skogs bruket1|2016 · 10 bioekonomi och biobrÄnslen pÅ frammarsch stora möjligheter för...

bruket 1|2016Skogs

ger effektiv uppvärmningRätt eldningBioekonomin är framtidens melodiSköt motorsågen, så håller den längreFinländaren som brukar estnisk skog

2 Skogsbruket 1/2016

6

28FO

TO: M

AJ-L

EN R

OO

SFO

TO: M

IA B

ERG

-LU

ND

QVI

ST

PÄRMFOTO: POND5

6 JUBILEUM! Skogsbruket firar sina 85 år hela året.

7 LÅNGVARIG INVERKAN Klimatmötet i Paris kan gynna skogssektorn.

8 VÄRM HUSET MED VED, MEN ELDA RÄTT Ordentligt torr ved är bättre för miljön.

10 BIOEKONOMI OCH BIOBRÄNSLEN PÅ FRAMMARSCH Stora möjligheter för skogssektorn.

14 MÖRKRET EN UTMANING Skördarföraren kan arbeta dygnet runt.

15 SKOGSSKADOR PÅ KIMITOÖN Flerårig gåta ännu olöst.

16 SKÖT OM SÅGEN – RÅD OCH TIPS En välhållen motorsåg presterar bättre.

18 HAN KÖPTE SKOG I ESTLAND Lämnade Finland för gott.

20 NEDGÅNG VÄNDES TILL FRAMGÅNG Kvevlaxföretag hittade nya marknader.

22 DEKLARATIONSTIPS FÖR SKOGSÄGARE

24 ÄGER SJÄLV OCH HJÄLPER ANDRA Mårten Nurmio är ett välkänt namn i skogskretsar.

26 VIRKESMARKNADSÖVERSIKT

27 VIRKESPRISSTATISTIK

28 TRÄDSLAGENS EGENSKAPER: LÖNNEN

29 SÅ SÅG DET UT I SKOGSBRUKET 1931

i detta nummer

bruket 1|2016Skogs

ger effektiv uppvärmningRätt eldning

Bioekonomin är framtidens melodi

Sköt motorsågen, så håller den längre

Finländaren som brukar estnisk skog

FOTO

: CH

RIST

OFF

ER T

HO

MAS

FOLK16

Skogsbruket 1/2016 3

FOTO

: MIA

BER

G-L

UN

DQ

VIST

LEDAREN11.1.2016

INFÖR ETT NYTT ÅR brukar man blicka både framåt och bakåt i tiden. I en tillbakablick visar sig hela skogssektorn som en bransch i ständig och snabb utveckling. Jag tänker då framför allt på strukturomvandlingen in-om skogsindustrin, vilken sker otroligt snabbt med tanke på hur stora nedmonteringar respektive nyinvesteringar det är fråga om. Även om de investeringar som man nu har beslutat om, inte ännu under detta år ger några betydande ökningar i virkesförbrukningen, kommer vi antagligen att, redan i år, få se att skogsbolagen vässer sina klor för att säkra fabri-kernas virkesförsörjning. Detta är givetvis bara en positiv sak ur skogs-ägarnas synvinkel.

Om man blickar tillbaka på skogsbrukets och särskilt privatskogsbru-kets organisationer och lagstiftning ser man en stor förändring. Man behö-ver inte gå så långt tillbaka i tiden då det fanns två centralskogsnämnder, regionala distriktsskogsnämnder och skogsförbättringsdistrikt samt flera hundra skogsvårdsföreningar. Nu finns det en landsomfattande skogscen-tral och knappt 80 skogsvårdsföreningar. Ändringen av lagen om skogs-vårdsföreningar som trädde i kraft i fjol kommer säkert att märkas ock-så i år, då skogsvårdsföreningarna fortsätter att anpassa sin verksamhet till det förändrade konkurrensläget. Skogscentralens nättjänst minskog.fi blev under fjolåret en gratistjänst och förhoppningsvis får denna storsats-ning mer luft under vingarna genom att skogsägare och aktörer tar den i bruk på bred front och att det fortsättningsvis finns resurser för vidareut-veckling av tjänsten.

Till de stora händelserna under fjolåret hör det framgångsrika klimat-mötet i Paris. En lång rad av motsvarande möten har hållits tidigare, men med magert resultat. Parismötet var den största samlingen av världsledare någonsin. Man nådde samförstånd om att begränsa klimatuppvärmning-en till två grader år 2100 jämfört med tiden före industrialiseringens bör-jan. Redan det, att världens länder och ledare lyckades nå enighet, inger hopp om världens framtid. Även den mest cyniska klimatskeptikern bor-de kunna se värdet av detta. Likaså borde den cyniske skeptikern inse att även om begränsningen av utsläppen av växthusgaser inte skulle ha öns-kad verkan på klimatet, är det ändå bra att vi småningom övergår från att använda ändliga fossila bränslen till förnybara energikällor. Ur skogsbru-kets och skogsägarnas synpunkt är det svårt att ens med bästa vilja se nå-got negativt med klimatmötets beslut.

I år firar tidningen Skogsbruket 85-årsjubileum. Marsnumret blir ett ju-bileumsnummer med en djupdykning i tidningens historia. Dessutom pu-blicerar vi i varje nummer en artikel från de gångna decennierna.

Skogsbrukets läsare önskas ett lyckosamt år 2016.

KÅRE PIHLSTRÖMMEDLEM AV SKOGSBRUKETS

REDAKTIONSRÅD

FÖRÄNDRINGAR FÖR SKOGSSEKTORN FRAMÅT

OBUNDEN SPECIALTIDNING FÖR SKOGSÄGARE I FINLANDS SVENSKBYGD

NR 1/2016 . JANUARI . ÅRGÅNG 86www.skogsbruket.fi

Utgivare FÖRENINGEN FÖR SKOGSKULTUR RF Förlag Oy Nordinfo Ab Lillviksvägen 6, 02360 Esbo tfn 09 888 6017

RedaktionChefredaktör Tomas Landers tfn 050 350 0760

Redaktionschef Åsa Nyman tfn 0500 364 201 [email protected]

Redaktionssekr. Peter Nordling tfn 050 559 5778

Medarbetare Mia Berg-Lundqvist tfn 040 589 4872 [email protected]

Helena Forsgård tfn 018 155 50 [email protected]

Siv Karlsson tfn 045 197 2696 [email protected]

Gerd Mattsson-Turku tfn 0500 718 256 [email protected]

Johnny Sved [email protected]

Johan Svenlin tfn 050 321 9242 [email protected]

Annonsförsäljning Oy Nordinfo Ab Mats Almqvist tfn 040 571 3422 [email protected]

Prenumerationer och adressförändringar Margita Törnroth tfn 09 888 6016 040 522 0770 [email protected]

Prenumerationspris 2016 Helårsprenumeration (11 nr) 75 euro (inkl. moms 10 %) ISSN 0037-6434 Medlem i Tidskrifternas FörbundLayout och ombrytning Oy Nordinfo Ab, Maj-Len Roos

Tryckeri Oy Fram Ab, Vasa

bruketSkogs


Avgifterna för fastighetsförrättningar höjdes vid årsskiftet. Avgiftshöjning-

arnas sammanlagda inverkan på priserna är cirka 2,8 procent.

För den vanligaste förrättningen till fast pris, dvs. styckning, stiger de fas-tighetsförrättningsavgifter som tas ut i form av förrättningsersättningar med 2,7 procent och timpriserna på fastighets-förrättningsavgifterna för tidsdebiterade förrättningar med 2,9 procent. Tidsde-biterade förrättningar är t.ex. enskilda vägförrättningar, landsvägsförrättningar och inlösningsförrättningar.

Lantmäteriverket uppger att behovet att ändra avgifterna baserar sig på en ök-ning av lönekostnaderna och de allmänna utgifterna. Enligt lagen om fastighetsför-rättningsavgift ska den avgift som kunden betalar till sin storlek motsvara de totala kostnader som fastighetsförrättningen orsakar staten.

Avgifterna justerades senast för två år sedan. De nya höjningarna gäller åtmins-tone hela nästa år. •

Högre pris för fastighets-förrättningar

FOTO

: JO

HAN

SVE

NLI

N

Jan-Erik Enestam fick förnyat förtroende och återvaldes för en ny tvåårsperiod

som ordförande för skogscertifieringsfö-reningen PEFC Finland.

PEFC (Programme for the Endorse-ment of Forest Certification schemes) är ett internationellt skogscertifieringssys-

Enestam fortsättertem, som främjar ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart skogsbruk i hela världen.

Omkring tio procent av världens sko-gar är certifierade och en tredjedel av dem – omkring 245 miljoner hektar – är certifierade enligt PEFC. •

Friluftsorganisationen Suomen Latu har sammanställt en artikelbank för hur

man kan få fler att börja med terrängcyk-ling och hoppas att kommunerna och an-dra som ordnar friluftsaktiviteter ska göra det lättare att röra sig med terrängcykel i naturen. Man efterlyser fler lämpliga cykelrutter och mer information om var

Tips för terrängcyklingman kan och får röra sig på terrängcykel.

Infobanken är slutresultatet av ett längre projekt där man strävar efter att utveckla och förbättra motionsmöjlighe-terna i naturen. Också Forststyrelsen, Helsingfors stad och ett par nätverk för cyklister har deltagit i informationsinsam-lingen. •

FOTO

: PO

ND5

I oktober importerades 0,85 miljoner ku-bikmeter trä till Finland, visar Naturre-

sursinstitutets (Lukes) preliminära siffror. Träimporten stannade på 8,01 miljoner kubikmeter under perioden januari–ok-tober och minskade med sju procent jämfört med föregående år.

I oktober var exportvärdet för skogsin-dustriprodukter 0,93 miljarder euro. Jäm-fört med föregående månad har export-värdet minskat med 1,5 procent.

Lugnare på importsidan

Under perioden januari–oktober ex-porterades skogsindustriprodukter för 9,47 miljarder euro. Den reella tillväxten från föregående år uppgick till fem pro-cent. •


År 2015 präglades av en tidig vår, en sval och regnig sommar, en torr och mild början av hösten och en sen vinter och omfattade flera avvikande vattenlägen.

På våren orsakade snösmältningen och regnen översvämningar i Kajanaland, nordö-stra Österbotten och södra Lappland, på sommaren var badvattnen ovanligt kalla och i slutet av året började sjöarna i största delen av landet frysa betydligt senare än gen-omsnittet på grund av den varma hösten.

Också grundvattenståndet betedde sig ovanligt. – Grundvattenståndet var högt under hela början av året och började sjunka först

i augusti. I början av 2016 var grundvattenståndet högt i Österbotten, Kajanaland och södra Lappland, berättar hydrogeolog Mirjam Orvomaa vid Finlands miljöcentral i den hydrologiska översikten över år 2015. •

Ovanligt vattenår i fjolFO

TO: P

ON

D5

Forskare på svenska SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, har undersökt

hur generell naturhänsyn vid skogsav-verkningar har inverkat på nordiska och baltiska strandskogar.

Slutsatsen är att kantzoner, det vill säga kvarlämnade ridåer av skog längs vattendrag, verkligen gynnar biologisk mångfald.

Trädbevuxna kantzoner längs vat-tendrag är inte bara viktiga för vatten-miljön, de är också värdefulla för många landlevande växter och djur. Om skogen kalavverkas ända fram till vattnet riskerar många fukt- och skuggälskande mossor, snäckor och insekter att drabbas. Deras chanser att överleva ökar om man lämnar en bård av träd.

Trädbevuxna kantzoner kan också fun-gera som spridningskorridorer. Det visar

Sparad strandskog gynnar mångfalden genomgång av ett tiotal vetenskapliga studier av kantzoners effekter på biolo-gisk mångfald.

De studier som har gjorts i Sverige, Norge och Finland pekar på att mossor, landsnäckor och småfjärilar som är knut-na till gammal skog utmed vattendrag kan minska kraftigt när skogen kalavverkas. Om man lämnar en trädbevuxen kantzon kan många arter överleva. En studie på mossor visar till exempel att 2–3 gånger så många rödlistade arter kan finnas kvar i den trädbevuxna kantzonen jämfört med i den utan träd.

Studierna ger inget självklart svar på hur bred kantzon som bör sparas. En norsk studie på fåglar föreslår minst 30 meter, och 10 meter verkar i andra stu-dier vara för lite för att alla mossor och landsnäckor ska klara sig. •

I vinter inventeras lodjurskullarna i Finlands viltcentrals regioner Österbot-

ten, Norra Tavastland, Kust-Österbotten, Nyland och Egentliga Finland i samarbete mellan Finlands viltcentral, Naturresursin-stitutet och lokala jägare. Inventeringarna ger exaktare uppgifter om lodjurskullar-nas antal, och används tillsammans med det observationsmaterial som fås från nätverket av rovdjurskontaktpersoner för att utvärdera lodjursstammen.

Det är främst lodjur som är föremål för inventeringen, men också alla observatio-ner av varg, järv och brunbjörn registre-ras. Inventeringen sker samtidigt inom varje enskilt område, med kommunikati-on via sms och e-post, när snöförhållan-dena är lämpliga.

Tusentals frivilliga inventerare del-tar, men inventeringsgruppens stomme utgörs av rovdjurskontaktpersonerna och deras assistenter. De första områdena inventerades i början av december och alla inventeringar utförs före mitten av februari. Alla observationer av lodjurskul-lar kontrolleras och bekräftas genom att man ringar in de olika kullarna.

Motsvarande inventeringar har gjorts också tidigare. Snöförhållandena avgör var och på hur stora områden. •

Lodjuren räknas

FOTO

: PIX

MAC


Det här numret av Skogsbruket är det första av jubileumsårets tidningar. Skogs-bruket fyller nämligen 85 år och det firar vi från januari till december.

I januari 1931 utkom det första numret nå-gonsin av tidskriften Skogsbruket, en speci-altidning för skogsägare i Finlands svensk-bygder. Den är landets enda svenskspråki-ga, obundna tidning för skogsägare och an-dra skogsintresserade. Utgivare var då som nu Föreningen för Skogskultur r.f., som vid den tiden var ett centralskogssällskap.

