skuru skolas plan mot diskriminering och kränkande ... · uppföljning ska ske kontinuerligt i...

Skuru Skolas

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsformer som omfattas av planen:

Skuru skola och fritidshem

Läsåret 2018/2019

1

Innehållsförteckning:

Verksamhetsformer, ansvarig, grundläggande värden, policy och delaktighet i planen. Sid 2

Resultat/Utvärdering Sid 4

Främjande arbete sid 12

Vad är en kränkning sid 16

Anmälan av kränkningar, rutiner och utredning sid 17

Bilagor:

1. Anmälan om kränkning till socialpedagog sid 21

Grunduppgifter

Verksamhetsformer som omfattas av planen

Skuru Skola och Fritidshem

Grundskola år F-5

Grundskola år 6-9

Fritidsverksamhet F-3

Fritidsverksamhet Klubben år 4-6

Ansvarig för planen

Rektor Johanna Mellin

Grundläggande värden på Skuru skola och fritidshem

Alla barn och elever från förskoleklass till årskurs 9 skall utvecklas till stolta och kunskapssökande individer som själva har möjlighet att forma sin framtid

Våra elever ska:

- Utveckla förmågor och få goda kunskaper för vidare studier

- Mötas av vuxna som ser dem och intressera sig för dem som individer och i grupp

- Utveckla känslan för att de kan förverkliga sina drömmar och utveckla sin kreativitet

För att vi ska uppnå dessa värden ska ingen på vår skola bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling.

Policy

På vår skola råder det nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Var

och en ska bemötas utifrån allas lika värde och lika rättigheter. Om diskriminering, trakasserier eller

kränkande behandling ändå sker ska var och en vara säker på att vi startar en utredning, åtgärdar och

följer upp. Alla elever på skolan ska alltid ha en vuxen att gå till. Alla elever ska alltid bli lyssnade på.

Ansvariga för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Alla på skolan ingriper snabbt och tydligt när vi får reda på eller upptäcker att diskriminering och kränkande behandling har förekommit. I första hand hanteras ärendet av elevens mentor. Alla medarbetare och elever ska bidra till att göra skolan och fritidshemmet till en meningsfull, trygg och trivsam miljö. Alla ska mötas med respekt och mänsklig hänsyn. Tillsammans strävar vi efter att alla ska känna trygghet och trivsel i vardagen där alla känner sig sedda, välkomna och viktiga. Alla vuxna arbetar tillsammans aktivt med kamratrelationer. Alla medarbetare ska aktivt bygga tillitsfulla relationer där mentorskapet är utgångspunkten och där alla vuxna genom bemötande är goda förebilder. Vi ska lyfta och främja likheter och olikheter där allas lika värde är grunden för lärande och umgänge. Alla medarbetare ska utgå från ett

demokratiskt förhållningssätt i vardagen. 2

Planen gäller under perioden 2018-08-31–2019-07-31

Vid varje läsårsstart förankrar vi planen för elever, vårdnadshavare och medarbetare så att alla ska få

möjlighet att vara delaktiga i hur vi arbetar med trygghet och trivsel.

Elevers delaktighet:

Eleverna är delaktiga i arbetet med att utveckla skolans plan mot diskriminering och kränkande

behandling genom anonyma elevenkäter, klassrumsdiskussioner, enskilda samtal samt genom klassråd

och elevråd. Vi har återkommande diskussioner kring trygghet, trivsel, regler, åtgärder, aktiviteter och

övriga frågor. Vid varje läsårsstart går vi igenom skolans ordningsregler och gör klassrumsregler för

bra studiero. Eleverna kommer med synpunkter och förslag på aktiviteter och åtgärder som ska främja

och förebygga likabehandlingsarbetet.

Ett exempel är trygghetspromenader där vi uppmärksammar trygga och otrygga platser. Aktiviteter

och åtgärder som eleverna har förslag på utgår från den kartläggning som görs.

Vårdnadshavarnas delaktighet

Vårdnadshavare har möjlighet att påverka skolans arbete mot diskriminering och kränkande

behandling genom att delta på föräldramöten, föräldraråd, utvecklingssamtal, kontakt med rektor,

skolsköterska, mentor, socialpedagog, fritidspersonal och trygghetsteamet. Planen mot diskriminering

och kränkande behandling läggs ut på skolans webbplats. Information om trivselregler tas hem för

påskrift. Elev och vårdnadshavare godkänner genom att skriva under och återlämna det påskrivna

dokumentet till skolan.

Personalens delaktighet

Alla som arbetar på Skuru skola ska arbeta utifrån planen mot diskriminering och kränkande

behandling. Alla medarbetare har ett ansvar att reagera och agera kraftfullt mot alla former av

diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Alla medarbetare ska arbeta främjande i sin

planering för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Medarbetare ska

säkerställa att alla elever och nya elever känner till innehållet i skolans plan mot diskriminering och

kränkande behandling. Vid varje nytt läsår implementeras planen mot diskriminering och kränkande

behandling för alla vuxna på skolan. Ansvarig för trygghetsteamet deltar i skolans elevhälsoteam och

rapporterar till rektor varje vecka. Trygghetsteamet träffas varje vecka och tar upp aktuella ärenden

gällande arbetet för likabehandling mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Trygghetsansvariga har till uppgift att planera trygghetsarbetet samt stötta och handleda alla

pedagoger i främjande arbete, värdegrundsarbete, konflikthantering, dokumentation.

Förankring av planen

Trygghetsteamet besöker alla klasser vid terminsstart. Kort info om diskrimineringslagen och planen

mot diskriminering och kränkande behandling. Fortsatt arbetet i alla klasser där mentor har ansvar. All

personal informeras om planen vid läsårets start. Trygghetsansvarig är med på alla föräldramöten för

årskurs F-9 vid skolstart. Planen mot diskriminering och kränkande behandling presenteras på skolans

hemsida och Infomentor för elever, vårdnadshavare och all personal på skolan.

