1

Skärmtangentbord mot Internet,E-post och betaltjänst

Genomfört med medel frånHjälpmedelsinstitutets program ”IT i Praktiken”.

Slutrapport

2001-02-28

Karoline Hällgren

Marie Samuelson

Hjälpmedelsinstitutet2001

2

© Hjälpmedelsinstitutet 2001

Författare: Karoline Hällgren & Marie Samuelson, LINDAH Centrum förkommunikationshandikapp, Neurorehab/ Neurocentrum, Universitets-sjukhuset, 581 85 Linköping

Desktop: Reagens Kommunikation KB

Omslag: Explicit & Partners AB

Tryck: Larserics Digital Print AB, Sundbyberg

ISSN 1403-8633

ISRN HJNST-ROD--98--SE

Beställningsnummer: 00208

3

Sammanfattning

Skärmtangentbord mot Internet, E-post, och betaltjänst

BakgrundSpridningen av Internet har gått snabbt. Det finns stora skillnader mellanfunktionshindrade och övriga i samhället när det gäller Internetanvändning.I vår intervju i Östergötland med 20 brukare var det endast två som användeInternet. Det är viktigt att funktionshindrade får tillgång till informations-tekniken. Idag gör ca 2 miljoner sina bankaffärer via nätet. För brukareinnebär banktjänst en möjlighet att sköta sin ekonomi från hemmet men detkrävs kunskap för att utnyttja det. Samhällsinformation sprids via nätet.Ökad kunskap om användningen Internet, E-post och banktjänst behövs förbrukare med stora motoriska handikapp som använder skärmtangentbordmed avsökning och kontakter för att kunna använda den nya tekniken.

SyfteGe brukare som använder skärmtangentbord ökad möjlighet att användaE-post, Internet, betalförmedling via bank och samhällstjänster.

GenomförandeProjektet har genomförts i flera steg med början med litteraturgenomgång.Nästa steg var intervjuer om intresset och användning av Internet med per-soner som använder skärmtangentbord. Individuella anpassningar gjordes avskärmtangentbord för att kunna användas mot Internet. Två brukare valdesut som beskrivs i fallbeskrivning. Under projekttiden ägnades mycket tid åtinträning, instruktion och utbildning till personal om anpassning av skärm-tangentbordet och Internet.

ResultatGenom intervju med användare av skärmtangentbord framkom att de aktivite-ter som man helst ville utföra via nätet var: beställa varor, hämta informationfrån myndigheter och uträtta bankärenden. Resultaten utifrån två fallbeskriv-ningar redovisas i rapporten. Skärmtangentbord anpassas individuellt så att defungerar mot Internet. Användarna har problem med att förstå hur en hemsidaär uppbyggd och att lära sig navigera självständigt. Internetsidor förändrasständigt och det kräver ständig nyinlärning. Utvärderingen visar att brukarnaär nöjda trots att de inte är helt självständiga på Internet.

4

Att kunna utnyttja alla tjänster på nätbanken är för närvarande svårt förpersoner, som använder scannande skärmtangentbord. Tillsammans mednågon person som stöd kan det fungera. Många brukare upplever att delak-tighet i ekonomin ökar trots att man inte är helt självständig.

I dagsläget finns en mängd samhällsinformation att hämta hem på Inter-net. Många blanketter från myndigheter går att ladda hem och fyllas i.Detta är en stor fördel för brukare som ej kan skriva för hand.

Det är viktigt att sprida kunskap och hitta vägar till Internetutbildningför brukargruppen så att den nya informationstekniken blir tillgänglig föralla.

Karoline Hällgren, Leg Arbetsterapeut, karoline.hallgren@lio.se

Marie Samuelson, Leg Arbetsterapeut, marie.samuelson@lio.se

Hjälpmedelsinstitutet

Projektnr: P 99/0478

Sökande: LINDAH, Centrum för kommunikationshandikapp,Neurorehab/ Neurocentrum, Universitetssjukhuset, 581 85 Linköping

Projektansvarig: Johan Alinder

5

Innehållsförteckning

1. Inledning .............................................................................................. 6

2. Bakgrund ............................................................................................. 7

2.1. Internet ........................................................................................ 7

2.2. Internet och handikapp ............................................................... 7

2.3. Bank ............................................................................................. 9

2.4. Samhällstjänster ......................................................................... 9

2.5. Skärmtangentbord ...................................................................... 9

3. Projektets syfte .................................................................................... 11

4. Genomförande ...................................................................................... 12

5. Resultat ................................................................................................ 13

5.1. Litteratur ..................................................................................... 13

5.2. Redovisning av intervjuer ........................................................... 13

5.3. Fallbeskrivningar ........................................................................ 16

5.4. Slutsatser om skärmtangentbord, Internet och E-post ............. 24

5.5. Banktjänst ................................................................................... 26

6. Diskussion ............................................................................................ 31

7. Referenser ........................................................................................... 33

6

1. Inledning

LINDAH centrum för kommunikationshandikapp representerar en verk-samhet med både kompetens för att utreda och åtgärda vid skriv- ochspråk/tal handikapp. Under ett år görs ca 100 utredningar av vuxna medolika diagnoser och problem. Under år 1999 slutfördes en C-uppsats somundersökte nyttan av dator som skrivhjälpmedel. Studien visade på olikaaktiviteter där datorn användes till att t.ex. skriva brev, göra läxor och förabudget. Endast två personer av 20 uppgav att de använde E-post ochInternet, och en brukare nyttjade betaltjänst mot bank. Resultatet väcktefrågan om varför det var så få som utnyttjade den nya tekniken.

Inom verksamheten har vi upplevt ökad efterfrågan på kunskap om an-vändning av E-post och Internet. Detta gäller i hög utsträckning för bru-kare med stora motoriska handikapp och som använder anpassade alterna-tiva styrsätt t.ex. skärmtangentbord med avsökning och kontakter.

7

2. Bakgrund

InternetSpridningen av Internet har gått snabbt, 1995 använde ett par procent avsvenskarna i åldern 16-79 år elektronisk post eller surfade. 1996 uppgav7 % att deras hushåll hade Internetabonnemang (Nordfors, 1999). EnligtStatistisk årsbok 2001 var det 1998 31% av svenska folket, som hade till-gång till Internet i hemmet. 1999 hade andelen användare ökat till 47 %.Ålder har betydelse för tillgång och användning. Yngre personer använderInternet mer än den äldre generationen (Statistisk årsbok, 2001).

Internet används till olika aktiviteter:

• Information och kommunikation; utnyttja E-post, läsa tidningar ochsöka information

• Kommersiella aktiviteter; beställa varor, boka biljetter/resor och skötabankärenden via nätet. Här finns enligt Sifo:s mätning en överrepre-sentation av medelålders män, medelutbildade och höginkomsttagare.

