Den digitala vägen till morgondagens vård & omsorg

Patrik Sundström, programansvarig för eHälsaCenter för eSamhället, Avdelningen för

digitalisering

Agenda Nuläge: generella utmaningar för vård och omsorg

(=drivkrafter för ökad digitalisering)

Exempel på utvecklingslinjer där digitalisering kan bidra till bättre hälsa, vård och omsorg

Kort spaning på vad som finns runt hörnet

Dagens budskap Digitalisering – det handlar inte om ”om”, utan om hur och

hur bra vi gör det

eHälsa och välfärdsteknologi- verktyg för bättre hälsa, vård och omsorg- Ökad trygghet, självständighet och delaktighet för individen- Bättre arbetsförhållanden för vård- och omsorgspersonal

Digitalisering är en strategisk ledningsfråga om verksamhetsutveckling

Välfärdssektorn behöver anställa 420 000 medarbetare under perioden 2010 till 2020.

225 000 nya medarbetare behövs i vården och omsorgen

fram till 2023 om inga förändringar görs i arbetssätt

och bemanning.

Att finansiera välfärden år 2035 motsvarar 13 kronor mer i skatt

Kvinnor svår ohälsa Kvinnor måttlig ohälsa Kvinnor lätt ohälsa Kvinnor full hälsa

Komprimerad sjuklighet Lancet

Män svår ohälsa Män måttlig ohälsa

Män lätt ohälsa Män full hälsa

Befolkningsmuffins

Källa: Institutet för framtidsstudier

Kostnader Resurserna till vården har under 1970-2010 ökat snabbare än BNP, i princip

i alla länder i OECD

De totala kostnaderna för hälso- och sjukvård och äldre- och handikappomsorg ligger omkring 415-420 miljarder kronor

För landstingen är kostnaderna i genomsnitt fördelade på- Specialiserad somatisk vård 54%, - Primärvård 17%, - Specialiserad psykiatrisk vård 9% - Läkemedel inom förmånen 9%

För kostnadsfördelningen mellan olika vårdnivåer är variationerna mellan landstingen dock stora. Detta gäller särskilt primärvården där skillnaden mellan de som lägger minst resp. mest varierar mellan 13,6% till 19,7%

Förekomst av kroniska sjukdomar 44 % av befolkningen inkl. var femte person under 20 år har fått minst en

kronisk diagnos de senaste tre åren (25 % har två eller fler kroniska diagnoser)

Gruppen står för 80-85 % av sjukvårdskostnaderna

Personer med två kroniska sjukdomar el. fler står för 50% av kostnaderna

Per person använder de med kronisk sjukdom 4-6 ggr med sjukvård per individ än personer utan kronisk sjukdom

Kronisk sjukdom ligger även bakom en majoritet av kostnader för ersättning vid sjukfrånvaro

Bristande patientsäkerhet Omkring 100 000 patienter drabbas av någon form av

undvikbar vårdskada varje år

Enligt Socialstyrelsen avlider ca 1400 personer varje år till följd av vårdskador

De undvikbara vårdskadorna beräknas leda till ca 630 000 extra vårddygn, vilket motsvarar omkring 5,7 miljarder kr

Vanligen beror skadorna på dålig hygien och infektioner, felaktig läkemedelsanvändning, att man inte följt rutiner m.m. – men många fel begås också på bristande eller otydlig information och kommunikation

Jämlik vård och omsorg

Fortfarande en utmaning att erbjuda jämlik vård och omsorg

Kunskapsstöd till medarbetare finns i väldigt olika utsträckning tillgängligt på ett effektivt och anpassat sätt i mötet med invånare- Varierande innehåll över landet- Svåranvända format- Inte anpassade för ett arbetssätt i en digital kontext

Avsaknaden av ändamålsenliga kunskapsstöd påverkar förutsättningarna för en likvärdig vård och omsorg över landet

En organisatorisk explosion och större valfrihet

Vi har gått från en tid när kommuner och landsting utförde i princip all vård och omsorg själva, till en situation när vi är mångdubbelt fler organisationer och professioner som ska samarbeta kring en och samma invånare

- Vissa siffror pekar på att det finns ca 10 000 privata vård- och omsorgsleverantörer i landet

- I flera landsting står privata leverantörer för 40-60 %

- Exempel: I Stockholm finns, förutom offentliga utförare, ca 3000 privata leverantörer av offentligfinansierad sjukvård

- 900 enskilda utförare i de 130 kommuner som infört valfrihetssystem (2013)