3

Utvärdering av arbetet och planen för läsåret 2017/2018

Kartläggningsmetoder

Upprättande av planen mot diskriminering och kränkande behandling.

Delaktiga i utvärderingen av planen

Skolledning, ledningsgruppen, arbetslagen, trygghetsteam, elevhälsoteam, personal, vårdnadshavare

och elever.

Årets plan ska utvärderas senast 180731

Beskrivning hur årets plan ska utvärdera

Trivselenkät genomförs med både elever och vårdnadshavare. Regelbunden resultatuppföljning

genomförs vad gäller trygghet, trivsel, arbetsro och elevhälsoarbetet. Detta görs i skolledning,

elevhälsan, klassråd, och elevråd samt på föräldramöten, föräldraråd, utvecklingssamtal, i arbetslagen

skola och fritidshem. Trygghetsteamet har fasta tidpunkter för möten, uppföljning och utvärdering.

Ansvarig för att årets plan utvärderas

Socialpedagog Pyttan Hjelm

Huvudansvarig rektor Johanna Mellin

4

Inledning

En trygg skolvardag är en förutsättning för att lära och utvecklas. På Skuru skola ska all personal i samarbete med barn/elever och föräldrar arbeta för ett varmt klimat där alla kan trivas och känna sig trygga. Skola och fritidshem ska på ett tydligt och kraftfullt sätt markera att diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i alla dess former inte accepteras samt alltid skydda och värna den som blir utsatt. All personal på Skuru skola och förskola ska förebygga och motverka alla former av mobbning och diskriminering, och rektor har det yttersta ansvaret för att säkerställa att alla barn och elever blir väl behandlade i skolan. För att kunna genomföra detta är det viktigt att alla är delaktiga i arbetet för att främja likabehandling samt motverka diskriminering och kränkande behandling - både föräldrar, barn/elever och personal på skolan, och att arbetet utvärderas varje år.

Barn/elever som är trygga och trivs i sin skola känner glädje, nyfikenhet och får lust att lära. På vår skola arbetar vi främjande, förebyggande och åtgärdande med dessa frågor för att skapa goda förutsättningar för en trygg och säker skolmiljö med fungerande individer och grupper.

FRÄMJANDE ARBETE 2018/2019

Främjande likabehandling utifrån 7 diskrimineringsgrunderna.

Områden som berörs av insatsen

• Kränkande behandling,

• Kön, könsidentitet eller könsuttryck,

• Etnisk tillhörighet,

• Religion eller annan trosuppfattning,

• Funktionsnedsättning,

• Sexuell läggning

• Ålder

Mål:

Genom att inleda läsåret med ett intensivt arbete för att främja trygghet och trivsel, skapar vi

höga förväntningar på studiero och trygghet.

Skolan ska bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter

för alla elever oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller

annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Syftet är att förstärka

respekten för allas lika värde. All personal är skyldiga att både främja, förebygga och ingripa

vid misstänkt diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Alla som arbetar på

skolan ska (utdrag från LGR11 s.12): "Medverka till att utveckla känsla för samhörighet,

solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen. Aktivt motverka

diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper och visa respekt för den

enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt".

Uppföljning:

Uppföljning ska ske kontinuerligt i alla sammanhang där trygghet- och trivselfrågor samt

arbetsro tas upp (klassråd, elevråd, fritidsråd, arbetslagsmöten, elevhälsa ,trygghetsteamet

samt i trivselenkäter och i samtal på individ- och gruppnivå.

Trygghetstansansvarig besöker arbetslagen kontinuerligt för avstämning.

Introduktionsdagar (1 dagar vecka 34 vid skolstart.)

Introduktionsdag i början av läsåret har all personal fokus på främjande arbete. Under denna

dag arbetar lärare och elever tillsammans kring arbetsmiljö, arbetsro, relationer mellan

elever/elever och elever/lärare, kring att öka kunskap om kränkningar och diskriminering.

Alla arbetslag för ett häfte med olika värderingsövningar m.m. Karta över skolan

Trygghetspromenader- vi undersöker vår skolmiljö.( Husmodellen.)

Trivselregler- Hur vi vill ha det i skolan?

Samarbetsövningar-för att stärka gruppkänslan.

Schemaläggning matsal och idrott-för att det ska finnas vuxennärvaro

Temaarbeten-vi ökar vår kunskap.

Trygghetsenkäten- vi undersöker vår verksamhet

Årlig revidering av planen mot diskriminering och kränkning- Vi tar tillvara erfarenheter och

utvecklas.

Förankring av planen mot diskriminering och kränkning- alla på skolan känner till vår plan.

Temaarbete: Temaarbeten under läsåret utifrån diskrimineringsgrunderna utbildar elever

(och vuxna) om diskriminering och höjer uppmärksamheten kring diskriminering som kan

förekomma i skolan och samhället i övrigt.

Personalfördjupning: När personal planerar sin verksamhet/aktiviteter utgår man från

diskrimineringsgrunderna så det passar för alla.

Ansvarig

Alla på skolan

Datum när det ska vara klart

Arbetet fortlöper under läsåret 2018/2019

Främja likabehandling oavsett kön.

Områden som berörs av insatsen är kränkande behandling och kön.

Mål

Alla elever ska oavsett kön uppleva att de behandlas lika och synliggörs i skolan. Alla ska känna sig lika

viktiga, lika mycket värda och lika lyssnade på. Vi ska arbeta för att alla, oavsett kön, ska ha lika stort

inflytande och utrymme i verksamheten i både skola och fritidshem. Uppföljning görs via elevenkäter

under läsåret samt i grupp och enskilda samtal/diskussioner.