Redan några år tidigare hade röster höjts för att föreningen skulle starta en egen tid-skrift istället för att bidra med skogliga ar-tiklar i olika svenskspråkiga lantbrukstid-skrifter.

”Jag kan inte förstå vad vi har att fundera på längre, vi behöver en egen skogstidskrift för våra svenskbygder”, hördes en röst på ett av dessa diskussionsmöten, enligt För-eningen för Skogskultur r.f:s 50-årshistorik.

KONTINUITET1930 var det dags. På Centralskogssällska-pets årsmöte i Borgå den femte juni 1930 togs beslutet om att starta en tidskrift. Be-slutet var inte enhälligt, lantbrukarna var inte övertygade, men skogsfackmännen rös-tade för en egen skoglig tidskrift. Med rös-terna 12 mot 5 beslöt man starta en tidskrift som skulle få namnet Skogsbruket och ut-komma med 12 häften om året ”såsom forstlig tidskrifts folkupplaga”.

Tidskriftens första redaktör var forstmäs-taren Erik Borenius. Under sitt första år fick tidskriften 1 200 prenumeranter.

Skogsbruket har utkommit så gott som utan uppehåll under åren. År 1939 uteblev decembernumret på grund av vinterkrigets utbrott, och följande nummer kom först i april 1940, därefter utgavs tidskriften i van-lig ordning en gång i månaden också under krigs- och krisåren.

Tidskriften har haft olika temanummer och återkommande element. I oktober 1940 utkom ett redskapsnummer, där effektiva arbetssätt i skogen illustrerades med den populära tecknade serien Skogs-Otto, som tecknades av Curt Block medan Harry Willman skrev texterna. Serien fanns med i tidningen fram till 1942, då både Block och Willman lämnade redaktionen.

Skogsbruket firar hela åretVers-serien Skogsbrummet kom 1948 och

var mycket populär bland läsarna. Serien ingick i Skogsbruket under flera decennier. Den översattes också till danska och ingick i en dansk skogstidskrift.

Utöver tidskriftens redaktion fanns det också andra, frivilliga medarbetare som bi-drog med artiklar. Till de långvarigaste och mest kända hörde Erik Appelroth och Tor-sten Rancken.

MÅNGA SKEDENAntalet prenumeranter har växlat under åren och redan i slutet av 1940-talet dis-kuterades frågan om huruvida Skogsbruket och några lantbrukstidskrifter skulle slås samman till en enda tidning, men planer-na skrinlades.

Under tidigt 50-tal genomfördes däremot en samgång mellan Skogsbruket och den konkurrerande fackliga tidskriften Skogs-mannen, så att Skogsbruket blev en gemen-

sam tidskrift för bägge parter medan Skogs-mannen övergick till att vara ett internt or-gan för de fackanslutna svenskspråkiga skogsteknikerna. Resultatet blev att uppla-gan steg från 1 900 år 1950 till 3500 exem-plar 1953. I slutet av 50-talet hade upplagan igen sjunkit något, men istället var tidning-ens situation ekonomiskt stabil.

Sedan dess har Skogsbruket bytt utseen-de många gånger och haft många redaktö-rer. Som chefredaktör har föreningens eller organisationens chef eller ordförande i de olika skedena fungerat.

2016 är alltså ett riktigt jubileumsår och det kommer vi att uppmärksamma på olika sätt. Vi hoppas att ni, kära läsare, firar med oss hela året! •

ÅSA NYMAN

På sidan 29 kan du läsa en artikel publicerad i det första numret av Skogsbruket.


FOTO

: ULL

A O

KSAN

EN

Klimatkonferensen i Paris var det första klimatmötet någonsin där de deltagande ländernas delegationer lyckades få något konkret till stånd. Skogens betydelse som kolsänka har en stor roll i det nya klimat-avtalet, vilket bland annat kan ge länder-na friare möjligheter att bedriva skogs-bruk på det sätt de finner lämpligt. Det bådar gott också för Finlands del, speci-ellt i fall EU-länderna kan enas om sin ge-mensamma skogsstrategi.

I slutet av förra året kunde man inte öpp-na en dagstidning eller se en nyhetssänd-ning utan att klimatmötet i Paris nämndes. Några omedelbara, stora förändringar för skogsägarna och skogsbranschen leder det nya klimatavtalet ändå inte till, men resul-taten från mötet kan komma att påverka oss alla i mycket hög grad under komman-de år.

– Avtalet ska vara långsiktigt, om det rati-ficeras ska ländernas klimatbeslut granskas varje år och justeras. EU förhandlar som ett block och avtalets innehåll ska bli en del av EU-politiken år 2020, säger energiexpert Anssi Kainulainen på MTK.

Han deltog i klimatmötet, COP21, i Paris i december och tyckte att det föreföll som om de deltagande ländernas delegationer i hö-gre grad än vid tidigare möten var beslutna att nå konkreta resultat. Bland mycket an-nat beaktades modeller för hållbart skogs-bruk och användningen av förnybar energi.

–Till exempel prioriteras träbaserade bränslen klart framom fossila bränslen, och det är ett viktigt politiskt budskap.

SKOGEN FICK STÖRRE ROLLMötet resulterade i ett nytt, globalt och rättsligt bindande klimatavtal som ska fung-era som ett slags ramverk för ländernas kli-matarbete framöver. Som bekant drog för-handlingarna ut på tiden och deadline för beslut sköts upp med en dag.

– Det blev en gemensam plan till slut, alla var eniga om att läget är så allvarligt att något konkret nu måste göras. Då togs de första stegen mot lagligt bindande skriv-ningar för att få en global utsläppshandel.

MTK har uttryckt sin belåtenhet med re-sultaten, bland annat för att både jord- och

Bioekonomin och skogsanvänd-ningen gynnas av klimatavtalet

skogsbrukssektorernas roll har lyfts fram i mycket högre grad än vid tidigare klimat-förhandlingar.

– Det är inte bara de nordiska barrsko-garna som omfattas av klimatavtalet. Sko-gens roll syns på olika sätt beroende på var i världen den finns. Regnskogarna i Syd-amerika har länge varit på väg att försvin-na, men nu finns det också reella möjlighe-ter att försöka förhindra att mer skogar för-störs där.

Avtalet gynnar alltså bioekenomin och hållbar skogsanvändning. De nordiska skogsägarna har gemensam skogslobbning i EU, där de jobbar för att skogens vikti-ga roll för länderna i Norden ska beaktas. Skräckscenariot har varit att länderna, en-ligt EUs skogsstrategi, inte ska få avverka skog enligt egna behov, och det hotet kvar-står i viss mån ännu.

– Det är en central fråga på EU-nivå, och det kan hända att EU skärper sina regler än-nu lite, men skogens roll som kolsänka kan synas på olika sätt. Parisavtalet ska ändå ge länderna friare händer att bedriva skogs-bruk enligt egna behov.

RATIFICERING I ÅRDet nya klimatavtalet ska ratificeras av del-tagarländerna under 2016–17 och träder i kraft först när 55 länder har ratificerat, d.v.s. godkänt, avtalet. Om färre än 55 länder rati-ficerar faller avtalet. Kainulainen tror ändå att avtalet kommer att träda i kraft.

– Allt hänger på om de största miljöbo-varna USA, Indien och Kina ratificerar, och mycket av innehållet i avtalet är anpassat så att det ska kunna ske. Speciellt Kina, och också Indien, borde få tillgång till ren bio-teknologi, de har enorma problem med mil-jöföroreningar.

EUs utsläpp är bara omkring 10 procent av de totala utsläppen. Det har gjort att uni-onen kunnat fungera som något av vägvi-sare för andra länder i deras klimatarbete.

– Skogsbranschen går definitivt i första ledet när det gäller klimatfrågor. I Finland är vi ju redan en bit på väg med att utveckla hållbara biobränslen, och avtalet öppnar för det ökade behovet att fälla träd i den borea-liska tallskogszonen, där tillväxten är stor. •

TEXT OCH FOTO: ÅSA NYMAN

– När Parisavtalet ratificerats ska ländernas klimatmål justeras regelbundet, berättar energiexpert Anssi Kainulainen på MTK.


I de finska hushållen används cirka sex mil-joner kubikmeter ved och flis årligen. Ved-eldningen är alltså omfattande och de fles-ta hushåll har en eldstad.

– Vedeldningens popularitet varierar be-roende på andra energitrender och har del-vis gett vika för värmepumpar eller jord-värme. Klimatet påverkar också vedförbruk-ningen, det vill säga hur kalla vintrarna är och hur olje- och elpriset ligger, berättar Anders Wikberg vid Finlands skogscentral.

För skogsägare, som har råvaran gratis i utbyte mot sin arbetsinsats, är veden den billigaste energikällan. Man räknar att pri-set på egen ved är under tjugo euro per me-gawattimme. För det priset torde skogsäga-ren få veden utkörd från skogen och kapad. Priset för köpt ved ligger på 50-60 euro per megawattimme.

– Skogsägaren måste ju också väga in vad han skulle få för pris för sitt virke. Vir-kespriserna är rätt låga och veden kan dess-utom tillverkas av mindre värdefulla sorti-ment. Därför lönar det sig att elda i stället för att köpa annan energi.

RÅVARA FINNSWikberg påpekar att skogen är vår viktigas-te förnybara energikälla.

– I dag avverkar vi bara cirka 60–70 pro-cent av tillväxten. Så har läget varit under flera år.

Vedeldning anses vara en miljövänlig en-ergikälla jämfört med fossila bränslen så-som kol och olja. Enligt Wikberg förutsät-ter miljövänlig vedeldning ett vattenburet system som är anslutet till en ackumula-tortank.

– Pellets och flis är alternativ som innebär en mer kontrollerad förbränning. Om man därutöver kan komplettera med solfångare, slipper man eldandet under halva året.

Många eldar i dag på ett felaktigt sätt. Att elda så att man uppnår en bra förbrän-ning och därmed små utsläpp, är en konst.

– En betydande del av de hälsovådliga partiklarna kommer faktiskt från småskalig vedeldning i egnahemshus.

Anders Wikberg summerar vedeldnings-temat i två kärnfrågor: hur använder vi en-ergi, och hur produceras energin? Till ex-

Viktigt att veden eldas på rätt sättÄr vedeldning en bra energikälla? Råvaran, som är förnybar, finns det gott om. Frågan är snarast hur man på effektivaste sätt ska producera vedvärmen – och med minsta möjliga miljökonsekvenser.

empel är den rekommenderade innetem-peraturen 19–20 grader. För varje grad vär-men höjs, ökar energiförbrukningen med fem procent.

– Den andra aspekten handlar om hur vår energi produceras. Jag tycker man kan använda eldstäderna flitigt under det kalla halvåret. Då kan vi minska på andelen köpt energi, som under de mest energikonsume-rande månaderna ofta innebär användning av fossila bränslen.

VEDEN ANSES KOLDIOXIDNEUTRAL– Tittar man på koldioxidutsläppen är ved ett sällsynt bra alternativ, eftersom den räk-nas som koldioxidneutral, säger miljöin-spektör Jouni Stordell vid Raseborgs stad.

Koldioxid frigörs visserligen via rökgaser-na vid vedeldning, men skogen binder ock-så upp koldioxid då den växer och bygger ny biomassa. Man kan se det som ett slutet kretslopp. Huruvida vedeldning är en bra energikälla handlar främst om hur man ef-fektivast kan omvandla värme från ved.

– Det är definitivt i flisvärmeverk. Om man investerar i flisvärme med högklassi-ga anläggningar, minskar utsläppen radi-kalt. Röken från ett flisvärmeverk är klart mycket renare och mindre hälsovådlig än röken från vedeldning i hushållen, konsta-terar Stordell.

ENERGIEFFEKTIVITETEN VIKTIGAtt elda med ved i tättbebyggda områden är däremot inget Stordell rekommenderar, även om han förstår att vedeldning har en känslomässig betydelse för många finlän-dare.

– Om koldioxidutsläppen är i jämvikt, är däremot partikelutsläppen ett bekymmer. Om man har en granne på åtta meters av-stånd som eldar hela dagen finns det risk för problem.

Speciellt vid antändningsskedet kan rök-bildningen vara extra besvärlig.

– Partikelutsläppen är hälsovådliga. Spe-ciellt utsatta är de som även i övrigt är käns-liga, såsom astmatiker och allergiker.

Än så länge finns det trots allt inga regel-verk som förbjuder vedeldning inne i tät-bebyggelse. Men kommunerna är fria att utforma texten i sina egna planer. Stordell

ELDA SÅ HÄR:• Använd torr, ren ved. Nyhuggen ved har en fukthalt på 50 procent. Rätt fukthalt är 16–20 procent.• Tillräcklig lufttillförsel är viktig för förbränningen. Pyrande eldning bör undvikas. • Restprodukter vid dålig förbrän- ning är exempelvis kolmonoxid, kolväten och sot, alla hälsovådliga för människan.• Vid god förbränning är färgen på röken ljus, sommartid nästan genomskinlig. Mängden aska är en annan indika- tor. God förbränning resulterar i lite och kompakt aska.• Rätt temperatur i eldstaden är 900–1 000 C.• Kolla alltid föreskrifterna för din egen panna innan du tar den i bruk. Praxis och rekommendationer kan variera mellan olika tillver- kare.


Viktigt att veden eldas på rätt sätt

Rolf Rehn från Tenala, Raseborg, har handlat med i ved i drygt femton års tid. Som mest sålde han upp till 1 200 kubik-meter per år, i år cirka 500 kubikmeter.

– Det är inte efterfrågan som har mins-kat, utan jag som vill börja trappa ned på verksamheten, berättar Rehn.

Han säljer björkved i storleken 33 cm och 25 cm långa klabbar. De längre klab-barna är de som säljer bäst. Högsäsong för vedförsäljningen infaller under augus-ti och början av september. Efter milda

Torr ved har hög klangär torr. Torr ved har en hög klang.

