snödjup i sverige 1904/05 2013/14 - smhi/menu/general/extgroup/... · sammanfattning rapporten ger...

METEOROLOGI Nr 158, 2015

Snödjup i Sverige

1904/05 – 2013/14

Lennart Wern

Pärmbild.

Bilden är från Tandådalens topp. I lä bakom trästolparna har det bildats

”snöstolpar” som inte innehåller något annat än snö. Troligen har

vindriktning varit konstant under en längre tid och i lävirvlar bakom

trästolparna har det ansamlats snö. Foto Lennart Wern.

ISSN: 0283-7730 © SMHI

2015-01-26

METEOROLOGI Nr 158, 2015

Snödjup i Sverige

1904/05 – 2013/14

Lennart Wern

Denna sida är avsiktligt blank

Sammanfattning

Rapporten ger en beskrivning av snöförhållandena i Sverige under vintrarna 1904/05 till

2013/14. Speciellt har vinterns största snödjup, antal dagar med snötäcke och stora

snödjupsökningar under ett dygn studerats. Snödjupsrekord för olika månader och

landsdelar har sammanställts. Svåra snövintrar beskrivs liksom olika exempel på extrema

snöfall och snödjup med återkomsttiden 10 och 50 år.

Vid en jämförelse av vintrarna under perioderna 1991 – 2014 med 1961 – 1990 så har

vinterns största snödjup minskat i nästan hela landet utom i nordligaste Norrland. I södra

Norrland samt norra Svealand utom fjällen har det varit en statistiskt signifikant

minskning som beräknats till 10 – 20 cm.

Antal dagar med ett snötäcke på minst 1 cm har också minskat i nästan hela landet vid

jämförelse av de bägge perioderna. Minskningen har varit störst i delar av Götaland och

Svealand med drygt 20 dagar och i dessa områden är minskningen också statistiskt

signifikant.

Det största godkända snödjupet som mätts av SMHI är 327 cm den 28 februari 1926 i

Kopparåsen cirka 15 km öster om Riksgränsen i Lapplandsfjällen. Det finns dock en

misstanke att snö kan ha blåst in från det närbelägna fjället. Det största snödjupet i

Svealand är 187 cm och mättes i Ulvsjö i Dalarna den 16 mars 1951. Det största

snödjupet i Götaland är från Ödskölt i Dalsland den 27 mars 1951 då det noterades 146

cm.

Stora snödjupsökningar från en dag till nästa beror ofta på så kallade snökanoner som

oftast bildas över Östersjön vid vind från öster. Det är kombinationen av kall luft och det

relativt varma havsvattnet som gör att kraftiga snöbyar bildas i långa band längs vindens

riktning. Luften närmast vattenytan värms upp och tillförs fukt. Speciellt utsatt för

snökanoner är Norrlandskusten från Skellefteå ner till Gävle men även Smålandskusten,

Vänern och Vättern är drabbat. Exempelvis ökade snödjupet på ett dygn med 72 cm i

Oskarshamn (jan-1985), 73 cm i Gävle (dec-1998) och 75 cm i Kilagården i

Västergötland (dec-2012) till följd av snökanoner. Den allra största snödjupsökningen vi

känner till beror dock inte på en snökanon. I Njunjes i Lapplandsfjällen ökade snödjupet

med 109 cm från den 31 oktober till den 1 november 1921.

Den vinter som varit snörikast är 1965/66 om man ser till vinterns största snödjup i

Sverige som helhet. Vinterns största snödjup mättes i Storbron nära gränsen till Norge i

Dalarna då till 171 cm (apr-1966). I Götaland var djupet som mest över en meter på flera

mätplatser. Åmål i Dalsland hade det största snödjupet med 139 cm i denna landsdel.

I olika delar av Sverige har det under andra vintrar förekommit större snödjup än under

1965/66. Exempelvis var det extremt mycket snö i fjällen 1988/89 och vintern 2009/10

var den snörikaste vintern i Götaland under hela den studerade perioden.

Summary

This report provides a description of the snow conditions in Sweden during the winters of

1904/05 to 2013/14. In particular, maximum accumulated snow depths, number of days

with snow cover and large snow depth increases during one day are studied. Snow depth

records for different months and parts of the country have been compiled. Severe snow

winters are described and also examples of extreme snowfall and snow depth with return

periods of 10 and 50 years are given.

A comparison during the period 1991-2014 to 1961-1990 shows that maximum snow

depth decreased in almost the entire country except for northern Norrland. In southern

Norrland and northern Svealand, except for the mountains, there has been a statistically

significant reduction estimated to 10-20 cm. The number of days with snow cover of at

least 1 cm has also decreased in almost the entire country when comparing the two

periods. The largest decrease of more than 20 days occurs in parts of southern and central

Sweden, a reduction that is statistically significant in these areas.

The maximum official snow depth measured by SMHI is 327 cm on 28 February 1926 in

Kopparåsen about 15 km east of Riksgränsen in Lapland. However, there is a suspicion

that the snow may have blown in from the nearby mountain. The maximum snow depth

in Svealand is 187 cm measured in Ulvsjö in Dalarna on 16 March 1951. The maximum

snow depth in Götaland is from Ödskölt in Dalsland on 27 March 1951, when 146 cm

was recorded.

Large snow depth increases from one day to the next are often the result of “snow

cannons” that can form over the Baltic Sea as a result of winds from the east. This

phenomenon is the combination of cold air and the relatively warm sea water that creates

heavy snow showers formed in long strips along the wind direction. The air closest to the

surface of the water heats up, transferring moisture from the sea into increased humidity

that falls as snow when the winds reach land. Especially affected by snow cannons are the

Norrland coast from Skellefteå to Gävle, but also the coast of Småland and the large lakes

Vänern and Vättern can be affected. For example, snow depth increased 72 cm in

Oskarshamn in one day (Jan 1985), 73 cm in Gävle (Dec 1998) and 75 cm in Kilagården

(Dec 2012) due to snow cannons. The largest 1-day increase of snow depth that we know

of, however, is not due to a snow cannon. In Njunjes in Lapland, snow depth increased

109 cm from 31 October to 1 November in 1921.

The winter with most snow accumulation over Sweden as a whole is 1965/66, in terms of

maximum snow depth. This winter's maximum snow depth was measured in Storbron

near the border to Norway in Dalarna at 171 cm. In Götaland the snow depth was at most

more than one meter at several measuring sites. Åmål in Dalsland with 139 cm had the

greatest snow depth for this part of the country. Greater snow depths than in the winter of

1965/66 have occurred regionally in Sweden. For example, extreme accumulations of

snow were seen in the Swedish mountains during the winter of 1988/89 and 2009/10 was

the snow richest winter in Götaland over the period studied.

Innehållsförteckning

1 FÖRORD ........................................................................................................ 1

2 SYFTE OCH BEGRÄNSNINGAR ................................................................... 2

3 BAKGRUND SNÖDJUPSDATA ..................................................................... 3

4 METODIK ....................................................................................................... 4

4.1 Mätning av snödjup ...................................................................................... 4

4.2 Stationer med långa serier ........................................................................... 5

4.3 Felkällor ......................................................................................................... 7

4.4 Återkomsttider .............................................................................................. 8

5 RESULTAT ................................................................................................... 10

5.1 Svenska snörekord ..................................................................................... 10

5.2 Vinterns största snödjup ............................................................................ 14

5.3 Antal dagar med snötäcke .......................................................................... 17

5.4 ”Snökanoner” .............................................................................................. 27

5.5 Snödjup under året ..................................................................................... 19

5.6 Svåra snövintrar .......................................................................................... 23

5.7 Återkomsttider ............................................................................................ 25

5.8 Extrema snöfall ........................................................................................... 27

5.8.1 Svandal, december 1906 .............................................................................................. 29 5.8.2 Njunjes, oktober / november 1921 ................................................................................ 30 5.8.3 Kopparåsen, februari 1926 ........................................................................................... 31 5.8.4 Ulvoberg, juni 1932 ....................................................................................................... 32 5.8.5 Sommarsnö, juli 1964 ................................................................................................... 33 5.8.6 Degersjö, januari 1967.................................................................................................. 34 5.8.7 Sydsvenska höglandet, juni 1982 ................................................................................. 34 5.8.8 Oskarshamn, januari 1985............................................................................................ 35 5.8.9 Tidigt snötäcke i norra Norrland, augusti 1986 ............................................................. 36 5.8.10 Sent snötäcke i Norrland, juni 1989 .............................................................................. 37 5.8.11 Tidigt snöfall i Småland, september 1995 .................................................................... 37 5.8.12 Götaland, november 1995 ............................................................................................ 38 5.8.13 Gävle, december 1998 ................................................................................................. 39 5.8.14 Snökanon över Vänern, december 2012 ...................................................................... 39 5.8.15 Snökanon i Västerbotten, december 2012 ................................................................... 40

6 SLUTSATSER .............................................................................................. 42

7 REFERENSER ............................................................................................. 43

8 BILAGA: FIGURER OCH TABELLER ......................................................... 44

1

1 Förord

När jag växte upp på 1960- och 70-talet i Jönköping var det alltid gott om snö varje

vinter. Jag kunde bygga snögubbar, kasta snöboll och rulla stora snöbollar som vi satte

samman till snökojor. Vi byggde pulkabanor från grannens tomt till vår tomt som vi for

ner i med hiskelig fart. Vi byggde hopp och hoppade med våra skidor som inte var

utrustade utlösningsbindningar. Det var ett under att vi inte bröt några ben. När jag blev

något äldre införskaffades slalomutrustning och jag tog mig ofta till Järabacken, stadens

slalombacke. Där köpte jag förstås säsongskort varje vinter för det var ju gott om snö alla

vintrar. Men hur var det egentligen? Kommer jag ihåg rätt?

Ett stort tack riktas till min kollega Sverker Hellström som på ett vidunderligt sätt hittar

intressanta snödjupsdata och rekord som inte finns digitalt i SMHIs databas utan enbart

på pappersjournaler i stora arkivet i källaren. Även ett tack riktas till Hans Bergström på

Uppsala Universitet som välvilligt delat med sig av Uppsalas snödjupsmätningar.

2

2 Syfte och begränsningar

Det är många som är intresserade av snödjupet och hur det har varierat historiskt. Finns

det någon trend? Det pratas mycket i tv och radio om att det blir varmare. Då måste väl

snön ha minskat! Eller?

Byggherrar är intresserade av att veta hur snölasten har varierat och om den kommer att

förändras i framtiden. Denna rapport innehåller dock inte snölaster och hur man ska

dimensionera i olika delar av landet. För detta hänvisas till Boverket.

Skidanläggningar framförallt i sydligare delar av landet är oroliga för sin existens och hur

går det med Vasaloppet? 1932 och 1990 ställdes loppet in pga. av snöbrist. Finns det risk

för att loppet kan behöva ställas in oftare i framtiden? Skogsägare funderar kring snödjup

och tjäle. Går det att komma fram med de stora skogsmaskinerna i framtiden. Denna

rapport säger dock inte något om förväntade snödjup i ett framtida klimat. För detta

hänvisas till den senaste forskning som kan hittas på SMHIs hemsida.

Klimatforskare är intresserade av att veta hur snödjupet och antal dagar med snötäcke har

förändrats för att jämföra med resultat från klimatmodeller.

Denna rapport ger en beskrivning av främst vinterns största snödjup och stora

snödjupsökningar från en dag till nästa. Hur de största snödjupen varierat från 1904/05 till

2013/14 visas och antal dagar med snötäcke under vintrarna 1951/52 – 2013/14.

Tidigare rapporter har beskrivit årets största snödjup från 1 januari till 31 december.

Denna rapport har däremot sammanställt snödjup för olika vintrar (1 juli till 30 juni året

efter) vilket enligt författaren är ett mer korrekt sätt att sammanställa snöstatistik. Annars

skulle det största snödjup för ett år kunna uppmätas den 31 december och för nästa år den

1 januari fastän det handlar om samma snötäcke.

3

3 Bakgrund snödjupsdata

Temperatur och nederbörd har mätts och rapporterats dagligen från ett stort antal stationer

sedan slutet av 1800-talet. Snödjup började man dock att rapportera mer systematiskt

först under vintern 1904/05. Däremot finns det anteckningar i äldre journaler av mer

översiktlig karaktär som ”fotsdjup snö”, att det varit slädföre eller att det varit bortåt en

meter snö. Informationen är visserligen intressant men inte mycket att göra statistik på.

Ett omfattande förarbete har genomförts för att denna rapport ska ha varit möjlig att

skriva. Under flera års tid har snödjupsdata lagts in i SMHIs digitala databas, granskats

och rättats inte bara av författaren utan även av kollegor, ingen nämnd och ingen glömd.

Misstänkt felaktiga stora snödjup och stora snödjupsökningar från en dag till nästa har

listats, granskats och vid behov rättats. Om det mittersta värdet av tre snödjupsmätningar

dagarna efter varandra avviker mycket har även det listats som ett misstänkt felaktigt

värde för att därefter granskas. Rekordvärden för olika landsdelar och månader har tagits

fram och kontrollerats.

Många timmar har alltså ägnats åt att ”gräva” i SMHIs arkiv i källaren för att jämföra

originaljournal med misstänkta värden i databasen. Om fel värde funnits i databasen har

det förstås rättats. Även en hel del extra digitaliseringsarbete har utförts för att

komplettera och förlänga utvalda stationers dataserie för perioden 1951 - 1968.

Det finns en hel del digitala snödjupsdata som ännu inte förts in i databasen. Även dessa

har använts i studien. Information och data har också hämtats från exempelvis Helge

Pershagens rapport ”Maxisnödjupet i Sverige 1905-76”, artiklar i SMHIs nu nedlagda

tidning Väder och Vatten och faktablad utgivna av SMHI.

Från 1969 finns alla observationer av snödjup i digital form i SMHIs meteorologiska

databas. Under perioden 1961-1968 saknas drygt hälften av stationerna i databasen som

finns i pappersjournaler, se Figur 1, och under 1951-1960 saknas ännu fler stationer.

Detta gör att det kan finnas intressanta snödjupsrekord före 1969 som ännu inte hittats.

Det har emellertid gjorts en ordentlig genomgång av absolut största snödjup för varje

månad och landsdel så alla sådana rekord har troligen hittats. Absoluta rekord har ju

noterats i tidigare rapporter och artiklar. Däremot har man tidigare inte gjort många

statistiska sammanställningar över snödjupsökningar från en dag till nästa. Det kan

således mycket väl finnas stora snödjupsökningar som ännu inte hittats i odigitaliserade

data.

Det pågår ett projekt på SMHI för att data som enbart finns på pappersjournaler ska

digitaliseras. Att data finns i databaser är förstås en förutsättning för att stora mängder

data ska kunna bearbetas, sammanställas och presenteras på ett effektivt och elegant sätt.

Detta projekt är dock mycket tidsödande och kommer att ta många år innan det är klart.

Figur 1. Antal stationer som finns digitalt i SMHIs databas under perioden 1950/51 till

2013/14. Stationen måste ha rapporterat snödjup minst en gång under december till

mars.

4

4 Metodik

”Medianvärden” är ett statistiskt mått som ofta förekommer i snöstatistik. Medianvärdet

är det mittersta värdet. Om det exempelvis finns 25 vintrar med det största snödjupet för

varje vinter så är medianvärdet det trettonde högsta (eller trettonde lägsta). Det finns lika

många vintrar med större snödjup som med mindre snödjup än medianvärdet. Man kan

alltså säga att medianvärdet av vinterns största snödjup är ett mått på hur mycket

snödjupet är som mest under en genomsnittlig snövinter. Om medianvärdet är 0 cm så är

det förstås vanligare med barmark än med ett snötäcke.

En jämförelse har gjorts av vinterns största snödjup och av antal dagar med snötäcke

mellan perioderna 1990/91-2013/14 och 1960/61-1989/90. För att undersöka om dessa

perioder skiljer sig signifikant från varandra har Students t-test använts. Med detta test

har beräkning gjorts om det finns någon signifikant förändring till 95 procents nivå eller

om det inte finns någon signifikans.

För att bestämma om det finns någon statistiskt signifikant linjär ökning eller minskning

av vinterns största snödjup under perioden 1904/05 till 2013/14 eller från 1951/52 till

2013/14 har en linjär anpassning av data gjorts. Ett 95-procentigt konfidensintervall har

beräknats av den linjära anpassningen för att bestämma om förändringen är statistiskt

signifikant eller inte.

I resultatkapitlet finns en hel del kartor med analyserade snödjup. Dessa analyser bygger

enbart på svenska stationer. Kartanalyserna är gjorda objektivt med GIS-programvaran

(Geografiska InformationsSystem) Surfer. Således skulle isolinjerna kunnat vara något

annorlunda och kanske bättre om handanalyser gjorts.

4.1 Mätning av snödjup

Snödjupet mäts klockan 07 (svensk normaltid) och mätningen bör utföras på en

någorlunda slät markyta utan nämnvärd drivbildning i ett område om cirka 10 m · 10 m.

Daglig rapportering av snödjup är en fördel, men många stationer har rapporterat endast

den 15 och den sista i månaden, något annat intervall eller inte alls under långa perioder.

Snödjupet mäts helt enkelt genom att

sticka ner en linjal, tumstock eller montera

fast mätpinne lodrätt i snön och mäta

djupet. Alla observationer av snödjup i

SMHIs regi utförs på detta sätt. I figuren

till höger ser vi en fast snöpinne på SMHIs

mätplats i Norrköping.

Avläsningen sker på en centimeter när, och

det rapporterade snödjupet skall helst avse

medelvärdet från minst fem mätpunkter

med några meters avstånd.

Markytans andel med snö rapporteras

också från flertalet stationer. Marken på

mätområdet kan vara helt täckt av snö,

omväxlande snöfläckar och barmark eller

helt snöfri. SMHI använder fyra olika

kategorier för att ange detta:

Figur 2. Mätpinne för snödjup vid SMHIs

mätplats i Norrköping. Foto SMHI.

S – Marken är helt snötäckt

SB – Marken är mer än till hälften, men inte helt, snötäckt

BS – Marken är till mindre än hälften snötäckt

B – Marken är helt snöfri, barmark

5

Snödjupet mäts på mellan 500 och 700 stationer varje år, Figur 1. Stationerna är förstås

placerade där observatörerna bor och i vissa fall där folk arbetar som på flygplatser.

Större snödjup förekommer således, på högre höjder, i fjällen där SMHI saknar

mätstationer.

Ingen av SMHIs cirka 140 automatstationer rapporterar idag snödjup. På vissa håll i

världen förekommer dock automatisk mätning av snödjup, och det är i huvudsak två olika

metoder som används, antingen ultraljud eller lasermätning. På en fast höjd över

markytan monteras en sensor, som sänder en signal ner mot snöytan, där den studsar

tillbaka. Därmed kan man beräkna avståndet till snöytan och därmed även snödjupet.

Ett gemensamt problem för de båda automatiska teknikerna är att de endast ger ett

punktvärde. För att motsvara en manuell mätning med minst fem mätpunkter, skulle det

krävas lika många sensorer. Så småningom kanske SMHI väljer att införa denna teknik.

En utvärdering måste dock ske först av vilken teknik som är mest tillförlitlig.

4.2 Stationer med långa serier

En sammanställning har gjorts av vinterns största snödjup under perioden 1904/05 -

2013/14 för alla SMHIs stationer. Det visade sig att enbart 41 av stationerna var

kompletta med snödjupsobservationer varje vinter eller kunde göras till kompletta serier

för denna studie, se Figur 3.

För att göra serierna kompletta har vi varit tvungna koppla ihop ett antal närliggande

stationer, exempelvis gjordes mätningarna i Stensele fram till 2004 men därefter har data

från Gunnarn använts. Hur dessa kopplingar är gjorda finns beskrivet i bilaga, Tabell 5.

6

Dessa 41 mätserier har utnyttjats för att

studera hur vinterns största snödjup

varierat. Samma 41 stationer har även

använts för att studera hur antal dagar

med snötäcke har varierat, men tyvärr

kunde inte fyra av de 41 stationerna

utnyttjas eftersom snödjupet inte

rapporterats dagligen. Dessa fyra stationer

är Umeå, Forse, Flahult och Västervik.

För ett antal stationer har dessutom

digitala data inte funnits tillgängliga

under hela den 110-åriga seriens längd.

Det är främst till och med 1950 som

digitala dagliga snödjup saknats för att

antal stationer.

För att göra serierna kompletta har årets

istället för vinterns största snödjup

utnyttjats som för flertalet stationer finns

publicerat i Pershagen (1981).

För flertalet av åren inträffar årets största

snödjup under januari till april varför

årets och vinterns största snödjup oftast

överensstämmer. I södra Sverige kan

dock vinterns största snödjup inträffa

redan i november eller december. Detta

innebär således att för vissa år hamnar det

största snödjupet på fel år vilket dock inte

torde påverka utseende i framtagna

diagram nämnvärt.

Det förekommer att digitala data saknas

för en station och vinterns största snödjup

saknas även i Pershagen (1981). I dessa

fall har snödjupet interpolerats utifrån den

närliggande station som bäst visar

korrelation med stationen där vinterns

snödjup saknas.

