HÖGSKOLAN I HALMSTAD

Sektionen för Lärarutbildningen

Utbildningsvetenskap/ AU 90 61-90p

Läxor, i vilket syfte?

En intervjustudie.

Examensarbete lärarprogrammet

Slutseminarium: 2009-01-14

Författare: Outi Nilsson & Marie Pettersson

Handledare: Torbjörn Jansson & Ole Olsson

Medexaminator: Monica Eklund & Jette Trolle-Schultz Jensen

Examinator: Anders Nelson

Abstract

Syftet med denna uppsats är att beskriva begreppet läxa, varför lärare ger läxor samt om

lärarna anser att de uppnår sitt syfte med läxor. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer där

sex lärare som arbetar i grundskolan deltagit. Resultatet av studien visar att lärarnas definition

av begreppet läxa är lika över lag. Läxor för de intervjuade lärarna är skolarbete som eleven

gör efter skoltid, något de gör färdigt eller övar på hemma eller i skolan efter skoltid. Syftet

med läxor är färdighetsträning, befästa något eleven gått igenom i skolan men även att eleven

ska lära sig ta ansvar över sitt skolarbete och att planera för framtida studier. Studiens slutsats

är att lärarna är eniga om definitionen av begreppet läxa samt att de anser att läxor har ett

syfte för ökad inlärning samt att lärarna anser att de uppnår sitt syfte med läxor.

Förord

Vi vill börja med att tacka de lärare som deltagit i vår intervjustudie. Vi vill även tacka de personer som läst, kommenterat och givit oss tips till vår uppsats under arbetets gång. Under de veckor som arbetet pågått har vi turats om att sitta vid datorn och skriva. Till största del har vi läst litteraturen enskilt. Vissa uppsatser har vi gemensamt gått igenom. Vi har delat upp intervjuerna mellan oss, men analyserat resultaten tillsammans. Vi har skrivit uppsatsen tillsammans. Ämnet är högst aktuellt, då debatten om läxor ständigt återkommer i media. Vi hoppas att vårt arbete kan skapa diskussion om läxor och dess syfte. Outi Nilsson och Marie Pettersson

INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Inledning…………………………………………………… 1 Historik…………………………………………………….. 2 Olika definitioner av läxa…….……………………….…… 3 Syfte………………………….………………………….… 4 Metod………………………………………………….…... 4 Urval……………………………………………….…….… 4 Genomförande………………………………….………….. 5 Validitet…………………………………….……………… 6 Intervjufrågor…………………………………………….… 6 Tidigare forskning och teorier om inlärning………………. 7 Tidigare forskning om läxor………………………………. 10 Resultat och analys………………………………………… 12

Vad är läxor för dig?….……….…..…………………. 12

Är läxan samma för alla elever?……………………… 13 Vad är syftet för dig med att ge läxor?……..………… 14 Talar du om ditt syfte med läxor för dina elever?….… 16 Anser du dig uppnå ditt syfte?…………………..……. 17 Hur kontrollerar du att ditt syfte är uppnått?…………. 18 Utgår du från att alla elever har studiero/läxhjälp hemma när de får läxa ……………………………….. 19

Metoddiskussion…………………………………………… 21 Resultatdiskussion…………………………………………... 21 Förslag på fortsatt forskning……………………………….. 23 Referenser……………………………………………….…. 24

1

Inledning

Läxor är något som är starkt förknippat med skolan och dess arbetsmetoder kring barns

lärande och utveckling. Detta påstående grundar vi på egen erfarenhet under vår skoltid, våra

barns skolgång och vad vi stött på under vår verksamhetsförlagda utbildning VFU inom

ramen för lärarutbildningen Au-90 på Högskolan i Halmstad. Debatten om läxors vara eller

inte vara har figurerat livligt i olika media. Dåvarande skoltalesman för Folkpartiet Jan

Björklund (nuvarande skolminister) kommenterade Vänsterpartiets förslag om att slopa läxor

med följande uttalande i Dagens Nyheter ”Svenskt rekord i skolflum…rent kunskapsfientligt,

det här skulle bara leda till att klasskillnaderna ökar…jag tycker att vi snarare skulle behöva

mer läxor…” ( DN 2006-05-31). I Laholms Tidning kan man läsa om att betygshetsen stegras

och med det ett ökat behov av hjälp med läxorna, många studenter och företag vill hjälpa

föräldrar som inte kan eller orkar plugga med sina barn. Denna läxhjälp räknas då som

hushållsnära tjänst och har därmed skattelättnader ( LT 2008-12-08). I Lärarnas tidning finns

det en artikel där författarna efterlyser mer svensk forskning kring läxor och dess syfte

( Lärarnas tidning, 09/2008). Detta fångade då vårt intresse kring området eftersom vi snart är

färdiga med vår utbildning och i vår kommande yrkesutövning kommer att ställas inför

frågan. Det visade sig att en uppsats från Göteborgs universitet redan finns om ämnet. Det är

en kvantitativ undersökning där frågor ställdes och besvarades av lärare via en enkät.

Resultatet i den undersökningen visar att det uttalade syftet med läxor till största del var

färdighetsträning (Johansson, Thörnqvist, 2007). Det gjordes 2007 en undersökning på

Malmö Högskola där bland annat frågor kring syftet med läxor utifrån ett lärarperspektiv

besvarades. Författaren kom fram till att lärare till elever i grundskolans tidigare år gav läxor

för att eleverna skulle lära sig ta ansvar för sitt skolarbete samt för att lära sig rutiner och

lärare till elever i grundskolans senare år gav läxor för att kunna göra bedömningar av

eleverna vid betygssättning (Podlewska, 2007). På en skola i Kungsbacka kommun,

Fjordskolan, har de på sin hemsida en läxpolicy nedskriven. I denna läxpolicy står att läxornas

syfte är att lära eleverna ansvarstagande över sitt lärande och skolarbete, öka studievanan

samt att förstärka kunskaperna. På hemsidan finns även ett schema över de olika årskurserna

och de läxor de har regelbundet (Fjordskolan, 2006). Även Enebybergs resultatenhet i

Danderyds kommun har på sin hemsida en utförlig beskrivning över deras läxpolicy och vad

det innebär. De tar upp syftet med läxor som för dem bland annat innebär, att eleverna ska

träna planering och studieteknik, att få en chans att komma i kapp samt fördjupa sina

kunskaper (Danderyds kommun, 2008).

2

I vår lärarutbildning Au- 90, på Högskolan i Halmstad har vi under våren 2008 läst kursen

Kunskapssyn, människosyn och elevsyn. I den kursen ingick bl.a. Alfie Kohn s bok ”The

Homework Myth”. Efter att ha läst ett flertal C-uppsatser från olika lärarutbildningar i Sverige

fick vi en uppfattning av att det inte är en vanligt förekommande kurslitteratur. Kohn är

kritisk till läxor och ställer i denna bok frågan om det är nödvändigt att ge hemläxor eftersom

det inte är bevisat att det förbättrar elevernas studieresultat. Samtidigt poängterar han att

övning gör nytta för dem som frivilligt väljer att göra det. Han nämner en lärare Phil Lyons,

som upptäckte att när han slutade ge läxor så började flera av hans elever att själva söka efter

mer kunskap. Enligt Lyons gjorde läxorna eleverna mindre intresserade av att lära för sin

egen skull. Kohn tar även upp svar i sin undersökning som visar på att det endast är de sämsta

lärarna som ger hemläxor, eftersom de effektiva hinner med allt under lektionstid (Kohn,

2006). I ett av den svenska skolans viktigaste styrdokument Lpo-94 står inget skrivet om att

lärare ska eller förväntas ge läxor. Däremot står det skrivet att ”Eleverna skall få möjligheter

att ta initiativ och ansvar. De skall ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att arbeta

självständigt och lösa problem” (Lärarens handbok, 2006 s.11). Kopplar lärare självständigt

arbete med läxor?

Utifrån dessa tankar om läxor blev vi intresserade av att ta reda på om lärarna anser att

läxorna ger det resultat som de önskar. Fördjupar eleverna verkligen sina kunskaper med hjälp

av läxor och lär det dem att ta ansvar över sitt skolarbete? Som blivande lärare tycker vi

därför att detta område känns i högsta grad relevant att titta djupare på.

Historik

Historiskt sett, har ordet läxa funnits med sedan 1500 - talet, men då som fornsvenska: lektie

eller lexa, som stod för ett visst bibelstycke som skulle läsas vid gudstjänst. Ordet skola,

kommer från det fornsvenska ordet skole, som i sin tur kommer av latinets schola vilket

härstammar från grekiskans skhole, som stod för fri tid eller tid avsatt för andliga övningar

(NE, Multimedia, 2000).