• Underhållning och gemenskap; spela dataspel, chatta och delta idiskussionsgrupper.

Här är yngre användare överrepresenterade (Nordfors, 1999).

I Teldoks undersökning (ålder 16-79 år) visade resultatet att: 63 % villeanvända Internet till bankärenden, 51 % hämta information från myndig-heter, 50 % beställa resor, 32 % beställa varor, 26 % hämta hem musik ochböcker och 18 % läsa dagstidningar (Teldok 115). Förlorarna i den snabbtväxande tekniska utvecklingen är grupper som aldrig kommit igång ellerfått kunskap om användningen av Internet (Nordfors, 1999).

Internet och handikappHandikappombudsmannens rapport till regeringen 1997 visade på risk föratt klyftorna ökar mellan funktionshindrade och övriga i samhället när detgäller Internetanvändning (Gardelli, 1999).

Under hösten 1999 gav Hjälpmedelsinstitutet, handikapprörelsens IT-förening h@ndikapp.se, i uppdrag att kartlägga datoranvändning ochInternetanvändning hos personer med funktionshinder. Resultatet visadeatt det finns skillnad i användning av dator mellan funktionshindrade ochicke funktionshindrade i alla ålderskategorier. Samma sak gäller använd-ning av Internet. Funktionshindrade som har tillgång till Internet använ-der inte nätet till att skaffa information, sköta bankärenden, handla och

8

kommunicera lika mycket som andra i samhället. Det beskrivs också attpersoner med stora handikapp har mindre tillgång till datorer(h@ndikapp.se).

För människor med svåra funktionshinder är det viktigt att ha ett sånormalt liv som möjligt, kunna kommunicera med vänner och ha kontaktmed olika samhällstjänster. Tekniken har gjort många program i datorntillgängliga för personer med handikapp och det innebär att de borde kunnaanvända datorer och dess möjligheter på samma villkor som andra. Datornhar öppnat möjligheter till utbildning genom att ordbehandling ersätterpapper/penna, många böcker och texter är tillgängliga via datorn. Dettainnebär ökad möjlighet till aktivitet och kreativitet. Utmaningen ligger i attse till att personer med ett fysiskt handikapp får tillgång till och kan an-vända den nya tekniken på samma villkor som övriga i samhället(Curtin,1994, Yasuda, 1998).

Det är värdefullt att kunna kommunicera med t.ex. telefon och E-post.Speciellt E-post innebär att kommunikationen sker snabbt och effektivt.För många med nedsatt motorik är högtalartelefon ett vanligt telefone-ringshjälpmedel men det går inte alltid att föra ett avskilt samtal. E-postger en unik möjlighet till att nå andra direkt men ändå bibehålla den pri-vata sfären. Med anpassad utrustning borde en person, trots motoriskaproblem, kunna handla elektroniskt, chatta på nätet, betala sina räkningarmm. Detta skulle innebära en stor självständighet och öka integriteten.Detta river också barriärer mellan personer med handikapp och andra isamhället.

På nätet har en mötesplats skapats för funktionshindrade och andra somär intresserade av frågor som rör funktionshinder och IT. Sajtenhttp://www.funka.nu drivs av h@ndikapp.se. Här finns information omdatorer, Internet och olika handikappfrågor.

I EU:projektet ”Euro Connect” vid institutionen för Arbetsvetenskap vidLuleå tekniska universitet lät man en grupp av funktionshindrade få möj-lighet att använda dator. Deltagarna i projektet fick bl.a. prova att görahemsidor, chatta och skicka E-post. Resultatet visade att brukarna fått enbättre livssituation och blivit mer av aktörer än mottagare. Datorn blev ettviktigt kommunikationsverktyg och deltagarna uttryckte glädje och till-fredsställelse över att kunna behärska datorn och att kunna använda dentill kommunikation. Den nya informationstekniken kan överbrygga prak-tiska hinder som funktionsnedsättningen innebär. Användandet av datornsom stöd för kommunikation kan öka människors behov av att mötas fy-siskt (Gardelli, 1999).

9

BankBanktjänst via Internet introducerades 1996 i Sverige. Trenden är attmånga bankkontor stängs och bankernas kunder blir hänvisade till konto-köp och banktjänster via banken via nätet. I oktober 1998 var antalet Inter-net-bankkunder över en halv miljon. 1999 använde ca 700000 personernätet för att betala sina räkningar. Idag gör ca 2 miljoner sina bankaffärervia nätet. Internetbanken hade en viktig effekt. Den gav många en orsakatt lära sig Internet (Aftonbladet 7 augusti 2000, Teldok 123, Teldoks års-bok 2000).

Personer med rörelsehinder har problem att ta sig till banken, fylla i blanket-ter mm. Oftast krävs hjälp från assistent. För brukarna innebär banktjänst viaInternet en möjlighet att sköta sin ekonomi från hemmet men det krävs kun-skap för att komma åt nättjänsterna. Hur det fungerar att utnyttja tjänsternaför personer som använder skärmtangentbord med kontaktstyrning finns intedokumenterat. Behovet är stort att öka kunskapen inom detta område.

SamhällstjänsterUtvecklingen i samhället medför att det är möjligt att få kontakt med myn-digheter och få tillgång till information via nätet. Blanketter/formulär kanladdas hem och fyllas i från egen dator. Utvecklingen går snabbt framåtinom området. Detta är tjänster som underlättar mycket för personer medfunktionshinder om de får kunskap och ges möjlighet att använda dem.

SkärmtangentbordOm en brukare inte kan använda ett vanligt tangentbord kan skärm-tangentbord vara ett alternativ. Skärmtangentbord är en programvara medett tangentbord som visas på skärmbilden. Programmet installeras ochanpassas efter brukarens behov och möjligheter. Det kan sedan användastillsammans med andra program. Tangentbordets utformning kan anpassasindividuellt. Macron kan göras till olika funktioner. Anpassningarna är heltberoende av personens förutsättningar, önskemål och behov. Skärmtangent-bordet kan förses med lexikon och ordprediktion som gör skrivandet snab-bare. Skärmtangentbordet kan styras med mus och då är huvudmus ettvanligt alternativ. Huvudmusen fungerar så att den reflekterar till en mot-tagare. Markören på skärmen flyttas då användaren rör huvudet. Påskärmtangentbordet finns olika inställningar för att aktivera markören.Alternativt kan manöverkontakter användas tillsammans med avsökningpå tangentbordet. Val görs med hjälp av att manöverkontakt aktiveras.Avsökningen kan vara automatisk eller manuell genom stegning.Scannande tangentbord med kontakt väljs oftast om brukaren inte klararnågon form av musstyrning. Systemet är ett långsamt sätt att skriva och

10

navigera med. För personer utan tidigare datorvana och en svår motorisknedsättning är ett scannande tangentbord ett styrsätt som fungerar och ärförhållandevis lätt att lära in. Skärmtangentbord går att förenkla och detinnebär att inlärning underlättas.

