Slutrapportering § 37-medel

för insatser med stöd av ersättning enligt förordningen (2010:1122)

beredskap och kapacitet samt regional samverkan Sökande: Stenungsunds kommun

Insats (rubrik): Grön rehabilitering för nyanlända med psykisk ohälsa

Tid: Kontaktperson: 2014-02-01 – 2015-02-28 Rick Mulder tfn 0303-732524 • Behov

Projekt Grön Rehab Toröd har sedan februari 2014 byggt upp en rehabiliterande trädgård i Jörlanda Stenungsunds kommun. Under året har ett antal deltagare hunnit gå genom ett 16 veckors program för att bearbeta sin psykiska ohälsa. Pro-grammet är baserat på Alnarps metoden för utmattningssyndrom och har anpass-sats efter målgruppens behov. Initialt var projektet planerat för en period av två år. Den ekonomiska förutsätt-ningen för projektet ändrades vid ansökanstillfället och Stenungsunds kommun diskuterade med Länsstyrelsens handläggare om ett års projekt och en förläng-ningsansökan kunde beviljas under året. I ansökan från 2013 nämndes att antalet nyanlända med psykisk ohälsa i Sverige ökade under slutet av 2013, vilket bekräftades av socialstyrelsen i en rapport (2015). I rapporten pekar siffror på att 30 procent av nyanlända har drabbats av svår traumatisk upplevelse. Enligt en prognos kommer 110.000 flyktingar att söka asyl i Sverige under 2015. Förutom att handläggningstiden blir betydligt längre som in sin tur påverkar den psykiska hälsan hos individen ( Laban,Kompro,Gernaat,de Jong: The Impact of asylum procedure on quality of live, disability and physical health in Iraqi asylum seekers in the Netherlands), så riskerar uppemot 33.000 personer med psykisk ohälsa att invaderar den redan överbelastade öppen vården och psykiatrin i Sve-rige. Rimligtvis borde insatser för nyanlända med psykisk ohälsa inte enbart begränsa sig till nyanlända med uppehållstillstånd. Forskning visar på att PTSD borde be-handlas i ett så tidigt som möjligt stadium. Vi behöver därför funderar om vi behö-ver flera aktörer för fortsatt verksamhet såsom migrationsverket, röda korset, ESF och göra en gemensam insats runt en växande utmaning. Projektet har under sitt första år fått arbeta med en del problematik som;

• Transport till och från verksamheten. • En rehab trädgård under uppbyggnad. • För lite tid hos personalen för förberedelse och planering. • Arbetsförmedlingen med etableringsuppdrag som har haft en hög arbetsbe-

lastning till följd av den ökade tillströmming av flyktingar från Syrien. Vi har sett att metoden och aktiviteter har haft en positivt effekt på deltagarens psykiska hälsa (utvärdering Almas AB jan 2015).

a

2

Psykisk ohälsa och långvarigt stresstillstånd kan leda till att personen inte längre har energi nog att hantera vardagen. Bilden vid stressrelaterad ohälsa domineras ofta av trötthet och uttröttbarhet, svårt att tänka klart vilket i sin tur försvårar plane-ring, prioritering, koncentration och minne. Man har svårt att klara arbetsuppgifter och lära sig nya saker. Nedstämdhet, ångest och kroppsliga symptom bidrar till låg livskvalitet. Resultatet kan bli ett tillstånd av närmast total psykisk och fysiskt ut-mattning, vilket naturligtvis påverkar personens arbetsförmåga. Man riskerar att fastna i en långvarig arbetsoförmåga och inaktivitet (Ahlborg, 2010). I övriga delar av Europa har flera kommuner börjat använda sig av grön rehabilite-ring för såväl nyanlända som hemvändande militärer med psykisk ohälsa till följt av post traumatisk stress (C. Rickhuss, Thrive 2013). Resultatet av projektet har påverkats av ett antal faktorer som låg utanför ens möj-ligheter att påverka.

