slutrapport forum internet - internetstiftelsen · 1. 2008-07-04: forum internet får finansiering...

Forum Internet

Slutrapport 2009-02-27

Forum Internets interaktiva seminarier 2008


2

InnehållInnehåll.............................................................................................................................. 2Sammanfattning ................................................................................................................ 3Forum Internet................................................................................................................... 3

Om interaktiva seminarier .............................................................................................. 3Interaktiva seminarier hösten 2008 ................................................................................ 4Teman ........................................................................................................................... 4Program......................................................................................................................... 4Erfarenheter och Slutsatser Seminariemetodiken ......................................................... 5Responssystemet (Turning Point).................................................................................. 5Utveckling och användandet av verktygen.................................................................... 5Enkät på webben........................................................................................................... 6Spridningsresultat .......................................................................................................... 7Slutsatser .....................................................................................................................12Planer på fortsatt verksamhet .......................................................................................12

Appendix: Pressmeddelanden..............................................................................................13


3

Sammanfattning

Forum Internet har utvecklat en unik modell för interaktiva seminarier som kombinerarkunskapsspridning med fortsatt kunskapsutveckling, och som inkluderar såväl kvalitativasom kvantitativa data. Under hösten 2008 har en testserie om 8 interaktiva seminariergenmförts i samarbete med Dataföreningen och med finansiellt stöd från Internetstiftelsen.Seminarieinnehållet har baserats på forskningsresultat om nya användarmönster sometablerats genom tekniker på Internet.

Planer finns på fortsatt seminarieverksamhet under 2009 i samarbete med ett antal yrkes-och näringslivsorganisationer. Tonvikten kommer att läggas på ledarskapsrelateradefrågeställningar i anslutning till de två olika kulturerna – Mejl- resp Messengergenerationenskultur. Utifrån erfarenheterna från testserien kommer vissa förbättringar i genomförandetsamt i de utnyttjade verktygen att göras.

Forum Internet

Om interaktiva seminarier

Forum Internet (www.foruminternet.se) som grundades i början av 2008 syftar till att skapaoch sprida kunskap om Internet som en naturlig del av samhället, bland annat genominteraktiva seminarier. Kunskapen baseras huvudsakligen på resultaten från flera VINNOVA-finansierade projekt Ny användarmedverkan – Nya affärsmodeller (NAM-NAM) ochAnvändning av Internet vid universitet och högskolor 2007 – En framsyn av morgondagensInternetanvändning (InternetExplorers). I bakgrunden finns också projektet MusicLessonsoch den s k SUNET-undersökningen.

Interaktiva seminarier är en ny form för att sprida resultat. Idén är att skapa en direktåterkoppling från deltagarna med hjälp av ett radiobaserat responssystem som är integreratmed en PowerPoint-presentation. Efter en kort presentation om till exempel betydelsen avsociala nätgemenskaper, får deltagarna svara på om de själva är medlemmar i FaceBook ,LinkedIn etc. Resultaten presenteras omedelbart i PowerPonit-bilden i form avstapeldiagram. Nästa fråga kan röra motivet för medverkan, t.ex. yrkesmässiga skäl ellerprivata/personliga motiv.

Metoden har ett antal fördelar:

Genom interaktiviteten stimuleras deltagarna, budskapet konkretiseras och kopplas tilldeltagarens egen verklighet. Dessutom får deltagaren möjlighet att jämföra sin egen situationmed övriga seminariedeltagare. Allt detta bidrar till en effektivare kunskapsförmedling och enlivlig och engagerad diskussion. Samtalen dokumenteras genom minnesanteckningar.

Genom responssystemet sker också en kunskapsförmedling i motsatt riktning; varjeseminarium genererar nya empiriska data, där presentationen av forskningsresultaten blir ettverktyg i en fördjupad kunskapsutveckling. Utfallet kan sedan tas ut i form av Excel-filer ochläggas in i en databas och analyseras eller importeras i avancerade statistikprogram tillexempel SPSS.

Två mål uppnås: Effektiv spridning av forskningsresultaten och fördjupad kunskaps-utveckling. Ömsesidigt kunskapsutbyte är något som ligger i seminarieformens natur, mengenom att koppla responssystemet till PowerPoint-presentationen öppnas radikalt nyamöjligheter.

http://www.foruminternet.se/


4

Spridningen av forskningsresultat genom tvåvägskommunikation på det föreslagna sättet harinte tidigare prövats i Sverige. Traditionella former som workshops, seminarier ochfokusgrupper erbjuder möjligheter till kvalitativ återkoppling på forskarpresentationer. Genomde interaktiva seminarierna blir det nu möjligt att dessutom skapa en kvantitativ återkopplingdär deltagarna direkt medverkar i uppbyggnaden av en faktadatabas. Resultatet blir en nyform av aktionsforskning där deltagarna samtidigt är mottagare och bidragsgivare till nykunskap.De interaktiva presentationer och undersökningar som genomförs på seminariernakompletteras med att samma material görs tillgängligt på Forum Internets webbplats. Det blirdärmed möjligt att nå en vidare krets som erbjuds att dela med sig av sina erfarenhetergenom att svara på webbenkäter kopplade till de ämnen som seminarierna tagit upp.

Interaktiva seminarier hösten 2008

Under hösten 2008 har en serie interaktiva seminarier genomförts i samarbete mellan ForumInternet och Dataföreningen. Förutom kunskapsspridning i kombination med fortsattkunskapsutveckling, är ett viktigt syfte att testa och vidareutveckla metodiken förinteraktivitet.

Projektet har erhållit stöd från Stiftelsen för Internetinfrasturktur.

Teman

Teman har under hösten varit:

Tema 1: Prisbildning på digitalt innehåll/nya affärsmodeller

Tema 2: Nätgemenskaper/publicering (bloggar, hemsidor)

Tema 3: Öppen källkod/öppna databaser

Tema 4: Öppna lärresurser (Seminarier med inriktning på utbildningsfrågor)

Tema 5: Äldres internetanvändning (Seminarier om digitala klyftor)

Beroende på intresse bland seminariedeltagarna har dessa teman kunnat kombineras medföljande ämnen: Peer-to-peer/Fildelning, Mobilen som gränssnitt, Mobbning på nätet.

Som ett resultat av den fortlöpande kunskapsutvecklingen har nya teman tillkommit. Ettsådant exempel är temat Mailgenerationens vs Messengergenerationens Internetkultur ibörjan av november. På motsvarande sätt har innehållet i befintliga teman anpassats.

Program

Seminarieprogrammet har under hösten 2008 omfattat:

2 september (Dataföreningen)



1 oktober (Dataföreningen)

16 oktober (Internetdagarna)

25 november (Folkuniversitetet)

25 november (Dataföreningen)

4 december (Dataföreningen).


5

Ett planerat seminarium tillsammans med Unionen har senarelagts på grund avomorganisation inom Unionen

Totalt har ca 240 deltagare medverkat i seminarierna. Dessa representerar ett brett urval avsamhällssektorer, såväl större företag som Astra-Zeneca, Telia Sonera, Posten, Riksbanken,Folksam som mindre företag som Bring Citymail, Spring mobil, LeanForce. Vidare deltogmånga konsulter. Offentliga verksamheter, såväl stora som mindre aktörer, finns ocksårepresenterade bland deltagarna. Även personer från media har varit närvarande. Intryckethittills är att det finns ett starkt intresse för frågeställningarna och användandandet av detinteraktiva verktyget.

Erfarenheter och Slutsatser

Seminariemetodiken

Erfarenheterna hittills är att tillvägagångssättet med det interaktiva frågeverktyget ärutomordentligt stimulerande för erfarenhetsutbytet och diskussionen. Engagemanget och detsom fångade deltagarnas intresse riktas bland annat mot:

Utfallet som sådant

Eventuella avvikelser i utfallet från seminarierna jämfört med de presenteradeforskningsresultaten

Troliga orsaker till avvikelserna

Frågornas relevans och formulering

Svarsalternativens relevans

Trots att seminarierna huvudsakligen ägt rum vardagar efter arbetstid har diskussionernapågått under 2½ - 3 timmar, att jämföra med det i förväg uppskattade 1½ timme.

En erfarenhet hittills är att det varit en brist att inte på ett systmatiskt sätt kunnatdokumentera de livliga och genomgående givande diskussionerna. I och med att samtligaseminarieledarna på olika sätt är aktiva i presentationerna är det nödvändigt att kompletteraorganisationen med en rapportör. Seminariedokumentationen ska sedan snabbt kunnadistribueras till deltagarna, samt också publiceras på webbplatsen.

Responssystemet (Turning Point)

Utveckling och användandet av verktygen

Följande förbättringar planeras:

Utnyttja avancerade funktioner i responssystemet för att förenkla jämförelser mellanseminariets utfall och utfallet från forskningsresultaten som presenteras

Utveckla det webbaserade enkätverktyget för att presentera det aktuella utfallet.

Utveckla metodik för enkel konvertering av enkätutfall i Excel-format till SPSS-miljö.


6

Enkät på webben

Under hösten har hittills tre enkäter legat på Forum Internets webbplats. Frågorna haranslutit sig till temarubrikerna Prisbildning på digitalt innehåll/Nya affärsmodeller,Nätgemenskaper, respektive Öppen källkod/öppet innehåll. Ett standardverktyg harutnyttjats. Hittills har totalt ca 200 besökare besvarat enkäterna, ett tillfredsställande resultatmed tanke på att webbplatsen är relativt nystartad. Även här lagras utfallet i Excel-format förvidare bearbetning i SPSS.

I nedanstående bild illustreras integrationen av enkäten i Forum Internets webbsida:

De tre enkäterna var:

1. Aktionsforskning om nätgemenskaper och bloggar

Undersökningen fokuserade på erfarenheter av och synpunkter på användningen avnätgemenskaper (communities) och bloggar.

51 svar


7

2. Aktionsforskning om prisbildning och nya affärsmodeller

Undersökningen fokuserade på erfarenheter av och synpunkter på prisbildning påInternet och nya affärsmodeller.

126 svar

3. Aktionsforskning om öppen källkod och öppet innehåll

Undersökningen fokuserade på erfarenheter av och synpunkter på öppen källkod ochöppet innehåll.

29 svar

Resultatet av enkäterna får sägas vara godkänt, men det finns utrymme för förbättringar inteminst att genom olika kontaktytor sprida information om att en enkät publicerats, i syfte att nåen större skara respondenter.

Enkäterna har väckt intresset hos en del av respondenterna, som efter avslutad enkät tagitkontakt med oss och/eller följer verksamheten via webbplatsens RSS-flöde.

Spridningsresultat

Förutom genomförada seminarier och webbenkäter har information om forskningsresultatenspridits genom 6 pressmeddelanden, blogg på Forum Internets webbplats, 69 inslag i print-och etermedia samt 25 externa blogginlägg.

Under perioden har följande pressmeddelanden publicerats:

1. 2008-07-04: Forum Internet får finansiering av Internetfonden

2. 2008-09-05: Öppen inbjudan till deltagande i webbundersökning om nätgemenskaperoch bloggar

3. 2008-10-06: Öppen inbjudan till deltagande i webbundersökning om prisbildning påInternet och nya affärsmodeller

4. 2008-11-05: Mejlgenerationens utanförskap - ny forskningsrapport om nyaanvändarmönster på internet

5. 2008-11-21: Dagens ledare är snart digitala dinosaurier

6. 2008-11-27: Öppen inbjudan till deltagande i webbundersökning om öppen källkodoch öppet innehåll

Medieexponering: under perioden har följande artiklar och radioinslag som rör ForumInternets verksamhet:

1. 2008-02-07: Tankesmedja med interaktivitet i fokus, Internet World

2. 2008-08: Tjejerna tar över, – på nätet, DIK Forum 2008, #08


8

3. 2008-09-02: Studenter läser bloggar - lärare låter bli, Computer Sweden

4. 2008-09-02: Avancerat internet inte bara för tekniker, Computer Sweden

5. 2008-09-02: Männen leder fildelningen, Computer Sweden

6. 2008-09-02: Teknikerna tappar dominansen på nätet, Upphandling24

7. 2008-09-02: Fildelarna uppdaterar Wikipedia, Computer Sweden

8. 2008-09-03: Jämställt på nätet, TT (Norra Skåne, Dagens Industri, NorraVästerbotten, Göteborgs-Posten, Helsingsborgs Dagblad, Dagens Nyheter,Barometern, Nerikes Allehanda)