Insats

Vår inställning är att vi talar till och om skolans elever som individer och inte utifrån kön. Samtal och

diskussioner förs kring ämnet "alla människors lika värde". Lärarna använder ett normkritiskt

perspektiv i sin undervisning, vilket innebär att inte utgå ifrån ett heteronormativt synsätt. Alla elever

ska vara delaktiga i skolans aktiviteter och uppdelningar ska inte göras utifrån kön.

Uppföljning ska ske kontinuerligt i alla sammanhang där trygghet- och trivselfrågor tas upp (klassråd,

elevråd, fritidsråd, arbetslagsmöten, EHT, Trygghetsteamet etc.), samt i enkäter och i samtal på

individ- och gruppnivå.

Ansvarig: All personal. Arbetet fortlöper under läsåret 2018/2019

Främja likabehandling oavsett könsidentitet eller könsuttryck.

Områden som berörs av insatsen är kränkande behandling, könsidentitet eller könsuttryck

Mål

Skolan ska ha en verksamhet som är tillgänglig för alla, oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck.

Ingen individ ska missgynnas p.g.a. detta. Vi ska alltid förmedla och jobba med acceptans för att varje

individ är olika och har olika förutsättningar. Alla elever och vuxna i skolan ska kunna vara sig själva

Insats

I undervisningen ska normer kring sexuell läggning uppmärksammas. Skolans studie- och yrkesvägledare informerar och bemöter eleverna utifrån intresse och kunskap i stället för könsstereotypa mönster i samband med prao och gymnasieval. Detta sker även sex- och samlevnadsundervisningen vid pubertetssamtal. Vi ska alltid förmedla alla

människors lika värde. Vi ska i undervisningen inte förmedla ett heteronormativt synsätt utan istället

synliggöra olika sexuell läggning och familjekonstellationer.

Uppföljning ska ske kontinuerligt i alla sammanhang där trygghet- och trivselfrågor tas

upp regelbundna klassråd, elevråd, fritidsråd, arbetslagsmöten, EHT, Trygghetsteamet), samt i enkäter

och i samtal på individ- och gruppnivå.

.


Främja likabehandling utifrån funktionsnedsättning.

Områden som berörs av insatsen är kränkande behandling och funktionsnedsättning

Mål

Skolan ska ha en verksamhet som är tillgänglig för alla, oavsett funktionsnedsättning. Ingen individ ska

missgynnas p.g.a. sin funktionsnedsättning. Skolans verksamhet ska planeras så att kompensation ges

och en individ med funktionsnedsättning ska komma i en jämförbar situation som en elev utan

funktionsnedsättning.

Vi ska arbeta för att alla på skolan ska förstå att en funktionsnedsättning är något en människa kan ha,

inte något en människa är. Vi ska alltid förmedla och jobba med acceptans för att varje individ är olika

och har olika förutsättningar.

Insats

Skolan har hissar, automatiska dörröppnare och handikappanpassade toaletter. Skolan erbjuder vid behov individuellt stöd och pedagogiska hjälpmedel till elever med funktionsnedsättning, läs- och skrivsvårigheter eller andra pedagogiska eller psykosociala svårigheter. I samarbete med elev och vårdnadshavare gör skolan en bedömning av hur behovet ser ut. Vi ska alltid planera aktiviteter utifrån allas förmågor och förutsättningar. Alla ska kunna delta på t.ex.

friluftsdagar, utflykter och undervisningspass. I undervisningen ska reformer för mänskliga rättigheter

som särskilt påverkat personer med funktionsnedsättning synliggöras. Också andra personer, till

exempel författare, forskare och politiker med funktionsnedsättning behöver synliggöras.



individ- och gruppnivå. Ansvarig: All person. Arbetet fortlöper under läsåret 2018/2019

Främjande likabehandling/religion eller annan trosuppfattning.

Områden som berörs av insatsen är kränkande behandling och religion eller annan trosuppfattning

Mål och uppföljning

Skolan ska ha en verksamhet som är tillgänglig för alla, oavsett religion eller annan trosuppfattning.

Ingen individ ska missgynnas p.g.a. sin religion eller annan trosuppfattning. Skolans verksamhet ska

planeras så att alla individer kan delta.

Vi ska arbeta för att medvetandegöra alla på skolan om rätten att bestämma sin egen trosuppfattning.

Alla föräldrar och elever ska kunna känna sig trygga med att skolans undervisning är opartisk i denna

fråga.

Insats

Inom ramen för So-ämnena diskuteras denna fråga i samband med mänskliga rättigheter. I skolan

uppmärksammar vi fester och traditioner som är knutna till världsreligionerna. Vi ska också belysa

alternativa seder och högtider utan anknytning till religion, exempelvis namngivningsfest istället för

kristet dop.

Vi ska alltid planera aktiviteter utifrån allas förmågor och förutsättningar. Alla ska kunna delta på t.ex.

friluftsdagar, utflykter och undervisningspass. I undervisningen ska personer, till exempel författare,

forskare och politiker, med olika trosuppfattningar synliggöras.





Främjande likabehandling oavsett sexuell läggning.

Områden som berörs av insatsen är kränkande behandling och sexuell läggning

Mål

Alla elever och vuxna i skolan ska kunna vara sig själva. Vi ska alltid förmedla alla människors lika

värde. Vi ska i undervisningen inte förmedla ett heteronormativt synsätt utan istället synliggöra olika

sexuella läggningar och familjekonstellationer.




Insats

I undervisningen ska normer kring sexuell läggning uppmärksammas. Skolans studie- och yrkesvägledare informerar och bemöter eleverna utifrån intresse och kunskap i stället för könsstereotypa mönster i samband med prao och gymnasieval. Detta sker även i sex- och samlevnadsundervisningen vid pubertetssamtal.