Hur eldar man på rätt sätt?– Hur man eldar på mitt sätt, det kan

jag ge råd om. Man radar veden liggande med nävern nedåt. Sedan tänder man bra-san ovanifrån. Det gör att rökgaserna genast förbränns i eldstaden. Det här är nu min te-ori – som jag delar med norrmannen Lars Mytting, som har skrivit boken ”Ved”. •

MBL

skulle för sin del önska att Raseborgs stad skulle ställa krav på att vedeldningen ska hålla en viss standard – och att man för-utsätter anslutning till fjärrvärme där det är möjligt.

HOT OM VITEDå det kommer klagomål till miljöbyrån om störande rökbildning, händer det att Stor-dell åker ut för att på plats och ställe gran-ska hur eldandet går till. Han kan då påta-la brister och ge råd om hur man eldar på bästa sätt. Vid besvärliga fall har han ock-så möjlighet att ge vite, vilket kan liknas vid ett slags böter.

– Det har hittills hänt endast en gång att vi utdelat vite. Vitesprocessen kan vara rätt arbetsdryg om någon motsätter sig vitet. Men redan hotet om vite brukar räcka för att få bukt med problemen, berättar Stor-dell.

Det är inte bara röken av ren ved som kan ställa till med problem. Också eldning av sopor är vanligt förekommande. Förut-om att det i lag är förbjudet att elda sopor, är det ett ineffektivt sätt att elda, eftersom sopor brinner dåligt.

– Det förstör också eldstäderna. Det blir sotigt och bildas rester som inte ens sotaren helt och hållet kan avlägsna. Förr eller sena-re blir det risk för soteld.

Problemet med att bränna avfall är trots allt vanligare i industriområden än i bo-stadsområden. •

TEXT OCH FOTO: MIA BERG-LUNDQVIST

vintrar brukar folk ha kvar ved i bodarna och efterfrågan blir då litet mindre.

Rehn eldar själv flitigt i sin täljstensugn under det kalla halvåret. En brasa om dagen värmer upp större delen av huset. Den årli-ga vedåtgången ligger kring sex kubikmeter.

– Då kvicksilvret går under tjugostrecket, blir det nog två brasor dagligen. Då händer det också att vi måste slå på elbatterierna.

Den viktigaste egenskapen för bra ved är att den är torr. Om man slår två klabbar mot varandra hör man på tonen om veden

Rolf Rehn tänder alltid sin brasa ovanifrån, så att rökgaserna genast förbränns i eld-staden.


På fem år har trenden inom den finländska skogsindustrin svängt från en nedläggings-bransch till en framtidsnäring där investe-rare satsar miljarder på nya produktions-anläggningar.

– När jag kom till arbets- och närings-ministeriet 2010 var den stora frågan om vi kommer att ha någon skogsindustri kvar 2016. Nu oroar man sig snarare för om vir-ket ska räcka till, säger Sixten Sunabacka, tidigare strategidirektör och ansvarig för statsrådets utformning av bioekonomin och sedan maj 2015 vd för skogsbolaget Torna-tor Oyj.

Han hade en gedigen bakgrund inom skogsindustrin när dåvarande ministern Mauri Pekkarinen lockade honom till ar-bets- och näringsministeriet, men det var en industri i kris. Fabriksdöden drog som en epidemi över landet och framtidsutsikterna för skogsindustrin var dystra. Det behövdes krafttag för att vända trenden.

– Världsmarknaden hade förändrats och skogsindustrin kunde inte fortsätta som förr. Vi satte igång program för att förnya landets skogsindustri och förbättra konkur-renskraften.

Sunabacka fick i uppgift att leda arbe-tet med den nationella bioekonomistrategin som skulle utformas i samarbete med jord- och skogsbruksministeriet och miljöminis-teriet. Resultatet blev den 22-sidiga lunta som i maj 2014 klubbades av och som ska göra Finland till världsledande inom bio-ekonomi. Under arbetets gång har också flera lagförslag godkänts för att förbättra konkurrenskraften hos landets skogsindustri.

– Reformen som höjde maxvikten på lastbilsekipage från 60 ton till 76 ton har gjort virkestransporterna från skogen effek-tivare. Nu talar man om att höja den ytterli-gare och tillåta HCT-ekipage (High Capacity Transport) med totalvikt på 100 ton.

Andra lagreformer som på senare år syf-tat till att stimulera virkesmarknaden och förbättra konkurrenskraften har gällt skogs-vårdsföreningarna, Skogscentralen och Ke-mera-stöden.

Det gröna guldet glimmar igenVi tankar bilen med skogsrester och bygger höghus av förädlade granstockar. Bioekonomin har kommit ur startgroparna och skogsbranschen hör nu till de få branscher i Finland som visar optimism inför framtiden.

– Skogsvårdsföreningslagen var viktig för att ge skogsvårdsföreningarna nya möjlig-heter att delta i virkeshandeln och förbätt-ra sina ekonomiska förutsättningar, förkla-rar Sunabacka.

BRYTER GAMLA VANOREn konkurrenskraftig ekonomi kräver en fungerande råvaruförsörjning. Ägarstruktu-ren på skog i Finland sätter sin speciella prägel på virkesmarknaden och från reger-ingshåll har man också gjort sitt för att ak-tivera privata skogsägare. Man räknar med att en tredjedel av landets skogsägare inte gjort de gallringar och avverkningar som re-kommenderas för ett hållbart och lönsamt skogsbruk.

– Virkesmarknaden fungerar bättre i dag tack vare en rad åtgärder som aktive-rat skogsägare. Även för det nygrundade fö-retaget Suomen Puukauppa Oy, skogsindu-strins och MTK:s gemensamma satsning på virkeshandel på nätet, har grunden lagts i ministerierna.

För att förankra bioekonomistrategin i samhället har ministerierna aktivt sökt sam-arbetspartners, både inom privata och of-fentliga sektorn. Ett exempel är det natio-nella träbyggnadsprogrammet, med mål-sättningen att ge byggnadsbranschen ett al-ternativ till traditionell stål- och betongkon-struktion. Där har man tillsammans med universiteten och byggbranschen satsat på utbildning för byggnadsplanerare speciali-serade på träkonstruktioner.

– Av de flervåningshus som byggdes i Finland under 2015 har tio procent trästom-me. Det är en stor ökning om man beaktar att vi på fem år gått från 0 till 10 procent. Målet är att andelen ska komma upp i 20 procent inom några år.

Sixten Sunabacka ser Stora Ensos sats-ning på den nya LVL-produktionsanlägg-ningen i Varkaus (Laminated Vaneer Lum-ber) som ett gott exempel på hur skogsin-dustrin kan ställa om från en produktgrupp med minskande efterfrågan till en växande gren med högre förädlingsgrad. På den plats där pappersmaskinen stått tillverkas nu kar-

tong för en växande marknad och strax in-till kommer fanérlaminatträ snart att produ-ceras för nya marknader.

– Efterfrågan på granstock kommer att öka i takt med att byggnadsbranschen blir en allt större användare av träprodukter. Fa-briken i Varkaus kommer ensam att behöva 250 000 kubikmeter stockar per år när den startar senare i år.

T-SKJORTA AV TRÄÄven om det redan skett stora förändring-ar sedan 2010 är bioekonomistrategin utfor-mad för att hålla i decennier. Bioekonomin anses besvara de stora globala problemen som finns i form av främst fossila utsläpp och allt knappare naturresurser.

– Efter klimatkonferensen i Paris ser det bättre ut för det internationella samarbetet. Det blir lättare att skapa en rättvis utsläpps-handel nu när också Kina och USA är med.

Sixten Sunabacka.


Det gröna guldet glimmar igen

Om vi kan visa hur bioekonomi på ett re-surseffektivt sätt kan ge välstånd för en väx-ande population kommer det att ge oss möj-ligheter att exportera våra lösningar.

Under 2014 reste Sunabacka runt i ett tio-tal länder i Sydamerika, Asien och Europa för att presentera Finland som ett bioeko-nomiland. Han ger ett konkret exempel från sin tid på ministeriet, när han reste i Turkiet med minister Johannes Koskinen.

– Textilindustrin i hela världen har sto-ra problem med vattenbrist i anslutning till bomullsplantager. Den turkiska fabriksdi-rektören lyssnade storögt när jag berättade att det finns en fabrik i Finland som resurs-effektivt tillverkar textilfiber av trä.

Sedan dess har flera finländska expert-grupper varit nere i Turkiet för att sälja tek-niska lösningar på vattensnåla produktions-anläggningar som gör textilmaterial av trä.

– Om vi kan komma in på endast en li-

ten del av världens bomullsmarknad inne-bär det ändå stora volymer.

SPETSPROJEKT FÖR FRAMÅTEnligt bioekonomistrategin bör man i Fin-land utveckla en mångsidig användning av skogen. Där ingår allt från sågvaror, cellu-losa och kartong till hudkrämer, diesel och inte minst kunskaperna om skogsindu-stri. Konsten att kommersialisera kunnan-det har, med några undantag, inte varit Fin-lands starka sida. Fortfarande finns det nya sätt att se på skogen som resurs.

– Jag hade besök av en kinesisk forska-re och berättade om allemansrätten och hur bärplockare från andra länder hyrs in för att skörda skogens bär. Han nickade och fråga-de mig om vi tänkt på att det finns miljoner kineser som skulle betala för att få komma och plocka bär.

Bioekonomin bygger på högteknologiskt

kunnande och det krävs ständigt nya inno-vationer för att behålla en position i världs-toppen.

– Utbildningen inom skogsindustrin är högklassig i Finland på alla nivåer, men självklart borde vi satsa mer på forskning och utvecklingsarbete. I synnerhet spets-projekt är viktiga för att föra branschen framåt.

Sixten Sunabacka ser det som positivt att Sipiläs regering har hållit sig till strategin och i vissa avseenden till och med lovat sat-sa ännu mer på bioekonomin.

– Skogsindustrin kommer att få stor nyt-ta av de 300 miljoner euro i innovationsstöd som kanaliseras via regeringens spetspro-jekt. Staten behöver stöda nya riskprojekt, men på längre sikt ska de naturligtvis fung-era på marknadsmässiga grunder. •

TEXT OCH FOTO: JOHAN SVENLIN

Sixten Sunabacka.


Cirkulär ekonomi gynnar biobränslenBiobränslena har under de senaste åren gått från labbet till macken. Nu tan-kar vi diesel från finländska skogar, men om priset på fossila bränslen fortsät-ter att rasa kan det bli lönsammare att utveckla dyrare produkter av skogs-resterna.

Finland håller på att bli en stormakt på biobränslen. I var och varannan kommun finns anläggningar som omvandlar skogs-rester och avfall till etanol, diesel eller bio-gas. Störst är Neste som 2014 tillverkade 1,3 miljoner ton diesel från avfall och restpro-dukter. I mars 2015 konstaterades bolaget vara störst i världen på biobränsleproduk-tion och Neste siktar på att fördubbla pro-duktionen i sina anläggningar utan nämn-värda investeringar.

– Neste har en mogen teknologi som man utvecklat själva inom bolaget och har just börjat lägga ut en del av destilleringen av Nextbtl till två utländska samarbetspart-ners. Man kan inte stanna och vara nöjd med det man uppnått, det är viktigt att fort-sätta utvecklingen, säger Maija Pohjakal-lio, Kemiindustrins expert på bioekonomi.

Samma utveckling kan också bli aktuell för UPM:s biodieselproduktion i Villman-strand, som var en ny milstolpe på vägen mot det fossilfria samhället när den starta-des 2014. För ett bioraffinaderi är det vik-tigt att kunna ställa om produktionen för att svara på marknadens efterfrågan.

– UPM tillverkar sin diesel av tallolja, som också kan fungera som råvara för att utvinna olika kemikalier. Arizona Chemical i Uleåborg och Forchem i Raumo omvandlar tallolja till kemiska produkter som används i foder och målfärg.

St1 har valt en annan strategi för sin bio-bränsleproduktion. I stället för en stor cen-traliserad anläggning bygger man små pro-duktionsenheter för bioetanol ute i landet.

– Processtekniken kan anpassas utifrån olika råvaror, allt från stärkelserester från bagerier till cellulosa. Det kan löna sig att krympa avstånden till råvarorna.

LÖNSAMT ATT ÅTERVINNANär prognoserna för världens oljetillgång-ar började peka neråt på 1990-talet fick utvecklandet av ersättande bränslekällor en ny fart. I USA sågs majs som en rädd-ning för bilismen och i Sydamerika skörda-des sockerrör för etanolproduktion. Nume-ra är det inte längre förenligt med moder-na hållbarhetskrav att använda livsmedel

för att tillverka fordonsbränsle. Utvinning-en av sockerrör och majs för bränslepro-duktion tar resurser från jordbruket och hö-jer livsmedelspriserna till ouppnåeliga nivå-er för världens fattiga. Bilder av sotig eta-nolproduktion i Brasilien gav också Sveri-ges etanolbilsboom smutsiga hjulavtryck när Reinfeldt regeringen införde miljöbils-premien 2007.

– I Finland har energiprojekten haft en fördel av att de kunnat utnyttja förnybara energikällor ur sidoströmmar från industrin. De har utvecklat nya produkter av biproduk-ter och restprodukter i stället för att utvin-na ätbara naturresurser för sin tillverkning.

Inom EU är cirkulär ekonomi nu det sto-ra framtidshoppet. Det innebär i korthet en utveckling mot att produkter ska tillverkas av återvunna material med minsta möjli-ga belastning på jordens resurser. Nu utre-der EU-kommissionen hur man inom unio-nen ska hantera olika typer av avfall – vad går att återvinna, vad lönar det sig att vida-reförädla och vad lämpar sig bäst för ener-gibränning.

EU:s strävan att utveckla den cirkulära ekonomin kan öppna nya marknader för

finländska bioprodukter om man lägger in också ett hållbarhetskriterium vid sidan av priskriteriet i den offentliga upphandlingen.

– I USA finns redan ”bio preferred” som ett kriterium vid offentliga upphandlingar. Det skulle innebära en stor ökning i efterfrå-gan på biobränslen i Europa eftersom den offentliga upphandlingen står för en femte-del av bruttonationalprodukten.