• Ökat inflöde av nyanlända som resulterade i att presumtiva samverkanspar-ter inte hade möjlighet till ”nya” arbetsområden såsom grön rehab (hög ar-betsbelastning).

• Vi har konstaterat att målgruppen själv inte har haft stor motivation att delta i insatser riktad mot psykisk hälsa. Dock har deltagaren som påbörjade sin rehabilitering viljas stanna kvar efter 16 veckor och upplevd insatser som hälsofrämjande. (ALMA Jan. 2015)

• Något som kom fram under projektens första år var ”vem äger frågan”. Migrationsverket som i första hand kommer i kontakt med individen med psykisk ohälsa hänvisar till vårdcentralen som in sin tur inte gör några bedömningar om den psykiska hälsan. Alla eventuella besök på vårdcentralen efter det initiala be-söket är en kostnad för nyanlända som är omöjligt att bära på deras inkomst. Vid beviljat uppehållstillstånd tar arbetsförmedlingen inte heller initiativ till undersök-ning av hälsotillståndet eftersom fokus är på etableringen och arbete. Det är först vid konstaterande av kognitiv nedsättning under SFI tiden att en psykisk hälsa ut-reds. Väntetider på kris- och traumacentrum är oroväckande för regionen. Med tanke att individen själv inte vill framföra en psykisk ohälsa och ingen av eta-bleringsaktörerna anses ”äga” frågan (frånvarande från VG regionen i LOK i flera kommunen) blir prioriteringen runt denna kärnfråga ett hinder i samverkan.

• Syfte •Att dels skapa en högre beredskap och mottagningska pacitet för nyanlända personer med psykisk ohälsa i Stenungsunds kommun, dels utveckla sam-verkan mellan gränskommunerna Kungälv, Tjörn, Orust , Lilla Edet och Ale. Beredskap och mottagningskapacitet för nyanlända med psykisk ohälsa är regle-rade i prop 2009/10:60 ”Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig, bl.a. Socialstyrelsen, flera länsstyrelser, Malmö högskola, Samarbetsorganet för etniska organisationer i Sverige och Svenska Röda Korset, stödjer utredningens förslag om att alla nyanlända ska erbjudas hälsoundersökning. Socialstyrelsen menar att landstingens skyldighet bör regleras i lag eller förordning. Flera remissinstanser, bl.a. Länsstyrelsen i Kronobergs län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Malmö högskola

3

och Svenska Röda Korset anser att utredningen saknar ett hälsoperspektiv. Skälen för regeringens bedömning: Nyanlända invandrare har samma rätt till hälso- och sjukvård som andra invånare. Bristande hälsa är en av de vanligaste anledningarna till att nyanlända avbryter sina etableringsinsatser. Därför är det viktigt att arbeta specifikt med hälsofrämjande insatser under de nyanländas första tid samt mer generellt så att intentionerna i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och Socialstyrelsens allmänna råd om hälso- och sjukvård för asylsökande och flyktingar (SOSFS 1995:4) får genomslag. Landstingen kan erbjuda en nyan-länd hälsoundersökning under första tiden i landet men det finns inte något krav på att det ska ske. Den senaste uppföljningen visar att majoriteten av nyanlända antingen inte har fått ett erbjudande om hälsoundersökning eller har avstått från erbjudandet. Av Socialstyrelsens allmänna råd (1995:4) om hälso- och sjukvård för asylsökande och flyktingar framgår att hälsoundersökningen har två mål, ett individinriktat och ett samhällsinriktat. Vid en hälsoundersökning kan man upptäcka personer som är i behov av omedelbar vård eller vård som inte kan anstå.” Vi kan konstatera att VG regionen psykiatri i väldigt lite utsträckning har någon kontakt med nyanlända ( om inte individen framför önskemål själva och bekostar vården själva). Arbetsförmedlingen har vid upprättande av etableringsplanen fokus på arbete och etablering. Om nyanlända inte själva framför psykisk ohälsa (vilket utifrån kultur-skillnader är sällsynt) kommer detta inte fram förrän personer får problem med inlärning på SFI. i de flesta fall har individen varit i Sverige i närmare ett och ett halvt år. Väntetider påverka psykisk hälsa betydligt. •Att med grön rehabilitering ge människor möjlighet till återhämning från psykisk ohälsa, vilket i sin tur ger ökade möjlighe ter till integration i sam-hället och deltagande i arbetslivet. Här har projektet kunnat leva upp till syftet. De personer som deltog i projektet har kunnat under ideala omständigheter kunnat påbörja sin rehabilitering . Grön Re-hab fungerar för personer med PTSD eller psykisk ohälsa. Trädgården blev mer än bara arbete för deltagaren, det blev ett kulturutbyte runt mat och grödor, det blev en inriktning på svenska språkliga kunskaper i trädgård och kommunikation med trädgårdterapeuter. (ALMA jan 2015)