Under medeltiden tog Sverige efter mönstret det kontinentala Europas utbildningssätt. Sverige

befann sig i ekonomiska svårigheter och undervisningen här var enkel. Det europeiska

mönstret bestod i att kulturlivet var internationellt och att i de utländska skolorna fanns större

möjligheter till undervisning och examination jämfört med Sverige där dessa möjligheter hade

varit begränsade. Den första skolordningen i Sverige kom till år 1571. Det innebar att

3

kursplaner och skolorganisation bestämdes ha en viss likhet över landet. De centrala ämnena

var latin och kristendomskunskap. Skolan började klockan fem på morgonen och slutade

klockan fem på eftermiddagen. Eleverna övade varje dag i kyrkosång och deltog i

gudstjänsterna på söndagarna. I denna skolordning berördes även folkundervisningen. Det

gällde endast utbildning i kristendom och sköttes därför helt av kyrkan. Prästerna var skyldiga

att kontrollera resultatet medan själva undervisningen sköttes av faddrar och föräldrarna. För

att få ta nattvarden var man tvungen att kunna ”Fader vår” och de tio budorden (Richardsson,

2004). Bristen på böcker var förmodligen orsaken till att eleverna behövde lära sig texter och

sånger utantill. Kanske lever dagens läxor kvar från denna tid.

Olika definitioner av läxa

Ordet läxa står i Nationalencyklopedin förklarat som: ”avgränsad skoluppgift för hemarbete”,

samt synonymt med ordet hemuppgift som står för ” skoluppgift som ska utföras i hemmet”.

Betydelsen av ordet läxa förklaras även med att man kan ge fienden en läxa – en negativ

erfarenhet som stannar i minnet (NE, Multimedia, 2000). Hellstens definition av ordet läxa i

en artikel från 1997, ”Läxor är inget att orda om”, hänvisar till Nationalencyklopedins

definition, han väljer att kalla alla slags hemuppgifter för läxa. Det innefattar arbetsuppgifter

som är frivilliga men även skoluppgifter som ska kompletteras (Hellsten, 1997). Hellsten

definierar även läxa som två olika fenomen: tragedins läxa och romansens läxa. Tragedins

läxa förklarar han som en konkret uppgift som eleverna fått av läraren eller att eleverna har

själva föreskrivit sig. Det är en begränsad arbetsuppgift som ska göras och när vissa sidor i

boken är lästa är också läxan gjord. Romansens läxa ser han som en vision om en bättre

framtid, ett projekt att arbeta för och beskriver det som ett självförverkligande genom

kunskap, om man kan övervinna okunskapen är framtiden ljus. Höga betyg ger eleven

möjlighet till val, och höga betyg når man via kunskap. Hellsten menar att skolan arbetar med

båda sätten (Hellsten, 2000). Kohn definierar läxor som ytterligare en arbetsuppgift från

skolan som barn vanligtvis får för att slutföra hemma (Kohn 2006).Coopers definition av läxa

är: en arbetsuppgift som är tilldelad eleven av läraren, menad att göras under icke skoltid

(Cooper, 2001).

4

Syfte

Uppsatsen har som syfte att ta reda på vad ett antal utvalda lärare anser att läxor är och syftet

med dem samt om de anser sig uppnå syftet. För att ta reda på detta ställdes frågorna:

• Vad anser lärare att läxor är?

• Vad är syftet med att ge läxor?

• Anser lärare att de uppnår sitt syfte med läxor?

Metod

I vår undersökning har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Vi valde denna metod

eftersom vi inte är ute efter breda generella svar på våra frågeställningar, utan vill få fram de

intervjuade lärarnas verklighet, ur deras perspektiv när det gäller läxor. Vi tror att

frågeställningarna om läxor och dess syfte är komplicerad, och är därför ute efter djupare svar

än vad till exempel en enkät hade kunnat ge. En av våra huvudfrågor är om de intervjuade

lärarna anser sig uppnå sitt syfte med att ge läxor. För att få svar på den frågan måste vi också

ställa frågorna om vad de anser att läxor är, alltså de intervjuades definition på läxa, samt

varför de ger läxor. Vi använder genomgående ordet läxa/läxor, även om den engelska

definitionen av läxor är homework, som översatt till svenska är hemläxa eller hemuppgift.

Våra frågor kan sägas vara strukturerade men med låg grad av standardisering, eftersom vi i

intervjuerna har ställt samma huvudfrågor till alla lärare, men har anpassat följdfrågorna

beroende på svaren vi fick vid de olika intervjutillfällena. Vidare formulerade vi oss efter den

intervjuades språkbruk, tog frågorna i den ordning de passade och lät den intervjuade styra

ordningsföljden (Trost, 1993).

Kvaliteten av intervjun är avgörande för hur kvaliteten av analysen blir. Kvale nämner ett

antal olika kriterier för god intervjukvalitet. Det är till exempel att ha korta frågor men desto

längre svar, att låta intervjun vara en berättelse som sköter sig själv och att den som intervjuar

kontrollerar med den som blir intervjuad att svaren tolkas rätt ( Kvale, 1997). Detta har vi i

vårt arbete försökt ta fasta på.

5

Urval

Vi har intervjuat sex lärare som arbetar i grundskolan, tre lärare som undervisar de tidiga

årskurserna samt tre för lärare för de senare årskurserna. Fördelningen är lika mellan könen

och tiden i läraryrket är varierande. Tanken med detta är att få så stor svarsvariation som

möjligt. De intervjuade lärarna nämns inte vid namn utan som lärare A till F.

• Lärare A är en man som arbetat i 30 år som lärare. Han undervisar elever i årskurs 4 -

5 i ämnena: svenska, engelska, matematik och NO/SO.

• Lärare B är en kvinna som arbetat i 1.5 år som lärare. Hon undervisar elever i årskurs

7 – 9 i ämnena SO och Idrott.

• Lärare C är en kvinna som arbetat i 25 år som lärare. Hon undervisar elever i årskurs

7 – 9 i matematik, svenska och engelska.

• Lärare D är en man som arbetat i 22 år som lärare. Han undervisar elever i årskurs

7 – 9 idag i ämnena matematik och NO.

• Lärare E är en man som arbetat i 15 år som lärare. Han undervisar elever i årskurs

4 – 6 idag i engelska, matematik och NO/SO.

• Lärare F är en kvinna som arbetat i 16 år som lärare. Hon undervisar elever i årskurs

1 – 4 idag i ämnena matematik, svenska, engelska och SO.

Genomförande

För att skapa så goda förutsättningar som möjligt har vi låtit de intervjuade välja tid och plats

själva för intervjun. På så sätt kommer de intervjuade inte i ett underläge utan samtalet har

möjlighet att flyta fritt. Endast en av oss har deltagit under intervjun för att skapa en relation

utan åhörare och i en miljö som är så ostörd som möjligt. Gruppintervjuer kan, i detta fall med

fler intervjuare än intervjuade, ibland bli komplicerade (Trost, 1993).

Antalet intervjuer har begränsats med tanke på undersökningens begränsade tid. Resultatet av

vår undersökning är inte generell utan kommer endast att påvisa vad just dessa intervjuade

lärare anser att läxor är, vad syftet med läxorna är samt om lärarna anser sig uppnå sitt syfte.

Vi har informerat intervjupersonerna om undersökningens syfte, hur den är upplagd samt att

deras deltagande är frivilligt och att de när som helst kan dra sig ur intervjun. Detta kallas för

informerat samtycke (Kvale, 1997). När intervjuerna var nedskrivna visades de för de

intervjuade för ett godkännande. Presentationen av intervjuerna sker med den intervjuades

samtycke enligt etiska principer för behandling av personuppgifter (Vetenskapsrådet, 2000).

6

Intervjuerna spelades in på band för att transkriberas och därefter analyserades av oss båda i

efterhand. Intervjuerna avidentifierades och inspelningarna kommer att förstöras när

uppsatsen är färdigskriven och publicerad.

Validitet

De intervjuade har inte fått frågorna tilldelade sig i förväg, eftersom vi vill öka möjligheten

till spontana och ärliga svar som de intervjuade inte kunnat förbereda. Den som blir intervjuad

bör enligt Kvale få en orientering före intervjun. Det innebär att den som intervjuar berättar

om syftet med intervjun, bakgrunden till den, samt visar bandspelaren. Den intervjuade har

även möjlighet att ställa frågor innan intervjun startar (Kvale, 1997). De intervjuade kommer

att få ta del av sin intervju när den blivit nedskriven, för godkännande innan publicering. På så

sätt minskar risken för att missförstånd uppstår.