9. 2008-09-04: Internet mer socialt än tekniskt, Notis Vetenskapsradion

10. 2008-09-07: Nya grupper inom it, Uppsala Nya Tidning

11. 2008-09-09: Slutt på manns- og teknikerdominans, Forskning.no

12. 2008-10-06: Ny konkurrensmodell på väg växa fram, Dagens PS

13. 2008-11-07: Vi surfar 18 timmar i veckan, TT (Helsingsborgs Dagblad, NorraVästerbotten, Barometern, Smålandsposten, Borås Tidning, Helagotland, SVTNyheter, Aftonbladet, Trelleborgs Allehanda, Norra Skåne, Teknik360,ElektronikBranschen, Gefle Dagblad, Ystads Allehanda, Kristianstadsbladet, DagensNyheter, Dagens Industri, Sydsvenskan, E24, Dagbladet Sundsvall, Nyheter24,Nerikes Allehanda, Norrländska Socialdemokraten, Nyhetskanalen, Arbetarbladet,Sundsvalls Tidning, Skånska Dagbladet, Östersunds-Posten, Svenska Dagbladet,Norrköpings Tidningar, Norrbottens-Kuriren, Vestmanlands Läns Tidning, HallandsNyheter, Hallandsposten, Motala & Vadstena Tidning, Eskilstuna Kuriren,Bohuslänningen, Östgöta Correspondenten, Allehanda.se, Ljusnan, Piteå-Tidningen,Länstidningen Östersund, Stockholm City, Västerbotten-Kuriren, VästerviksTidningen, Göteborgs-Posten, Metro, Uppsala Nya Tidning, Veckans Affärer, DagensLedare)

14. 2008-11-07: Klassklyftorna är på väg att suddas ut på nätet, Uppsala Nya Tidning

15. 2008-11-07: Radioinslag: Två kulturer på internet, Sveriges Radio P4 Uppland

16. 2008-11-07: Två kulturer på internet - en utmaning för samhället, Dagens Ledare

17. 2008-11-10: Skilda världar på webben, Computer Sweden

18. 2008-11-13: Radioinslag: I fokus: Håkan Selg, IT-forskare om två generationers olikakultur på nätet, SR Vetenskapsradion

19. 2008-11-18: Mejl kontra Messenger – två generationer på nätet, ERGO

20. 2008-11-21: Dagens ledare är snart digitala dinosaurier, Dagens PS

21. 2008-11-21: Kvinnor och humanister tar över på nätet, Forskning & Framsteg


9

22. 2008-12-03: Sörmland `Generationsklyftan går vid 35 år', Eskilstuna-Kuriren

23. 2008-12-03: Messenger - ett jobbverktyg för Mikko, Eskilstuna-Kuriren

24. 2008-12-03: Generation avgör nätverkstypen, Computer Sweden

25. 2008-12-15: Betaltjänster via mobilen ingen hit på högskolan, NyTeknik

26. 2008-12-15: Få studenter surfar med mobilen, Uppsala Nya Tidning

27. 2008-12-17: Studenter nobbar internet i mobilen, Telekom Idag

28. 2008-12-18: Få studenter når Internet via mobilen, ElektronikBranschen

29. 2008-12-18: Därför dissar 7 av 10 studenter internet i mobilen, PC för alla

30. 2009-01-14: Mossigt dissa messen, Skolvärlden

Nedan följer en lista på urval över de blogginlägg som kommenterar Forum Internetsverksamhet:

1. 2008-02-19: Kärlek, jobb och kunskap drivkrafter bakom nätgemenskaper, Den fjärdedimensionen

2. 2008-09-24: Om ett jämställt internet, digitblogg

3. 2008-11-05: Beslutsfattare i otakt med ungas nätvanor, Sagamo

4. 2008-11-05: Nätet är en plats, Samtidigt i Uppsala

5. 2008-11-05: Mejlgenerationen och Messengergenerationen, IT & Etik

6. 2008-11-06: Vi surfar 18 timmar i veckan, Forsnet's Blogg

7. 2008-11-07: Två snabba nedslag - håkan selg och digitala klyftan, intressant.se

8. 2008-11-07: Skilda världar - skilda vägar?, Omvärldsbloggen

9. 2008-11-07: Class divisions less pronounced in Swedes' internet habits, theScandinavian Dreamer

10. 2008-11-07: Klasseskillene forsvinner på nettet, NRKbeta

11. 2008-11-08: Klasskillnaderna är på väg att försvinna på nätet, Bloggtidningen

12. 2008-11-10: Vi befinner oss i skilda världar!, En IKT-pedagogs fundringar

13. 2008-11-13: InternetExplorers, Sennbrink Konsult, Eriks Axplock

14. 2008-11-13: Jag är mitt på gränsen mellan nätgenerationerna, Beas tankar


10

15. 2008-11-13: Vi surfar 18 timmar i veckan, Urban Lindstedt

16. 2008-11-14: Två olika kulturer på internet, Kaktusblomman

17. 2008-11-14: Har fyllt 35?, Kajsas blogg

18. 2008-11-15: Generationernas olika användning av IT, IKT i skolan

19. 2008-11-16: Mejlgenerationen och Messengergenerationen, Bokstavomanen

20. 2008-11-20: Få koll på dina medarbetares Facebookanvändning på arbetstid,Dagens Ledare

21. 2008-11-27: Tips till asociala arbetsgivare, weconverse

22. 2008-12-01: Mails eller messenger?, eJour RSS

23. 2008-12-15: Mobilen krånglig tycker högskolevärlden, Mera Webb

24. 2008-12-18: Äldre eller yngre än 35, Salvan

25. 2008-12-18: Mobilen som internetgränssnitt inget för studenter, Dagens ledare

26. 2008-12-22: Hjälp! Jag är en digital dinosaurie!, Metamatrix tankesmedja

27. 2009-01-05: Internet i framtiden, Internet i framtiden

Webbplatsen foruminternet.se

Då Internet utgör kärnan av Forum Internets verksamhet, är det naturligtvis viktigt attverksamheten når potentiella intressenter via sökmotorerna. Här befinner vi oss i ett tidigtskede, men av erfarenhet vet vi att en optimerad plattform, blogg, pressmeddelandenkombinerat med ett sökmotormedvetet skrivande kommer att ge resultat i form av högranking hos sökmotorerna. I nedanstående bild återges ett blogginlägg på foruminternet.se


11

Under perioden september till december 2008, hade foruminternet.se 21220 besökare.

De rapporter som har publicerats på webbsajten har laddats ned 448 gånger.

Därutöver har 137 externa webbplatser länkat till foruminternet.se

Sammanfattning

Såväl medie- som bloggexponeringen får sägas varit stor. Det är framför allt Håkan Selgsforskning om de två generationerna – mejlgenerationen och messengergenerationen – somfick stort utrymme.

Sammanfattningsvis kan konstateras att kombinationen av en levande webbplats,rapportpublicering, pressmeddelande och blogginlägg varit lyckosam.


12

Slutsatser

Vi har med utgångspunkt från genomförd forskning presenterat resultaten på ett lättillgängligtoch pedagogiskt sätt och samtidigt använt de ovan beskrivna verktygen Genom dettaarbetssätt har vi utökat vår kunskap om förändrade användarmönster här och nu. Detta är ettunikt sätt att skapa en förståelse för hur tekniken förändrar våra användarmönster och hursnabbt förändringen sker. Forskningsresultaten visade bland annat på en tydligåldersskillnad när det gäller att kommunicera digitalt. Resultaten visade på engenerationsskillnad som beskrevs som mailgenerationen respektivemessengergenerationen. Där mailgenerationen representerar de som är över 35 år. När viunder våra seminarier ställde samma fråga till deltagarna som tidigare ställts tillreferensgruppen förstärktes dessa resultat.

Planer på fortsatt verksamhet

En ny serie av interaktiva seminarier planeras för 2009 med motsvarande inriktning som detunder hösten 2008 genomförda programmet. Syftet är således att fortsätta att sprida resultatfrån aktuell forskning och samtidigt fånga upp viktig kunskap och erfarenhet från dem sombefinner sig mitt i utvecklingen och som berörs av den i sin aktiva vardag.

Jämfört med det genomförda programmet ska den nya seminarieserien knyta an till ettledarskapsperspektiv. Nya användarmönster på Internet skapar en mängd nya frågor förpersoner i ledanden ställning, av alla kategorier, att ta ställning till. Dels rymmer de nyainteraktiva användarmönstren en potential till innovationer som inte minst uppmärksammatsav forskarsamhället. Samtidigt innebär användningen av så kallade sociala media iyrkessammanhang en sammanblanding av privata och professsionella kontakter som kanstå i strid med organisationers gängse rutiner.

Inom Forum Internet planeras också ett separat kunskapsutvecklingsprojekt med syfte attfördjupa förståelsen kring dessa aktuella frågor. Projektet kommer att löpa parallellt med deföreslagna seminarierna, varför resultaten i form av nytt kunnande successivt kommer attintegreras i seminarieinnehållet.


13

Appendix: Pressmeddelanden

2008-07-04: Forum Internet får finansiering av Internetfonden

.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) har beslutat att via Internetfonden finansiera ForumInternets utveckling av interaktiva former för att skapa och sprida kunskap om Internet somen del av det omgivande samhället.

.SE ska enligt sin urkund verka för en positiv utveckling av Internet i Sverige. GenomInternetfonden finansierar .SE Internetutvecklingen genom att stödja fristående projekt, och ijuni i år meddelades att Forum Internet erhållit ett anslag för att bygga upp verksamheten.

Nyskapande seminarier

Forum Internet syftar till att skapa och sprida kunskap om Internet till det övriga samhället,bland annat genom IT-stödda interaktiva seminarier. Genom kvantitativ återkopplingmedverkar seminariedeltagarna direkt i uppbyggnaden av en faktadatabas. Resultatet blir enny form av aktionsforskning där de medverkande samtidigt är mottagare och bidragsgivaretill ny kunskap.

De interaktiva presentationer - och undersökningar - som genomförs på seminariernakompletteras med att samma material görs tillgänglig på Forum Internets webbplats. Det blirhärmed möjligt att nå en vidare krets.

Fokus på de sociala processerna

Projektet fokuserar på Internetmediets unika förutsättningar till interaktivitet mellan olikaaktörer - företag, myndigheter och föreningar - och deras målgrupper, slutanvändarna. Syftetär att sprida förståelse för de sociala drivkrafternas betydelse i dessa processer. Genominteraktiva seminarier och en interaktiv webbplats ska aktuella forskningsresultat om följandekunskapsområden förmedlas:

- Prisbildning på digitalt innehåll

- Nya affärsmodeller

- Nätgemenskaper/Communities

- Publicering på webben (bloggar, hemsidor)

- Peer-to-peer/Fildelning

- Öppen källkod

- Öppna databaser (t.ex. Wikipedia)

- Öppna lärresurser

- Äldres internetanvändning

- Mobilen som gränssnitt


14

Under sommaren utvecklas ett internaktivt webbgränssnitt, och under hösten kommer ettantal interaktiva seminarier att genomföras av Inger Gran, David Lerdell och Håkan Selg.Resultaten redovisas löpande, och en slutrapport kommer att publiceras i början av 2009.

2008-09-05 Öppen inbjudan till deltagande i webbundersökning omnätgemenskaper och bloggar

Den interaktiva tankesmedjan Forum Internet sprider kunskap om Internet som en del avsamhället genom egen forskning, bevakning och interaktiva seminarier.

Då Forum Internet har ett tydligt samhällsperspektiv, är erfarenheter av och åsikter omInternet från olika delar av samhället av stor betydelse för verksamheten och denaktionsforskning Forum Internet bedriver.Som en del i ett större aktionsforskningsprojekt lanserar Forum Internet enwebbundersökning som fokuserar på erfarenheter av och synpunkter på användningen avnätgemenskaper (communities) och bloggar.

Vi bjuder därför in alla Internetintresserade personer att delta i undersökningen på:

http://www.foruminternet.se/forskning/webbundersokning/

En del av ett större aktionsforskningsprojekt

Webbundersökningen är en del av ett projekt som .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur)finansierar via Internetfonden.

Projektet fokuserar på Internetmediets unika förutsättningar till interaktivitet mellan olikaaktörer - företag, myndigheter och föreningar - och deras målgrupper, slutanvändarna. Syftetär att sprida förståelse för de sociala drivkrafternas betydelse i dessa processer. Genominteraktiva seminarier och en interaktiv webbplats ska aktuella forskningsresultat om följandekunskapsområden förmedlas:

- Prisbildning på digitalt innehåll/Nya affärsmodeller- Nätgemenskaper/publicering (bloggar, hemsidor)- Öppen källkod/öppna databaser- Öppna lärresurser (Seminarier med inriktning på utbildningsfrågor)- Äldres internetanvändning (Seminarier om digitala klyftor)- Internet via mobilen

Genom kvantitativ återkoppling medverkar seminariedeltagarna och deltagarna iwebbundersökningen direkt i uppbyggnaden av en faktadatabas. Resultatet blir en ny formav aktionsforskning där de medverkande samtidigt är mottagare och bidragsgivare till nykunskap.

De interaktiva presentationer - och undersökningar - som genomförs på seminariernakompletteras med att samma material görs tillgänglig på Forum Internets webbplats. Det blirhärmed möjligt att nå en vidare krets.



15

Under hösten 2008 kommer ett antal interaktiva seminarier att genomföras av Inger Gran,David Lerdell och Håkan Selg. Resultaten redovisas löpande, och en slutrapport kommer attpubliceras i början av 2009.

2008-10-06: Öppen inbjudan till deltagande i webbundersökning omprisbildning på Internet och nya affärsmodeller


Då Forum Internet har ett tydligt samhällsperspektiv, är erfarenheter av och åsikter omInternet från olika delar av samhället av stor betydelse för verksamheten och denaktionsforskning Forum Internet bedriver.