Ansvarig: Lärare och studie- och yrkesvägledare. Skolsköterska och kurator. Arbetet fortlöper under läsåret 2018/2019 Främja likabehandling oavsett ålder

Områden som berörs av insatsen är kränkande behandling och ålder

Mål

Eleverna ska uppleva att deras åsikter lyssnas på och respekteras av all personal och alla elever. Alla ska känna sig lika värda oberoende av ålder samt att ha förståelse för de olikheter som kan förekomma. Uppföljning sker via elevenkäter under läsåret samt i grupp och enskilda samtal/diskussioner. Insats Att ge alla elever lika stort inflytande i verksamheten i både skola och fritidshem. Vi arbetar med integrering mellan årskurser genom att ha exempelvis ha gemensamma aktivitetsdagar, frilufts- och idrottsdagar. Regelbundna klassråd, elevråd, fritidsråd i alla klasser och genom skolans anonyma enkät. Uppföljning ska ske kontinuerligt i alla sammanhang där trygghet- och trivselfrågor tas upp (klassråd, elevråd, fritidsråd, arbetslagsmöten, EHT, Trygghetsteamet etc.), samt i enkäter och i samtal på individ- och gruppnivå.


Främjande likabehandling utifrån etnisk tillhörighet

Områden som berörs av insatsen är etnisk tillhörighet.

Mål

Målet är att alla ska känna sig lika värda oberoende av nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller

annat liknande förhållande.

Uppföljning sker via elevenkäter under läsåret.

Insats

Att ge alla elever lika stort inflytande i verksamheten i både skola och fritidshem. Alla ska känna sig lika

mycket värda oavsett etnisk tillhörighet. Under läsåret 2018-2019 kommer vi att arbeta med

fadderverksamhet och temaarbete t.ex.: diskrimineringsgrunderna i olika former. Som t.ex.

teamarbeten. Tillämpa ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen. Uppmärksamma elevers

flerspråkighet på ett positivt sätt, till exempel genom att ge modersmålsundervisningen utrymme och

resurser i skolans verksamhet för att på så sätt synliggöra och höja statusen på den undervisningen.

Uppföljning ska ske kontinuerligt i alla sammanhang där trygghet- och trivselfrågor tas upp (klassråd, elevråd, fritidsråd, arbetslagsmöten, EH, Trygghetsteamet etc.), samt i enkäter och i samtal på individ- och gruppnivå.


Resultat/utvärdering av fjolårets plan Läsåret 2017/2018

Utvärdering för läsåret 2017/2018 Slutsatser av utvärdering År 1-3 VT 2018. 67/122 elever har svarat. Eleverna i årskurs 1-3 upplever att det känns bra att komma till skolan och att man trivs i sin klass. (45/67) och att det finns vuxna på skolan på man kan vända sig till. 54/67 Förbättringsområden: 10/66 elever blir retad av någon. 42/66 elever att det finns plats på skolan som känns otrygg. Åtgärder: Ha kompissamtal i alla klasser. Mer vuxna synliga i verksamheten.

Slutsatser av utvärdering elever åk 4-9. 279 elever har svarat. Eleverna upplever att man följer skolans trivselregler. (246/279 elever) Fungerar bra på rasterna (239 / 279 elever) Förbättringsområden: Studiero på lektioner (163/279) Delaktig i min utbildning (134/279 Trivs inte i sin klass eller vet inte. ( 71 elever) 14 % av eleverna har ingen att vara med i skolan.

Åtgärder: Mentorstid ska användas till främjande arbete. Relationer, gruppstärkande övningar. Respekt mot varandra. Värderingsövningar och samarbetsövningar. Slutsats av utvärderingen i år 4-9 VT 2018 179 vårdnadshavare har svarat 30 vårdnadshavare upplever/ vet inte om sitt barn blir utsatt av diskriminering och kränkning.

Vårdnadshavare upplever att deras barn är stressade över mycket läxor och prov.

Förbättringsområden: Kommunikation bättre från skola till hemmet.( 62 vårdnadshavare tycker det är mindre bra)

Åtgärder: Minska läxor och prov speciellt över helg och lov. Uppdaterahemsidan oftare och lägga in information i Infomentor Slutsatser av utvärdering av elevråd år F-9 2017/2018 De flesta representanterna är nöjda med elevrådet. Att man får ha kommit till tals och att saker som kommit upp har åtgärdats och genomförts. Positivt att vi elever får påverka skolan och alla får utrycka sig. Diskussioner om hur vi ska få en bättre miljö på skolan. Vi har samarbetat, alla har bidragit, bra förslag och positiv energi. Förbättringsområden: Att alla ska ha klassråd innan elevråd. Ansvarig: mentor Lägga ut i kalendern och skicka meddelande till representanterna. Ansvarig: Pyttan Påminnelse till hela skolan. Ansvarig: Pyttan Åtgärder:

Införa matråd då det är många frågor angående maten.

Personal: Zondera medarbetarundersökning

I vissa klasser under läsåret förstärkte vi vid flera tillfällen genom insatser av kurator, psykolog,

socialpedagog och mentor.

Trivselenkäter på intranätet genomfördes

Trygghetspromenader genomfördes under höstterminen för att kartlägga otrygga platser. Resultatet

presenterades av husmodellen från diskrimineringsombudsmannen.

Fritidsledare finns i bibliotek och i cafeteria.

Socialpedagog har sitt rum där elever kan vara under sina raster samt att finnas ute i cafeteria,

korridorer, matsal och pingisrum.

Mentorstid/1 ggr vecka genomfördes i varje klass.

Kompissamtal i år F-5.

Fritidshemmet har daglig kontakt med vårdnadshavarna.

