skogsÄgaren - mhy.fi · ni som har artikel-önskemål och/eller ... en hållbar bioekonomi är...

SkogsÄgarenSkogsvårdsföreningen Österbottens medlemstidning www.skogsvardsforeningen.fi December • 4 / 2016

sid 3

sid 4-5

sid 6-7

Gör skogen mera viltvänlig

Fullmaktsaffärer mera vanliga

Fullmäktigevalet Hur gick det?

Lönar det sig att köpa skog?

Möt Bo Storsjöavgående ordförande

Aktiebolag som skogsägare

Kryssa med SkogsÄgaren

SkogsägarnaÖSTERBOTTEN

sid 12-13

sid 9

sid 14-15

sid 19

Heimskogen i telefon är perfekt! sid 16-17

2 SkogsÄgaren 4/2016

Bästa skogsägare,

Delta och vinn!Ni som har artikel-önskemål och/eller funderingar angående tidningens innehåll, tveka inte att ta kontakt med oss genom att fylla i kupongen här nertill på sidan.

Vinnare i SkogsÄgaren 3-2016 blev Siv With i Purmo och Jan Svennbäck i Solf.

Gratulerar till er båda och vinster till er kommer med posten.

LEDAREN

Utgivare: Skogsvårdsföreningen ÖsterbottenRedaktionsråd: Dan Kullman, Jan Slotte, Ann-Mari Snickars, John Berg, Tom Finnilä och Lisbeth BäckOmbrytning: Maria Lillås, KustmediaPärmbild: Lisbeth BäckUpplaga: 10 600 exemplarTryckeri: I-Print, Seinäjoki 2016 Distribution: Till medlemmarna i Skogsvårdsföreningen Österbotten

SkogsÄgaren

Vad var mest intressant att läsa i detta nummer?

________________________________________________

________________________________________________

________________________________________________

Tips till nästa nummer av Skogsägaren?

________________________________________________

________________________________________________

________________________________________________

________________________________________________

Jag vill bli kontaktad av Skogsvårdsföreningen.

Namn __________________________________________

Adress _________________________________________

Tel _____________________________________________

SkogsvårdsföreningenÖsterbotten rfAvtalskod 5018366Info 6510000003 Svarsförsändelse

Portot är betalt

SkogsÄgaren

Skogsvårdsföreningen är skogsägarnas egna förening i Österbotten. Hos oss behandlas alla skogsägare jämlikt. Du som medlem kan alltid be om råd i anknytning till din skog, det må sedan gälla virkeshandel, skogsvård, skogsbeskattning, fastighetsförmedling eller naturskydd.

Vi arbetar nära dig och sysselsätter lokalt, våra skogsfackmän, skogsarbetare och lokala entreprenörer känner väl till ditt område.


Privatskogar: 490 700 ha Skogsmark 454 700 ha Tvinmark 14 900 ha Impediment el. mots. 16 700 haSkogsfast. medelareal 23 haTotalvolym: 55,951 milj. m3

I medeltal på skogsmark: 121,9 m3/haMedeltillväxt: 2,82 milj.m3/årAvverkningsvolym: 1,2 milj.m3/årFörsäljningsvolym: 1,0 milj.m3

Året går mot sitt slut. Ett år som ur privatskogs-brukets synvinkel medfört en hel del positiva nyheter i form av aviserade nyinvesteringar i

ökad produktionskapacitet samt irritationsmoment i form av försämrade Kemera-regler och eftersläpande stödutbetalningar. Summa summarum har året varit livligt och såväl virkeshandeln som skogsvården har förlöpt i jämn takt – utmaningarna till trots.

Det senaste året har det kommit goda nyheter för skogsbranschen. Nya fabriker planeras runt om i landet. Kemi, Kemijärvi och Kuopio för att nämna några exem-pel. Närmaste oss är den planerade bioetanol fabriken i Jakobstad. En glädjande och välkommen nyhet. Alla satsningar som befrämjar användningen av trä som råvara är mycket välkomna.

Trots alla planer är faktum att endast ett nybygge är på gång, Metsä Groups fabrik i Äänekoski. Det betyder att i dagsläget har virkesanvändningen inte ökat över-huvudtaget vilket ger sig uttryck i ett kraftigt överutbud på massaved. Därav hoppas vi innerligt på att planerna förverkligas och att vi får fler användare av klenvirke så att klenvirkesmarknaden når jämnvikt.

Ett orosmoment i denna strävan var EU:s planer. EU kommissionen gav i somras ett förslag om att markan-vändning, ändring av markanvändning och skogssektorn skall inkluderas i EU:s energi- och klimatpaket 2030. Det förslag som låg skulle märkbart påverka det finländska skogsbruket, negativt. Grundorsaken därtill är sättet att räkna hur mycket kol skogen binder. Enligt vårt sätt att räkna, Naturinstitutets sätt att räkna, binder skogen betydligt mer koldioxid än vad EU kommissionens beräk-ningar visar. En hållbar bioekonomi är grunden i Finlands ekonomi, en självklarhet för oss och ett mål för EU.

Skogsvårdsföreningen Österbottens sittande sty-relseordförande Bo Storsjö avgår nu vid nyår och en ny ”era” väntar. Bo Storsjö ledde interimsstyrelsen som jobbade under 2008 med att planera och skapa förut-sättningar för uppstartande av Skogsvårdsföreningen Österbotten. Han har efter det fungerat som styrel-seordförande, 2009-2016. Han har också haft en hög profil nationellt inom privatskogsbrukets organisa-tioner. Som exempel kan nämnas engagemanget i Privatskogsbrukets arbetsgivare rf. Vårt nyvalda full-mäktige kommer att välja en ny styrelse som i sin tur väl-jer en ny ordförande inom sig. Det nyvalda fullmäktige sammanträder 19.12 och den nya styrelsen konstituerar sig i början av nästa år.

Jag själv har haft förmånen att jobba med Bo Storsjö, i nästan tio år. En tid som för mig personligen varit lärorik.

Att som verksamhetsledare få arbeta med en person som Bo Storsjö som besitter en sådan erfarenhet har gett den ryggrad som behövs då en organisation som Skogsvårdsföreningen Österbotten byggs upp utvecklas till det vad den är idag. Ett arbete som uppbackats av en kunnig och lojal personal och en engagerad styrelse.

För att visa sin uppskattning för Storsjös arbete har skogsvårdsföreningens styrelse, med uppbackning av Privatskogsbrukets arbetsgivare r.f., SLC r.f., och Österbottens andelsbanksförbund ansökt om titeln Skogsbruksråd åt Storsjö. Republikens president tar ställning till framställningen under våren. För egen del vill jag här passa på och tacka Bo Storsjö för ett bra och öppet samarbete och samtidigt önska dig avkopplande ”pensionärstid”, TACK.

Jan SlotteVerksamhetsledare

3SkogsÄgaren 4/2016

Gör skogen mera viltvänlig Finlands Viltcentral har gett ut arbetsinstruktioner för viltvän-lig skogsvård och det viktigaste berörs i artikeln nedan. Mera info finns på www.riistametsä.fi och där finns också material på svenska. Främst handlar det om att gynna de känsliga skogshönsfåglarna; tjäder, orre och järpe.

1

Viktigt med tanke på viltet

Grundbehovet för viltet är föda och skydd. En bra viltskog är en blandskog med mycket blåbärsris samt varierande storlek och mellanrum mellan trä-den. Varierande storlek och täthet i trädbeståndet ger för sin del skydd nära markytan åt till exempel hönsfåglar, harar och rådjur.

På figurnivå är målet minst tre trädarter. Andelen minoritetsträd och buskar är 20-30 % under hela omloppstiden. I skogar med huvudsakligen tall och lövträd ger gran och buskar, till exempel enar, skydd åt skogshönsfåglar. Särskilt bra är små och stora granar med levande grenar som når ända ner till marken. I granskogar hjälper tallar och lövträd ljuset att nå ner till fältskiktet. Det är till nytta för blåbär och andra ris. Tallen ger dessutom vinter-föda åt tjädern, björken åt orren och alen åt järpen.

Blåbäret är väldigt viktigt för både skogshönsfåg-lar och hjortdjur. Särskilt viktigt är områden med blåbärsris för skogshönsfåglarnas ungar eftersom ungarna under sina första levnadsveckor är beroen-det av skyddet under riset och den föda i form av insekter som de hittar på blåbärsbladen

Trädbeståndens variationer i storlek och täthet kan också främjas genom att man vid förnyelseav-verkningen sparar täta viltdungar. Träden i den bör vara av olika slag och viktigt är att det finns gran. Lämpliga platser är fuktiga sänkor, kantzoner och andra ställen som är svåra att nå. Viltdungarna kan ersätta de normala sparträden vid förnyelseavverk-ningen. Gärna får dungen vara nära stora områden med blåbärsris. Emedan dungarna ofta är för täta för blåbärsris fungerar de som viloplatser för fåg-larna.

2

Skogförnyelsearbeten

Praktiska tips:• undvik onödig röjning på förnyelseområdet.• utnyttja de plantor som redan finns och bearbeta

marken bara där det inte finns plantor.• koncentrera sparträden i grupper nära värde-

fulla naturobjekt eller som delar av viltdungar. Genom att spara murkna träd eller höga stubbar främjar du naturens mångfald även med tanke på annat än vilt.

• tidigare sparade viltdungar kan användas som sparträd eftersom de ofta har flera lager och där-för ger variation i det kommande plantbeståndet.

• vändhögläggning minimerar söndringen av markytan och sparar risets rötter.

• vid plantering och sådd kan en blandning av gran och tall göras, till exempel 80/20 %, redan från början.

• undvik markberedning och insamling av avverk-ningsrester i maj-juni när skogshönsen ruvar.

• om du är fundersam över kalavverkning så kan du istället fundera på höggallring eller kontinu-erligt skogsbruk.

3 Tidig vård av plantbestånd

Gynna blandskog = spara tillräckligt med tallar i granbestånd och granar i tallbestånd.= spara lövträd på utvalda platser; i stora öppningar, sänkor och skuggiga kantzoner.= spara träd och buskar som gynnar mångfalden, till exem-pel enar, rönnar, alar med flera, som inte hämmar barrträ-dens tillväxt.Påbörja viltdungarna genom att spara täta grupper med flera arter som inte alls åtgärdas och allra bäst passar de i sänkor och områdets skuggiga kantzoner.

4 Röjning av plantbestånd

• spara täta viltdungar av storleken från några träd till 2 ar, till exempel en på förmiddagen och en på eftermidda-gen. Målet är 4-5 st/ha. Helst nära ställen med mycket ris.

• viltdungarna påverkar inte Kemerastöden för plant-skogsskötsel så länge de är under 10 % av arealen.

Meddela gärna som tilläggsuppgifter i stödansökan.• gynna blandskog• spara buskar, såsom enar, och underväxt (gran, al, rönn mm)

om de inte växer vid roten av gagnvirkesträd.

5 Gallringsavverkning

• spara 4-5 täta viltdungar/ha av storleken från några träd till 2 ar.

• gynna blandskog.• spara enbuskar och underväxt av gran, al, rönn mm ifall

de inte växer intill ett träd som skall fällas.• som mål vid gallring är en genomsnittlig horisontell sikt

på 20-70 meter.• överväg att utföra den senare gallringen som höggallring

om det finns tillräckligt med bra klenare timmerstammar att lämna istället. Då blir omloppstiden längre och blå-bärsriset gynnas.

6 Vård av övergångszoner

I övergångszonen mellan skog och myr kombineras många faktorer som är viktiga för viltet. Träden är ofta av olika slag och med olika längder, blåbärsris och andra ris är kraf-tiga och marken är tillräckligt fuktig för ett mångsidigt och rikt insektliv. Övergångszonerna hör till de viktigaste miljö-erna för skogshönsfåglarnas ungar och bäst är att bibehålla karaktären t ex genom plockhuggning och höggallring.• märk ut zonerna på kartan som eget behandlingsområde.• undvik hyggesrensning.• avverka då marken är frusen eller så att markytan inte

söndras.= det yttersta körstråket går på fast mark, inte ut på det fuk-tiga området.= lämna minst 15 m brett som övergångszon.• gör på sin höjd stickspår in i övergångszonen.• ifall avverkning i zonen, använd då plockhuggning eller

höggallring.• främja variationen genom att spara snår och ta bort träd-

grupper.Text och foto: John Berg

Allt bortröjt, inget skydd kvar.

