skatteförslag. magdalena anderssons presentation 20150327

Vårbudget 2015 Ett Sverige som håller ihop Vårbudget 2015 Ett Sverige som håller ihop

Kommande skatteförslag Finansminister Magdalena Andersson

Biträdande finansminister Per Bolund

27 mars 2015

Vårbudget 2015 Ett Sverige som håller ihop

Betydande samhällsutmaningar för

Sverige Prioritering

• Fallande Pisa-resultat

• Allt färre lämnar grundskolan med

gymnasiebehörighet Skola 2

• ~400 000 arbetslösa

• Unga saknar vägar in i jobb

• Bostadsbrist försämrar

arbetsmarknadens funktionssätt

Jobb 1

• 14 av riksdagens 16 miljömål

uppnås inte

• Klimatutmaningen en ödesfråga Miljö 3

Problem

2


Många år av underskott gör att

åtgärder måste finansieras Finansiellt sparande, utfall

Procent av BNP

Källa: Finansdepartementet, Dec14

3,3

2,0

-0,7

0,0 -0,1

-0,9 -1,4

-2,1 -3,0

-2,0

-1,0

0,0

1,0

2,0

3,0

4,0

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

• Behov av att

återställa

hållbarhet i de

offentliga finanser

• Därför måste

reformer i närtid

finansieras krona

för krona

3


Skatteförslag i

vårändringsbudgeten


De nedsatta socialavgifterna för

unga slopas i två steg

• De nedsatta socialavgifterna för unga är en

ineffektiv och dyr åtgärd för att skapa jobb

• Nedsättningen föreslås därför slopas i två steg

(reducerad nedsättning från 1 augusti 2015,

nedsättningen slopas helt under 2016)

• Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med

5,49 mdkr 2015

5


Slopad nedsättning av socialavgifterna

för unga har brett stöd Expertmyndighet Kommentar

”…ett svagt instrument för att påverka sysselsättningen” IFAU

”...en dyr & ineffektiv åtgärd.” Finanspolitiska rådet

”…minskar kostnaden för anställningar som i hög grad skulle blivit

av ändå” ESV

”förordar istället insatser som är temporärt utformade & som direkt

riktar sig till de ungdomar som vill ha arbete och saknar anställning”

Arbets- förmedlingen

”…på längre sikt bedöms sysselsättningseffekterna bli små i den

svenska ekonomin.” KI

”…ett märkligt sätt att hantera statliga pengar” Riksrevisionen

6


Övriga inkomstförstärkningar i

vårändringsbudgeten

• Höjd skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer

(104 mnkr 2015)

• Slopat RUT-avdrag för läxhjälp (20 mnkr 2015)

• Höjda miljöskatter på naturgrus och

bekämpningsmedel (11 mnkr 2015)

7


Offentligfinansiella effekter av

förslag i vårändringsbudgeten, mdkr

Förslag 2015 2016 2017 2018 2019

Nedsatta socialavgifter för unga

slopas i två steg 5,49 15,76 18,34 18,10 17,98

Slopad läx-RUT 0,02 0,05 0,05 0,05 0,05

Höjd skatt på termisk effekt 0,10 0,25 0,25 0,25 0,25

Övrigt 0,02 0,03 0,03 0,03 0,03

Summa 5,63 16,09 18,67 18,43 18,31

8


Vissa skattefrågor inför

budgetpropositionen för

2016


Förslag som remitteras inför BP16

• Finansdepartementet remitterar ett antal PM med

skatteförslag inför budgetpropositionen för 2016

• Det handlar bl.a. om att skapa tidsmässigt

utrymme för lagrådsgranskning av förslagen

• Förslag och utformning i budgetpropositionen för

2016 blir beroende av de överläggningar som förs i

det slutliga arbetet med denna, vilket också kan

innebära att andra skatteförslag läggs

• Vänsterpartiet har inte tagit ställning till de förslag

som nu remitteras


Större förslag som remitteras

Förändrad

schablonavkastning på ISK

och kapitalförsäkring 2

Justeringar av RUT & ROT 1

Ändrad beskattning av

drivmedel 3

11


Justeringar av RUT

Maximal skatte-

reduktion (”taket”)