• Mål med insatsen

Att ge nyanlända personer möjlighet att för bättra sin psykiska hälsa och därmed öka möjligheterna att delta i samhället och på arbetsmarknaden. Målet uppfylldes och bekräftades av båda samverkanspartners och individer.

4

Att utveckla samverkan mellan Stenungsund, Kungälv, Tjörn, Orust, Lilla Edet och Ale kommuner för att höja beredskap och kv alitet i flyktingmotta-gandet. Svårare att uppnå. Ökad arbetsbelastning hos samtliga samverkansparter, geo-grafiska svårigheter (transport till och från Stenungsunds kommun) samt att ingen samverkanstradition bland kommunerna var etablerad innan projektet. Att starta och inarbeta en verksamhet med grön reha bilitering, inriktad mot målgruppen, (som utgångsläge) där både trädgård och djur används som redskap. Initialt var projektet planerat för en tvåårsperiod. Att starta och etablera en grön rehabverksamhet kräver mer an tolv månader som beviljades. Sammanlagt 60 deltagare kommer att genomgå ett 16-v eckorsprogram. Detta var baserat på en tvåårsperiod och försvarades av faktorer som anges i syf-tet. 70% av deltagarna kommer att ha en förbättrad psyki sk hälsa. Bekräftas av den externa utvärderare. 100% av vuxna deltagare kommer att erbjudas fortsat t aktivitet efter avslutat program. Några deltagaren gick över till arbete efter avslutat deltagande. Kvarvarande tre deltagare fick erbjudande om fortsätt aktivitet inom kommunen efter avslutat pro-gram.

• Åtgärd och metod

Grön rehab bygger på teorierna om riktad och spontan uppmärksamhet, biophiliahypotesen, estetisk-affektiv teori, teorin om betydelsespelrummet mfl (Ot-tosson, Lundqvist, Johnson, 2011)). Symboliken i trädgården används för att närma sig teman så som, plantor med näringsbrist, död, separation, vad behövs för att växa mm(Sempik, Aldridge, Becker, 2003). Betydelsen av att ingå i ett me-ningsfullt sammanhang, lära sig nya strategier för att hitta balans mellan aktivitet och vila. Även att få ingå i en social gemenskap och bygga nätverk i en trygg miljö ger, förutom språk-och kulturutveckling, människor möjlighet till återhämtning. Grön rehabilitering hjälper människor att få tillbaka självkänsla och självförtroende, att kunna ta makten i sitt liv och närma sig arbetsmarknaden. Deltagandet i grön rehab sker efter ett utarbetat schema där de trädgårds- och naturbaserade aktiviteterna inklusive djuren skapar terapeutiska och årstidsbase-rade teman. Aktiviteterna är kopplade till naturens, trädgårdens och djurens förut-sättningar och sker löpande/omlott med varandra. Symboliken i aktiviteterna kopp-las till deltagarnas behov. Trädgårdterapeuter leder aktiviteterna. Deltagandet sker i grupper om ca 6 personer under en 16-veckorsperiod med en infasningsperiod, en arbetsfas och en utfasningsperiod. Därefter kan traditionella insatser som ligger utanför projektet kopplas på. Verksamheten kan fungera som en förfas till Jordhammars Växtkraft och Jord-hammars Handelsträdgård (ESF-projekt 2010-2013). Till skillnad av ”traditionell” Grön rehab som baseras att individen har en förmåga

