Skrivsamarbete och Skrivsamarbete och skrivutveckling inom högre skrivutveckling inom högre

utbildningarutbildningar

Andraspråksskribenter och modersmålssvenska skribenter i samtal kring textkonstruktion av en

akademisk genre.

Syfte:

a) Beskriva hur studenters skribentprofiler gestaltas i samförfattarskap i samband med laborationsrapportskrivande.

b) Belysa vilken betydelse samförfattarskap kan ha för studenternas socialisering in i

genren.

2. Teori och centrala begrepp

2.1 Sociokulturell teori, baserade på Bachtin och Vygotskij, enligt vilka all interaktion är inbäddad i sociala och historiska ramar.

2.2 Dysthes diskursmodell (i Evensen, Hoel 1997). Skrivande i ett dialogiskt perspektiv. ”En

dialogisk diskursmodell med utgångspunkt i Bachtin”

En dialogisk diskursmodell med utgångspunkt i Bachtin.En dialogisk diskursmodell med utgångspunkt i Bachtin.

Sociokulturell kontext Institutionell kontext

Skrivsituation Genre Ämne

Skribent TEXT Läsare

Andra texter GenreSkrivsituation

Institutionell kontext Sociokulturell kontext

””Skribenten anpassar sig inte bara till mönster utan också till den unika Skribenten anpassar sig inte bara till mönster utan också till den unika interaktionen, till de aktuella mottagarna, sitt eget syfte osv.” (Blåsjö, 2004, interaktionen, till de aktuella mottagarna, sitt eget syfte osv.” (Blåsjö, 2004, s. 37). s. 37).

2.3 Den dubbla dialogen; Linell (samtal) och Evensens (skriftspråk)

Institutionen laborationsrapporten(diskursgemenskap) (genre)

Inter- text

situerad(e) TEXT situerad(e)skribent (er) läsare

 Inter-text

 laborationsverksamhet rapporterar/redovisar mål, normer summerar/analyserar

 

2.4 Perspektiv på genre

Det ökade intresset för genre inom språkvetenskap ser Ledin (1996) som ”the social turn av linguistics” och han kallar genre för en möjlig förmedlande länk mellan textuella och sociala förhållanden. Berge & Ledin (2001:4) menar att genre är ett fruktbart begrepp eftersom ”det har /…/ visat sig vara till stor hjälp för att förstå hur vi använder texter i en viss kultur, och för att fånga hur texter är beroende av retoriska situationer och strategier.”

Forskningsinriktningar:

Den australiska genreskolanUppstod för att förbättra skrivundervisningen.

English for Special Purposes (ESP, EAP)Uppstod för att förbättra skrivundervisningen. Har ägnat sig främst åt akademiskt skrivande.

Den nyretoriska genreforskningen Riktar sig mot en starkt textorienterad, formaliserad genresyn; det går inte att

karakterisera genre utifrån textinterna kriterier, eftersom genrer är dynamiska.

Johns (1997) menar att skribenter och läsare, som kommunicerar med texter inom en viss genre, i idealfallet delar samma kunskaper. Hon menar att de kan tänkas ha gemensamma kunskaper om genrens: namnkommunikativa målroller kontexttextmönster/schematisk strukturinnehållregister kulturella värdenintertextualitet

2.5 Kollaborativt skrivande

Ömsesidig interaktion (mutual interaction)(social interaktion & symmetri/asymmetri)

Förhandlande (negotiation)

Kognitiv konflikt

Delad expertis

Yong (2010) (Tar även upp affektiva faktorer, användandet av L1, rekursivt skrivande (backtracking) och humor.)

Material:

Inspelningar av studenternas samtal under skrivprocessen.

Texter, dvs. laborationsrapporter inklusive lärarnas kommentarer.