Elevrådet åk F-9. Två representanter från varje klass träffades 1 ggr/mån. Första elevrådet träffades vi

alla representanter från alla klasser för att gå igenom vad det innebär att vara med i elevrådet.

Presenterade oss för varandra och hur ska vi tillsammans ha en trygg och trivsam skola?

Vi gjorde ett stort träd med alla elevers hand och satte upp vid matsalen. ”Alla är lika mycket värda”.

Genomfört klassråd och elevråd för att få ökad delaktighet och förståelse. I de olika råden kommer

information fram om otrygga platser, trivselregler, raster och omklädningsrum

Riskområde/ Mål/Åtgärd/ Ansvar

Riskområden Mål Åtgärd Ansvarig

Undvik köbildning vid t.ex. lunchen

Undvika konflikter Vuxen först framme Alla pedagoger

Klassplacering på lektion

Att man ska känna sig trygg

Elever ska ha samma placeringar på alla lektioner.

Alla pedagoger

Gemensamma regler Trygga elever Alla pedagoger börjar varje lektion likadant . Lektionstid/planering för lektionen

Alla pedagoger

Gruppindelning Elever får många olika kamrater

Pedagog ansvarar för gruppindelning

Alla pedagoger

Raster Alla elever ska känna sig trygga och ha en stimulerande rastverksamhet.

Skolgårdsregler med flera vuxna på gården och på strategiska platser. Alla rast värdar har gul jacka eller orange väst för att synas bättre.

Benny Alla pedagoger

Gruppindelning på raster

Alla ska få vara med Ingen ska hamna utanför då ingriper vuxen.

Alla på skolan

Omklädningsrum Att det ska vara en trivsam och trygg miljö

Elever får inte vara ensamma i omklädningsrummen alternativt en vuxen i närheten

Berörd personal Enligt schema

Konflikter:

Det förekommer i vissa klasser vid något eller några tillfällen varje läsår att det uppstår konflikter

mellan barn/grupper av barn. Vi tar tag i detta direkt och har samtal med de iblandade direkt.

Områden som berörs i kartläggningen är kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck,

etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och

ålder

Hur eleverna har involverats i kartläggningen

Eleverna har besvarat skolans trivselenkät och kommuns enkät Våga visa.

Hur personalen har involverats i kartläggningen

Nacka kommuns medarbetarenkät. Planeringsdagar vid uppstart på höstterminen. Introduktionsdag

vid skolstart.

Resultat och analys Inför läsåret 2017/2018

Vi behöver förankra planen för eleverna, vårdnadshavarna och all personal på skolan. Rutiner ses över

och utvärderas t.ex. trygghetsteamets roll och sammansättning, anmälan av kränkande behandling

och årshjul för trygghetsarbetet.

Främjande och förebyggande åtgärder

Främjande och förebyggande åtgärder

Områden som berörs av åtgärden är kränkande behandling, kön, könsidentitet eller

könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning,

sexuell läggning och ålder


Vårt mål är att vi ska kunna avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande

behandling. Vi vill ha en verksamhet som präglas av samspel mellan alla - barn, unga och

vuxna. Ett samspel där våra värderingar som förebilder för varandra kommer till uttryck i hur

vi förhåller oss till och behandlar varandra med respekt. Tanken om likabehandling

genomsyrar även skolans undervisning och återkommer som tema vid flera tillfällen under

läsåret. Vi ska alla uppmuntra var och ens utveckling och skapa en god gemenskap

tillsammans vilket förutsätter en stimulerande och trygg miljö mellan alla på skolan. Genom

att pedagogerna skola/fritidshem är tillsammans med barnen under hela dagen lär de känna

varje barns och elevs behov och intressen, kan föra samtal, följa upp samt säkerställa ett

relevant innehåll i vardagen. På samma sätt skapar vår värdegrund, med tydliga

förhållningssätt mot varandra, möjligheter för var och en att verka under bästa tänkbara

former samtidigt som den inbjuder till dialog, samspel och gemenskap.

Konkret i verksamheten:

Introduktionsdag vid skolstart

• Fokus på främjande arbete. I augusti en dag med trygghet och trivsel.

• Socialpedagog presenterar sig en kort information på alla föräldramöten år F-9.

• Skolledning, socialpedagog och trygghetsteamet går ut i alla klasser under första

veckan och presenterar sig och vår funktion.

• Förankra planen mot diskriminering och kränkande behandling.

• Mentor tillsammans med eleverna gör trivselregler för klassrum, kapprum, matsal,

omklädningsrum och utemiljön.

• Val av elevrepresentanter till klassråd och elevråd och fritidsråd.

• Aktiviteter med andra elever/klasser.

Trivselenkäter:

Mål: Att alla elever/vuxna på skolan känner sig trygga och trivs på skolan.

Att vårdnadshavarna känner sig trygga med alla lämna sina barn på Skuru skola och

fritidshem.

Att upptäcka situationer och platser där vi behöver agera för ökad trygghet och trivsel.

Trygghetspromenader varje termin:

Vi undersöker vår skolmiljö ute och inne.

Upptäcka otrygga platser där vi vuxna måste vara mer närvarande.

Planen mot diskriminering och kränkande behandling.

Delaktighet/Förståelse:

För klassråd, elevråd och fritidsråd ska finnas färdiga datum i kalendarium. I de olika råden

kommer information fram och otrygga platser, trivselregler, matsituationer, omklädningsrum,

raster och fritids.

Elevhälsan:

Har ett fokus på trygghet och trivsel på skolan. Vi har alltid en stående punkt från

trygghetsteamet där kurator och skolsköterska och trygghetsteamets utredare är delaktig.

Arbetslagen:

Arbetslaget har en stående punkt på sina möten varje vecka om trygghet och trivsel.

Elevärenden. Klasskonferenser och överlämningar genomförs.