5

att kommunicera på svenska, har grön rehab med nyanlända ytterliga en dimens-ion att språket behöver komma i utveckling samtidigt som emotionell stress be-höva reduceras. Nyckel till denna motsägelse blev humor. Ett glatt och trevligt bemötande från terapeuter med hjälp av en ipad för att överbrygga den värsta språkförbistringen gav utdelning. Många deltagaren hade tidigare ej genomförd någon form av SFI eller avbrutit på grund av kognitiva svårigheter. Allt eftersom 16 veckor programmet fortskred ökade självreflektioner och ökade medvetenhet om sin omgivning.

• Uppföljning och utvärdering Trädgårdsterapeuter haft löpande uppföljningar med deltagaren under hela pro-jektet. Individuella mål och delmål har kontinuerligt följts upp. Ur anteckningar trädgårdsterapeuter: ” I början kretsade huvudaktiviteterna kring arbetet med att bygga upp trädgården. Här fick deltagarna möjlighet till fysisk aktivitet, anpassat efter förmåga och vilja. Deltagarna visade tydligt att detta var efterlängtat, att få göra något praktiskt och fysiskt, arbeta med kroppen. Deras le-enden och ansiktsuttryck bekräftande behovet av konkreta aktiviteter som ger re-sultat som går att se och ta på, detta var tillfredställande och motiverande för dem. Under denna första period var ingen av deltagarna intresserade av skogsprome-nader i det intill liggande elljus-spåret. Personalen tycker sig kunna se samband mellan psykiskt välbefinnande och fysiska aktiviteter, att deltagarna fick i kropps-arbetet verktyg att hantera och släppa ut en del av ångests och oro. ”Arbetar krop-pen, vilar huvudet.” Under rehabiliteringsperioden har intensiteten i de fysiska akti-viteterna förändrats hos deltagarna. Symboliskt kan det beskrivas att gå från ”du-racellkanin” till ett lugnare mer rofyllt tempo vilket också resulterar i att de numera uppskattar och kan själva efterfråga promenader som aktivitet, samt avslappning till lugn musik. Inslag av rastlöshet förekommer fortfarande, speciellt vid oro och ångest. Deltagare med smärtproblematik uppskattar anpassad fysisk aktivitet och kan nu berätta att stilla sittande gör ont. Aktiviteterna har haft ett stort omfång gäl-lande den fysiska träning som de också innebär. Alltifrån fin motorik vid sådd, till balans vid grävning, precision vid vedklyvning och kondition vid lövkrattning. Även sinnesstimulering har fyllt viktiga inslag och funktioner. Alla deltagarna upp-skattar och ger uttryck för estetiska upplevelser, det är viktigt för dem. En delta-gare har aktivt tagit tillfälle att lyssna vid porlande vatten och beskriver detta som den största källan till lugn och hänvisar till rogivande upplevelser i sitt hemland vid vatten. En annan deltagares luktsinne har kommit och gått och när det går att ta in dofter har blommor varit en fröjd. Vid fika stunderna har det experimenteras med olika smaker och kopplingen från jord till bord är motiverande för att det väcker nyfikenhet och lust att pröva nytt. Samtal om kost och hälsa har naturligt uppstått. Kanske extra viktigt för de deltagare som bor själva och inte lagar så mycket mat hemma och alltid äter själv. Runt bordet uttrycks matkultur och deltagarna delar gärna med sig av traditioner och ibland även smakprov. Det hela väcker lust, inspi-ration och intresse. Recept efterfrågas. Redan från början var humor ett viktigt inslag och de pauser med morgon kaffe och avslutande fika. Deltagarna får öva på sin svenska och hitta till en ny social samvaro. Gruppen utvecklades under rehabiliteringsperioden och den glädjerika stämningen fördjupandes under tiden. Men inte utan utmaningar, deltagarnas må-ende, språkfärdighet samt beteenden gick och går inte alltid hand i hand med varandra. Dock har inga större konflikter eller missförstånd skett. Alla deltagare har gjort sitt bästa för att skapa en god stämning. Språkförståelsen är en begränsande faktor för interaktionen i gruppen och mellan