Intervjuer med informanter och lärare (även informella samtal)

Observationer

Anneli

VT03 HT03Informanter Anneli Anneli

Sofia SofiaJenny Jenny

Malin Antal rapporter 3 1

 

Lan

VT04 HT04 VT05Informanter Lan Lan Lan

Linda Hong Hong

Antal rapporter 1 2 1

Mika

VT03 HT03 HT04Informanter Mika Mika Mika

Per Per JohannaBenna Lan Pasi

LindaMemetPasiTomas

 Antal rapporter 1 1 1

Inspelningar av skrivtillfällen ca. 32 timmar (1917 minuter) Laborationsrapporter 11 st.(Inklusive lärarkommentarer till ovan angivna rapporter) Föreläsningsobservationer 2 st. Laborationsobservationer ca. 30 st. Intervjuer 1 intervju med Anneli och Sofia

1 intervju med Anneli, Sofia och Malin  1 intervju med Lan  2 intervjuer med Mika Individuella intervjuer med 4 kursansvariga lärare och 4 laborationslärare Dokument Mallar: a) Instruktion för utarbetande av

laborationsrapporter 

b) Anvisning för utarbetande av teknisk/vetenskapliga artiklar och

laborationsrapporter 

Analys av laborationsrapporten i utbildningens pedagogiska praktik (Kapitel 4)

Utgångspunkt i följande frågeställningar:  1. Vilken plats intar laborationsrapporten under utbildningen? 2. Vilka redskap tillhandahåller institutionen studenterna för att de ska ha

möjlighet att förvärva och förbättra kunskaper om laborationsrapportskrivande?

3. På vilket sätt förmedlas kulturella, funktionella och textuella aspekter som studenterna förväntas ta hänsyn till och ha kunskap om för att kunna skriva en laborationsrapport som är i enlighet med lärarens förväntningar?

Med kulturella aspekter vid laborationsrapportskrivande avser jag tänkesättet och de normer som institutionens skrivkultur vill att studenterna ska förvärva och utveckla.

Med funktionella aspekter vid laborationsrapportskrivande avser jag kunskaper om genrebenämning (laborationsrapporten), kommunikativa/sociala mål med uppgiften, samt roller (mottagarperspektiv; för vem skriver jag?).

Med textuella aspekter vid laborationsrapportskrivande avser jag kunskaper om globala och lokala textkonventioner som studenterna måste förvärva för att skriva en rapport som är i enlighet med lärarens förväntningar.

Analys av texter

Utformade informanterna rapporten enligt genrenormen? Vad har läraren kommenterat och vad har läraren inte

kommenterat men borde ha blivit kommenterat enligt genrenormen? Hur ser lärarresponsen ut, dvs. lärandestöd eller inte?

Analys av samtal (samtalssituationen)

Hur ser skrivsituationen ut? Hur ser organiseringen av skrivuppgiften ut? Vilka textuella episoder problematiserar informanterna

(fördelade över kategorierna övergripande textmönster, register, formalia och språkriktighet)?

Vad har informanterna för röst/roll vid organisering av skrivuppgiften och vid textuella problemepisoderna?

Hur ser problemlösningsprocessen ut?

Metod vid samtal:

Avgränsa episoder. Begreppet episod har jag hämtat från tidigare klassrumsstudier av andraspråkselevers kollaborativa dialog, där fokus ligger på förhandling om språkliga problem (Swain 1998). En episod inleds genom att en deltagare upptäcker en problempunkt i samband med textkonstruktionen och därför initierar en diskussion, och episoden avslutas när diskussionen är genomförd (jfr Lindberg 1998 s.203).

Problematisering eller inte?

”Måste man hänvisa i texten till figuren?”

”Vad är det för nummer på figuren?”

”Har du skrivit om syftet med undersökningen?””Ska vi skriva ett syfte i Introduktionen?”

Övergripande textmönster:

1. Organisering av innehåll2. Utveckling av innehåll3. Utförlighet

Register:

1. Stil/form2. Ordval/uttryck/formulering

Formalia

Språkriktighet

Syfte 1: Informanternas skribentprofil

Vad har informanten för andel i, samt röst/roll för textutformningen?

Vad har informanten för förhållningssätt till lärarrösten (interaktionsaxeln) och textkonventioner (traditionsaxeln)?

Syfte 2: Kollaborativt perspektiv

Fungerar den sociala interaktionen?

Hur ser interaktionsmönstret ut?

Förekommer förhandling?

Förekommer lärandestöd (för att uppnå gemensam förståelse)?

Hur ser problemlösningsprocessen ut, dvs. delar informanterna perspektiv för textutformningen eller förekommer divergerande synsätt?