Intervjufrågor

• Vad är läxor för dig?

Är läxan samma för alla elever?

• Vad är syftet för dig med att ge läxor?

Talar du om syftet med läxor för dina elever?

Har alla elever möjlighet till lugn och ro hemma?

Har alla elever stöd hemma till eventuell läxhjälp?

• Anser du dig uppnå ditt syfte?

Hur kontrollerar du det?

Vad grundar du det på?

Om du inte anser att du uppnår ditt syfte, finns det andra sätt att göra det på?

7

Tidigare forskning och teorier om inlärning

Det finns en mängd olika teorier som visar att det finns olika sätt för barn att lära sig på.

Howard Gardner introducerade 1983 begreppet De sju intelligenserna, där han bland annat

visar att vissa personer lär sig bäst genom att läsa och lyssna. Medan andra lär sig bäst genom

att praktiskt göra saker med kroppen. Året därpå, 1984, lanserades en modell av lärande som

kallades för inlärningscykeln av David Kolb som knyter an till olika lärstilar. Denna cykel

innehåller fyra olika sätt att lära sig på, konkreta upplevelser (inse, uppleva, härma),

reflekterande observation (uppmärksamma, betrakta, reflektera), abstrakt tänkande

(analysera, sammanfatta, generalisera) och aktivt experimenterande (tillämpa, pröva, riskera).

Människor har behov av alla fyra sätt, men använder dem olika, eftersom vi har olika behov

samt olika fallenhet för dem (Smith, 1996).

Några år senare, 1988, lanserade Gordon Pask teorin om två huvudgrupper av lärstilar som

delar in eleverna antingen i gruppen av holister eller serialister. En holistisk elev vill skapa

sig ett helhetsintryck tidigt i lärprocessen och är därmed intresserad av att hitta samband

mellan olika delområden. Genom att först skaffa sig en begreppsmässig överblick kan de efter

hand fylla på med detaljer. Den serialistiska eleven undersöker i stället varje delområde i taget

och är intresserad av detaljer samt hur de hänger ihop logiskt. Denna elevs helhetsintryck blir

därmed inte tydligt förrän ganska sent i lärprocessen. Enligt Pask är dessa lärstilar olika vägar

för att nå förståelse och båda behövs växelvis för att nå en djupare förståelse. Elever som når

detta kallar han för mångsidiga (Palm, 2006).

Bland svenska forskare kan Roger Säljö nämnas, som ansluter sig till ett sociokulturellt

perspektiv. Han menar att all mänsklig samvaro konstrueras utifrån ett lärande. Viljan att lära

är ett mänskligt utmärkande drag. Där lärandet i sig inte ska ses utifrån ett enhetligt eller

ensidigt fenomen. Lärandet är individuellt samtidigt som det kan vara kollektivt, lärandet

utvecklas dessutom under tid och under skilda kulturella förutsättningar. Kunskap om vad

som är och vad som har varit förändras över tid. Denna förändring beror inte enbart på vad

man ska lära eller hur mycket man ska lära, utan också på vilket sätt man lär sig på och ökar

sin kunskap ( Säljö, 2000).

John Biggs forskning och teorier kring inlärning bygger på tanken om att han skiljer på djup

och ytlig inlärning. Han menar att de motiverade eleverna får en djupare inlärning genom att

de försöker se helheten och meningen med uppgifterna. Den ytliga inlärningen består bara av

8

den faktakunskap som eleven koncentrerar sig på utifrån förväntade frågor från läraren.

(Biggs, 2003).

Vi har i vårt arbete valt att beskriva Vygotskijs och Piagets vetenskapliga teorier om barns

lärande och hur de tillägnar sig kunskap. Detta med tanke på att deras för den tiden

banbrytande teorier fortfarande har ett stort inflytande i dagens svenska skola genom den nu

gällande läroplanen Lpo-94. I första kapitlet om skolans värdegrund och uppdrag står det

bland annat följande under rubriken en likvärdig utbildning ”Den skall med utgångspunkt i

elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta

lärande och kunskapsutveckling” (Regler för målstyrning – Grundskolan, 2005, s.71). Det här

med att främja kunskapsutveckling anser vi knyter an till Vygotskijs teorier om proximal

utvecklingszon. I samma kapitel står också att undervisningen i skolan ska kunna anpassas

utifrån elevernas olika behov och att hänsyn ska tas till deras olika förutsättningar, vilket gör

att Piagets stadietänkande känns aktuellt. Ett påstående som vi också kopplar samman med

kapitel fyra § 2 i skollagen, där det står ”Eleverna skall ha inflytande över hur deras

utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande skall anpassa

efter deras ålder och mognad” (Regler för målstyrning – Grundskolan, 2005, s. 26). Många

av Vygotskijs och Piagets tankar och teorier ligger dessutom till grund för dagens forskning

om lärande och utveckling. Dessa två forskare har i mångt och mycket vissa likheter i sina

teorier men också skillnader. Vygotskijs sociokulturella teori bygger på att allt lärande sker i

social och kulturell miljö, vilket ger inlärning först och sedan utveckling. Piaget förespråkade

en kognitiv teori där människan utvecklas i olika stadier som är gemensam för alla barn. Där

ett visst stadium bygger vidare på det föregående och där utvecklingen kommer först och

sedan inlärning.

Vygotskijs pedagogiska idéer om barns lärande bygger på tanken att barns utveckling sker i

socialt samspel med andra i högre grad än en oberoende individuell process. Han menade att

barns inre processer och tankar alltid byggde på en aktivitet tillsammans med andra. Det

barnet gör tillsammans med andra är det som skapar råmaterial för dessa inre processer. Detta

samspel ska uppmuntras och utvecklas eftersom det är en grund för allt lärande (Strandberg,

2006).

Vygotskij betraktar alltså själva lärandet som ett samspel mellan olika aktiva parter, först en

aktiv elev och en aktiv lärare, men också en aktiv social miljö som samverkar. Genom

traditionell undervisning blir elever passiva lyssnare till lärarens undervisning och då menar

9

Vygotskij att elever inte lär sig nämnvärt. Han var mer intresserad av skillnaden mellan vad

barn kunde lära sig på egen hand och vad de kunde lära sig tillsammans med andra barn eller

vuxna. Han menade att ett barn med hjälp av en vuxen eller andra barn kan utföra saker

tillsammans som det inte kunde klara av själv, detta kallade han för den proximala

utvecklingszonen, där proximal betyder den närmaste. När barnet får möjlighet att senare

prova på själv så klarare den av uppgiften bättre än tidigare. Tanken är alltså inte att läraren är

den som ska undervisa eleven, utan skolan har till uppgift att organiseras så att eleverna har

en möjlighet att lära sig genom ett socialt samspel. Lärarens roll blir att kontrollera så att detta

samspel mellan elever och miljön fungerar. Det är också avgörande i det sociala samspelet att

kunna väcka elevernas intresse för sina studier. Genom att ta till vara på elevernas

förkunskaper och utgå i sökandet efter mer kunskap därifrån, menar Vygotskij att intresset

uppstår av sig själv (Sutter, 1995).

Vygotskij utgår alltså från att barnet befinner sig i ständig förändring och lär sig något i varje

stund med hjälp av erfarenheter och i samspel med andra. Det är alltså viktigt att undersöka

elevernas förförståelse och registrera dessa förmågor (aktuell utvecklingszon), men än

viktigare är tanken att undersöka nästa steg som alltså leder till utveckling ( proximal

utvecklingszon). Vygotskij menade att eleverna skulle ställas inför utmaningar och därför

behöva anstränga sig lite över sin förmåga. Det innebär att undervisningen måste ligga strax

ovanför den nivå eleven redan befinner sig i. Denna utveckling som alltid är möjlig borde

därför vara prioriterad när det gäller pedagogiskt arbete ( Leo, 2004).

Piaget var kunskapsteoretiker och mest känd för sina teorier som handlar om tänkandets natur

och utveckling. Han var konstruktivist och fokuserade på det kognitiva inom människan. Det

är inifrån som kunskap skapas i takt med människans utvecklar sin tanke och sitt språk.

Människor konstruerar sin värld utifrån sitt tänkande, hur man gör detta beror på vilket

utvecklingsstadium man kommit till. För Piaget var det dock inte så att barnet självt befann

sig i ett visst stadium av utveckling, utan det var på vilket sätt barnet utförde en handling som

tillhörde ett visst stadium. Han menade att om man inte kommit till den nivå där ett annat sätt

att se på tillvaron var möjlig, förblev man kvar i sitt gamla tänkande/stadium. För att gå vidare

krävs förmågan att både kunna reflektera och kommunicera med andra. Barnens prestationer

varierar därför naturligt uppåt och nedåt från gång till gång ( Ringborg, 2008).