VEM KONTROLLERAR KRANEN?De politiska konflikterna med Ryssland och

I årets upplaga av Vaasa Energy Week i mars kommer en av de fyra semina-riedagarna att kretsa kring biobräns-len.

– Inom Vasas energikluster är teknolo-gi för biobränslen inte det centrala, men självklart finns det kunskap om bio-bränslen och goda exempel. Stormossen är en föregångare på att omvandla avfall till biogas och för Wärtsiläs verksamhet med gasdrivna fartygsmotorer, kraftverk och terminaler är det positivt att intres-set för och användningen av LNG ökar,

Biobränslen med på årets energivecka

säger Robert Olander, marknadsföringsdi-rektör på Energy Vaasa.

Huvudtalare på bioenergiseminariet är fi-nansminister Olli Rehn och EU-kommissi-onens expert på biobränslen Sarah Sheri-dan. Rehn kommer att berätta hur regering-en stöder inhemsk energiproduktion, med-an Sheridans rubrik lyder How can we ac-hieve a model where bio fuel is more cost effective than fossile fuel for energy pro-duction? •

JS

Maija Pohjakallio.


Cirkulär ekonomi gynnar biobränslendet allmänt spända världsläget har på sena-re år fått EU att inse behovet av att trygga energitillgången. Nästan tre fjärdedelar av unionens bränslen importeras och en ökad intern energiförsörjning skulle både förbätt-ra bytesbalansen och minska beroendet av rysk och arabisk olja.

I EU:s bioekonomistrategi, som kommis-sionen antog i februari 2012, passar Fin-lands nationella strategi bra in. Det anser EU-parlamentariker Miapetra Kumpula-Natri.

– I Europa ser man numera träanvänd-ning som en innovationsbransch och Fin-land uppfattas som ett föregångarland när det gäller teknologi och hållbarhet, säger Kumpula-Natri.

Den positiva attityden gäller i synnerhet användningen av träfiber i stället för plast-material och som råvara för tyger och andra resursslukande material.

– Det finns också en lobby som motsät-ter sig att man bränner trä för att få energi och man argumenterar utifrån enstaka dåli-ga exempel där stockar från USA fraktats till Storbritannien för pelletstillverkning. Och

visst ser man ännu klistermärken här i Brys-sel med uppmaningen att man ska ta bara en pappershanduk för att spara den hota-de skogen.

Bränsleanvändningen och -produktionen är en viktig del av den cirkulära ekonomin och där har Finland goda förutsättningar att öka sitt inflytande. Projekt i Finland har fått en del innovationsstöd från EU för att ut-veckla teknologi, bland annat för biokemi-kalier. Subventioner är ett omstritt sätt att styra utvecklingen, men inom EU finns an-dra sätt än subventioner för att uppmuntra

bioekonomi, till exempel bindande målsätt-ningar om att öka andelen förnybar energi.

– För att naturresurserna ska räcka krävs en fungerande helhet. Bränslen, material och kemikalier måste produceras hållbart. Det är viktigt att vi lyckas föra samman materialströmmar med olika expertiser och aktörer. Soloåkare kommer inte att lyckas i bioekonomin, säger Maija Pohjakallio. •

TEXT: JOHAN SVENLIN

FOTO

: MAJ

-LEN

RO

OS


Alla moderna skördare är konstruerade för att ge föraren möjlighet att arbeta ef-fektivt även i mörker. I Österbotten är da-gen kortast vid månadsskiftet december–januari och då är det ljust drygt sex tim-mar.

– Att gallra i mörker betyder sänkt produk-tivitet, säger Tomas Holm i Nykarleby. Han har två drivningskedjor, det vill säga att han har två skördare och två skogstraktorer i ar-bete.

– Produktiviteten sjunker med minst tio procent. Föraren blir snabbare trött när han måste spänna sig och är därmed inte lika alert som när han jobbar i dagsljus. Snö i trädkronorna har däremot ingen större in-verkan på produktiviteten.

TJUGO STRÅLKASTARE Vid arbete i mörker med artificiellt ljus minskar den belysta delen av trädstammen och kontrasten mellan ljus och skuggsida blir stor. LED-belysning med ljusstarka lam-por på skördaren och skogstraktorn förbätt-rar arbetsljuset. Vid mörkerkörning inver-kar typ av strålkastare och deras placering.

– Arbetsbelysningen är bra på dagens skördare. Jag har Ponssemaskiner och en skördare har cirka tjugo strålkastare. De

Mörkret gnager på resultatetfinns nertill på basmaskinen, på hyttens tak och på kranen. De finns helt enkelt där de behövs. Men belysning blir det aldrig för mycket av för den som ska jobba i mörker ett helt arbetsskifte, säger Holm.

Möjligheten att kunna överblicka bestån-det blir sämre i mörker. Det här påverkar gallringsresultat. Det är svårare att se kro-nan ordentligt från förarplatsen.

– I en tallskog som gallras ser föraren un-gefär trettio meter in i beståndet när det är snö på marken.

I en tät granskog är sikten ofta bara drygt fem meter. Ytterom den sektorn är det kol-svart.

– Därför är förröjningen otroligt viktig i gallringsskogar för att slutresultatet ska bli bra, poängterar Holm.

Vid gallring i mörker i ett bestånd som inte är förröjt sjunker produktiviteten med minst tjugo procent.

NYA LAMPOR – DUBBELT BÄTTRE SIKTTomas Holm berättar att xenon- och led-lamporna har förbättrat arbetsförhållande-na otroligt mycket.

– Ingen som jobbar i mörker vill ha de gamla lamporna tillbaka. Ljuset från xenon- och ledlamporna är dubbelt bättre. En lam-pa av den nya typen motsvarar två gamla.

Skenet från de nya lamporna är också bätt-re, det är mycket skarpare.

Prismässigt är xenon- och ledlamporna flera gånger dyrare.

– De kostar omkring 200 euro. Men de-ras bränntid är så mycket längre. Numera behöver man sällan byta brännare i lam-porna, när man tidigare fick byta brännare två gånger per år.

KÖLDGRÄNSI mörkret är det också svårt att se rår och stämplingspostens gränser.

– Det är otroligt viktigt att alla gränser är ordentligt markerade i terrängen. Fiberban-den ska synas. Numera finns det fiberband med reflex och de börjar användas allt me-ra, säger Holm och påpekar att fiberban-den ska knytas runt trädstammar och in-te runt kvistar.

– När det samlas snö i träden blir fiber-band som är knutna runt kvistarna inne i snön.

Vad betyder vintern med snö och kyla för en skogsmaskinföretagare?

– Jag har satt köldgränsen vid -25 gra-der. När det är kallare än så står maskiner-na. Metallen blir skör.

Varje timme som en skogsmaskin står blir kostsam för maskinföretagaren.

– Snön är inget problem, så länge det in-te är skare. Föraren får utan problem ner av-verkningsaggregatet till i stort sett samma nivå som vid avverkningar på barmark, så det blir inga höga stubbar.

RESPEKTERA SÄKERHETSAVSTÅNDENHolm vill ännu upplysa Skogsbrukets läsa-re om säkerhetsavståndet vid maskinell av-verkning.

– Tumregeln är att säkerhetsavståndet för skördare är 70 meter och för skogstraktor 20 meter. Men många känner inte till vilka sä-kerhetsavstånd som gäller och det betyder att föraren hela tiden ska vara observant så att inga obehöriga kommer för nära maski-nen som är i arbete.

– Om du inte får ögonkontakt med föra-ren, kasta en kotte på vindrutan så att han noterar dig. Och kom inte i mörker till en avverkningsplats utan ficklampa eller or-dentliga reflexer på kläderna. Med ficklam-pan kan du snabbt och enkelt meddela din ankomst. •

TEXT: GERD MATTSSON-TURKUFOTO

: PO

NSS

E

En del skördare har när-mare tjugo strålkastare med xenonlampor eller ledlampor.


Det är fortfarande oklart vad som orsa-kar skogsskadorna på norra Kimitoön. Skadorna upptäcktes år 2008 och redan tidigare hade det noterats att träden inte mår bra. Skogsbruket rapporterade om skadorna redan i juni 2015.

Till sjukdomsförloppet hör att tallarna tor-kar och dör med början från toppen. Mäng-den barr minskar också märkbart. Idag har det kalavverkats närmare 20 hektar på grund av skadorna och gallringsarealerna är troligen ännu större. Skogsforskningsin-stitutet (nuvarande Naturresursinstitutet, Luke) utförde experiment för fortsatta stu-dier i somras, men den mystiska sjukdomen har också fått den pensionerade professorn i skogspatalogi Kim von Weissenberg att intressera sig för fallet.

KNIVEN VIKTIGT REDSKAP Vi befinner oss på en stämpling där det finns ett stort inslag av döda och döende tallar. Kim von Weissenberg pekar på träd han gärna skulle vilja ta sig en närmare titt på och maskinentreprenören Anders Nord-ell uppfyller snabbt önskemålen genom att fälla träden.

Det dröjer inte länge förrän inte bara von Weissenberg, utan också Nordell och undertecknad med stort intresse undersö-ker toppar och grenar av de träd som tyd-ligt visar sjukdomstecken. Nordell är ock-så skogsägare, med skog som är skadedrab-bad. Han har redan i många år följt med sjukdomsförloppet och är orolig.

– Vissa gallrade bestånd ser inte bra ut och då har jag redan tagit bort de sämsta träden. Vi kan bara hoppas på att träden repar sig.

Det blir snabbt klart att en skogspatolog

Tallsjukdomen på Kimitoön ännu oidentifierad

har stor nytta av en slidkniv. Med den ska-lar von Weissenberg av barken från kvistar för att leta efter eventuella puppor och larv-gångar av insekter. Kniven används också som måttstock vid fotografering av even-tuella fynd.

SMÅ, GULA FRUKTKROPPARDet finns många tecken på ohälsa på de sju-ka träden. På stammarna finns större fläck-ar på över tjugo centimeter i längd som är riktigt mörka och även liknande ljusare fläckar återfinns på träden. Svampangrepp tar sig uttryck på det här sättet.

Nordell har också noterat att det finns ett slags slem på stammarna, som von Weis-senberg vet berätta att är så kallade krös-svampar. Dessa svampar är så gott som osynliga vid torrt väder, men vid fuktig vä-derlek sväller de. Krössvamparna är ofarli-ga för trädet.

Riktigt intressant blir det då von Weis-senberg hittar fruktkroppar. De små svam-parna har samma färg som falska kantarel-ler och är några millimeter stora. Fruktkrop-parna återfinns på alla fyra träd som von Weissenberg tittar närmare på.

– Fuktigheten är nu den rätta för att fruktkropparna ska blomma ut, förklarar professorn.

Detta betyder att svampen i värsta fall sprider sig många gånger per år och till och med i slutet på november kan sporerna va-ra i luften.

Fruktkropparna är antagligen av släktet Lachnellula. Släktet har över 30 arter och för att få reda på vilken art det rör sig om måste mikroskopiska studier av sporer och sporsäckar göras. En artbestämning skul-le göra det lättare för fortsatta studier och ge information om huruvida arten är sa-

profyt eller patogen. En saprofyt svamp le-ver på redan döda växtdelar, medan en pa-togen svamp orsakar ett sjukdomstillstånd hos trädet.

– Jag kan inte ta ställning till om den här arten är en orsak eller ens en delorsak till skogsskadorna, men den finns på området, säger von Weissenberg.

VIKTIGT MED GOD SKOGSHYGIENKim von Wessenberg har varit pensionerad i tio år, men intresset för skogsskador är fortfarande stort.

– Jag tycker att det är intressant när det uppdagas sådana här spännande fall, även om det förstås är ledsamt för skogs-ägaren.

Han berättar att det sällan förekommer fall där orsaken bakom skogsskadorna förblir oi-dentifierad. I de flesta fall hittas skadegöraren efter några år. Ett allmänt råd till skogsägarna är att bedriva en god skogshygien, för att fö-rebygga uppkomsten av sjukdomar.

Kim von Weissenberg vill på inget sätt konkurrera med den forskning som Luke utför.

– Det här gör jag helt och hållet av eget intresse, och jag delger mina gamla kolleger på Helsingfors universitet och Lukes forska-re mina iakttagelser.

Luke fortsätter sin forskning om skadeor-saken. Även Evira har tagit prover och kom-mer att fortsätta jobba för att reda ut orsa-ken till skadorna. Forskare Antti Pouttu på Luke önskar få en heltäckande bild av ska-dornas utbredning.

– Skadorna kan anmälas till skogsvårds-föreningen, Skogscentralen eller direkt till Luke. •

TEXT OCH FOTO: SIV KARLSSON

Fruktkroppar, som troligen är av släktet Lachnellula. Svamparna hittades på sju-ka tallar.


Aktiva motorsågsanvändare bör inte lämna servicen därhän. Om nödvändigt underhåll av sågen inte görs kontinuerligt ökar risken för att maskinen slits snabbare och den kan till och med kan gå sönder.

– Det är oerhört viktigt att sköta grundun-derhållet av motorsågen och användaren kan göra en hel del på egen hand. De fles-ta inbitna motorsågsanvändare är medvet-na om det här, men det finns så klart ock-så många som missköter servicen och det minskar livslängden på motorsågen betyd-ligt, säger Simon Nygård, försäljare på Ko-ne Nygård Maskin i Vasa.

Ett av de viktigaste momenten gällan-de grundservicen av motorsågen är att den

Motorsågen kräver underhållFör att motorsågen ska fungera optimalt är det mycket viktigt att den underhålls regelbundet. En motorsågsanvända-re kan själv utföra en hel del standardåtgärder. Simon Nygård på Kone Nygård Maskin i Vasa ger de bästa tipsen.

Simon Nygård, försäljare vid Kone Nygård Maskin i Vasa understryker vikten av att sköta underhållet av en motorsåg. Vidtas nödvändiga åtgärder minskar risken för motorhaverier och sågens livslängd för-längs.


hålls ren och putsas. Att luftintaget rensas kontinuerligt är mycket viktigt för att mo-torn inte ska överhettas.

