdom och de är mänskliga varelser precis

som alla andra" och "De ville inte att detta skulle ske, så jag vill stödja dem i deras lidande

eller isolering från samhället" (Bektas & Kulakac, 2007).

Sympati framkom också i en amerikansk studie. Sympati definierades som ett uttryck för

medkännande och ledsamhet och identifierades som en konsekvens av omvårdnad för unga

och dåliga patienter. Sympatin hörde samman med döden som studiedeltagarna förknippade

sjukdomen med. Några av deltagarna kände ett större tålamod och spenderade mer tid med

patienten. Självförbättring (self-enhancement) var också ett tema som framkom i studien och

definierades som ett uttryck för den givande delen i att ge vård till patienter med hiv/aids.

Sjuksköterskorna ansåg att de positiva delarna i att vårda denna patientgrupp var det som var

givande, tillexempel att göra det bekvämt för en patient, se en patient klara av att gå hem eller

hjälp en patient att dö med värdighet. Vissa patienter hade blivit bortstötta från sina vänner

och familjer och det var då en tillfredsställelse att som vårdpersonal kunna ha möjligheten att

acceptera och hjälpa dessa personer. Att vårda patienter med hiv/aids sågs som en utmaning

(Breault & Polifroni, 1991).

Värderingar

Studier visar att sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder påverkas beroende på

vilket land de kommer ifrån (Pickles et al., 2011; Mockiene et al. 2010; Chen & Han. 2010;

Mahat & Eller, 2009). Attityderna påverkades också beroende på hur patienterna fått

sjukdomen, exempelvis via intravenöst missbruk eller från moder till barn via födseln

(Mullins, 2009; Bektas & Kulakac, 2007; Wissen & Woodman, 1994; Breault & Polifroni,

1991).

11

En Australiensk studie visade att attityderna påverkades beroende på vilket land man kom

ifrån. Studenter med medborgarskap i asiatiska länder hade sämre attityder jämfört med

deltagare från andra länder (Pickles et al., 2011).

En amerikansk kvalitativ studie med syfte att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att

vårda patienter med hiv/aids på landsbygden visade att hur patienten blivit smittad, hade

betydelse för hur sjuksköterskorna ville bry sig om patienten. Hade patienten smittats via

prostitution, intravenöst missbruk eller homosexualitet kunde sjukdomen av vissa ses som en

konsekvens av ett självförvållat beteende. Hade patienten däremot fått sjukdomen av

blodtransfusioner eller överfört från modern till barnet via födsel så sågs patienten som ett

oskyldigt offer (Mullins, 2009). En turkisk tvärsnittsstudie visade att sjuksköterskestudenter

var villiga att ta hand om patienter som ådragit sig sjukdomen genom modern via födseln

(30,8 %) eller via sexuell överföring (25 %). 22,4 % var villiga att vårda patienter som fått

hiv-viruset via blodtransfusion och 21,8 % kunde tänkas ta hand om de som smittats via

injicering. Från elevernas konfidentiella uppsats var det underförstått att vissa av dem visade

verklig risk för hiv/aids och var ovilliga att ta hand om patienterna. "De är smittsamma

personer, och jag vill inte komma nära dem ", "Jag är orolig och rädd för att bli smittad"

(Bektas & Kulakac, 2007).

En annan kvalitativ studie visade att majoriteten av sjuksköterskorna var överens om att det

borde vara upp till varje sköterska att besluta om de ville vårda patienter med hiv/aids eller

inte. Vissa sjuksköterskor hade mycket positiva erfarenheter av att vårda hiv-positiva

patienter, då det tidigare arbetat med denna patientgrupp, och andra hade raka motsatsen. De

flesta sa att de föredrog att behandla homosexuella män istället för injicerande missbrukare

(Wissen & Woodman, 1994).

Ilska var något som framkom i en amerikansk kvalitativ studie och definierades som

indignation. Missnöje och skuld som associerades med patienten och deras valda livsstil.