Piagets stadieteori/utvecklingsmodell bygger på det faktum att tänkandet utvecklas i fyra

perioder tills förmågan att tänka är fullt utvecklat. Den sensomotoriska perioden (ca 0-2 år),

10

under den här perioden tänker barnet med hjälp av sina sinnen och rörelser. Barnet har

förmågan att leva här och nu och syftet med att undersöka vad som händer är inte en

medveten tanke utan ett medfött behov. Det preoperationella tänkandets period (ca 2-6 år),

en ganska lång period som utvecklar barnets tänkande. Där förståelsen för symboler utvecklas

och siffror får en betydelse. Barnet börjar bilda begrepp för att kunna organisera sina

upplevelser och erfarenheter. De konkreta tankeoperationernas period (ca 7-11 år),

barn som nått till denna period i sitt tänkande, tänker nästan som en vuxen men är er konkret.

Saker som ändrar form kan ändå vara oföränderliga (konstantbegreppet), saften i bringaren

som delas i två olika höga glas är lika mycket trots att det inte ser så ut. Barnet lämnar sin

egocentriska värld och blir mer sociocentrisk och får därmed en viss förmåga att kunna tänka

och känna in sig i andras situationer. Det abstrakta tänkandets period (ca 11-16 år), under

denna period lär sig barnet att tänka allt mer abstrakt. Man behöver inte längre ett konkret

underlag (se på, röra vid etc.) för att tänka. Begrepp som demokrati kan förstås även om man

inte konkret kan se detta. När barnet/eleven behärskar abstrakt tänkande och begrepp är man

också beredd att kunna diskutera. Barn som gått igenom de fyra perioderna för tänkandets

utveckling och som nu också har ett abstrakt tänkande, har i princip samma förmåga till

tänkande som en vuxen ( Cronlund, 2001).

Tidigare forskning om läxor

Alfie Kohn och Harris Cooper är två välkända amerikanska forskare inom området läxor.

Kohn är kritisk till läxor och beskriver de negativa aspekterna av dessa i sin forskning. Kohn

säger att barnets läxor är en belastning för föräldrarna. Han hänvisar till Gary Natriello, en

professor på Columbia University´s Teachers College, som menar att läxor kräver en utvilad

och speciell sinnesstämning vilket de flesta arbetande föräldrar inte har möjlighet till. Enligt

Kohn är läxor också en form av stress för barnet och det finns ett samband mellan tiden en

highschool student lägger ner på läxor och den ångest, depression, ilska och andra

sinnesstörningar den upplever. Kohn hävdar att läxor skapar en negativ stämning och

konflikter i familjen. Tjat, gnäll och skrik, som är sätt att få läxorna gjorda, påverkar hela

familjen. Kohn anser att läxor gör att det blir mindre utrymme för annan aktivitet. Det finns

mindre tid för barnet att umgås med sina föräldrar, att läsa för nöjets skull, träffa vänner,

träna, vila eller bara vara ett barn. Läxor minskar intresset för inlärning, barnens negativa

inställning till läxor kan generaliseras till övriga arbetet i skolan och till viljan att lära sig

(Kohn, 2006).

11

Harris Cooper är för läxor, men han påpekar att det är de äldre eleverna som gynnas mest.

Han menar att det beror på att yngre elever har större risk att bli distraherade och att dessa

elever inte har lärt sig en bra studieteknik. Cooper anser att de positiva effekterna av läxor är

de direkta teoretiska resultaten, de långsiktiga teoretiska resultaten, de icke teoretiska

resultaten och föräldrar- involverande resultaten. Med de direkta teoretiska resultaten menar

Cooper att bättre kunna kvarhålla faktakunskaperna, öka förståelsen för materialet, förbättra

det kritiska tänkandet och öka kunskapen. De långsiktiga teoretiska resultaten förklarar han

med att läxor förväntas att uppmuntra elever att lära under fritiden, förbättra elevernas

attityder angående skolan och förbättra elevernas studievana och färdigheter. Det Cooper

menar med de icke teoretiska resultaten är elevens större självdisciplin, bättre tidsplanering

och förmåga till ökad problemlösning, vilket tränas då läxor vanligtvis görs under mindre

övervakning än studier som görs i skolan. Till sist, förklaringen till föräldrar- involverande

resultaten är enligt Cooper att öka föräldrarnas engagemang i elevernas skola, att öka

elevernas medvetenhet om förbindelsen mellan skolan och hemmet. ( Cooper, 2001).

Enligt Jan-Olof Hellsten som är forskare vid Uppsala universitet, finns det ingen svensk

forskning som visar att läxor gör nytta. Det säger han i en artikel på en nätupplaga av

Göteborgsposten. Han säger även där att hemläxor leder till stress hos barn eftersom barnen

inte lär sig att skilja på sitt arbete och sin fritid (GP, 2007). Han nämner också i sin

doktorsavhandling ” Skolan som barnarbete och utvecklingsprojekt. En studie av hur

grundskoleelevers arbetsmiljö skapas – förändras – förblir som den är”, att bilden av läxor

som offentliga fenomen varken nämns eller problematiseras i litteratur och i forskning.

Han menar att det tyder på att läxan inte anses vara en inlärningsmetod som tas på allvar. Han

ifrågasätter också i samma text att elever behandlas som hjälplösa barn under skoltid men

förväntas utföra ett självständigt och kvalificerat hemarbete (Hellsten, 2000).

I sin artikel ”Läxor är inget att orda om” tar Hellsten upp tre olika områden i materialet han

gått igenom som berört honom starkt. Det första är att han anser att läxan inte finns i de texter

vad han kallar för ”offentliga texter”, eller i den kurslitteratur han granskat. Det andra att

läxan i de texter där den diskuteras, inte kritiseras eller problematiseras överhuvudtaget. Det

tredje är att han anser att läxan är högt värderad vid diskussioner fast att läxan inte mynnar ut

i något resultat ( Hellsten, 1997).

Ytterligare en svensk, Ulf Leo, som skrivit magisteruppsatsen ”Läxor är och förblir

skolarbete”, har forskat om inställningen till läxor ur ett lärar-, elev- och föräldrar perspektiv.

12

Han kom bland annat fram till att läxor anses behövas för att tiden i skolan inte räcker till,

förberedelser för läxor i framtiden, möjlighet för föräldrarna att få insyn i skolan samt

bedömning och betyg. Leos slutsats är att läxor är väldigt djupt förankrade i människor, att

många människor inte skulle kunna tänka sig en skola där läxor inte existerar. Han kom även

fram till att de äldre eleverna var mer medvetna om att prestationen genom läxor hade

betydelse för betyget ( Leo, 2004).

Resultat och analys

Här presenteras resultatet av intervjuerna. Frågorna är indelade tillsammans med de

intervjuades svar under respektive rubrik. Vi har därefter valt att analysera svaren vi fått

utifrån den forskning och teorier vi presenterat tidigare i texten, för att sedan diskutera svaren

under rubriken diskussion.

Resultat - Vad är läxor för dig?

Lärarna i intervjuerna är överens om att läxor är en arbetsuppgift som ska utföras efter skoltid

och helst hemma. Eleverna ska ges möjlighet att träna på, läsa klart eller skriva färdigt något

som man gått igenom under lektionstid. Lärare A säger att läxor är ”Efter skoltid, träna på

något vi har läst eller skriva färdigt nåt. Någonting de övar på eller jobbar klart med”.

För lärare B är läxor ett sätt att hinna med sådant som man inte hunnit med på lektionstid

”Ibland kan det bli att man får läxa för man hinner inte med det i skolan, så då får man göra

det hemma”. Lärare E håller med i detta, han strävar dock efter att hinna med all

veckoplanering under skoltid. För honom är elevens arbetstid samma som schemat, arbetet

ska göras klart i skolan. De som inte hinner med sitt arbete får ta hem det i läxa. Läxa ges

alltså först efter en genomgång i skolan, som en uppgift som på något sätt ska träna och

utveckla eleven som får den. Lärare C svarar ”Läxor för mig är ett sätt att fördjupa och

träna mer på det man har gått igenom i skolan. Inga nya uppgifter alltså, för du måste vara

förberedd på det du har i läxa och veta vad det handlar om”. Lärare F svarar att ”Det är en

arbetsuppgift då som på något sätt ska utveckla barnet…”

Analys -Vad är läxor för dig?

