skillnader mellan provresultat och betyg i gymnasieskolan 2016 · 6nroyhunhw 5hjhulqjvxssgudj...

$: Skillnader mellan provresultat och betyg i gymnasieskolan 2016 · 6nroyhunhw 5hjhulqjvxssgudj 'rnxphqwgdwxp 'qu 6dppdqidwwqlqj 6\iwhw phg ghqqd uhgrylvqlqj kdu ydulw dww eho\vd vnlooqdghu$
Regeringsuppdrag Anna Niia Enheten för gymnasie- och vuxenutbildningsstatistik

Dokumentdatum: 2017-06-28 Dnr: 5.1.3-2017:340

Skillnader mellan provresultat och betyg i gymnasieskolan 2016

Dokumentdatum: 2017-06-28 Diarienummer: 5.1.3-2017:340

Regeringsuppdrag Dokumentdatum: 2017-06-28 Dnr: 5.1.3-2017:340 2 (85)

Skolverket

Innehåll Sammanfattning .................................................................................................................. 3 Inledning .............................................................................................................................. 4

Uppdrag ........................................................................................................................... 4 Bakgrund ......................................................................................................................... 5 Kursbetyg ........................................................................................................................ 5 Provbetyg ........................................................................................................................ 6

Genomförande .................................................................................................................... 7 Insamling och bortfall ................................................................................................... 7 Datamaterial .................................................................................................................... 8 Metod ............................................................................................................................... 8 Redovisning .................................................................................................................... 9

Fördelning av provbetyg och kursbetyg på nationell nivå .......................................... 10 Skillnader mellan provbetyg och kursbetyg per kursprov på elevnivå ..................... 15 Skillnader mellan provbetyg och kursbetyg på skolenhetsnivå .................................. 16 Skolinspektionens ombedömning .................................................................................. 21 Skillnader mellan provbetyg och kursbetyg uppdelat på offentlig och enskild huvudman .......................................................................................................................... 24 Skillnader mellan provbetyg och kursbetyg uppdelat på kön .................................... 26 Ersättningsprovens omfattning ...................................................................................... 28 Skillnaden mellan slutbetyg i årskurs 9 och resultat på kursprov i gymnasieskolan32 Genomsnittliga provbetygspoäng och kursbetygspoäng över tid ............................. 36 Bortfallsanalys ................................................................................................................... 39

Insamling av genomförda prov .................................................................................. 39 Genomförande av granskningen ............................................................................... 41 Bortfall per skolenhet .................................................................................................. 43 Bortfall per kurs ........................................................................................................... 44 Felkällor och åtgärder .................................................................................................. 45 Konsekvenser av bortfallet ......................................................................................... 47

Bilagor ................................................................................................................................ 48

Skolverket Regeringsuppdrag Dokumentdatum: 2017-06-28

Dnr: 5.1.3-2017:340 3 (85)

Sammanfattning Syftet med denna redovisning har varit att belysa skillnader i de inrapporterade kursbetygen i förhållande till provbetygen. Skolverket kan konstatera att det fortsatt finns skillnader och att omfattningen på dessa skiljer sig åt mellan olika skolenheter samt avseende elevernas kön och huvudmannatyp i kombination med programtyp. De skillnader mellan provbetyg och kursbetyg som redovisas i denna rapport följer i stort de mönster som visats tidigare.

Bortfall i inrapporteringen av kursprov

De nationella provens syften är att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning samt att skapa underlag för en analys av kunskapskravens uppfyllande. För att dessa syften ska uppfyllas krävs att proven genomförs för samtliga elever så att lärare har likvärdiga underlag vid betygssättning. Det kräver också att uppgifter som elevernas deltagande i nationella prov rapporteras till Skolverket så att det resultat som sammanställs på nationell nivå är representativt. Både genomförandet och inrapporteringen regleras i Skolverkets författningssamling.

En bortfallsanalys av kursproven för examenskullarna 2014, 2015 och 2016 visar att det finns ett omfattande bortfall i inrapporteringen. Samtliga av dessa elever har kursbetyg i de inledande kurserna svenska 1, engelska 5 samt matematik 1a, 1b eller 1c, kurser som även har obligatoriska kursprov. Inrapportering om deltagande i kursprov i dessa kurser ska därför ha inkommit till Skolverket.

Mellan 58 och 69 procent av skolenheterna har rapporterat deltagande i proven för alla eller nästan alla sina examenselever. Det är betydligt färre, mellan 3 och 5 procent, av skolenheterna som har rapporterat in färre än 10 procent av sina examenselevers resultat från kursproven. Vilka dessa skolenheter är varierar mellan examenskullarna.

Användningen av ersättningsprov var som störst vårterminen 2015

Användningen av ersättningsprov har visat sig uppgå till högst 1 procent under läsåren 2013/14 till 2015/16. Vårterminen 2015 var inrapporteringen av ersättningsprov som störst. Då hade kursproven i matematik 2b spridits via sociala medier och Skolverket uppmanade skolenheter som misstänkte att elever haft tillgång till provet i förväg att använda sig av ersättningsprovet. Antalet inrapporterade ersättningsprov i matematik 2b under vårterminen 2015 uppgick till 2053 stycken. Av de inrapporterade ersättningsproven hade två tredjedelar genomförts i efterhand och 79 procent hade genomförts för hela undervisningsgrupper.

Skillnaderna per huvudman finns i Skolverkets databas SIRIS

Skolverkets databas SIRIS har uppdaterats med möjligheten att söka fram resultat per huvudman. Denna funktion finns nu även för skillnaden mellan provresultat och kursbetyg.


Skolverket

Inledning I gymnasieskolan är de nationella proven i engelska, matematik och svenska alter-nativt svenska som andraspråk med enstaka undantag obligatoriska på de program där kurserna ges. Läraren ska använda dem som stöd vid bedömning och betygs-sättning. Syftet är att ge läraren ett så relevant bedömningsunderlag som möjligt vad gäller elevens kunskaper i respektive ämne.

Proven prövar inte alla delar av kunskapskravet och proven innehåller olika upp-gifter från år till år. Proven är därför svåra att jämföra över tid och en större variation mellan åren är därför förväntad för proven jämfört med kursbetygen vilka visar en större stabilitet över tid.

Enligt läroplanen ska läraren utnyttja all tillgänglig information om elevens kun-skaper i förhållande till de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs vid betygssättningen och utifrån de nationella kunskapskrav som finns för respek-tive kurs allsidigt utvärdera varje elevs kunskaper. De nationella proven är inga examensprov och det finns inga regleringar som styr i hur hög grad ett nationellt prov ska påverka kursbetyget. Det är läraren själv som avgör hur hon eller han ska tolka hur det nationella provets resultat ska vara ett stöd för betygssättningen. Resultaten på nationella prov och betyg måste alltid tolkas, diskuteras och sättas i sitt sammanhang. Det är därför av största vikt att gymnasieskolorna för en intern diskussion om sin betygssättning med utgångspunkt från elevernas uppvisade kunskaper och resultaten från de nationella proven. I dessa diskussioner kan ett nationellt underlag vara till stöd och referensram.

Uppdrag

Skolverket ska enligt regleringsbrevet för 2017 följa upp de nationella proven i enlighet med tidigare givet uppdrag vilket löd:

”Statens skolverk ska samla in resultaten av samtliga genomförda nationella prov på del-provsnivå i grundskolan och motsvarande skolformer samt resultaten av samtliga kursprov i gymnasieskolan och i vuxenutbildning på gymnasial nivå (totalinsamling). Statens skolverk ska på ett lättillgängligt sätt publicera ett statistiskt material där skillnaden mellan provbetyg och ämnesbetyg i årskurs 6 och 9 ska framgå på skolenhetsnivå. För samtliga ämnen ska avvikelsen framgå för det senaste läsåret. För svenska, matematik och engelska ska även avvikelsen de senaste fyra åren framgå. För gymnasieskolan och vuxenutbildningen på gymnasial nivå ska motsvarande statistik publiceras där skillnaden mellan provbetyg och kursbetyg ska framgå på skolenhetsnivå i gymnasieskolan. För samtliga kurser, och när så är möjligt, ska varje skolas eventuellt förekommande avvikelser redovisas för respektive kurs uppdelat på program. Varje skolas avvikelse ska kunna jämföras med den riksgenomsnittliga avvikelsen i varje ämne i grundskolan och varje kursprov i gymnasieskolan. Statens skolverk ska komplettera det statistiska materialet med en analys av resultaten. Statens skolverks statistiska material och analys ska inkludera resultatet av Skolinspektionens uppdrag om viss central rättning av nationella prov samt även annan information som Statens skolverk har tillgång till och som kan


Dnr: 5.1.3-2017:340 5 (85)

bidra till en ökad förståelse av uppkomsten till avvikelser mellan provbetyg och slutbetyg i grundskolan respektive kursbetyg i gymnasieskolan. Resultat när det gäller statistik om grundskolan och motsvarande skolformer samt avvikelser mellan ursprunglig rättning och Skolinspektionens centrala rättning av nationella prov ska redovisas årligen till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 1 april. Resultat när det gäller statistik om gymnasieskolan ska redovisas årligen till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 29 juni.”

Denna redovisning omfattar den del av uppdraget som avser gymnasieskolan. Redovisningen baseras på uppgifter från Skolverkets nationella uppföljning. Den rapport som speglar motsvarande del av uppdraget för grundskolan och dess mot-svarande skolformer publicerades 31 mars 2017. Vuxenutbildningen på gymnasial nivå genomför en separat insamling av kursprovsresultat. Hittills har bortfallet i dessa insamlingar varit så omfattande att underlaget inte har bedömts vara tillför-litligt för denna typ av granskning. Motsvarande redovisning kommer att göras separat när underlaget bedöms hålla tillräcklig kvalitet.

Bakgrund

Under perioden 1997 till 2011 har Skolverket årligen redovisat resultaten från urvalsundersökningar av kursprov varje vårtermin. Urvalet har utgjorts av ca 150 skolor per insamling. I regleringsbrevet för 2011 fick Skolverket i uppdrag att med start läsåret 2011/12 samla in resultaten på samtliga kursprov i gymnasieskolan (totalinsamling).

Sedan totalinsamlingen infördes har Skolverket redovisat relationen mellan kurs-provens resultat och kursbetygen i gymnasieskolan per termin på skolenhetsnivå i databasen SIRIS och i en separat rapport en gång om året.

Kursbetyg

I gymnasieskolan sätts betyg på varje avslutad kurs och efter genomfört gymnasiearbete. Betygsskalan har sex steg: A, B, C, D, E och F, för gymnasiearbetet finns enbart betygsstegen E och F. A-E står för godkända resultat medan F inte är ett godkänt resultat. Betyget uttrycker i vilken utsträckning den enskilda eleven har uppfyllt de nationella kunskapskrav som finns för varje kurs. Att sätta betyg i slutet av kursen är att bedöma med vilken kvalitet en elev gör och visar det som beskrivs i kunskapskraven. För att betygssättningen ska bli likvärdig och rättssäker ska bedömningarna vila på en så säker grund som möjligt. Betygen kan aldrig vara mer tillförlitliga än de bedömningar som ligger till grund för dem. Det är viktigt att komma ihåg att det betyg som sätts ska spegla den kvalitet eleven visat på sitt kunnande vid kursens slut.

Kunskapskraven beskriver vad som krävs för olika betyg. För att få betyget E, C eller A krävs att elevens kunskaper motsvarar beskrivningen av kunskapskravet i


Skolverket

sin helhet. För betygen D och B ska eleven ha uppnått det underliggande kunskapskravet i sin helhet och till övervägande del det som beskrivs i överliggande krav.

Provbetyg

I de nationella proven används betygsbeteckningarna A-F för vissa delprov och för det sammanvägda provbetyget. Betygsbeteckningarna används för att möjliggöra de jämförelser som efterfrågas på lokal och nationell nivå. De provbetyg som ingår i proven, och ibland i delproven, får inte förväxlas med det betyg som sätts i slutet av en kurs.

När lärare sätter betyg i slutet av en kurs ska all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs utnyttjas. Underlaget från det nationella provet är en del av den här informationen. Lärare har även annan dokumentation om vad eleven kan i förhållande till kunskapskraven. När lärare sätter betyg jämför, värderar och analyserar de dessa underlag tillsammans med informationen från det nationella provet. Betyget eleven får i slutet av en kurs kan efter lärarens bedömning bli detsamma som provbetyget, men det kan också bli lägre eller högre.

Provbetyget baseras på ett prov eller ett antal delprov som ofta genomförs vid ett enstaka tillfälle. I ett nationellt prov är det inte möjligt att pröva hela innehållet i kurs- eller ämnesplanen, utan endast delar av den. Tidsåtgången och arbetsbördan av genomförandet och bedömningen av proven skulle annars bli för omfattande. Dessa delar väljs och prövas ut så att de ska ge bästa möjliga bild av elevens kunskaper i ämnet. I vissa prov görs dessutom en viktning av olika delprov vilket gör att de delprovsresultaten påverkar det sammanvägda provbetyget i olika grad.

När man bedömer en prestation som gjorts vid ett provtillfälle behöver man vara medveten om att elevens resultat kan påverkas av tillfälligheter. Eleven kan ha varit med om något som påverkar hans eller hennes möjligheter att visa sina kunskaper. Det kan också finnas orsaker som gör att en enskild elev missuppfattar en uppgift. Resultatet på ett prov kan också påverkas av så kallade slumpmässiga faktorer, vilka man alltid måste ta hänsyn till vid provkonstruktion.

Den som konstruerar prov försöker se till att provet i möjligaste mån hanterar sådana tillfälligheter och slumpmässiga faktorer. Ett vanligt sätt, som används i de svenska nationella proven, är att låta olika delar av ett provresultat kompensera varandra i ett samlat provbetyg.

När det däremot gäller lärarens sammanfattande betygssättning bygger den på flera bedömningar som gjorts vid olika tillfällen och på olika sätt. Betyget på en kurs grundar sig till skillnad från provbetyget på alla delar av kunskapskraven i en kurs och bygger på all tillgänglig information om vad eleven kan. Det gör att principerna för hur man kommer fram till ett provbetyg och ett kursbetyg ser olika ut.