Som en del i ett större aktionsforskningsprojekt lanserar Forum Internet enwebbundersökning som fokuserar på erfarenheter av och synpunkter på prisbildning påInternet och nya affärsmodeller.



2008-11-05: Mejlgenerationens utanförskap - ny forskningsrapportom nya användarmönster på internet

Parallellt med att det talas allt mindre om den digitala klyftan blir fenomenet med demejlgenerationens och messengergenerationens olika kulturer allt tydligare.

I båda fallen handlar det om ett utanförskap. I fallet med den digitala klyftan gälldeutanförskapet dem som inte hade kontorsjobb och därför behövt längre tid på sig att tillägnasig datorer och Internet. I användarstudierna kunde utanförskapet beskrivas sociologiskabegrepp som lågutbildade-låginkomsttagare och därmed tryckas in i ett välbekantklassmönster.

När det nya utanförskapet nu drabbar mejlgenerationen är det inte längre lika enkelt attorientera sig. Nu är det istället en rad ledande befattningshavare inom näringsliv och offentligsektor som successivt upptäcker att de inte längre kan kontrollera sin omgivning på sammasätt som tidigare. Att deras kunder tar över distributionen som i fallet med skivindustrin elleratt deras anställda ägnar Facebook större uppmärksamhet än måndagsmötena.

Vad har vi då att vänta oss?

1. Högljudda krav på ökad kontroll av vad som tilldrar sig på nätet. Där är vi redan. Debattensker idag huvudsakligen på mejlgenerationens premisser eftersom få debattdeltagare har eninblick i vad den nya Internetkulturen innebär. Detta kommer gradvis att förändras i takt medatt messengergenerationen skaffar sig ökat samhällsinflytande.



16

2. Ganska snart kommer framsynta bolagsstyrelser att besätta ledande befattningar medpersoner ur messengergenerationen som är hemmastadda i de nya nätverken och behärskardess koder. Offer i detta systemskifte blir mejlgenerationens chefer och företagsledare somlångt innan pensionsåldern hamnar på överblivna listan likt partibossarna vidSovjetsystemets sammanbrott.

Forskningsrapport: Nya användarmönster

I rapporten "Nya användarmönster" av en av Forum Internets medgrundare Håkan Selg, sompublicerats inom ramen för projektet InternetExplorers vid Uppsala Universitet, framgårteknikspridningens fasuppdelning tydligt. Det går en gräns vid 35 år. Internetanvändarna iåldrarna däröver - mejlgenerationen - hör hemma i fas 1. De har i vuxen ålder växlat över tillInternet men sitter kvar i tidigare användarmönster. Användarna i åldrarna därunder -messengergenerationen - är uppvuxna med tillgång till uppkopplade datorer. Där har deutvecklat ett Internetbaserat användarmönster utan omväg över tidigare tekniker. Det hardessutom skett under lustfyllda former, med prat, skämt, skvaller och populärkultur iförgrunden.

Läs mer om - och ladda ned - InternetExplorers forskningsrapport "Nya användarmönster"här.

2008-11-21: Dagens ledare är snart digitala dinosaurier

Debattartikel införd i Dagens Samhälle nr 37/08.

I min forskning har jag identifierat två väsensskilda kulturer på internet: mejlgenerationensoch messengergenerationens.

Du känner säkert igen situationen med tonåringen som påstår sig göra läxorna framförbildskärmen samtidigt som hon eller han deltar i tre parallella chattar. Samt lyssnar på musik.

Så har vi den nyanställde 27-åringen som envisas med att ständigt vara inloggad påFacebook. Där finns 136 vänner. Varje gång någon av dessa lägger in nytt material plingardet till.

Du förhandlar med måttlig framgång med din tonåring att hon eller han får finna sig i attchatta efter att läxorna är avklarade.

Du medverkar till att det på arbetsplatsen införs ett generellt förbud för Facebook underarbetstid.

Din reaktion är fullständigt naturlig för alla oss som tycker att det är självklart att skilja mellanarbete och fritid och mellan kontakter med kolleger och snack med kompisar. Vi harnämligen inte fattat ett smack av vad som håller på att hända i samhället. Det ärungdomarnas nya beteende som är den digitala revolutionen.


17

Att skicka e-post i stället för att ringa eller skicka brev är ingen revolution. Det är enrationalisering. Vi behåller ett inlärt kommunikationsmönster men byter verktyg. Samma saknär vi söker information på webben om telefonnummer eller öppettider i stället för att slå itelefonkatalogen och ringa kundtjänst. Eller när vi betalar räkningar på nätet i stället för attskriva under betalningsorder och lägga i kuvert.

Ungdomarna belastas inte av något arv från tidigare sätt att skaffa information eller hadistanskontakt med andra. De har utvecklat ett mönster som bygger på bredbandsteknikensunika förutsättningar.

I det ligger att vara ständigt uppkopplad gentemot alla dem vars kontakter man har utbyte av.Varför inte? För att man blir störd? Delad uppmärksamhet är något som människor i alla tiderlärt sig klara av, ibland av nödtvång, nu av lust.

Den viktigaste drivkraften bland ungdomars internetanvändning är den sociala. Men i pratet,skvallret och skämten blandas också information, fakta och tips. Attityder och värderingarformas blixtsnabbt i nätverken.

Vår generation fick vår första kontakt med datorn i jobbet. Ordbehandlaren för pm,kalkylarket för budgetuppföljning. Sedan bifogade vi filen till e-postmeddelandet. Därmedskapades också förutsättningen för den digitala klyftan eftersom rätt många inte ägnade sigåt att skriva pm eller göra budgetar. Då saknades också anledning att använda e-posten.Telefonen gick ju lika bra.

Vem har hört talas om en digital klyfta bland ungdomar?

Att ha 136 ständigt uppkopplade vänner representerar en fantastisk databas av kunskaper,erfarenheter, bedömningar och råd. Vad är mest rationellt om man har ett problem, att letaefter någon inom organisationen som möjligen har förslag på lösning eller att lägga ut enfråga på nätet? Svaret är inte givet.

Och varför använda e-post med krånglig adressering och en bedrövlig massa spam närFacebook har ett mycket bättre verktyg? Om dessutom 95 procent av kontakterna sker inomnätverket.

När nätgemenskapen upplevs som ett hot mot den etablerade ordningen på arbetsplatsen,vad gör chefen då?

Gränsen mellan mejlgenerationen och messengergenerationen går i dag vid 35 år. Om femår vid 40. Hur lång tid tar det innan alla ledande befattningshavare kommer att rekryteras urmessengergenerationen? Som är hemmastadda i nätverken och behärskar koderna.

Erfarenheterna från systemskiften är entydiga. Nuvarande ledande befattningshavare urmejlgenerationen riskerar att snabbt kvalificera sig för överblivna listan om man inte förmåranpassa sig till det nya mönstret: att blanda det nyttiga med det roliga, det privata med detprofessionella och, inte minst, att acceptera att man inte längre har samma kontroll över sinomgivning som tidigare.

För mejlgenerationen blir det som att lära sig ett nytt språk. Vid 50 års ålder är det inte detenklaste.

Håkan Selg


18

Projektledare, InternetExplorers vid Nationellt IT-användarcentrum, Uppsala universite, samtmedgrundare av den interaktiva tankesmedjan Forum Internet

2008-11-27: Öppen inbjudan till deltagande i webbundersökning omöppen källkod och öppet innehåll


Då Forum Internet har ett tydligt samhällsperspektiv, är erfarenheter av och åsikter omInternet från olika delar av samhället av stor betydelse för verksamheten och denaktionsforskning Forum Internet bedriver.

Som en del i ett större aktionsforskningsprojekt lanserar Forum Internet enwebbundersökning som fokuserar på erfarenheter av och synpunkter på öppen källkod ochöppet innehåll.




19

Appendix: Medieexponering

2008-02-07: Tankesmedja med interaktivitet i fokus, Internet World

Hur blir nätgemenskap en effektiv affärsidé? Det är en av frågorna som Forum Internet villbesvara.

Bakom den interaktiva tankesmedjan står tre personer: Inger Gran, föreningsdirektör påDataföreningen i Stockholm, David Lerdell, omvärldsanalytiker på Lerdell Investigations AB,samt Håkan Selg, forskare vid Internetexplorers, NITA.

Målet med Forum Internet är att ställa frågor och ge svar om Internet och interaktivitet, medhjälp av egen forskning, omvärldsbevakning och interaktiva seminarier.

Bland annat genomförs forskning kring betydelsen av fungerade affärsmodeller ochfinansiering för att starta och hålla liv i nätgemenskaper.

2008-08: Tjejerna tar över, – på nätet, DIK Forum 2008, #08

Kvinnor laddar oftare upp bilder på nätet än män. Dessutom utmärker de sig somstorkonsumenter av nätgemenskaper som Facebook och YouTube. Humanister bloggar merän data- och systemvetare. Det är några oväntade resultat i uppföljningen avuniversitetsdatanätet Sunets stora undersökning från 2003 av svenska studenters ochforskares internetanvändning.

– Överraskningen var att det hänt så mycket på fyra år. Att vi har gått från en teknikdriven tillen användardriven utveckling, säger projektledaren Håkan Selg vid Nationellt IT-användarcentrum, Nita vid Uppsala universitet.

Teknik inte längre ett hinder

När den första studien genomfördes var de aktiva användarna män som studerade teknikoch naturvetenskap. När uppföljningen gjordes 2007 blev bilden en helt annan. Idag har deskarpa skillnaderna mellan kön och ämnestillhörighet suddats ut. Tekniken är inte längre etthinder.

Till exempel uppgav 17 procent av studenterna och doktoranderna inom humaniora att dedriver en egen blogg. Motsvarande siffra för data- och systemvetenskap var 14 procent. Tvåtredjedelar av Sveriges studenter och doktorander besöker regelbundet en eller fleranätgemenskaper. Kvinnorna har en större repertoar än männen: 29 procent besöker fler äntre nätgemenskaper mot 18 procent för männen.

En majoritet av besökarna är medlem besöker fler än tre nätgemenskaper mot 18 procent förmännen.


20

En majoritet av besökarna är medlemmar på olika mötesplatser. Populärast är gemenskapermed social inriktning. I topp ligger Facebook och YouTube. Därefter kommer forum inriktademot underhållning respektive fritids- och hobbyintressen. Andliga och politiskasammanslutningar lockar få.

Aktiva deltagare

Totalt sett bidrar 87 procent av medlemmarna med olika slags material till gemenskapen.

Kvinnorna är mest aktiva: 24 procent gör det ofta jämfört med 19 procent för männen.

Skillnaden förklaras framför allt genom uppladdning av fotografier, som är den vanligasteformen av eget bidrag med en klar kvinnlig dominans.

Enligt studien involverar alltså livet på nätet numera allt större grupper inomhögskolevärlden. Och det handlar inte om passiva konsumenter utan om aktiva deltagare.Något som får konsekvenser.

– Ur ett informatörsperspektiv, oavsett om man finns i ett företag eller någon annanstans, blirden intressanta frågan: Har vi att göra med motspelare eller medspelare, frågar sig HåkanSelg.

Gäller att vara på hugget

Kraften i internetanvändarnas opinionsbildning kan inte längre negligeras. Något som tillexempel FRA-debatten utgör ett färskt exempel på.

– FRA-lagen baxades igenom riksdagen och igenom de vanliga medierna. Sedan härsknadenågra bloggare till och började bombardera varandra och omvärlden med kritiskasynpunkter. Det vände hela sitsen. Inom regeringskansliet har man nog all anledning attfundera över hur man ska hantera liknande situationer i framtiden, säger Håkan Selg.

Kan man göra internetanvändarna till sina medspelare är mycket vunnet. Det är förstås inteenkelt, poängterar Håkan Selg. Men när nya användare etablerar sig på nätet gäller det förkommunikatörerna att vara på hugget. De yngre kvinnorna ser han som en särskilt intressantgrupp.

– De unga kvinnliga användarna är ofta intresserade av och duktiga på att skriva inlägg.Direkt feedback från sina målgrupper genom dialog är naturligtvis ett av de mest effektivasätten att få en känsla för hur man uppfattas. Ett mycket bättre sätt än att gå via vanligamarknadsundersökningar, säger Håkan Selg.

Ålder och användning av internet hör ihop, visar studien. Yngre är mer aktiva än äldre. Ikategorin över 35 år är man, lite tillspetsat, nöjd med att skicka e-post. Men det utgör ingenbestående skillnad, anser projektledaren. Det handlar om en generationsfråga.

– De användarmönster som man lärt sig och arbetat upp behåller man även senare i livet,säger Håkan Selg.

Män spelar dataspel

Han ser en framtid där antalet aktiva internetanvändare ökar och deras bakgrund blir alltbredare. Innehållet differentieras efter hand precis som i den verkliga världen. Idag finns det


21

fortfarande domäner där mans- och teknikerdominansen består. Det gäller exempelvis bidragi form av programkod, dataspel eller film. Män är också betydligt flitigare när det gäller attmedverka i öppna databaser, som exempelvis Wikipedia.

