SNS Konjunkturrådsrapport 2011

Anders Vredin (ordf.)Runar BrännlundLars LjungqvistPer StrömbergArvid Wallgren

Kap 2: Mer eget kapital och mindre risk

• Finansbubblan må ha orsakats av makroekonomiska obalanser…

• …men kraschens omfattning berodde på finanssektorns skuldsättning

Tabell: Bankernas egna kapital i procent av totala tillgångarNorthern rock

Lehman Brothers

Citigroup Handels-banken

Swedbank

2006 3,2 3,8 6,4 3,7 4,4

2007 2,5 3,3 5,2 4,0 4,2

2008 0,6 7,3 3,5 4,8

Incitament för hög skuldsättning i finanssektorn

I kriser garanterar staten bankernas skulder ex post

Innebär en implicit subvention ex ante

billigare lån

Särskild lockelse att utnyttja billiga lån för riskfyllda investeringar under högkonjunkturer

Policyimplikationer

Ökat kapital, särskilt under högkonjunkturer Plus stärkt tillsyn från politiskt oberoende myndighet

Minska kostnaden av bankernas obestånd Konkursinstitut som tillåter långivarna att göra förluster

Andra regleringar sekundära eller skadliga Målkonflikter

Vad är kostnaden av ökade kapitalkrav?

Kap 3: Reformer för högre sysselsättning

Långtidssjukskrivna utöver 0,5%

Förtidspensionärer utöver 3,5%

Arbetsmarknadsprogram

Öppen arbetslöshet

Reformförslag

Sänkta inträdeströsklar för ungdom och invandrare

Lägre minimilön Sänkta arbetsgivaravgifter

sänkt arbetskraftskostnad fler arbetstillfällen

Omstartsjobb efter 67 års ålder Lägsta möjliga skattekilar i slutet av förvärvslivet

undvik dödviktskostnader när arbetsutbudselasticiteten är som störst

Sociolog och psykolog säger

”… lättare att uppleva självtillit, stolthet och delaktighet genom ett arbete jämfört med att vara sysselsatt i ett projekt som i mer generella termer syftar till aktivering.” (SOU 2007:2)

Nationalekonom ser

Incitament

Outnyttjad resurs

Välfärdsjobb Alla behövs Incitament stärks

Reformförslag

Reformförslag

Välfärdsjobb Sänkta inträdeströsklar för ungdom och invandrare Omstartsjobb efter 67 års ålder

Personer över 65 år relativt till 20-64 (procent)

Kap 4: En effektivare klimatpolitik

Utsläpp av växthusgaser 1970-2004

Klimatproblemet och ekonominTon CO2 per $ 1 000 BNP

Klimatpolitiska strategier

Global samordning: stora utsläppsreduktioner, låg kostnad

Nationell politik: stora kostnader, små (t o m negativa) effekter på globala utsläpp

Med fokus på globala utsläppsreduktioner snarare än nationella reduktioner kan Sverige bli “koldioxidneutralt” till låga kostnader

ReformförslagRenodla Slopa subventioner till ”miljöbilar” och etanolSlopa subventioner till lokala investeringsprogram Järnvägar är inget klimatpolitiskt instrumentFrikoppla klimatpolitik från energipolitik

EffektiviseraSträva efter marginalkostnadsutjämning såväl nationellt som globaltSök globala och flexibla lösningarEffektivisera energiskattesystemet

Modernisera”Gå före” ger inte konkurrensfördelar Utsläppsminskningar har inte större värde i Sverige än i andra länderUtveckla innovationsincitamenten.