Sjuksköterskornas ilska hade inte mycket att göra med hiv/aids-diagnosen utan med

personligheten och beteendet hos patienten. Det fanns stora skillnader mellan patienter med

hiv/aids som var intravenösa missbrukare, prostituerade och homosexuella. Ilskan var mer

riktad mot intravenösa missbrukare än homosexuella. Drogmissbrukarna var manipulativa,

svåra att handskas med och ville inte samarbeta. Trötthet var också ett av de sex teman som

framkom, och definierades som ett uttryck för de långvariga eller överdrivna krav som

12

ställdes på sjuksköterskan som vårdade en patient med hiv/aids. Den känslomässiga stressen

diskuterades av flera deltagare i studien och särskilt tröttheten till att vårda patienter som ses

som krävande och otacksamma. Detta beteende ledde till ilska och hjälplöshet hos vissa

deltagare. Dessutom är det krävande att jobba med familjers känslomässiga behov och död

och döende. Trötthet diskuterades av flera deltagare som en anledning till att de inte ville ge

vård till patienter med hiv/aids. Hjälplöshet framkom också som ett tema och definierades

som ett uttryck för kraftlöshet till att tillhandhålla vård till denna patientgrupp. Största

svarsdelen i detta tema var gällande frustrationen sjuksköterskorna upplevde när de

konfronterade den dåliga följsamheten av denna patientgrupp. Detta gällde särskilt

intravenösa missbrukare och prostituerade som fortsatte med sina högriskbeteenden trots att

de visste att de var hiv-positiva. De kände även hjälplöshet när de hade yngre patienter

eftersom de visste att det inte finns något botemedel för sjukdomen och att när patienterna väl

blivit sjuka så fanns det en väldigt liten chans att bli friskare i sin sjukdom (Breault &

Polifroni, 1991).

13

Resultatdiskussion

Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder till

personer med hiv/aids och till att vårda dessa personer, och studiens resultat visade på både

positiva och negativa attityder. Enligt Suominen (et al., 2007) så formas en attityd av

erfarenheter och attityder hör ofta ihop med rädslor och missuppfattningar. Författarna anser

att ju mer kunskap och utbildning sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter har om hiv/aids

och hur det smittar, desto mer beredd är de på att ge vård då de väl möter en sådan patient och

de kan känna sig mer bekväma och veta hur de ska förhålla sig till sådana situationer. Enligt

WHO (World Health Organization, 2012) så levde år 2009 över 33 miljoner människor

världen över med hiv/aids vilket innebär att man som sjuksköterska troligtvis kommer att

komma i kontakt med denna patientgrupp och därför är det av stor vikt att sjuksköterskor och

sjuksköterskestudenter har de kunskaper som krävs inom området för att kunna ge en god

omvårdnad.

I denna studies resultat framkom det att attityder till patienter med hiv/aids är en viktig faktor

när det gäller sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters vilja till att vårda dessa patienter.

Det visade sig att sjuksköterskestudenter i en australiensisk studie hade mestadels positiv

inställning till att vårda patienter med hiv/aids och de visade empatiska, positiva och

medkännande attityder. Endast en liten del visade sig ha negativa attityder som i sin tur ledde

till sämre vårdkvalitet och patientundvikande (Pickles et al., 2011). Författarna anser att man

aldrig kan känna sig för säker i sitt arbete, och man bör alltid ha i åtanke att personen man

vårdar kan vara hiv/aids-positiv. Av denna anledning anser författarna, precis som Mullins

(2009) beskriver, att sjuksköterskor alltid bör använda samma försiktighetsåtgärder oavsett

vem de vårdar. På så sätt skulle de kunna få in dessa skyddsåtgärder på rutin och därför inte

behöva vara oroliga för att bli smittade och detta tror författarna skulle kunna förbättra både

sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder till denna patientgrupp.

Både studier från Kina, Sydafrika, USA och Nya Zeeland visade brist på utbildning om

hiv/aids (Chen et al., 2004; Delobelle et al., 2009; Mullins, 2009; Wissen & Woodman, 1994).

Precis som Mullins (2009) skriver så tror författarna att ökad utbildning kan hjälpa

sjuksköterskor att ge bättre vård till hiv/aids-patienter, och de ser ett samband i studierna att

det bevisar att utbildning ger mer kunskap och sjuksköterskorna och sjuksköterskestudenterna