6

deltagare och personal. Detta till trots har inte mycket frustration uttryckts även om den del kommunikation har getts upp. En del dagar har en fd. deltagare fungerat som tolk vilket har varit mycket värdefullt för alla parter. Deltagarna har uttryckt en tacksamhet av att få träna på svenska i en lugnare takt än på SFI. Nedsatt hörsel, samt läs- och skrivsvårigheter har varit för några deltagare ytterligare hinder till utveckling. Nu på slutet har hörselapparat införskaffats. Personalen har inga spe-cialpedagogiska eller ”svenska som andra språk” yrkeskompetenser men arbetar med hjälpmedel i form av bilder, iPad och ord. Alla deltagare har och är på olika nivåer i sin svenska och det är därför svårt att ge en sammanfattande beskrivning över deras utveckling under rehabiliteringsperioden. Generellt har konversationen blivit bättre och lättare, även om ordförråden begränsar djup och nyanser. Alla kommer till tals, blir bekräftad och lyssnad till. En deltagare har också börjat gå till ett språkcafé som anordnas på biblioteket, efter att fått stöd av personal på Toröd att våga gå dit. Rehabiliteringen på Toröd har haft som mål att ge dessa personer möjlighet till att förbättra sin psykiska hälsa. På grund av kommunikationssvårigheter har det varit svårt att kunna föra samtal kring detta med deltagarna, hur de mår på ett djupare plan. Vid uppföljningssamtal med tolk berättar samtliga deltagare att de mår bättre nu än innan rehabiliteringsperioden. Deltagare berättar om att även familjen nu mår bättre, som en konsekvens av att deltagaren själv mår bättre och att relation-en med barnet stärkts. Deltagarna beskriver att personalens bemötande, platsens lugn och atmosfär, samt alla aktiviteter har bidragit till denna förbättring. Trots att deltagarna skattar sin psykiska hälsa förbättrad nu så ser personalen att det fortfa-rande är skört, att deltagare som på grund av sin hela livssituation (exempelvis väntar på svar från myndigheter om familjen i hemlandet får komma hit eller inte) drabbas av sämre psykisk hälsa igen. Det kan variera från dag till dag eller vara i längre perioder. Motivationen hos deltagarna att komma hit är varierande hos de olika individerna. De flesta har relativt hög närvaro. Oftast beror frånvaron på sjukdom. Ibland på grund av trötthet. Ibland på grund av oklar orsak. Vad som motiverar deltagarna att komma till Toröd varierar, alltifrån att de mår gott av att komma hit till att det är obligatoriskt för dem som har aktivitetsstöd (för att få sin ekonomiska ersättning). Ingen deltagare har visat att de inte trivs på Toröd. Motivationen lackar för en del-tagare med försörjningsstöd som hellre prioriterar att försöka hitta ett lönearbete. Väl på plats har deltagarna olika motivation för olika aktiviteter, somliga vill foku-sera på att lära sig svenska, andra vill vara fysisk aktiva och tredje önskar att ”bara” vara. Oftast kan alla tillgodoses genom att få välja det de vill göra. Helhetsmässigt har alla deltagare fått möjlighet till återhämtning och uttryckt en känsla av förbättrad hälsa. En kommunal handläggare till en av deltagarna har i samtal uttryckt att denna förbättring är en enorm framgång.” Projektledningen påkopplade en extern utvärderare i slutet av 2014 med anledning av ansökan om förlängning eller implementering av projektet. Resultatet bifogas vid slutrapporten. Utvärderare gjorde ett antal djupintervjuer (med tolk) samt ett enkät material som trädgårdsterapeuter hade framställts användes till rapporten.