Dnr: 5.1.3-2017:340 7 (85)

Genomförande

Insamling och bortfall

Denna rapport är i huvudsak baserad på resultaten från totalinsamlingen av gymnasieskolans kursprov under läsåret 2015/16. Nu finns även senare resultat från hösten 2016 att tillgå, men föregående läsårs provresultat har ändå valts för denna genomlysning då de kan anses representera en komplett kull av elever. Läsåret 2015/16 deltog 1 336 gymnasieskolenheter i höstens insamling med 37 111 prov och 1 337 gymnasieskolenheter med 381 063 prov i vårens insamling.

Sedan höstterminen 2013 har enbart kursprov enligt Läroplan för gymnasieskola 2011 (Lgy11) genomförts. Proven i svenska och engelska är programgemensamma där de ges, proven i svenska 3 och svenska som andraspråk 3 samt engelska 6 är bara obligatoriska på högskoleförberedande program. Matematik 1a och 2a läses på yrkesprogrammen varav endast 1a är ett obligatoriskt prov. Matematik 1b, 2b och 3b läses på de högskoleförberedande programmen Ekonomi-, Estetiska-, Humanistiska -, samt Samhällsvetenskapsprogrammet. Endast provet i 1b är obligatoriskt för samtliga av dessa program och inriktningar medan även 2b är obligatoriskt för Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet med inriktning mot juridik. Provet i matematik 3b är endast obligatoriskt för Ekonomiprogrammet med inriktning mot ekonomi. Matematik 1c, 2c, 3c och 4 läses av elever på de högskoleförberedande programmen Naturvetenskaps- samt Teknikprogrammet varav provet i 1c är obligatoriskt för samtliga inriktningar och 2c är frivilligt för samtliga inriktningar. Provet i matematik 3c är obligatoriskt för Naturvetenskapsprogrammet med inriktning naturvetenskap och samhälle och för samtliga inriktningar på Teknikprogrammet förutom teknikvetenskap. Provet i matematik 3c är även frivilligt för Naturvetenskapsprogrammet inriktning naturvetenskap. Provet i matematik 4 genomförs endast av elever på Naturvetenskapsprogrammet med inriktning naturvetenskap samt elever på Teknikprogrammet med inriktning mot teknikvetenskap.

De centrala måtten för denna rapport är provbetyget (A, B, C, D, E och F) samt kursbetyg på motsvarande skala, som kan vara slutgiltigt eller preliminärt. Om gymnasieskolorna har satt ett kursbetyg uppmanas de att rapportera in det. Har de inte satt något kursbetyg vid inrapporteringen ombeds de att rapportera in ett preliminärt sådant. Det går inte att utläsa ur datamaterialet om det inrapporterade kursbetyget är preliminärt eller slutgiltigt.

Å ena sidan brukar insamlingen från höstterminen vara behäftad med ett betydligt större bortfall gällande kursbetyget då många betyg ännu inte är satta vid insamlingsdatumet och många skolenheter eller lärare väljer att inte sätta ett preliminärt betyg. För höstterminen 2015 var bortfallet för kursbetyget 32 procent och för vårterminen 2016 var det 4 procent. Å andra sidan genomförs majoriteten av proven i vissa kurser under höstterminen och att inte inkludera dessa skulle skapa en icke-representativ bild av resultatet från dessa kurser. Läsåret 2015/16


Skolverket

skrevs 74,5 procent av de inrapporterade proven i matematik 1c under höstterminen.

Kursprovsresultaten från vårterminen 2016 har inrapporteringsdatum den 18/6 när terminen är avslutad vilket gör att bortfallet i kursbetyg också är väldigt litet. Dessutom kan antas att en betydligt större andel av kursbetygen är slutgiltiga än under höstterminens insamling.

Datamaterial

Statistiken baseras på elever i gymnasieskolan som fått kursbetyg enligt Lgy11. Det resultatmått som genomgående används från de nationella proven är provbetyget. Resultatinsamlingarna från proven omfattas, som tidigare nämnts, av ett begränsat bortfall som beror på att skolenheter av olika skäl inte satt något preliminärt kursbetyg.

Kursbetygen från varje kurs baseras på det betyg som sattes i samband med avslutad kurs. Om läraren inte satt något sådant har denne uppmanats lämna ett preliminärt kursbetyg. Därmed ingår alltså inte betyg som eleven läst upp i efterhand, vilket annars skulle kunna vara en förklaring till skillnader mellan provbetyg och kursbetyg.

Vid genererandet av tabeller och diagram har det visat sig att vissa kursprov vid vissa tillfällen enbart har genomförts av ett fåtal elever, allt från en enstaka elev till ca 150 elever. Därefter sker ett hopp upp till knappa 400 eller fler genomförda prov per kurs och tillfälle. För att kunna ta hänsyn till det knappa underlaget i vissa diagram påtalas det i texten hur många elever som har genomfört ett visst prov när det rör sig om antal under 200.

Metod

När det gäller statistikens tillförlitlighet avgränsar sig redogörelsen till att beskriva variationen i hur gymnasieskolor sätter kursbetyg i förhållande till sina provresultat, vilket ger en indikation på hur mycket tolkning och tillämpning av kunskapskrav varierar mellan skolenheter. Syftet är inte att ge en heltäckande bild av likvärdighet i betygssättning utan att bidra med underlag för en diskussion om likvärdig betygssättning utifrån en analys av relationen mellan provresultat och kursbetyg.

Där inget annat anges redovisas statistik endast för de elever som skrivit ordinarie kursprov och där skolenheterna rapporterat in både provbetyg och kursbetyg.

En central jämförelse i redovisningen är hur gymnasieskolors kursbetyg i engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk förhåller sig till de nationella provbetygen. Det åskådliggörs av hur stor andel av eleverna som har samma kurs-betyg och provbetyg samt hur stor andel som har högre respektive lägre kursbetyg jämfört med provbetyg.

Ett beräknat mått på jämförelsen är den s.k. nettoavvikelsen som är den genom-snittliga skillnaden mellan elevernas kursbetyg och provbetyg i ett givet ämne. För


Dnr: 5.1.3-2017:340 9 (85)

varje skolenhet har ett genomsnitt av alla elevers skillnad mellan kursbetyg och provbetyg beräknats.

I de huvudsakliga analyserna används data för de år där det finns ett inrapporterat provbetyg för engelska, matematik och svenska och svenska som andraspråk, läsåren 2012/13 – 2015/16. De nationella kursproven i engelska, matematik, svenska alternativt svenska som andraspråk är obligatoriska att genomföra på de inledande samt avslutande kurserna i respektive ämne.

Skolinspektionen har sedan tidigare genomfört ombedömning av ett urval av de nationella proven i syfte att med ombedömning stödja en likvärdig bedömning och betygsättning av proven i landet, samt att insamling och åtgärder ska kopplas till myndighetens tillsynsverksamhet. I denna redovisning knyter analyser av Skolverkets egna data an till den redovisning som Skolinspektionen publicerade i november 2016.

Vidare belyses även skillnaden mellan slutbetyget från årskurs 9 i svenska, engelska och matematik och resultatet från de inledande kursproven i respektive ämne i gymnasieskolan. Grundskoledata är från vårterminen 2014 och data från gymnasieskolan är från höstterminen 2014 samt vårterminen 2015.

Detta år har en bortfallsanalys genomförts där granskning av inrapportering av kursprov för de elever som våren 2014, 2015 respektive 2016 har lämnat gymnasieskolan med examen och därmed godkända kursbetyg i de inledande kurserna i respektive ämne.

Redovisning

I denna rapport redovisas jämförelserna för svenska 1, engelska 5 och matematik 1a, 1b samt 1c. Motsvarande diagram och tabeller för övriga kursprov finns i tabellbilagan.

Sedan 2012 har relationen mellan kursbetyg och provbetyg redovisats i Skolverkets databas SIRIS i samtliga befintliga kurser. I databasen finns statistik på skolenhetsnivå över hur vanligt det är att elever får lägre, samma eller högre kursbetyg jämfört med provbetyg. Jämförelser kan också göras med kommunen, länet eller riket. Nytt för i år är att statistiken är sökbar per huvudman. Samtliga analyser bygger endast på de elever där uppgift om både provbetyg och kursbetyg finns tillgängliga. På skolenhetsnivå krävs dessutom att 10 elever ska ha både provbetyg och kursbetyg för att jämförelsen ska redovisas i SIRIS.


Skolverket

Fördelning av provbetyg och kursbetyg på nationell nivå Diagrammet nedan visar fördelningen av betygsstegen för prov- och kursbetyg i var och en av de inledande kurserna i gymnasieskolan.

Diagram 1. Fördelning i betygssteg för provbetyg och kursbetyg i respektive kurs läsåret 2015/16

Motsvarande redovisning för samtliga kurser återfinns i bilagan, se diagram 31-35

Fördelningen av betygssteg skiljer sig något mellan provbetyg och kursbetyg. Men mest markant är att fördelningen skiljer sig åt mellan kurserna. Andelen elever med de lägre betygsstegen (E och F) är betydligt större i matematik 1a och 1b än i matematik 1c, svenska 1 eller engelska 5.

För att åskådliggöra hur förflyttningen från ett visst provbetyg till kursbetyg fördelar sig kommer följande diagram att visa fördelningen av kursbetyg för respektive provbetyg. En given stapel i följande diagram utgörs av de elever som vid kursprovet erhöll ett och samma provbetyg (angivet under stapeln) och de färgade blocken i en och samma stapel visar fördelningen av kursbetyg som återfinns bland dessa elever. Motsvarande redovisning för övriga kurser återfinns i bilagan, se diagram 36-45.

3 4 3 3

2815 15 9 4 4

15 15 18 18

46

5040

37

19 16

18 1826 22

1317

1820

14 15

29 26

3028

1012

1921

25 24

20 21

1719

2 4 6 9

19 20

16 166 11

1 2 2 419 22

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Prov

bety

g

Kurs

bety

g

Prov

bety

g

Kurs

bety

g

Prov

bety

g

Kurs

bety

g

Prov

bety

g

Kurs

bety

g

Prov

bety

g

Kurs

bety

g

Engelska 5 Svenska 1 Matematik 1a Matematik 1b Matematik 1c

Betyg A

Betyg B

Betyg C

Betyg D

Betyg E

Betyg F


Dnr: 5.1.3-2017:340 11 (85)

Diagram 2. Fördelning av kursbetyg för respektive provbetyg i engelska 5

Andelen elever med respektive provbetyg framgår av diagram 1 De allra flesta elever har samma provbetyg som kursbetyg i engelska 5. För de som avviker finns det en rörelse både uppåt och neråt från kursbetyget som är förhållandevis jämn för samtliga betygssteg.

Diagram 3. Fördelning av kursbetyg för respektive provbetyg i svenska 1

Andelen elever med respektive provbetyg framgår av diagram 1 Av de elever som fick provbetyget F i svenska 1 var det fler som fick kursbetyget E (59 procent) än som fick kursbetyget F (30 procent). Dock var andelen elever

65

6 2 1

33

78

131

114

66

121

1

18

70

121

115

72

15

114

84

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

ProvbetygF

ProvbetygE

ProvbetygD

ProvbetygC

ProvbetygB

ProvbetygA

Kursbetyg A

Kursbetyg B

Kursbetyg C

Kursbetyg D

Kursbetyg E

Kursbetyg F

30

5 2

59

68

121

8

22

55

111

2 4

26

64

10

1 4

21

62

10

1 3

28

90

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

ProvbetygF

ProvbetygE

ProvbetygD

ProvbetygC

ProvbetygB

ProvbetygA

Kursbetyg A

Kursbetyg B

Kursbetyg C

Kursbetyg D

Kursbetyg E

Kursbetyg F


Skolverket

som fick provbetyget F endast 3 procent av samtliga elever som genomförde provet under läsåret 2015/16 (se diagram 1).

Diagram 4. Fördelning av kursbetyg för respektive provbetyg i matematik 1a

Andelen elever med respektive provbetyg framgår av diagram 1 I matematik 1a är den vanligaste förändringen mellan prov- och kursbetyg att eleverna höjde sig ett steg, främst från F till E. Av samtliga elever som genomförde provet var det 28 procent som fick provbetyget F. Av de elever som fick provbetyget A är det 98 procent som också får kursbetyget A. Men andelen elever som fick provbetyget A var endast en procent av de elever som genomförde provet.

52

1

46

78

4

2

17

65

3

3

29

73

3

2

22

74

2

2

23

98

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

ProvbetygF

ProvbetygE

ProvbetygD

ProvbetygC

ProvbetygB

ProvbetygA

Kursbetyg A

Kursbetyg B

Kursbetyg C

Kursbetyg D

Kursbetyg E

Kursbetyg F


Dnr: 5.1.3-2017:340 13 (85)

Diagram 5. Fördelning av kursbetyg för respektive provbetyg i matematik 1b

Andelen elever med respektive provbetyg framgår av diagram 1 För matematik 1b återfinns samma mönster som för matematik 1a. Gruppen elever som får provbetyget A är mycket liten (två procent) även om de eleverna i hög utsträckning även får kursbetyget A.

Diagram 6. Fördelning av kursbetyg för respektive provbetyg i matematik 1c

Andelen elever med respektive provbetyg framgår av diagram 1

Även i matematik 1c är det en stor andel av eleverna med provbetyg A som också får kursbetyg A. Här utgör andelen elever med provbetyg A däremot 19 procent av alla elever som genomför provet. Matematik 1c är det prov där störst andel elever

57

1

41

76

2

2

19

67

1

3

29

77

1

2

20

74

2

2

25

98

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

ProvbetygF

ProvbetygE

ProvbetygD

ProvbetygC

ProvbetygB

ProvbetygA

Kursbetyg A

Kursbetyg B

Kursbetyg C

Kursbetyg D

Kursbetyg E

Kursbetyg F

75

1

24

79

2

1

17

78

1

2

18

84

2

113

82

2

116

98

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

ProvbetygF

ProvbetygE

ProvbetygD

ProvbetygC

ProvbetygB

ProvbetygA

Kursbetyg A

Kursbetyg B

Kursbetyg C

Kursbetyg D

Kursbetyg E

Kursbetyg F


Skolverket

får samma kursbetyg som provbetyg. Av de elever som genomförde provet var det endast fyra procent som fick provbetyget F men av dem var det 75 procent som även fick kursbetyget F.