En trupp med täta granar ger skydd åt viltet.

REFLEKTIONER

Vid röjning, både i plantskogar och före gallringsavverkningar, har vi ofta ”städat” bort allt utom huvudträdslaget. De rov-fåglar som tar ägg ur bon och små ungar har det lätt att hitta sin föda då de har långa sträckor med fri sikt i en röjd, gall-rad ”städad” skog.

Övergångszonerna längs myrkanter har sällan åtgärdats skilt utan ofta blivit för-nyelseavverkade eller lämnade orörda.

Sparträden och grupper av dem består ofta av större träd och är sällan täta nedtill vid markytan. Vid valet borde väljas spar-trädsgrupper med mycket underväxt.

Å andra sidan är det enkelt att bli mera viltvänlig genom att lämna cirka 5 små fläckar/ha med täta smågranar mm vid röjningen, gallringen och slutavverkning-en som skydd åt skogsfåglarna, hararna m fl. Samt att satsa på flera trädslag i stäl-let för bara ett. /John Berg


Medelpriserna per avverkningssätt för 47/2016. I statistiken ingår den virkesmängd som skogsindustrin och de större privata sågarna köpt från privatskogarna.Källa: Luke

Prisområdena i skogsforskningsinstitutets statistik

TIMMER MASSAVED SMÅSTOCK Område Tall Gran Björk Tall Gran Björk Tall Gran Södra Österbotten 45,58 45,56 - 14,99 - 14,61 20,60 20,34 Mellersta Finland 47,02 47,97 34,70 15,51 15,42 15,54 21,03 20,99 Hela landet 46,77 47,80 36,36 14,69 15,21 14,07 20,08 20,80

GALLRING, rotpriser, €/m3

TIMMER MASSAVED SMÅSTOCK Område Tall Gran Björk Tall Gran Björk Tall GranSödra Österbotten 55,60 55,88 - 18,48 - 17,72 25,63 -Mellersta Finland 56,77 57,05 43,41 17,64 18,87 17,58 - 24,72Hela landet 55,37 56,68 43,09 17,45 18,35 17,18 24,65 25,12

FÖRNYELSE, rotpriser, €/m3

TIMMER MASSAVED SMÅSTOCKOmråde Tall Gran Björk Tall Gran Björk Tall GranSödra Österbotten 53,83 52,94 - - - - - - Mellersta Finland 56,54 56,53 45,55 28,10 30,28 28,27 - - Hela landet 56,30 55,62 45,86 27,86 28,95 27,63 33,78 -

LEVERANSPRISER, €/m3

VIRKESPRISER

Fullmaktsaffärer blir allt vanligareNovembermorgon. Tanken var att skogsvårdsinstruktör Thomas Jåfs och skogsägare Lars-Wilhelm Udd skulle gå igenom och ”banda upp” ett område för en andra gallring, men vädret sätter stopp och det blir en genomgång vid Lars-Wilhelms köksbord på Öjna-Gård istället. Han har gett skogsvårdsföreningen fullmakt att sköta projektet från början till slut, något som blir allt van-ligare enligt Thomas.

– Affären är en fullmaktsaffär i dubbel bemärkelse, konstaterar Thomas Jåfs. Eftersom det handlar om skog som ägs av ett dödsbo, där Lars-Wilhelms döttrar också är delägare, har de ordnat med en fullmakt som ger Lars-Wilhelm rätt att sköta alla ärenden gällande skogen. Lars-Wilhelm har i sin tur gett föreningen fullmakt att välja virkeskö-pare på basen av de anbud vi tar in för hans del, förklarar Thomas.

Förenklar processen

Att göra upp en fullmakt då det gäller ett dödsbo är ett sätt att förenkla proces-sen varje gång någon form av åtgärd ska vidtas gällande skogen.

– Ofta bor någon av delägarna på annan ort eller till och med utomlands, och då är det besvärligt om ingen full-

Lars-Wilhelm Udd har gett skogsvårdsföreningen fullmakt att sköta hans virkesaffärer och skogsvårdsinstruktör Thomas Jåfs besöker Öjna-Gård för att gå igenom allt och skriva avtal med Lars-Wilhelm. Tanken var att de även skulle märka upp området, men regnet satte stopp den här dagen.

(-) innebär att ingen statistik finns tillgänglig på grund av en för liten såld mängd


makt finns och det krävs underskrift av alla delägare. Nu räcker det med Lars-Wilhelms underskrift, eftersom han är befullmäktigad av sina döttrar, fortsätter Thomas.

Generellt rekommenderar både fö-reningen och även statsmakten att arvskifte görs, eftersom skog ägd av ett dödsbo i många fall är mer svårskött och eftersom byråkratin försvåras hela vägen. En fullmakt förenklar dock det hela för både föreningens och delä-garnas del, i de fall man valt att inte genomföra arvskifte.

Överlåter mer åt föreningen

På Öjna-Gård har man valt att förvalta skogen i form av en sammanslutning, där både Lars-Wilhelms och hans hus-trus skog ingår. Gården var ursprung-ligen en av de större skogsägarna, men en stor del av fastigheterna såldes ut under förra seklet. Lars-Wilhelm har nu återköpt så gott som alla dessa fastigheter och sett till att det gamla hemmanet åter är intakt.

Han har varit en mycket aktiv och engagerad skogsägare, men med åren har hans egen del i skogsbruket mins-kat och därför överlåter han numera anbudsförfarandet, bottenröjningen och dylikt till föreningen.

– Planteringen har vi skött själva hittills – i somras med hjälp av min femtonåriga dotterdotter Ellinor, be-rättar Lars-Wilhelm. Men sammanlagt torde min fru och jag under åren ha hunnit plantera mellan 70 000 och 80 000 plantor, uppskattar han.

Avtal enligt önskemål

Lars-Wilhelm och Thomas har god kontakt, eftersom skogen gås igenom regelbundet och sköts enligt behov. När det nu såg ut att bli vinter redan i början av november i år, blev det aktuellt att ta tag i en andra gallring på ett mindre område.

– Dessvärre försvann snön och nu är drivningsförhållandena inte bra. Vi får vänta på kallare väder innan vi tar dit maskinerna, konstaterar de.

Tills dess ska ett avtal mellan döds-boet och skogsvårdsföreningen göras upp, liksom anmälan om användning av skog.

– Hur fullmaktsavtalet ser ut varie-rar från fall till fall. Vi kan ta hand om bottenröjning om skogsägaren önskar, eller så gör denne det själv. Vi kan ta anbud och välja uppköpare enligt bäs-ta pris, vi sköter om kontrakten med virkesbolagen, och om skogsägaren vill kan vi även inkludera planteringen i avtalet, berättar Thomas.

– Vår uppgift är alltid att välja det som ger bäst avkastning för skogsäga-ren, och vi är måna om att ha ett gott samarbete med dem, tillägger han.

Intresset finns kvar

Trots att Lars-Wilhelm numera över-låtit det mesta åt föreningen, har han ändå en god överblick av både sin skog och virkesmarknaden.

– Jag har kvar den goda kontakten till virkesuppköparna, och jag brukar alltid gå och hälsa på entreprenörerna som arbetar i skogen. Jag tror det är

MinSkog.fi öppnar vägen till din skog, till Skogscentralen och till de som

erbjuder skogstjänster.

Information om din skog på ett ställe

Information om din skog på ett ställe

www.minskog.fi Logga in gratis!

[email protected] 029 432 407

SINNESSFRID FÖRSKOGSÄGAREN

– Jag brukar också kolla virkesmäng-derna som kommit efter en drivning och har skaffat mig ett gott uppskatt-ningsöga, ler han och får medhåll av Thomas.

Förtroende viktigt

Även om skogsvårdsföreningen nu har fullmakt att sköta allt gällande den gallring som Lars-Wilhelm ska göra, går Thomas ändå igenom allt med honom.

– Så gör vi alltid, antingen per te-lefon eller vid en träff med skogsäga-ren. Vi berättar vilka anbud vi fått in, informerar om när entreprenörerna är på ingång och så vidare. I övrigt behöver skogsägaren inte göra desto mer än vänta på pengarna, skrattar Thomas.

Beroende på hurudant avtal som görs upp mellan skogsägaren och föreningen, tar föreningen ut en för-medlingsavgift enligt deras gällande prislista.

– Ursprungligen är tanken att skogs-ägarna ska vara självverksamma, men allt fler av dem blir äldre och kan inte själva sköta sin skog rent praktiskt, och de yngre har även allt mindre tid för det. Därför behövs de här tjänsterna från föreningens sida. Allt bygger på ett ömsesidigt förtroende, och det är viktigt att skogsägarna är nöjda med oss, avslutar Thomas.

Text: Anna Sand/Kustmedia AbFoto: Anna Sand samt Lars-Wilhelm Udd

Lars-Wilhelm har varit en aktiv skogsägare, men med åren har hans egen del i skogsbruket minskat. Planteringen i somras utfördes av hans dotterdotter Ellinor, som gärna ville ha sommarjobb.

uppskattat, och för min egen del bru-kar det också vara trivsamma stunder.

– Det är jättebra att man visar sitt in-tresse för skogen och för deras arbete, konstaterar Thomas.

Eftersom Lars-Wilhelm eldar en hel del med ved – på Öjna-Gård finns hela sex kakelugnar – ser han även alltid till att ta undan och få hem några laster med ved, som han själv sedan klyver.


Fullmäktigevalet 2016 – hur gick det?

Antal DIREKT INVALDA röster 1 RAVALS JAN-ERIK SKOGSÄGARE KORSNÄS 1962 ÅKERBLOM MÅNS PENSIONÄR KARLEBY 1883 BACKSTRÖM OLE SKOGSBR./PENSIONÄR KORSHOLM 1824 FINNE CHRISTER JORD/SKOGSBRUKARE KORSHOLM 1665 GJÄLS GÖRAN BONDE NÄRPES 1556 NORDIN MATS DRIVNINGSFÖRMAN NÄRPES 1487 NYLUND HENRIK PENSIONÄR PEDERSÖRE 1478 HOLMBACK JOHAN JORDBRUKARE MALAX 1399 SÖDERGÅRD HARALD JORDBRUKARE VÖRÅ 13710 FLÉN ROBERT JORD/SKOGSBRUKARE NYKARLEBY 13111 AF HÄLLSTRÖM BO-GUSTAV JORDBRUKARE KRISTINESTAD 12112 LÅNGGÅRD TOMAS LANTBRUKSFÖRETAGARE MALAX 11713 RÅBACK STEFAN FORSTMÄSTARE KORSHOLM 11714 UTHARDT LORENZ POL.DR MALAX 11215 BJÖRKFORS KENNETH JORD/SKOGSBRUKARE KRONOBY 11116 NYMAN JOHANNA JORDBRUKARE KORSHOLM 11017 TJÄRU BENNY JORD/SKOGSBRUKARE KARLEBY 10418 KÄLDSTRÖM RUNE FÖRETAGARE LARSMO 10319 SNELLMAN THOMAS LANDSBYGDSUTVECKLARE PEDERSÖRE 9620 BYSKATA MÅRTEN FÖRETAGARE KRONOBY 9521 INGVES STEFAN FÖRETAGARE KRISTINESTAD 9222 HAGBERG FREDRIK JORDBRUKARE KORSHOLM 9023 LASSILA JAN-ANDERS SKOGSÄGARE PEDERSÖRE 8924 PÅHLS KENNETH FÖRSÄKRINGSTJÄNSTEMAN VÖRÅ 8825 HÄGGMAN SIXTEN SÅG/SKOGSBRUKARE PEDERSÖRE 8226 STEN HANS-ERIK JORD/SKOGSBRUKARE PEDERSÖRE 8227 MARA BJARNE EKOMJÖLKPRODUCENT KORSHOLM 8128 SIMONS STIG JORDBRUKARE NÄRPES 8129 BENGTS KRISTIAN LANTBRUKARE NÄRPES 7930 HAGMAN RICHARD JORD/SKOGSBRUKARE NYKARLEBY 7931 ÅSTRAND MATS BRANDFÖRMAN KRONOBY 7932 REX JOACHIM JORDBRUKARE VÖRÅ 7733 NORRBUTTS CARL-ERIK SKOGSÄGARE KRISTINESTAD 7434 KAMMONEN ANTTI FÖRETAGARE KORSNÄS 7235 EKMAN THOMAS JORDBRUKARE NÄRPES 6836 NYNÄS INGEMAR SKOGSBRUKARE LARSMO 6837 SMEDS THOMAS JORD/SKOGSBRUKARE MALAX 6738 PIHLAJA TEEMU MAANVILJELIJÄ K:KAUPUNKI 6639 VIDLUND MIKAEL JORDBRUKARE NÄRPES 65