2008-09-02: Studenter läser bloggar - lärare låter bli, ComputerSweden

Varannan svensk student läser bloggar regelbundet. Andelen är densamma blanddoktoranderna, medan bara 25 procent av deras lärare och forskarna på universiteten ochhögskolorna följer en eller flera bloggar.

– De som är i 30-årsåldern lärde sig tekniken redan som tonåringar, medan äldre har heltandra mönster. Det är viktigt för traditionella aktörer att känna till. Det är inte längre möjligtför dem att styra vilka varor och tjänster vi ska konsumera, säger Håkan Selg vid Uppsalauniversitet, ansvarig för den nya undersökningen Internet Explorers.

– Många ungdomar är fixerade vid varumärken, men inte på samma sätt som deras mor-eller farföräldrar som köpte en Volvo oavsett om den var bra eller dålig, billig eller dyr. Deyngre har mindre respekt för auktoriteter och experter och det är svårt för makten att nåkonsumenterna på samma sätt som tidigare.

En av tio studenter i undersökningen uppger att de driver en egen blogg, vilket geruppskattningsvis 26 000 bloggar bland de universitetsanknutna. Kvinnor och studenter inomhumaniora är de mest aktiva när det gäller att själv skriva inlägg eller kommentarer påandras bloggar.

2008-09-02: Avancerat internet inte bara för tekniker, ComputerSweden

Webben Bilden av den typiska nätanvändaren som en manlig tekniker är en myt. Inom någraav de mest populära områdena är kvinnor nu mer aktiva, visar en ny undersökning.

Två av tre svenska studenter och doktorander besöker en eller flera sociala nätverkssajteroch det är inte längre män som studerar tekniska ämnen som dominerar. Jämfört med förnågra år sedan är kvinnor och personer som studerar humaniora mycket mer aktiva.

Det visar undersökningen Internet Explorers som Uppsala universitet har genomfört påuppdrag av Vinnova.

Trendbrottet gäller inte minst vilka som aktivt bidragit med eget innehåll i form av text, musikoch bilder till nätgemenskaperna.

– Bland dem som lämnar bidrag i form av text eller musik ser vi inte längre några skillnadermellan könen. När det gäller bilder dominerar tjejerna, säger Håkan Selg, forskare vidUppsala universitet som har ansvarat för undersökningen.


22

En liknande undersökning från 2003 visade på märkbara skillnader mellan hur män ochkvinnor använder nätet och då dominerade teknikerna fortfarande på så gott som allaområden. Enligt Håkan Selg tyder det på att tekniken har börjat spela mindre roll och medananvändningsområdet har blivit det viktiga.

– Verktygen har blivit en självklarhet och ses inte längre som en tröskel. Det är en väldigtstor förändring, säger han.

– Folk som studerar inom humanistiska ämnesområden kanske är mer intresserade av attskriva, så vi ser att det slår igenom när det gäller vilka som skapar egna bloggar.

Teknikerna, och de manliga studenterna, är fortfande de som i störst utsträckning bidrar medeget innehåll till spel och öppen källkodsprojekt.

– Men det är speciella områden med liten omfattning, ingen massföreteelse, säger HåkanSelg.

Även inom fildelning med protokoll som bittorrent eller DC dominerar männen fortfarande.

Facebook och Youtube är de två överlägset mest populära sociala webbplatserna. Störstbland de svenska är Bilddagboken.se, som inte ens når upp till hälften av antalet besökaresom Youtube har bland dem som deltog i undersökningen.

Ålder är fortfarande en faktor som spelar stor roll för hur vi använder nätet. Äldre e-postaroch surfar visserligen, men är mindre sociala och publicerar inte lika mycket eget materialsom yngre. En tydlig gräns går vid 35-årsåldern.

– Åldersgränsen fanns tydligt i den förra undersökningen, men nu ser vi hur den skjuts uppåt.

2008-09-02: Männen leder fildelningen, Computer Sweden

Samhälle Är du man, under 35 och datavetenskapstudent? Då fildelar du sannolikt mer änandra. Du tillhör dessutom de mest avancerade internetanvändarna. "Datavetarna liggerfortfarande i en klass för sig. De har ju datorn som en hobby", säger Håkan Selg på Uppsalauniversitet.

Traditionen att dela med sig har hängt med sedan persondatorns barndom, men metodenhar nu uppgraderats från kassettband till framför allt Bittorrent-program, som används avknappt 70 procent av de tillfrågade i undersökningen Internet Explorers från Uppsalauniversitet.

40 procent av fildelningen sker med DC++, 16 procent använder Limewire och 25 procentanvänder sig av övriga program. I den kategorin ingår nu Kazaa, som var det störstaprogrammet enligt 2003 års undersökning, men som i dag endast används av ett fåtal.

75 procent av männen har fildelat eller gör det aktivt. För kvinnorna är motsvarande siffra 42procent. Den största skillnaden finns bland dem som fildelar dagligen, där återfinns 23procent av männen, men bara fem procent av kvinnorna.


23

De mest aktiva fildelarna återfinns bland datavetenskapsstudenterna, där nästan hälftenuppger att de fildelar dagligen, och bara nio procent att de aldrig fildelat. Motsatsen hittar vibland lärar- och medicinstudenter, där sju procent uppger att de fildelar dagligen.

– De datorintresserade killarna laddar ner hur mycket populärkultur som helst, men det ärinte i första hand för att se eller lyssna, utan de har datorn som mål i sig, säger Håkan Selg.

Det går en skarp gräns för fildelarna vid 35 års ålder. Endast tio procent av dem som är äldreän 35 fildelar, och av dessa är andelen dagliga fildelare försumbar.

Totalt har fildelningen bland studenter, forskare och lärare ökat med 23 procentenheter defem senaste åren. Värt att notera är också att 14 procent i åldrarna 36–45 inte vet om defildelar.

2008-09-02: Fildelarna uppdaterar Wikipedia, Computer Sweden

Samhälle Nio av tio använder öppna uppslagsverk på internet - men bara tre procent bidrarsjälva med material. Främsta bidragsgivare: tunga fildelare.

Nio av tio använder uppslagsverk, som Wikipedia och Susning, på nätet. Detta enligt enundersökning om studenters och högskolelärares internetvanor, utförd på Uppsalauniversitet.

Men det är ytterst få som tar sig tid att uppdatera uppslagsverken. Bara tre procent uppgeratt de bidragit med uppdateringar flera gånger, 85 procent säger att de aldrig har bidragit.

Undersökningen visar att det finns ett samband mellan hur aktivt du använderfildelningsnätverk och hur mycket du bidrar. Av dem som fildelar dagligen, uppger 34 procentatt de bidragit. Motsvarande siffra för dem som inte fildelar är åtta procent.

Det är även en stor skillnad könen emellan. Av kvinnorna har nio procent uppgett att debidragit till öppna databaser, för männen är motsvarade andel 23 procent.

Även åldern spelar roll. Yngre bidrar mer – med ett undantag. 31–35-åringarna är sämst medsex procent, en procentenhet mindre än de över 55.

Framför allt är det uppslagsverk som används. Ett fåtal använder sig av katalogtjänster ochnyhetsportaler. Handböcker, som Resedagboken, är mer populära och besöks främst avkvinnor.

2008-09-03: Jämställt på nätet, TT

Norra Skåne, Dagens Industri, Norra Västerbotten, Göteborgs-Posten, HelsingsborgsDagblad, Dagens Nyheter, Barometern, Nerikes Allehanda


24

Nu är inte längre tekniskt lagda män de flitigaste nätanvändarna. Inom några av de mestpopulära områdena är kvinnorna nu mest aktiva.

Det visar en undersökning som Uppsala universitet genomfört på uppdrag av Vinnova,skriver tidningen Computer Sweden.Trendbrottet gäller inte minst vilka som aktivt bidragit med eget innehåll i form av text, musikoch bilder.– Bland dem som lämnar bidrag i form av text eller musik ser vi inte längre några skillnadermellan könen. När det gäller bilder dominerar tjejerna, säger Håkan Selg, som ansvarat förundersökningen, till tidningen.

Enligt en liknande undersökning 2003 var det en märkbar skillnad mellan hur kvinnor ochmän använde nätet. Då dominerade teknikerna på nästan alla områden.Nu har verktygen blivit en självklarhet och det är en väldigt stor förändring, menar Selg.Facebook och Youtube är de mest populära sociala webbplatserna. Störst bland de svenskaär Bilddagboken.se.

Åldern har fortfarande en stor betydelse för hur vi använder nätet. Äldre surfar och mejlarmen publicerar mycket mindre eget material än yngre. En tydlig gräns går vid 35-årsåldern.Undersökningen genomfördes hösten 2007. 4 ]000 studenter, doktorander ochhögskoleanställda fick svara på frågor om hur de använder internet. Omkring hälftensvarade.

2008-09-04: Internet mer socialt än tekniskt, NotisVetenskapsradion

En undersöknig från Uppsala universitet visar att människor med samhällsvetenskapliginriktning är mer pådrivande för internet än de med teknisk och naturvetenskaplig inriktning.

Det har gjort att kvinnor är lika pådrivande för utvecklingen av internet som män. Bakomförändringen ligger det ökande användandet av internet som social mötesplats ochnätverkande.

Tjejer, humanister och samhällsvetare är lika aktiva och pådrivande för utvecklingen påinternet, som manliga tekniker. Det är slutsatsen i en undersökning som gjorts vid nationelltIT-användarcentrum, NITA, vid Uppsala universitet.

Enligt undersökningen har den mest aktiva gruppen på internet förändrats starkt jämfört medfem år sedan, då det framför allt var män med inriktning på teknik och naturvetenskap somdrev utvecklingen på nätet.

Nu domineras vissa områden istället av tjejer med samhällsvetenskaplig inrikitning. Ungakvinnor besöker exempelvis fler olika nätverkssajter, som facebook eller myspace, ochladdar upp fler fotografier än vad män gör.

När det gäller innehåll till dataspel, programvara och film kommer intresset fortfarandeframför allt från män.

Undersökningen gjordes förra hösten vid 32 svenska universitet och högskolor.


25

2008-09-07: Nya grupper inom it, Uppsala Nya Tidning

Det är dags att sudda ut bilden av internetanvändare som socialt fyrkantiga "datanördar" avmanligt kön.Nu har kvinnor, äldre, humanister och samhällsvetare gått om och leder utvecklingen, enligten färsk studie från Uppsala universitet. Internet fortsätter att växa, inte minst i Sverige. Alltfler kopplar upp sig under allt längre tid och i dag ligger svenskarna i topp när det gällerinternetanvändning bland länderna i Europa. Samtidigt som användningen av internet ökar,förändras också bilden av den typiske användaren. En ny studie från UppsalabaseradeNITA, Nationellt IT-användarcentrum, visar att mansdominansen på nätet har försvunnit.

- Tidigare fanns ett tydligt köns- och intressemönster särskilt då det gällde mer avanceradeanvändningsområdena som till exempel chatt, fildelning och egen publicering av text, bildoch ljud. Så är det inte längre, avancerad användning av internet har spridit sig över allaanvändningsgrupper. Det är till och med så att tjejer, humanister och samhällsvetare gått omkillar, tekniker och naturvetare på vissa områden, säger Håkan Selg, projektledare förstudien.En liknande undersökning som gjordes 2003 visade att teknik- ochnaturvetenskapsintresserade unga män fortfarande var de klart mest aktiva användarna.Männen ligger fortfarande i topp när det gäller fildelning, men kvinnorna bidrar istället oftaremed egna texter och bilder till internet.Trendbrottet tror Håkan Selg dels beror på att allt flerbehärskar tekniken. Det är inte längre bara de tekniskt intresserade som tar sig övertröskeln. Och bland kvinnorna är det numera lika självklart som bland männen att ha en egendator och vara uppkopplade.- Vad som också har hänt är att internet har fått en socialbetydelse, i och med sociala sajter och bloggar, vilket lockar nya användare.

Två tredjedelar av alla tillfrågade besöker regelbundet en eller flera sociala sajter.Humanister och samhällsvetare, manliga som kvinnliga, är enligt undersökningen bäst på attdriva egna bloggar och delta på sociala sajter. Fortfarande finns en tydlig gräns påinternetanvändandet ungefär vid 35-årsåldern. Den var tydlig även i den tidigareundersökningen, även om den då låg något lägre.- Interaktivt nätanvändande är en generationsfråga, säger han. Sverige i stort ligger docklångt över genomsnittet i Europa när det gäller de äldres konsumtion av internet. Hälften avalla svenskar över 65 år använder internet, att jämföra med några få procent i länder somGrekland, Irland och Italien. Studien från NITA är gjord på studenter och universitetsanställdai hela Sverige, men Uppsala är representerad i något högre grad. Undersökningen kan sessom en framtidsprognos över användandet av internet.- De mest avancerade användarna i dag finns på landets universitet och högskolor. Om vitittar på hur de använder nätet i dag får vi en prognos på hur övriga användare kommer attanvända internet om några år. Finansieringen av studien kommer från statliga myndighetenVinnova, som arbetar för att utveckla näringslivet. Anledningen är, enligt Håkan Selg, attstudien beskriver hur kommunikationen mellan företag och kunder, eller myndigheter ochmedborgare, kommer att förändras.- Utvecklingen går mot att information skickas båda riktningarna. Vi, som kunder ochmedborgare, kommer i större utsträckning att bli medaktörer i framtiden. Det är viktigt attförstå användarmönstren och att de skiljer sig åt mellan olika grupper. De företag ochmyndigheter som inte tar den på allvar, eller försöker förhindra den, får opinionen mot sig.