14

blir mer positiva till att vilja vårda. Därför tolkar författarna resultatet som att det är viktigt

med utbildning, och att exempelvis en kurs om hiv/aids redan på sjuksköterskeprogrammet

säkerligen bara skulle vara positivt, så att man är redo när man väl kommer ut i arbetslivet och

möter en patient med hiv/aids. Enligt Tierney (1994) är inte sjuksköterskeutbildningen

tillräcklig för att förbättra studenternas kunskaper och attityder till patienter med hiv/aids

vilket visar sig när färdiga sjuksköterskor är rädda för smittan och har dåliga kunskaper om

sjukdomen. Mockiene (et al., 2010) skriver att mer arbetslivserfarenhet och utbildning har

positiv inverkan på attityderna vilket kan jämföras med en studie gjord av Suominen (et al.,

2009) som kommit fram till att de sjuksköterskor som arbetat längre har negativa attityder. I

en annan studie framkom det att äldre sjuksköterskor vägrade vårda dessa patienter (Mullins,

2009). Möjligtvis kan detta bero på vilken utbildning de fått och var de har arbetat. Det kan

tolkas som att de äldre sjuksköterskorna som gjorde sin utbildning längre tillbaka i tiden har

mindre kunskaper och att utbildningen faktiskt har förbättras genom åren men fortfarande inte

är optimal då negativa attityder, kunskapsbrister och rädslor fortfarande finns.

Anledningen till att sjuksköterskorna känner rädsla är för att de själva är rädda för att bli

smittade av sjukdomen (Walusimbi & Okonsky, 2004; Wissen & Woodman, 1994).

Författarna anser att trots att hiv/aids är en väldigt smittsam sjukdom så ska denna

patientgrupp ändå behandlas med respekt, och inte bli särbehandlade och utstötta bara för att

de är smittsamma. Breault och Polifroni (1991) beskriver hur vissa sjuksköterskor undviker

att gå in till smittade patienter och McCann & Sharkey (1997) har i sitt resultat beskrivit att

vissa sjuksköterskor ansåg att patienter hiv/aids skulle vara isolerade från resten av samhället.

Författarna anser att något sådant är helt fruktansvärt då alla människor är lika mycket värda

och har rätt till samma vård. Enligt hälso- och sjukvårdslagen så ska god vård ges till hela

befolkningen, samt ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilde

människans värdighet (SFS 1982:763). Detta är enligt författarna viktigt att alltid ha i åtanke

då man vårdar en patient, oavsett om patienten har hiv/aids eller inte.

I en studie av Suominen (et al., 2009) framkom det att några av deltagarna någon gång vägrat

att ta hand om patienter med hiv/aids. Som sjuksköterska har man inte rätten att välja sina

patienter och författarna tycker det är bedrövligt att ett sådant resultat framkommit i studien.

Trots detta resultat så har flera studier också kommit fram till att både sjuksköterskor och

sjuksköterskestudenter har visat sig känna empati och medkänsla gentemot patienter med

hiv/aids (Delobelle et al., 2009; Bektas & Kulakac, 2007; Breault & Polifroni, 1991). Detta

15

resultat kan tolkas som att även om det finns mycket negativa attityder till denna patientgrupp

så finns det sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter som är positiva till att vårda denna

patientgrupp. Breault & Polifroni (1991) beskriver hur vissa sjuksköterskor såg sitt arbete

med hiv/aids-patienter som givande vilket författarna tror att säkert fler sjuksköterskor och

sjuksköterskestudenter skulle kunna göra om de kunde komma över sina rädslor för att själva

bli smittade.

Sjuksköterskorna och sjuksköterskestudenternas attityder påverkades också beroende på hur

patienterna fått sjukdomen (Mullins, 2009; Bektas & Kulakac, 2007; Wissen & Woodman,

1994; Breault & Polifroni, 1991). Wissen & Woodman (1994) & Breault & Polifroni (1991)

har i sina studier kommit fram till att de flesta helst inte vårdade intravenösa missbrukare.

Författarna tror att detta kan bero på att sjuksköterskor och studenter anser att dessa

missbrukare själva har valt att missbruka och troligtvis vetat om riskerna med detta beteende.

Bektas & Kulakacs (2007) studie visade att deltagarna var mest positiva till att vårda patienter

som smittats via modern vid födseln vilket författarna tror beror på att man anser att dessa

patienter inte själva kunnat påverka sjukdomen. Dessa patienter ses förmodligen som mer

oskyldiga vilket gör det lättare för sjuksköterskorna och studenterna att känna empati för dem.

