1) Mötets öppnande

Representantskapet beslutar att öppna mötet.

Möteshandlingar (handlingar) föreslår Representantskapet beslutar att öppna mötet.

2) Dagordningens fastställande

1. Mötets öppnande2. Dagordningens fastställande3. Val av mötesordförande4. Val av mötessekreterare5. Val av två justerare och fastställande av justeringsdatum6. Fastställande av röstlängd7. Fastställande av arbetsordning8. Behandling av årsmötesmotioner9. Rapporter10.Frågestund11.Avslutning

Möteshandlingar (handlingar) föreslår fastställa dagordningen.

handlingar-2

3) Val av mötesordförande

Arbetarekommunens styrelse föreslår Terese Lindberg och Gunnar Söderholm till mötesordförande.

Förslag:  (1)

Möteshandlingar (handlingar) föreslår Terese Lindberg och Gunnar Söderholm till mötesordförande.

handlingar-3

4) Val av mötessekreterare

Arbetarekommunens styrelse föreslår Elsemarie Bjellqvist till mötessekreterare.

Förslag:  (1)

Möteshandlingar (handlingar) föreslår Elsemarie Bjellqvist till mötessekreterare.

handlingar-4

5) Val av två justerare tillika rösträknare och faställande av justeringsdatum

Arbetarekommunens styrelse föreslår Kerstin Mannerqvist, Herrängens s-förening och Åke Reisnert STS Norra innerstaden till justerare tillika rösträknare.

Arbetarekommunens styrelse föreslår 13/3 som justeringsdatum.

6) Fastställande av röstlängd

Mötespresidiet fastställer röstlängden.

Förslag:  (1)

Möteshandlingar (handlingar) föreslår fastställer röstlängden.

handlingar-5

7) Fastställande av arbetsordning

För att bättre kunna utnyttja VoteIT i våra mötesprocesser behöver vi anta en ny arbetsordning. Det gäller främst förändringar i hur röstningsförfarandet går till.

Arbetsordning

YRKANDEN

Samtliga som begär ordet ska sätta upp sig på talarlistan via VoteIT. Samtliga förslag som ställs under debatten ska skriftligen skrivas in i

VoteIT. Representantskapet kan inte ändra något i inskickade motioner. De måste

behandlas i exakt det skick de var när de kom in. Representantskapet kan bifalla, avslå eller besvara de inskickade att-satserna som de står skrivna.

Vad gäller styrelsens utlåtande finns möjlighet att föreslå förändringar i styrelsens förslag till att-satser. Det måste dock handla om förändringar i det utskickade förslagen, inte nya frågor. Presidiet bör tillämpa stor restriktivitet i bedömningen av detta.

Röstning genomförs i första hand manuellt med röstkort förutom vid sluten omröstning eller vid rösträkning, då sker röstningen i VoteIT.

Alla handlingar såsom rapporter, berättelser och utlåtanden som finns utskickade i handlingarna anses föredragna.

TALARTID

Varje ombud/deltagare har under representantskapets möte rätt till ett första inlägg på 3 minuter samt ett andra inlägg på 2 minuter. Vid därefter följande inlägg har ombudet 1 minut som talartidsbegränsning under återstoden av mötet.

Presidiet tillämpar flera talarlistor, vilket innebär att de som inte talat någon gång har förtur framför dem som anmäler sig till talarordningen för andra eller tredje gången.

Streck i debatten föreslås efter fem talare av samma kön i rad.

FRÅGOR

Frågestunden är avsedd för korta frågor och korta svar. En frågeställare har en minuts talartidsbegränsning och den svarande två minuters talartidsbegränsning.

För att en fråga ska behandlas krävs att den är inskickad senast fyra arbetsdagar innan aktuellt representantskap.

Ombuden kan yrka på ordningsfråga och bör skriva in dem i VoteIT men kan yrka manuellt med sitt röstkort under mötet. Ordningsfrågor är exempelvis begäran om paus, en fråga om mötesprocessen eller ett förtydligande från presidiet.

RÖSTLÄNGD

Röstlängden fastställs i början av mötet genom att ombuden anmäler sig som närvarande i VoteIT

Ombud som måste lämna representantskapet ska anmäla detta skriftligt till mötespresidiet och flytta sin rösträtt till ersättare.

FÖRTROENDEVALPersonval genomförs i VoteIT i antingen majoritetsval eller vid fler än två kandidater, som beskrivs nedan.

Mötet beslutar hur många platser som ska finnas för varje roll. Antalet platser beskrivs nedan med ett X.

1. Alla valbara kandidater listas i bokstavsordning en digital lista. På denna lista är de kandidater som valberedningen föreslår tydligt markerade.

2. Alla ombud på mötet röstar genom att rangordna X antal kandidater.3. Rösterna sammanställs av VoteIT. De kandidater som fått de högsta

röstetalen, baserat på vilka kandidater som flest ombud föredrar av samtliga kandidater blir föreslagen styrelse.

 

Eftersom ovanstående system är komplicerat och kräver en dator som beräknar resultatet kan mötesordförande om tekniskt problem uppstår föreslå annan lösning som mötet då tar ställning till.

BESLUT

Mötet kan rösta på tre olika sätt. Antingen med hjälp av acklamation, med hjälp lapparna/röstkorten som delats ut till alla som har rätt att rösta eller med hjälp av mötessystemet VoteIT.

I första hand ska beslut tas med acklamation. Om votering begärs så skall lappuppräckning ske. Vid sluten omröstning och vid rösträkning skall röstningen ske i VoteIT.

PRESIDIET

Presidiet har ansvaret för att mötet genomförs i god ton och enligt arbetsordningen.

Förslag:  (1)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att anta arbetsordningen

styrelsen-388

8) Behandling av årsmötesmotioner

All diskussion och behandling av motioner kommer att ske på respektive områdespunkt A, B, C osv.

Alla motioner A1, A2, A3, B1, B2, B3 osv. är att betrakta som dokumentation och kommer inte att behandlas.Önskar man lyfta ett yrkande gör man det på områdespunkterna, inte motionspunkterna.  

Alla skriftliga inlägg görs under respektive motion för att förtydliga.

8.1 A) Arbete

Styrelsens utlåtandeFlera av motionerna som rör arbetsmarknaden har Socialdemokraterna i Stockholm nyligen tagit ställning till inför den Socialdemokratiska kongressen, dessa motioner föreslår vi besvaras. Det gäller motionerna A1, A2, A3, och A4 om arbetstidsförkortning där vi till kongressen drev att Socialdemokraterna ska ”verka för att produktivitetsförbättringar i större utsträckning än idag ska komma arbetstagarna till del inte bara genom ökade reallöner utan också i form av kortare veckoarbetstid”. Det gäller att-sats 1 och 2 i motion A5 om heltid som norm där vi drev ”att genomföra, följa upp och implementera heltid som norm i enlighet med centralt kollektivavtal i alla Sveriges kommuner och landsting”. Samt att-sats 1 i motion A10 om rätt till arbetskläder där vi till kongressen yrkade ”att Socialdemokraterna i SKL ska driva frågan om rätt till arbetskläder för fler yrkesgrupper”

Vi behandlar under årsmötet 2018 motioner kring vad Socialdemokraterna i Stockholm ska tycka och driva, det är inte ett kongressmotionsmöte. Vi yrkar därför avslag på alla att-satser som handlar om att skicka motioner till det Socialdemokratiska arbetarepartiets kongress.

Fortfarande är andelen utrikes födda som inte har ett arbete större än andelen inrikes födda. Enligt lag får inte en person bli negativt särbehandlad utifrån lagens diskrimineringsgrunder ändå är det väl belagt att diskriminering är en av orsakerna till detta. Det är ett samhällsproblem. Här krävs omfattande insatser i hela samhället för att få stopp på diskriminering och fördomar. Att införa anonyma jobbansökningar kan vara en väg att pröva. Styrelsen tror dock inte att det är en lösning eftersom diskrimineringen likväl kan ske i nästa steg. Styrelsen tror också att det finns tillfällen där det tvärtom kan behövas positiv särbehandling för att öka andelen medarbetare av en underrepresenterad grupp, vilket anonymiserade ansökningar skulle försvåra. Vi ser gärna att anonymiserade ansökningar används som en del i antidiskrimineringsarbetet, men tror inte att det är en generell lösning på diskrimineringen och anser därför inte att det ska krävas generellt av offentliga arbetsgivare. Vi föreslår därför avslag på motion A6 om att anonymisera arbetsansökningar.

Ser vi över andelen utrikesfödda kvinnor har denna grupp generellt svårare att komma in på arbetsmarknaden än andra. Att ge arbetssökande möjlighet att ta körkort som en arbetsmarknadsåtgärd är en bra idé för att öka sysselsättningsgraden. Styrelsen anser dock inte att detta ska vara en insats beroende av kön utan behovsprövat för alla. Vi delar därmed andemeningen att

arbetssökanden via arbetsförmedlingen ska kunna ta körkort som utbildningsinsats, men inte att det riktas till just kvinnor. Vi föreslår därför att att-sats 3 och 4 i motion A13 avslås men att motion A12 och A13 därutöver bifalls.

Kommunala bemanningspooler kan vara ett bra sätt att säkerställa sjyssta villkor för vikarierande personal och samtidigt säkra att det finns vikarier med rätt kompetens i offentlig sektor. Detta prövas redan i Stockholms stad, bl.a. på Östermalm och Norrmalm där förvaltningen ska gå vidare och pröva en ny bemanningsenhet för förskolorna. Även kommuner och landsting har dock smalare verksamheter där det måste vara möjligt att ta in vikarier mer flexibelt. Styrelsen anser därför att det vore fel om offentlig sektor inte alls kan använda sig av bemanningsföretag och föreslår därför bifall på att-sats ett i motion A8 och avslag på att-sats två.

Skattebetalarnas pengar ska tas till vara på under bästa möjliga sätt. Ofta innebär det att offentlig verksamhet bäst drivs i offentlig regi, men i andra fall innebär det att köpa en tjänst eller en vara av en annan part. Stockholms kommun har exempelvis under lång tid upphandlat byggande av bostäder, anläggande av vägar och avfallshämtning. Innan år 2000 hade Stockholms stad 20 % av avfallshanteringen i egen regi, resterande upphandlades även då. I de fall staden upphandlar tjänster eller varor istället för att producera dem själva är det självklart att staden ska ta ett lika stort ansvar för att säkerställa att de som arbetar har sjyssta villkor likväl som att man arbetar ekonomiskt ansvarstagande och miljömässigt hållbart. Stadens senaste upphandling av avfallshantering är ett typexempel på att en socialdemokratisk politik gör skillnad. Upphandlingen har till 80-90 % fokuserat på hur leverantören ska nå stadens mål inom återvinning, arbetsmiljömål och service till stadens invånare. Endast resterande bedömning har avgjorts av pris. Kollektivavtalsliknande villkor var ett självklart krav och de leverantörer som konkurrerade om avtalet har alla kollektivavtal. Tidigare har olika entreprenörer hämtat olika typer av fall i avfall i samma område. På samma gata har en entreprenör tömt kärlen med matavfall, en annan hämtat hushållsavfall och en tredje tömt containrar. Nu kommer istället samma entreprenör att hämta alla sopor inom ett visst område. Styrelsen ser däremot inte att en kommunalisering av själva avfallshanteringen skulle leda till en bättre miljömässig, ekonomisk eller arbetsmiljömässig situation. Styrelsen ser heller inte att en strejk bland sophämtare i sig skulle motivera en kommunalisering. I den Svenska modellen ingår att det är parterna som löser löner och villkor genom kollektivavtalet. De påtryckningsmedel som finns för arbetstagarna när parterna är oense är strejk, blockad eller sympatiåtgärder. Att kommunen per automatik vid varje enskilt fall där en konflikt mellan parterna uppstår skulle införa kommunal regi tror inte styrelsen på.

Därutöver yrkar styrelsen bifall på motion A7 om hur vi ska minska den psykiska ohälsan på arbetsmarknaden och på motion A11 om att arbetsgivarna inte ska kunna kartlägga fackligt medlemskap.

 

SammanfattningBesvarad: A1, A2, A3, A4, A5, A10Avslag: A6, A7.2-4, A9, A13.3-4Bifall: A7.1, A11, A12, A13.1-2

Förslag:  (1)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att i övrigt bifalla styrelsens utlåtanden på område A

styrelsen-1

8.2 B) Demokrati

Styrelsens utlåtandeMotion B1 behandlar transpersoners situation. Transpersoner drabbas fortfarande av diskriminering och andra yttringar av fördomer. Mer kunskap och upplysning behövs på arbetsmarknaden och i föreningsvärlden för att förhindra sådana missförhållanden. Detta bör bevakas av Diskrimineringsombudsmannen och arbetsmarknadens parter. I ljuset v frågans betydelse skulle motionen kunna delges riksdagsgruppen. Vidare skulle fullmäktigeledamöter kunna informeras om motionen för eventuella initiativ om de stödjande ”funktioner” motionen nämner.

Motionerna B2, B3 och B4 understryker vikten av att framsteg nu görs för att säkerställa samtycke i sexuella relationer och för att sätta stopp för den typ av kränkningar och övergrepp som avslöjats under Metoo-kampanjen. En skärpning av lagstiftningen är nödvändig och vi välkomnar arbetet att införa en särskild lag i detta syfte.

Motionerna B5 och B6 handlar om sexualundervisningen i skolan. Denna är av stor betydelse i olika stadier och förtjänar en översyn.  Den bör ge utrymme för kunskap och förståelse om HBTQ-minoriteter och deras situation. Även den nu existerande läroplanen borde tolkas så att detta inbegrips. För detta har skolverket och skolinspektionen ett ansvar. Likafullt kan det vara befogat att informera riskdagsgruppen liksom skolborgarrådet om vikten av detta. Däremot avråder styrelsen årsmötet från att i detta tidiga skede fatta beslut om motioner till nästa partikongress

Motion B7 tar upp det problem som den snabba digitala utvecklingen skapat för vissa grupper, bland dem många äldre personer. Det är angeläget att initiativ verkligen tas för att ge dem som så önskar en chans att komma ikapp. Detta sker i viss utsträckning redan nu bl.a. med hjälp av ABF och andra bildningsförbund. Men mer borde göras t.ex. genom att frivilliga organisationer ges vidgade resurser för sådan utbildningsverksamhet. Det åligger telekomföretagen att garantera support för de produkter de marknadsför – det är viktigt att konsumentombudsmannen bevakar detta. Motionären påpekar med all rätt att detta är en viktig demokratifråga och det är därför befogat att riksdagsgruppen informeras om motionen.

Motion B8 påpekar att utarmningen av vissa landsdelar bör uppmärksammas inte minst med tanke på att grundläggande service inte längre kan upprätthållas vilket i sig skapar. De konkreta förslagen i motionen anser emellertid distriktsstyrelsen inte vara realistiska åtgärder för att lösa detta problem.

Motion B9 uppmärksammar problemet om de sviktande möjligheterna för vissa personer med funktionsnedsättning att aktivt och meningsfullt delta i politiska val. Problemet handlar om allt från aktiviter under själva valrörelsen till den fysiska möjligheten att faktiskt lägga sin röst. Det vore angeläget att såväl riksdagsgruppen som kommunala församlingar ser över denna fråga.

B10 om partiets politik för de äldre i den kommande valrörelsen. Denna fråga kommer att ges hög prioritet i kommande valmanisfest och andra aktiviteter inför valet (och därefter). Det handlar om att ta bort kvarsläpande orättvisa i beskattningen och säkerställa en rimlig nivå på pensionerna för att motverka fattigdom. Diskriminering av äldre i samhällslivet ska motverkas. Personer som nått pensionsåldern men vill och kan arbeta vidare ska inte köras bort från arbetsmarknaden. Samtidigt måste säkerställas att befintliga vårdbehov tillgodoses på ett människovärdigt sätt – av aktörer med respekt för den enskilde och utan kommersiella vinstintressen.

Motion B11 reser frågan om kommunala bidrag till föreningar med förslag om en mer generös hållning. Ingen tvekan bör råda om insikten av de frivilliga, seriösa organisationernas påtagliga betydelse, också för att främja demokratin i vårt samhälle. Högre bidrag till fler organisationer är en ambition även om den självfallet måste vägas mot andra prioriteringar.  

Motion B12 om stadens utveckling genom att utnyttja lokala resurser, inklusive genom lokal upphandling. Under kampanjen Framtidsstaden har partiet betonat vikten av initiativ för att uppmuntra en dynamisk utveckling inte minst förorterna. Förslag av den typ som anges i motionen kommer att prövas i det arbete som återstår för att fullfölja den kampanjen.

Motion B13 tar upp frågan om samarbete över kommungränserna och föreslår en gemensam skatteregion. Obalans mellan kommunerna mär det gäller service och skattenivåer är alltjämt ett problem, men detta debatteras också på olika nivåer. Förslag om ytterligare stor-regioner bidrar till diskussionen. Regeringens eget regionförslag har satt frågan högre på den politiska dagordningen. I detta läge är det tveksamt om ett utspel baserat på motionen skulle föra frågan framåt.

Motion B14 om EU. Partiet är tydligt i sin hållning Sverige skall förbli medlem av unionen. Ett skäl är att en rad viktiga frågor måste lösas genom aktivt och konstruktivt samarbete över nationsgränserna. Samtidigt är det viktigt att skapa utrymme för reformer inom EU. Omprioriteringar måste göras och subsidiaritetsprincipen få större genomslag. Samtidigt måste säkerställas att samtliga medlemsstater respekterar grundläggande principer om mänskliga rättigheter och rättsstatens krav. Inför valet nästa år till Europaparlamentet kommer dessa frågor att diskuteras grundligt.

Motion B15 om föreningsdemokrati och ungdomar. Det är absolut angeläget att föreningar – inte bara de politiska – öppnar sig för yngre generationer. Detta är viktigt för demokratin i framtiden. Här handlar det inte minst om verksamhetsformer som kan upplevas som meningsfulla även för yngre. Detta är något som bör beaktas i beslut om stöd till olika grupper inom civilsamhället.

Motion B16 om vikten av föreningslokaler. Bristen på lämpliga och ekonomiskt möjliga mötesplatser är definitivt ett problem. Den nuvarande ledningen i Stadshuset prioriterar redan denna viktiga fråga inom ramen för sina möjligheter.

Motion B17 med förslag om en statlig matservice. Styrelsen menar att denna idé knappast kan ges prioritet, åtminstone inte under förutsägbar framtid. Vi får nöja oss med den mat som serveras med kommunala resurser inom vissa institutioner, inklusive skolorna. Tipset om de smakliga fördelar som erbjuds av ett mål falafel kanske kan spridas på den nivån…

 

Sammanfattning

Besvarad: B1.1-3, B5, B6.1, B7.1-2, B9.2, B11, B12, B14, B15, B16Avslag: B2.3, B4.3-4, B6.2, B8, B13, B17Bifall: B1.5, B2.1-2, B3, B4.1-2, B7.3, B9.1, B10

Förslag:  (1)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att i övrigt bifalla styrelsens utlåtanden på område B

styrelsen-2

8.3 C) Internationellt/Migration

Styrelsens utlåtandeDen svenska handelspolitiken är en grundbult i vår ekonomi som skapar tillväxt, sysselsättning och därmed ökat välstånd. 1,3 miljoner människor i Sverige har jobb tack vare vår export. Därför driver socialdemokratin på för mer öppen och fri handel. Samtidigt ska handelspolitiken stå upp för arbetstagares rättigheter, vår miljö, människors hälsa och vårt demokratiska utrymme. Den svenska fackföreningsrörelsen delar partiets syn på vikten av en ambitiös handelspolitik och ser nya progressiva och omfattande handelsavtal, såsom Ceta, som ett av få verktyg för att faktiskt öka antalet arbetstillfällen samtidigt som arbetsrätten värnas.

Den internationella solidariteten är en naturlig del av den svenska arbetarrörelsen. Alla folks frihet – hela världens fred är vår internationella paroll. Därför stöttar Stockholms socialdemokrater Västsaharas kamp för självbestämmande. Precis på samma sätt som vi också stöttar den mycket utsatta afghanska minoriteten hazarer. Det svenska biståndet till Afghanistan är omfattande och alla har rätt till att ta del av utvecklingen i landet. Där är också rätten till skolgång, sjukvård och energitillgång viktiga beståndsdelar.

Sverige tog ett historiskt stort ansvar i och med flyktingkrisen 2015. De flyktingar som har fått uppehållstillstånd ska välkomnas över hela Sverige, ingen ska kunna smita undan det ansvaret. Det duger inte att bara Sverige och ett fåtal länder inom EU tar ansvar för flyktingar. Därför måste hela EU ta ett gemensamt och solidariskt ansvar för flyktingsituationen. EU:s asylrätt måste förstärkas. Riksdagen bör stifta nya migrationslagar men de får inte heller avvika alltför mycket gentemot övriga EU. Regeringen har under hösten gjort justeringar i de lagarna som finns idag och kommer att fortsätta justera lagar om det finns ett behov av det.

Rätten till familjeåterförening ska vara vägledande för svensk asylrätt och EU:s gemensamma(maka/make/sambo/minderåriga barn) i enlighet med principer i internationell rätt.

En begränsning av rätten till familjeåterförening riskerar att åsidosätta såväl jämställdhets- som från eventuella försörjningskrav ska därför vara möjliga av ömmande humanitära skäl. Kvinnor och barn är överrepresenterade bland dem som ansöker om uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning till boende i Sverige. Kraven på försörjning får inte vara så utformade att de omöjliggör konventionsgrundad familjeåterförening. Avsaknad av lagliga vägar

till familjeåterförening riskerar därför att särskilt drabba kvinnor och barn vars enda utväg blir livsfarliga smuggelvägar.

Arbetet för en kärnvapenfri värld är viktigare än någonsin och en konvention som förbjuder kärnvapen är ett viktigt steg på vägen. För svensk del har det därför varit naturligt att aktivt delta. Som väntat har det inte varit enkla förhandlingar, det ligger i sakens natur när över hundra länder med olika perspektiv ska jämkas samman. Övriga massförstörelsevapen – kemiska vapen och biologiska vapen – är sedan tidigare förbjudna i separata konventioner. Kärnvapen omfattas emellertid inte av något motsvarande förbud. Därför valde Sverige att rösta för konventionen. Vi lever i en allt oroligare omvärld. Istället för nedrustning ser vi hur investeringar görs för att modernisera kärnvapenarsenalerna. Vi behöver bryta den utvecklingen, bland annat genom en stärkt global norm mot kärnvapen. En förbudskonvention kan bidra till det. Regeringen har kommit överens om att utreda om och hur den konventionen ska kunna tillträdas i praktiken. Därför föreslår vi representantskapet att avvakta regeringens utredning innan Stockholms socialdemokrater tar vidare ställning eller uttalanden.

 

SammanfattningBesvarad: C6.3, C7, C8, C10.1-2, C13, C14Avslag: C1, C9, C11.3, C11.5, C11.6, C12Bifall: C2, C3, C4, C5, C6.1-2, C10.3, C11.1-2, C11.4, C11.7

Förslag:  (2)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att i övrigt bifalla styrelsens utlåtanden på område A

styrelsen-3

Anders Österberg (andersosterberg) föreslår i tredje stycket: Socialdemokraterna ska verka för permanenta uppehållstillstånd.

andersosterberg-1

8.4 D) Kollektivtrafik

Styrelsens utlåtandeKollektivtrafikens tillgänglighet och pålitlighet är en ständig fråga som behöver aktualiseras utifrån olika aspekter. Med ny teknik och nya tankesätt kan kollektivtrafiken komma ännu närmare medborgarna och göra det möjligt för fler att resa kollektivt. Det är inte bara viktigt för enskilda utan också för samhället i stort. Dessvärre har SL, efter snart 12 år av alliansstyre, halkat efter tekniskt. Den socialdemokratiska gruppen i landstinget har tidigare lyft fram flera aspekter av reseplaneraren som behöver förbättras, bland annat fler möjligheter att individanpassa planeringen och information om trängsel. Styrelsen anser att information om rulltrappor och hissar och annan teknisk utrustning borde finnas tillgänglig på ett enkelt sätt. Vad gäller realtidsinformationen konstaterar styrelsen att det finns många brister. Att

systemet visar korrekt information både i vardagen och vid kriser är helt grundläggande. Därför yrkar styrelsen bifall till D1.

Hur biljettspärrarna fungerar idag med risk för klämskador och försvårande för resenärerna är oroande. Ingen ska drabbas av skador i kollektivtrafiken och hela systemet måste bidra till att höja kvaliteten för oss resenärer. Spärrarnas vara eller icke vara och dess funktion har diskuterats mycket genom åren, men de har flera syften. Att försvåra fuskåkning är naturligtvis en. Men spärrarna har även ett säkerhetssyfte. Den köbildning som beskrivs i motionen är irriterande för den som köar, men spärrarna saktar ner flödet av människor ner på perrongen. Det minskar risken för att perrongen fylls på alltför snabbt, så att det uppstår trängsel på perrongerna och människor riskerar att knuffas ner på spåret. Under det senaste rödgröna styret i landstinget gjordes försök med öppen spärrlinje vid Slussen. Ett av resultaten var att fuskåkandet ökade dramatiskt. Av erfarenheterna här i länet att döma kommer en öppen spärrlinje att leda till kraftigt minskade biljettintäkter. Styrelsen anser att spärrar bör finnas kvar. Skälen till det har med både intäktssäkring och säkerhet att göra. Det innebär dock inte att styrelsen är nöjd med dagens spärrar. Den huvudsakliga frågan som lyfts i motion D2, att spärrarna orsakar skador, är mycket viktig och behöver lösas. Det går att ställa in hur snabbt och hur hårt spärrarna slår igen och så bör ske. Därför yrkar styrelsen avslag på motion D2.

Det ska vara lätt för alla att ta sig till och från kollektivtrafiken. Hissar, rulltrappor och rullband måste fungera. Dessvärre lider SL efter nästan tolv år av alliansstyre av ett underhållsunderskott och Ropsten är inte den enda stationen som drabbats. När hiss, rulltrappa eller rullband inte fungerar uppstår stora problem för resenärerna. Återkommande problem kan göra det svårt att lita på att kollektivtrafiken fungerar och göra att människor väljer bilen eller behöver åka färdtjänst. En annan aspekt av kollektivtrafikens tillgänglighet är öppettiderna. Det räcker inte att vissa uppgångar är öppna bara när flest åker, utan som resenärer ska vi kunna lita på att ta oss hem smidigt även när färre reser och därmed yrkar styrelsen bifall till motion D3.

Styrelsen anser att tillgången till kollektivtrafiken är ojämnt fördelad över klasserna. Samtidigt ska alla som åker med kollektivtrafiken ha giltig biljett. Att åka utan giltig biljett minskar våra gemensamma möjligheter att investera i kollektivtrafiken alternativt riskerar att dra resurser från det som borde gå till sjukvårdens behov. SL beräknar att de resor som gjordes utan biljett under 2016 motsvarade 267 miljoner kronor i uteblivna intäkter. Det motsvarar samtliga reklamintäkter under 9 månader eller all SL-trafik i hela länet under en vecka. Styrelsen menar att det ska finnas en tilläggsavgift, och att denna ska vara tillräckligt hög för att fungera avskräckande. Men styrelsen inser också att både priset för ett månadskort och tilläggsavgiften är höga och kännbara. Kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för alla, oavsett ekonomisk situation. Arbetet för att säkerställa god och effektiv kollektivtrafik i hela länet samt med så låga taxor som möjligt som inte utesluter någon samhällsklass måste ständigt pågå. Kollektivtrafiken är en viktig nyckel för att bygga ihop ett jämlikt samhälle.

Mot bakgrund av detta vill styrelsen lyfta fram två förslag från den socialdemokratiska gruppen i landstinget: att höja åldern för när barn åker gratis från sju till tolv år, att sänka priset på fritidskortet och göra om det till ett månadskort. Det senare togs fram som förslag inför budgetarbetet i våras och är just ett instrument som styrelsen menar kommer att underlätta avsevärt för arbetarklassens barn, samtidigt som det kommer skapa gehör i hela länet. Styrelsen yrkar avslag på motion D4.

Problemet med trängsel i rusning och tomma tåg och bussar mitt på dagen är inte unikt för Stockholm, utan finns överallt. Transportforskare brukar lyfta fram tidsdifferentierade taxor – olika pris olika tider på dygnet – som en av de viktigaste lösningarna på detta. Den socialdemokratiska gruppen i landstinget har föreslagit att utreda effekterna av ett lågtrafikkort som skulle gälla mellan cirka 9.30 och 15.30 på vardagar, samt dygnet runt på helger. Kortet skulle kosta omkring hälften av de vanliga månadskorten och finnas både med och utan rabatter. För pensionärer skulle kortet kosta omkring 300 kronor per månad. Lågtrafikkortet skulle göra det möjligt för alla som kan resa utanför rusningstid att resa till lägre pris. men med förbehåll att utredningen utgår från en jämlikhetsperspektiv. Utredningen ska undersöka om en sådan lösning kan leda till att landstinget får en mer effektiv kollektivtrafik med fler som kan åka och därmed öka biljettintäkterna, vilket i sin tur kan bidra till att vända på den logik med ständiga taxehöjningar som råder idag.

En modell där pensionärer kan åka gratis under delar av dygnet anser inte styrelsen vara aktuell. Den har inte heller stöd av Pensionärernas Riksorganisation i Stockholm då de hellre ser en modell med låga taxor för pensionärer under hela dygnet. Den synen delas av styrelsen och det är därför bättre att se över hur vi kan göra kollektivtrafiken mer kostnadseffektiv och tillgänglig för pensionärer oavsett plånbok. Styrelsen yrkar avslag på motion D5.

 

SammanfattningAvslag: D2, D4, D5Bifall: D1, D3

Förslag:  (1)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att i övrigt bifalla styrelsens utlåtanden på område D

styrelsen-4

8.5 E) Miljö

Styrelsens utlåtandeMiljö och klimat – hela världens utmaning och vår tids stora utmaning?

Under de senaste åren har svenskarnas oro för klimatförändringar och miljöförstörelse vuxit bland Sveriges befolkning visar 2017års SOM-undersökning. Internationellt blir rapporterna om de faktiska effekterna av ett allt varmare klimat vanligare och fönstret att bekämpa uppvärmningen är på väg att slå igen. Samtidigt som vi upplever den varmaste tidsperioden med ständigt förnyade värmerekord globalt sett sen mätningarna inleddes i mitten av 1800talet, samlas allt fler bakom idén om att göra något åt klimatet.

Idag är det inte bara FNs klimatpanel, klimat- och miljörörelser, miljöpolitiskt engagerade, medborgarrörelser, ursprungsfolk eller diverse påtryckargrupper som oroas och driver på för förändring. En tydlig förskjutning har skett globalt och stora internationella aktörer som OECD, Världsbanken, enskilda länder och regioner ansluter sig till uppfattningen om att en modern politik måste handla om att lägga ett perspektiv om hållbar utvecklig på alla politikområden.

FNs milleniemål har ersatts av 17 globala mål för hållbar utveckling – vilka omfattar alla olika delar av samhället och riktar sig till alla länder och aktörer att förhålla sig till och arbeta efter. Dessutom har världens länder för första gången ett internationellt bindande klimatavtal i Parisavtalet där målsättningen är att hålla nere uppvärmningen under 2 grader och gärna till under 1,5 grad.

För oss Socialdemokrater i Stockholm är det också avgörande och viktigt att lyfta fram städernas allt viktigare roll i arbetet att bygga en hållbar framtid för alla. Urbaniseringsvågen är en av mänsklighetens starkaste utvecklingskrafter och idag bor hälften av världens befolkning i stora städer. Inom några år visar beräkningar att ca 70 procent av världens befolkning kommer bo i städer och urbana områden. En global strategi för städer har antagits globalt – FNs urbana agenda – och inte minst har ett progressivt ledarskap från vårt eget stadshus tillsammans med borgmästare i exempelvis Paris och New York varit avgörande i arbetet att skjuta fram både regeringarnas och städernas positioner i förhandlingarna om nya avtal och nya politiska lösningar.  

Vad har gjorts under mandatperioden

Sveriges regering har under perioden gjort klimat- och miljöpolitiken till ett prioriterat område. 2018 genomförs den största satsningen någonsin i och med att budgeten förstärks med över fem miljarder kronor, en fördubbling jämfört med alliansregeringens sista budget. Genomgående under mandatperioden har Sverige varit en tydlig röst i internationella sammanhang, vi stod värd för FNs första havskonferens och har drivit på för ett internationellt stopp för nedsmutsning av världshaven.

Satsningar under perioden som Klimatklivet och stadsmiljöavtalen involverar kommuner, företag och det civila samhället i omställningsarbetet genom att staten exempelvis underlättar i investeringar i ny laddinfrastruktur för elfordon i städer över hela landet. Vi inför en reduktionsplikt gällande fossila drivmedel som innebär att vi fasar ut fossila drivmedel och ökar inblandningen av förnybart i bensin och diesel. En pl För att ytterligare pressa fram ny teknik införs ett bonus-malussystem för nybilsköp som innebär höga skatter på miljöfarligt och bonus för miljövänligare bilar och ett stöd för elbussar har införts. En miljard kronor investeras i våra socioekonomiskt utsatta bostadsområden för att energieffektivisera, vi ökar investeringarna i landets järnvägar och bygger nytt. Och 500 miljoner mer årligen satsas på klimatinvesteringar i utvecklingsländer. En ny och skärpt djurskyddslag är beslutad av riksdagen under våren 2018. Lagstiftningen mot kemikalier har skärpts, förslag och insatser om att bekämpa mikroplaster och plast i haven är på plats. Under våren kommer riksdagen att fatta beslut om skärpningar gällande klimat- och miljöanpassningsansvar när kommunerna tar fram översiktsplaner. 

Riksdagen beslutade i juni 2017, i bred samstämmighet, om ett nytt klimatpolitiskt ramverk, vilket består av en ny klimatlag, nytt övergripande mål om att Sverige ska vara utsläppsneutralt till 2045 samt införande av ett klimatpolitiskt råd som ska granska regeringens förda klimatpolitik och föreslå vägar fram för att nå målen.

I Stockholm har kommunfullmäktige under mandatperioden såväl antagit en strategi för en fossilfri stad 2040 som ett nytt miljöprogram. I stadens förslag till ny översiktsplan omsätts visioner till riktlinjer för hur staden praktiskt ska ställas om och byggas mer hållbart framåt, med minde privatbilism mera kollektiva transportlösningar, gröna och socialt hållbara miljöer, nyttjande av ny och smart teknik. Stockholm har dessutom tagit en avgörande roll inom ramen

för olika borgmästarsamarbeten inför, under och efter klimatförhandlingarna i Paris för att driva på städernas roll i förändringsarbetet.

Vad är socialdemokratisk klimat och miljöpolitik  

Socialdemokratisk miljö- och klimatpolitik är väl förankrad i forskning och aktuellt kunskapsläge, vi söker en balans mellan utopi och verklighet och inte minst ska vår klimat- och miljöpolitik bidra till en jämlik och rättvis samhällsutveckling över generationerna. En bärande idé för oss Socialdemokrater är att vi varken väjer för stora uppgifter eller räds svåra uppdrag, klimat- och miljöfrågorna är komplicerade och omfattande och därför blir vårt socialdemokratiska svar att driva en praktisk politik som möjliggör samhällsförändrande teknikskiften, vi ökar investeringar i det gemensamma lösningar som i sin tur driver på förändrade beteenden hos var och en. Klimat- och miljöpolitiken är vårt gemensamma ansvar och kan inte reduceras till en fråga för var och en eller lämnas över till marknaden att lösa.

Om motionerna

Styrelsen har i det här motionssvaret försökt att förtydliga utgångsläget för klimat- och miljöpolitiken, presenterat ett samlat grepp om hur vi arbetar nationellt och lokalt och vi har förtydligat vår ideologiska syn på politikområdet. Mot den bakgrunden föreslår vi en rad avslagsyrkanden på motioner där partiet redan för en politik alternativt där vi redan förändrat lagar och regler i motionens anda.

En motion lyfter fram behovet att förtydliga vår ståndpunkt gällande hajfiske. Sveriges arbete med att påverka internationell fiske, och fiske av haj, pågår inom ramen för EU-samarbetet där Sveriges ståndpunkt

En motionär föreslår ett förbud av all cirkus på stadens mark, ytterligare någon vill se skärpningar av regelverket för djurtransporter, en motion berör dissekering av djur i skolan och ytterligare en motion yrkar på en översyn av djurskyddslagen. Styrelsen anser att den nya djurskyddslagen (riksdagen 2018) tydliggör för hur djur ska behandlas, transporteras (motionen motsvarar dagens regelverk) och leva. 

Behov av förtydligande av vår politik

Stockholms Socialdemokrater vill fortsatt vara en röst för jämlikhet och hållbarhet. Vi vill utveckla vår politik för att främja en bred och rättvis omställning av samhället.

Vi yrkar bifall till förslag om bilpooler i staden och en väg kan vara att se över möjligheten av kommunala bilpooler där allmännyttans bostadsbolag får ett vidgat uppdrag, vi ser också ett behov av att öka samverkan med privata aktörer om laddinfrastruktur och privata bilpooler.

Vi yrkar bifall till motionerna som föreslår en strategisk och hållbar upphandlingspolitik där vi använder våra gemensamma resurser för att investera i ekologiska och närproducerade livsmedel. Vi vill förändra normer och öka växtbaserat protein.

 

SammanfattningBesvarad: E1.1-2, E2, E3.1-2, E3.4-6, E4.5, E7.5, E8.2, E8.4, E9.2-3, E10, E11.1-3

Avslag: E1.3, E3.3, E3.7-10, E4.1-4, E5, E7.4, E8.1, E8.3 E9.4, E11.4, E12Bifall: E6, E7.1-3, E9.1

Förslag:  (1)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att i övrigt bifalla styrelsens utlåtanden på område E

styrelsen-5

8.6 F) Organisation/Övrigt

Styrelsens utlåtandeMotion F1 vill uppdra åt styrelsen att ”verka för att varje krets ska ha en gemensam föreningslokal i kretsen”. Styrelsen delar uppfattningen att fysiska mötesplatser är en central del i att organisera en levande folkrörelse. Erfarenheten av arbetet med lokala kampanjhögkvarter i valrörelser är också oerhört positiva. Under den kommande valrörelsen kommer vi därför att arbeta med kretsvisa högkvarter.

Det är dock en dyr lösning som vi under mandatperioderna inte orkar bära ekonomiskt. Kretsarna är också för stora för att det ska gå att samla all verksamhet på en plats och fortfarande behålla den lokala förankringen hos våra föreningar. Syftet med kretsreformen var ju inte att kretsarna skulle ta föreningarnas plats, utan snarare tvärtom.

Att det finns någon form av gemensam föreningslokal i varje krets är dock oaktat detta en rimlig ambitionsnivå. Styrelsen föreslår därför representantskapet att bifalla motionen. Det arbetet bör dock utföras i nära dialog med kretsar och föreningar samt med stor ödmjukhet inför lokala variationer och anpassningar. De är också viktigt att understryka att hur stort stöd partidistriktet centralt kan ge till dessa lokaler är avhängigt vår ekonomi i stort.

Motion F2 vill att representantskapet ska ”ställa sig bakom motionen att staten bör initiera ett stort FUD-program i syfte att med ny teknik främja trygghet och säkerhet i Sverige”. Styrelsen tycker det är en spännande idé och föreslår att motionen bifalls.

Motion F3 vill att ”repfoldern” där namn och kontaktuppgifter till alla representantskapets ledamöter finns med återinförs. Styrelsen tycker den motionen bör bifallas.

Motion F4 handlar om möjligheten att spåra brottslingar via deras bilar och föreslår att vi ska ”verka för att Stockholms stad inbjuder till ett seminarium i denna fråga med intresserade trafik- och brottsforskare och poliser, gärna hösten efter valet, vilket avgör om det är någon poäng med att gå vidare med presenterad idé om brottets bil”. Styrelsen tycker inte representantskapet ska ge den typen av uppdrag utan föreslår mötet att avslå motionen. Styrelsen vill också erinra om att vi yrkar bifall på motion F2 som handlar om ett ännu bredare grepp på trygghetsfrågorna som mycket väl kan inbegripa de frågor motion F4 behandlar.

Motion F5 vill att mötet ska fatta beslut om att ”verka för att möjlighet till muntlig information, även via telefon, kompletterar den digitala och skriftliga i

den kommande valrörelsen”. Styrelsen tycker det är en bra idé och yrkar bifall till motionen. Hur omfattande denna möjlighet blir är dock en praktisk och ekonomisk fråga som måste överlåtas åt valledningen och valorganisationen. 

Motion F6 kräver att ”Sverige inför en allmän värnplikt för alla kvinnor och män från tjugo till trettio år, som inte har egna barn, och samtidigt för varje generation med tjugoåringar” samt att ”Sverige inför minst ett års allmän värnplikt för alla tjugoåringar med lokal och global vapenfri tjänstgöring”.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen har nyligen fattat beslut om att återinföra den av borgerligheten avskaffade allmänna värnplikten. Styrelsen tycker det är bra och ser inte att det i dagsläget skulle vara aktuellt att gå vidare med de förslag motionen framför. Vi föreslår därför årsmötet att avslå motionen.

Motion F7 tar sin utgångspunkt i metoo och vill att partidistriktet ”skyndsamt ta fram en plan för hur arbetarekommunen systematiskt ska jobba med jämställdhetsarbete” att vi ska ”verka för att partiet centralt tar fram en utbildning för alla förtroendevalda som syftar till att de ska få kunskap och verktyg för att främja ett gott samarbetsklimat samt motverka förtryck och trakasserier i det dagliga politiska arbetet”, att vi ska ”ta fram en utbildning för alla förtroendevalda som syftar till att de ska få kunskap och verktyg för att främja ett gott samarbetsklimat samt motverka förtryck och trakasserier i det dagliga politiska arbetet”, att ”det i kandidatutbildningarna ingår ett moment som ger kandidaterna kunskap och verktyg för att främja ett gott samarbetsklimat samt motverka förtryck och trakasserier i det dagliga politiska arbetet”, att vi ska ”verka för att partiet centralt utvecklar utbildningarna för nya medlemmar så att de ger medlemmarna kunskap och verktyg för att främja ett gott samarbetsklimat samt motverka förtryck och trakasserier i det dagliga politiska arbetet” samt att partidistriktet ”skyndsamt utveckla[r] ett moment som ska ingå i alla utbildningar och som ger deltagarna kunskap och verktyg för att främja ett gott samarbetsklimat samt motverka förtryck och trakasserier i det dagliga politiska arbetet”. 

Motion F9 tar också sin utgångspunkt i metoo och kräver att  ”sexuella trakasserier beaktas som en gren av ett bredare strukturellt förtryck i AK:s arbete som annonserats i spåren av metoo, att ”vår organisation ska genomlysas i sin helhet i ett arbete för att motverka strukturellt förtryck” samt att ”arbetet bedrivs inkluderande och att S-kvinnor som sidoorganisation är representerade i arbetet”. 

Styrelsen tycker att bägge dessa motioner är oerhört angelägna. De är dessutom välskrivna och lyfter viktiga krav och perspektiv.

I samband med att metoo-uppropet under hösten nådde politiken genom imaktenskorridorer vidtog partidistriktets ledning ett antal åtgärder. Styrelsen delar motionärernas uppfattning att detta också måste få vara början på ett mer djupgående förändringsarbete. Utöver de åtgärder som vidtagits direkt har styrelsen beslutat att tillsätta en arbetsgrupp med ansvar för att ta fram en plan för ett långsiktigt kultur och förändringsarbete med utlångspunkt att skapa en jämställd och jämlik organisation. Det är viktigt att detta arbete är brett förankrat och att vi använder det engegamang och den kompetens som finns i vår organisation. Motionerna är därför ett viktigt underlag för detta långsitkiga utvecklingsarbete. Styrelsen yrkar därför på att motionerna anses besvarade. 

Motion F8 handlar om våld och bedrägerier riktade mot äldre. Motionen kräver att ”Stockholms Arbetarekommuns riksdagsledamöter verkar för att

Brottsförebyggande rådet utvecklar ett åtgärdsprogram för att minska risken för brott mot äldre personer”, att ”Stockholms arbetarekommuns riksdagsledamöter i Justitieutskottet initierar en utredning avseende möjliga konsekvenser avseende en straffskärpning för brott mot äldre personer, 65 och äldre”, att staten ”[u]treder kostnaden för att låta Brottsoffermyndigheten ge ekonomisk kompensation till nyss nämnda grupp vid bedrägerier och egendomsbrott genom dom i tingsrätt, att ”Åklagarmyndigheten låter utbilda särskilda åklagare avseende brott mot svaga grupper med syftet att uppnå en Nolltolerans” samt att ”BRÅ åläggs att upprätta särskild statistik för brott mot äldre och svaga grupper.”

Kunskapen om vilka typer av brott som främst drabbar äldre personer och vilka särskilda utmaningar som äldre brottsoffer ställs inför, är begränsad i Sverige. På eget initiativ har BRÅ startat ett forskningsprojekt Brott mot äldre – om äldres utsatthet och oro för brott som ska öka kunskapen om äldres utsatthet och oro för brott. Projektet ska även undersöka äldres förtroende för rättsväsendet. Arbetet kommer att bli den första övergripande kartläggningen i Sverige och frågan är inte enbart viktig för att många organisationer och föreningar lyft den, utan också för att andelen äldre ökar i befolkningen.

Vi vet att äldre personer utsätts för samma typer av brott som alla andra i samhället, men det finns några brott som är särskilt riktade mot äldre personer där förövarna utnyttjar deras höga ålder. Ett sådant exempel är personer som lurar sig in i äldres bostäder. Andra brott är väskryckningar och stölder utomhus. Forskning visar att äldre med kognitiva nedsättningar och sjukdomar som till exempel demens i högre grad är utsatta för psykiskt och fysiskt våld än vad friska äldre är. Mörkertalet är sannolikt stort vad gäller de brott som drabbar de allra sköraste och detta är ett specifikt problem som behöver studeras djupare i fortsatt forskning.

Justitieutskottet har under det senaste året dessutom arbetat aktivt med att kriminalisera och straffskärpa områden som avser fordringsbrott och bedrägeri. Efter BRÅ:s kartläggning avses även andra nödvändiga förslag att läggas i syfte att stärka tryggheten hos äldre. Styrelsen yrkar därför på att anse motionen besvarad. 

Motion F10 vill att vi ska ”lägga ner Radiotjänst i Kiruna AB, avskaffa TV-licensen och införa en public service avgift på skatten”. Socialdemokratin har länge stått upp för tevelicensen med argumentet att den behövs för att säkerställa public service-bolagens självständighet gentemot staten. Samtidigt har denna position blivit svårare att svårare att upprätthålla i takt med den tekniska utvecklingen. Styrelsen delar därför uppfattningen att det idag behövs andra sätt att säkerställa public service oberoende. Vi yrkar därför bifall på motionen.

 Motion F11 föreslår att partidistriktet genomför utbildningssatsningar riktade mot ordförande i stadsdelsnämndernas sociala delegationer.  Styrelsen tycker det är bra och yrkar bifall till motionen.

Motion F12 handlar om moms och motionen kräver att ”allmännyttiga ideella båtklubbar skall undantas från ovan angivna lagstiftning [skyldighet att betala moms] och att vi ”hos regeringen begära lagändring av ovan angivna mervärdesskattelagstiftning”.

Som motionären beskriver har synsättet på båtklubbars skyldighet att betala moms förändrats under senaste året. Frågan är dock i skrivande stund inte

avgjord i sista instans. Staden driver just nu frågan utifrån en argumentation som liknar den som framförs i motionen.

Styrelsen menar att det är viktigt att frågan prövas i botten innan vi aktualiserar en lagändring, som alltså kanske inte behövs. Vi har dock inga synpunkter i sak på motionens krav. Utifrån pågående lagprövning och att staden driver den linje motionen förordar anser vi dock att motionen bör besvaras. 

Motion F13 rör skattepolitiken i stort. Den kräver att vi ska ”sträva efter att sänka skatten för löntagare”, ”sträva efter att öka skatten på ekonomiskt kapital” samt att vi ska ”sträva efter att öka skatten på fastighetskapital”.

Partidistriktet har tidigare vid partikongresser drivit frågan om en skattereform. Vi har där också pekat på behovet av att öka intäkterna från ekonomiskt och fastighetskapital. Styrelsen yrkar därför bifall på de att-satserna.

Styrelsen kan också sympatisera med motionärens vilja att sänka skatten för löntagare. Vi har dock ett antal år med borgerlig regering och massiva skattesänkningar bakom oss. På välfärdsområdet har vi både stora demografiska utmaningar och dessutom behov av ambitionshöjningar – vi nöjer oss ju inte med status quo utan vill utveckla välfärden. Mot den bakgrunden menar styrelsen att det vore olyckligt att driva frågan om skattesänkningar för löntagarna och yrkar avslag på att-sats tre.

Motion F14 handlar om bankernas skyldighet att hantera kontakter. Motionen kräver att ”bifalla förslaget om att lagstifta om att bankerna ska hantera kontanter” samt att ”"motionen sänds till den socialdemokratiska riksdagsgruppen för behandling.” Styrelsen tycker det är bra förslag och yrkar bifall till motionen.

 

SammanfattningBesvarad: F8, F9, F12Avslag: F4, F6, F7.4Bifall: F1, F2, F3, F5, F7, F10, F11, F14

Förslag:  (1)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att i övrigt bifalla styrelsens utlåtanden på område F

styrelsen-6

8.7 G) Skola/utbildning

Styrelsens utlåtandeStyrelsen tackar för kloka och spännande motioner på skolans område. Flera motioner (G1 och G6) har handlat om vinstdriften i skolan. Styrelsen delar helt problembilden och Stockholms arbetarekommun har länge drivit på för att avskaffa vinstdriften i skolan. Den socialdemokratiska partikongressen tog beslut om att aktiebolag med vinstsyfte inte ska bedriva skolverksamhet och vi manar riksdagsgruppen att fortsätta driva frågan vidare. Problemet med skolmarknaden är dock inte bara vinstdriften, utan den fria etableringsrätten. Den innebär att skolkartan ritas om efter hur företag bedömer olika elevers

lönsamhet snarare än deras behov. Därför måste det fria skolvalet i sin nuvarande form avskaffas.

Så länge vi har en skolmarknad måste egen-regi-verksamhet placeras strategiskt, för att inte riskera att konkurreras ut av friskolor. Därför är det inte aktuellt att bygga en gymnasieskola i Hässelby-Vällingby som motion G2 efterlyser, eftersom elevunderlaget är för tunt. Staden har redan svårt att få ekonomin att gå ihop för egen-regi-gymnasieskolorna längre ut på linjerna, exempelvis Kärrtorps gymnasium, därför att elever söker sig till innerstaden. Ett bra elevunderlag är en förutsättning för en god ekonomi och därmed för att hålla hög kvalitet i undervisningen. För att värna den egna regin krävs att eleverna ser de kommunala skolorna som attraktiva – annars riskerar staden som huvudman att sjunka ihop till en aktör på marginalen.

En viktig aspekt av att vara en attraktiv skola är att eleverna ges möjlighet till eget inflytande. En sådan fråga som väcker mycket engagemang hos eleverna är skolmaten. Flera skolor har redan på elevinitiativ instiftat helvegetariska matsedlar, något som motion G4 anser bör gälla alla skolor. Styrelsen delar ansatsen att minska köttkonsumtionen, men givet att det är en fråga som engagerar eleverna, bör de fortsatt ha möjligheten att påverka sin matsedel, snarare än att det bestäms uppifrån. Skulle staden vilja instifta en vegetarisk policy, skulle det bara kunna gälla de kommunala skolorna, vilket dessutom riskerar att minska egen-regins attraktivitet i förhållande till friskolorna.

Avvägningen gällande vilka beslut som borde fattas på vilken nivå – den politiska eller den lokala - gäller även motion G8, som vill ha kvar skolskjutsen från Ekhagen och Lappkärrsberget. Styrelsen anser att det är rektors bord att avgöra hur skolans budget ska användas. Skolskjutsen uppkom innan det fanns kollektiva förbindelser och möjligheten finns att fortsatt organisera skolskjuts föräldrar emellan. Medlen som idag går till skolskjutsen skulle kunna gå till att förbättra undervisningen. Det är inte unikt för eleverna från Ekhagen att promenera 2,5 km eller åka kollektivt till skolan. Styrelsen delar dock uppfattningen att det är viktigt att värna närhetsprincipen till skola, service och kommunikationer när vi planerar stad.

Styrelsen menar att skolans roll som mötesplats för föreningsliv, kultur och idrott behöver stärkas, i enlighet med ambitionerna i motion G5. Det har påverkan på öppettider och tillgängligheten i skolans lokaler. Motion G7 lyfter behovet av fullstora idrottshallar i anslutning till skolorna. Behovet av idrottsytor är stort i Stockholm, såväl för idrottsföreningar och skolor. Ett problem till varför det ofta inte byggs fullstora idrottshallar är att SISAB tilldelas för små tomter av exploateringskontoret. Ett annat problem är att budgetutrymme ofta saknas för delfinansiering från idrottsnämndens sida. Med bättre planering av var SISAB ska bygga och med färre förvaltningar inblandade tror styrelsen att det går att effektivisera byggandet av idrottshallar och tillgodose alla behov. Vi ska bygga stad med ”skola mitt i byn” där både skolans verksamhet, föreningsliv och idrottsliv kan berika varandra.

Staden som skolhuvudman ska även se till att eleverna får bra förutsättningar att kunna läsa vidare på högskolor och universitet. Högskoleprovet fyller en viktig funktion för att ge blivande studenter en andra chans att söka in till den universitets- eller högskoleutbildning de önskar även om studieresultaten från gymnasiet inte räcker hela vägen. Motion G9 tar upp att elever som fått 2.0 inte borde få göra om provet förrän efter ett antal år. Styrelsen delar inte problembilden att några skriver provet flera gånger trots att de redan nått höga poäng. De är väldigt få som skriver 2.0 och ännu färre som gör det flera gånger

medan det gamla resultatet fortfarande är giltigt. I den mån gruppen skulle växa är det ändå antalet studieplatser som är det väsentliga för elevers utsikter att komma in på högre utbildning.

Staden har även en viktig roll i att säkra kompetensförsörjningen till välfärden – både i egenskap av utbildare och i egenskap av arbetsgivare. Styrelsen delar helt ambitionerna i motion G3, som handlar om att säkra rekryteringen av barnskötare. Det stora problemet i staden är dock inte platsbrist på utbildningarna, utan att befintliga platser inte fylls. Därför består den närmsta utmaningen i att höja utbildningens och yrkets attraktivitet, för att därefter utöka platserna. En del av att höja attraktiviteten är att förbättra barnskötarnas villkor. Tillsvidareanställning på heltid och en god arbetsmiljö ska vara norm i våra förskolor.

 

Sammanfattning

Besvarad: G1.1, G6.1Avslag: G2, G3.1, G4, G8, G9Bifall: G1.2, G3.2, G5, G6.2, G7

Förslag:  (1)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att i övrigt bifalla styrelsens utlåtanden på område G

styrelsen-7

8.8 H) Stadsbyggnad/bostäder

Styrelsens utlåtandeH 1

Buller är ett av de största miljöproblemen i Stockholm. Byte av vägbeläggning och hastighetsreglering är exempel på insatser för en tystare ljudmiljö. Även luftkvaliteten på många håll är problematisk även om luften i Stockholm har blivit mycket bättre under de senaste årtiondena. Hornsgatan är en av de trafikmiljöer som har störst problem med buller, partiklar och kväveoxider.

För att få en säkrare trafikmiljö och minska utsläpp av partiklar och buller har staden ett arbete med att revidera hastigheterna. Under 2016 började därför nya hastighetsgränser successivt införas i stan. Hastigheterna 30, 40 och 60 km/tim ersätter de tidigare hastigheterna 30, 50 och 70. Att införa nya hastighetsgränser och respektera de gamla handlar inte bara om att skylta om utan det behövs också åtgärder för att få en trafiksäker miljö och stödja trafikanterna att hålla angiven hastighet.