Antal SUPPLEANTER röster 40 KANGAS KENNET METSÄKONEURAKOITSIJA K:KAUPUNKI 6541 HÄGG KENNET JORD/SKOGSBRUKARE VÖRÅ 6442 NICKULL STIG INGENJÖR, PENSIONÄR JAKOBSTAD 6243 NYNÄS STEFAN PRODUKTIONSCHEF KRONOBY 5944 BACK FREDRIK JORD/SKOGSBRUKARE VÖRÅ 5745 HOLM JONAS JORDBRUKARE VÖRÅ 5746 KARP FOLKE JORDBRUKARE KORSHOLM 5647 LJUNGQVIST OVE KORSHOLM 5448 FLEMMING JAN INSPEKTÖR KORSHOLM 5049 POTT HENRIK JORDBRUKARE NYKARLEBY 50

Rösterna i Skogsvårdsföreningen Österbottens fullmäktigeval är räknade. Våra medlemmar har igen gjort sin röst hörd, något som vi tackar ödmjukast för här på föreningen. Här en inblick fullmäktigevalets resultat.

Skogsvårdsföreningen Österbotten r.f:s medlemmar har valt nytt fullmäktige genom postval. Totalt röstade 5 296 medlemmar av de 11 956 röstberätti-gade, röstningsprocenten blev således 44,8 procent.

– Röstningsaktiviteten visar att skogsbruksfrågor intresserar och att skogsvårdsföreningsverksamheten har skogsägarnas förtroende. De nu invalda skogsägarna representerar skogsägarna i ett nötskal. De invald re-presenterar skogsägarna på bred front vilket ger ett mångsidigt kunnande för att utveckla föreningens verksamhet, säger verksamhetsledare Jan Slotte.

Fullmäktiges sammansättning

Vårt fullmäktige består av 39 förtroen-devalda plus 10 suppleanter. De som erhållit de 39 högsta röstetalen är direkt invalda i fullmäktige. När sen full-mäktigeledamöter väljs in styrelsen, tas motsvarande mängd suppleanter in i fullmäktige. En del av de som här finns presenterade som suppleanter blir därmed ordinarie fullmäktigele-damöter. Detta klargörs i samband med första fullmäktigemötet som hålls 19.12.2016, när styrelsens sammansätt-ning bestäms.

Fullmäktige är skogsvårdsfö-reningens högsta beslutande organ. Fullmäktige besluter om riktlinjer för skogsvårdsföreningens verksamhet, såsom serviceutbudets omfattning och prissättning, medlemsavgift och ekonomi. Fullmäktige fungerar som en länk mellan medlemskåren och fö-reningens ledning. Det nya fullmäktige inleder sitt arbete genast och fyra år framåt till och med 31.12.2020.

Rösternas fördelningDetta fullmäktigeval lyckades vi ak-tivera 10 procent fler skogsägare jäm-fört med fullmäktigevalet 2012. Bland de invalda är 33 procent hela nya i vårt fullmäktige. Medelåldern bland de invalda är cirka 52 år, vilket rätt långt återspeglar skogsägarkårens ge-nomsnittliga ålder. Majoriteten av de invalda är lantbruksföretagare 61 procent, övriga företagare 15 procent, löntagare 10 procent samt pensionärer 13 procent. Valet var mycket mansdo-minerat. En kvinnlig kandidat ställde upp i valet och blev också direkt invald.

Alla de invalda bor inom landskapen Österbotten eller Mellersta Österbotten. Regionalt fick Nykarleby-Karleby flest direkt invalda med 14 fullmäktigele-damöter och 3 suppleanter, tätt följd av Vörå-Malax med 13 direkt invalda fullmäktigeledamöter och 6 supplean-ter och Korsnäs-Kristinestad med 12 direkt invalda fullmäktigeledamöter och 1 suppleant.

Vad händer härnäst?

Våra nyvalda fullmäktige kommer att välja en ny styrelse som i sin tur väljer en ny ordförande inom sig. Nyvalda fullmäktige sammanträder 19.12.2016 kl. 18:00 i Runsor, Vasa. På agendan finns förutom val av fullmäktigeord-förande och styrelse även fastställande av skogsvårdsföreningens verksam-hetsplan och budget för 2017 samt fastställande av medlemsavgift för 2017. Val av företrädare och represen-tanter till olika centralorganisationer och sammanslutningar görs också på det inledande mötet. Den nya styrelsen konstituerar sig i början av nästa år.

Text och foto: Ann-Mari Snickars

Postval genererar en del pappersavfall. Många kuvert att öppna och 68 olika kandidaters röster skulle sorteras och räknas. Valbestyrelsen be-stående av Snellman Thomas, Björkfors Kenneth, Ingves Stefan, Uthardt Lorenz och Vidlund Mikael genomförde rösträkningen på torsdagkväll. Skogvårdsföreningens personal assisterade.


Jan-Erik Ravals Korsnäs

Röstmagneter i fullmäktigevalet

”Jag jobbar gärna inom och för skogsvårdsföreningen. Var tidi-gare ordförande i Korsnäs svf och satt en kort tid i styrelsen för Svf Österbotten, tills jag föll för ålders-strecket.

Nationalekonomiskt sett är det viktigt att vi sköter våra skogar. Dessutom är det ett nöje att röra sig i välskötta skogar!

Jag anser att föreningens satsning på affärsverksamhet har varit både lyckad och nödvändig. Under de senaste åren har det varit betyd-ligt större aktivitet och effektivitet inom gallringar och röjningar i de Svenskösterbottniska skogarna än tidigare. Det är bra och jag vill jobba för att utveckla energivedshante-ringen ännu mer då det är ett yp-perligt sätt att ta tillvara ”skräpved” som annars skulle lämna i skogarna.

Själv är jag aktiv skogsägare, allt sedan jag övertog mina föräldrars skogsfastigheter på 1980-talet. Till professionen arbetade jag inom bankvärlden i över 40 år tills jag

blev pensionär för några år sedan. Jag är ännu aktiv med uppgörande av köpebrev, bouppteckningar och arvsskiften, sköter en del bokfö-ringsuppdrag och engagerar mig i Korsnäs Företagare men jag hinner också till skogs, flera dagar varje vecka så här års.

Jag bor i Korsnäs, har fru, två vuxna barn och tre barnbarn.

Tack för förtroendet!

Foto: Privat

Måns Åkerblom Karleby

”Det är intressant att alltjämt vara med och påverka. Tack för förtroendet. Jag vill arbeta för att skogsvårdsföreningen ska uppfat-tas som den främsta samarbets-partnern för skogsägare när det gäller alla frågor inom skogsbruk. Den höga röstningsprocenten i det här valet tycker jag också visar att medlemmarna ser föreningen som en viktig aktör. Jag upplever att Skogsvårdsföreningen Österbotten gör ett gott arbete och att fusionen 2009 lyckades bra. Nu gäller det att fortsätta på samma linje. För medlemmarna ska tröskeln vara låg och de ska känna att det alltid går att diskutera och påverka inom föreningen.

Jag var själv i skogsvårdsföre-ningens tjänst mellan åren 1977 och 2009 i norra Österbotten. Alltid emellanåt hälsar jag på områdes-instruktörerna Thomas Åman och Tom Finnilä på Kronobykontoret. Inte så att jag lägger mig i deras dagliga arbete men det är intressant

att hålla sig ajour med läget, höra hur branschen mår och utvecklas. I egen skog vistas jag nästan dag-ligen nu när jag är pensionär och det gör jag så gärna - om jag inte är upptagen med att orientera, göra orienteringskartor eller tillbringar tid med min fru, våra två barn och tre barnbarn.

Foto: Tom Finnilä

Ole Backström Korsholm

”Jag vill rikta ett stort tack till alla dem som gett mig sitt förtro-ende. Det känns bra. Jag har suttit en period i skogsvårdsföreningens fullmäktige. Det har varit intressant och givande. Nu känner jag mig mera insatt än i början och vill på allvar börja driva och påverka. Jag vill vara med och föra utvecklingen kring ämnet bioenergi framåt mot bakgrunden av vilka enorma mäng-der skog det finns i Finland som på ett vettigt sätt kan användas till bioenergi. Skogsindustrin har stor makt idag och jag vet inte om det är så bra, liksom nuvarande system kring skogsbeskattning och gåvo-skattesystemet som inte gynnar unga och nyblivna skogsägare.

Skogsarbete är en livsstil för mig, då jag varit aktiv i familjeskogen sedan tonåren utan något längre uppehåll. I dag är jag 54 år och kan titulera mig pensionär från mitt yrke som överbåtsman inom försvarsmakten. Det gör att jag hinner vara självverksam i skogen

ännu mera och bättre än så kan det knappast bli.

Jag viker också tid för uppdrag som offentligt köpevittne, är leda-mot i KPO:s fullmäktige och är en aktiv medlem i Replot Fbk. Min familj består av fru och två vuxna barn.

Foto: Privat

Christer FinneKorsholm

”Jag är positivt överraskad över det förtroende som visats mig. Är ödmjukt tacksam och jag ser fram emot en ny period i skogsvårdsfö-reningens fullmäktige. En av mina käpphästar är att uppmana skogs-ägare till att själv göra något i sko-gen om det finns tid och möjlighet till det. I skogen ser man resultat av sitt arbete, det är avkopplande för både kropp och själ och som skogsägare följer man utveckling-en i skogen på ett annat sätt om man är självverksam i någon mån. Viktigt, och till stöd för det jag just sa, är också att jobba för att få upp priserna på leveranssidan – så att det blir större lönsamhet och man känner att man har mera än motor-sågsbensinen för det arbete man gjort för dagen.

Familjen livnär sig på grön-saksodling och består av fru, fyra barn och fyra barnbarn. Tre barn på jorden numera och ifall ”om inte hade varit” hade skogsbruk drivits parallellt med grönsaks-

odlingen i högre grad än vad som nu är fallet.

– Jag har alltid varit intresserad av skogsarbete och sköter långt egen skog. Ett annat intresse jag har är långdistans på skidor och i vinter har jag planerat in tre lopp: ett i Vörå, ett i Canada och ett i USA.

Foto: Privat fotoText: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab


KOLUMNEN

Medlemsinfo

Medlemsavgiften 2017Fakturan för nästa års medlemsavgift kommer hem till er på posten i andra halvan av februari 2017. Har det skett förändringar i ert skogägande vänligen meddela vår medlemsansvarige Stina Sabel om för-ändringarna före årsskiftet. Medlemsavgiftens storlek blir förslagsvis den samma som föregående år. På årets sista fullmäktige-möte före jul fastställs avgiften. Medlemsavgiften ba-serar sig på den egentliga skogsarealen som ni äger:

Förslag till medlemsavgift 2017under 10 ha 45 €10,1 - 20 ha 55 €20,1- 50 ha 105 € över 50 ha 155 €

Text: Ann-Mari Snickars

Fin röjsåg lottades ut Skogsvårdsföreningen Österbottens skogsägare Börje Kullas från Singsby vann den röjsåg som Skogsvårdsföreningarnas Service SVFS Ab och Skogsvårdsföreningarna lottade ut bland alla i landet som under tiden 12.9 - 24.9 beställt en skogsbruks-plan eller skogsvärdering.

Börje Kullas hade beställt en värdering av skogsvårds-föreningen på hans skogsfastighet i Vörå. Det var en lycklig vinnare som tillsammans med frun Britta Kullas fick avhämta en Husqvarna 545 FX-röjsåg hos återför-säljaren Kone Nygård Maskin i Vasa. Röjsågen kom-mer att komma till användning både hemma och på sommarstugan för att hålla bort både gräs och sly.