Halveras till 25 000 kronor

för personer som inte har fyllt 65 år

Subventionsgrad Oförändrad

Avgränsning Matlagning exkluderas, begränsningar för

städarbete eller annat rengöringsarbete

Ikraftträdande 1 januari 2016

Justeringar av RUT och ROT 1 12


Justering av ROT

Maximal skatte-

reduktion (”taket”) Oförändrad

Subventionsgrad Ändras tillbaka till 30 %

Avgränsning Oförändrad

Ikraftträdande 1 Januari 2016



Justerad subventionsgrad i ROT-

avdraget: motiv

• Kostnaderna skenar: beräknades vid

införandet 2009 till 3,6 mdkr samma år,

förväntas bli ca 17 mdkr 2014 (en ökning

med ca 2 mdkr från 2013)

• Tidigare ROT-avdrag: 30 % subventionsgrad

• Sverige i stort behov av nybyggnation –

regeringen presenterade nyligen åtgärder

för fler hyresrätter



0,4 1,0

0,5 0,9 1,1

0,5 1,0 1,2

9,6

12,4 13,3

13,7

14,9

16,9

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

Källa: Skatteverket, SCB, Skatteverkets

Minskade skatteintäkter till följd av ROT-avdraget

Beviljat belopp, mdkr, löpande priser

Beräknad kostnad för

2009 vid införandet: 3,6

Justeringar av RUT och ROT 1

En dyr skattereduktion

15


Finanspolitiska rådet

Det är osäkert om ROT-avdraget verkligen

bidrar till högre samhällsekonomisk effektivitet […]

Det finns enligt vår mening skäl att pröva om ROT-

avdrag ska finnas kvar även när konjunkturen

vänder uppåt.

Finanspolitiska rådets rapport 2010

Justering av RUT och ROT 1 16


Spektakulära påståenden om

ROT-avdraget

• Myt 1: ROT-avdraget är självfinansierande

– Finansdepartementets beräkningar pekar på att

självfinansieringsgraden kan vara så låg som 10

procent

• Myt 2: Tusentals jobb försvinner

• Myt 3: Vita jobb blir svarta

– Skatteverket säger att de allra flesta skulle fortsätta

köpa vitt med lägre ROT-avdrag

17


Skatteuttag på ISK och i kapital-

försäkring baseras på statslåneräntan

• Statslåneräntan styr skatteuttaget för

kapitalförsäkringar och investeringssparkonto

(ISK)

• ISK infördes 2012, kapitalförsäkringen har

funnits sedan en lång tid tillbaka

• ISK och kapitalförsäkring beskattas genom att

kapitalunderlaget multipliceras med

statslåneräntan föregående år – denna

schablonintäkt beskattas med 30 %

Förändrad schablonavkastning på ISK

och kapitalförsäkring 2 18


ISK och kapitalförsäkringar beskattas

historiskt lågt idag

Statslåneränta den 30 november respektive år Procent

Källa: Riksgälden

2

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

4,5

nov-05 nov-06 nov-07 nov-08 nov-09 nov-10 nov-11 nov-12 nov-13 nov-14 nov-15?

ISK-förslag lämnas

(sep 2011)