Fritt vårdval och ökad valfrihet i socialtjänsten ökar invånarnas rörlighet

Människors förväntningar på vård och omsorg – ”digitalt när det är möjligt, fysiskt när det behövs” Tillgänglighet till vård och omsorg (fortfarande fysisk produktion) Självständighet (fortfarande små möjligheter till eget ansvar) Trygghet (fortfarande i stor utsträckning genom gamla sätt) Personcentrering – att utgå ifrån individens behov och

förutsättningar (”alla” arbetar med det, men sällan hela vägen) Vara en aktiv medskapare (fortfarande små möjligheter) Hälsofrämjande (fortfarande mycket på gammalt sätt, jfr

konsumentmarknaden)

Inte rimligt 2016 att en person med t.ex. en kronisk sjukdom måste gå till vårdcentralen för att få ett kvitto på sitt hälsotillstånd

Digitaliseringen en nyckel Gemensamt för samtliga utmaningar är att digitaliseringen

är en av de centrala nycklarna bl.a. för att - Effektivisera resursutnyttjandet

- Möta människors förväntningar på tillgänglighet och delaktighet

- Förbättra arbetsförhållanden för medarbetare

- Öka kvaliteten i vård och omsorg

- Nå en mer jämlik vård och omsorg

- Överbrygga de organisatoriska gränserna

Exempel på nuläge inom ehälsa Medarbetarnas arbetsförhållanden (inlogg, gränssnitt, inga kunskapsstöd etc.)

En gammal och omodern IT-miljö som påverkar utvecklingstakten

Information följer inte patientens väg genom vård och omsorg

Avsaknad av infrastruktur som möjliggör breddinförande av individnära digitala lösningar för egen monitorering, hälsofrämjande osv.

Ingen samlad bild av hälsosituationen hos de sköraste (landsting + kommun)

Ingen samlad bild av patientens aktuella läkemedelsbehandling

En lagstiftning som utgår ifrån organisation istället för individ (+ ojämlik)

Finansieringen fortsatt på en blygsam nivå, både enskilt och gemensamt

Ersättningssystem som motverkar införandet av digitala lösningar/nya arbetssätt

Förändringsledning, professionskulturer, informatik m.m.

Var står vi idag? Många insatser pågår och mycket har gjorts, men det stora genombrottet

har ännu inte ägt rum

Tidigare initiativ på området- Nationell IT-strategi för vård och omsorg (2006)- Nationell ehälsa – strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg (2010)

Flera utmaningar kvarstår, bl.a.- Informationsförsörjning (rätt info på rätt plats i rätt tid)- Möta människors förväntningar på tillgänglighet och service- Medarbetares digitala arbetsförhållanden- Effektivisera resursutnyttjandet- En möjliggörande lagstiftning

Behov av bättre och mer samlad samordning, stöd och styrning

Vision ehälsa 2025 – en överenskommelse mellan SKL och regeringen

År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans

möjligheter i syfte att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik

hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och

delaktighet i samhällslivet

Utgångspunkter för visionen om ehälsa

Långsiktig överenskommelse för digitalisering i hälso- och sjukvården och socialtjänsten (år 2025)- Omfattar hela socialtjänsten, hälso- och sjukvård och tandvård

Parterna är regeringen och SKL

Visionen ska följas av en eller flera handlingsplaner som förtydligar de insatser som behövs för att visionen ska nås

- Samtal om process, former, tidplan m.m. inledda

- Särskilda insatsområden som pekas ut:- Lagstiftning – Enhetlig begreppsanvändning - Standardisering

Trendspaning Vård och omsorg▪Ökade krav och förväntningar från invånare

▪Globaliseringen (cross-border care)

▪Specialiseringen av hälso- och sjukvården

▪Robotar och välfärdsteknologi

▪Förskjutningen från hälso- och sjukvård mot hälsofrämjande insatser och friskvård

▪Biodata och personligt generad data

▪Automatiserade bedömningar och bättre beslutsstöd

Framtiden innebär en förskjutning inom vård och omsorg mot specialisering, individualisering och hälsofrämjande med utökade informationskällor.

Vård, trygghet och service i hemmet – som stöds av digitala tjänster

Samlat erbjudande till invånare

Välfärdsteknik och (e)-hemtjänst

ExempelExempel

Beräkningar vid införandet av e-hemtjänstFunktion – Effekt Årlig kostnadsminskning vid

300 användare (tkr)Meddelandehantering – minskad transport 821

Meddelandehantering – kortare insatstider 348

Meddelandehantering – minskade behov 1565

Bildtelefoni – minskad transport 6981

Bildtelefoni – kortare insatstider 309Bildtelefoni – minskade behov 1623

Rörlig bildtelefoni – minskad transport 1745

Rörlig bildtelefoni – kortare insatstider 39

Rörlig bildtelefoni – minskade behov 203

Kameratillsyn nattetid – minskad transport 10403 (minskade Co2 utsläpp 16 ton/år)