Vi gratulerar!Börje Kullas tar emot röjsågen av Simon Nygård på Kone Nygård Maskin i Vasa.

Vi lever i en föränderlig värld

Vintern är här och det betyder att det är mycket arbete runt om i skogarna i Österbotten. Men det betyder även att julen är på inkommande.

Vårt moderna samhälle tappar sakta men säkert kon-takt med sina traditioner. Julen som kristen högtid firas för att minnas Jesu födelse. Idag är det relativt få männ-iskor som tänker på orsaken till julfirandet. Men fortfa-rande är julen en högtid där familjer och släkter samlas för att tillsammans njuta av mat och dryck. Fortfarande går folk i kyrkan för att uppleva den stämning som julot-tan eller de vackraste julsångerna ger själen. Samhället är i förändring men fortfarande står julen kvar som en av den viktigaste traditionen i det västerländska samhället.

Världen är även i förändring. Efter Brexit och presidentva-let i USA verkar delar av befolkningen i det västerländska samhället att ta mer och mer avstånd till den rådande världsordningen med en global frihandel och en värld där nationalstaternas betydelse minskar mer och mer.

Vi i Finland påverkas givetvis, de senaste sju, åtta åren har vår ekonomi påverkats hårt och vi får svårare och svårare att upprätthålla vårt välfärdssamhälle.

Skogsindustrin står fortfarande för en femtedel av Finlands export. Detta enligt uppgift från Metsäteollisuus hemsidor och jag hoppas och tror att oavsett i vilken riktning världen går är skogen den råvara som håller Finland flytande. Jag vill önska alla en riktig God jul och goda inkomster av skogsbruket under kommande år.

Freddi Smulter

Text och foto: Ann-Mari Snickars

MEDLEMSFÖRMÅN

Virkespriser och

Landsbyg-dens folk

online

Nu har alla våra med-lemmar tillgång till SLC:s medlemssidor och kommer därmed åt allt låst material som finns på sidorna.

På dessa sidor kan man bland annat på aktuella virkespriser på området via MTK:s Reppu-tjänst samt läsa Landsbygdens Folk online.

Inloggningsuppgifter kan beställas från vår medlemsansvarige Stina Sabel, [email protected]


Lönar det sig att köpa skog?

20 koef30 1:a gallr. 450 334,85 0,7441 ej skatt förhandsr45 2:a gallr. 850 405,96 0,4776 20 % förhandsröj65 3:e gallr. 1000 264,40 0,2644 20 % förhandsröj85 Slutavv. 8000 1171,20 0,1464 20 % förh röj+för

10300 2176,41

Bara diagramet nedan tas med i artikeln. Här ovanför min beräkningsskiss. Tabellen som tasmed finns på Blad 2. Dan

Diagramet visar nuvärdet av nettointäkterna för det 20 åriga plantbeståndet. I stapelntill vänster utan räntekrav och i stapeln till höger med ett räntekrav på 3 %.

0

2000

4000

6000

8000

10000

12000

1 2

Nettointäkt med räntekrav 0% och med räntekrav 3%

1:a gallr. 2:a gallr. 3:e gallr. Slutavv.

Lönar det sig idag att in-vestera i skog? Den frågan har jag fått några gånger under det gångna året.

Både skogsägare och de som ännu inte äger skog är intresserade av att köpa skog. Samtidigt har de flesta noterat att skiften som bjuds ut oftast säljs till ett högre pris än vad skogsvårdsfören-ingens värderingar visar. Är det här rätt? Den frågan brukar komma som en följdfråga.

Det finns inget givet svar, eftersom vi har att göra med prognoser för framti-den. Vi gör våra ekonomiska beslut på basis av nuläget och på antaganden om framtiden. I dag har vi ett ekono-miskt läge med låga räntor. Det här gör skogen till ett intressant place-ringsalternativ. Vi vet sedan tidigare att skogen i snitt ger en avkastning på cirka 3 %, i jämförelse med bankernas sparränta på 0,1–0,2 %. Dessutom får man i skogsbeskattningen dra av 60 % av anskaffningsutgiften för skog. Men berättigar det här till att betala mycket över värderingarna? Det här är givetvis upp till var och en att bestämma.

Ett teoretiskt exempel

För att på ett någorlunda begripligt sätt beskriva vad man kan förvänta sig av ett skogsköp kan vi ta ett teoretiskt ex-empel. Anta att skogsvårdsföreningen bjuder ut en skogsfigur på en hektar med en plantskog som är 20 år gammal och någorlunda röjd. Figuren är en del av en större affär. På figuren växer i huvudsak tall med inslag av gran och björk. Markens bonitet är av lingon-typ. Värderingen visar att figurens nettovärde är 1800 euro, medan brut-tovärdet är 2118 euro. Nedsättningen är alltså 15 %. Bruttovärdet är ett mått på ”om allt går väl”, eller där alla delar i en summavärdering värderas fullt ut. Nettovärdet anger figurens värde som helhet. Nettovärdet kan också ses som ett riskjusterat bruttovärde. Vi gör ju antaganden om en osäker framtid.

Potentiella intäkter

Vad kan man i framtiden ekonomiskt sett förvänta sig av det 20-åriga bestån-det? För att belysa detta gjorde jag en tabell över de potentiella nettointäk-terna. Jag antar att beståndet gallras tre gånger och slutavverkas då det är 85 år gammalt. I tabellen har jag angett nettointäkterna från avverkningarna räknat som ett summerat totalvärde och som ett summerat nuvärde där intäktsposterna har diskonterats bakåt i tiden med ett räntekrav på 3 %. Vid första gallringen fås nettointäkten då man från virkeslikviden drar bort kostnaden för förhandsröjningen. Jag har räknat med att vi gör ett skogsav-

drag då figuren ingår som en del av en större affär och på så vis hugger vi skattefritt. Vid de övriga gallringarna har jag dragit av kostnaden för en min-dre omfattande förhandsröjning och räknat med en kalkylerad skattesats på 20 %. Samma skattesats använde jag vid slutavverkningen där jag också drog bort kostnaden för förnyelsen.

Möjligheter till placering

Tabellen visar att nuvärdet av de kom-mande intäkterna diskonterade med ett räntekrav på 3 % i stort sett mot-svarar bruttovärdet på figuren, det vill säga drygt 2 100 euro. Det sam-manlagda värdet på alla kommande nettointäkter är på drygt 10 000 euro. Här bör man komma ihåg att de för-väntade intäkterna kommer i perioder under tiotals år i framtiden. Man bru-kar ju allmänt säga att en euro vi kan spendera idag har ett större värde än en euro vi får i framtiden. Räntekravet är ett mått på detta; hur kortsiktiga vi är. Är vi kortsiktiga använder vi ett högre räntekrav. Ett sådant räntekrav kan visa att en investering i skog är olönsam. Därför använde jag ett rea-listiskt räntekrav på 3 %.

Vi kan ju inte heller veta hur det allmänna ekonomiska läget är till exempel då vi får den första nettoin-täkten från vår figur. Finns det då goda alternativa placeringsmöjligheter att återplacera intäkten i och på så vis få ränta på ränta. I det fiktiva fallet med den 20-åriga plantskogen är det berät-tigat att betala bruttovärdet på drygt 2100 euro för figuren. Den slutsatsen drar vi på basis av de fakta vi har idag om virkespriserna, skattesatsen och så vidare. Räntekravet på 3 % ger oss en viss riskmarginal. Prisen kan ju ändras, beståndet kan drabbas av skogsskador och andra oförutsedda faktorer kan spela en roll. Det här kan medföra att vi inte får en reell ränta på 3 %, men vi har åtminstone kalkylerat med riskerna. Om allt går väl får vi en trygg ränta på 3 % på vår insats. Vi har gjort ett försök att konkurrera om figuren, eftersom vi vet att det idag i Österbotten är svårt att få köpa skiften till nettopriser.

Ta del av marknaden

Jag vill uppmana alla som är intres-serade av att investera i skog att åka ut och se på de skiften som bjuds ut. Fundera på vad skogsfigurerna enligt en viss skötselstrategi kan tänkas ge för nettointäkter. Försök att göra en egen parallell värdering utöver den som Skogsvårdsföreningen har gjort och bedöm var det eventuellt finns marginaler i värderingen och pengar att tjäna.

Text och foto: Dan Kullman

Här en bild på ett bestånd liknande det som beskrivs i artikeln. Det här bestån-det är lite äldre, cirka 23 år.

Nettointäkt Räntekrav Beståndets ålder Avverkning 0 % 3 % 30 1:a gallr. 450 334,85

45 2:a gallr. 850 405,96

65 3:e gallr. 1000 264,40

85 Slutavv. 8000 1171,20

Summa: 10300 2176,41 Nuvärdet av nettointäkterna i euro från de framtida avverkningarna i det idag 20-åriga plantbeståndet. I kolumnen till vänster utan räntekrav och i kolumnen till höger med ett räntekrav på 3 %.



Välkommen till oss!TEAM NORR - Skogsvårdsinstruktörer

TEAM SYD - Skogsvårdsinstruktörer

KJELL HULDÉN0400 669 245TeamledareFinby, Böle, Pjelax, Kaskö, Tjöck, Åback, Lålby, Norra Lappfjärd

Närpes Nybrovägen 7 A 4 64200 NÄRPES

LappfjärdLappfjärdsvägen 729 64300 LAPPFJÄRD

ANDERS KAIVO-OJA040 544 1449

Södra Lappfjärd, Dagsmark, Sideby, Ömossa, Skaftung, Härkmeri, Uttermossa

LappfjärdLappfjärdsvägen 729 64300 LAPPFJÄRD

JOHAN SVEDSTRÖM040 503 8321

Yttermark, Bäckby, Näsby, Kalax, Tjärlax, Nämpnäs, Norrnäs, Rangsby

Närpes Nybrovägen 7 A 4 64200 NÄRPES

MIKAEL FRANZÈN0500 628 702

Pörtom, ti-on kl. 8-9Övermark, må, to kl. 8-9

PörtomCentrumvägen 1566270 PÖRTOM

ÖvermarkVasavägen 161564610 ÖVERMARK

JOHAN NYNÄS0500 167 489

Korsnäs, Töjby, Träskböle

KorsnäsVikingvägen 14 66200 KORSNÄS

TEAM MELLAN - Skogsvårdsinstruktörer

VasaFöretagaregatan 1365380 VASA

MATS LINNSÉN050 544 2703

Kvevlax, Petsmo, Hankmo, Vassor, Voitby, Miekka, Stavers- by, Karkmo, Höstves, Runsor, Kråklund, Helsingby, Tölby, Vikby, Pundars, Solf, Munsmo

Vasa Företagaregatan 1365380 VASA

ANDERS HJORTMAN0500 272 910

Toby, Veikars, Martois, Koskö, Karperö, Singsby, Jungsund, Iskmo, Köklot, Replot, Vallgrund, Björkö

HILDING SÖDERGÅRD0500 560 418

Vörå(förutom Norra Vörå)

VöråVöråvägen 1266600 VÖRÅ

GUY DJUPSJÖBACKA050 553 1232

Oravais, Maxmo, Norra Vörå


THOMAS JÅFS050 526 2152

Petalax, Norra Pörtom, Vasa

MalaxMagasinvägen 2 B 3 66100 MALAX

KIM BACK050 403 9401TeamledareYttermalax, Övermalax, Bergö

MalaxMagasinvägen 2 B 3 66100 MALAX

Kronoby Kyrkvägen 468500 KRONOBY

KronobyKyrkvägen 4 68500 KRONOBY

TOM FINNILÄ050 517 8918

Kronoby, Lepplax

Larsmo Näsvägen 2 D 68560 EUGMO

JOHNNY FAGERHOLM040 736 4547TeamledareLarsmo, Jakobstad, Pedersöre kby, Sundby, Karby, Bennäs, Lövö, Forsby