Dnr: 5.1.3-2017:340 15 (85)

Skillnader mellan provbetyg och kursbetyg per kursprov på elevnivå Nedanstående tabell visar hur stor andel elever per kurs som har fått ett högre eller lägre kursbetyg än provbetyg och dessutom hur många steg detta betyg har höjts eller sänkts. Om en elev har samma kursbetyg som provbetyg är skillnaden lika med noll. En skillnad på +1 innebär att kursbetyget är ett steg högre än provbetyget och -1 innebär att elevens kursbetyg är ett steg lägre än provbetyget.

En redogörelse per kursprov av andelen elever per program som har lägre, samma eller högre kursbetyg än provbetyg återfinns i bilagan, se tabell 9-23

Tabell 1. Andel (%) elever för varje möjlig skillnad (antal betygssteg) mellan provbetyg och kursbetyg läsåret 2015/16

Antal Antal betygssteg

Kurs elever -5 -4 -3 -2 -1 Lika +1 +2 +3 +4 +5

Engelska 5 73 476 . 0,1 0,2 0,8 11,6 72,9 13,5 0,8 . . .

Engelska 6 55 203 . 0,1 0,3 0,9 10,8 68,1 18 1,5 0,1 . .

Matematik 1A 23 720 . . . . 1,6 68,6 27,3 2,2 0,2 . .

Matematik 1B 31 870 . . . 0,1 1 72,1 24,5 2,1 0,2 . .

Matematik 1C 15 171 . . . 0,2 1,5 84 13,2 0,9 0,1 . .

Matematik 2A 2 799 . . . . 0,5 60,9 33,3 3,6 1,2 0,2 0,3

Matematik 2B 23 964 . . . . 0,6 65 30,3 3,4 0,5 0,1 .

Matematik 2C 13 175 . . . 0,1 1 77,1 20,1 1,5 0,2 . .

Matematik 3B 8 295 . . . . 0,6 62,5 32,2 3,9 0,7 0,1 .

Matematik 3C 11 967 . . . . 1 76,7 20,9 1,2 0,1 . .

Matematik 4 11 111 . . . . 0,8 69,8 26,2 2,7 0,4 0,1 .

Svenska 1 66 777 . . 0,2 0,8 9,4 62,4 23,8 3 0,3 . .

Sv som andraspr. 1

5 869 . . 0,1 0,9 7,6 58,6 27,8 4,4 0,7 . .

Svenska 3 43 438 . . 0,1 0,7 8,6 52 31,1 6,4 1,1 0,1 .

Sv som andraspr. 3

2 709 . . 0,1 0,8 8 52,2 30,7 6,8 1,1 0,1 0,1


Skolverket

Skillnader mellan provbetyg och kursbetyg på skolenhetsnivå Nedan följer en beskrivning av i vilken utsträckning skillnaden mellan kursbetyg och provbetyg varierar mellan olika skolenheter, dvs. hur relationen mellan det genomsnittliga provbetyget och kursbetyget ser ut mellan olika skolenheter.

För varje skolenhet har beräknats en så kallad nettoavvikelse mellan provbetyg och kursbetyg, dvs. att ett genomsnitt har beräknats av alla elevers skillnad mellan kursbetyg och provbetyg. I analyserna för nettoavvikelse har inga elever givits en större avvikelse än ±1 betygssteg även om den i vissa fall är större än så.

En positiv nettoavvikelse på t.ex. 30 procent kan tolkas som att det i genomsnitt är 30 procent av alla skolenhetens elever som har fått ett kursbetyg som är minst ett steg högre än provbetyget medan resterande ca 70 procent av eleverna har erhållit samma kursbetyg som provbetyg. Ju högre positiv nettoavvikelse desto högre genomsnittligt kursbetyg i förhållande till provbetyg har skolenheten. En negativ nettoavvikelse innebär att skolenheten i genomsnitt har gett ett lägre kursbetyg på eleverna än vad eleverna fått i provbetyg.

Diagram 7 – 11 visar hur mycket skolenheter avviker i sitt genomsnittliga kursbetyg i förhållande till sitt genomsnittliga provbetyg. Varje skolenhet representeras av en stapel (tunt vertikalt streck) där höjden på stapeln anger skolenhetens nettoavvikelse. Skolenheterna har sorterats efter hur stor nettoavvikelse de har. Den skolenhet som har högst positiv nettoavvikelse representeras av stapeln längst till vänster medan skolenheten med lägst nettoavvikelse (eller störst negativ nettoavvikelse) representeras av stapeln längst till höger i figurerna. Dessa är placerade efter varandra i fallande ordning på x-axeln som indikerar antalet skolenheter.

Det är uppenbart att flera av skolenheterna skiljer sig ganska markant i nettoavvikelse men det finns också skolenheter där skillnaden är noll eller mycket nära noll, vilket innebär att dessa skolenheter i genomsnitt sätter ett kursbetyg som är lika högt som provbetyget. Det kan också innebära att skolenheten har exakt lika många elever som fått ett höjt kursbetyg som fått ett lägre, vilket också ger en genomsnittlig avvikelse på noll.

Som ett tydligare mått på hur kurvan kan vara förskjuten används medianvärdet. Det vill säga nettoavvikelsen för den skolenhet som ligger i mitten på kurvan. Ju närmare noll medianen är desto jämnare fördelning mellan skolenheter med positiva och negativa nettoavvikelser.

Endast skolenheter där minst tio elever skrivit aktuellt kursprov har tagits med. Detta för att statistiken ska bli mer relevant, då den inte längre visar skolenheter där endast en eller ett fåtal elever skrivit provet. Om dessa få elever samtidigt fått ett högre kursbetyg än provbetyg får skolenheten ett mått på inte mindre än 100 procent höjda betyg.


Dnr: 5.1.3-2017:340 17 (85)

Under varje diagram anges hur många skolenheter som ingår, det vill säga där minst tio elever har skrivit aktuellt kursprov. Det innebär att i varje diagram har det funnits data för fler skolenheter än vad som ingår i analysen. Motsvarande redovisning för övriga kurser återfinns i bilagan, se diagram 46-55.

Diagram 7. Skolenheters nettoavvikelse mellan provbetyg och kursbetyg för engelska 5 läsåret 2015/16

I engelska 5 är nettoavvikelsen fördelad åt bägge håll. Den genomsnittliga nettoavvikelsen är 2,6 procent. Av de 1123 inrapporterande skolenheterna hade 1003 skolenheter (89,3 procent) fler än 10 elever med både provresultat och kursbetyg.

Diagram 8. Skolenheters nettoavvikelse mellan provbetyg och kursbetyg för svenska 1 läsåret 2015/16

-100%

-80%

-60%

-40%

-20%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

1003 skolenheter

-100%

-80%

-60%

-40%

-20%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

986 skolenheter


Skolverket

I svenska 1 är majoriteten av avvikelserna positiva, det vill säga att det är fler skolenheter där fler elever har fått ett högre kursbetyg än provbetyg än skolenheter där fler elever har fått ett lägre kursbetyg än provbetyg. Den genomsnittliga nettoavvikelsen är 16,2 procent. Av de 1119 inrapporterande skolenheterna hade 986 skolenheter (88,1 procent) fler än 10 elever med både provresultat och kursbetyg.

Diagram 9. Skolenheters nettoavvikelse mellan provbetyg och kursbetyg för matematik 1a 1 läsåret 2015/16

För matematik 1a är den genomsnittliga nettoavvikelsen 29,2 procent. Av de 746 inrapporterande skolenheterna hade 614 skolenheter (82,3 procent) fler än 10 elever med både provresultat och kursbetyg.

-100%

-80%

-60%

-40%

-20%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

614 skolenheter


Dnr: 5.1.3-2017:340 19 (85)

Diagram 10. Skolenheters nettoavvikelse mellan provbetyg och kursbetyg för matematik 1b läsåret 2015/16

Den genomsnittliga nettoavvikelsen för matematik 1b är 27,9 procent. Av de 615 inrapporterande skolenheterna hade 504 skolenheter (81,9 procent) fler än 10 elever med både provresultat och kursbetyg.

Diagram 11. Skolenheters nettoavvikelse mellan provbetyg och kursbetyg för matematik 1c läsåret 2015/16

Den genomsnittliga nettoavvikelsen för matematik 1c är 15,8 procent. Av de 468 inrapporterande skolenheterna hade 323 skolenheter (69 procent) fler än 10 elever med både provresultat och kursbetyg.

-100%

-80%

-60%

-40%

-20%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

504 skolenheter

-100%

-80%

-60%

-40%

-20%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

323 skolenheter


Skolverket

Genomgående för matematikkurserna är att den stora majoriteten av skolenheterna får positiva nettoavvikelser. På de flesta skolor är det alltså fler elever som får ett högre kursbetyg än provbetyg än tvärtom. I matematik 1a och 1b är det dessutom vanligare med högre positiva nettoavvikelser än på matematik 1c.


Dnr: 5.1.3-2017:340 21 (85)

Skolinspektionens ombedömning Skolinspektionens årliga uppdrag att redovisa resultatet av ombedömningar av vissa delprov1 har förändrats i sitt urvalsförfarande och är inte längre riksrepresentativt. Av den anledningen väljer Skolverket att i år inte genomföra de statistiska analyser som ingått i tidigare års redovisningar.

Redovisningen från Skolinspektionen lyfter dock några intressanta observationer bland de skolenheter som ingår i deras ombedömning av nationella prov från våren 2015. Det var 25 respektive 21 procent av de insända proven i engelska 5 respektive svenska 1 som var avidentifierat vid den ursprungliga bedömningen samt 29 respektive 30 procent av proven som hade bedömts av någon annan än elevens ordinarie lärare. Av proven i engelska 5 var det 29 procent och i svenska 1 var det 27 procent som hade bedömts utan någon form av sambedömning.

I jämförelsen mellan den ursprungliga bedömningen och Skolinspektionens bedömning överensstämmer bedömningarna i 42 procent av fallen för bägge kurserna. Det var 21 procent av elevlösningarna i engelska 5 och 16 procent av elevlösningarna i svenska 1 som gavs ett lägre betyg i skolans bedömning än ombedömningen. Övriga 37 respektive 42 procent gavs ett högre betyg i skolans bedömning än i Skolinspektionens ombedömning. Skolinspektionen slår fast att den genomsnittliga skillnaden mellan skolans bedömning och Skolinspektionens ombedömning är mindre för de prov som har bedömts av någon annan än elevens ordinarie lärare.

Vidare har Skolinspektionen gjort en analys för att undersöka om den genomsnittliga avvikelsegraden2 för ett delprov i en kurs är korrelerat med den genomsnittliga avvikelsegraden för ett delprov i den andra kursen. (Här avses engelska 5 och svenska 1.) Man fann då att en skolenhet som ligger över den genomsnittliga avvikelsen för det ena ämnet med 57 procents sannolikhet ligger över den genomsnittliga avvikelsen för det andra ämnet. Skolinspektionen antyder att resultaten i viss utsträckning skulle kunna vara systematiska och hänvisar till en så kallad systematisk skoleffekt3 för att förklara varför det ser ut som det gör. Dessa systematiska skoleffekter kan, enligt Skolinspektionen bland annat, bero på huruvida skolorna tillämpar sambedömning av nationella prov eller inte. Skolinspektionen varnar dock för att antalet skolor som ligger till grund för deras analys är så pass få att det blir svårt att uttala sig om hur representativt deras material är.

1 Skolinspektionen 2016: Samverkan för en likvärdig bedömning. Berörda delprov för gymnasieskolan är de skriftliga delproven i svenska 1 (Skriva) och engelska 5 (Writing). 2 Skolinspektionens avvikelser avser inte nettoavvikelser utan skillnader i erhållet betyg för de ombedömda delproven. 3 Skolinspektionen 2016: Samverkan för en likvärdig bedömning.


Skolverket

I detta avsnitt undersöks hur Skolverket mått nettoavvikelse4 samspelar för svenska 1, engelska 5, samt matematik 1 där kurserna matematik 1a, 1b och 1c är sammanslaget till en kurs. För varje kurs beräknas den genomsnittliga nettoavvikelsen och respektive skolenhet markeras som lägre eller högre placerad än den genomsnittliga nettoavvikelsen i engelska, svenska respektive matematik.

Analysen baseras på Skolverkets totalundersökning från läsåret 2015/16 men med kravet att respektive skolenhet som ingår i analysen har en beräknad nettoavvikelse som i sin tur bygger på minst 10 elevers inrapporterade prov- och kursbetyg för respektive kurs. Antalet skolenheter som har en angiven nettoavvikelse för såväl svenska 1 som engelska 5 uppgår till 940 stycken. Antalet skolenheter med angivna nettoavvikelser i engelska 5 och matematik 1 är 926 stycken och antalet skolenheter med angivna nettoavvikelser i svenska 1 och matematik 1 är 927 stycken.

Den genomsnittliga nettoavvikelsen för skolenheterna i svenska 1 är 16 procent, i engelska 5 är den genomsnittliga nettoavvikelsen 3 procent och i matematikkurserna är den genomsnittliga nettoavvikelsen 26 procent.

Därefter har de lagts in i en korstabell som anger hur stor andel av alla skolenheter som hamnat över eller under den genomsnittliga nettoavvikelsen i ena ämnet givet att de ligger över eller under den genomsnittliga nettoavvikelsen i det andra ämnet. Beräkningarna som gjorts är mellan matematik 1 mot språkämnena var för sig samt engelska 5 mot svenska 1.

När nettoavvikelserna i matematik 1 jämförs mot nettoavvikelserna i engelska 5 ser det ut så här: Av de skolenheter som ligger under den genomsnittliga nettoavvikelsen i engelska 5 ligger 65 procent under den genomsnittliga nettoavvikelsen för matematik 1. Samtidigt är det 54 procent av de skolenheter som ligger över den genomsnittliga nettoavvikelsen i engelska 5 som ligger över den genomsnittliga nettoavvikelsen i matematik 1.