• Jämställdhet Trädgårdarbete som projektet berör har haft flera moment där könsuppdelningen

7

diskuterats och arbetat med till exempel att gräva i jorden och sågningen (ved) har medvetet utförts med båda könen. Initialt väckte detta frågor hos deltagare dock har trädgårdsterapeutens självklarhet (och därmed förebild) kunnat arbeta med dessa frågor. Inflöde i projektet har varit beroende av ett antal faktorer. Deltagandet baserades på frivillighet och därmed påverkas av målgruppens bild av yrkeskategori (träd-gårdsarbetare) könsfördelning i projektens verksamhet. In i projektet har aktiviteter utfört med alla deltagaren oavsett kön och har därmed blivit jämt fördelad. Könsuppdelad statistik har enbart vid inflöde noterats (30% kvinnor, 70% män).

• Barnperspektiv

Barnperspektivet beaktades med språkutvecklingen för deltagaren. Vi diskutera-des under projektet hur deltagaren påverkades av att deras barn hade snabbare språkutvecklingen och blev tolkar till föräldrar i kontakt med olika organisationer (skola, hyresvärder etc.) Under julfirandet fick deltagaren möjlighet att bjuda in deras barn till verksamheten, någonting som påverkade stoltheten över det upp-nådda resultatet av trädgårdens utseende samt att aktiviteter förknippades med föräldrars ”arbete”.

• Samverkan Samverkan har utgått ifrån styrgruppen som har haft sammanträde var 6:e vecka. I samverkansgruppen fanns vuxenutbildningen (SFI) Stenungsund, Arbetsför-medlingen etablering, Arbetsmarknadsenheten Stenungsund, försörjningsstöd Stenungsund, integrationshandläggare Stenungsund. Arbetsförmedlingen Etablering har haft den regionala rollen i rekryteringen. Projektet har utgått av de befintliga samverkansplattformar i regionen där AF eta-blering har en nyckelroll. Vid deltagandet har respektive handläggare kommit på studiebesök på plats med deltagaren. Här har integrationshandläggare assisterat Arbetsförmedlingen i arbe-tet. Tillströmningen av nya personer till etablering och bristande personalsresurser gjorde det svårt för etableringshandläggare att ”hinna med” studiebesöken.

• Information

Under uppbyggnadsfasen sammanställde en vi ett infoblad på olika språk denna i cirkulerade i de delar där målgruppen möter offentlig verksamhet. Projektpersonalen deltog i en av VG regionens organiserad konferens om PTSD där vi fick tillgång till flera nätverk runt målgruppen.

• Implementering

Projektet har påvisat att begränsade kognitiva förutsättningar oavsett orsak påver-kas av samband med arbetet i naturen/trädgård. Denna kunskap borde ligga till

8

grund för en vidareutveckling av kombinationen SFI och trädgårdarbete. Tyvärr påverkas möjligheten att göra detta regionalt av överenskommelse inom GR och VG regionen. Att vidare bedriva trädgården med endast individer från Stenungsund kräver en politisk prioritering från Stenungsund. Kunskaper och me-toder har implementerats i kommunens andra verksamheter såsom Jordhammars Växtkraft och Mariagården. Det är också här som kvarvarande deltagaren har er-bjudits fortsatt aktivitet efter projekttiden. Vi har under en begränsat period låtit personalen från projektet arbeta deltid efter projekttiden i Jordhammars växtkraft för att på säkert sätt överföra kunskapen och metoder med bra resultat. Till exempel kunde en av projektdeltagaren med hjälp av projektens resultat ansöka om en sjukersättning på deltid samtidigt som han erbjöds en visstidsanställning inom Jordhammars växtkraft på deltid.