Ytteresse Bärklarsvägen 3 68810 YTTERESSE

TOM LUNDQVIST0500 161 695

Purmo, Kållby, Östensö, Katternö, Lappfors, Esse

JOAKIM HOLMQVIST0400 180 581

Nykarleby (Socklot, Kyrkoby-Forsby, Markby, Kovjoki). Pedersöre (Åvist, Nederpurmo, Edsevö, Kållby)

ANDERS RÅSTEDT0400 260 239

Nykarleby (Harjux, Monå, Hirvlax, Kantlax, Monäs, Munsala, Pensala, Jussila, Vexala och Ytterjeppo)

NykarlebySollefteågatan 5 66900 NYKARLEBY

MARKUS STENBORG0400 947 995

Terjärv, Nedervetil

TerjärvSödra Terjärvvägen 9 68700 TERJÄRV

NykarlebySollefteågatan 5 66900 NYKARLEBY

THOMAS ÅMAN040 746 3528

Karleby, Nedervetil (Öja, Skriko och Jolkka)


Huvudkontor VasaBESÖK, FUTURA III, 2:a våningenFöretagaregatan 13, 65380 VASATel. 010 581 8400

POSTPB 186, 65101 VASA

www.skogsvardsforeningen.fi | [email protected] | www.facebook.com/skogsagarna

Drivningstjänst

SKOGSVÅRDSTJÄNSTER

Skogsförnyelse• planering, förverkligande och övervakning• röjning, markberedning och gräsbekämpning• val och anskaffning av odlingsmaterial• sådd och plantering• efterarbete

Vård av plant- och ungskog• planering, förverkligande och övervakning• granskning och rapportering

Vägar och diken• planering och förverkligande

Förmedling av plantor, frön, bekämpningsmedel och dylikt• kartläggning av behov• förmedling av material

Gödsling• planering och förverkligande• arbetsredskap• ansvar för förverkligandet

EXPERTTJÄNSTERSkogsbruksplanering• uppgörande av skogsbruksplan• kartor, virkesvolym och avverkningsmöjligheter• åtgärdsförslag på kort och lång sikt• Silvanetti, skogsägarens tjänst på nätet

Värdering av skogsfastigheter• värdering av och utlåtanden om skogsfastigheter• granskning av och utlåtanden om skogsskador• intyg och utlåtanden

Fastighetsförmedling, Ab Skogsfastigheter AFM• förmedling av skogsfastigheter• värdering• uppgörande av överlåtelsehandlingar• beskattningsberäkningar• arvsskiften

Skogsbeskattning• skogsskattedeklaration• mervärdesskattedeklaration• skattefrågor i anknytning till virkeshandel• andra skattefrågor

Rådgivning och utbildning• utbildning och information i kursform• personlig rådgivning

VIRKESHANDELSTJÄNSTER

Virkesförsäljningsplan• utredning av avverknings- och försäljningsobjekt samt avgränsning i terrängen• utredning av marknadsläget• uppgörande av virkesförsäljningsplan• uppgörande av anmälan om användning av skog• uppskattning av virkesvolymer och -priser• definiering av, och kostnadsberäkningar för, efterarbete• beaktande av mångbruk och nyckelbiotoper

Virkesaffär med fullmakt• offertbegäran och jämförelse av offerter med beaktande av aptering och specialvirke• uppdaterad prisuppföljning och prissättning av avverkningsobjekt • granskning och uppföljning av affärsvillkor• övervakning av virkesdrivning samt mätning• överlåtelse av virke, underskrift av mätintyg

Drivningstjänst• planering, övervakning och förverkligande vid virkesdrivning

Vägar, diken & gödsling

JENS HELENELUND0500 560 648

Korsnäs-Sideby

Närpes Nybrovägen 7 A 464200 NÄRPES

DANIEL JANSSON040 507 4664

Karleby-Nykarleby

JOHN BERG0400 561 343

Korsholm-Pörtom

PörtomCentrumvägen 15 66270 PÖRTOM


KRISTIAN GÄDDNÄS040 660 2042

Karleby-Nykarleby


DAN KULLMAN050 591 0383

Vörå-Malax


DAN KULLMAN050 591 0383

Vörå


KARL-HENRIK LANGELS040 660 2440

Korsnäs-Sideby

Närpes Nybrovägen 7 A 464200 NÄRPES

Ledning och kansli

JAN SLOTTE050 544 2690

Verksamhetsledare, fastighetsförmedlare AFM


ANKI SVENN040 823 2364

Kontorsföreståndare,fastighetsförmedlare AFM



ANN-MARI SNICKARS0500 568 804

FörsäljningssekreterareAb Skogsfastigheter AFM

EIVOR SUNDQVIST0400 194 901

Kanslist - skogsarbetare och virkesutbetalningar


STINA SABEL040 670 8595

Kanslist - medlemsärenden


Vi erbjuder


Föreningen är en viktig och värdefull aktör

Efter nyår är det första året sedan 1984 som Bo Storsjö i Ömossa, Kristinestad, inte kommer att sitta i en skogsvårdsförenings styrelse.– Det har varit många och intressanta år. Men nu ger jag plats åt andra, säger han lugnt. – Nu ska jag bli ”metsänhoitaja” på riktigt.

– Vilken fin dag det blev idag, säger Bo Storsjö, kisar mot solen och hälsar mig välkommen efter att jag anlänt till bygruppen Västervik i Ömossa.

Inne i stugvärmen äger samtalet rum. Bo Storsjö är lugn när han pratar, tvekar aldrig när han svarar och ger precis det kompetenta intryck han gjort sig känd för.

Som ordförande för Skogsvårds-föreningen Österbotten sedan grundan-det 2009 har han varit en stor tillgång med sin erfarenhet och kunskap.

Han har verkat som förtroendevald både inom skogsbranschen och inom producentrörelsen i över trettio år - lokalt, regionalt och nationellt. Inom Andelsbanksrörelsen har han varit förtroendevald sedan 1979 och är det fortfarande.

Matpotatis, spannmål och skogsbruk

Skogen var intressant redan då Bo val-de yrkesbana i tiderna. Efter medbor-garskolan avverkade han dåvarande Lantmannaskolan i Korsholm innan han utbildade sig till forsttekniker i Ekenäs. Examen fick han år 1972 och därefter tjänst vid ett sågverk i Merikarvia, där han arbetade sex år tills generationsväxling skedde inom familjejordbruket.

– Sedan dess har jag varit jord- och skogsbrukare. Djurhållning med hönsuppfödning var en av grenarna inom jordbruket men i samband med övergången till EU försämrades verk-samhetsförutsättningarna och lön-samheten sjönk. I stället valde vi då

att satsa på matpotatis, spannmål och skogsbruk.

– I dag, fortsätter han, är potatisod-lingen cirka tolv hektar, spannmåls-odlingen omkring 25 hektar fast den förminskas nu, och skogsinnehavet drygt 200 hektar.

– Min tanke är att vara mera i skogen när jag minskar på förtroendeupp-dragen. Ju äldre jag blir märker jag hur mycket skogen växer. När jag var yngre tyckte jag att den var mera statisk, konstaterar han och tittar ut genom fönstret.

Självverksam skogsägare

Han känner sin skog och vet från år till år vad för slags skötsel som ska sättas in och var.

– Skogsfigurerna är i alla åldrar och sedan 1979 har leveransvirke sålts så gott som varje år. Numera anlitar jag en entreprenör som sköter plante-ringar och avverkning med motorsåg medan jag själv kör leveransvirket ur skogen. Det är ett bra system. Han hugger och jag kommer efteråt med traktor, kran och kärra. Under kaffe-pauserna diskuterar vi arbetet. Pauser som inte ska underskattas. Det gör

att jag själv aktivt följer med arbetet i skogen. Tillsammans med entrepre-nören, som jag anlitar omkring tre månader per år, planeras arbetet ett år på förhand. Målet är att avverka halva tillväxten per år.

– Det här gäller gallringar. Slut-avverkningar säljs på rot.

I styrelsen sedan 1984

Hans första skogsrelaterade förtroen-deuppdrag var som nybliven styrelse-medlem i Sideby skogsvårdsförening 1984. Den föreningen fusionerades med Kristinestad 2002 och Bo axlade ordförandeposten 2007.

I augusti 2007 samlades de elva öster-bottniska skogsvårdsföreningarnas ordförande och verksamhetsledare till diskussion kring ämnet fusion.

– Året var alltså 2007, förtydligar han. Scenarier som hade skissats upp var att det skulle komma att fin-nas risk för att skogsvårdsavgiften skulle slopas och då var det viktigt att föreningarna skulle arbeta mot mera oberoende av dem, att vi skulle bygga upp affärsverksamhet och egen ekonomisk grund att stå på. Och så blev det.

Arbetet i skogen tar inte slut. Så här års är Bo Storsjö i skogen, om nu inte varje dag så nästan.– Skog är långsiktigt placering. Skogsarbete är rogivande och att betrakta välskött skog ger mig stor tillfredsställelse.


Styrka och snabbhet- i samma skördare

Vägande fördelar:

SYKETEC

JOBO ST75C

15 LHUSQVARNA

BRÄNNOLJA PÅ KÖPET!*

MER EFFEKT OCH MED BÄSTA RESULTATET

www.husqvarna.fi

X-CUT- SÅGKEDJANY

DET VIKTIGASTE ÄR EFFEKTENHålls vassTöjer inteSågar eff ektivt

* Gäller 543XP/G, 545, 550XP/G,

560XP/G, 545FX/T, 555FX/T och 535FBX.

3x5 liter XP Power 2 brännolja på köpet!

HUSQVARNA 500-SERIENMOTOR- OCH RÖJSÅGARFör eff ektivt och presionskrävande arbete

Maskinservice M. SödermanTegelbruksvägen 7, Närpes

Tel 06-224 1020, 0400-160 356

HUSQVARNA 545FX45.7 cm³, 2.2 kW, 8.1 kg

PRIS FRÅN:

915 €LARNAA

ÅA

HUSQVARNA 543XP43.1 cm³, 2.2 kW, 4.5 kg

PRIS FRÅN:

650 €

DET VIKTIGASTE ÄRSTE ÄR EFFEKTEN

560XP/G, 545FX/T,555FX/T och 535FBX.

3x5 liter XP Power 2brännolja på köpet!

43.1 cm , 2.2 kW, 4.5 kg

PRIS FRÅN:Vid mötet bildades en arbetsgrupp med uppgift att göra upp intentionsav-tal för hur verksamheten skulle läggas upp i en ny förening och vad som skulle eftersträvas.

Storsjö valdes till ordförande för arbets-gruppen och avtalet om en gemensam förening i svenska Österbotten presente-rades under vintern. De 1.4.2008 behand-lades ärendet vid samtliga föreningars fullmäktigemöten och beslutet blev po-sitivt. Storsjö blev ordförande i interim-styrelsen och i början av 2009 grundades Skogsvårdsföreningen Österbotten. Bo Storsjö valdes till ordförande.

– Jag var hela tiden för en fusion. Med facit i hand har vi mycket större muskler nu, skogsvårdsavgiften upp-hörde för två år sedan och föreningen började uppbära egen medlemsavgift. Medlemsbortfallet var inte stort. Vi har knappt 12 000 medlemmar och är den näst största skogsvårdsföreningen i Finland sett till medlemsantal. Endast föreningen i Pohjois Karjala har flera medlemmar än oss.

Det har gått bra

Vi skriver snart 2017 och Bo Storsjö lutar sig tillbaka i fåtöljen.

– Det har gått bra. Affärsverksamheten och utvecklingen av tjänster har lyckats väl. När vi började för några år sedan hade vi en omsättning om 4,5 miljoner. I år blir omsättningen över tio miljoner euro.

– Föreningen har varit offensiv och mött skogsägares behov. Vi är ingen opartisk förening. Vi är väldigt partiska då det gäller att arbeta för våra medlem-mar och deras skog.

Det gläder honom att föreningen i olika sammanhang, där ordförande och verksamhetsledare närvarar, tas på allvar.

– Man lyssnar till oss och räknar oss som en viktig och värdefull aktör inom det finländska skogsbruket.

Han berömmer verksamhetsledaren Jan Slotte, som på ett föredömligt sätt anammar innovationer och nya tekniska lösningar inom skogsbruket.