Studier visar att sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder även påverkas beroende

på vilket land de kommer ifrån (Pickles et al., 2011; Mockiene et al. 2010; Chen & Han,

2010; Mahat & Eller, 2009). Studierna visar att särskilt sjuksköterskor och

sjuksköterskestudenter från Asien hade dåliga kunskaper och negativa attityder till patienter

med hiv/aids (Chen & Han. 2010; Chen et al. 2004) men även studier från andra delar av

världen visade på negativa attityder och dåliga kunskaper (Mahat & Eller 2009; Bektas &

Kulakac, 2007). Studiernas resultat tyder på att det behövs ytterligare arbete för att förbättra

sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters kunskaper och attityder till dessa patienter.

Resultatet i denna studie visar att kinesiska sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter hade

sämre attityder än sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter från Finland, Estland och

Litauen (Mockiene et al. (2010); Suominen et al. (2009); Chen & Han. 2010; Chen et al.

(2004). Detta kan tolkas som att de nordiska länderna har mer kunskap och därför bättre

attityder än asiatiska länder och möjligtvis skulle ett kunskapsutbyte mellan länderna vara

positivt för att förbättra attityder och kunskaper. Dessa skillnader i attityder som ses hos

sjuksköterskestudenter kan kanske också bero på att sjuksköterskeutbildningen inte är

upplagd på samma sätt i alla länder. Då sjuksköterskor i flera studier visat behov av ökad

16

utbildning kring hiv/aids så borde det redan i sjuksköterskeutbildningen ges mera kunskap om

sjukdomen, för att på så sätt kunna förbättra attityderna, samt göra ändringar i utbildningen så

att den är upplagd på samma sätt i alla länder. Detta för att alla ska komma ut i arbetslivet

med liknande kunskap, och på så vis kanske sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters

attityder kan förbättras världen över.

Metoddiskussion

Denna studie innehåller 14 stycken vetenskapliga artiklar, nio kvantitativa, tre kvalitativa och

två med mixad metod. Innan litteraturstudien genomfördes förväntade sig författarna, på

grund av syftet, att främst hitta kvalitativa artiklar som skulle utgöra resultatet. Det visade sig

dock vara mestadels kvantitativa studier gjorda och av denna anledning så består resultatet av

fler kvantitativa artiklar än kvalitativa.

Författarna valde att rikta syftet till både sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter eftersom

de anser att kunskap är något man får redan under studietiden och utifrån sin kunskap så

skapar man sina attityder, åsikter och eventuella fördomar.

Forsberg och Wengström (2008, s 125) skriver att forskning är en färskvara och ska av den

anledningen helst inte vara mer än 5 år gammal för att tas med i en studie. På grund av detta

försökte författarna att bara inkludera artiklar som varit skrivna på 2000-talet men för att

kunna ha en chans till att få ihop tillräckligt med material så sänktes kraven och därför har

artiklar från början av 1990-talet också inkluderats i studien. Dessa artiklar bedömdes dock

vara relevanta för syftet och vara av god kvalitet och innehållet stämde väl överens med flera

övriga studier som är gjorda under de senaste fyra åren och därför inkluderades dessa studier

trots sin ålder.

En styrka med studien är att de inkluderade studierna är utförda i flera olika länder vilket ger

en större bredd av studien. Att studien innehåller både kvantitativa och kvalitativa studier kan

också anses vara en styrka då även det ger en bra bredd till studien vilket är positivt då

studiens resultat kan vara användbart i fler sammanhang.

17

Slutsats/konklusion

Både sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter på olika platser i världen visar stora

kunskapsbrister gällande hiv/aids och många har negativa attityder till att vårda denna

patientgrupp. Sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter känner rädsla och det har visat sig att

de tror att ökade kunskaper och utbildning skulle minska denna rädsla och förbättra deras

attityder vilket i sin tur skulle kunna förbättra vården till patienter med hiv/aids.

Författarna anser att för att öka vårdkvaliteten till dessa patienter så bör kommuner och

landsting världen över satsa på mer utbildning om hiv/aids till såväl sjuksköterskor som

sjuksköterskestudenter. För att kunna förhindra att nyfärdiga sjuksköterskor kommer ut i

arbetslivet med negativa attityder till denna patientgrupp så kanske sjuksköterskeutbildningen

behöver uppdateras för som det ser ut i dagens läge så kommer smittspridningen av hiv/aids

troligtvis inte minska.