Staden driver sedan något år frågan om övervakning med hjälp av kamera, så kallad automatisk trafiksäkerhetskontroll (ATK). ATK är bara en åtgärd i arbetet med att minska antalet döda och svårt skadade i trafiken genom att den faktiska hastigheten sänks på en vägsträcka som från trafiksäkerhetssynpunkt bedöms som särskilt farlig. I Stockholm inträffar majoriteten av trafikolyckorna på huvudgatunätet. Många huvudgator trafikeras frekvent av kollektivtrafikens bussar och på denna typ av gator kan ATK vara en intressant åtgärd, eftersom

de vanliga åtgärderna för sänkning av medelhastigheterna kan ha negativ effekt på framkomlighet, komfort och arbetsmiljö i bussarna. Staden kan dock inte själv fatta beslut om att införa ATK utan det är Trafikverket tillsammans med polisen som beslutar om införande och även äger och driftar ATK-utrustningen. När kamerorna väl är på plats är det sedan polisen som behandlar bildmaterialet och gör utredningarna om hastighetsöverträdelser.

Det finns en del svårigheter kring etableringen av ATK. Utredning av bilder från kamerasystemet kräver mycket resurser från polisen, som ju också har många andra angelägna arbetsuppgifter. Trafikverket har också formulerat ett antal kriterier för när ATK kan beviljas. Till de viktigare kriterierna hör uppmätt medelhastighet jämfört med skyltad hastighet, hög olycksrisk och stort antal korsande oskyddade trafikanter. Det är troligen till större delen flerfältsvägar som uppfyller kriterierna för ATK i Stockholm. Trafikverket placerar dock inte ATK längs flerfältsvägar, eftersom den utrustning som finns idag inte klarar att utreda hastigheterna på flera körfält.

Ett annat problem är att ATK är en åtgärd som enbart stödjer trafikanterna att hålla rätt hastighet men inte är hastighetssäkrande. Det går därför inte att använda ATK för att hastighetssäkra ett enskilt övergångsställe eller korsning. ATK ska därför med fördel användas i kombination med andra trafiksäkerhetsåtgärder.

Stadens trafikkontor har ett pågående arbete med att utreda möjliga sträckor för ATK. Om dessa platser sammanfaller med de sträckor som staden har prioriterat de framtagna hastighetsplanerna kommer vidare kontakt tas med Trafikverket och polisen. Därefter förs sedan en prioritering av Trafikverket och polisen som jämför behoven mot landet i övrigt innan beslut om utplacering kan fattas.

Staden jobbar samtidigt med ett flertal andra insatser för att öka trafiksäkerheten och minska buller och partiklar. Omskyltning till lägre hastigheter, öronmärkta pengar för att åtgärda särskilt farliga platser och prioritering av kollektivtrafiken är några av de saker som pågår. En annan möjlighet är att använda dynamiska farthinder, som är en typ av rörliga farthinder som inte skulle drabba kollektivtrafiken i samma utsträckning. Vi ligger även på regeringen i frågan om miljözoner för att få sikt få möjlighet att införa dessa.

 

H2Motionärerna lyfter en av Stockholms största utmaningar: bristen på bostäder. I Stockholm råder i dag en stor brist på bostäder, särskilt bostäder anpassade för personer med en svag ställning på bostadsmarknaden. Utöver detta lyfter de också behovet av att de bostäder som byggs ska vara klimatsmarta. Den uppfattningen delar vi fullt ut. Byggandet av bostäder och dess energiförbrukning över tid är en viktig aspekt i bostadspolitiken. Genom att jobba aktivt med dessa frågor kan vi minska samhällets totala miljöpåverkan, vilket är bra.När det gäller bristen på bostäder och vikten av att bygga klimatsmart är det något som den politiska majoriteten i Stockholms stad arbetar mycket aktivt med. Bland annat har initiativ tagits till byggandet av prispressade hyresrätter genom de så kallade Stockholmshusen, markanvisningstävlingar genomförts som syftar till att pressa kostnader, samt projekt av särskilda bostäder för unga, studenter och äldre satts igång. Just nu befinner vi oss bara i början i omläggningen av bostadspolitiken, men initiativ har tagits och många processer

är på gång i syfte att minska bristen på bostäder och dess negativa effekter. När det gäller klimatsmarta bostäder ställer staden redan i dag tuffa krav när det gäller energiförbrukning, vilket är bra.

I motionen lyfts även en problematik om oskäliga hyror vid blockuthyrning upp. Enligt vår uppfattning är ockerhyror i samband med blockuthyrning inte förenligt gällande lagstiftning och bruksvärdessystem. Det kan förekomma lägen då den uthyrande parten tar ut en högre hyra i syfte att kompensera för förslitning med mera, vilket är rimligt, men inte något som möjliggör hyror i enlighet med vad som framförs i motionen. Om detta sker anser vi att det i dessa fall bör prövas i hyresnämnden. Motionären yrkar på att blockhyresavtal ska göras olagliga. Detta anser vi inte vara ett rimligt förslag då blockhyresavtal är ett viktigt verktyg föra att lösa behovet av boende för utsatta grupper. Inte minst tillämpas det av Stockholms stads SHIS som i huvudsak blockförhyr bostäder av stadens allmännyttiga bostadsbolag.

 

H3 Behovet av nya begravningsplatser i Stockholm är omfattande. De platser för kistbegravningar som idag finns är fulla och i takt med att religiösa och kulturella sedvänjor förändras kommer behovet av platser för kistbegravningar att öka.  En begravningsplats vid Järvafältet har som motionären lyfter varit aktuell länge. En begravningsplats vid Hägerstalund förordades i ett tidigt skede, men redan 2008 beslutades att platsen inte var tillgänglig för en ny begravningsplats. Då beslutades att flytta denna till den sydvästra delen av fältet. En arkitekttävling har genomförts och det vinnande förslaget, ”öarna”, innebär att begravningsplatserna kommer att byggas som öar i ett i övrigt relativt orört landskap. De arkitektoniska ambitionerna är mycket höga och begravningsplatsen har potential att liksom skogskyrkogården bli ett besöksmål. Under planeringsprocessen har stora resurser lagts på att säkra genomförbarheten. En miljökonsekvensbeskrivning har tagits fram liksom omfattande geotekniska undersökningar. Miljökonsekvensbeskrivningen konstaterar att miljöpåverkan är begränsad och att anläggningen kan få en positiv påverkan på Igelbäcken liksom på kulturlandskapet. Planen har prövats av länsstyrelsen liksom mark- och miljödomstolen som instämmer i Stockholm stads bedömning. Utredningskostnader liksom planeringskostnaderna har varit omfattande och projektet är välutrett. Att i detta läge påbörja ytterligare en detaljplanering, för att så att säga ha som reserv, vore ekonomiskt slöseri. Vad gäller de rekreativa värdena finns inget som talar för att dessa måste bli lägre med en begravningsplats. Skogskyrkogården är en älskad plats i Stockholm och ett världsarv som erbjuder många människor lugn och kontemplation.

H4 Vi delar motionärens uppfattning om att utvecklingen med skenande andrahandshyror på Stockholms andrahandsmarknad på flera sätt varit negativ och att det i synnerhet drabbar dem med sämst ställning på bostadsmarknaden.

Däremot anser vi att reformen från 2013 varit positiv när det gäller öppenhet och transparens på andrahandsmarknaden, vilket innebär en trygghet för hyresgästen och innebär en möjlighet för samhället att följa utvecklingen. I grund och botten har problemen på andrahandsmarknaden skapats av den stora brist på bostäder, särskilt hyresrätter, som finns i Stockholm. Detta har möjliggjort att de som hyr ut i andra hand har kunnat utnyttja situationen. Det viktigaste vi kan göra åt detta bekymmer är att bygga bort den brist på bostäder som finns i Stockholm, vilket vi nu är på god väg att göra. Byggtakten är just nu högre än under miljonprogrammet. Det kommer dock att dröja något innan det får tydliga effekter på andrahandhyresmarknaden och därför är det angeläget att effekterna av den reform som genomfördes 2013 granskas och förslag på förbättringar genomförs. Med anledning av anser vi att att-sats 1, 3 och 4 godkännes. Att-sats 3 som syftar till att begränsa hyresnivån till ägarens utgifter skulle innebära att färre lägenheter hyrdes ut på den vita marknaden, då dessa nivåer vid en avbetald kan vara långt under nivåerna för bruksvärdessystemet.

H5Vi delar motionärernas uppfattning om att Bromma flygplats bör läggas ner. Detta var en självklar del av den majoritetsöverenskommelse som träffades i Stockholms stadshus vid maktskiftet 2014. Däremot anser vi inte att Bromma flygplats bör läggas ner innan nödvändiga investeringar är gjorda på Arlanda som möjliggör att den nuvarande trafiken kan flyttas över till Arlanda. Stockholms geografiska läge gör att vår tillgänglighet med flyg är viktigt för regionens utveckling. Med anledning av detta anser vi det som angeläget att staten fattar nödvändiga om investeringar i Arlanda i syfte att lägga ner Bromma flygplats. I samband med beslut om Brommas avveckling kommer även planering sättas igång för hur platsen kan stadsutvecklas.

H 6 Simkunnighet är en livsviktig kunskap, som räddar liv. Att kunna simma är även en förutsättning för att klara ämnet ”idrott och hälsa” i skolan. Majoriteten i Stockholms stad har arbetat intensivt med frågan under mandatperioden. Bland annat anslogs 10 mnkr i budget för 2015 för att utöka intensivsimskolan till att även omfatta höst- och sportlov, så att fler som inte klarar av att simma ska få möjlighet att lära sig. I budgeten för 2018 satsas 8 mnkr i ett pilotprojekt för sänka kostnaderna för simskolan, för att öka simkunnigheten redan i tidig ålder. Föreningslivet är en viktig del i arbetet att öka simkunnigheten, och stärks genom utökade föreningsbidrag. Flera av Stockholms simhallar byggdes under samma period, vilket också lett till att badens tekniska livslängd utgår ungefär samtidigt och behöver renoveras. Renoveringarna syftar även till att uppfylla dagens krav för att baden ska hålla en modern standard. Under mandatperioden har majoriteten renoverat Bredängsbadet för 44 mnkr och Åkeshovsbadet för 455 mnkr. Även GIH-badet och Forsgrenska badet är under pågående renovering. Under kommande år kommer både Vanadisbadet och Högdalens simbad att återkommunaliseras, vilket är glädjande för Stockholmarna, som tidigare sett bristande underhåll och högre priser på dessa bad. Framöver väntas även stora re- och nyinvesteringar i stadens simhallar. Inte minst är vi stolta över att ett nytt bad på Järvafältet kommer att byggas och som

kommer komma Järvaborna och Stockholmarna till del. Idag vet vi att Eriksdalsbadet, Vällingbybadet och Västertorpsbadet är i behov av renovering. Dessa stora investeringar kräver ett samlat grepp av stadens bad med en långsiktig planering för att kunna genomföras. I dagsläget arbetas det med en belysning av stadens samtliga bad för att se över renoveringsbehoven, förväntad livslängd och utvecklingsmöjligheterna för att kunna göra en helhetsbedömning och prioritering av vilka bad som kan komma att bli aktuella. 

H 7

Vi delar motionärernas uppfattning om behovet av en god miljö för barn i förskolan. Det har funnits fall, särskilt i vissa nyproduktionsområden, där bland annat förskolegårdarna blivit för små. Då vi anser att det är en viktig fråga, har vi lagt uppdrag i stadens budget om att ta fram ett system som gör att vi kan garantera bra ute och innemiljöer i stadens förskolor. Med anledning av detta kommer ett funktionsprogram presenteras innan sommaren. Bland annat ska detta syfta till att det sätts upp projektdirektiv till varje nybyggnadsprojekt där det beskrivs vilka planeringsförutsättningar som ska gälla. Direktiven ska baseras på det övergripande funktionsprogram som kommunstyrelsen avser att ta fram. På så sätt fastställs en process i varje projekt på ett tidigt stadium som kan ta hänsyn till de särskilda förutsättningarna för de olika nybyggnadsprojekten.

H 8

Stockholms stad har en garanti på skyddat boende för kvinnor som bedöms ha behov av skyddsplacering. Kvinnor som bott på skyddat boende ska vid behov erbjudas stöd och hjälp till annat boende om de inte kan återvända till sitt ordinarie boende. Skolgången för medföljande barn som bor på skyddat boende ska säkerställas och förskola eller pedagogisk verksamhet ska erbjudas för barn i förskoleålder. För att säkerställa ett likställt och samordnat stöd och skydd av hög kvalitet för våldsutsatta och ett likställt stöd till våldsutövare som bygger på evidensbaserade metoder ska stadsdelsnämnderna 2018 inrätta fyra relationsvåldscentrum. Arbetet mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck ska fortsatt prioriteras av samtliga nämnder och ha sin utgångspunkt i det program som antogs 2017.

Vi delar motionärernas uppfattning om att Stockholms stads bostadsförmedling har ett särskilt ansvar när det gäller bostäder för våldsutsatta. Med anledning av detta har bostadsförmedlingen fått ett uppdrag av kommunfullmäktige att ”stärka samarbetet med socialnämnden i syfte att möta det bostadsbehov som uppkommer för personer som utsätts för våld i nära relationer”.

H 9 

Vad gäller kraven om ett jämlikt vårdutbud så konstaterar styrelsen att motionens krav om planering och etablering av nya verksamheter i nya bostadsområden nästan är omöjliggjort av de befintliga vårdvalssystemen med dess fria etableringsrätt. Vårt parti driver sedan länge krav på att dessa system ska förändras och att även den egna regin ska tillåtas etablera nya verksamheter. En avgörande förutsättning är emellertid en annorlunda majoritet i landstingsfullmäktige.

Vad gäller kravet om att vårdutbudet ska vara en del av regionplaneringen så föreslår styrelsen avslag. Regionplaneringen är av mer övergripande natur och inte ett tiillräckligt tydligt eller lämpligt instrument för detta. Då är det klokare at arbeta med vårdanlysbehov, ersättningssystem och med landstinget egenregiverksamheter.

 

SammanfattningBesvarad: H2.1-2, H5, H6, H7, H8Avslag: H1, H2.3, H3, H4.2Bifall: H4.1, H4.3-4

Förslag:  (1)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att i övrigt bifalla styrelsens utlåtanden på område H

styrelsen-8

8.9 I) Vård/omsorg

Styrelsens utlåtande  

Väljarna rankar sjukvård som en av de allra viktigaste politiska frågorna. Det är ingen slump. Vård och omsorg rör själva välfärdens mest centrala värden. Mänskligt lidande, död, ohälsa, glädje, solidaritet medmänniskor emellan definierar till stor del vilka vi är och vilka vi vill vara. Socialdemokratin har bestämda uppfattningar om att vården ska ges efter behov. Det ska inte spela någon roll om du är rik eller fattig. I ett samhälle präglat av våra ideal så hjälps vi åt. Den som har störst behov ska få vård först. Mot vår solidaritet står andra mer marknadspräglade efterfrågestyrda vårdmodeller. Där avgör plånboken. 

I vårt Stockholm avgörs den svenska sjukvårdens framtid. Hos oss så har alliansen med sitt stödparti styrt över sjukvården i 12 år. Vi har landets dyraste sjukvård, men vi kommer på 15:e plats när Sveriges kommuner och landsting jämför landstingens vårdkvalité. Stockholmarna anser att vi har landets mest ojämlika vård, vilket inte r en slump. I vår region som präglas av växande ohälsoklyftor så har alliansens vårdvalssystem med fri etableringsrätt för de privata vårdbolagen lett till att vårdgivarna etablerar sig där de rika och friska medborgarna bor.

Den ohejdade expansionen av privata vårdkliniker har också medfört att sjukhusens resurser dräneras. Det är ingen slump att landets rikaste landsting inte klarar av att hålla vårdplatserna öppna på akutsjukhusen. Stockholmslandstingets sjukvård präglas av kaos på akutmottagningarna och en förlossningsvård som inte är värdig.

Det är dags för ett nytt styre i Stockholms läns landsting!

Motionerna I5, I17 och I20 handlar alla om ett mer jämlikt vårdubud. 

Styrelsen instämmer med de krav som förs fram i motionerna I5 Fördela vårdens resurser efter befolkningens behov, I17 Tillgång till närakuter för alla och I20 Nationella kommissionen för jämlik hälsa- en uppföljning av förslag.

I1 handlingar om akutmottagningar för våldtagna. En mycket uppskattad sådan finns i Stockholm och motionärerna vill att partikongressen ska besluta att sådana ska införas i hela landet. Eftersom partikongressmotioner ska behandlas i ett sammanhang senare, så föreslår styrelsen att motionen besvaras.

Styrelsen instämmer i kraven som förs fram i motion I8 om könsstympning.

Vad gäller motion I19 om våldsutsattas kvinnors hälsa så instämmer styrelsen med motionens resonemang och förslag, men menar att motionens krav redan drivs av den socialdemokratiska landstingsgruppen.

Styrelsen instämmer i kraven som förs fram i motionerna I16 Psykisk hälsa, I14 om psykiatri ambulanser och motionen i7 om habiliteringscenter men styrelsen menar att det är för tidigt att ta ställning till vilka motioner som ska föras fram till nästa partikongress.

Styrelsen instämmer i kraven som förs fram i motion I2 om donationsregister. Men noterar att den socialdemokratiska regeringen nyligen tillsatt en utredning i frågan.

Motionerna I11,I12,I13 och I15 handlar om screeningprogram rörande olika cancerformer och huruvida fler medborgare bör omfattas av dem. Sjukvården följer de rekommendationer som utfärdas av socialstyrelsen vilket är en rimlig ordning. Kostnader, risker och effektivitet rörande olika medicinska behandlingsmetoder bör bedömas av dem medicinska professionen. 

Det vore en förskräckande ordning om partier och parlamentariska församlingar började rösta om vilka exakta behandlingar och undersökningar som ska erbjudas enskilda medborgare. 

Efter samtal med ledningen för det regionala cancercentrum i Stockholm så ställer sig styrelsen emellertid positiv till utökade försök och forskning kring kostnadsfri cellprovtagning för kvinnor som är äldre än 65år. Redan vid årsskiftet 2018 så utökade stockholmslandstinget (i enlighet med socialstyrelsens nya riktlinjer) åldersgränserna för cellprovtagning med så kallade exitprov som utförs upp till 70 års ålder.

Styrelsen ställer sig dessutom positiv till utökade försök och forskning kring kostnadsfri bröstcancerscreening för kvinnor äldre än 74 år. Socialdemokraterna i Riksdagen har tidigare lagt en motion om att Socialstyrelsen ska utreda på vilket sätt kvinnor över 75 år bäst inkluderas i det förebyggande arbetet mot bröstcancer. Därmed kan motionen anses vara besvarad.

Vad gäller motion I15 om prostatacancer så pågår redan lovande försöksverksamhet varför anser att den motionen bör besvaras. 

Styrelsen instämmer i många av de tankegångar som förs fram motion I21 En ny tandvårdsreform. Många av de krav som förs fram i motionen borde föras fram till nästkommande partikongress. Styrelsen avser att ta fram ett förslag rörande detta till det representantskapsmöte som behandlar partikongressmotioner.

Motion I4 handlar om nätdoktorer och antibiotika. Kraven rörande antibiotika drivs drivs redan av den socialdemokratiska landstingsgruppen. Styrelsen delar inte uppfattningen att applikationer ska ersättas av annan vård. Vi menar att appar rätt utformade är ett utmärkt redskap för att ka tillgängligheten sjukvården.

Styrelsen instämmer med de krav som förs fram i motion I18 Utökning av LPT lagstiftningen, I3 Samhälle tillgängligt för personer med demenssjukdomar, I9  Bygg inte institutionsboenden för funktionsnedsatta och motion I10 Till alla seniorer.

Styrelsen delar inte de krav som förs fram i motion I23 Neutrala läkemedelsförpackningar och vill påminna om att läkemedelsreklam redan är förbjudet i Sverige. Ett förbud som kanske borde utvidgas även till vacciner.

Styrelsen delar inte de krav som förs cafram i den enskilda motionen I22 Droger. 

Styrelsen menar att motion I6 Tillgång till hemtjänst bör anses besvarad eftersom kraven i motionen redan drivs av den socialdemokratiska kommunfullmäktigegruppen.

 

SammanfattningBesvarad: I1, I4.1, I6, I7.1, I11.1, I12.1, I13, I15, I16, I19, I23, I24.1-2 Avslag: I4.2, I7.2, I14, I22, I24.3Bifall: I2, I3, I5, I8, I9, I10, I11.2, I12.2, I17, I18, I20, I21

Förslag:  (1)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att i övrigt bifalla styrelsens utlåtanden på område I

styrelsen-9

8.10 J) Välfärd

Sjukförsäkringen har varit på tapeten i många år. Den som till följd av sjukdom inte har arbetsförmåga ska kunna få sjukpenning. Vi ska värna om en välfungerande sjukförsäkring som finns där när livet tar en ny vändning. Därför kan vi inte verka för att försämra sjukförsäkringen, vilket skulle bli konsekvensen vid synkronisering av sjukförsäkringen och A-kassan så att karensen förlängs och enbart den som har A-kassa får rätt till sjukförsäkring vid arbetslöshet. Som socialdemokrater anser vi att social trygghet är en grundläggande förutsättning i vårt välfärdssamhälle och något som vi ska värna om. Det får aldrig bli så att enbart den som har råd får bli sjuk.

 

Om det finns ett problem inom sjukvården som innebär att det tar lång tid att få de åtgärder som krävs för rätt prognos och bedömning av särskilda skäl, ligger nog lösningen i förändringar hos sjukvården snarare än i lagstiftningen kring rehabiliteringskedjan. Vi har under åren med Alliansstyre i Stockholms läns landsting haft en sjukvårdskris som förvärrat dessa problem. Alla som söker vård bör få rätt vård och behandling i tid. Regeringen har också initierat en utredning som ska se över rehabiliteringskedjan där särskilda skäl är en del.

 

Det är viktigt att alla som är sjuka får rätt behandling och rehabilitering. Det har tidigare skrivits motioner, om att läkare behöver mer kompetens i sjukförsäkringen, som antagits av Stockholms arbetarekommuns

representantskap och skickats till partikongressen. Motioner om bättre utbildning för läkare samt att specialistutbildade läkare ska ta över när en person blir långtidssjukskriven har skickats in under allmänna motionstiden till riksdagen. 

 

En fråga som skapat stor frustration hos alla inblandade är de många kompletteringarna av läkarintyg. Det tar värdefull tid från både vården och försäkringskassan samtidigt som den som är sjukskriven blir lidande. Handläggare och läkare har olika arbetsuppgifter. Läkare gör medicinsk bedömning, ansvarar för behandling och rehabilitering samt kan rekommendera sjukskrivning. Däremot innebär bedömningar i ett läkarintyg inte ovillkorlig rätt till sjukpenning. Handläggares uppgift är att utifrån rådande lagstiftning och inkomna underlag göra en bedömning av rätten till sjukpenning. Handläggningen kräver inte medicinsk kompetens, det kräver kunskap om sjukförsäkringen och lagstiftningen. Sjukpenninghandläggare har inte i uppdrag att kontrollera läkare, de har inte heller i uppdrag att ta hänsyn till Försäkringskassans kostnader gällande beslut i sjukpenningärenden. Det är socialstyrelsen med experter som utformat mallen för läkarintyg, med syfte att förenkla för både läkare och handläggare att hantera sjukskrivningar. För att ett läkarintyg ska anses tillräcklig behöver det framgå hur och på vilket sätt patientens arbetsförmåga är nedsatt. Problemet ligger därför inte i utformningen av intygsblanketten utan sannolikt någon annanstans i sjukskrivningsprocessen. Regeringen ger under våren ett tydligt uppdrag till Försäkringskassan och sjukvården om att de ska föra en dialog för att lösa problematiken. Försäkringskassan får också ett uppdrag om att prioritera samordningsuppdraget.

 

LSS är en viktig fråga som vi behöver lösa. Domar har tolkats väldigt hårt och Försäkringskassan uppskattar att ca 6000 av de 15000 som har statlig assistansersättning riskerar att drabbas negativt till följd av förändrade rättspraxisen. Regeringen backade under november 2017. Det finns en pågående utredning om LSS som kan leda till nya åtgärder, men arbetarekommunen anser att det är viktigt att sända tydliga signaler om hur vi vill att LSS ska vara. De som behöver statlig assistans bör få det utifrån lagstiftarens ursprungliga intentioner.

 

Det är sannerligen en utmaning att få barn. Därför finns det redan idag utbildningar, föräldragrupper, Facebook-grupper och många fler alternativ på frivillig basis för den som vill inhämta kunskap. Arbetarekommunen tycker det är väldigt bra att detta erbjuds för den som önskar, men anser inte att det ska införas obligatoriska utbildningar för alla som ska få barn. Dels kan det vara kontraproduktivt då tvång ökar misstron mot vården och samhället. En annan konsekvens av att villkora föräldraskap/barnafödande på det här viset är påföljderna - vad händer när någon vägrar utbildningen? Får hen då inte bli förälder?

 

Föräldrar till barn med funktionsvariation lever ofta i en pressad situation och kan ha svårt att känna till all nödvändig information som kan vara till hjälp. Det finns mycket stöd att få, men föräldrar förväntas själva söka fram information

om insatser. Arbetarekommunen tycker det låter som ett bra förslag att åtgärda detta genom handledning.

 

SammanfattningBesvarad: J10.5Avslag: J1.4-5, J2.4-5, J3, J4, J5.2, J6, J9, J10.1-4, J11Bifall: J1.1-3, J2.1-3, J5-1

Förslag:  (1)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att i övrigt bifalla styrelsens utlåtanden på område J

styrelsen-10

8.11 K) Polis/Rättsväsende

Arbetarekommunens styrelse delar motionärernas beskrivning av sociala och ekonomiska klyftor som grogrund till våld, gängkriminalitet och rekrytering till densamma i marginaliserade bostadsområden.

Välfärdspolitik handlar om mer än att bara att korrigera orättvisor som skapats av det ekonomiska livet. Välfärdspolitik handlar om jämlikhet. Det handlar om att öka människors makt över det egna livet och därmed bidrar den också till att förändra maktförhållandena i ekonomin och i samhället. Till välfärdspolitiken hör också tryggheten på gator och torg och i det egna hemmet. Samhället måste reagera tydligt mot kriminalitet. Socialdemokratins ska därför alltid vara den dubbla: bekämpa brotten och brottens orsaker.

 

Den långsiktigt bästa brottsbekämpningen är att bygga ett samhälle där de sociala klyftorna bekämpas: där alla har rätt till ett arbete, där skolan är jämlik och där barn och ungdomar har trygga uppväxtvillkor. Vi kan göra mycket för att förbättra de grundläggande orsakerna till att brottslighet uppkommer och för att bekämpa den brottslighet som finns. Det ska också understrykas att socialdemokratin har en positiv människosyn. Vi är övertygade om att människor kan förändras om de får rätt förutsättningar och stöd. Varje människa som förhindras från att hamna i kriminalitet innebär en vinst för den enskilde individen och för samhället i stort. Varje människa som förhindras från att återfalla i kriminalitet skapar förutsättningar för ökad frihet, jämlikhet och trygghet för alla människor i samhället.

 

I socialdemokratins trygghetspolitik ingår att ge brottsoffer det stöd och den hjälp som behövs, men för varje brott som kan förhindras blir det ett brottsoffer mindre. För att långsiktigt få ner brottsligheten så måste arbetslösheten och klyftorna i samhället minska. Genom satsningar på välfärden skapar vi förutsättningar för en trygg uppväxt för barn och ungdomar. Det minskar risken för att unga människor hamnar i kriminalitet.

 

Således behöver tryggheten förstärkas i områden där skjutningar, våld och bilbränder förekommer. Laglösheten är inget alternativ. Tvärtom måste kriminalpolitiken gälla lika mycket i marginaliserade bostadsområden som i andra bostadsområden. Därför menar arbetarekommunens styrelse att satsningar på polis, effektivt myndighetssamverkan, satsningar på avhopparprogram och kommunala insatser för att råda bot på kriminaliteten är ett måste.

 Arbetarekommunens styrelse delar motionärens mening att polisens resurser ska användas effektivt för att förstärka och förbättra tryggheten i samhället. Just därför görs nationella satsningar på att öka polisens resurser, följa upp polisomorganisationen, öka antalet utbildningsplatser på polishögskolan, utöka polishögskolorna i landet och förbättra tryggheten i poliskårens arbetsmiljö genom bland annat straffrättsligt skydd för blåljuspersonal. Detta i syfte att öka polisens status, öka tryggheten och för att uppklara fler brott i landet. Den pågående omorganisationen beslutades för att förstärka det lokala arbetet och många lokala polisstationer kommer därför att öppnas de kommande åren.     

 

Under 2015 har en nationell samordnare haft i uppdrag att stödja genomförandet av de åtgärder som följer av den nationella strategi som Svenska fotbollförbundet, Svensk Elitfotboll, Svenska Hockeyligan, Svenska Ishockeyförbundet, Svenska Bandyförbundet och Polisen undertecknade i juni 2014. I sin slutrapport redogör samordnaren för sitt arbete samt sina slutsatser och rekommendationer. I sina slutsatser konstaterar samordnaren bland annat att det nu inte behövs ännu en särskild nationell eller regional samordnare och att parterna bakom strategin har de redskap de behöver för att var för sig och i samverkan kunna ta konkreta steg framåt i arbetet för evenemangssäkerhet: trygga, säkra och stämningsfulla evenemang för alla.

 

Arbetet med att skapa säkerhet vid evenemang kan utvecklas med stöd i redan fattade beslut och stiftade lagar. Ett mål bör vara att ställa tydliga krav på arrangören att ta ansvar för säkerheten vid sina egna matchevenemang. Ett annat mål bör vara att kraftigt minska behovet av polisens närvaro i samband med samtliga idrottsevenemang. Samverkan kring evenemangssäkerheten kan formas i enlighet med de strukturer som finns för hur samhället planerar och agerar för att förebygga, hantera, återställa och lära av samhällskriser. Det handlar om kartläggning, underrättelsearbete, analyser av hur hotbilden från dem ser ut, vilken avsikt och förmåga de har samt vilka kopplingar de har till andra kriminella miljöer. En framgångsfaktor för att få idrottens företrädare att samverka för att bekämpa brottslighet och våld, kan vara att öka idrottsföreträdarnas kunskap om risker vid hot och trakasserier och att i handling visa att de kan känna trygghet i att bli tagna på allvar av samhället när hot och trakasserier kommer.

SammanfattningBesvarad: K.1.2, K3.4Avslag: K1.1, K1.3, K2, K3.1-2, K3.5Bifall: K3.3, K4

8.12 L) Äldre/Pension

För pensionärer med låg inkomst är bostadskostnaden ofta den största månadsutgiften. Sedan år 2007 har taket i bostadstillägget varit oförändrat trots att hyrorna stigit. Satsningen på bostadstillägget för pensionärer avser en kostnad om 655 miljoner kronor årligen. Bostadstillägget, det särskilda bostadstillägget och äldreförsörjningsstödet förbättras genom höstpropositionen och kommer att gälla från och med 1 januari 2018. Förslaget innebär i detalj att taket höjs för de faktiska bostadskostnaderna till 5 600 kronor per månad för den som är ogift och 2 800 kronor för den som är gift. I syfte att göra det lönsamt för den som vill flytta till ett billigare boende ersätts bostadskostnaden i intervallet 5 000-5 600 kronor med 70 procent och för de som har en bostadskostnad under 5 000 kronor föreslås att ersättningsgraden höjs till 96 procent. För att de som får särskilt bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd också ska få ta del av förbättringen höjs även dessa förmåner i motsvarande grad. Det innebär att den skäliga bostadskostnaden höjs till 6 620 kronor i månaden för den som är ogift och 3 310 kronor i månaden för den som är gift. Samtidigt höjs den skäliga levnadsnivån med 0,013 prisbasbelopp.

 

Enligt regeringskansliets uträkningar ska upp till 290 000 pensionärer påverkas av höjningen, av dessa är 75 procent kvinnor. För en ogift pensionär som enbart har garantipension och en boendekostnad på 5600 kronor i månaden innebär förslaget 470 kronor mer i månaden. Regeringen och Pensionsgruppen har sedan tidigare tillsatt en utredning som ser över hela grundskyddet i pensionssystemet. Utredningen kommer att i februari år 2018 presentera ytterligare förslag för att förbättra situationen för de pensionärer som har det ekonomiskt svårast.

 

Motionärerna lyfter dock att den sittande utredningen bör se över hela grundskyddet och föreslå en höjning av förmögenhetsgränsen för att kunna ansöka om fullt bostadstillägg eftersom gränsen idag ligger på 100 000 i sparat kapital.

 

Pensioner är en viktig fråga och framförallt för den gruppen som har låga inkomster. I dagarna har SE- banken räknat fram att en undersköterska som är 35 år i dag kommer inte att kunna försörja sig på sin pension när hen fyller 65 år och kommer att ha det mycket knapert när nödvändiga utgifterna väl är betalda.

 

Men trots detta handlar omläggning av pensionssystem och inbetalningarna till det om att få fram breda politiska överenskommelser över blockgränser. Det arbetet måste göras i Pensionsgruppen eller gruppen för vårdande av pensionsöverenskommelsen, som den egentligen heter.

 

Styrelsen delar inte motionärens förslag om att skrota premiepensionssystemet i detta läge. Då måste det tas fram ett alternativ som håller ekonomiskt för individen framöver. Däremot har regeringen stramat till regelverket kring systemet, framförallt för att få bort företag som lurar till sig löntagarnas pensionspengar.

 

När det gäller arbetsmiljöarbetet så har regeringen t ex förstärkt Arbetsmiljöverket för att kunna förbättra arbetsmiljöarbetet. Men när det gäller premiebefrielse för arbetsrelaterade sjukdomar så kan det vara ytterst svårt att få fram om sjukdomen är arbetsrelaterad eller inte. Till och med rena arbetsolyckor värderas olika fortfarande i dag, när en byggnadsarbetare råkar för en olycka på arbetsplatsen så bedöms detta på ett helt annat sätt än att en undersköterska råkar ut för en olycka. Just på det området råder många gråzoner och då borde det snarare vara viktigt att arbeta med en sjukförsäkring som är jämställd. För det är fortfarande stora skillnader mellan hur kvinnors och mäns arbetsrelaterade skador och sjukdomar bedöms. Då måste man först börja i sjukförsäkringen och därefter titta på eventuella premiebefrielser.

 

Motionärerna tar upp en rad viktiga frågor, nämligen den om bostadsförsörjning för äldre, biståndsbedömning, teknikutveckling, arbetsvillkor och förebyggande åtgärder.

 

Planering av äldreboenden börjar i de sk regionerna, Västerort, Innerstaden, Östra Söderort och Västra Söderort. Regionerna ska lämna in sina beräkningar och behov till äldrenämnden så att nämnden kan fatta beslut om det totala behovet i budgetunderlagen under våren. Micasa har gjort en plan för sin egen del utifrån behovet. Det finns ett behov av ytterligare 2400 seniorlägenheter fram till 2040 och hittills finns det plan för 1500 av dessa. Av de 1500 lägenheterna är 1100 i nyproduktion och resten är omvandlingar. Bostadstalen avser enbart Micasas planer, därtill bygger även andra byggare seniorlägenheter.

 

När det gäller krav på kollektivavtal inom hemtjänst har majoriteten i Stockholms stad har sett till att säkerställa goda villkor för alla som arbetar inom hemtjänsten. Staden har valt att tillämpa i villkoren för utförarna det som kallas för ”kollektivavtalsliknande villkor”. I stadens avtal återfinns detta som en bilaga om särskilda villkor.

 

Om ett företag inte har kollektivavtal gäller följande villkor: Ingångslön, semestervillkor och arbetstidsvillkor enligt avtalet med SKL. Därtill är utförarna skyldiga att göra avsättning för tjänstepension.

 

Likväl är äldres trygghet en viktig fråga och blir allt viktigare när gruppen äldre växer de närmaste decennierna. Just därför har socialdemokraterna i stadshusmajoritet arbetat hårt under hela mandatperioden för att kunna ge äldre i Stockholm möjlighet till tryggt boende. Det har varit oerhört viktigt att ta fram en boendeform som är oberoende av lagstiftning och biståndsbedömning. Vi har också sett att avslagen till servicehus oftast har handlat om att den äldre bor på ett sätt att hen blir socialt isolerad vilket ökar otryggheten.

 

Kommunfullmäktige beslutade i december 2017 om nya riktlinjer för biståndsbedömning. Riktlinjerna utgår från Socialtjänstlagen men tydliggör hur biståndsbedömningen ska utföras och när den äldre har rätt till servicehus eller

vård- och omsorgsboende. Samtidigt har staden arbetat fram förslag på seniorboende med aktivtetscentra, detta för att ta fram en boendeform som inte är beroende av hur lagstiftningen ser ut.

 

Lägenheter i seniorboenden förmedlas av Bostadsförmedlingen. Alla som har fyllt 85 år har förtur till lägenheterna. Dock kan man få förtur tidigare mot uppvisande av läkarintyg, då är åldersgränsen 65 år. Seniorboenden ska vara boenden som ger trygghet och bryter den sociala isoleringen. Om man har behov av insatser så står hemtjänsten för de tjänsterna.

 

Servicehusen är kvar och ska vara kvar. Men många gånger har det varit otydligt vem som kan få biståndsbedömning till servicehus. Enligt riktlinjer ska man ha behov av hälso- och sjukvård och behov av trygghet och social samvaro.

 

Bedömningskriterier har tagits fram för att biståndsbedömaren ska kunna fatta beslut och sammanfattas på följande sätt:

Den äldre har behov av hemtjänst för sina omvårdnadsbehov, i kombination med något eller några av nedanstående punkter:

 

1. Oro/otrygghet i kombination med hög ålder2. Oro/otrygghet som inte dämpas av andra insatser3. Ofrivillig ensamhet och känsla av social isolering

 

För att få biståndsbedömning till vård- och omsorgsboende ska den äldre ha behov av daglig hälso- och sjukvård och omsorg. Bedömningen av den enskildes behov av ett vård- och omsorgsboende ska grunda sig på en helhetsbedömning där den enskildes

situation och möjligheter sammanvägs med sociala, medicinska, psykiska och existentiella behov.

 

Rätt till vård- och omsorgsboende kan föreligga vid olika behov utifrån de individuella förutsättningarna. Följande tre punkter är exempel på när behov av vård- och omsorgsboende i vart fall kan föreligga.

 

1. Omvårdnadsbehovet ska vara så omfattande över dygnets alla timmar att behovet inte kan tillgodoses med hemtjänstinsatser.

 

2. Om inte behov av hjälp nattetid finns ska det finnas särskilda medicinska behov i kombination med tillsynsbehov, som kräver närhet till sjuksköterska eller omvårdnadspersonal.

 

3. Psykisk ohälsa, kognitiv svikt eller demenssjukdom som medför oro och påverkar den enskildes förmåga att fungera i ordinärt boende.

 

Den tekniska och digitala utvecklingen sker inte i stadsdelarna, inte heller hos de privata utförarna. Arbetet med detta leds av Sveriges landsting och kommuner och följs upp och leds av äldrenämnden och dess förvaltning. När man testar ny teknik, t ex på ett boende så involveras användarna.

 

När det gäller fallolyckor så finns det i dag statistik från Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har tagit fram en utredning i frågan. Statistiken kommer från öppenvården och från slutenvården.

 

Styrelsen anser dock inte att det är i första hand motionärens förslag om att staten ska ta fram ett profylaktiskt program för att uppnå 0- vision avseende seniorernas fallolyckor. Inte heller handlar det om att få särskilda statsbidrag för att genomföra detta.

 

Redan i dag har Sveriges kommuner och landsting tagit fram ett gediget dokument som heter ”Fallskador för äldre”- en sammanfattning av en kunskapsöversikt om fallskador. I det dokumentet finns råd för förebyggande arbete, resultat om goda exempel och checklistor för individen, kommunen och hälso- och sjukvården. Det dokumentet är alldeles för okänt och borde användas av kommuner och landsting för att förebygga fallskadorna i framtiden

 

Motion J23 tar upp många och rätt detaljerade förslag för att vi ska kunna uppnå jämlik hälsa. Motionen handlar om att införa utbildning i hälsofrågor i skolan, att idrott och musik är obligatoriska ämnen, att vårdcentraler inför obligatoriska bristprover, att moms sänks på frukt och grönt, att momsen höjs på kött- och mejeriprodukter, att momsen höjs på sockerrika produkter och att produkter med högt sockervärde märks, att arbetsgivarna ska stå för årliga hälsokontroller av sina anställda.

 

Styrelsen konstaterar att ämnet idrott och hälsa är obligatoriska ämnen både i grundskolan och i gymnasieskolan. Men det är också så att grunden till goda kostvanor sätts i hemmet av föräldrarna. Där finns barnavårdscentralerna som ett stöd för föräldrarna och för uppföljning av barnets hälsa. Kontrollerna fortsätter där upp till skolåldern då skolhälsovården tar över ansvaret.

 

Kommunstyrelsen anser att vägen till jämlik hälsa handlar om förebyggande folkhälsoarbete. Då är det viktigt att se till få bort dagens vårdval som har ökat hälsoklyftorna i Stockholm. Vårdvalet har gjort att det finns en överetablering av hälso- och sjukvård i stadsdelar där befolkningen är friskare och underetablering där befolkningen har sämre hälsa. Det gynnar vårdföretagen att

genomföra snabba och enkla undersökningar i stället för att utreda ordentligt. Men ett fungerande folkhälsoarbete i alla stadsdelar och på alla vårdcentraler skulle många av hälsoproblemen i dag kunna lösas.

 

SammanfattningBesvarad: L1.1-2, L4, L5, L6, L8, L9Avslag: L1.4, L2, L3, L7Bifall: L1.3

8.13 M) Ekonomi

Under de senaste decennierna har klyftorna växt i Sverige. Det stora flertalet har fått ta del av den ekonomiska tillväxten genom reallöneökningar och ökat välstånd, men långt ifrån alla. Sedan början av 1980-talet har toppinkomsterna växt mycket snabbare än genomsnittet. Detta är en utveckling Sverige delar med den större delen av västvärlden. Under det senaste decenniet kan vi se att detta sammanfaller med att en tredjedel av hushållen som har de lägsta inkomsterna halkat efter. Den totala inkomstökningen har varit stor men ojämnt fördelad. Nationalekonomisk forskning visar dessutom att kapital och arv idag har en lika avgörande roll som för hundra år sedan.

 

Få länder i världen lägger så stor andel av sin bruttonationalprodukt på gemensamma välfärdstjänster som Sverige. Grunden är givetvis politisk. Bibehållen och kvalitetsinriktad välfärd innebär aktivt deltagande på arbetsmarknaden för män och kvinnor samt ett jämlikare samhälle i stort. Långsiktigt behövs mer resurser för att säkra personalförsörjningen och arbetsvillkor inom välfärden.

För att kunna behålla, utveckla och expandera välfärden över tid behövs ett hållbart skattesystem. Den stora reformeringen av skattesystemet genomfördes för mer än 25 år sedan och under åren har omfattande avsteg kommit att göras av de bärande principerna om neutralitet, förutsägbarhet och likformighet. Sänkningar har gjorts av de skattebaser som skulle garantera ett mer jämlikt samhälle och investeringar för framtiden, dessutom har allt för många avdragsmöjligheter skapat begränsad förutsägbarhet i systemet. Få skattebetalare upplever att de kan överblicka inkomst- och kapitalbeskattningen. Arbetarekommunens styrelse delar därmed motionärernas uppfattning om att skattesystemet måste reformeras.

 

Det senaste åren har omfattande avslöjanden om skattesmitning uppdagats. Avslöjanden om hur offshore- företag säljs av banker, kapitalförvaltningsbolag och advokatbyråer till företagsledare och riskkapitalägare har åter aktualiserat frågan om legal och illegal skattesmitning. Teknikutveckling, avancerad juridisk skatterättskompetens, nya ägarstrukturer i multinationella företag, bristande utbyte av information samt snabba transaktioner möjliggör skatteplanering som för lagstiftaren blir svår att överblicka och hinna lagstifta om. Därför behövs debatt och åtgärder mot bristande skattemoral, kontinuerlig översyn av kapital- och näringsbeskattning samt reflektion om unionsbeskattning av kapital.

 

Initiativ till en skattereform är nödvändig. Stockholms arbetarekommuns styrelse menar att en sådan skattereform bör innefatta några bärande prioriteringar:    

 

-          Avdrag och subventioner ska så långt så möjligt avskaffas så till vida de inte har en tydlig koppling till hållbarhetsambitioner eller konjunktursfrämjande insatser.

-          Skatten ska höjas på klimat- och miljöförstörande verksamhet.

-          Fokus ska avse kapital- och näringsbeskattning framför inkomstbeskattning.

-          Tröga skattebaser ska införas så som fastighetskatt, gåvo- och arvsskatt för långsiktiga investeringar.

-          Översyn av kapital- och näringsbeskattning ska ske återkommande.

 

SammanfattningBesvarad: M1.3, M3Avslag: M4.3Bifall: M1.1-2, M2, M4.1-2

9) Rapporter

Föredragande Johan Sjölander

10) Frågestund11) Avslutning

Mötet avslutas.

A1) Arbetstid och semester

Vi har i dag en arbetstid och en semester stiftad i lagen. Arbetstidslagstiftningen och semesterlagen. Generellt gäller 40 timmars veckor, med åttatimmarsdagar och 25 semester dagar. Eller en årsarbetstid om 260 dagar eller 2080 timmar. Men det har inte alltid varit så. Det har gått från att vara helt oreglerat till att bli först tolvtimmarsdagar, sedan tiotimmarsdagar till dagens åttatimmarsdagar. Och det har blivit som det är tack vare Socialdemokratin. Men det var många decennier sedan arbetstidslagen och semesterlagen genomgick några större förändringar, och vi har kommit att se på åttatimmarsdagen som en naturlag

Varje gång en förkortning av arbetstiden varit på tal har det bemötts av stor skeppsism, påståenden om systemsammanbrott, arbetsgivare som flyr landet, konkurser och massarbetslöshet har framförts som argument. Men varje gång har alla dessa domedagsprofeter också fått se att det gått hyfsat smidigt.

Arbetsmarknaden i Sverige är god. Vi har en förhållandevis låg arbetslöshet. Men det bör nämnas att arbetslösheten hos människor med invandrarbakgrund har mångdubbelt hög arbetslöshet. Och det är fortfarande arbetsgivarens marknad, vilket medför att kraven på arbetstagaren ökat och anställningsvillkoren försämrats. Att få en tillsvidare anställning är svårare nu än för tjugo år sedan. Vi har väldigt många med osäkra tim- och

behovsanställningar.

Samtidigt är den mest vanliga sjukskrivningsorsaken för längre sjukfall hos Försäkringskassan just Utmattningssyndrom. I synnerhet vanlig är sjukdomen hos kvinnor, och ännu mer så hos ensamstående mammor. Människor jobbar mycket, med höga krav på sig själva och från sin arbetsgivare. Övertidsuttaget är också mycket högt. 

Om vi förkortar arbetsveckans timantal till 35 timmar istället för 40 timmar kommer det att få direkt effekt hos oss alla. Vi kommer att bli friskare, få mer tid för barn och kanske äldre föräldrar. Barnen kommer att få kortare dagar på förskolan och fritids. I synnerhet de ensamstående föräldrarna kommer att få en drägligare situation.

Om vi dessutom tar ett ordentligt kliv framåt i semesterlagen och tar oss ett par veckor till om året kommer det att leda till effekterna att fler blir friskare, detta då semestern räcker till både återhämtning och aktivitet. Barnen får möjlighet att spendera mer tid lediga med sina föräldrar. Detta tillsammans kommer både öka produktiviteten i befintligt arbete, göra att fler kan få ett arbete och en egen försörjning, samt ge oss mer livskvalité i stort.

Att hävda att detta ligger allena hos arbetsmarknadens parter att förhandla fram är att avstå ansvar för vår befolkning. Vi har trots allt en lagstiftning om både semester och arbetstid, dessa är också en norm. För att få en generell förändring måste socialdemokraterna verka för att ändra i lagstiftningen.

Motionär(er): Eriksson, YasminHanterad av: Motionen avslagen av Kärrtorps s-förening och skickas därför in som enskild

Förslag:  (4)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att anse första att-satsen besvarad

styrelsen-11

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att anse andra att-satsen besvarad

styrelsen-12

Motionär (motionar) verka för att Sverige inför en semesterrätt om 35 dagar per år.

motionar-1

Motionär (motionar) verka för att Sverige inför en arbetstidsförkortning till 35 timmar i veckan.

motionar-2

A2) Arbetstidsförkortning och mer semester

Vi har i dag en arbetstid och en semester stiftad i lagen. Arbetstidslagstiftningen och semesterlagen. Generellt gäller 40 timmars veckor, med åttatimmarsdagar

och 25 semester dagar. Eller en årsarbetstid om 260 dagar eller 2080 timmar.Men det har inte alltid varit så. Det har gått från att vara helt oreglerat till att bli först tolvtimmarsdagar, sedan tiotimmarsdagar till dagens åttatimmarsdagar. Och det har blivit som det är tack vare Socialdemokratin. 

Varje gång en förkortning av arbetstiden varit på tal har det bemötts av stor skeppsism, påståenden om systemsammanbrott, arbetsgivare som flyr landet, konkurser och massarbetslöshet har framförts. Men varje gång har alla dessa domedagsprofeter också fått se att det gått hyfsat smidigt.

Men det var många decennier sedan arbetstidslagen och semesterlagen genomgick några större förändringar, och vi har kommit att se på åttatimmarsdagen som en naturlag.

Arbetsmarknaden i Sverige är god. Vi har en förhållandevis låg arbetslöshet. Men det bör nämnas att arbetslösheten hos människor med invandrarbakgrund har mångdubbelt hög arbetslöshet. Svenskfödda har runt 3 procent och utlandsfödda runt 26 procent arbetslöshet. Och det är fortfarande arbetsgivarens marknad, vilket medför att kraven på arbetstagaren ökat och anställningsvillkoren försämrats. Att få en tillsvidare anställning är svårare nu än för tjugo år sedan. Vi har väldigt många med osäkra tim- och behovsanställningar.

Samtidigt är den mest vanliga sjukskrivningsorsaken för längre sjukfall hos Försäkringskassan just Utmattningssyndrom. I synnerhet vanlig är sjukdomen hos kvinnor, än mer så hos mammor, och ännu mer så hos ensamstående mammor. Människor jobbar massor, med höga krav på sig själva och från sin arbetsgivare. Övertidsuttaget är också mycket högt. 

Om vi förkortar arbetsveckans timantal till 35 timmar istället för 40 timmar kommer det att få direkt effekt hos oss alla. Vi kommer att bli friskare, har mer tid för barn och kanske äldre föräldrar. Barnen kommer att få kortare dagar på förskolan och fritids. I synnerhet de ensamstående föräldrarna kommer att få en drägligare situation.

Om vi dessutom tar ett ordentligt kliv framåt i semesterlagen och tar oss ett par veckor till om året kommer det att leda till effekterna att fler blir friskare, detta då semestern räcker till både återhämtning och aktivitet. Barnen får möjlighet att spendera mer tid lediga med sina föräldrar. 

Detta tillsammans kommer både öka produktiviteten i befintligt arbete, göra att fler kan få ett arbete och en egen försörjning samt ge oss mer livskvalité i stort

Motionär(er): HBTS StockholmHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens styrelsemöte

Förslag:  (4)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att anse första att-satsen besvarad

styrelsen-13

Motionär (motionar) verka för att Sverige inför en arbetstidsförkortning till 35 timmar i veckan.

motionar-3

Motionär (motionar) verka för att Sverige inför en semesterrätt om 35 dagar per år.

motionar-4

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att anse andra att-satsen besvarad

styrelsen-14

A3) Inför en sjätte semestervecka!

Arbetstiden har alltid varit en viktig fråga för arbetarrörelsen och Socialdemokraterna har genom historien varit drivande i att utöka antalet semesterdagar. Det var socialdemokratiska riksdagsledamöter som först la fram ett förslag om två veckors semester, vilket sedan lagstadgades år 1938. År 1963 infördes fyra veckors semester vilket innebar att industrisemestern kom alla till del. Den femte semesterveckan infördes år 1978 i syfte att jämna ut ojämlikheter i samhället. Många på arbetsmarknaden hade redan fem veckors semester medan andra inte åtnjöt det. Nu är det alltså 40 år sedan den lagstadgade femte semesterveckan infördes och mer har det inte blivit sedan dess. 

Dagens arbetsmarknad är på många sätt stressigare och mer kravfylld än tidigare. Ny teknik har gett mer frihet och flexibilitet att arbeta på distans, men också bidragit till att gränsen mellan arbete och fritid suddas ut. Det gränslösa arbetet gör att vi hela tiden kollar jobbmejlen i telefonen, i reklampauser framför teven, innan vi går och lägger oss, och även på semestern. Möjligheten att vara uppkopplad dygnet runt leder till svårigheter att sätta gränser för sig själv och sitt arbetsåtagande. Kraven blir högre och allt fler upplever i dag att de inte hinner med familj och vänner. Som en kontrast till detta ständiga stresspåslag behöver vi få ökad tid med vila och ledighet. 

Framförallt kvinnors sjukskrivningar och psykiska ohälsa har ökat dramatiskt de senaste åren. Nästan fyra av tio sjukskrivningar beror på psykisk ohälsa och det är vanligast bland kvinnor mitt i livet. Emotionell utmattning är särskilt vanligt bland kvinnor i offentlig sektor. Många kvinnor hamnar i långvariga sjukskrivningar eller väljer själva att gå ner i arbetstid för att orka. De höga sjukskrivningstalen bland kvinnor är ett tydligt tecken på att vårt samhälle ännu inte är jämställt. Kvinnor arbetar idag heltid i större utsträckning än förr, men drar samtidigt det tyngsta lasset hemma. Dubbelarbetet är en starkt bidragande orsak till att kvinnor blir sjuka.

Ny forskning visar att 200 svenskar dör varje år på grund av stress. Enligt stressforskning är det viktigt att perioder med hög stress följs av perioder med återhämtning. Om man inte får tillräcklig återhämtning så löper man risk att drabbas av ständigt ihållande trötthet, vilket på sikt kan leda till utmattning. Det är viktigt att i vardagslivet prioritera sömn, vila, avkoppling och andra återhämtande aktiviteter. I praktiken kan man dock inte alltid prioritera återhämtning under alla lediga dagar och därför är det också nödvändigt med längre ledighetsperioder – semester.

Semesterförmåner skiljer sig idag mycket mellan olika arbetsgrupper. Statsanställda får exempelvis 31 semesterdagar redan när de fyller 30 och 35 dagar när de har fyllt 40. De som sliter i vård och omsorg får liknande semesterförlängning, men tio år senare. Anställda som har den kortaste semestern har samtidigt ofta de sämsta arbetsmiljöerna och de mest påfrestande jobben.

Socialdemokraterna bör arbeta för att minska skillnaderna i semestervillkor mellan olika grupper. Det gör vi bäst genom att gå fram med ett förslag om att lagstifta en sjätte semestervecka, eftersom det framförallt skulle gynna löntagare med låga löner i privata branscher och bland underbetalda välfärdsarbetare. Mer semester och tid för återhämtning skulle alltså kunna leda till att färre personer blev utbrända och därmed skulle orka arbeta mer och längre. Det är viktigt inte minst ur ett jämställdhetsperspektiv. Kvinnor ska orka, kunna och vilja jobba längre. Förslaget skulle kunna ses som en successiv utveckling mot arbetstidsförkortning, vilket är nödvändigt i dag. Den socialdemokratiska arbetslinjen måste kompletteras med mer utrymme för återhämtning och fritid.

Motionär(er): AvantgardeHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (6)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att anse tredje att-satsen besvarad

styrelsen-15

Motionär (motionar) införa sex veckors lagstadgad semester

motionar-5

Motionär (motionar) anta motionen som sin egen

motionar-6

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att anse första att-satsen besvarad

styrelsen-16

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att anse andra att-satsen besvarad

styrelsen-17

Motionär (motionar) en sjätte semestervecka ses som en successiv utveckling mot arbetstidsförkortning

motionar-7

A4) På tiden att införa en sjätte semestervecka

År 2018 fyller den femte semesterveckan 40 år. Det var senaste gången Sverige fattade beslut om ytterligare semester, förutom två semesterdagar som infördes av en socialdemokratisk regering 1991 men snart togs bort igen som en del av budgetsaneringen under 90-talet.

1938 reglerades de första två semesterveckorna i lag och 1963 utökades den lagstadgade semestern till fyra veckor. Motivet till dessa reformer var givetvis att löntagare ska ha möjlighet till sammanhållande återhämtning och bättre livskvalitet. Men reformerna drevs också fram för att utjämna. När den femte semesterveckan infördes 1978 hade många redan möjlighet till fem veckors semester, men långt ifrån alla. För att göra möjligheterna till ledighet mer jämlika reglerades även den femte veckan i lag.