När nettoavvikelserna i matematik 1 jämförs mot nettoavvikelserna i svenska 1 ser det ut så här: Av de skolenheter som ligger under den genomsnittliga nettoavvikelsen i svenska 1 så ligger 62 procent under den genomsnittliga nettoavvikelsen i matematik 1. Samtidigt är det 51 procent av de skolenheter som ligger över den genomsnittliga nettoavvikelsen i svenska 1 som ligger över den genomsnittliga nettoavvikelsen i matematik 1.

När nettoavvikelserna i engelska 5 jämförs mot nettoavvikelserna i svenska 1 ser det ut så här: Av de skolor som ligger under den genomsnittliga nettoavvikelsen i svenska 1 ligger 64 procent under den genomsnittliga nettoavvikelsen i engelska 5. Samtidigt är det 56 procent av de skolor som ligger över den genomsnittliga nettoavvikelsen i svenska 1 som ligger över den genomsnittliga nettoavvikelsen i engelska 5.

4 Nettoavvikelsen presenterades i föregående avsnitt (se sidan 14)


Dnr: 5.1.3-2017:340 23 (85)

Det finns ett genomgående mönster där skolenheter i något större utsträckning ligger på samma sida riksgenomsnittet för nettoavvikelsen oavsett vilka kurser som ställs mot varandra. Detta stödjer Skolinspektionens hypotes om en skoleffekt.

Eftersom information om olika bedömningsformer som t.ex. sambedömning vid såväl kurs- som provbetyg inte finns tillgängligt för Skolverkets material inom ramarna för det här uppdraget är det inte möjligt att undersöka effekterna av detta närmare. Däremot grundar sig Skolverkets beräkningar på en totalundersökning vilket ger en säkerhet i resultatet.

Avslutningsvis är det även viktigt att påpeka att denna beräkning inte på något sätt anger att den ena genomsnittliga nettoavvikelsen påverkar den andra. Orsaksfaktorerna kan mycket väl vara de som Skolinspektionen lyfter i sin redovisning; Skolövergripande skillnader i bedömningsprocesserna, lärar- eller elevegenskaper (exempelvis ålder, kön eller bakgrund).


Skolverket

Skillnader mellan provbetyg och kursbetyg uppdelat på offentlig och enskild huvudman I detta avsnitt undersöks om relationen provbetyg – kursbetyg skiljer sig mellan offentlig och enskild huvudman.

Diagram 12. Andel (%) av inrapporterade prov från respektive huvudmannatyp per kurs

Fördelningen mellan offentlig och enskild huvudman är jämförbar oavsett kurs. Enskilda huvudmän rapporterar in något fler prov i matematik 1b och något färre prov i matematik 1c än i övriga kurser.

71 72 71 69 74

29 28 29 31 26

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Engelska 5 Svenska 1 Matematik 1aMatematik 1b Matematik 1c

Enskild

Offentlig


Dnr: 5.1.3-2017:340 25 (85)

Diagram 13. Andel (%) elever som har fått ett lägre, lika eller högre kursbetyg än provbetyg per huvudman läsåret 2015/16

Samtliga kurser redovisas i bilagan diagram 56-60.

Den stora majoriteten av elever får samma kursbetyg som provbetyg oavsett huvudman. Det är ovanligt att elever får lägre kursbetyg än provbetyg i matematik. Det är något vanligare i svenska 1 och i engelska 5 men med endast en procentenhets skillnad mellan offentlig och enskild huvudman i svenska 1

Det är över lag vanligare att elever får ett högre kursbetyg än provbetyg än att de får ett lägre kursbetyg än provbetyg. Skillnaden mellan offentlig och enskild huvudman ligger mellan 2 och 7 procentenheter. Den största skillnaden finns i matematik 1b där det är sju procentenheter fler elever hos enskild huvudman än hos offentlig huvudman som får ett högre kursbetyg än provbetyg.

Sedan 2012 har skillnaden mellan kursbetyg och provbetyg redovisats i Skolverkets databas SIRIS för samtliga nationella prov i gymnasieskolan. I SIRIS finns statistik på skolenhetsnivå per termin över hur vanligt det är att elever får lägre, samma eller högre kursbetyg jämfört med provbetyg. Du hittar SIRIS via skolverket.se.

Nytt för i år är att statistiken är sökbar per huvudman och dennes skolenheter. En huvudman är den som har ansvaret för verksamheten. Det kan t.ex. vara ett friskoleföretag eller en kommun. Huvudmannens eller skolenhetens uppgifter visas tillsammans med bland annat uppgifter för riket som referensmått. Det finns ytterligare instruktioner och vägledning i SIRIS för de underlag som kan tas fram där.

13 13 10 112 2 1 2 2 2

74 7163 61

70 6575 67

86 79

14 1627 29 28 33

25 32

13 19

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%O

ffent

lig

Ensk

ild

Offe

ntlig

Ensk

ild

Offe

ntlig

Ensk

ild

Offe

ntlig

Ensk

ild

Offe

ntlig

Ensk

ild


Högre

Lika

Lägre


Skolverket

Skillnader mellan provbetyg och kursbetyg uppdelat på kön I den terminsvisa redovisningen av kursprovsresultat framgår att kvinnorna ofta får ett bättre resultat än männen på proven. Likaså har kvinnorna ofta högre genomsnittlig betygspoäng och har i högre grad så väl gymnasieexamen som grundläggande behörighet till högskolestudier än männen när de lämnar gymnasieskolan. Nedan görs en genomgång av andelen kvinnor och män som får högre, lika eller lägre kursbetyg än provbetyg per kurs.

Diagram 14. Andel (%) av inrapporterade prov för respektive kön per kurs

Ange källa, kommentar eller radera.

Män är i majoritet av de elever som rapporteras in med kursprov i matematik 1a samt i matematik 1c. Kvinnorna är däremot i majoritet bland de elever som rapporteras in med kursbetyg i matematik 1b.

49 5039

60

41

51 5061

40

59

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%


Män

Kvinnor


Dnr: 5.1.3-2017:340 27 (85)

Diagram 15. Andel (%) elever som har fått ett lägre, lika eller högre kursbetyg än provbetyg per kön läsåret 2015/16

Samtliga kurser redovisas i bilagan diagram 61-65.

Majoriteten av eleverna får som tidigare nämnts samma kursbetyg som provbetyg. De elever som får ett lägre kursbetyg än provbetyg, vilka främst återfinns i engelska 5 och svenska 1, är i högre grad män än kvinnor. Det är som tidigare nämnts vanligare att få ett högre kursbetyg än provbetyg än att få ett lägre kursbetyg än provbetyg. Detta är också vanligare för kvinnor än för män, främst i matematik 1a och svenska 1 följt av matematik 1b och engelska 5. I matematik 1c är skillnaden bara en procentenhet mellan män och kvinnor.

15 10 12 9 2 1 1 1 2 2

7373 64

61 7264

75 7085 83

12 17 24 31 2635

23 2914 15

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%M

än

Kvin

nor

Män

Kvin

nor

Män

Kvin

nor

Män

Kvin

nor

Män

Kvin

nor


Högre

Lika

Lägre


Skolverket

Ersättningsprovens omfattning För genomförandet av nationella prov ska i första hand den för terminen framtagna provversionen användas. Det är detta prov som beställs i början av terminen från Skolverket.

Varje termin genomförs dessutom även ett antal ersättningsprov istället för det ordinarie provet. Ersättningsprovet bifogas beställningen av det ordinarie provet och är avsett att användas vid det ordinarie provtillfället om det finns anledning att inte använda den ordinarie provversionen, till exempel om man misstänker att eleverna har fått tillgång till provfrågor eller svar före provtillfället.

Utöver detta kan skolenheterna använda sig av äldre prov, så kallade tidigare termins prov. Dessa kan användas i de fall elever skriver prov vid andra tillfällen än det ordinarie och det finns skäl att inte använda sig av det ordinarie provet. För respektive prov finns det föreskrivet hur länge proven får användas.

Elever som är aktuella för prov men som inte har deltagit rapporteras in med uppgiften ’ej deltagit’.

Här redovisas en sammanställning över vilka provversioner som har rapporterats in till Skolverket sedan höstterminen 2013 då ersättningsproven inkluderades i insamlingen5.

Tabell 2. Andel elever inrapporterade med de olika provversionerna för respektive termin

Antal Andel (%)

Totalt Tidigare

termins prov Ordinarie

provversion

Ersättningsprov

Ej deltagit ht 2013 37470 1,9 93,0 0,1 4,9

vt 2014 423797 0,9 91,9 0,2 7,0

ht 2014 40029 1,7 92,8 0,8 4,6

vt 2015 431517 1,5 86,3 1,0 11,2

ht 2015 40724 1,5 92,4 0,4 5,7

vt 2016 440772 1,3 91,2 0,4 7,1

Ungefär 1-2 procent av eleverna rapporteras in med tidigare termins prov. Andelen elever som rapporteras in med ersättningsprov är den minsta andelen men det var något fler vårterminen 2015. Den terminen var det också ovanligt många elever som rapporterades in utan deltagande i proven.

Eleverna som rapporterats in som ’ej deltagit’ vårterminen 2015 återfinns i såväl svenska som engelska men även en del av matematikkurserna, främst i matematik 2b och 3b men även i matematik 2a även om det provet inte genomfördes i någon större utsträckning. Eleverna som har rapporterats in med ersättningsprov återfanns till övervägande del i matematik 2b.

5 Ersättningsprov konstruerades utifrån Gy2011 för matematik våren 2014, för svenska 1 hösten 2012, svenska 3 våren 2014.


Dnr: 5.1.3-2017:340 29 (85)

Eftersom ersättningsproven är de prov som avses användas när det ordinarie provet har fått spridning är det av intresse att titta närmare på användningen av dessa. Tabellen nedan visar omfattningen av ersättningsprovens användning per kurs och termin.

Tabell 3. Antalet ersättningsprov som inrapporterats per kurs och termin samt vilken andel (%) de utgjort av den totala mängden inrapporterade ersättningsprov per termin

ht2013 vt2014 ht2014 vt2015 ht2015 vt2016

Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel

Engelska 5 20 50 120 12 59 18 330 7 1 1 264 15

Engelska 6 2 5 180 18 6 2 355 8 7 4 219 12

Matematik 1a

3 8 102 10 40 12 91 2 5 3 190 11

Matematik 1b

0 0 170 17 23 7 189 4 8 5 101 6

Matematik 1c

5 13 9 1 14 4 101 2 12 7 53 3

Matematik 2a

2 5 24 2 21 6 46 1 0 0 59 3

Matematik 2b

0 0 95 10 10 3 2 053 46 0 0 172 10

Matematik 2c

0 0 62 6 70 22 329 7 54 31 11 1

Matematik 3b

0 0 17 2 1 0 166 4 1 1 27 2

Matematik 3c

5 13 15 2 6 2 102 2 45 26 87 5

Matematik 4

0 0 54 5 63 19 180 4 37 22 27 2

Sv. som andraspr. 1

1 3 1 0 0 0 31 1 0 0 28 2

Sv. som andraspr. 3

0 0 5 1 0 0 51 1 0 0 38 2

Svenska 1 2 5 63 6 12 4 186 4 0 0 365 20

Svenska 3 0 0 74 7 0 0 208 5 2 1 155 9

Totalt antal 40 991 325 4 418 172 1 796

Under höstterminerna har det ibland inte rapporterats in några ersättningsprov över huvud taget i vissa kurser.

Det tillfälle där antalet och andelen ersättningsprov tydligast sticker ut är under vårterminen 2015 där 2 053 ersättningsprov rapporterades i matematik 2b, vilket är väsentligt fler än antalet ersättningsprov som rapporterats för resten av kurserna under någon termin.

Omfattningen av ersättningsprov vårterminen 2015 orsakades av att det ordinarie kursprovet i matematik 2b spreds på sociala medier dagen före provets


Skolverket

genomförande. Skolverket gick då ut och uppmanade skolenheterna att använda sig av ersättningsprovet vid misstanke om att eleverna fått kännedom om provfrågorna. I vissa fall väcktes misstanke om fusk i efterhand och vissa skolenheter valde att använda sig av ersättningsprovet vid provgenomförande vid ett senare tillfälle. I de fall då en elev först genomfört det ordinarie provet och sedan fått genomföra ersättningsprovet har skolenheterna fått instruktioner om att rapportera in det provresultat man avsåg att använda som underlag vid betygssättning.

Tabell 4. Anger elevsammansättningen för de som skrev ersättningsprov i matematik 2b för vårterminen 2015

Ersättningsprov Ordinarie provversion

Huvudman Offentlig 60 73

Enskild 40 27

Provtillfälle Ordinarie 34 99

Annat än ordinarie 66 1

Kön Kvinnor 57 61

Män 43 39

Bakgrund Svensk 78 84

Utländsk 22 16

För elever som är inrapporterade med ordinarie provversion var det drygt en fjärdedel som läste sin utbildning hos enskild huvudman. För elever som är inrapporterade med ersättningsprov är motsvarande andel fyra av tio.

Till skillnad från den ordinarie provversionen som nästan uteslutande genomfördes vid ordinarie provtillfälle var det två tredjedelar av de inrapporterade ersättningsproven som hade genomförts vid annat tillfälle. Dessa skolenheter hade med andra ord gjort bedömningen i efterhand att det fanns behov av att låta eleverna göra om provet och då med ersättningsversionen.

Könsfördelningen förskjuts något och andelen män som inrapporterades med ersättningsprov var något större än andelen män som rapporterades med ordinarie provversion. Likaså är andelen elever med utländsk bakgrund något större bland eleverna som rapporterats in med ersättningsprov än med ordinarie provversion.


Dnr: 5.1.3-2017:340 31 (85)

Diagram 16. Provresultat för elever som har rapporterats in med ersättningsprov respektive ordinarie provversion i matematik 2b vårterminen 2015

En majoritet av dessa elever är inrapporterade med ett provresultat på betygssteget F eller E. Eleverna som har skrivit ersättningsprov placerar sig något högre på betygsskalan. En bidragande faktor till detta kan vara att en majoritet av dem genomförde ersättningsprovet i efterhand och kan då ha genomfört det ordinarie provet först.

Av de ersättningsprov som har rapporterats har vissa genomförts av enstaka elever och andra har genomförts av hela undervisningsgrupper. Eftersom det dessutom finns ett antal elever som var de enda ur sin undervisningsgrupp som genomfört prov i denna kurs har vi i undersökningssyfte valt att sätta en gräns vid minst 10 elever i samma undervisningsgrupp för att betrakta gruppen som en fullständig undervisningsgrupp.