18

Referenser

* Bektas, H-A., & Kulakac, Ö. (2007). Knowledge and attitudes of nursing students toward

patients living with hiv/aids (PLHIV): A Turkish perspective. AIDS care, 19(7), 888-894.

* Breault, A-J., & Polifroni, C. (1991). Caring for people with aids: nurses’ attitudes and

feelings. Journal of Advanced Nursing, 17, 21-27.

* Chen, W-T., & Han, M. (2010). Knowledge, attitudes, perceived vulnerability of Chinese

nurses and their preferences for caring for hiv-positive individuals: a cross-sectional survey.

Journal of Clinical Nursing, 19, 3227-3234.

* Chen, W-T., Han, M., & Holzemer, W. (2004). Nurses’ knowledge, attitudes, and practice

related to hiv transmission in Northeastern China. Aids Patient Care and STDs, 18(7),417-

422.

* Delobelle, P., Rawlinson, J-L., Ntuli, S., Malatsi, I., Decock, R., & Depoorter, A-M. (2009).

Hiv/aids knowledge, attitudes, practices and perceptions of rural nurses in South Africa.

Journal of Advanced Nursing 65(5), 1061–1073.

Ericson, E., & Ericson, T. (2009). Klinisk mikrobiologi. Stockholm: Liber.

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm:

Natur och Kultur.

Friberg, F. (Red.). (2006). Dags för uppsats. Lund: Studentlitteratur.

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm:

Natur och Kultur.

Groft J., & Robinson Vollman, A. 2007. Seeking serenity: Living with HIV/AIDS in rural

Western Canada. Rural and Remote Health, 7(677), 1-11.

International Council of Nurses. (2007) ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Geneva.

Lekas, H-M., Siegel, K., & Leider, J. (2011). Felt and enacted stigma among hiv/hcv-

coinfected adults: the impact of stigma layering. Qualitative Health Research, 21(9), 1205-

1219.

Li, Y., Scott, C-S., & Li, L. (2006). Chinese nursing students’ hiv/aids knowledge, attitudes,

and practice intentions. Applied Nursing Research, 21, 147– 152.

* Mahat, G., & Sanzero Eller, L. (2009). Hiv/aids and universal precautions: knowledge and

attitudes of Nepalese nursing students. Journal of Advanced Nursing, 65(9), 1907–1915.

McCann, T., & Sharkey, R-J. (1997). Educational intervention with international nurses and

changes in knowledge, attitudes and willingness to provide care to patients with hiv/aids.

Journal of Advanced Nursing, 27, 267-273.

19

* Mockiene, V., Suominen, T., Välimäki, M., Razbadauskas, A., Caplinskas, S., &

Martinkenas, A. (2010). Nurses' willingness to take care of people living with human

immunodeficiency virus/acquired immunodeficiency syndrome (hiv/aids) — does a teaching

intervention make a difference? Nurse Education Today, 31, 617-622.

* Mullins, I-L. (2009). How caring for persons with hiv/aids affects rural nurses.

Issues in Mental Health Nursing, 30, 311–319.

Nationalencyklopedin. (u.å). Attityd.

Hämtad 28 februari, 2012, från http://www.ne.se/lang/attityd

Pickles, D., King, L., & Belan, I. (2009). Attitudes of nursing students towards caring for

people with hiv/aids: thematic literature review. Journal of Advanced Nursing, 65(11), 2262–

2273.

* Pickles, D., King, L., & Belan, I. (2011). Undergraduate nursing student's attitudes towards

caring for people with HIV/AIDS. Nurse Education Today, 32, 15-20.

* Qu, B., Zhang, Y., Guo, H., & Sun, G. (2010). Relationship between hiv/aids knowledge

and attitude among student nurses: a structural equation model. Aids Patient Care and STDs,

1, 59-63.

SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Riksdagen.

Hämtad 28 februari, 2012, från http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-

Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och-sjukvardslag-1982_sfs-1982-

763/?bet=1982:763.

* Suominen, T., Koponen, N., Mockiene, V., Raid, U., Istomina, N., Vänskä, M-L., Blek-

Vehkaluoto, M., & Välimäki, M. (2009). Nurses’ knowledge and attitudes to hiv/aids—An

international comparison between Finland, Estonia and Lithuania. International Journal of

Nursing Practice, 16, 138-147.