– Många har en luftkompressor hemma. Med den kan man blåsa bort smuts så att motorrummet hålls rent. Det är mycket vik-tigt att det kommer in tillräckligt med kall luft, det kyler motorn som därigenom hela tiden kan gå på toppvarv och fungera opti-malt. Om motorrummet och luftfiltret är re-na hålls bränsleförbrukningen också på en låg nivå, förklarar Nygård.

Han öppnar locket på en motorsåg och demonstrerar.

– Det är inte alls svårt. Nya modeller har inte ens skruvar utan öppnas med snabb-kopplingar. Men man behöver inte skruva sönder hela sågen utan ibland räcker det med att startkåpan avlägsnas och rensas på smuts, säger han, och avlägsnar startkåpan i ett huj.

KAN VÄRMESKÄRAEnligt Nygård finns det många olika teck-en på att motorrummet är i behov av en rensning.

– Typiska tecken är att motorsågen in-te startar och att den inte tål varv när man trycker på gasen. Då är sågen troligen full med smuts och då finns det också en risk för att den kan värmeskära.

En annan viktig åtgärd som bör vidtas är att kontrollera att luftfiltret är rent. Luftfil-tret är oftast placerat i den bakre delen av motorsågen och kan snabbt avlägsnas.

– Många modeller har i dag filter av ny-lon istället för av papper. De förstnämnda kan tvättas medan pappersfiltren sväller om de blir fuktiga. Men det är viktigt att kon-tinuerligt kontrollera luftfiltret så att det är rent.

Den kanske viktigaste grundservicen som bör utföras är att se till att skärutrust-ningen är i skick. Att sågtänderna är vässa-de på rätt sätt är en förutsättning för att ar-betet i skogen ska vara effektivt.

– Enklast är det att ha med sig flera väs-sade kedjor om man arbetar flera timmar i skogen. Det brukar jag ha. Det är en ut-maning att vässa rätt ute i skogen, men det finns bra verktyg som gör att man relativt enkelt kan utföra vässningen på rätt sätt också där.

Simon Nygård plockar fram en så kall-lad filmall som kan användas både för att få rätt vinkel på sågtanden och för att spån-ryttarna ska få rätt höjd. Han fäster mallen på kedjan och börjar fila.

– Man ska aldrig dra en fil utan skjuta den fram. Det är mycket viktigt att man,

när man vässar sågtänderna, också tar ner spånföraren, vilket görs med en flatfil. Så-dana här verktyg rekommenderar jag att varje skogsägare har med sig.

Vanliga fel som motorsågsanvändare gör, förutom att inte sköta grundservicen och ha en vass kedja, är att bränslet blandas för starkt.

– Vanligen rekommenderas en tvåtakts-olja med bra kvalitet och en blandning på 2 procent, men det finns en del som använder sig av en blandning på tre procent. Används en för stark blandning av bensinen kan så-gen sota igen, samtidigt som risken för att motorn kan skära ökar.

ANVÄND INTE GAMMALT BRÄNSLEGammal bensin bör man undvika.

– Det är vanligt att man köper en stor mängd 98-oktanig bensin till vintern och så blir det flera liter över till följande sä-song. Många glömmer bort att lagringsti-den för 98-oktanig bensin bara är sex må-nader och sedan försvinner styrkan, vilket

gör att sågen inte får ett tillräckligt förbrän-ningsvärde.

Simon Nygård rekommenderar också att aktiva användare av motorsåg använder al-kylatbensin som är hälsosammare.

– Alkylatbensin innehåller inget bensen och är därmed behagligare att jobba med eftersom ångorna är mildare. Den här ty-pen av bensin är också skonsammare mot motorn.

Användaren kan sköta grundservicen själv, men om motorsågen är i aktiv an-vändning lönar det sig också att lämna in den på service med jämna mellanrum och byta ut slitagedelar.

– Vi debiterar 40–50 euro för en kon-ditionsgranskning. Då kollar vi att allt är skick, byter tändstift, bränsle- och luftfilter och kontrollerar samtidigt om till exempel drivdrevet måste bytas. Utöver det lönar det sig också att byta kopplingsfjäder och andra slitagedelar om det behövs. •

TEXT OCH FOTO: CHRISTOFFER THOMASFOLK

En viktig men lätt åtgärd är att avlägsna smuts från startkåpan. Startkåpan kan enkelt avlägsnas och sedan putsas till exempel med en luftkompressor.

En filmall är bra att ha om motorsågskedjan måste vässas i skogen. Mallen gör att man får rätt vinkel på sågtanden och har också en mall för att spånryttarna ska få rätt höjd. Det är viktigt att inte dra en fil utan att alltid skjuta den framåt.


I Viimsi knappt 20 minuter norr om Tallinn, längs med kusten, tar Matti Vattula emot mig i sin nybyggda villa. Det här är ett om-råde dit de framgångsrika har flyttat under de senaste åren, gamla fiskebyar som lång-samt förvandlas till mysiga, smålantliga vil-laförorter.

– Huset är ett par år gammalt, men tom-ten har vi haft längre än det, säger Vattula anspråkslöst.

Genom det stora fönstret i vardagsrum-met ser vi hur trädkronorna böjer sig för vinden. Mellan grannens tomt och vägen skymtar det stormiga havet.

Vattula kom första gången till Estland år 2000. Då hade han redan ägt skog hemma i Kristinestad i åtta år. Under 1990-talet ha-de han också utbildat sig till forstmästare.

Men det var svårt att få jobb som forst-mästare i Finland på den tiden. Drömmen om att få anställning på ett skogsbolag och vid sidan om ta hand om egna skogar kän-des avlägsen.

– En traktorförare som jag träffade i sam-band med ett skogsjobb berättade att han hade varit i Estland och tittat på skogar. Det där blev och spöka i mitt sinne. Att kö-pa mer skog i Finland kändes meningslöst just då.

Vattula ägde då 260 hektar skog.

SNABBT BESLUTDagen efter midsommaren år 2000 satte han sig på sin motorcykel och åkte över till Est-land. Väl där insåg han att det var en köpa-rens marknad. De ester som ägde skog ville sälja och väldigt få hade resurser att köpa.

– De varnade mig för maffian, men jag köpte skog, säger Vattula lugnt.

Det visade sig vara en så bra affär att han flyttade till Tallinn redan året efter.

Vattula fortsatte köpa skog. Samtidigt pendlade han i fem år till Kristinestad för att också ta hand om sina finska skogar.

Till slut beslutade han sig för att sälja bå-de skogarna och huset i Finland. Pendlan-

Finländsk skogsbrukarelever gott i EstlandFör snart 15 år sedan köpte Matti Vattula skog i Estland – det gick så bra att han helt har lämnat Finland.

– Om du vad du gör, erbjuder Estland stora möjligheter. Förstår du dig inte på skogsarbete blir du utnyttjad och lurad.

det hade börjat kännas som en börda. Vid det laget hade han 220 hektar estniska sko-gar och ett par hyreslägenheter i Tallinn. Det kändes som ett logiskt beslut.

Idag har Vattula sålt knappt hundra hek-tar av den skogen och lever mer på de sex hyreslägenheter han har.

– Jag kan inte låta bli att säga att det finns en till anledning till att jag trivdes här redan från början. Damerna ser väldigt bra ut, småler han.

Det tog bara ett år för Vattula att träffa sin fru Helje. Deras son Mattias är idag åt-ta år gammal.

Jag frågar Matti om det har varit lätt att tjäna pengar på skogen i Estland.

– I början var det så, erkänner han. Man kunde köpa en skog som genast gick att av-verka.

Det betydde att det redan samma år gick att ta ut vinst från skogen, vinster som han sedan använde för att köpa mer skog.

SKOGSKUNSKAPEN EN TRUMFMen det är viktigt att komma ihåg att Vat-tula åkte till Estland med lång erfarenhet av skogsbruk och en forstmästarutbildning i fickan. Han förstod redan från början vad som skiljer en god skog från en dålig. Dess-utom har han alltid gjort nästan allt skogs-arbete själv, förutom större avverkningar.

– Skillnaderna mellan hur skogshan-deln fungerar i Finland och Estland är gan-ska små och dem lär man sig snabbt. Den största skillnaden är i affärskulturen. I Fin-land kommer man överens om priset för till exempel att frakta timmer från skogen till vägkanten, man skakar hand och det är det.

I Estland är det inte det. Där är utgångs-punkten att arbete utförs utan större an-strängning. Den som vill köpa ett väl ut-fört arbete måste betala mer under arbe-tets gång.

Det är ett problem som finländare inom alla branscher har i Estland.

– Motparten börjar genast kräva extra be-talt för sådant som egentligen ingår. De kan säga att om de verkligen tar allt timmer ur skogen så är det så väl utfört arbete att det kostar lite mer, säger Vattula.

Många finländska affärsmän i Estland vittnar ändå om att den här affärskulturen håller på att förändras och att allt fler estnis-ka företag inser att en liten framtjatad vinst på kort sikt blir dyr på längre sikt.

– Ett annat stort problem är att många es-ter tar emot uppdrag som de aldrig utför. I stället slutar de att svara i telefon och på e-post, säger Vattula.

Den estniska affärskulturen leder till låg produktivitet. Enligt Vattula utför en estnisk skogsföretagare med en kombinationsma-skin samma arbete på en månad som en finsk kollega klarar av på bara en vecka.

Nyckeln till framgång är att hitta pålitli-ga personer och företag att jobba med och sedan hålla fast vid dem.

– Kan du inte skogsterminologin har motparten ett övertag.

I Estland är den post-sovjetiska macho-kulturen fortfarande stark och begreppet win-win har inte slagit rot.

BÖRDIGA MARKERMatti Vattula har all sin skog i sydöstra Est-land. Skogsmarken där är bördig och fin och träden växer både snabbare och högre än i Finland.

– Jag sköter bestånden och nyplantering-arna själv. Jag ser bra hur allt växer. Igår fick jag dessutom höra att Estlands högsta gran är 48,7 meter hög. Den högsta tallen 46,3 meter.

Enligt Vattula är skogarna i Harjumaa, landskapet runt Tallinn, däremot sämre lämpade för skogsbruk än skogarna i till ex-empel Östra Nyland.

De enda tjänster Vattula alltid köper är för de stora avverkningarna. Det betyder att han de flesta år kommer undan utan utom-stående hjälp.

– Största delen av gallringen gör jag ock-så och sådant som har med skogsskötseln att göra.

Vattula varnar finländska nybörjare för att köpa skog i Estland. Då är det bättre att


köpa skog i Finland, trots att det är dyrare att komma igång. Bland att säger han att by-råkratin är värre i Estland.

– Det kan vara mycket svårt att ändra på till exempel redan fastslagna skogsbruks-planer, eftersom tjänstemännen är väldigt stela.

Trots alla bekymmer och utmaningar har Matti Vattula aldrig ångrat att han flyttade till Estland. Som så många finländare bosat-ta här tycker han att det stabila Finland är tråkigt jämfört med Estland, som fortfaran-de utvecklas snabbt.

Vi tittar ut genom de stora fönstren som vänder sig mot havet.

– Inte är mina inkomster från skogen hö-ga om man jämför med vad en vanlig fin-ländare tjänar, men jämfört med de lokala lönerna här klarar jag mig riktigt bra.

På soffan myser katten Jalo. •

TEXT OCH FOTO: GUSTAF ANTELL

– Utländskt ägande av skog kan ibland vara emotionellt svårt att acceptera för många ester, men många av de finländare som har skog i Estland sköter den bra. De har blivit en tillgång för oss, säger Jaanus Aun på Erametsakeskus, en stats-ägd stiftelse som hjälper privata skogsägare med råd och stöd.

Ingen statistik om finländarnaDe finns inga uppgifter om hur många finländare som har skog i Estland. Enligt offentlig statistik är en av sjuttio av Estlands nästan 100 000 skogsägare utlän-ning.

Fördel:Enligt Aun är den största fördelen med att köpa skog i Estland skattesystemet. Ett företag betalar ingen skatt på återinvesterade vinster. Det betyder att vinsten kan användas skattefritt till att köpa mer skog.

Nackdel:– Den största risken är otydliga naturskyddslagar. Om en skog ligger i eller nära ett skyddat område kan det plötsligt bli förbjudet att bruka den.

GA

Matti Vattula äger skog på bördig mark i sydöstra Estland.

FINSKA ÄGARE EN TILLGÅNG


Hela den finländska skogsindustrin tving-ades ner på knä när finanskrisen slog till 2008. I stort sett alla företag – stora som små – var tvungna att tänka om, rationali-sera och försöka hålla ut i väntan på att den negativa trenden skulle vända.

Skogsmaskinstillverkaren Logset i Kvev-lax var inget undantag.

– Företaget har många tunga år bakom sig och påverkades mycket hårt av finans-krisen. Men trots att tiderna har varit tuf-fa har det hela tiden funnits en vilja att gå framåt, säger vd Tapio Ingervo.

Viljan att blicka framåt har burit frukt. Efter att försäljningen minskade kraftigt har den nu återhämtat sig och ligger på cirka 100 skogsmaskiner per år.

– Jag vill inte gå in på några egentli-ga siffror men vi kommer att göra ett än-nu bättre resultat i år jämfört med i fjol. Så riktningen är den rätta.

Utgående från orderboken ser den positi-va trenden ut att fortsätta.

Nu skördar Logset framgångI likhet med många andra företag drabbades österbottniska företaget Logset hårt av finanskrisen. Men efter några svåra år är skogsmaskinstillverkaren på väg tillbaka och har förbättrat sitt resultat för varje år. Hemligheten är en kompetent personal och produkter av hög kvalitet.

– Vi siktar på att öka produktionen med cirka 20 procent i år. Det kan vi klara med nuvarande personal och kapacitet, och vi behöver inte heller investera i vår produk-tionsanläggning. Den är tillräckligt stor för att vi ska kunna höja kapaciteten.

KAN BÖRSINTRODUCERASDe bättre tiderna har gjort att ägarna och styrelsen planerar att introducera Logset på börsen inom 2–3 år. Ingervo anser att den strategin är värd att satsa på.

– Om planerna på att ta steget in på bör-sen genomförs, skulle vi få in betydligt mer kapital. Det skulle fungera som en injek-tionsspruta och innebära att vi kan utöka verksamheten ytterligare. Men jag vill be-tona att det handlar om preliminära planer.