Efter att ha gått igenom antalet ersättningsprov finner vi att 1620 av de 2053 proven (79 procent) har genomförts av undervisningsgrupper eller skolenheter med minst 10 elever som uteslutande har genomfört ersättningsprov. Dessa är i sin tur fördelade på 71 undervisningsgrupper på 38 skolenheter. Det finns alltså skolenheter som genomförde ersättningsprov för flera hela undervisningsgrupper.

Det kan även vara intressant att undersöka antalet undervisningsgrupper som har flest inrapporterade ersättningsprov i absoluta tal. Om man tittar på de undervisningsgrupper som rapporterat in minst 25 stycken ersättningsprov ser vi att de är minst 24 stycken undervisningsgrupper fördelat på 17 skolenheter. Två av skolenheterna har inte rapporterat in några undervisningsgrupper, där kan det röra sig om fler än en grupp. Flera av undervisningsgrupperna faller även inom ramen för undervisningsgrupper där samtliga elever har genomfört ersättningsprov.

3936

14

8

2 1

50

30

117

2 00

10

20

30

40

50

60

F E D C B A

Provresultat för ersättningsprov (%) Provresultat för ordinarie provversion (%)


Skolverket

Skillnaden mellan slutbetyg i årskurs 9 och resultat på kursprov i gymnasieskolan I detta avsnitt redovisas analyser av slutbetyg från årskurs 9 i relation till resultat från inledande kurser i motsvarande ämnen i gymnasieskolan. Analyserna gäller de elever som fick sina slutbetyg från årskurs 9 vårterminen 2015 och skrev kursprov i inledande kurser under läsåret 2015/16.

Tabell 5. Antal elever med slutbetyg från åk 9 vårterminen 2015, som även skrev kursprov i gymnasieskolan under höstterminen 2015 eller vårterminen 2016 för respektive kurs

Antal elever

Engelska 5 65 544

Svenska 1 62 833

Matematik 1A 18 266

Matematik 1B 29 674

Matematik 1C 14 097

Elever redovisade i gymnasiekurserna svenska 1 kan ha fått slutbetyg i antingen ämnet svenska eller svenska som andraspråk. I analyserna har det inte gjorts någon åtskiljning av elever i årskurs 9 om de har slutbetyg i svenska eller i svenska som andraspråk.

Inledningsvis visas fördelningen av slutbetyg och provbetyg för respektive kurs. För engelska och svenska utgörs underlaget av samtliga gymnasieelever som deltagit i respektive kursprov. För matematik delas underlaget upp baserat på vilken matematikkurs eleven har skrivit kursprov i.

Diagram 17. Fördelning i betygssteg för slutbetyg från årskurs 9 och provbetyg i respektive inledande kurs läsåret 2015/16

0 3 0 3 5

25

114

0 411 13 18 18

62

47

31

40

918

1518

2126

19 14

23

18

13

14

2729

3030

10 10

26

19

26

25

2321

1918

3 2

136

24

20

22 16 12 6 1 1 6 2

2819

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Slut

bety

g

Prov

bety

g

Slut

bety

g

Prov

bety

g

Slut

bety

g

Prov

bety

g

Slut

bety

g

Prov

bety

g

Slut

bety

g

Prov

bety

g


Betyg A

Betyg B

Betyg C

Betyg D

Betyg E

Betyg F


Dnr: 5.1.3-2017:340 33 (85)

Det är tydligt att eleverna som har skrivit kursprov i matematik 1a respektive 1b har lägre genomsnittligt slutbetyg i matematik från årskurs 9 än elever som har skrivit matematik 1c. Då naturvetenskaps- och teknikprogrammet innehåller en stor del matematik söker sig elever med goda slutbetyg i matematik dit, 78 procent hade slutbetyg A, B eller C från årskurs 9. Motsvarande andel för de övriga högskoleförberedande programmen är 45 procent och för yrkesprogrammen är den 14 procent. Majoriteten av eleverna som skrev matematik 1a (62 procent) hade slutbetyg E från årskurs 9. Detta återspeglar sig även i resultaten på kursproven i matematik 1.

Då det krävs godkänt betyg i engelska, svenska och matematik för behörighet till gymnasieskolan är andelen med slutbetyget F mycket låg. Dessa elever måste ha kompletterat upp sina betyg inom ramen för sommarskola eller introduktionsprogram.

Följande diagram syftar till att granska hur elever med respektive slutbetyg i årskurs 9 presterar på kursproven i gymnasieskolan. Respektive stapel i följande diagram representerar de elever som fick respektive slutbetyg i respektive ämne. Fördelningen av stapeln illustrerar hur stor del av dessa som fick respektive provbetyg på det aktuella provet.

Diagram 18. Fördelning av provbetyg för respektive slutbetyg från årskurs 9 i engelska 5

46

181

48

58

30

5

4

20

44

27

5 1

1 4

22

51

40

11

214

39

33

216

55

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

F E D C B A

Slutbetyg årskurs 9

Provbetyg A

Provbetyg B

Provbetyg C

Provbetyg D

Provbetyg E

Provbetyg F


Skolverket

Diagram 19. Fördelning av provbetyg för respektive slutbetyg från årskurs 9 i svenska 1

Diagram 20. Fördelning av provbetyg för respektive slutbetyg från årskurs 9 i matematik 1a

2512

3 1

55

51

26

82

15

29

41

30

135

5 8

25

44

41

22

1 1 416

35

43

1 29

29

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

F E D C B A


Provbetyg A

Provbetyg B

Provbetyg C

Provbetyg D

Provbetyg E

Provbetyg F

62

33

7 2 1

36

56

47

20

6 3

28

28

27

155

3

16

41

41

32

29

27

29

210

30

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

F E D C B A


Provbetyg A

Provbetyg B

Provbetyg C

Provbetyg D

Provbetyg E

Provbetyg F


Dnr: 5.1.3-2017:340 35 (85)

Diagram 21. Fördelning av provbetyg för respektive slutbetyg från årskurs 9 i matematik 1b

Diagram 22. Fördelning av provbetyg för respektive slutbetyg från årskurs 9 i matematik 1c

Diagram 18-22 har samma upplägg som jämförelserna mellan provbetyg och kursbetyg i avsnittet: Fördelning av provbetyg och kursbetyg på nationell nivå. Där har majoriteten av eleverna samma kursbetyg som provbetyg. I denna jämförelse finns en betydligt större spridning av provbetygen för respektive slutbetyg i samtliga kurser. För betyget A uppkommer dock en takeffekt då denna elevgrupp inte kan ha någon spridning uppåt på skalan.

73

37

82 1

24

56

58

29

81

2 6

24

32

18

6

19

33

48

31

5

19

36

1 5

25

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

F E D C B A


Provbetyg A

Provbetyg B

Provbetyg C

Provbetyg D

Provbetyg E

Provbetyg F

62

30

7 1

31

57

51

20

4 1

810

26

27

102

315

38

38

14

112

33

30

215

53

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

F E D C B A


Provbetyg A

Provbetyg B

Provbetyg C

Provbetyg D

Provbetyg E

Provbetyg F


Skolverket

Genomsnittliga provbetygspoäng och kursbetygspoäng över tid För att få en mer övergripande bild av hur provbetyg och kursbetyg förhåller sig till varandra på nationell nivå över tid har en genomsnittlig betygspoäng för provbetyg respektive kursbetyg beräknats och presenteras i diagram 23–27. Denna genomsnittliga betygspoäng baseras på att F=0 p (poäng), E=10 p, D=12,5 p, C=15 p, B=17,5 p, A=20 p. Denna beräkning görs på det preliminära kursbetyget om inte det slutgiltiga betyget är satt. I uppdraget står att dessa uppgifter ska redovisas för de senaste fyra åren för ämnena engelska, matematik och svenska. Till följd av införandet av den nya gymnasieskolan finns det inte jämförbara data tillräckligt långt bak i tiden för samtliga kurser eftersom de prov som tillhör kurser som läses sent i respektive program i vissa fall genomfördes för första gången så sent som våren 2013. Som tidigare nämnts är det stor variation mellan omfattningen av genomförda prov på höst- och vårtermin samt fördelningen mellan de genomförda proven.

Genomgående kan påpekas att en uppställning av dessa resultat över tid kan ge ett spretigt intryck av elevernas prestationer från termin till termin. Orsaken kan delvis vara att proven förändras från termin till termin samt att implementeringen av den nya gymnasieskolan tog tid med avseende på förändringar i undervisningen, vilket resultaten skulle kunna indikera. Den nya betygsskalan kan också ha lett till ökad variation de första åren.

Motsvarande redovisning för samtliga kurser återfinns i bilagan, se diagram 66– 75.

Diagram 23. Genomsnittlig provbetygspoäng och kursbetygspoäng för engelska 5 under höstterminen 2012 – vårterminen 2016

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

ht 2012 vt 2013 ht 2013 vt 2014 ht 2014 vt 2015 ht 2015 vt 2016

Provbetyg

Preliminärtkursbetyg


Dnr: 5.1.3-2017:340 37 (85)

Diagram 24. Genomsnittlig provbetygspoäng och kursbetygspoäng för svenska 1 under höstterminen 2012 – vårterminen 2016

Diagram 25. Genomsnittlig provbetygspoäng och kursbetygspoäng för matematik 1a under höstterminen 2012 – vårterminen 2016

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20


Provbetyg

Preliminärt kursbetyg

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20


Provbetyg



Skolverket

Diagram 26. Genomsnittlig provbetygspoäng och kursbetygspoäng för matematik 1b under höstterminen 2012 – vårterminen 2016

Diagram 27. Genomsnittlig provbetygspoäng och kursbetygspoäng för matematik 1c under höstterminen 2012 – vårterminen 2016

Diagram 23-27 visar att variationen mellan provbetyg och kursbetyg är större i vissa kurser än andra vilket även synliggörs i andra analyser. Variationen i kursbetyg från termin till termin är något mindre än variationen i provbetyg. Detta kan vara en signal om att proven i någon mån skiljer sig åt mellan terminerna vilket lärarna tar hänsyn till när de sätter betyg.

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20


Provbetyg


0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20


Provbetyg



Dnr: 5.1.3-2017:340 39 (85)

Bortfallsanalys Insamlingen av de nationella proven i gymnasieskolan baseras på att huvudmännen i enlighet med Skolverkets författningssamling (SKOLFS) 2011:142 rapporterar in uppgifter för samtliga elever som är aktuella för genomförande av prov. Detta ansvar delegeras ofta från huvudman till rektor eller skolenhet. Eftersom det inte är reglerat när en viss kurs ska ges inom ramen för respektive program är det inte möjligt att veta vilka elevers provdeltagande som ska rapporteras in för respektive termin. När eleverna lämnar gymnasieskolan sker inrapportering av deras kursbetyg till UHR:s databas BEDA varifrån Skolverket hämtar sina resultatdata. Först då finns möjligheten att kontrollera överensstämmelsen mellan erhållna betyg och inrapportering av deltagande i kursprov i motsvarande kurser.

Denna analys har avgränsats till att gälla de elever som lämnade gymnasieskolan med examen 2014, 2015 och 2016 efter tre års studier. Dessutom granskas endast deras kursprovsdeltagande i de inledande kurserna i svenska, matematik och engelska eftersom dessa kurser och prov är obligatoriska att genomföra på samtliga nationella program. Bortfallet i denna granskning definieras som elever med erhållen gymnasieexamen för vilka det saknas inrapportering om deltagande i ovan nämnda kursprov. Elever som inte har deltagit i proven ska ha rapporterats in som ’ej deltagit’ för att inte betraktas som bortfall. Skyldigheten att rapportera in elevens deltagande är då uppfyllt även om eleven saknar kursprov i termer av underlag för betygssättning.

Insamling av genomförda prov

Insamlingen av provdeltagandet genomförs av SCB. Skolenheterna ska vid slutet av respektive termin skicka in uppgifter om elever som varit aktuella för prov under den gångna terminen till SCB via deras uppgiftslämnartjänst. Detta kan skolenheterna göra antingen genom en export från sitt skoladministrativa system eller via en excel-mall framtagen av SCB för ändamålet. Skolenheter som inte har genomfört några prov under föregående termin på grund av att man inte har avslutat några kurser med tillhörande kursprov anger det i SCBs svarsformulär.

Vid varje insamlingstillfälle finns det skolenheter som av någon anledning inte lyckas rapportera in uppgifter under den tid insamlingen är öppen och som SCB inte heller lyckas få kontakt med under insamlingen. Följande diagram visar hur många av de befintliga skolenheterna som har lämnat in uppgifter om provdeltagande för sina elever under respektive termin som denna granskning omfattar.


Skolverket

Diagram 28. Bortfall av enheter vid insamling av kursprovsdeltagande

Från höstterminen 2011 till vårterminen 2013 genomfördes kursprov enligt både Lp94 och Gy11.

Höstterminen 2012 övergick skolor till att bli skolenheter. Skolenheterna är av organisatoriska skäl fler än skolorna.

I regel inkommer svar från nästan alla skolenheter, antingen rapporteras deltagande in för ett antal elever eller så anger skolenheten att man inte har några elever som har varit aktuella för prov under den gångna terminen. De skolenheter som inte har svarat alls vid insamlingen har som högst utgjort 9 procent av skolenheterna (höstterminen 2012) men har nu stabiliserat sig vid 2-3 procent. Det är i regel olika skolenheter från termin till termin.

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

1600

ht11 vt12 ht12 vt13 ht13 vt14 ht14 vt15 ht15 vt16

Bortfall iinsamlingen

Enheter somuppger att de intehar prov attrapportera

Enheter somrapporterar prov


Dnr: 5.1.3-2017:340 41 (85)

Genomförande av granskningen

Underlaget för granskningen utgår från examenskullarna åren 2014, 2015 och 2016 vilka beskrivs i tabellen nedan.