Figur 3. Kartan visar 41 stationer med

serier från vintern 1904/05 till 2013/14. Blå

linjer visar gränsen mellan Götaland,

Svealand, södra Norrland och norra

Norrland.

Alla stationer har inte heller rapporterat snödjup dagligen under hela perioden.

Exempelvis för stationen Umeå som kopplats med Umeå Flygplats och Röbäcksdalen,

finns dagliga snödjup tom 1995, men därefter har snödjupsmätningar enbart gjorts några

få dagar under månaden.

Alla de skapade långa serierna är inte helt konsistenta eftersom närliggande stationers

serier har sammankopplats, att årets största snödjup utnyttjats ibland istället för vinterns

största och att alla stationer inte mätt dagligen under hela perioden.

De rekonstruerade serierna bedöms ändå vara av tillräckligt hög kvalité för att det

övergripande resultatet inte ska påverkas nämnvärt.

7

4.3 Felkällor

Att mäta, rapportera och lagra snödjupsdata kan tyckas vara enkelt men många felkällor

och problem förekommer tyvärr.

För att kunna sammanställa snödjupsstatistik behövs helst daglig information om snödjup

eller om det varit barmark. När det inte funnits någon snö på väderstationen har ofta

kolumnen för snödjup i journalen lämnats tom. När dessa data förs över till moderna

digitala databaser saknas således uppgift angående snödjup eller om det var barmark.

Många observatörer har helt korrekt enligt SMHIs tidigare arbetsbeskrivning enbart

rapporterat snödjupet den 15 och den sista i varje månad. Andra stationer har mätt några

gånger vid godtyckliga datum under månaden medan de större stationerna ofta rapporterat

dagligen då det varit snö. De större stationerna s.k. synopstationer rapporterar inte bara

nederbörd och snödjup utan också var tredje timme temperatur, vind, lufttryck, sikt, moln

mm.

Vissa stationer har under perioder inte rapporterat snödjup alls även om det funnits snö. I

äldre journaler är det vanligt att stationen enbart rapporterat ett S, som innebär att marken

var täckt med snö, men ingen information om djupet.

Tyvärr är det inte enkelt att i efterhand via ett datorprogram avgöra om det varit barmark

på stationen eller om ingen mätning gjorts av det snödjup som kanske funnits. Att då t ex

sammanställa vinterns största snödjup för någon väderstation kan förstås ge felaktiga

resultat eftersom beräkningen bara bygger på de år då snö funnits. I Skåne är det inte

alltid snö på alla stationer under alla vintrar och vissa stationer där kanske inte har mätt

just den dagen då det största snödjupet förekom.

Att sammanställa statistik över antal dagar då marken varit täckt med snö är ännu

knepigare. Då krävs förstås att det finns snödjupsinformation varje dag. Sedan några år

tillbaka rapporteras emellertid ett snödjup dagligen från de flesta av SMHIs manuella

stationer och 0 cm om det varit barmark, vilket författaren är mycket tacksam för.

Det har förekommit och förekommer nog fortfarande en del fel i snödjupet i databasen.

Den vanligaste orsaken till att fel värde är lagrat i databasen är att observatören varit

noggrann och rapporterat exempelvis 7,0 cm med en decimal angiven men i databasen

lagras snödjupet i hela centimeter. När journalen sänts in till SMHI och personal fört över

data till datorer har inte det lilla kommatecknet uppmärksammats utan 70 cm förts in och

lagrats i databasen.

Även om det inte snöat sedan föregående dag kan snön ha sjunkit ihop eller har snö blåst

till platsen för mätning. Det finns exempel på att även om det inte kommit någon snö

sedan föregående dags mätning så rapporteras samma snödjup dag efter dag i veckor.

Man kan misstänka att observatören inte gjort någon mätning utan bara rapporterat

samma snödjup som dagen innan. När en ny snödjupsmätning görs därefter kan snön ha

minskat eller ökat orealistiskt mycket.

Det finns en tumregel att 1 mm smält nederbörd motsvarar 1 cm torr nysnö. Det

förekommer att en väderstation rapporterat 10-15 mm smält nederbörd under ett dygn och

samtidigt att snödjupet ökat med 40-50 cm. Är detta rimligt? Jo, författaren menar att det

kan vara rätt.

Av aerodynamiska skäl underskattas i praktiken all nederbörd och speciellt snönederbörd.

Ju mer det blåser och desto lättare nederbörden är desto större underskattning. Vid snö

och blåst hamnar således inte all snö i mätkärlet som borde hamnat där. Det är således

möjligt att den rapporterade snödjupsökningen på 40-50 cm är mer korrekt än vad

nederbördsmängden i smält form på 10-15 mm visar.

Men det skulle kunna vara tvärtom eftersom en annan problematik är att det vid snö och

blåst är vanligt med drivbildning. På vissa platser blåser snön bort och på andra ansamlas

8

den, jämför omslagsbilden. Vid dessa förhållanden kan det vara svårt att erhålla ett

representativt snödjup.

Alla de presenterade snödjupen avser observationer från SMHIs stationer, som ligger

ganska glest. Det är därför sannolikt att större snödjup har förekommit, speciellt i fjällen.

4.4 Återkomsttider

För att beräkna återkomsttiden av vinterns största snödjup har först det största snödjupet

för alla SMHIs stationer tagits fram för varje vinter under vintrarna 1961/62 – 2013/14.

Som exempel visas snödjupet från Särna under 53 vintrar i figuren nedan.

Figur 4. Vinterns största snödjup i Särna 1961/62 – 2013/2014.

Snödjupen sorteras därefter i storleksordning, behandlas med extremvärdesanalys och kan

ritas upp som i Figur 5 nedan. Ringarna i figuren är observationer medan den röda linjen

är en anpassning till observationerna enligt GEV (Generalized Extreme Value). Denna

anpassning är en treparameterfördelning och finns beskriven av Buishand (1986).

I GEV anpassas en krökt kurva till observationerna och bland annat kurvans krökning

beräknas (theta-värde) för varje station. Denna metod används ofta av SMHI om

tidsserien av data är relativt lång som i denna studie då stationer med minst 25 års data,

under perioden 1961/62-2013/14, har utnyttjats för beräkning av återkomsttider. Minst en

observation av snödjup under månaderna december till mars har krävts för att vinterns

största snödjup utnyttjats i de vidare beräkningarna.

Från figuren nedan kan vi exempelvis se att i genomsnitt en gång vart tionde år så är

vinterns största snödjup på väderstationen i Särna ca 95 cm eller mer.

9

Figur 5. Återkomsttid [År] av vinterns största snödjup i Särna. Stora snödjup. Ringar är

observationer och linjen ären anpassning enligt GEV.

På motsvarande sätt som för stora snödjup kan vi studera återkomsttiden av snöfattiga

vintrar. I figuren nedan framgår att i genomsnitt en gång vart tionde år är vinterns största

snödjup i Särna ca 45 cm eller mindre.

Figur 6. Återkomsttid [År] av vinterns största snödjup i Särna. Små snödjup. Ringar är

observationer och linje anpassning enligt GEV.

10

5 Resultat

Först presenteras svenska snörekord, absoluta snödjupsrekord och snödjupsökning från en

dag till nästa. Därefter kommer ett par avsnitt som visar hur vinterns största snödjup och

antal dagar med snötäcke har varierat i Sverige. Exempel på svåra snövintrar presenteras

liksom ett antal fall med extrema snödjupsökningar från en dag till nästa. En orsak till

varför det kan snöa extremt mycket på något dygn är s.k. snökanoner varför detta begrepp

finns beskrivet i ett eget kapitel.

5.1 Svenska snörekord

I Tabell 1 nedan visas de allra största snödjupen, uppdelat per månad, som mätts på någon

av SMHIs stationer sedan vintern 1904/05. Denna tabell bygger även på data som inte

finns i databasen utan enbart i pappersjournaler. De flesta stationerna i tabellen nedan

ligger intet förvånande i Lappland. Motsvarande rekord för olika landsdelar finns i bilaga,

Tabell 7, Tabell 9, Tabell 11 och Tabell 13.

Tabell 1. Största snödjupet i Sverige 1904/05 till 2013/14. Absolutrekord.

Månad Snödjup [cm] Klimatnr Station Datum

jan 279

Kopparåsen 1926-01-11 feb 327

Kopparåsen 1926-02-28

mar 265 188820 Katterjåkk 1993-03-13 apr 262 188830 Riksgränsen 1905-04-12 maj 223 188830 Riksgränsen 1929-05-06 jun 164 188830 Riksgränsen 1906-06-01 jul 27 188810 Vassijaure 1906-07-01 aug 15

Vallträsk 1921-08-31

sep 62 125460 Sösjö 1954-09-28 okt 168


nov 190

Kopparåsen 1925-11-30 dec 261


år 327


I fjällvärlden kan det förekomma större snödjup på platser där SMHI inte har eller har

haft någon station. Det har dock tidigare gjorts snödjupsmätningar på den extremt belägna

stationen Låktatjåkko Fjällstation, som är Sveriges högst belägna fjällstation, 1228 meter

över havet. Stationen ligger i ett pass mellan två fjälltoppar, nio kilometer från

fjällhotellet i Björkliden i norra lapplandsfjällen.

Mätningarna av snödjup på fjällstationen startade den 20 mars 1957 då man mätte 125

cm. Därefter ökade snödjupet till vinterns maximum 160 cm den 7-8 maj. Den 18 maj

stängdes stationen för vintersäsongen då djupet var 139 cm. När stationen öppnade för

sommarsäsongen den 5 juli låg det fortfarande kvar ett snötäcke på 100 cm efter vintern

och temperaturen var då -2°C. Snödjupet ökade på stationen till 110 cm den 7 efter

snöfall. Därefter smälte snön bort och barmark rapporterades den 26 juli.

Under samma år, 1957, kom snön redan den 21 augusti på Låktatjåkko Fjällstation då 5

cm mättes. Snödjupet ökade därefter till 30 cm den 22-26 augusti.

11

Det finns större snödjup noterade i journaler, på stationer utanför fjällen, än de i tabellen

ovan men som är svåra att tro på och de har därför underkänts. Ett exempel är från

Degersjö i Ångermanland då man prydligt skrivit i journalen att snötäcket på slätt ökade

från 33 cm den första januari 1931 till 342 cm den sista februari. Under samma period föll

det 157 mm nederbörd i smält form.

Degersjö ligger visserligen i ett område som kan drabbas av mycket stora snödjup men

inga omkringliggande stationer visar några liknande snödjup under samma period. I

januari 1967 mättes snödjupet 190 cm i Degersjö vilket är det största godkända snödjupet

utanför fjällen, se kapitel 5.8.6.

Observatören från 1931 måste ha missuppfattat något. Kanske har man mätt ett största

snödjup i snödrivor och inte ett representativt snödjup, se kapitel 4.1. Den 16 februari

finns en anteckning om att isens tjocklek var 18 cm samtidigt som snödjupet var 331 cm.

Är det överhuvudtaget möjligt att ta sig ut på en sjö och mäta isens tjocklek när snödjupet

är över tre meter?

Den största snödjupsökningen från en dag till nästa under perioden 1951-01-01 till 2014-

06-30 är 75 cm från Kilagården 2012, Tabell 2. En uppdelning av rekorden av

snödjupsökningar i olika landsdelar finns i bilaga, Tabell 8, Tabell 10, Tabell 12 och

Tabell 14.

Större snödjupsökningar finns emellertid i icke-digitaliserade data före 1969. Exempelvis

ökade snön från 6 cm till 115 cm på ett dygn i Njunjes 1921. Detta fall finns mer

beskrivet i kapitel 5.8.2.

Tabell 2. Största snödjupsökning i Sverige från dag före till angivet datum,

1951-01-01 till 2014-06-30. Enbart baserat på data i SMHIs digitala databas.

Månad Snödjup

[cm] Klimatnr Station Landskap Datum

jan 72 76160 Oskarshamn Småland 1985-01-04 feb 53 160740 Fällfors Västerbotten 1962-02-17 mar 57 155910 Tärnaby Lappland 1953-03-26 apr 45 127380 Härnösand Ångermanland 1959-04-09 maj 42 155770 Kittelfjäll Lappland 2014-05-15 jun 32 188820 Katterjåkk Lappland 2010-06-05 jul 15 122360 Fjällnäs Härjedalen 1964-07-06 aug 4 171930 Skröven Lappland 1986-08-31 sep 27 172790 Överkalix-Svartbyn Norrbotten 1968-09-23 okt 42 136360 Storfinnforsen Ångermanland 2006-10-21 nov 54 188800 Abisko Lappland 1972-11-24 dec 75 83220 Kilagården Västergötland 2012-12-01

år 75 83220 Kilagården Västergötland 2012-12-01

12

Nedan presenteras de största snödjupen landskapsvis (SMHIs faktablad nr 23, 2005). Vi

noterar att det är vanligast att landskapets största snödjup har mätts i februari eller mars.

Tabell 3. Största snödjup per landskap 1904-07-01 till 2014-06-30. Absolutrekord.

Landskap Snödjup [cm] Klimatnr Station Datum

Lappland 327 Kopparåsen 1926-02-28 Norrbotten 162 173810 Övertorneå 1974-03-23 Jämtland 278 144560 Leipikvattnet 1989-02-22 Västerbotten 151 139540 Vännäs 1967-02-04 Ångermanland 190 138110 Degersjö 1967-01-02 Härjedalen 174 122360 Fjällnäs 1988-03-13 Medelpad 150 126170 Ulvsjön 1988-02-28 Dalarna 187 114360 Ulvsjö 1951-03-16 Hälsingland 160 116080 Rimsbo 1966-04-02 Gästrikland 135 106540 Ockelbo 1966-03-12 Uppland 118 107270 Untra 1956-02-28 Värmland 180 Blåbärskullen 1951-03-29 Västmanland 124 95490 Riddarhyttan 1977-02-20 Södermanland 95 97110 Riksten 1966-02-08 Dalsland 146 Ödskölt 1951-03-27 Västergötland 139 84530 Tolsgården 1951-04-03 Närke 135 84490 Sörbytorp 1951-04-03 Östergötland 110 85450 Godegård 1977-03-03 Bohuslän 100 Svandal 1906-12-26 Småland 125 73290 Tranhult 1977-02-14 Gotland 112 78250 Herrvik 1987-01-31 Öland 96 77170 Mossen 1979-01-31 Halland 104 63480 Havraryd 2010-02-25 Blekinge 85 64220 Gyngamåla 2011-01-07 Skåne 100 54390 St Olof 1942-03-20

13

Nedan presenteras de största snödjupsökningarna landskapsvis för perioden 1951-01-01

till 2014-06-30. De största snödjupsökningar i landskapen har ofta mätts under december

eller januari, således ett par månader tidigare på vintern än då det största snödjupet mätts.

En av orsakerna till detta skulle kunna vara att för att det ska kunna snöa riktigt mycket

krävs öppet vatten för att större mängder fukt ska kunna tas upp i atmosfären.

Tabell 4. Största snödjupsökning per landskap 1951-01-01 till 2014-06-30, från dag före

till angivet datum. Enbart baserat på data i SMHIs digitala databas.

Landskap Dag före [cm]

Aktuell dag

[cm]

Ökning [cm]

Klimatnr Station Aktuell dag

Lappland 30 90 60 188800 Abisko 1991-12-14 Norrbotten 62 100 38 160800 Fagerheden 1970-01-03 Jämtland 73 127 54 133050 Höglekardalen 1995-01-02 Västerbotten 1 72 71 150200 Brände 2012-12-02 Ångermanland 10 65 55 138360 Hattsjöbäcken 2011-12-10 Härjedalen 14 60 46 123480 Storsjö Kapell 1965-11-27 Medelpad 58 102 44 127310 Sundsvalls Flygplats 1994-01-27 Dalarna 13 68 55 114270 Kvarnberg 1967-12-23 Hälsingland 15 75 60 126070 Hassela 2012-12-01 Gästrikland 58 131 73 107430 Gävle-Åbyggeby 1998-12-07 Uppland 42 89 47 107120 Dannemora 1971-01-01 Värmland 7 52 45 94230 Skråmforsen 1963-12-19 Västmanland 7 45 38 94530 Sävenfors 1995-04-28 Södermanland 2 37 35 95050 Vingåker 1981-12-08 Dalsland 42 80 38 82540 Bastorp 1987-01-06 Västergötland 0 75 75 83220 Kilagården 2012-12-01 Närke 8 44 36 94050 Åtorp 1993-01-25 Östergötland 2 50 48 86370 Norrköping-Sörby 1977-12-07 Bohuslän 2 41 39 81170 Lysekil 2003-02-02 Småland 18 90 72 76160 Oskarshamn 1985-01-04 Gotland 25 53 28 78240 Buttle 1979-01-03 Öland 20 84 64 77170 Mossen 1979-01-04 Halland 14 64 50 62570 Abild 1986-01-01 Blekinge 13 62 49 65160 Bredåkra 1968-01-11 Skåne 6 56 50 53260 Ystad 2010-11-27

Mer detaljerade beskrivningar om och kring några av rekordnoteringarna med kartor,

diagram och text finns i kapitlet ”5.7 ”Snökanoner”.

14

5.2 Vinterns största snödjup

Vinterns största snödjup har tagits fram för 41 stationer, Figur 3, för perioden 1904/05 till

2013/14. Dessa data finns listade i Tabell 15 i bilaga. Hur vinterns största snödjup har

varierat från vinter till vinter under denna period visas i Figur 7. Staplarna visar

medelvärdet för de 41 utvalda stationerna med långa serier. Hela Sverige visas

sammantaget men även en uppdelning i olika landsdelar görs.

Den röda kurvan i figuren är en utjämnad kurva efter staplarna som motsvarar

medelvärdet under ungefär 10 år. Vi noterar att i ingen av de fem kurvorna finns någon

tydlig trend av minskande snödjup som man kanske hade förväntat sig.

Från Figur 7 ser vi att vissa år sticker ut lite extra antingen med höga snödjup eller med

låga. I Götaland ser vi att vintern 2009/10 är den vinter då medelvärdet av snödjupet i

landsdelen är störst, ca 60 cm som snitt för de 15 stationerna. Vi ser också att det var

några snöfattiga vintrar kring 1990.

I Svealand är det vintern 1965/66 som snödjupet där var som störst. Snödjupet var då

knappt 80 cm i snitt som mest under vintern. Snöfattiga vintrar har också förekommit

exempelvis kring 1930, i början av 1970-talet och kring 1990.

Vasaloppet, som går av stapeln första söndagen i mars, ställdes in åren 1932 och 1990

pga. snöbrist. 1989 var loppet nära att ställas in men räddades av ett snöfall i slutet av

februari som gav ca 25 cm i området. I diagrammet kan vi se att dessa år var snöfattiga

vintrar.

I södra Norrland är det vintern 1965/66 där snödjupet varit störst följt av 1987/88 och i

norra Norrland var det vintern 1905/06 värst (eller bäst?) men på senare år har det

förekommit ett par snörika vintrar på 1990-talet. I norra Norrland förekom det några

snöfattiga vintrar kring 1930 samt vintern 1953/54.

15

Figur 7. Vinterns största snödjup under vintrarna 1904/1905 till 2013/2014.

16

Inom meteorologin görs ofta jämförelser

med en 30-årig standardnormalperiod efter

rekommendationer från WMO (World

Meteorological Organization) som tillhör

FN. Den senaste normalperioden är 1961-

90 och nästa således 1991-2020.

Vid jämförelse av de 24 vintrarna 1990/91

till 2013/14 med de 30 vintrarna 1960/61 –

1989/90 så har vinterns största snödjup

minskat i nästan hela landet utom främst

längst upp i norr, Figur 8. Där har

snödjupet istället ökat något.

I stora delar av Norrland samt norra

Svealand utom fjällen har minskningen

varit 10 – 20 cm. De stationer där det skett

en statistiskt signifikant förändring till 95

procentnivån har markerats med en större

prick på kartan. Hur signifikanstestet är

gjort finns kortfattat beskrivet i kapitel 4

Metodik.

I övriga Svealand och Götaland har

minskningen varit något mindre, mellan 1

och 10 cm, och minskningen är inte

statistiskt signifikant mer än vid någon

enstaka station.

Figuren till höger bygger enbart på de 41

stationerna, i Figur 3, vilka är noggrant

genomgångna och kompletta. Trots relativt

få stationer ger kartan en grov men ändå

klar bild över fördelningen av

snödjupsändringen i Sverige.

I Riksgränsen har det skett en signifikant

ökning av vinterns största snödjup från

1960/61 – 1989/90 till 1990/91 – 2013/14.

Ökningen har beräknats till 26 cm, Figur 8.

Denna station flyttade emellertid ett par

km från Riksgränsen som ligger 508 m

över havet till Katterjåkk 515 m över havet

den 1 mars 1972.

Figur 8. Differens i medel av vinterns

största snödjup. 1990/91 – 2013/14 jämfört

med 1960/61 – 1989/90. Stor prick –

statistiskt signifikant förändring.