De skärmtangentbord som används i fallbeskrivningarna är Clicker ochWiwik. Det finns även andra på marknaden. Utvecklingen går snabbtframåt och de nya programmen som lanseras är förhoppningsvis i sittgrundutförande mera anpassade för användning mot nätet.

11

3. Projektets syfte

Ge brukare som använder skärmtangentbord ökad möjlighet att användaE-post, Internet, betalförmedling via bank och samhällstjänster.

12

4. Genomförande

Projektet har bedrivits enligt följande:

• Litteraturgenomgång• Intervju av personer som använder skärmtangentbord• Individuell anpassning av skärmtangentbord till brukare• Klinisk prövning och fallbeskrivningar• Utvärdering med Canadian Occupational Preformance Measure

(COPM) som är ett bedömningsinstrument där brukarens upplevdanytta av åtgärder mäts (Law, 1998).

• Kunskapen används i befintlig verksamhet• Sprida kunskap till brukare och brukarorganisationer i Östergötland• Information till Redah-center och Kommunikationscenter i Sverige

ProjektgruppProjektet har genomförts av arbetsterapeuter vid kommunikationsenhetenför vuxna inom LINDAH centrum för kommunikationshandikapp. Samar-betspartner har varit tekniker inom LINDAH.

UrvalI projektet ingick brukare som var utredda inom LINDAH år 1998-2000 ochanvände skärmtangentbord pga svårt motoriskt handikapp. Sammanlagtvar det 13 brukare, 7 män och 8 kvinnor, i åldern 14-74 år. De användeskärmtangentbord och styrde det antingen med huvudmus eller scannandesystem och manöverkontakter. Hela gruppen hade neurologiskt handikappoch stora rörelsehinder. Hälften hade insjuknat eller fått sin skada somvuxna medan de övriga har medfödda funktionshinder eller insjuknat itidig ålder. Alla hade inte tillgång till Internet. I rapporten redovisas två avbrukarna som fallbeskrivningar.

13

5. Resultat

LitteraturI litteraturen framkom en mängd information om synen på Internet ochanvändning. Redovisning fanns om skillnad mellan kön, ålder, yrke, utbild-ning mm. Det gick inte att utläsa något specifikt om gruppen funktions-hindrade och deras inställning till Internet eftersom de inte redovisadessom en separat grupp.

Information om riktlinjer för utformning av webbsidor har uppmärksam-mats mycket under sista året. Utveckling sker snabbt inom området.

Redovisning av intervjuer

Sammanfattning av intervjuerFör att få svar på hur intresset och användningen av Internet var för grup-pen skärmtangentbordsanvändare genomfördes intervjuer med brukare iÖstergötland.

Som underlag för intervjuerna användes formuläret enligt ”Teldoks” un-dersökning. Underlaget var för litet för att kunna dra statistiska slutsatser,men information om brukargruppen kan ändå redovisas. Det var 7 av 13brukare som kände till Internet väl och de kännetecknades av att vara vanadatoranvändare utan kognitiva problem. Av intervjuerna kunde man ej fåfram att åldern hade betydelse för hur väl man kände till Internet. Däremotvar intresset för Internet mycket stort (12 av 13).

I intervjumaterialet framkom att de aktiviteter som man helst ville utföravar:

• beställa varor (9 av 13).• hämta information och blanketter från myndigheter (9 av 13).• uträtta bankärenden (6 av 13).• beställa resor och biljetter till bio/teater och hämta musik (3 av 13).• göra nya bekantskaper via datorn (2 av 13).

Jämför man med den stora Teldoksundersökningen var det samma aktivi-teter (se ovan) som flest personer ville utföra. I vår intervju anges handlavaror av 9 personer av 13 medan i Teldok endast 26 % väljer denna aktivi-tet. En anledning till detta kan vara att personer med rörelsehinder harstora svårigheter att självständigt ta sig till affärer för att handla. Ta hem

14

tedmosalattröhgirdarah,jeN -

etiltekcymllitrennäknem,aJ 3

lednellitrennäk,aJ 3

lävtenretnIllitrennäk,aJ 7

tenretnIvadaressertniorÄ 1

tenretnIvadaressertnirÄ 21

blanketter från myndigheter rangordnas högt troligen på grund av attdenna grupp har mycket kontakter med myndigheter och att de ej kan fyllai blanketterna för hand. I Teldoks undersökning redovisas att 63 % vill görabankärenden via Internet och i vår intervju är det 6 av 13 personer somanger detta. Orsaken till att siffran inte är högre kan vara att personer somaldrig skött sin ekonomi självständigt har svårt att sätta sig in i vad detinnebär och hur det skulle fungera. Intervjumaterialet visar att de 6 somvill sköta bankärenden har förvärvade skador som tidigare skött sin eko-nomi självständigt.

tsopksinortkelerednävnA negilgaD akcev/rgg3-2 nalläsreM girdlA

latnA 4 3 2 4

tetänåprafruS negilgaD akcev/rgg3-2 nalläsreM girdlA

latnA 4 3 2 4

rotaD 31

moR-DC 9

nofeletliboM 4

tenretnI 9

Känner du till vad Internet är?

Är du intresserad av Internet?

Hur ofta?

Använder regelbundet följande tekniska hjälpmedel?

15

roravallätseB 9

nedneräknabattärtU 6

roserllitrettejliballätseB 3

mmretaet,oibllitrettejliballätseB 3

retehgidnymnårfretteknalbhcoofniatmäH 9

UEmoofniatmäH 1

)retueR,TT(retehynatmäH 1

egirevSigateröfnårfofniatmäH 1

sdnalmotugateröfnårfofniatmäH 1

rotadnimllittkeridrekcöbhcokisumatmäH 3

tenretnInårftkeridmargorprotadatmäH 1

tetänaivgninvigdåråF 1

nrotadaivgnindlibtuiatleD 1

nrotadllittkeridragninditsgadåF 1

nrotadaivardnademrepakstnakebaynaröG 2

edneåtsnavovategnI -

trofröfseledllA 1

trofröftogåN 7

tmasgnålröfrelletrofröfnekraV 2

tmasgnålröftogåN -

tmasgnålröfseledllA -

jeteV 3

djöntekcyM 5

djönttestrotsI 6

djöntsappanK 1

djönssimtekcyM -

jeteV 1

Hur skulle du vilja använda tekniken i framtiden?