Idag ser situationen likadan ut. Många har redan möjligheter till sex veckors semester, men långt ifrån alla. Statsanställda får exempelvis 31 semesterdagar när de fyller 30 och 35 dagar när de har fyllt 40. De som sliter i vård och omsorg får liknande semesterförlängning, men först tio år senare. Anställda som har den kortaste semestern har ofta de sämsta arbetsmiljöerna och de mest påfrestande jobben.Samtidigt som möjligheten till semester är minst lika ojämlikt fördelad som på 90-talet har pressen i arbetslivet på flera sätt ökat. Färre personer utför samma arbete som tidigare, inte bara tack vare teknisk utveckling utan ofta på grund av ekonomiska effektiviseringar. Många arbetar i större utsträckning med emotionellt arbete, i och med servicesektorns expansion. För många har också gränsen mellan jobb och fritid blivit allt tunnare i takt med att digitaliseringen gör oss tillgängliga för arbetsgivaren dygnet runt, alla dagar i veckan. Slutligen är Sverige är idag betydligt rikare än 1978 och produktiviteten har ökat kraftigt. Att det växande välståndet ska komma alla till del är en grundsten i den socialdemokratiska politiken. Samtidigt vet vi att ökad produktion och konsumtion inte är ett hållbart sätt att förbättra människors livsvillkor, i synnerhet om vi har en ambition att övriga delar av världen ska kunna nå vår höga levnadsstandard. 

Jämlikhetstanken, det moderna arbetslivet och klimatomställningen gör att tanken om att använda ett växande välstånd för utökad fritid bör plockas fram i ljuset igen. Det är på tiden att införa en sjätte semestervecka.

Motionär(er): SSKHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (6)

Motionär (motionar) ställa sig bakom motionen och anta den som sin egen.

motionar-8

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att anse första att-satsen besvarad

styrelsen-18

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att anse andra att-satsen besvarad

styrelsen-19

Motionär (motionar) skriftligen meddela den socialdemokratiska gruppen i riksdagen sin hållning frågan i enlighet med bifallna att-satser

motionar-9

Motionär (motionar) en sjätte lagstadgad semestervecka bör införas.

motionar-10

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att anse tredje att-satsen besvarad

styrelsen-20

A5) Heltid som norm i Stockholm

Den svenska arbetsmarknaden är starkt könssegregerad. Det är svårt att hitta något annat område i samhället där könsmaktsordningens två huvudprinciper är så tydliga. De två huvudprinciperna är: isärhållandet och överordningen av mannen. Kvinnligt kodade yrken värderas systematiskt lägre än manligt kodade yrken. Bevisen hittar vi i alltifrån lönekuvert, pensionsbrev, sjukskrivningar och arbetets villkor.Den ökande otryggheten på arbetsmarknaden drabbar arbetarkvinnor särskilt hårt. Den ofrivilliga deltidsarbetslösheten är mycket utbredd bland arbetarkvinnor, medan normen inom mansdominerade sektorer är heltidsanställningar. Det blir också allt vanligare med olika osäkra anställningsformer som tidsbegränsade anställningar, ofrivilligt egenföretagande och egenanställningar som har gemensamt att ansvaret för arbetets sociala och ekonomiska risker förskjuts från arbetsgivare till arbetstagare.För att komma till rätta med otryggheten måste heltid och tillsvidareanställning vara norm. Alla anställda ska ha möjlighet att arbeta heltid och då måste arbetsmiljön och arbetsvillkoren förbättras. Inom offentlig sektor har politiken ett särskilt stort ansvar att som arbetsgivare ge de anställda de bästa förutsättningarna för ett gott arbetsliv.Stockholms stad behöver därför införa heltid som norm inom all offentlig verksamhet. För att lyckas med införandet av heltid som norm krävs att bemanning inom äldreomsorg och barnomsorg ökar och att arbetsmiljön förbättras.

Motionär(er): Unga S-kvinnor RebellaHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (6)

Motionär (motionar) arbeta för att arbetsmiljön inom offentlig verksamhet ska förbättras för att heltid som norm ska kunna införas lyckosamt

motionar-11

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att anse första att-satsen besvarad

styrelsen-21

Motionär (motionar) heltid som heltid som norm ska införas i all offentlig verksamhet

motionar-12

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att anse tredje att-satsen besvarad

styrelsen-22

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att anse andra att-satsen besvarad

styrelsen-23

Motionär (motionar) arbeta för att bemanningen inom offentlig verksamhet ska öka

motionar-13

A6) Inför anonym jobbansökan inom offentlig sektor

Vi lever i ett samhälle där efternamn väger mer än ens meriter. Hudfärg, födelseland, uppväxtmiljö eller andra faktorer ska inte spela roll när man söker jobb. Meningen med anonyma ansökningshandlingar är för att förhindra att sökande diskrimineras. Undersökning gjord av institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering visar att kvinnor och personer med utomnordisk bakgrund får en ökad chans att få komma på anställningsintervju om ansökningarna saknar personliga uppgifter.

Ungefär var tionde statligt anställd har utländsk bakgrund men andelen befolkningen är betydligt högre - drygt 22 procent. Den bristande mångfalden i den offentliga sektorn måste hanteras.

Med att införa anonym jobbsökning av offentliga tjänster skulle man garantera att det är kompetens som gör att du anställs och inte vem du är.

Motionär(er): SSU StockholmHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (4)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen avslås

styrelsen-24

Motionär (motionar) motionen skickas vidare till partikongressen.

motionar-14

Motionär (motionar) verka för att anonyma jobbansökan införs

motionar-15

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen avslås

styrelsen-25

A7) Inför hårdare krav på arbetsgivare att förebygga arbetsrelaterad psykisk ohälsa

Arbetsmiljöverket har pekat ut psykosociala arbetsmiljörisker som en av de största framtida utmaningarna i arbetslivet. Psykisk ohälsa är idag den snabbast växande orsaken bakom långtidssjukskrivningar och ofta handlar det om stressrelaterade symptom. Stress är numera en av vår tids stora folksjukdomar och har blivit den vanligaste orsaken till sjukdom bland arbetstagare i hela EU. I Sverige beror upp emot 40 procent av nya sjukskrivningar på psykiska diagnoser som stress, depression och utbrändhet. Men ohälsotalet kan vara större än så. 

Drygt hälften av alla sysselsatta, 53 procent, uppger att de har alldeles för mycket att göra. Mellan år 2005 och 2015 anmäldes drygt 20 700 arbetssjukdomar som orsakats av stress och hög arbetsbelastning. De tre senare åren mer än fördubblades anmälningarna. En tredjedel kommer från personer i åldern mellan 45 och 54 år. Anmälningarna är nästan tre gånger mer vanligt bland kvinnor än män. Kvinnorna hade under 2013 nära dubbelt så många sjukpenningdagar (12,3) jämfört med männen (6,6) utöver de två första veckorna som arbetsgivaren står för. 

Det handlar om hög arbetsbelastning, otrygga anställningsavtal, arbetsplatsmobbning och utmaningar i att finna balans mellan privatliv och arbetsliv. Arbetsmarknaden och arbetslivet har förändrats likväl som kunskapen kring vilka orsaker som ligger till grund för arbetsrelaterad ohälsa i dagens arbetsliv. 

På dagens arbetsplatser är det inte längre i lika hög grad fysiska skador som uppkommit av för tungt arbete eller hantering av farligt gods eller maskiner. Ett stort problem som vuxit fram är däremot att vi kan jobba dygnet runt, nås överallt och aldrig får en paus. För att få en ledig stund måste varje individ själv säkerställa att denna aktivt arbetar mot detta. Men det bör likväl vara arbetsgivarens ansvar. Arbetsgivare som prioriterar och arbetar systematiskt med den psykosociala arbetsmiljön har mycket att vinna. Människor ska inte behöva bli sjuka på grund av ohälsosam arbetsbelastning eller kränkande särbehandling på jobbet.

Forskning visar att förebyggande arbete med organisatoriska och sociala frågor kan främja produktiviteten och kreativiteten i en organisation. Dessutom minskas, med stor sannolikhet, antalet sjukdomsfall och sjukskrivningar som är förknippat med höga kostnader för både arbetsgivare och samhälle. Enligt Socialstyrelsen kostar det samhället cirka 70 miljarder kronor per år att anställda blir sjuka av stress. En uppskattning på vad det kostar att behandla de sjuka och vad man förlorar i utebliven produktion. Det är en ökning på 20 miljarder kronor på tio år.

Socialdemokraterna bör verka för att förbättra arbetsvillkoren på marknaden och sänka ohälsotalet och sjukskrivningarna i landet. Stress och psykisk ohälsa är en stor samhällsekonomisk fråga och en fråga om jämställd hälsa. Förändring nås bäst genom utbildning, handlingsplaner och sanktioner för arbetsgivare som inte sköter sig. Samt genom att ge vården fler resurser till att upptäcka och behandla stressrelaterade fall.

Motionär(er): AvantgardeHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (14)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att anse fjärde att-satsen bifallen

styrelsen-26

Motionär (motionar) ge mer resurser till Arbetsmiljöverket att utföra arbetsmiljöinspektioner på arbetsplatser

motionar-16

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att anse tredje att-satsen bifallen

styrelsen-27

Motionär (motionar) motionen skickas vidare till den socialdemokratiska riksdagsgruppen samt kommun- och landstingsgruppen för genomförande

motionar-1

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att anse första att-satsen bifallen

styrelsen-28

Motionär (motionar) införa ekonomiska sanktioner mot arbetsgivare som inte har en tydlig plan för förebyggande av arbetsrelaterad psykisk ohälsa

motionar-18

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att anse sjunde att-satsen bifallen

styrelsen-29

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att anse sjätte att-satsen bifallen

styrelsen-30

Motionär (motionar) anta motionen som sin egen

motionar-19

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att anse femte att-satsen bifallen

styrelsen-31

Motionär (motionar) se till att vården har mer resurser och kunskap att ta hand om patienter med stressrelaterade symptom och psykisk ohälsa.

motionar-20

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att anse andra att-satsen bifallen

styrelsen-32

Motionär (motionar) införa obligatorisk utbildning kring föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) för offentligt anställda på ledarpositioner

motionar-21

Motionär (motionar) införa ekonomiska sanktioner mot arbetsgivare som inte har en individuell plan för att succesivt återinföra en sjukskriven i arbete

motionar-22

A8) Kommunala bemanningspooler

Som det ser ut idag upphandlar kommunen vikariepooler av privata företag som tillhandahåller arbetskraft i form av lärare och elevassistenter, ofta ungdomar. Dessa bemanningsföretag erbjuder löner under de av kollektivavtalen överenskomna lönerna. Timlönen för en ungdom anställd av ett bemanningsföretag som arbetar som elevassistent kan vara så låg som 90 kr/ timme. Detta kan jämföras med den kollektivavtalsenliga timlönen på över 100 kr/h. På grund av ungdomars särskilt utsatta situation på arbetsmarknaden tvingas de arbeta för dessa låga löner.De anställda av bemanningsföretagen har även en karenstid vilket gör att de inte kan fortsätta jobba på en skola efter att deras kontrakt med bemanningsföretaget har gått ut. Detta ökar personalomsättningen och gör det svårare för skolor att behålla kompetent personal.Upphandlingarna är dyra och kostnaden för dessa kan istället läggas på att upprätta kommunala vikariepooler som kan erbjuda löner och anställning enligt kollektivavtal. Den administrativa kostnaden för kommunen kan betalas genom de sparade pengarna från upphandlingarna då bemanningsföretagen själva vill gå med vinst.

Motionär(er): SSU StockholmHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (8)

Motionär (motionar) verka för ett upprättande av kommunala pooler för anställda inom den kommunala sektorn

motionar-23

Motionär (motionar) verka för att även det Socialdemokratiska arbetarepartiet verkar för att upprätta kommunala bemanningspooler i alla landets kommuner

motionar-24

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att fjärde att-satsen avslås

styrelsen-3

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen avslås

styrelsen-34

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen bifalls

styrelsen-35

Motionär (motionar) anta motionen som sin egen och skickar den vidare till Socialdemokraternas partikongress 2019

motionar-25

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att tredje att-satsen avslås

styrelsen-36

Motionär (motionar) verka för att sluta upphandla nya avtal med bemanningsföretag och avsluta gällande avtal så snart den kommunala bemmaningspoolen är upprättad och avtalen löpt ut

motionar-26

A9) Låt sopåkarna bli kommunanställda igen!

Inför sommaren 2017 stannade Stockholms avfallshantering upp när en vild strejk utbröt bland de anställda. På grund av konflikten ställdes tusentals hämtningar in och över 17 000 klagomål och reklamationer inkom till Stockholm Vatten och Avfall. Ett 80-tal personer avslutade sina anställningar.

Konflikten handlade om främst två saker: entreprenörerna ville förändra hur lön och arbetstid beräknas och uppdragsgivaren ville att en nyckelinventering skulle göras för de många tusen nycklar renhållningsarbetarna använde. De anställda såg hur deras villkor skulle förändras och deras skydd mot att bli utbytta när avtalen går ut skulle undermineras. Konflikten blev alltså ett uttryck för människors oro för sina jobb och sin försörjning.

Avfallshanteringen är bara en av många konflikter som skett när samhällstjänster upphandlas och nya avtal tecknas. Den gemensamma nämnaren för konflikterna är att entreprenörerna räknar med att göra vinst på sina uppdrag genom att sänka fasta kostnader och där personalen utgör en av de stora posterna. I lagen om offentlig upphandling finns det krav på verksamhetsövergång och personalövertagande. I praktiken finns det däremot goda möjligheter för entreprenörerna att säga upp personer, förändra anställningar och minska arbetstid. Det är alltså stor sannolikhet att nästa gång avfallshanteringen upphandlas kommer samma sak att ske – entreprenörer som vill spara in på personalens villkor för att kunna räkna hem en så god vinst som möjligt och personal som går i konflikt på grund av att de är rädda för att bli av med sina jobb eller tvingas acceptera kraftigt försämrade villkor. Men frågan är större än det arbetsrättsliga. Staden har pekat ut att avfallshanteringen är en avgörande fråga för att minska klimatpåverkan och omställningen till en hållbar stad. I stadens miljöprogram för 2016-19 anges det att bland annat att allt avfall måste tas hand om på ett korrekt sätt och att avfallshanteringen måste vara långsiktig, lättillgänglig och effektiv. Sommarens konflikt visar hur sårbar denna funktion är.

Utifrån detta anser vi att den hållbara lösningen är att staden återtar avfallshanteringen i egen regi. Avfallshanteringen behöver ha kompetenta medarbetare som ges möjligheterna att utveckla en effektiv och hållbar hantering, med tryggheten att de vet att deras kompetens värderas utan risk att de blir utbytta. Ett återtagande kommer inte automatiskt lösa alla meningsskiljaktigheter mellan arbetsgivare och anställda. Men det skulle garantera de anställda den grundläggande tryggheten att de inte kommer bli uppsagda eller få sina villkor försämrade i samband med att en ny upphandling görs. På så sätt kommer vi undvika den främsta källan till konflikt inom avfallshanteringen. Så låt Stockholm ligga i framkant som en hållbar stad som tar ansvar för sin miljöpåverkan och där avfallshantering inte förlamas varje gång det upphandlas.

Motionär(er): SSU 25+Hanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (2)

Motionär (motionar) verka för att utförandet av avfallshämtningen och personalansvaret återtas av Stockholms stad när gällande avtal tillåter.

motionar-27

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att motionen avslås

styrelsen-37

A10) Rätten till arbetskläder

I många kvinnodominerande yrkesgrupper och branscher på arbetsmarknaden saknas arbetskläder. På svensk arbetsmarknad är det tydligt att män utgör normen och kvinnor betraktas som undantag på olika områden. Det är nödvändigt att arbeta systematiskt för att uppnå jämställdhet och även beakta frågan om arbetskläder. 

Tidigare har detta endast gällt personal som arbetar inom hälso- och sjukvård. Sedan januari 2016 har Socialstyrelsens basala hygienföreskrifter gällt för alla som deltar i vård och omsorgsarbetet, inklusive de som arbetar under socialtjänstlagen. Det innebär att arbetstagare inom annat vård- och omsorgsarbete omfattas. 

Arbetskläder ska vara kortärmade och kunna tvättas i 60 grader för att bli rena. Arbetsgivaren ska ansvara för att arbetskläderna inte riskerar att sprida smitta under processen för hantering av tvätt. Förutom arbetskläder ska skyddskläder bäras utanpå arbetskläder i de moment där arbetskläderna kan förorenas genom direktkontakt med en person, dennes kroppsvätskor eller annat biologiskt material. Arbetskläderna får bara användas på arbetet och ska dessutom kunna bytas under arbetspasset om de blir smutsiga eller våta.

I dag använder många arbetstagare privata kläder i sin yrkesutövning i exempel barnomsorg och äldreomsorg. Kläderna behöver tvättas ofta i dessa branscher och slits därför hårt och förbrukas osedvanligt snabbt. 

Det är ett krav idag att arbetskläder ska bäras inom all hälso- och sjukvård, vård och omsorg. Det handlar om att skydda både de som får utförd vård och omsorg och de som arbetar från ohälsa. Arbetsgivarna är skyldiga att följa basala hygienföreskrifter. Det är orimligt att arbetsgivaren lägger kostnaderna för arbetskläder på den enskilde arbetstagaren.

Motionär(er): Unga S-kvinnor RebellaHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (2)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att motionen anses besvarad

styrelsen-38

Motionär (motionar) aktivt driva förändring av arbetsmiljölagen så att arbetsgivaren blir skyldig att tillhandahålla arbetskläder där det krävs enligt hygienföreskrifter

motionar-28

A11) Stoppa arbetsgivares möjlighet att kartlägga fackligt medlemskap i samband med konflikt

Sedan några år tillbaka har ett antal arbetsgivarorganisationer satt i system att kartlägga arbetstagares fackliga medlemskap i samband med att fackliga organisationer varslat om stridsåtgärd. Rekommendationer går ut till medlemsföretagen där det tydligt beskrivs hur kartläggningen ska gå till för att inte kunna räknas som föreningsrättskränkning.

Vad arbetsgivarorganisationerna Almega och Visita lutar sig emot är att arbetsgivare har rätt och skyldighet att ta reda på fackligt medlemskap vid vissa arbetsrättsliga situationer, t. ex. vid uppsägningar.

LO gör bedömningen att arbetsgivarorganisationerna och arbetsgivarna inte kränker föreningsrätten när de går ut med blanketterna för att kartlägga så länge det inte inkluderar åtgärder eller hot om åtgärder från företagen.

Arbetsgivarnas beteende är dock djupt oetiskt och sätter en stor press på alla anställda som ofta känner sig pressade av sina chefer att besvara blanketterna och ta ställning till om de tänker strejka eller arbeta om konflikt bryter ut. Det skapar ett obehag och bidrar till att försvaga den varslade konflikten.

Motionär(er): Bandhagen-Högdalens S-föreningHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (2)

Motionär (motionar) Socialdemokraterna ska verka för en lagstiftning som stoppar arbetsgivares möjlighet att kartlägga fackligt medlemskap i samband med arbetsmarknadskonflikt.

motionar-29

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att motionen bifalls

styrelsen-39

A12) Gör utlandsfödda kvinnor mer anställningsbara!

Körkortet är en klassfråga. Men inte bara en klassfråga utan också en genusfråga. Kvinnor utan körkort straffas dubbelt. Många kvinnor i både bruksort, förort och i stadsnära områden saknar körkort. Idag krävs det för att kunna få en mängd olika jobb eller bättre förutsättning att få dem. Körkort efterfrågas såväl i hemtjänsen som andra serviceyrken.Socialdemokraterna i Sverige har alltid betonat vikten av att människor kommer in i arbete och kan bli självförsörjande. Körkort är ett viktigt verktyg för kvinnor att komma in i arbetslivet och bli ekonomiskt oberoende.En grundsten i arbetarrörelsen är att rörelsen och samhällets institutioner går sida vid sida med varandra och därför skulle bildningsförbund kunna erbjuda körkortsteori och delar av praktisk körundervisning i form av studiecirkel.Att ta körkort ger både träning i svenska, vidgar överblicken av samhällslivet och ger självförtroende när det gäller kvinnor idag som står utanför arbetslivet. Ett ekonomiskt stöd till körkortsutbildning får därför effekt på många plan. Detta stöd kan ges antingen i form av bidrag via arbetsförmedlingen eller som lån, kanske via CSN.

Motionär(er): Hässelby s-kvinnor, Stockholms Allmänna Kvinnoklubb, TÅB Traneberg Ålsten Bromma s-kvinnoklubbHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningarnas medlemsmöten

Förslag:  (2)

Motionär (motionar) ställa sig bakom motionen och sänder den till s-gruppen i riksdagens arbetsmarknadsutskott och utbildningsutskott.

motionar-30

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att motionen bifalls

styrelsen-40

A13) Stärk kvinnors inträde på arbetsmarknaden och deras ekonomiska självständighet

Körkortet är en klassfråga. Men inte enbart en klassfråga utan också en genusfråga. Kvinnor utan körkort straffas dubbelt. Många kvinnor i både bruksort, förort och i stadsnära områden saknar körkort. Idag krävs det körkort för att kunna få en mängd olika jobb eller bättre förutsättning att få dem. Detta efterfrågas såväl i hemtjänsten som inom andra serviceyrken.

För utlandsfödda kvinnor utanför arbetslivet skulle körkortsutbildning kopplad till svenskundervisning innebära flera fördelar: Ökade förutsättningar till inträde på arbetsmarknaden, ökade kontaktytor till och större kunskaper om det svenska samhället.

Socialdemokraterna i Sverige har alltid betonat vikten av att människor kommer in i arbete och åtnjuta friheten i att vara självförsörjande. Körkort är ett viktigt verktyg för kvinnor att komma in i arbetslivet och bli ekonomisk självständiga.Ett ekonomiskt stöd till körkortsutbildning får effekt på många plan. Detta stöd kan ges både i form av bidrag via arbetsförmedlingen i yrken där det är hög efterfrågan på arbetskraft, eller som lån, kanske via CSN.

Motionär(er): Södra kvinnoklubbenHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (8)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att fjärde att-satsen avslås ( motionar-34)

styrelsen-41

Motionär (motionar) körkortsutbildning kopplad till bristyrkesutbildning ska erbjudas kvinnor som står långt ifrån arbetsmarknaden

motionar-3

Motionär (motionar) skicka den till våra ledamöter i riksdag, landsting och kommun för lämpliga åtgärder

motionar-32

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen bifalls ( motionar-31)

styrelsen-42

Motionär (motionar) ställa sig bakom motionen

motionar-33

Motionär (motionar) körkortsutbildning kopplad till svenskundervisning ska kunna läsas av utlandsfödda kvinnor som ett medel att komma in på arbetsmarknaden, också när de har barn hemma

motionar-34

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att tredje att-satsen avslås ( motionar-33)

styrelsen-43

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen bifalls ( motionar-32)

styrelsen-44

B1) Dags för ett transinkluderat Stockholm

På många sätt har tillvaron de senaste åren blivit lättare för HBTQ+ personer i Sverige. Men mycket behöver fortfarande bli bättre. Fortfarande är den psykiska ohälsan i gruppen HBTQ+ personer alltför vanlig och det är fortfarande alldeles för många HBTQ+ personer som utsätts för hot och trakasserier. Här vill vi särskilt lyfta situationen för transpersoner. Mycket behöver göras för transpersoner.

För transpersoner finns många svårigheter i arbetslivet. Det handlar om att man har olika namn och personnummer på gamla intyg och kan ha svårt att få ut nya. Här kan man fast man inte vill, tvingas berätta för sin arbetsgivare att man bytt juridiskt kön eller genomgått en könskorrigering.

Att bli kallad för fel förnamn eller fel pronomen är den absolut vanligaste diskrimineringen i arbetslivet för transpersoner. Det händer fortfarande att

transpersoner far illa när arbetsgivaren kräver att de ska följa företagets klädkoder och exempelvis blir tillsagda att klä sig kvinnligt fast de definierar sig som män. 

Unga transpersoner behöver precis som andra unga få umgås med vänner och utveckla intressen. Men det är inte alltid lätt för en ung transperson att gå med i en ny förening. Rädslan för att bli ifrågasatt och missförstådd finns ofta där. Precis som vuxna behöver göra i arbetslivet, kan unga transpersoner behöva korrigera tränare och kamrater när det gäller både namn och pronomen. Detta kräver att du som ung transperson både är utrustad med mod, tålamod och styrkan. 

Vi tycker att Stockholm behöver bli en ännu mer inkluderande stad. Vi vill ha ett inkluderande arbetsliv och föreningsliv. Men vi tror att många av oss stockholmare kan behöva stöd för att vår huvudstad ska kunna fortsätta utvecklas i den riktningen. Här vill vi att Stockholm stad tar ett större ansvar. 

Vi tror att fler transpersoner skulle kunna få behålla sina arbeten, byta jobb och få ett mycket bättre arbetsliv och deras arbetsplatser var mer inkluderande. Men för att bli mer transinluderande behöver företag få stöd i hur de ska göra och hur de kan stärka sin kunskap. För företag som vill bli mer inkluderande skulle staden kunna finnas tillgänglig för stöd, men allra helst skulle man också ha en uppsökande verksamhet. Samma sak gäller föreningar. Med mer kunskap i transfrågor och i ett inkluderande förhållningssätt skulle fler klubbar vara öppna och välkomnande på riktigt. Föreningar som får bidrag från staden skulle också kunna erbjudas kompetensutveckling och en genomlysning av sin verksamhet av hur de kan bli mer inkluderande. Ett sådant stöd tycker vi att Stockholm stad borde satsa på att tillhandahålla. Staden behöver gå i bräschen för en mer inkluderande huvudstad.

Motionär(er): HBTS StockholmHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens styrelsemöte

Förslag:  (10)

Motionär (motionar) anta motionen i sin helhet.

motionar-35

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att fjärde att-satsen bifalls

styrelsen-45

Motionär (motionar) Stockholms stad inför en kommunal funktion som arbetar med att stötta företag som vill

motionar-36

Motionär (motionar) överlämna motionen till kommunfullmäktigegruppen för att arbeta för att stödfunktioner för företag och föreningar införs.

motionar-37

Motionär (motionar) en stödfunktion i transfrågor riktad mot företag införs i Stockholms stad

motionar-38

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att tredje att-satsen anses besvarad

styrelsen-46

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att femte att-satsen bifalls

styrelsen-47

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen anses besvarad

styrelsen-48

Motionär (motionar) en stödfunktion i transfrågor riktad mot föreningar införs i Stockholms stad.

motionar-39

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen anses besvarad

styrelsen-49

B2) Efter Metoo – ta vara på samtyckeslagstiftningen!

En länge diskuterad lagstiftning kring sexualbrotten förväntas tas av riksdagen inom kort. Varningar utfärdas att den kommer att bli tandlös, i stort sett kommer inte flera att dömas efter denna lag än med tidigare lagstiftning. Låg anmälningsfrekvens och dåliga utredningsresurser hos polisen bidrar också till en svag tilltro. Men efter höstens Metoo-uppror och avslöjanden kring hur utsatta och beroende särskilt unga kvinnor länge varit när det gäller sitt arbete och sin person på en mängd olika områden i samhället, kultur, media, rättsväsen, politik, fack, skola har man anledning att tro att tystnaden och dolt motstånd kring detta inte fortsätter. När dessa avslöjanden följs upp med att män i viktiga positioner får lämna sitt arbete eller sina uppdrag för de brutit mot normala samlevnadsregler finns anledning att tro att kvinnors protester mot sexuella trakasserier och övergrepp nu tas på stort allvar. 

Svensk lagstiftning bygger på rättssäkerhet, att man hellre skall fria än fälla. Ord sägs stå mot ord vilket blir svåra avvägningar i domslut. Vi vill heller inte ha någon annan typ av rättskipning i vårt demokratiska samhälle. 

Att förankra samtyckeslagstiftningen liksom rekvisitet att den pådrivande parten i en sexuell akt skall försäkra sig om att detta samtycke finns är en viktig uppgift i samhället framöver. Det är knappast något som avsätts i tydliga avtal. Det kan bara förankras i mäns och kvinnors uppfattning om vad som är rätt och riktigt i samvaron mellan könen. Att det bara är kvinnorna själva som har rätt till sin egen kropp, inte män och inte familjer eller släkt. Kvinnor är inte bara kroppar i tjänst för sexualitet eller reproduktion, de är personer i sig själva med rätt till personlig frihet och respekt. 

När samtyckeslagstiftningen nu kommer är det ett tillfälle för ett stort upplagt pedagogiskt program för både yngre och äldre att befästa de värderingar som ligger bakom lagens anda. De måste in i skola och utbildning på olika nivåer liksom i folkbildningen, fritidsverksamhet och politik. De måste diskuteras på arbetsplatser och i facklig utbildning. Jämställdhet skall inte bara vara ett

honnörsord. 

Sexualiteten är en viktig del av livet och hur den upplevs och på vilka villkor den utövas är väl värt att behandla i öppna och djupa diskussioner med både unga och äldre i samhället.

Motionär(er): Katarina Västra s-föreningHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (6)

Motionär (motionar) sända den till s-gruppen i riksdagen.

motionar-40

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen bifalls

styrelsen-50

Motionär (motionar) ställa sig bakom motionen

motionar-41

Motionär (motionar) ge arbetarekommunen i uppdrag att arbeta för att den nya lagen ska bilda utgångspunkt för vidare diskussioner och att medel avsätts för att genomföra pedagogiskt arbete i lagens anda.

motionar-42

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att tredje att-satsen avslås

styrelsen-5

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen bifalls

styrelsen-52

B3) Efter Metoo – ta vara på samtyckeslagstiftningen!

En länge diskuterad lagstiftning kring sexualbrotten förväntas tas av riksdagen inom kort (nu är det slutet av november 2017). Varningar utfärdas att den kommer att bli tandlös, i stort sett kommer inte flera att dömas efter denna lag än med tidigare lagstiftning. Låg anmälningsfrekvens och dåliga utredningsresurser hos polisen bidrar också till en svag tilltro. Men efter höstens Metoo-uppror och avslöjanden kring hur utsatta och beroende särskilt unga kvinnor länge varit när det gäller både arbete och person på en mängd olika områden i samhället, kultur, media, rättsväsen, politik, fack, skola har man anledning att tro att tystnaden kring detta inte fortsätter. När dessa avslöjanden följs upp med att män i viktiga positioner får lämna sitt arbete eller sina uppdrag därför att de brutit mot normala samlevnadsregler finns anledning att tro att kvinnors protester mot sexuella trakasserier och övergrepp nu tas på stort allvar. Svensk lagstiftning bygger på rättssäkerhet, att man hellre skall fria än fälla. Vi

vill heller inte ha någon annan typ av rättskipning i vårt demokratiska samhälle. I många rättegångar om sexualbrott står ord mot ord vilket leder till svåra avvägningar.Att förankra samtyckeslagstiftningen, liksom rekvisitet att den pådrivande parten i en sexuell akt skall försäkra sig om att detta samtycke finns, är en viktig uppgift i samhället framöver. Det är knappast något som avsätts i tydliga avtal. Det kan bara förankras i mäns och kvinnors uppfattning om vad som är rätt och riktigt i samvaron mellan könen, att det bara är kvinnorna själva som har rätt till sin egen kropp, inte män och inte familjer eller släkt. Kvinnor är inte bara kroppar i tjänst för sexualitet eller reproduktion, de är personer i egen rätt med rätt till personlig frihet och respekt. När samtyckeslagstiftningen nu kommer är det ett tillfälle för ett stort upplagt pedagogiskt program för både yngre och äldre att befästa de värderingar som ligger bakom lagens anda. De måste in i skola och utbildning på olika nivåer liksom i folkbildningen, fritidsverksamhet och politik. De måste diskuteras på arbetsplatser och i facklig utbildning. Jämställdhet skall inte bara vara ett honnörsord. Sexualiteten är en viktig del av livet och hur den upplevs och utövas är väl värt att behandla i öppna och djupa diskussioner med både unga och äldre i samhället. Låt den nya lagen bli utgångspunkt för dessa diskussioner och avsätt också ekonomiska medel att använda i pedagogiskt arbete i motionens anda.

Motionär(er): Stockholms Allmänna kvinnoklubbHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (4)

Motionär (motionar) ställa sig bakom motionen

motionar-43

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen bifalls

styrelsen-5

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen bifalls

styrelsen-54

Motionär (motionar) sända motionen till riksdagsgruppen

motionar-44

B4) Efter Metoo – ta vara på samtyckeslagstiftningen!

En länge diskuterad lagstiftning kring sexualbrotten förväntas tas av riksdagen inom kort. Varningar utfärdas att den kommer att bli tandlös, i stort sett kommer inte flera att dömas efter denna lag än med tidigare lagstiftning. Låg anmälningsfrekvens och dåliga utredningsresurser hos polisen bidrar också till en svag tilltro. Men efter höstens Metoo-uppror och avslöjanden kring hur utsatta och beroende särskilt unga kvinnor länge varit när det gäller sitt arbete och sin person på en mängd olika områden i samhället, kultur, media, rättsväsen, politik, fack, skola har man anledning att tro att tystnaden och dolt motstånd kring detta inte fortsätter. När dessa avslöjanden följs upp med att

män i viktiga positioner får lämna sitt arbete eller sina uppdrag för de brutit mot normala samlevnadsregler finns anledning att tro att kvinnors protester mot sexuella trakasserier och övergrepp nu tas på stort allvar. Svensk lagstiftning bygger på rättssäkerhet, att man hellre skall fria än fälla. Ord sägs stå mot ord vilket blir svåra avvägningar i domslut. Vi vill heller inte ha någon annan typ av rättskipning i vårt demokratiska samhälle. Att förankra samtyckeslagstiftningen liksom rekvisitet att den pådrivande parten i en sexuell akt skall försäkra sig om att detta samtycke finns är en viktig uppgift i samhället framöver. Det är knappast något som avsätts i tydliga avtal. Det kan bara förankras i mäns och kvinnors uppfattning om vad som är rätt och riktigt i samvaron mellan könen. Att det bara är kvinnorna själva som har rätt till sin egen kropp, inte män och inte familjer eller släkt. Kvinnor är inte bara kroppar i tjänst för sexualitet eller reproduktion, de är personer i sig själva med rätt till personlig frihet och respekt. När samtyckeslagstiftningen nu kommer är det ett tillfälle för ett stort upplagt pedagogiskt program för både yngre och äldre att befästa de värderingar som ligger bakom lagens anda. De måste in i skola och utbildning på olika nivåer liksom i folkbildningen, fritidsverksamhet och politik. De måste diskuteras på arbetsplatser och i facklig utbildning. Jämställdhet skall inte bara vara ett honnörsord. Sexualiteten är en viktig del av livet och hur den upplevs och på vilka villkor den utövas är väl värt att behandla i öppna och djupa diskussioner med både unga och äldre i samhället.

Motionär(er): Södra kvinnoklubbenHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (8)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att fjärde att-satsen avslås

styrelsen-55

Motionär (motionar) ekonomiska medel att använda i pedagogiskt arbete i lagens och motionens anda avsätts

motionar-45

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att tredje att-satsen avslås

styrelsen-56

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen bifalls

styrelsen-57

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen bifalls

styrelsen-58

Motionär (motionar) sända motionen till s-gruppen i riksdagen

motionar-46

Motionär (motionar) den nya lagen blir utgångspunkt för dessa diskussioner

motionar-47

Motionär (motionar) ställa sig bakom motionen

motionar-48

B5) En ordentlig sexualundervisning för alla

Kampanjen metoo har visat att både trakasserier och sexuellt våld är mer utbrett än vad många trott. En högkvalitativ sexualundervisning är en nödvändig del i arbetet med att förebygga sexuellt våld. Ska vi lyckas skapa ett samhälle där barn lär sig att respektera sina egna och andras gränser och förstår vad samtycke innebär måste vi börja tidigt, redan i skolan. 

Sexualundervisningen måste prioriteras. Den ska ge både faktakunskaper och möjlighet till samtal och reflektion. Lärarna måste både fortbildas men också erbjudas bra läromedel. Dessutom ska utbildningen vara återkommande under hela skoltiden. 

Konkret handlar det om att kartlägga situationen i stadens skolor och satsa på särskilda kampanjer i sexualundervisning, där till exempel RFSU pratar om relationer, sex och ömsesidighet.

Gör vi detta idag så slipper förhoppningsvis dagens barn genomföra sina egna metoo-kampanjer imorgon.

Motionär(er): Katarina Västra s-föreningHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (2)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att motionen anses besvarad

styrelsen-59

Motionär (motionar) arbetarekommunens styrelse får i uppdrag att tillse att fullmäktigegruppen i Stadshuset genomför en utveckling av det sexualpolitiska arbetet i enlighet med motionens intentioner

motionar-49

B6) En sexualkunskapsundervisning för alla

Det finns stora brister i dagens sexualkunskapsundervisning. En av dessa brister är inkluderingen av HBTQ+ personer. I läroplanen står det att sexualitet ska tas upp men vilka sexualiteter specificeras inte. Detta resulterar i att lärare ofta bara tar upp heterosexualitet och homosexualitet. Detta bidrar till samhällets bristande kunskap om HBTQ+ personer och leder till ökade svårigheter för HBTQ+ personer att finna sin identitet. För att samhället ska bli mer inkluderande av HBTQ+ personer behövs ökad kunskap.

Motionär(er): SSU StockholmHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (4)

Motionär (motionar) läroplanen ändras så att undervisning om en mångfald av sexualiteter och könsidentiteter blir obligatorisk i grundskolans sexualkunskapsundervisning

motionar-50

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen avslås

styrelsen-60

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen anses besvarad

styrelsen-61

Motionär (motionar) motionen skickas till Socialdemokraternas partikongress

motionar-51

B7) Nationell satsning för att inkludera alla i det digitala samhället

Under våren 2017 la regeringen fram en strategi för ett hållbart digitaliserat Sverige. Strategin innehåller fem delar, varav två handlar om digital kompetens respektive digital trygghet. I det första avsnittet behandlas digital kompetens inom skolan, på arbetsmarknaden och inom offentlig verksamhet. Det som framhålls i den delen har jag inga invändningar mot, det är bra förslag och resonemang som förs fram. Också avsnittet om digital trygghet är i högsta grad relevant. Det finns många som drar sig för att göra transaktioner på nätet, likaså behandlas övergrepp och trakasserier på nätet. Det finns all anledning att uppmärksamma och angripa dessa frågor. Men man har inte adresserat att ca 850 000 personer i Sverige står vid sidan om informationssamhället, därtill kommer ett inte oväsentligt antal personer som endast använder digitala medier i begränsad omfattning. När internet slog igenom under 1990-talet sas det att det skulle dröja 10 år, sedan skulle alla medborgare vara en del av det digitala samhället. Antalet som står vid sidan har hela tiden minskat, men på senare tid är minskningarna inte så stora. Med framväxten av smarta telefoner och nya mer komplicerade nättjänster har avståndet mellan de som använder digitala medier mycket och sällananvändare ökat. Om inget görs kommer många, framför allt äldre även framöver gå miste om en rad upplevelser och de fördelar som alla andra tar för självklart. Utanförskapet är också ett demokratiskt problem. På sociala medier förs samhällsdebatten i hög grad. Det kostar dessutom mer att stå vid sidan om och enligt forskning påverkar utanförskapet hälsan negativt. Sociala medier påverkar hälsan positivt enligt forskningsstudier i bl.a. USA. De som utvecklar och tillhandahåller digitala produkter och tjänster har inte förenklat gränssnitten tillräckligt. Fortfarande är branschen omogen. Det ska inte behöva svårare att hantera digitala tjänster än att köra en bil. Kommuner, landsting och offentliga myndigheter måste säkerställa att nya tjänster kan användas av alla. Testpersoner vid utvecklingen bör vara personer med nedsatt kognitiv förmåga, klarar den gruppen av tjänsten är sannolikheten stor att de allra flesta kan hantera tjänsten. 

Det digitala utanförskapet kan angripas från två håll, dels genom att skärpa kraven på digitala tjänster i syfte att göra dem mer användarvänliga, dels behövs en kompetenssatsning för dem som står vid sidan om det digitala samhället. Staten bör ta sitt ansvar och avsätta medel för en utbildning av personer som står vid sidan om det digitala samhället. Civilsamhället är en viktig resurs för att genomföra detta kunskapslyft. Bildningsförbunden och pensionärsorganisationerna bör ha en central roll i denna satsning. Folkbiblioteken kan också ha en stor roll. Vidare bör det inrättas en nationell telefonsupporttjänst dit äldre personer med begränsad it-kunskap kan ringa till en rimlig kostnad för att få hjälp med datorn och nättjänster.

Motionär(er): Ängby socialdemokratiska föreningHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (6)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen anses besvarad

styrelsen-62

Motionär (motionar) verka för att staten genomför ett kunskapslyft för personer som står vid sidan om det digitala samhället

motionar-52

Motionär (motionar) motionen sänds vidare till den Socialdemokratiska Riksdagsgruppen

motionar-53

Motionär (motionar) det inrättas en nationell it-telefonsupport för personer med behov

motionar-5

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen anses besvarad

styrelsen-63

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att tredje att-satsen bifalls

styrelsen-64

B8) Statlig bensin och mat nu innan landsbygden dör

På landsbygden under den urbanisering vi har just nu och har haft sedan länge så dör småbyar.

Först genom de stormarknader tills nu när i bästa fall det finns en liten matbutik och mack kvar.

Dock sedan när mataffären har flyttat till en annan stad för att den inte var tillräckligt lönsam så har byn bara macken kvar.

Nästa på listan för kapitalist-döden att komma och hämta är macken.

Mataffären och macken är nödvändiga för byborna. Mataffären så de växande antal äldre kan handla mat och så att övriga bybor inte behöver göra icke-miljövänliga långa resor till affären, och för de som har bil att skaffa drivmedel till den för att effektivt kunna röra sig till arbete, skola och annat.

För att sakta ner landsbygdens död, så är detta nödvändigt.

Motionär(er): SSU StockholmHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (4)

Motionär (motionar) en statlig fordonsbränslekedja startas

motionar-55

Motionär (motionar) en statlig matvarukedja startas

motionar-5

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen avslås

styrelsen-65

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen avslås

styrelsen-66

B9) Städa upp på demokratins bakgård - ge stöd att fritt kunna uttrycka sin vilja i allmänna val

I Sverige har valdeltagandet studerats sedan början av 1960-talet. Anmärkningsvärt är att först efter valen 2014 genomfördes den första studien om valdeltagandet inom gruppen funktionsnedsatta. Sannolikt säger detta faktum något om hur osynliga människor med funktionshinder är. Motionen syftar till att garantera att personer oavsett funktionsnedsättning ges stöd- att fritt kunna uttrycka sin vilja i allmänna val. Inklusive de individer som behöver ett mer omfattande stöd. Gruppen personer med funktionsnedsättning är heterogen. Och fakta talar för att en hög andel ur grupperna psykiskt funktionsnedsatta och utvecklingsstörda befinner sig på demokratins bakgård. Detta mynt har två sidor. Strukturell diskriminering och brister i demokratikunskaper. Båda sidor är ett samhälleligt ansvar att åtgärda. Resultat från en analys vid SCB (statistiska centralbyrån) visar att personer med funktionsnedsättning verkar vara olika hindrade till att delta i val beroende på vilken typ av funktionsnedsättning hen har. I gruppen psykiskt funktionshindrade, (inom åldersspannet 18 - 64 år), låg valdeltagandet år 2006 på 77 procent. 

En kompletterande analys av valdeltagandet i riksdagsvalet 2006 och Europaparlamentsvalet 2009, utifrån undersökningen av situationen på arbetsmarknaden bland personer med funktionsnedsättning, visar att

valdeltagandet var lägst bland personer med utvecklingsstörning. I riksdagsvalet 2006, var valdeltagandet 43 procent. Vi talar om ungefär hälften så högt som valdeltagandet bland övriga i befolkningen (källa SCB). 

Anhöriga kanske kan räknas som en resurs för att bidra till ett valdeltagande, förutsatt att de vet vart deras anhöriga ska vända sig. Gode män har olika uppgifter varav en är att - sörja för och försäkra sig om att huvudmannen livsvillkor är goda. Att kunna åtnjuta medborgerliga och politiska rättigheter i betydelsen av att uttrycka sin fria vilja i allmänna val, bör kunna räknas in i goda livsvillkor. Socialtjänsten är en myndighet där man också kan tänkas att göra en översyn huruvida de ska och kan bidra till att stärka gruppen funktionshindrades rättigheter utifrån en icke-diskriminering grund, så att hen ska kunna åtnjuta medborgerliga och politiska rättigheter, i betydelsen av att delta i Sveriges allmänna val. Konventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning undertecknandes av Sverige den 30 mars 2007. Konventionen fokuserar på icke-diskriminering och syftar bland annat till att stärka gruppens rättigheter i åtnjutandet av just medborgerliga och politiska rättigheter. Vissa funktionshinder skapas av funktionsnedsattas omgivning vilket betyder att de går att åtgärda.

Motionär(er): Södra kvinnoklubbenHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (4)

Motionär (motionar) uppdra till kommunfullmäktigegruppen att vidta lämpliga åtgärder i motionens anda.

motionar-57

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen bifalls

styrelsen-67

Motionär (motionar) överlämna motionen till riksdagsgruppen för lämpliga åtgärder så att personer med funktionsnedsättning enligt motionens intentioner ges stöd - att fritt kunna uttrycka sin vilja i allmänna val.

motionar-58

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen anses besvarad

styrelsen-68

B10) Synliggör äldrefrågorna inför valet 2018

Av de som tog plats i riksdagen efter valet 2014 var endast nio personer 65 år och äldre. Från MP och V fanns ingen som var 65 år eller äldre. I kommunerna ser det väsentligt bättre ut, där är 65+ omkring 25 procent av de förtroendevalda. I landstingen är det ca 21 procent som är 65+. Äldre personer har en livserfarenhet som är värdefull och som bör tas till vara också i det politiska arbetet. En del hävdar att det finns en ålderism eller

åldersdiskriminering i Sverige.Åldersgruppen 65+ utgör förmodligen ca 25 procent av valmanskåren 2018. Det vore ett misstag att inte ta med ett rimligt antal äldre vid framtagandet av listor inför valet 2018 och i det politiska valprogrammet. Visst är det så att vi redan i dag har många bra företrädare som är yngre än 65 år. Samtidigt bör det finnas utrymme för fler 65+ på (s)-listorna nästa år. På dagordningen i Sverige står många viktiga frågor för äldre. Det handlar om sjukvården som är en stor fråga för alla men i synnerhet för äldre personer. Det behövs fler äldrebostäder, inte minst behövs väsentligt fler särskilda boenden, välfärdstekniken behöver introduceras inom äldreomsorgen. Låga pensioner, särskilt för äldre kvinnor som tagit hand om barn eller närstående, liksom skatteskillnaden mellan yngre och äldre behöver också adresseras. Upp emot en miljon står vid sidan om internet, de allra flesta av dem är äldre. Här krävs en särskild digital satsning för att få med alla i informationssamhället. Utanförskapet kostar pengar men medför också negativa hälsoeffekter. Brottsligheten mot äldre behöver uppmärksammas och straffen kan behöva skärpas rejält. Att angripa särskilt utsatta som personer med funktionsnedsättning och äldre måste bedömas hårdare. Sammantaget finns ett stort antal frågor som berör en fjärdedel av valmanskåren. Nästa val kommer säkert bedrivas till stor del på sociala medier. Äldre personer är mindre aktiva, en del har inte alls kontakt med twitter, Facebook, instagram m.m. Syns man inte på sociala medier så finns man inte. Ett särskilt viktigt uppdrag är därför att involvera äldre i infostaben och att se till också äldres frågor behandlas på SAPs sociala mediekanaler.

Motionär(er): Ängby socialdemokratiska föreningHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (4)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen bifalls

styrelsen-69

Motionär (motionar) i sitt kommande valmanifest prioritera ovan nämnda äldrefrågor

motionar-59

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen bifalls

styrelsen-70

Motionär (motionar) partiet ser till att äldres frågor förmedlas på SAPs sociala medier i valrörelsen

motionar-60

B11) Ta ställning för den aktiva medborgaren

I Stockholms stads budget för 2018 står bl.a. att ”Det innebär att utveckla och utöka former för demokratiskt deltagande såsom exempelvis medborgarförslag och medborgarbudgetar men även att stärka det civila samhället genom att stödja och tillhandahålla resurser för organisering och påverkansarbete, såsom

exempelvis demokratisamordnare och mötesplatser. delaktigheten ökar genom en satsning på medborgarbudget.” sid 79 Stockholms stads budget 2017

Flera goda exempel på hur vi jobbar med att utveckla det demokratiska samhället. Vi borde dock gå vidare och ta ställning för den aktiva medborgaren. 

Idag ger vi, i huvudsak, inga bidrag till friska vuxnas organisering. Vi borde tänka om. Ett levande föreningsliv är en grundbult i ett Stockholm som håller ihop, ett Stockholm för alla. Därför borde vi stödja alla som, inom ramen för det demokratiska samhällets spelregler, vill göra saker tillsammans.

Motionär(er): Katarina Västra s-föreningHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (4)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen anses besvarad

styrelsen-71

Motionär (motionar) kommunfullmäktigegruppen får i uppdrag att driva frågan om att höja föreningsbidragen

motionar-61

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen anses besvarad

styrelsen-72

Motionär (motionar) kommunfullmäktigegruppen får i uppdrag att driva frågan om att fler grupper än idag kan komma i fråga för föreningsbidrag

motionar-62

B12) Trygghet genom stadsutveckling – låt lokala resurser verka lokalt

Är Söderort redo leva längre?Så lyder rubriken på tidningen Årsta/Enskedes nummer 25 nov 2017. Det handlar om att i Årsta centrum så stänger de flesta butiker redan kl. 17. 

I Kärrtorp finns Turteatern. De har under hösten 2017 givit en fantastisk föreställning av Grottbjörnens folk. Förutom att bidra till ett levande torg kan teaterbesökarna också handla mat och bakverk från MA Baker Det är ett lokalt bageri och kafé i Kärrtorp. Menyn är vegetarisk, vegansk och säsongsbetonad.

På Kärrtorps gymnasium går 1 400 elever. Skolan har flera hundra anställda. Trots det sätter skolan förvånansvärt liten prägel på det lokala näringslivet. Skälet är att stora delar av konsumtionen sker i slutna system. Staden upphandlar centralt. Produktionen sker någon annanstans. 

Tänk om de skulle köpa sitt bröd, sin mat från lokala leverantörer. Om eleverna fick möjligheten att äta på restaurang. Lägg till förskolor och andra kommunala

verksamheter och sammantaget skulle en omdirigering kunna innebära att massor med resurser tillfördes området. Utan att det kostar en krona. 

Så kan vi skapa en långsiktig stadsutveckling. 

Ett omvänt exempel tydliggör effekten. När en av Parkteaterns tidigare VD för ett par år sedan frågade publiken i Vita Bergen om hur många av dem som bor på Södermalm visar det sig att trefjärdedelar av publiken kom någon annanstans ifrån. Tre av fyra föreställningar möjliggjordes således tack vare efterfrågan från andra delar av stan/landet. Ett stort antal restauranger och andra verksamheter på Södermalm lever på sin förmåga att dra till sig resurser.

Motionär(er): Katarina Västra s-föreningHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (4)

Motionär (motionar) arbetarekommunens styrelse får i uppdrag att utveckla en näringslivsstrategi som syftar till att lokala resurser i högre utsträckning också får verka lokalt.

motionar-63

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen anses besvarad

styrelsen-73

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen anses besvarad

styrelsen-74

Motionär (motionar) översända motionen till kommunfullmäktigegruppen.

motionar-64

B13) Öppna upp samarbetet mellan kommunerna och riv på sikt kommungränserna

Stockholmsregionen växer med stormsteg. Gränserna för kommunalt självstyre begränsar den möjligheten till expansion genom nejsägare som vill förhindra utveckling och egoistiskt ställningstagande. ”-Vi vill inte bygga. - Vi vill inte vara med och ta ansvar för den inflyttning som sker. -Vi vill inte ta något som helst ansvar för socialt utsatta. - Vi vill inte bygga ut infrastruktur.”

Känns tongångarna igen. Kommuner som slår sig för bröstet och säger ”Fan va vi är bra som sköter vår ekonomi så bra” och samtidigt aldrig behöver ta ett socialt ansvar för utsatta grupper eller tar hänsyn till vare sig socialt eller ekonomiskt utsatta och i andra människors väl och ve och alltid slår i från sig med de mest raffinerade och egoistiska argument som endast raffinerad egoism kan finna. 

Tongångar att vilja, begära och kräva kommunalt självstyre är ett hån mot mänsklig och social interaktion och hållbart samhällsbygge i en region som behöver samarbete och samexistens. Egoistiskt ställningstagande från de

kommundelar där sociala och mänskliga interaktionen bygger på att fjärma sig bort från ansvar och helheten och endast se till sitt eget egoistiska välbefinnande utan empati och helhets tänkande som motor för att bygga en regions framtid. Ett oacceptabelt tänkande som bygger på egoism: ”Vi tänker bara på oss och skiter i alla andra omkring oss”. Är det en hållbar inställning i en region som behöver samarbete, samförstånd och gemensamma lösningar. Jag ser med oro på den utvecklingen när vissa ”rikare” delar av en kommun vill bryta sig ur och bilda en ” egen” kommun så att man slipper kostnader och behöva beblanda sig och ta ansvar för de ”fattigare” delarna. Denna trend och tendens och attityd till andra människor är djupt olycklig och för mig en helt oacceptabel utveckling som vi gemensamt och på sikt MÅSTE stoppa och driva utvecklingen i en helt annan riktning och driva i en diametralt motsatt riktning. Vi är en region som behöver samförstånd som gemensamt behöver ta ansvar för alla som bor i regionen. Hur kan det komma sig att en kommun har 29 kronor i kommunalskatt och en annan i samma region som betalar 35 kronor. Där den ena INTE tar något som helst socialt ansvar, inte bär de kostnader som en annan kommundel tar och sedan slår sig för bröstet och säger ”va fan va vi sköter vår ekonomi bra” . Det är för mig helt absurt, förnuftsvidrigt och helt utan hänsyn till vad syftet med ordet samhälle vill förmedla.Vad ska ordet ”samhälle” stå för rent ideologiskt och definitionsmässigt?Det viktiga är att återupprätta en värdig status för den inneboende definition som socialdemokratin samhällsideologiskt ska och med praktisk politisk handlingskraft kan bygga och uppnå, det vill säga ”ett gott samhälle för alla”.En praktisk politik och en politisk handlingskraft i det politiska arbetet bör ha som ledstjärna och ska bygga på ledord som samarbete, samförstånd, samexistens, samhörighet, samordning, för att uppnå ett hållbart och långsiktigt samhällsbygge.För att inte förlora medborgarnas demokratiska rättsprincip så föreslår jag att man inför en form av stadsdelsnämnder i varje f.d. kommundel dit medborgarna kan vända sig i frågor som berör medborgarnas vardag och medinflytande kunna vara med och påverka hur saker sköts i både regionala och på stadsdels nivå. Att skapa en skatteregion för Stockholms län och skapa stadsdelar i den form jag ovan beskriver ökar medborgarnas demokrati i större utsträckning än i den form av kommunindelning vi har idag med gränsdragningar och ovilja till just det jag beskriver i ovan nämnda text. Detta ökar också möjligheten till bättre samarbete, samförstånd, samexistens, samordnade inköp och upphandling, samhörighet och samordning i helhet i region Stockholm.