Suominen, T., Koponen, N., Staniuliene, V., Istomina, N., Aro, I., Kisper-Hint, I-R., Vänskä,

M-L., & Välimäki, M. (2007). Nursing students’ attitudes towards hiv/aids patients in

Finland, Estonia and Lithuania. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 23, 282-289.

Tierney, A-J. (1994). Hiv/aids – knowledge, attitudes and education of nurses: a review of the

research. Journal of Clinical Nursing, 4, 13-21.

* Walusimbi, M., & Okonsky, J-G. (2004). Knowledge and attitude of nurses caring for

patients with hiv/aids in Uganda. Applied Nursing Research, 17(2), 92-99.

World health organization. Hiv/aids.

Hämtad 15 februari, 2012, från http://www.who.int/gho/hiv/en/index.html

* Wissen, K., & Siebers, R. (1992). Nurses’ attitudes and concerns pertaining to hiv and aids.

Journal of Advanced Nursing, 18, 912-917.

* Wissen, K., & Woodman, K. (1994). Nurses' attitudes and concerns to hiv/aids: a focus

group approach. Journal of Advanced Nursing, 20, 1141-1147.

* Artiklar som ingår i resultatet.

Bilaga 1 - granskningsmall

Artikelgranskning (Inspirerad av Hellzén, Johanson & Pejlert för urval i SBU-rapport (1999).

Artikel nr:…………. Granskare:………

Författare:……………………………………………………………………………………….

…………………………………………………………………………………

Titel:……………………………………………………………………………………

Årtal:………..Tidskrift:……………………………………………………………

Land där studien utfördes: ………………

Typ av studie: Original □ Review □ Annan □

Kvantitativ □ Kvalitativ □

Område:

1……………………………………. □

2…………………………………….. □

3…………………………………….. □

4…………………………………….. □

Kvalitetsbedömning: Hög (I) □ Medel (II) □ Låg (III) □

Kommentar:…………………………………………………………………………………….

………………………………………………………………………………………………….

………………………………………………………………………………………………….

Fortsatt bedömning: Ja □ Nej □

Motivering:……………………………………………………………………………

KVALITETSBEDÖMNING

Frågeställning/hypotes:………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………

Typ av studie

Kvalitativ: Deskriptiv □ Intervention □

Annan □

Kvantitativ: Retrospektiv □ Prospektiv □

Randomiserad □ Kontrollerad □

Intervention □ Annan □

Studiens omfattning: Antal försökspersoner (N):……….. Bortfall (N)

Tidpunkt för studiens genomförande?...................... Studiens längd

Beaktas: Könsskillnader? Ja □ Nej □ Åldersaspekter? Ja □ Nej □

Kvalitativa studier

Tydlig avgränsning/Problemformulering? Ja Nej

Är perspektiv/kontext presenterade? Ja Nej

Finns ett etiskt resonemang? Ja Nej

Urval relevant? Ja Nej

Är försökspersonerna väl beskrivna? Ja Nej

Är metoden tydligt beskriven? Ja Nej

Kommunicerbarhet: Ges en klar bild av resultat? Ja Nej

Giltighet: Är resultatet logiskt, begripligt, i

överensstämmelse med verkligheten, fruktbar/nyttigt? Ja Nej

Kvantitativa studier

Urval: Förfarandet beskrivet Ja □ Nej □

Representativt Ja □ Nej □

Kontext Ja □ Nej □

Bortfall: Analysen beskriven Ja □ Nej □

Storleken beskriven Ja □ Nej □

Interventionen beskriven Ja □ Nej □

Adekvat statistisk metod Ja □ Nej □

Vilken statistisk metod är använd?

…………………………………………………………………………………………………..

…………………………………………………………………………………

Etiskt resonemang Ja □ Nej □

Hur tillförlitligt är resultatet?

Är instrumenten -valida Ja □ Nej □

-reliabla Ja □ Nej □

Är resultatet generaliserbart? Ja □ Nej □

Huvudfynd:

…………………………………………………………………………………………

Omarbetad utifrån SBU-granskningsmall Hellzén, O., & Pejlert, A .(1999)

Bilaga 2 – Tabell över inkluderade artiklar i studien

Tabell 2

Författare

Årtal

Land

Studiens syfte

Design/

intervention/

instrument

Deltagare/

(bortfall)

Analys-

metod

Huvudresultat Kvalitet

Bektas &

Kulakac.