Hur ser interaktionsmönstret ut?Storch 2002:128

high mutuality

expert/novis collaborative

Low equality High equality

dominant/passive dominant/dominant

Low mutuality

Ämne: Utförlighet – mängden resultatredovisningAvsnitt: SammanfattningSamtalsaktivitet: Lan ger bekräftande återkopplingssignaler 1. Linda: vi skulle kunna skriva om det lite sådär mer 2. sammanfattat det där 3. Lan: ja ((svagt, lite undrande))4. Linda: bara skriva liksom mer svar / vi behöver inte skriva frågor i 5. sammanfattningen /…/ å sen så kan jag skriva lite 6. sammanfatta / sammanfatta på sammanfattningen 7. Lan: ja sammanfatta på småförsöken8. Linda: ja9. Lan: ja10. /…/11. Linda: men det gör jag själv så går du hem för du har gjort mycket 12. mer

Resultat: Kapitel 4

Vilken plats intar laborationsrapporten under utbildningen?

Den skivaktivitet som tar störst plats; ca 4 - 5 rapporter skrivs per termin.

Lärarnas förhoppning är att den frekvensen ska leda till attstudenterna socialiseras in i ett naturvetenskapligt/tekniskt

tänkesätt.

Vilka redskap tillhandahåller institutionen studenterna för att de ska ha möjlighet att förvärva och förbättra kunskaper om laborationsrapportskrivande?

Instruktioner

Lärarrespons

”Jag saknar er beräkning av Etoh-halt via dest” (respons på det faktiska innehållet)

”Sammanfattning?” (respons på avsaknaden av ett helt avsnitt)”Saknas någonting” (respons på ett ofullständigt subjekt i meningens

fundament)

Skrivsamarbete

Positiva argument: ”att man i grund och botten tror på att grunddynamiken fungerar”, eftersom ”de lär varandra”, och ”man lär sig mycket av att diskutera”. ”Det man kan konstatera är att de som är svagare, de mår väldigt bra av att diskutera med någon som kan mer.” Ett annat viktigt argument som framförs för samarbete rent generellt är att studenterna måste kunna samarbeta i sin framtida yrkesroll, eftersom samarbete där oftast är en förutsättning för verksamheten.

Negativa argument: ”De missar helheten om de delar upp skrivarbetet.” ”Vissa deltar för lite.”

På vilket sätt förmedlas kulturella, funktionella och textuella aspekter?

Skrivsamarbete är det enda redskapet där studenterna eventuellt kan dra fram tyst kunskap om samtliga aspekter.

Lärarrespons utnyttjas dåligt, eftersom den är inkonsekvent vid textuella aspekter, och det saknas ett metaspråk, inte minst för kulturella och funktionella aspekter.

Exempelvis skulle lärarna kunna ge kommentarer som: I en labbrapport brukar man inte skriva XXX, eftersom /…/; Målet med undersökningen var XXX skriv därför svar på XXX; Läsaren av rapporten är inte intresserad av XXX etc.

Kap 5-7 Fallstudierna

Vissa generella resultat:

Andraspråksskribenterna problematiserar främst på textens lokala nivåer.

De modersmålssvenska skribenterna problematiserar mest övergripande textmönster.

Vikten av skrivsituationen: Gemensamt textbygge ökar problematiseringar på textens lokala nivåer, även för modersmålssvenska skribenter.

Bristande lärarrespons kan skapa godtycklighet hos informanterna.

Lan & Linda Lan & Hong (1 rapport) (3 rapporter)

Övergripande textmönster 11 5Register 4 17Formalia - 1Språkriktighet 1 21 

Total 16 44

Anneli m.fl.(1 rapport) (3 rapporter)

Övergripande textmönster 13 17 Register 14 5Formalia 3 6Språkriktighet 5 10 Total 35 38

Rapport 1:Anneli: vi sätter figur två då / ja tror att vi ska klippa ditt i mitt för att bilden

sitter inte ihop / du ska få disketten så att du kan spara den 7 kan ja sätta ihop detJenny: ja (4) jag ska hänvisa till den ocksåAnneli: ja det gör vi xxx (7) ska vi skriva ut Jenny: va vill du att jag ska kalla denAnneli: Inledning  Rapport 4:Sofia: Inledningen skriva jag bara / jag blir helt förvirradAnneli: eller Bakgrund då? (3) kallar det va du vill (3) vi kan kanske skriva eller vi

kan kalla det för Teori (1) SKRATTAR nu när du skrivit bakgrund (2) hör ni bettor vi skriver Teori i ställe för bakgrund så ritar vi väl fermentor