• Ekonomi Utfall Budget Lönekostnader 513.900 585.000 Externa tjänster 20.000 24.000 Lokalkostnader 100.000 100.000 Resekostnader 20.000 20.000 Aktiviteter 9.200 20.000 Material/expenser 30.200 20.000 Summa 693.300 770.000

OBS! Därutöver ska utdrag ur huvudboken bifogas slutrapporten.

* Sammanfattande bedömning Det unika med grön rehab Toröd har varit att aktiviteter erbjuds oberoende av nivå på svenska SFI. Målgruppen som på grund av kognitiva nedsättningen oavsett orsaken har svårt att ta till sig språkkunskaper. Vi ser ett systemfel i svenska samhällets organisation att vi oftast utgår från en basnivå på svenska språk. Personer som inte kan eller har förmåga att nå denna nivå kommer exkluderas från samhället och dess insatser för integration. Ett antal svårigheten har projektet haft. Vi har haft svårt att uppnå planerade volymer av deltagaren. En rad olika faktorer har påverkad detta som tidiga omskrevs, dock har kvalitet av verksamheten varit bra och resultat gott. I planeringen togs handledning för personalen bort detta borde vi ha ändrat på. Vi såg att arbete med denna målgrupp påverkar den psykiska hälsa av personalen som utan handledning blir svår att bearbeta. Vi har kunnat konstatera efteråt att tid att planera aktiviteter för att upprätthålla en hög kvalitet är nödvändigt speciellt i verksamheten som rör individen med psykisk ohälsa. Projektet har haft en hög ambitionsnivå och har speglat innehåll och verksamhet mot Grön Rehab Göteborg, som har en betydlig högre kostnad per individ och till-gång till flera professioner an vad grön rehab Toröd har haft till förfogande.

9

Projektens geografiska position i området krävde en infrastruktur av transporter av deltagaren till och från arbetet. Att ta sig själv till och från arbetet är oftast en viktig del av arbetsrehabilitering och saknades möjligheten till i projektet. Det som projektet tillförde till båda samverkansparter och individen är den” om-start” som några gjorde genom att börja på en hanterbar nivå att få en interaktion med svenska samhället genom en avgränsat områden såsom mat, grönsaker, blommor och relation till naturen. Deltagaren har kunnat bryta den sociala isolering som uppstått efter att etableringsinsatser ej kunde genomföras på grund av kogni-tiva svårigheter Lokala organisationer ( AF och SFI) har kunnat använda projektet till att kunna bemöta individen med sämre psykisk hälsa utan att deras egen organisation blivit påverkad. Att använda naturen i samband med SFI är en framgångsfaktor. Att använda grön rehab med nyanlända kräver resurser förutom professioner behöver man personal som kan kommunicera på hemspråk som är delaktig i verksamheten. Men behöver vara beredd att processer kan tar tid. Att bygga en rehabiliterande trädgård är en mångårig process. Övriga viktiga faktorer är att arbeta med jämställdhet in i projektet med deltagaren ,att använda humor som ett gemensamhetsskapande kraft, och att reservera till-räcklig med resurser och tid för handledning och planering, att den geografika po-sitionen av verksamheten är viktig för individens självständighet och intrigitet in i rehabiliteringsfasen. Bifogas allmas AB utvärdering febr 2015

Stenungsund 2015-06-01 Rick Mulder Projektledare Grön rehab Toröd Metodutvecklare Kompetens och utveckling Arbetsmarknadsenheten Stenungsunds Kommun Tfn: 0303-732524 _________________________

10

Länsstyrelsens noteringar: Slutrapporten är genomgången och överensstämmer till innehåll och medelsförbruk-ning med i ärendet fattat beslut om beviljande av medel. Slutrapporten godkänns. Ort och datum: __________________________ N N Titel Kopia av slutrapporten jämte Länsstyrelsens godkännande sänds till Länsstyrelsen Jönköping Ekonomi 551 86 JÖNKÖPING