Motionär(er): Ekblom, LennartHanterad av: Motionen avslagen av Mälarhöjden-Axelsbergs s-förening och skickas därför in som enskild

Förslag:  (2)

Motionär (motionar) undersöka, utreda, utveckla, beräkna kostnader, göra konsekvensanalys av mitt förslag att på sikt slå samman alla Stockholms kommuner till en gemensam skatteregion: för ökad demokrati i regionen och bättre resursutnyttjande av medborgarnas gemensamma skattemedel.

motionar-65

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att motionen avslås

styrelsen-75

B14) EUs framtida inriktning

Efter ”Brexit-omröstningen” i Storbritannien har EU-Kommissionen lanserat en promemoria om EUs framtid. Den innehåller ett antal alternativ. Det finns anledning för (s) att delta i den diskussionen. När det gäller budgeten bör Sveriges linje vara att det nettobidrag som försvinner när Storbritannien lämnar EU ska leda till en motsvarande neddragning av budgeten. Det är inte läge för att EU ska få någon ny beskattningsrätt eller rätt att ta ut avgifter, vilket EU-kommissionen förordar. Det skulle innebära en olycklig utvidgning av Unionens behörighet. Beskattning m.m. är nationella angelägenheter.-Kommissionens linje tycks vara att lyfta fram nya politikområden som klimat och säkerhet/trygghet och inte peka på områden där man kan dra ned på resurserna. Vad värre är, Kommissionens linje tycks vara att Sveriges avgift bör höjas.Det är dags att ställa svåra frågor om vad EU bör arbeta med framöver. Sverige gick med i en Gemenskap, nu är vi med i en Union. I bland har det gått fort, för fort kanske. Sverige bör fortsatt vara med i Unionen men vi bör verka för omprioriteringar och flexibilitet. Man förväntas börja diskutera harmonisering av kredit- och finanspolitik. Därmed gröper man ur den nationella självständigheten än mer. Sverige måste hålla sig utanför denna utvidgning av Unionens mandat. Låt de Euro-stater som vill överlämna mandat till en överstatlig nivå inom dessa områden göra det på egen hand. Sverige bör inte vara med.Stater belägna i EUs närhet som inte är mogna för medlemskap bör erbjudas alternativ. Det borde finnas andra mer effektiva sätt att stödja länder i närområdet än ett medlemskap. EU bör vara generös när det gäller att träffa avtal om handel och stöd till utvecklingsinsatser. Detta gäller t.ex. länder som Albanien, Ukraina, Bosnien och Hercegovina och Serbien. Fortfarande finns stora problem med korruption och diskriminering i en del EU-stater. Ovan nämnda kandidater har likartade problem, varför medlemskap inte bör vara aktuellt.I dag finns tre stora budgetposter, regionalpolitiken, jordbruket och forskningen. Här krävs omprioritering.Hur länge ska dagens regionalpolitik fortsätta? Jag tror det är dags att begränsa EUs budget och roll. I enlighet med subsidiaritetsprincipen. Många medlemsstater har under en följd av år mottagit stora belopp till regional utveckling, det är dags att begränsa dessa belopp. Jordbruksstödet bör styras om från produktionsstöd till stöd för en klimatomställning, samtidigt som beloppen sänks. För framtiden är ett hållbart jord- och skogsbruk en strategisk del i Unionens framtid. Ett annat område som kan läggas om är fou-politiken. Klimat-, säkerhets-, livsmedels- och livsvetenskap, liksom den demografiska förändringen bör ges ökad prioritet. Mer behöver göras för att säkerställa lika konkurrensvillkor. Det är en grundläggande del i den inre marknaden. Ett konkret område är motverkande av missbruk inom långväga landtransporter, allt från ovärdiga djurtransporter till överträdelser av kör- och vilotider, cabotage m.m. Här krävs straffskärpningar och hårdare sanktioner, utförandet av kontroller bör dock åvila medlemsstaterna. Såväl fackliga organisationer som branschen vittnar om mängder av överträdelser av regelverken inom långväga landsvägstransporter. Medlemsstater som inte gör tillräckligt med kontroller ska kunna bestraffas. Tyvärr har frågor om mänskliga rättigheter blivit en stor fråga för Unionen. I

arbetet med en framtida Union kan behövas ökade mandat för EU-kommissionen när det gäller att slå vakt om centrala värden som mänskliga rättigheter, politiska fri- och rättigheter, tryckfrihet m.m. En yttersta konsekvens bör kunna vara att en medlemsstat som inte uppfyller grundläggande skyldigheter som följer med en rättsstat ska kunna stängas ute från eller i nödfall uteslutas från EU-samarbetet.Mer behöver göras för att säkerställa lika konkurrensvillkor. Det är en grundläggande del i den inre marknaden. Ett konkret område är motverkande av missbruk inom långväga landtransporter, allt från ovärdiga djurtransporter till överträdelser av kör- och vilotider, cabotage m.m. Här krävs straffskärpningar och hårdare sanktioner, utförandet av kontroller bör dock åvila medlemsstaterna. Sverige som ligger i utkanten av Unionen har extra stora intressen i den här typen av frågor. Såväl fackliga organisationer som branschen vittnar om mängder av överträdelser av regelverken inom långväga landsvägstransporter. Det kan också tjäna som ett exempel på rollfördelning mellan Unionen och medlemsstaterna. Unionen står för lagstiftning medan medlemsstaterna står för tillämpning. Medlemsstater som inte gör tillräckligt med kontroller ska kunna bestraffas. Tyvärr har frågor om mänskliga rättigheter blivit en stor fråga för Unionen. I arbetet med en framtida Union kan behövas ökade mandat för EU-kommissionen när det gäller att slå vakt om centrala värden som mänskliga rättigheter, politiska fri- och rättigheter, tryckfrihet m.m. En yttersta konsekvens bör kunna vara att en medlemsstat som inte uppfyller grundläggande skyldigheter som följer med en rättsstat ska kunna stängas ute från eller i nödfall uteslutas från EU-samarbetet. Det finns i dag flera exempel på överträdelser och diskriminering mot grupper av medborgare eller minoriteter som medlemsstater gjort sig skyldiga till. Trots betydande resurser från Unionens sida gör vissa medlemsstater för lite. Romernas situation är ett exempel på detta. Ändå får detta pågå år efter år. Medlemsstater som inte genomför insatser mot diskriminerade minoriteter bör kunna tvingas till att anlita externa utförarorganisationer t.ex. Hjärta till hjärta för att administrera sociala insatser som syftar till stärka egenmakten hos utsatta folkgrupper, i syfte att få igång en positiv utveckling från tiggeri till utbildning och eget arbete.

Motionär(er): Tjäder, ClaesHanterad av: Motionen avslagen av Ängby s-förening och skickas därför in som enskild

Förslag:  (2)

Motionär (motionar) verka för nödvändiga omprioriteringar i EUs budget för att Unionen - till en rimlig avgift för Sverige - ska kunna möta de stora frågor som står framför oss som handlar om klimatet, demokrati och säkerhet/trygghet.

motionar-66

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att motionen anses besvarad

styrelsen-76

B15) Föreningsdemokrati

Vår erfarenhet visar att i ju högre grad människor är engagerade och tillsammans med andra tar ansvar för det gemensammas bästa desto bättre förutsättningar har vi att bygga ett socialt och hållbart samhälle. Dessa erfarenheter stöds av olika forskningsresultat. I Sverige finns ett mycket brett och omfattande föreningsliv för barn och ungdomar som ges ett kraftfullt offentligt stöd i form av anläggningar och ekonomiska bidrag.

Till stor del är dock barn och ungdomar exkluderar från själva föreningsarbete utan har rollen som deltagare medan de vuxna sköter föreningen. Det finns givetvis frågor där det varken är lämpligt eller möjligt för minderåriga att ta ansvar för föreningens verksamhet men socialdemokraterna bör ta initiativ till en demokratisering av föreningslivet vad gäller barn och ungdomars deltagande i styrning och ledning av föreningslivet.

Få saker kan på lång sikt vara viktigare för samhällsutvecklingen än att allt fler vuxna väljer att se olika former av föreningar och sammanslutningar som ett viktigt sätt att bidra till ett bättre samhälle, ofta utifrån ett eget särskilt intresse eller behov. Att redan som barn och ungdom bli tagen på allvar och utifrån sina förutsättningar ges möjlighet att tillsammans med andra vara med och påverka hur t ex idrottsföreningen ska arbeta vore ett stort steg framåt vad gäller förståelsen för den kraft och den tillfredsställelse som ligger i att tillsammans med andra åstadkomma något. 

Socialdemokraterna bör verka för en demokratisering av föreningslivet på så sätt att barn och ungdomar ges goda möjligheter att delta i styrning och ledning av föreningar. Föreningar som väljer att arbeta aktivt med detta bör ges ett utökat offentligt stöd.

Motionär(er): Mälarhöjden-Axelsbergs S-föreningHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens styrelsemöte

Förslag:  (2)

Motionär (motionar) Socialdemokraterna tar initiativ för en stärkt föreningsdemokrati för att ge goda möjligheter för barn och ungdomar att få kunskap och erfarenheter av eget deltagande i demokratiska arbetsformer i enlighet med vad som anges i motionen.

motionar-67

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att motionen anses besvarad

styrelsen-77

B16) Angående hyra för samlingslokaler

Bakgrunden till denna motion är att hyran för samlingslokaler har ökat väsentligt. Detta gör att dessa lokaler kommer att få svårigheter att klara kostnaderna i framtiden.I den första budgeten 2014 lades ett uppdrag till våra allmännyttiga bolag att ta fram principer för hyror vad gäller samlingslokaler ( vi undrar vad som hänt). Anledningen torde vara att skydda samlingslokalerna. 

Under 2017 höjdes hyrorna väsentligt. En av anledningarna sades vara att hyrorna måste marknadsanpassas. Problemet med detta resonemang är att samlingslokaler på sikt då lär få lägga ner. Vår uppfattning är att samlingslokaler runt om i vår stad är viktigt för demokratin. Vi måste kunna mötas och studera, debatera, sjunga, dansa m m.

Motionär(er): Fruängens s-föreningHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens styrelsemöte

Förslag:  (2)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att motionen anses besvarad

styrelsen-78

Motionär (motionar) arbetarekommunen får i uppdrag att skyndsamt tillsätta en grupp som tillsammans med lokalförvaltande organisationer ser över principerna för hyressättning i samlingslokaler.

motionar-68

B17) Falafel är livet, Falafel är kärlek

På åttiotalet hade Sverige, precis som en av våra kära grannländer: DDR, en statlig restaurangkedja: CLOCK.

Mellan 1976 och 1987 ägdes den av SARA, en förkortning för Sveriges allmänna restaurangbolag vilket var en statlig restaurangägare. Efter 1987 ägdes den av staten, men då via Procordia fram tills 1991. Procordia var ett företag som samlade alla statliga företag på ett och samma ställe.

På Clock sålde de hamburgare och annan amerikansk snabbmat, som man på den tiden tyckte var det godaste samt de coolaste som fanns. 

Idag däremot vet vi alla säkert att det godaste och coolaste som finns är Falafel, en fantastisk vegansk maträtt från mellanöstern. Mycket coolare än hamburgare från kapitalismens hemland. 

Tyvärr blev Clock privat efter 1991, och den sista restaurangen lades ner 1999. Detta visar tydligt hur kapitalism bara funkar i teorin, men inte i praktiken. 

Efter detta har företagsnamnet sålts runt och det var snack om att restaurangen skulle återuppstå som privat. Dock så har den helt förlorat sin betydelse då. 

Clock utgjorde ett bra alternativ till de kapitalistiska McDonalds som fanns då och som tyvärr finns kvar ännu. 

Nya tider kräver nya lösningar, så vi behöver någon annan mat än hamburgare att skryta med på denna nya statliga restaurang. Vi behöver falafel.

Motionär(er): SSU StockholmHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (2)

Motionär (motionar) det startas en statlig restaurangkedja med huvudfokus att sälja klimatvänlig vegetarisk samt vegansk mat till bra priser

motionar-69

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att motionen avslås

styrelsen-79

C1) Nej till CETA

Comprehensive Trade and Economic Agreement (CETA) är ett så kallat "frihandelsavtal" mellan EU och Kanada.CETA-avtalet lovar tillväxt och jobb men i utbyte mot arbetarmakt och miljön. De ekonomiska vinster som utlovas som följd av avtalet underminerar både miljö och konsumentskydd.Fastän man beskriver detta avtal som ett frihandelsavtal, går det i realiteten ut på att man försöker avskaffa icke-tariffära handelshinder som kan vara allting från olika standarder till skillnad i lagstiftning gällande testning av produkter. Oftast är Europas säkerhetskrav högre än Kanadas.När man tar bort vissa av dessa handelshinder missgynnas därmed miljöskydd och även konsumenterna.Ytterligare ett gravt problem med detta avtal är de investeringsskydd som kommer att missbrukas av företagen. Företag kan stämma länder om staten genomför en lagstiftning som kan missgynna och nedvärdera företagets vinst. Företag har redan gjort detta tidigare och stämt länder som till exempel har stiftat nya miljöskyddslagar. CETA-avtalet kommer fortsätta att tillåta detta och därmed kommer länder avskräckas från att gå mot en mer hållbar framtid och främja miljön i sin lagstiftning.Svenskt näringsliv stöttar detta avtal vilket inte är förvånande då de aldrig har prioriterat miljö eller arbetares rättigheter. Det som är oroväckande är dock att varken den rödgröna regeringen eller stora fackliga organisationer har tagit problemen med detta avtal på allvar. Regeringen har till och med stöttat avtalet och värderat den utlovade tillväxten och jobben som CETA-avtalet sägs leda till, framför arbetares rättigheter och miljön.De två kapitel i CETA-avtalet som inte leder till konsekvenser för företagen om de inte fullföljs är de två kapitel som handlar om fackliga rättigheter och hållbar utveckling. Därmed finns det alltså absolut inga krav på företagen att följa besluten i CETA-avtalet som gäller rättigheter för arbetare och som skyddar miljön.Jag hoppas därmed att Stockholms arbetarekommun inser allvaret och problematiken i CETA avtalet och inte stöttar det.

Motionär(er): SSU StockholmHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (4)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen avslås

styrelsen-80

Motionär (motionar) verka för att inte få det ratificerat av EU-parlamentet

motionar-7

Motionär (motionar) verka för att stoppa CETA-avtalet

motionar-71

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen avslås

styrelsen-81

C2) Klargörande av strategi för att uppnå ett erkännande av Västsahara som egen stat och möjligheter att utöka stödet till det västsahariska folket

Under mer än 40 år har västsaharier fått vänta på att bilda en egen stat och börja kunna utnyttja sitt eget lands resurser och möjligheter. Kampen har främst drivits av Västsaharas befrielserörelse, Polisario Front. Västsahara har dock under alla år förblivit en sista koloni i Afrika, ockuperad av det större grannlandet Marocko. Trots beslut i FN, att folkomröstning skulle hållas och västsaharier själva skulle få välja sin framtid samt beslut av Internationella domstolen i Haag att ockupationen är olaglig så fortsätter denna och det västsahariska folket förtrycks, kränks och blir bestulna på sitt lands naturtillgångar. När Marocko med passivt stöd eller för litet intresse från andra stater i Europa och Afrika i decennier fått fortsätta sin ockupation blir det efter hand allt svårare att hävda västsahariernas rättigheter. De naturresurser som finns i landet och som borde tillhöra västsaharierna har länge utnyttjats av Marocko och länder och företag som har ett eget intresse att exploatera och sälja dem och behålla förtjänsten. Det gäller de stora men så småningom ändliga fosfattillgångarna som nu säljes ut över världen och förtjänsten går till Marocko och andra exploatörer. Det rika fisket vid Västsaharas kust har på samma sätt utnyttjats av andra länder och företag medan stora delar av det västsahariska folket får leva på internationellt bistånd i flyktingläger i grannlandet Algeriet. Det lilla ökenlandets grundvattenresurser utnyttjas till grönsaksodlingar där Marocko tillgodogör sig förtjänsterna. Exploateringen av Västsaharas resurser har fortgått år efter år och när inte tillräckligt starka krafter håller emot i de internationella organen blir t o m svenska företag och institutioner inblandade i affärer som är folkrättsligt felaktiga och omoraliska. Vid sidan av detta har både FN-delegationer och andra organisationer, som vill upprätthålla även västsahariernas mänskliga rättigheter, år efter år vittnat om det våld och det förtryck som denna befolkning är utsatta för. Det internationella bistånd som nått västsaharierna har dessutom minskat vilket inneburit brist av både mat och mediciner i flyktinglägren.Socialdemokrater, särskilt vi S-kvinnor, har år efter år följt situationen i Västsahara och har velat ge västsaharierna det stöd de alltid velat ha, att de skulle erkännas som egen stat med eget territorium. Vi har också praktiskt engagerat oss i projekt i flyktinglägren för att stödja utbildning och demokrati. Partikongressen har också tidigare ställt sig bakom förslaget att Sverige skulle erkänna Västsahara. Så har ännu inte skett och senaste beslutet från UD har motiverats med att FN först borde förnya sina ansträngningar att få till stånd förändringar och öppningar till någon form av förhandlingar. Mot bakgrund av

att FN inte hittills lyckats genomföra den utlovade folkomröstningen trots tio tidigare försök är det intressant att få klargjort vad som nu skulle kunna innebära en framkomlig väg. Utöver de diplomatiska åtgärder som förhoppningsvis skulle kunna ändra förutsättningarna för västsaharier att få kontroll över sitt eget land och dess tillgångar behöver både svenska och andra länder ge fortsatt bistånd till flyktinglägren så länge dessa finns kvar. Det utgör ett minimum av insats för ett plågat folk som hittills väntat förgäves på internationellt, kraftfullt stöd.

Motionär(er): TÅB, Traneberg Ålsten Bromma S-kvinnoklubb, STS Bromma-Kungsholmen, Herrängens s-förening, Älvsjö-Herrängens kvinnoklubb, STS StockholmHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningarnas medlemsmöten

Förslag:  (2)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att motionen bifalls

styrelsen-82

Motionär (motionar) ställa sig bakom motionen och sänder den till S-ledamöter i Utrikesutskottet med önskemål att departementet förtydligar den svenska strategin som kan förväntas ge framgång till Västsaharas krav på eget bestämmande över sitt territorium och till SIDA:s styrelse för att vädja om ökat stöd till Västsahara så befolkningen

motionar-72

C3) Rätt till energitillgångar i hazaraområdena i Afghanistan

Hazara regionerna är rik på naturresurser och mineraler. Genom att utveckla industrin och näringslivet i regionerna måste infrastrukturen också utvecklas, med utökad industri och näringslivsmöjligheter skapas också fler jobbtillfällen vilket därmed hjälper hazarerna att utveckla sina ekonomiska resurser och på så sätt stärka sin position i regionen, och övriga landet.

Motionär(er): SSU StockholmHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (2)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att motionen bifalls

styrelsen-83

Motionär (motionar) svensk utrikespolitik ska uppmana rättvis fördelning av energitillgångarna i Afghanistan, specifikt till hazaraområdena.

motionar-73

C4) Rätt till sjukvård för hazarer i Afghanistan

Sverige har en lång historia av samarbete med Afghanistan för att utveckla och stärka bland annat landets sjukvård där även SAK (Svenska afghanistankommittén) har spelat en stor roll.

Problemet har dock varit att biståndet Sverige gett till afghanska staten har inte använts till det som utlovas till 100%, men när pengarna väl kommit till användning för återbyggnation av sjukhus har de bara byggts utanför hazaraområdena.

Därför bör vi se till att biståndet öronmärks till förmån för utvecklingen i hazaraområdena.

Motionär(er): SSU StockholmHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (2)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att motionen bifalls

styrelsen-84

Motionär (motionar) svensk utrikespolitik ska uppmana att hazarer i Afghanistan har rätt till sjukvård som övriga afghaner i landet.

motionar-74

C5) Rätt till utbildning för hazarer i Afghanistan

Sverige har en lång historia av samarbete med Afghanistan för att utveckla och stärka bland annat landets utbildning där SAK (Svenska afghanistankommittén) också varit med och hjälpt till.

Problemet har dock varit att biståndet Sverige gett till afghanska staten har inte använts till det som utlovas till 100%, när pengarna kommit till användning för återbyggnation av skolorna har de bara byggts utanför hazaraområdena.

Därför bör vi se till att biståndet öronmärks till förmån för utvecklingen i hazaraområdena.

Motionär(er): SSU StockholmHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (2)

Motionär (motionar) svensk utrikespolitik ska uppmana att hazarer i Afghanistan har rätt till utbildning som övriga afghaner i landet

motionar-75

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att motionen bifalls

styrelsen-85

C6) Stå upp för ett EU som inte bygger murar

Den socialdemokratiska migrationspolitikens utgångspunkt ska ligga i vår ideologiskt viktigaste grundval; att värna alla människors lika värde och rättigheter. Att vi värnar människors säkerhet och möjligheter till trygghet, måste vara den princip som genomsyrar vårt agerande nationellt men också inom de internationella sammanhangen som reglerar människors möjligheter att migrera.

EU är just nu på väg att anta ett nytt gemensamt asylsystem. Flera förslag riskerar att ge flyktingar kraftigt försämrade rättigheter och skydd. Det finns förslag som vill förbjuda permanenta uppehållstillstånd i alla medlemsländer och förslag som strider mot FN:s flyktingkonvention. Sveriges tillfälliga asyllag är även den problematisk ur asylrättsligt perspektiv och utgör ett golv inom EU. De förändringar som gjordes under 2015 och 2016 tillsammans med den nuvarande tillfälliga lagen har inneburit ett kraftigt minskat antal asylsökande. Samtidigt vet vi att människors behov att söka asyl inte minskat. 

Det gemensamma internationella biståndet inom EU har också under de senaste åren i ökande grad använts till syften som inte uppfyller målen för fattigdomsbekämpning och global utveckling. Under sommaren 2017 har EU stöttat den libyska kustbevakningen med 46 miljoner euro, för att stärka dess operativa kapacitet. Rapporter från FN och medier beskriver hur den libyska kustbevakningen vid upprepade tillfällen förhindrat människor på flykt genom att beskjuta och sänka migranters båtar . Migranter som omhändertas av den libyska kustbevakningen rapporteras även hållas häktade i läger med en ohållbar situation av svält och våldtäkter. Dessa grova kränkningar mot mänskliga rättigheter är oacceptabla och måste stoppas.

Motionär(er): Unga S-kvinnor RebellaHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (6)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen bifalls

styrelsen-86

Motionär (motionar) uppdrar åt riksdagsgruppen att aktivt verka för att EU:s biståndsmedel inte går till gräns- och kustbevakning

motionar-76

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen bifalls

styrelsen-87

Motionär (motionar) aktivt verka för att EU förstärker asylrätten

motionar-77

Motionär (motionar) aktivt ska verka för att Socialdemokraterna i regeringsställning uppfyller löftet om att den tillfälliga asyllagen (2016:752) inte blir permanent

motionar-78

AK Styrelsen (styrelsen) att tredje att-satsen anses besvarad

styrelsen-88

C7) Signering och ratificering av kärnvapenavtal

Hösten 2016 antog FN: S generalförsamling med stor majoritet en resolution som krävde att ett avtal som förbjuder att kärnvapen upprättas. Sverige röstade för resolutionen. Mellan mars och juli 2017 arbetades ett avtal fram. Sverige deltog i arbetet och röstade tillsammans med 121 länder för avtalet 7 juli 2017. De mindre ändringar Sverige hade hindrade inte ett ja till avtalet. Avtalet är nu legitimt FN avtal öppet för alla. Det träder i kraft när 50 stater har ratificerat det. Avtalets viktigaste funktion är att utgöra ett fortsatt tryck på de nio länder som har kärnvapen att göra sig av med dem. Sveriges regering har efter påtryckningar från bl.a USA valt att inte signera avtalet utan tillsätta en utredning som skall vara klar först efter valet 2018.Partikongressen 2017 antog efter motioner bl.a från Stockholms arbetarkommun följande " Efter år av stagnerande arbete för kärnvapennedrustning driver Sverige nu frågan om ett förbud mot kärnvapen. I år inleds viktiga förhandlingar om ett globalt förbud inom ramen för Förenta Nationerna. Som ett led i arbetet med att förbjuda kärnvapen globalt måste alla åtgärder övervägas. Såväl lagstiftning som kärnvapenfria zoner kan bli aktuella som ett sätt att implemtera ett globalt kärnvapenförbud. Vårt mål är en kärnvapenfri värld":Kärnvapen är det enskilt största hotet mot mänskligheten. I Icke-spridningsfördraget NPT förband sig kärnvapenmakterna för femtio år sedan att seriöst arbeta för att avskaffa alla kärnvapen och i NPT år 2000 antog såväl kärnvapenmakterna som icke-kärnvapenmakterna en 13 punkts plan för avskaffande av alla kärnvapen. Något de inte levt upp till även om de under årens lopp minskat sina kärnvapen. Trots det moderniserar Ryssland sina strategiska kärnvapen och Ryssland och Kina satsar aggressivt på att utveckla mindre och effektivare kärnvapen. USA har beslutat att satsa upp till 1000 miljarder dollar under tre decennier på sitt kärnvapenprogram. Deras utfästelser i NPT är inte trovärdiga.I över fem decennier har Sverige varit ledande i arbetet mot kärnvapen och agerat för att avskaffa alla kärnvapen i förhandlingarna i Geneve, i FN:S generalförsamling och säkerhetsråd. Kunskap fick vi genom att vi var på väg att skaffa atomvapen på 50-talet. Under dessa decennier har Sverige aldrig låtit något annat land bestämma vår säkerhetspolitik. Vår neutralitet och alliansfrihet har inte hindrat oss att starkt agera med olika förslag mot kärnvapen som provstopp, kärnvapenfria zoner och totalt avskaffande av alla kärnvapen. Varför tveka nu? Skall USA bestämma vår säkerhetspolitik?

Motionär(er): Adolf Fredriks s-föreningHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens styrelsemöte

Förslag:  (2)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att motionen anses besvarad

styrelsen-89

Motionär (motionar) uttala att Sverige skall signera och ratificera kärnvapenavtalet.

motionar-79

C8) Sverige ska signera kärnvapenavtalet!

Hösten 2016 antog FN:s generalförsamling med stor majoritet en resolution som krävde att ett avtal som förbjuder kärnvapen upprättas. Sverige röstade för reso-lutionen. Mellan mars och juli 2017 arbetades ett avtal fram. Sverige deltog i arbetet och röstade tillsammans med 121 länder för avtalet 7 juli 2017. De mind-re ändringar Sverige hade hindrade inte ett ja till avtalet. Avtalet är nu ett legi-timt FN-avtal öppet för alla. Det träder i kraft när 50 stater har ratificerat det. Avtalets viktigaste funktion är att utgöra ett fortsatt tryck på de nio länder som har kärnvapen att göra sig av med dem. Sveriges regering har efter påtryckning-ar från bl a USA valt att inte signera avtalet utan tillsätta en utredning som skall vara klar först efter valet 2018.Partikongressen 2017 antog efter motioner bl.a från Stockholms Arbetarekom-mun följande ”Efter år av stagnerande arbete för kärnvapennedrustning driver Sverige nu frågan om ett förbud mot kärnvapen. I år inleds viktiga förhandlingar om ett globalt förbud inom ramen för Förenta Nationerna. Som ett led i arbetet med att förbjuda kärnvapen globalt måste alla åtgärder övervägas. Såväl lagstift-ning som kärnvapenfria zoner kan bli aktuella som ett sätt att implementera ett globalt kärnvapenförbud. Vårt mål är en kärnvapenfri värld”:Kärnvapen är det enskilt största hotet mot mänskligheten. I Icke-spridningsför-draget NPT förband sig kärnvapenmakterna för femtio år sedan att seriöst arbeta för att avskaffa alla kärnvapen och i NPT år 2000 antog såväl kärnvapenmakter-na som icke-kärnvapenmakterna en 13 punkts plan för avskaffande av alla kärn-vapen. Något de inte levt upp till även om de under årens lopp har minskat sina kärnvapen. Trots det moderniserar Ryssland sina strategiska kärnvapen och Ryssland och Kina satsar aggressivt på att utveckla mindre och effektivare kärnvapen. USA har beslutat att satsa upp till 1000 miljarder dollar under tre decennier på sitt kärnvapenprogram. Deras utfästelser i NPT är inte trovärdiga.I över fem decennier har Sverige varit ledande i arbetet mot kärnvapen och agerat för att avskaffa alla kärnvapen i förhandlingar i Genêve, i FN:s general-församling och säkerhetsråd. Kunskap fick vi genom att vi var på väg att skaffa atomvapen på 50-talet. Under dessa decennier har Sverige aldrig låtit något annat land bestämma vår säkerhetspolitik. Vår neutralitet och alliansfrihet har inte hindrat oss att starkt agera med olika förslag mot kärnvapen som provstopp, kärnvapenfria zoner och totalt avskaffande av alla kärnvapen. Varför tveka nu? Skall USA bestämma vår säkerhetspolitik?

Motionär(er): Stockholms Allmänna kvinnoklubbHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens styrelsemöte

Förslag:  (2)

Motionär (motionar) uttala att Sverige ska signera och ratificera kärnvapenavtalet.

motionar-80

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att motionen anses besvarad

styrelsen-90

C9) Asylrätt, invandring, integration, storstad & landsbygd

I Sverige har vi haft rekordhög invandring, de senaste åren har vi tagit emot tiotusentals unga män som ensamkommande flyktingbarn, vilket har gjort att de kommunala gymnasieskolorna i storstäderna, i synnerhet ytterstadsskolorna, har upp mot 80 procent pojkar bland sina elever. Och vi har en generation med fler män än kvinnor vilket innebär långsiktig problematik.

Många invandrare har svårt att orientera sig ibland alla myndigheter i Sverige, vilket gör att deras möjlighet att tillgodogöra sig demokrati och rättigheter försvåras. 

Vi har många förorter i storstäderna som har förvandlats till ghettoliknande subkulturella samhällen märkta av utanförskap, fattigdom, språkbrister, trångboddhet och religiös fanatism med patriarkatiska värderingar som vi inte sett i Sverige på sextio år och många radikaliseras. Många av dessa människor som växer upp i förorterna ser sig inte som svenskar och de betraktas inte heller som fullvärdiga svenskar. Om vi skulle ha en obligatorisk ceremoni där man svär en ed om trohet till sitt nya hemland när man blir svensk medborgare kan det komma att öka känslan av samhörighet och även hur man betraktar dessa nysvenskar.

Vi har också samtidigt en långsamt avbefolkad landsbygd, där samhällen förlorar sina serviceinrättningar för att kundunderlaget krymper, vilket leder till ökad arbetslöshet och att allt fler lämnar sina hembygder för att söka skapa sig ett nytt liv i storstäderna.När storstäderna blir allt trängre ökar otryggheten, brottsligheten och dikotomiskt tänkande. Det föds gängmentalitet och utanförskap, statusjakt och materialism.

Många människor inom HBTQ, står i sina hemländer i totalt utanförskap. Ertappas eller erkänner de sin sexuella läggning riskerar de bestraffning, nekande av vård, utanförskap, och ibland död.

Vi står också inför demografiska förändringar i populationen som aldrig förr. Emellan år 2025-2040 kommer den pensionerade procenten av populationen att öka dramatiskt samtidigt som det blir allt färre som förvärvsarbetar och betalar in skatt till välfärdssystemet. Vi måste redan nu vidta kraftiga åtgärder för att rädda vårt välfärdssystem.

Samtidigt så har vi fler antal människor på flykt i världen än någonsin tidigare, och hälften av dessa är barn. Det uppskattas att ungefär 25 – 30 miljoner barn är på flykt i dag. Genomsnittstiden som en flykting spenderar i flyktinglägret är 17 år, ja det är en hel barndom.Och livsvillkoren i ett flyktingläger är som vi alla förstår inte skäliga. Barnen som är flyktingar har potential att växa upp och bli förvärvsarbetande skattebetalare.

Det finns dock goda möjligheter att lösa många problem med samma åtgärder.

Motionär(er): Eriksson, YasminHanterad av: Motionen avslagen av HBTs Stockholm och skickas därför in som enskild

Förslag:  (14)

Motionär (motionar) verka för att asylrätten stärks för de som söker asyl i vårt land på grund av att de riskerar bestraffning, död eller andra repressalier och t ex nekas vård i sitt eget land på basen av sin sexuella läggning.

motionar-81

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att femte att-satsen avslås

styrelsen-91

Motionär (motionar) verka för att asylsökande ges en kommunalt anställd etableringsvärd som bistår med orientering bland alla myndigheter och samhällsinstitutioner de första fem åren.

motionar-82

Motionär (motionar) verka för att asylsökande samma vecka som de registreras i Sverige erläggs lättare arbete inom offentlig verksamhet om tjugo timmar i veckan och undervisning i svenska språket och samhällskunskap om tjugo timmar i veckan, så att de integreras snabbt.

motionar-83

Motionär (motionar) verka för att asylsökande fördelas en kommun, utanför storstadskommunerna, och ha skyldighet att bosätta sig i den kommunen i minst fem år, så att de slår rötter i det lokala samhället.

motionar-84

Motionär (motionar) verka för att Sverige ger specialasyl till ensamkommande flickor och unga kvinnor på flykt i världen genom våra ambassader och konsulat, med korttidspass så att de kan färdas tryggt till vårt land och så att vi får en könsbalans på millennium-generationen.

motionar-85

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att sjunde att-satsen avslås

styrelsen-92

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att sjätte att-satsen avslås

styrelsen-93

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att fjärde att-satsen avslås

styrelsen-94

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att tredje att-satsen avslås

styrelsen-95

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen avslås

styrelsen-96

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen avslås

styrelsen-97

Motionär (motionar) verka för att människor som söker medborgarskap i vårt land ska avlägga trohetsed till Sverige för att få medborgarskap.

motionar-86

Motionär (motionar) verka för att Sverige tar hit så många barn på flykt som behövs för att undvika en skev kvot mellan förvärvsarbetare och pensionärer under de närmaste trettio åren och förser dem, med korttidspass så att de kan färdas tryggt till vårt land.

motionar-87

C10) En integrationsfrämjande asylpolitik

Den svenska asylpolitiken grundar sig i de folkrättsliga åtaganden vi som stat gjort samt de gemensamma regelverk som finns inom den europeiska unionen. Den socialdemokratiska asylpolitiken ska förutom detta vara förankrad i vår rörelses grundvärden om jämlikhet, frihet och solidaritet.

De skyddsgrunder som ger en person rätt till att asyl följer av det ram- och regelverk som slagits fast i såväl internationella överenskommelser som i internationella och nationella domstolar. Där finns väldigt litet utrymme för egna nationella regelverk eller tolkningar, förutsatt att det inte handlar om utvidgningar av rättigheter. Däremot finns stort utrymme för variation vad gäller villkoren för de personer som väl beviljas asyl. Längd på uppehållstillstånd, tillgång till välfärdstjänster och möjligheter att återförenas med familj och andra anhöriga skiljer sig åt mellan olika länder. 

Permanenta uppehållstillstånd har länge varit huvudregel för uppehållstillstånd utfärdade på skyddsgrund i Sverige. Likaså har rätten till familjeåterförening varit något som tillfallit alla som fått uppehållstillstånd på skyddsgrund. Detta har sin bakgrund i både humanitära och samhällsekonomiska hänsyn. Detsamma gäller för principen om att personer som ges uppehållstillstånd i Sverige ska omfattas av den generella välfärd vi tar för självklar för alla invånare i landet. Inskränkningar av den generella välfärden för vissa grupper är ett hot mot den svenska modellen och skulle innebära stora avsteg från de jämlikhetssträvanden som vår politik grundar sig i.

Dessa principer, och den praktiska politik som följer av dem, har ifrågasatts och beskrivits som ”pull-faktorer” som gjort att Sverige fått ta ett oproportionerligt stort ansvar för det europeiska flyktingmottagandet. 

Det är svårt att med säkerhet uttala sig om kausalitet men mycket pekar på att dessa regelverk har begränsad påverkan på var människor söker asyl. Däremot anses en stor faktor vara om det finns ”upptrampade stigar”, dvs ett nätverk av landsmän sedan tidigare på en plats och därmed kunskap om landet ifråga. Detta samband går att skönja i hur asylsökande från olika länder fördelar sig över olika EU-länder. Att Sverige tagit emot en stor andel asylsökande i relation till landets storlek har också att göra med Sveriges generella anseende i världen, som en aktiv utrikespolitisk aktör och som ett land med stor respekt för mänskliga rättigheter. 

Att Sverige är ett av världens bästa länder att leva i – hög välfärdsnivå, bra möjligheter till högre utbildning mm - spelar sannolikt också stor roll för att många vill söka asyl i Sverige. Och sannolikt även regelverk för uppehållstillstånd och familjeåterförening. Vi vet dock att inskränkningar av dessa rättigheter och möjligheter har stora negativa konsekvenser, inte minst för nyanländas etablering i det nya landet. 

Tillfälliga uppehållstillstånd riskerar att leda till ökad stress och psykisk ohälsa för den enskilde och särskilt barn som ankommit Sverige i låg ålder drabbas på ett orimligt sätt. Vidare visar forskningen entydigt att tillfälliga uppehållstillstånd medför ökad osäkerhet för den enskilde, minskar incitamentet för språkinlärning, arbetssökande och övrig integration i samhället.

Begränsningar av rätten till familjeåterförening riskerar att allvarligt åsidosätta jämställdhetsperspektivet och barnperspektivet. Kvinnor och barn är överrepresenterade bland dem som ansöker om uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning. Avsaknad av lagliga vägar till familjeåterförening riskerar därför att särskilt drabba kvinnor och barn vars enda utväg blir livsfarliga smuggelvägar.

En politik som gör skillnad på människor utifrån ursprung och ger olika grupper i samhället olika tillgång till välfärdssystemen skapar såväl ekonomiska som sociala k

Motionär(er): Migrationspolitiska S-föreningenHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens styrelsemöte

Förslag:  (6)

Motionär (motionar) socialdemokratin står upp för att alla invånare i landet ges tillgång till den generella välfärden

motionar-88

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen anses besvarad

styrelsen-98

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen anses besvarad

styrelsen-99

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att tredje att-satsen bifalls

styrelsen-100

Motionär (motionar) verka för att permanenta uppehållstillstånd ska vara huvudregel för uppehållstillstånd på skyddsgrund

motionar-89

Motionär (motionar) personer som fått uppehållstillstånd på skyddsgrund ska ha rätt till familjeåterförening samt att de undantas från försörjningskrav

motionar-90

C11) Ett solidariskt europeiskt migrations- och utvecklingssamarbete

EU:s asylpolitik är sedan 2015 under omvandling. När antalet flyktingar i världen ökade och antalet asylsökande till EU slog rekord misslyckades unionen kapitalt att hålla ihop och stå upp för dess grundläggande värderingar och regelverk, och ett fåtal medlemsländer fick ta större delen av ansvaret för de personer på flykt som lyckats ta sig till Europa. 

Redan hösten 2015 förhandlades en omfördelningsmekanism samt en utökad flyktingkvot fram inom EU, som dock inte har efterlevts tillfredsställande. Sedan dess har EU-kommissionen lagt fram förslag på ytterligare harmonisering av EU:s gemensamma flyktingpolitik. 

De förslag som lagts fram innebär att området skulle regleras med förordningar i stället för direktiv. Förordningar är direkt tillämpliga i medlemsstaterna medan direktiv ska implementeras i den nationella lagstiftningen och därmed är något mer flexibla. 

Förslagen som lagts skulle innebära en ordentlig höjning av lägstanivån inom unionen, men riskerar tyvärr att innebära försämringar för svensk lagstiftning. Den svenska socialdemokratiskt ledda regeringen har hittills varit positiva till harmoniseringen men invänt mot delar av förslagen, t ex att Sverige inte skulle kunna återgå till att som huvudregel bevilja permanenta uppehållstillstånd. 

Det är av stor vikt att regeringen aktivt driver på för att förföljelse på grund av sexuell läggning eller könstillhörighet ska utgöra skyddsgrund i hela unionen. Det är också viktigt att regeringen aktivt värnar om möjligheterna att få asyl av så kallade sur place-skäl, alltså sådana som uppstått efter att personen lämnat sitt hemland.

Regeringen bör driva på för att permanenta uppehållstillstånd blir huvudregel vid uppehållstillstånd på skyddsgrund och åtminstone säkra möjligheten att i nationella regelverk göra så. Dessutom bör regeringen arbeta för att utöka rätten till familjeåterförening. 

En av de stora farhågorna med förslagen till ny skyddsgrundsförordning inom unionen är att där föreslås att uppehållstillstånd på skyddsgrund ska kunna återkallas innan det gått ut, om situationen i hemlandet förändras. Det skulle skapa en enorm osäkerhet, psykisk ohälsa och motverka etablering. Sverige måste aktivt förhindra att förslaget blir verklighet.

Det är också viktigt att sätta fokus på EU:s externa migrationspolitik. En viktig

anledning, kanske den viktigaste, till att antalet asylsökande till EU har sjunkit är avtalet som slöts med Turkiet om att förhindra människor att ta sig över medelhavet från Turkiet samt återsändande av de personer som ändå lyckas ta sig till EU. Avtalet har mött stor kritik och hanteringen av dessa asylsökandes ansökningar sker helt utan transparens. Det går inte att hävda något annat än att detta strider mot folkrätten och EU:s och medlemsländernas konventionsåtaganden. 

Samtidigt är avtalet inte unikt. EU har under en längre tid arbetat med att sluta avtal med länder för att förhindra migration till unionen samt finansiera insatser som tredje länders kustbevakning mm gör för att förhindra migration till EU. EU har också inom ramen för biståndet till utvecklingsländer ställt som krav att länderna ska stoppa migranter. Många pekar nu på att EU på grund av detta agerande är medskyldiga till den slavhandel som uppmärksammats i Libyen, men EU tar inget ansvar för konsekvenserna av sitt agerande. Detta måste upphöra, Sverige måste höja sin röst.

I stället för den typen av avtal som EU slutit måste fokus ligga på att intensifiera utvecklingssamarbeten med tredje länder i framför allt Afrika, för att öka den ekonomiska aktiviteten och skapa en bättre framtid för Afrikas unga befolkning. Det kommer också att minska behovet av att migrera till Europa.

Motionär(er): Migrationspolitiska S-föreningenHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens styrelsemöte

Förslag:  (14)

Motionär (motionar) verka för att Sverige driver på för att EU intensifierar arbetet med utvecklingssamarbeten med tredje land, framför allt gentemot afrikanska stater, som kan minska behoven av att migrera

motionar-91

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att tredje att-satsen avslås

styrelsen-101

Motionär (motionar) verka för att Sverige driver på för att EU inte ska villkora bistånd till utvecklingsländer med att de hindrar migranter från att ta sig till Europa

motionar-92

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att fjärde att-satsen bifalls

styrelsen-102

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att sjunde att-satsen bifalls

styrelsen-103

Motionär (motionar) verka för att Sverige driver på för att EU upphör med att sluta folkrättsstridiga avtal med tredje land om att förhindra migration till Europa

motionar-93

Motionär (motionar) verka för att Sverige i EU driver på för fler lagliga vägar att ta sig till EU för att söka asyl samt för att arbeta

motionar-94

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen bifalls

styrelsen-104

Motionär (motionar) verka för att Sverige i förhandlingarna om en ny gemensam asylpolitik i EU driver på för att permanenta uppehållstillstånd ska vara huvudregel samt att det vid tillfälliga uppehållstillstånd inte ska vara möjligt att återkalla dessa innan de löpt ut

motionar-9

Motionär (motionar) verka för att Sverige i förhandlingarna om en ny gemensam asylpolitik i EU driver på för att kraftigt höja lägstanivån på skydd och villkor inom unionen, samt utökade rättigheter för familjeåterförening

motionar-96

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att femte att-satsen avslås

styrelsen-105

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen bifalls

styrelsen-106

Motionär (motionar) verka för att Sverige i förhandlingarna om en ny gemensam asylpolitik i EU driver på för att förföljelse på grund av sexuell läggning eller könstillhörighet ska utgöra asylskäl inom hela unionen samt värnar möjligheten att beviljas asyl på grund av så kallade sur place-skäl

motionar-97

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att sjätte att-satsen avslås

styrelsen-107

C12) Invandring, integration, storstad & landsbygd

I Sverige har vi haft en hög invandring och de senaste åren har vi tagit emot tiotusentals män och pojkar som ensamkommande flyktingbarn, vilket har gjort att de kommunala gymnasieskolorna i storstäderna, i synnerhet ytterstadsskolorna, har upp mot 80 procent pojkar bland sina elever. Och vi har för första gången en generation med fler män än kvinnor vilket innebär långsiktig problematik.

Vi har många förorter i storstäderna som har förvandlats till gettoliknande subkulturella samhällen märkta av utanförskap, fattigdom, språkbrister, trångboddhet och religiös fanatism med patriarkatiska värderingar som vi inte sett i Sverige på sextio. Vi har samtidigt en långsamt avbefolkad landsbygd, där samhällen förlorar sina serviceinrättningar för att kundunderlaget krymper, vilket leder till ökad arbetslöshet och att allt fler lämnar sina hembygder för att söka skapa sig ett nytt liv i storstäderna.

När storstäderna blir allt trängre ökar otryggheten, brottsligheten och det dikotomiska tänkandet. Det föds gängmentalitet och utanförskap, statusjakt och materialism.

Många människor inom HBTQ, står i sina hemländer i totalt utanförskap. Ertappas eller erkänner de sin sexuella läggning riskerar de bestraffning, nekande av vård, utanförskap, arbetslöshet och ibland död.

Vi står också inför demografiska förändringar i populationen som aldrig förr. Emellan år 2025-2040 kommer den pensionerade procenten av populationen att öka dramatiskt samtidigt som det blir allt färre som förvärvsarbetar och betalar in skatt till välfärdssystemet. Vi måste redan nu vidta kraftiga åtgärder för att bevara vårt välfärdssystem.

Samtidigt så har vi fler antal människor på flykt i världen än någonsin tidigare, och hälften av dessa är barn. Det uppskattas att ungefär 25 – 30 miljoner barn är på flykt i dag och genomsnittstiden som en flykting spenderar i flyktinglägret är 17 år, d v s en hel barndom.Och livsvillkoren i ett flyktingläger är inte skäliga. 

Men barnen som är flyktingar har potential att växa upp och bli förvärvsarbetande skattebetalare. Det finns således goda möjligheter att lösa många problem med samma åtgärder.

Motionär(er): Eriksson, YasminHanterad av: Motionen avslagen av Kärrtorps s-förening och skickas därför in som enskild

Förslag:  (8)

Motionär (motionar) verka för att asylrätten stärks för de HBTQ personer som söker asyl i vårt land på grund av att de riskerar bestraffning, död eller andra repressalier och t ex nekas vård i sitt eget land på basen av sin sexuella läggning.

motionar-98

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att tredje att-satsen avslås

styrelsen-108

Motionär (motionar) verka för att asylsökande fördelas en kommun, utanför storstadskommunerna, och åläggs skyldighet att bosätta sig i den kommunen under en bestämd tidsperiod, så att de slår rötter i det lokala samhället.

motionar-99

Motionär (motionar) verka för att Sverige tar emot så många barn på flykt som behövs för att undvika en skev kvot mellan förvärvsarbetare och pensionärer under de närmaste trettio åren och förser dem med ett tryggt sätt att fördas till vårt land.

motionar-100

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen avslås

styrelsen-109

Motionär (motionar) verka för att Sverige ger specialasyl till ensamkommande flickor och unga kvinnor på flykt i världen genom våra ambassader och konsulat, så att de kan färdas tryggt till vårt land och så att vi får en könsbalans på millennium-generationen.

motionar-101

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen avslås

styrelsen-110

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att fjärde att-satsen avslås

styrelsen-111

C13) Solidariskt boendeplatser för nyanlända och asylsökanden

Vissa områden i Stockholm har blivit för segregerade med boenden som till mer än 80% består av utlandsfödda, därför måste solidaritet över stadsdelsgränser prioriteras hårt för att undvika ännu mer belastning av segregerade områden som lider av dålig hälsa, dåliga skolresultat, otrygghet mm.Prioritera solidaritet inom Stockholms Stad för att ge platser till nyanlända och asylsökanden: överbelastning av mycket segregerade områden med EBO eller nybyggande/renoverande till asylsökanden boendeplatser ska undvikas.

Motionär(er): Mandell, SandraHanterad av: Motionen avslagen av Husby s-förening och skickas därför in som enskild

Förslag:  (2)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att motionen anses besvarad

styrelsen-112

Motionär (motionar) se till att solidaritet tillämpas när det gäller att ge plats för nyanlända och asylsökanden och även att mycket segregerade områden undviks, såsom Södertälje, Järva, m fl områden. (Det gick inte att enas i styrelsen om en bra formulering.)

motionar-102

C14) Miljöasyl

Många människor tvingas bryta upp från sitt hem på grund av att förhållandena är sådana att det inte är möjligt att bo kvar på den plats som man betraktar som sitt hem. Människor tvingas fly för att rädda sitt liv, ofta är det föräldrar som tvingas ta med sig sina älskade barn på en farofylld flykt utan tydligt mål. Många gånger är det politisk, etnisk eller religiös förföljelse som tvingat människor att fly. Inte sällan är det också helt enkelt usla sociala förhållanden som driver iväg människor i tron om en bättre framtid. Till detta kommer att allt

fler människor tvingas fly på grund av konsekvenserna av den globala miljöförstörelsen. Olika former av extremväder kullkastar förutsättningarna för människors försörjning; torka, orkaner, översvämningar, smältande isar etc är alla konsekvenser av att vi i den så kallade industrialiserade världen under lång tid bedrivit rovdrift med det globala resurserna och valt att belasta klimaten på ett sådant sätt att vi nu ser början på de omfattande sociala konsekvenser som denna brist på respekt och förståelse för vad ekosystemet tål för med sig. 

Näst intill undantagslöst är det de allra fattigaste och mest utsatta människorna som drabbas hårdast av dess miljörelaterade konsekvenser. De är människor som redan är förtryckta på grund av sin sociala ställning i respektive samhälle som dessutom får ta det allvarligaste konsekvenserna av klimatförändringarna. För socialdemokratin och för en politik som bygger på alla människors lika värde kan inget vara viktigare än att försvara och ta tillvara dessa människors intressen. 

En framsynt miljöpolitik är givetvis ett måste i det lite längre perspektivet men kort sikt kommer detta inte att hinna hjälpa ett stort antal människor undan de obevekliga klimatförändringarna. Eftersom det till stor del är vi i västvärlden som bidraget till dessa miljökonsekvenser har vi ett särskilt ansvar för dessa människors lidande och utsatthet. Det är vi och ingen annan som på grund av årtionden av rovdrift med miljön och bristande vilja och kunskap om de ekologiska systemen som är orsaken till att allt fler människor blir miljöflyktningar.

Mot denna bakgrund bör socialdemokraterna, utöver en allt mer ambitiös och faktabaserad miljöpolitik, arbeta för ett system med möjlighet för miljöflyktingar att söka miljöpolitisk asyl i Sverige. En modell med kvotflyktingar från särskilt utsatta områden där asyl söks på den svenska ambassaden i landet bör snarast utarbetas.

Motionär(er): Westin, MatsHanterad av: Motionen avslagen av Mälarhöjden-Axelsbergs s-förening och skickas därför in som enskild

Förslag:  (2)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att motionen avslås

styrelsen-113

Motionär (motionar) Socialdemokraterna tar initiativ som syftar till att Sverige tar ett ökat ansvar vad gäller att erbjuda människor vars möjlighet till boende och försörjning raserats på grund av klimatförändringar som orsakats av att länder som Sverige inte tagit tillräckliga miljöpolitiska hänsyn vad gäller påverkan på den globala miljön.

motionar-103

D1) Bättre SL

I våra tider känns det lite hopplöst att ringa till SLs information för att ta reda på något. Eller, rättare, försöka ta reda på något.Ett ganska vardagligt behov är att få veta om rulltrappor och hissar fungerar på den station en vill åka till.SLs information svarar vänligt att det gör de. Vilket är sant då och då. Flera gånger har jag frågat om de har den informationen eller om de kan kolla med stationspersonalen direkt. Lite omständlig metod. Men på något sätt finns idag tekniken att fånga upp maskiners status och om de är igång eller avstängda och fortsättningen på det borde vara att den infon görs tillgänglig för oss som behöver den. I dessa appens dagar borde det inte vara omöjligt att koppla ihop station-maskin-placering och visa rött/grönt eller något liknande. Med en automatisk rapportering kan personalen och SLs informationstjänst också svara korrekt oavsett om någon rapporterat felet eller ej.Tidtabellerna och rapporterade störningar i trafikflödet finns att få tag i hyfsat smidigt, utom första snödagen i år då SLs information berättar att bussen kommer om 7 minuter trots att hela innerstadstrafiken ställts in. En genomlysning av hur en snabbare och korrektare information kan presenteras vore en naturlig väg att gå vidare i strävan att öka kvaliteten i servicen till resenärer och olika personalgrupper.

Motionär(er): Värtans s-föreningHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (6)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen bifalls

styrelsen-114

Motionär (motionar) motionen överlämnas till socialdemokratiska landstingsgruppen för vidare behandling.

motionar-104

Motionär (motionar) anta motionen

motionar-105

Motionär (motionar) motionen överlämnas till socialdemokratiska kommunfullmäktigegruppen för vidare behandling

motionar-106

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen bifalls

styrelsen-115

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att tredje att-satsen bifalls

styrelsen-116

D2) En öppen spärrlinje

Resenärer skadar sig regelbundet på spärrarna i Tunnelbanan och Pendeltågen många fastnar med väskor och kassar när man passerar en spärr. En spärr kostar mellan 200.000 till 400.000 i inköp och därtill tillkommer en servicekostnad för spärrarna. Om man tar bort spärrarna och utbildar och anställer värdar och kontrollanter skulle det skapas många service arbeten och en säkrare miljö för alla resenärer. Många resenärer är rädda för att spärrarna ska slå igen när de passerar. I andra städer i Europa exempel Prag fungerar kollektivtrafiken utmärkt med kontrollanter som åker runt och kollar biljetterna. Nu stoppar spärrarna upp flödet av resenärer och det blir långa köer vid spärrarna i rusningstrafik och även på andra ställen under dagen ett exempel Gärdet eller Slussen när en Finlands eller Estland båt inkommer blir det långa köer till spärrarna osv.

Motionär(er): Skärholmens S-förening, Skärholmens S-kvinnoklubbHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningarnas medlemsmöten

Förslag:  (4)

Motionär (motionar) man inför en hantering med kortläsare typ det som finns vid Tvärbanan i Stockholm.

motionar-107

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen avslås

styrelsen-117

Motionär (motionar) bifalla motionen och skickar den vidare till S-gruppen i Stockholms landstingsfullmäktige som driver frågan.

motionar-108

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen avslås

styrelsen-118

D3) Kommunikation mellan Hjorthagen och Ropsten

Hjorthagen ligger uppe på ett berg. Det är ett litet samhälle som alltid omgärdats av industri- och hamnverksamhet. En bild som senaste åren förändrats i och med byggnationer av bostäder och arbetsplatser i Västra Hjorthagen, Norra Djurgårdsstaden, Gasverkstomten och, snart, Ropsten. Vårt behov av att ta oss upp och ner från berget har ökat ordentligt! Våra alternativa vägar har minskat! En olycklig kombination. Vi skulle behöva en hiss eller rulltrappa i närheten av ex.vis Ropstensplanen och kanske Dianavägen. Det skulle göra det möjligt för alla, oavsett dagsform, rullator, barnvagn, matkassar osv att komma upp och ner mellan områdena. På grund av byggen har nya gångvägen förbi idrottsplatsen ner till gasverkstomten stängts av och kommer att vara stängd flera år till bygget är klart. Vilket gör det mycket besvärligt för nyinflyttade att använda T-banan överhuvudtaget och ökar trycket på busslinjerna. Samtidigt har också Gasverksvägen stängts för gående vid Rådjursstigen. Det innebär att den anvisade vägen för att nyttja T-banan när uppgång Hjorthagen är stängd inte finns längre. Under lång tid har stationen Ropsten S (Dvs

Hjorthagen) inte varit tillgänglig för någon med t.ex. barnvagn, rullator eller svårigheter att gå i trappor. Från perrongen i T-banan är 125 meter brant backe upp till biljetthallen. Funktionen på uppåtgående rullbandet har blivit bättre jämfört med två år sedan men det hjälper inte kvällstid då rullbandet stängs av. Både hiss och rulltrappa från biljetthall upp till Artemisgatan är ur funktion större delen av tiden även dagtid. Vid den pågående minskningen av öppettider för vår tunnelbaneuppgång har vi fått smaka på hur krångligt det kan vara. Inför den stängningen fick MTR, nuvarande T-baneoperatör, göra en värdering av vilken inverkan stängningen skulle ha för resenärer. MTR ansåg att stängningen inte skulle införas. Vid närmare granskning visas att utredningen utgår från antalet inpasserande. På kvällstid är självklart antalet utpasserande större än inpasserande, men poängen är väl ändå att det är resenärer som valt T-banan från annan station för att komma hem. Vi anser att situationen bör omvärderas utifrån dagsläget och att utgång Hjorthagen ska ha samma öppettider som ROS X (Ropsten).Så länge vi har Folkkulturcentrum, biblioteket och Hjorthagens kyrka och några serveringar att bjuda på finns också anledningar för andra än oss på berget att komma till och från Hjorthagen.