Jenny: det låter som en bra idéAnneli: du och jag tillsammans 

(1)Ämne: Utförlighet – mängden resultatredovisningAvsnitt: Sammanfattning

 Lan: du har ju / du har resultatet av småförsöken?Linda: ja (1) jag har dom här ((bläddrar)) ska jag bara skriva sådär i sammanfattningen eller ska jag skriva resultat i sammanfattningen också (1) dom här små försöken?Lan: är det resultatet man skriver? Linda: ja man skulle skriva sådär bara / liksom grundläggande vad man har gjort resultat XXX resultat XXX Lan: mm

(2)Lan: men är det inte onödigt man har två texten samma?Linda: jaLan: på samma ställe?Linda: fast / alltså på riktigt är så att man ska se i samman / så att det bara om man vill kolla genom massa med arbeten så läser man bara sammanfattningLan: joLinda: så därför ska du XXX det känns lite fånigt XXXLan: så man gör samma sak?Linda: mm ((bekräftande))Lan speciellt när man har såna här småförsök blir jättesvårtLinda: mm (5) det är liksom inte anpassat till såna här grejer labbrapporter tycker inte jagLan: nejLinda: dom stora

(3)Lan: vi skriver här bara varför det blir si å så liksom valens elektron / den här elektronen som hoppar hit å dit med p-h-n Linda: mm ((låter fundersamt))Lan: ledningar såna där kanske XXXLinda: men det är teorin juLan: är det det?Linda: eller?Lan: aha SKRATTARLinda: eller?Lan: ja / därför jag har jätte svårt liksom / jag har skrivit kanske / du borde läsa om / det vissa delarna liksom / jag vet inte vad den tillhör / tillhör den teoridelen eller sammanfattningen eller tillhör den delen till utförande?Linda: ja okej / alltså om / i sammanfattningen så ska du väl ha lite lite av varje delLan: mm Linda: så du skriver jättekort vad du har gjort å så skriver du resultatet av detLan: ja Linda: teoridelen där förklarar du ju teoretiskt vad det är som händer / just det där med bandgapan å Lan: jaLinda: som vi har gjort XXX

Delad expertis:

(4)  Linda: vad säger man? att / att det finns ett samband mellan

voltutslaget och absorbansen (1) äh:?Lan: det är ju proportionellaLinda: a just det så säger manLan: ja mm   

  

(5) Linda: kan ljuset (2) från en diod (2) genereraLan: äh: Linda: genereraLan: vad betyder det?Linda: äh:: alltså ge (3) ge upphov till spänningenLan: jaLinda: bereda spänning

(6) Linda: den gula diodens ljus (3) kan ge upphov till (4)

att / att en röd diod (2) genererar spänning (5) två n där Lan: två n / en? Linda: och sen Lan: men inte tvärtom Linda: nej / och sen den där Lan: nehej Linda: diodensljus den ska inte sitta ihopLan: nej? ((låter förvånad över att det ska skrivas

som två ord))

(7)Hong: i en timmeLan: på en timme ((skriver samtidigt))Hong: i en timme eller på en timme jag vet inteLan: på en timme (1) säger man i inte på? på en minut /

på en timmeHong: jag vet inteLan: ((Lan skriver en preposition, men jag vet inte

vilken))(8)Lan: i en timme eller på en timme? i enHong: i en timme / under en timme eller? under en timme?Lan: ja

 

(9)Lan: torrt ((skriver))Hong: mm (7) har du två t där?Lan: eh: ((ändrar)) alla glasvaror riktiga torra eller riktigt

torrt? Hong: nej torrt tror jagLan: allaHong: torraLan: torra men det är konstigt va?Hong XXXLan: det måste vara torraHong: jaLan/Hong: absolut ((svårt att höra vem som säger det))Hong/Lan: ja ((svårt att höra vem som säger det))

(10)

Lan: produkten omkristalliserades med varm Hong: jaLan: toluen /med /med cirka ((skriver))

tretti milliliter Hong: varmt Lan: varmtHong: inte varmLan: oj ((ändrar)) 

Vad får den kunniga/experten ut av ”att lära ut”?

Vad får den duktiga/experten ut av ”att lära ut”?

Vad får studenterna ut av djupa diskussioner kring en problematisering?