Sjukvård

L-ABCDE

1

Detta kompendium är framställt i utbildningssyfte

2

Innehåll

Vad är L-ABCDE?

L- Livsfarligt läge

A - Luftväg med cervical spine control

B – Andning

C – Cirkulation

D – Medvetande

E – Expose

Sjukdomstillstånd

Sjukvårdsrådgivningen 1177

Källor

3

Vad är L-ABCDE?

L-ABCDE är en minnesregel som talar om i vilken ordning man ska prioritera undersökning och behandling vid en olycka/sjukdomstillstånd

Metoden är internationellt accepterad och används inom ambulanssjukvård och akutsjukvård.

A Fri luftväg + koll på halsrygg

(airway + cervical spine control)

B

Andning (breathing)

C

Cirkulation (circulation)

D

Medvetande (disability)

A - Alert, vaken V - Respondes to verbal stimulus, reagerar på tal P - Respondes to painful stimulus, reagerar på smärta U - Unresponsive, reagerar inte alls

E Helkroppsundersökning. Skydda mot nedkylning!

(exposure + environment)

4

Du som är på plats för att bistå med hjälp, ska främst se till att du inte hamnar i en situation där du själv försätts i fara. Du ska alltid prioritera din egen säkerhet, före den drabbade! Gör alltid en avvägning om du kan klara av situationen.

Den drabbade kan befinna sig i omedelbar närhet av fara, och kräver omedelbar förflyttning för att förhindra ytterligare skada. Exempel på situationer kan vara; risk för brand, explosion, ras, nedfallande elledning, vatten eller en trafikerad vägbana

För att kunna kontroller om den drabbade har andning, måste fria luftvägar säkerställas. Fria luftvägar uppnås genom att placera ena handen på pannan, två fingrar under hakan, och luta huvudet lätt bakåt. Risken finns att det är en skada på halsryggen. Du kan antingen fråga den drabbade alternativt kontrollera skademekanismerna (vad har hänt?)

Placera ditt huvud med ena örat en bit över den drabbades mun och titta ner mot bröstkorg/mage.

L

Livsfarligt läge

A-Airway Luftväg med kontroll av halsrygg

B-Breathing

Andning

5

• Se om bröstkorg/buk höjer sig

• Lyssna efter andetag

• Känn om du känner en luftström från den drabbade.

Normal andningsfrekvens hos en vuxen är ca 12-20 andetag/minut.

Känn endast efter om du känner puls eller inte. Känner du puls, försök att skapa en uppfattning pulsen styrka samt pulsens regelbundenhet. I den första undersökningen räknas inte pulsslagen utan bara om det finns puls eller inte.

Puls kan tas på olika ställen, för att få en viss uppfattning om cirkulationen.

1. Handleden I handleden går de finaste blodkärlen, och det är där pulsen försvinner först. Känns pulsen i handleden är cirkulationen tillräcklig.

2. Ljumsken I ljumsken känns pulsen även om cirkulationen är avtagande. Det är svårt att känna puls i ljumsken därför används detta mycket sällan vid pulskontroll.

3. Halsen Här försvinner pulsen allra sist, då de största blodkärlen går här. Vid behov av ett brådskande besked om personen har puls eller ej, tas den primärt vid halsen

C-Cirkulation

Cirkulation och blödning

Puls

6

Genom att titta på hud och nagelbädd får du en uppfattning om hur bra cirkulation den drabbade har.

• Kapillär återfyllnad Lätt tryck på nageln den blir då vit sedan ska det ta mindre än två sekunder för att färgen ska återgå till det normala

• Hudfärg Om den drabbades hud är blek, rodnad eller cyanotisk (lätt blåfärgad)

• Temperatur Känn om den drabbade är varm eller kall. Detta görs både centralt (panna och bål), och på armar eller ben

• Kallsvettig Torr hud indikerar att patienten har en god cirkulation. Om den drabbade är kallsvettig så indikerar det att den drabbade har en nedsatt cirkulation.

Cirka 7 % av en persons kroppsvikt utgörs av blodvolym.

Hud

7

Medvetandegraden är uppdelat i fyra olika stadier. Grdd av medvetenhet är viktig information i det fortsatta omhändertagandet, samt i kontakt med sjukvården och SOS alarm

• A Alert, vaken

• V Respondes to verbal stimulus, reagerar på tal

• P Respondes to painful stimulus, reagerar på smärta

• U Unresponsive, reagerar inte alls.