Höjdskillnaden är visserligen inte så stor men flytten kan ändå ha påverkat snödjupsdata

från stationen eftersom terrängen är kuperad.

I Ulricehamn kan vi också se en avvikelse jämfört med omkringliggande stationer, Figur

8. Här har vinterns största snödjup minskat med 16 cm vid jämförelse av de två

perioderna. Denna station flyttade den 1 maj 1995 från Kurhotellet som ligger 292 m över

havet ner till samhället 175 m över havet. Att stationen flyttade ner drygt 100 m har

sannolikt bidragit till att snödjupet minskat.

Det har förekommit flyttar av andra stationer än Riksgränsen och Ulricehamn som också

påverkat den rapporterade snömängden. Dessa flyttar torde dock inte påverka utseendet i

Figur 7 och Figur 8 i någon större omfattning.

17

5.3 Antal dagar med snötäcke

Antal dagar med ett snödjup på minst 1 cm har tagits fram för 37 stationer för perioden

1951/52 till 2013/14. Dessa data finns listade i Tabell 16 som finns i bilaga. Tyvärr har

det inte varit möjligt att ta fram data från alla 41 stationer eftersom fyra stationer inte

rapporterat dagligen under hela perioden.

Figur 9 visar antal dagar med ett snötäcke på minst 1 cm i Sverige som helhet och för

olika landsdelar i Sverige för perioden 1951/52 – 2013/14. Staplarna i figuren visar

medelvärdet för de 37 utvalda stationerna med långa serier. Den röda kurvan i figurerna

är en utjämnad kurva efter staplarna som visar medelvärdet under ungefär 10 år.

För Götaland och Svealand kan man skönja en nedgång av antal dagar med snötäcke.

Behandlar man dessa data med signifikanstest så finner man dock att nedgången inte är

statistiskt signifikant till 95 % nivån. Hur signifikanstestet är gjort finns kortfattat

beskrivet i kapitel 4.

För södra och norra Norrland kan man möjligen skönja en uppgång av antal dagar med

snötäcke från 1950-talet till 1980-talet och därefter en nedgång till den senaste vintern.

För Sverige som helhet var snösäsongen vintern 1969/70 längst. Denna säsong var

speciellt ihållande i framförallt Götaland och Svealand men även i södra Norrland. I norra

Norrland var det snösäsongen vintern 1968/69 som var längst. I norra och södra Norrland

ser vi att vintern 1953/54 var snösäsongen kort. I Svealand och Götaland var det några

snösäsonger i mitten av 1970-talet och kring 1990 som var korta.

Det är intressant att notera att den senaste vintern 2013/14 var den vinter som hade minst

antal snödagar i både Svealand och södra Norrland.

Diagram som visar antal dagar med snödjup på minst 10 cm, 30 cm och 50 cm visas i

bilaga, Figur 59, Figur 60 och Figur 61.

18

Figur 9. Antal dagar med snötäcke, minst 1 cm, under vintrarna 1951/52 till 2013/14.

19

Antal dagar med snötäcke har minskat i

hela landet vid jämförelse av vintrarna

under de 24 åren 1990/91 – 2013/14 med

30-årsperioden 1960/61 – 1989/90, Figur

10.

Minskningen har varit störst i delar av

Götaland och Svealand och i dessa

områden är det statistiskt signifikant till 95

% nivån att det skett en minskning som

beräknats till drygt 20 dagar

I norra Norrland har minskningen bara

varit ett fåtal dagar och är inte heller

signifikant.

Vid stationen i Ulricehamn har

minskningen varit allra störst med 34

dagar. Denna station flyttade emellertid

från 292 m över havet ner till 175 m den 1

maj 1995. Denna flytt påverkade förstås

snödjupsdata från stationen.

På högre höjder är det ofta snörikare

eftersom temperaturen i genomsnitt

sjunker med höjden över havet. Även om

flytten av stationen i Ulricehamn från

Kurhotellet ner till samhället inte var så

många km så gjorde höjdskillnaden på

över 100 m att de rapporterade

snömängderna minskade väsentligt.

Det har förekommit flyttar av andra

stationer som också påverkat den

rapporterade snömängden. Dessa flyttar

torde dock inte påverka huvuddragen i

Figur 9 och i Figur 10 i någon större

omfattning.

Figur 10. Differens i medel av antal dagar

med snötäcke, minst 1 cm. 1990/91 –

2013/14 jämfört med 1960/61 – 1989/90.

Stor prick – statistiskt signifikant

förändring.

5.4 Snödjup under året

Det största snödjupet för varje dag har tagits fram för fem stationer från Kiruna i norr till

Lund i söder under perioden första januari 1951 till sista juni 2014. Även

mediansnödjupet och det minsta snödjupet har tagits fram för varje dag för samma period.

Diagrammen exemplifierar hur snödjupet varierar under året.

Jämför gärna diagrammen i detta kapitel med Figur 21 som visar medianvärdet av

vinterns största snödjup. Medianvärdet av vinterns största snödjup är större än det största

medianvärdet för varje dag.

Det största snödjupet som mätts i Kiruna sedan 1951 är 132 cm från mars 1965, Figur 11.

Under höst och vinter byggs snödjupet upp eftersom avsmältningen är liten.

20

Snömaximum fås i början av april och då ca 70 cm som medianvärde. Under perioden 1

december till 1 maj har man i Kiruna alltid haft ett snötäcke varje vinter sedan 1951.

Snösäsongen i Kiruna börjar vanligen under oktober och slutar under maj. Vissa år kan

snösäsongen dock börja redan i september och vissa år har snön legat kvar ända in i juni.

Lägg märke till att i figuren nedan så är det markerat ett snödjup på 5 cm den 5 juli i

Kiruna. Detta snödjup mättes 1951 och är ett av de ytterst få fall med uppmätt snödjup i

juli i Sverige. De stora snödjupen under maj är från 1955 då man mätte 125 cm den 15.

Figur 11. Max, median och min snödjup för varje dag i Kiruna, 1951-01-01 –

2014-06-30.

När vi går längre söderut inträffar vanligtvis vinterns största snödjup tidigare och tidigare

på säsongen eftersom det blir vanligare med avsmältning under säsongen. För den

kustnära stationen Härnösand börjar snösäsongen vanligen i slutet av november och varar

in i halva april med ett maximum vanligtvis i mars med ca 40 cm, Figur 12. Under några

dagar vid månadsskiftet februari/mars har det varit snötäcke varje vinter sedan 1951.

Det största snödjupet i Härnösand sedan 1951 är 145 cm vilket inträffade i slutet av mars

1966. Stora snödjup har även förekommit tidigt på säsongen. På nyårsafton 2010 var

snödjupet 93 cm och 132 cm den 7 januari året efter.

Figur 12. Max, median och min snödjup för varje dag i Härnösand, 1951-01-01 –

2014-06-30.

I Malung inträffar maximumet vanligen kring månadsskiftet februari/mars och då drygt

40 cm djupt men det absolut största snödjupet mättes 5 april 1951 med 119 cm, Figur 13.

21

Figur 13. Max, median och min snödjup för varje dag i Malung, 1951-01-01 –

2014-06-30.

I Stockholm, där stationen ligger på Observatoriekullen, inträffar vinterns största snödjup

vanligtvis i slutet av februari och djupet är då drygt 10 cm, Figur 14. Den 5 april 1970

noterade man 63 cm.

Figur 14. Max, median och min snödjup för varje dag i Stockholm, 1951-01-01 –

2014-06-30.

I Lund är det ingen dag under året då det oftare mäts ett snödjup än inte, Figur 15.

Medianvärdet av snödjupet är således 0 cm alla dagar i Lund. De största snödjupen på

stationen har mätts under månaderna december till februari. Notera även att det

förekommit stora mängder under april.

Figur 15. Max, median och min snödjup för varje dag i Lund, 1951-01-01 – 2014-06-30.

Figur 16 visar snödjupet varje dag från fyra stationer från 1 januari 1951 till sista juni

2014. Exempelvis avser 1960 i figuren vintern 1959/60. Således vid 1960 i dessa figurer

börjar juli 1959 längst ner och går lodrätt uppåt till och med juni 1960, en stapel för varje

22

vinter. Färgen i figurerna illustrerar snödjupet, ju mörkare blå färg desto större snödjup.

Snödjupet över 1 meter har den mörkaste blå färgen. Vit färg i figuren innebär barmark

eller att ingen mätning av snödjupet är gjord.

Figurerna visar när snösäsongen på de olika stationerna börjar och slutar. Vidare kan vi se

om olika vintrar varit snörika eller snöfattiga. Exempelvis ser vi från Boråsfiguren att det

var några snöfattiga vintrar där kring 1990. I några fall saknas snödjupsdata som

exempelvis i Jokkmokk där inga snödjupsmätningar gjorts fram till nyår under vintern

2009/10.

Figur 16. Dagligt snödjup från 1951-01-01 till 2014-06-30. Exempelvis 1960 i figuren

avser vintern 1959/60.

23

5.5 Svåra snövintrar

En av de svåraste snövintrarna i Götaland och Svealand var vintern 1965/66, Figur 17.

Det största snödjupet under vintern var över en meter ända ner i delar av Götaland. Det

största snödjupet i hela Sverige, 171 cm, mättes i Storbron nära gränsen till Norge i

Dalarna. I Götaland var det Åmål i Dalsland som mätte det största snödjupet med 139 cm

vilket är det största djup som noterats i Götaland under februari.

Vintern 1988/89 var det mycket rikligt med snö i de svenska fjällen, Figur 18. Flera

stationer mätte ett snödjup på mer än två meter och mest var det i Leipikvattnet

(Jämtland) med 278 cm vilket är det näst största snödjupet som mätts i Sverige av SMHI

efter Kopparåsen (327 cm). Samma vinter var det brist på snö längre söderut. Vasaloppet

1989 var nära att ställas in men räddades av ett snöfall i slutet av februari som gav ca 25

cm i området.

Figur 17. 1965/66, vinterns största

snödjup. Storbron 171 cm (Dalarna).

Figur 18. 1988/89. Vinterns största

snödjup. Leipikvattnet 278 cm (Jämtland).

24

Väderstationen i Bastorp (Dalsland) var den station i Götaland där snötäcket låg längst

vintern 1965/66. Denna vinter anlände snön i Dalsland i mitten av november och varade

ända till fram månadsskiftet april/maj, Figur 19.

Figur 19. Snödjupen i Åmål och Bastorp vintern 1965/66.

Vintern 1988/89 anlände snön i Leipikvattnet i slutet av oktober, Figur 20, och låg kvar

ända till en bra bit in i juni. Toppen med 278 cm nåddes den 22 februari och ända in i

halva maj var snödjupet över en meter.

Figur 20. Snödjupet i Lepikvattnet vintern 1988/89.

25

5.6 Återkomsttider

Medianvärdet av vinterns största snödjup

är i norra Norrland utom fjällen 75 – 100

cm och i södra Norrland 50 – 75 cm. I

fjällen är medianvärdet allmänt över en

meter. I Katterjåkk i norra Lappland är

värdet 151 cm.

I norra Svealand är medianvärdet mer än

50 cm och i Dalafjällen ännu högre medan

medianvärdet i södra delarna av landsdelen

är medianvärdet 10 – 30 cm.

I Götaland är medianvärdet 10 – 30 cm

utom på Sydsvenska höglandet och österut

mot kusten där medianvärdet är 30 – 50

cm.

Statistiskt sett är vinterns största snödjup

minst 50 cm en gång vart 10 år långt ner i

Götaland, Figur 22. I norra Norrland utom

längs kusten är 10-årsvärdet minst en

meter.

Statistiskt sett är snödjupet en gång vart

femtionde år minst en meter i nästan hela

Norrland, allmänt över 1,5 meter i fjällen

och över 2 meter på vissa fjällstationer,

Figur 23.

Notera dock att bristen av stationer, som

mäter snödjup i mer extrem fjällmiljö,

sannolikt medför att många stora snödjup

aldrig observeras och därför inte ingår i

statistiken.

Figur 21. Medianvärdet av vinterns största

snödjup, 1961/62 – 2013/14.

26

Figur 22. Återkomsttid 10 år av vinterns

största snödjup. Stora snödjup, 1961/62 –

2013/14.


största snödjup. Stora snödjup, 1961/62 –

2013/14.

Återkomsttider av snöfattiga vintrar ses i Figur 24 och Figur 25. I stora delar av Götaland

och Svealand är snödjupet högst 10 cm under vissa vintrar. I norra Norrland är det inte

vanligt med vintrar då snödjupet underskrider 50 cm under hela vintern utom vid kusten.

27


största snödjup. Små snödjup, 1961/62 –

2013/14.


största snödjup. Små snödjup, 1961/62 –

2013/14.

5.7 ”Snökanoner”

Band med täta snöbyar kan uppstå när mycket kall luft strömmar långa sträckor över

öppet vatten i Östersjön. Populärt brukar man kalla dessa band för snökanoner.

Snökanonerna kan drabba samma kuststräcka många timmar eller till och med något dygn

och medföra mycket stora snömängder inom ett relativt begränsat område där de träffar

kusten.

28

På satellitbilder kan man se banden med

moln över havet och på radarbilderna

dyker snöbyarna upp en bit utanför kusten.

Det ser ut som om det står en stor

snökanon mitt på havet och sprutar snö

över kusten.

Vi ser ett exempel i radarbilden till höger

där ett intensivt eko finns från Finska

viken till Södertörn söder om Stockholm.

Efter detta tillfälle var snödjupet som störst

i Åda, väster om Nynäshamn med 36 cm.

Det är kombinationen av kall luft och det

relativt varma havsvattnet som gör att

kraftiga snöbyar bildas. Luften närmast

vattenytan värms upp och tillförs fukt. En

tumregel är att luften på 1500 meters höjd

ska vara minst 15 grader kallare än

havsvattnet för att riktigt kraftiga snöbyar

ska bildas.

Figur 26. Radarbild. En snökanon från 13

november 2007.

Resultatet blir kraftiga snöbyar som bildas i stråk längs vindens riktning. Ju längre sträcka

luften rör sig över öppet vatten desto kraftigare snöbyar. När snöbyarna träffar svenska

kusten och bromsas upp förstärks de ytterligare och snön kan vräka ner.

Snökanoner förekommer längs ostkusten från Skellefteå ner till Smålandskusten. Dessa

kan även förekomma vid Vänern och Vättern.

5.8 Extrema snöfall

Om det snöar mycket på ett dygn så skapar det stora problem i samhället inte minst i

infrastrukturen. Vi har valt att lista alla fall då snödjupet ökat med minst 40 cm från

mätningen på morgonen en dag till nästa dag under perioden 1951-01-01 till 2014-06-30.

Listan finns i sin helhet i bilaga, Tabell 17. Tyvärr är listan inte komplett eftersom det

saknas digitala data i databasen under perioden 1951 – 1968 och att många stationer inte

rapporterat snödjup dagligen.

Listan innehåller 100 fall med minst 40 cm snödjupsökning. Fallen har förekommit på 88

olika stationer och är inprickade på kartan i Figur 27. Flest fall har förekommit i

Katterjåkk, som startade först 1972, med fyra gånger. Ett och samma snöfall kan ha

drabbat flera stationer och visas då som flera prickar på kartan.

29

Figur 27. Snödjupsökning på minst 40 cm

på ett dygn. 1951-01-01 till 2014-06-30.

Snödjupsökningar på minst 40 cm är inte

jämnt fördelade i Sverige. Det mest

iögonfallande i kartan är att mätstationer

som ligger upp till några mil innanför

kusten är mest drabbade. Speciellt drabbad

är Norrlandskusten från Skellefteå ner till

Gävle.

I Norrlands inland är det sällsynt med stora

snödjupsökningar liksom i Götalands

inland och sydöstra Svealand.

Det är vanligast med snödjupsökningar på

minst 40 cm på ett dygn under december

och januari, Figur 28.

Figur 28. Antal fall snödjupet ökat minst

40 cm på ett dygn. 1951-01-01 till

2014-06-30.

Lägg märke till att i figuren ovan har det

varit färre fall då snödjupet ökat minst 40

cm i februari än både under januari och

under mars. Detta skulle kunna bero på att

under mars kan isen i havet ha smält

medan under februari är det vanligare med

frusna hav. Underlaget i figuren är dock

relativt litet så denna teori är osäker.

Nedan följer en beskrivning av 15 fall med extrema snöfall och snödjup. Många av dessa

fall finns även med i kapitel ”5.1 Svenska snörekord”.

5.8.1 Svandal, december 1906

I Svandal som ligger i Tanums socken söder om Strömstad ökade snödjupet med 95 cm,

från 5 cm till 100 cm på morgonen den 25 december till morgonen den 26 december

1906, se figur nedan.

30

Figur 29. Snödjupet i Svandal 1 – 31 december 1906. Snödjupet ökade från 5 cm till 100

cm den 25 till 26 december 1906.

Observatören i Svandal skriver:

”Den 26 ganska hård SV snöstorm hela dagen; snön hopades i ända till 3 meter höga

drifvor. Stormen och snön i förening ha gjort stor skada på ungskogen. Här på orten har

ej varit så mycket snö sedan vintern 1900.”

Det kan inte ha varit lätt mäta ett representativt snödjup på 100 cm eftersom snön låg i

drivor. Snödjupet måste därför antas vara ungefärligt. På den närbelägna stationen

Grebbestad skriver observatören:

”Den 24 började det blåsa hårdt under regn och allt annat än fint julväder, men under

natten frostade det upp något och juldagens morgon var marken hvit. Storm blef det

under dagens lopp, och under natten den 25-26 blåste det nästan full orkan från söder. I

hamnen blef det stor förödelse. Vattnet steg ovanligt högt och den sydliga vinden dref upp

sjöarna högt på land. Båtar sleto sina förtöjningar och drefvo mot bryggorna som illa

ramponerades eller långt upp på land. Virkes- och vedupplag fördes omkring och

ströddes kring hamnplanen och den härtill ledande gatan. Annandag jul bedarrade

vinden men snön vräkte fortfarande ned i massor och hängde sig på alla föremål, hvaraf

särskildt träd och buskar i trädgårdarna äfvensom i skogarna togo stor skada.”

5.8.2 Njunjes, oktober / november 1921

I Njunjes som ligger i Kvikkjokks socken i Lapplandsfjällen, ökade snödjupet från 6 cm

till 115 cm från den 31 oktober till 1 november 1921, Figur 30. Detta är således en ökning

med 109 cm. Detta är den över huvud taget största snödjupsökning vi känner. Dock kan

någon större ökning gömma sig i äldre data som vi inte hittat ännu. Observationerna från

stationen är prydligt införda i journalen och det finns inga tveksamheter att det står 115

cm den 1 november 1921.

På morgonen den 1 november mättes samtidigt en nederbördsmängd på 22,5 mm smält

nederbörd. Denna mängd är kraftigt underskattad. En notering i journalen säger ”Mätaren

översnöad”. Det fick inte rum mer snö i mätaren.

31

Figur 30. Snödjupet i Njunjes 15 oktober – 13 november 1921. Snödjupet ökade från 6 cm

till 115 cm den 31 oktober – 1 november 1921.

5.8.3 Kopparåsen, februari 1926

I Kopparåsen mätte man i slutet av februari 1926 det smått fantastiska snödjupet 327 cm.

Detta är det största snödjup som någonsin mätts på någon av SMHIs stationer. I Figur 31

ser vi snödjupet dagligen under vintern 1925/26. Stationen Kopparåsen låg i norra

Lapplandsfjällen ca 15 km öster om Riksgränsen vid foten av det drygt 1400 m höga

fjället Låktatjåkko. Tyvärr var den sista februari den sista dagen då observationer gjordes

från stationen och vad som senare hände med snödjupet eller observatören vet vi inget

om.

Figur 31. Snödjupet under vintern 1925/1926.

Man undrar förstås om mätningen är korrekt. Journalerna är noggrant förda och

handstilen är tydlig. Som utgångspunkt har författaren att man alltid ska lita på

observatören och den journal som förts. I detta fall finns det inget som tyder på att

uppgifterna skulle vara felaktiga. Uppgifterna är dessutom inte orimliga.

I norra Lapplandsfjällen varierar de genomsnittliga nederbördsmängderna mycket. I

Abisko som ligger i nederbördsskugga bakom fjällen föll det under hela året 304 mm i

genomsnitt under perioden 1961-1990. Detta är den station i Sverige som fått minst

nederbörd i genomsnitt under perioden. Tre mil västnordväst om Abisko ligger

Riksgränsen som i genomsnitt fick drygt tre gånger så mycket nederbörd, 1001 mm under

1961-1990. Björkliden och Katterjåkk som också ligger i området fick 652 mm respektive

848 mm under denna period. Att det kommit väldigt mycket snö i just Kopparåsen är

således inte otänkbart.

32

Under perioden 1 oktober 1925 till 28 februari året efter rapporterade observatören i

Kopparåsen att det föll totalt 578 mm nederbörd i smält form. Eftersom snödjupet var 327

cm innebär det att snöns densitet var i genomsnitt 177 kg/m³ från marken till ytan om vi

förutsätter att ingen snö smält eller avdunstat (sublimerat) under perioden. Skulle så vara

fallet skulle densiteten vara ännu lägre.