Tycker du att den tekniska utveck-lingen förändrar människors liv isamhället för fort, för långsamteller vare sig det ena eller det an-dra?

Är du nöjd eller missnöjd med dentillvaro som den moderna tekni-ken skapat?

16

FallbeskrivningarFör att förtydliga problem och hur dessa åtgärdas åskådliggörs projekt-gruppen genom två fallbeskrivningar.

Klara 33 år

BakgrundKlara har haft en neurologisk sjukdom i 20 år. Hon bor i serviceboende ochhar hjälp av assistenter. Sjukdomen har medfört att Klara sitter i rullstol ochhar mycket begränsad rörelseförmåga i händerna. Förutom motoriskt handi-kapp finns lätta kognitiva problem. Eftersom Klara inte kan skriva för handfick hon dator som hjälpmedel 1997. Hon har ett scannande tangentbord”Clicker 3” som hon styr genom att trycka med höger hand på två manöver-kontakter. Skrivtavlan är alfabetisk och funktionsknappar t.ex. för utskriftär förtydligade med en bild för att underlätta användning. Datorn användsdagligen till att skriva brev och inköpslistor. Ett stort intresse finns för träd-gård och sport. Klara funderar på att skaffa sig modem med Internetupp-koppling och uttrycker önskemål om att få möjlighet att komma åt Internet.

MålMöjlighet att komma åt information om trädgård och sport självständigt viaInternet.

ÅtgärdClickertavlor anpassas mot Internet och Explorer 5.0. Målsättningen varatt göra tavlorna så enkla och tydliga som möjligt att använda.

Skrivtavla anpassad för att koppla upp sig mot Internet

På skrivtavlan finns en ”Surfa” knapp. Via knappen startas Explorerautomatiskt.

17

För att kunna länka direkt till önskade hem-sidor har webbadresser lagts under ”Favoriter”.Kortkommandot under rutan ”Allt om trädgård”blir då tex.: (alt) f (down)(down)(down)(enter).Eftersom webbadresserna lägger sig i bokstavs-ordning i ”Favoriter” så har hemsidorna döpsmed extra a framför tex. ”aaAllt om trädgård”.På detta sätt blir systemet inte lika sårbart omnågon skulle lägga in en ny Webbadress under Favoriter.

Menytavla

Först klickar man på hemsida som ska öppnas, sedan på ”Till tavla”

Det finns två olika typer av tavlor. Än så länge används endast den första”gula” navigeringstavlan. Längre fram är det tänkt att även kunna söka viaEvreka och då används den blå tavlan som innehåller bokstäver förutom dekommandon som behövs på Internet. När man surfat färdigt så kopplasExplorer ner genom att trycka på ”Sluta surfa” och därefter ”OK”knappen.

Navigeringstavla

Med hjälp av navigeringstavlan kan man: Navigera med hjälp av ”länkar”(kortkommando Tab.), läsa på hemsidan med hjälp av ”ner” och ”upp”,skriva ut dokument ”Skriv ut” och gå tillbaka till förgående länk m.m.

18

Mustavla

När det är svårt att navigera med hjälp av tab-tangenten så väljs ”Mus” ochdå länkas till en tavla som kan styra musrörelser.

Navigeringstavla mot Evreka En alternativ navigeringstavla finns när man vill söka på Evreka

InträningInstallation av modem och Internetprogram gjordes genom projektet. I Explo-rer ändrades typsnitt, textstorleken förstorades och färgsättningen anpassa-des mot aktuella hemsidor. Första steget i träningen var att förstå vad Inter-net är och hur en hemsida är uppbyggd. Arbetsterapeut i projektet och bruka-ren surfade tillsammans på Internet. Klara fick hjälp med att styra sig frampå hemsidor. Hon valde ut tre hemsidor som hon tyckte var intressanta ochsom hon ville komma åt, Aftonbladets sportsida, Odlingstips och Allt om träd-gård. Hon tränade sedan att navigera på hemsidan med de anpassadeClickertavlorna. Samtidigt lärdes det in vad de olika knapparna på tavlornahade för funktion. Klara kände inga personer, med tillgång till E-post somhon hade behov av att ha regelbunden kontakt med. Därför avvaktades medE-post. Klaras assistenter var inte vana att ”surfa” så det behövdes myckethjälp med att komma i gång med Internetanvändning.

UtvärderingUtvärdering gjordes med COPM. Brukaren uppger först aktivitetsproblemoch dessa skattas efter betydelse. Innan åtgärd skattar man hur man upp-lever att man kan utföra aktiviteterna på en tio gradig skala.1 = kan intealls utföra, 10 kan utföra extremt bra. Tillfredställelsen skattas också i entiogradig skala. 1= inte alls nöjd, 10 extremt nöjd. Samma skalor användssedan vid uppföljning och man får då ett mått av brukarens upplevda nyttaav åtgärden (Law, 1998).

Klara kände sig nöjd med möjligheten att komma åt Internet. Att kunnaläsa om trädgård, få ta del av andras erfarenhet och frågor om trädgårds-skötsel, gjorde att detta intresse ökade. Målet att helt självständigt kunna

19

”surfa” på nätet har inte uppnåtts. Dels har det inte tekniskt kunna lösas.Det krävs ett musklick för att aktivera första Clickertavlan när man haröppnat programmet Explorer. Dessutom hade Klara svårt att förstå struk-turen på hemsidor. Däremot gick det snabbt att lära sig hur Clickertavlornafungerade. Svårigheten låg i att:

• se markeringen när man Tabbar sig fram på en hemsida• det tar lång tid att scanna musrörelse• hemsidor ändrar ständigt utseende

Detta innebär att brukaren har behov av assistenter som lotsar rätt.Klara känner sig mer delaktig när hon kan få del av information som gällerhennes specialintressen. Både utförande och tillfredställelsenivå har ökatvid mätning med COPM (Law, 1998).

COPM:utvärdering

Nästa steg i träningen blir att lära sig sökapå Evreka. Klara har börjat attintressera sig för E-post för hon vill ha möjlighet att skicka in frågor ochsvara på trädgårdssidor.