Vilka är förklaringarna till att Logset, som stod på konkursens brant för någ-ra år sedan, lyckades vända den nega-tiva trenden? Ingervo lyfter gärna fram personalen.

– Vår personal är mycket kompetent och består av både yngre och äldre medarbeta-re som har varit med om dåliga tider förr. Trots att utmaningarna har varit många har personalen vetat att det kommer att vända till det bättre och det har inneburit att det funnits en drivkraft och vilja att arbeta hårt.

Företaget är litet men internationellt.– Det talas fyra olika språk inom organi-

sationen och vi betjänar kunder på sju oli-ka språk, vilket är en styrka. Jag tycker mig se att det finns ett entreprenörstänk här i Österbotten och jag tror också att det fak-tum att området är tvåspråkigt bidrar till att det går bra för Logset. Det finns en positiv kultur här.

Ingervo tog över som verkställande di-rektör så sent som i somras. Han har lång erfarenhet av branschen och har bland an-nat arbetat som vd för Ponsse i Frankrike och senast som marknadsförings- och för-säljningsdirektör på Kesla i Joensuu.

– Jag kände till Logset och produkterna och hade en mycket positiv bild av bolaget. Jag är van att flytta efter fjorton år i Frank-rike så därför var steget från Joensuu till Va-sa inte stort.

HAR HITTAT NYA MARKNADEREn annan anledning till att det går bra för Logset är att bolaget har hittat nya mark-nader och lyckats ersätta dem som börjat gå sämre. Marknaden i Ryssland är ett ex-empel.

– Ryssland har alltid varit en viktig mark-nad för oss, men dess betydelse har mins-kat efter finanskrisen. I stället har vi lyckats hitta nya marknader och det är alltid viktigt för ett företag. Trots att läget är utmanande i Ryssland arbetar vi fortfarande hårt för att öka försäljningen där.

Hela 80 procent av Logsets försäljning går på export. Frankrike är det viktigaste exportlandet där bolaget är marknadsleda-re för skotare.

– Frankrike är vår viktigaste marknad men vi exporterar också många maskiner till andra delar av Europa, tillägger Ingervo.

I Logsets produktsortiment ingår sju oli-ka skotare, sex skördare och åtta skördar-aggregat.

Enligt Ingervo har det aldrig funnits

Åttio procent av skogsmaskinerna, som Logset tillverkar, exporteras. I Frankrike är före-taget marknadsledare för skotare. Här är det en mindre modell som snart ska skeppas ut i världen.


några planer på att banta produktutbudet och specialisera sig på en viss typ av ma-skiner.

– För att klara oss på marknaden måste vi ha olika produkter. Det finns många oli-ka marknader som kräver olika produkter och vi skulle inte klara oss om vi inte hade ett tillräckligt stort utbud. Det räcker inte att specialisera sig på enbart ett fåtal produkter utan vi måste erbjuda allt, i likhet med våra större konkurrenter, förklarar han.

STÖRRE MASKINER EFTERFRÅGASModellerna varierar således för olika mark-nader. En del länder efterfrågar maskiner i mellanstorlek medan andra vill ha de sto-ra maskinerna.

– Trenden är att kunderna vill ha stör-re maskiner. Vår minsta skotare med last-kapacitet på tio ton säljer inte längre lika bra som förr utan i stället är det våra stör-re modeller, och till och med de största, det vill säga de med lastkapacitet på upp till

Nu går det bättre för skogsmaskinstillverkaren Logset i Kvevlax. Resultatet har förbättrats flera år i rad och framtiden ser, enligt vd Tapio Ingervo, just nu ljus ut.

20 ton som efterfrågas mest. Det är tydligt att vi går mot större maskiner och det sam-ma gäller för skördare. Det är effektivare för skogsbolagen att ha större maskiner, an-ser Ingervo.

Kraven på större bärighet har också ökat, och det har ökat efterfrågan på fler hjul.

– Det blir vanligare att kunderna vill ha maskinerna utrustade med åtta hjul i stäl-let för sex. Det ökar bärigheten och förbätt-rar komforten.

Logset är en liten aktör i jämförelse med till exempel Ponsse eller John Deere. Orsa-kerna till att företaget i Kvevlax klarar sig i konkurrensen är flera, enligt Ingervo.

– Vi är ett relativt litet företag i jämfö-relse med de stora aktörerna. Det gör att vi är flexibla och kan tillgodose kundernas behov. Våra maskiner tillverkas huvudsak-ligen av inhemska komponenter av bästa kvalitet. Det gör att våra maskiner är håll-bara och har en lång livslängd. Vi har ock-så utvecklat servicen, ”after sales”, så att

våra kunder snabbt får hjälp om det krävs reparationer.

TROR PÅ FRAMTIDENTapio Ingervo ser ljust på skogsbranschens framtid. Den traditionella cellulosaindustrin kommer att öka kapaciteten i framtiden och investeringar i miljardklassen görs som bäst. Men det sker också innovationer som ökar behovet av skogsmaskiner i framtiden.

– Textilindustrin har riktat blickarna mot skogen och här kommer det att ske stora förändringar i framtiden. Finland hänger bra med när det gäller att förädla cellulo-sa för textilindustrin. Det sker också myck-et inom biobränsle-, förpacknings-, kemi-, livsmedels- och läkemedelsindustrin där trä har blivit en viktig råvara. Därför är jag övertygad om att skogsindustrin kan vara Finlands gröna guld också i framtiden. •

TEXT OCH FOTO: CHRISTOFFER THOMASFOLK


Skattedeklarationsblanketterna för skogs-bruk har sänts till skogsägarna per post. I år fanns ingen blankett för momsredovisning-en med i kuvertet, det vill säga att blanket-ten för periodskattedeklarationen saknas. Skatteförvaltningen vill att alla ska redo-visa momsen elektroniskt, men det går att ladda ner blanketten för periodskattedekla-rationen på skatteförvaltningens webbplats skatt.fi och fylla i den enligt samma system som tidigare år.

SKOGSVÅRDSAVGIFTEN AVDRAGSGILLDen som inte har något att deklarera behö-ver inte returnera någon deklarationsblan-kett. De allra flesta skogsägare har dock be-talt skogsvårdsavgift och den är avdragsgill. Ifall utgifterna är högre än inkomsterna el-ler om inkomster från skogsbruket saknas helt, blir skogsbrukets resultat negativt.

Skattemyndigheterna drar automatiskt av det negativa resultatet i första hand från övriga kapitalinkomster som till exempel hyresintäkter. Om du inte har sådana eller om de inte räcker till, träder systemet med underskottsgottgörelse i kraft. Det innebär att trettio procent av det negativa resulta-tet på kapitalinkomstsidan får dras av från den skatt som fastställs på förvärvsinkoms-terna som till exempel löneinkomster eller pensioner.

GLÖM INTE RESORNABörja deklarationen med att samla alla ve-rifikat som har anknytning till skogsbruket och numrera dem i löpande ordning. Kon-trollera att du har alla skogsbruksrelatera-de resor med egen bil antecknade i din kör-dagbok.

Exempel på resor som är avdragsgilla:– arbete i egen skog; gräsröjning, plant- skogsröjning, avverkning, utmärkning av rår– kontroll av eventuella drivningsskador efter avverkning– kontroll av snö- och vindskador – kurser, mässor med skogsanknytning och skogsdagar– köp av reservdelar till motorsåg, röjsåg och andra skogsredskap

Inför årets skogsdeklarationDet är deklarationsdags igen. Här kommer några nyttiga tips för dej som är skogsägare.

– planering av virkesförsäljning: träff med skogsfackman, virkesköpare– planering av skogsvårdsarbeten: träff med skogsfackman, skogsarbetare– skriva under virkesförsäljningskontrakt– vår- och höstkontroll av plantskogar och såddytor

Du kan göra avdrag för dagtraktamen-ten för resor, men inte för resor till den eg-na skogsparcellen. För besök på skogsmäs-sor och deltagande i kurser kan du betala dagtraktamente åt dig själv och göra mot-svarande avdrag. Då ska du i bokförings-anteckningarna ange när resan började och när den slutade.

Skogsägare rör sig vanligtvis med egen bil. Avdraget är 0,25 euro/km. Om du fär-das med allmänna fortskaffningsmedel av-drar du de verkliga kostnaderna.

Bifoga inga verifikat eller förklaringar till skattedeklarationen, men spara dem. Skat-teförvaltningen kan begära tilläggsutred-ningar.

HÅLL KOLL PÅ SKATTEFRIA INKOMSTERFörsäkringsersättningar, ersättningar för älgskador och Kemera-stöden är skatteplik-tig inkomst. Även ersättningar för tidsbund-

na miljöstödsstödsavtal som ingåtts med skogscentralen är skattepliktiga.

Inkomster från försäljning av kåda, gran-skott eller bark för tillverkning av barkmjöl är däremot skattefria liksom inkomster från bär-, svamp- och kottplockning.

Om ersättningen har fåtts som lön är den skattepliktig. Ersättningar för tidsbegränsad fridlysning av ett område enligt naturvårds-lagen, inrättande av privat skyddsområde, försäljning av område till staten eller by-te av område mot statens mark är skatte-fri inkomst.

UTGIFTSRESERVERINGAR LÖNAR SIGMed en utgifts- och skadereservering kan inkomster och skadeersättningar som du fått under skatteåret flyttas framåt för att täcka utgifter som uppstår under komman-de år.

Om du i fjol hade stora inkomster från virkesförsäljningar, lönar det sig att göra en utgiftsreservering och på det sättet mins-ka restskatten. Den skatteinnehållning som virkesköparen får är sällan så stor att den skulle täcka den skatt som ska betalas för inkomsterna från försäljning av virke, vilket innebär att du ska betala tilläggsskatt om du inte har andra betydande avdrag för kapital-

FOTO

: OY

BRAN

DT

AB


inkomster eller får skatteåterbäring från be-skattning av förvärvsinkomster.

Du kan göra en skadereservering från en försäkringsersättning om du följande år får förnyelsekostnader som följd av skadan. Skadereserveringen får vara högst lika stor som förnyelsekostnaderna.

Om inkomsterna från skogsbruket är be-tydande kan du göra ett avdrag på 205 euro för arbetsrum.

AVDRAG FÖR TERRÄNGHJULINGOm du i skogsbruket använder din terräng-hjuling, som du anskaffat för privatbruk, kan kostnaderna för den avdras till den del den använts i skogsbruk. Kostnaderna kan i brist på annan utredning uppskattas till cir-ka 14 euro per användningstimme.

Om du använder terränghjuling i skogs-bruksarbeten ska du bland anteckningarna ha en pålitlig utredning om användnings-timmarna och ändamålet. Skatteförvalt-ningen kan vid behov begära anteckning-arna till påseende.

Terränghjulingen räknas till skogsbruks-inventarierna endast i undantagsfall. Då förutsätts att den huvudsakligen och kon-tinuerligt används i skogsbruket. En dylik situation uppstår i skogsbruket närmast då skogsägaren regelbundet varje år själv ut-för omfattande leveransavverkningar, ener-givedsavverkningar och skogsvårdsarbeten där terränghjulingen används. Terränghju-lingen måste också vara av sådan typ och storlek att den lämpar sig för användnings-ändamålet. Dessutom ska som tilläggsut-rustning finnas t.ex. släpvagn, lastare eller

annan utrustning som behövs i arbetet. I dessa fall ska man också ha en utred-

ning om användningstimmarna och privat-användningens andel av kostnader och av-skrivningar ska inkomstföras årligen.

LEVERANSARBETE OCH SKATTEFRIHETNär du som skogsägare själv avverkar och kör ut virket från din egen skog, kallas ar-betet beskattningsmässigt för leveransarbe-te. Värdet av leveransarbetet är ersättning för arbete och är ur beskattningssynvinkel förvärvsinkomst för den som utför arbetet.

Det avdras från inkomsten från försälj-ning av leveransvirke och därmed minskar den beskattningsbara inkomsten.

Värdet på leveransarbetet måste du själv räkna ut. Det är inte skillnaden mellan le-veranspris och rotpris utan uträknas enligt skattförvaltningens direktiv. Värdet av leve-ransarbetet är skattefritt upp till 125 kubik-meter. När den mängden överskrids beskat-tas endast den överstigande delen.

Skattefriheten gäller per brukningsenhet. Om du äger skog i skilda kommuner så

bildar de vanligvis skilda brukningsenhe-ter. Du kan upparbeta 125 kubikmeter skat-tefritt på varje brukningsenhet.

Förutom du själv kan också din maka el-ler hemmaboende barn som före skatteår-et fyllt fjorton år utföra det skattefria lever-nasarbetet eller en del av det på bruknings-enheten.

Skogar i samma kommun hör vanligen till samma brukningsenhet. •

TEXT: GERD MATTSSON-TURKU

AVDRAGSGILLA ÅRSUTGIFTER

Alla utgifter för skogsbruket är av-dragsgilla, som till exempel: • bekämpningsmedel• bokföring• bränslen, oljor, smörjmedel• byggmaterial till skogsbruket• dator, printer, färgpatroner, papper• deklaration• dikesrensning• el• fastighetsskatt för skogsbrukets byggnader • frimärken• frö• försäkringspremier• grusning, sladdning av vägar• gräsröjning• gödselmedel• gödselspridning• handskar för avverkning, röjning, plantering• inträdesbiljetter till skogsmässor• kopiering• kostnader för virkesaffär• kursavgifter• markberedning• plantering• planteringsredskap• plantor• plantskydd• reservdelar• ryggspruta• röjkniv• röjning• röjsåg• skatteutredningar• skogsbruksplan• skogsvårdsavgift• skyddskläder• skyddsutrustning• stamkvistning• stubbehandling• stämpling• sådd• säljfrämjande avgift till Finlands Skogsstiftelse• telefon och samtalsavgifter• tidningar och böcker med skoglig anknytning• utmärkning av rår

FOTO

: HU

SQVA

RNA


Redan som liten pojke hade Mårten Nur-mio klart för sig att han skulle bli skogs-fackman och jägare. Förebilden fanns i hans far Leif Nurmio. Med tiden har skogsinne-havet vuxit till sig.