26

2008-09-09: Slutt på manns- og teknikerdominans, Forskning.no

På sentrale områder har de mannlige teknikernes dominans helt forsvunnet når det gjelderbruken av internett, konkluderer en svensk studie.

Utviklingen på internett drives ikke lenger fram av unge og teknisk interesserte menn.

Tidene endrer seg. Mens de på enkelte områder nå er like aktive som de teknisk interessertemennene, dominerer jenter fra humaniora og samfunnsvitenskap rett og slett på enkelteområder.

Dette er konklusjonen i en studie gjennomført av Nationellt IT-användarcentrum (NITA) vedUppsala Universitet. 32 svenske universiteter og høyskoler har deltatt i undersøkelsen somble gjennomført høsten 2007 og offentliggjort nylig.

Radikal endring

Studien er en oppfølging av en lignende studie av studenter og forskeres bruk av internett,som ble gjennomført for fem år siden av det svenske universitetsdatanettet Sunet. Den gangvar konklusjonen nettopp at utviklingen på internett var dominert av de teknisk interessertemennene.

Den nye studien tyder med andre ord på en radikal endring når det gjelder hvem som driverfram denne utviklingen.

Selv om teknisk interesserte menn ikke lenger dominerer helt, er de i følge den nye studienfortsatt i front når det gjelder interesse for dataspill, programvare og film.

Et av områdene der mennenes dominans helt har forsvunnet, er bruk av nettsamfunn somFacebook og YouTube. 64 prosent av de som deltok i undersøkelsen, besøker regelmessigett eller flere nettsamfunn, ifølge en pressemelding fra Uppsala Universitet.

Nettsamfunn og blogger

Både når det gjelder nettsamfunn og blogger er humanister blant de mest aktive brukerne,konkluderer studien.

På ett område har imidlertid ikke situasjonen endret seg siden den forrige studien: Det finnesfortsatt en tydelig aldersgrense, som ligger rundt 35 år. Ikke overraskende er yngre meraktive på internett enn eldre.

Mens halvparten av alle studenter og doktorander regelmessig leser blogger, gjelder dettefor 25 prosent av lærerne og forskerne. Det samme mønsteret gjelder det å selv bidra medkommentarer eller innlegg på nettet.

Ti prosent av de som deltok i studien driver sin egen blogg. Dette betyr ifølgepressemeldingen fra Uppsala Universitet, at det finnes anslagsvis 26.000 blogger blantuniversitetstilknyttede i Sverige.


27

2008-10-06: Ny konkurrensmodell på väg växa fram, Dagens PS

Gamla regelverk för konkurrens sätts ur spel med inlåsningar i digitalteknik. En nykonkurrensmodell är på väg att växa fram: technopol.

Boxer har höjt abonnemangspriset med 20 procent. Fastän de går med vinst. Upprörandetycker många, men egentligen är det inte särskilt märkligt. De höjer priset för att de kan.

Dagstidningarna lägger ut en stor del av sitt pappersinnehåll på nätet. De skulle gärna vilja tabetalt på nätet också, men kan inte.

Bakgrunden är en anmärkningsvärd upptäckt i digitaliseringens era, formulerad av HåkanSelg från tankesmedjan Forum Internet under en kvällsträff på Dataföreningen nyligen.

Det har visat sig att för varor och tjänster som bygger på immateriellt innehåll, ärkonsumenter endast villiga att betala för förbrukning i förmedlingen. Önskan att köpa styrsvisserligen av innehållet, medan betalningsviljan styrs av kostnaden för distributionen.

När vi köper till exempel en bok, ser vi papperet, trycket och bokhandeln som den står i. Detär värt en slant. Att vi sedan också vet att författaren får en liten andel är liksom grädde påmoset för känslan.

Detsamma gäller för biobesök, inredningstidningar, läkarbesök och cd-skivor. De bygger allapå ett innehåll baserat på konstnärligt skapande eller kunskap, men det vi betalar för ärförbrukningen i förmedlingen. Även någons tid är en slags förbrukning.

Köper vi boken på en nätbutik, förväntar vi oss genast ett lägre pris eftersom bokhandeln harutgått i kedjan.

Om boken inte trycks, vill vi inte betala alls (eller möjligen ett par procent av vad en tryckt bokkostar). Ingen förbrukning i förmedlingen, ingen betalningsvilja. I det här fallet blir författarenbortglömd.

Som konsumenter vet vi att förbrukningen är nära noll vid förmedlingen av en digital kopia.Distributionen genom kablarna betalar vi redan för genom internetabonnemanget.Förbrukningen för att driva e-butiken borde vi kanske ha förståelse för, men så är det inte ipraktiken.

Mödan bakom produktionen bryr vi oss inte heller om, inte som konsumeter i alla fall. Trotsatt det är innehållet vi är ute efter, värdesätter vi inte den förbrukning som går åt för attframställa originalet.

Technopol ny konkurrensmodellVi betalar bara för digitala kopior om vi är tvungna, genom en teknisk inlåsning av något slag.Här är det inte längre frågan om marknadskrafter som utbud och efterfrågan, utanmarknadsdominans genom smarta sätt att utnyttja teknik. Vi skulle kunna döpa den nyamarknadsmodellen till technopol (baserat på grekiskans ord för teknik, precis som oligos ochmonos… fint ska det vara).

Ett exempel på en marknad där det råder technopol är digital-tv. Det är en märklig marknad,som befinner sig någonstans mitt emellan de traditionella monopol och oligopol.


28

I huset där jag bor har vi både ComHem och Bredbandsbolaget i olika vägguttag. Men det ärnog unikt, i de flesta bostadshus finns bara en operatör. Monopol? Oligopol? Technopol! Dentekniska inlåsningen gör fri konkurrens omöjlig.

Generellt gäller att för att kunna se digital-tv krävs en box för runt 500 kr. Vill tittarendessutom ha ett större utbud av kanaler, tillkommer en månadskostnad för abonnemang påcirka 100-350 kr. För HDTV blir det ytterligare runt en femtiolapp per månad – plus en ny boxförstås, för ett par tusenlappar.

Själv betalar jag 245 kr per månad och fick ge 900 kr för HD-boxen. En ny tv behövdesockså, för 10.000 kr. Eftersom teknikutvecklingen rusar just nu, lär jag byta ut den redan omett par år.

Införandet av ny teknik för tv har inneburit dramatiskt högre kostnader för tittarna. Och vibetalar, för att vi har inget annat val – om vi vill se tv. Det finns anledning att misstänka att vibetalar ett överpris.

Visst finns det en förbrukning i leveransen av digital-tv, med nät och master som ska byggasut och underhållas. Därför finns det också en viss betalningsvilja. Däremot retar sigkonsumenterna på operatörernas differentiering i prissättningen. Alla digitalkanalerna finns imitt kabeluttag, men jag måste betala för att "öppna" vissa av dem. Det är en ökad kostnadför mig, som inte motsvaras av en ökad förbrukning hos producenten och operatören.

Inlåsning ny värdemätareMed sina technopol kan Boxer, ComHem och CanalDigital ledigt höja avgifterna medytterligare 20 procent. Vad ska vi göra? Alternativen är att flytta till en bostad med en annankabeloperatör eller avstå från utbudet.

När förbrukningen i förmedlingen inte längre finns som måttstock för priset till kund, blirtekniska inlåsningar den nya måttstocken. Många nya affärsmodeller bygger på technopol.Det är en nödvändig utveckling ur producenternas perspektiv, de vill ju kunna ta betalt på endigital marknad där konsumenter inte värdesätter innehållet.

Problemet är bara att alla strävar efter att uppnå technopol på sina marknader. Kolla inexempel som Apples iTunes/iPod, Microsofts Officeprogram och Googles Apps. När du lagtupp hela ditt liv hos en leverantör i datormolnet, då sitter du fast i ett technopol.

Om producenter av dagstidningar, filmer och musik vill kunna ta betalt, behöver de hittatekniska lösningar som skapar technopol på respektive marknad. I pipeline finns filter somspärrar innehåll och en ny generation kopieringsskydd.

Mycket teknikutveckling framöver kommer att ägnas åt att hitta smarta inlåsningar.

Kommer dagens blödande innehållsproducenter att svara med en technopolistisk konkurrenssom sätter marknadsekonomin ur spel? Går vi mot en framtid med överpriser på allt digitaltinnehåll? När kommer nästa service pack till konkurrenslagen?

2008-11-07: Vi surfar 18 timmar i veckan, TT


29

(Helsingsborgs Dagblad, Norra Västerbotten, Barometern, Smålandsposten, Borås Tidning,Helagotland, SVT Nyheter, Aftonbladet, Trelleborgs Allehanda, Norra Skåne, Teknik360,ElektronikBranschen, Gefle Dagblad, Ystads Allehanda, Kristianstadsbladet, DagensNyheter, Dagens Industri, Sydsvenskan, E24, Dagbladet Sundsvall, Nyheter24, NerikesAllehanda, Norrländska Socialdemokraten, Nyhetskanalen, Arbetarbladet, SundsvallsTidning, Skånska Dagbladet, Östersunds-Posten, Svenska Dagbladet, NorrköpingsTidningar, Norrbottens-Kuriren, Vestmanlands Läns Tidning, Hallands Nyheter,Hallandsposten, Motala & Vadstena Tidning, Eskilstuna Kuriren, Bohuslänningen, ÖstgötaCorrespondenten, Allehanda.se, Ljusnan, Piteå-Tidningen, Länstidningen Östersund,Stockholm City, Västerbotten-Kuriren, Västerviks Tidningen, Göteborgs-Posten, Metro,Uppsala Nya Tidning, Veckans Affärer)

Genomsnittssvensken tillbringar 18 timmar på nätet varje vecka, visar en ny rapport. Ochakademierna har tappat sitt försprång. "Nu har internet blivit ungefär som bilkörning", sägerHåkan Selg vid Uppsala universitet.

Genomsnittssvensken tillbringar 18 timmar på nätet varje vecka, visar en ny rapport.

Och akademierna har tappat sitt försprång.

— Nu har internet blivit ungefär som bilkörning, säger Håkan Selg vid Uppsala universitet.

För bara fem år sedan fanns tydliga skillnader mellan hög- och lågutbildadesinternetanvändning, skriver Upsala Nya Tidning. Akademiker som var först på banan i nätetsbarndom behöll sitt grepp om dess möjligheter.

Men inte längre, enligt en delrapport från Nationellt IT-användarcentrum vid Uppsalauniversitet. I dag använder en genomsnittlig svensk under 55 internet 18 timmar i veckan,visar rapporten. Det är en timme mer än gruppen forskare och studenter.

Enligt projektledaren Håkan Selg är det numera intresset som avgör hur mycket vi surfar.

— Det är en stor skillnad mot att inte ha tillgång till internet eller möjlighet att ta till sig dennya tekniken. Nu kan vi sluta betrakta skillnaden i användning som ett problem, säger han tillUNT.

Bland de grupper som i princip inte använder nätet finns fortfarande äldre svenskar.

Vid 35 går en gräns: Yngre umgås via nätet, medan den som passerat 35 använder tjänstersom e-post, internetbank och söker information.

— Mejlgenerationen upprepar sitt brev- och telefonmönster på internet och förstår inte denyngre generationen som suddar ut gränsen mellan arbetsliv och privatliv, arbetsplats ochbostad, säger Selg.

2008-11-07: Klassklyftorna är på väg att suddas ut på nätet, UppsalaNya Tidning


30

Utbildningsnivå har förlorat sin betydelse för hur mycket vi använder internet. Tidigare låguniversitetsvärlden i framkant, men nu har resten av befolkningen kommit i kapp. Det visaren ny rapport från Uppsala universitet.

Sedan internet startades på 1970-talet har det haft en stark ställning på de svenskauniversiteten. Studenter och forskare har varit de som först har börjat utnyttja nätets nyamöjligheter och därifrån har internetanvändningen spridits till allt fler.- Nu har internet blivit ungefär som bilkörning, det är en mogen teknik som alla grupper isamhället använder, säger Håkan Selg, projektledare på Nationellt IT-användarcentrum påUppsala universitet, som ligger bakom delrapporten.