Vi ser i lärarnas svar att tolkningen av begreppet läxa är ungefär densamma överlag. Alla

intervjuade lärare ansåg att läxor var skoluppgifter som eleven gjorde efter skoltid samt att

läxan utgörs av något eleven gått igenom i skolan tidigare och som eleven sedan fördjupade

sig i eller tränade mera på. Våra intervjuade lärares definition på vad läxa är stämmer väl

13

överens med hur Nationalencyklopedin beskriver ordet läxa, samt hur forskarna Hellsten,

Kohn och Cooper förklarar begreppet läxa. Samtidigt kan begreppet läxa uppfattas som något

negativt då det av eleverna kan upplevas att de bestraffas. Läraren ger dem det de inte hunnit

med i skolan som en läxa att utföra hemma utanför det schema som de har under skoldagen.

Leo har i sin magisteruppsats inte bett de intervjuade lärarna redogöra för begreppet läxor,

vad vi kunnat utläsa, utan koncentrerat sig till lärarnas inställning till läxor ( Leo, 2004).

Därför blir det omöjligt att jämföra våra resultat med Leo.

Resultat – Är läxan samma för alla elever?

Tre av de intervjuade lärarna svarar ”ja” på frågan om alla får samma läxa. För lärare C är det

en självklarhet eftersom ” Ska jag ge läxa får alla samma läxa. Just för att det inte ska vara

beroende av hur långt du har kommit eller inte. Denna utmaning kan vara den som du som

duktig elev lägger mest energi på, eller så är det den som du inte hinner till som svag elev. Då

har du tränat på basfärdigheterna. Resultatet kan bli väldigt olika, men alla har haft en

möjlighet att tänka kring den, alla har tänkt till”. Lärare E svarar att ” Ja, vi har en bestämd

läxa i veckan och det är engelska, med genomgång på måndagen och förhör på fredagen”.

Lärare F svarar ” Ja, det kan jag väl säga, sedan kan man väl alltid säga att en större klump

kanske har samma eftersom den större klumpen kanske ligger ungefär lika i den

åldersgruppen”. Resterande lärare ger inget direkt svar eftersom de inte fått just denna fråga

ställd, men av andra tidigare svar tolkar vi det som att eleverna i dessa fall har både

individuella läxor (det som inte hinns med på lektionen), men också likadana läxor för alla.

Analys – Är läxan samma för alla elever?

För tre av lärarna i intervjun ges det samma läxa till alla eleverna. Två av lärarna, C och F,

tycker vi visar en förståelse för Piagets tankar om att kunskap skapas i takt med att eleven

utvecklas. Eleverna konstruerar sin värld utifrån sitt tänkande, hur man gör det beror på vilket

utvecklingstadium de kommit till. Denna tolkning gör vi då lärarna uttrycker en medvetenhet

om att resultatet av läxan kan bli olika, men samtidigt visar det att eleven i alla fall har kunnat

tänka till. Lärarna är också medvetna om att samma läxa kan ges till elever som ligger

ungefär lika i utvecklingstadie. Lärare E nämner inget alls om varför han ger samma läxa till

sina elever. För de lärare ( A, B, D) som inte svarade på frågan kan vi inte dra några slutsatser

heller.

14

Resultat - Vad är syftet för dig med att ge läxor?

De lärare som intervjuades anser att syftet med läxor är att träna mer och befästa något man

gått igenom i skolan. Läxan är en möjlighet till mer träning och repetition, vilket är

betydelsefullt för inlärningen. Lärare D svarar ”Många elever är mycket okoncentrerade i

skolan, att läsa eller göra en läxa ger de flesta eleverna en möjlighet att bearbeta den teori

eller den laboration som gåtts igenom i skolan. För matematiken gäller samma sak, samt att

det är en möjlighet till mer träning vilket har stor betydelse för inlärningen”. Detsamma

tycker lärare A som anser att ”Syftet är att träna in det man gått igenom, ungefär som att

träna på ett instrument. Man måste kunna spela låten, man får repetera många gånger tills

man kan det. Syftet är alltså en fråga om färdighetsträning”. Flertalet lärare anser att läxan är

ett sätt att förbereda sig, planera och ta eget ansvar för att vissa uppgifter måste skötas utanför

skoltid som en förberedelse för kommande studier. Lärare B svarar ”Läxor är ett sätt att lära

sig ta ansvar och planera sitt skolarbete. Ja, framförallt inför senare studier,

gymnasiet och högskolan. Det blir inte på samma sätt där, utan tar du inte ditt ansvar så har

du sumpat din chans”. Fyra av lärarna är av åsikten att läxor behövs eftersom arbetstakten

blir högre ju högre stadier eleven läser på och är eleven då inte förberedd så blir det ganska

svårt med många uppgifter att ta hem och lösa på kvällstid. Lärare D nämner inte denna

aspekt och lärare F håller inte med i detta resonemang om att ge läxa för att förbereda sig och

ta ansvar för kommande arbete på högre stadier, utan svarar följande ” Nej, det köper inte jag

riktigt. För att jag tycker att jag vill inte hela tiden jobba i skugglandet för högstadiet så att

säga. Utan jag tycker att jag måste få göra det jag tror på, det som är bäst för mina elever.

Skulle jag börja tänka på vad kommande lärare vill ha, då skulle ju jag bli totalt splittrad och

det… nej de får ta det som det är. Det är deras uppgift att ta emot mina elever och mina

föräldrar som de är. Det är deras utmaning”. Lärare E säger att han inte ger läxor i

”traditionell” mening, däremot förutsätter han att eleverna arbetar under skoldagen. Om

eleven inte gör det ”… får man ta ju ta hem och jobba vidare och det är ju en form av läxa i

så fall att man misskött jobbet”. Han säger också ”Vi har en bestämd läxa i veckan och det är

engelska. Där är det ganska traditionellt med genomgång på måndagen och då är det

läxförhör på fredagen”.

Analys - Vad är syftet för dig med att ge läxor?

Alla lärare tycker att läxor är en möjlighet att bearbeta och träna mer på det som man gått

igenom i skolan. En av lärarna, lärare A, säger uttryckligen att läxor är färdighetsträning, att

öva ger eleverna större kunskaper. De flesta anser också att läxor är ett sätt att träna och ta

ansvar för att uppgifter ska göras efter skoltid, samt som en träning och utmaning för

15

kommande studier. För att kunna gå vidare i sin inlärning krävs förmågan att reflektera och

kommunicera med andra enligt Piaget, en elev måste dessutom nått till det stadie där det

abstrakta tänkandet (lösa ekvationer) och begreppen finns för att kunna diskutera. Lärare D

uttrycker att läxan i t ex matematik kan vara ett sätt att bearbeta en teori hemma för att öka

elevernas kunskap. Hur går det för de elever som inte har det abstrakta tänkandet klart? För

dessa elever är det givetvis också svårt att se utmaningen i att ta ansvar och förbereda sig för

kommande studier. Vissa av lärarna visar sig ju förbereda sina elever för kommande studier

medan en lärare anser att det är ett senare ”problem”, som de kommande lärare får ta. Att det

inte är hennes uppgift att fokusera på elevens framtida studier utan se eleven ”här och nu”. I

kapitlet om elevernas ansvar och inflytande i Lpo-94 står det under riktlinjer att läraren skall

”utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt

arbete i skolan” (Regler och målstyrning – Grundskolan s. 79). Borde lärarna tolka det som

att eleverna kan och vill avgöra själva när de behöver arbeta extra efter skoltid? Det stämmer i

så fall väl överens med vad Kohn påstår, att läxor inte förbättrar elevernas resultat i skolan,

förutom hos dem som väljer att frivilligt göra dem. Han hänvisar även till läraren Lyons, som

när han slutat ge läxor fick eleverna själva lust att söka efter kunskap ( Kohn, 2006).

Resultatet på frågan till de intervjuade lärarna om vad syftet med läxor är, kan sammanfattas

med att lärarna anser att eleverna bör repetera och öva mer hemma för att öka kunskaperna.

Men även att arbeta färdigt med det skolarbete som de inte hann med i skolan. Här

framkommer den negativa aspekten med läxor då en lärare använder sig av uttrycket ”elever

får läxa när de misskött och inte hunnit med”. Det är tydligt att läraren ifråga betraktar läxa

som något negativt och läxa tas till när eleven misslyckats och inte hunnit med i skola. Men

varför hinner inte eleverna med skolarbetet i skolan? Är det som Kohn skriver, att det är hos

läraren det brister när eleverna inte hinner färdigt under skoltid med skolarbete? (Kohn, 2006)

Ifrån denna lärares svar framgår också att han är medveten om att hans högt satta veckomål

kan vara en orsak till att eleven inte hinner med och han funderar i samma bana som Kohn att

arbete hemma ska vara frivilligt.