Som tumregel kan man säga att 1 mm nederbörd motsvarar 1 cm nyfallen torr snö. Denna

tumregel motsvarar en densitet på 100 kg/m³. Snön i Kopparåsen hade således i slutet av

februari inte packats ihop mycket.

Vid en annan av SMHIs stationer i området, Vassijuare, var snödjupet 113 cm den sista

februari 1926. Denna station ligger ca en mil väster om Kopparåsen. Under samma period

föll det 350 mm i Vassijaure. Detta innebär att snöns densitet i Vassijaure var 310 kg/m³.

Snön var således betydligt hårdare packad i Vassijaure jämfört med Kopparåsen.

Från den sista februari ökade snödjupet i Vassijaure från 113 cm till 177 cm den 5 april

då vinterns snödjupsmaximum uppnåddes. Detta är en ökning med 56 %. Skulle

snödjupet i Kopparåsen öka med 56 % från 327 cm så skulle snödjupet hamna på drygt

fem meter (tro’t den som vill). Var möjligen snödjupsmätning så krävande för

observatören att personen i frågade inte orkade med arbetsuppgiften och sa upp sig med

omedelbar verkan?

Skillnaden i snödjup mellan Kopparåsen och Vassijaure är stort vid det aktuella tillfället.

Den beräknade densiteten på snön skiljer sig också mycket mellan de båda platser.

Densiteten i Vassijaure är mer rimlig än den i Kopparåsen. Vad är orsaken till att snöns

densitet inte är större i Kopparåsen. Det finns två möjliga orsaker:

Snö kan ha blåst in till mätplatsen från det närliggande berget och från

omkringliggande platser.

Nederbördsmängden kan ha underskattats vilket medför att den beräknade

densiteten blir för låg. Vid blåst och snöfall blåser snön gärna förbi mätaren.

Men faktum kvarstår. Kopparåsen mätte det största snödjup någonsin i Sverige även om

en viss mängd av det oerhörda snödjupet skulle kunna ha blåst in från omgivningen till

mätplatsen.

5.8.4 Ulvoberg, juni 1932

Det som får anses som det allra extremaste snöfallet under en junimånad inträffade den 2

till 5 juni 1932 i mellersta Norrland. Ulvoberg i Lappland rapporterade ett snödjup på 100

centimeter den 5 juni efter att man haft barmark några dygn tidigare. Vid samma tillfälle

bildades ett nysnötäcke på 87 centimeter i Dalliden i Västerbotten, 75 centimeter i

Fagerheden i Norrbotten och 70 centimeter i Grönliden i Västerbotten, Figur 32.

Observatören i Ulvoberg Hemmansägare

Kristoffersson skriver den 14 juni 1932:

”Nu får jag tala om hur det var her den 2

juni och den 3, 4 ja det snögade så det har

vist inte snögadet så rysligt på en par

hundra år så mycket denhera orstiden för

vi har just jort bort at så korn åkrana her

då för i skog der den låg jem var det en

meter 1 meter jup snö och på slet metade

jag drivor som blåst ihop till 210

centimeter jup och så i skog er det mycket

snö kvar her nu.”

Figur 32. Snödjupet 1932-06-04. Ulvoberg

100 cm.

33

En meteorolog kan kanske fascineras av sådana siffror, men i verkligheten kan det inte ha

varit roligt. Snöfallet med efterföljande stora mängder smältvatten orsakade foderbrist på

flera håll och nödhjälp fick sändas till de värst drabbade områdena. (SMHIs hemsida)

Figur 33. Snödjupet i Ulvoberg 1-20 juni 1932.

5.8.5 Sommarsnö, juli 1964

Ett nysnötäcke i juli är mycket sällsynt på SMHIs väderstationer. Stationen i Fjällnäs i

Härjedalen mätte dock ett snödjup på 15 cm på morgonen den 6 juli, Figur 34.

Tyvärr finns ingen mätning från den närliggande stationen i Bruksvallarna den aktuella

morgonen men på morgonen efter rapporterades 3 cm.

På morgonen den 6 juli mätte man en

nederbördsmängd i smält form på 24,6 mm

i Bruksvallarna och att nederbörden

kommit i form av snö och regnskurar. Den

relativt stora nederbördsmängden antyder

att snödjupet skulle kunna ha varit större i

Bruksvallarna än i Fjällnäs.

Observatören i Bruksvallarna skriver:

”Natten till den 6 juli kom ett stort snöfall

och snön låg fortfarande kvar 300 m

ovanför stationen den 7 juli. Ingen av de

gamla i byn vet om något liknande.”

Myskelåsen rapporterade ett snödjup på 12

cm och att skidföret var bra. Ljusnedal

rapporterade ett snödjup på 3 cm den 6 juli

med en kommentar att det uppe i fjället

kommit 30 cm som låg kvar fram till den

9-10.

Kiruna rapporterade ett snödjup på 5 cm

den 5 juli 1951 som var nysnö. Att det

Figur 34. Snödjupet 1964-07-06. Fjällnäs

15 cm och Myskelåsen 12 cm.

snöar i juli förekommer då och då i fjällen och fjällnära områden men att snön ligger kvar

på morgonen så att mätning kan göras är sällsynt.

Den 1 juli 1929 rapporterade Riksgränsen att snödjupet var 16 cm. Detta var dock ingen

nysnö utan vinterns stora snömängder hade inte hunnit smälta. Snön låg kvar i

Riksgränsen detta år ända fram till 16 juli.

34

5.8.6 Degersjö, januari 1967

2 januari 1967 på morgonen mättes vid

väderstationen i Degersjö 190 cm vilket är

det största snödjup som noterats av SMHI

utanför fjällen, Figur 35. Dygnet efter

rekorddjupet föll det 11,5 mm nederbörd i

smält form varför snödjupet kan ha ökat

ytterligare några cm men tyvärr gjordes

inte någon snödjupsmätning dagen efter

rekorddjupet.

Det rikliga snöandet under december 1966

och början av januari 1967 byggde upp det

extrema snödjupet i början av året. Under

januari föll det 277 mm nederbörd i smält

form och de två första dygnen på det nya

året kom ytterligare 45 mm.

Frånvaron av is var gynnsamt för

snökanoner. Iskartan för den 3 januari

visade öppet vatten i södra Skelleftebukten

sydvart förbi Bjuröklubb. Norra Kvarken

var täckt av nyis och sammanpressad

issörja (Grafström, 2014).

Figur 35. Största snödjupet 1-5 januari

1967. Degersjö 190 cm, Kramfors 146 cm

och Ullånger 141 cm.

Det troliga är således att snökanoner bidrog till denna stora mängd eftersom området

ligger vid kusten, är relativt begränsat och att havet var öppet. Vid tillfället förekom

dessutom perioder med nordostliga vindar.

Observatören i Ullånger var vid tillfället, Göta Vedin, mor till den numera pensionerade

meteorologen och kollegan Haldo Vedin. Hon skriver i sin journal:

”Ett sådant katastrofväder har aldrig tidigare förekommit sedan man började med

elektrisk ström. Ledningarna ligger nere överallt på grund av isbark och den våta snön.

Även telefonledningarna har rönt samma öde. Detta kaos har varat från den 17/12 och

pågår fortfarande den 1/1 och det tycks bara bli värre.”

5.8.7 Sydsvenska höglandet, juni 1982

Den 14 juni 1982 uppmättes ett snötäcke

på Sydsvenska höglandet, Figur 36. Mest

noterade Granshult med 10 cm och

Spinkabo med 7 cm.

För att hitta fler fall med ett mätbart

snödjup någon junimorgon i Götaland får

man gå tillbaka till 7 juni 1920 då stationen

Tolsgården i nordligaste Västergötland

rapporterade ett snödjup på 2 centimeter

efter ett snöfall dagen innan.

Figur 36. Snödjupet 1982-06-14. Granshult

10 cm och Spinkabo 7 cm.

35

5.8.8 Oskarshamn, januari 1985

Ett lågtryck rörde sig från Barents hav mot södra Östersjön. Väster om lågtrycket

strömmade mycket kall luft söderut. Nordostlig kuling till storm rådde på Östersjön.

Ytvattentemperaturen var 3-5°C samtidigt som temperaturen på 1300 m höjd var – 17°C.

Det kraftiga temperaturavtagandet med höjden medförde våldsamma vertikala

luftrörelser.

Snöbyar uppträdde i långa stråk längs vindens riktning, se Figur 38. När bymolnen nådde

den småländska kusten tvingades molnen ytterligare i höjden eftersom marken in över

land är skrovligare än över havet. Det var således en snökanon som drabbade kusten. Det

största snödjupet mättes vid stationen i Oskarshamn med 110 cm, se Figur 37.

Snödjup på ca 130 cm uppmättes i Misterhult norr om Oskarshamn av meteorologen

Bertil Eriksson och meteorologassistenten Bengt-Göran Fahlén som gjorde en resa till det

aktuella området. Författaren minns att vid planeringen av resan fördes en diskussion

huruvida skidor (som Bertil förordade) eller snöskor (som Bengt-Göran förordade) skulle

användas för att förflytta sig i den snörika terrängen. Till slut valdes snöskor och båda

resenärerna var efter resan nöjda med valet.

Figur 37. Största snödjupet 4-7 januari

1985. Oskarshamn 110 cm.

Figur 38. Radarekon 1985-01-04 kl 15.

Källa: Väder och Vatten.

Snödjupet ökade med 72 cm från 3 till 4 december i Oskarshamn, Figur 39. Europavägen

kunde inte hållas öppen under lång tid pga hård vind och det intensiva snöandet. Många

bilister blev insnöade i sina bilar och satt fast i sina fordon i över ett dygn. (Väder och

Vatten, 1985)

36

Figur 39. Snödjupet i Oskarshamn 17-december 1984 – 15 januari 1985. Snödjupet

ökade från 18 cm till 90 den 3-4 januari 1985.

5.8.9 Tidigt snötäcke i norra Norrland, augusti 1986

Ett område i norra Norrland fick augustisnö

1986, Figur 40. Att det snöar i området kan

förekomma då och då men att det lägger

sig ett snötäcke på några cm tillhör inte

vanligheterna. Största snödjupet mättes i

Skröven med 4 cm. Till dagen efter hade

snön smält.

Figur 40. Snödjupet 1986-08-31. Skröven 4

cm.

37

5.8.10 Sent snötäcke i Norrland, juni 1989

Ett ganska stort område i norra Norrland

fick nysnö på några cm den första juni

1989, Figur 41. Ett lågtryck rörde sig över

området vilket gav snön och orsakade en

del trafikproblem.

Ännu mer anmärkningsvärt var att i fjällen

låg snön fortfarande djup kvar efter den

mycket snörika vintern. Mjölbäcken mätte

prick en meter den första juni medan

Katterjåkk fick nöja sig med 60 cm.

Figur 41. Snödjupet 1989-06-01.

Mjölkbäcken 100 cm och Puoltsa 14 cm.

5.8.11 Tidigt snöfall i Småland, september 1995

Den sista september bildades ett snötäcke

på Sydsvenska höglandet, Figur 42. Störst

snödjup uppmättes i Spinkabo med 12 cm.

Detta är det enda fall som någon av SMHIs

väderstationer mätt ett snödjup i Götaland i

september sedan mer omfattande

snödjupsmätningar startade i Sverige

vintern 1904/05.

Snöfall har förekommit tidigare,

exempelvis 24 september 1957 och 27

september 1987 men inte vid något av

dessa tillfällen fanns snön kvar på marken

då mätning skulle göras på morgon.

För att hitta septembersnö i Götaland som

låg kvar på morgonen får man gå långt

tillbaka i tiden. Observatören i Seltorp i

Segerstad mellan Falköping och Skövde

skrev den 25 september 1893:

Figur 42. Snödjupet 1995-09-30. Spinkabo

12 cm.

”Den våta, tunga snön kvarlåg ända tills den 29. Den förstörde en mängd fruktträd

liksom även andra träd”

Observatören nämnde samtidigt att fotsdjup snö kommit 24 september nödåret 1867 och

låg kvar till den 29 september. Snötäcket i september 1867 bekräftas av en anteckning i

observationsjournalen från den närliggande stationen Skara.

38

5.8.12 Götaland, november 1995

Den 17 november 1995 drabbades stora delar av Götaland av ett riktigt kraftigt

snöoväder. Värst drabbat var ett stråk söder om Vänern och österut över Vättern. I detta

område mättes snödjup över 50 cm den 18 november, se Figur 43.

Figur 43. Största snödjupet 17-20 november

1995. Ödeshög 98 cm, Ramsjöholm 75 cm och

Molla 60 cm.

Det största snödjupet noterades i

Ödeshög där observatören

rapporterade 85 cm på morgonen den

18 och på morgonen dagen efter 98

cm. Tyvärr saknas uppgift om

snödjup den 17 men omkringliggande

stationer har då rapporterat 15-30 cm.

Observatören på Visingsö har tyvärr

inte rapporterat snödjup de aktuella

dagarna men skriver i sin journal:

”Snöfallet och stormen 17 november

gjorde att snön drev ihop i höga

drivor på mellan 2 o 3 meter.”

Konsekvenserna blev mycket

omfattande med inställda tåg,

oframkomliga vägar och strömavbrott

i upp till en vecka. Snömängderna

skadade också 4,5 miljoner

kubikmeter skog.

Ödeshög och Ramsjöholm mätte de största snödjupen under ovädret med 98 cm

respektive 75 cm. Tyvärr mätte inte dessa stationer snödjupet dagligen under den aktuella

perioden så vi vet inte hur mycket snön ökade på ett dygn där. Vid stationen i Molla

utfördes emellertid dagliga snödjupsmätningar. Där var snödjupet som mest 60 cm, se

Figur 44. Snödjupet ökade från 7 till 52 cm på ett dygn men snödjupsökningen på ett

dygn var troligen större i både Ödeshög och Ramsjöholm.

Figur 44. Snödjupet i Molla 1-30 november 1995. Snödjupet ökade från 7 cm till 52 cm

den 16-17 november 1995.

39

5.8.13 Gävle, december 1998

En kall och hård nordostvind från det isfria

och förhållandevis varma Bottenhavet tog

upp stora mängder fukt. När vinden sedan

bromsades vid kusten bildades täta

snöbyar. Denna snökanon i kombination

med frontnederbörd var orsaken till det

omåttliga snöandet.

De största snödjupen mättes i Hedesunda

med 132 cm och i Gävle med 131 cm,

Figur 45. Den största snödjupsökningen på

ett dygn var i Gävle med 73 cm, Figur 46.

På tre dygn ökade snödjupet med över 130

cm. En så stor snödjupsökning på några

dagar torde vara ganska unikt i Sverige.

Författaren känner inte till något värre fall.

Området drabbades av ett fullständigt

snökaos. All trafik lamslogs, E4:an

stängdes av och privatbilar fick körförbud.

Parkeringsplatser fick användas som

snöupplag. När staden åter öppnades fick

fotgängare och cyklister samsas med

bilarna i körfilerna.

Figur 45. Största snödjupet 7-10 december

1998. Gävle 131 cm och Hedesunda 132

cm.

Figur 46. Snödjupet i Gävle-Åbyggeby 15 november – 15 december 1998. Snödjupet

ökade med 73 cm, från 58 cm till 131 cm den 6-7 december 1998.

5.8.14 Snökanon över Vänern, december 2012

Snödjupet observerades inte på morgonen den 30 november i Kilagården men den 1

december rapporterades ett snödjup på 75 cm, Figur 47. En medarbetare på SMHI ringde

observatören som berättade att snödjupet den 30 november var ”i stort sett barmark”.

Från radarbilden på kvällen den 30 november 2012, Figur 48, ser vi att nederbördsekona

söder om Vänern ligger som ett smalt band. Nederbörden låg på i stort sett samma ställe i

nästan ett dygn. Vi ser även att det också öster om Vättern fanns nederbördsekon.

Snödjup på 20-30 cm rapporterades i detta område.

40


2012. Kilagården 75 cm.

Figur 48, Radarbild.

Detta fall torde således vara den största snödjupsökning utanför fjällen vi känner till i

Sverige på ett dygn och därmed aningen större än de 73 cm som snödjupet ökade med i

Gävle i december 1998, Figur 49. I detta fall sjönk emellertid snödjupet ihop dagarna

efter rekordnoteringen medan det i Gävle fortsatte att snöa några dagar till.

Figuren nedan visar snödjupet dag för dag på stationen i Kilagården. Vi ser att från 5 till 6

december drabbades stationen av ytterligare ett snöfall. Denna gång föll dock ”bara” 25

cm snö.

Figur 49. Snödjupet i Kilagården 21 november – 20 december 2012. Snödjupet har inte

mätts dagligen på stationen. Under 21-30 november saknas snödjupsinformation från

stationen.

5.8.15 Snökanon i Västerbotten, december 2012

Ett område mellan Skellefteå och Umeå drabbades av en ovanligt kraftig snökanon i

början av december 2012. Från radarbilden, Figur 51, ser vi ett smalt gulmarkerat band i

vindens riktning som låg ungefär stilla under något dygn. Väderstationen i Brände mätte

som mest 72 cm den 2 december, Figur 50.

41


2012. Brände 72 cm.

Figur 51. Radarbild.

I Brände ökade snödjupet från 1 cm till 72 cm den 1 till 2 december, Figur 52.

Förhållandena måste ha varit mycket besvärliga i området men eftersom trakten är relativt

glest befolkad fick fallet begränsat utrymme i massmedia.

Figur 52. Snödjupet i Brände 24 november – 23 december 2012. Snödjupet har inte mätts

dagligen på stationen. Från den 1 till 2 december ökade snödjupet från 1 cm till 72 cm.

42

6 Slutsatser

Vinterns största snödjup har minskat mest i stora delar av Norrland samt i norra

Svealand utom fjällen under vintrarna 1991-2013 jämfört med 1961-1990.

Minskningen har i detta område varit 10 – 20 cm och minskningen är statistiskt

signifikant.

Antal dagar med snötäcke har minskat i hela landet under vintrarna 1991 – 2014

jämfört med 1961 – 1990. Minskningen har varit störst i delar av Götaland och

Svealand med minst 20 dagar och i dessa områden är minskningen statistiskt

signifikant.

De kraftigaste snöfallen, minst 40 cm på ett dygn, är vanligast i december och

januari utmed kusten och speciellt Norrlandskusten från Skellefteå ner till Gävle.

Kopparåsen i Lapplandsfjällen mätte ett snödjup på 327 cm 1926, det största

observerade snödjupet någonsin i Sverige. Misstanke finns att en viss mängd av

det oerhörda snödjupet skulle kunna ha blåst in från närliggande berg till

mätplatsen.

Snödjupet ökade på en dag från 6 cm till 115 cm på förvintern 1921 i Njunjes,

Lapplandsfjällen. En ökning med 109 cm är den största ökning på ett dygn vi

känner till.

Vintern 1965/66 är den vinter där snödjupet varit som störst i Sverige som helhet.

Andra vintrar har dock snödjupet varit större i vissa delar av landet exempelvis

1988/89 i fjällen.

Stora snödjup har förekommit även på senare år. I Götaland som helhet är t ex

vintern 2009/10 den snörikaste vintern sedan starten av snödjupsmätningar

1904/05.

43

7 Referenser

1. Buishand, T.A. (1986).

Extreme-value analysis of climatological data (Invited paper Third International

Conference on statistical Climatology, Vienna (Austria), 23-27 June, 1986).

2. Pershagen, Helge. (1981).

Maxisnödjupet I Sverige 1905-76, SMHI-rapport RMK 29.

3. Eriksson, Bertil. (1990).

Snödjupsförhållandena i Sverige, säsongerna 1950/51 – 1979/80, SMHI-rapport

RMK 59

4. SMHI faktablad nr 3 (2000)

Svåra snöoväder och några stora snödjup


Sveriges snöklimat under 100 år.