– Jag påstår att vi går i spetsen för utvecklingen. Inte trampar på stället och väntar utan verkligen agerar och påverkar branschutvecklingen.

– Jag upplever också att skogsägare på fältet ser värdet i vårt jobb.

Han lyfter fram fastighetsförmed-lingen, som startade i samband med grundandet av Svf Österbotten. Under innevarande år landar antalet försälj-ningsuppdrag på över hundra stycken och det är en imponerande siffra enligt Storsjö.

– Vi har kunnat hjälpa många skogs-ägare där innehavet exempelvis tillhört

ett oreglerat dödsbo, och där skogsägare haft svårt att komma framåt i avytt-ringen av skog.

Föreningen har bra personal och många har utfört sin livsgärning inom skogsvårdsföreningen.

Ett nytt fullmäktige har just valts och valberedningen arbetar som bäst fram namn till styrelsen för nästa år.

Lyssnar gärna på musik

Bo Storsjö är född och uppvuxen på den plats som är familjens hemvist än i dag. Han är omgiven av fyra diplomingen-jörer: fru Marita och sönerna Magnus, Markus och Martin. Och så har de ett litet barnbarn.

Vid sidan av arbetet på gården och i skogen, när tiden medger – vad tycker du om att göra då?

- Koppla av vid sommarstugan eller lyssna på musik. Har haft spotify-konto ända sedan spotify grundades. Lyssnar i princip på allt men Gyllene Tider är en stor favorit, liksom Kent. Jag var förstås på deras konsert i Vasa tidigare i höst.

Han är 65 år fyllda och egentligen kan han vara pensionär på heltid. När jag slutligen frågar hur han tänker med potatisodlingen, då han minskar spannmålsodlingen, skiner han upp i ett brett leende.

– Den kan jag inte riktigt sluta med. För då får jag inte vara med i ”päron-praate”.

– Sidu, det handlar inte enbart om att odla potatis, det handlar om en särskild gemenskap det där att få vara med i ”päronpraate”, ler han.

Tack för stunden Bo och allt gott framöver.

Text och foto: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab

Bo Storsjö har lång erfarenhet av förtroendemannaskap inom skogs-vårdsföreningen lokalt, regionalt och nationellt.


Aktiebolaget som skogsägareStatsmakten försöker på många sätt påverka skogsägandet att bli mera storskaligt och företags-mässigt. Till detta får räknas bland annat skogs-avdragsrätten (60 % av inköpspriset), kommande gåvoskattelättnadsreform (för större skogslägenhe-ter), företagaravdraget som från 2017 gäller även skogsbrukare, samt att man understöder bildandet av samfällda skogar.

Trots att aktiebolag i normala fall är det absolut vanligaste sättet att organisera en vinstdrivande företagsverksamhet, har AB inte hittills vunnit någon större genomslagskraft bland de privata skogsägarna. Av Finlands totala skogsareal ägs 9 %, eller cirka 1,5 miljoner hektar i aktiebolagsform. De stora skogsjättarna äger lejonparten (93 %) av denna areal, varför privatägda aktiebolag tillsvidare är få.

Aktiebolag byråkratiska?

Ett aktiebolag uppfattas ju i allmänhet som byråkra-tiskt men de facto så har kraven på administration luckrats upp de senaste åren, framför allt inom små bolag. Och samfundsskatten är ju låg, endast 20 % fast skatt på virkesförsäljning och andra inkomster. Jämför detta med skatten inom samfällda skogar (28 %) eller för privatpersoner (30/34 %) för samma inkomster. Så var sitter då hållhakarna med att bilda ett aktiebolag kring skogsägandet? Vi skall bena ut de mest väsentliga frågorna gällande bildandet, kring verksamheten och hur skatte-effekterna slår ut om man avslutar ett skogs-aktiebolag.

För vem lämpar sig ett aktiebolag?

Aktiebolaget lämpar sig främst för sådana ägare som medvetet söker tillväxtmöjligheter. Genom den låga skatteprocenten kan en stor del av intäk-terna lämna kvar i kassan och finansiera kommande köp. Bolaget kan även ha en uttalad tillväxtstrategi som exempelvis går ut på att köpa lägenheter och skog i viss ålder, bra läge eller andra värden som kan förädlas med hjälp av skötsel, gödsling, områ-desplanering eller dylika åtgärder. Även när delä-garna sköter lejonparten av alla åtgärder med hjälp av utomstående entreprenörer passar aktiebolaget bra. Vid generationsväxlingar kan aktiebolaget erbjuda ett smidigt sätt att överflytta ägandet.

Vem kan bilda ett aktiebolag?Det räcker med en person för att grunda ett aktie-bolag. Denna person kan även vara en så kallad juridisk person, det vill säga ett annat bolag, för-ening eller stiftelse. Vanligt är även att en grupp av människor eller konstellation av andra samfund bildar ett aktiebolag för att sköta gemensamma eko-nomiska angelägenheter. Grundarna får inte vara satta i näringsförbud eller på ekonomiskt obestånd.

Vad krävs vid grundandet?

Vid grundandet skall alla delägare underteckna grundningsavtalet. Dessutom måste uppgöras en bolagsordning som definierar vad bolaget skall syssla med, hur administrationen sköts, styrelsens sammansättning och vilka ärenden som tas upp på bolagsstämman. Aktiekapitalets minimibelopp är 2500 euro och skall betalas i samband med grun-dandet. Aktiekapitalet kan även betalas med hjälp av apportegendom (exempelvis skog) som överlåts till bolaget vid grundandet. Efter grundningsav-talets undertecknande skall bolaget anmälas till Handelsregistret inom tre månader. När Patent- och Registerstyrelsen godkänt handlingarna och infört det i sitt register, anses det nya aktiebolaget officiellt bildat och är därmed rättsdugligt.

Om man sätter in skog som apportegendom, blir det skatt på överlåtelsevinst?Ett aktiebolag och dess ägare är juridiskt skilda per-soner och därmed sker en överlåtelse av egendom till aktiebolaget när aktiekapitalet betalas i form av skog (apportegendom).

Vid grundandet uppstår ingen skatt på överlåtelsevinst, förutsatt att grundarna i grundningsavtalet överlåter skogen vill-korslöst med ”skulder och tillgångar”. Observera att inteckningar inte får finnas på apportegendom.

Vid ny anslutning av flera delägare tolkas detta däremot som att det är frågan om en helt ny bolagskonstellation och då blir det fråga om överlåtelse (försäljning eller byte) till annan part och i sådana fall beskattas eventuell vinst på överlåtelse av egendom enligt kapitalskatt 30/34 %. Samma sak gäl-ler om de ursprungliga ägarna i ett senare skede vill sätta in fler skiften eller sälja mark som de äger privat till ”sitt” aktiebo-lag. Det tolkas då som ett nytt bolag och överlåtelse äger rum.

Överlåtelseskatt om 4 % skall betalas både i det fall att skog sätts in som apportegendom vid grundan-det, ny delägare ansluter sig genom att överlåta skog till existerande bolag, eller att bolaget köper in mer skog på fria marknaden.

• Bra plattform för ägande där am-bitionen är tillväxt och förädling/köp och försäljning av markinne-hav och virkesproduktion.

• Låg skatteprocent för bolaget och vid dividendutdelning.

• Lön, traktamenten, km-pengar och entreprenörsarvoden kan betalas till delägare och utomstå-ende.

• Beslutsfattandet klart definierat, aktier lätt att hantera i samband med generationsväxlingar.

NACKDELAR MED ETT AKTIEBOLAG:

• Medför vissa krav på administra-tion, speciellt vid grundande och avslut.

• Kemera-stöd enbart om skogs-bruk är huvudnäring.

• Ingen rätt till skogsavdrag, utgifts-reservering, skadereservering, företagaravdrag.

• Ingen rätt till skattefritt leverans-arbete.

FÖRDELAR MED ETT AKTIEBOLAG:


Aktiebolaget som skogsägareBolagsstämman är högsta beslutande organ

Vid den obligatoriska årsstämman fastställs bokslut, verksamhetsberättelse och revisionsberättelse. I små bolag finns inga krav på revision eller verksamhets-berättelse. Revisionsplikt inträder först om bolaget flera år i rad har balansomsättning >100.000 euro, omsättning över 200.000 euro och anställda fler än tre personer.

Vid årsstämman har delägarna bestämmande-rätt enligt sitt aktieantal. I små eller familjedrivna aktiebolag kan mötena hållas informella och med kort varsel, huvudsaken är att det finns protokoll över besluten.

Beskattning

Ett aktiebolag är separat skattskyldig med egen FO-nummer. Det innebär att man betalar förskotts-skatt på den uppskattade vinsten och slutlig skatt fastställs efter verksamhetsperiodens utgång. Virkesförsäljningsintäkterna kommer därför även oavkortade på kontot utan förskottsskatteinnehåll-ning från köparens sida. Ett aktiebolag har dub-belsidig bokföring enligt prestationsprincipen och uppgör resultaträkning och balans. Skogstillgångar upptas till sitt fulla värde i balansen och nedskrivs i praktiken aldrig fast man avverkar. Endast i sådana fall där värdeminskning klart kan konstateras via omfattande stormskador eller revisors uttryckliga önskan, nedskrivs balansvärdena.

På årets vinst betalas en fast skatt om 20 %, oav-sett storlek eller från vilken inkomstkälla denna uppkommit. Virkesförsäljning betraktas som personlig inkomst för ett AB. Även vid försäljning av egendom och eventuell kapitalvinstbeskattning från denna är skatteprocenten tjugo. Vid försälj-ning av bolagets egendom har aktiebolag ingen rätt att använda sig av anskaffningsutgiftspre-sumtionen (40/20 %). Årets vinst kan antingen lämnas i kassan eller delas ut som dividend till delägarna. Uppstår förlust så är denna avdragbar från samma inkomstslag under 10 års tid (enligt 2016 års skatteregler).

Dividendutdelning

Överskott inom ett aktiebolag kan delas ut till delägarna i form av dividend, förutsatt att fritt eget kapital tillåter detta. (Fritt eget kapital = vinstmedel, bolagets tillgångar, skogsinnehav mm) I små olis-tade bolag är 25 % av dividenden skattepliktig och 75 % skattefri upptill en gräns om 150.000 € räknat enligt 8 % av aktiens matematiska värde baserat på det fria egna kapitalet. Gränsen på 150.000 räknas per delägare. Förskottsinnehållningen på dividend-utbetalningen är 7,5 % vilket något förenklat ger oss ett totalt skattetryck inom aktiebolaget på 27,5 % (AB 20 % + delägaren 7,5 %). Storleken på det fria egna kapitalet har således betydelse för beskattningen av dividenden, vilket gör att det lönar sig inom ”små” bolag att samla medel i balansen.

Aktiens värdeVid försäljning, arv och gåvor måste värdet på ak-tierna framgå och detta räknas ut via balansen. Man tar bolagets nettoförmögenhet (tillgångar-skulder) dividerat med utestående aktiers antal och får ett så kallat matematiskt värde. Om privatpersoner/ägarna säljer aktier är beskattningsförfarandet följande:

– Vid försäljning till utomstående är vinsten skattepliktig enligt kapitalskatteprocent 30/34 %. Från försäljningspriset dras av eget anskaffnings-pris, eller insatt kapital/aktie vid grundandet. Privatpersoner kan även använda sig av anskaff-ningsutgiftspresumtionen (40/20 % av försäljnings-priset). Om bolaget säljer egna inlösta aktier finns inte denna möjlighet. Överlåtelseskatt 2 % erläggs vid handel med aktier.

För säljaren är försäljningen skattefri om följande tre villkor samtidigt uppfylls:

Man säljer på samma gång 10 % eller mer av bolagets totala aktiestock

Säljaren har ägt aktierna minst 10 år

Köparen är närstående, dvs. barn ensamt eller tillsammans med sin maka, bröstar-vinge, säljarens bror, syster, halvbror eller halvsyster.

Kan aktiebolaget få Kemerastöd?

Ett aktiebolag har rättighet till Kemerastöd förutsatt att bolagets huvudsakliga verksamhet (inkomster) kommer från jord- och skogsbruk, samt att delä-garna är privatpersoner.

Har aktiebolaget rätt till skogsavdrag och reserveringar?