Motionär(er): Värtans s-förening, Engelbrekts s-föreningHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningarnas medlemsmöten

Förslag:  (8)

Motionär (motionar) motionen överlämnas till den socialdemokratiska kommunfullmäktigegruppen för påverkan av SL att ändra öppettider för T-station ROS S(Hjorthagen) till desamma som Ropsten

motionar-109

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att tredje att-satsen bifalls

styrelsen-119

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att fjärde att-satsen bifalls

styrelsen-120

Motionär (motionar) motionen överlämnas till den socialdemokratiska kommunfullmäktigegruppen för utredning av förbindelse Ropsten – Hjorthagen

motionar-11

Motionär (motionar) motionen överlämnas till den socialdemokratiska landstingsfullmäktigegruppen för påverkan av SL så att öppettiderna ändras för T-station ROS S(Hjorthagen) till desamma som Ropsten.

motionar-111

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen bifalls

styrelsen-121

Motionär (motionar) anta motionen

motionar-112

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen bifalls

styrelsen-122

D4) SAP måste sluta göra kollektivtrafiken värre för arbetarklassen

Nyligen höjdes straffet för plankning från böter på 1200 kr till 1500 kr i Stockholms Läns Landsting (SAP röstade bifall). 1 juli kan priset hamna på hela sjuka 2800 kr. Utvecklingen är oroande. Krigsföring mot människor vars ekonomiska situation inte tillåter ett månadskort på 830 kr är inget som hör med socialdemokratiska kvalitéer att göra. Det är sorgligt att arbetarrörelsen hakar på Kristoffer Tamson (M) & co’s linje när det gäller detta.

SSU Stockholm däremot är inne på en annan linje - avgiftsfri kollektivtrafik.Distriktet verkar för en arbetarklass- och miljövänlig landstingspolitik, det intygar våra förslag som dessa. Samt tror vi inte på anti-intellektuella och populistiska idéer om att fanatiskt kriga mot folk som inte har råd. Vi är lojala med arbetarklassen. Arbetarrörelsen borde givetvis likt Oss alla unga (…i kampen vi sjunga♫…) också verka för avgiftsfri kollektivtrafik, men åtminstone inte begå samma misstag som nyligen.

Motståndare till detta förslag, om att erkänna SAP i Stockholms läns landstingsagerande som ett misstag, kommer troligtvis peka på de politiska aktivister som ”tjuvåker”. Dessa betraktas ofta som icke-konstruktiva - må så vara, men det är onyanserat och osynliggörande av den arbetarklass som plankar för de inte har råd att bara se dessa.

Motionär(er): SSU StockholmHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (2)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att motionen avslås

styrelsen-123

Motionär (motionar) erkänna SAP i Stockholms läns landstings agerande för ökad tilläggsavgift för ”tjuvåkning” som ett misstag

motionar-113

D5) Nolltaxa vid Storstockholms Lokaltrafik 10-15 vardagar och 19-06 för seniorer

BakgrundBefolkningsutvecklingen för Stockholms län motsvarar ett nytt Göteborg vart ti-onde år. Utöver länets invånare kommer pendlare från hela Mälardalen.Trots att bussar, tunnelbana och pendeltåg har en mycket tät trafik under

morgon-rusning och eftermiddagsrusning upplevs kollektivtrafiken som kraftigt överbelas-tad dessa tider, främst inom tullarna och närförort.Genom att skapa ekonomiska incitament för resenärer som kan välja sin avresetid själv, bör därför trycket på kollektivtrafiken kunna minska i rusningstid.Pensionärer har de senaste åren drabbats av politiska beslut vilka varit negativa för den enskilde pensionären i allmänhet men framför allt för de 335 000 fattigpension-ärer som finns i Sverige. Dessa bör därför ges en möjlighet till kostnadsfria resor inom Stockholms län. Senaste taxeförändringen fick pensionärer, som enda grupp, HÖJDA avgifter vid SL.

Motionär(er): SeniorsossarnaHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (2)

Motionär (motionar) verka för att kostnader och effekter av nolltaxa mellan 10.00 och 15.00 vardagar och kl. 19.00 till 06.00 inom SL:s kollektivtrafik utreds och försök genomförs avseende ålderspensionärer.

motionar-114

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att motionen avslås

styrelsen-124

E1) Bygg inte infrastruktur för klimatförstörande fossilgas

Naturgas presenteras ofta som ”ren” energi, eller som nödvändigt för övergången till en hållbar ekonomi. Men fossilgas är ett fossilt bränsle som är minst lika skadligt för klimatet som kol och olja. Utvinningen av gas kontaminerar vatten och luft. Transport av gas är farligt och bidrar till utsläpp av klimatpåverkande ämnen. För att fossilgas ska transporteras (oftast som LNG: liquidnatural gas, eller flytande naturgas) krävs stor satsning på infrastruktur. Kort sagt, där gasen utvinns och infrastruktur byggs sätts fossilindustrins intressen före människor och miljö.

I Göteborg vill firman Swedegasbygga en terminal för LNG med namn G04LNG, samt en gasledning för att koppla ihop terminalen med det svenska gasnätet (se: http://www.lngterminalgoteborg.se/).Swedegas har också fler planer på anläggningar över hela Sverige. GO4LNG skulle innebära en ökad import av fossilgas till Sverige, vilket går tvärtemot vad som behövs för att uppnå nationella och globala klimatmål. Utveckling av fossilgas motarbetar aktivt en rättvis omställning till förnybar energi.Storsatsning på LNG står i själva verket i direkt strid mot övergången till ett hållbart energisystem.

Vid riksdagens öppnande i år uttryckte regeringen ambitionen att “Sverige ska transformeras till världens första fossilfria välfärdsland”. För att faktiskt leva upp till klimatmålen måste regeringen gå från ord till handling, vilket betyder ingen ny infrastruktur för fossilenergi.

Motionär(er): Bagarmossens s-förening, Skarpnäcksfältets s-föreningHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningarnas styrelsemöten

Förslag:  (6)

Motionär (motionar) verka för att blockera byggandet av fossilgasterminalen i Göteborg (”GO4LNG”);

motionar-115

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen anses besvarad

styrelsen-125

Motionär (motionar) kräva att Swedegas offentliggör sina planer för byggandet av flera fossilgasterminaler i Luleå, Umeå, Sundsvall, Gävle, Visby, Åhus, och Helsingborg;

motionar-116

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att tredje att-satsen avslås

styrelsen-126

Motionär (motionar) denna motion i sin helhet skickas den socialdemokratiska riksdagsgruppen.

motionar-117

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen anses besvarad

styrelsen-127

E2) Förbud av tops i plast

Tops gjorda av plast återvinns sällan. Istället hamnar de ofta i toaletten och spolas ner i det avloppet och ut i havet. Tops är, enligt en undersökning av Svensk Vatten, det vanligaste skräpet som svenskar spolar ner i avloppet. Eftersom de är såpass små klarar de sig igenom avloppsreningen och tar sig på så sätt ut i havet. I våra hav är plast det vanligaste skräpet idag, och det är något som aldrig riktigt försvinner, istället delar sig plasten i mindre och mindre bitar.

Ett antal större kedjor, både i Sverige och utomlands, har slutat tillverka tops i plast och istället görs de i hårt papper eller kartong, något som har svårare att ta sig igenom avloppsreningssystemen. Om de ändå tar sig ut i havet bryts de ner enklare och fortare än plast. Samtidigt som man jobbar för att inget annat än papper och avföring ska spolas ner i avloppet

Jag anser därför att man bör förbjuda försäljning av tops tillverkade av plast, till hänsyn av miljön och på grund av den stora miljöförstöring som plasten står för.

Motionär(er): SSU StockholmHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (2)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att motionen anses besvarad

styrelsen-128

Motionär (motionar) verka för ett förbud av försäljning av tops i plast

motionar-118

E3) Klimat och miljö

Klimatet och miljön har aldrig varit viktigare än idag. Vår planet är rund vilket gör att vi drabbas av t ex USA:s eller Kinas miljöförstöring, men Sverige måste föregå som en förebild för resten av världen och vara i framkant i alla klimatsmarta och hållbara avseenden. I många länder, t ex Nya Zeeland har man en klimatmyndighet som arbetar för att motverka och ta fram strategier för och vid klimatpåverkan.Problemen med miljön och klimatet är omfattande, allt ifrån växthusgaser som för med sig smältande polarisar, permafrost och glaciärer, och extremväder, till plast som förorenar haven, mikroplast som lagras i våra kroppar, arter som utrotas, hav som dör, skogar som surnar osv.Redan 2006 kom en rapport från FN att djurproduktionen står för större del av växthusgaser och miljöförstöring, än hela den samlade transportindustrin. FN 29 November 2006 : Cattle-rearing generates more global warming greenhouse gases, as measured in CO2 equivalent, than transportation, and smarter production methods, including improved animal diets to reduce enteric fermentation and consequent methane emissions, are urgently needed according to a new United Nations report released today.“Livestock are one of the most significant contributors to today’s most serious environmental problems,” senior UN Food and Agriculture Organization (FAO) official Henning Steinfeld said. “Urgent action is required to remedy the situation.”Cattle-rearing is also a major source of land and water degradation, according to the FAO report, Livestock’s Long Shadow–Environmental Issues and Options).Det finns många bra och i längden billiga sätt att spara energi, att motverka miljöförstöring och förebygga och förbereda för klimatförändringar.

Motionär(er): Eriksson, YasminHanterad av: Motionen avslagen av HBTs Stockholm och skickas därför in som enskild

Förslag:  (20)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen anses besvarad

styrelsen-129

Motionär (motionar) Sverige inför en lag om solpaneler på taken till varje flerfamiljshus och tar fram ekonomiska stödsystem för att genomföra det.

motionar-119

Motionär (motionar) Sverige förbjuder mikroplast.

motionar-120

Motionär (motionar) man ger ett statligt ekonomiskt stöd för alla bönder som växlar från Kött- och mjölkproduktion till ekologiska växthus och odlingar.

motionar-121

Motionär (motionar) regeringen gör om miljödepartementet till Klimat- och miljödepartementet.

motionar-122

Motionär (motionar) höja momsen på ägg, kött och mejeriprodukter.

motionar-123

Motionär (motionar) man erbjuder skattelättnader till företag som har ett hållbart miljöprogram.

motionar-124

Motionär (motionar) Sverige förbjuder och sanerar hormonstörande ämnen i alla offentliga lokaler.

motionar-125

Motionär (motionar) staten uppdrar åt alla kommuner att förbereda sin infrastruktur för havsnivåhöjning.

motionar-126

Motionär (motionar) man inför obligatorisk städning/miljöarbete för alla skolklasser.

motionar-127

Motionär (motionar) införa obligatorisk vegetarisk kost på alla offentliga inrättningar som sjukhus, ålderdomshem, förskolor, skolor osv.

motionar-128

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att sjunde att-satsen avslås

styrelsen-130

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att fjärde att-satsen anses besvarad

styrelsen-131

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att tionde att-satsen avslås

styrelsen-132

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att sjätte att-satsen anses besvarad

styrelsen-133

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att åttonde att-satsen avslås

styrelsen-134

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att tredje att-satsen avslås

styrelsen-135

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen anses besvarad

styrelsen-136

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att femte att-satsen anses besvarad

styrelsen-137

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att nionde att-satsen avslås

styrelsen-138

E4) Kommunalt ansvar för bilpooler

I Stockholm har Socialdemokraterna satt upp som mål att nå en fossilbränslefri stad till år 2040. Detta kräver en stor omställning inte bara i bränsle utan i vårt livsmönster. Många i vår stad färdas kollektivt eftersom vi här har bra förutsättningar att göra det. De satsningar som görs i kollektivtrafiken ser vi positivt på men vi tror inte att denna lösning räcker. Antalet personbilar i trafik i Stockholm uppgick 2016 till ca 347 000 vilket betyder att många medborgare i staden är idag har tillgång till en egen bil medan andra inte äger någon bil alls. Beroende på livsmönster och vart man befinner sig i livet används bilen olika mycket. En studie visar att i Stockholm är det så många som 49 procent som svarar att bilen används så lite som tre timmar eller mindre i veckan och var femte stockholmare uppger också att de nyttjar bilen i en timma i veckan eller mindre. För att minska behovet av att äga en egen bil och samtidigt stimulera utvecklingen av en elbilsinfrastruktur tror vi på att staden måste satsa på egna kommunalt ägda och drivna bilpooler. De tekniska lösningarna för bilpooler är idag väl utvecklade och om man råkar bo i en särskild del av staden eller i en bostad ägd av exempelvis Riksbyggen finns tillgång tillbilpooler. Problemet är att utvecklingen av bilpooler på det här sättet sker slumpmässigt och inte blir en verklig möjlighet för många av staden invånare trots att förutsättningar i en stor stad som Stockholm är som bäst.

Med en kommunalt ägt och driven bilpool ser vi storskalighetsfördelar både vad gäller att nå ut till stadens alla medborgare och en bilpool till lägsta möjliga kostnad. En kommunal bilpool som samtidigt väljer att satsa på elbilar innebär även en möjlighet att kroka arm med en utbyggnad av en infrastruktur för el-bilar. Anledningen är att bilarna kommer att stå på stadens parkeringsplatser och att det då är klokt att bygga ut fler laddningsstolpar än bara för de bilar som ingår i bilpoolen. Även här ser vi att tillgången till laddningsstolpar blir mer sprid över vår stad och förbereder oss för en mer heltäckande infrastruktur. Detta skulle skapa ökade möjligheter för användningen av elbilar i allmänhet. År 2016 var antalet personbilar i Stockholm driva på el ca 1300 vilket tydligt visar att elbilen har problem att få genomslag. Ett samarbete med branschen för att säkerställa goda standarder är också viktigt samtidigt som Stockholm blir mer intressant för alla bilföretag som satsar på elbilar och som i slutändan kommer att producera de elbilar som ingår i bil-poolen. Liknande samarbeten finns redan inom byggnation och på detta område finns stora vinster i att skapa en gemensam standard då det med säkerhet innebär en mer öppen laddningsinfrastruktur än laddningsstolpar knuten till enskilda bilmärken.

Skälen för att kommunen ska gå in och ta ett ansvar för denna fråga är att bilen i framtiden bör kunna betraktas som ett komplement till en väl utbyggd kollektivtrafik. När behovet ändå uppstår ska det finnas tillgång till ett mer individuellt sätt att färdas och här kommer bilen för en lång framtid spela en

viktig roll även om/när de blir självkörande. I ett framtidsscenario där bilarna i bil-poolen även blir självkörande skulle de likt en taxi kunna köras fram själva och på det sättet minska behovet av att bilen står i direkt anslutning till där man bor. Dit är det dock långt kvar och till dess kommer vi att köra bilen själv vilket innebär att bilpooler för att bli ett alternativ bör finnas relativt nära geografiskt eller åtminstone nära stora knutpunkter i staden.Förutom det förändrade synsättet på att bilen i framtiden genom bilpooler kan ses om ett komplement till kollektivtrafiken finns flera starka argument till att kommunen tar ansvar för detta. Argumenten har delvis redan nämnts men är förutom de storskalighetsfördelar en kommunal bilpool ger i form av lägsta möjliga pris att vi säkerställer att bilpooler utvecklas över hela vår stad och verkligt alternativ samtidigt som det säkerställer och ger en skjuts för en infrastruktur för elbilar med satta standarder. Staden kan också med fördel uppvakta det nationella parlamentet och säkerställa ett tillräckligt stöd för de inledande investeringar som behöver göras och har en möjlighet göra detta till en del av satsningen på Stockholm som smart stad.

Som motionärer vill vi inte gå in och beskriva hur den exakta lösningen ska se ut men har fullt förtroende för att staden att kunna skapa en digital plattform som erbjuder en smart och smidig lösning för alla som vill nyttja bil-poolen. En inledande satsning kan också med fördel rikta in sig på våra boende i allmännyttiga bolag vilket innebär att bilpooler når ut till områden där det idag inte finns tillgängligt. Att ta ett samlat grepp i den här frågan och göra gemensam sak med den del av bilindustrin som valt att satsa på elbilar tror vi är klok Socialdemokrati och något vi har gjort förr. Här tror vi inte att ett enda bolag ska kunna bli vinnare i en framtida upphandling av bilar utan att ett brett deltagande från branschen kräver att flera olika företag kan delta. Vi tror inte att marknaden själv kommer att kunna lösa denna fråga på ett tillfredsställande sätt så att det får den genomslagskraft och potential som finns i att kraftigt minska behovet av att äga en egen bil. En satsning med det ekonomiska stödet både från staden och nationellt kommer att resultera i att vi snabbare når en sådan framtid och samtidigt kan ge elbilen den avgörande skjuts som krävs för att vi ska nå våra högt ställa miljömål. 

Fördelarna överväger nackdelarna. Det räcker inte alltid så som motionärer hoppas vi att vårt parti verkligen tar motionen och frågan på allvar och landar i ett politiskt mod att bifalla motionen.

Motionär(er): Bandhagen-Högdalens S-föreningHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (10)

Motionär (motionar) satsningen innefattar elbilar och en utbyggnad av en infrastruktur för elbilar

motionar-129

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att fjärde att-satsen bifalls

styrelsen-139

Motionär (motionar) en initial satsning att skapa en kommunalägd bilpool kan riktas mot boende i allmännyttan för att därefter även rikta sig mot andra flerbostadsområden.

motionar-130

Motionär (motionar) en socialdemokratiskt ledd majoritet i Stadshuset bjuder in företag inom branschen för klargöra sin ambition och skapa Forum för samråda kring en öppen laddningsstandard och de krav som kommer att ställas i samband med upphandling.

motionar-131

Motionär (motionar) det i Stockholm bildas en kommunalägd bilpool

motionar-132

Motionär (motionar) en socialdemokratiskt ledd majoritet i Stadshuset uppvaktar regeringen för att säkerställa ökade resurser för investeringsstöd för utbyggnad av en laddningsinfrastruktur för elbilar och inköp av elbilar.

motionar-13

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att femte att-satsen anses besvarad

styrelsen-140

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att tredje att-satsen bifalls

styrelsen-141

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen bifalls

styrelsen-142

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen bifalls

styrelsen-143

E5) Omprioritera mineralpolitiken med fokus på återvinning framför nybrytning

Man räknar med att över hälften av all den koppar vi känner till i världen redan finns ovan jord. Behovet av återvinning av metaller är enormt, potentialen likaså. Ändå missgynnas metallåtervinningen politiskt i Sverige. Vi låter metaller som redan är brutna gå förlorade, och fortsätter istället att bryta ny mark för att utvinna metaller, en utveckling som är kortsiktig både miljömässigt och ekonomiskt. Till stor del beror läget på den mineralpolitik som förs, och de miljarder kronor i statliga subventioner som går till gruvindustrin. Svensk forskning visar på att subventionerna till gruvsektorn bidrar till att göra metallåtervinning olönsamt. Det är helt enkelt för billigt att bryta nytt, och för dyrt att återvinna det vi redan utvunnit. 

Gruvindustrin är idag helt befriad från deponiskatt (till skillnad från återvinningssektorn, som måste betala skatt för de rester som behöver deponeras), och betalar både lägre koldioxidskatt och lägre energiskatt än återvinningsföretag. Det statliga stödet till gruvor motsvarar nu över 30 miljarder kr per år. Detta trots att återvinningssektorn har både lägre energiförbrukning och lägre koldioxidutsläpp, och att återvinning utgör en del i en hållbar mineralpolitik där de ändliga resurser vi sitter på kan fortsätta att

komma oss och framtida medborgare till användning. Forskning pekar dessutom på att återvinningssektorn kan skapa ett högre ekonomiskt värde för den nationella ekonomin per producerat ton metall än vad gruvsektorn kan. Att främja metallåtervinning är alltså inte bara ett väsentligt och självklart steg för att driva en miljömedveten politik och klara våra klimatmål, utan också en fråga om ekonomiska resurser som rinner oss ur händerna. Vi behöver snarast omprioritera vår mineralpolitik så att fokus hamnar på återvinning framför nybrytning.

Motionär(er): SSU 25+, Tanto-Zinkens s-föreningHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningarnas medlemsmöten

Förslag:  (6)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att tredje att-satsen avslås

styrelsen-144

Motionär (motionar) verka för att återvinning blir huvudfokus för vår mineralpolitik

motionar-134

Motionär (motionar) verka för att de samlade skatterna i gruvsektorn ska höjas för att återspegla gruvsektorns miljöpåverkan

motionar-135

Motionär (motionar) verka för att det statliga stödet till metallåtervinning ska öka genom främjande av relaterad forskning, teknikutveckling, och infrastruktur

motionar-136

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen avslås

styrelsen-145

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen avslås

styrelsen-146

E6) Staden och landstinget bör ställa krav om FSC-certifiering

Miljökraven på svenskt skogsbruk är väldigt svaga. Det är i hög grad upp till den enskilde markägaren att avgöra vilka miljöhänsyn som tas. Möjligheterna att klara det miljömål ”Levande skogar” som riksdagen antagit, är därför i praktiken beroende av frivilliga insatser.

För att uppmuntra skogsbrukare att bedriva ett miljöanpassat skogsbruk – och därmed bidra till miljömålet – har certifieringssystemet FSC (Forest Stewardship Council) etablerats. Genom att ansluta sig till FSC förbinder sig markägaren att miljöanpassa sin verksamhet utöver lagens krav, bl. a. genom att inte avverka s.k. nyckelbiotoper och att undanta minst fem procent av skogsmarken från skogsbruk. Systemet har utsatts för berättigad kritik och behöver reformeras, men är det mest etablerade och kraftfullaste

certifieringssystemet som finns att tillgå.

Alla de stora svenska skogsbolagen är anslutna till FSC, men också många mindre markägare – däribland Stockholms stad – har FSC-certifierat sitt skogsbruk. Totalt omfattas i Sverige 12 miljoner hektar, dvs. drygt halva den svenska skogsarealen, av FSCs regler. Tillgången på FSC-certifierade trävaror, papper, energipellets m.m. är därför mycket god. Priserna är i princip desamma vare sig produkterna är certifierade eller ej.Alla kan som enskilda konsumenter bidra genom att välja certifierade produkter, men staden och landstinget kan bidra genom att ställa villkor i samband med upphandling och planbeslut med också genom delägandet i Fortum Värme. Redan idag omfattas Fortum av en s.k. spårbarhetsstandard enligt FSC, men i bränslemixen ingår även icke-certifiera råvara. Staden har sedan tidigare ställt krav om FSC-certifierat virke i samband med markanvisningar i Norra Djurgårdsstaden och i miljöspetsprojektet Snösätra.

Motionär(er): Socialdemokrater för Miljö och JämlikhetHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (6)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att tredje att-satsen bifalls

styrelsen-147

Motionär (motionar) Stockholms stad verkar för att användningen av icke-FSC-certifierade biobränslen vid Fortums anläggning i Värtan så långt möjligt begränsas, samt

motionar-137

Motionär (motionar) Stockholms stad och Stockholms läns landsting inför krav om FSC-certifierat virke som generellt villkor såväl vid markanvisningar som vid upphandling av byggnads- och reparationsentreprenader inom stadens och landstingets hela verksamhet,

motionar-138

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen bifalls

styrelsen-148

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen bifalls

styrelsen-149

Motionär (motionar) Stockholms stad och Stockholms läns landsting inför krav om FSC-certifiering i samband med upphandling av möbler och pappersprodukter.

motionar-139

E7) Visa vägen mot en klimatsmart matkonsumtion

Under den nuvarande mandatperioden har flera viktiga steg tagits för att påskynda omställningsarbetet i Sverige. Regeringen har fördubblat klimat- och miljöbudgeten och resurser satsas på nya investeringar genom klimatklivet, hållbar stad och stadsmiljöavtalen. I Stockholm har staden fattat beslut om en strategi för ett ”Fossilbränsefritt Stockholm 2040”, ett nytt ambitiöst miljöprogram och i stadens visionsdokument ”Vision 2040 Ett Stockholm för alla” pekas en hållbar stad ut som ett av fyra strategiska områden att arbeta med. Men för att fortsatt kunna nå det globala Parismålet om en temperaturökning väl under 2 grader måste vi öka takten i vårt hållbarhetsarbete.

Enligt rapporten ”The Living Planet Report, 2016” från Världsnaturfonden har Sverige ökat sitt ekologiska fotavtryck per capita och ligger högt över de gränser som är långsiktigt hållbara. Om hela världens befolkning skulle leva på samma sätt som vi i Sverige så skulle det totala fotavtrycket bli hela 4,2 jordklot. Vår konsumtion av mat, varor och energi måste ställas om till nivåer som globalt är långsiktigt hållbara och en viktig pusselbit att nå ditt är att låta den offentliga sektorn leda omställningen mot en klimatsmart matkonsumtion.

Det är ett erkänt faktum att vår matkonsumtion och dagliga proteinintag har en allt för stor klimatpåverkan vilken skulle minskas drastiskt med ett ökat fokus mot närproducerat och växtbaserat protein. Vi menar att det är av yttersta vikt att maten är såväl klimatsmart som hälsosam och att den offentliga sektorn kan hjälpa oss att brett förändra attityder och öka människors delaktighet i att minska sin matkonsumtions globala fotavtryck. Detta innebär att fortsatt öka andelen ekologiska inköp, öka andelen närproducerade livsmedel och utgå ifrån växtbaserat protein som norm i hela stadens verksamhet.

Enligt rapporten ” Ekologiskt i offentlig sektor” ökade andelen ekologiska inköp i offentlig sektor från 31 procent till 33 procent år 2016 (Ekomatcentrum, 2017) och för att nå det nationella målet om 60 procent till 2030 måste vi fortsatt hålla den takten. Lyckas vi ställa om fokus mot närproducerat och växtbaserat protein så kommer vi både skapa ett större omställningstryck på leverantörer, industri och jordbruk, lära flera människor att följa en hälsosam och klimatsmart kost och slutligen minska vårt globala fotavtryck.

Motionär(er): Socialdemokrater för Miljö och JämlikhetHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (10)

Motionär (motionar) Stockholms stad inför en norm för livsmedelsinköp till offentlig verksamhet som syftar till att minska stadens klimatpåverkan från stadens matkonsumtion,

motionar-140

Motionär (motionar) Stockholms stad inför en norm för livsmedelsinköp till offentlig verksamhet som syftar till att öka andelen ekologiska inköp,

motionar-141

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att tredje att-satsen bifalls

styrelsen-150

Motionär (motionar) Stockholms Arbetarekommun inför en norm för livsmedelsinköp som baseras på ekologiska varor, växtbaserat protein och närproducerade livsmedel

motionar-142

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att fjärde att-satsen avslås

styrelsen-151

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att femte att-satsen bifalls

styrelsen-152

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen bifalls

styrelsen-153

Motionär (motionar) Stockholms stad inför en norm för livsmedelsinköp till offentlig verksamhet som syftar till att öka andelen närproducerade livsmedel,

motionar-143

Motionär (motionar) Stockholms stad inför en norm för livsmedelsinköp till offentlig verksamhet som syftar till att öka andelen växtbaserat protein,

motionar-144

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen bifalls

styrelsen-154

E8) Djurskydd

Våra djur är i händerna på sina ägare. 

I Sverige har vi generellt en god djurhållning och om och när någon blir dömd för brott mot djuren får de förbud att äga djur i viss tid. Det finns i dag dock inget allmänt register man som privat person som vill sälja hundvalpar, kattungar eller föl kan kolla upp potentiella köpare i.

Vi har alla sett de där hundarna som missbrukarna har med sig och undrat hur de har det. Precis som den som är under influensen av droger inte kan upprätthålla en god föräldraförmåga kan de naturligtvis inte heller upprätthålla en god djurägarförmåga. 

Varje sensommar kommer larmrapporter från Sveriges katthem att det finns massor av sommarkatter som inte har någonstans att ta vägen och ofta kommer att frysa ihjäl under vintern. I många länder har man problem med herrelösa hundar. Det problemet har vi inte i Sverige då hunden här beskattas.

Motionär(er): Eriksson, YasminHanterad av: Motionen avslagen av HBTs Stockholm och skickas därför in som enskild

Förslag:  (8)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen avslås

styrelsen-155

Motionär (motionar) verka för att katter licensieras så som hundar nu är och beskattas.

motionar-145

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att tredje att-satsen avslås

styrelsen-156

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen anses besvarad

styrelsen-157

Motionär (motionar) verka för att det ska finnas ett officiellt register man kan kontrollera eventuella köpare i.

motionar-146

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att fjärde att-satsen anses besvarad

styrelsen-158

Motionär (motionar) verka för att den som ska sälja ett djur ska kunna få ett utdrag ur belastningsregistret på den potentiella köparen.

motionar-147

Motionär (motionar) verka för att förbudet att äga djur ska vara livslångt och gälla alla sorters djur.

motionar-148

E9) Förbjud dissekering av djur/djurförsök

På många grundskolor och gymnasium idag dissekerar man djur. Det görs pånaturkunskapen och är ofta utan syfte eftersom man går en såpass bred linje. Det finns dock både grundskolor och gymnasium som inte låter elever dissekera djur och ändå godkänner eleverna i ämnet, alltså kan det inte vara så viktigt.

På högskoleutbildningar dissekerar man djur i utbildningssyfte, vilket jag anser är okej eftersom det fyller en rimlig funktion i deras utbildning. Om djuret avlivas i syfte för att dissekeras så räknas det som djurförsök, och ska undvikas enligt svensk lag om det finns alternativ. Användning av djurorgan från slakterier räknas inte som djurförsök, då djuret har avlivats för andra syften. Sverige har enligt en Europarådskonvention om djurförsök förbundit sig till att djurförsök inom utbildning endast utförs vid yrkesutbildningar där det är nödvändigt och där de i framtiden kommer använda sig av djurförsök, t.ex. toxikologer och farmakologer. TrotsEuropakonventionen är djurförsök dock vanligt vid ett flertal universitet och högskolor i Sverige idag, och ingår för de flesta blivande apotekare, biologer, biomedicinare, läkare samt veterinärer. 

Jag anser därför att dissekering av djur i grundskola och gymnasie inte bör utföras, samt att kontrollerna av användningen av djurförsök vid universitets- samt högskoleutbildningar ska skärpas, och inte får förekomma på utbildningar

där de inte fyller ett syfte.

Källa: http://forskautandjurforsok.se/fakta/om-djurforsok/djurforsok-i-utbildning/

Motionär(er): SSU StockholmHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (8)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att fjärde att-satsen avslås

styrelsen-159

Motionär (motionar) djurförsök ej får förekomma på universitets- och högskoleutbildningar där de ej fyller en funktion eller ett syfte och att detta avgörs av den regionala djurförsöksetiska nämnden

motionar-149

Motionär (motionar) dissekering av djur på svenska grundskolor och gymnasium ej får förekomma

motionar-150

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen anses besvarad

styrelsen-160

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att tredje att-satsen anses besvarad

styrelsen-161

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen bifalls

styrelsen-162

Motionär (motionar) kontroller av djurförsök vid högskola och universitet ska skärpas enligt svensk lag

motionar-151

Motionär (motionar) reglerna kring djurförsök på universitets- och högskoleutbildningar skärps

motionar-152

E10) Förbud av hajfiske

Varje år dödas hajar i miljontals av människan. Detta för att nå fenan, köttet och levern och använda dessa i maträtter samt i diverse hudvårds- och sminkprodukter. Hajen har under de senaste 30 åren minskat med 90%. De flesta av hajarterna är extremt känsliga för massfisket eftersom de blir könsmogna sent och även föder få ungar. Om massfisket fortsätter i samma takt riskerar ett flertal hajarter att dö ut, och vi vet inte vilken påverkan detta kommer ha på havet och dess ekosystem.

Källa: http://www.wwf.se/vart-arbete/arter/hajar/1333897-hajar

Motionär(er): SSU StockholmHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (4)

Motionär (motionar) Sverige ska verka för att hajfiske förbjuds, både på nationella och internationella vatten

motionar-153

Motionär (motionar) verka för att förbjuda hajfiske på nationella och internationella vatten samt aktivt driver frågan

motionar-154

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen anses besvarad

styrelsen-163

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen anses besvarad

styrelsen-164

E11) Humana djurtransporter

1,4 miljarder djur transporteras varje år i Europa. För djuren är dessa transporter ett rent helvete, med långa avstånd och hemska förhållanden. EUs regler för transporttid beror på vad det för djur, svin och hästar får t.ex. transporteras upp till 24 timmar i sträck, förutsatt att de får vatten och foder. EUs regler säger även att djuren måste ha gott med utrymme, kunna stå naturligt och ha bra ventilation. Man får inte transportera skadade djur, samt att den som transporterar djuren ska ha passande utbildning eller erfarenhet. Djuren ska även bedövas innan slakt, men undantag görs för rituella slaktmetoder. Här är det istället landets regler som reglerar huruvida djuren får slaktas, och t.ex. i Sverige måste alla djur bedövas innan de slaktas, oavsett metod. Så ser det inte ut i Turkiet och därför transporteras bland annat djur dit för slakt, och kommer sedan tillbaka till Tyskland, Österrike, Nederländerna och Frankrike som charkprodukter.Organisationen Eyes on Animals har under 5 år granskat gränskontrollerna mellan Bulgarien och Turkiet, och undersökningen visar att 70% av transporterna från Europa till Turkiet strider mot EUs regler. Det är överfulla transporter, med djur som är uttorkade och svälter ihjäl då det varken finns vatten eller foder. Vid gränsen till Turkiet är det ofta långa väntetider, vilket gör att kor ofta tvingas kalva där. Kon tas då ut ur transporten, kejarsnittas utan bedövning och avlivas sedan genom att få halsen avskuren.Det är ett flertal länder i Europa som är inblandade i transporterna av slaktdjur till Turkiet, däribland de ovannämda länderna. Man har totalt upptäckt 13 EU-länder som inte följer EUs regler.Det är inte acceptabelt att djur behandlas på detta sätt. Transporterna, djurhållningen samt slaktmetoderna måste förbättras. Detta tillsammans med att kontrollerna måste bli bättre, alla djur ska ha vatten och foder samt ha gott

om utrymme och god ventilation. Avlivning vid transport måste ske under bedövning, och man ska inte få avliva ett djur för bekvämlighetens skull.

Källa: http://www.svt.se/nyheter/utrikes/har-utsatts-djur-for-expremt-lidande-trots-eu-s-regler

Motionär(er): SSU StockholmHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (8)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen anses besvarad

styrelsen-165

Motionär (motionar) djur ska ha tillgång till vatten och foder under transport och att detta ska kontrolleras av Jordbruksverket eller motsvarande myndighet i respektive EU-land.

motionar-155

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att tredje att-satsen anses besvarad

styrelsen-166

Motionär (motionar) Sverige ska verka för att transporttiden för djur inom EU begränsas till åtta timmar för däggdjur samt fyra timmar för fjäderfän.

motionar-156

Motionär (motionar) Sverige ska verka för att fler kontroller införs för djurtransport inom EU.

motionar-157

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att fjärde att-satsen avslås

styrelsen-167

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen anses besvarad

styrelsen-168

Motionär (motionar) Sverige ska verka för att djur måste bedövas innan slakt och avlivning i alla EU-länder.

motionar-158

E12) Inga cirkusar (med djur) i Stockholm stad!

Det står redan i vårt politiska handlingsprogram att vi vill förbjuda cirkusar. Därför tycker jag att vi måste vara skarpare i hur vi vill gå till väga med att införa ett förbud. Mitt förslag är därför att vi förbjuder cirkusar på kommunal mark i Stockholms stad.

Motionär(er): SSU StockholmHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (2)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att motionen avslås

styrelsen-169

Motionär (motionar) driva frågan om att förbjuda cirkusar med djurhållning på Stockholms stads mark

motionar-159

F1) Föreningslokalen i fokus

Gräsrotsrörelsen i fokus. Det är vad vi kan lära oss utav många framstående politiker, både i historien och modern tid. Vad behövs då för att gräsrotsrörelsen ska blomstra? Ett exempel är föreningslokaler. Föreningslokalen är där medlemmarna möts för att diskutera politiken och framtiden, det är där folkrörelsen bildar varandra och det är där nya medlemmar kan hitta trygghet i en ny tid, inte minst inför ett val. 

Föreningsverksamheten lever idag på sina solidariska medlemmar, som är villiga att låna ut lokaler från sina bostadsrättföreningar eller dylikt. De föreningar som inte har den möjligheten måste hyra in sig, oftast ensamma, hos dyra fastighetsägare eller hos olika bostadsrättsföreningar. De lokala föreningarna har oftast en redan spänd ekonomi, där att få ihop ekonomin kan vara ett problem. Att en förening ska kunna ha en fungerande verksamhet, där medlemmarna kan träffas och forma politik, ska inte vara en ekonomisk fråga. I Framtidsstaten har det stadgats att Socialdemokraterna, ska verka för föreningsverksamheter utåt- nu är det viktigt att vi gör detsamma inåt. 

Föreningslokalen är och måste få vara själva basen i gräsrotsrörelsen och därför är det viktigt att arbetarekommunen stödjer kretsarna i arbetet för att ha tillgång till sådana lokaler.

Motionär(er): SSU 25+, Tanto-Zinkens s-föreningHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningarnas medlemsmöten

Förslag:  (2)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att motionen bifalls

styrelsen-170

Motionär (motionar) verka för att varje krets ska ha en gemensam föreningslokal i kretsen.

motionar-160

F2) FUD-program om teknik för att främja trygghet och säkerhet

Sverige har en mycket stark industri inom telekom- och it-områdena samt säkerhetsföretag, därutöver hög kompetens inom fou vid universitet, högskolor och institut. Inom kort kommer 5G att lanseras, detta öppnar helt nya möjligheter att utveckla tillämpningar och tjänster som kan gagna viktiga samhällsintressen. Genom att staten tidigt prioriterar brotts- och terrorbekämpning som ett angeläget område för 5G kan ett stort tvärsektoriellt Forskn- Utv- och Demoprogram ta fram nya tjänster och samtidigt skapa en stark näringsgren i landet. Med stora datavolymer kommer priserna på t.ex. sensorer och detektorer blir otroligt låga. Med hjälp av FUD kan staten stimulera utveckling av tjänster som gör det möjligt att identifiera avvikelser från det normala, följa utvecklingen, larma, söka information eller personer på nya sätt. Det är i princip omöjligt att ständigt ha polis närvarande på platser som köpcentrum publika platser som torg, promenadstråk, knutpunkter för trafiken, bostadsområden, parkeringsplatser m.m. för att förebygga inbrott, överfall, bilstölder eller terrorverksamhet. Inte heller kan polisen och Säpo alltid ha resurser att 24/7 följa personer med befarat stalkbeteende eller terrorkoppling. Också cyberbrott kan bekämpas mer effektivt. Med teknik kan närvaro skapas på annat och mer kostnadseffektivt sätt. Runt hörnet väntar t.ex. sakernas internet vilket gör att saker kan kommunicera med varandra. Häromdagen informerades om att Tyskland nu prövar kameror för ansiktsigenkänning. Andra Big Data-tillämpningar väntar också runt hörnet. Det är alldeles för litet fokus på brottsoffren i dag. Personlig integritet är viktigt men trygghet och säkerhet för utsatta kvinnor och andra utsatta, t.ex. politiker och religiösa församlingar m.m. värderas för lågt. Hot mot förtroendevalda är ett angrepp på demokratin. Sverige måste komma bort ifrån den aningslöshet som allt för ofta präglat brottsområdet. Även om ett brott inte alltid kan förhindras med kameror, sensorer, detektorer, bärbara larm eller dylikt så kan en hög uppklarningsprocent bidra till att färre brott utförs. Kan fler förövare fångas in i polisens nät förhindras fortsatt kriminalitet. Medborgarnas tillit kan också vinnas genom att samhället är mer närvarande när det uppstår behov av insatser. Polispersonalen får också bättre stöd i sitt arbete Tekniken är ett komplement. Polisiär närvaro för att skapa bra kontakter med boende är en uppgift som inte kan ersättas av teknik. I dag får polisens närvaro i vardagen och kontaktskapande verksamhet alltför ofta stå tillbaka på grund av akuta insatser. Med bättre förutsättningar för förebyggande insatser av poliser och ordningsvakter kan kriminalitet och terrorverksamhet minskas. Ett FUD-program kan initiera innovationer genom samverkan mellan ansvariga myndigheter, forskare, företag, försäkringsbolag, civilsamhället, huvudmän som kommuner och landsting. Cyberkriminalitet, terror, men också nationella mängdbrott som bostadsinbrott, bilstölder, är gränsöverskridande med ligor m.m. Det finns forskningsmedel inom EU för gemensamma satsningar. Med framgång har utmaningsdriven FUD av den här typen initierats inom t.ex. demografiområdet. Att göra trygghet och säkerhet till en politisk satsning och ta i anspråk 5G gör det intressantare för dem som i dag arbetar inom området brottsbekämpning och, brottsförebyggande insatser. Samhället kan genom ett FUD-program se till att det skapas ett bra innehåll vid 5G-användning. Det är naturligt att myndigheten Vinnova får finansiera en satsning. Statligt finansierad forskning kan skapa en process där man bjuder in många olika aktörer att delta i en idé- och åtgärdsinriktad FUD-insats. Genom att ansvariga myndigheter deltar skapas förutsättningar för att resultaten i form av nya digitala tjänster

upphandlas och används. Säkert kan

Motionär(er): Ängby socialdemokratiska föreningHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (4)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen bifalls

styrelsen-171

Motionär (motionar) ställa sig bakom motionen att staten bör initiera ett stort FUD-program i syfte att med ny teknik främja trygghet och säkerhet i Sverige

motionar-161

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen bifalls

styrelsen-172

Motionär (motionar) motionen sänds vidare till den Socialdemokratiska Riksdagsgruppen

motionar-162

F3) Repfoldern tillbaka!

Allt blir inte bättre i den digitala tidsåldern.

Förr hade vi i Stockholms arbetarekommun en liten behändig publikation som gick under namnet Repfoldern. I den fanns namn, telefonnummer, e-postadresser till alla ombud i representantskapet. Dessutom fanns namn och telefonnummer till alla ombudsmän och andra anställda på AK:s expedition. Där fick man veta hur representantskapets arbetsordning såg ut och diverse annat smått och gott.

Den var mycket nyttig och väldigt användbar. Den var dessutom principiellt viktig därför att den var en garanti för transparens – alla som var representantskapsombud visste vilka andra som var det. Alla kunde ringa varandra. Den som ville samla stöd för sin motion eller sin kandidat – vilket i en demokratisk organisation är fullt legitimt, även om det går emot styrelsens förslag – hade i repfoldern ett enkelt verktyg.

Nuförtiden tror vi att all informationsspridning ska ske digitalt. Det utesluter de medlemmar som inte har tillgång till internet och brister därmed i demokrati och transparens. Av samma anledning är det också angeläget att alla som är repombud finns med i repfoldern. I syfte att lättare kunna åstadkomma detta skulle Arbetarekommunen kunna uppdra åt föreningar och klubbar att, i samband med att repombuden väljs av respektive årsmöte, inhämta sitt/sina ombuds godkännande av ”publicering” i repfoldern och på hemsidan. De som ställer upp på förtroendeuppdraget att bli repombud är rimligtvis stolta över uppdraget och tycker inte att detta är någon hemlighet. Om en förening/klubb

ändå har repombud som inte godkänner att namnet publiceras ska det framgå att det finns ett ombud.

Motionär(er): Hägerstens socialdemokratiska kvinnoklubbHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens styrelsemöte

Förslag:  (7)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att motionen bifalls

styrelsen-173

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen bifalls

styrelsen-174

Motionär (motionar) foldern delas ut till alla representantskapsombud vid repskapet i juni 2018

motionar-163

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen bifalls

styrelsen-17

Motionär (motionar) sträva efter att alla ombud står med i foldern

motionar-164

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att tredje att-satsen bifalls

styrelsen-176

Motionär (motionar) återinföra repfoldern

motionar-165

F4) Följ brottets bil och ta fast tjuven, kortversion

Om man kan hitta på och utveckla automatiserade metoder, för att säkra brottspår så nära brottsplats och tid som möjligt, kan utredningsläget förbättras. Kameraövervakning på offentliga platser har visat sig vara en viktig automatisk metod för brottsutredningar. Denna metod kommer säkert att förfinas och effektiviseras väsentligt i fråga om automatisk personidentifiering. Tanken på en allt mer omfattande kameraövervakning inger oro och olust för kränkningar av den personliga integriteten. I motionens titel finns ett nytt begrepp brottets bil - som inte är en person utan ett brottsutrednings objekt. Med detta begrepp introduceras en vidare diskussion om, hur och varför bilen och dess rörelser i tid och rum ska kunna ges en djupare och större tyngd i brottsutredningar och effektivisera dessa för ett stort antal brottstyper och därmed bidra till ökande antal lagföringar.Bilar är inblandade i de flesta brott – direkt eller indirekt- före , under, efter, eller bilen i sig är själva brottsplatsen. Bilar är lättidentifierade och dess plats i tid och rum kan registreras i princip varje ögonblick automatiskt eller av en observerande person. En registrering av en bils identitet t ex fotografering får göras av vem som helst när och var som helst. 

Vad är brottets bil ? Det är om bilar, en eller flera, är eller har varit eller kan tänkas ha varit inblandade i samband med brott och i så fall vilka, på vad sätt och var, när, hur. Polisen sällan är på plats när brott begås och sällan efteråt på brottsplatsen. Därför bör spåren av brottets bil om möjligt söka fångas upp av anmälaren, vittnen, grannar, och av polisen på platsen före eller efter eller av övervakningskameror offentliga eller privata. Allmänheten borde lättare kunna medverka till att lämna ifrån sig bildmaterial från telefoner och kameror än vad gäller ev. uppgifter om personer. Det viktiga är uppgifterna om bilar är tid och plats samt uppgifter om bilen framför allt om typ, märke, modell, färg och reg.nr( även del av detta), ev andra kännetecken. Även vaga uppgifter är värdefulla och tas med. Meningen med uppgifterna är inte att de omedelbart ska ingå i den direkta brottsutredningen annat än i ett akut läge, däremot ska de omedelbart registreras som det aktuella brottets bil och skickas på automatisk sökjakt, helt oberoende av vad polisen gör eller inte gör i fallet. Poängen med samla in uppgifter om brottets bil och andra uppgifter på brottsplatsen är just för att se till att uppgifter för brottsutredningen säkras och registrerats.En sökjakt i realtid genom att uppfånga passager genom trafikavgiftsregistrering, fartkameror, gränspassager, trafikkontroller eller infart till parkeringsplatser är en naturlig utvecklingsmöjlighet när sådana registringar utvecklas att omfatta dygnet runt och ständigt uppkopplade och sammankopplande dataströmmar med tillhörande registrering i sökbara databaser. Mer närliggande är, att först inrikta sökjakten på att fråga registren om brottsbilen förekommer eller kan tänkas förekomma i något annat sammanhang. Detta förutsätter att det finns ett enhetligt begrepp som brottets bil i registrering av brottsanmälningar, brottsutredningar i hela kedjan till dom. Fastställande av brottets bil är den första automatiska åtgärden som vidtas när anmälan/registrering av brott sker. Om det anses troligt, att det är eller kan vara brottets bil kan man använda de sökmetoder, som står till buds för att ur register få fram alla de bilar, som uppfyller sökvillkoren. Dessa rensas på ej relevanta, t ex de bilar som inte kunde ha varit på platsen eller av andra orsaker. Tankegångarna bakom den här motionen är att ge polisen en form av ett automatiserat utredningsverktyg, för att de ska orka ta hand om och utreda en hel del massbrott som drabbar enskilda människor, där man vet att bilar är inblandade. Men en utbyggna

Motionär(er): Skärholmens S-föreningHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (4)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen avslås

styrelsen-177

Motionär (motionar) Om 1. bifalles finns den utförligare originalmotionen att tillgå som ett underlag för seminariet.

motionar-16

Motionär (motionar) verka för att Stockholms Stad inbjuder till ett seminarium i denna fråga med intresserade trafik- och brottsforskare och poliser, gärna hösten efter valet, vilket avgör om det är någon poäng med att gå vidare med presenterad ide om brottets bil.

motionar-167

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen avslås

styrelsen-178

F5) Valmaterial

Varje val är det diskussioner om hur valmaterialet ska formuleras, hur kortfattat eller uttömmande informativt det ska vara. Några tror att väljarna inte kan eller inte vill läsa valfoldrar och att det därför ska stå så lite i dem som möjligt. Andra hävdar att väljarna ska ges chansen att få läsa seriös och hyfsat omfattande skriftlig information om vår politik. Rimligt är att båda grupper ska bli tillgodosedda. 

Vad vi alltför sällan tar hänsyn till är att inte alla har tillgång till internet. Vår hänvisning, i valstugor, vid dörrknackning mm, till vidare information på vår hemsida räcker inte. Det bör på allt valmaterial, som foldrar, affischer och annonser, finnas ett telefonnummer, förutom adress till hemsidan. Numret ska vara bemannat och väljare ska kunna få information, antingen direkt i en fråga eller hänvisning till vart de kan vända sig, t ex adressen till närmaste valstuga. Det är kanske inte så många som ringer men det är brist på respekt att inte ge alla samma möjlighet att få information.

Varje valarbetare bör också ha möjlighet att ringa ett telefonnummer och få svar på en specifik fråga från en väljare.

Motionär(er): Hägerstens socialdemokratiska kvinnoklubbHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens styrelsemöte

Förslag:  (2)

Motionär (motionar) verka för att möjlighet till muntlig information, även via telefon, kompletterar den digitala och skriftliga i den kommande valrörelsen

motionar-168

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att motionen bifalls

styrelsen-179

F6) Militärtjänst med globala insatser

Att växa upp i Sverige är i ett globalt perspektiv för många en skyddad verkstad. I Sverige, så som i västvärlden i stort, har vi dock en uppsjö problem som världen aldrig tidigare skådat.Vi har t ex sjukdom i form av t ex anorexia bulimi som förstör många ungas hälsa för livet, vi har självskadebeteenden, isolering, psykisk ohälsa hos unga, vi har en ofattbar fixering vid skönhet och yttre, som förstärks av den sociala medier, som ej liknar något vi tidigare sett. Vi har en stor grupp av unga människor som mest av allt vill bli kända. Inte åstadkomma något i sig utan bli

kända. Vi har också en växande rasism och växande klassklyftor och klassförakt däremellan. Vi har föräldrar som spenderar mer tid framför sina skärmar än med sina barn. 

Sverige har nyligen återinfört mönstring och fyra tusen ska tas ut i militärtjänst. De som är insatta i frågan säger att det skulle ta en ockupationsmakt mindre än ett dygn att invadera och ockupera Sverige. Sverige saknar en allmän militärstyrka att kalla in vid skarpt läge. Våra anställda soldater kan omöjligt försvara vårt långa land, inte ens med stöd av de som kommer göra militärtjänst framgent och de beredskapskårer som finns kvar.Vi har också en alltjämt minskande frivillig beredskaps-kår i Sverige.

Man får ju tro och hoppas att det skarpa läget lyser med sin frånvaro i vår framtida historia, men en militär kan och bör användas till mer än bara försvar. Hur gärna vi än önskar det kommer vi inte att kunna undgå klimatrelaterade katastrofer och vi behöver då ha en stor beredskap.

När Sverige hade allmän värnplikt för alla män, innebar det att män från olika samhällsskikt möttes och tjänstgjorde tillsammans. Sådant motverkar rasism, radikalisering och klassförakt och påverkar integration. 

Att se till att unga människor kommer bort från vår trygga bubbla är av högsta vikt för att motverka de skruvade trenderna med skönhetsfixering och självhävdelse som nu finns. Det är också viktigt att unga människor får se att de kan göra skillnad för andra. Sådant föder humanism och motverkar rasism. För alla de ungdomar som bor hemma är det också värdefullt att komma ut ur föräldrahemmet, bli självständiga, möta andra normer och hitta sina egna samt upptäcka hur kapabla de är. Sådant motverkar psykisk ohälsa.

Det är också svårt för unga människor utan bredare livserfarenhet att tillgodogöra sig högre studier på ett djupare plan.

Samtidigt har vi både lokalt och globalt ett stort behov av folk som kan kavla upp ärmarna och ta i där det behövs. 

Om Sverige skulle införa en allmän militärtjänstgöring med globalt arbete, där kvinnor och män utifrån färdighet och lämplighet får resa och bistå med humana insatser överallt i världen, där insatser behövs och kan genomföras tryggt, som t ex jobba på barnhem, fördela medicin och mat, bygga flyktingläger, borra brunnar, hjälpa till med skolundervisning, dela ut filtar, motverka tjyvskytte, sköta animal rescue centers, informera om HIV, sanera stränder, sanera hav på plast, starta jordbruk, arbeta på fältsjukhus, hjälpa till att bygga infrastruktur, osv.kommer det att vara kostsamt, men vi kommer också att spara massor med kostnader i långa loppet i form av sjukpenning, fler i sysselsättning, fler som fullföljer sina studier, samt få en god beredskap vid kris och vid eventuellt angrepp.

Motionär(er): Eriksson, YasminHanterad av: Motionen avslagen av HBTs Stockholm och skickas därför in som enskild

Förslag:  (4)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen avslås

styrelsen-180

Motionär (motionar) Sverige inför minst ett års allmän värnplikt för alla tjugoåringar med lokal och global vapenfri tjänstgöring.

motionar-169

Motionär (motionar) Sverige inför en allmän värnplikt för alla kvinnor och män från tjugo till trettio år, som inte har egna barn, och samtidigt för varje generation med tjugoåringar.

motionar-17

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen avslås

styrelsen-181

F7) Efter metoo - hur vi utvecklar vår organisation till att bli mer inkluderande

Under hösten 2017 lyfte vi på locket för berättelser från kvinnor och icke-binära som utsatts för förtryck, sexuella trakasserier och sexuella övergrepp genom metoo. Berättelser från politiken lyftes genom uppropet imaktenskorridorer. I de berättelser som framkom blev det smärtsamt tydligt att förövarna är personer vi känner eller känner till, på jobbet, i familjen, i vänskapskretsen eller inom rörelsen. Som organisation började vi ifrågasätta om vi gjort tillräckligt för att hantera förtrycket. Stockholms Arbetarekommuns ledning har visat att de tar kritiken mot maktstrukturerna på allvar, genom att lyssna på berättelser som kommit fram och vidta åtgärder. För att vi ska lyckas bryta tystnadskulturen är det viktigt att våra berättelser leder till konsekvenser.Det fortsatta arbetet måste fokusera på att de som utnyttjar sin maktställning slutar med det. Detta gäller inte bara sexuella trakasserier och övergrepp utan allt förtryck på den glidande skala där våldtäkt och mord utgör den yttersta gränsen åt ena hållet och där till exempel härskartekniker finns på andra hållet.Stockholms arbetarkommun behöver också börja arbeta systematiskt med jämställdhetsfrågor. Genom att arbeta systematiskt med jämställdhet kan vi upptäcka risker och förebygga trakasserier och diskriminering innan något har inträffat. På det viset slipper vi vidta åtgärder i reparativt syfte när skadan väl är skedd.De skrivna värdegrunderna för de förtroendevaldas uppförande behöver levandegöras och vi behöver arbeta aktivt med dem inom organisationen. Medlemmar och förtroendevalda inom partiet behöver öva sig på att känna igen oacceptabelt beteende både hos sig själva och hos andra och dessutom veta hur en ska agera när en möter oacceptabla beteenden. Vi anser därför att det är viktigt att alla förtroendevalda ska genomgå en utbildning som tar upp hur maktordningen ser ut och vilka uttryck den får samt hur vi som parti vill att våra förtroendevalda ska hantera situationer där maktstrukturerna kommer till uttryck. En sådan utbildning behöver innehålla aktiva övningar som till exempel forumspel. Forumspel är en form av rollspel där deltagarna får möjlighet att bearbeta orättvisor och konflikter mellan individer och utforska hur en kan hantera dessa olika situationer. Partiet har på central nivå vidtagit åtgärder och tillsatt en särskild grupp som

kommer att ta fram ytterligare åtgärder samt inrättat en särskild e-postadress dit personer kan skicka sina berättelser. Detta är ett bra steg och den här gruppen skulle kunna förenkla sitt arbete och dessutom göra det lättare att vara anonym genom att lägga upp en webbenkät där en kan fylla i vad en vill berätta, likt Sekos visselblåsartjänst. Ett uppdrag som partiet också bör jobba med är att utarbeta systematiskt jämställdhetsarbete i vår organisation.Vi måste se till att alla kan vara med i arbetet att bygga vårt samhälle. Vi börjar nu.