I Clicker har det varit lätt att designa överskådliga tangentbord men dethar däremot varit vissa tekniska problem när det gäller Clicker och Explo-rers samverkan t ex att det krävs musklick för att aktivera Clicker omExplorer har öppnats.

melborP )01-1alaks(ednaröftUERÖF RETFE

)01-1alaks(eslellätsderflliTERÖF RETFE

aköSmonoitamrofni

etsanesretehyntrops

3 6 5 01

aköSmonoitamrofni

lestökssdrågdärt2 6 5 01

20

Anders 32 år

BakgrundAnders har en neurologisk sjukdom som debuterade vid 14-års ålder. Hanär rullstolsburen och har mycket nedsatt rörelseförmåga i alla kroppsdelar.Kognitivt har Anders påverkats i form av nedsatt inlärningsförmåga, kon-centration och svårighet att planera och se nästa steg i en aktivitet. Äventalet har påverkats av sjukdomen och att använda telefon är därför svårt.Sedan fem år bor han i en gruppbostad med personal hela dygnet.

Anders kan läsa och skriva men det tar mycket kraft och tid. För att kunnaskriva har Anders sedan två år en dator som hjälpmedel med skärmtangent-bord Wiwik 2 som styrs med scannande system och en-kontaktstyrning samtordprediktion. Anders har ingen möjlighet att klara musstyrning. Skrivtav-lan är en ABC-tavla som är anpassad så att alla onödiga funktioner är bort-tagna. Manöverkontakt som är fäst på nackstödet till rullstolen används föratt aktivera systemet. Inträning av datorn har gått långsamt och Anders harej varit särskilt motiverad. Han har använt datorn till att skriva brev ochschema. Han har ett modem med Internetuppkoppling och E-post och Andersär mycket intresserad av detta men kan ej använda det. Personalen gör allamoment och Anders är en passiv iakttagare.

MålMöjlighet att självständigt kunna använda E-post och söka information påInternet.

ÅtgärdAnpassning av Wiwik-tavlor gjordes utifrån den kända skrivtavlan somutgångsläge. Samma färgsättning användes vid scanning och mot olikalänkar för att göra det så logiskt som möjligt. För att komma åt internetanvändes förkortningsexpansionen i Wiwik för att koppla till knappar påtangentbordet som snabbt tar sig till valda sidor. Detta är en fördel då si-dorna lätt kan bytas ut av personalen utan att självständigheten för använ-daren blir mindre. Det är också svårt att från start veta vilka sidor som kanvara intressanta. Det är viktigt att undersöka vilken version av Explorersom finns hemma hos brukaren, eftersom samma anpassning inte alltidfungerar i olika versioner. I vårt fall är det Explorer 5.0 som använts.

21

ABC tavla modifierad för användning med Internet och E-post

Skrivtavla med länkar till undertavlor, blå knappar (E-post; Internetmm.). Ordprediktion är markerad med grönt. I skrivmiljön används gult.

Ordprediktionen används för att snabbt få förslag på rätt ord (de 5 förstarutorna). Den kan behöva ”trimmas” dvs. ta bort icke relevanta ord somkommer upp. Nya ord visas genom att man gör ett mellanslag.

Förkortningsexpansion används i första hand till fraser eller för att auto-matisera viss inmatning i ordbehandling, men här också för att snabbt tasig till olika sidor på internet eller till fraser för E-post.

Dessa förkortningar ligger inlagda på specifika tangenter se nedan.

För att ändra innehåll på dessa måste syntaxen vara rätt tex.

Förkortningen ”ab”= http://www.llstiftelsen.se/8sidor/nyheter/ åtföljt avett ENTER.

Förkortningen ” ab-ae” är tillför att komma till förvaldwebbsida. Förkortningen ” xb-af” används till fraser vid E-post. Det är lätt att byta val avsida och fraser.

22

Internetsidan

För att lättare navigera i webbrowsern används i första hand de kort-kommandon som finns i Internet Explorer. Förflyttning mellan länkar påen sida används, ”länk >” och ”< länk” som motsvarar Tab och Alt Tab. Ettval bekräftas med ”Enter”. För att komma till föregående eller nästa sidaanvänds ”Sida >” och ”< Sida”. För att läsa på sidan aktiveras de olikapilarna.

Under ”1a sidan- 4e sidan” ligger de förvalda sidor som har gjorts i för-kortningsexpansion.

E-postsidan

För navigering i outlook används tab> och tab<. Då ny e-post ska skrivasväljs ”nytt meddelande” och sedan ”till mottagare” för att kunna välja uradresslistan. Bekräftelse sker med ”Enter”. Hur det fungerar att skickaiväg ett meddelande beror på grundinställning i Outlook. Antingen skickasmeddelandet med automatik vid val av ”skicka” eller också måste” skickaoch hämta ” användas. Det kan vara en fördel att arbeta i frånkopplat lägeoch sedan bara aktivera ”skicka och hämta” när man är uppkopplad.

InträningHela anpassningen gjordes klar innan den installerades i datorn i hemmet.Texten på webbsidorna förstorades så att den skulle bli mer lättläst. Perso-nalgruppen som fanns runt Anders var van vid Internet och E-post. Somförsta steg gjordes en introduktion till personalen om hur skärmtavlornafungerade och kunde användas mot nätet. De fick prova att använda de

23

olika skärmtavlorna för att navigera och skriva E-post. En av assistenternablev huvudansvarig och kontaktperson för oss. Vid byte av hemsidor var dethon som utförde detta. Hela assistentgruppen lärde sig att använda pro-grammet och anpassningen för att kunna vara stöd för Anders. Vid en för-sta diskussion beslutades att självständighet i samband med E-post varviktigt. Målet var att kunna ta emot, läsa och skicka meddelanden. Detfanns ett antal givna personer att ha regelbunden kontakt med. E-postprovades och lärdes in med direkt återkoppling vid datorn. Varje knapp påde nya tavlorna användes mot E-post för att träna användningen. Nästasteg var att börja prova den tavla som var kopplad till Internet. Att läsasidor och gå mellan olika länkar krävde mycket träning för att få en ökadförståelse. I alla dessa moment var personalen mycket delaktig.

UtvärderingSjälvständigheten ökade efterhand och säkerheten över vad som hände påskärmbilden. Vid projektets slut var Anders självständig vid E-post men intevid navigering på de olika hemsidorna. E-post skickades och togs emot avanhöriga, vänner utomlands, personal inom sjukvården. Eftersom detta bleven ersättning för telefonering var det mycket värdefullt för Anders att skrivaett meddelande och skicka iväg det själv, utan att någon annan än mottagarentog del av innehållet. På Internet var det svårt för honom att förstå vad somhände och få en överblick över hemsidorna. Att gå upp och ner på en sida föratt läsa fungerade ganska bra. Ramen när man tabbar sig fram och vill väljaen länk var mycket svår att se för Anders. Vid projektet slut krävdes for-farande att en personal satt med och lotsade vidare på sidan. En enkel nyhets-sida, http://www.llstiftelsen.se/8sidor/nyheter/, var den som fungerade bäst attnavigera över. Anders visade ett stort intresse för de nya möjligheter som hanfått tillgång till under projekttiden och var mycket angelägen att lära sig detnya. Man får räkna med att det är en lång inträningstid med behov av stödinnan självständighet kan uppnås. Ett år visade sig vara kort tid.