Kontrollera om det finns några övriga skador. Börja undersökningen från huvudet och gå ner mot fötterna. Notera eventuella skador och bedöm om de behöver behandlas omedelbart. Skydda den drabbade mot nedkylning, genom att först ta av kläder om de är blöta, och svep in den drabbade i filtar. Om den drabbade befinner sig på ett underlag som är kallare än kroppstemperatur, bör kroppen förflyttas.

D-Disability

Medvetande

E- Exposure

Helkroppsundersökning/skydda mot omgivningen

8

Innehåll

Allergisk reaktion 9

Astma 9

Högt luftvägshinder p g a främmande kropp 9

Drunkningstillbud 9

Bröstsmärtor 10

Hjärtsvikt-lungödem 10

Stroke 10

Epilepsi 11

Diabetes/hypoglykemi 11

Stor artärblödning/Pulsåderblödning/stor sårskada 11

Brännskador 12

Frakturer 12

Amputerade kroppsdelar 12

Halskotpelarskada/ryggskada 12

Brännmanet 13

Fjärsing 13

Algblomning 14

Huggorm 14

Fästingar 16

16

Sjukdomstillstånd

9

Allergisk reaktion

Beskrivning/symtom

Allvarligaste symtomet är andningspåverkan, det vill säga problem att andas både ut och in. Detta p.g.a uppkomst av svullnad i luftvägen. Den drabbade kan även ha klåda, utslag, illamående och hjärtklappning. I värsta fall kan den drabbade få ett hjärtstopp. Omhändertagande Försök att lugna ner personen. Har den drabbade problem med andningen, ring snarast 112. Har den drabbade egen medicin, hjälp till att plocka fram den. Låt den drabbade om möjligt sitta ner. Vid andningsproblem ge ett stöd under armarna. Svimmar den drabbade lägg personen ner, höj benen och sänk huvudet. Vid hjärtstopp påbörja hjärt- och lungräddning

Astma

Beskrivning/symtom

Svårigheter att få luft, framförallt problem vid utandning. Förlängd utandning, oro och ångest. Omhändertagande Lossa åtsittande kläder, och lugnt omhändertagande. Låt den drabbade sitta ner med stöd under armarna. Andas med den drabbade. Skulle den drabbade bli medvetslös och sluta andas kan du behöva hjälpa honom/henne med assisterad andning. Har den drabbade egen medicin så hjälp honom/henne att ta fram den. Vid kraftiga besvär ring 112.

Högt luftvägshinder p g a främmande kropp

Beskrivning/symtom Det kan aningen vara totalt stopp eller partiellt stopp. Total stopp är då den drabbade varken kan andas ut eller in, personen är helt tyst. Vid partiellt stopp kan den drabbade andas in och ut. Troligen kommer det att vara väsande eller rosslande andning

10

Omhändertagande Vid totalt stopp, och den drabbade är vaken, ges buktryck. Är den drabbade medvetslös påbörjas hjärtkompressioner. Aldrig svepa blint. Vid ett partiellt stopp, ska du se till att den drabbade är lugn. Låt personen sitta upp. Var försiktig med den drabbade så att det inte blir ett totalt stopp. I båda fallen ring 112. Den drabbade bör åka till sjukhus för undersökning då det kan finnas delar från det som hade fastnat kvar i lungorna.

Drunkningstillbud

Beskrivning/symtom

Den drabbade har svalt mycket vatten eller fått vatten i lungorna. Personen har andningsproblem/hosta, och kan vara medtagen. Omhändertagande Rekommendera den drabbade att uppsöka sjukvård även om symtomen har försvunnit. Ett stort intag av vatten kan medföra en rubbning av kroppens saltnivåer. Vid andningsproblem, försök att lugna ner personen. Låt den drabbade om möjligt sitta, samt ge ett stöd under armarna. Ring 112.

Bröstsmärtor

Beskrivning/symtom

Smärta i bröst ibland med utstrålning i armar och upp mot halsen. Den drabbade är ofta blek, kallsvettig och ångestfull. Oftast kan den drabbade inte ange exakt var det gör ont utan beskriver känslan som ett tryck över bröstkorgen. Omhändertagande Lugna personen, prata lugnt. Avlasta hjärtat genom att placera personen halvsittande. Ring 112.

Hjärtsvikt-lungödem

Beskrivning/symtom

Svårt att få luft, kan bubbla i halsen. Inträffar ofta i samband med bröstsmärta. Omhändertagande Skapa lugn, sätt patienten upp om det är möjligt. Ring 112. Skulle patienten få ett hjärtstopp, påbörja hjärt- och lungräddning.