– Jag ser köp av skogsfastigheter som en investering, men i botten ligger också ett stort intresse.

Han är utbildad skogsbruksingenjör, och har bakom sig en lång en karriär vid Skogs-centralen, där han skötte myndighetsären-den i 23 år. Idag har han ett företag med namnet Nurmio Consulting Ab. Företaget gör skogsvärderingar, köper och säljer en-ergived, förmedlar skogsvårdstjänster och ger råd.

– Mats Uggeldahl från Dalsbruk röjer åt mig sedan några år tillbaka. Jag gör Keme-ra-ansökningar och bandar upp figurerna där det behövs.

ALL SKOGSVÅRD ÄR EN LÅNGSIKTIG INVESTERINGGenom att göra skötselarbetena i rätt tid garanteras en jämn tillväxt. I plantstadiet finns det ingen möjlighet att skjuta upp ar-betena. Gräsbekämpningen måste utföras året efter plantering, medan slyröjningen ska göras i tid, fem till sex år efter förny-elseåtgärderna. Plantskogsröjningen ger li-te mer valmöjlighet, då den bör utföras in-om några år.

– Vid avverkning av energived har man redan tre till fyra år på sig, så här fortsätter

Idérik fackman, skogsägare och konsultMårten Nurmio har alltid haft ett stort intresse för skogsbruk och skogsvård. På hans drygt 900 hektar skogsmark finns det utrymme för experiment, trots att det mesta sköts enligt allmänna rekommendationer. Skogsfastigheterna är utspridda över hela Kimitoön.

tiden för åtgärderna att växa. Med en förny-elsemogen tallskog kan skogsägaren vänta på rätt pris i över tio år.

Mårten Nurmio tycker att det är varje skogsfackmans uppgift att ge råd till skogs-ägare. Varje gång han rör sig i naturen tar han sig en titt på skogen och uppmanar skogsägarna att sköta om sina bestånd. Han är ledsen över att de neutrala aktörer-na Skogscentralen och skogsvårdsförening-arna inte har tillräckligt stora personresur-ser att sätta på rådgivning.

– Vi måste bedriva en uppsökande verk-samhet för att få de passiva skogsägarna aktiverade.

EXPERIMENT I SKOGSVÅRDENSmå svackor med stort lövinslag och färdigt plantuppslag hugger Mårten Nurmio gär-na i skärm. Avverkningen är tidskrävande då det behövs tre ingrepp på tio år, men re-sultatet är oftast väldigt lyckat. Vid den för-sta, förberedande avverkningen plockas al-la större granar bort, så att små luckor upp-står.

– Skogsmaskinsföraren sätter alla kvistar i körstråket och samma väg används hela ti-den. Till sist är körstråket den enda luckan i beståndet.

I de egna skogarna har Nurmio provat på att plantera lärk och lite contortatall, men han har tvingats konstatera att de mer exo-tiska trädslagen smakar bra åt älgarna.

– Överlag har jag haft väldigt lite pro-blem med älgskador. Jag anser att älgarna hålls borta om slyröjningen är väl utförd vid rätt tidpunkt. Om älgen inte har sly att äta bryter den inte heller av tallplantor. Men det här är någonting som deltar skogsfackman-nakåren, skrattar han.

Vintrarna längs kusten har de senaste åren varit dåliga och en del av grangallring-arna har blivit uppskjutna.

– Jag är orolig för rotrötans framfart och vill inte äventyra beståndens framtid genom att på sommaren gallra områden med då-lig bärighet.

Övriga sjukdomar har Mårten Nurmios skogar hittills klarat sig undan, men han är noga med att snabbt avlägsna träd som

visar svaghetstecken. Om marken tillåter planerar han hellre tall än gran. På väldigt rötskadade figurer har han med framgång planterat björk.

GOD PLANERING KRÄVSNurmio strävar efter att avverka flera intil-liggande figurer på en gång, om det är möj-ligt. Mängden virke blir större och stämp-lingen är attraktivare på virkesmarknaden. Långsiktighet måste beaktas i planeringen. Det är viktigt att förbereda träden inför en naturlig förnyelse.

– Tio år före planerad fröträdsställning gallras beståndet för att träden ska utveckla ordentliga kronor och få förutsättningar för att bilda kottar.

Kottprognoserna följer Nurmio också med, men betonar att det är ännu viktigare att göra en bra planering. I de fall där han är det minsta lilla tveksam huruvida natur-lig förnyelse ska lyckas, väljer han plante-ring. Någon större skillnad i kvalitet mel-lan planterade och självsådda plantor har han inte märkt.

Gallringsmallarna upplever Nurmio som bra och han uppmanar överlag skogsägarna att avlägsna en tillräckligt stor mängd träd, för att beståndet ska få ordentligt med ut-rymme att växa.

Han understryker också vikten av bra skogsbilvägar.

– Vägen måste vara tillräckligt lång för att körsträckan ska bli så kort som möjligt.

Körstråken inne i skogen får skogsma-skinsföraren planera själv, men Nurmio märker ibland upp huvudkörstråket ut till lagerplatsen.

– Det är förstås jag som känner till min skog bäst och alla vinner på att allt går så smidigt som möjligt.

För att hålla reda på hela sitt skogsinne-hav har han själv gjort fältarbetet till skogs-bruksplanerna, medan Skogscentralen har stått för behandlingen av materialet.

STATLIGA UNDERSTÖD VIKTIGAI och med den nya lagstiftningen erhålls Ke-mera-stöd även för slyröjningar.

– Det är en positiv sak, eftersom den för-sta röjningen är ytterst viktig för beståndets framtid.

För statens del är det en långsiktig in-vestering, eftersom skogsindustrin är vik-tig för landet.

Mårten Nurmio njuter av att ha mycket på agendan.


Idérik fackman, skogsägare och konsult

– Det finns förstås också andra starka branscher, men virkesprodukter är och för-blir en stor del av Finlands ekonomi.

Mårten Nurmio är glad över att det nu görs investeringar inom skogsindustrin. Det nya virkesflödet innebär nya arbetsplatser och bättre efterfrågan på virke. Förädlingen av virke har också gått framåt.

– Det finns tillräckligt med växande be-stånd, skogen tar inte slut.

Nurmio har också låtit freda cirka 30 hek-tar inom METSO. Områdena är värdefulla och innehåller kärr och bergsbunden mark.

SKATTER OCH VIRKESFÖRSÄLJNINGSin skogsbokföring gör Mårten Nurmio själv. Eftersom han jobbade som skatteråd-givare vid Skogscentralen sitter han på en stor baskunskap.

– Deklarationen kräver att man hela ti-den läser på och håller sig uppdaterad.

Vid virkesförsäljningar har han ett öppet sinne och har sålt åt de flesta aktörer. Han ser ändå gärna att det är lokala entreprenö-rer som jobbar i hans skog.

– Då täcks de inte göra annat än ett gott arbete och det är länge sedan någon entre-

prenör blivit hemskickad från min skog.Maskinerna får gärna vara tillräckligt sto-

ra. De har då en tillräckligt stor räckvidd. – Men avverkningsresultatet beror inte på

maskinen utan på chaufförens skicklighet.

MÅNGA JÄRN I ELDENFörutom ett stort skogsbruk bedriver Mår-ten Nurmio också ett större jordbruk.

– Min son Jens Nurmio är också utbil-dad skogsbruksingenjör och deltar i arbetet på gården och i Nurmio Consulting.

Mycket av tiden upptogs tidigare av kommunala politiska uppdrag. Nurmio har fungerat som Dragsfjärds och Kimitoöns kommunstyrelseordförande. Dragsfjärd hör idag till Kimitoöns kommun. Idag finns det mer tid för bland annat orientering, skogs-färdighet, jakt och skidning.

– Jag har många idéer, en del blir för-verkligade, andra inte. Jag tycker om när det händer saker. Likaså njuter jag av väl-skött skog och fina vyer. Och vyer har jag mycket av, eftersom jag avverkat rätt myck-et. •

TEXT OCH FOTO: SIV KARLSSON

Tallarna har gallrats före den naturliga förnyelsen. Detta för att utveckla en fin krona, med kottproduktion som följd.

bruketSkogs

Uppvakta med en prenumeration på SkogsbruketDå du gör en gåvoprenumera-tion på 6 eller 12 månader får mottagaren en gång i måna-den glädje av din gåva. Då vi mottagit din beställning sänder vi ett presentkort inkl. kuvert.

Kontakta Margita Törnroth, tfn 09-888 6016, e-post [email protected] eller fyll i prenumerationsuppgifterna på www.skogsbruket.fi

Presentkort


ÖVERSIKT ÖVERvirkesmarknaden

Virkeshandel i stadig takt, men investeringar krävsNervositeten på marknaden gällande den ekonomiska utvecklingen har fortsatt. På aktie- och valutamarknaden har vi sett ex-ceptionellt stora variationer både uppåt och neråt. Många konjunkturinstitut har sänkt prognoserna för nästa år gällande Finlands ekonomiska utveckling.

Trots de allmänna ekonomiska svårig-heterna, utvecklades exportvolymerna av skogsindustriprodukter från Finland, med undantag för tryck- och skrivpapper, rela-tivt positivt i fjol. Om man ser till värdet av exporten, är Finlands ekonomi för närva-rande exceptionellt beroende av exportin-komsterna från skogsindustriprodukter. För-hoppningsvis kommer den positiva trenden för export av skogsindustriprodukter inte att brytas av arbetsmarknadskonflikter.

Kartong och massa har aldrig tidigare ex-porterats mer än under förra hösten. Det största problemet på trävarumarknaden är den svaga inhemska efterfrågan. Exporten av sågade trävarornas drar måttligt, särskilt

när den jämförs med lågkonjunkturen in-om byggbranschen på viktiga europeiska exportmarknader. Priserna på sågade träva-ror har dock fortfarande sjunkit, för produk-tionsvolymerna har varit större än efterfrå-gan. Fanerindustrin har meddelat om pro-duktionsbegränsningar.

Enligt Naturresursinstitutets veckostatis-tik köptes tre procent mindre virke från pri-vatskogar i fjol jämfört med år 2014. Virkes-handelns takt under förra hösten var ovan-ligt jämn i jämförelse med tidigare år. Den länge efterlängtade kylan i början av janu-ari har underlättat avverkningsförhållande-na. I sin helhet avverkades i fjol lite min-dre än under 2014, men ändå helt enligt ut-vecklingen av skogsindustrins produktion.

Enligt skogsvårdsföreningarna är utbudet av alla virkessortiment i sin helhet tillräck-ligt med tanke på efterfrågan. Det finns inga enorma skillnader i virkesmarknadsläget mellan olika regioner, men virkesinköps-behovet varierar tydligt mellan företagen. I

en del av sågverken drar exporten väl och produktionen ligger på en hög nivå. Stock-stämplingar är fortfarande de mest önsk-värda köpeobjekten. Liksom under hösten kommer virkeshandelsvolymerna också un-der de närmaste månaderna att vara gan-ska stabila.

I pappers- och massaindustrin är virkes-lagerläget klart bättre, i jämförelse med de privata sågverken, även om virkesanvänd-ningen och utnyttjandet av kapaciteten ock-så där ligger på en hög nivå. Den minska-de virkesimporten har lyckligtvis flyttat fo-kus till hemmamarknaden vad gäller efter-frågan. Flaskhalsen inom virkeshandeln får inte avgöras innan de nya investeringarna har slutförts. Lyckligtvis har de positiva ny-heterna följt på varandra på den fronten. •

TEXT: ERNO JÄRVINENFORSKNINGSCHEF FÖR MTK:S SKOGSLINJE

En skara synnerligen aktiva skogsägare utdimitterades från Yrkesakademin i Österbot-ten i mitten av december. Skogsägarna har efter två års flerformsstudier avlagt en yrkes-examen för företagare inom skogsbruk. Första raden från vänster: Åke Palmunen, He-lena Björk, Jan-Henrik Sundqvist. Andra raden från vänster: Frank Julfors, Tommy Ras-mus, Bo Björklund, Torbjörn Enroth. Tredje raden från vänster: Otto Vigård, Nicklas Sten.

bruketSkogsHar du synpunkter på tidningen?Du kan ge respons per e-post till [email protected] eller per post till adressenSkogsbruket, c/o Oy Nordinfo Ab, Lillviksvägen 6, 02360 Esbo.

Du kan också ringa redaktio-nen direkt, våra kontaktuppgif-ter finns på sidan 3 i tidningen.

Har du flyttat?Via webben, www.skogsbruket.fi, gör du snabbt adressförändringen.


I prisstatistiken anges de åtta vanligaste virkessortimenten. Olika kö-pare kan ha olika mått- och kvalitetskrav för småstock. I den här sta-tistiken avses med tallsmåstock virke vars toppdiameter är under 15 centimeter och som har mätts in som ett skilt sortiment. Gransmåstock har en toppdiameter under 16 centimeter.

Uppgifterna baserar sig på de priser som inskrivs i virkeshandelskon-trakt. T.ex. prisjusteringar som överenskommits med avtalskunder in-går inte och inte heller tidighetstillägg i leveransaffärer. Priserna är utan moms.

Prisuppgifterna baserar sig på den information som Skogsindustrin r.f. varje vecka tillställer Naturresurs-institutet (Luke) om inköpta virkesmängder från privatägda skogar och virkespriser. Med privatägda sko-gar avses skogar som ägs av privatpersoner, städer, kommuner och samägda och samfällda skogar. I statistiken ingår inte uppgifter från skogsbolagens egna skogar och inte heller Forststyrelsens skogar.

Statistiken omfattar cirka 90 procent av alla virkesaffärer i privatägda skogar. Utanför materialet är små och medelstora sågar.

De virkespriser som anges per område och för hela landet är ett vägt medeltal av priserna på det virke som köpts de senaste fyra veckorna. Om virkesmängden för något sortiment vid rotköp är under 1 000 m³ och vid leveransköp under 500 m³ anges inget pris (…). Om mängden är 0 m³, anges (–) som pris.