Motionär(er): Alina s-kvinnoklubb, Avantgarde, HBTS Stockholm, Socialdemokrater i statlig tjänst (Centralbyråkraterna), Unga S-kvinnor RebellaHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningarnas medlemsmöten

Förslag:  (12)

Motionär (motionar) verka för att partiet centralt tar fram en utbildning för alla förtroendevalda som syftar till att de ska få kunskap och verktyg för att främja ett gott samarbetsklimat samt motverka förtryck och trakasserier i det dagliga politiska arbetet

motionar-171

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att fjärde att-satsen bifalls

styrelsen-182

Motionär (motionar) ta fram en utbildning för alla förtroendevalda som syftar till att de ska få kunskap och verktyg för att främja ett gott samarbetsklimat samt motverka förtryck och trakasserier i det dagliga politiska arbetet

motionar-172

Motionär (motionar) skyndsamt utveckla ett moment som ska ingå i alla utbildningar och som ger deltagarna kunskap och verktyg för att främja ett gott samarbetsklimat samt motverka förtryck och trakasserier i det dagliga politiska arbetet

Motionär (motionar) verka för att partiet centralt utvecklar utbildningarna för nya medlemmar så att de ger medlemmarna kunskap och verktyg för att främja ett gott samarbetsklimat samt motverka förtryck och trakasserier i det dagliga politiska arbetet

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen bifalls

styrelsen-183

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att sjätte att-satsen bifalls

styrelsen-184

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen bifalls

styrelsen-185

Motionär (motionar) det i kandidatutbildningarna ingår ett moment som ger kandidaterna kunskap och verktyg för att främja ett gott samarbetsklimat samt motverka förtryck och trakasserier i det dagliga politiska arbetet

motionar-175

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att tredje att-satsen bifalls

styrelsen-186

Motionär (motionar) skyndsamt ta fram en plan för hur arbetarekommunen systematiskt ska jobba med jämställdhetsarbete

motionar-176

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att femte att-satsen bifalls

styrelsen-187

F8) Nolltolerans avseende bedrägerier och våld mot pensionärer

Inledning”Den misstänkte, som greps i Storbritannien, tros vara huvudman för en liga som lurat äldre att köpa falsk medicin. Mannen är formellt häktad vid Göteborgs tings-rätt. Han ska nu utlämnas till Sverige, så att förhör kan hållas.Över 600 fall– Det är en hänsynslöshet som är obeskrivlig. Det är väldigt många äldre som farit illa av den här personens agerande, säger Håkan Carlsson, chef för polisens Circa-grupp, som utreder seriebrottslighet mot äldre.Metoden verkar ha varit att ringa upp den äldre, utge sig för att vara läkare på den drabbades vårdcentral och under samtalets gång försöka övertyga den äldre att me-dicin finns mot de åkommor som den äldre luras att berätta om under samtalets gång.Tömda kontonFör att få medicinen ska pengar skickas eller föras över till adresser i England.– En del har fått hjälp att ta sig till banken för att ta ut pengar och det har hänt att några skickat sitt bankkort med koder. Bedragaren har då tömt kontot. Det finns enskilda brott där personer förlorat över 100 000 kronor. Totalt handlar det om be-tydande belopp, säger Håkan Carlsson till Dagens Medicin. Polisen ser i dagsläget inga tecken på att sjukvården ska ha läckt uppgifter om de drabbade. Inte heller ska några dataintrång ha skett.”BakgrundÄldre personer utsätts för samma typer av brott som alla andra i samhället, men det finns några brott som är särskilt riktade mot äldre personer, där förövarna utnyttjar just deras höga ålder. Ett sådant exempel är personer som lurar sig in i äldres bostäder genom att till exempel påstå att de kommer från hemtjänsten, är hantverkare eller försäljare, men som har det egentliga syftet att stjäla värdesaker i hemmet. Väskryckningar och andra stölder utomhus riktas också ofta mot äldre personer som har svårt att försvara sig eller springa efter gärningspersonen.Det finns också forskning som visar att äldre med kognitiva nedsättningar och sjukdomar som till exempel demens, i högre grad är utsatta för psykiskt och fysiskt våld än vad friska äldre är. Mörkertalet är sannolikt mycket stort vad gäller de brott som drabbar de allra sköraste äldre och det är ett specifikt problem som behöver studeras djupare i fortsatt forskning. Men äldre kan vara sårbara på flera olika sätt.– Ett särskilt problem när äldre utsätts för brott är att konsekvenserna kan bli mycket större än för många andra. De har till exempel överlag en sämre ekonomi än mer resursstarka personer i yrkesverksam ålder, och de drabbas även på ett psykiskt plan hårdare med mer rädsla, ångest och känslor av skam och skuld

Korta faktaUnder den senaste tioårsperioden har de anmälda bedrägeribrotten tredubblats. Under 2016 anmäldes omkring 205 000 bedrägeribrott samt 14 000 bidragsbrott. 4,3 procent av befolkningen uppger att de blivit utsatta för bedrägeri under 2016.

Motionär(er): SeniorsossarnaHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (10)

Motionär (motionar) Stockholms Arbetarekommuns riksdagsledamöter verkar för att Brottsförebyggande rådet utvecklar ett åtgärdsprogram för att minska risken för brott mot äldre personer.

motionar-177

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att femte att-satsen anses besvarad

styrelsen-188

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen anses besvarad

styrelsen-189

Motionär (motionar) Utreder kostnaden för att låta Brottsoffermyndigheten ge ekonomisk kompensation till nyss nämnda grupp vid bedrägerier och egendomsbrott genom dom i tingsrätt.

motionar-178

Motionär (motionar) Åklagarmyndigheten låter utbilda särskilda åklagare avseende brott mot svaga grupper med syftet att uppnå en Nolltolerans.

motionar-179

Motionär (motionar) BRÅ åläggs att upprätta särskild statistik för brott mot äldre och svaga grupper.

motionar-180

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att tredje att-satsen anses besvarad

styrelsen-190

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen anses besvarad

styrelsen-191

Motionär (motionar) Stockholms arbetarekommuns riksdagsledamöter i Justitieutskottet initierar en utredning avseende möjliga konsekvenser avseende en straffskärpning för brott mot äldre personer, 65 och äldre.

motionar-181

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att fjärde att-satsen anses besvarad

styrelsen-192

F9) Sexuella trakasserier är en gren av flera i ett strukturellt förtryck

Arbetarekommunen har varit föredömligt snabb med att meddela oss medlemmar att ett internt partiorganisatoriskt arbete ska ske i spåren av metoo-uppropen rörande sexuella trakasserier. En vass policy är viktig men verkningslös om den inte är väl förankrad och efterlevs i hela vår organisation. Vi vill utvidga arbetet med en fördjupad genomlysning och maktanalys. Med syfte att utifrån analysfynden forma adekvata åtgärder för att gå till botten med det patriarkala könsmaktsförtryck och osynliga könskontrakt som än idag kastar grus i maskineriet i vår organisations gemensamma jämställdhetsarbete. Vi ser sexuella trakasserier som en gren av flera i ett strukturellt förtryck. Historiskt har kvinnor i grupp själva utfört organiserat könsrelaterat förändringsarbete i politiken och samhället. Under decennier har såväl binära som icke-binära personer organiserat sig i S-kvinnor för att den vägen skaffa ett tolkningsföreträde och en arena för att driva en progressiv klasskamp, könskamp och att kämpa mot rasism. Allvarligt är att det finns S-kvinnor som minns och berättar att över tid har det reproducerats ett patriarkalt betingat hån. Ett hån som riktats mot både enskildas och gruppers kvinnokamp mot en förtryckande könsmaktsordning. Vi menar att reproducerbarheten av strukturellt förtryck gör det nödvändigt att analysera patriarkala maktmekanismer ur ett helhetsperspektiv i det påannonserade organisatoriska utvecklingsarbetet. Beteenden som tystnadskultur och att välja att titta bort har skapat sår i vår samhälls- och partikropp. Dominerande beteenden bidrar till att forma normer och via dem vår värld. S-kvinnor drev igenom varannan damernas utifrån ett lika värde och lika rättighetsperspektiv i att utöva politisk makt och inflytande. Men vi och våra systrar har mötts av ett oförstående när vi uttryckt att numerär representation inte är tillräckligt för att bryta upp könsmaktsordningen i vårt samhälle och vårt parti. Och metoo-uppropen är ett av flera kvitton på detta. Inom forskarvärlden har en studerat individers coping-strategier för att hantera olika former av förtryck. En har påvisat att där förtryck upplevs som hot och framkallar skam, rädsla eller oro kan det skapas respons som undvikandebeteenden. Och att när beteendet utvecklats till en inlärning är mönstret mycket svårt att bryta. Kunskaper kring coping-mekanismer kanske hjälper oss till viss del att förstå varför det uppstått en tystnadskultur bland såväl män som kvinnor rörande sexuella trakasserier samt andra destruktiva och frihetsinskränkande maktutövanden. Viktigt är att vi frågar oss vem som startar förtryck kopplat till makt på olika nivåer i vår organisation och varför. Men också varför det i olika grad lever kvar i vår partikultur – i vårt parti, som ska stå på en solid grund av frihet, solidaritet och rättvisa. Vi föreslår att arbetarekommunen utgår från ett tydligt tillsammansskap där S-kvinnor och andra sidoorganisationer är en viktig del i ett arbete av genomlysning och maktanalys. Och att tillsammansskapet gemensamt arbetar fram förslag till adekvata åtgärder för att i grunden bryta med ett frihetsinskränkande strukturellt förtryck, patriarkalt könskontrakt samt en tystnadskultur. Södra kvinnoklubbens svar på metoo-uppropet är inte att ont ska med ont fördrivas. Det är inget "maktprivilegium" som är eftersträvansvärt. Vi vill att S-kvinnor ska vara en naturlig del i ett tillsammansskap där arbetarekommunen gör en genomlysning av alla nivåer och arbetsprocesser i vår organisation. Vårt mål är att motverka och förebygga ett strukturellt förtryck som fått fortleva

oförsvarligt länge. Det är nog nu. Med facit i hand är vår organisation inte immun mot könsmaktsförtryck. Vi får aldrig titta bort när och där det utövas. Det är dags att stoppa förtrycket och förspilla de goda krafter som vill

Motionär(er): Södra kvinnoklubbenHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (6)

Motionär (motionar) sexuella trakasserier beaktas som en gren av ett bredare strukturellt förtryck i AK:s arbete som annonserats i spåren av metoo

motionar-182

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen anses besvarad

styrelsen-193

Motionär (motionar) vår organisation ska genomlysas i sin helhet i ett arbete för att motverka strukturellt förtryck

motionar-183

Motionär (motionar) arbetet bedrivs inkluderande och att S-kvinnor som sidoorganisation är representerade i arbetet

motionar-184

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen anses besvarad

styrelsen-194

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att tredje att-satsen anses besvarad

styrelsen-195

F10) TV-licensen

Till sin början fyllde TV-licensen ett syfte, då de som då hade råd att införskaffa en televisionsapparat också var de som betalade Sveriges Televisions nota. Men det här var tiden då tv var nytt. Men redan på sjuttiotalet, nästan femtio år sedan, hade de flesta hushåll en tv-apparat och i dagsläget så har nästan samtliga hushåll en TV i Sverige. Har man inte en TV så har man en dator, en smartphone eller en platta som man kan titta på TV-sändningar i. Och har man inte det så har man en Radio, och Sveriges Radio sponsras också av TV-licensen.Dessutom är det ju så i nuläget att ensamhushåll med en inkomst betalar lika mycket som hushåll med gifta och sammanboende där det ofta är dubbel inkomst, vilket blir halva priset per vuxen (tittare). Vilket drabbar de som måste vända på varje krona hårt. Med en skattefinansiering skulle avgiften för publik service bli mer rättvis. Att vi alla ska vara med och betala för publikservice är demokratiskt och det är bra och nödvändigt för demokratin med icke-kommersiellt finansierad media, men en sådan publikserviceavgift skulle enkelt kunna administreras på skatten.

Då skulle årsavgiften bli väldigt mycket lägre för alla medborgare (utom de som inget betalar alls nu så klart) kanske skulle det räcka bra med några hundralappar om året per skattebetalare i stället för dagens dryga 2000 per år och hushåll.Denna drastiska skillnad i avgifterna beror dels på att den administrativa kostnaden för radiotjänst i Kiruna med räkningar, påminnelseavier, registrering och pejlare (håll i hatten nu: som arbetar mot provotion!) och annonskampanjer, löner, arbetsgivaravgifter, lokalhyror, telefonkostnader, datorer, porton mm som idag utgör en väldigt, väldigt stor del av TV-avgiften, skulle försvinna. Och dels för att vi skulle bli många fler som bidrog.De allra flesta har ju ändå en tv och tittar på den mer eller mindre, även om de flesta "glömmer bort " att anmäla tv-innehav och många ljuger sig blåa om pejlarna knackar på dörren. Och de som inte har tv har oftast ändå radio vilket också finansieras via TV-avgiften. Och har man ingen radio heller - inte ens i bilen - så drar man ändå nytta av det demokratiska flödet i samhället som har en av sina huvudnerver i den fria median! Detta har varit uppe i Riksdagen för motion många gånger och varje gång blir argumentationen den samma, vi kan inte skrota Radiotjänst för då blir så många arbetslösa i Kiruna. Radiotjänst i Kiruna är alltså en organisation som lever kvar med ett enda syfte nämligen att sysselsätta annars arbetslösa i Kiruna! Finns det då inget vettigare vi kan sysselsätta Kiruna med?

Motionär(er): Eriksson, YasminHanterad av: Motionen avslagen av HBTs Stockholm och skickas därför in som enskild

Förslag:  (2)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att motionen bifalls

styrelsen-196

Motionär (motionar) lägga ner Radiotjänst i Kiruna AB, avskaffa TV-licensen och införa en public service avgift på skatten.

motionar-185

F11) Stadsdelsnämndernas sociala delegation

I Stockholm har stadsdelsnämnderna delegerat individärenden till en social delegation under respektive stadsdelsnämnd. Ledamöterna och ersättarna väljs av stadsdelsnämnden och ingår också i den. Ärendena i sociala delegationen omfattas av stor sekretess och är av den art att man direkt ingriper i människors liv och framtid. Speciellt gäller detta när man ska ta s k ordförandebeslut i akuta fall. Även om delegationen inte har en offentlighet som stadsdelsnämnden, så är man bekant för de som ärendena angår. Detta för med sig, att man är mycket sårbar om någon känner sig oförrättad och inte nöjer sig med ett samtal till ordföranden. De ärenden som vi ska ta ställning till är ju lagbundet. En hel del som rör socialtjänsten är delegerat till tjänstemännen. Vi har dock ett ansvar att följa upp detta. De senaste åren har ju också ärendemängden ökat i betydlig omfattning. Min erfarenhet efter att jag haft och har uppdrag i sociala delegationen, både

som vice ordförande och numera som ordförande är, att man kan uppleva att man skulle behöva partiets stöd och information emellanåt. Gruppledarna i stadsdelsnämnden har ju regelbundna möten med våra företrädare i Stadshuset. Jag vill att det ska vara något liknande för den som företräder vårt parti i sociala delegationen. Det kunde vara någon träff höst och vår där man kunde utbytta erfarenheter och även få information om aktuella för området viktiga nyheter och riktlinjer för likvärdig hantering i delegationen. Dessutom vill jag att det ska vara en övergripande utbildning en gång vartannat år för alla som har uppdrag i sociala delegationen.

Motionär(er): Skärholmens S-kvinnoklubb, Skärholmens s-föreningHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningarnas medlemsmöten

Förslag:  (8)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen bifalls

styrelsen-197

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att tredje att-satsen bifalls

styrelsen-198

Motionär (motionar) utbildning för alla i sociala delegationen genomförs enligt motionen

motionar-186

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen bifalls

styrelsen-199

Motionär (motionar) träffar med företrädare för sociala delegationen genomförs enligt motionen

motionar-187

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att fjärde att-satsen bifalls

styrelsen-200

Motionär (motionar) motionen översänds till Stockholms kommunfullmäktigegrupp för åtgärd

motionar-188

Motionär (motionar) bifalla motionen

motionar-189

F12) Förändring av mervärdesskattelagstiftningen

Under många år har ideella allmännyttiga båtklubbar varit undantagna från att betala mervärdesskatt på hamn- och varvsområden. År 2014 ansåg Stockholms stad att den gällande lagstiftningen berättigade staden att ta ut mervärdesskatt

av de ideella allmännyttiga båtklubbarna. Staden grundar sitt beslut på 3 kap.3§ första stycket 5 mervärdeskattelagen (1994:200), ML. Motsvarande bestämmelser finns också angivna i artiklarna 135.1 och 135.2 första stycket b i rådets direktiv 2006/112 EG om gemensamt system för mervärdesskatt.EU-domstolen har uttalat att ”uthyrning av lokaler och platser för parkering” måste tolkas så att den innefattar uthyrning av alla platser utformade för att användas till att parkera fordon, inklusive garageplatser.Under tidigare år har de allmännyttiga ideella båtklubbarna ansetts vara befriade från mervärdesskatt då man ansett att arrenden varit undantagna från denna typ av skatt. Vidare hyr inte staden ut färdiga platser för att kunna förtöja båtar eller utrustning för att förvara båtar på land, detta gör den enskilde båtägaren.Vi anser att ta ut mervärdesskatt av allmänna ideella båtklubbar strider mot den tidigare tanken att denna folkrörelse, som bedriver ungdomsverksamhet i olika former inte ska omfattas av mervärdesskatt.

Motionär(er): S fackklubben LöftetHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens styrelsemöte

Förslag:  (4)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen anses besvarad

styrelsen-201

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen anses besvarad

styrelsen-202

Motionär (motionar) hos regeringen begära lagändring av ovan angivna mervärdesskattelagstiftning

motionar-190

Motionär (motionar) allmännyttiga ideella båtklubbar skall undantas från ovan angivna lagstiftning

motionar-191

F13) Flyttad till M4Förslag:  (1)

Motionär (motionar) Flyttad till J28

motionar-192

F14) Lagstifta om att kontantservice finns hos samtliga banker

Vi ser idag att allt fler banker inte hanterar kontanter. Det gäller både på landsbygden och i våra städer. Kontanter är ett lagligt betalmedel och ska därför hanteras av våra banker.

Det är många i vårt samhälle som är i behov av kontanthantering. Många privatpersoner, framför allt äldre, småföretagare och vårt föreningsliv har stora problem med att hitta en bank för att sätta in och ta ut kontanter. För många kan det innebära att de måste färdas många mil för att hitta en bank som hanterar kontanter. Det kan även innebära säkerhetsproblem!Jag anser att ett samhälle ska ha olika former av betallösningar. I stora delar av Europa så är det fortfarande kontanter som är det viktigaste betalmedlet.Eftersom bankerna inte frivilligt verkar ta ansvar för kontanthanteringen, så anser jag att en lagstiftning behövs. Vi måste veta att vi kan även i en framtid kan använda kontanter. Ska man få vara bank i Sverige om man inte vill hantera kontanter på sina bankkontor?

Motionär(er): Skärholmens S-förening, Skärholmens S-kvinnoklubbHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningarnas medlemsmöten

Förslag:  (4)

Motionär (motionar) bifalla förslaget om att lagstifta om att bankerna ska hantera kontanter.

motionar-193

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen bifalls

styrelsen-203

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen bifalls

styrelsen-204

Motionär (motionar) motionen sänds till den socialdemokratiska riksdagsgruppen för behandling.

motionar-194

G1) Avskaffa vinstdrivna skolföretag inom grundskolan

Den gemensamma skolan för barn och ungdomar, oberoende av ursprung, har alltid varit en av socialdemokratins mest grundläggande idéer. Genom en gemensam skola skulle eleverna få kunskaper inte bara i traditionella skolämnen utan även insikt om samhällets skilda uppväxtvillkor. En gemensam skola som skulle bidra till att kompensera för de orättvisa livsvillkor som barns skilda familjebakgrund kunde ge upphov till. Kampen för en gemensam skola var inte självklar. Det var först genom den av Tage Erlander år 1946 tillsatta Skolkommissionen, som tanken på den gemensamma skolan blev väl utvecklad och därefter fick ett tillräckligt kraftfullt politiskt stöd. Det dåvarande parallellskolsystemet, med realskola för mer privilegierade elever och folkskola för majoriteten, övergavs därmed. Den svenska skolan fortsatte att utvecklas med stöd från liberaler och centerpartister, men med ofta politiskt motstånd från moderater. Efter förlustvalet 1991 kunde moderaterna börja bryta upp det gemensamma skolsystemet och låta fristående, privata skolor utvecklas på mycket goda villkor. Det gjordes möjligt genom att det fria skolvalet, som införts något år tidigare av socialdemokraterna, med syfte att föräldrar skulle kunna välja en

annan kommunal skola än den närmast belägna, kom att utsträckas till de fristående skolorna. Antalet fristående skolor, både på grundskole- och gymnasienivå har vuxit mycket snabbt. En tillväxt som tydligt visar att villkoren för privata skolor varit exceptionellt gynnsamma. Det fria skolvalet och friskolorna har genererat mycket stora vinster, som ofta lämnat skolsektorn och ibland undanhållits beskattning genom att placeras i ”skatteparadis”.Anhängarna av privata skolor har under alla dessa år hävdat att resultaten i den svenska skolan har förbättrats genom ökad konkurrens. Tvärtom har den svenska skolans resultat försämrats. De internationellt sett mycket små skillnaderna i kvalitet som fanns tidigare har nu förbytts i dess motsats. Skillnaderna har nu blivit så stora att det i många delar av landet är berättigat att tala om ett segregerat skolsystem. OECD och en i stort sett enig forskarkår pekar på tydligt på att kvalitet och likvärdighet försämrats. Det bör dock framhållas att det är flera faktorer som påverkat skolans förutsättningar, inte bara etablerandet av friskolor, utan även förändringar som rört styrdokument, förändrat huvudmannaskap m.m. Men centralt har varit det fria skolvalet och friskolorna. De internationellt sett synnerligen generösa ekonomiska villkoren för att driva privata skolor i Sverige, i kombination med det fria skolvalet, har således kraftfullt bidragit till att omvandla ett av världens mest jämlika skolsystem till ett, som i stora delar fungerar segregerande.Socialdemokratin har uppmärksammat dessa missförhållanden, men till följd av det parlamentariska läget inte kunnat göra några större förändringar. Regeringen vill nu införa regler för hur mycket vinst privata aktörer får göra i välfärdsverksamheter som skolan. Vi menar att det är angeläget att ännu tydligare sätta idén om den gemensamma skolan för alla barn och ungdomar oberoende av ursprung, skolan med allsidigt sammansatta klasser, i fokus för socialdemokratins arbete på utbildningsområdet. Inte minst med tanke på att grundskolan är omgärdad av en skolplikt vilket ställer större krav på staten att garantera kvalitet och likvärdighet. Vi vill därför att enbart icke-vinstdrivna företag och organisationer ska få verka i den svenska grundskolan. Elevernas kunskaper, färdigheter och personliga utveckling i enlighet med skollag och läroplaner måste vara skolans allt annat övergripande mål. Vinst ska inte längre få vara det övergripande målet för verksamheten. I stället bör vi likt våra nordiska grannländer enbart tillåta privata skolor med nyskapande pedagogiska arbetsformer.

Motionär(er): Bagarmossens s-förening, Skarpnäcksfältets s-föreningHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningarnas styrelsemöten

Förslag:  (4)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen bifalls

styrelsen-205

Motionär (motionar) vinst ej längre accepteras som det övergripande målet för verksamheten. Aktiebolag och andra bolagsformer som driftsform för fristående grundskolor ska inte längre få tillåtas.

motionar-195

Motionär (motionar) motionen i sin helhet sänds till den socialdemokratiska riksdagsgruppen.

motionar-196

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen anses besvarad

styrelsen-206

G2) Hässelby-Vällingby behöver en gymnasieskola!

År 2016 hade Hässelby-Vällingby stadsdelsområde 73 445 invånare, 15 641 (21%) är yngre än 15 år och 3516 barn är i gymnasieålder – och det finns inte en ända gymnasieskola i Hässelby-Vällingby!Om Hässelby-Vällingby skulle vara en kommun, skulle det vara den 30:e största kommunen i Sverige! Alla kommuner av denna storlek har minst tre gymnasieskolor som följd av kommunernas skyldighet att erbjuda utbildning för alla ungdomar. År 2021 väntas befolkningen i Hässelby-Vällingby ha vuxit till 77 563.Gymnasieskolor på karta - Källa: http://www.stockholm.se/I nuläget (statistik.stockholm.se) är 76% av 16-19-åringarna gymnasieelever, dvs att mer än 2600 gymnasieelever från Hässelby-Vällingby är tvungna att åka till en annan stadsdel för att få gymnasieutbildning. Blackeberg och Bromma gymnasium har plats för 1200 elever var, Spånga gymnasium tar 550 elever.Årskullarna växer. I en nära framtid blir det många mer gymnasieelever från Hässelby-Vällingby: Antal barn 6-15 år var 9645 och antal barn 1-5 år var 5036 i 2016. Elevantalsprognos för gymnasieskolor för hela Stockholm pekar också skarpt uppåt – ”Under prognosperioden 2015-2024 förväntas antal ungdomar i gymnasieåldern 16-18 år att öka med 34 %.” (Lokalförsörjningsplan 2017-2019, Stockholms Stad).Gymnasieskolan i Hässelby-Vällingby ska vara modern och attraktiv för både pojkar och flickor och ska erbjuda yrkesförberedande utbildningar, IT och media, konst och kultur, samt ha idrottsprofil. Hässelby-Vällingby har flera idrottsplatser (Hässelby IP, Grimsta IP), bollplaner, idrottshallar och Vällingby simhall, Vällingby Ridcenter och Grimsta ishall. I området finns Hässelby och Viksjö golf och närheten till Mälaren erbjuder möjligheter till vattensport såsom segling, kanot och rodd, mm.För oss socialdemokrater är det viktigt att leda utvecklingen mot Framtidsstaden. I den har utbildningen en framträdande plats. En ny gymnasieskola i Hässelby-Vällingby innebär bl.a.:- Ökad tillgänglighet för en stor mängd elever- Anknytning till natur och samhällsstruktur, som stöd för utveckling av god och varierad pedagogik- Sysselsättning för mer än 100 anställda (lärare och annan personal)- Förstärkt attraktionskraft för stadsdelen

Motionär(er): Hässelby Villastad S-förening, Vällingby S-kvinnor, Vällingby S-förening, SSU Västerort, Hässelby gård S-förening, Hässelby gård S-kvinnorHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningarnas styrelsemöten

Förslag:  (4)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen avslås

styrelsen-207

Motionär (motionar) frågan om en gymnasieskola i Hässelby-Vällingby används som löfte i valet 2018.

motionar-197

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen avslås

styrelsen-208

Motionär (motionar) i enlighet med motionens intentioner uppdra den socialdemokratiska KF-gruppen verka för att en gymnasieskola med idrottsprofil placeras i stadsdelsområde Hässelby-Vällingby.

motionar-198

G3) Säkra rekryteringen av barnskötare

Stockholm står inför ett mycket stort rekryteringsbehov av barnskötare till förskolan idag och i framtiden.Idag minskar antalet som läser gymnasial yrkesutbildning för att arbeta på förskola samtidigt som behoven av kompetent bemanning ökar kraftigt. Det gör att andel personal som helt saknar utbildning att arbeta med barn ökar i både offentligt och enskilt drivna förskolor. 

Barnskötare är ett bristyrke och det krävs insatser för att öka statusen i yrket och förbättra anställningsvillkoren för de som genomgått den gymnasiala yrkesutbildningen.

Antalet studerande på gymnasieprogrammet barn och fritid med inriktning mot pedagogiskt arbete och kopplingen till det kommunala yrkesprogrammet behöver öka.

Motionär(er): Unga S-kvinnor RebellaHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (4)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen bifalls

styrelsen-209

Motionär (motionar) arbeta för att alla som utbildar sig till barnskötare ska erbjudas tillsvidareanställningar på kommunala förskolor efter slutförd utbildning

motionar-199

Motionär (motionar) arbeta för att öka platserna på barn- och fritidsprogrammet

motionar-200

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen avslås

styrelsen-210

G4) Vegetarisk mat i skolan

Köttkonsumtionen har stora konsekvenser på miljön och växthuseffekten, ingen tvekan om att vi som demokratiska socialister motsäger oss detta. Ett förslag för att motverka miljöförstöringen är att införa en enbart vegetarisk kost i Stockholms skolor och gymnasium. Dessutom skulle vegetarisk kost spara samhället resurser som skulle kunna spenderas på andra utvecklingsområden, till exempel bostadskrisen. Det är förunderligt att skattepengarna i en sådan situation prioriteras på köttkonsumtion.

Men varför händer så lite? Tvivlar man på det folkliga stödet? Det känns som att man har att fastnat i det argumentet, att man fruktar valförlust. För år sen sågs det argumentet som legitimt och inte en fråga som ansågs vara värd att riskera sitt stöd för. Men idag visar svenska befolkningen ett brett stöd för att införa en mer vegetarisk kost i sin vardag. Enligt en undersökning initierad av Världsnaturfonden WWF och genomförd av CINT år 2016, i artikeln WWFs Klimatundersökning 2016: Svenskarna vill minska på köttet 2016-03-17 kan man hitta följande citat: ”47 procent av svenskarna uppger i undersökningen att de tycker att politikerna bör arbeta för att köttkonsumtionen ska minska i samhället.” I Stockholm kan man spekulera att siffran kan varit ännu högre hos respondenterna.

Vi får inte heller glömma hälsoaspekten, inte minst aktuell när vi pratar om ungdomar. Elevhälsan är något vi vill bejaka i detta anseende. Ungdomshälsan är något som inte uppmärksammas tillräckligt, det hoppas vi på att förändra med detta förslag. Vi alla vet att köttkonsumtion bidrar till sjukdomar som cancer, diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Vegetarisk kost är nyttigare och bättre för hälsan.

För en hållbar utveckling och hälsa!

Motionär(er): SSU StockholmHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (2)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att motionen avslås

styrelsen-211

Motionär (motionar) det enbart serveras vegetarisk kost i Stockholms skolor och gymnasium

motionar-201

G5) Mer integrerad utbildning med inriktning mot demokrati, delaktighet, ledarskap

Segregerade områden behöver särskilda åtgärder så att elever kan integrera sig med ungdomar i andra stadsdelar. Därför ska Stockholms arbetarkommun verka för kvoter av elevplatser så att mer integration sker på grundskolenivå då barn från segregerade områden kan gå i skolor utanför områden de bor i och vice versa. Elevbytesveckor ska införas för att smaka på olika skolor eller områden. Skolor behöver bli "skolor i centrum" eller "community" skolor för att underlätta föräldrautbildningar, elevstöd, föreningsliv, fritidsaktiviteter

Skolor behöver verka för sommaraktiviteter som överskrider stadsdelsgränser såsom nätverksarrangemang, tält/läger, natturvandringar, ledarskapskurser och demokratiprojekt av olika slag, i samarbete med föreningar såsom Fryshuset, Rädda Barnen, m fl. Priser och erkännanden för bra engagemang och deltagande för ungdomar men även företag och vuxna bör utdelas. Lokalbrist för föreningar kan på detta sätt också motverkas.

Motionär(er): Husby S-FöreningHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens styrelsemöte

Förslag:  (2)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att motionen bifalls

styrelsen-212

Motionär (motionar) verka för "community skolor" som blir skolor i centrum av många aktiviteter där skolorna hålls öppet längre tider på vardagar och på helger så föräldrar, elever, föreningar m fl kan verka där

motionar-202

G6) Avskaffa vinstdrivna skolföretag inom grundskolan

Avskaffa vinstdrivna skolföretag inom grundskolan/stå upp för den gemensamma skolanDen gemensamma skolan för barn och ungdomar, oberoende av ursprung, har alltid varit en av socialdemokratins mest grundläggande idéer. Genom en gemensam skola skulle den uppväxande generationen få kunskaper inte bara i traditionella skolämnen utan även få kunskaper om sina kamraters olika uppväxtvillkor. En gemensam skola som skulle bidra till att kompensera för de orättvisa livsvillkor som barns skilda familjebakgrund kunde ge upphov till. Kampen för en gemensam skola var inte självklar. Det var först genom den av Tage Erlander år 1946 tillsatta Skolkommissionen, som tanken på den gemensamma skolan blev väl utvecklad och därefter fick ett tillräckligt kraftfullt politiskt stöd. Det dåvarande parallellskolsystemet, med realskola för mer privilegierade elever och folkskola för majoriteten, övergavs därmed. Den svenska skolan fortsatte att utvecklas med stöd från liberaler och centerpartister, men med ofta politiskt motstånd från moderaterna. Genom förlustvalet för socialdemokratin år 1991 öppnades den möjlighet som moderaterna arbetat för länge, att bryta upp det gemensamma skolsystemet och låta fristående, privata skolor utvecklas på mycket goda villkor. Det gjordes

möjligt genom att det fria skolvalet, som införts något år tidigare av socialdemokraterna, med syfte att föräldrar skulle kunna välja en annan kommunal skola än den närmast belägna, kom att utsträckas till de fristående skolorna. Under de senaste drygt 20 åren har antalet fristående skolor, både på grundskole- och gymnasienivå vuxit mycket snabbt. Den snabba tillväxten visar tydligt att villkoren för att etablera privata skolor varit exceptionellt gynnsamma. Anhängarna av privata skolor har under alla dessa år hävdat att resultaten i den svenska skolan kommer att förbättras genom den konkurrens, som skapats mellan kommunala och privata skolor. Tvärtom har den svenska skolans resultat försämrats vid internationella mätningar, samtidigt som andelen privata skolor ökat. De internationellt sett mycket små skillnaderna i kvalitet mellan olika skolor i vårt land tidigare, har nu förbytts i dess motsats. OECD och en i stort sett enig forskarkår pekar på tydligt på att kvalitet och likvärdighet påtagligt försämrats bl.a. till följd av friskolorna. Skillnaderna har nu blivit så stora, att det i många delar av landet är berättigat att tala om ett segregerat skolsystem. Det fria skolvalet har kommit att utnyttjas av starka ekonomiska intressen, som med kommunala skattemedel byggt upp skolkoncerner, vars verksamhet genererat mycket stora vinster, som ofta lämnat skolsektorn och ibland undanhållits beskattning genom att placeras i ”skatteparadis”. Det är viktigt att komma ihåg att Sverige är ensam om att bland OECD-länderna tillåta vinstdrivande företag få driva grundskoleverksamhet med skattemedel. De internationellt sett synnerligen generösa ekonomiska villkoren för att driva privata skolor i Sverige, i kombination med det fria skolvalet, har således kraftfullt bidragit till att omvandla ett av världens mest jämlika skolsystem till ett, som i stora delar fungerar segregerande.Socialdemokratin har uppmärksammat dessa missförhållanden och regeringen vill införa regler för hur mycket vinst privata aktörer får göra i välfärdsverksamheter som skolan. Vi menar att det är angeläget att ännu tydligare sätta idén om den gemensamma skolan för alla barn och ungdomar oberoende av ursprung, skolan med allsidigt sammansatta klasser, i fokus för socialdemokratins arbete på utbildningsområdet. Inte minst med tanke på att grundskolan är omgärdad av en skolplikt vilket ställer större krav på staten att garantera kvalitet och likvärdighet. Vi vill därför att enbart icke-vinstdriva företag och organisationer ska få verka i den svenska grundskolan.

Motionär(er): Skarpnäcksfältets socialdemokratiska föreningHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (4)

Motionär (motionar) anta denna motion i sin helhet och sänder denna till den socialdemokratiska riksdagsgruppen.

motionar-203

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen bifalls

styrelsen-213

Motionär (motionar) vinst ej längre accepteras som det övergripande målet för verksamheten. Aktiebolag och andra bolagsformer som driftsform för fristående grundskolor ska inte längre få tillåtas.

motionar-204

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen anses besvarad

styrelsen-214

G7) Bygg fullstora idrottshallar åt skolorna

Bristen på idrottsytor i Stockholm är alarmerande och det finns idag ungdomar som står i kö för att få börja idrotta men ytorna räcker inte till.

Socialdemokraterna i Stadshuset gör ett bra arbete med att delvis bygga ikapp med hjälp av idrottsmiljarden men också genom att öppna upp skolidrottshallar för idrottslivet kvällstid samt på helger.

Ett problem är dock att SISAB, Skolfastigheter i Stockholm AB, ofta vid anläggande av nya skolidrottshallar inte bygger fullstora hallar vilket gör att de inte kan användas av idrottsföreningar på ett tillfredsställande vis. Skulle SISAB vid anläggandet av nya skolidrottshallar bygga enligt idrottens standardiserade mått skulle fler unga få möjlighet att idrotta.

Motionär(er): Bandhagen-Högdalens S-föreningHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (2)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att motionen bifalls

styrelsen-215

Motionär (motionar) SISAB vid anläggande av skolidrottshallar ska bygga fullstora hallar som idrottslivet kan nyttja kvällar och helger.

motionar-205

G8) Rätt till skolskjuts för elever från Ekhagen/Lappkärrsberget

Efter att skolskjuts för barnen från Ekhagen/Lappkärrsberget funnits i mer än 30 år har den från och med höstterminen 2017 dragits in till Johannes skola/Engelbrektsskolan. Skolskjuts från området till skolan var på 80- talet en mycket fråga som vi kämpade för. Föräldrar i området protesterar nu mot att skolskjutsen dragits in och vi i föreningen ser med stor oro på detta. Det finns ingen grundskola i närheten. Till Engelbrektskolan på Valhallavägen är det ca 3 km och till Johannes skola vid Roslagstull är det ca 2,5 km. En indragen skolskjuts innebär att föräldrarna måste skjutsa sina barn till och från skolan/fritids. Det är oacceptabelt att låta små barn åka ensamma med en överfull buss 50/tunnelbana i rusningstid. Att med bil hämta/lämna sina barn i rusningstid är inte heller bra miljömässigt.När skolskjutsen dras in tvingas ett väl fungerande fritids i Ekhagen, som idag drivs som föräldrakooperativ att läggas ner och barnen tvingas gå på fritids inne i stan. Detta är ytterligare en förlust för barn och föräldrar i vårt område. Man har i år genom sparade medel kunnat ha det öppet. Nästa läsår finns inte medel att hålla det öppet om inte skolskjuts ordnas.

Motionär(er): Engelbrekts S-förening, Värtans s-föreningHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningarnas medlemsmöten

Förslag:  (6)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att tredje att-satsen avslås

styrelsen-216

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen avslås

styrelsen-217

Motionär (motionar) skolskjuts ordnas för elever till och från Engelbrektsskolan och Johannes skola och att fritidsverksamheten blir kvar

motionar-206

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen avslås

styrelsen-218

Motionär (motionar) motionen skickas till kommunfullmäktigegruppen.

motionar-207

Motionär (motionar) anta denna motion

motionar-208

G9) HP-hybrisen får lov att chilla

Högskoleprovet existerar för att elever och personer som vill studera vidare, men som inte har betygen som krävs för deras önskade utbildning, ska få en andra chans. Detta kan vara av olika anledningar, såsom diverse sjukdomar som hindrar en från att prestera i skolan, eller orättvis bedömning från lärare.

Emellertid har högskoleprovet kommit att bli en slags stämpel för ens intelligens, vilket språkligt och kvantitativt begåvade personer gärna utnyttjar. Det har uppkommit en slags trend att göra högskoleprovet varje gång, för att kunna bevisa sin ”intelligens” med en trofé i form av 2.0. Detta är väldigt orättvist eftersom att det främst är folk som redan har arbeten och inte är intresserade av att studera på högskola, som gör provet av denna anledning.

Anledningen till att detta är ett problem är för att högskoleprovet poängsätts med relativ bedömning, det vill säga att poängen sätts i jämförelse med hur det går för alla andra. Detta innebär att en inte behöver ett bestämt antal poäng för att nå 2.0, utan att de bästa av alla får det. Detta innebär också att endast ett visst procentantal av alla som skriver provet kan nå 2.0. Om en person som redan fått 2.0 vid ett tidigare provtillfälle skriver om provet och får samma resultat ger orsakar det alltså att en som kanske inte fått det tidigare inte får det, utan får 1.9, och en person som skulle fått 1.9 istället får 1.8 o.s.v.

Resultatet är giltigt i fem (5) år. Alltså har en person 5 år på sig att tala om sitt 2.0 innan det inte är giltigt längre. Ett rimligt förslag är därför att införa en

spärr på att göra provet under den 5-årsperiod som provresultatet 2.0 är giltigt, för att ge andra personer en chans att få högre provresultat.

Motionär(er): SSU StockholmHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (4)

Motionär (motionar) motionen skickas vidare till Partikongressen

motionar-209

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen avslås

styrelsen-219

Motionär (motionar) verka för att en 5-årig spärr från att skriva högskoleprovet ska införas för varje person som har fått provresultatet 2.0.

motionar-210

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen avslås

styrelsen-220

H1) Hastighetskameror (trafiksäkerhetskameror) längs Hornsgatan

Idag längs Hornsgatan åker många fordon långt över den angivna hastighetsgränsen. Resultatet av detta blir att det skapar onödigt mycket buller och oljud, för både de boende och arbetande längs Hornsgatan. Forskning kan påvisa att bullriga miljöer har en negativ effekt på hälsa, livskvalité och koncentration. 

Det har skett många olika försök, runt om i landet och Europa, för att få bilister att minska hastigheten, såsom farthinder osv. Problemen med farthindren är att de har haft en negativ konsekvens på utryckningsfordon, såsom ambulanser. Därför skulle en alternativ lösning till detta vara att man monterar upp hastighetskameror längs Hornsgatan för att få ner hastigheten. 

Undersökningar och statistik från b la trafikverket visar en faktisk minskning av hastigheten efter att de monterat upp kamerorna. Dessutom har statistik från trafikverket kunnat konstatera att hastighetskamerorna har räddat ca 20 liv/år, och 70 personer/år från att bli allvarligt skadade i trafiken. Enligt trafikverkets egna undersökningar kan de konstatera att en stark majoritet av svenskarna är positivt inställda till hastighetskameror (ca 70%). Därför borde hastighetskameror vara en bra kompromiss till en minskad hastigheten på Hornsgatan, och i förlängningen skulle detta kunna minska bullret och oljudet av trafiken.

Motionär(er): Tanto-Zinkens S-föreningHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (6)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att tredje att-satsen avslås

styrelsen-221

Motionär (motionar) anta motionen som sin egen

motionar-211

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen avslås

styrelsen-222

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen avslås

styrelsen-223

Motionär (motionar) hastighetskameror placeras längs Hornsgatan

motionar-212

Motionär (motionar) verka och driva frågan om hastighetskameror i de sammanhang där det behövs.

motionar-213

H2) Bygg mer, blandat, med rimliga hyror, utan blockuthyrning

Stockholm lider av akut bostadsbrist med andrahands- med flera uthyrningar, svarta uthyrningar, mutor, samt blockuthyrningar. Mera bostäder måste byggas än håller på att byggas, men byggandet måste prioritera ungdomar, som vill ha små bostäder, även moduler, med möjligheter att bo kollektivt och billiga hyror och äldre som behöver anpassade boenden, även kollektiva boenden, samt en del större barnfamiljer. Dessutom måste klimatsmart aspekter beaktas. Blockuthyrningar har gjort stor skada ekonomiskt till boenden och måste förbudas. Blockuthhyrningar innebär att en hyresvärd ger ett förvaltningbolag i uppdrag att agera delegerad hyresvärd, som i sin tur delegerar ett förvaltningsbolag på samma sätt, med resultat att boenden får nästan hyresrättigheter gentemot det förvaltningsbolaget närmast dem, med hyresavtal för en månad i taget och och hyror som är 3 gånger vad ursprungshyran var (OCKERHYROR) så att endast socialförvaltningen kan betala för barnfamiljer att bo på detta sätt, vilket är att sätt för hyresvärdar att övergöda sina egna fickor med skattekronor det inte finns behov att spendera på det sättet.

Motionär(er): Husby S FöreningHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens styrelsemöte

Förslag:  (6)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen anses besvarad

styrelsen-224

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att tredje att-satsen avslås

styrelsen-225

Motionär (motionar) ge byggföretag i uppdrag att bygga många fler bostäder än som byggs idag med rimliga hyror och blandade typer av boenden med små moduler, kollektiva äldreboenden där även yngre personer kan ingå, samt större lägenheter för större barnfamiljer

motionar-214

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen anses besvarad

styrelsen-226

Motionär (motionar) se till att förnybar energi används i så stor utsträckning med solceller mm i byggandet

motionar-215

Motionär (motionar) se till att "blockuthyrningar" blir olagliga i Stockholms kommun och att Riksdagen ges i uppdrag av Stockholms arbetarkommun att lagförbjuda "blockuthyrningar"

motionar-216

H3) Planera för en begravningsplats vid Hägerstalund

Sedan början av 2000-talet har en begravningsplats funnits med i framtidsdiskussionerna om Järvafältet. När Inriktningsprogram för Järva friområde gick ut på remiss 2003 jäm-fördes två alternativa platser – vid Hägerstalund och vid Hästa (väster om Granholms-toppen).Alla svar från organisationer och nämnder förordade alternativ 1 – Hägerstalund. Det gjorde också konsultfirman Tyréns som hade uppdraget att göra en strategisk miljöbedömning. Men sedan 2008 har staden planerat för alternativ 2, eftersom den moderatledda alliansen förlängde tillståndet för motocrossbanan vid Hägerstalund till 2017. Alternativ 2 vid Hästa/Granholmstoppen har under processens gång försämrats ytterligare, och placeringen är nu ett ”alternativ 3” – på och omkring Granholmstoppen. Det har dock visat sig att platsen medför stora tekniska och ekonomiska problem för en begravningsplats. Den innebär också att den uppskattade discgolfparken tvingas bort.Eftersom motocrossverksamheten vid Hägerstalund upphör nästa år är det åter möjligt att planera för en begravningsplats på den plats som alla ansåg vara bäst från början.

Vi yrkar att staden påbörjar planeringen för en vacker och ändamålsenlig begravningsplats vid Hägerstalund

Två viktiga skäl:• Om det nuvarande förslaget visar sig vara ogenomförbart av ekonomiska eller opinionsmässiga skäl (fortfarande saknas t ex en kostnadskalkyl), behövs beredskap att växla spår till ett mer hållbart alternativ. Då kan planeringen för en begravningsplats gå vidare utan tempoförlust.

• Staden vill att Järva friområde ska utvecklas som ett aktivitetsfält (Vision Järva). En begravningsplats utvecklar inte friluftslivet. För att uppnå ett attraktivt fritids-område för järvaborna bör fältet fortsätta utvecklas i samarbete

med Järva Discgolf Park, Naturskog AB, 4H, Järva Folkets Park, Kista SC, Husby Konst- och Hantverksförening med flera aktörer som står för liv, lek, kultur och friskvård.

Motionär(er): Tensta s-föreningHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (2)

Motionär (motionar) staden påbörjar planeringen för en vacker och ändamålsenlig begravningsplats vid Hägerstalund

motionar-217

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att motionen avslås

styrelsen-227

H4) Reglera andrahandsmarknaden

I bostadsbristens Sverige har andrahandsuthyrning av allt flera kommit att betraktas som en av lösningarna på bristen på bostäder. I en rapport från Stockholms handelskammare år 2011 beräknades att så mycket som 40 000 bostäder vid tidpunkten stod outnyttjade i huvudstaden. Den borgerliga regeringen förändrade regelverket år 2013 för att, som man sa, göra det lättare att hyra ut i andra hand. I praktiken har detta lett till kraftigt ökade hyror, samtidigt som det är högst oklart om det bidragit till att minska bristen på bostäder. Enligt en artikel i Fastighetstidningen ligger hyresnivåerna i andrahandsuthyrning så mycket som 150% högre än hyror för förstahandskontrakt. Det har dessutom växt fram en bransch av företag som Qasa, Renthia och Bostad Direkt, vilka förmedlar andrahandskontrakt mot provisionsbaserad ersättning. Som exempel hyrdes en trerumslägemhet på Kungsholmen år 2016 ut för 33 000:- per månad. Det som pågår kan beskrivas som en massiv kapitalöverföring från de med sämst ställning på bostadsmarknaden (ungdomar, personer som har svårt att få lån, nyinflyttade, etc.) till privata företag och personer som äger värdefulla lägenheter i Stockholms innerstad. Boverket har mycket riktigt också i en rapport från 2015 pekat på att vinstmöjligheterna för uthyrare och förmedlare ”är mycket goda”, när andrahandsmarknaden blir mer av en reguljär bostadsmarknad.Regeringen tillsatte under förre bostadsministern Mehmet Kaplan en utredning om de skenande hyrorna. Socialdemokraternas besked har hittills varit att man vill invänta utredningens resultat innan man bestämmer sig hur man ser på frågan, vilket på många sätt är en rimlig hållning. Det finns dock skäl för Stockholms arbetarekommun att vara mer offensiv i denna fråga, då problemet framförallt kretsar kring storstäder (särskilt Stockholm). Det är också rimligt att ha en principiell hållning i denna fråga som ytterst handlar om hur man ser på bostaden; är det en rättighet eller en vara vilken som helst.

Motionär(er): Bagarmossens s-förening, Skarpnäcksfältets s-föreningHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningarnas styrelsemöten

Förslag:  (8)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen avslås

styrelsen-228

Motionär (motionar) motionen i sin helhet sänds till den socialdemokratiska riksdagsgruppen.

motionar-218

Motionär (motionar) verka för en återreglering av andrahandsmarknaden med syftet att omöjliggöra att hyra ut sin bostad till överpriser i vinstsyfte.

motionar-219

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att fjärde att-satsen bifalls

styrelsen-229

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att tredje att-satsen bifalls

styrelsen-230

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen bifalls

styrelsen-231

Motionär (motionar) verka för att andrahandsuthyrning skall sättas i relation till ägarens utgifter och inte till bostadens marknadsvärde’

motionar-220

Motionär (motionar) verka för att möjligheten att få tillbaka överhyror i efterhand återinförs.

motionar-221

H5) Stoppa brommaflyget nu

Vi vill rädda våra barn från giftiga utsläpp i Stockholms innerstad, Bromma och Spånga. Utsläppen består, förutom av koldioxid som orsakar försurning, hud- och luftvägsirritation, av polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och kväveoxider (NOx). Barn tar upp hundra gånger mer än vuxna av de giftiga utsläppen. Flygplan har inte katalysatorer vilket bilar har. Därmed ger flyget mer farliga utsläpp i stadsdelarna runt flygplatsen som Bromsten, Spånga, Tensta, Minneberg, Kungsholmen och Södermalm. Flygtrafiken har ökat på Bromma se senaste åren. Samtidigt ökar biltrafiken i samma stadsdelar som drabbas av flygutsläppen. Detta är skäl nog att avveckla brommaflyget, men därtill kommer bullerproblemen och olycksrisker. Arlanda har redan idag landningsbanor med tillräckligt kapacitet att imorgon ta emot hela flygtrafiken på Bromma. Kapacitetsproblemet är därför överskattat.Luleå, Kiruna m.fl. har ingen förbindelse med Bromma, utan med Arlanda. Problem med norrlandsförbindelserna är därför också överskattade. Andra flygplatser med mycket trafik idag till Bromma har uttalat att de inte lägger ned om brommatrafiken flyttar till Arlanda. Restiden från City till Bromma flygplats

är ca 20 min med flygbuss och 25-40 min med t-bana eller pendeltåg och buss. Restiden till Arlanda med flygbuss är 40-45 min beroende på resväg och 20-55 med tåg.

Motionär(er): STS Bromma-Kungsholmen, STS StockholmHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningarnas medlemsmöten

Förslag:  (4)

Motionär (motionar) begära att en utredning tillsätts om bebyggelse, park och trädplantering samt kollektivtrafik runt planerat bostadsbyggande på den mark som frigörs efter nedläggning.

motionar-222

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen anses besvarad

styrelsen-232

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen anses besvarad

styrelsen-233

Motionär (motionar) begära att brommaflyget läggs ner.

motionar-223

H6) Upprustning och utökning av Kampementsbadet

Kampementsbadet är öppet endast sommartid. Det har en utomhusbassäng. Badet ligger i anslutning till Gärdets sportfält som i sin tur är en del av Nationalstadsparken. Nära badet har tillkommit ett utomhusgym och sportfältet används dessutom för olika sporter som t.ex. fotboll, rugby, kricket och liknande. Vintertid även skidåkning. Det är dessutom ett promenadstråk. På så vis kan i stort sett samma yta användas till flera ändamål utan ingrepp. Men det vore en stor fördel om badet kunde få förlängd säsong, helst året om. En sådan utbyggnad skulle t.o.m. kunna uppmuntra till ytterligare utomhusaktiviteter på fältet. Under tiden GIH-badet byggs om kommer badmöjligheterna på Östermalm vara mycket reducerade under större delen av läsåret. Simkunnigheten hos barn är ett viktigt och prioriterat mål som vi inte får försvåra möjligheterna för. Det vore därför väldigt bra att kunna använda Kampementsbadet året om kanske med hjälp av en ”Tumbatält”-variant?

Motionär(er): Värtans s-förening, Engelbrekts s-föreningHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningarnas medlemsmöten

Förslag:  (4)

Motionär (motionar) anta motionen

motionar-22

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen anses besvarad

styrelsen-234

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen anses besvarad

styrelsen-235

Motionär (motionar) motionen överlämnas till den socialdemokratiska kommunfullmäktigegruppen för utredning av möjligheten att ändra Kampementsbadet till året-runt-verksamhet.

motionar-225

H7) Hänsyn till barnens behov av plats ska tas tidigt i planprocessen

Det har på senare år startats förskolor i Stockholm som har dåliga förutsättningar för barnens lek utomhus. Det förekommer att förskolan endast har en så kallad utsläppsgård. Meningen är att barnen och personalen ska gå iväg till en park för att leka utomhus. Men eftersom det är många förskolor som saknar egna lekmöjligheter har parkerna blivit utslitna, och förskolorna måste i en del fall göra scheman för när barnen får komma och leka i parken. I andra fall har förskolorna egna gårdar, men de är små och tillgodoser inte barnens och personalens behov av en stimulerande miljö.Det finns rekommendationer från Boverket på hur stora förskolornas lekplatser ska vara och vad de ska innehålla. Flera kommuner, till exempel Malmö, har utvecklat och preciserat Boverkets rekommendationer.Stockholms stad saknar för närvarande sådana riktlinjer. Det betyder att stora planeringsprojekt påbörjas utan att man från början tagit tillräcklig hänsyn till barnens behov. I några fall, till exempel i planeringen för nya höghus i Marievik vid Liljeholmsbron har man tvingats att kasta flera års planeringsarbete i papperskorgen när man upptäckt att förhållanden för barnen inte blir rimliga. I andra fall har planeringen fortsatt, som i Hagastaden, och man kommer nu att få en mycket barnovänlig miljö.Stockholms stad bör skyndsamt besluta om riktlinjer för förskolornas lekytor. Dessa riktlinjer bör ha ett sådant innehåll och så stark ställning att de kan hävdas i planeringen. Barnens hälsa och utvecklingsmöjligheter är beroende av att de har en tillräckligt stor och innehållsrik yta för lek på förskolan.

Motionär(er): Mälarhöjden-Axelsbergs S-föreningHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens styrelsemöte

Förslag:  (6)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen anses besvarad

styrelsen-236

Motionär (motionar) verka för att pågående planering ges ändrade direktiv så att förskolornas utrymmesbehov tillgodoses.

motionar-226

Motionär (motionar) verka för att barnens behov av utrymme i ett byggprojekt klarläggs tidigt i planprocessen.

motionar-227

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen anses besvarad

styrelsen-237

Motionär (motionar) verka för att kraven på förskolegårdars storlek och kvalitet preciseras.

motionar-228

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att tredje att-satsen anses besvarad

styrelsen-389

H8) Permanent boende för våldsutsatta kvinnor

Kvinnor som är våldsutsatta och hotade har ofta möjlighet att få en fristad i våra kvinnojourers boenden. När de inte kan bo kvar där har de stora problem med att hitta en permanent bostad. Detta gäller även i de fall den fd maken eller pojkvännen är dömd för misshandel och kvinnan har beviljats skyddad identitet. Att via nätet leta kortvariga boenden är inte att rekommendera då kvinnorna inte bör vara på nätet, av skyddsskäl. En flytt hem till föräldrar eller andra anhöriga är inte heller något alternativ eftersom mannen då lätt kan hitta henne. Många av kvinnorna har också barn som är beroende av ett stadigvarande boende för förskole- och skolgång.