Stroke

11

Beskrivning/symtom Beror på hjärnblödning eller blodpropp i hjärnan. Den drabbades medvetandegrad kan vara påverkat. Den drabbade är ofta svag i en eller bägge sidor, kan ha sluddrigt tal Omhändertagande: Den drabbade ska till sjukhus omedelbart. Om möjligt, försök få reda på symtomdebut. Kontroll av medvetande, puls och andningsfrekvens

Epilepsi

Beskrivning/symtom Medvetslös, mer eller mindre kraftiga ryckningar/kramper i hela eller delar av kroppen Omhändertagande Säkerställ att den drabbar har fria luftvägar. Se till så att den drabbade inte skadar sig under krampanfallet.

Diabetes/hypoglykemi

Beskrivning/symtom Den drabbade har lågt blodsocker, är blek, kallsvettig, och förvirrad. Dessa symtom kan vara samma om den drabbade har högt blodsocker Omhändertagande Om den drabbade kan dricka och äta, ge personen något sött, exempelvis dextrosol eller söt saft

Stor artärblödning/Pulsåderblödning/stor sårskada

Beskrivning/symtom Kraftig blödning, direkt efter att den drabbade har skadat sig kan blodet ”pumpa/spruta” ut. Efter ett tag så kommer trycket att avta. Omhändertagande Stoppa blödningen – tryckförband, kompression, högläge av skadad del, lägg den drabbade ner, vid behov höj benen.

12

Brännskador

Beskrivning/symtom Uppdelat i tre varianter;

• Ytlig delhud (första graden) det är en rodnad. • Delhudsskada (andra graden) det har blivit blåsor oftast vätskefyllda. • Fullhudsskada (tredje graden) hud och nerver är helt bortbrända

Omhändertagande: Spola omedelbart med vatten, helst ljummet. Fortsätt att spola i minst 15 minuter. Allvarligare skador som är större än den drabbades hand, ska tas omhand på sjukhus, även skador mindre brännskador i ansikte och över leder ska tas omhand på sjukhus.

Frakturer

Beskrivning/symtom Den drabbade har ont, kan ha felställning på den del som är drabbad. Tänk på att vid en kraftig skada, kan det även finnas skador på halsryggen. Omhändertagande Stoppa eventuell blödning – tryckförband, kompression, eventuellt högläge av skada. Håll eventuellt frakturområde stabilt

Amputerade kroppsdelar

Beskrivning/symtom Fingrar eller annan kroppsdel som är avskild från kroppen Omhändertagande Stoppa eventuell blödning, leta upp den amputerade kroppsdelen. Lägg den i en torr plastpåse. Om möjligt placera påsen i en hink med is och vatten

Halskotpelarskada/ryggskada

Beskrivning/symtom En person som har fallit eller dykt och slagit i huvud/rygg/nacke. Kan känna av domningar/stickningar och ha svårighet att röra armar och ben

13

Omhändertagande Säkerställ fria luftvägar, och stabilisera halsryggen manuellt. Om möjligt låt den drabbade vara kvar där ni hittade personen. Försök förhindra nedkylning

Brännmanet

Beskrivning/symtom

Det svider och bränner. I sällsynta fall, då man bränt sig på större område, kan man bli matt och känna sig febrig. Omhändertagande Försök först att skölja bort bränntrådarna med havsvatten under några minuter. Huden blir då också svalare vilket lindrar. Skölj inte med kranvatten och gnugga inte.

Alternativt bränntrådarna skapaabort med exempelvis en sandspade eller kam. För att lindra smärtan för ett barn kan du fortsätta att kyla ned huden med havsvatten. Har du fått bort bränntrådarna kan du smörja brännstället med salubrin som fortsätter kyla

Sjukvård? Om ditt barn är kraftigt bränt, eller om brännskadan är placerad nära ögonen, bör du kontakta sjukvård. Även då barnetet är matt och febrigt bör sjukvård uppsökas.

Fjärsing

Beskrivning/symtom

Den drabbade har trampat på fisken eller blivit stycken någon annanstans. Det är mycket smärtsamt, samt taggen kan sitta kvar i huden. Omhändertagande Angripen kroppsdel bör omedelbart efter stinget sänkas ner i hett vatten. Då inaktiveras toxinet (proteinet denatureras) och man uppnår omedelbar och effektiv smärtlindring. Vattnet bör hålla en temperatur på mellan 45 och 50 grader och det är förstås viktigt att man inte skållar sig. Angripen kroppsdel bör hållas i det varma vattnet tills varaktig smärtlindrig har uppnåtts. Minst 30 minuter, men ända upp till en och en halv timma kan behövas.