Tabell 6. Elever som lämnade gymnasieskolan med examen år 2014, 2015 och 2016

2014 2015 2016 Gymnasieskolan totalt 69 145 66 891 64 490

Kön

Kvinnor 51,2 51,5 50,8

Män 48,8 48,5 49,2

Föräldrarnas utbildningsnivå

Grundskola 2,6 2,8 2,8

Gymnasieskola 40,5 40,0 38,9

Kort eftergymn 21,3 20,8 20,6

Lång eftergymn 34,6 35,4 36,6

Okänd 0,9 1,0 1,2

Bakgrund

Elever med svensk bakgrund

86,3 85,3 84,5

Elever med utländsk bakgrund

13,7 14,7 15,5

Okänd 0,01 0,03 0,02

Huvudman

Offentlig 73,2 73,5 73,1

Enskild 26,8 26,5 26,9

Programtyp

Yrkesprogram 32,9 31,8 31,4

Högskoleförberedande EK, ES, HU och SA

42,6 43,4 43,2

Högskoleförberedande program NA och TE

24,5 24,9 25,4

Antalet examinerade elever minskar något över dessa år i enlighet med minskningen av elevkullarna. Andelen elever med utländsk bakgrund samt elever vars föräldrar har lång eftergymnasial utbildning ökar något över dessa tre år vilket även det överensstämmer med förändringar i elevunderlaget i övrigt. Ungefär en fjärdedel av eleverna har läst sin utbildning hos en enskild huvudman och ungefär en tredjedel av eleverna lämnar gymnasieskolan med examen från ett yrkesprogram.

För att en gymnasieexamen ska utfärdas är det obligatoriskt för eleven att ha godkänt betyg i svenska 1 eller svenska som andraspråk 1, engelska 5 samt matematik 1a, 1b eller 1c, kurser som även har obligatoriska kursprov.


Skolverket

Tabell 7. Andel (%) elever som har kursbetyg från respektive kurs för respektive examenskull

Andel elever med kursbetyg i respektive kurs

Antal examinerande skolenheter

Antal elever totalt Sv1 SvA 1 Eng 5 Ma 1a Ma 1b Ma 1c

2014 1202 69 145 98 2 100 33 42 25

2015 1154 66 891 97 3 100 32 43 25

2016 1135 64 490 97 3 100 31 43 26

Det finns elever som har kursbetyg i både svenska 1 och svenska som andraspråk 1.

Samtliga elever, oavsett program läser engelska 5. De elever som har ett annat modersmål än svenska kan läsa svenska som andraspråk. Vilken matematikkurs en elev läser styrs av vilket program eleven är registrerad på. Elever på yrkesprogrammen läser matematik 1a, elever på Ekonomi-, Estetiska, Humanistiska och Samhällsvetenskapsprogrammet läser matematik 1b och elever på naturvetenskaps- och teknikprogrammet läser matematik 1c.

Dessa elevers kursbetyg i dessa kurser kopplades samman med inrapportering om elevens provdeltagande. Det spelade ingen roll om provet gjordes i ordinarie provversion, tidigare termins provversion eller ersättningsprov6. Det spelade heller ingen roll om provet har genomförts vid ordinarie provtillfälle. Det spelade dessutom ingen roll vilken skolenhet som har rapporterat in uppgifter om elevens provdeltagande eftersom eleven kan ha bytt skolenhet under utbildningens gång. Dessa villkor har ställts eftersom ändamålet var att se om det har funnits ett provunderlag vid betygssättningen. I matematik har kurserna 1a, 1b och 1c hanterats som likvärdiga kursprov, det vill säga att ett inrapporterat kursprov från vilken som av dessa kurser är godtagbart. Likaså har svenska 1 och svenska som andraspråk 1 hanterats som likvärdiga.

De finns elever som är inrapporterade med delvis deltagande, att eleven inte har genomfört samtliga delprov. Dessa elever saknar ett sammanvägt provresultat eftersom detta kräver ett komplett genomfört prov med samtliga delprov från samma provversion. Vissa elever har inte deltagit alls i proven av individuella skäl, dessa har rapporterats in som ’ej deltagit’. Dessa är inrapporterade enligt föreskrifter och behandlas i denna sammanställning inte som bortfall vid inrapporteringen.

Fokus i denna analys ligger på de elever som saknar inrapportering, det är endast dessa elever som fortsättningsvis benämns som bortfall i texten. För dessa elever är det okänt om de har deltagit i proven vilket kan innebära att proven saknas som underlag vid betygssättning.

6 För varje kursprov konstrueras en ny provversion varje termin. Det provet benämns ’ordinarie provversion’. För varje prov finns ett ordinarie provtillfälle till vilket terminens ordinarie provversion distribueras. I de fall där det inte är lämpligt att använda ordinarie provversion (ex vid misstanke om att provet har spridits i förväg) finns det en ytterligare provversion, så kallat ersättningsprov. Dessutom finns möjligheten att använda sig av tidigare terminers provversioner.


Dnr: 5.1.3-2017:340 43 (85)

Bortfall per skolenhet

I första steget redovisas bortfallet på skolenhetsnivå. För varje examenskull har samtliga elevers samtliga kursbetyg lagts samman. Sedan har andelen av dessa kursbetyg som kan matchas med en befintlig inrapportering om elevens deltagande beräknats. Skolenheterna redovisas nedan utifrån andelen kursbetyg som har kunnat matchas med inrapporterat provdeltagande.

Bortfallet utgörs inte enbart av totalbortfall, där samtliga uppgifter om kursprovsdeltagande från en skolenhet saknas. Bortfallet utgörs i stor utsträckning av partiellt bortfall där uppgifter om en viss andel av eleverna från en skolenhet saknas. Ett marginellt bortfall av provdeltagande till följd av skolbyten, programbyten eller prövning7 kan i sammanhanget anses vara rimligt, därför avgränsas grupperna till intervall om 10 procentenheter.

Nedanstående diagram visar fördelningen mellan skolenheter baserat på hur stor andel av kursproven som har rapporterats in för de elever som får sin examen från respektive skolenhet.

Diagram 29. Antal skolenheter uppdelade med avseende på andelen inrapporterade kursprov

Stor del av skolenheterna (58 – 69 procent) rapporterar in uppgifter om provdeltagande för 90 procent eller mer av eleverna. Av samtliga skolenheter är

7 En elev kan genomgå prövning i en gymnasiekurs för att få ett betyg i en kurs. Eleven genomför då inte kursen som helhet utan genomgår en individuell bedömning av sina kunskaper utifrån kursens kunskapskrav.

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

2014 2015 2016


Skolverket

det 40 procent (530 skolenheter) som samtliga tre år har rapporterat in mer än 90 procent av kursproven för sina examenselever. För de tre examenskullarna har 83,7 procent av skolenheterna rapporterat in uppgifter om provdeltagande för 90 procent eller mer av minst en examenskull.

En mindre grupp skolenheter (3,4 – 4,8 procent) har rapporterat in uppgifter om provdeltagande för färre än 10 procent av sina elever. Det är totalt 116 skolenheter som någon gång hamnar i denna grupp. Av dessa är det fler än fyra av fem skolenheter som bara återfinns i gruppen en enda gång. Det är alltså ett begränsat antal skolenheter som genomgående har stora brister i sin inrapportering.

Det finns även ett antal skolenheter som har rapporterat 10 – 90 procent av kursproven för sina examenselever. Av samtliga skolenheter är det 13,2 procent som konsekvent har rapporterat in mellan 10 och 90 procent av kursproven för sina examenselever. Med andra ord finns det skolenheter vars inrapportering för vissa terminer ser ut att omfatta samtliga elever men som i själva verket står för stor del av bortfallet i inrapporteringen.

Det partiella bortfallet är svårare att upptäcka i samband med insamlingen. Eftersom dessa skolenheter rapporterar kursprovsresultat har de till synes uppfyllt sitt åtagande. Det är först vid en efterhandsgranskning som det står klart att uppgifter om samtliga elever inte har funnits i de filer som rapporterats till SCB.

Bortfall per kurs

För att titta närmare på vilka kursprov det är som saknas i inrapporteringen utgår vi sedan från de kurser de härrör ifrån.

Tabell 8. Andel (%) elever med kursbetyg i respektive kurs som saknar inrapportering om provdeltagande

Sv 1 SvA 1 Eng 5 Ma 1a Ma 1b Ma 1c 2014 14 22 14 18 17 17

2015 20 24 19 26 25 21

2016 12 16 11 15 15 23

Det framkommer vissa skillnader i inrapporteringen av provdeltagande baserat på vilken kurs det gäller. Engelska 5 är den kurs som genomgående har det minsta bortfallet följt av svenska 1, mellan 10 och 20 procent. Dessa kurser läses av elever på samtliga program. För matematikkurserna är bortfallet i inrapporteringen något större än för språken, mellan 15 och 25 procent. Matematik 1c är den kurs där inrapporteringen hade det största bortfallet för avgångskullen 2016, bortfallet har kontinuerligt ökat för den kursen. Det är en liten grupp elever som lämnar gymnasieskolan med kursbetyg i svenska som andraspråk (2-3 procent). Bland dem var inrapporteringen av kursprovsdeltagande inledningsvis mer bristfällig än i de andra kurserna men för avgångskullen 2016 har det förbättrats.


Dnr: 5.1.3-2017:340 45 (85)

För de två senaste kullarna har bortfallet varit större hos skolenheterna med offentlig huvudman. I övrigt finns inga konsekventa mönster vad gäller bortfallet.

De elever som har rapporterats in som ej deltagande i proven eller endast deltagande i vissa delprov görs synliga i diagrammet nedan.

Diagram 30. Andel (%) elever som saknar inrapportering om prov samt elever som är inrapporterade utan fullständigt provresultat

Det är mellan två och fem procent av examenseleverna i respektive kull och kurs som vi vet saknar fullständigt provbetyg. Provbetyg saknas antingen för att de inte genomfört provet alls eller för att de endast genomfört vissa delprov. Detta kan bero på ett rektorsbeslut om att undanta eleven från provet eller att eleven inte närvarat vid provtillfället och att man från skolans sida inte har ansett det nödvändigt att eleven gör provet om det finns ett omfattande underlag för betygssättning ändå. Hur stor del av de elever som saknar uppgift om provdeltagande som även saknar fullständigt provbetyg går inte att uttala sig om.

Felkällor och åtgärder

Eftersom detta gäller obligatoriska prov på obligatoriska kurser och huvudmännen är ålagda att rapportera in resultaten enligt SKOLFS finns inga omständigheter under vilka ett bortfall borde förekomma. Det bortfall som ändå finns kan tänkas uppkomma på tre olika sätt.

För det första kan det förekomma att skolenheter inte genomför proven alls eller i den omfattning de borde. Skolverket har möjlighet att se i vilken utsträckning skolenheter beställer den för terminen ordinarie provversionen. Men dessa beställningar visar inte i vilken utsträckning proven kopieras på plats för att

14

22

1418 17 17

2024

19

26 2521

1216

1115 15

23

4

5

4

42 2

5

5

3

54

3

4

5

4

5 3

2

0

5

10

15

20

25

30

35

Sv 1 SvA1

Eng5

Ma1a

Ma1b

Ma1c

Sv 1 SvA1

Eng5

Ma1a

Ma1b

Ma1c

Sv 1 SvA1

Eng5

Ma1a

Ma1b

Ma1c

2014 2015 2016

Saknar inrapportering (%) Inrapporterade utan provbetyg (%)


Skolverket

genomföras av fler elever eller i vilken utsträckning skolenheterna använder sig av ersättningsprov eller tidigare termins prov.

Det kan dessutom finnas brister i skolenheternas rutiner kring inrapporteringen av provdeltagandet. Där kan uppstå sådana fel som att samtliga genomförda prov inte rapporteras in, antingen för att underlag för vissa klasser saknas eller att man inte rapporterar in samtliga elever, exempelvis elever som har genomfört ersättnings- eller tidigare termins prov. Det kan även uppstå problem så som att den person som ansvarar för inrapporteringen inte är på plats på grund av ledighet eller sjukfrånvaro och att denne inte ersätts av annan personal. Det kan även råda okunskap om att samtliga elevers deltagande ska rapporteras in.

Dessutom kan felaktigheter uppstå i samband med insamlingen. Skolenheterna ska för inrapportering av proven exportera en fil innehållande uppgifter om provdeltagande till SCBs uppgiftslämnarportal. Detta kan ske genom att skolenheten exporterar en fil från sitt elevadministrativa system alternativt fyller i uppgifterna i ett av SCB tillhandahållet excel-blad vilket sedan skickas in. Det har framkommit att tekniska fel har uppstått i samband med detta.

Varje termin skickas ett antal brev ut till respektive skolenhet. Inledningsvis skickas en uppmaning om att gå in på Skolverkets beställningsportal för att beställa terminens prov. Detta följs av utskicket av de beställda proven, denna försändelse har en uppmaning om att rapportera in resultaten till SCB samt angivet sista datum för detta. I samband med provens genomförande skickas inloggningsuppgifter till SCBs uppgiftslämnarportal till respektive skolenhet. Detta brev efterföljs av tre påminnelser via e-post och brev till skolenheter som ännu inte rapporterat in uppgifter om provdeltagandet. Återstår skolenheter efter tre skriftliga påminnelser kontaktas dessa via telefon av SCB.

Sista insamlingsdatum är förlagda efter terminens slut för att skolenheterna ska ha hunnit slutföra bedömningen av proven samt betygssättningen.

I samband med inrapporteringen visas nu även antalet för terminen beställda prov per kurs av den inrapporterande skolenheten samt antalet inrapporterade prov per kurs i den fil som skolenheten har exporterat i SCBs uppgiftslämnarportal. Avsikten är att skolenheten då kan stämma av omfattningen på sina beställda prov och sitt inrapporterade provdeltagande. Beställningsantalet behöver dock inte stämma exakt med inrapporteringen då det är möjligt för en skolenhet att beställa fler prov än de behöver, göra en gemensam beställning för ett flertal skolenheter eller beställa färre prov och själva kopiera upp dem. Det ges möjlighet för skolenheterna att kommentera sin inrapportering.

En återrapport över inrapporterade uppgifter sänds senare till huvudmannen då det är huvudmannen som är ytterst ansvarig för att inrapporteringen har ägt rum.