Bostadsförmedlingen i Stockholm förmedlar bostäder i hela Stockholmsregionen. Den bör få ett större ansvar att hjälpa våldsutsatta kvinnor att få en permanent bostad, särskilt de som har skyddad identitet. Detta kan till exempel ske genom att förmedlingen alltid har ett visst antal lägenheter i beredskap.

Motionär(er): Hägerstens socialdemokratiska kvinnoklubbHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens styrelsemöte

Förslag:  (2)

Motionär (motionar) uppmana bostadsförmedlingens socialdemokratiska ledamöter att verka för att våldsutsatta kvinnor får permanent boende.

motionar-229

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att motionen anses besvarad

styrelsen-238

I1) Akutmottagningar för våldtagna

Hösten 2015 öppnade akutmottagningen för våldtagna på Södersjukhuset även för män, det är den första i landet. Genom akutmottagningar för våldtagna, som är öppna dygnet runt, ökar vi chansen för att människor ska söka hjälp. Kvinnojourer uppfyller funktionen av stöd och rådgivning, samt kan hjälpa till

med skyddat boende om så behövs. Genom akutmottagningar för våldtagna får man träffa sjuksköterskor, barnmorskor, läkare, kuratorer och psykologer, som om offret vill kan göra undersökningar samt säkra bevis för att fälla våldtäktsmännen, samt att man får det stöd man behöver. De flesta kvinnojourer är inte heller öppna dygnet runt, vilket ärett problem. Vi anser att det ska finnas minst en akutmottagning för våldtagna i alla län, som bemannad dygnet runt.

Motionär(er): SSU StockholmHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (2)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att motionen anses besvarad

styrelsen-240

Motionär (motionar) minst en akutmottagning för våldtagna ska finnas i varje län i Sverige, samt vara bemannad dygnet runt.

motionar-230

I2) Donationsregister

I Sverige idag har vi ett frivilligt donationsregister, där man registrera sig för att ens organ ska doneras vid dödsfall om det är möjligt. Idag doneras alldeles för få organ och på grund av detta dör folk vars liv hade kunnat räddas om fler organ hade varit tillgängliga. Vi anser därför att regelverket kring organdonationer bör ändras så att alla avlidnas organ ska doneras till behövande och annars till medicinskt syfte. Dock kan man aktivt gå ur detta donationsregister, men måste göra det själv genom en anmälan till Socialstyrelsen. Anhöriga ska inte ha någon beslutsrätt när det gäller donation av organ.

Motionär(er): SSU StockholmHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (4)

Motionär (motionar) man aktivt kan avregistrera sig, men att anhöriga inte har någon talan i frågan

motionar-231

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen bifalls

styrelsen-241

Motionär (motionar) alla folkbokförda i Sverige ska registreras Socialstyrelsens donationsregister per automatik

motionar-232

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen bifalls

styrelsen-242

I3) Ett samhälle tillgängligt för personer med demenssjukdom

På 1970-talet var det första gången man i utredningssammanhang lyfte fram frågor kopplade till demenssjukdomar. Då konstaterades att det var ett samhällsproblem. Senare kom anhörigs situation att lyftas fram. Man säger inte sällan att en demenssjukdom är en sjukdom för anhöriga. Många anhöriga och närstående gör ett stort arbete för att stödja personer som har en demenssjukdom. Det naturliga vore att utgå från den som berörs nämligen personen som har en demenssjukdom. Detta fokus har ofta glömts bort. 2/3 av personer som har en demenssjukdom bor hemma, 50 procent av personerna har ingen kontakt med den kommunala äldreomsorgen. Detta har konstaterats i studier som gjorts av Centrum för demensforskning i Linköping. I dag har vi knappt 150 000 personer som lever med en demensdiagnos. Bedömningen är att om ett tiotal år kommer det antalet vara betydligt större. Även om Sverige har gjort mycket inom området så tycks vi ha en del kvar att göra. Det är allmänt bekant att informationssamhället ställer ökade krav på den kognitiva förmågan. I industrisamhället ställdes krav på fungerande armar och ben för att man skulle kunna få ett arbete och kunna försörja sig. I informationssamhället ställs ökade krav på hjärnan, det handlar om att hantera tiden, minnas och att strukturera tillvaron, samt inte minst att kunna använda sig av digitala tjänster och produkter. På 1960-talet infördes krav på den fysiska tillgängligheten, det har gagnat samhället sedan dess. Bra tillgänglighet är positivt för de flesta, barnfamiljer, äldre, personer med funktionsnedsättning, personer som bär tunga matkassar m.m. Kognitiv tillgänglighet är lika centralt som fysisk tillgänglighet. En angelägen uppgift är att göra det möjligt för personer med en demensdiagnos att kunna klara mer saker på egen hand, som till exempel att handla i en butik. I ett projekt som drivits med stöd av Myndigheten för delaktighet konstateras att personer med demenssjukdom är en stor och växande kundgrupp. Många blir snabbt beroende av anhöriga eller hemtjänst för sina inköp då få mataffärer är anpassade efter deras behov. Med enkla medel kan butiker bli mer demensvänliga, något som även gynnar andra kundgrupper. Här finns en del gjort och det tycks finnas intresse inom handeln, men mer kan göras för att driva på. Med den här motionen vill jag lyfta upp frågan på den politiska dagordningen och bidra till att detta område blir föremål för ökad uppmärksamhet. Kan fler personer klara saker i vardagen såsom att handla, åka kollektivt, hantera IKT-produkter och tjänster kan självständigheten öka för många personer, dessutom kan behovet av hemtjänst och ledsagare minska.

Motionär(er): Ängby socialdemokratiska föreningHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (2)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att motionen bifalls

styrelsen-24

Motionär (motionar) verka för ett demens-/kognitionsvänligt samhälle

motionar-233

I4) Förbud för appläkare att förskriva antibiotika

När antibiotika inte längre biter på bakterierna blir infektioner som vi tidigare lätt kunde bota dödliga. Svensk hälso- och sjukvård har gjort stora framgångar med att minska onödig antibiotikabehandling. Därför är det oroande att det landsting som förskriver mest antibiotika är vårt, Stockholms läns landsting. 

De s.k. appläkarna, digitala vårdgivare, fortsätter trots nya rekommendationer av Strama (Samverkan mot antibiotikaresistens) att skriva ut antibiotika utan fysisk läkarundersökning vid t. ex. halsinfektioner. En granskning som Jönköpings landsting gjort visar också att de digitala vårdgivarna skriver ut antibiotika på felaktiga grunder. 

Det behövs en generell översyn vad gäller appläkartjänsterna men ifråga om antibiotikan är behovet akut. Medborgarnas gemensamma resurser ska inte gå till verksamheter som motverkar samhällets långsiktiga hållbarhet.

Motionär(er): Katarina Västra s-föreningHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (4)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen anses besvarad

styrelsen-244

Motionär (motionar) uppdra åt landstingsgruppen att ta fram en strategi där 1177, distriktsköterskor och vårdcentralen ersätter appläkarfunktionen

motionar-23

Motionär (motionar) uppdra till landstingsfullmäktigegruppen att skyndsamt verka för att appläkarna förbjuds förskriva antibiotika

motionar-235

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen avslås

styrelsen-245

I5) Fördela vårdens resurser efter befolkningens behov

I Stockholms län har den borgerliga alliansen styrt hälso- och sjukvården i tre mandatperioder. Det system som succesivt införts, kallat ”Vårdval”, innebär att

den ekonomiska ersättningen till vårdcentraler följer den enskilde patienten i form av ersättning för varje besök och listning vid vårdcentralen. Vårdvalet innebär också att varje bolag som önskar starta vårdverksamhet kan registrera sig hos landstinget och därefter starta vårdverksamhet och få ersättning från landstinget. Det finns i avtalen ingen begränsning av volym eller krav på geografisk placering för den enskilde vårdgivaren. Ett syfte med vårdvalet var att privatisera vården så att olönsamma vårdgivare som inte blir valda skulle slås ut. På liknande sätt har Vårdvalsmodellen införts inom en rad olika verksamheter i Stockholms län. T.ex. ska svårt sjuka, ofta döende patienter, välja vilket företag som ska ge Avancerad HemSjukvård(ASIH) i hemmet den sista tiden. Begreppet ”Vårdval” och valfrihet för tankarna till den enskilde patientens rätt att välja t.ex. distriktläkare. Denna rätt har funnits sedan husläkarreformen infördes på 80-talet. Istället handlar alliansens vårdval om privata företags rätt att starta skattefinansierad verksamhet i vilket område som helst. Vårdvalet har inneburit att Hälso– och Sjukvårdslagens portalparagraf har åsidosatts, nämligen: att målet är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen ochatt Landstinget ska planera sin hälso– och sjukvård med utgångspunkt i behovet av vård hos dem som omfattas av landstingets ansvar (HSL 2017:30).Landstinget har avhänt sig planeringen av var vårdgivarna ska placera sin verksamhet. Följaktligen är det inte längre befolkningens behov av hälso- och sjukvård som styr utan sjukvårdsföretagens lönsamhetskalkyler. Då vårdföretagen strävar efter höga vinster maximerar man antalet besök, ofta oavsett vårdbehov, eller låter patienter vara inskrivna i verksamheten (ASIH)oavsett vårdbehov. Detta leder i sin tur till att en stor andel felaktiga läkarbesök vid vårdcentraler eller att inskrivna patienterna hamnar på fel vårdnivå i ASIH då intäkter snarare än behov styr verksamheten. Risken för upptäckt via journalrevision är obefintlig.Vårdvalsmodellen har under den borgerliga regeringens mandatperiod stadfästs för hela landet genom ”Lagen om valfrihet, LoV (2008:962)”. Landstingets rätt att besluta om lämpligt vårdsystem har förhindrats och alla landsting måste organisera primärvården enligt Vårdvalsmodell. Detta trots att folkvalda politiker i landstinget har i uppdrag att bl.a. försörja invånarna med en god hälso- och sjukvård enligt HSL. Under den borgerliga mandatperioden har skrivningar i HSL införts för att harmonisera med LoV. I praktiken innebär detta att delar av HSL står i motsats mot andra delar i HSL.Genom tvingande krav har landstingets rätt att organisera sin hälso-och sjukvård på ett kostnadseffektivt sätt (HSL 2017,kap 4 §1) begränsats.Vi kan nu se effekterna av Vårdvalsmodellen i Stockholms län:- en fragmentisering av primärvården och andra vårdgivare i oberoende ekonomiska enheter som vinstmaximerar sin verksamhet. Placering av privata vårdcentraler och annan verksamhet sker efter lönsamhetskrav, inte efter befolkningens behov.- ansvaret för sjukvårdande insatser som främjar befolkningens hälsa har tagits bort. Flera mottagningar kan vara verksamma i samma område och ingen har något områdesansvar avseende befolkningens hälsa i området. Hälsobefrämjande samarbete med ex. kommunen, försäkringskassan eller andra aktörer är obefintligt.- en kraftig fördyring av hälso- och sjukvården som bedrivs enligt Vårdvalsmodellen. I Stockholms län uppskattas fördyringen hitintills till minst en miljard kronor årligen inom de vårdområden som utsatts för vårdval.- patienten har ingen möjligh

Motionär(er): Bättre och Jämlik HälsaHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (9)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att tredje att-satsen bifalls

styrelsen-246

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att fjärde att-satsen bifalls

styrelsen-247

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen bifalls

styrelsen-248

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen bifalls

styrelsen-249

Motionär (motionar) verka för att landstingen blir skyldiga att ge tydliga uppdrag till varje vårdgivare i närsjukvården (primärvård, geriatrik, barn- och ungdomspsykiatri m.m.) att bedriva hälsobefrämjande insatser för befolkningen i ett avgränsat geografiskt område

motionar-236

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att motion jämte utlåtande sänds till riksdagsgruppen

styrelsen-250

Motionär (motionar) verka för att landstingen blir skyldiga att ge ersättning till utförare i närsjukvården som inkluderar ersättning för folkhälsoinsatser i ansvarsområdet

motionar-237

Motionär (motionar) verka för att lagstiftningen för hälso-och sjukvården förtydligas och ändras så att landstingen inte får införa fri etableringsrätt för vårdgivare m.h.t. att fri etableringsrätt försvårar eller omöjliggör landstingens uppdrag att ge en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen samt att planera sin hälso– och sjukvård med utgångspunkt i behovet av vård hos dem som omfattas av landstingets ansvar

motionar-238

Motionär (motionar) verka för att Landstingen blir skyldiga att bedriva vården genom långsiktiga uppdrag oavsett om detta sker i egen regi eller genom skattefinansierad vård med privata utförare

motionar-239

I6) Förenkla tillgång till hemtjänst i Stockholm

Hemtjänsten i Sverige har varit en uppskattad välfärdstjänst. Den har gjort det möjligt för hjälpbehövande äldre att få omsorg och stöd av god kvalitet i sitt hem till en överkomlig kostnad. Det har varit en trygghet för de äldre och deras anhöriga. EFtersom hemtjänsten kunde börja ge hjälp redan när den äldre var relativt pigg och hade små hjälpbehov fick hemtjänstens personal möjlighet att lära känna den äldre och skapa en trygg relation vilket är avgörande för kunna arbeta förebyggande och ge en god omsorg när hjälpbehoven blir större. Efter många år av åtstramningar har hemtjänsten fått dåligt rykte. Systemet uppfattas som krångligt och snålt. Många äldre oroar sig för att möta en biståndshandläggare. I flera kommuner är avgifterna per timme hemtjänst relativt höga. För äldre med högre inkomster som har möjlighet att göra rut-avdrag framstår därför rut-tjänster som ett mer attraktivt alternativ – utan biståndshandläggning och billigare. I Stockholm har det socialdemokratiskt ledda styret den senaste mandatperioden vänt den oordning och tva ngsmassiga privatisering som tidigare pra glat hemtjänsten till en hemtja nst som fokuserar pa o kat inflytande for den aldre, trygghet och kontinuitet. Det är bra. Nu behöver Socialdemokraterna gå vidare och förenkla för äldre att få den hjälp de har behov av. Biståndshandläggningen behöver utvecklas så de äldre uppfattar den som en vägledning till det stöd de behöver och har rätt till. Flera kommuner har infört förenklad biståndshandläggning och regeringens utredare föreslår, i utredningen SOU 2017:21 La s mig! Nationell kvalitetsplan fo r vard och omsorg om a ldre personer, lagförändringar som underlättar en rättssäker förenklad biståndshandläggning för äldre. Det är också viktigt att avgifterna är enkla att förstå. Idag finns sju olika avgiftsgrupper för äldreomsorg i Stockholm. Till exempel kostar 1–4,5 timmar hemtja nst per månad 411 kronor, för den som betalar maxavgift. Nästa nivå är hemtjänst 5-10,5 timmar som kostar 750 kronor i månaden. Det innebär att hemtjänsten numera har relativt låga avgifter i Stockholm, framför allt för de som beviljats till exempel 4,5 eller 10,5 timmar per månad. Avgiftssystemet är dock krångligt. En låg avgift per timme, förslagsvis 80 kronor, upp till ett kostnadstak skulle vara lättare för den äldre att förstå. Det skulle även bli tydligt att avgiften för en hemtjänsttimme är lägre än kostnaden för en timmes rut-tjänst. Äldre med begynnande hjälpbehov skulle inte avstå från hemtjänst för att en rut-tjänst skulle vara biligare.En grundpelare i den svenska modellen är en hemtjänst av hög kvalitet som finansieras gemensamt och fördelas efter behov, inte efter betalningsförmåga. En låg timavgift för hemtjänst och en förenklad biståndshandläggning är två reformer som stärker detta.

Motionär(er): Alina s-kvinnoklubb, Mälarhöjden-Axelsbergs S-föreningHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningarnas medlemsmöten

Förslag:  (6)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att tredje att-satsen anses besvarad

styrelsen-251

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen anses besvarad

styrelsen-252

Motionär (motionar) Socialdemokraterna ska verka för att äldreomsorgen tillförs de resurser som behövs för att skapa en äldreomsorg av hög kvalitet för alla, efter behov.

motionar-240

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen anses besvarad

styrelsen-253

Motionär (motionar) Socialdemokraterna ska driva att en enkelt avgiftssystem med en låg avgift per hemtjänsttimme införs i Stockholms stad, förslagsvis högst 80 kronor.

motionar-24

Motionär (motionar) Socialdemokraterna ska driva att förenklad biståndshandläggning för hemtjänst införs i Stockholm.

motionar-242

I7) Förlängd tillgång av hableteringscenter

Tillgången till hableteringscenter måste förlängas. Idag har ungdomar med autismspektrumdiagnos endast tillgång tills de blir 18 år, när de fyller 18 år förlorar de tillgången till hableteringscenter. I och med att de förlorar tillgång till hableteringscenter förlorar de tillgången till logoped, arbetsterapeut och läkarhjälp. Istället blir vårdnadshavarna hänvisade till vårdcentral som inte kan erbjuda lika stor hjälp som hableteringscenter. Eftersom den förlorade tillgången till hableteringscenter resulterar i försvårad vård av ungdomen med autismspektrumdiagnos bör tillgången till hableteringscenter förlängas till då ungdomen med autismspektrumdiagnos flyttar in på vuxenboende.

Motionär(er): SSU StockholmHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (4)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen avslå

styrelsen-254

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen anses besvarad

styrelsen-255

Motionär (motionar) motionen skickas vidare till Socialdemokraternas partikongress 2019

motionar-243

Motionär (motionar) tillgången till hableteringscenter förlängs tills ungdomen med autismspektrumdiagnos flyttar in på ett vuxenboende

motionar-244

I8) Könsstympning

Könsstympning/omskärelse av flickor och kvinnor är en flera tusen år gammal tradition som förekommer i en del länder i Afrika och i Mellanöstern. Traditionen kan se olika ut i olika länder. I Sverige är könsstympning/omskärelse av flickor och kvinnor förbjudet i svensk lag. Om man bor i Sverige är det även olagligt att genomföra ingreppet utomlands. Könsstympning innebär att man skär bort delar av de yttre könsorganen på flickor. Det finns uppskattningar som indikerar att det lever upp emot 38 000 kvinnor/flickor i Sverige som är omskurna. Många flickor och kvinnor som drabbats har inte sällan smärtor vid menstruation, kissande och vid sex. Sjukvården möter dessa kvinnor i barnhälsovården, mödravården och inom den gynekologiska vården. För att omhändertagandet ska bli bra krävs att personalen har fått utbildning. Socialstyrelsen har tagit fram kunskapsstöd och utbildningsmaterial. I Sverige utförs klitorisrekonstruktion vid bl.a. Karolinska sjukhuset. I den grupp (arbetslag) av personer som arbetar med denna vård ingår plastikkirurg, sexolog och en gynekolog. Själva ingreppet tar inte så lång tid, det som kräver tid är samtalen med kvinnan. Många kvinnor lider av posttraumatisk stressyndrom till följd av könsstympningen. Många kvinnor är heller inte vana vid att prata med någon om det som de utsatts för. Bemötandet från vårdpersonalens sida är helt grundläggande för att kvinnan ska kunna känna förtroende för vården och kunna prata om sina erfarenheter. Efterfrågan på ingreppet är större än vad vården kan tillhandahålla. En förutsättning för att de kvinnor som lider av könsstympningen ska kunna få vård inom rimlig tid är att det utbildas fler arbetslag bestående av personal som är specialiserade på denna vårdinsats. Enligt uppgift finns det både intresse och beredvillighet bland dem som redan har kompetensen och erfarenheten att dela med sig av sitt kunnande till fler. Detta talar för att det borde vara möjligt att utbilda fler arbetsgrupper. Det handlar således om att inom vården skapa förutsättningar för att utbilda och inrätta fler arbetslag med rätt personalsammansättning. En viktig förutsättning för att detta ska kunna bli verklighet är att det avsätts öronmärkta medel för att finansiera denna utbildningssatsning.

Motionär(er): TÅB, Traneberg Ålsten Bromma S-kvinnoklubbHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningarnas medlemsmöten

Förslag:  (3)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att motion jämte utlåtande sänds till landstingsgruppen

styrelsen-256

Motionär (motionar) verka för att det avsätts medel för att genomföra utbildning av specialiserade arbetslag inom sjukvården för att erbjuda fler könsstympade kvinnor en bra vård, inklusive ett kirurgiskt ingrepp

motionar-245

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att motionen bifalls

styrelsen-257

I9) Stockholms stad ska inte backa in i 50-talet; Bygg inte institutionsboenden för funktionsnedsatta som vill och kan bo hemma

Vi föds olika och alla är unika och Stockholms stad ska leva upp till allas lika värde och rättigheter. Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar - RBU har konstaterat att det idag i Sverige byggs fler institutionsboenden för funktionsnedsatta barn. RBU varnar för att Sverige backar in i 50-talet gällande denna grupp. 

Alarmerande är att familjer med barn som har omfattande funktionsnedsättningar, inte får eller inte får behålla, barnets personliga assistans. Idag avslår Försäkringskassan över 80 procent av funktionsnedsattas assistansansökningar. Föräldrar till barn med funktionsnedsättning får som en konsekvens av avslagen vända sig till kommunerna i stället. Och kommunerna tvingas i spåren av de många avslagen rörande assistansansökningar till ett ökat ansvar för kostnaderna för assistanshjälp och LSS. 

Små kommuner och kommuner med stora kostnader kan uppleva sig tvingade att söka billigare lösningar när de får ta över kostnader som staten tidigare stått för. Att barn måste flytta hemifrån och det mot familjens vilja är ingen utveckling vi vill se i Stockholms stad. Föräldrarna ska heller inte tvingas lämna yrkeslivet för att assistansersättningen dras in. Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar har uttryckt uppskattning över att våra socialdemokratiska ombud ställde sig på RBU:s sida vid vår senaste partikongress. Våra ombud beslöt efter att kongressen krävt en rad ändringar, bland annat att intentionerna bakom LSS-lagstiftningen ska gälla. Och att det ska vara möjligt att jobba och vara förälder även för den som har barn med funktionsnedsättning. (LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor, att de får den hjälp de behöver i det dagliga livet och att de kan påverka vilket stöd och vilken service de får. Målet är att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Källa Socialstyrelsen.) För att detta ska bli verklighet och fungera i praktiken måste den alarmerande situationen med assistansersättningen åtgärdas. Och vi vill absolut inte se en lösning där barn och vuxna med omfattande funktionsnedsättningar rycks ur sin hemmiljö och placeras på institutionsboenden för att fler ska kunna dela på assistenterna.

Motionär(er): Södra kvinnoklubbenHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (7)

Motionär (motionar) Stockholms stad ska arbeta i enlighet med partikongressens beslut rörande LSS,

motionar-246

Motionär (motionar) Stockholms stad ska garantera att personer med varaktiga funktionshinder inte rycks ur sin hemmiljö och placeras på institutionsboenden för att assistansersättningen dras in.

motionar-247

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att motion jämte utlåtande sänds till kommunfullmäktigegruppen

styrelsen-258

Motionär (motionar) föräldrar till funktionsnedsatta barn i Stockholm inte ska tvingas lämna yrkeslivet för att assistansersättningen dras in,

motionar-248

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen bifalls

styrelsen-259

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att tredje att-satsen bifalls

styrelsen-260

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen bifalls

styrelsen-261

I10) Till alla seniorer

I S-styrda Haninge har den första 90-åringen erbjudits gymkort. Äldrenämnden(s) ordförande motiverar satsningen med att 90-åringar idag är som de nya 60. Lite överdrivet säger hon i en intervju med Mynewsdesk. ”Men vi måste ändra på hur vi tänker om ålder”. Det är inte för sent att börja på gym bara för att man är 90 år eller återuppta motionerande från tidigare ålder.PRO på Kungsholmen har under hösten 2017 erbjudit medlemmar, för första gången, att pröva på olika motions former. Allt från styrketräning, vattengympa, stavgång och balansövningar jämte kondition. Intresset har varit stort särskilt bland äldre kvinnor. Enkla hjälpmedel har använts som band, hantlar mattor mm. Utvärdering följer. Stockholms kommuns satsningar på center för äldre bör innehålla möjligheter till fysisk träning, friskvård och övning. Motion ger inte bara bättre fysik utan också bättre hälsa och sociala kontakter före och efter motionspass. Om centren inte klarar kraven kan samarbete inledas med organisationer eller annan utövare för samutnyttjande.

Motionär(er): SeniorsossarnaHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (7)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen bifalls

styrelsen-262

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att tredje att-satsen bifalls

styrelsen-263

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen bifalls

styrelsen-264

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att motion jämte utlåtande sänds till kommunfullmäktigegruppen

styrelsen-265

Motionär (motionar) beslutade Aktivitetscentra genomför motivationshöjande åtgärder för seniorer boende inom stadsdelen.

motionar-249

Motionär (motionar) seniorer erbjuds motion i stadens idrottsanläggningar, exempelvis skolornas gymnastiksalar efter planering,

motionar-250

Motionär (motionar) beslutade Aktivitetscentra i anslutning till Seniorboenden bemannas med kompetent personal för seniorträning,

motionar-251

I11) Kostnadsfri cellprovtagning för kvinnor över 64 år

Gynekologiskt cellprov tas på kvinnor för att på ett tidigt stadium kunna upptäcka cellförändringar som riskerar att utvecklas till cancer. I dag kallas alla kvinnor mellan 23 och 64 år till regelbunden provtagning.Livmoderhalscancer är mycket ovanligt före 25 års ålder. Vanligast är sjukdomen mellan 30 och 40 år och hos kvinnor över 70 år.Att kvinnor över 70 år utvecklar cancer beror troligen på att dessa kvinnor inte genomgår cellprovtagning. (Enligt Vårdguiden 1177). Att själv stå för kostnaden för cellprovtagning är djupt orättvis mot kvinnor över 64 år!

Motionär(er): Skärholmens S-förening, Skärholmens S-kvinnoklubbHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningarnas medlemsmöten

Förslag:  (4)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen anses besvarad

styrelsen-266

Motionär (motionar) verka för att kvinnor över 64 år får fri gynekologisk cellprovtagning på samma sätt som kvinnor mellan 23 - 64 år inom Stockholms läns landsting.

motionar-252

Motionär (motionar) motionen översändes till Landstingsfullmäktigegrupp för åtgärd.

motionar-253

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen bifalls

styrelsen-267

I12) Kostnadsfri mammografiscreening för kvinnor över 74 år

Mammografiscreening är en metod för att hitta tidig och botbar bröstcancer hos kvinnor. Alla kvinnor i Stockholms län som är mellan 40 och 74 år kallas till screeningundersökning vartannat år. Stor orättvisa mot kvinnor över 74 år. Tidig upptäckt räddar liv! Socialstyrelsens rekommenderar screening för åldrarna 40 till 74 år. Denna åldersgräns är satt för att forskning om sådan screening bara inkluderar kvinnor under 74 år.Var femte kvinna som drabbas av bröstcancer är äldre än 74 år och diagnosen hos äldre kvinnor sker i dag ofta i ett senare stadium av cancern.Sedan screeningen infördes för drygt 30 år sedan har andelen äldre i befolkningen ökat och då förekomsten av bröstcancer också ökar, så blir sjukdomen ett växande hälsoproblem, främst för äldre kvinnor.

Motionär(er): Skärholmens S-förening, Skärholmens S-kvinnoklubbHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningarnas medlemsmöten

Förslag:  (4)

Motionär (motionar) verka för att kvinnor över 74 år kallas till en kostnadsfri mammografiscreening på samma sätt som kvinnor mellan 40 - 74 år inom Stockholms läns landsting.

motionar-254

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen anses besvarad

styrelsen-268

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen bifalls

styrelsen-269

Motionär (motionar) motionen översändes till Stockholms Landstingfullmäktigegrupp för åtgärd.

motionar-255

I13) Mammografi till alla kvinnor efter 74 år

Alla kvinnor i Sverige från 40 år till 74 år kallas sedean år 1986 till mammografi, vartannat år. Röntgenundersökningen är till för att upptäcka tumörer och cystor. Mammografi har visat sig reducera risken för dödlig bröstcancer med

upp till 50% för de som undersöks. Nästan 2000 kvinnor över 74 år insjuknade i bröstcancer under 2014. Det är 20–25% av alla nyinskrivna det året. Ändå blir de inte kallade till mammografi. Socialstyrelsens avdelning för kunskaps- och hälsa och sjukvårdens chef anför i intervjuer att åldersgränsen baseras på bästa tillgängliga kunskaper/studier och forskning. Man har bara undersökt kvinnor upp till 74 år. Cancerfondens inlägg i debatten menar att den ökade livslängden med i snitt minst 12 år gör att frågan är aktuell. Bröstcancer är den vanligaste tumör sjukdomen hos kvinnor. 2014 registrerades 8730 tumörer hos 8023 kvinnor. En av tio kvinnor som är 75 år eller äldre har haft bröstcancer. Allt fler botas tack vare tidig upptäckt genom mammografi.Med en S-motion i riksdagen från 1 juli 2016 är mammografi upp till 74 år kostnadsfri. 8000 kvinnor och 50 män drabbas varje år av bröstcancer. Ca 1500 kvinnor dör varje år.Redan idag erbjuder Stockholms läns landsting avgiftsfri screening. Men inte om du fyllt 75 år. Utländsk forskning och studier finns om förväntad överlevnad för kvinnor över 75 år-Enligt Cancerfondens undersökning vill åtta av tio kvinnor fortsätta med mammografi efter 74 år. Kallelsen upphör automatiskt efter 74 år. Landstinget har dock valt att helt slopa remisskraven. Äldre kan ringa direkt och boka en undersökning. Hur många känner till det och hur många gör det?

Motionär(er): SeniorsossarnaHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (5)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen anses besvarad

styrelsen-270

Motionär (motionar) landsting(s)gruppen ska verka för att svensk forskning/studier/sammanställning om mammografi efter 74 år genomförs.

motionar-256

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att motion jämte utlåtande sänds till landstingsfullmäktigegruppen

styrelsen-271

Motionär (motionar) screening av alla kvinnor fortsätter som idag efter 74 års ålder.

motionar-257

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen anses besvarad

styrelsen-272

I14) PAM till alla

Under 2015 rapporterades 1554 självmord och över 15 000 självmordsförsök i Sverige och ungefär samma siffror har blivit rapporterade under det senaste decenniet. För att försöka minska antalet självmord och självmordsförsök

startades det ett projekt i mars 2015. Projektet går ut på att en psykiatrisk akutbil ska rycka ut på larm, och främst självmordslarm. Akutbilen kallas för PAM, Psykiatrisk Akut Mobilitet. Projektet ägs av Länsakuten S:t Görans sjukhus/Norra psykiatrin i samarbete med AISAB.

PAM är bemannad med en ambulanssjukvårdare eller en ambulanssjuksköterska och en psykiatrisjuksköterska. Detta för att PAM ska ha bred kompetens för att kunna ta emot och hjälpa självmordsbenägna patienter, men även kunna hantera eventuell somatisk vård. PAMs huvudsakliga område är SPIS-larm (Självmordsprevention inom Stockholms län) men även övriga akuta suicidlarm och psykiatriska fall som kräver akut bedömning. Dock hanterar PAM inte akutmedicinska fall eller fall med allvarligt somatisk påverkan

Fordonet ser ut som en vanlig ambulans, men har på insidan säten istället för en bår, just för att få ett utrymme att kunna prata och vårda patienten. PAM har visat sig vara väldigt effektivt, då patienten kan få vård av personal med rätt kompetens samt slippa en polisbil med blåljus, då många svårt sjuka patienter istället upplever att de har gjort något fel vilket ofta ökar bland annat stressnivån hos patienterna. Polisen blir istället i större utsträckning mer avlastade när det gäller självmordsfall. Enheten är tillgänglig varje dag mellan 15-01, då behovet är som störst, och dirigeras av SOS larm. Även polis och vanlig ambulans kan begära assistans via SOS larm av PAM.

För tillfället finns det bara ett utryckningsfordon i hela Stockholms län av denna typ, och det är ett otroligt stort område att täcka med endast ett fordon. Projektet har pågått i snart två år och ska sedan utvärderas och beslutas om man ska fortsätta med enheten. Liknande projekt har startats i andra län, där bland annat polis begär assistans av specialistsjuksköterskor, som möter upp dem på plats för att kunna bemöta och vårda patienterna med rätt kompetens. Utan en specialistsjuksköterska har polis och vanlig ambulans svårt att bedöma huruvida patienten behöver läggas in eller inte vilket ökar antalet av patienter som läggs in.

Jag anser att PAM-enheter, likt den som finns i Stockholms län, ska införas i alla län i Sverige. Jag tycker även att antalet PAM-enheter ska avgöras utefter behovet, och att det i större län ska delas upp på mindre områden för att vara mer effektiva tidsmässigt och tillgängliga. Att åka på ett larm tvärs över länet kan ta alldeles för långt tid och resultera i att fordonet inte hinner fram.

Källor:https://www.vice.com/sv/article/5gqemz/stockholm-mental-health-ambulance-263http://www.aisab.nu/om-oss/nyheter/pam,-psykiatrisk-akut-mobilitet/?page=2

Motionär(er): SSU StockholmHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (4)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen avslås

styrelsen-273

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen avslås

styrelsen-274

Motionär (motionar) antalet fordon ska avgöras efter behov i varje län

motionar-258

Motionär (motionar) PAM-enheter, enligt den PAM-enhet som finns idag, ska införas i alla Sveriges län

motionar-259

I15) Prostatacancer - erbjudande om prov för seniorer

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige och är en tredjedel av alla cancerfall hos män. 10 440 män fick diagnosen år 2015. Drygt 5% av svenska män dör i prostatacancer och hälften är över 80 år.Idag har nya terapier fört upp prostatacancer på samma nivå som bröstcancer när det gäller effektiva behandlingsmetoder. Sjukdomen drabbar främst äldre män ca hälften över 70 år och ett fåtal under 40 år. Prostatacancer skapar både lidande, oro och problem med hälsan samt livskvalitet. Därför är det en central fråga för äldre. Tidig behandling ger goda möjligheter att bli helt frist för de flesta män. Prostatacancer är vanligare i vissa familjer än andra och i olika regioner. Nationella vårdprogrammet rekommenderar regelbundna kontroller för män med prostatacancer i familj och släkt. Testning av prostatacancer kan göras med PSA-analys (PSA= ProstataSpecifikt Antigen i blodet) som visar förhöjda värden i blodet och/eller av prostatakörteln. Om man genomför PSA-analys av män 50–70 år vartannat år kan man minska dödligheten i prostatacancer i lika hög utsträckning som mammografi minskar dödligheten i bröstcancer för kvinnor. Varför har detta inte varit en lika stor fråga som mammografi för kvinnorna?Socialstyrelsen är emot en allmän screening med PSA prov då man säger att de gynnsamma effekterna inte otvetydigt uppväger de negativa effekterna av bl.a. kostnaderna.Äldre män har ett aktivt liv senare än tidigare generationer och har rätt till ett bra liv och hög livskvalitet.

Motionär(er): SeniorsossarnaHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (2)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att motionen anses besvarad

styrelsen-275

Motionär (motionar) effekterna av en allmän screening och biopsier (vävnadsprov) utreds för seniorer,

motionar-260

I16) Psykisk hälsa är också viktigt

Det görs regelbundet hälsocheckar i grundskolan och gymnasieskolan, där en väger sig, mäter sig samt kontrollerar synen och hörseln. Detta är en mycket viktig sak då det är viktigt att någon regelbundet kontrollerar att allting fungerar som det ska. Dessvärre saknar skolan idag en fungerande psykisk hälsokontroll. Visserligen får elever frågeformulär, men dessa frågor är otroligt vaga, som t.ex. frågan ”Hur skulle du uppskatta ditt liv från en skala från 1-10?” vilket är den typ av frågor som ofta dyker upp i dessa frågeformulär.

Psykisk ohälsa är svårare att upptäcka än fysisk ohälsa, och det är därför det är så otroligt viktigt att kontrollera även den från en tidig ålder. Därför bör det införas regelbundna hälsocheckar gällande psykisk hälsa på samma sätt som det redan existerar kring fysisk hälsa. En följd av detta skulle även vara att laddningen kring psykisk ohälsa skulle släppa markant, då varenda person i skolan regelbundet skulle tala om mental ohälsa med åtminstone någon.

Motionär(er): SSU StockholmHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (4)

Motionär (motionar) motionen skickas vidare till Partikongressen

motionar-261

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen anses besvarad

styrelsen-276

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen anses besvarad

styrelsen-277

Motionär (motionar) verka för regelbundna och obligatoriska hälsocheckar gällande psykisk ohälsa hos skolkuratorn alternativt skolläkaren under grundskolan och gymnasiet

motionar-262

I17) Tillgång till närakuter för alla

I Stockholms län idag finns det fyra närakuter som är öppna varje dag, året runt, kl 8-22. Dessa är Närakuten Handen, Närakuten Järva, Närakuten Nacka och Närakuten Löwet i Upplands Väsby och alla fyra har tillgång till röntgen och andra specialkompetenser. Det finns ytterligare 11 närakuter som är öppna vardagar kl 17-22 och kl 8-22 på helgdagar och har inte tillgång röntgen. Det finns ytterligare en närakut i Norrtälje, som endast har öppet vardagar kl 17-20 samt lördagar och söndagar kl 8-18 samt en på Lidingö och en i Åkersberga vars öppettider är vardagar kl 17-20 och på lördagar och söndagar kl 9-16.Tillgång till vård ska alltid finnas och med hjälp av närakuter kan man hänvisa patienter till närakuter och därmed avlasta de sjukhusen akutmottagningar. Ett

problem är dock att patienterna inte alltid har en närakut i närheten eller att de inte är bemannade. Det finns endast 15 närakuter samt tre stycken med kortare öppetider i hela Stockholms län. Jag anser att det är alldeles för lite och att det finns områden i Stockholms län som saknar tillgång till närakut, därför bör fler öppnas.Jag tycker att fler närakuter ska ha tillgång till röntgen, en viktig specialkompetens som underlättar både för patient och för de större mottagningarna. Man bör även se till att de är närakuterna som är i störst behov och som har ett längre avstånd till närmsta mottagning med röntgen som får tillgång till det. Jag anser även att närakuterna bör vara bemannade större delen av dygnet, även på helgdagar, framförallt där behovet finns.

Motionär(er): SSU StockholmHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (4)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen bifalls

styrelsen-278

Motionär (motionar) det ska finnas tillgång till röntgen på fler närakuter där behovet är som störst

motionar-263

Motionär (motionar) fler närakuter ska öppnas där behovet är som störst

motionar-26

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen bifalls

styrelsen-279

I18) Utökning av LPT-lagstiftningen för beroendediagnoser

Beroende är ett sjukdomstillstånd där både socialtjänsterna och landstingen har ett gemensamt ansvar för behandling och vård.Vid vissa beroendetillstånd uppstår problem i mellanrummet där sjukvårdens ansvar minskar och där socialtjänstens ansvar tar vid.Dagens LPT-lagstiftning (lag om psykiatrisk tvångsvård) ger inte landstingen lagstöd att hålla kvar någon med tvång under den tidsperiod patienten vårdas frivilligt jml. HSL (hälso och sjuvårdslagen) efter exempelvis en allvarlig intoxikation av någon substans, tills dess att socialtjänsten har möjlighet att fatta ett beslut om akut LVM (lag om vård av missbrukare).Vi tycker därför det är viktigt att beroendediagnoser skall kunna innefattas i LPT-lagstiftningen för att trygga liv och hälsa för individen och underlätta vårdkedjan för myndigheterna som kommer individen och samhället till gagn.

Motionär(er): S-sjuksköterskor, HBTS StockholmHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningarnas medlemsmöten

Förslag:  (4)

Motionär (motionar) överlämna motionen till riksdagsgruppen för att tillsammans med socialstyrelsen utreda en ändring av lagen om psykiatrisk tvångsvård där även beroendediagnoser skall ingå.

motionar-265

Motionär (motionar) anta motionen i sin helhet

motionar-266

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen bifalls

styrelsen-280

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen bifalls

styrelsen-281

I19) Våldsutsatta kvinnor riskerar ohälsa på lång sikt – att blunda är ett strukturellt förtryck

Världshälsoorganisationen, WHO slår fast det uppenbara; våld mot kvinnor utgör ett allvarligt hot mot deras hälsa. Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK arbetar på regeringens uppdrag med att höja kunskapen om mäns våld mot kvinnor. De räknar upp konsekvenser som frakturer, tandskador, psykiska sår men också förekomst av flerfaldiga former av fysisk ohälsa. Sjukvården är skicklig på att vårda synliga fysiska våldsrelaterade skador. Samhället har i princip goda kunskaper om de psykiska skadorna. Våldsrelaterad ohälsa som förblir obehandlad eller upptäcks sent slår hårt mot kvinnors inkomster och pensioner på ålderns höst samt samhällsekonomin. Riskerna för långsiktiga konsekvenser rörande den fysiska hälsan måste bli en allmän vedertagen kunskap inom sjukvården. Okunskap påverkar kvinnornas möjligheter att leva sin fulla potential.NCK rapporterar att ”våldsutsatta är mer benägna att drabbas av kronisk smärta, fibromyalgi, mag- och tarmsjukdomar samt PTSD. Den störda balansen av stresshormoner vid PTSD kan i sin tur leda både till autoimmuna sjukdomar såsom reumatisk artrit, psoriasis, insulinberoende diabetes och sköldkörtelinflammation samt inflammatoriska sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom och emfysem och i förlängningen även till infektioner och cancer”. Våld mot kvinnor oavsett om det sker vid ett enskilt våldstillfälle eller utövas under längre tid syftar till att skada, skrämma och utöva kontroll. Och intensiteten av fysiskt och psykiskt våld tenderar att öka i intensitet över tid. Våldet blir ett förväntat inslag i kvinnans liv. Situationen tvingar fram olika strategier i ett försök att skydda sig och sina barn.Vi talar om dagliga överlevnadsstrategier där livsvillkoren skapar kronisk stress. Kronisk stress är en väldokumenterad hälsorisk inom arbetslivet. Men hos gruppen våldsutsatta kvinnor kan stressrelaterad allmän sjukdomskänsla riskera att bemötas av och stanna vid okunskap och stigmatiserande attityder byggda på strukturellt förtryckande koder som att vara kvinna och misshandlad. Okunskap rörande våldsutsattas risk att utveckla fysisk ohälsa på längre sikt, försvårar ett förebyggande arbete och tidig upptäckt av behandlingsbara sjukdomar.Samhället måste i sitt ansvar gentemot gruppen våldsutsatta kvinnor motverka att konsekvenserna av våldet blir till ett dolt ohälso-ok att bära för den enskilda

kvinnan.Att mäns våld kan slå hårt mot kvinnors frihet, livskvalitet och hälsa över en hel livstid är djupt allvarligt. Ansvariga för sjukvård och förebyggande vård måste ta fram en handlingsplan rörande metoder kopplat till idag dokumenterade kunskaper om våldsutsattas kvinnors hälsa. Sjukvården behöver en yrkesspecifik kunskap som innefattar rutiner och metoder kopplade till de egna arbetsuppgifterna. Misshandlade kvinnor med allmän sjukdomskänsla riskerar annars att driva omkring som förlista skepp och skuffas runt mellan olika vårdinstanser, alltmedan deras hälsa faller utför ett sluttande plan.Samhället har ett särskilt ansvar att motverka våldet men också att ta fram en handlingsplan för att bemöta de uppdagade hälsoproblem NRK förmedlat kunskaper om.

Motionär(er): Södra kvinnoklubbenHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (6)

Motionär (motionar) arbeta för att utveckla yrkesspecifik kunskap som innefattar rutiner och metoder kopplat till att bemöta och behandla den ohälsa som NCK rapporterat om hos våldsutsatta kvinnor.

motionar-267

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att tredje att-satsen anses besvarad

styrelsen-282

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen anses besvarad

styrelsen-283

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen anses besvarad

styrelsen-284

Motionär (motionar) överlämna motionen till landstingsgruppen för lämplig åtgärd, förslagsvis genom att ta fram en handlingsplan enligt ovan rörande våldsutsatta kvinnors fysiska ohälsa och benägenheten att utveckla ohälsa på såväl kort som lång sikt.

motionar-268

Motionär (motionar) anta motionen

motionar-269

I20) Nationella kommissionen för jämlik hälsa - uppföljning av förslag

När den nuvarande regeringen tillträdde satte den som ett av sina viktigaste mål att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation. Regeringen tillsatte därför kommissionen för jämlik hälsa.. Den har lagt tre betänkanden. Det tredje (SOU 2017:47) innehåller konkreta förslag om hur målet ska uppnås.Förslagen berör många skilda områden såsom:• sjukvårdens organisation

• billigare tandvård• bostadsbidrag• alkoholskatt• heltid i förskola av god kvalitet Några av kommissionens förslag och rekommendationer som berör kommuner och landsting och som behöver omsättas i praktisk handling:- Inriktning för att skapa jämlika förutsättningar under det tidiga livet Arbetet bör inriktas på att skapa, stötta och stärka en god start i livet och jämlika uppväxtvillkor och livsvillkor, så att alla barn får grundläggande förutsättningar att utifrån sina villkor utveckla kognitiva, emotionella, sociala och fysiska förmågor. Viktiga förutsättningar för det är: – en jämlik mödra- och barnhälsovård, – en likvärdig förskola av hög kvalitet, samt – metoder och medel som sätter barnets bästa i centrum- Förslag för att skapa jämlika förutsättningar under det tidiga livet. En jämlik mödra- och barnhälsovård Regeringen bör – stödja en utveckling av nationell kvalitetsuppföljning för att kunna säkerställa att en jämlik barnhälsovård erbjuds, – utreda hur en sammanhållen barn-, elev- och ungdomshälsovård kan skapas. Landsting bör – verka för ökad tillgänglighet av mödra- och barnhälsovården utifrån föräldrars och barns olika behov, – verka för att personalen inom mödra- och barnhälsovården har tillräckliga kompetenser och förutsättningar för att identifiera ohälsosamma levnadsvanor och motivera till goda levnadsvanor - Inriktning för att åstadkomma en jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård Det förekommer omotiverade skillnader i vårdens insatser och resultat mellan olika sociala grupper. Arbetet bör inriktas på att vården verkar förebyggande och hälsofrämjande och att behandling utgår från patientens behov och möjligheter, – en förbättrad tillgänglighet för att motsvara olika behov, – vårdmöten som är hälsofrämjande, – en förstärkning av hälso- och sjukvårdens förebyggande arbete för patienter och befolkning, – en tandvård som ses som en del av hälso- och sjukvården. - Landsting bör styra, leda och organisera sin verksamhet, mot en jämlik vård Regeringen bör – ge tilläggsuppdrag till utredaren för arbetet med att utveckla primärvården (dir. 2017:24) att tillsammans med landsting utveckla de bästa formerna för ett återupprätta områdesansvar för befolkningens hälsa och hur detta bäst kopplas till primärvården och andra aktörer, – tillämpa konsekvensanalyser, avseende effekter på jämlik hälsa, före alla beslut om nya reformer i hälso- och sjukvården, – se över lagstiftningen för att möjliggöra att huvudmannen eller registerhållaren kan koppla data från kvalitetsregister och andra hälsodataregister (inklusive rapporterade vårdskador) och de klagomål som inkommer till patientnämnderna till socioekonomisk situation som bas för förbättringsarbete. Landsting bör – formulera tydliga, uttalade mål för en god och jämlik vård och hälsa, – inkludera en systematisk analys av skillnader mellan socioekonomiska grupper i det ordinarie kvalitets- och förbättringsarbetet, – organisera uppföljningen så att skillnader i vårdens insatser och resultat följs i syfte att bevaka att en god och jämlik hälsa nås, – utreda förutsättningarna för att skapa regionala kompetenscentra med ansvar för löpande och systematisk, folkhälsobevakning och sjukvårdsanalys av både jämlik hälsa och jämlik vård.Det är av största vikt att de åtgärder som vidtages samordnas. Allt hänger ihop och åtgärderna m

Motionär(er): Bättre och Jämlik HälsaHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (6)

Motionär (motionar) verka för att kräva konkreta åtgärder i kommuner och landsting så att de de når regeringens mål om de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation

motionar-270

Motionär (motionar) verka för att åtgärderna och effekterna redovisas årligen bl.a. i de offentliga verksamhetsberättelserna.

motionar-271

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att motion jämte utlåtande sänds till landstingsfullmäktigegruppen

styrelsen-285

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att motion jämte utlåtande sänds till kommunfullmäktigegruppen

styrelsen-286

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen bifalls

styrelsen-287

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen bifalls

styrelsen-288

I21) En ny tandvårdsreform

Att gå till tandläkaren för de enklaste åkommor kan svida ordentligt i plånboken för en vanlig tjänstepensionär. För att inte tala om de 335 000 fattigpensionärer som ligger under EU:s fattigdomsgräns. De har inte en chans utan att söka socialt bistånd.När pensionären går till sin vårdcentral, blir remitterad eller måste köpa dyra mediciner så träder högkostnadsskyddet in. Detta ses som en naturlig del av ett välfärds-samhälle, att sjukvården ska vara jämlik. Inom tandvården (exkluderat kosmetisk sådan) fungerar det på ett helt annat sätt.Högkostnadsskyddet börjar gälla när en patient fått åtgärder utförda till en summa som överstiger 3 000 kronor (summan är beräknad på det lägsta beloppet av vårdgi-varpriset och referenspriset för varje åtgärd) under en tolvmånadersperiod och första åtgärden rapporteras till Försäkringskassan. Tidsperioden är individuell för varje patient och den är inte bunden till kalenderår.Högkostnadsskyddet har två ersättningsnivåer:för den del av kostnaderna som överstiger 3 000 kronor men inte 15 000 kronor lämnas ersättning med 50 procent av referenspriset, och för den del av kostnaderna som överstiger 15 000 kronor lämnas ersättning med 85 procent av referenspriset.Observera att referenspriset fastställs av staten men ofta avsevärt kan

understiga de priser som Folktandvården debiterar. Dessutom är det inte alla åtgärder som omfattas av högkostnadsskyddet. Patienten får ändock betala avsevärda summor för tandvår-den. Detta innebär att det uppfattas som en djungel med olika system inom tandvårdssek-torn respektive gentemot sjukvårdssektorn.Det kan därför finnas anledning att ifrågasätta nuvarande system.Den socialdemokratiska kongressen 2017 fattade beslut om att ”Steg ska tas under nästa mandatperiod för en mer jämlik tandvård där tandhälsan inte är en klassfråga”. Detta anser vi inte vara tillfyllest utan vill skynda på processen med nedanstående att-satser

Motionär(er): SeniorsossarnaHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (8)

Motionär (motionar) ovanstående att-satser genomförs under kommande mandatperiod.

motionar-272

Motionär (motionar) verka för att ”referenspris” ersätts med verkligt pris,

motionar-273

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen bifalls

styrelsen-289

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att tredje att-satsen bifalls

styrelsen-290

Motionär (motionar) verka för att även profylaktisk tandvård (besök hos tandhygienist) innefattas i högkostnadsskyddet för ålderspensionärer,

motionar-274

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen bifalls

styrelsen-291

Motionär (motionar) verka för en sammanslagning av kostnaderna för sjukvård och tandvård till ett gemensamt högkostnadsskydd motsvarande dagens högkostnadsskydd för sjukvård att gälla för ålderspensionärer

motionar-275

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att fjärde att-satsen bifalls

styrelsen-292

I22) Droger

Sveriges unga är mer drogliberala i dag än någonsin tidigare. Även av de som inte själva nyttjat droger, tycker många att droger inte är så farligt.

I dag ligger Sveriges riksdag hjälplöst efter i lagstiftandet kring förbud av droger, då nya kemiska substanser dyker upp hela tiden.

Jag föreslår därför att Stockholm arbetarekommun verkar för:

Motionär(er): Eriksson, YasminHanterad av: Motionen avslagen av HBTs Stockholm och skickas därför in som enskild

Förslag:  (4)

Motionär (motionar) man lägger droger under läkemedelsverkets regim och bara de preparat och ämnen som tillåts får säljas, allt annat ska anses olagligt.

motionar-276

Motionär (motionar) uppdra skolverket att ha årligen återkommande stora anti-drog-kampanjer.

motionar-277

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen avslås

styrelsen-293

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen avslås

styrelsen-294

I23) Neutrala läkemedelsförpackningar

Efter avregleringen av apoteken som borgarna gjorde under sin senaste regeringstid så har vi sett hur hela branschen behandlas mer och mer som en vanlig bransch, exempel matvarubranschen.

Apoteken har även breddat sitt utbud av varor, med bland annat smink och diverse hudvårdsprodukter. Vill vi att apoteken ska sälja medicin eller ska de ha samma utbud som Åhléns sminkavdelning? Allt detta är att giriga företagsägare vill skaffa mera vinst.Ett skit vi har haft innan och efter avregleringen är dock att de som säljer läkemedlen tyvärr också är ute efter att skaffa mera vinst. Ett trick de har är att genom att skapa attraktiva förpackningar på deras läkemedel så att konsumenten ska bli mer benägen att köpa den dyrare produkten som har samma verksamma ingrediens som en produkt man kan få av ett generiskt märke för ett mycket billigare pris. Exempel på detta är Alvedon 500mg som innehåller 500mg Paracetamol som aktiv ingrediens som kostar 56.90 på mitt lokala Lloyds apotek medans deras generiska motsvarighet kostade 36.90 istället, och har samma verksamma ingrediens.

Motionär(er): SSU StockholmHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (4)

Motionär (motionar) reklam för läkemedel förbjuds

motionar-278

Motionär (motionar) läkemedel ska ha neutrala förpackningar

motionar-279

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen anses besvarad

styrelsen-295

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen anses besvarad

styrelsen-296

I24) Planering av vårdmottagningar måste bli en del av regionplaneringen

Stockholm växer så det knakar och äntligen har också byggandet av nya bostäder kommit igång ordentligt under ledning av oss socialdemokrater i Stockholm samt våra kranskommuner. Problemet är dock att den moderatledda minoriteten i Stockholms läns landsting inte tar något ansvar för att inleda en dialog med kommunerna om att planera in vårdmottagningar i samband med att man bygger stora nya kvarter och bostadsområden vilket gör att det saknas bra anpassade lokaler att öppna vårdcentraler och andra vårdmottagningar i. Idag ställer kommunerna krav på antalet förskolor och skolor som måste byggas då man bygger helt nya områden och landstinget bidrar med att i regionplaneringen vara med och ta fram kollektivtrafiksförsörjningen. I bygget av ett bra och välfungerande samhälle skulle självklart även planering av vårdutbud och lokaler för detta ingå i regionplaneringen och ta fram i dialog med länets kommuner.

Ett annat stort problem i dagens vårdutbud är att den moderatledda minoriteten i landstinget överlåtit helt till marknaden att bestämma var och när en vårdmottagning ska öppna. Resultatet av det är en ojämlik sjukvård och att det finns stora delar av Stockholms län som är stora vita fläckar på vårdutbudskartan. När vi tar över styret av Stockholms läns landsting efter valet 2018 är det därför viktigt att vi använder landstingets egna utförarverksamhet SLSO (Stockholms läns sjukvårdsområde) för att öppna vårdcentraler, barnavårdscentraler och liknande där det saknas sådana samt att SLSO tar ansvar för att öppna vårdmottagningar när det byggs nya stora bostadsområden runt om i länet.