Rester av en eventuell gifttagg som kan finnas kvar i såret bör därefter försöka avlägsnas. Ibland får detta göras kirurgiskt. Angripen kroppsdel ska i övrigt lämnas i

14

fred och såret ska hållas rent. De som har blivit stungna av en Fjärsing bör söka sjukvård.

Algblomning

Beskrivning/symtom I den kliniska bilden ingår vanligen hudutslag och magtarmbesvär. Uttalade symtom uppkommer främst om man svalt vatten genom upprepade kallsupar eller av misstag druckit kontaminerat vatten. Det sistnämnda drabbar främst djur. Symtomen uppkommer vanligen inom några timmar efter bad, sällan senare än efter 12 timmar,, och är i regel övergående inom något dygn. I nämnda fall kan symtomen vara i 2-3 dygn.

Huggorm

Beskrivning/symtom Huggormsbett gör oftast ont Det är vanligt att det runt bettet uppstår en blåaktig missfärgning och svullnad som kan sprida sig längs den drabbade kroppsdelen. Att bli biten av en huggorm kan leda till väldigt olika reaktioner. Omhändertagande Den som blivit biten bör vara stilla och vila, eftersom giftet sprids fortare vid ansträngning. Håll den bitna kroppsdelen i stillhet, och gärna högt. Ta av åtsittande saker som skor, ringar och klocka eftersom området runt angreppsområdet ofta svullnar upp. Lämna området helt ifred. Försök inte suga ut giftet, kyla, värma eller snöra av den kroppsdel som blivit ormbiten. Det kan förvärra förloppet. Sök sjukvård antingen vårdcentral eller sjukhus, och åk inte ensam. Har den drabbade kraftigt illamående, kräkningar, magsmärtor, diarré, kallsvettning, hjärtklappning, yrsel, andningsbesvär eller kraftig blekhet, ring 112 för ambulans.

Man kan också få liknande reaktioner, till exempel hjärtklappning och kallsvettningar, av att man blivit rädd och orolig. Dessa reaktioner är vanligtvis snabbt övergående.

Fästningar

Beskrivning/symtom De flesta fästingbett är ofarliga Om man blir biten av

15

en fästing brukar huden bli lite röd runt bettstället i ett par dagar. Det kan även klia. Sedan märker man inte av det mer. Fästingar kan bära på smittämnen. Risken att bli biten av en fästing som bär på smitta och sedan bli sjuk är liten, men om det skulle hända kan sjukdomen bli besvärlig och någon gång allvarlig. mittrisken är störst längs kusterna, framför allt i de sydöstra delarna av Syd- och Mellansverige. Omhändertagande Om man hittar en fästing på kroppen ska den tas bort så fort som möjligt. Risken för att få i sig smittämnen ökar ju längre tid fästingen får sitta kvar. Det är bra att vänta tills man har tillgång till en pincett och bra belysning.

• Ta tag om fästingen så nära huden som möjligt och dra rakt ut. Fästingar ska inte vridas loss.

• Försök att se till att hela fästingen följer med. Om rester av fästingens käkparti blir kvar i huden ska man låta det vara. Kroppen stöter själv bort det.

• Tvätta om möjligt bettstället med tvål och vatten.

Sjukvård? Det är vanligt att man redan samma dag som man blivit fästingbiten får en mindre rodnad runt bettet som snart går över av sig själv. Om det efter någon vecka finns en rodnad den är ofta är ringformad, blir större och större, ska man kontakta vårdcentralen. Kontrollera huden runt bettet under minst fyra veckor. Om man en tid efter fästingbettet får feber, huvudvärk, känner sig illamående, är ovanligt trött eller har muskelvärk ska man också kontakta vårdcentralen.

16

1177 är ett nationellt kortnummer för sjukvårdsrådgivning per telefon. Till 1177 kan du ringa dygnet runt. 1177 är en service till dig som vill få en bedömning av en sjuksköterska innan du uppsöker vården. Vid akuta, livshotande tillstånd ska du alltid ringa 112 eller uppsöka närmaste sjukhus. Telefonsjuksköterskorna på 1177 Sjukvårdsrådgivningen svarar på dina frågor, bedömer ditt behov av vård, ger dig råd eller hänvisar dig till andra vårdinstanser.

Sjukvårdsrådgivningen: www.1177.se

Region Skåne behandlingsriktlinjer Ambulans samt behandlingsriktlinjer IVPA: www.skane.se/kamber

Sjukvårdsrådgivningen

1177

Källor