Hur kurserna förläggs under programmets gång har den enskilda skolenheten rätt att styra över. Detta gör att det inte finns något underlag för vilka elever som bör ha skrivit vilket prov under vilken termin. En konsekvens av detta är att det inte går att fastställa hur många elever som borde ha skrivit prov i en given kurs en


Dnr: 5.1.3-2017:340 47 (85)

given termin. Därmed kan man inte heller avgöra hur stor andel av dem som finns representerade i de insamlade uppgifterna.

Konsekvenser av bortfallet

Syftet med de nationella proven är i huvudsak att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning, och ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå.

Det första av kursprovens syften är att öka betygsättningens likvärdighet. Bland de elever som rapporteras in är det mellan 2 och 5 procent per kurs som saknar fullständigt provbetyg. För de elever som saknar inrapportering om deltagande vet vi inte hur stor andel som har genomfört proven. Provens syfte att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning sätts ur spel om stor del av eleverna inte deltar i dem eftersom eleverna då inte har samma bedömningsunderlag vid betygssättning.

Det andra syftet är att ge underlag för en analys av kunskapskravens uppfyllande. Om en resultatredovisning av terminens genomförde nationella prov ska kunna ge en bild av kunskapskravens uppfyllande måste underlaget vara komplett eller åtminstone representativt. Bortfallet för inrapporteringen är något större för skolenheter med offentlig huvudman men i övrigt är bortfallet jämnt fördelat över typer av skolenheter och elevvariabler.

Att det finns ett substantiellt bortfall i inrapporteringen där vissa skolenheter för vissa terminer rapporterar mycket få eller inga av sina elevers kursprovsdeltaganden gör att den redovisade statistiken på skolenhetsnivå kan vara mycket missvisande. Även på nationell nivå kan statistiken vara missvisande.


Skolverket

Bilagor Diagram 31. Fördelning i betygssteg för provbetyg och kursbetyg i engelska läsåret 2015/16

Diagram 32. Fördelning i betygssteg för provbetyg och kursbetyg i svenska läsåret 2015/16

4 3 4 3

15 15 14 14

18 18 19 21

26 29 27 30

21 20 21 19

16 16 15 13

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Kursbetyg Provbetyg Kursbetyg Provbetyg

Engelska 5 Engelska 6

Betyg A

Betyg B

Betyg C

Betyg D

Betyg E

Betyg F

3 3 2 7 11 15 8 1418 18 18

1930

34

252822 26

1924

2626

212428

3025

23

2016

2219

1917

2017

9 7

1410

11 615 9 4 1 9 5

0%10%20%30%40%50%60%70%80%90%

100%

Kurs

bety

g

Prov

bety

g

Kurs

bety

g

Prov

bety

g

Kurs

bety

g

Prov

bety

g

Kurs

bety

g

Prov

bety

g

Svenska 1 Svenska 3 Svenska somandraspråk 1

Svenska somandraspråk 3

Betyg A

Betyg B

Betyg C

Betyg D

Betyg E

Betyg F


Dnr: 5.1.3-2017:340 49 (85)

Diagram 33. Fördelning i betygssteg för provbetyg och kursbetyg i matematik 1a-2a läsåret 2015/16

Diagram 34. Fördelning i betygssteg för provbetyg och kursbetyg i matematik 1b-3b läsåret 2015/16

1528 25

49

50

46 46

3517

13 14

91210 10

54 2 2 12 1 2 1

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Kursbetyg Provbetyg Kursbetyg Provbetyg

Matematik 1a Matematik 2a

Betyg A

Betyg B

Betyg C

Betyg D

Betyg E

Betyg F

9 15 1934

16

35

3740

40

35

40

3220

1818

15

17

152119 15

12

1512

9 6 5 37 54 2 2 1 3 2

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Kursbetyg Provbetyg Kursbetyg Provbetyg Kursbetyg Provbetyg

Matematik 1b Matematik 2b Matematik 3b

Betyg A

Betyg B

Betyg C

Betyg D

Betyg E

Betyg F


Skolverket

Diagram 35. Fördelning i betygssteg för provbetyg och kursbetyg i matematik 1c-3c samt 4 läsåret 2015/16

Diagram 36. Fördelning av kursbetyg för respektive provbetyg i engelska 6

4 4 7 11 12 17 11 1816 19 1920 23

2125

2615 14

1819 17

17 1616

24 2524

24 2222

201920 19

1615 15

1414

1222 19 15 12 12 9 14 9

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%Ku

rsbe

tyg

Prov

bety

g

Kurs

bety

g

Prov

bety

g

Kurs

bety

g

Prov

bety

g

Kurs

bety

g

Prov

bety

g

Matematik 1c Matematik 2c Matematik 3c Matematik 4

Betyg A

Betyg B

Betyg C

Betyg D

Betyg E

Betyg F

62

7 2 1 1

34

70

121

3

20

60

111

1 3

24

66

121

2

19

69

14

218

84

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

ProvbetygF

ProvbetygE

ProvbetygD

ProvbetygC

ProvbetygB

ProvbetygA

Kursbetyg A

Kursbetyg B

Kursbetyg C

Kursbetyg D

Kursbetyg E

Kursbetyg F


Dnr: 5.1.3-2017:340 51 (85)

Diagram 37. Fördelning av kursbetyg för respektive provbetyg i svenska 3

Diagram 38. Fördelning av kursbetyg för respektive provbetyg i svenska som andraspråk 1

21

3 1

65

55

121

9

30

43

91

411

34

53

111

1 29

29

55

12

2 7

33

87

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

ProvbetygF

ProvbetygE

ProvbetygD

ProvbetygC

ProvbetygB

ProvbetygA

Kursbetyg A

Kursbetyg B

Kursbetyg C

Kursbetyg D

Kursbetyg E

Kursbetyg F

49

9 3

41

61

101

8

24

55

10

2 5

29

63

6 3

1 4

23

62

5

1 3

31

92

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

ProvbetygF

ProvbetygE

ProvbetygD

ProvbetygC

ProvbetygB

ProvbetygA

Kursbetyg A

Kursbetyg B

Kursbetyg C

Kursbetyg D

Kursbetyg E

Kursbetyg F


Skolverket

Diagram 39. Fördelning av kursbetyg för respektive provbetyg i svenska som andraspråk 3

Diagram 40. Fördelning av kursbetyg för respektive provbetyg i matematik 2a

41

7 1 1

48

54

122

9

28

43

91

18

33

57

9 4

1 18

26

59

9

1 2 6

32

86

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

ProvbetygF

ProvbetygE

ProvbetygD

ProvbetygC

ProvbetygB

ProvbetygA

Kursbetyg A

Kursbetyg B

Kursbetyg C

Kursbetyg D

Kursbetyg E

Kursbetyg F

50

1

44

73

2

3

21

62

1

2 5

35

73

3

1

23

66

1 1 3

32

100

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

ProvbetygF

ProvbetygE

ProvbetygD

ProvbetygC

ProvbetygB

ProvbetygA

Kursbetyg A

Kursbetyg B

Kursbetyg C

Kursbetyg D

Kursbetyg E

Kursbetyg F


Dnr: 5.1.3-2017:340 53 (85)



55

1

41

73

2

3

21

61

1

1 5

34

71

1 1

3

25

68

3

3

31

96

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

ProvbetygF

ProvbetygE

ProvbetygD

ProvbetygC

ProvbetygB

ProvbetygA

Kursbetyg A

Kursbetyg B

Kursbetyg C

Kursbetyg D

Kursbetyg E

Kursbetyg F

46

49

73

1

4

21

63

1

1 5

30

73

1 1

1 5

24

72

4

1 3

26

95

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

ProvbetygF

ProvbetygE

ProvbetygD

ProvbetygC

ProvbetygB

ProvbetygA

Kursbetyg A

Kursbetyg B

Kursbetyg C

Kursbetyg D

Kursbetyg E

Kursbetyg F


Skolverket



65

1

31

76

1

3

19

70

1

3

27

78

1

1

20

77

1

1

21

99

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

ProvbetygF

ProvbetygE

ProvbetygD

ProvbetygC

ProvbetygB

ProvbetygA

Kursbetyg A

Kursbetyg B

Kursbetyg C

Kursbetyg D

Kursbetyg E

Kursbetyg F

66

1

32

79

2

2

18

73

1

2

24

78

1

1

20

76

1

1

23

99

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

ProvbetygF

ProvbetygE

ProvbetygD

ProvbetygC

ProvbetygB

ProvbetygA

Kursbetyg A

Kursbetyg B

Kursbetyg C

Kursbetyg D

Kursbetyg E

Kursbetyg F


Dnr: 5.1.3-2017:340 55 (85)

Diagram 45. Fördelning av kursbetyg för respektive provbetyg i matematik 4

59

1

37

72

1

3

22

62

1

1 4

33

69

1

3

27

70

1

1 3

29

99

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

ProvbetygF

ProvbetygE

ProvbetygD

ProvbetygC

ProvbetygB

ProvbetygA

Kursbetyg A

Kursbetyg B

Kursbetyg C

Kursbetyg D

Kursbetyg E

Kursbetyg F


Skolverket

Tabell 9. Andel (%) elever per program med lägre, lika eller högre kursbetyg än provbetyg i engelska 5

Program/anknytningsprogram Antal Andel (%) elever med:

elever Lägre Lika Högre

Yrkesprogram 23 167 13 71 16

Barn- och fritid (BF) BF 2 052 11 70 20

Bygg- och anläggning (BA) BA 2 962 12 74 15

El- och energi (EE) EE 3 558 17 72 11

Fordons- och transport (FT) FT 2 687 14 72 14

Handels- och administration (HA) HA 1 832 13 71 16

Hantverks (HV) HV 1 568 10 68 22

Hotell- och turism (HT) HT 849 12 73 16

Industritekniska (IN) IN 994 15 73 13

Naturbruk (NB) NB 1 772 13 71 17

Restaurang- och livsmedel (RL) RL 1 368 14 71 16

VVS- och fastighet (VF) VF 806 15 71 15

Vård- och omsorg (VO) VO 2 510 11 70 19

Riksrekryterande utbildningar (RX) RX 209 12 77 12

Högskoleförberedande program 49 831 13 74 14

Ekonomi (EK) EK 10 731 11 74 14

Estetiska (ES) ES 5 249 16 70 14

Humanistiska (HU) HU 621 12 77 11

Naturvetenskap (NA) NA 11 399 10 77 13

Samhällsvetenskap (SA) SA 14 243 12 72 16

Teknik (TE) TE 7 160 16 74 10

Int. Baccalaureate (IB) IB 428 17 75 8

Introduktionsprogram

478 17 66 18

IM IM 352 18 67 16

Språkintroduktion (IMSPR) IMSPR 126 14 64 22


Dnr: 5.1.3-2017:340 57 (85)

Tabell 10. Andel (%) elever per program med lägre, lika eller högre kursbetyg än provbetyg i engelska 6





Bygg- och anläggning (BA) BA 923 17 69 14


Fordons- och transport (FT) FT 368 17 66 17


Hantverks (HV) HV 531 11 60 28



Naturbruk (NB) NB 690 15 61 25

Restaurang- och livsmedel (RL) RL 533 14 66 20





Ekonomi (EK) EK 9 286 11 67 22





Teknik (TE) TE 6 322 16 69 15



121 16 66 18

IM IM 96 19 66 16



Skolverket

Tabell 11. Andel (%) elever per program med lägre, lika eller högre kursbetyg än provbetyg i svenska 1


















Ekonomi (EK) EK 10 038 10 61 29





Teknik (TE) TE 6 562 11 63 26



241 13 56 31

IM IM 241 13 56 31

Språkintroduktion (IMSPR) IMSPR


Dnr: 5.1.3-2017:340 59 (85)

Tabell 12. Andel (%) elever per program med lägre, lika eller högre kursbetyg än provbetyg i svenska 3




Barn- och fritid (BF) BF 963 10 51 39


El- och energi (EE) EE 937 9 51 40


Handels- och administration (HA) HA 629 9 55 36







Vård- och omsorg (VO) VO 896 7 51 43



Ekonomi (EK) EK 7 414 10 51 39





Teknik (TE) TE 5 047 10 52 38

Int. Baccalaureate (IB) IB


12 42 58

IM IM 12 42 58



Skolverket

Tabell 13. Andel (%) elever per program med lägre, lika eller högre kursbetyg än provbetyg i svenska som andraspråk 1












Naturbruk (NB) NB 22 64 36






Ekonomi (EK) EK 499 9 60 32

Estetiska (ES) ES 141 11 62 27



Samhällsvetenskap (SA) SA 920 9 60 31

Teknik (TE) TE 440 9 62 29



161 8 56 36

IM IM 148 9 55 36

Språkintroduktion (IMSPR) IMSPR 13 62 39


Dnr: 5.1.3-2017:340 61 (85)

Tabell 14. Andel (%) elever per program med lägre, lika eller högre kursbetyg än provbetyg i svenska som andraspråk 3



Yrkesprogram 596 10 52 38






Hantverks (HV) HV 9 78 22




Restaurang- och livsmedel (RL) RL 5 40 60

VVS- och fastighet (VF) VF 2 100


Riksrekryterande utbildningar (RX) RX 9 67 33


Ekonomi (EK) EK 330 10 54 36



Naturvetenskap (NA) NA 848 9 51 40


Teknik (TE) TE 219 11 51 38



16 56 44

IM IM 5 60 40



Skolverket

Tabell 15. Andel (%) elever per program med lägre, lika eller högre kursbetyg än provbetyg i matematik 1a

















Högskoleförberedande program 33 9 76 15

Ekonomi (EK) EK 4 100

Estetiska (ES) ES 7 71 29

Humanistiska (HU) HU 1 100

Naturvetenskap (NA) NA 2 50 50

Samhällsvetenskap (SA) SA 9 100

Teknik (TE) TE 10 20 60 20



148 3 51 47

IM IM 102 1 52 47



Dnr: 5.1.3-2017:340 63 (85)

Tabell 16. Andel (%) elever per program med lägre, lika eller högre kursbetyg än provbetyg i matematik 2a






El- och energi (EE) EE 461 56 45

Fordons- och transport (FT) FT 47 57 43



Hotell- och turism (HT) HT 29 45 55



Restaurang- och livsmedel (RL) RL 52 58 42




Högskoleförberedande program 12 92 8

Ekonomi (EK) EK 1 100


Humanistiska (HU) HU

Naturvetenskap (NA) NA

Samhällsvetenskap (SA) SA

Teknik (TE) TE



2 100

IM IM 1 100

Språkintroduktion (IMSPR) IMSPR 1 100


Skolverket

Tabell 17. Andel (%) elever per program med lägre, lika eller högre kursbetyg än provbetyg i matematik 1b