Fritidsmöten/avdelningsmöten:

Verksamhetsmöten

APT

Kompetensutveckling. Föreläsningar och litteratur.

Föräldrar:

Föräldrar informeras på föräldramöten av socialpedagog och på hemsidan. (Viktigt att ta reda

på om det finns elever eller vårdnadshavare som behöver tolk för att förstå planen).

Föräldramöten, utvecklingssamtal, föräldraråd och information på hemsidan och infomentor.

All personal:

APT

Kompetensutveckling. Föreläsningar och litteratur.

All personal ska vara delaktig i planen och den ska gås igenom tillsammans på gemensam tid.

Ledningen deltar för att markera vikten av att alla vet hur de förväntas agera vid till exempel

ett misstänkt fall av diskriminering, trakasserier eller andra kränkning.

Åtgärd

Goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande

behandling. Påbörja genast i arbetslaget när det kommer signaler om att en elev känner sig

diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Kontakta vårdnadshavare direkt. Verksamheten måste

vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra kränkningarna upprepas.

Se checklista.

Motivera åtgärd

Trygghetsteamets rutiner ska utvecklas så att kontakten elever/vårdnadshavare och personal

bygger på ömsesidig respekt.

Ansvarig:

Alla på skolan. Arbetet fortlöper under hela läsåret 2017/2018

Trygghet och trivsel


könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,

funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder


• Skuru skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling ska genomsyra hela

vår verksamhet och avspeglas i förhållningssätt, undervisning, regler och rutiner.

• Alla på Skuru Förskola/Skola och fritidshem ska involveras i likabehandlingsarbetet.

Varje elev, vårdnadshavare och all personal på skolan ska känna en trygghet och

säkerhet i hur vi arbetar i trygghetsteamet och planen mot diskriminering och

kränkande behandling.

• Vi på skolan genomför pedagogisk lunch, enhetlig undervisningsstruktur, mentorskap,

rast verksamhet åk F-5, skolvärdinna, elevstödjare, trygghetsteam, EHT,

eftermiddagsaktiviteter på F-5/fritids, föräldrasamverkan, föreläsningar, temadagar,

trygghetsenkät och husmodellen.

• Våra elev ska känna att:

• Vi sätter barnens och elevernas trygghet först

• Vi möter alla med positiva förväntningar

• Vi gör inlärningen stimulerande och variationsrik

• Vi gör varje barn och elev medveten om sin utveckling

Ansvarig: Alla på skolan. Arbetet fortlöper under hela läsåret 2017/2018

Trygghet på fritidshemmet





Alla ska känna sig trygg att komma till fritidshemmet vid lämning och hämtning. Att alla ska bli

sedda och bemötta.

Åtgärd

Ha fritidsråd på varje fritidsavdelning för att lyfta fram punkter som värdegrund och trygghet.

Att barnen känner sig delaktig i verksamheten.

Ansvarig: Fritidspersonalen. Arbetet fortlöper under läsåret 2017/2018

Grupptillhörighet

Förebyggande mot sociala färdigheter. Grupptillhörighet




Mål och uppföljning Alla elever ska uppleva att de har vänner och tillhör en grupp på skolan. Utvärdering sker via trivselenkät i varje årskurs samt genom hälsosamtal med skolsköterska i årskurs 8. Åtgärd

• Vi arbetar med värderings-, och samarbetsövningar i klasserna på mentorstid.

• Lärarna tar ansvar för att dela in eleverna i grupper/par vid grupparbeten samt för att placera eleverna i klassrummet.

• Lärarna arbetar aktivt med att uppmärksamma negativa grupperingar och att förstärka och underlätta positiva grupperingar. Detta sker genom styrda indelningar vid fria uppgifter, utflykter m.m.


Sociala Media Policy.

Mål.

Var inte offentlig på sociala medier utan ha dina vänner.

Var ärlig! ( Blogga inte anonymt). Tänk efter före innan du skriver inlägg.

Tänk på konsekvenserna. Är du upprörd? Vänta med att skriva så du inte förhastar dig.

Respektera upphovslagar. ( Visa respekt för de lagar som styr upphovsrätten.)

Bli först att svara på dina egna misstag. ( Gör du fel, var öppen med dina misstag och rätta till

dom snabbt.)

Skydda din egen integritet. (sekretessinställningar)

Åtgärd

Att öva på sociala färdigheter.

Hur man trivs i grupp och vill ha det tillsammans.

Övningar där man jämför med hur det uppfatta s om det som uttrycks i skrift istället för att

förmedlas genom tal.

Handlingsplan om blir kränkt på dator eller telefon.

Ta skärmbild.

Meddela vuxen.

Kontakta nätadministratör.

Kontakta skolan.

Kunna se varandra i ögonen, hälsa, säga förlåt, tack och ge uppskattning till andra

Polisanmäl.

Skollagen kap. 6 och Diskrimineringslagen Både Skollagen kap. 6 och Diskrimineringslagen

föreskriver nolltolerans mot alla former av trakasserier och kränkande behandlingar. Båda

lagarna ställer krav på skolor att, med hjälp av hemmen, bedriva ett målinriktat arbete för att

förebygga nätmobbning och hantera redan påbörjad nätmobbning.


Vad är kränkande behandling?

Skolverkets allmänna råd Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, SKOLFS 2012:10.

Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har

samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,

etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Eftersom

diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför

diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till

diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse.

Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av

diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniskt tillhörighet, religion

eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Om någon ur personalen

utsätter ett barn eller en elev för trakasserier benämns det diskriminering.

Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt

diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet.

Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller

flera. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i

verksamheten utan även via exempelvis telefon och internet. Trakasserier och kränkande behandling

kan t.ex. uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysiskt våld.

Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum

vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande.