Leo nämner i sin uppsats positiva resultat med läsläxa. De lärare han intervjuat säger att de

inte hinner med allt i skolan och läsningen tas upp som exempel. Läsningen tar lång tid och

den tiden anser de kan användas till annat ( Leo, 2004). Även de lärare som vi intervjuat säger

att eleverna behöver träna och upprepa det som läraren tagit upp i skolan under dagen, att det

ger resultat. Lärare A sa ”Vi gör så mycket i skolan, det är ju väldigt lite färdighetsträning,

det är ju så mycket annat. Om vi tar engelskan som exempel, då ber jag dom träna på orden,

när det är nya ord, så visar jag hur man kan göra, lägga handen för det engelska ordet och

16

sen tvärtom. Det finns ju de som inte gör det, jo, kanske jättesnabbt och sen tycker dom att

dom är klara. Jag kan ju inte förhöra dem i det läget, det är ju alldeles för tidigt. Jag brukar

göra det på måndagar ha genomgången på de meningar de har i läxa. Om dom inte gör det

hemma, så kan man se det rätt tydligt, om det är tränat eller ej, så det gör ju nytta”.

Vygotskijs teorier om elevens möjligheter till inlärning genom det sociala samspelt kan här

kopplas samman med att läraren som gått igenom skoluppgifter som eleven ska göra hemma,

kräver då att eleven har en tillfredställande social miljö att komma hem till. Vi kommer att

analysera frågan om elevernas sociala miljö hemma under senare rubrik.

Resultat - Talar du om ditt syfte med läxor för dina elever?

Två av de intervjuade lärarna svarar ”ja” på frågan om de talar om sitt syfte med läxor för

eleverna. En av de resterande lärarna, lärare B, svarar att hon inte talar om sitt syfte med läxor

”Nää, inte direkt att: - Det här är syftet med läxor. Utan mer att: nu har vi dom här frågorna,

så det är bra om du kommit hit för du ska hinna färdigt med dom när perioden är slut”.

Lärare D besvarade frågan med ”de allra flesta är dessutom medvetna om att i slutändan

påverkar det resultatet då de på ett eller annat sätt ska visa upp sina teoretiska och praktiska

kunskaper och problemlösningsförmåga inom områdena”. Lärare F säger ”Ja, absolut, det

gör man ju när man har utvecklingssamtal men det gör man ju även när… under skoltid

också”. Lärare A svarar på frågan ”Ja, nästan till barnslighetens överdrift”.

Analys - Talar du om ditt syfte med läxor för dina elever?

Under intervjuerna svarade tre av lärarna inte konkret ”ja” eller ”nej” på frågan beroende på

att vi inte ställde frågan direkt. Vi tycker trots detta oss kunna utläsa från resonemang i andra

följdfrågor att det endast är två av lärarna som aktivt informerar eleverna om syftet med

läxorna (A och F). Lärare A ansåg att han väldigt ofta talar om syftet med läxorna. Han

svarade ”dom kanske behöver höra det, jag vet inte…” Vi tolkar det som att han anser att det

är viktigt att eleverna får en helhetsbild av syftet med läxor. Att det eventuellt motiverar

eleverna till att utföra skoluppgifter hemma.

Lärare C och D utrycker en känsla av att elever är medvetna om vikten av läxor men verkar

inte ha informerat om syftet. De har inte heller undersökt om eleverna upplever att läxor är

viktiga och om eleverna vet varför de har läxor. Lärare B säger att hon inte konkret talar om

vad syftet är, men däremot förklarar hon varför det är positivt om eleverna är medvetna om att

bli färdiga i tid med uppgifter.

17

Utifrån följdfrågor drar vi också slutsatsen att lärarna har fler ”delsyften” med läxor (elevers

eget ansvar, föräldrars insyn i skolarbetet, behov inför framtida studier) och detta informeras

eleverna inte nämnvärt om.

Resultat - Anser du dig uppnå ditt syfte?

På frågan om de intervjuade lärare anser att de uppnår sitt syfte med att ge läxor, svarar alla

lärare att de anser att syftet uppnås. Syftet att eleverna uppnår högre kunskaper, tränar

mer och att de ska bli klara med skoluppgifter, anser lärarna att de når genom att de ger

eleverna läxor. Lärare D svarar ”Ja, jag tycker att läxor är ett sätt att uppnå en högre

kunskap hos eleverna”….”i slutändan påverkar det resultatet då de på ett eller annat sätt ska

visa upp sina teoretiska och praktiska kunskaper och problemlösningsförmåga inom

områdena”. Lärare B anser sig uppnå ett av sina syften med läxor, att eleverna ska bli klara

med skoluppgifter. Däremot är hon mer tveksam till om syftet om ansvarstagande nås. Hon

anser att det är väldigt stor skillnad mellan eleverna om de tar ansvar eller inte över sina

studier. Hon menar att när eleverna kommer till gymnasiet eller högskolan ser undervisningen

inte likadan ut som i grundskolan, utan kräver mer ansvarstagande och det vill hon förbereda

eleverna på. En av lärarna (A) svarar ” Jaa, alltså… jag uppnår ju ingenting, det är ju

eleverna som ska uppnå det”. Lärare C anser att hon uppnår syftet att eleverna tränar mer,

samt att eleverna argumenterar för sina åsikter genom att ha diskussionsuppgifter. Lärare E

anser att syftet med läxor uppnås ”eftersom jag har en personlig kontakt och nära relation

med mina elever”.

Analys - Anser du dig uppnå ditt syfte?

Alla lärarna svarade att de ansåg sig uppnå sitt syfte med att ge läxor. Ett av syftena med

läxor är enligt intervju resultatet färdighetsträning. Den läraren som gav det svaret ansåg att

han uppnådde det resultat han önskade genom att eleven övade även hemma. Han menade att

tiden i skolan inte räcker till för att eleverna ska få den träning som de behöver för att lära sig

t.ex. glosor. Kan det vara så att språkämnena kräver mer övning och repetition och därför

kräver mer tid, tid som inte finns i skolan, utan måste tas hemma? Däremot svarade lärare B

att hon inte ansåg att syftet med att ta ansvar över sina studier uppfylldes. Kan det ha med att

göra att hon inte talar om för sina elever vad hennes syfte med läxor är? Eller att tiden är för

kort för att det resultatet ska ses? Eventuellt visar sig resultatet över ansvarstagandet först när

eleverna börjat gymnasiet eller högskolan. Lärare D är lärare för elever i årskurs 7 – 9. Frågan

är om de ”resultat” lärare D talar om, är detsamma som betyg? I så fall, anser vi, att det

18

stämmer med vad Cooper påpekar i sin bok The Battle over homework, att läxor gynnar de

äldre eleverna. Vi tolkar det som att läxorna gynnar till bättre betyg, eftersom lärare D även

svarat att läxorna är ett sätt att uppnå högre kunskap hos eleverna vad det gäller hans syfte

med läxor. Att lärare D i så fall upplever att läxor ligger till grund för bättre resultat skulle

detta kunna vara en självuppfyllelse om provens innehåll bygger på läxornas innehåll. Vi har

dock inte ställt frågan om provens innehåll så vi kan inte dra en klar slutsats kring detta.

Resultat - Hur kontrollerar du att ditt syfte är uppnått?

Eftersom frågan om lärare anser sig uppnå sitt syfte ställdes, blev följdfrågan hur läraren

kontrollerar det. Det gemensamma för alla intervjuade lärare är att de kontroller läxan genom

skriftliga inlämningsuppgifter eller som i många fall muntliga redovisningar i hela klassen.

Lärare A svarar ”Dom får ju redovisa”. Är det en skriftlig läxa, om det är engelska till

exempel, så får de ju skriva och det kollar ju jag på. Läsläxan får de läsa upp för varandra.

Det brukar jag kontrollera genom att jag försöker lyssna på några varje gång och försöka

komma ihåg att lyssna på andra nästa gång”. Lärare C svarar ”Vi kollar på så sätt att den

lämnas in skriftligt, men vi har ofta också redovisning muntligt via diskussion i klassen”.

Hon säger också att ”eleverna får enskild feedback på vad som var bra och vad som kan

förbättras till nästa gång, samtidigt tränas de i att prata inför grupp och att lyssna på

varandra”. Lärare B svarar att ”Dom riktiga läxorna jag har haft, då har vi haft förhör”.