Barn- och fritid (BF) BF 3 67 33

Bygg- och anläggning (BA) BA 3 67 33





Hotell- och turism (HT) HT 2 50 50

Industritekniska (IN) IN 1 100

Naturbruk (NB) NB 1 100

Restaurang- och livsmedel (RL) RL 2 100


Vård- och omsorg (VO) VO 3 67 33

Riksrekryterande utbildningar (RX) RX 1 100


Ekonomi (EK) EK 10 867 1 72 28



Naturvetenskap (NA) NA 9 22 67 11


Teknik (TE) TE 17 77 24

Int. Baccalaureate (IB) IB 61 87 13


208 77 23

IM IM 165 78 22



Dnr: 5.1.3-2017:340 65 (85)






Bygg- och anläggning (BA) BA

El- och energi (EE) EE 22 100

Fordons- och transport (FT) FT

Handels- och administration (HA) HA 12 75 25


Hotell- och turism (HT) HT

Industritekniska (IN) IN

Naturbruk (NB) NB

Restaurang- och livsmedel (RL) RL

VVS- och fastighet (VF) VF


Riksrekryterande utbildningar (RX) RX 1 100


Ekonomi (EK) EK 8 641 1 65 34



Naturvetenskap (NA) NA 2 100


Teknik (TE) TE

Int. Baccalaureate (IB) IB 1 100


16 6 50 44

IM IM 16 6 50 44



Skolverket





Barn- och fritid (BF) BF 1 100

Bygg- och anläggning (BA) BA 4 100



Handels- och administration (HA) HA 15 53 47

Hantverks (HV) HV 2 100


Industritekniska (IN) IN 1 100

Naturbruk (NB) NB 1 100






Ekonomi (EK) EK 5 466 1 62 37



Naturvetenskap (NA) NA 1 100


Teknik (TE) TE 1 100

Int. Baccalaureate (IB) IB 1 100


4 75 25

IM IM 3 100

Språkintroduktion (IMSPR) IMSPR 1 100


Dnr: 5.1.3-2017:340 67 (85)

Tabell 20. Andel (%) elever per program med lägre, lika eller högre kursbetyg än provbetyg i matematik 1c




Barn- och fritid (BF) BF 3 67 33




Handels- och administration (HA) HA

Hantverks (HV) HV

Hotell- och turism (HT) HT 1 100






Riksrekryterande utbildningar (RX) RX







Teknik (TE) TE 5 495 2 85 14



95 63 37

IM IM 48 69 31



Skolverket





Barn- och fritid (BF) BF



Fordons- och transport (FT) FT 1 100


Hantverks (HV) HV


Industritekniska (IN) IN 12 17 83




Vård- och omsorg (VO) VO



Ekonomi (EK) EK 9 67 33

Estetiska (ES) ES 6 100

Humanistiska (HU) HU 2 50 50



Teknik (TE) TE 4 458 1 79 20

Int. Baccalaureate (IB) IB 152 51 49


41 71 29

IM IM 34 71 29



Dnr: 5.1.3-2017:340 69 (85)






Bygg- och anläggning (BA) BA 12 75 25




Hantverks (HV) HV






Vård- och omsorg (VO) VO 1 100



Ekonomi (EK) EK 17 65 35

Estetiska (ES) ES 3 100

Humanistiska (HU) HU


Samhällsvetenskap (SA) SA 7 86 14

Teknik (TE) TE 4 956 1 76 23



18 72 28

IM IM 18 72 28



Skolverket

Tabell 23. Andel (%) elever per program med lägre, lika eller högre kursbetyg än provbetyg i matematik 4









Hantverks (HV) HV


Industritekniska (IN) IN 115 71 29




Vård- och omsorg (VO) VO







Samhällsvetenskap (SA) SA 16 75 25

Teknik (TE) TE 3 360 1 71 28



11 73 27

IM IM 9 78 22



Dnr: 5.1.3-2017:340 71 (85)

Diagram 46. Skolenheters nettoavvikelse mellan provbetyg och kursbetyg för engelska 6 läsåret 2015/16 (Totalt 1035 inrapporterande skolenheter, genomsnittlig nettoavvikelse är 8,2 %)

Diagram 47. Skolenheters nettoavvikelse mellan provbetyg och kursbetyg för svenska 3 läsåret 2015/16 (Totalt 947 inrapporterande skolenheter, genomsnittlig nettoavvikelse är 29,8 %)

-100%

-80%

-60%

-40%

-20%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

843 skolenheter

-100%

-80%

-60%

-40%

-20%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

741 skolenheter


Skolverket

Diagram 48. Skolenheters nettoavvikelse mellan provbetyg och kursbetyg för svenska som andraspråk 1 läsåret 2015/16 (Totalt 755 inrapporterande skolenheter, genomsnittlig nettoavvikelse är 22,8 %)

Diagram 49. Skolenheters nettoavvikelse mellan provbetyg och kursbetyg för svenska som andraspråk 3 läsåret 2015/16 (Totalt 495 inrapporterande skolenheter, genomsnittlig nettoavvikelse är27,5 %)

-100%

-80%

-60%

-40%

-20%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

200 skolenheter

-100%

-80%

-60%

-40%

-20%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

83 skolenheter


Dnr: 5.1.3-2017:340 73 (85)

Diagram 50. Skolenheters nettoavvikelse mellan provbetyg och kursbetyg för matematik 2a läsåret 2015/16 (Totalt 306 inrapporterande skolenheter, genomsnittlig nettoavvikelse är 40,2 %)

Diagram 51. Skolenheters nettoavvikelse mellan provbetyg och kursbetyg för matematik 2b läsåret 2015/16 (Totalt 532 inrapporterande skolenheter, genomsnittlig nettoavvikelse är 38,1 %)

-100%

-80%

-60%

-40%

-20%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

104 skolenheter

-100%

-80%

-60%

-40%

-20%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

437 skolenheter


Skolverket

Diagram 52. Skolenheters nettoavvikelse mellan provbetyg och kursbetyg för matematik 3b läsåret 2015/16 (Totalt 412 inrapporterande skolenheter, genomsnittlig nettoavvikelse är 38,3%)

Diagram 53. Skolenheters nettoavvikelse mellan provbetyg och kursbetyg för matematik 2c läsåret 2015/16 (Totalt 362 inrapporterande skolenheter, genomsnittlig nettoavvikelse är 25,0 %)

-100%

-80%

-60%

-40%

-20%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

248 skolenheter

-100%

-80%

-60%

-40%

-20%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

272 skolenheter


Dnr: 5.1.3-2017:340 75 (85)

Diagram 54. Skolenheters nettoavvikelse mellan provbetyg och kursbetyg för matematik 3c läsåret 2015/16 (Totalt 397 inrapporterande skolenheter, genomsnittlig nettoavvikelse är 24,3 %)

Diagram 55. Skolenheters nettoavvikelse mellan provbetyg och kursbetyg för matematik 4 läsåret 2015/16 (Totalt 403 inrapporterande skolenheter, genomsnittlig nettoavvikelse är 32,1 %)

-100%

-80%

-60%

-40%

-20%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

288 skolenheter

-100%

-80%

-60%

-40%

-20%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

281 skolenheter


Skolverket

Diagram 56. Andel (%) elever som har fått ett lägre, lika eller högre kursbetyg än provbetyg i engelska per huvudman läsåret 2015/16

Diagram 57. Andel (%) elever som har fått ett lägre, lika eller högre kursbetyg än provbetyg i svenska per huvudman läsåret 2015/16

13 13 12 12

74 71 69 65

14 16 18 23

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Offe

ntlig

Ensk

ild

Offe

ntlig

Ensk

ild


Högre

Lika

Lägre

10 11 9 9 9 8 10 8

63 6152 52 60 55 53 50

27 2938 39 31 37 37 43

0%10%20%30%40%50%60%70%80%90%

100%

Offe

ntlig

Ensk

ild

Offe

ntlig

Ensk

ild

Offe

ntlig

Ensk

ild

Offe

ntlig

Ensk

ild



Högre

Lika

Lägre


Dnr: 5.1.3-2017:340 77 (85)

Diagram 58. Andel (%) elever som har fått ett lägre, lika eller högre kursbetyg än provbetyg i matematik (1-2)a per huvudman läsåret 2015/16

Diagram 59. Andel (%) elever som har fått ett lägre, lika eller högre kursbetyg än provbetyg i matematik (1-3)b per huvudman läsåret 2015/16

2 2 1 0

70 65 62 60

28 33 38 40

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Offe

ntlig

Ensk

ild

Offe

ntlig

Ensk

ild


Högre

Lika

Lägre

1 2 1 1 1 1

75 67 66 63 62 64

25 32 34 37 37 36

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Offe

ntlig

Ensk

ild

Offe

ntlig

Ensk

ild

Offe

ntlig

Ensk

ild


Högre

Lika

Lägre


Skolverket

Diagram 60. Andel (%) elever som har fått ett lägre, lika eller högre kursbetyg än provbetyg i matematik (1-3)c per huvudman läsåret 2015/16

Diagram 61. Andel (%) elever som har fått ett lägre, lika eller högre kursbetyg än provbetyg i engelska per kön läsåret 2015/16

2 2 1 1 1 1 1 1

86 79 7971

7970 71 65

13 19 2028

2029 28 34

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%O

ffent

lig

Ensk

ild

Offe

ntlig

Ensk

ild

Offe

ntlig

Ensk

ild

Offe

ntlig

Ensk

ild


Högre

Lika

Lägre

15 10 178

7373

69

67

12 17 1425

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Män

Kvin

nor

Män

Kvin

nor


Högre

Lika

Lägre


Dnr: 5.1.3-2017:340 79 (85)

Diagram 62. Andel (%) elever som har fått ett lägre, lika eller högre kursbetyg än provbetyg i svenska per kön läsåret 2015/16

Diagram 63. Andel (%) elever som har fått ett lägre, lika eller högre kursbetyg än provbetyg i matematik (1-2)a per kön läsåret 2015/16

12 9 11 8 9 8 10 8

6461 53 51

61 56 54 50

24 31 36 4131 36 36 41

0%10%20%30%40%50%60%

70%80%90%

100%M

än

Kvin

nor

Män

Kvin

nor

Män

Kvin

nor

Män

Kvin

nor



Högre

Lika

Lägre

2 1 1 1

7264 64 58

2635 35 42

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Män

Kvin

nor

Män

Kvin

nor


Högre

Lika

Lägre


Skolverket

Diagram 64. Andel (%) elever som har fått ett lägre, lika eller högre kursbetyg än provbetyg i matematik (1-3)b per kön läsåret 2015/16

Diagram 65. Andel (%) elever som har fått ett lägre, lika eller högre kursbetyg än provbetyg i matematik (1-3)c samt 4 per kön läsåret 2015/16

1 1 1 1 1

75 70 69 62 65 61

23 29 3037 35 38

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%M

än

Kvin

nor

Män

Kvin

nor

Män

Kvin

nor


Högre

Lika

Lägre

2 2 1 1 1 1 1 1

85 83 78 76 78 75 72 66

14 15 21 24 21 24 27 33

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Män

Kvin

nor

Män

Kvin

nor

Män

Kvin

nor

Män

Kvin

nor


Högre

Lika

Lägre


Dnr: 5.1.3-2017:340 81 (85)

Diagram 66. Genomsnittlig provbetygspoäng och kursbetygspoäng för engelska 6 terminerna ht 2012 – vt 2016

Diagram 67. Genomsnittlig provbetygspoäng och kursbetygspoäng för svenska 3 terminerna vt 2013 – vt 2016

Kursprovet rapporterades in för första gången vårterminen 2013.

*Kursprovet rapporterades in för färre än 200 elever.

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20


Provbetyg


0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

vt 2013* ht 2013 vt 2014 ht 2014 vt 2015 ht 2015 vt 2016

Provbetyg



Skolverket

Diagram 68. Genomsnittlig provbetygspoäng och kursbetygspoäng för svenska som andraspråk 1 terminerna ht 2012 – vt 2016


Diagram 69. Genomsnittlig provbetygspoäng och kursbetygspoäng för svenska som andraspråk 3 terminerna vt 2013 – vt 2016



0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

ht 2012* vt 2013 ht 2013* vt 2014 ht 2014* vt 2015 ht 2015* vt 2016

Provbetyg


0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

vt 2013* ht 2013* vt 2014 ht 2014* vt 2015 ht 2015* vt 2016

Provbetyg



Dnr: 5.1.3-2017:340 83 (85)

Diagram 70. Genomsnittlig provbetygspoäng och kursbetygspoäng för matematik 2a terminerna ht 2012 – vt 2016


Diagram 71. Genomsnittlig provbetygspoäng och kursbetygspoäng för matematik 2b terminerna ht 2012 – vt 2016

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

ht 2012* vt 2013 ht 2013* vt 2014 ht 2014* vt 2015 ht 2015* vt 2016

Provbetyg


0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20


Provbetyg



Skolverket

Diagram 72. Genomsnittlig provbetygspoäng och kursbetygspoäng för matematik 3b terminerna vt 2013 – vt 2016



Diagram 73. Genomsnittlig provbetygspoäng och kursbetygspoäng för matematik 2c terminerna ht 2012 – vt 2016

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

vt 2013 ht 2013 vt 2014 ht 2014* vt 2015 ht 2015 vt 2016

Provbetyg


0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20


Provbetyg



Dnr: 5.1.3-2017:340 85 (85)

Diagram 74. Genomsnittlig provbetygspoäng och kursbetygspoäng för matematik 3c terminerna ht 2012 – vt 2016

Diagram 75. Genomsnittlig provbetygspoäng och kursbetygspoäng för matematik 4 terminerna vt 2013 – vt 2016


0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20


Provbetyg


0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

vt 2013 ht 2013 vt 2014 ht 2014 vt 2015 ht 2015 vt 2016

Provbetyg


skillnader mellan provresultat och betyg i gymnasieskolan 2016 · 6nroyhunhw 5hjhulqjvxssgudj...

Documents