Mobbning innebär att en person blir utsatt för kränkningar som upprepas flera gånger under ett visst tidsspann. En kränkning är en handling där förövarens avsikt är att tillfoga skada eller obehag. Det är en aktiv handling, inte en olyckshändelse. Det finns alltid en eller flera förövare och alltid en utsatt individ, ett offer. 17

Anmälan om kränkande behandling

Personuppgifter som personnummer eller känsliga personuppgifter ska inte förekomma i anmälan.

Undvika värderande omdömen om de som varit inblandade. Anmälan ska vara så saklig som möjlig.

Syftet

Anledningen till att en anmälan ska göras är att styrelsen för skolan – KSVU- ska kunna bilda sig en

uppfattning om hur kränkningssituationen ser ut vid de kommunala skolorna och förskolorna och ev.

vidta åtgärder. Nämnden behöver få information om frekvens och omfattning av kränkningar och ev.

något om karaktären på det som sker.

Om Skolinspektionen eller Barn och elevombudet startar en utredning om kränkande behandling vid

en skola i Nacka kommer anmälan om kränkande behandling till huvudman att efterfrågas. Om en

sådan anmälan inte har skett och en kränkning konstateras blir det en kritikpunkt i beslutet och

kommer sannolikt också att medföra ett föreläggande. Barn och elevombudet kan även ta upp frågan

om vite om bristerna varit omfattande.

Utredning om kränkande behandling

Utredning om kränkande behandling är delegerat till rektor i Nacka kommun enligt KS:s

delegationsordning, punkten 58.

Enligt 6 kap. 10 § skollagen ska all kränkande behandling anmälas till huvudmannen av förskolechef

eller rektor. Bedömning av om kränkande behandling skett bygger på elevers/barns känsla av

utsatthet eller osäkerhet. Men även om barnen eller eleverna inte upplevt det kan det ibland ändå bli

aktuellt för personalen att göra bedömningen att den aktuella händelsen inneburit en kränkning.

Det kan vara nödvändigt att utreda vad som har skett innan rapporteringen för att klarlägga om det

som har skett har varit en fråga om kränkning. I de allra flesta kränkningsfall bör den rapportering som

här sker även vara tillräcklig för att utgöra både utredning och rapportering. Men i en del fall, t.ex. om

kränkningarna fortsätter eller det visar sig att det finns flera händelser som ingår i ett större mönster,

kan en mer omfattande utredning behöva göras. Då bör en skriftlig utredning upprättas som är mer

omfattande än det som blir resultatet av frågorna ovan och som också ska anmälas till huvudmannen

enligt den rutin som KSVU antog om kränkande behandling den 15 december 2

18

R

Rutiner för att anmäla, utreda, åtgärda, uppföljning och dokumentation när elev kränks av andra elever. Diskrimineringslagen och skollagen innehåller ett absolut förbud för skolans

anställda att utsätta elever för diskriminering, kränkning eller trakasserier. Så här arbetar vi med att utreda och åtgärda diskriminering och kränkande behandling.

• All personal skall uppmärksamma och ingripa i konkreta situationer om elev/elever

diskrimineras eller kränks.

• Berörd personal som sett händelsen på har ett första utredningssamtal enskilt med varje elev

samma dag.

• Samtliga vårdnadshavare kontaktas samma dag. ( gäller både den som är utsatt och den som

utsätter).

• Dokumentera allt man gjort och ge till trygghetsansvarig Pyttan Hjelm.

• Trygghetsansvariga (Pyttan Hjelm) avgör om ärendet ska in i EDU (Nacka kommuns

rapporteringssystem).

• Fortsatt utredning, åtgärder och uppföljning i arbetslaget eller av

trygghetsansvarig/trygghetsteamet.

• Allt dokumenteras. Återkoppling till arbetslaget och vårdnadshavarna.

• Avslutar ärendet då diskriminering och kränkande behandling upphört.

• Rektor på skolan är alltid ytterst ansvarig för alla ärenden och avslut av alla ärenden.

Förslag till frågor som stöd vid samtalet mellan personal och elev.

Fråga alltid eleven om det är okej att du ställer några frågor.

Börja samtalet med följande: Vad bra att vi kan ses nu.

Vi träffas utifrån det som hände…

Jag är här för att hjälpa dig/ er att reda ut situationen.

Jag är opartisk och det betyder att jag inte tar parti för någon av dig/er och kommer inte bedöma vem som gjort rätt eller fel.

Ni kommer själva få bestämma hur ni vill vara med varandra.

Ska vi börja?

• Berätta din version av händelsen? • Hur upplevde du det? • Kunde du ha gjort på något annat sätt? • Hur tänker du nu? • Känner du dig trygg i skolan? • Om inte var känner du dig otrygg och när? • Hur ska vi kunna hjälpa dig så du känner dig trygg? • Hur känns det till och ifrån skolan? • Använd gärna skalfrågor från 1-10 Kan du ändra ditt beteende till det positiva? • Har du förmågan att klara av det? • Hur tror du den andra personen upplevde situationen?

19

Viktigt!

• Sammanfatta samtalet. • Elevens ansvar. Vad har ni kommit överens om. • Våga säga till vuxen. • Ge uppdrag tills nästa gång vi ses för uppföljning. • Uppföljning 1-2 ggr/ vecka tills beteendet har slutat.

Bilaga 1

Anmälan till socialpedagog om kränkande behandling

Enligt SKOLFS 2012:10 ska anmälan om kränkande behandling till huvudman göras skyndsamt. All

förekomst av kränkande behandling ska anmälas till huvudmannen.

Vad har hänt? Ange händelserna i kronologisk ordning med datum för händelserna samt namn och

klass (om det gäller elever) på utsatt och inblandade.

Denna blankett skickas via mail i bifogat dokument. Blanketten finns på Skuru skolas intranät under

personal och blanketter.