Kameratillsyn nattetid – kortare insatstider 1869

Kameratillsyn nattetid – minskade behov 0

SUMMA 25906 (- kostnad för e-hemtjänst 5,3 Mkr)

Bara drygt var tionde kommun har räknat på kostnaderna för att bo kvar hemma med teknikstöd i förhållande till kostnaderna för att bo i äldreboende eller särskilt boende

0% 12

39

50

JaNejOsäker, vet ejEj svar

F8) Har ni inom kommunen räknat på kostnaderna för att äldre ska kunna bo kvar hemma med teknikstöd i förhållande till vad det kostar att samma personer bor i ett äldreboende/särskilt boende?

45

39

016

Politiker Tjänstemän

Vård på distans med hjälp av digitala lösningar

Beräkningar från Norra regionen

Införandet av olika lösningar för vård på distans indikerar stora vinster för ekonomi, miljö och resultat/upplevelse för patienten, exempelvis:

Hudkonsultationer på distans- 88 % undvek resa till sjukhus

Logopedi på distans - 15 484 sparade resmil för patienter (1.3 mkr), personal minskade

sin restid med 1-3 dagar/månad

Handrehabilitering på distans - 238 tillfällen på distans sparade 8231 resmil

Ökad tillgänglighet, hälsofrämjande, personcentrerad vård med hjälp av digitala lösningar

Aktiva besluts- och bedömningsstöd

Besluts- och bedömningsstöd består av:

Kunskapskällor + Individspecifik

information+ Algoritmer

= Rekommendationer

Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention (Östergötland)

Stroke- 25 000 vårdtillfällen för akut stroke under 2013- Tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige- Hälften dör eller får svåra funktionsnedsättningar med

omfattande vårdbehov som följd- Personer med förmaksflimmer har en förhöjd risk att drabbas och

bör behandlas med blodförtunnande- Idag råder underdiagnostisering och underbehandling

Det kliniska beslutsstödet beräknar hur stor risk en patient med förmaksflimmer har att drabbas av stroke, samt ger behandlingsrekommendationer

Beräkningar från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) Det räcker om ca 40 patienter med förmaksflimmer (i

ett landsting av Östergötlands storlek), som annars inte skulle ha fått blodförtunnande, hittas och sätts på behandling under det första året för att beslutsstödet ska vara kostnadseffektivt.

Om fler än 40 patienter får behandling, bedöms det leda till besparingar för samhället.

Landstings och regioners ingång för information och tjänster för invånare

• 2700 artiklar

• Nyhetsbrev

• Frågefunktion

• Hitta och jämför vård

• E-tjänster• Filmer• M.m.

80 miljoner besök på webben 2015. 5,5 miljoner telefonsamtal. Men hur tar vi nästa steg?

Virtuell mottagning där patienten gör det mesta själv?

Inkludera socialtjänsten – EN ingång för invånare?

Vårdcentraler på nätet är bara början

Några centrala utvecklingsområden- Rätt information på rätt plats i rätt tid

Ett fungerande informationsflöde mellan kommuner och landsting – vi behöver fatta ett antal strategiska beslut regionalt och nationellt t.ex. relaterat till

- Informationsutbyte som möjliggör en sammanhållen vård och omsorg om (NPÖ/motsvarande)

- Aktuell och samlad bild av patienternas läkemedelsbehandling (NOD/motsvarande)

Forts. några utvecklingsområden Ökad användning av teknik som ger äldre och personer med

funktionsnedsättning större möjligheter att klara sin vardag (öka trygghet, självständighet och delaktighet)- Hur går vi från projekt till reguljär verksamhet?

Behov av samverkan, stöd och forum för erfarenhetsutbyte kring- Upphandling, juridik, informationssäkerhet, teknologi,

brukarmedverkan, ekonomi m.m.

SKL är i startgroparna för att etablera ett förändringsledningsprogram samt beställargrupp för välfärdsteknik

Några sammanfattande ord Stora behov av att transformera sättet vi levererar vård och omsorg

Stora utmaningar i nuvarande informationsmiljöer leder till bristande effektivitet och skador för patienter och brukare

Projekt pågår och satsningar görs – men det går för långsamt och är underfinansierat

Vi kan inte möta morgondagens utmaningar med gårdagens lösningar – digitaliseringen ger oss möjligheten att ta större kliv

Frågorna är för stora för enskilda landsting och kommuner att lösa – samverkan en förutsättning för framgång

Behov av en lagstiftning som möjliggör en sömlös informationshantering med individen i centrum

Tack!

Hör gärna av er med frågor och inspel

Patrik Sundströmpatrik.sundström@skl.se

08 – 452 70 00