Nej tyvärr, aktiebolaget kan inte räkna sig tillgodo skogsavdragsrätten (60 % av inköpspriset) även om man köper in skog på öppna marknaden. Detta begränsar i någon mån möjligheten att växa snabbt med hjälp av eget kapital. Om bolagets verksamhet går ut på att förädla egendomen och sälja denna vidare inom så spelar ju detta ingen stor roll. Bolaget behöver ju följaktligen inte heller inkomstföra skogsavdraget, eftersom det inte ex-isterar. Observera att vid grundandet (insättandet av skog som apport) så förfaller de tidigare ägarnas aggregerade skogsavdrag!

Andra avdrag som inte tillåts inom AB är utgiftsreservering och skadereservering. Enligt regerin-gens förslag till skattereform vid årsskiftet skulle inte heller det femprocentiga företagaravdra-get kunna användas inom AB. Någon möjlighet till skattefritt leveransarbete upptill 125 m3 finns ej heller.

Vad händer om bolaget upplöses?Ett aktiebolag kan upplösas på tre sätt:

På frivillig väg genom ett bolagsstämmobe-slut där man konstaterar att verksamhets-förutsättningarna ändrats eller bolaget inte mera behövs.

Genom domstolsutslag där man konstaterar att bolaget är satt i likvidation (konkurs) el-ler att näringsförbud utfärdas.

Genom registermyndighetsbeslut, där Handelsregistret efter upprepade höranden konstaterar att bolaget inte mera existerar (ingen verksamhet på länge).

Vad händer med kvarvarande egendom?

Om bolaget är solvent och stämman beslutit att egendomen delas till aktieägarna så sker en överlåtelse mellan två juridiska parter. Den egen-domsökning som skett inom bolaget jämfört med aktieägarens insats vid grundandet beskattas enligt kapitalskatteprocent 30/34 %. Om bolaget säljer egendom (skog) till delägarna blir det en regelrätt affär och beskattning av vinst sker då hos bolaget. I slutändan skall även bolagets kassa likvideras och då jämförs insatt aktiekapital i pengar med utdelningen per delägare.

Hur sker generationsväxlingar inom AB?

Ägandet inom aktiebolag överflyttas genom att aktierna byter ägare, egendomen (skogen) hålls alltså intakt. Alternativen är gåva, arv, köp till marknadspris eller gåvoartat köp (>75% av gängse värde). Alla dessa görs enligt normala skatteregler där aktiernas värde måste vara definierat. Några egentliga skattelindringar vid överlåtelse av aktier i AB med skogsbruk som huvudsaklig verksamhet finns inte eftersom skogsbruk enligt skattestyrel-sens definition inte är jämställt med normal före-tagsverksamhet. Enda lindringen som existerar är skattefrihet för säljaren om han ägt aktierna mer än tio år, köparen är närstående och mer än 10 % av aktierna i bolaget överlåts samtidigt.

Text: Mårten Lövdahl


Heimskogen i telefon är perfekt!Skogsägare Caroline Kvevlander i Helsingby är nöjd. – Nu har jag, och även mina familje-medlemmar, med oss Heimskogen vart än vi går, säger hon. Heimskogen är en mobil-applikation för skogsvårdsföreningar-nas medlemmar, som gör det möjligt att se skogsbruksplanen och dess uppgifter i en mo-biltelefon eller på läs-platta.

Caroline Kvevlander läste om Heimskogen i ett tidigare nummer av SkogsÄgaren och såg direkt nyttan med appen.

– Vi är inte annars speciellt intresserade av teknik men det lät praktiskt att ha skogs-bruksplanen i telefon, att flera i familjen enkelt kan ha upp-gifter om vår skog med sig och växla mellan olika skiften och figurvisa uppgifter.

– Appen laddades ned och av Stina Sabel på skogsvårds-föreningen beställde vi en ak-tiveringskod.

De flesta i familjen aktiverade

Familjen Kvevlander-Kull be-står av Caroline, Christer och de vuxna barnen Jonathan och Mathilda.

– Vi aktiverade appen i min, Christers och Jonathans telefo-ner samt i läsplattan.

När så hennes åttioåriga svärfar skaffade smarttelefon för inte så länge sedan instal-lerades också Heimskogen åt honom.

– Vid det laget hade vi för-brukat det antal aktiveringar som koden tillät. Men det var inget problem, vi kontaktade skogsvårdsföreningen och Stina Sabel aktiverade en kod till.

– Det är verkligen praktiskt att kunna öppna skogsbruks-planen där man står mitt i skogen, intygar hon.

Aktiva skogsbrukare

Caroline är född och upp-vuxen i Kvevlax och Christer i Helsingby, där de är bosatta. De har båda delvis skog med sig hemifrån och har således skiften både i Helsingby och i Kvevlaxområdet. De är jord-brukare, tidigare svinprodu-center men numera enbart

spannmålsodlare. Och aktiva skogsbrukare.

Som värmekälla i gårds-verkstaden och i egnahemshu-set används flis som kommer från egen skog.

– Jag hanterar inte mo-torsåg, men nog röjsåg, ler Caroline. Jonathan har röjt ganska mycket och Christer är van att arbeta i skogen.

Kartor och uppgifter

Optimal användning av Heimskogen förutsätter för-stås att man har sin skogs-bruksplan uppdaterad och att den är i kraft.

Caroline tar upp sin telefon från köksbordet och visar. Men en enkel knapptryckning

är hon inne på Heimskogen och genom egna snabbval på telefonen är hon direkt fram-me vid familjens skogsskiften.

– Att surfa på kartan i te-lefon från Helsingby till Österhankmo tar annars gan-ska länge så snabbvalen är bra.

– Här ser du exempel på tre av våra skiften som är nära varandra, visar hon. Du ser råarna här och trycker jag på en av de siffror som finns på skiftet kommer figurens alla uppgifter fram: vilken slags skog det är, virkesförråd och areal, räknar hon upp. Den blåa punkten visar exakt var du befinner dig på skiftet.

– Det är smidigt att se det här i telefon framom att blädd-ra i pappersversionen, som

Via appen Heimskogen i telefon kan Caroline Kvevlander lätt växla mellan olika kartvyer och få fram figurvisa uppgifter.– Jag ser råar, var jag befinner mig, vad som planerats med skiftet och rutter jag rör mig.– Det här är så enkelt att använda och innehåller så mycket information!

APPLIKATIONEN HEIMSKOGEN

Du hittar applikationen Heimskogen till din Android-, iOS- eller Windows Phone -apparat på webb-store med sökordet heimskogen.

SÅ HÄR GÖR MAN:Den som har en skogsbruksplan via skogs-vårdsföreningen kan ladda ner appen Heimskogen kostnadsfritt från appbutiken. Begär sedan en personlig aktiveringskod från skogsvårdsföreningen, [email protected]äs mera på: www.heimskogen.fi

”Man behöver inte ha en läsplatta eller smarttelefon för att använda Heimsko-gen. Heimskogen fungerar också i da-torn. Logga in på www. heimskogen.fi

och skriv in din aktiveringskod”


Förbättringar av utrustning eller nya sätt att göra saker på, har ni läsare sådana goda exempel?

Vi tar gärna emot dina förbättringsförslag och publicerar dem i tidningen. På så vis får flera ta del av dina goda exempel. Det kan vara förbättringar av befintlig utrustning eller arbetsmetoder eller annat intressant läsarna kunde ha intresse av. De skogsägare som bidrar med något som publiceras får en Husqvarna universalyxa. Skicka in ditt bidrag till [email protected]

Goda exempel

SKOGSFASTIGHETER TILL SALU

Ab Skogsfastigheter AFMSkogsägarnaÖSTERBOTTEN

Ab Skogsfastigheter AFM • [email protected] • 0500 568 804 • www.skogsfastigheter.fi

Kronoby, Påras >> Björkskog 3:20, 11,505 haAnbud senast 6.1.2017 Tilläggsuppg. Finnilä 050 517 8918

Pedersöre, Överesse >> del av Krok 14:3, ca 34,1 ha >> Mellanbacka 20:26, 32,78 haAnbud senast 16.12.2016Tilläggsuppg. Lundqvist 0500 161 695

Pedersöre, Forsby >> Sjunabbkärret 1:93, 31,06 haAnbud senast 16.12.2016Tilläggsuppg. Lundqvist 0500 161 695

Nykarleby, Hirvlax >> Alkvist 3:62, 13,135 haAnbud senast 6.1.2017Tilläggsuppg. Råstedt 0400 260 239

Vörå, Oxkangar >> Hägglund 1:9, 1,21 ha >> Rönnskär 6:46, 9,76 ha (byggrätt) >> Nyhem 2:37, 15,284 (skog, åker & tomt)Anbud senast 16.12.2016Tilläggsuppg. Svenn 040 823 2364

Korsholm, Norra Jungsund >> Malmgård 3:50, 18,096 haAnbud senast 16.12.2016Tilläggsuppg. Hjortman 0500 272 910

Korsnäs, Korsbäck >> Fräkenmossan 1:28, 1,34 ha >> del av Nyland 5:17, ca 3,1 ha >> del av Stigkärr 5:24, ca 8,6 haAnbud senast 16.12.2016 Tilläggsuppg. Nynäs 0500 167 489

Korsnäs, Korsnäs >> Höglund 23:15, 1,84 haAnbud senast 16.12.2016Tilläggsuppg. Nynäs 0500 167 489

Korsnäs, Korsnäs >> Träsk 10:12, 3,45 haAnbud senast 16.12.2016Tilläggsuppg. Jåfs 050 526 2152

TOMT FÖR FRITIDSBOENDEVörå, Oxkangar>> del av Nyhem 2:37, ca 0,8 ha>> Rönnskär 6:46, 9,76 haAnbud senast 16.12.2016Tilläggsuppg. Svenn 040 823 2364

Anbud inlämnas elektroniskt eller sänds till Skogsvårdsföreningen Österbotten, PB 186, 65101 VASA. Anbud ska ges som fast eurobelopp. Säljarna förbehåller sig rätt-en att godkänna/förkasta givna anbud.

Ytterligare information:www.skogsfastigheter.fi

Uppdaterad röjsågsseleUnder årens lopp har jag förbättrat röjsågsselarna enligt följande:1. Spännrem över bröstet: håller ihop axelremmarna bättre och fördelar tyngden jämnare på båda axlarna.2. Bränslebehållare. En flaska med extra bränsle är perfekt för röjning av långa dikeslinjer eller annars då tanken blir tom då du är långt från påfyllningen. Klipp av nedre delen av en 1,5 l flaska och fäst i sälens bälte. En liters bränsleflaska passar då perfekt inuti.3. Filen med. Filen i en filmall hänger i en krok i selen. Då är det bara att koppla loss sågen och filen och påbörja vässningen av klingan utan att behöva gå till ryggsäcken där filen annars är.

John Berg

både tar plats i ryggsäcken och lätt blir våt vid sämre väder. När jag trycker här ser jag vad som är planerat i skogsbruksplanen. Enligt förslaget ska det här aktuella skiftet gallras nu.

Hon zoomar in ett annat skifte.

– Här bottenröjde vi för ett par veckor sedan. Telefonen var förstås med och jag kunde lätt följa rålinjen. På samma gång kunde jag se hur långt jag hade gått och hur mycket som var kvar. För när jag går i skogen flyttas den blåa punk-ten enligt hur jag rör mig.

– Att se var man rör sig är också jättebra om man tror man rör sig åt fel håll. Själv är jag ganska bra på att ”rådda” bort mig när jag plockar bär till exempel, skrattar hon.

Man kan också märka ut egna rutter så ser man precis var man gått.

Till nytta även utanför egen skog

Caroline och Christer är trog-na kunder hos skogsvårdsfö-reningen och hon berömmer deras områdesansvarige Mats Linnsén.

– Vi har ganska mycket skog och det händer något i den varje år. Det känns tryggt och

bra att ha någon man litar på att rådfråga och planera med. Skogsvårdsföreningen skö-ter ofta första gallringar och offertförfrågningar som rör dem. Vi arbetar också själva i mån av möjlighet i skogen.