Sveriges landskapsklimat

7. SMHIs tidning Väder och Vatten, flera nummer (1984-2011)

8. Kommunikation med Torbjörn Grafström, SMHI, november 2014

44

8 Bilaga: Figurer och tabeller

Tabell 5. Stationskopplingar.

station Start Slut Klimatnr Kopplade stationer

Lund 1904-07-01 2014-06-30 5343 Lund

Halmstad 1904-07-01 1939-02-01 1950-07-01 1978-07-01

1939-01-31 1950-06-30 1978-06-30 2014-06-30

6240 6242 6241 6240

Halmstad Halmstad Flygplats Halmstad Flygflottilj Halmstad

Kristianstad 1904-07-01 1982-03-01 1995-07-01

1982-02-28 1995-06-30 2014-06-30

6403 5455 6403

Kristianstad Kristianstad Everöd Kristianstad

Bredåkra 1904-07-01 1952-07-01 2005-10-01

1952-06-30 2005-09-30 2014-06-30

6413 6516 6517

Karlshamn Bredåkra Bredåkra D

Växjö 1904-07-01 2006-07-01 2011-07-01

2006-06-30 2011-06-30 2014-06-30

6452 7400 6452

Växjö Moheda Växjö

Kalmar 1904-07-01 1943-07-01 1946-02-01 1946-07-01 1996-02-01

1943-06-30 1946-01-31 1946-06-30 1996-01-31 2014-06-30

6664 6641 6664 6641 6641

Kalmar Kalmar F12 Kalmar Kalmar F12 Kalmar

Göteborg 1904-07-01 1951-01-01 2002-07-01

1950-12-31 2002-06-30 2014-06-30

7263 7147 7236

Göteborg Säve Kållered

Borås 1904-07-01 2014-06-30 7245 Borås

Ulricehamn 1904-07-01 2014-06-30 7347 Ulricehamn

Flahult 1904-07-01 2014-06-30 7442 Flahult

Västervik 1904-07-01 1995-07-01

1995-06-30 2014-06-30

7647 7657

Västervik Hellerö

Visby 1904-07-01 1986-07-01 1998-01-01

1986-06-30 1997-12-31 2014-06-30

7839 7840 7839

Visby Visby Flygplats Visby

Vänersborg 1907-01-01 2014-06-30 8223 Vänersborg

Skara 1904-07-01 1969-07-01 1971-07-01 1974-07-01

1969-06-30 1971-06-30 1973-06-30 2014-06-30

8362 8324 8320 8327

Skara Skara-Ekeberg Skara Stenum Skara

Linköping 1904-07-01 1944-01-01 2005-10-01

1943-12-31 2005-09-30 2014-06-30

8525 8524 8525

Linköping Malmslätt Linköping

Karlstad 1904-07-01 1942-07-01 1998-01-01 2008-07-01

1942-06-30 1997-12-31 2008-06-30 2014-06-30

9325 9322 9325 9321

Karlstad Karlstad Flygplats Karlstad Väse

Örebro 1904-07-01 1964-07-01

1964-06-30 2014-06-30

9562 9516

Örebro Örebro-Ekeby

Västerås 1904-07-01 1951-01-01

1950-12-31 2014-06-30

9637 9635

Västerås Västerås

Uppsala 1904-07-01 2014-06-30 9752 Uppsala

Stockholm 1904-07-01 2014-06-30 9821 Stockholm

45

Tabell 6. Fortsättning.

station Start Slut Klimatnr Kopplade stationer

Malung 1909-01-01 2014-06-30 10341 Malung

Falun 1904-07-01 2014-06-30 10537 Falun

Särna 1906-07-01 2014-06-30 11341 Särna

Gävle 1904-07-01 1987-01-01 1991-07-01

1986-12-31 1991-06-30 2014-06-30

10740 10741 10743

Gävle Gävle-Lexe Gävle-Åbyggeby

Sveg 1904-07-01 2012-07-01

2012-06-30 2014-06-30

12402 12404

Sveg Ytterberg

Härnösand 1904-07-01 2014-06-30 12738 Härnösand

Storlien 1907-07-01 1963-07-01

1963-06-30 2014-06-30

13262 13218

Storlien Storlien

Östersund 1904-07-01 1944-01-01 2002-07-01 2006-07-01

1943-12-31 2002-06-30 2006-06-30 2014-06-30

13410 13411 13413 13409

Östersund Frösön Frösön D Norderön

Forse 1904-07-01 2014-06-30 13708 Forse

Gäddede 1905-07-01 2008-07-01

2008-06-30 2014-06-30

14430 14423

Gäddede Håkafot

Umeå 1904-07-01 1965-07-01 1996-01-01

1965-06-30 1995-12-31 2014-06-30

14050 14048 14049

Umeå Umeå Flygplats Röbäcksdalen

Hemavan 1904-07-01 1965-07-01

1965-06-30 2014-06-30

15591 15594

Tärnaby Hemavan

Stensele 1909-01-01 2004-07-01

2004-06-30 2014-06-30

15772 14757

Stensele Gunnarn

Piteå 1904-07-01 2014-06-30 16179 Piteå

Haparanda 1904-07-01 2012-07-01

2012-06-30 2014-06-30

16395 16394

Haparanda Kalix

Kvikkjokk 1904-07-01 2014-06-30 16798 Kvikkjokk

Jokkmokk 1951-01-01 2014-06-30 16988 Jokkmokk

Malmberget 1904-07-01 1944-03-01 1971-07-01 1978-02-10

1930-12-31 1971-06-30 1978-02-09 2014-06-30

18073 18075 18073 18075

Gällivare Malmberget Gällivare Malmberget

Kiruna 1904-07-01 1957-07-01 1960-07-01 1961-01-01 1994-01-01

1957-06-30 1960-06-30 1960-12-31 1993-12-31 2014-06-30

18069 18094 18069 18094 18197

Kiruna Kiruna Flygplats Kiruna Kiruna Flygplats Esrange

Riksgränsen 1904-07-01 1923-11-01 1926-11-01 1972-03-01

1923-10-31 1926-10-31 1972-02-29 2014-06-30

18883 18881 18883 18882

Riksgränsen Vassijaure Riksgränsen Katterjåkk

Karesuando 1904-07-01 2012-12-31 19283 Karesuando

46

Tabell 7. Största snödjup i Norra Norrland, 1904/05 till 2013/14.


jan 279 Kopparåsen 1926-01-11 feb 327 Kopparåsen 1926-02-28 mar 265 188820 Katterjåkk 1993-03-13 apr 262 188830 Riksgränsen 1905-04-12 maj 223 188830 Riksgränsen 1929-05-06 jun 164 188830 Riksgränsen 1906-06-01 jul 27 188810 Vassijaure 1906-07-01 aug 15 Vallträsk 1921-08-31 sep 55 Njunjes 1932-09-18 okt 168 Kopparåsen 1925-10-24 nov 190 Kopparåsen 1925-11-30 dec 261 Kopparåsen 1925-12-31

år 327 Kopparåsen 1926-02-28

Tabell 8. Största snödjupsökning i Norra Norrland från dag före till angivet datum,

1951-01-01 till 2014-06-30. Baserat på digitalt tillgängliga data.


jan 47 150280 Mårtensboda 2014-01-11

feb 53 160740 Fällfors 1962-02-17

mar 57 155910 Tärnaby 1953-03-26

apr 38 188830 Riksgränsen 1951-04-22

maj 35 147430 Norrbäck 2010-05-15

jun 32 188820 Katterjåkk 2010-06-05

jul 0

aug 4 171930 Skröven 1986-08-31

sep 27 172790 Överkalix-Svartbyn 1968-09-23

okt 40 188830 Riksgränsen 1969-10-13

nov 54 188800 Abisko 1972-11-24

dec 71 150200 Brände 2012-12-02

år 71 150200 Brände 2012-12-02

47

Tabell 9. Största snödjup i Södra Norrland, 1904/05 till 2013/14.


jan 220 220

132420 144560

Baksjönäset Leipikvattnet

1976-01-24 1984-01-16

feb 278 144560 Leipikvattnet 1989-02-22

mar 262 144560 Leipikvattnet 1989-03-02

apr 246 144560 Leipikvattnet 1989-04-01

maj 195 144560 Leipikvattnet 1997-05-01

jun 70 144560 Leipikvattnet 1927-06-01

jul 15 122360 Fjällnäs 1964-07-06

aug 10 Storhärjeåvallen 1921-08-30

sep 62 125460 Sösjö 1954-09-28

okt 92 134440 Skärvången 2006-10-28

nov 146 Bydalen 1910-11-30

dec 185 138110 Degersjö 1966-12-31

år 278 144560 Leipikvattnet 1989-02-22

Tabell 10. Största snödjupsökning i Södra Norrland från dag före till angivet datum,



jan 54 133050 Höglekardalen 1995-01-02

feb 40 116170 Söderala 2010-02-21

mar 50 128590 Ullånger 1981-03-08

apr 45 127380 Härnösand 1959-04-09

maj 35 126170 Ulvsjön 2005-05-07

jun 6 132180 Storlien-Visjövalen 1991-06-01

jul 15 122360 Fjällnäs 1964-07-06

aug 2 122200 Myskelåsen 1964-08-30

sep 22 122200 Myskelåsen 2010-09-25

okt 42 136360 Storfinnforsen 2006-10-21

nov 47 138270 Bredbyn 1965-11-27

dec 73 107430 Gävle-Åbyggeby 1998-12-07

år 73 107430 Gävle-Åbyggeby 1998-12-07

48

Tabell 11. Största snödjup i Svealand, 1904/05 till 2013/14.


jan 178 Gråtbäck 1920-01-31

feb 180 Gråtbäck 1927-02-18

mar 187 114360 Ulvsjö 1951-03-16

apr 171 171

112230

Blåbärskullen Storbron

1951-04-02 1966-04-04

maj 128 122610 Grövelsjön 1988-05-01

jun 30 103310 Lisskogsåsen 1981-06-12

jul 0

aug 4 Tjärnvallen 1921-08-30

sep 56 115710 Hasberget 1954-09-29

okt 75 Blåbärskullen 1926-10-21

nov 103 112360 Gördalen 1992-11-30

dec 160 114390 Lillhamra 1941-12-16

år 187 114360 Ulvsjö 1951-03-16

Tabell 12. Största snödjupsökning i Svealand från dag före till angivet datum,



jan 47 107120 Dannemora 1971-01-01

feb 43 102240 Kristinefors 1969-02-16

mar 40 93340 Suttertjärn 1985-03-28

apr 43 104300 Mockfjärd 1995-04-28

maj 35 112230 Storbron 1965-05-19

jun 22 112230 Storbron 1964-06-01

jul 0

aug 0

sep 12 112230 Storbron 1969-09-23

okt 40 113410 Särna 1980-10-18

nov 41 113080 Evertsberg 1985-11-28

dec 55 114270 Kvarnberg 1967-12-23

år 55 114270 Kvarnberg 1967-12-23

49

Tabell 13. Största snödjup i Götaland, 1904/05 till 2013/14.


jan 132 73290 Tolsgården 1966-01-29

feb 139 92030 Åmål 1966-02-16

mar 146 Ödskölt 1951-03-27

apr 144 Ödskölt 1951-04-03

maj 56 82490 Bäckefors 1929-05-02

jun 10 75130 Granshult 1982-06-14

jul 0

aug 0

sep 12 74340 Spinkabo 1995-09-30

okt 65 82490 Bäckefors 1926-10-29

nov 98 84140 Ödeshög 2010-11-30

dec 140 Härslätt 1955-12-18

år 146 Ödskölt 1951-03-27

Tabell 14. Största snödjupsökning i Götaland från dag före till angivet datum,



jan 72 76160 Oskarshamn 1985-01-04

feb 47 63480 Havraryd 2010-02-20

mar 35 74400 Eksjö 1971-03-11

apr 32 73570 Molla 1999-04-19

maj 19 84040 Högemålen 1985-05-01

jun 10 75130 Granshult 1982-06-14

jul 0

aug 0

sep 12 74340 Spinkabo 1995-09-30

okt 36 73470 Ulricehamn 2002-10-20

nov 50 53260 Ystad 2010-11-27

dec 75 83220 Kilagården 2012-12-01

år 75 83220 Kilagården 2012-12-01

50

Figur 53. Vinterns största snödjup,

1976/77.


1984/85.

51


1992/93.


1998/99.

52


2009/10.


2010/11.

53

Figur 59. Antal dagar med snödjup på minst 10 cm under vintrarna 1951/52 till 2013/14.

54


55


56

Tabell 15. Vinterns största snödjup [cm]. Gröna värden är det största årsvärdet (januari

– december) från Pershagens rapport, gula värden är interpolerade data och orange

värden kommer från Uppsala universitet.

Vinter Lu

nd

Ha

lmsta

d

Kri

stia

nsta

d

Vä

xjö

Bre

då

kra

Ka

lma

r

Gö

teb

org

Bo

rås

Ulr

ice

ha

mn

Fla

hu

lt

Vä

ste

rvik

Vis

by

Vä

ne

rsb

org

Ska

ra

Lin

kö

pin

g

Ka

rlsta

d

Öre

bro

Vä

ste

rås

Up

psa

la

Sto

ckh

olm

1904/05 5 4 3 17 24 20 13 17 24 25 24 7 7 13 18 15 15 16 16 15

1905/06 10 7 7 25 15 15 20 41 33 22 30 20 14 12 23 26 25 26 30 14

1906/07 30 14 10 31 17 20 12 34 57 20 19 30 15 14 13 28 23 25 28 30

1907/08 12 10 9 25 17 25 12 27 72 35 40 26 15 27 31 30 32 60 64 50

1908/09 11 9 11 35 16 40 7 23 68 34 47 27 36 28 28 46 51 45 45 76

1909/10 24 17 12 27 14 27 21 29 55 25 30 21 36 24 20 34 26 25 29 35

1910/11 7 17 7 16 15 13 16 18 41 30 16 20 14 15 15 14 10 12 13 15

1911/12 10 10 12 28 26 24 10 27 39 24 15 23 18 19 23 18 17 15 20 40

1912/13 9 10 8 40 21 20 10 18 39 15 20 10 7 11 14 27 13 5 12 11

1913/14 1 2 4 25 12 42 5 12 31 15 18 13 16 14 18 24 19 17 24 30

1914/15 9 9 17 32 19 35 11 31 58 36 25 20 25 17 16 48 41 25 23 25

1915/16 14 13 12 25 17 35 13 33 63 36 37 28 50 25 51 44 50 55 54 71

1916/17 12 12 20 32 16 23 24 27 70 50 45 12 75 42 37 31 36 37 37 43

1917/18 13 15 7 30 13 22 26 50 67 35 31 22 54 40 30 33 46 50 44 73

1918/19 9 7 7 31 5 28 40 35 36 24 16 20 25 18 25 24 34 20 22 20

1919/20 28 12 19 27 30 22 10 25 66 24 33 28 35 22 15 30 22 20 23 32

1920/21 5 1 6 18 8 12 20 30 48 20 22 20 23 14 12 18 23 14 16 16

1921/22 9 4 20 23 18 30 14 20 40 30 53 26 24 28 35 30 36 39 39 52

1922/23 9 10 13 19 24 24 7 10 22 28 32 18 16 9 23 41 27 14 15 28

1923/24 37 35 30 32 43 36 20 26 61 41 35 38 23 27 29 31 65 55 39 68

1924/25 8 8 17 23 6 10 3 27 12 22 20 12 19 13 11 22 16 15 18 12

1925/26 14 10 25 38 22 23 14 27 28 30 21 27 19 14 14 40 19 33 37 47

1926/27 6 22 7 16 5 18 20 24 29 14 29 10 14 14 20 34 22 41 16 29

1927/28 9 20 9 20 8 15 10 17 20 24 25 22 22 14 18 26 22 24 31 22

1928/29 49 12 52 32 25 23 15 20 53 25 85 48 25 19 33 31 25 34 32 43

1929/30 8 7 14 12 5 26 23 18 24 25 22 10 22 18 23 25 16 15 19 22

1930/31 28 42 30 35 29 19 16 25 65 45 38 25 24 24 24 41 55 39 60 42

1931/32 4 13 9 7 7 9 11 10 23 26 22 23 30 10 5 8 26 11 57 14

1932/33 6 9 13 15 11 13 8 10 14 15 23 18 15 9 17 10 12 16 21 21

1933/34 5 6 6 8 8 6 7 20 21 18 14 8 19 18 14 19 20 30 21 26

1934/35 7 4 11 13 7 5 9 7 38 12 17 16 11 9 30 18 35 15 20 13

1935/36 8 10 13 25 7 18 18 20 43 28 22 17 22 18 22 45 35 27 20 25

1936/37 12 9 24 23 17 13 17 22 44 28 22 17 45 21 50 53 45 34 48 47

1937/38 6 11 13 25 7 18 16 11 44 30 35 20 44 15 32 31 40 30 40 40

1938/39 24 29 32 16 17 23 23 21 35 35 39 25 42 32 47 59 46 35 22 24

1939/40 17 17 12 35 35 68 25 34 81 47 50 40 54 33 36 35 40 46 41 30

1940/41 19 17 14 39 16 26 12 11 53 30 32 28 22 16 35 43 35 42 51 45

1941/42 35 28 27 50 62 28 30 42 49 39 38 37 30 32 52 35 37 46 41 47

1942/43 20 20 20 22 24 12 8 30 38 20 19 18 45 35 29 43 48 37 26 23

1943/44 5 10 6 13 14 12 8 18 13 25 20 14 13 16 11 21 16 22 28 11

1944/45 33 11 38 33 15 10 25 70 81 42 30 21 39 27 28 27 35 44 26 38

1945/46 22 8 16 27 43 13 14 13 31 35 24 23 28 17 25 22 28 22 17 20

1946/47 22 10 20 25 31 40 10 15 42 31 42 49 32 21 33 16 41 28 31 32

1947/48 4 15 13 37 30 25 6 33 68 61 44 32 30 22 33 41 46 32 33 50

1948/49 6 4 10 10 13 12 1 4 12 12 8 14 6 15 5 12 25 11 16 5

1949/50 14 14 10 21 14 14 20 24 35 28 21 34 31 52 50 30 51 31 29 28

1950/51 15 43 23 63 11 19 53 52 77 76 41 18 46 37 40 81 80 61 52 39

57

Tabell 15. Forts.