1. När fick personalen kännedom om kränkningen och när rapporterades den till rektor?

2. Vilka åtgärder har vidtagits? Ange dels de åtgärder som har vidtagits för att stödja den eller

de som blivit kränkta och åtgärder för att motverka kränkningen? Alla åtgärder anges med

datum för när de vidtagits.

3. När informerades vårdnadshavarna om händelserna?

4. Har kränkningarna eller trakasserierna upphört? Om nej, hur kommer skolan att se till att

kränkningarna upphör?

Uppgiftslämnare_____________________________________________________________________

Bilaga 2

Utredning om kränkande behandling

Förskolechef och rektor har enligt kommunstyrelsens delegationsordning ansvar för att utreda och

åtgärda trakasserier för kränkande behandling. Skolverket har utfärdat ett allmänt råd (SKOLFS

2012:10) där det bland annat anges hur trakasserier eller kränkande behandling ska utredas och

dokumenteras.

Detta dokument kan användas som ett stöd för en utredning och är främst avsedd för mer omfattande

eller svårlösta kränkningsärenden. I de flesta fall bör det räcka med att göra rapporteringen till

huvudmannen eftersom blanketten som då fylls i, bör räcka som utredning. Men om kränkningarna

fortsätter eller det är svårt att utreda bör en mer omfattande utredning göras och då kan den här

blanketten användas som stöd.

Utredning

Beskriv här vad som har inträffat och när det har inträffat samt ange namn och klass på de barn/elever

som varit inblandade?

När fick personalen reda på händelserna?

När fick rektor information om händelserna?

Har alla barn/elever som varit inblandade eller utsatta fått berätta om händelsen?

__Ja __Nej

Skiljer sig deras berättelser åt? (Om de gör det finns det anledning att gå tillbaka och föra nya samtal

för att ta reda på vad skillnaderna beror på.)

Har vårdnadshavare underrättats och fått ge sin syn på det inträffade?

__Ja __Nej

Har undervisande lärare/mentor/pedagoger fått information om händelsen?

__Ja __Nej

Har kränkningarna eller trakasserierna upphört?

__Ja __Nej

Anmälan

Har en anmälan gjorts till andra myndigheter, t.ex. polis eller socialtjänst? (Har det varit fråga om

allvarlig fara för liv eller hälsa ska Arbetsmiljöverket underrättas.)

__Ja __Nej

Om ja, till vilken myndighet? _________________________________________

Har anmälan skett till huvudmannen enligt webblösningen?

__Ja __Nej

Åtgärder

Vilka åtgärder har vidtagits? Ange även när?

När ska åtgärderna följas upp? _________________________

Uppföljning och utvärdering

Vad har åtgärderna lett till?

Slutsatser

Vad är den samlade bilden efter att utredningen har genomförts. Har åtgärderna varit tillräckliga för

att kränkningen ska upphöra? Har kränkningarna upphört? Om nej, varför inte?

Upprättad av (namn och kontaktuppgifter)

__________________________________________________________________

Rutiner för att anmäla, utreda, åtgärda, uppföljning och dokumentation när elev kränks av andra elever Diskrimineringslagen och skollagen innehåller ett absolut förbud för skolans anställda att utsätta elever

för diskriminering, kränkning eller trakasserier.

Så här arbetar vi med att utreda och åtgärda diskriminering och kränkande behandling.

• All personal skall uppmärksamma och ingripa i konkreta situationer om elev/elever

diskrimineras eller kränks.

• Berörd personal som sett händelsen på har ett första utredningssamtal enskilt med varje elev

samma dag.

• Samtliga vårdnadshavare kontaktas samma dag. ( gäller både den som är utsatt och den som

utsätter).

• Dokumentera allt man gjort och ge till trygghetsansvarig Pyttan Hjelm.

• Trygghetsansvariga (Pyttan Hjelm) avgör om ärendet ska in i EDU (Nacka kommuns

rapporteringssystem).

• Fortsatt utredning, åtgärder och uppföljning i arbetslaget eller av

trygghetsansvarig/trygghetsteamet.

• Allt dokumenteras. Återkoppling till arbetslaget och vårdnadshavarna.

• Avslutar ärendet då diskriminering och kränkande behandling upphört.

• Rektor på skolan är alltid ytterst ansvarig för alla ärenden och avslut av alla ärenden.

Förslag till frågor som stöd vid samtalet mellan personal och elev.

Fråga alltid eleven om det är okej att du ställer några frågor.

Börja samtalet med följande:

Vad bra att vi kan ses nu.

Vi träffas utifrån det som hände…

Jag är här för att hjälpa dig/ er att reda ut situationen.

Jag är opartisk och det betyder att jag inte tar parti för någon av dig/er och kommer inte bedöma vem som gjort rätt eller fel.

Ni kommer själva få bestämma hur ni vill vara med varandra.

Ska vi börja?

• Berätta din version av händelsen? • Hur upplevde du det? • Kunde du ha gjort på något annat sätt? • Hur tänker du nu? • Känner du dig trygg i skolan? • Om inte var känner du dig otrygg och när? • Hur ska vi kunna hjälpa dig så du känner dig trygg? • Hur känns det till och ifrån skolan? • Använd gärna skalfrågor från 1-10 Kan du ändra ditt beteende till det positiva? • Har du förmågan att klara av det? • Hur tror du den andra personen upplevde situationen?

Viktigt!

• Sammanfatta samtalet. • Elevens ansvar. Vad har ni kommit överens om. • Våga säga till vuxen. • Ge uppdrag tills nästa gång vi ses för uppföljning. • Uppföljning 1-2 ggr/ vecka tills beteendet har slutat.

skuru skolas plan mot diskriminering och kränkande ... · uppföljning ska ske kontinuerligt i...

Documents