Utvecklingen har gått snabbt. En liknande undersökning för fem år sedan visade att detfortfarande fanns en klyfta mellan högutbildade och resten av befolkningen iinternetanvändningen. Bland dem under 55 år har den genomsnittlige svensken nu sprungitom akademikern och använder internet ungefär 18 timmar per vecka. Det är nästan entimme mer än vad forskare och studenter använder internet, visar undersökningen.Inom vissa områden använder personer inom universitetsvärlden fortfarande nätetintensivare än svensken i allmänhet. De söker till exempel oftare efter information om kulturoch samhällsfrågor.- Det vi ser nu är att det är intresset som avgör till vad och hur mycket man använderinternet. Det är en stor skillnad mot att inte ha tillgång till internet eller möjlighet att ta till sigden nya tekniken. Nu kan vi sluta betrakta skillnaden i användning som ett problem, sägerHåkan Selg.Samtidigt tycker Håkan Selg att diskussionen har varit snedvriden. De som har utrett ochdiskuterat nätanvändningen har själva haft mycket nytta av internet i sitt arbete och kanskeöverdrivit betydelsen för andra yrkesgrupper.- Om du är trädgårdsodlare eller driver en byggfirma är det svårt att se att internet skullerevolutionera ditt jobb, säger han.Det finns fortfarande grupper i samhället som inte använder internet alls, i första handhandlar det om äldre personer. Som UNT tidigare har berättat finns det en gräns iinternetanvändandet ungefär vid 35 år. De som är äldre än 35 år använder internet till e-post,bankärenden och informationssökning, medan de som är yngre framför allt umgås via nätet.De använder också det sociala nät de har skapat till att fråga varandra om råd. Håkan Selgpåpekar att den som har 100 vänner på en community som Facebook får tillgång till enenorm kunskapsbank.- Mejlgenerationen upprepar sitt brev- och telefonmönster på internet och förstår inte denyngre generationen som suddar ut gränsen mellan arbetsliv och privatliv, arbetsplats ochbostad. Om en chef upptäcker att en anställd sitter med Facebook på jobbet tänker han ellerhon antagligen att det stör arbetet, när det i själva verket kan vara tvärtom.

Forskningen tyder på att gränsen mellan den yngre och äldre generationen avinternetanvändare successivt kommer att flyttas uppåt, eftersom de som är under 35 år nukommer att behålla sitt sätt att använda nätet när de blir äldre.- Kanske blir tiden när det fanns en skarp uppdelning mellan privatliv och arbetsliv enparentes i historien. Före industrialiseringen arbetade man vid sin bostad och det gick inte attgöra skillnad mellan ledig tid och jobb när skörden skulle in, säger Håkan Selg.

ORDLISTA

BloggEtt enkelt format för att snabbt publicera texter och bilder på internet. Bloggarna uppdaterasofta och texterna och bilderna läggs upp tillsammans med datumet och tiden de


31

publicerades. Vissa bloggar har karaktären av offentliga dagböcker, medan andra handlarom politik, mode eller något annat ämne.

ChattaAtt föra ett samtal genom korta textmeddelanden, där man svarar varandra direkt.

CommunityMötesplats på internet. Många communities har ett tema som är ett gemensamt intresse förmedlemmarna. På communityn kan man till exempel skicka meddelanden till varandra,diskutera i forum där alla medlemmar kan delta och ladda upp fotografier.

MSN MessengerMicrosoft Network Messenger, ett program som man kan ladda ned till datorn och användaför att chatta med de personer som man själv väljer att lägga till som kontakter.

ICQEtt chattprogram som liknar MSN Messenger.

FacebookEn community som ursprungligen användes av studenter men nu är öppen för alla och harmånga miljoner användare. På Facebook kan användarna hålla kontakt med såväl näravänner och släktingar som arbetskamrater och ytligt bekanta, eftersom communityn inte harnågon särskild inriktning.

MyspaceEn community där användarna kan ladda upp sin egen musik och lyssna på andras musikgratis. Både amatörer och etablerade artister är medlemmar och man behöver inte själv varamusiker för att vara med

2008-11-07: Radioinslag: Två kulturer på internet, Sveriges Radio P4Uppland

Internet har förändrat vårt sätt att kommunicera på många sätt. Men hur skiljer sig mellangenerationerna.

Håkan Selg är forskare på Uppsala universitet och kallar de över 35 år för mejlgenerationen,och dom under för messengergenerationen:

- Mejlgenerationen började använda internet först i vuxen ålder. Vi hade redan skaffat ettanvändarmönster när det gäller att kontakta varandra, vi skickar brev eller ringer medtelefon, och nu mejlar vi. Det är ingen revolutionerande skillnad, vi använder ny teknik, menvi har kvar vårt gamla mönster.

- Messengergenerationen har vuxit upp med den nya tekniken, och har anpassat framföralltett umgängessätt efter att man hela tiden är uppkopplad. Barn sitter och vi tror inte att de kangöra läxorna eftersom de samtidigt kör tre chattar och musik.

Men det kan dom?


32

- Delad uppmärksamhet kan man träna sig i, säger Håkan Selg.

2008-11-07: Två kulturer på internet - en utmaning för samhället,Dagens Ledare

Internetanvändarna består av två "generationer" som lever i helt olika kulturer; en sommejlar, söker information, sköter bankärenden och beställer resor och en annan som umgås,diskuterar och lever en stor del av sin vakna tid uppkopplad på internet. Risken finns att denena kulturen, där många med ledande befattningar i samhället finns, tappar kontakten medoch kunskapen om den andra.

- Det är oerhört tydligt att det är två helt olika principer som gäller, där de yngre visar enmycket stark vilja att kommunicera direkt med varandra i stora nätverk. Ofta är det här viktigadebatter uppstår och attityder formas och det finns en uppenbar risk att mejlgenerationenmissar en stor del av den samhälleliga dynamiken, säger Håkan Selg, som leder projektetInternetExplorers vid Nationellt IT-användarcentrum vid Uppsala universitet.

Han ser ett dilemma för mejlgenerationen, som idag ofta finns i ledande befattningar inomnäringsliv och offentlig sektor. Samhället beskrivs sedan en tid som ett informations- ochkunskapssamhälle - men en stor del av dessa processer äger nu rum på arenor som dennageneration inte är särskilt väl förtrogen med.

- Det finns nog en medvetenhet om att det finns nya sociala medier och bloggar, men fråganär om man har funderat över vad det betyder för den egna verksamheten. Efter FRA-tumultetsitter nog många informatörer och marknadsförare och kliar sig i huvudet, säger Håkan Selg.

Gränsen mellan de två generationerna går vid cirka 35 år och kan beskrivas i termer avenvägs- eller tvåvägskommunikation. Den ena kulturen, mejlgenerationen, kännetecknas avenvägskommunikation, som att söka information, ta del av nyheter, betala räkningar ochbeställa resor. Kommunikationen är "vertikal" och knyter samman företag med sina kunder,och myndigheter med medborgare. Den andra kulturen, messengergenerationen, utmärks avtvåvägskommunikation där användarna samtidigt är konsumenter av information ochproducenter av innehåll i ett integrerat nätverk. Detta är en värld av chatt, nätgemenskaper,bloggar och andra sociala tjänster och kommunikationen är "horisontell".

Studier av IT-användningen hos studenter, doktorander och lärare/forskare vid universitetoch högskolor, där de mest avancerade användarna finns, kan användas för att förutsägaframtida IT-vanor hos befolkningen. I en ny rapport presenteras nu en jämförelse mellananvändare i den akademiska världen med svenskar i allmänhet och resultaten överraskade.Skillnaderna var oväntat små.

- Högskolevärldens försprång har i flera avseenden reducerats kraftigt och för vissaaktiviteter helt försvunnit. Internetanvändning har blivit ett naturligt inslag i vardagslivet för deallra flesta, säger Håkan Selg.

Skillnaderna i hur mycket tid som i genomsnitt ägnas åt internetanvändning var ocksåmycket små, undantaget i ålderskategorin 55 år och uppåt. Där är den akademiska världenmer aktiv.


33

- Det är mycket intressant att upp till 55 år tycks inte utbildningsfaktorn längre spela någonroll för hur mycket man använder internet, säger Håkan Selg.

Fortfarande finns skillnader, påpekar han, men användarmönstren tycks snarare återspegladen vardag, de behov och intressen man har, snarare än olikheter i "internetmognad".

2008-11-10: Skilda världar på webben, Computer Sweden

Samhälle Svenska internetanvändare är uppdelade i två kulturer. Skillnaderna ikommunikationssätt utgör en utmaning för samhället.

De äldre mejlar, sköter bankärenden och beställer resor. De yngre umgås, diskuterar ochlever en stor del av sin vakna tid uppkopplade på internet. Det framgår av den sjätte delen avundersökningen Internetexplorers som genomförs på Uppsala universitet.

–?Det är oerhört tydligt att det är två helt olika principer som gäller. De yngre visar en mycketstark vilja att kommunicera direkt med varandra i stora nätverk, säger Håkan Selg,projektledare på Nationellt it-användarcentrum på Uppsala universitet.

På nätet formas attityder och viktiga debatter uppstår. Det som nu kallas för ett informations-och kunskapssamhälle äger rum på arenor som den äldre generationen inte är särskilt välförtrogen med.

–?Det finns nog en medvetenhet om att det finns nya sociala medier och bloggar, menfrågan är om man har funderat över vad det betyder för den egna verksamheten, sägerHåkan Selg.

Gränsen mellan yngre och äldre går enligt undersökningen vid en ålder på 35 år.

Den äldre generationen – mejlkulturen – kommunicerar vertikalt, kunder knyts ihop medföretag, medborgare med myndigheter. Den yngre generationen – messengerkulturen –kommunicerar i stället horisontellt, med bloggar och sociala nätverk.

Även detta kan leda till problem: De messengerkulturella kan när som helst använda sig avmejltjänster, men för de äldre i mejlkulturen är direktmeddelandevärlden okänd.

Samtidigt som de kulturella klyftorna är tydliga, visar undersökningen att svensken har blivitmer avancerad. Människor i den akademiska världen har alltid legat steget föreMedelsvensson i sitt användande av it. Så är det inte längre.

–?Högskolevärldens försprång har i flera avseenden reducerats kraftigt och för vissaaktiviteter helt försvunnit. Internetanvändning har blivit ett naturligt inslag i vardagslivet för deallra flesta, säger Håkan Selg.


34

2008-11-13: Radioinslag: I fokus: Håkan Selg, IT-forskare om tvågenerationers olika kultur på nätet, SR Vetenskapsradion

Beroende på om vi är över eller under 35 år förhåller vi oss till internet på helt olika sätt,konstaterar forskare vid Nationellt IT-användarcentrum vid Uppsala Universitet.

De har jämfört två undersökningar som båda pekar ut en klyfta mellan generationerna. Detvå olika internetkulturerna riskerar att tappa kontakten med varann, och framför allt är detden äldre internetgenerationen - forskarna kallar den mailgenerationen - som riskerar atthamna utanför och inte förstå samhällsutvecklingen.

2008-11-18: Mejl kontra Messenger – två generationer på nätet,ERGO

Hade den äldre generationen inte förkastat internet som en dagslända när det kom, hade dekanske inte stått utanför händelsernas centrum idag. Det är den yngre generationen somleder debatten, och de ser på nätet som ännu en i raden av sociala mötesplatser, kanskeden bästa hittills. Kring sig har de familj och vänner, arbetskamrater och nya bekantskaper.

Tidigare var studenter och forskare de som bäst behärskade den nyakommunikationstekniken, men på senare år har klasskillnaderna planat ut. Idag finns ingenstörre skillnad mellan akademiker och andra vad gäller användarmönster. Det visar enrapport från Uppsala universitet. Däremot upptäckte forskarna att det gick en skiljelinje vid 35års ålder, där den yngre så kallade messengergenerationen använder internet på ett heltannat sätt än den äldre så kallade mejlgenerationen, som främst mejlar, söker information,tar del av nyheter, betalar räkningar och beställer resor.– Det är barnen och deras intresse för populärkultur som drivit fram utvecklingen. De somväxer upp nu, messengergenerationen, är vana vid att alltid vara uppkopplade. De har ettannat sätt att kommunicera på än mejlgenerationen, säger Håkan Selg, projektledare påNationellt IT-användarcentrum vid Uppsala universitet.Messengergenerationen har tagit det digitala samtalet till en helt annan nivå. Istället för attsom mejlgenerationen fortsätta skicka iväg (digitala) brev och vänta på svar, möts människorur messengergenerationen för direkt kommunikation med varandra i stora nätverk.Skillnaden mellan de olika generationerna stavas interaktivitet. Envägskommunikation kontratvåvägskommunikation. De unga är med och utvecklar internet genom att de fungerar bådesom konsumenter och producenter av informationen. Viktiga debatter uppstår och attityderformas i de olika nätverken och det finns en risk att den äldre generationen missar en stordel av den samhälleliga dynamiken.– 80 personer som sitter uppkopplade mot varandra samtidigt utgör en oerhördkunskapsbank. Det är här sprängkraften ligger. Plötsligt har man inte bara arbetskamraternaatt fråga till råds, det är till och med troligare att någon på facebook sitter inne med deninformation man behöver. Här har vi i mejlgenerationen inte förstått någonting. Likt irriteradeföräldrar tror vi att tjugosexåringarna bara leker när de sitter uppkopplade på facebook underarbetstid. Vi har lärt oss att tänka att arbete är en sak, kompisar en annan, men det somhänder nu är att de flyter ihop.Den yngre generationen suddar ut gränserna mellan arbetsliv och privatliv, mellanarbetsplats och bostad. Fildelning är en viktig markör för internetanvändning. De somdagligen fildelar tillhör de avancerade användarna, medan de som aldrig fildelat, med storsannolikhet inte ens hittar ut på nätet, enligt Håkan Selg. Bland tonåringar är det vanligt att


35

vara med i flera nätverk, men ju äldre man blir, desto färre är man med i. På universitetet harman vanligtvis begränsat sig till ett.– Det är det här som är den digitala revolutionen, när den nya tekniken sätter sin prägel påanvändarmönstret. Vi är inne i ett oerhört viktigt systemskifte och messengergenerationenhar lyckan att tillhöra vinnarna. Vi i mejlgenerationen är de stora förlorarna. Precis som andraur samma generation, reagerar jag med misstro när jag blir inbjuden till facebook, linkedinoch liknande nätverk. Uppenbarligen har inte heller jag fattat någonting, avslutar Håkan Selgmed ett skratt.