(2007)

Turkiet

Att bedöma

turkiska sjuk-

sköterske-

studenters

kunskaper

och attityder

till hiv/aids.

Kvantitativ

metod.

Kontrollerad

tvärsnitts-

studie med

frågeformlär.

Kvalitativ

metod.

Deskriptiv

design.

N=227

(N=72)

ANOVA

t-test,

Mann-

Whitney

U-test,

Kruskal-

Wallis-

test,

Induktiv

innehålls

-analys.

Studenterna var

mer villiga att

vårda patienter

som inte smittats

via i.v missbruk.

Vissa var rädda

för att själva bli

smittade och ville

inte vara nära

dem. Hälften av

studenterna kände

medlidande och

empati och var

positiv till att ge

vård.

Hög

Breault &

Polifroni

(1991) USA

Att undersöka

sjuk-

sköterskors

känslor och

attityder till

att vårda

patienter med

aids.

Kvalitativ

metod.

Deskriptiv.

N=16

(N=0)

Fenomen

-ologisk

metod.

6 teman

identifierades i

studien, rädsla,

ilska, sympati,

trötthet,

hjälplöshet och

självförbättring.

Medel

Chen & Han.

(2010) Kina

Att utvärdera

sjuk-

sköterskors

kunskaper

och attityder

till patienter

med hiv/aids.

Kvantitativ

metod.

Beskrivande

tvärsnitts-

studie. Fråge-

formulär.

N=177

(N=9)

Cron-

bachs

alfa-test.

Sjuksköterskorna

i studien visade

brist på kunskap

och var oroliga

för att vårda

patienter som

skulle kunna ha

hiv/aids utan att

sjuksköterskorna

visste om det.

Medel

Chen et al.

(2004)

Kina

Att beskriva

vad sjuk-

sköterskor vet

om hiv/aids.

Kvantitativ

metod.

Deskriptiv

kontrollerad

tvärsnitts-

studie.

N=177

(N=9)

Cron-

bachs

alfa-test

och

CDC.

Hälften av

deltagarna var

oroliga för att

själv smittas och

de försökte

undvika kontakt

med

hiv/aidspatienter.

Medel

Vissa deltagare

visste inte vad

som orsakade

sjukdomen eller

hur den spreds.

Delobelle et

al. (2009)

Sydafrika

Att undersöka

sjuk-

sköterskors

kunskaper,

attityder och

uppfattningar

om hiv/aids

på

landsbygden.

Kvantitativ

metod.

Tvärsnitts-

studie.

Kvalitativ

metod. Djup-

intervjuer och

frågeformulär

.

N=140

(N=94)

Chi2-

test,

ANOVA

T-test,

innehålls

-analys.

Sjuksköterskorna

visade mestadels

positiva attityder

till personer med

hiv/aids men

kände rädsla,

frustration,

empati, sympati

och brist på

utbildning och

säkerhet. Arbetet

påverkade även

deras privatliv.

Medel

Mahat &

Eller (2009)

USA

Att undersöka

nepalesiska

sjuk-

sköterske-

studenters

kunskaper

och attityder

om hiv/aids

och

försiktighets-

åtgärder

såsom

kondom-

användning.

Kvantitativ

metod.

Kontrollerad

tvärsnitts-

studie. Fråge-

formulär.

N=127

(N=0)

Beskriva

-nde

statistik,

Chi2-

test,

ANOVA

Levene-

test,

Pearsons

produkt,

Cron-

bachs

alfa-test,

Studenterna hade

dåliga kunskaper

och negativa

attityder till

personer med

hiv/aids oavsett

utbildningsnivå.

Hög

Mockiene et

al. (2010)

Finland &

Litauen

Att beskriva

effekterna av

ett

utbildnings-

program för

sjuk-

sköterskor

gällande

viljan att

vårda

hivpositiva.

Kvantitativ

metod.

Random-

iserad

kontrollerad

longitudinell

intervention.

Fråge-

formulär.

N=206

(N=34)

Beskriva

-nde

analys,

ANOVA

, T-test,

Mann-

Whitney-

test,

Kruskal-

Wallis-

test och

Cron-

bachs

alfa-test.

Interventionen

hade inte någon

större inverkan på

sjuksköterskornas

vilja att vårda

patienter med

hiv/aids eftersom

de redan innan

hade en hög vilja.