COPM utvärdering: Följande problem viktades som mycket betydelsefullaatt kunna utföra av Anders. De två första var viktigast.

melborP)01-1alaks(ednaröftU

ERÖF RETFE)01-1alaks(eslellätsderflliT

ERÖF RETFE

hcoagiröhnaatkatnoKtgidnätsvläjsrennäv

1 8 2 01

hcotsop-EadnävnAtenretnI

1 7 2 01

åpnoitamrofniaköSvläjstetän

3 5 5 8

24

Det var stora skillnader på skattningen före och efter projektet både iutförande och med hur nöjd Anders var med aktivitetsutförandet. Genom-gående skattar Anders tillfredställelsen högt även om inte utförandet ärhelt självständigt. Han förklarar detta med att han känner sig betydligtmera delaktig även om han inte kan utföra alla moment utan att assistentfinns bredvid som stöd.

Wiwik är ett stabilt system som fungerar bra när anpassningar är gjorda.Om skärmtavlan behöver förändras krävs bra tekniska kunskaper. Ansva-ret kan ej läggas över på assistenter. Fördelen när man använder sig av ettbegränsat antal hemsidor kopplat till tavlan, är att det är lätt för personalatt gå in och byta mellan olika webbadresser. Det var en stor fördel attAnders hade provat Internet och E-post och tankar fanns om hur det kundeanvändas. En stor del av inträningen kunde göras tillsammans med assis-tenter. Samma utrustning skaffades till dagcenter och där planerades akti-viteter med inriktning på datorarbete.

Den fortsatta planeringen för Anders blir att träna på Internet för att ökasjälvständigheten. Valet av sidor har också stor betydelse. Önskemål finnsatt prova att handla på nätet. Fortsatta instruktioner kommer att ges tillpersonalen om hur blanketter kan laddas hem och fyllas i av Anders. För enstörre delaktighet i ekonomin har banktjänst diskuterats och kommer attprovas tillsammans med god man. Detta är ett önskemål från Anders för attbli lite mera delaktig i sin egen ekonomi.

Slutsatser om skärmtangentbord, Internet och E-post

Effekter för brukare• Internet ger ökad delaktighet i samhället.

• Att få tillgång till Internet är viktigt och det ger brukarna möjlighetatt få information om sina specialintressen.

• Möjlighet till Internet och E-post väcker intresse vilket ökarmotivationen till datoranvändning.

• Brukare utan tidigare datorvana eller med kognitiva problem harbehov av lång inträningstid och mycket stöd första tiden.

• Flera av användarna har svårt med abstrakt tänkande och planering iflera steg. Detta innebär att musstyrning via skärmtangenttavla kanvara svårt. Om brukare kan använda mus och musklick så underlättardet användningen med Internet.

• Om både larm och Internet är kopplad till telefonen så var noga medatt testa att larmet fungerar när brukaren surfar på Internet.

25

Internet, E-post och chatt• För navigering både på Internet och vid användning av E-post har

Tab-tangent valts som bästa alternativ. Tab-tangent är konkret ochanvändningen är lätt att lära in. Vid användning av E-post följer deten logisk struktur och fungerar bra. Förflyttning över länkar och sidorpå Internet fungerar, men det är svårt att se markören när mantabbar sig fram på sidan. Vi har inte hittat några inställningar för attfå markören fetare.

• Fördelen med att använda Explorer är att programmet är på svenskaoch används mest bland datoranvändare. Det innebär att många assis-tenter känner till Explorer.

• Det är viktigt att utnyttja möjligheten till att ändra färgsättning,textstorlek och typsnitt på webbsidor. Ett annat sätt att öka textensstorlek är att välja lägre skärmupplösning.

• Förstorar man typsnittet i Explorer så blir det inte mycket plats kvarpå skärmen eftersom skärmtangentbordet också tar utrymme. Detinnebär att det blir svårt att få en överblick hur sidan är uppbyggd.Större skärm kan underlätta. För att kunna läsa bättre på skärm-bilden kan skärmtangentbordet minimeras med hjälp av en tangent påskärmtavlan.

• Många webbsidor följer inte de rekommendationer som finns för huren sida ska vara uppbyggd för att passa alla ( se rekommendationerfrån Hjälpmedelsinstitutet eller ref. Andersson).På http://www.funk.nu kan hjälp fås att konstruera sidor på ett riktigtsätt. På sidor som inte är professionellt gjorda fungerar t.ex. inte allatangentbordskommandon och klarar inte av lägre skärmupplösning.Detta kan innebära att sidorna inte blir tillgängliga för skärm-tangentbordsanvändare.

• Webbsidor bör vara mer överskådliga, lättlästa och konsekvent genom-förda för att kunna läsas av alla.

• E-post fungerar bra. Man kan förbereda ett meddelande innan det skaskickas iväg och det ställer inga krav på snabbhet.

• Att chatta på nätet bygger på snabbt utbyte av skriftlig informationoch detta kan vara svårt för skärmtangentbordanvändare. Det kanvara lättare att delta i en diskussionsgrupp.

26

Skärmtangentbord och övrig utrustning• Det är en fördel att skärmtangenttavlor går att anpassa till brukaren

så att de blir enkla och lättförståeliga.

• Skärmens storlek bör vara minst 17” och med fördel 19”.

• Problem med teknisk felsökning. Det är många faktorer som påverkarsystemet: hårdvara och grundinställningar i datorn, version ochinställningar av Explorer och skärmtangentbordet.

• Viktigt att utvecklingen av skärmtangentbordsprogram, görs på ettsådant sätt att det fungerar mot Internet.

• Det är viktigt att utvärdera användningen och vilka funktioner sombehöver ingå i tavlorna.

Utprovning och inträning• Mycket tid och kunskap krävs av tekniker och arbetsterapeut för att

göra individuella skärmtavlor som passar mot brukarens krav och nivå.

• God kunskap behövs hos utprovare och tekniker om Internet, E-postoch övriga tjänster som hela tiden måste uppdateras.

• Tyngdpunkten i träningen bör vara att brukaren förstår och lär in deolika knapparnas funktion på varje skärmtavla och kopplingen till vadsom händer på webbsidan/E-post.

• Inträning bör göras strukturerad och avgränsad med tydliga delmål.

• Kringpersoner med Internetvana underlättar inträning.