2008-11-20: Få koll på dina medarbetares Facebookanvändning påarbetstid, Dagens Ledare

Internetanvändarna består av två "generationer" som lever i helt olika kulturer; en som mejlaroch söker information och en annan, som är 35 eller yngre, som umgås, diskuterar och leveren stor del av sin vakna tid uppkopplad på internet. Risken finns att den ena kulturen, därmånga med ledande befattningar i samhället finns, tappar kontakten med och kunskapen omden andra.

- Det är oerhört tydligt att det är två helt olika principer som gäller, där de yngre visar enmycket stark vilja att kommunicera direkt med varandra i stora nätverk. Ofta är det här viktigadebatter uppstår och attityder formas och det finns en uppenbar risk att mejlgenerationenmissar en stor del av den samhälleliga dynamiken, säger Håkan Selg, som leder projektetInternetExplorers vid Nationellt IT-användarcentrum vid Uppsala universitet.

Han ser ett dilemma för mejlgenerationen, som idag ofta finns i ledande befattningar inomnäringsliv och offentlig sektor. Samhället beskrivs sedan en tid som ett informations- ochkunskapssamhälle - men en stor del av dessa processer äger nu rum på arenor som dennageneration inte är särskilt väl förtrogen med.

- Det finns nog en medvetenhet om att det finns nya sociala medier och bloggar, men fråganär om man har funderat över vad det betyder för den egna verksamheten. Mejlgenerationenkännetecknas av envägskommunikation, som att söka information, ta del av nyheter, betalaräkningar och beställa resor. Kommunikationen är "vertikal" och knyter samman företag medsina kunder. Den andra kulturen, messengergenerationen, utmärks avtvåvägskommunikation där användarna samtidigt är konsumenter av information ochproducenter av innehåll i ett integrerat nätverk. Detta är en värld av chatt, nätgemenskaper,bloggar och andra sociala tjänster, säger Håkan Selg.

För chefer som tillhör mejlgenerationen så kan det vara problematiskt att hanteramedarbetare som tillhör messengergenerationen, enligt Håkan Selg. De lägger ofta myckettid på Facebook och andra Internetbaserade sociala nätverk. På många arbetsplatser har detblivit ett problem att medarbetarna spenderar en allt större del av sin tid på dessa nätverk.

- Som chef så kan man lätt tro att medarbetarna bara ägnar sig åt socialt umgänge när despenderar tid på olika nätverk, men för messengergenerationen så flyter världarna ihop ochman söker även jobb och rådfrågar sitt privata nätverk kring karriärrelaterade frågor.Gränsen mellan privatliv och yrkesliv är inte lika tydlig som för mejlgenerationen, sägerHåkan Selg.


36

Han tror att en stor del av framtidens rekrytering kommer att flyttas över till nätet och menaratt det inte dröjer länge förrän chefer rekryteras direkt genom kontakter på deInternetbaserade sociala nätverken.

- Som chef så kan det kännas frustrerande att inte veta hur mycket tid medarbetarna läggerpå att underhålla sin umgängeskrets på sociala nätverk. Så länge de gör sitt jobb ochpresterar som de ska så finns det dock ingen anledning att förbjuda nätverkandet. Förmånga unga människor är det en livsstil och det sociala nätverkandet är en viktig del avsåväl karriären som privatlivet, säger Håkan Selg.

2008-11-21: Dagens ledare är snart digitala dinosaurier, Dagens PS

DEBATT. Ledande befattningshavare riskerar att snabbt kvalificera sig för överblivna listanom man inte förmår anpassa sig till det nya mönstret på internet, tror it-forskaren HåkanSelg.

KOMMUNIKATION. I min forskning har jag identifierat två väsensskilda kulturer på internet:mejlgenerationens och messengergenerationens.

Du känner säkert igen situationen med tonåringen som påstår sig göra läxorna framförbildskärmen samtidigt som hon eller han deltar i tre parallella chattar. Samt lyssnar på musik.

Så har vi den nyanställde 27-åringen som envisas med att ständigt vara inloggad påFacebook. Där finns 136 vänner. Varje gång någon av dessa lägger in nytt material plingardet till.

Du förhandlar med måttlig framgång med din tonåring att hon eller han får finna sig i attchatta efter att läxorna är avklarade.

Du medverkar till att det på arbetsplatsen införs ett generellt förbud för Facebook underarbetstid.

Din reaktion är fullständigt naturlig för alla oss som tycker att det är självklart att skilja mellanarbete och fritid och mellan kontakter med kolleger och snack med kompisar. Vi harnämligen inte fattat ett smack av vad som håller på att hända i samhället. Det ärungdomarnas nya beteende som är den digitala revolutionen.

Att skicka e-post i stället för att ringa eller skicka brev är ingen revolution. Det är enrationalisering. Vi behåller ett inlärt kommunikationsmönster men byter verktyg. Samma saknär vi söker information på webben om telefonnummer eller öppettider i stället för att slå itelefonkatalogen och ringa kundtjänst. Eller när vi betalar räkningar på nätet i stället för attskriva under betalningsorder och lägga i kuvert.

Ungdomarna belastas inte av något arv från tidigare sätt att skaffa information eller hadistanskontakt med andra. De har utvecklat ett mönster som bygger på bredbandsteknikensunika förutsättningar.

I det ligger att vara ständigt uppkopplad gentemot alla dem vars kontakter man har utbyte av.Varför inte? För att man blir störd? Delad uppmärksamhet är något som människor i alla tiderlärt sig klara av, ibland av nödtvång, nu av lust.


37

Den viktigaste drivkraften bland ungdomars internetanvändning är den sociala. Men i pratet,skvallret och skämten blandas också information, fakta och tips. Attityder och värderingarformas blixtsnabbt i nätverken.

Vår generation fick vår första kontakt med datorn i jobbet. Ordbehandlaren för pm,kalkylarket för budgetuppföljning. Sedan bifogade vi filen till e-postmeddelandet. Därmedskapades också förutsättningen för den digitala klyftan eftersom rätt många inte ägnade sigåt att skriva pm eller göra budgetar. Då saknades också anledning att använda e-posten.Telefonen gick ju lika bra.

Vem har hört talas om en digital klyfta bland ungdomar?

Att ha 136 ständigt uppkopplade vänner representerar en fantastisk databas av kunskaper,erfarenheter, bedömningar och råd. Vad är mest rationellt om man har ett problem, att letaefter någon inom organisationen som möjligen har förslag på lösning eller att lägga ut enfråga på nätet? Svaret är inte givet.

Och varför använda e-post med krånglig adressering och en bedrövlig massa spam närFacebook har ett mycket bättre verktyg? Om dessutom 95 procent av kontakterna sker inomnätverket.

När nätgemenskapen upplevs som ett hot mot den etablerade ordningen på arbetsplatsen,vad gör chefen då?

Gränsen mellan mejlgenerationen och messengergenerationen går i dag vid 35 år. Om femår vid 40. Hur lång tid tar det innan alla ledande befattningshavare kommer att rekryteras urmessengergenerationen? Som är hemmastadda i nätverken och behärskar koderna.

Erfarenheterna från systemskiften är entydiga. Nuvarande ledande befattningshavare urmejlgenerationen riskerar att snabbt kvalificera sig för överblivna listan om man inte förmåranpassa sig till det nya mönstret: att blanda det nyttiga med det roliga, det privata med detprofessionella och, inte minst, att acceptera att man inte längre har samma kontroll över sinomgivning som tidigare.

För mejlgenerationen blir det som att lära sig ett nytt språk. Vid 50 års ålder är det inte detenklaste.

Håkan Selg

2008-11-21: Kvinnor och humanister tar över på nätet, Forskning &Framsteg

När internet blir vardagsteknik minskar teknikfantasternas inflytande.

Länge har den typiska internetanvändaren varit en teknikintresserad yngre man, men dettaär på väg att ändras.


38

Nu visar en undersökning av svenska studenters datorvanor att på flera områden därteknikintresserade män tidigare dominerat har nu kvinnor eller humanister tagit över. Tillexempel är det nu vanligare att humanister bloggar än att studenter inom teknik ochnaturvetenskap gör det.

- I början drivs ny teknik av dem som är intresserade av tekniken i sig. Det såg vi tydligt i vårförra undersökning år 2003, säger Håkan Selg vid Nationellt IT-användarcentrum, Uppsalauniversitet, som ledde undersökningen.

- Det som har hänt sedan dess är att tekniken har blivit en del av vardagen. Det somförklarar skillnader mellan olika grupper i dag är vad man tycker är kul, inte teknikintresset.

Överlag visade sig kvinnliga studenter dominera på sajter för att dela ut foton och skrivatexter, men de var också i majoritet bland dem som använder handböcker online. Männen ärdock fortfarande överrepresenterade inom fildelning och programmering.

Tidigare undersökningar visar att studenter är snabbare än svenskar i allmänhet när detgäller att förändra sitt sätt att använda nätet.

- Genom att studera vad de gör i dag kan vi förstå bättre vad svenskar gör i morgon, sägerHåkan Selg.

2008-12-03: Sörmland `Generationsklyftan går vid 35 år', Eskilstuna-Kuriren

Det finns två generationer på internet, mejl- och messengergenerationen. Det säger IT-forskaren Håkan Selg, som varnar för att medelålders snabbt och brutalt kan hamna påutanförlistan.

- Att umgås på nätet via olika chattprogram är inte längre en dagsslända. De som inte deltarkommer att hamna utanför den digitala världen och missa mycket information. Risken finnsatt mejlgenerationen, där många med ledande befattningar i samhället finns, tapparkontakten med och kunskapen om messengergenerationen.

Håkan Selg är forskare på Nationellt IT-användarcentrum NITA vid Uppsala universitet. Hansforskning visar att gränsen mellan generationerna går vid 35, och om fem år vid 40.

- I dag är det inte många i den yngre generationen som har ledande befattningar. Men fråganär vad som händer om fem till tio år om de som är medelålders inte förmår att anpassa sig tilldet nya mönstret att blanda det nyttiga med det roliga, det privata med det professionella ochkunna acceptera att man inte har samma kontroll över sina anställda.

2008-12-03: Messenger - ett jobbverktyg för Mikko, Eskilstuna-Kuriren


39

MSN, RSS-flöden, Linkedin och Twitter är några av de chatt-, nyhets- och bloggprogramsamt communitys som Mikko Verlinna använder i sitt dagliga arbete.Han är 34 år och ett exempel på messengergenerationen som forskaren Håkan Selg menarär del av det nya digitala samhället.

Mikko Verlinna är seniorkonsult på IT-företaget Atea i Eskilstuna. I hans jobb ingår att hittasäkra IT-lösningar till andra företag samt utforska vad ny teknik innebär för IT-säkerhet.

På Atea är det tillåtet att vara uppkopplad mot MSN och communitys, förutsatt att det intepåverkar arbetet negativt.

En generationsfråga- Jag använder det jättemycket och har stor nytta av det. Men jag tror att det är engenerationsfråga. Alla här använder inte MSN men jag är van att göra det från min förraarbetsplats på Microsoft. Det underlättar otroligt mycket i mitt arbete. Jag kan få snabba svarav mina kollegor när det är något jag undrar över.

2008-12-03: Generation avgör nätverkstypen, Computer Sweden

Hallå där, Håkan Selg som leder forskningsprojektet Internetexplorers vid Nationellt IT-användarcentrum vid Uppsala universitet.

På vilka sätt används sociala nätverk när det gäller karriär?

– Användandet av sociala karriärnätverk på internet är en livsstils- och generationsfråga. Vihar delat in surfare i två generationer, ”mejlgenerationen” och ”messengergenerationen”.Gränsen går ungefär vid 35 års ålder, vilket innebär att individer under 35 har gjort det till endel av sin livsstil att umgås via virtuella nätverk.

Agerar dessa generationer på olika sätt?

– Messengergenerationen kännetecknas av att först knyta till sig kontakter, därefter byggaupp ett förtroende för dem och först därefter använda sig av dem för att söka jobb elleravancera karriärmässigt.

– Mejlgenerationen har en betydligt tydligare gräns mellan privat- och yrkesliv, medan debåda världarna i hög grad flyter ihop för messenger-generationen.