Hon ser enbart fördelar med Heimskogen och har, sedan hon installerade ap-pen, varken loggat in sig på Silvanetti eller bläddrat i pappersversionen av skogs-bruksplanen utan sökt in-formation på läsplattan eller i telefon.

– En stor fördel är också att flera i familjen har tillgång till skogsbruksplanen, var de än befinner sig.

Kartprogrammet visar även andra skiften, men det enda som kommer fram där är råarna och registernumren. Alltså är appen även till nytta och nöje utanför sina egna skogsfastigheters råar.

– I fjol var vi i Ukkohalla och skidade. Och när skogsägare blir trötta på att skida börjar man se sig om i skogen, skrat-tar hon. Jag kom fram till nå-got jag tyckte såg ut som en rå. Då öppnade jag Heimskogen och såg att det ju precis var så.

Text och foto: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab

I Heimskogen syns skogsbruksplanen med figurgränser tydligt på kartan. Man kan klicka på varje enskild figur och få närmare figurvisa uppgifter om beståndet, såsom volym, areal, ålder, trädslagsfördelning och åtgärdsförslag. Det är också möjligt att få figurer färgade enligt åtgärdsförslag avverkning eller skogsvård.


Notiser

Skogsägare tävlade i skogsfärdighet

Skogsfärdighets-FM för skogsägare ordnades lörda-gen 17 september i Sastamala i Birkaland. Från Skogsvårdsföreningen Österbotten deltog tolv skogsägare, uppdelade i fyra lag. Bäst av de våra placerade sig Rune Käldström som kom upp i 165 poäng vilket berättigade till en 41 plats, 11 poäng efter segraren Tauno Toivola från Suomenselkä. Mats-Erik Holmqvist kom in på en 69 plats med 161 poäng och med samma poäng André Forsström på placering 72. 260 deltagare ställde sig på startlinjen i herrklassen.

I lagtävlingen klarade sig vårt andra lag bäst. Andra laget placerade sig på tolfte plats bland 87 lag.

Text: Jan SlotteFoto: MHYP

Den 4 november 2016 ordnade Skogscentralen en fältdag om skog och skogsbruk för lågstadie-eleverna i årskurs 5-6 i Vörå. Skogsvårdsföreningen, UPM och 4H hade varsin station längs en skogsrutt. Vid skogs-vårdsföreningens station presenterade vi för-nyelsearbetet och plantskogsvården. Plantröret var ett bekant redskap för ett flertal elever. Eleverna fick lära sig att kontrollera resultatet

I oktober högg skogsvårdsföreningen vis-sa avsnitt av den nya rullskidbanan som byggs i Vörå. Banan byggs i terrängen runt skidcentrum. Terrängen var utmanande för våra avverkningsmaskiner och blir säkert lika utmanande för rullskidåkarna.

Text och foto: Dan Kullman

Ny bana för rullskidor i Vörå

Skogsdag för lågstadie-elever i Vörå

av en röjning som nyligen hade blivit utförd. De lärde sig att man med ett fyra meters långt metspö kan kontrollera plantantalet. Eleverna var inspirerade trots det kylslagna vädret. En liknande Skogsdag arrangerades i Nykarleby dagen innan.

Text: Dan Kullman Foto: Bo Nordqvist

Nytt Rekord!Skogsvårdsföreningen levererade under september månad färdigt flisat virke till olika slutanvändare i Österbotten, däribland Vaskiluodon Voima och Alholmens Kraft, mot-svarande en energimängd på över 40 GWh, vilket är nytt rekord i föreningens historia. Energimängden motsvarar 1600 egnahemshus årsförbrukning. Vädret var gynnsamt i slutet av månaden vilket gjorde att medelfukthalten på flisen var under 40 procent trots den rikliga nederbörden i början av augusti.

Text: Dan Kullman

Elever från Karvsor skola. Hilding Södergård förevisar plantering med plantrör.

Tore Sandström från Larsmo.

Markus Häggman från Esse.

André Forström från Nedervetil.

SkogsÄgaren önskar alla sina läsareen God Jul och ett Gott Nytt År!


Kryssa med

SkogsÄgaren 4/16

Lös Skogsvårdsföreningens kryss, gjort av Rolf Söderback i Mariehamn. Bland alla som lämnat in den rätta lösningen senast den 31.1.2017, dras en vinnare. Skicka ifyllt kryss till: Skogsvårdsföreningen, PB 186, 65101 VASA. Kryssvinnaren i 3/2016 blev Benita Syring i Pörtom, vinsten kommer på posten. Krysslösningen finns på vår hemsida www.svf.fi

Namn:_____________________________________________________________ Adress:_____________________________________________________________

Telefonnummer:_____________________________________________________

Ha en skön vinter!

önskar

BÖR VISSASVOR-DOMARFÖRBLI

HAR DEG HAR GROGG FÖR VAL BERÖMDTYSK VIN-DRUVA

OCH I PARIS

VASA-REDERI

BEFALLA PÅ VÄGG,PÅ ARM,PÅ RIK,

OCH I BUR

BAN-TYP

FAST-ÄN

FINNSNÄRA

KERSTINBO

RHS2016

©

VITTNAROM

VÄRME

NUMMERHÄLSNING

DAMCLUB

TÖM-MER

DELSTATETNISKGRUPP

KANUPP-HÖRA

EFTERMUNT-

LIG

LYXÅK

LEE

NEW

PÅ H

AAGB

IL JUL-KAL-

ENDER

SÄLLSYNT

NYHETS-BYRÅ

SERIE-FIGUR IJAPANLORD

BÄR PÅPAKET-

EN

HÖRS ÄNI KYRK-

AN

FINNSDOM?

MARCUSI

FARTEN

SPELHÄR

KORTDAG

REXRÅDERHÄR

TRO

BÖRJANOCH SLUT

FINSK

A

VINDGUD STÄM

MA FIN FÖRR

GRANDPRIX

FOSFOR

ERSÄTT-ANDENAMN

HAR VI AVNARRARDE ÄRRUNDA

TILL SJÖSSFÖRR

HAR NOGSÄKERT EN

KRYCKA

TUNGA

FÖR

FRIH

ET

PUNKT-TYP

ÄR DETMESTA FÖRSIBYLLAN

PÅ NOTER MAX LÖN FÖRE KL. 12

DEN KANRISPA

FEMTIORÄTT

HÖJDARE

JUNIPER

ERBIUM

STYC

KE

STOR

BYTT

ÄR SÅNGEN

GREKISKRÖRA

HEL

IG

PERS.PRON.

KÄNDSENNA

RÖTA TID

AMON

RAPP-ARE

NORD KNEG

AR PARKERING

SLAG ITENNIS

ÄÄÄÄ EFTERFÖRENING

FÖRBUDS-OCH HUND-

TYP

STÖTTMYCKET

RAR

BARIUM

FLOD IMEXICO

FILM-FIGUR

ALE

KÄRLEKS-GUD

ÅTE

R

FILM OCHROMAN

TALA OM !

LÄNGD

AV

DU TYP AV

HÖGER

I BREVINSJÖIS IMARK

FÖR LAG

I SA

LT

STIN

N

GODA T

ING ERIK KARL

TOTH

TÅ I USA

IS I USA

SNURRESPRÄTT

TYP AVHOSTA

SKOMÄRKE MÅSTE GÅNÄRMARE

ETTA

JUNIOR

NAM

IBIA

PUTTRAD

STACKKOM-PONENT

INDISKAFURSTAR

GALLIUM

GEMÅL

KAN MANFÖRBUND

HO BOXARE SYDAF-

RIKA

SÅSTYP

Å I DANSKA

LAG-RÅD

TIDLÖ

ST

BÅTTYP

RADIO-TYSTNAD

PÅ KÖGE-BIL

KORT HERR

VULKANSTALL-HAGEN A

D A

CTA

JOULE

DET HÖJSEL.SÄNKS

LATIN

500TILL

DJURFETT

ISKLASS

ANTALHEINRICH

VITAMIN TON

FARTYG VEN

SVÄNG

TORK-HUSET

SVAVEL

"ÄRR

"

GRAMDANSK

A

LÄNGS

T I

NORG

E

LIBE

RIA-

DOLL

AR

SERVICE OCH RESERVDELAR TILL VALTRA TRAKTORER & SAMPO-ROSENLEW SKÖRDETRÖSKOR

SERVICE AV JOHN DEERE TRAKTORER & SKÖRDETRÖSKOR

Kylarreparationer för alla fordon

Tekniskt försprång med

www.marander.fi • email: [email protected]

Cirkelv. 15,65100 Vasa

tel. 06-318 29500500-364 688

Varför pruta på säkerheten eller kvaliteten

Nya modeller!Arbeta säkert och användar-vänligt med STIHL skydds-utrustning!

Fråga efter paketpris.

tr-

-

Bilsläpvagn- och båttrailerförsäljning

Moto-svärd och kedjor

Stihl FS 410 CEK

Erbj. €799

De populära Stihl röjsågarna

Stihl FS 460 CEMK

Erbj. 899 €

Stihl FS 260 CE

Erbj. €699

Stihl FS 469 CEMK

Erbj. 999 €

Stihl MS 193 C-E• Volym 30 cm3 • 3,6 kg 399Erbj. €

Ultralätta motorsågar

Stihl MS 170 • Volym 30 cm3 • 4,2 kg Erbj. €199

M-TRONIC - nu också på MS 261 CM & MS 201

599 €

Magnesiumram, lång serviceintervall, utmärkt vibrations-dämpning och acceleration gör detta till dina drömsågar!

Erbj.

Stihl MS 261 CM• Volym 50 cm3 • 2,8 kW • 5,2 kg 699 €Stihl MS 201 CM

Världens lättaste proffssåg

M-TRONIC styrsystem på både motor- och röjsågar. Ingen shoke och inga justeringar.

Stihl MS 241 CM motorsåg• Volym 42,6 cm3 • 2,2 kW/3,0 hk • 4,3 kg

Cirkelv 15

V699 €

• Volym 35,2 cm3 • 1,8 kW • 3,9 kg

Erbj.

Finns även medvärmehandtag!


Rejpeltvägen 1, Vörå 06 384 46000440 366 675 www.voramaskin.fi

Junkkari kranar och Japa vedmaskiner till specialpriser, alla modeller i lager.

Brist på bytesmaskiner!

25 FANTASTISKA ÅR

PÅ DEN FINSKA MARKNADEN!

BESTÄLL IDAG OCH FÅ EN

FABRIKSMONTERAD RADIOSTYRD

VINSCH PÅ KÖPET

www.forsmw.com

En fantastisk kvalitet till ett oslagbart pris har gjort FARMA till Europas absolut mest sålda skogsvagn. FARMA har funnits på den finska marknaden i 25 år! Vi har idag marknadens bredaste utbud av modeller och tillbehör. Det ska vi fira! Beställ din FARMA skogsvagn med kran idag och du får en Radiostyrd Vinsch, RW 1300 på köpet.Kampanjvillkor: Gratis fabriksmonterad Vinsch, RW 600/1300 beroende på ekipage (värde 1160 -1550 EUR exkl. moms). Kampanjen gäller till och med den 31 januari 2017. För mer information besök www.forsmw.fi eller kontakta din lokala handlare.

PÅ KÖPET!

Radiostyrd

vinsch 30–35 m

Skogsvagnar och kranar med riktig kvalitet!

Priser (moms 0%). Vi förbehåller oss

rätten till ändringar av specifikationer samt pris

utan föregående information.

Vörå Maskin o TraktorRejpeltvägen 166600 Vörå

Tel. +358 (0)6 384 4600Fax. 06 384 4640

Ingvald Heinull, 044 036 6675Daniel Heinull, 050 527 6588Mikael Ehrström, 044 569 0003

Aktia erbjuder ett brett urval placeringstjänster. Kontakta oss så berättar vi mera om hur du kan ta vara på dina skogsinkomster. Våra specialister kartlägger din placerarprofil och tillsammans utreder vi det bästa alternativen för dig.

Välkommen till Aktia Bank! Boka tid på tfn 0800 0 2470 eller på aktia.fi.

“Placera dina skogsinkomster på bästa sätt.”

skogsÄgaren - mhy.fi · ni som har artikel-önskemål och/eller ... en hållbar bioekonomi är...

Documents