• Det är en fördel att välja webbsidor som är logiskt uppbyggda ochinnehåller begränsad information.Ett exempel är: http://www.llstiftelsen.se/8sidor/nyheter/

• Hitta vägar att föra kunskapen om Internet till brukargruppen så atttillgängligheten ökar. Behov av anpassad utbildning t.ex. Internetkursför skärmtangentbordsanvändare.

BanktjänstKontakt med banker med Internetbank har tagits under projekttiden. Deolika banksystemen har prövats tillsammans med skärmtangentbord. Bru-kare som har erfarenhet av systemen har delgett sina erfarenheter och ev.problem med de olika Internetbankernas system.

27

Inloggning och tjänsterInternetbankerna har ett antal olika säkerhetssystem. De som underprojekttiden har provats och utvärderats är säkerhetsdosor, kortläsare,skrapkoder eller säkerhetsprogram som installeras i den egna datorn.

SäkerhetsdosaAtt vara helt självständig med säkerhetsdosa och pin-kod är vid nedsatthandfunktion inte möjligt. Dosorna är väldigt små och det krävs mångatryckningar för att logga in och detta återkommer vid ex överföring mellankonton. Det finns en tidsbegränsning för giltigheten av kod och den har ettkort tidsintervall (t.ex. en minut) vilket innebär att finmotoriken måstevara intakt.

KortläsareEtt kort dras i en kortläsare för att avläsa koden.

Kortläsare kräver god handmotorik även om det är något lättare att han-tera än säkerhetsdosa.

SkrapkodVid varje inloggning skrapas en kod som skrivs in i datorn.

Systemet blir tillgängligt om koderna skrapas i förhand och lagras ex idatorn i låst dokument. Säkerheten är dock tveksam och det är inte tänktatt användas på detta sätt men det är så en del brukare gör för att ökasjälvständigheten.

Säkerhetsprogram eller certifikatProgramvaran installeras i datorn En personlig kod krävs för att logga in.Den ska helst läras in av användaren. Brukaren kan med detta system blihelt självständig vid inloggning.

Tillgänglighet till banksidorNavigering på banksidorna via skärmtangentbord fungerar bra. Brukarenkommer åt hela innehållet i bankens nätsida. Utseendet på sidorna gör attdet är svårt att få en överblick och förstå logiken. Sidorna ändrar ofta utse-ende vilket försvårar möjlighet att lära in hur de är uppbyggda. I samhälls-debatten tas ofta frågan om användarvänligheten på nätet up. Detta kom-mer säkert att föra med sig att det blir en förbättring även när det gällerbanktjänst.

28

För alla banker gäller idag att vid betalning av räkningar krävs OCRnummer för varje räkning vilket kan vara upp till 38 siffror. För en personsom använder skärmtangentbord och avsökning kan det ta upp till 15 mi-nuter att skriva ett nummer. Det kan ej göras någon individuell anpassningför att underlätta eftersom nya nummer kommer varje månad. De flestabanker har E-giro som innebär fakturering direkt via nätet, där alla nöd-vändiga sifferkombinationer är inlagda i förhand. Idag finns ytterst få före-tag som använder sig av E-faktura. I framtiden kommer E-faktura att inne-bära att dessa problem försvinner och det blir mer tillgängligt förfunktionshindrade. Möjligheten att ha överblick över tillgångar på kontonoch flytta pengar mellan konton fungerar bra.

Användargruppen och banktjänstÄven om tillgänglighet till nätbanken finns, så är valet att använda tjänstenmycket individuellt. För personer med svåra funktionshinder i tidig ålder ärdet vanligt att de inte har ansvar för ekonomin då de oftast har ett storthjälpbehov. För brukarna i fallbeskrivningarna var det under projekttideninte aktuellt att prova banktjänst. För att kunna ta detta ansvar krävs trä-ning i ekonomiska frågor och att brukaren prioriterar denna aktivitet.

Hos personer med förvärvade skador eller de som drabbats av sjukdom ivuxen ålder finns redan ett ekonomiskt tänkande och vana att sköta sinekonomi. Det är ofta en väldigt viktig roll i familjen. Att sköta sin ekonomivia banktjänst blir därför värdefullt och en naturlig del i livet.

29

Slutsatser

Fördelar• Betala räkningar när man vill, banken är alltid öppen.• Kan utföra bankärenden från hemmet, behöver ej färdtjänst.• Även om man inte kan vara helt självständig så kan man vara mera

delaktig i sin ekonomi.• Lättare att få hjälp av anhörig kvällstid och helger då banken ej är

öppen.• Bättre kontroll på betalningar och överföringar på kontot.• Går att skriva ut sina bankaffärer på papper.• Flytta pengar enkelt mellan konton.

Nackdelar• Hänvisad att välja banktjänst som har säkerhetsprogram eller certifi-

kat om man vill vara helt självständig. Kan innebära byte av bank.• Långa OCR-nummer som måste föras in vid betalning av räkning. Tar

mycket lång tid för skärmtangentanvändare.• Kan ej lägga räkningar som betalas varje månad på automatisk bevak-

ning utan måste slå om alla siffror i OCR-numret.• Kan vara många tangenttryckningar för att logga in.• Känsligt för överbelastning t ex vid månadsskiften.• Koder och dosor att hålla reda på.• Dålig support via E-post. Bankerna har ingen kunskap om alternativa

styrsätt.• Säkerheten måste klargöras om assistenthjälp behövs.

SamhällstjänsterI dagsläget finns en mängd samhällsinformation att hämta hem på nätet.Det gäller både kommuner, landsting, försäkringskassan och skattemyndig-heten. I de flesta kommuner finns mycket information att tillgå men detfinns få blanketter utlagda som användaren kan ladda hem. I nuläget går detej att beställa färdtjänst med E-post i t.ex. Östergötland. Enligt informationkommer detta att bli möjligt under år 2001. Det verkar vara en allmän trendi landet att möjligheten till detta ökar och blir tillgängligt för alla.

På försäkringskassan kan en del formulär laddas hem . Efter kontakt medförsäkringskassan framkommer att målet är att alla blanketter ska kunnanås via nätet. Ett exempel som fungerar idag är ansökan om hyresbidrag.

30

Skattemyndigheten och folkbokföringen är också myndigheter som harvissa blanketter och utvecklingen är samma där. Den som deklarerar iSverige får god hjälp på Riksskatteverkets webbplats. Att vi även kommeratt kunna deklarera elektroniskt i framtiden blir mer och mer sannolikt.