Vad avgör framgången för ett karriärnätverk?

– Det som i första hand påverkar medlemsantalet för internetbaserade sociala nätverk ärhipfaktorn, hur inne ett specifikt nätverk är för tillfället. De främsta skälen till att vara aktiv i ennätgemenskap är att nätverket representerar en hög kunskapsnivå och är livaktigt.


40

2008-12-15: Betaltjänster via mobilen ingen hit på högskolan,NyTeknik

"För dyrt och krångligt, dessutom är tjänster ointressanta". Mobilanvändare inom högskolanvägrar använda mobilen till betaltjänster. Allt enligt en undersökning gjord vid 32 svenskauniversitet och högskolor.

Alla har mobiler, och de är alltid påslagna. Mobiltelefoner är självklara bland forskare, lärare,doktorander och studenter vid de svenska högskolorna. Förutom samtal skickas mängder avsms. Men sedan tar det stopp. Få använder den för att läsa e-post eller för att koppla upp sigmot Internet. Intresset för betaltjänster är praktiskt taget obefintligt.

Det konstaterar en rykande het undersökning från InternetExplorers, en undersökning av it-användningen i högskolevärlden, som finansieras av Vinnova.

- Än så länge måste man tydligen vara road av teknik för att använda mobilen förinternetärenden, åtminstone i universitetsvärlden, säger Håkan Selg vid NITA, Nationellt it-användarcentrum vid Uppsala universtitet.

Runt 20 procent kopplar upp sig någon gång ibland. Flertalet av dem är framför allt manligastudenter med teknisk inriktning. Men någon avancerad tillämpning handlar det inte om ,utan om enkla tillämpningar som att söka efter telefonnummer, tidtabeller eller väder.

De resterande 80 procenten kopplar aldrig upp sig, trots att mobilen har den funktionen.Majoriteten tycker att det räcker gott med att göra det via datorn. Andra orsaker somuppgavs är att det går för långsam, är för dyrt eller krångligt.

- Med tanke på att kommunikationsmönstren grundläggs i just de här åldrarna bör nogteleoperatörerna ta sig en funderare på hur de ska prissätta sina tjänster, säger Håkan Selg.Annars är risken stor att det inte blir mer än SMS i fortsättningen heller.

2008-12-15: Få studenter surfar med mobilen, Uppsala Nya Tidning

Det är få i universitetsvärlden som använder sin mobiltelefon för internettjänster. Det visar enstudie om IT-användningen som gjorts vid 32 svenska universitet och högskolor.De som använder mobilen för Internettjänster är framför allt manliga studenter med tekniskinriktning, vilket tyder på att det är teknikintresset snarare än nyttan som styr användningen.

För övriga är motivet att koppla upp sig på nätet vid mobiltelefonen främst enklareinformationssökning av typen adress, telefonnummer, tidtabeller, väder eller nyheter. Förbloggande och deltagande i nätgemenskaper spelar mobilen än så länge en försumbar rolloch intresset för betaltjänster är praktiskt taget obefintligt.- En trolig förklaring är att nio av tio studenter själva betalar sin telefonräkning, säger HåkanSelg, som gjort studien.-Med tanke på att kommunikationsmönstren grundläggs i just de här åldrarna bör nogteleoperatörerna ta sig en funderare på hur de ska prissätta sina tjänster. Annars är riskenstor att det inte blir mer än SMS i fortsättningen heller.


41

2008-12-17: Studenter nobbar internet i mobilen, Telekom Idag

Trots att mobiltelefonen är självskriven i varje students ficka och i princip alltid är påslagen ärdet ytterst få som använder den för internettjänster.

Det är framför allt manliga studenter med teknisk inriktning som över huvud taget använderinternet i mobilen. Men inte ens bland dem är kritiken nådig: för långsamt, för krångligt, fördyrt och ointressanta tjänster lyder domen.

– Än så länge måste man tydligen vara road av teknik, åtminstone inomuniversitetsvärlden. För mig kom det som en överraskning, säger Håkan Selg, somundersökt studenternas mobilanvändande inom ramen för en större it-användarstudie,Internet Explorers.

Priskänslig målgruppEn möjlig förklaring till det svala intresset kan också vara att studenterna själva betalar sinmobilräkning.

– Med tanke på att kommunikationsmönstret grundläggs i just de här åldrarna bör nogteleoperatörerna ta sig en funderare över prissättningen, säger Håkan Selg. Annars är riskenstor att det inte blir mer än sms i fortsättningen heller.

2008-12-18: Få studenter når Internet via mobilen,ElektronikBranschen

Inom universitets- och högskolevärlden har samtliga en mobiltelefon, nästan alla har den påför jämnan och 80 procent av studenter och doktorander skickar dagliga SMS. Men sedan ärdet stopp visar en undersökning av Håkan Selg, Nationellt IT-användarcentrum vid Uppsalauniversitet.

Överraskande få utnyttjar mobilen som verktyg, oavsett det gäller att hantera e-post ellerkoppla upp på Internet, och inte heller bland dessa sker det särskilt ofta. För de nyainteraktiva användarmönstren med nätgemenskaper och bloggar spelar mobilen ännu sålänge en försumbar roll. Intresset för betaltjänster är praktiskt taget obefintligt.

Av dem som ändå använder mobilen som Internetgränssnitt är studenter och doktorandermed tekniska inriktningar överrepresenterade. Detta signalerar att det är teknikintressesnarare än upplevd nytta som styr användningen. Det är därför särskilt intressant att det justär användarna med tydlig teknisk inriktning som också levererar den hårdaste kritiken motmobilen som gränssnitt: det går för långsamt, är för krångligt, skärmen för liten, det är för dyrtoch intressanta tjänster saknas.

2008-12-18: Därför dissar 7 av 10 studenter internet i mobilen, PCför alla

Mobilens internetgränssnitt duger inte för folket i högskolevärlden.


42

Ytterst få inom högskolevärlden tycker att mobiltelefoner fungerar bra för att surfa på nätetmed. Även de mest teknikintresserade ratar mobilen som internetpryl. Dyra, ointressantatjänster samt ett långsamt och krångligt användargränssnitt nämns i kritiken.

I stort sett alla inom högskolevärlden använder idag mobiltelefon och 80 procent skickar smsdagligen. Samtidigt är det bara 1 på 10 som använder sig av mejl i mobilen med någon slagsregelbundenhet. 5 procent uppgav att de kollade sin mejl en gång i veckan och ytterligare 4procent gör det några gånger i månaden.

Även för uppkoppling mot internet via mobilen är siffran låg, om än högre än förmejlanvändandet. Var femte säger sig koppla upp sig på regelbunden basis och var tiondegör det minst en gång i veckan. Mest aktiva på denna punkt är studenter från data- ochteknikvetenskaper. En påtaglig könsskillnad föreligger också med 32 procent av männensom regelbundet kopplar upp sig jämfört med 14 procent av kvinnorna.

"Överraskande"– Än så länge måste man tydligen vara road av teknik för att använda mobilen förInternetärenden, åtminstone i universitetsvärlden. För mig kom det som en överraskningeftersom mobilerna sedan länge har varit utrustade för detta, säger Håkan Selg, som gjortstudien inom ramen för en större it-användarstudie, InternetExplorers.

De främsta skälen att koppla upp sig är enklare informationssökning. Det kan röra adresser,trafikinformation och tidtabeller, telefonnummer, väder eller nyheter i korthet. För bloggandetycks mobilernas inverkan vara försumbar. Generellt sett är det gratistjänster som användsoch intresset för betaltjänster är minst sagt svalt.

2008-12-18: Mobilen som internetgränssnitt inget för studenter,Dagens ledare

Alla inom högskolevärlden har mobiltelefon - och den är nästan alltid påslagen. Men inte ensde mest tekniskt intresserade tycker att mobilen fungerar bra som internetgränssnitt.Långsamt, krångligt, dyrt och ointressanta tjänster lyder kritiken.

- Än så länge måste man tydligen vara road av teknik för att använda mobilen förInternetärenden, åtminstone i universitetsvärlden. För mig kom det som en överraskningeftersom mobilerna sedan länge har utrustade för detta, säger Håkan Selg, som gjort studieninom ramen för en större it-användarstudie, InternetExplorers.

Mobiltelefonen används alltså flitigt av i stort sett alla. 80 procent av studenter ochdoktorander skickar SMS dagligen. Men överraskande få använder mobilen som verktyg föratt exempelvis läsa e-post eller koppla upp på Internet och inte ens bland dem som gör detsker det särskilt ofta.

Motivet för att koppla upp sig är främst enklare informationssökning av typen adress,telefonnummer, tidtabeller, väder eller nyheter. För bloggande och deltagande inätgemenskaper spelar mobilen än så länge en försumbar roll och intresset för betaltjänsterär praktiskt taget obefintligt.


43

- En trolig förklaring är att nio av tio studenter själva betalar sin telefonräkning. Med tanke påatt kommunikationsmönstren grundläggs i just de här åldrarna bör nog teleoperatörerna tasig en funderare på hur de ska prissätta sina tjänster, säger Håkan Selg. Annars är riskenstor att det inte blir mer än SMS i fortsättningen heller.

De som använder mobilen för Internettjänster är framför allt manliga studenter med tekniskinriktning, vilket tyder på att det är teknikintresset snarare än nyttan som styr anvädnningen.Men samtidigt är denna grupp mest kritisk mot mobilen som gränssnitt: Det går för långsamt,är för krångligt, skärmen är för liten, det är för dyrt och intressanta tjänster saknas.

2008-12-14: Mossigt dissa messen, Skolvärlden

Lärare mejlar och elever messar. Lärare söker nyheter och elever socialiserar.Vuxna och unga lever i skilda världar på nätet.-Den största risken med den stora klyftan är att vuxna misstror vad de unga gör, sägerforskaren Håkan Selg.

I sin forskning om nya användarmönster på internet har Håkan Selg funnit två väsensskildakulturer, som han kallar för mejlgenerationen och messengergenerationen.Till mejlgenerationen hör de flesta internetanvändare över 35 år. De använder nätet till attmejla, söka information och betala räkningar.-Deras användning präglas av envägskommunikation. Inom mejlgenerationen finns också endigital klyfta. Användningen varierar stort mellan olika personer, säger Håkan Selg.Messengergenerationen utgörs av personer under 35 år. De använder internet främst somett socialt forum. Samtidigt som de är informationskonsumenter är de också producenter avdigitalt innehåll i interaktiva nätverk.Ett problem med denna uppdelning är att mejlgenerationen inte förstår vadmessengergenerationen håller på med. Något som i många fall är tydligt i skolan.-Risken är att äldre misstror vad unga gör på nätet, säger Håkan Selg.

Hans forskning visar att messengergenerationen i mycket stor utsträckning är medlemmar påett eller flera nätverk, eller communities, som till exempel Facebook eller Lunarstorm. I dessanätverk har man många kontakter samlade på ett och samma ställe. Kommunikationen skermed flera personer samtidigt. Det pratas och skvallras förstås, men det utbyts ocksåinformation, fakta och tips. Attityder och värderingar formas.-En stor vänkrets i ett community är oerhört effektivt för vilken problemlösning som helst,säger Håkan Selg.Många vuxna är oroade av vad barn och ungdomar gör på nätet. Det är inte så konstigt,menar Håkan Selg, eftersom de inte har en aning.-Det är klart att det sker olyckor på nätet också, men ungdomars internetanvändningförvärrar inte riskerna som det innebär att vara ung.-Att som vuxen haka upp sig på farorna är att backa in i framtiden, menar Håkan Selg.Det är nämligen de ungas beteende som kommer att ta över. I dag ligger gränsen mellanmessengergenerationen och mejlgenerationen på 35 år. Om fem år kommer gränsen attligga vid 40 år. Redan nu ser vi unga vuxna som är uppkopplade mot olika communities påarbetstid. För många av dem är det lika naturligt att slänga ut en jobbrelaterad fråga till sina73 uppkopplade vänner som att söka svaret inom den egna organisationen.

För den lärare som vill förstå vad ungdomar gör på nätet handlar det om att ändra attityd. Attfördomslöst och aktivt visa intresse.


44

-Men att visa intresse betyder inte att man måste bli medlem på till exempel Facebook. Enlärare behöver inte ha samma internetbeteende som en elev för att förstå, säger HåkanSelg.Men förståelse och intresse kan hjälpa att överbrygga de problem som generationsklyftanger upphov till. Då blir det lättare att sätta regler för internetanvändning i skolans datasalar,att förklara vad eleven kan förvänta sig när denne mejlar eller messar en fråga till läraren påkvällstid, och inte minst lättare att ha en öppen dialog om fördelar och nackdelar sominternetanvändningen för med sig.

Håkan Selg är projektledare på Nationellt IT-användarcentrum vid Uppsala universitet. Hansrapport Nya användarmönster bygger på jämförelser mellan två storaanvändarundersökningaroch kan laddas ner på www.internetexplorers.se

http://www.internetexplorers.se/

slutrapport forum internet - internetstiftelsen · 1. 2008-07-04: forum internet får finansiering...

Documents