På Skogsbrukets webbplats under rubriken Skogsbruket för prenumeranter upp-daterar vi virkespriserna varje vecka. Du behöver loginuppgifter för att kunna öppna sidan och dem hittar du på din faktura.

ROTPRIS-INDEXGrafen visar rot-prisindex för nominella priser på olika virkes-sortiment. In-dex för 12/2010 har satts till 100. Till exem-pel rotprisindex 110 betyder att det nominella rotpriset har sti-git med tio pro-cent från de-cember 2010. •

Virkesprisstatistik

bruket

Rotpriser v. 52+53

Hela landet

p stigandeq sjunkande

Slutav-verkning

Första gallring

Senare gallring

Tallstock 55,49 q ... 46,56 p

Granstock 54,65 p ... 46,19 p

Björkstock 43,20 q ... 36,88 q

Tallmv*) 16,99 p 10,90 p 14,30 p

Granmv 17,96 p 11,21 p 14,67 p

Björkmv 16,84 q 10,99 p 13,99 p

Tallsmåstock 24,14 p ... 20,02 p

Gransmåstock 24,84 p ... 19,96 p

*) mv=massaved

Södra Finland


Slutav-verkning

Första gallring

Senare gallring

Tallstock 55,58 ... 48,32 p

Granstock 55,62 p ... 47,81 p

Björkstock 42,02 q – 35,51 q

Tallmv 16,68 p 11,72 q 15,16

Granmv 18,64 p 11,78 p 15,33 p

Björkmv 17,16 p 11,28 p ...

Tallsmåstock 23,92 p – 20,74 q

Gransmåstock ... – ...

Södra Österbotten


Slutav-verkning

Första gallring

Senare gallring

Tallstock 56,18 q – 45,39 p

Granstock 53,33 – 43,52 q

Björkstock 36,18 – ...

Tallmv 17,98 q 11,97 p 15,24 p

Granmv 17,80 ... 14,59 q

Björkmv 17,67 q 11,55 p 14,61 q

Tallsmåstock 24,97 q – 20,07 p

Gransmåstock 24,49 q – ...

Leveranspriser v. 52+53


Hela landet

Södra Finland

Södra Öster-botten

Tallstock 55,69 p 58,03 p 53,76 p

Granstock 54,34 p 55,73 p 51,22 q

Björkstock 45,77 p 46,19 q ...

Tallmv*) 27,29 p 28,06 p 27,65 p

Granmv 29,41 p 30,54 p 29,85 p

Björkmv 28,85 q 28,45 q 27,63 p

Tallsmåstock 33,44 p – 32,96 p

Gransmåstock ... ... –

*) mv=massaved


Lönnens hårda virke tillåter att även små smyckeslika detaljer kan täljas fram, en egenskap som gör lönnvirket attraktivt bland hantverkare. Men tillgången på in-hemsk lönn är begränsad och prisnivån ganska hög.

Lönnen tillhör finsnickare och formgivare Tuulia Penttiläs favoritträd, men sett till hela hennes produktion är lönnföremålen inte alls särskilt många. Det har att göra med åtkomsten.

– Jag skulle absolut använda mera lönn-trä om det bara fanns tillgängligt. Det är in-te helt lätt att få tag på bra snickerimaterial; raka stammar som inte är fulla med kvistar, berättar Penttilä som har sin verkstad i Fis-kars i Raseborg.

Penttiläs målsättning är att primärt arbe-ta med inhemska träslag, eftersom de finska skogarna är generösa i sitt utbud. Om finsk lönn inte finns att få tag på, försöker hon i första hand hitta ett inhemskt alternativ. Men det finns situationer då en produkt krä-ver ett specifikt träslag. Då utgör virke från Mellaneuropa ett andrahandsval.

– Trots att lönnen är ett inhemskt träd, är den ju ett ganska sällsynt förekomman-de träslag. Den växer främst i södra Finland i den lundartade skogszonen, konstaterar Penttilä och tillägger att det hänt att hon haft ynnesten att få arbeta med lönnvirke från Fiskars.

KOMPAKT OCH SEGTFör Penttiläs konstnärskap har lönnens hårdhet och enhetliga kvalitet varit de vik-tigaste egenskaperna.

– Om man exempelvis tar granen som jämförelseobjekt finns där en stor diskre-pans mellan de mjuka och hårda delarna. Då blir det väldigt svårt att bearbeta preci-sa detaljer.

Kompaktheten i lönnvirket gör att man kan få en väldigt slät yta, nästan blänkan-de, enbart med en vass hyvel och utan allt-för mycket finslipning.

– Lönnen är också seg och i viss mån böjlig, men själv har jag inte just dragit nyt-ta av de egenskaperna, konstaterar Penttilä.

Det finns flera lämpliga användningsom-

Trädslagens egenskaper

Lönnen eftertraktadbland snickare

råden. Små, detaljerade föremål är ett ex-empel just med tanke på hårdheten. Pent-tilä har bland annat en ägghylla i produk-tion som görs just i lönn. Ägghyllan har tun-na konstruktioner och kan därför inte till-verkas i vilket träslag som helst. Penttilä har experimenterat med flera olika ljusa träslag, men lönnen är det enda som fungerar för just det här föremålet.

Andra möjliga användningsområden är möbeltillverkning, instrument, köksredskap och golv, kanske då främst i form av par-kett.

– Lönnen är ju ett ganska värdefullt trä-slag och ligger i prisklass med andra äd-la lövträd som ek och ask. Den kostar re-jält över tusen euro per kubikmeter, berät-tar Penttilä.

Men finns det områden lönnträ inte läm-par sig för?

– Det finns det säkert. Det är inte det na-

• Karakteristiskt för lönnen är dess hårda, enhetliga virke.• Lönnvirket är också segt och i viss mån böjligt.• Lönnvirke, som ännu inte torkat, klart har en ten-dens att vrida sig och spricka.

turliga valet för till exempel utemöbler el-ler bastubänkar.

KAN SPRICKAUtöver virkets egenskaper, uppskattar Pen-ttilä också lönnens utseende och färgsätt-ning. Det är ett ljust, mycket vackert virke. De finska lönnarna har rätt mycket mörk kärnved som påminner litet om kaffe lat-te till färgen.

– Jag använder också gärna de mörka par-tierna om de bara passar, inflikar Penttilä.

Utmanande egenskaper hos lönnen är att den har en benägenhet att vrida sig och spricka innan den torkat, och torkningspro-cessen kan vara svår.

– Men efter att virket torkat och satt sig, spricker det inte längre. Då är det väldigt tätt och durabelt, konstaterar Penttilä. •

TEXT: MIA BERG-LUNDQVIST

Här anländer lönnvir-ke till Tuulia Penttiläs verkstad i Fiskars. FO

TO: J

ENN

Y M

OBE

RG

Del 1. Lönnen


I januari 1931 utkom Skogsbrukets första nummer någonsin. I tidningen ingick bland annat en text om verk-samheten i Borgå–Sibbo privata skogsrevir.

Skogsbruket för 85 år sedanHär publicerar vi under året en artikel ur tidigare nummer av Skogsbruket.


KÖP& säljPå den här annonsplatsen får privatpersoner, enmans- och familje-företag annonsera ut sina tjänster gratis. Som villkor för annonsering gäller att tjänsterna ska anknyta till skog.

Utbud av tjänster i Österbotten• Skogsvårdstjänster, röjning och plantering mm. utföres i Pedersöre och Kronoby med omnejd. J Lövsund, tfn 040 751 7015.• Närpes röjningstjänst utför röjningar och planteringar i Sydöster-botten, tfn 050 366 6251.• Maskinell slyröjning, Timberjack med kättingaggregat i Österbotten. Räckvidd 10 m, arb.bredd 1,7 m. Dan Renlund, tfn 040 583 2681• F:ma O. Sandström utför röjningar och andra skogsvårdsarbeten i Peders öre, Larsmo, Kronoby, Jakobstad, Nykarleby området, tfn 050 517 3712.• Utkörning och transport av virke, ved mm. utförs med traktor i området Jakobstad-Vörå-Maxmo, Andreas, tfn 040 860 4749.• Sprängningsarbeten utförs i Pedersöre med omnejd, tfn 050 534 8565. • Käld skogsservice utför manuell röjning, plantering och gallring i Karleby och Pedersörenejden, även inhoppare i skogsmaskin, tfn 041 435 8089.• Skogsavverkning utförs med gallringsskördare, även huggning av tomter, virkestransport med traktor, röjning mm. utförs i Vasa med omnejd, tfn 050 322 0567.• Maskinell avverkning med smidig skördare samt utkörning och trans-port av virke i Korsholm-Korsnäs. Kenneth Forsman, tfn 050-3513197.• Gallring och utkörning av virke utförs med Norcar 600, 490 i Nykarleby med omnejd, P. Blomqvist, tfn 050 349 2888. • Skogsvårdsarbeten och avverkning, planering, värdering av skog och rådgivning i Nykarlebytrakten, Smedskog, tfn 050 466 4970. • Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes-Malax-Korsnäs området, tfn 050 344 3181, Tobias Dahlblom.• Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes–Korsnäs området, tfn 040 750 7929. • ITA Nygård Ab utför röjningar, skogsvårdsarbeten och specialav-verkningar i Terjärv med omnejd, tfn 050 366 0860.• Trädfällning på tomter samt borttransport av ris i Vasatrakten, Österbottens farmartjänst, tfn 0500 567 171. • Maskinell gallring, uttag av energived, virkesutkörning med smidig Logset 500 i Pedersöre med omnejd, S. Backman, tfn 050 592 3043. • Avverkningstjänster, maskinell gallring, med gallringsskördare utförs i Vörå med omnejd, B. Svens, tfn 050 350 7249.• Maskinell gallring med Norcar 600 i Österbotten, S. Ahlback, tfn 050 518 1054.• Vägsladdning, slyröjning och övrigt underhåll av skogsvägar utförs mellan Vasa och Oravais, tfn 0500 138 414. • Närtransport av virke, gallringsavverkning, röjning mm. inom Norrskogs område, I. och A. Nynäs, Finnäs gård, Eugmo, tfn 050 598 3149 eller 050 562 2449. • Maskinell gallring och slutavverkning i Korsholm-Malax, H. Skog, tfn 0500 160 669. • Björnströms Avverkning och Röj utför skogsvårdsarbeten i Vasanejden, tfn 050 505 7088.• Skogsavverkningar utförs med gallringsskördare i norra Österbotten, J. Slotte, tfn 0400 139 508. • Skogsdikning, skogsvägar och markarbeten utförs inom Vasaområdet, tfn 0400 867 373.

En annons får omfatta högst 112 tecken, dvs. bokstäver inkl. mellanslag. Skicka in annonstexten till [email protected]. Det är viktigt att det ur texten framgår vilket område annonsören betjänar.

– Oxveckorna eller inte, svaret är ändå nej!

Utbud av tjänser vid sydkusten• Plantskogsröjningar och skötsel av ungskog i mellersta och västra Nyland. Oy Alessia Ab, Niclas Boström, tfn 040 579 9690, e-post [email protected].• Markberedning: Högläggning/fläckupptagning (eventuellt sådd) med tvåradig Bräcke högläggare utföres i Nyland, Forest Strömberg Oy Ab, tfn 0400 714 095.• Röjningar och planteringar på Kimitoön, F:ma Johan Lindroos tfn 0400 435 236.• Röjningar (Kemera), tomtavverkningar och trädfällningar utförs i västra Nyland. Fredriks Skogstjänst, tfn 040 716 2994. • Trädfällning samt virkeskörning med häst i södra Finland, MW Skogstjänst, Mats Wikström, tfn 0400 887 240. • Skogsvårdsarbeten och trädfällning i Östnyland, Skogsservice Åberg, tfn 040 5057 723. • Snöröjning, vägsladdning, röjning av vägslänter, virkestransport med traktor utförs i östra Nyland, tfn 0400 717 836.

Månadens TOK


Vi tar gärna emot tips av dig som läser Skogsbru-ket. Berätta vad du vill att vi skriver om och upp-märksamgör oss på sådant du tycker att tidningen borde bevaka.

Tips och förslag mejlar du behändigt till adressen [email protected].

bruket 2|2016 kommer den 24 februariSkogs

Skogsvården förr och nuVad gjordes förr, vad är praxis i dag?

• Det rör på sig på det skogliga fackfältet.• Motorsågskopior kan innebära risker.• Planteringssäsongen kommer snart.

Tipsa redaktionen

Skogskulturs sommarexkursion arrangeras 7–8 juni 2016 i Närpes – Kristinestad.Kom med och reservera dagarna redan nu!

Närmare information i nästa nummer.

Avbrott på webbenTidningen Skogsbrukets och Föreningen för Skogskulturs webbplatser (skogsbruket.fi och skogskultur.fi) uppdateras och ligger nere en tid framöver. För dig som prenumererar på tidningen betyder det framför allt att du inte kan an-mäla en adressförändring via webbplatsen. Under uppe-hållet ligger också prenumerationsfunktionen nere.

I sådana ärenden ber vi att du vänder dig till Margita Törnroth, e-post: [email protected] eller per telefon: 09 888 6016.

Vi hoppas du har tålamod att vänta på de nya sidorna.

* . QG71*

Ny upplaga av Skogsbrukets handbok

Uppdatera dina kunskaper om skog och skogsbruk. Goda råd och fina tips för skogsägare, skogsfackmän, studerande och andra skogsintres-serade.

Beställningskupong (Var god texta)

Föreningen förSkogskultur

betalar portot

Jag beställer stycken Skogsbrukets handbok

Boken/böckerna skickas till

Namn

Adress

Postnummer och postort

Faktureringsadress (om annan än ovan)

Föreningen för SkogskulturINFO Handbok15Kod: 500129800003 SVARSFÖRSÄNDELSE

Fyll i kupongen nedan. Du kan också mejla till [email protected] eller ringa på tfn 050 5666 223.

Priset för en bok är 50 €

(inklusive moms) + porto.

skogs bruket1|2016 · 10 bioekonomi och biobrÄnslen pÅ frammarsch stora möjligheter för...

Documents