Tillvägagångssätt för att ladda hem blanketterDe flesta blanketter som laddas hem från nätet är i PDF-format vilketinnebär att ett program måste användas för att kunna packa upp filen.Arcrobate reader är ett vanligt och ofta använt program. Ett problem är attom programmet laddas direkt från Explorer, så krävs ett musklick i förstaifyllningsfältet, för att kunna skriva. När man använder skärmtangentbordunderlättar det om man kan använda sig av Tabkommando för att kommain på blanketten. Lösningen på problemet är att Acrobate reader installerasi datorn och en anpassning görs i ”allmänna inställningar” i programmet.Webbläsarintegrering är normalt markerad vilket tas bort. Då fungerar detatt använda tab-tangent för att komma till första rutan och börja skriva.Formulär eller blankett fylls i och skrivs sedan ut för att skrivas under ochskickas in via post till myndigheten. I framtiden kommer elektronisk namn-teckning att göra det möjligt att skicka tillbaka formuläret direkt via E-post. Säkerhetsfrågor gör att detta ännu inte är tänkbart.

31

6. Diskussion

Internet har blivit en del av samhället. Som medborgare uppmanas vi att vianätet vara aktiva i samhällsdebatten och i våra kontakter med myndigheter.

Att ha tillgång till nätet är en självklarhet för många och en mötesplatsdär utseende, kön, ålder, nationalitet och ett funktionshinder spelar mindreroll än vid fysiska möten. Det borde vara en självklarhet att brukare medalternativa styrsätt får möjlighet till den nya teknik som erbjuds i samhäl-let. Mer och mer tjänster läggs ut på webben, bankärenden, samhällstjänst-er, boka färdtjänst och snart kan man deklarera via nätet. Utprovare ochförskrivare av alternativa styrsätt, firmor som tillverkar styrsätt, webb-designer har stor betydelse om tekniken ska bli tillgänglig för alla.

Att kunna utnyttja alla tjänster på nätbanken är för närvarande svårt förpersoner, som använder scannande skärmtangentbord. Internetbankenkräver en snabbhet som inte går att uppnå med det här styrsättet. Tillsam-mans med någon person som stöd kan det fungera. Många brukare upple-ver att delaktighet i ekonomin ökar trots att man inte är helt självständig.I framtiden när e-fakturor blir mer vanligt kommer troligtvis tjänsten blimer tillgänglig. Det är mycket svårt att få en uppfattning om hur snabbtutvecklingen kommer att ske vidare.

Personer med grava funktionshinder har ofta svag förankring på arbets-marknaden, där de flesta får en naturlig kontakt och kunskap om IT. Där-för måste naturliga mötesplatser skapas för denna grupp. När man väl hartillgång till dator och Internet så behöver man kunskap för att kunna an-vända tekniken på ett effektivt sätt. Det behövs också stöd och anpassningvid installation av systemet. Som användare av skärmtangentbord har manoftast problem med att gå en traditionell datakurs. Att förstå hur enhemsida är uppbyggd, vad det finns för möjlighet på nätet m.m. är viktigkunskap man måste få del av. Ett sätt kan vara att organisera enklaInternetkurser via nätet för skärmtangentbordsanvändare. Det ger möjlig-het för personer över hela landet att få en effektiv utbildning med tillräck-ligt brukarunderlag. Andra sätt att sprida kunskapen kan vara att startaInternet-café för funktionshindrade. En introduktionskurs om Internet oche-post för personer med alternativa styrsätt planeras i Östergötland.

COPM visade sig vara ett bra instrument för att utvärdera användarnasuppfattning om Internetanvändning. Med hjälp av COPM får brukarenuppge aktiviteter som det är problem med. Det kan vara; komma åt speci-ella hemsidor, kunna skicka e-post, handla via nätet, söka bostadsbidragmm. Resultatet i projektet visar på att tillgång till Internet/ E-post är vikti-

32

gast och att brukarna är nöjda trots att de inte är helt självständiga. Det ärmöjligt att som första steg är tillgänglighet viktigast. Målsättning motstörre självständighet kan sedan ökas successivt.

Internet kan rent praktiskt överstiga hinder som en funktionsnedsättningkan innebära. Ett positivt exempel som en brukare berättande underprojekttiden var:

”Sedan bilolyckan har inköp av julgran varit ett stort problem, Attsläpa hem den på elrullstolen har inte kännts som något bra alterna-tiv. I år köpte jag julgran på egen hand utan hjälp av assistenter. På enwebbsida beställde jag en gran. Dagen innan julafton så ringde det pådörren och firman levererade granen. Min 50 kr julgran lyste vackerthela julen”.

Inför framtiden är det viktigt att möjlighet ges för personer med funktions-nedsättning att kunna utnyttja tekniken och att dator ses som ettinformationshjälpmedel och inte endast som ett skrivhjälpmedel. Kriterier ilandstingen för förskrivning måste förnyas och kunskapen hos utprovare ochtekniker måste hela tiden uppgraderas så att det kommer brukarna till del.

Fortsatt utveckling av hur webbsidor är uppbyggda kommer att vara enavgörande faktor för hur det kan fungera för personer som använderskärmtangetbord.

33

Referenser

Aftonbladet , Välj rätt nätbank. 7 augusti: 2000

Andersson, Berns & Schömer, Nomos. Bättre webbplatser för personer medfunktionsnedsättning. Hjälpmedelsinstitutet:2000

Curtin M. Technology for People with Tetraplegia. Part 1 AccessingComputers. British Journal of Occupational Therapy. 1994;57:376-380

Göterdal K(Hällgren), M Samuelson. Nyttan av dator som skrivhjälpmedel -Prövning av ett bedömningsinstrument. Hälsouniversitetet LinköpingArbetsterapeututbildningen, C-nivå , Vårterminen 1999

Gardelli Å, Sandberg K. Kan datorn ge människor medfunktionsnedsättningar ett bättre liv?

Arbete Människa Miljö & nordisk Ergonomi 1999;1:21-28

Law M. et.al. Canadian Occupational Performance Measure, Second Edi-tion, Svensk Version

Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Stockholm:1998

Nordfors N, Levin B. Internet revolutioner, så förändras våra liv atInternet. Fyra framtids scenarier. Ekerlids förlag, Stockholm:1999

Statistisk årsbok för Sverige 2001, Statistiska Centralbyrån Sverige, Stock-holm: 2001

Teldok Rapport 115

Teldok Rapport 123

Teldoks årsbok 2000

Yasuda, et.al. Communication system for people with physical disabilityusing voice recognizer. Journal Article; Conference.1998;E81-A:1097-1104

H@ndikapp.se, Kartläggning IT och funktionshinder, 1999

http://www.funka.nu

www.llstiftelsen.se/8sidor/nyheter/

34