Vinter Lu

nd

Ha

lmsta

d

Kri

stia

nsta

d

Vä

xjö

Bre

då

kra

Ka

lma

r

Gö

teb

org

Bo

rås

Ulr

ice

ha

mn

Fla

hu

lt

Vä

ste

rvik

Vis

by

Vä

ne

rsb

org

Ska

ra

Lin

kö

pin

g

Ka

rlsta

d

Öre

bro

Vä

ste

rås

Up

psa

la

Sto

ckh

olm

1951/52 18 17 18 21 5 22 16 18 50 24 20 26 14 20 17 11 18 20 29 29

1952/53 6 8 10 12 30 17 11 12 29 26 40 42 5 12 20 18 20 28 36 35

1953/54 18 22 17 22 34 25 10 24 55 34 55 16 30 28 37 50 55 45 53 22

1954/55 26 37 33 33 35 29 19 32 51 28 31 35 19 34 20 21 27 17 32 13

1955/56 23 30 28 42 34 48 45 45 43 39 47 55 35 32 40 44 45 41 49 34

1956/57 7 5 6 10 11 17 15 17 10 12 16 19 28 17 16 44 30 21 30 16

1957/58 25 23 25 42 32 40 20 23 54 43 61 52 28 23 33 29 27 15 27 18

1958/59 15 4 29 28 16 18 12 23 28 25 21 27 40 48 43 56 75 48 52 36

1959/60 22 20 15 24 23 30 30 45 47 42 22 26 25 28 25 35 21 30 39 27

1960/61 7 7 16 21 10 5 20 10 35 25 10 9 7 29 23 22 23 16 26 15

1961/62 9 14 7 17 7 8 17 20 28 20 7 21 14 13 17 15 25 17 18 20

1962/63 20 27 23 38 39 38 30 36 53 40 48 60 36 38 37 28 35 23 38 40

1963/64 4 19 6 13 8 11 14 18 21 20 24 22 17 14 13 12 17 17 30 22

1964/65 10 9 12 15 16 15 10 16 47 22 14 13 15 14 25 19 25 22 28 18

1965/66 30 21 30 62 40 50 25 52 110 85 78 29 68 70 65 100 86 52 62 47

1966/67 9 28 25 46 25 28 33 40 68 70 44 27 38 26 36 57 45 40 42 23

1967/68 20 38 21 44 65 50 32 50 60 60 46 38 36 30 40 67 30 36 39 32

1968/69 14 19 25 32 39 33 28 45 70 54 34 28 30 30 38 42 40 35 44 30

1969/70 25 44 27 51 48 31 52 68 100 75 49 28 26 51 41 43 63 60 59 63

1970/71 6 5 12 13 13 29 3 13 25 10 44 44 11 10 20 19 23 17 20 20

1971/72 20 13 19 28 28 32 10 26 35 35 35 23 19 28 24 61 21 19 24 22

1972/73 5 6 7 16 5 3 8 23 37 25 6 5 13 10 15 9 13 16 17 3

1973/74 16 8 15 23 8 24 12 11 36 35 15 7 14 10 23 21 20 23 30 14

1974/75 6 9 10 18 5 17 3 10 17 30 13 6 4 25 20 8 11 12 13 12

1975/76 6 14 11 16 15 20 13 15 36 15 17 19 9 10 15 20 20 24 14 12

1976/77 33 32 45 38 50 34 35 62 84 95 51 20 62 63 68 85 70 52 44 44

1977/78 17 21 22 34 33 36 18 24 37 33 51 25 25 36 40 54 33 17 29 22

1978/79 38 36 30 57 56 65 33 67 64 76 76 64 51 55 58 42 62 40 47 60

1979/80 27 30 45 45 43 38 24 36 50 35 44 38 31 28 32 21 25 16 14 12

1980/81 17 10 19 23 27 22 8 38 30 27 48 30 15 14 22 18 20 30 31 15

1981/82 26 30 30 36 35 50 24 38 52 60 52 40 48 19 52 42 59 60 60 64

1982/83 7 15 15 19 20 16 16 18 26 16 16 7 28 15 17 22 16 20 25 12

1983/84 13 5 16 26 17 17 13 36 59 29 34 15 43 18 20 23 47 18 33 16

1984/85 23 24 15 27 25 43 22 36 53 45 72 34 36 39 57 45 60 65 66 48

1985/86 25 28 18 34 39 35 26 40 45 42 48 22 29 28 35 37 33 33 33 29

1986/87 27 20 19 36 29 65 16 41 59 43 90 73 32 28 28 54 41 40 37 49

1987/88 7 26 25 41 27 52 28 42 68 55 45 22 30 22 29 27 40 22 28 20

1988/89 0 2 5 12 8 10 5 15 18 38 23 5 9 15 15 21 20 18 25 17

1989/90 4 4 1 12 0 4 4 8 17 12 12 15 10 7 6 8 11 13 21 17

1990/91 8 5 19 18 24 32 7 6 22 23 29 16 15 10 15 9 11 6 15 16

1991/92 3 5 5 23 4 24 7 20 21 23 19 16 21 16 16 10 14 12 12 12

1992/93 1 6 1 8 5 7 3 17 24 17 11 15 14 20 20 28 23 9 12 8

1993/94 15 34 28 34 36 45 21 37 42 35 40 17 36 22 27 33 28 16 17 13

1994/95 5 13 4 25 8 11 11 22 36 31 20 20 18 17 22 15 21 15 26 19

1995/96 14 15 15 14 22 27 25 43 45 49 21 21 25 35 35 14 17 12 22 25

1996/97 4 14 8 15 17 32 20 26 35 32 36 60 24 30 36 25 18 11 15 13

1997/98 18 9 11 17 10 8 26 26 25 28 19 9 40 30 23 38 23 6 32 24

1998/99 12 24 21 24 12 17 10 25 35 56 40 17 38 35 26 24 32 42 23 20

1999/00 8 8 14 16 12 12 7 15 18 25 25 9 14 28 15 15 25 15 16 13

2000/01 5 10 12 17 11 23 17 22 20 29 45 18 40 22 31 37 32 40 18 17

2001/02 18 23 31 41 34 45 12 30 33 59 42 32 25 16 22 24 22 32 31 40

2002/03 17 5 10 15 13 12 26 29 40 23 20 20 26 16 18 27 17 16 17 24

2003/04 16 9 11 21 25 16 14 50 48 36 19 20 23 20 26 36 36 24 26 28

2004/05 18 5 25 27 44 30 24 31 50 39 38 23 16 24 23 33 27 22 38 36

2005/06 24 25 29 40 44 35 28 39 35 51 42 25 44 33 49 50 40 40 37 35

2006/07 20 9 25 11 16 18 20 16 23 22 20 23 13 9 17 20 20 29 30 22

2007/08 2 9 3 8 20 5 16 15 8 29 18 6 32 12 10 23 17 8 7 6

2008/09 14 7 15 17 13 16 11 15 18 17 8 15 11 15 10 20 22 16 30 20

2009/10 29 44 51 75 45 45 53 67 69 94 69 45 80 58 71 58 85 50 54 50

2010/11 32 25 34 53 58 39 42 51 60 63 70 30 65 48 43 47 49 40 53 45

2011/12 7 10 5 17 20 27 15 12 15 13 32 26 13 13 11 11 7 12 18 17

2012/13 15 13 34 22 27 38 17 18 28 35 36 25 32 59 32 22 35 25 38 42

2013/14 9 10 17 11 19 14 15 13 30 13 19 23 26 33 19 27 30 14 10 12

Max 49 44 52 75 65 68 53 70 110 95 90 73 80 70 71 100 86 65 66 76

Medel 15 15 17 27 22 25 18 27 42 34 33 24 27 24 27 31 32 28 31 29

Median 13 12 15 25 17 23 16 24 39 30 30 22 25 21 24 28 27 24 29 24

Min 0 1 1 7 0 3 1 4 8 10 6 5 4 7 5 8 7 5 7 3

58

Tabell 15. Forts.

Vinter Ma

lun

g

Fa

lun

Gä

vle

Sä

rna

Sve

g

Hä

rnö

sa

nd

Sto

rlie

n

Öste

rsu

nd

Fo

rse

Um

eå

Gä

dd

ed

e

He

ma

va

n

Ste

nse

le

Pite

å

Ha

pa

ran

da

Kvik

kjo

kk

Jo

kkm

okk

Kir

un

a

Ma

lmb

erg

et

Rik

sg

rän

se

n

Ka

resu

an

do

1904/05 35 28 17 45 29 19 120 36 41 75 80 125 39 45 83 75 39 55 44 262 84

1905/06 55 44 34 80 52 87 160 53 60 100 107 160 77 80 94 159 97 108 113 223 76

1906/07 55 33 30 67 51 79 130 58 30 90 100 122 46 90 105 57 55 60 62 93 34

1907/08 80 57 53 58 74 158 180 70 66 88 100 108 62 67 64 130 52 116 80 119 50

1908/09 75 60 42 44 68 82 115 100 62 100 53 115 53 75 83 73 58 79 82 164 45

1909/10 88 50 46 80 65 78 119 70 60 65 61 117 45 50 63 69 74 108 119 81 51

1910/11 90 36 24 70 73 60 210 56 65 65 57 124 64 90 80 67 62 83 76 230 44

1911/12 54 22 18 66 58 81 151 47 65 50 36 101 69 40 100 98 83 114 81 102 60

1912/13 44 18 13 85 82 49 193 118 78 88 66 122 75 88 81 101 95 101 93 105 58

1913/14 44 34 37 63 70 66 151 68 44 48 56 157 61 82 62 83 72 100 80 155 61

1914/15 70 48 22 77 54 52 80 57 54 63 38 85 58 58 47 87 79 95 103 135 65

1915/16 88 74 48 84 93 107 148 98 103 85 73 117 98 69 84 78 83 91 74 134 60

1916/17 59 52 38 93 57 50 148 40 49 80 64 138 58 64 41 82 78 113 103 174 64

1917/18 48 52 41 67 56 97 81 30 64 53 51 98 45 51 58 71 48 93 74 157 51

1918/19 69 48 43 63 47 64 75 35 42 70 39 80 44 71 64 80 76 86 82 140 51

1919/20 89 64 37 76 67 99 150 55 71 84 75 163 76 98 103 154 78 99 99 155 60

1920/21 51 58 28 65 48 46 100 40 46 34 42 113 31 47 82 67 46 68 60 91 41

1921/22 62 57 55 72 63 67 178 45 63 64 46 111 47 59 85 78 98 110 86 80 52

1922/23 40 24 20 74 44 18 120 30 25 30 55 121 46 47 74 84 76 73 84 153 60

1923/24 77 65 49 101 77 54 128 65 68 47 48 101 60 41 67 85 82 69 94 85 66

1924/25 23 61 31 58 35 24 64 66 44 26 55 119 43 62 38 69 77 70 45 39 48

1925/26 74 76 57 92 100 104 76 66 76 80 56 92 63 131 80 90 78 87 51 177 70

1926/27 91 70 29 115 76 42 91 35 34 54 43 144 70 67 75 112 79 104 73 216 65

1927/28 55 41 35 100 72 45 53 50 66 66 52 89 71 79 71 99 66 52 54 112 31

1928/29 32 65 36 48 39 53 49 65 26 29 27 84 56 29 32 80 68 106 69 223 46

1929/30 19 21 15 49 19 22 48 30 25 35 24 71 33 25 21 98 54 102 86 81 61

1930/31 100 53 54 105 79 58 52 37 53 65 70 54 60 85 71 134 73 87 78 81 40

1931/32 40 28 27 45 25 24 112 50 33 26 50 80 38 35 52 43 45 91 46 113 45

1932/33 50 24 25 55 24 25 63 16 26 22 44 59 35 21 37 51 46 126 32 118 31

1933/34 75 34 24 80 44 34 108 32 26 37 64 90 40 38 69 78 73 118 114 119 59

1934/35 75 28 28 80 67 66 76 67 36 45 37 123 70 61 60 124 103 142 135 98 63

1935/36 112 38 36 112 100 59 72 68 72 73 85 90 100 123 86 140 149 123 143 98 89

1936/37 72 45 55 90 51 56 56 44 60 57 43 83 58 75 53 83 86 105 97 105 63

1937/38 56 37 56 89 60 43 95 56 53 69 96 98 75 137 86 93 88 82 69 138 47

1938/39 75 40 36 81 56 46 47 26 35 40 39 66 47 56 51 99 88 80 81 106 52

1939/40 70 80 56 72 70 69 82 63 78 102 80 91 59 45 68 88 63 74 60 130 58

1940/41 52 56 80 74 73 56 98 56 43 72 100 75 56 85 49 68 107 80 76 140 53

1941/42 60 57 78 66 55 88 80 62 66 72 83 62 60 56 54 60 98 80 58 142 50

1942/43 41 39 51 73 54 48 65 32 31 42 198 220 47 38 60 91 86 121 84 175 59

1943/44 57 36 42 55 64 41 114 25 43 34 62 74 63 42 71 83 70 88 83 106 71

1944/45 67 52 72 78 85 77 97 60 85 115 103 113 87 65 85 111 105 93 109 121 76

1945/46 70 25 54 77 72 59 91 46 46 81 83 106 91 44 52 90 71 73 87 107 52

1946/47 45 50 45 70 58 47 86 54 57 52 77 68 62 20 68 66 72 59 71 76 31

1947/48 80 68 64 106 89 87 88 83 82 92 86 101 105 85 79 95 104 90 92 86 58

1948/49 47 31 17 51 62 23 118 28 30 61 93 169 64 36 48 109 54 68 76 192 30

1949/50 67 57 48 82 74 48 112 59 42 70 82 116 81 43 90 111 70 96 80 72 32

1950/51 119 56 66 107 99 64 73 58 75 53 50 98 100 43 70 106 77 88 91 105 48

59

Tabell 15. Forts.

Vinter Ma

lun

g

Fa

lun

Gä

vle

Sä

rna

Sve

g

Hä

rnö

sa

nd

Sto

rlie

n

Öste

rsu

nd

Fo

rse

Um

eå

Gä

dd

ed

e

He

ma

va

n

Ste

nse

le

Pite

å

Ha

pa

ran

da

Kvik

kjo

kk

Jo

kkm

okk

Kir

un

a

Ma

lmb

erg

et

Rik

sg

rän

se

n

Ka

resu

an

do

1951/52 30 30 36 34 29 46 112 32 30 68 80 146 90 36 99 115 84 96 120 137 79

1952/53 62 52 88 65 72 85 100 51 92 86 68 185 88 91 93 97 76 108 100 249 59

1953/54 77 58 58 58 51 51 84 34 52 57 28 71 41 36 44 47 38 38 57 135 31

1954/55 46 23 48 74 55 42 118 58 43 52 70 130 92 70 74 107 99 125 112 135 72

1955/56 70 70 66 71 70 92 144 64 84 67 93 158 88 77 63 125 84 102 92 151 60

1956/57 37 30 46 54 42 55 112 48 60 82 62 166 65 90 76 115 105 88 95 99 78

1957/58 48 36 57 46 53 51 104 39 67 73 86 87 67 70 64 87 74 75 72 135 80

1958/59 96 74 99 89 78 116 85 62 91 72 74 80 72 68 82 48 52 68 83 112 57

1959/60 58 37 58 70 57 22 48 40 26 29 58 81 77 65 68 100 89 83 93 73 67

1960/61 45 33 35 80 65 51 150 58 89 58 61 117 93 111 66 96 85 76 78 138 55

1961/62 79 29 28 106 83 47 162 58 83 95 103 96 64 85 76 110 91 101 78 121 61

1962/63 43 24 56 53 40 47 133 48 32 27 56 92 41 41 50 68 42 67 58 158 56

1963/64 52 18 32 50 34 31 157 30 61 52 55 96 58 79 37 50 50 52 72 108 58

1964/65 63 32 23 77 57 21 139 42 54 45 69 109 96 89 112 110 125 132 122 152 92

1965/66 110 91 70 123 124 145 124 100 101 98 88 99 105 107 72 105 104 100 112 101 86

1966/67 73 70 40 63 71 95 88 54 85 102 90 89 80 71 88 125 90 98 127 110 88

1967/68 68 50 42 76 60 65 87 53 62 68 89 129 78 64 64 120 97 72 99 122 74

1968/69 94 80 40 70 62 94 67 70 69 81 78 93 93 73 124 93 79 56 123 119 48

1969/70 69 63 58 75 76 73 92 77 72 94 82 93 86 96 79 95 85 82 89 83 71

1970/71 49 31 70 68 43 42 91 33 44 57 84 71 86 38 80 88 83 47 93 174 59

1971/72 56 34 25 52 47 33 86 24 39 46 64 94 60 53 61 82 49 49 106 106 47

1972/73 38 25 28 42 40 17 85 26 22 38 48 129 70 37 95 105 93 67 99 151 75

1973/74 46 33 36 60 58 76 78 68 56 78 112 123 88 91 105 103 92 67 88 131 89

1974/75 36 14 16 74 57 19 78 53 64 41 83 82 73 76 67 98 72 72 72 138 49

1975/76 40 23 24 46 43 64 232 42 53 77 135 174 70 47 94 110 65 70 76 167 52

1976/77 94 78 71 107 95 86 68 64 87 78 61 89 118 78 101 122 103 94 96 141 85

1977/78 70 52 56 73 62 54 125 60 69 50 61 97 62 53 54 83 75 60 80 158 76

1978/79 54 48 62 63 54 50 107 51 48 50 75 116 66 73 67 83 63 59 65 136 70

1979/80 66 36 30 81 69 34 98 54 90 41 84 114 93 61 76 98 95 89 95 104 85

1980/81 75 47 44 95 99 68 146 64 80 81 79 136 73 105 95 92 80 76 80 139 85

1981/82 95 73 104 107 100 108 83 72 75 73 73 84 89 58 72 125 79 90 75 163 70

1982/83 38 26 25 69 60 39 120 50 76 33 125 111 54 53 62 110 75 74 77 140 69

1983/84 64 56 48 86 70 68 130 50 71 73 98 128 60 57 82 93 70 87 92 172 76

1984/85 60 63 68 95 69 76 120 60 78 40 87 81 76 50 51 90 84 76 87 120 69

1985/86 80 61 65 88 70 75 108 70 65 73 88 104 96 61 68 84 77 75 81 158 63

1986/87 75 59 82 75 77 73 130 85 61 55 98 107 67 60 52 125 87 95 102 165 75

1987/88 70 69 79 110 92 98 172 94 84 127 97 75 116 86 74 120 88 91 88 150 75

1988/89 43 46 50 60 38 53 132 24 55 61 133 174 63 50 82 115 70 75 89 190 95

1989/90 49 30 37 45 40 41 112 53 52 67 112 123 76 60 62 120 70 97 93 130 73

1990/91 53 46 46 50 38 23 43 30 35 43 40 89 44 55 70 110 84 85 108 140 90

1991/92 23 20 31 45 33 24 117 19 25 30 82 138 45 22 38 70 67 85 80 197 70

1992/93 38 31 32 56 58 25 126 48 48 62 133 147 77 51 70 125 82 80 88 265 104

1993/94 66 42 35 89 66 80 96 55 76 95 86 102 86 75 100 100 97 97 105 154 93

1994/95 66 51 34 73 60 46 156 43 57 52 94 129 65 50 92 103 81 90 105 175 75

1995/96 34 25 23 43 32 33 99 32 40 32 53 87 21 21 38 56 50 75 72 198 69

1996/97 38 20 17 68 59 37 206 51 67 20 95 189 75 57 83 102 110 105 98 224 100

1997/98 48 34 29 44 56 61 115 33 63 53 88 116 75 83 82 73 105 90 94 174 70

1998/99 54 47 131 73 57 58 90 52 48 57 76 74 88 71 76 107 90 79 95 131 79

1999/00 60 37 42 41 56 30 212 63 50 35 108 116 65 70 108 75 78 108 104 207 80

2000/01 71 31 70 79 72 29 80 56 46 41 71 65 68 56 66 126 84 98 88 103 63

2001/02 48 48 45 70 72 36 110 28 46 26 85 95 56 67 95 64 78 85 98 138 68

2002/03 50 30 37 78 48 55 96 38 58 49 77 101 81 60 78 88 78 74 70 171 43

2003/04 54 38 35 49 39 25 68 22 38 35 80 113 62 52 74 72 74 76 93 141 58

2004/05 29 19 38 45 40 22 150 30 39 22 86 118 60 51 81 91 78 75 92 132 48

2005/06 76 24 60 77 62 50 106 33 42 56 55 74 52 53 70 58 63 70 82 151 57

2006/07 45 28 38 49 35 51 97 25 34 57 63 101 63 35 58 115 100 106 118 163 76

2007/08 46 23 27 74 55 18 141 30 40 39 70 85 82 51 66 105 118 108 125 108 74

2008/09 56 47 42 78 70 45 130 75 65 54 99 79 75 64 65 87 78 70 83 154 50

2009/10 76 64 90 68 65 86 97 52 72 66 70 95 95 94 92 86 98 76 94 160 65

2010/11 82 68 80 69 67 132 147 58 62 68 73 150 73 75 75 92 109 87 87 198 79

2011/12 35 19 20 43 40 38 131 48 73 71 81 127 71 75 114 93 93 67 94 128 75

2012/13 42 33 63 53 60 89 103 37 60 58 51 73 55 83 79 96 146 100 121 178 114

2013/14 53 25 22 60 72 31 75 26 34 12 56 107 54 38 46 140 94 92 108 159 73

Max 119 91 131 123 124 158 232 118 103 127 198 220 118 137 124 159 149 142 143 265 114

Medel 61 44 45 71 61 58 110 51 57 60 74 108 68 64 72 94 80 86 88 140 64

Median 58 42 42 72 60 53 107 52 58 58 75 102 67 61 72 93 79 87 88 138 63

Min 19 14 13 34 19 17 43 16 22 12 24 54 21 20 21 43 38 38 32 39 30

60

Tabell 16. Antal dagar med snötäcke. Gula värden är interpolerade data.