Förändrad schablonavkastning på ISK



Förslag

• Schablonintäkten på investeringssparkonto

(ISK) och skatteunderlaget för kapitalförsäkring

höjs genom att kapitalunderlaget multipliceras

med statslåneräntan (SLR) + 0,75 %

• Ett golv sätts vid 1,25 %

• Förändringarna väntas förstärka de offentliga

finanserna med 2,0 mdkr per år

2 Förändrad schablonavkastning på ISK



Även med föreslagen förändring blir

beskattningen av ISK och

kapitalförsäkringar låg

2012 2013 2014 2015 2016

Kapitalunderlag 100 000 100 000 100 000 100 000 100 000

Statslåneränta (nov

föregående år) 1,65 % 1,49 % 2,09 % 0,9 % 1,34 %*

Skatt 495 kr 447 kr 627 kr 270 kr 402 kr

* Baserat på SLR 2015-03-13 +0,75 %

Källa: Egen beräkning

2 Förändrad schablonavkastning på ISK



De svenska miljöskatterna har

minskat som andel av BNP och

ligger under genomsnittet i Europa Intäkter från miljöskatter

Procent av BNP

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

Intäkter från miljöskatter i EU 2013

Procent av BNP

Källa: Finansdepartementet, Eurostat

Ändrad beskattning av drivmedel 3

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

4,5

Litau

en

Slo

vakie

nIs

land

Span

ien

Port

ug

al

Ru

män

ien

Fra

nkrike

Tyskla

nd

Belg

ien

Tje

ckie

nLu

xe

mbu

rgN

org

eP

ole

nS

ve

rige

Öste

rrik

eE

uro

om

råde

tLe

ttla

nd

Irla

nd

EU

28

Un

gern

Sto

rbrita

nn

ien

Estlan

dC

ype

rnM

alta

Bulg

arie

nF

inla

nd

Gre

kla

nd

Ne

derlä

nde

rna

Kro

atiens

Ita

lien

Slo

ven

ien

Da

nm

ark

22


Nuvarande styrmedel leder till

marginell minskning av fossil energi

i transportsektorn

• Den förra regeringen antog en

långsiktig prioritering om en

fossiloberoende fordonsflotta

2030

• Med idag beslutade styrmedel

och åtgärder prognosticeras

en marginell minskning av

fossilenergianvändningen i

sektorn de kommande 30 åren

• Ytterligare åtgärder krävs

3

Källa: Trafikverket

Fossil energianvändning

TWh

0,0

10,0

20,0

30,0

40,0

50,0

60,0

70,0

80,0

199

0

199

4

199

8

200

2

200

6

201

0

201

4

201

8

202

2

202

6

203

0

203

4

203

8

204

2

204

6

205

0

Utfall Prognos med idag fattade beslut



Det fallande bensinpriset har försvagat

omställningstrycket i transportsektorn

• Bensinpriset har fallit

kraftigt de senaste

året

• Detta minskar

ytterligare

omställningstrycket i

transportsektorn

Källa: WEO

3

12,00

12,50

13,00

13,50

14,00

14,50

15,00

15,50

16,00

2010 2011 2012 2013 2014 2015

Bensinpris

Kronor



Förslag

• Regeringen föreslår höjd energiskatt på:

– bensin med 44 öre/l (motsvarar 19 öre/kg i koldioxidskatt)

– diesel med 48 öre/l (motsvarar 17 öre/kg i koldioxidskatt) – samt full kompensation för diesel inom jord- och skogsbruk

– biodrivmedel i motsvarande grad samt för att åtgärda överkompensation från 2014 (EU-krav)

• Förslaget väntas förstärka de offentliga finanserna med 4,14 mdkr 2016

• Förslaget beräknas medföra en höjning med bensinpriset på 0,55 kr/l – med förändringen skulle bensinpriset idag fortfarande vara ca 0,60 kr lägre än för ett år sedan

• För de allra flesta privatbilister innebär förändringen en kostnadsökning på mindre än 50 kr/mån

3 Ändrad beskattning av drivmedel 25


Övriga förslag som remitteras

Nya förslag:

• Anpassning av investeraravdraget till nya EU-riktlinjer (17 mnkr/år)

• Begränsning av möjligheten att använda märkt olja i båtar (4 mnkr/år)

• Förändrat undantag från skatteplikt för el från förnybara källor (47 mnkr 2016 halvårseffekt)

Förslag i den av riksdagen beslutade budgeten för 2015:

• Höjd koldioxidskatt för uppvärmningsbränslen inom vissa sektorer

• Höjning av förseningsavgifterna och kontrollavgifterna enligt skatteförfarandelagen

26


Offentligfinansiella effekter av förslag

som nu remitteras inför BP16, mdkr

Förslag 2016 2017 2018 2019

RUT-avdrag (halverat tak under 65

år + slopad matlagning m.m. 0,08 0,08 0,08 0,08

ROT-avdrag 5,69 5,69 5,69 5,69

ISK/Kapitalförsäkringar 2,00 2,00 2,00 2,00

Ändrad beskattning av drivmedel 4,14 4,53 5,42 6,34

Övrigt (ej tidigare aviserat) 0,07 0,12 0,12 0,12

27

+ förslag i den av riksdagen beslutade budgeten för 2015


Finansminister Magdalena Andersson

Biträdande finansminister Per Bolund

27 mars 2015

Kommande skatteförslag


APPENDIX


Källa: SCB

Justering av RUT och ROT 1

Andel ROT-användare och genomsnittligt

belopp för olika inkomstgrupper

0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

0,6

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

An

de

l a

nvä

nd

are

Ge

no

ms

nit

tlig

re

du

kti

on

p

er

an

vä

nd

are

, k

r

Inkomstgrupp

Andel användare Genomsnittlig reduktion per användare

ROT-avdrag 2013 per inkomstgrupp

Andel användare, kronor

30

skatteförslag. magdalena anderssons presentation 20150327

Investor Relations