Hög

Mullins

(2009) USA

Att undersöka

sjuk-

sköterskors

erfarenheter

av att vårda

patienter med

hiv/aids på

landsbygden.

Kvalitativ

metod.

Deskriptiv.

N=76

(N=128)

Innehålls

-analys

Sjuksköterskorna

uttryckte rädsla,

krävande arbete,

sociala aspekter

och

utbildningsbehov

i sitt arbete med

hiv/aidspatienter.

Medel

Pickles et al.

(2011)

Australien

Att undersöka

australienska

sjuksköterske

-studenters

attityder till

att vårda

patienter med

hiv/aids.

Kvantitativ

metod.

Kontrollerad

tvärsnitts-

studie.

Fråge-

formulär.

N=418

(N=22)

T-test,

ANOVA

, F-test

och

Scheffe-

test.

Studenterna i

studien hade

mestadels positiva

attityder och 4,3

% hade negativa

attityder till att

vårda

hiv/aidspatienter.

Hög

Qu et al.

(2010) Kina

Att utforska

förhållandet

mellan sjuk-

sköterske-

elevers

kunskaper

och attityder

till hiv/aids.

Kvantitativ

metod.

Tvärsnitts-

studie. Fråge-

formulär.

N=528

(N=14)

Cron-

bachs-

test,

Bartletts-

test.

Kunskaper och

attityder kring

hiv/aids kunde

mätas med sju

underliggande

kategorier,

förebyggande

kunskap, kunskap

om smittvägar,

specialitet

kunskap, kunskap

om icke

smittvägar,

positiv attityd till

hiv/aids, negativ

inställning till

hiv/aids och

yrkesmässig

attityd. Det visade

sig att sambandet

mellan dessa

kategorier hade

en betydande

effekt på

arbetsplatsen.

Hög

Suominen et

al. (2009)

Finland,

Estland &

Litauen

Att beskriva

och jämföra

sjuk-

sköterskors

kunskaper

och attityder

till patienter

med hiv/aids i

Finland,

Kvantitativ

metod.

Kontrollerad

tvärsnitts-

studie. Fråge-

formulär.

N=681

(N=152)

Beskriva

-nde

statistik,

Chi2-

test,

Likert

skala, T-

test,

Mann-

Sjuksköterskorna

hade en

genomsnittlig

kunskap om

hiv/aids och

variationen

mellan länderna

var betydande. De

finländska

Hög

Estland och

Litauen.

Whitney

U-test,

ANOVA

Kruskal-

Wallis-

test och

Spear-

mans-

test.

sjuksköterskorna

hade mest

kunskap och de

litauiska minst.

Utbildning visade

en svag positiv

effekt på attityder.

Walusimbi &

Okonsky.

(2004)

Uganda

Att studera

sjuk-

sköterskors

kunskaper

och attityder

till att vårda

patienter med

hiv/aids.

Kvantitativ

metod.

Deskriptiv

tvärsnitts-

studie.

N=477

(N=80)

Spear-

manstest,

t-test,

Cron-

bachs

alfa-test

Sjuksköterskorna

var rädda för att

själva smittas av

hiv/aids. De ville

ha mer kunskap

och

sjuksköterskor

med stor kunskap

var mindre rädda

för att smittas.

Medel

Wissen &

Siebers

(1992) Nya

Zeeland

Att identifiera

sjuk-

sköterskors

attityder och

oro till att

vårda

personer med

hiv/aids.

Kvantitativ

metod.

Pilotstudie.

Fråge-

formulär.

N=286

(N=276)

Stats

view och

ANOVA

Hälften av

deltagarna

behandlade alla

kroppsvätskor

som potentiellt

hiv/aidssmittade

och bar alltid

handskar.

Medel

Wissen &

Woodman

(1994)

Nya Zeeland

Att ytterligare

identifiera

sjuk-

sköterskors

attityder till

vård av

människor

med hiv/aids.

Kvalitativ

metod.

Induktiv

metod med

grupp-

intervjuer.

N=29

Kvali-

tativ

analys-

metod.

Sjuksköterskorna

upplevde att det

fanns en brist på

information kring

hiv/aids. De

kände oro när det

vårdade smittade

patienter och ville

ha mer utbildning.

Attityderna

varierade och

berodde på både

personliga

erfarenheter och

kunskaper om

hiv/aids.

Medel