Vinter Lu

nd

Ha

lmsta

d

Kri

stia

nsta

d

Vä

xjö

Bre

då

kra

Ka

lma

r

Gö

teb

org

Bo

rås

Ulr

ice

ha

mn

Fla

hu

lt

Vä

ste

rvik

Vis

by

Vä

ne

rsb

org

Ska

ra

Lin

kö

pin

g

Ka

rlsta

d

Öre

bro

Vä

ste

rås

Up

psa

la

Sto

ckh

olm

1951/52 20 22 26 57 54 59 31 48 77 61 50 39 60 49 72 55 86 56

1952/53 42 17 54 58 32 43 38 80 105 75 25 47 73 62 76 74 87 66

1953/54 12 36 57 70 69 75 33 74 93 74 73 72 83 82 94 73 99 74

1954/55 28 68 73 114 78 85 52 100 124 96 92 102 91 112 102 91 90 73

1955/56 10 59 65 97 81 89 63 83 104 111 55 104 99 102 112 106 144 110

1956/57 7 13 7 39 25 22 18 22 51 56 68 65 73 74 100 83 106 74

1957/58 75 79 97 117 99 106 45 90 111 103 104 93 97 105 112 102 122 107

1958/59 18 16 25 39 25 28 23 64 80 36 49 73 74 77 86 82 85 75

1959/60 41 34 56 77 68 89 47 60 85 74 61 53 62 73 87 83 101 83

1960/61 9 17 13 49 15 12 16 52 71 16 26 52 57 55 78 51 66 44

1961/62 18 23 28 84 37 33 32 95 111 50 63 72 94 59 94 97 128 88

1962/63 58 90 90 117 100 99 112 109 135 119 112 121 120 116 131 101 135 119

1963/64 7 24 28 34 39 59 25 36 72 52 29 46 50 42 78 62 54 50

1964/65 37 58 40 68 49 50 42 91 94 60 18 64 64 60 89 63 110 77

1965/66 43 85 66 134 119 113 86 119 162 115 118 119 141 146 144 134 152 145

1966/67 32 23 17 80 33 41 29 80 92 57 60 70 75 77 88 88 93 65

1967/68 46 81 53 98 80 84 61 107 121 95 87 100 100 105 99 112 111 105

1968/69 55 65 72 106 87 73 74 115 122 91 113 109 107 137 134 136 136 105

1969/70 132 136 130 142 141 133 108 154 158 126 135 148 147 138 150 150 149 150

1970/71 16 11 31 19 37 39 8 39 89 54 34 40 65 94 84 82 101 69

1971/72 48 63 60 96 78 72 60 96 100 73 78 96 98 112 105 109 106 90

1972/73 5 18 10 35 4 8 9 33 57 5 32 29 28 34 40 43 52 11

1973/74 9 23 24 36 27 26 17 52 87 26 43 10 54 54 54 54 63 39

1974/75 2 12 7 27 3 10 1 10 58 13 7 25 50 35 36 38 68 19

1975/76 11 39 27 65 35 52 15 54 83 66 37 53 63 46 65 54 95 78

1976/77 58 83 86 101 89 86 94 116 144 81 112 116 123 131 128 112 108 96

1977/78 26 51 41 89 48 62 47 69 122 62 86 84 95 100 101 81 105 72

1978/79 92 104 85 116 113 120 86 134 141 111 113 115 120 113 127 105 119 125

1979/80 76 91 102 122 105 106 85 122 136 100 109 96 110 108 118 88 107 61

1980/81 50 60 61 95 76 65 35 74 114 68 54 67 81 82 88 80 123 78

1981/82 66 86 86 106 91 92 69 98 129 101 91 84 119 112 124 119 131 114

1982/83 20 14 26 55 30 33 36 56 89 9 57 39 61 60 87 66 82 73

1983/84 39 38 16 112 64 72 36 105 130 49 82 48 78 109 123 114 119 106

1984/85 77 87 68 111 91 99 86 111 132 101 108 102 121 123 128 120 119 111

1985/86 60 43 67 132 75 98 95 117 161 81 124 87 133 128 143 124 141 130

1986/87 58 62 71 112 95 102 100 110 119 99 109 97 105 117 118 121 109 108

1987/88 1 28 25 78 43 46 20 53 117 47 64 64 100 82 95 113 106 83

1988/89 0 1 2 25 11 13 10 15 55 13 21 15 40 50 64 56 59 48

1989/90 3 1 3 17 0 10 1 5 36 24 8 9 15 10 50 43 67 32

1990/91 18 2 14 35 20 21 14 13 75 22 30 26 53 59 24 51 77 41

1991/92 4 8 7 31 8 16 9 19 58 24 20 12 28 21 35 23 35 25

1992/93 2 4 4 44 2 33 6 36 59 28 39 43 36 50 56 51 33 43

1993/94 35 41 32 96 57 69 70 95 129 83 85 77 99 101 101 90 96 94

1994/95 15 24 6 57 17 15 21 52 102 24 51 40 57 57 70 57 73 49

1995/96 69 49 79 111 96 66 40 116 121 78 82 61 115 68 143 121 153 130

1996/97 22 30 28 48 40 48 47 51 77 54 53 44 52 46 64 42 63 61

1997/98 15 13 20 31 21 24 19 53 50 33 54 37 66 43 88 28 76 62

1998/99 32 40 58 82 56 42 30 70 79 67 66 44 80 108 113 68 109 86

1999/00 14 21 29 38 25 17 22 45 59 25 43 36 46 54 67 65 59 54

2000/01 15 20 38 35 21 16 24 36 39 29 61 25 61 53 90 40 37 36

2001/02 26 21 33 43 34 27 18 38 55 34 42 41 39 63 61 58 63 54

2002/03 42 29 45 86 46 44 59 78 88 69 87 53 83 106 106 81 98 79

2003/04 31 14 37 51 39 19 41 63 78 57 73 76 69 93 94 96 106 92

2004/05 36 11 32 59 42 46 50 66 81 57 64 66 65 59 76 62 83 90

2005/06 78 78 85 105 105 106 83 93 111 85 98 91 106 95 126 105 115 118

2006/07 9 16 20 30 21 26 17 21 37 30 33 36 42 50 69 50 62 53

2007/08 2 6 2 23 7 16 13 19 27 9 31 21 11 19 20 27 36 16

2008/09 25 9 16 63 20 20 24 37 51 31 39 42 46 65 75 73 88 57

2009/10 74 92 78 104 75 89 96 100 100 91 105 99 105 111 107 108 113 106

2010/11 68 69 64 124 76 94 95 127 123 103 125 107 113 132 131 132 123 128

2011/12 11 36 14 44 30 31 36 45 45 34 42 43 37 35 34 32 53 50

2012/13 56 59 73 83 66 84 55 76 100 73 58 95 95 98 119 108 126 122

2013/14 13 16 21 22 16 20 28 31 33 30 33 29 34 39 45 36 34 35

Max 132 136 130 142 141 133 112 154 162 126 135 148 147 146 150 150 153 150

Medel 34 41 43 73 52 55 44 70 93 61 65 65 77 79 91 80 94 78

Median 26 30 33 70 43 48 36 69 92 60 61 64 74 77 90 81 99 75

Min 0 1 2 17 0 8 1 5 27 5 7 9 11 10 20 23 33 11

61

Tabell 16. Fortsättning

Vinter Ma

lun

g

Fa

lun

Gä

vle

Sä

rna

Sve

g

Hä

rnö

sa

nd

Sto

rlie

n

Öste

rsu

nd

Fo

rse

Um

eå

Gä

dd

ed

e

He

ma

va

n

Ste

nse

le

Pite

å

Ha

pa

ran

da

Kvik

kjo

kk

Jo

kkm

okk

Kir

un

a

Ma

lmb

erg

et

Rik

sg

rän

se

n

Ka

resu

an

do

1951/52 116 84 106 150 134 110 190 131 175 192 176 163 170 202 189 208 193 217 199

1952/53 148 120 140 169 182 143 212 146 177 206 192 181 175 204 201 223 216 216 192

1953/54 116 80 102 141 136 115 188 93 121 180 123 121 120 152 159 171 185 203 160

1954/55 158 123 134 184 189 132 236 170 206 220 212 171 179 223 230 237 235 243 221

1955/56 149 147 175 184 188 175 216 178 181 211 190 190 195 203 191 210 209 234 201

1956/57 141 106 155 166 146 156 210 172 174 186 185 194 181 223 215 218 220 245 209

1957/58 139 116 128 139 148 147 207 126 164 185 165 159 149 209 203 243 219 238 216

1958/59 142 119 122 170 160 123 170 139 138 187 160 146 156 185 174 196 192 227 175

1959/60 141 97 115 156 161 110 155 156 169 203 196 160 145 198 191 202 190 194 153

1960/61 124 97 101 197 190 122 202 190 188 205 204 211 187 220 201 219 194 237 196

1961/62 154 127 118 167 159 116 171 150 176 184 180 154 150 191 179 206 182 219 180

1962/63 151 136 149 165 151 149 189 156 159 195 171 148 154 193 168 209 187 229 205

1963/64 153 110 85 164 162 135 188 144 176 188 180 172 168 188 187 204 201 229 196

1964/65 138 126 120 163 164 134 213 160 174 187 170 162 165 194 180 220 202 235 187

1965/66 170 165 159 181 183 173 199 173 181 199 189 161 161 205 199 219 205 229 218

1966/67 163 118 82 175 157 139 211 155 189 211 189 149 161 232 212 235 233 255 228

1967/68 129 102 113 159 148 136 204 135 176 221 194 149 159 226 210 231 218 252 230

1968/69 187 165 141 199 190 176 217 190 194 219 220 198 204 229 216 237 228 255 225

1969/70 182 162 146 194 190 178 211 197 194 196 197 194 191 200 196 217 195 233 186

1970/71 160 119 109 183 176 138 208 154 185 203 194 147 185 218 199 207 200 242 184

1971/72 169 126 107 173 173 150 218 152 170 210 182 162 171 212 195 222 214 248 214

1972/73 109 75 63 161 133 69 222 127 169 219 198 161 194 224 215 224 217 256 229

1973/74 149 110 107 177 165 159 219 168 192 215 187 160 177 204 205 201 186 243 193

1974/75 157 95 96 203 184 102 212 174 184 201 198 169 180 205 188 205 194 241 204

1975/76 131 113 97 155 154 135 203 154 181 201 162 147 167 199 174 186 187 230 189

1976/77 167 137 140 214 206 173 210 184 179 213 202 166 191 232 221 233 225 269 225

1977/78 158 138 137 182 177 159 207 165 165 191 187 158 175 212 208 228 220 227 214

1978/79 156 125 135 179 177 150 210 163 190 218 176 169 175 226 185 201 202 246 199

1979/80 175 133 131 187 188 151 217 171 185 195 196 166 188 214 213 214 210 242 217

1980/81 185 172 159 203 202 177 217 183 205 212 199 179 183 198 206 208 203 227 209

1981/82 168 150 152 196 179 148 210 176 181 205 189 178 190 216 202 216 203 251 199

1982/83 154 79 110 170 167 144 186 155 181 200 178 159 165 210 195 199 200 216 193

1983/84 133 125 126 167 164 157 227 157 192 208 163 151 174 225 212 223 217 250 217

1984/85 157 144 133 193 188 138 196 181 200 207 203 172 166 218 210 219 196 245 224

1985/86 184 170 153 186 183 158 200 174 185 196 178 154 178 203 191 198 193 240 206

1986/87 139 137 128 168 157 134 213 159 180 211 177 131 157 231 201 221 209 266 220

1987/88 170 164 149 186 185 161 207 180 177 192 179 175 173 198 188 185 194 216 190

1988/89 126 119 104 178 157 146 230 140 187 216 173 146 172 205 189 200 198 244 212

1989/90 101 110 95 126 123 112 184 122 161 193 151 139 155 211 194 201 204 256 202

1990/91 145 136 124 158 154 110 194 131 149 189 150 153 172 192 182 179 179 235 207

1991/92 107 88 52 168 149 70 201 94 180 210 197 136 154 224 208 225 213 237 216

1992/93 120 105 67 198 192 97 228 191 209 222 193 193 205 218 205 213 204 266 222

1993/94 162 145 117 189 190 132 226 168 183 212 202 194 201 213 214 218 208 251 229

1994/95 171 153 105 203 197 121 229 200 215 213 185 159 189 228 222 226 214 251 215

1995/96 165 154 159 185 172 141 218 148 169 203 161 160 188 221 208 233 219 255 222

1996/97 120 110 90 184 168 143 227 181 198 222 188 180 186 215 205 226 214 259 218

1997/98 123 122 85 174 179 163 211 157 195 212 179 175 189 207 199 224 189 260 216

1998/99 153 157 151 185 186 143 214 144 177 192 179 166 177 224 203 242 226 241 224

1999/00 143 116 83 162 155 124 192 158 165 189 143 153 167 186 170 208 197 232 225

2000/01 140 110 108 141 165 93 169 147 166 174 162 147 160 198 196 200 196 203 191

2001/02 142 137 99 171 174 111 199 122 172 188 171 147 172 187 179 193 188 232 201

2002/03 163 143 141 185 169 155 225 151 181 202 166 153 194 196 188 200 208 243 190

2003/04 126 123 121 178 175 136 185 138 162 187 151 146 156 194 197 198 199 248 195

2004/05 101 101 91 147 146 104 215 136 170 204 180 148 169 208 199 203 230 229 211

2005/06 164 140 129 175 173 138 193 158 161 180 182 152 159 188 183 190 184 215 193

2006/07 106 86 71 150 127 87 196 97 184 210 194 136 171 212 196 209 201 233 210

2007/08 140 99 74 182 178 113 210 162 184 179 188 167 168 205 198 214 208 224 202

2008/09 143 136 124 176 158 154 191 150 160 194 161 155 165 195 179 190 183 210 188

2009/10 147 124 124 165 151 125 247 130 139 203 215 164 144 221 207 218 222 248 214

2010/11 151 145 148 152 167 157 197 150 166 208 185 163 167 207 197 200 200 236 196

2011/12 103 91 74 125 128 95 188 118 144 183 160 149 150 193 174 179 176 212 183

2012/13 144 140 142 163 164 139 203 141 149 198 183 147 155 205 191 209 202 217 190

2013/14 87 66 53 152 147 72 183 90 139 204 164 124 172 204 190 215 205 233 202

Max 187 172 175 214 206 178 247 200 215 222 220 211 205 232 230 243 235 269 230

Medel 145 123 117 173 167 134 205 153 176 201 181 161 172 208 197 211 204 237 204

Median 147 123 120 174 167 138 208 155 177 203 182 160 172 207 197 210 202 237 205

Min 87 66 52 125 123 69 155 90 121 174 123 121 120 152 159 171 176 194 153

62

Tabell 17. Snödjupsökning minst 40 cm från en dag till nästa. 1951-01-01 till 2014-06-

30. Listan är ej komplett pga saknade data i databasen under perioden 1951-1968.

ökning

[cm]

dag 1

[cm]

dag 2

[cm]

datum

dag 2 Klimatnr Station

ökning

[cm]

dag 1

[cm]

dag 2

[cm]

datum

dag 2 Klimatnr Station

40 80 120 19510315 93640 Sutterhöjden 50 14 64 19860101 62570 Abild

40 178 218 19530321 188830 Riksgränsen 41 11 52 19860101 63600 Torup

57 108 165 19530326 155910 Tärnaby 43 12 55 19860101 72060 Skogsforsen

41 27 68 19540109 188830 Riksgränsen 44 11 55 19860101 72180 Linhult

45 20 65 19590409 127380 Härnösand 40 44 84 19881128 188820 Katterjåkk

53 82 135 19620217 160740 Fällfors 45 22 67 19911125 188820 Katterjåkk

45 7 52 19631219 94230 Skråmforsen 60 30 90 19911214 188800 Abisko

46 14 60 19651127 123480 Storsjö Kapell 43 60 103 19920111 155940 Hemavan

47 4 51 19651127 138270 Bredbyn 59 30 89 19921212 188820 Katterjåkk

51 32 83 19651128 155680 Kittelfjäll 44 142 186 19930216 155980 Umfors

44 46 90 19660215 82260 Såtenäs 43 2 45 19930221 86410 Hult

40 23 63 19661210 123480 Storsjö Kapell 48 217 265 19930313 188820 Katterjåkk

40 50 90 19661219 179950 Nikkaluokta 44 58 102 19940127 127310 Sundsvalls Flygplats

55 13 68 19671223 114270 Kvarnberg 44 106 150 19940128 138130 Rössjö

42 48 90 19671223 122610 Grövelsjön 45 35 80 19950102 123370 Särvsjö D

40 30 70 19671225 124390 Skålan 54 73 127 19950102 133050 Höglekardalen

40 15 55 19680111 64130 Karlshamn 40 0 40 19950327 103090 Gustavsfors

49 13 62 19680111 65160 Bredåkra 43 0 43 19950428 104300 Mockfjärd

43 63 106 19690216 102240 Kristinefors 43 7 50 19950428 105050 Grängesberg

40 25 65 19691013 188830 Riksgränsen 42 13 55 19951117 72560 Alingsås D

42 28 70 19700103 139340 Nordmaling 45 7 52 19951117 73570 Molla

42 27 69 19710101 98500 Norrveda 42 48 90 19980301 144040 Valsjön

47 42 89 19710101 107120 Dannemora 73 58 131 19981207 107430 Gävle-Åbyggeby

40 30 70 19711211 132360 Rensjönäset 42 3 45 20061021 136360 Storfinnforsen

51 1 52 19711229 75040 Allgunnen 41 23 64 20091220 53190 Beddingestrand

54 23 77 19721124 188800 Abisko 46 28 74 20091221 133050 Höglekardalen

40 60 100 19730105 155930 Laisaliden 48 44 92 20100128 138360 Hattsjöbäcken D

40 18 58 19730213 138240 Örnsköldsviks Flygplats 50 40 90 20100128 139440 Nordanbäck D

42 106 148 19750301 132360 Rensjönäset 47 43 90 20100220 63480 Havraryd D

44 74 118 19750301 132450 Sandnäs 40 90 130 20100221 116170 Söderala D

42 10 52 19751205 132360 Rensjönäset 50 6 56 20101127 53260 Ystad

42 28 70 19770407 107560 Norrsundet 48 32 80 20101217 178820 Björkudden

47 3 50 19771207 86350 Norrköping-Kungsängen 44 68 112 20110107 155770 Kittelfjäll D

48 2 50 19771207 86370 Norrköping-Sörby 41 2 43 20111210 138270 Bredbyn D

48 17 65 19790104 66410 Kalmar Flygflottilj 55 10 65 20111210 138360 Hattsjöbäcken D

64 20 84 19790104 77170 Mossen 40 7 47 20111210 150020 Tavelsjö D

40 0 40 19801018 113410 Särna 75 0 75 20121201 83220 Kilagården

41 2 43 19801126 63020 Åkeboda 64 0 64 20121201 106540 Ockelbo

43 87 130 19810308 127560 Kramfors 48 30 78 20121201 116070 Härnebo

50 68 118 19810308 128590 Ullånger 46 14 60 20121201 116150 Kilafors D

43 61 104 19810308 134460 Föllinge-Vägskälet 60 15 75 20121201 126070 Hassela D

47 50 97 19811207 151380 Skellefteå flygplats 47 18 65 20121201 126080 Sänningstjärn D

43 2 45 19811211 66410 Kalmar 71 1 72 20121202 150200 Brände

44 6 50 19841218 108040 Norrby S 41 36 77 20131125 188800 Abisko

49 18 67 19850104 76000 Sandbäckshult 41 0 41 20131206 114510 Lillhärdal

72 18 90 19850104 76160 Oskarshamn 40 0 40 20131206 124110 Ytterhogdal

50 18 68 19850105 76470 Västervik 41 3 44 20131206 126170 Ulvsjön D

40 15 55 19850121 116480 Delsbo 40 0 40 20131206 127090 Åsnorrbodarna

42 30 72 19850122 126220 Skallböle 47 8 55 20140111 150280 Mårtensboda D

40 62 102 19850328 93340 Suttertjärn

41 23 64 19851128 113080 Evertsberg

63

SMHIs publiceringar

SMHI ger ut sju rapportserier. Tre av dessa, R-serierna är avsedda för internationell

publik och skrivs därför oftast på engelska. I de övriga serierna används det svenska

språket.

Seriernas namn Publiceras sedan

RMK (Report Meteorology and Climatology) 1974

RH (Report Hydrology) 1990

RO (Report Oceanography) 1986

METEOROLOGI 1985

HYDROLOGI 1985

OCEANOGRAFI 1985

KLIMATOLOGI 2009

I serien METEOROLOGI har tidigare utgivits:

1985

1 Hagmarker, A. (1985)

Satellitmeteorologi.

2 Fredriksson, U., Persson, Ch., Laurin,

S. (1985)

Helsingborgsluft.

3 Persson, Ch., Wern, L. (1985)

Spridnings- och

depositionsberäkningar för av

fallsförbränningsanläggningar i

Sofielund och Högdalen.

4 Kindell, S. (1985)

Spridningsberäkningar för SUPRAs

anläggningar i Köping.

5 Andersson, C., Kvick, T. (1985)

Vindmätningar på tre platser på

Gotland.

Utvärdering nr 1.

6 Kindell, S. (1985)

Spridningsberäkningar för Ericsson,

Ingelstafabriken.

7 Fredriksson, U. (1985)

Spridningsberäkningar för olika

plymlyft vid avfallsvärmeverket

Sävenäs.

8 Fredriksson, U., Persson, Ch. (1985)

NOx- och NO2-beräkningar vid

Vasaterminalen i Stockholm.

9 Wern, L. (1985)

Spridningsberäkningar för ASEA

transformers i Ludvika.

10 Axelsson, G., Eklind, R. (1985)

Ovädret på Östersjön 23 juli 1985.

11 Laurin, S., Bringfelt, B. (1985)

Spridningsmodell för kväveoxider i

gatumiljö.


Spridnings- och

depositionsberäkningar för

avfallsförbränningsanläggning i

Sofielund.


Spridnings- och

depositionsberäkningar för

avfallsförbränningsanläggning i

Högdalen.

14 Vedin, H., Andersson, C. (1985)

Extrema köldperioder i Stockholm.

15 Krieg, R., Omstedt, G. (1985)

Spridningsberäkningar för Volvos

planerade bilfabrik i Uddevalla.

16 Kindell, S. Wern, L. (1985)

Luftvårdsstudie avseende

industrikombinatet i Nynäshamn

(koncentrations- och luktberäkningar).

17 Laurin, S., Persson, Ch. (1985)

Beräknad formaldehydspridning och

deposition från SWEDSPANs

spånskivefabrik.


Luftvårdsstudie avseende industri-

kombinatet i Nynäshamn –

depositions-beräkningar av koldamm.


Luktberäkningar för Bofors Plast i

Ljungby, II.

20 Wern, L., Omstedt, G. (1985)


planerade bilfabrik i Uddevalla -

energi-centralen.

21 Krieg, R., Omstedt, G. (1985)


planerade bilfabrik i Uddevalla -

kompletterande beräkningar för

fabrikerna.

22 Karlsson, K.-G. (1985)

Information från Meteosat -

forskningsrön och operationell

tillämpning.


Spridningsberäkningar för AB

Åkerlund & Rausings fabrik i Lund.

24 Färnlöf, S. (1985)

Radarmeteorologi.

25 Ahlström, B., Salomonsson, G. (1985)

Resultat av 5-dygnsprognos till ledning

för isbrytarverksamhet vintern 1984-

85.

26 Wern, L. (1985)

Avesta stadsmodell.

27 Hultberg, H. (1985)

Statistisk prognos av yttemperatur.

1986

1 Krieg, R., Johansson, L., Andersson, C.

(1986)

Vindmätningar i höga master, kvartals-

rapport 3/1985.

2 Olsson, L.-E., Kindell, S. (1986)

Air pollution impact assessment for the

SABAH timber, pulp and paper

complex.

3 Ivarsson, K.-I. (1986)

Resultat av byggväderprognoser -

säsongen 1984/85.