Lärare F säger att ”jag har läsläxa och läsförståelsefrågor, vissa ska svara på dem muntligt

och andra ska skriva dem”. Lärare E säger att han rent praktiskt kontrollerar läxan genom att

” Vi har alltid muntliga diskussioner i klassen eller skriftliga genomgångar av våra

arbeten… i och med detta sätt att kolla av, så får de direkt feedback på det som de är bra på

och det som de kan göra bättre av varandra och det är minst lika viktigt som när jag säger

något”. Lärare D säger att ”han kontrollerar läxan emellanåt, genom läxförhör eller visa upp,

men inte alltid”.

Analys - Hur kontrollerar du att ditt syfte är uppnått?

Genomgående svarar alla lärare att läxan kontrolleras. En svarar att han kontrollerar den

emellanåt. För de lärare som svarat att läxan är färdighetsträning som ges för att eleven ska

öva och repetera ytterligare efter skoltid, är skriftliga och muntliga förhör ett sätt att

kontrollera resultatet på. Lärarna kan inte på samma sätt kontrollera sina uttalade ”delsyften”

med läxor såsom förberedelser för vidare studier, eget ansvar för planering och föräldrars

delaktighet genom förhör och skriftliga inlämningar. Lärarna nämner inte heller detta i sina

19

intervjusvar utan fokuserar på mätbara kunskaper, ofta sådana som dessutom är rätt eller fel, t

ex glosförhör vid språkläxa. Lärare använder förhör som en form av press på eleven att utföra

läxorna. Vi kan här se paralleller till Kohns tankar om varför läxor upplevs som negativt vad

det gäller stress för eleverna och konflikter i familjen.

Resultat - Utgår du från att alla elever har studiero/läxhjälp hemma när de får läxa?

Av intervjuerna framgår det att läxor ses bland annat som ett samarbete mellan skola och hem

för att skapa möjligheter för att föräldrar ska känna sig delaktiga i sina barns lärande. Det ses

också som en möjlighet för föräldrarna att hjälpa barnen med skolarbetet, och att de på så sätt

kan påverka inställningen till värdet av just skolarbete. Alla lärare var samtidigt medvetna om

att eleverna inte kunde antas ha studiero hemma eller tillgång till läxhjälp. Lärarna B, E och F

uttrycker farhågor om detta genom att påpeka följande ”Det är jättesvårt… det vet man ju

inte. Vissa elever känner man ju mer än andra… lugn och ro kanske, men hjälp?” (B), eller

”Där ser jag också ett annat problem med läxor, eftersom många barn inte får hjälp hemma i

lugn och ro” (E), samt ”Oftast så är det ju kanske då att föräldrarna kanske inte har

möjlighet att hjälpa till, barnet kan kanske inte ta ansvaret själv den kanske inte har möjlighet

att sitta i lugn och ro där hemma” (F). Lärare C menade att här hade skolan en möjlighet att

utöka servicen genom att erbjuda obligatorisk läxhjälp under skoltid ” Jag tycker att läxor

som läxa betraktad är inte rättvis eftersom alla inte har samma förutsättningar hemma att

göra läxan. Jag hade en gång en elev som hade hittat en plats på balkongen i lugn och ro för

läxläsning. Den eleven har ju inte samma förutsättningar som andra”. Lärare A håller med

om tanken på läxhjälp i skolan ”Dom allra flesta barn i skolan jag arbetar på har det väldigt

bra. Det är ju väldigt fint där. Dom barn som inte har ro, dom får gärna stanna i skolan och

göra läxorna. Vi är ju kvar när barnen har gått, vi slutar ju inte när dom går”. För lärare D

slutligen har eventuell läxhjälp hemma ingen betydelse för läxans vara eller inte vara

”Egentligen är det ointressant om alla elever har lugn och ro hemma vad det gäller att ge

läxa. För detta är enbart en kvalitetsaspekt, det där med att alla elever inte har stöd hemma

för läxhjälp är inget argument för att inte ha läxor”.

Analys - Utgår du från att alla elever har studiero/läxhjälp hemma när de får läxa?

Ingen av lärarna i intervjuerna säger sig utgå från att eleverna kan förvänta sig hjälp med

läxan eller få någon studiero hemma när de ger läxor. De anser samtidigt att läxorna ska ses

som en möjlighet för föräldrarna att känna sig delaktiga, få en inblick i skolans arbete och på

sikt skapa en samhörighet mellan skola och hemmet. Att göra läxan hemma får då ett syfte

20

till, nämligen att involvera föräldrarna i skolans och barnens värld. På något sätt känns detta

motsägelsefullt. Läxor ska öka elevens ansvar för eget arbete, läxor ska vara en

färdighetsträning som övas hemma med (förväntad) hjälp av en vuxen. Allt trots att man utgår

från att alla inte får hjälp hemma när man ger läxorna. I Lpo- 94 står följande att läsa

”Läraren skall samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens

skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling, och hålla sig informerad om den enskilda

elevens personliga situation och därvid iaktta respekt för elevens integritet” (Regler för

målstyrning – Grundskolan s.80). Lärarna visar upp en ambition att uppfylla läroplanen och

skapa en samverkan med hemmet, men riskerar som Kohn påpekar orsaka en belastning för

föräldrarna när de kommer hem trötta efter dagens arbete, konflikter i familjen vad det gäller

tjat för att få läxorna gjorda samt mindre tid för andra aktiviteter ( Kohn, 2006). Lärare D

visar i sitt svar att han inte tar hänsyn till elevens personliga situation överhuvudtaget trots att

han vet att problemet föreligger. Några av lärarna presenterar lösningar för hur eleverna

antingen under den vanliga skoldagen eller direkt efter sista lektionen skulle kunna arbeta

med läxorna i skolan. På en del skolor förekommer det faktiskt redan obligatorisk läxläsning

som ett alternativ till att göra läxorna hemma.

21

Metoddiskussion

Syftet med vår undersökning är att visa vad de intervjuade lärarna definierar som läxa, varför

de ger läxor och om de anser sig uppnå sitt syfte med detta. Vi har intervjuat sex lärare och vi

anser att antalet intervjuer har varit rimligt för den tid vi har haft till vår uppsats. Intervjuerna

delades upp mellan oss. Detta har fungerat bra anser vi, eftersom vi har kunnat ta del av

varandras intervjuer genom transkriptionen och därefter gjort analysen gemensamt.

Vi bedömde att de lärare vi valt ut att intervjua skulle svara så ärligt som möjligt eftersom de

inte fått möjlighet att förbereda sina svar. Frågorna var inte av kritisk karaktär och de fick

möjlighet att läsa igenom intervjun och godkänna den. Eventuellt kunde vi ha skickat

intervjufrågorna till varje lärare i god tid innan intervjun ägde rum, möjligtvis hade vi kunnat

få mer genomtänkta och djupare svar då. Spontana svar behöver kanske inte alltid vara

detsamma som ärliga svar, utan mer vad den intervjuade tror att intervjuaren vill höra?

Resultatdiskussion Vi har under arbetets gång förstått komplexiteten kring läxor. Alla intervjuade lärare anser att

begreppet läxa står för färdighetsträning och skoluppgifter att göra efter skoltid. Samtidigt

svarar vissa lärare att läxa även står för träning för vidare studier, ansvarstagande, samt ett

tillfälle för familjen att delta i barnets skolarbete. Lärarna svarar att de anser sig uppnå sitt

syfte med läxor, att de kontrollerar det genom förhör, muntliga eller skriftliga. Vi ifrågasätter

om lärarna verkligen uppnår sina ”delsyften” med läxor när det handlar om ansvarstagande,

förberedelser för framtida studier och familjedelaktighet. Lärarna undersöker inte om de

uppnår dessa ”delsyften”. Det är inte heller lika lätt att kontrollera detta eftersom resultaten

kan visa sig flera år senare. Hellsten säger att läxor inte är någon inlärningsmetod som tas på

allvar samt att läxor inte mynnar ut i något resultat överhuvudtaget. Enligt honom finns ingen

svensk forskning som visar på att läxor gör nytta. (GP, 2007, Hellsten, 2000, Hellsten, 1997)

Däremot visar vårt resultat att lärarna anser att de uppnår sitt syfte med läxor, där syftet är

färdighetsträning samt övning för att nå högre kunskap. Det betyder att vårt resultat inte

överrensstämmer med Hellstens.

