social hållbarhet -processägarskapet
DESCRIPTION
Social hållbarhet -processägarskapet. Hållbarhet – tre likvärdiga delar. För att ett samhälles utveckling ska kunna betraktas som hållbar måste det finnas en hållbarhet på sikt i både den ekologiska, ekonomiska och sociala dimensionen. Ekonomiska dimensionen. - PowerPoint PPT PresentationTRANSCRIPT
Social hållbarhet -processägarskapet
Hållbarhet – tre likvärdiga delar För att ett samhälles utveckling ska
kunna betraktas som hållbar måste det finnas en hållbarhet på sikt i både den ekologiska, ekonomiska och sociala dimensionen.
Sociala dimensionen Ekologiska
dimensionen
Ekonomiska dimensionen
Prioriterade mål budget 2014• Öka förutsättningarna till goda livschanser för alla göteborgare och
därmed utjämna dagens skillnader
• Skillnader i hälsa mellan socioekonomiska grupper och delar av Göteborg ska minska
• Tidigt förebyggande och rehabiliterande insatser ska öka när det gäller barn och unga samt vuxna med missbruksproblem
Strategier för hållbar utveckling
Hit vill vi
Ekonomiska dimensionen
Ekologiska dimensionen
Ekonomiska dimensionen
För att skapa en hållbar utveckling krävs en perspektivförskjutning och nya mått där alla tre dimensioner av hållbarhet får samma tyngd.
Sociala dimensionen
1. Ge varje barn en god start i livet2. Fortsätta ge barn goda förutsättningar
genom skolåren3. Skapa förutsättningar för arbete4. Skapa hälsofrämjande och hållbara
miljöer och samhällen
Göteborgs stad fokuserar på:
Intern arbetsgrupp SRF
Processägarskapet organisationsstruktur
Ledningsgrupp - Stadsdelsdirektörerna - Direktören för Social
resursförvaltning
Politisk styrgrupp- Ordförande Social
resursnämnd- Presidierna i samtliga SDN
samt SR
• Tydlig koppling till stadsdelarnas politiska och tjänstemannalinje har skapat förutsättningar för att processägarskapet kommer att göra skillnad.
• Syftet är att skapa ett större fokus i staden på frågan om social hållbarhet och där folkhälso-perspektivet blivit en viktig utgångspunkt.
Första delen av kartläggningen
Syftet med delrapportenAtt ge en första beskrivning av hur skillnaderna i hälsa och livsvillkorser ut mellan delar och grupper i Göteborg
Grupper av göteborgare: - barn och unga- vuxna- utbildningsgrupper- i viss mån ålder och kön
Delar av Göteborg:- mellanområden- primärområden
Hur stora är skillnaderna i Göteborg?
Skillnader i medellivslängd
Kortast för män i Bergsjön, Mariaplan och Kortedala. Längst i Stora Askim.
9,1 år i skillnad7,5 år i skillnad
Kortast för kvinnor i Bergsjön, Norra Angered och Mariaplan.Längst i Stora Sigfridsplan.
0
100,000
200,000
300,000
400,000
500,000
600,000
700,000
1992 2011
Primärområden
Högst 1992: Långedrag 325 000 krHögst 2011: Långedrag 639 000 kr
Lägst 1992: Hjällbo 138 000 krLägst 2011: Östra Bergsjön 128 000kr
Jämförelse av medelinkomsten oavsett kön (25-64 år) för 1992 och 2011 uppdelat efter primärområden och enligt 2011 års penningvärde. Observera olika antal primärområden för åren 1992 (94 st.) och 2012 (96 st.) vilket ger 2012 års förskjutning åt höger i diagrammet. På grund av sekretesskraven och att vissa områden är industriområden har några primärområden utgått.
Södra Västkusten
Stora Sigfridsplan
Stora Askim
Torslanda
Linnéplatsen
Norra Centrum
Södra Skärgården
Södra Centrum
Kärrdalen/Slättadamm
Övre Hisingen
Stora Bagaren
Östra Angered
Stigbergstorget
Tuve
Norra Älvstranden
Mariaplan
Stora Delsjökroken
Gamlestaden/Utby
Nya Högsbo
Centrala Lundby
Litteraturstråket
Östra Biskopsgården
Centrala Tynnered
Centrala Angered
Kortedala
Nya Frölunda
Västra Biskopsgården
Bergsjön
Södra Angered
Norra Angered
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
6%
7%
8%
10%
10%
11%
12%
14%
14%
15%
15%
15%
17%
18%
18%
19%
19%
21%
21%
24%
25%
25%
31%
34%
38%
42%
44%
50%
52%
54%
Saknar kontantmarginal
Mellanområden
Andel av befolkningen (16-84 år) som 2006-2013 saknade kontantmarginal
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
Under 60% av medianen
Primärområden
Lägst andel: Björlanda 2 %
Högst andel: Östra Bergsjön 60 %
Andel barnhushåll med disponibel inkomst under 60 procent av medianinkomsten, uppdelat efter primärområde 2011.
Långvarigt försörjningsstöd
26 % i Södra Angered
0,7 % i Torslanda
0
10
20
30
40
50
60
70
80
1992 2012
Primärområden
Jämförelse av eftergymnasial utbildningsnivå på minst en termin (25-64 år) mellan 1992 och 2012 uppdelat efter primärområde.
Observera olika antal primärområden för åren 1992 (94 st.) och 2012 (96 st.) vilket ger 2012 års förskjutning åt höger i diagrammet. På grund av sekretesskraven och att vissa områden är industriområden har några primärområden utgått.
Högst 1992: Änggården 68 %Högst 2012: Änggården 74 %
Lägst 1992: Norra Biskopsgården 7 %Lägst 2012: Gårdstensberget 23 %
Skillnader i god hälsa
I Nya Frölunda upplever 57 % att de har god hälsa jämfört med 81 % i Stora Sigfridsplan.
5743
81
19
2004-2006 2007-2009 2010-20130%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
Kort utbildning Medel utbildning Lång utbildning
Andel vuxna (30-64) som upplever god hälsa uppdelat efter utbildningsnivå och år, 2004-2013.
Skillnader i tandhälsaI Södra Angered är 43 % av 6-åringar kariesfria jämfört med 87 % i Södra Skärgården.
43 % vs. 87 %
Vad delrapporten visar• Problematiken med stora skillnader är inte reserverat till vissa
områden.• Vi måste arbeta med hela Göteborg.• Många får det bättre men en del halkar efter.• Skillnaderna som här har studerats har antingen ökat över tid eller
är oförändrade.
Vad händer nu?• Delrapporten finns nu på www.socialhallbarhet.se • Stadens stadsdelsdirektörer och direktören för Social
resursförvaltning träffas 1 gång/månad för att diskutera social hållbarhet och hur man kan minska skillnaderna.
• Strategiska planer utefter fokusområdena.• Stadens förvaltningar och bolag träffas i maj och involveras i
arbetet.• Mobiliseringskonferens i oktober.• Huvudrapport beräknas vara klar i oktober/
november.