4 Persson, Ch., Robertson, L. (1986)

Spridnings- och

depositionsberäkningar för en

sopförbränningsanläggning i Skövde.

5 Laurin, S. (1986)

Bilavgaser vid intagsplan - Eskilstuna.

6 Robertson, L. (1986)

Koncentrations- och depositions-

beräkningar för en sopförbrännings-

anläggning vid Ryaverken i Borås.

7 Laurin, S. (1986)

Luften i Avesta - föroreningsbidrag

från trafiken.

8 Robertson, L., Ring, S. (1986)

Spridningsberäkningar för bromcyan.

9 Wern, L. (1986)

Extrema byvindar i Orrefors.


Koncentrations- och depositions-

beräkningar för Halmstads avfalls-

förbränningsanläggning vid

Kristinehed.

11 Törnevik, H., Ugnell (1986)

Belastningsprognoser.

12 Joelsson, R. (1986)

Något om användningen av numeriska

prognoser på SMHI (i princip

rapporten till ECMWF).

13 Krieg, R., Andersson, C. (1986)

Vindmätningar i höga master, kvartals-

rapport 4/1985.

14 Dahlgren, L. (1986)

Solmätning vid SMHI.

15 Wern, L. (1986)

Spridningsberäkningar för ett

kraftvärme-verk i Sundbyberg.

16 Kindell, S. (1986)

Spridningsberäkningar för Uddevallas

fjärrvärmecentral i Hovhult.

17 Häggkvist, K., Persson, Ch.,

Robertson, L (1986)

Spridningsberäkningar rörande

gasutsläpp från ett antal källor inom

SSAB Luleå-verken.

18 Krieg, R., Wern, L. (1986)

En klimatstudie för Arlanda stad.

19 Vedin, H. (1986)

Extrem arealnederbörd i Sverige.

20 Wern, L. (1986)

Spridningsberäkningar för

lösningsmedel i Tibro.


Vindmätningar i höga master -

kvartals-rapport 1/1986.

22 Kvick, T. (1986)

Beräkning av vindenergitillgången på

några platser i Halland och Bohuslän.


Vindmätningar i höga master -

kvartals-rapport 2/1986.

24 Persson, Ch. (SMHI), Rodhe, H.

(MISU), De Geer, L.-E. (FOA) (1986)

Tjernobylolyckan - En meteorologisk

analys av hur radioaktivitet spreds till

Sverige.


Spridningsberäkningar för Spendrups

bryggeri, Grängesberg.

26 Krieg, R. (1986)

Beräkningar av vindenergitillgången på

några platser i Skåne.

27 Wern, L., Ring, S. (1986)

Spridningsberäkningar, SSAB.

28 Wern, L., Ring, S. (1986)

Spridningsberäkningar för ny ugn,

SSAB II.

29 Wern, L. (1986)

Spridningsberäkningar för Volvo

Hallsbergverken.


SO2-halter från Hammarbyverket kring

ny arena vid Johanneshov.

31 Persson, Ch., Robertson, L., Häggkvist,

K. (1986)

Spridningsberäkningar, SSAB - Luleå-

verken.

32 Kindell, S., Ring, S. (1986)

Spridningsberäkningar för SAABs

planerade bilfabrik i Malmö.

33 Wern, L. (1986)


svavelsyrafabrik i Falun.

34 Wern, L., Ring, S. (1986)

Spridningsberäkningar för Västhamns-

verket HKV1 i Helsingborg.


Beräkningar av svaveldepositionen i

Stockholmsområdet.

36 Joelsson, R. (1986)

USAs månadsprognoser.

37 Vakant nr.


Utemiljön vid Kvarnberget, Lysekil.

39 Häggkvist, K. (1986)

Spridningsberäkningar av freon 22 från

Ropstens värmepumpverk.


Vindklassificering av en plats på

Hemsön.

41 Nilsson, S. (1986)

Utvärdering av sommarens (1986)

använda

konvektionsprognoshjälpmedel.

42 Krieg, R., Kvick, T. (1986)

Vindmätningar i höga master.

43 Krieg, R., Fredriksson, U. (1986)

Vindarna över Sverige.



gasutsläpp vid ScanDust i Landskrona -

bestämning av cyanvätehalter.

45 Kvick, T., Krieg, R., Robertson, L.

(1986)

Vindförhållandena i Sveriges kust- och

havsband, rapport nr 2.


Spridningsberäkningar för en planerad

panncentral vid Lindsdal utanför

Kalmar.


Spridningsberäkningar för Volvo BMs

fabrik i Landskrona.


Spridningsberäkningar för ELMO-

CALFs fabrik i Svenljunga.



gasutsläpp från syrgas- och

bensenupplag inom SSAB

Luleåverken.

50 Wern, L., Fredriksson, U., Ring, S.

(1986)


lösningsmedel i Tidaholm.

51 Wern, L. (1986)

Spridningsberäkningar för Volvo BM

ABs anläggning i Braås.

52 Ericson, K. (1986)

Meteorological measurements

performed May 15, 1984, to June,

1984, by the SMHI

53 Wern, L., Fredriksson, U. (1986)

Spridningsberäkning för Kockums

Plåt-teknik, Ronneby.

54 Eriksson, B. (1986)

Frekvensanalys av timvisa temperatur-

observationer.

55 Wern, L., Kindell, S. (1986)

Luktberäkningar för AB ELMO i Flen.


Spridningsberäkningar rörande utsläpp

av NOx inom Fagersta kommun.

57 Kindell, S. (1987)

Luften i Nässjö.

58 Persson, Ch., Robertson, L. (1987)


gasutsläpp vid ScanDust i Landskrona -

bestämning av cyanväte.

59 Bringfelt, B. (1987)

Receptorbaserad partikelmodell för

gatumiljömodell för en gata i

Nyköping.


Spridningsberäkningar för Varbergs

kommun. Bestämning av halter av SO2,

CO, NOx samt några kolväten.

61 Vedin, H., Andersson, C. (1987)

E 66 - Linderödsåsen -

klimatförhållanden.

62 Wern, L., Fredriksson, U. (1987)

Spridningsberäkningar för Kockums

Plåtteknik, Ronneby. 2.

63 Taesler, R., Andersson, C., Wallentin,

C., Krieg, R. (1987)

Klimatkorrigering för

energiförbrukningen i ett eluppvärmt

villaområde.


Spridningsberäkningar för AB Åetå-

Trycks planerade anläggning vid

Kungens Kurva.

65 Melgarejo, J. (1987)

Mesoskalig modellering vid SMHI.


Vindlaster på kordahus vid Alviks

Strand -numeriska beräkningar.

67 Persson, Ch. (1987)

Beräkning av lukt och

föroreningshalter i luft runt Neste

Polyester i Nol.

68 Fredriksson, U., Krieg, R. (1987)

En överskalig klimatstudie för Tornby,

Linköping.


En numerisk modell för beräkning av

vertikal momentumtransport i områden

med stora råhetselement. Tillämpning

på ett energiskogsområde.

70 Lindström, Kjell (1987)

Weather and flying briefing aspects.


En numerisk modell för beräkning av

vertikal momentumtransport i områden

med stora råhetselement. En

koefficient-bestämning.

72 Liljas, E. (1988)

Förbättrad väderinformation i

jordbruket - behov och möjligheter

(PROFARM).

73 Andersson, Tage (1988)

Isbildning på flygplan.

74 Andersson, Tage (1988)

Aeronautic wind shear and turbulence.

A review for forecasts.

75 Kållberg, P. (1988)

Parameterisering av diabatiska

processer i numeriska

prognosmodeller.

76 Vedin, H., Eriksson, B. (1988)

Extrem arealnederbörd i Sverige

1881 - 1988.

77 Eriksson, B., Carlsson, B., Dahlström,

B. (1989)

Preliminär handledning för korrektion

av nederbördsmängder.

78 Liljas, E. (1989)

Torv-väder. Behovsanalys med

avseende på väderprognoser och

produktion av bränsletorv.

79 Hagmarker, A. (1991)

Satellitmeteorologi.

80 Lövblad, G., Persson, Ch. (1991)

Background report on air pollution

situation in the Baltic states - a

prefeasibility study.

IVL Publikation B 1038.

81 Alexandersson, H., Karlström, C.,

Larsson-McCann, S. (1991)

Temperaturen och nederbörden i

Sverige 1961-90. Referensnormaler.

82 Vedin, H., Alexandersson, H., Persson,

M. (1991)

Utnyttjande av persistens i temperatur

och nederbörd för vårflödesprognoser.

83 Moberg, A. (1992)

Lufttemperaturen i Stockholm

1756 - 1990. Historik, inhomogeniteter

och urbaniseringseffekt.

Naturgeografiska Institutionen,

Stockholms Universitet.

84 Josefsson, W. (1993)

Normalvärden för perioden 1961-90 av

globalstrålning och solskenstid i

Sverige.

85 Laurin, S., Alexandersson, H. (1994)

Några huvuddrag i det svenska

temperatur-klimatet 1961 - 1990.

86 Fredriksson, U. och Ståhl, S. (1994)

En jämförelse mellan automatiska och

manuella fältmätningar av temperatur

och nederbörd.

87 Alexandersson, H., Eggertsson

Karlström, C. och Laurin S. (1997).

Några huvuddrag i det svenska

nederbördsklimatet 1961-1990.

88 Mattsson, J., Rummukainen, M. (1998)

Växthuseffekten och klimatet i Norden

- en översikt.

89 Kindbom, K., Sjöberg, K., Munthe, J.,

Peterson, K. (IVL)

Persson, C. Roos, E., Bergström, R.

(SMHI). (1998)

Nationell miljöövervakning av luft-

och nederbördskemi 1996.

90 Foltescu, V.L., Häggmark, L (1998)

Jämförelse mellan observationer och

fält med griddad klimatologisk

information.

91 Hultgren, P., Dybbroe, A., Karlsson,

K.-G. (1999)

SCANDIA – its accuracy in classifying

LOW CLOUDS

92 Hyvarinen, O., Karlsson, K.-G.,

Dybbroe, A. (1999)

Investigations of NOAA AVHRR/3 1.6

m imagery for snow, cloud and

sunglint discrimination (Nowcasting

SAF)

93 Bennartz, R., Thoss, A., Dybbroe, A.

and Michelson, D. B. (1999)

Precipitation Analysis from AMSU

(Nowcasting SAF)

94 Appelqvist, Peter och Anders Karlsson

(1999)

Nationell emissionsdatabas för utsläpp

till luft - Förstudie.

95 Persson, Ch., Robertson L. (SMHI)

Thaning, L (LFOA). (2000)

Model for Simulation of Air and

Ground Contamination Associated with

Nuclear Weapons. An Emergency

Preparedness Model.

96 Kindbom K., Svensson A., Sjöberg K.,

(IVL) Persson C., (SMHI) ( 2001)

Nationell miljöövervakning av luft-

och nederbördskemi 1997, 1998 och

1999.

97 Diamandi, A., Dybbroe, A. (2001)

Nowcasting SAF

Validation of AVHRR cloud products.

98 Foltescu V. L., Persson Ch. (2001)

Beräkningar av moln- och

dimdeposition i Sverigemodellen -

Resultat för 1997 och 1998.

99 Alexandersson, H. och Eggertsson

Karlström, C (2001)

Temperaturen och nederbörden i

Sverige 1961-1990. Referensnormaler -

utgåva 2.

100 Korpela, A., Dybbroe, A., Thoss, A.

(2001)

Nowcasting SAF - Retrieving Cloud

Top Temperature and Height in Semi-

transparent and Fractional Cloudiness

using AVHRR.


Computed global radiation using

interpolated, gridded cloudiness from

the MESA-BETA analysis compared to

measured global radiation.

102 Foltescu, V., Gidhagen, L., Omstedt,

G. (2001)

Nomogram för uppskattning av halter

av PM10 och NO2

103 Omstedt, G., Gidhagen, L., Langner, J.

(2002)

Spridning av förbränningsemissioner

från småskalig biobränsleeldning

– analys av PM2.5 data från Lycksele

med hjälp av två Gaussiska

spridningsmodeller.

104 Alexandersson, H. (2002)

Temperatur och nederbörd i Sverige

1860 - 2001

105 Persson, Ch. (2002)

Kvaliteten hos nederbördskemiska

mätdata som utnyttjas för

dataassimilation i MATCH-Sverige

modellen".

106 Mattsson, J., Karlsson, K-G. (2002)

CM-SAF cloud products feasibility

study in the inner Arctic region

Part I: Cloud mask studies during the

2001 Oden Arctic expedition

107 Kärner, O., Karlsson, K-G. (2003)

Climate Monitoring SAF - Cloud

products feasibility study in the inner

Arctic region. Part II: Evaluation of the

variability in radiation and cloud data

108 Persson, Ch., Magnusson, M. (2003)

Kvaliteten i uppmätta

nederbördsmängder inom svenska

nederbörskemiska stationsnät

109 Omstedt, G., Persson Ch., Skagerström,

M (2003)

Vedeldning i småhusområden

110 Alexandersson, H., Vedin, H. (2003)

Dimensionerande regn för mycket små

avrinningsområden


Korrektion av nederbörd enligt enkel

klimatologisk metodik

112 Joro, S., Dybbroe, A.(2004)

Nowcasting SAF – IOP

Validating the AVHRR Cloud Top

Temperature and Height product using

weather radar data

Visiting Scientist report

113 Persson, Ch., Ressner, E., Klein, T.

(2004)

Nationell miljöövervakning –

MATCH-Sverige modellen

Metod- och resultatsammanställning

för åren 1999-2002 samt diskussion av

osäkerheter, trender och miljömål


UV-radiation measured in Norrköping

1983-2003.

115 Martin, Judit, (2004)

Var tredje timme – Livet som

väderobservatör

116 Gidhagen, L., Johansson, C., Törnquist,

L. (2004)

NORDIC – A database for evaluation

of dispersion models on the local,

urban and regional scale

117 Langner, J., Bergström, R., Klein, T.,

Skagerström, M. (2004)

Nuläge och scenarier för inverkan på

marknära ozon av emissioner från

Västra Götalands län – Beräkningar för

1999

118 Trolez, M., Tetzlaff, A., Karlsson, K-

G. (2005)

CM-SAF Validating the Cloud Top

Height product using LIDAR data

119 Rummukainen, M. (2005)

Växthuseffekten

120 Omstedt, G. (2006)

Utvärdering av PM10 - mätningar i

några olika nordiska trafikmiljöer


Vindstatistik för Sverige 1961-2004

122 Samuelsson, P., Gollvik, S., Ullerstig,

A., (2006)

The land-surface scheme of the Rossby

Centre regional atmospheric climate

model (RCA3)

123 Omstedt, G. (2007)

VEDAIR – ett internetverktyg för

beräkning av luftkvalitet vid småskalig

biobränsleeldning

Modellbeskrivning och slutrapport

mars 2007

124 Persson, G., Strandberg, G., Bärring,

L., Kjellström, E. (2007)

Beräknade temperaturförhållanden för

tre platser i Sverige – perioderna 1961-

1990 och 2011-2040

125 Engart, M., Foltescu, V. (2007)

Luftföroreningar i Europa under

framtida klimat

126 Jansson, A., Josefsson, W. (2007)

Modelling of surface global radiation

and CIE-weighted UV-radiation for the

period 1980-2000

127 Johnston, S., Karlsson, K-G. (2007)

METEOSAT 8 SEVIRI and NOAA

Cloud Products. A Climate Monitoring

SAF Comparison Study

128 Eliasson, S., Tetzlaf, A.,

Karlsson, K-G. (2007)

Prototyping an improved PPS cloud

detection for the Arctic polar night

129 Trolez, M., Karlsson, K-G., Johnston,

S., Albert, P (2008)

The impact of varying NWP

background information on CM-SAF

cloud products

130 Josefsson, W., Ottosson Löfvenius, M

(2008)

Total ozone from zenith radiance

measurements. An empirical model

approach

131 Willén, U (2008)

Preliminary use of CM-SAF cloud and

radiation products for evaluation of

regional climate simulations

132 Bergström, R (2008)

TESS Traffic Emissions,

Socioeconomic valuation and

Socioeconomic measures Part 2:

Exposure of the European population

to atmospheric particles (PM) caused

by emissions in Stockholm

133 Andersson, S., Bergström, R., Omstedt,

G., Engardt, M (2008)

Dagens och framtidens partikelhalter i

Sverige. Utredning av exponerings-

minskningsmål för PM2.5 enligt nytt

luftdirektiv

134 Omstedt, G., Andersson, S (2008)

Vintervägar med eller utan dubbdäck.

Beräkningar av emissioner och halter

av partiklar för olika

dubbdäcksscenarier

135 Omstedt, G., Andersson, S., Johansson,

Ch., Löfgren, B-E (2008)

Luftkvalitet och småskalig biobränsle-

eldning. Tillämpningar av SIMAIRved

för några kommuner


(2009)

Measurements of total ozone 2006-

2008

137 Andersson, S., Omstedt, G (2009)

Validering av SIMAIR mot mätningar

av PM10, NO2 och bensen.

Utvärdering för svenska tätorter och

trafikmiljöer avseende är 2004 och

2005

138 Wern, L., Bärring, L (2009)

Sveriges vindklimat 1901 – 2008

Analys av förändring i geostrofisk vind

139 Wern, L., German, J (2009)

Korttidsnederbörd i Sverige, 1995 –

2008

140 Omstedt, G., Andersson, S.,

Bergström., R (2010)

Dagens och framtidens luftkvalitet i

Sverige. Haltberäkningar av NO2,

PM10 och PM2.5 i svenska

trafikmiljöer för framtidsscenarier med

minskade europeiska emissioner

141 Wern, L., Isaksson, L (2010)

Åska i Sverige 2002 – 2009

142 Andersson, S., Omstedt, G., Robertson,

L (2010)

Känslighetsanalys, vidareutveckling

och validering av SIMAIRs urbana

spridnings-modell BUM

143 Wern L., (2012)

Extrem nederbörd i Sverige

under 1 till 30 dygn, 1900 – 2011

144 Omstedt, G., Andersson, S., Bennet,

C., Bergström, R., Gidhagen, L.,

Johansson, Ch., Persson, K (2010)

Kartläggning av partiklar i Sverige –

halter, källbidrag och kunskapsluckor

145 Engardt, M., Andersson, C.,

Bergström, R (2010)

Modellering av Marknära Ozon

- Regionala och högupplösta

tillämpningar av MATCH

146 Omstedt, G., Forsberg, B., Nerhagen,

L., Gidhagen, L., Andersson, S (2011)

SIMAIRscenario – ett modellverktyg

för bedömning av luftföroreningars

hälsoeffekter och kostnader

147 Andersson, C., Andersson, S., Langner,

J och Segersson, D (2011)

Halter och deposition av

luftföroreningar - Förändring över

Sverige från 2010 till 2020 i bidrag

från Sverige, Europa och Internationell

Sjöfart

148 Carlund, Th (2011)

Upgrade of SMHI’s meteorological

radiation network 2006-2007 – Effects

on direct and global solar radiation


(2012)

Measurements of total ozone 2009-

2011

150 Omstedt, G., Andersson, S., Asker,

Ch., Jones, J., Kindell, S., Segersson,

D., Torstensson, M (2012)

Luftkvaliten i Sverige år 2020

Uppföljning av miljömålet Frisk luft

för trafikmiljöer i svenska tätorter

151 Omstedt, G., Burman, L. SLB-analys,

(2012)

Beräkningar av kväveoxidhalter vid

några gator i Umeå åren 2014 och 2020

med och utan miljözon

152 Stefan Andersson och Gunnar Omstedt

(2013)

Utvärdering av SIMAIR mot mätningar

av PM10 och NO2 i Göteborg,

Stockholm och Umeå för åren 2006-

2009. Undersökning av en ny

emissionsmodell för vägtrafikens

slitagepartiklar.

153. Segersson, David (2014)

A dynamic model for shipping

emissions

- Adaptation of Airviro and application

in the Baltic Sea

154. Wern, Lennart. (2013)

Luftfuktighet, Variationer i Sverige

155. Holmin-Fridell, Sofi. Jörgen Jones,

Cecilia Bennet, Helena Södergren,

Sven Kindell, Stefan Andersson,

Martin Torstensson och Mattias

Jakobsson. (2013)

Luftkvaliteten i Sverige år 2030.

156. Gunnar Omstedt, Bertil Forsberg*,

Karin Persson**, *Umeå Universitet,

**IVL Svenska Miljöinstitutet (2014)

Vedrök i Västerbotten - mätningar,

beräkningar och hälsokonsekvenser.

157 Patrick Samuelsson, Stefan Gollvik,

Christer Jansson, Marco Kupiainen,

Ekaterina Kourzeneva, Willem Jan van

de Berg. (2014)

The surface processes of the Rossby

Centre regional

atmospheric climate model (RCA4)

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 601 76 NORRKÖPING Tel 011-495 80 00 Fax 011-495 80 01 IS

SN

: 0

283

-77

30

snödjup i sverige 1904/05 2013/14 - smhi/menu/general/extgroup/... · sammanfattning rapporten ger...

Documents