Begreppet läxa upplever vi är djupt inrotat i det svenska skolsystemet. Det är någonting som

hör till skolans värld. Vi funderar på om lärarna i dagens skola önskar att eleverna ser läxor i

ett större sammanhang. Ett sammanhang som inkluderar hemmet, elevens ansvarstagande och

planeringen för senare studier. Det kan eventuellt ta bort den negativa klangen av ordet läxa,

att eleverna förstår att det är för deras egna bästa de får skoluppgifter med sig hem efter

skoltid. Det innebär i så fall att vikten av att förmedla informationen om läxans syfte till

22

eleverna borde vara av största vikt för lärarna. Vissa av våra lärare talar om för eleverna

betydelsen av att göra skoluppgifter efter skoltid, men inte alla. Vi anser att om alla lärare

talade om syftet med läxor för sina elever fanns det möjlighet för eleverna att se läxor i ett

större sammanhang, och nå vad Biggs kallar för djupare inlärning (Biggs, 2003). Eleverna ser

då en djupare mening med att göra skoluppgifter efter skoltid. Även Pask nämner vikten av att

se samband samt logik i lärprocessen för att eleven ska nå djupare förståelse (Palm, 2006).

Lärarnas önskan om familjens delaktighet i elevens skolgång och skoluppgifter är god och ger

oss bilden av en väl fungerande familj som sitter tillsammans och går igenom dagens

skolarbete med sitt barn. Tyvärr är den bilden inte alltid sann, det bekräftas även av att

läxhjälp som kan dras av som hushållsnära tjänst ökar (LT, 2008-12-08). I och för sig, så kan

det tyda på att föräldrarna inser sina egna begränsningar och väljer att betala någon för att

barnet ska få erfaren läxhjälp och inte för att föräldrarna ska slippa göra läxarbete med sina

barn. Lärarna borde kanske släppa tanken på familjens delaktighet i elevens skoluppgifter,

och i stället lägga fokus på att eleven får hjälp efter skoltid, oberoende av vem det är. Enligt

Vygotskij lär barnet sig i en social och kulturell miljö, att samspel med andra är grunden för

lärandet (Strandberg, 2006). Enligt vår tolkning är det huvudsaken att eleven gör läxor

tillsammans med andra men att det inte behöver vara föräldrarna som är delaktiga.

Det som är motsägelsefullt enligt oss, är att många av våra lärare anser att läxa är skolarbete

som eleven ska göra färdigt efter skoltid. Samtidigt står det i Lpo-94 att ”Undervisningen

skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov” (Lärarens handbok, 2006, s. 10). Vi

frågar oss om lärarna endast ska anpassa undervisningen under skoldagen till varje elev, eller

gäller det även när de ger läxor? Anpassas läxor till varje enskild elevs förutsättningar och

behov? Tre av våra intervjuade lärare ger samma läxor till alla elever. Piaget säger att

barnets utveckling kommer först och därefter inlärningen, att utvecklingen sker i olika stadier

som bygger på varandra (Strandberg, 2006). Det tolkar vi som att lärarna verkligen bör vara

lyhörda och se till varje enskild elev och även då anpassa läxorna därefter, beroende på vart i

utvecklingsstadiet eleven befinner sig. De olika teorierna om inlärning, som vi tagit upp, visar

att det finns många olika sätt för eleven att ta till sig kunskap. Vi frågar oss om skolan tar

hänsyn till det och anpassar undervisningen samt läxorna efter det?

23

Förslag på fortsatt forskning

Vi föreslår fortsatt forskning inom området läxor. Att intervjua elever och föräldrar angående

syftet med läxor när det handlar om ansvarstagande och förberedelser för framtida studier. Ser

eleverna och deras föräldrar läxor i ett sammanhang med elevens utveckling inom

ansvarstagande och förberedelser? Hur ställer sig eleverna och föräldrarna till detta?

Ytterligare en frågeställning som är intressant är om lärarna har kunskap om olika

inlärningsteorier och tar hänsyn till detta i sin undervisning.

24

Referenser Litteratur Biggs, John. (2003) Teaching för quality learning at university: What student does. (2 nd Ed) Buckingham: Society for Research into Higher Education and open University Press. Cooper, Harris. (2001) The Battle over homework. (2nd edition) United States of America: Corwin Press, Inc. Cronlund, Katri. (2001) Lev i tiden. Trelleborg, Bonniers. Kohn, Alfie. (2006) The homework myth: why our kids get too much of a bad thing. United States of America: Da Capo Press. Kvale, Steinar. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lärarförbundet. (2006) Lärarens handbok, skollag, läroplaner, yrkesetiska principer, FN:s barnkonvention. Stockholm: Lärarförbudet. Regler för målstyrning-Grundskolan. (2005) Skollagen,grundskoleförordning,läroplan,kursplaner,betygskriterier (8:e upplagan) Stockholm, Svensk Facklitteratur. Richardsson, Gunnar. ( 2004). Svensk utbildnings historia, skola förr och nu. Lund: Studentlitteratur. Strandberg, Leif. (2006) Vygotskij i praktiken. Finland, Nordstedts Akademiska Förlag Säljö, Roger. (2000) Lärande i praktiken. Stockholm, Prisma Trost, Jan. (1993) Kvalitativa intervjuer. Lund, Studentlitteratur. Elektroniska källor Danderyds kommun. (2008) Läxpolicy. (Elektronisk) Tillgänglig: http://www.danderyd.se/DanderydTemplates/Page____5261.aspx (2008-12-25 kl: 13:29) Mattsson, Lena. ( 2007 ) Tveksamt om läxor gör nytta. (Elektronisk ) I Göteborgsposten. Tillgänglig: http://www.gp.se/gp/road/Classic/shared/printArticle.jsp?d=113&a=374349 (2008-12-25 kl: 12:37) Nandorf, Tove. (2006) Stoppa läxor i grundskolan. (Elektronisk) I Dagens Nyheter. Tillgänglig: http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=549004 (2008-12-30 kl: 13:58) Nationalencyklopedin. Multimedia plus (2000) Malmö.

25

Onsala, Fjordskolan. (2006) Fjordskolans läxpolicy. (Elektronisk ) Tillgänlig: http://www.fjordskolan.kungsbacka.se/styrdokument/laxpolicy.htm (2008-12-25 kl: 14:02) Palm, Mimmi. (2006) Lärstil ger alla rätt. (Elektronisk) Tillgänglig: http://www.pedagogiskamagasinet.net/ (2009-01-05 kl: 10:42) Ringborg, Monica. (2008) Lärande – olika perspektiv på lärande. (Elektronisk) Tillgänglig: http://platon-x.nu/default.cfm?page=Teoretiker (2008-12-25 kl: 16.27 ) Smith, Mark K. (1996). David a. Kolb on experiential learning. (Elektronisk) Tillgänglig: http://www.infed.org/biblio/b-explrn.htm (2008-12-25 kl: 14:47) Sutter, Berthel. (1995) Introduktion till Vygotskij. Kompendium, Blekinge Högskola. Tillgänglig: http://www.dwr.bth.se/Members/Berthel/Papers/Vygotskykompendium%201977%20(maj2006).pdf (2008-12-25 kl: 15:09) Vetenskapsrådet. (2003) Personuppgifter. Behandling av personuppgifter. (Elektronisk) Tillgänglig: http://www.vr.se/download/18.6b2f98a910b3e260ae28000342/Personuppgifter_7.pdf (2008-12-25 kl: 16:07) Tidskrifter Hellsten, Jan-Olof. (1997) Läxor inget att orda om - Läxan som fenomen i aktuell pedagogisk Litteratur. Pedagogiska forskning i Sverige 1997 årg. 2 nr 3 Tidningarnas telegrambyrå. (2008) Skatteavdrag för hjälp med läxor. Laholms tidning, 2008-12-08 Sundström, Ulrika. (2008) Läxor – vad är de till för? Lärarnas tidning nr 9, 2008. Utbildningsrapporter Hellsten, Jan- Olof. (2000). Skolan som barnarbete och utvecklingsprojekt. En studie av hur grundskoleelevers arbetsmiljö skapas – förändras – förblir som den är. Uppsala University Library. Johansson, Linda & Törnqvist, Maria. (2006) Varför har vi läxor? En undersökning om lärares syfte med läxor. (Elektronisk). (Studentarbete vid Göteborgs Universitet) Tillgänglig: http://hdl.handle.net/2077/3868 (2008-12-25 kl: 13:02) Leo, Ulf. (2004) Läxor är och förblir skolarbete. En studie om inställningar till läxor i ett F-9spår i grundskolan. ( Elektronisk). Malmö Högskola. Tillgänglig: http://hdl.handle.net/2043/1491 (2008-12-25 kl: 13.20)

26

Podlewska, Magdalena. (2007) En studie av läxans vara eller icke-vara ( Elektronisk) (Studentarbete vid Malmö Högskola) Tillgänglig: <http://hdl.handle.net/2043/4031> (2008-12-25 kl: 15.46)