Motionär(er): Bandhagen-Högdalens S-föreningHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (5)

Motionär (motionar) S-gruppen i landstinget får i uppdrag att driva frågan om att via landstingets egna utförarverksamhet, SLSO, öppna landstingsdrivna vårdcentraler, barnavårdscentraler samt andra typer av vårdmottagningar där dessa saknas för att skapa en jämlikare vård i hela länet

motionar-280

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att tredje att-satsen avslås

styrelsen-297

Motionär (motionar) Socialdemokraterna driver frågan om att vårdmottagningar ska planeras in när man bygger nya bostadsområden i länet

motionar-281

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första och andra att-satsen anses besvarad ( motionar-378 och motionar-379)

styrelsen-298

Motionär (motionar) planering av vårdmottagningar och vårdutbud ska vara en del i den regionala utvecklingsplanen på samma sätt som kollektivtrafiksförsörjning och infrastruktur

motionar-282

J1) Anpassa LSS efter hur verkligheten ser ut

I samband med att LSS infördes 1994 så tillkom personlig assistans som en av de insatser man kunde bli beviljad om man tillhörde personkretsen samt uppfyllde de medicinska krav som uppställdes och på egen hand ej kunde tillfredsställa de grundläggande behov som lagen angav.I och med denna nya lag talade man i portalparagrafen om en ”god levnadsnivå” istället för den lag som täckt även detta område tidigare nämligen socialtjänstlagen som använde ”skälig levnadsnivå”. Vackra ord men hur ser det ut idag? Erbjuder LSS en ”god levnadsnivå”?På den frågan kan vi nog tyvärr svara med ett rungande nej. Skälet till detta är hur tillämpningen av lagen har tolkats av våra förvaltningsdomstolar. Domar som tolkats extremt hårt och som lett till att de sökande fått avslag på sina ansökningar.I en dom från 2009 Mål nr 5321–07 fastslogs att man skulle mäta tiden hur lång tid varje moment tog för att tillfredsställa de grundläggande behoven. Dvs, hur långt tid det tar på toaletten, hur lång tid duschen tar och så vidare. Förutom att denna process var väldigt integritetskränkande så ledde detta till att många brukare miste stora delar av sin assistans. I samma dom avslås ansökan om assistans för behovet att äta då den sökande själv kan föra skeden till munnen. Att vederbörande inte kan tillreda maten eller lägga upp och dela denna räknas inte som ett grundläggande behov. Även denna del av domen ledde till att många brukare mindre timmar eller i värsta fall helt avslag på sin ansökan. I en dom från 2012 Mål nr 1–12 fastslås begränsningar i vilka behov som kan anses vara godkända för att erhålla LSS. Det fastställdes att i princip så kan man inte beviljas hjälp till sjukvårdande insatser. Detta synsätt på medicinska behov förstärktes i en dom från 2015 Mål nr 3527–14 från Högsta förvaltningsdomstolen om andningshjälp vilket vidare tolkades att andning inte var att anses som ett grundläggande behov vilket i sig ledde till nya avslag. Nu har nuvarande regering signalerat om en lagändring för att detta inte ska ske, men innan den är i hamn tas detta även upp den här motionen. 

Som vi kan se har försämringarna inom LSS inte, som många vill påstå, skett bara under nuvarande regeringsperiod utan även tidigare regeringar är lika skyldiga till läget då det inte agerat mot alla dessa försämringar som kommit. Men nu är det dags att göra ett krafttag och nuvarande regerings aviserade åtgärder är inte tillräckliga.

Motionär(er): Skarpnäcksfältets socialdemokratiska föreningHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (10)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen bifalls ( motionar-297)

styrelsen-310

Motionär (motionar) sända motionen till Landstingsgruppen.

motionar-294

Motionär (motionar) verka för en lagändring i avseende där sjukvårdslagen och LSS kolliderar och anpassa LSS efter hur verkligheten ser ut.

motionar-295

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att femte att-satsen avslås ( motionar-301)

styrelsen-311

Motionär (motionar) sända motionen till riksdagsgruppen.

motionar-296

Motionär (motionar) verka för en lagändring inom LSS för att återställa LSS till lagstiftarens ursprungliga intentioner avseende assistans.

motionar-297

Motionär (motionar) sända motionen till kommunfullmäktigegruppen.

motionar-298

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen bifalls ( motionar-298)

styrelsen-312

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att fjärde att-satsen avslås ( motionar-300)

styrelsen-313

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att tredje att-satsen bifalls ( motionar-299)

styrelsen-314

J2) Personlig assistans

I samband med att LSS infördes 1994 så tillkom personlig assistans som en av de insatser man kunde bli beviljad om man tillhörde personkretsen samt uppfyllde de medicinska krav som uppställdes och på egen hand ej kunde tillfredsställa de grundläggande behov som lagen angav.I och med denna nya lag talade man i portalparagrafen om en ”god levnadsnivå”

istället för den lag som täckt även detta område tidigare nämligen socialtjänstlagen som använde ”skälig levnadsnivå”. Vackra ord men hur ser det ut idag? Erbjuder LSS en ”god levnadsnivå”?På den frågan kan vi nog tyvärr svara med ett rungande nej. Skälet till detta är hur tillämpningen av lagen har tolkats av våra förvaltningsdomstolar. Domar som tolkats extremt hårt och som lett till att de sökande fått avslag på sina ansökningar.

I en dom från 2009 Mål nr 5321–07 fastslogs att man skulle mäta tiden hur lång tid varje moment tog för att tillfredsställa de grundläggande behoven. Dvs, hur långt tid det tar på toaletten, hur lång tid duschen tar och så vidare. Förutom att denna process var väldigt integritetskränkande så ledde detta till att många brukare miste stora delar av sin assistans. I samma dom avslås ansökan om assistans för behovet att äta då den sökande själv kan föra skeden till munnen. Att vederbörande inte kan tillreda maten eller lägga upp och dela denna räknas inte som ett grundläggande behov. Även denna del av domen ledde till att många brukare mindre timmar eller i värsta fall helt avslag på sin ansökan. 

I en dom från 2012 Mål nr 1–12 fastslås begränsningar i vilka behov som kan anses vara godkända för att erhålla LSS. Det fastställdes att i princip så kan man inte beviljas hjälp till sjukvårdande insatser. Detta synsätt på medicinska behov förstärktes i en dom från 2015 Mål nr 3527–14 från Högsta förvaltningsdomstolen om andningshjälp vilket vidare tolkades att andning inte var att anses som ett grundläggande behov vilket i sig ledde till nya avslag. Nu har nuvarande regering signalerat om en lagändring för att detta inte ska ske, men innan den är i hamn tas detta även upp den här motionen. 

I motionens sammanställning på prejudicerande domar visar att försämringarna inom LSS inte skett som många vill påstå bara under nuvarande regeringsperiod utan även tidigare regeringar är lika skyldiga till läget då det inte agerat mot alla dessa försämringar som kommit. Men nu är det dags att göra ett krafttag och nuvarande regerings aviserade åtgärder är inte tillräckliga.

Motionär(er): Bagarmossens s-föreningHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens styrelsemöte

Förslag:  (10)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att fjärde att-satsen avslås

styrelsen-315

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att tredje att-satsen bifalls

styrelsen-316

Motionär (motionar) sända motionen till riksdagsgruppen.

motionar-299

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att femte att-satsen avslås

styrelsen-317

Motionär (motionar) sända motionen till Landstingsgruppen.

motionar-300

Motionär (motionar) sända motionen till kommunfullmäktigegruppen.

motionar-301

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen bifalls

styrelsen-318

Motionär (motionar) verka för en lagändring inom LSS för att återställa LSS till lagstiftarens ursprungliga intentioner avseende assistans.

motionar-302

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen bifalls

styrelsen-319

Motionär (motionar) verka för en lagändring i avseende där sjukvårdslagen och LSS kolliderar och anpassa LSS efter hur verkligheten ser ut.

motionar-303

J3) Enklare sjukskrivningsintyg

Bakgrund och problemformuleringFörsäkringskassan kräver många kompletteringar till befintliga läkarintyg. Enligt en rapport från Företagsläkarna (Rosén: Kompletteringsträsket. Svenska Företagsläkarföreningen jan 2017) är så många som 67% av Försäkringskassans kompletteringsförfrågningar till läkare irrelevanta. Detta får olika konsekvenser. För det första måste läkarna offra tid med patienter för att klara av den ytterligare administrativa bördan till, enligt samma rapport, en ungefärlig kostnad av 145 miljoner kronor. Utöver den direkta kostnaden blir den extra bördan ett arbetsmiljöproblem för läkarna, då de upplever att de inte hinner med att utföra sitt arbete på ett tillfredsställande sätt. Dessutom innebär den långsamma hanteringen av sjukskrivningsärendena att patienterna inte får sin ersättning inom rimlig tid, vilket orsakar onödigt lidande.Varför är det så många irrelevanta kompletteringar?Läkarna upplever ofta att Försäkringskassans handläggare inte litar på deras professionella bedömningar. Detta kan ses ur ett perspektiv där handläggarna har till uppgift att hantera ett ärende enligt gällande lagstiftning, där läkarnas intyg skall utgöra underlag för en korrekt myndighetsutövning. Handläggarna kan sägas ha som mål att genomföra en korrekt handläggning samtidigt som de strävar efter att minimera Försäkringskassans kostnader (möjligen beroende på sparbeting mm).Läkarna å sin sida kan antas utgå från patientens medicinska status. Här skiljer sig alltså målen mellan å ena sidan Försäkringskassans handläggare och å andra sidan läkarna. (Läkartidningen, http://www.lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2017/05/Forsakringskassan-och varden maste utvecklas-tillsammans)De många kontrollfrågorna från handläggarna signalerar att de inte riktigt litar på läkarnas utlåtanden och/eller att de inte har förståelse för det medicinska underlaget. Handläggarna behöver ”bevis” för att en ersättning ska betalas ut

enligt lagens krav och har ofta svårt att översätta det medicinska innehållet till juridiska termer och vill då ställa kontrollfrågor. Att medicinsktokvalificerade handläggare ska agera kontrollinstans för läkare torde vara tämligen ineffektivt. Bättre vore om handläggarna mer direkt kunde agera efter det medicinska underlaget, dvs lita på läkarna. För att säkerställa att bidragsfusk med falska medicinska underlag inte sker skulle en annan myndighet med medicinsk kompetens kunna utöva tillsyn gentemot intygsskrivande läkare, exempelvis genom stickprovskontroller med skarpa påföljder för bidragsfusk. På så sätt skulle handläggningen av enskilda ärenden bli effektivare, läkarna skulle få mer tid med sina patienter och patienterna skulle besparas onödigt lidande.Förslag:Utformningen av intygsblanketter borde ses över för att underlätta för Försäkringskassans handläggare, detta för att minimera behovet av medicinska bedömningar från handläggarnas sida. Det ska helt enkelt vara enklare för en handläggare att hantera ett ärende utifrån ett tydligt (och med lagstiftningen väl överensstämmande) och lättbegrpligt medicinskt intyg. Förslagsvis bör både läkare och jurister finnas med i en beredningsgrupp för att ta fram nya intygsblanketter. Försäkringskassans handläggare ska inte behöva bedöma den medicinska rimligheten i skrivna läkarintyg.Det ska finnas en effektiv, kompetent och skarp tillsyn av intygsskrivande läkare.

Motionär(er): Stockholms Allmänna kvinnoklubbHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens styrelsemöte

Förslag:  (4)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen avslås

styrelsen-325

Motionär (motionar) motionen sänds vidare till den socialdemokratiska riksdagsgruppen

motionar-309

Motionär (motionar) ställa sig bakom motionen

motionar-310

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen avslås

styrelsen-326

J4) Föräldraskap

Ingenting är så viktigt som den roll vi får som föräldrar. Vilka sorts föräldrar vi är präglar våra barn hela livet. Dock är det nog få som egentligen vet vad de pysslar med när de blir föräldrar och de flesta av oss får göra så gott vi kan. I bästa fall har man lärt sig lite omvårdnad och har varit barnvakt och lärt sig av sina egna föräldrar. Men ofta står man orustad för livets största utmaning. För igenting är så prövande som föräldraskapet kan vara. Sömndepriverade, sönderstressade människor gör sitt bästa men förlorar ofta tålamodet sina goda

intentioner till trots. Och senare när barnen är tonåringar kommer en helt ny uppsjö av situationer man försöker att hantera så gott man kan.För att få köra bil behöver du gå en utbildning och göra kunskapsprov. För att skjuta ett vapen behöver du licens. Det är hög tid att vi förbereder oss bättre för att bli föräldrar.

Motionär(er): Eriksson, YasminHanterad av: Motionen avslagen av Herrängen s-förening och skickas därför in som enskild

Förslag:  (6)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen avslås

styrelsen-329

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen avslås

styrelsen-330

Motionär (motionar) det i gymnasieskolan införs obligatorisk föräldra- och hemkunskap på schemat.

motionar-313

Motionär (motionar) det införs obligatorisk föräldrautbildning med både omvårdnad, barnpsykologi och praktiska övningar på alla mödra- och barnavårdscentraler.

motionar-314

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att tredje att-satsen avslås

styrelsen-331

Motionär (motionar) det införs obligatoriska tonårsföräldrautbildningar för alla med barn i årskurs sju i samarbete med kommunens socialtjänst.

motionar-315

J5) Handledning för föräldrar som har barn med funktionsvariation

Informationen som erbjuds för föräldrar som har barn med funktionsvariation är undermålig. Föräldrarna förväntas hitta information om de rättigheter de har och vad för stöd som en kan förvänta sig av kommunen själva. Detta resulterar i att föräldrar som inte har denna nödvändiga information inte får den hjälp som de förtjänar och behöver. För att se till att föräldrar som har barn med funktionsvariation får den information de behöver ska de få handledning och stöd av kommunen. Syftet med denna handledning är att utbilda föräldrar som har barn med funktionsvariation om deras rättigheter och vad det finns för stöd att få.

Motionär(er): SSU StockholmHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (4)

Motionär (motionar) vårdgivaren erbjuder kontinuerlig handledning till vårdnadshavare av barn med funktionsvariation

motionar-316

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen bifalls ( motionar-319)

styrelsen-332

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen avslås ( motionar-320)

styrelsen-333

Motionär (motionar) motionen skickas vidare till Socialdemokraternas partikongress 2019

motionar-317

J6) Införa effektivitet och lita på läkare bedömningar

Bakgrund och problemformuleringFörsäkringskassan kräver många kompletteringar till befintliga läkarintyg. Enligt Rosén (2017) är så många som 67% av Försäkringskassans kompletteringsförfrågningar till läkare irrelevanta. Detta får olika konsekvenser. För det första måste läkarna offra tid med patienter för att klara av den ytterligare administrativa bördan till, enligt samma rapport, en ungefärlig kostnad av 145 miljoner kronor. Utöver den direkta kostnaden blir den extra bördan ett arbetsmiljöproblem för läkarna då de upplever att de inte hinner med att utföra sitt arbete på ett tillfredsställande sätt. Dessutom innebär den långsamma hanteringen av sjukskrivningsärendena att patienterna ej får sin ersättning inom en rimlig tid vilket orsakar onödigt lidande.Varför är det så många irrelevanta kompletteringar?Läkarna upplever ofta att Försäkringskassans handläggarna inte litar på deras professionella bedömningar. Detta kan ses ur ett principal-agent-perspektiv där handläggarna har till uppgift att hantera ett ärende enligt gällande lagstiftning där läkarnas intyg skall utgöra underlag för en korrekt myndighetsutövning. Handläggarna kan sägas ha som målfunktion att genomföra en korrekt handläggning samtidigt som de vill minimera Försäkringskassans kostnader (möjlig referens till sparbeting mm). Läkarna å sin sida har inte samma direkta sparbeting utan kan antas utgå från patientens medicinska status. Här skiljer sig alltså målfunktionerna åt mellan å ena sidan Försäkringskassans handläggare och å andra sidan läkarna. De många kontrollfrågorna från handläggarna signalerar att de inte riktigt litar på läkarnas utlåtanden och/eller att de inte har en förståelse för det medicinska underlaget. Handläggarna behöver ”bevis” för att en ersättning ska betalas ut enligt lagens krav och har ofta svårt att översätta det medicinska innehållet till juridiska termer och vill då ställa kontrollfrågor. Att medicinskt okvalificerade handläggare ska agera kontrollinstans för läkare torde vara en tämligen innefektiv metod. Bättre vore om handläggarna mer direkt kunde agera efter det medicinska underlaget, dvs lita på läkarna. För att säkerställa att bidragsfusk med falska medicinska underlag inte sker skulle en annan myndighet med medicinsk kompetens kunna

utöva tillsyn gentemot intygsskrivande läkare, exempelvis genom stickprovskontroller med skarpa påföljder för bidragsfusk. På så sätt skulle handläggningen av enskilda ärenden bli effektivare, läkarna skulle få mer tid med sina patienter och patienterna skulle besparas onödigt lidande.Förslag1. Se över utformningen av intygsblanketter för att underlätta för Försäkringskassans handläggare. Detta för att minimera behovet av medicinska bedömningar från handläggarnas sida. Det ska helt enkelt vara enklare för en handläggare att hantera ett ärende utifån ett tydligt (och med lagstiftningen väl överenstämmande) och lättförståeligt medicinskt intyg. Förslagsvis bör både läkare och jurister finnas med i en beredningsgrupp för detta.2. Försäkringskassans handläggare ska inte behöva bedöma den medicinska rimligheten i skrivna läkarintyg.3. Det ska finnas en effektiv, kompetent och skarp tillsyn av intygsskrivande läkare.

Motionär(er): Tulpan s-kvinnor och Husby s-föreningHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens styrelsemöte

Förslag:  (4)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen avslås

styrelsen-336

Motionär (motionar) motionen sänds vidare till Socialdemokratiska riksdagsgruppen

motionar-32

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen avslås

styrelsen-337

Motionär (motionar) bifalla motionen

motionar-321

J7) Återkallad

Bakgrund och problemformuleringFörsäkringskassan kräver många kompletteringar till befintliga läkarintyg. Enligt Rosén (2017) är så många som 67% av Försäkringskassans kompletteringsförfrågningar till läkare irrelevanta. (Rosén, Jan, 2017, Kompletteringsträsket – En rapport från Företagsläkarna, Svenska Företagsläkarföreningen) Detta får olika konsekvenser. För det första måste läkarna offra tid med patienter för att klara av den ytterligare administrativa bördan till, enligt samma rapport, en ungefärlig kostnad av 145 miljoner kronor. Utöver den direkta kostnaden blir den extra bördan ett arbetsmiljöproblem för läkarna, då de upplever att de inte hinner med att utföra sitt arbete på ett tillfredsställande sätt. Dessutom innebär den långsamma hanteringen av sjukskrivningsärendena att patienterna ej får sin ersättning inom en rimlig tid, vilket orsakar onödigt lidande.Varför är det så många irrelevanta kompletteringar?

Läkarna upplever ofta att Försäkringskassans handläggare inte litar på deras professionella bedömningar. Detta kan ses ur ett perspektiv där handläggarna har till uppgift att hantera ett ärende enligt gällande lagstiftning, där läkarnas intyg skall utgöra underlag för en korrekt myndighetsutövning. Handläggarna kan sägas ha som mål att genomföra en korrekt handläggning samtidigt som de vill minimera Försäkringskassans kostnader (möjligen beroende på sparbeting mm).Läkarna å sin sida kan antas utgå från patientens medicinska status. Här skiljer sig alltså målen mellan å ena sidan Försäkringskassans handläggare och å andra sidan läkarna. (Läkartidningen, http://www.lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2017/05/Forsakringskassan-och varden maste utvecklas-tillsammans/.WfXrjG_WWCc.email)De många kontrollfrågorna från handläggarna signalerar att de inte riktigt litar på läkarnas utlåtanden och/eller att de inte har förståelse för det medicinska underlaget. Handläggarna behöver ”bevis” för att en ersättning ska betalas ut enligt lagens krav och har ofta svårt att översätta det medicinska innehållet till juridiska termer och vill då ställa kontrollfrågor. Att medicinskt okvalificerade handläggare ska agera kontrollinstans för läkare torde vara en tämligen ineffektiv metod. Bättre vore om handläggarna mer direkt kunde agera efter det medicinska underlaget, dvs lita på läkarna. För att säkerställa att bidragsfusk med falska medicinska underlag inte sker skulle en annan myndighet med medicinsk kompetens kunna utöva tillsyn gentemot intygsskrivande läkare, exempelvis genom stickprovskontroller med skarpa påföljder för bidragsfusk. På så sätt skulle handläggningen av enskilda ärenden bli effektivare, läkarna skulle få mer tid med sina patienter och patienterna skulle besparas onödigt lidande.Förslag:Utformningen av intygsblanketter borde ses över för att underlätta för Försäkringskassans handläggare, detta för att minimera behovet av medicinska bedömningar från handläggarnas sida. Det ska helt enkelt vara enklare för en handläggare att hantera ett ärende utifrån ett tydligt (och med lagstiftningen väl överensstämmande) och lättförståeligt medicinskt intyg. Förslagsvis bör både läkare och jurister finnas med i en beredningsgrupp för detta. Försäkringskassans handläggare ska inte behöva bedöma den medicinska rimligheten i skrivna läkarintyg. Det ska finnas en effektiv, kompetent och skarp tillsyn av intygsskrivande läkare.

Motionär(er): Husby S föreningHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (4)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen avslås

styrelsen-334

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen avslås

styrelsen-335

Motionär (motionar) motionen sänds vidare till den socialdemokratiska riksdagsgruppen

motionar-318

Motionär (motionar) ställa sig bakom motionen

motionar-319

J8) Återkallad

Bakgrund och problemformuleringFörsäkringskassan kräver många kompletteringar till befintliga läkarintyg. Enligt Rosén (2017) är så många som 67% av Försäkringskassans kompletterings-förfrågningar till läkare irrelevant, vilket medför att läkarna offrar tid med patienter för att klara av den ytterligare administrativa bördan till, enl. samma rapport, en ungefärlig kostnad av 145 miljoner kronor. Dessutom den långsamma hanteringen av sjukskrivningsärendena orsakar mycket sena ersättningar och onödigt lidande. Handläggarna ställer onödiga kontrollfrågor för att de anser sig behöva ”bevis” för att en laglig ersättning ska betalas ut men har ofta svårt att säkerställa det medicinska innehållet för sig själva och vill då ställa kontrollfrågor. Att medicinskt okvalificerade handläggare ska agera kontrollinstans för läkare torde vara en tämligen innefektiv metod.

Motionär(er): Husby S FöreningHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (4)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen avslås

styrelsen-339

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen avslås

styrelsen-340

Motionär (motionar) ge Landstinget i samarbete med Försäkringskassan i uppdrag att göra intygsformulär och ansökningar för ersättning tydliga och lättare att lämna in med kompletta uppgifter

motionar-323

Motionär (motionar) Riksdagen ska se till att läkarintyg granskas av särskilda experter, inte vanliga kontrollanter hos Försäkringskassan, inom Försäkringskassan och hos Landstinget, eller andra experter Riksdagen anser ska medverka.

motionar-324

J9) Ojämlik hälsa

Kostnaderna för samhället i form av t ex vård, medicin och sjukförsäkring är skyhöga, och kostnaderna för de drabbade individerna är ännu högre i det personliga lidandet. Vi måste få ner dessa kostnader för att klara en god välfärd för alla.

I dag är hälsan ojämlik. Om du är lågutbildad och låginkomsttagare eller barn

till sådana löper du 60 % högre risk att drabbas av en kronisk sjukdom, som t ex diabetes mellitus typ 2, hjärt- och kärlkramp, Alzheimers sjukdom, njursvikt osv och den som drabbas av en kronisk sjukdom har 75 % högre risk att drabbas av ytterligare kroniska sjukdomar, då dessa tenderar att klustra. Dessutom blir de som drabbas allt yngre.

Vi vet i dag genom väl underbyggd forskning att det finns ett starkt samband mellan vad vi äter och hur vi mår. Inflammation i tarmen framkallas och eller motverkas av vad vi äter. Inflammation i tarmen, där ca 80 procent av vårt immunförsvar sitter, påverkar sedan hela kroppens hälsa. Lika så vet vi att brist av vitaminer, enzymer och mineraler är sjukdomsfrämjande. Trots att vi har fler överviktiga än någonsin i vårt avlånga land, har vi också rekordmånga människor som trots sin övervikt lider av vitaminbrist, i alla åldrar. Vitaminbristen leder ofta till både somatisk och psykisk sjukdom, som ledvärk, mag-tarmsjukdomar, depression mm.Dessvärre är det så att den nyttiga maten som innehåller alla de nyttiga ämnen och pro-biotika (frukt och grönt) som kroppen behöver är idag dyr och den maten som innehåller inflammationsrika ämnen, som kött, mejeri- och mjölprodukter, är idag den billiga.

En av de vanligaste bristerna i vårt mörka land är D-vitaminbrist. I synnerhet för de nysvenskar som har lite mörkare ton på skinnet. D-vitaminbrist är nära associerat med många sjukdomar. När det blev välkänt inom den medicinska vetenskapen för ett tiotal år sedan gjorde man inte så mycket åt det, för det fanns då inte något supplement att förskriva, annat än A-D-droppar för småbarn. I dag finns det D-vitamin på burk. Och är lätt att både testa och förskriva bot för. Men många läkare förbiser D-vitaminbrist. En beräkning gjord av en professor på Handelshögskolan i Stockholm visade att vi inom EU skulle kunna spara 80 miljarder per år i bara sjukvårdskostnader om vi fick bort all sjukdom relaterat till D-vitaminbrist.

Vi konsumerar också mer medicin än vi någonsin gjort tidigare. Vi medicinerar symtomen ofta utan att ens närma oss att motverka orsaken till sjukdomen. Och vi medicinerar för bieffekter av våra mediciner. 

Genetiskt modifierade organismer är vetenskapligt dokumenterat hälsovådligt, och mycket cancerallergent. Konsumenterna har idag ingen som helst möjlighet att kunna välja bort produkter som är genetiskt modifierade organismer, GMO, eller kött och mejeriprodukter som kommer från djur som fått GMO-foder.

I Sverige, som i övriga västvärlden, konsumerar vi rekordvolymer av kött- och mejeriprodukter. Vi har ökat vår köttkonsumtion till ca 85 kilo per år och person vilket är mer än fördubblat på 15 år. Detta trots att WHO den 26 oktober 2015 presenterade en sammanställning från WHO:s International Agency for Research on Cancer (IARC) som visar på ett samband mellan konsumtion av rött kött, charkprodukter och cancer.Vi har på 150 år ökat vår konsumtion av socker från ett halvt kilo per person och år till 50 kilo per person och år. Att socker är negativt för hälsan är väletablerat. Men i dag finns mycket dolt socker i våra livsmedel. På innehållsförteckningarna omskrivs sockret till en uppsjö olika termer som gemene man inte kan tyda.

Djuren i dagens produktion behandlas med antibiotika och äter kraftfoder, ofta GMO, och inte alls gräs och hö som de gjorde förr. Kossorna som vi får mjölk av

är oftast dräktiga samtidigt som de mjölkas och mjölken är full av hormoner. Dessutom äter vi de senaste tjugo åren mångf

Motionär(er): Eriksson, YasminHanterad av: Motionen avslagen av HBTs Stockholm och skickas därför in som enskild

Förslag:  (26)

Motionär (motionar) märka produkter med högt sockervärde.

motionar-329

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att trettonde att-satsen avslås

styrelsen-345

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att sjätte att-satsen avslås

styrelsen-346

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att tredje att-satsen avslås

styrelsen-347

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att nionde att-satsen avslås

styrelsen-348

Motionär (motionar) arbetsgivarna ska stå för en årligen återkommande hälsoundersökning av sina anställda.

motionar-330

Motionär (motionar) förbjuda försäljning av livsmedelsprodukter som innehåller palmolja.

motionar-331

Motionär (motionar) flytta livsmedelsverket till att ligga under socialstyrelsen och deras råd tas bort och nya utvärderas av en oberoende expertgrupp med t ex biokemister och medicinare.

motionar-332

Motionär (motionar) höja momsen på sockerrik mat.

motionar-333

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att elfte att-satsen avslås

styrelsen-349

Motionär (motionar) allt sorts socker i produkterna på innehållsförteckningarna just skrivs som socker.

motionar-334

Motionär (motionar) obligatorisk idrott och musik införs i alla årskurser i grundskolan och gymnasiet.

motionar-335

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen avslås

styrelsen-350

Motionär (motionar) vårdcentraler inför obligatoriska bristprover, i synnerhet D-vitamintest när de tar prov för att utreda sjukdom.

motionar-336

Motionär (motionar) höja momsen på kött- och mejeriprodukter.

motionar-337

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att tolfte att-satsen avslås

styrelsen-351

Motionär (motionar) märka produkter som är GMO baserade.

motionar-338

Motionär (motionar) vårdcentraler får i uppdrag att arbeta med förebyggande hälsa.

motionar-339

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att femte att-satsen avslås

styrelsen-352

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen avslås

styrelsen-353

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att åttonde att-satsen avslås

styrelsen-354

Motionär (motionar) obligatorisk undervisning i alla årskurser i grundskolan och gymnasiet införs om Hälsa, kost och livsstil.

motionar-340

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att fjärde att-satsen avslås

styrelsen-355

Motionär (motionar) sänka momsen på frukt och grönt, samt momsbefria ekologiska frukter och grönsaker och nötter. Så att alla har råd att äta nyttigt.

motionar-341

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att sjunde att-satsen avslås

styrelsen-356

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att tionde att-satsen avslås

styrelsen-357

J10) Sjukförsäkringen

Sjukförsäkringen är en av vårt välfärdssamhälles grundpelare, som vi ska vara rädda om. Alla kan vi bli sjuka och de flesta av oss är beroende av att det finns en välfungerande sjukförsäkring ifall olyckan är framme.

Men ohälsan växer och Sverige har en av världens högsta sjukskrivningstal, samtidigt som systemet idag på många sett ger incitament för just sjukskrivning.

Om du är medlem i A-kassan och blir arbetslös får du 7 dagars karens. Om du är medlem i A-kassan och säger upp dig får du 45 dagars karens. Om du inte är medlem i A-kassan, förlorar ditt arbete och går till Arbetsförmedlingen får du ingen ersättning alls, om du inte så småningom blir antagen till ett arbetsmarknadspolitiskt program då får du 223 kronor per dag fem dagar i veckan.Om du är eller blir arbetslös och blir sjukskriven får du upp till 543 kronor om dagen sju dagar i veckan, detta oavsett om du har en A-kassetillhörighet eller ej. Du har också endast en karensdag.

Vanliga sjukskrivningar i samband med arbetslöshet är stressrelaterade diagnoser som krisreaktion vid svår stress och utmattningssyndrom men även depressiva- och ångestrelaterade diagnoser.

Du kan i dag tack vare teknikens utveckling söka arbete hemifrån via Internet utan att för den sakens skull vara inskriven på Arbetsförmedlingen.

Sverige behöver därför synkronisera systemen för A-kassa och sjukpenning.

Om du som anställd blir sjuk och får sjukpenning ställs din arbetsförmåga i förhållande till ditt ordinarie arbete och andra anpassade arbetsuppgifter din arbetsgivare eventuellt kan erbjuda. Efter 180 dagar ställs arbetsförmågan i förhållande till ett normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden, oavsett ditt anställningsförhållande, utbildning ect. Undantag kan göras med så kallade ”särskilda skäl” om Försäkringskassan kan bedöma att du kommer att kunna återgå i ditt ordinarie arbete före dag 365 i sjukfallet. För att Försäkringskassan ska kunna göra den bedömningen måste det finnas en klar och tydlig prognos och plan för återgång i arbetet.

Det tar dock ofta lång tid att få en korrekt diagnos, och sedan ofta ännu längre tid att få den vårdinsats/behandling som krävs. T ex. en operation. Därför är det ofta så att Försäkringskassan inte kan tillämpa särskilda skäl vid dag 180 och skjuta upp bedömningen mot ett normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden, även om individen i fråga faktiskt klarar av att återgå i arbetet före dag 365.

Många, i synnerhet lågutbildade människor med fysiskt krävande arbeten, hamnar i situationen att de vid dag 180 förlorar sin sjukpenning och måste vända sig till arbetsförmedlingen fast de kanske står i en kö att få en ny höftled t ex.

Vid dag 365 i sjukfallet måste alla som haft sjukpenning och fortfarande är sjuka ansöka om en ny förmån, sjukpenning på fortsättningsnivå (eller flera dagar med sjukpenning på normalnivå för de som är allvarligt sjuka). Där ställs alla utom de som har en allvarlig sjukdom i förhållande till ett normalt förekommande arbete.

I Finland har man särskilda läkare med licens att sjukskriva efter dag 365 i sjukfallet.Detta för att säkerställa att man inte sjukskrivs av slentrian och blir systemförstörd.Sjukskrivning ska vara en aktiv del av rehabiliteringen och utfärdas restriktivt.Idag finns det många läkare som sjukskriver för att patienten upplevs som besvärlig och man vill bli av med denne, för att patienten har en svår socioekonomisk situation och man vill vara snäll, samt även för att patienten inte ska byta vårdcentral/läkare.Försäkringskassan får i sina sjukpenningärende automatiskt en impuls från CSN om någon som är sjuk beviljas studiemedel under sjukperioden. Men det finns idag inget system att kontrollera huruvida någon som uppbär sjukpenning samtidigt studerar utan studiemedel från CSN. Det är alltså helt möjligt att tillgodog

Motionär(er): Eriksson, YasminHanterad av: Motionen avslagen av HBTs Stockholm och skickas därför in som enskild

Förslag:  (12)

Motionär (motionar) man synkroniserar systemen så att den som är arbetslös och inte är medlem i A-kassan inte heller får sjukpenning.

motionar-347

Motionär (motionar) Försäkringskassan ska få en automatisk impuls från LADOK-systemet (högskolornas betygssystem) om någon som uppbär sjukpenning plockar högskolepoäng.

motionar-348

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen avslås ( motionar-350)

styrelsen-363

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen avslås ( motionar-351)

styrelsen-364

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att sjätte att-satsen anses besvarad ( motionar-355)

styrelsen-365

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att fjärde att-satsen avslås ( motionar-353)

styrelsen-366

Motionär (motionar) alla läkare med rätt att sjukskriva ska gå en obligatorisk försäkringsmedicinsk utbildning hos Försäkringskassan.

motionar-349

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att femte att-satsen anses besvarad ( motionar-354)

styrelsen-367

Motionär (motionar) Sverige inför särskilt licens för läkare att få sjukskriva efter dag 365 i sjukfallet, som kräver särskild fördjupad försäkringsmedicinsk utbildning.

motionar-350

Motionär (motionar) den som är medlem i A-kassan eller under sjukperioden blir arbetslös får samma karens som den som inte är sjuk.

motionar-351

Motionär (motionar) man tar bort bedömningen mot ett normalt förekommande arbete vid dag 180, låter hela det första året stå i bedömning mot det egna arbetet och anpassat arbete hos arbetsgivaren och behåller den bedömningsgrunden mot ett normalt förekommande arbete vid dag 365.

motionar-352

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att tredje att-satsen avslås ( motionar-352)

styrelsen-368

J11) Sjukförsäkringen och rehabiliteringskedjan

När den som anställd blir sjuk och får sjukpenning ställs dennes arbetsförmåga i förhållande till det ordinarie arbete och andra anpassade arbetsuppgifter din arbetsgivare eventuellt kan erbjuda. 

Efter 180 dagar av sjukskrivning ställs arbetsförmågan i förhållande till ett normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden. Detta innebär att om man är frisk nog att klara av ett annat arbete än det man själv har, så har man inte längre rätt till sjukpenning. Detta oavsett anställningsförhållande, utbildning osv. 

Undantag från regeln kan göras med så kallade ”särskilda skäl” om Försäkringskassan kan bedöma att du kommer att kunna återgå i ditt ordinarie arbete före dag 365 i sjukfallet. För att Försäkringskassan ska kunna göra den bedömningen måste det finnas en klar och tydlig prognos och plan för återgång i arbetet.

Det tar dock ofta lång tid att få en korrekt diagnos, och sedan ofta ännu längre tid att få den vårdinsats/behandling som krävs. T ex. en operation. Därför är det ofta så att Försäkringskassan inte kan tillämpa särskilda skäl vid dag 180 och skjuta upp bedömningen mot ett normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden, även om individen i fråga faktiskt klarar av att återgå i arbetet före dag 365.

Många, i synnerhet lågutbildade människor med fysiskt krävande arbeten, hamnar i situationen att de vid dag 180 förlorar sin sjukpenning och måste vända sig till arbetsförmedlingen, fast de t ex står i en kö att få en ny höftled.

Vid dag 365 i sjukfallet måste de som haft sjukpenning och fortfarande är sjuka ansöka om en ny förmån, sjukpenning på fortsättningsnivå (eller flera dagar med sjukpenning på normalnivå för de som är allvarligt sjuka). Där ställs alla (utom de som har en allvarlig sjukdom) i förhållande till ett normalt förekommande arbete.

Motionär(er): Eriksson, YasminHanterad av: Motionen avslagen av Kärrtorps s-förening och skickas därför in som enskild

Förslag:  (2)

Motionär (motionar) Sverige reviderar rehabiliteringskedjan och tar bort bedömningen mot ett normalt förekommande arbete vid dag 180, och behåller bedömningsgrunden mot ett normalt förekommande arbete vid dag 365.

motionar-353

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att motionen avslås

styrelsen-369

K1) Minska polisinsatserna i våra förorter

Politiker och övriga makthavare har länge pekat finger mot ungdomarna i förorten. De antyder och pratar ständigt om den otrygga miljön och att de måste komma åt den kriminalitet som de anser vara oroväckande. Dessa anklagelser har lett till att förtroendet för politiker, poliser och övriga makthavare ständigt minskas i dessa områden. Människorna, och framförallt ungdomarna, känner sig svikna av den orättvisa retoriken som samtliga politiker använder sig utav. I dessa makthavares uttalanden är det nämligen tydligt att de inte tar hänsyn till de socioekonomiska förutsättningarna, den extrema segregation som råder och hopplösheten som ständigt förvärras.Den lösning som ofta lyfts för att hantera problemen i våra förorter runtom i Sverige har varit att öka polisinsatserna. Målet har varit att minska kriminaliteten, samt att öka säkerheten och tryggheten för de som bor där, med hjälp av fler poliser närvarande. Resultatet av dessa slags beslut har dock inte blivit det man önskat sig - istället har det lett till en ökad segregation, en extrem övervakning och diskriminering av förortsborna, ett förakt gentemot förorter samt ett tydligt maktmissbruk från polisens sida.Att inte ha fler poliser närvarande i förorterna betyder inte att det är fritt fram att begå brott. Det betyder heller inte att dessa platser och människor kommer förstöra vårt land. Det innebär endast att vi tydligt sett att den hårda och orättvisa övervakningen av förortsborna är fel väg att gå. Den är baserad på fördomar och förakt och göder den otrygga stämningen som politiker säger sig vara så mån om. Det är dessutom ingen logisk eller långsiktig plan för att motverka kriminaliteten, då det verkliga problemet ligger i klassamhället, de ökade klassklyftorna och de förutsättningar som det medför. Vill man verkligen motverka kriminalitet bör man ta itu med dessa problem först.

Motionär(er): SSU StockholmHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (6)

Motionär (motionar) aktivt verka för att minska polisinsatserna i förorterna

motionar-325

Motionär (motionar) aktivt verka för att stödja lokala organisationer i förorterna som syftar till att minska kriminaliteten.

motionar-326

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen avslås ( motionar-328)

styrelsen-341

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att tredje att-satsen avslås ( motionar-330)

styrelsen-342

Motionär (motionar) motionen skickas vidare till Socialdemokraternas partikongress.

motionar-327

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen anses besvarad ( motionar-329)

styrelsen-343

K2) Nattvandrare mer lämpliga att vakta orten

Idag talar många politiker om att det bör göras en satsning på fler poliser i förorten. Detta för att göra folket som bor där mer trygga. Dessvärre upplevs det inte som detta. En beväpnad polis som inte är familjär med området, och som inte har något slags band alls med någon som bor där är inte det mest betryggande som kan tänkas fram.

Däremot finns det en grupp människor som oftast upplevs som betryggande. Föräldrar. I flera förorter finns det redan föräldrar som agerar som nattvandrare, vilket upplevs som en stor trygghet som de boende i trakterna. Detta eftersom de är mycket väl bekanta med området, samt att de har fler kopplande band med folket som bor där, än vad en genomsnittlig polis kan tänkas ha. Folket i förorterna har därför mer förtroende och respekt för nattvakterna, då de dels inte bär på vapen, och även då de utför uppdraget frivilligt.

Motionär(er): SSU StockholmHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (2)

Motionär (motionar) verka för en satsning på fältassistenter och medborgarvärdar istället för fler poliser.

motionar-328

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att motionen avslås

styrelsen-344

K3) Polisen

En välfungerande polis är en hörnsten för ett tryggt samhälle. Idag finns det en brist på poliser och en växande mängd nerlagda förundersökningar. Det är också en akut brist på lokalpoliser som är så avgörande för den brottsförebyggande verksamheten.I Sverige har vi en mycket fin och högkvalitativ polisutbildning. Detta till trots har polisyrket sjunkit i status och antalet sökande minskat. I många andra länder, som till exempel England, har man kortare polisutbildningar som ger möjlighet till enklare polisiära arbetsuppgifter. I Sverige har vi istället högre grad civilanställda som sköter en del av det administrativa. Men inte tillräckligt för att frigöra de resurser polisen behöver för att lösa och förebygga brott.När någon vill arrangera t ex en fotbollsmatch, som ett derby tar denna match i anspråk ca 300 poliser för att upprätthålla ordningen och skapa trygghet för alla skötsamma fotbollsentusiaster. Något som är väldigt kostsamt och tar tid ifrån allt annat en polis behöver göra i sin tjänst.

Motionär(er): Eriksson, YasminHanterad av: Motionen avslagen av HBTs Stockholm och skickas därför in som enskild

Förslag:  (10)

Motionär (motionar) polisen ska anställa fler civilanställda för administration och dylikt.

motionar-342

Motionär (motionar) aktivt verka för att höja statusen på polisyrket.

motionar-343

Motionär (motionar) idrottsevenemang och konserter ska övervakas främst av privat anställda ordningsvakter, och det ska vara arrangörens uppgift att förse tillräcklig bevakning.

motionar-344

Motionär (motionar) varje ort ska ha en lokalpolisstation.

motionar-345

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att tredje att-satsen bifalls ( motionar-347)

styrelsen-358

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen avslås ( motionar-345)

styrelsen-359

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att fjärde att-satsen anses besvarad ( motionar-348)

styrelsen-360

Motionär (motionar) polisen ska anställa fler ordningsvakter som hjälper till med ordningshållning.

motionar-346

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att femte att-satsen avslås ( motionar-349 )

styrelsen-361

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen avslås ( motionar-346)

styrelsen-362

K4) Ansvar tillsammans

Inte en dag går miste om att polisens insatser har blivit en angelägen säkerhetsfråga i vårt svenska samhälle. Efter terrordådet i Stockholm den 7 april 2017 har polisens behov av resurser blivit en kamp mellan politiska partier om vem som kan ge mest ekonomisk stöttning. Det som dock kan glömmas bort är alla andra verksamheter runt om polisen går miste om resurser, inom områden som polisen inte har ansvar för. Detta var något som uppmärksammades i Uppdrags gransknings avsnitt om skjutningen på ”Vår krog och bar” i biskopsgården i Göteborg. Från detta anses här att resurserna skall inte bara gå till polisverksamheten, utan att Stockholm även skall satsa på de sociala verksamheterna för att skapa en trygg och säker social omgivning. 

Det intressanta är att polisen har inte som uppdrag att skapa en social verksamhet för barn, ungdomar och övriga medborgare, utan deras uppdrag är skapa trygghet genom att gripa och lagföra kriminella. I Uppdrags gransknings avsnitt av gängkriminalitet i biskopsgården framhävde Regionpolischefen väst Klas Friberg själv denna problematik. Han uttalade samtidigt hur fler bör ta ansvar att unga inte hamnar i kriminalitet samtidigt, för de som har blivit straffade för brottet, blir rehabiliterade. Detta är inte polisens ansvar, utan det skall finnas ett bra samarbete mellan politiker och alla samhällsmedborgarna som ställer upp för att skapa en tryggare vardag för barn, unga och alla vuxna som drabbas. Regionpolischefen väst ser samtidigt en positivare utveckling i andra utsatta områden i Göteborg.

En sådan insats kan vara hur de i Angered i Göteborg har skapat en mer aktiv stad. Genom sina rekommendationer till föräldrarna finns det ett dokument som beskriver vilka aktiviteter som finns. Allt från vart det finns personal vid en viss tidpunkt på någon lekplats, vilka fritidsgårdar som finns tillgängliga och dess aktiviteter samt satsningar på en så kallad Fältgrupp som rör sig i områden där unga finns. Allt detta för att se till hur de unga har det. Viktigt i sammanhanget

är att det inte handlar om att hitta nya sätt att minska att unga hamnar i kriminalitet, utan satsa på att skapa ett tryggt samhälle för alla som bor i Sverige; kanske specifikt gentemot utsatta områden. Vi Socialdemokrater tror på att skapa möjligheter för människor, kan vi också se till att möjligheten för en framtid utvecklas genom att tar ansvar tillsammans. Detta kan vara avgörande att liknade dåd som skedde på Vår krog och bar inte skall ske i Stockholm eller någon annanstans i Sverige. 

Det är på så vis viktigt för oss i Stockholms arbetarekommun att också visa hur samhället i stort och tillsammans kan skapa en trygg och utvecklande framtid för de unga som bor i samhället. Av denna anledning anses här att fokus skall inte bara ligga på att ge resurser till polisen, utan resurser skall ligga på att skapa ett samhälle där kommuner, socialmyndigheter, föreningar och aktiviteter i specifikt utsatta områden har ett ansvar tillsammans. Detta i förhållande till att unga inte skall känna sig tvingade att känna att kriminalitet är den enda vägen att ta. Vi tillsammans har ett ansvar att barn och ungdomar ska kunna växa upp under trygga förhållanden.

Motionär(er): SSKHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (6)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen bifalls

styrelsen-380

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att tredje att-satsen bifalls

styrelsen-381

Motionär (motionar) aktivt verka för att öka de statliga resurserna till kommuner, föreningar och civilsamhälle i utsatta områden för brottsförebyggande åtgärder.

motionar-364

Motionär (motionar) aktivt driva frågan gentemot Socialdemokraterna för att barn och unga skall växa och förverkliga sina livsdrömmar i samhället.

motionar-365

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen bifalls

styrelsen-382

Motionär (motionar) ställa sig bakom motionen och antar den som sin egen.

motionar-366

L1) Bostadstillägg för pensionärer

Regeringens budgetproposition för 2018 innebär att ca 290 000 pensionärer kommer att få höjt bostadstillägg med upp till 470 kronor per månad.

75 % av dessa är kvinnor som ju har de lägsta pensionerna.Höjningen innebär att taket på 5 000 kronor som varit oförändrat sedan 2007 höjs till 5 600 kronor. Intervallet 5 000 till 5 600 kronor höjs med 70 % medan ersättningen upp till 5 000 kronor höjs till 96 %. Satsningen är efterlängtad av många pensionärer inte minst efter 10 år av frysta bostadstillägg medan boendekostnaden har rusat i höjden. Bostadstillägget är rejält urholkat och ersätter idag alltså en allt mindre del av boendekostnaden.I regeringens proposition står att man ersätter intervallet mellan 5 000 och 5 600 kronor med 70 % för att det för att det ska vara lönsamt för den som vill flytta till ett billigare boende. Sådana finns nog knappast att uppbringa. Istället bör man skyndsamt höja till nivåer som är realistiska. Taket måste på sikt också indexeras för att följa med kostnadsutvecklingen.I väntan på nästa höjning bör den sittande utredning som har uppgiften att till februari 2018 se över hela grundskyddet i pensionssystemet få i uppdrag att föreslå en höjning av förmögenhetsgränsen. Idag går gränsen för att kunna ansöka om fullt bostadstillägg vid en sparad slant på 100 000. Ett bekymmer är att ca 140 000 pensionärer som skulle kunna vara berättigade till bostadstillägg inte söker. En av orsakerna kan vara en sparad slant på banken eller att man äger en liten kolonistuga som man inte vill ge upp för att kunna få ett aldrig så välbehövligt bostadstillägg.

Motionär(er): SeniorsossarnaHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (8)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att fjärde att-satsen avslås ( motionar-289)

styrelsen-299

Motionär (motionar) den sittande utredningen ser över förmögenhetsklausulen.

motionar-283

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen anses besvarad ( motionar-286)

styrelsen-300

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att tredje att-satsen bifalls ( motionar-288 )

styrelsen-301

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen anses besvarad ( motionar-287)

styrelsen-302

Motionär (motionar) verka för att översynen av grundskyddet i pensionssystemet ska ge fler äldre möjlighet att erbjudas bostadstillägg,

motionar-284

Motionär (motionar) taket för bostadstillägget fortsättningsvis indexeras och lönsamhetsmålet att vilja flytta prioriteras och görs intressant för gruppen äldre som skulle kunna tänka sig att flytta,

motionar-285

Motionär (motionar) information om hur man söker och erhåller bostadstillägg riktas under nästa man-datperiod till alla berättigade att söka,

motionar-286

L2) Nytt grepp för bättre pensioner

I somras släppte tankesmedjan Katalys en rapport där man slog fast att pensionssystemet ofta leder till fattigdom på äldre dagar. Detta är ingen nyhet. Omfördelningen har vandrat från att trygga en rimlig inkomstnivå till att omfördela resurser från lågutbildade arbetare, deltidsarbetande, långtidssjukskrivna och utrikes födda, till andra grupper. De som i stället gynnas är högutbildade som lever länge och har arbeten där yrkeslivet lätt kan förlängas till 70-årsåldern.

Mycket har hänt sedan dess. Regeringen har gått fram med flera positiva satsningar för pensionärerna. En rejäl sänkning av pensionärsskatten, samt höjningen av bostadstillägget innebär att fler kan få vardagen att gå ihop. Tyvärr räcker inte satsningarna. 

Vi har ett förslag till recept för bättre pensioner.

1. En bred översyn behöver göras av inbetalningsnivåerna till pensionssystemet 

LO-rapporten ”Vad krävs för en hållbar pension” pekar på att pensionsavgiften behöver höjas 5,5% för att en arbetare vid 67 års ålder ska kunna få ut 70% av slutlönen i sammanlagd pension. Pensionssystemet behöver vara anpassat och fungera för olika grupper på arbetsmarknaden, även för LO-medlemmar. Socialdemokraterna behöver vara beredda att ta en mer aktiv roll för att få igång en bred diskussion med både arbetsgivare och fackförbund kring hur fler kan få en rimlig pension.

2. Skrota premiepensionen och satsa pengarna på bostäder

Premiepensionslotteriet innebär att två individer med samma livsinkomst kan få helt olika utfall, helt beroende på vilken tur hen har med sina placeringar. Premiepensionen förstärker orättvisorna i pensionssystemet genom att spä på ojämlikheten och låta stora delar av kapitalet rinna ner i privata fondförvaltares fickor. Denna del av pensionsavsättningen borde i stället öronmärkas till bostadsbyggande. Hyresbostäder är en mycket lönsam investering och det skapar dessutom bostäder i en tid av bostadsbrist. Vill man utveckla konceptet kan men lägga på krav om bostäder med låg energi förbrukning och långsiktiga materialval.

3. Satsning för att orka hela yrkeslivet 

Att arbeta längre är inte ett alternativ för alla. Sedan det ”nya” pensionssystemet infördes har medelåldern i Sverige ökat med två år. Idag är snittpensionsåldern för LO-medlemmar 63, 8 år och vi ser hur medlemmar allt oftare går på knäna för att orka arbeta tills de kan eller har råd att gå i pension.

Det kräver mer resurser för arbetsskadeförebyggande arbete, så som nya satsningar på arbetsmiljöverket och företagshälsovård. Något som skulle kunna få omfördelande effekt är ett införande av en premiebefrielse för arbetsrelaterade sjukskrivningar, något som skulle kunna innebära att de som skadar sig i arbetet slipper bli straffade när de går i pension. 

När det orangea kuvertet trillar ner i brevlådan så borde det föra med sig en känsla av trygghet – inte ångest. Vi är beredda att ta ansvar och föra samtal med arbetsgivare och politiker. Mycket behöver göras för att dagens och morgondagens pensionärer ska få en trygg inkomst.

Motionär(er): Kungsholmen s-föreningHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (4)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen avslås

styrelsen-307

Motionär (motionar) tillsänder motionen till det socialdemokratiska partiets kongress

motionar-291

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen avslås

styrelsen-308

Motionär (motionar) anta motionen som sin egen och verkar i enlighet med motionens andemening

motionar-292

L3) Pensionärsrabatt på hyran

Det finns i Sverige idag många pensionärer som saknar tillgångar och som har svårt att klara sig på de slantar som i bästa fall blir över efter att hyran är betald.

Det finns ett inkomstprövat bostadstillägg man kan ansöka om hos Försäkringskassan som syftar att stötta de mest utsatta. Men det finns också tusentals pensionärer som skulle kunna få bostadsbidrag men inte har sökt det.En av de mest troliga förklaringar till detta är att många känner att man inte vill ta emot bidrag. Det är något stigmatiserande med inkomstprövade bidrag och det bär emot mångas stolthet.

Om vi istället vände på pannkakan skulle vi kunna hjälpa alla som verkligen behöver det utan att beröva dem deras stolthet.

Jag föreslår därför att alla bostadsbolag som hyr ut bostäder lägger en pensionärsrabatt på låt säga 30 % av hyran på alla de hyresavier som går till våra pensionärer, och sedan får ersättning av Försäkringskassan för det. 

Det finns redan i dag möjlighet att reglera så inte bostadsbolagen tar ockerhyror och det finns naturligtvis inget som hindrar Försäkringskassan att kontrollera att de hävdade rabatterna verkligen också gått till pensionärshushåll.

Visst kommer det att bli så att fler gynnas än vad som skulle kunna gynnas av bostadstillägget men det är försumbart i det stora hela. Generella bidragssystem som t ex barnbidraget är också mindre skambelagda och tenderar att få större positiv opinion än inkomstbeprövade bidragssystem. 

Jag föreslår därför att Stockholm arbetarekommun verkar för:

Motionär(er): Eriksson, YasminHanterad av: Motionen avslagen av HBTs Stockholm och skickas därför in som enskild

Förslag:  (2)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att motionen avslås

styrelsen-309

Motionär (motionar) ersätta bostadstillägget för pensionärer med ett system av pensionärsrabatt på hyran.

motionar-293

L4) Boenden för seniorer i Stockholm

Seniorboenden finns i ett antal olika skepnader:• Seniorboenden i bostadsrätt och ibland hyresrätt från 55+,• Seniorboenden i hyresrätt för personer som är 65+. Oftast med tillgång till gemensamhetslokaler men utan personal,• Seniorboenden med aktivitetscentra som tidigare hette Trygghetsboenden. Tidigare för åldrar från 75+ men nu från 65+. Trygghetsvärdarna har alltså bytts ut till aktivitetscentra.Gemensamt för Seniorboenden och Seniorboenden med aktivitetscentra är att det är kötid som gäller och att det inte finns krav på biståndsbedömning för att få en bostad. Särskilt boende är ett individuellt behovsprövat boende som man kan få efter en kommunal biståndsbedömning. Här finns Servicehus och Vård- och omsorgsboenden.I Stockholms stad finns idag totalt ca 3 700 Seniorboenden 65+ i hyresrätt, varav drygt 1500 i icke biståndsbedömda bostäder hos Micasa som är kommunens utförare. Boverket konstaterar att av de kommuner som har arbetat med boendeformen Trygghetsboende har Stockholm haft det minsta tillskottet per 1 000 innevånare. Några nya boenden har inte byggts sedan i början av 2000-talet. Även de kommunala bostadsbolagen har ett antal bostäder riktade till äldre, totalt 549 lägenheter. Dessutom finns ett antal privata aktörer som äger seniorboenden, ca 1760 hyresrätter och 415 bostadsrätter.Det finns idag (april 2017) i Stockholm en kö på 22 269 personer varav drygt hälften till Trygghetsboenden.Vad gäller de Särskilda boendena finns det ingen kö utan ofta lediga platser. Här är det biståndsbedömningen som är den trånga sektorn. Uppenbarligen

också alltför trång eftersom det oftast är så att den som överklagar får rätt mot kommunen.Stockholms stad har i sin budget beslutat att samtliga Senior- och Trygghetsboenden tillhöriga Micasa i fortsättningen ska kallas Seniorboenden 65 + och där så är möjligt få ett tillskott av ett aktivitetscentrum och möjlighet till gemensamma måltider. Fr o m 1 januari 2018 införs nya förmedlingsregler för Micasas seniorlägenheter. Då införs ett generellt krav på folkbokföring i Stockholm och att man ska ha fyllt 65 år för att erhålla en lägenhet. Därtill ändras de särskilda förmedlingsreglerna. För de som fyllt 65 år ska det vara möjligt att, med ett intyg från biståndshandläggare eller primärvård, erhålla förtur om den nuvarande lägenheten inte är tillgänglig eller om den sökande är ensam eller orolig. De som har fyllt 85 år kommer alltid att kunna söka seniorlägenhet och få förtur. Det är inte svårt att förstå att Äldrenämnden, med de svårigheter man har att möta de riktigt gamlas behov, griper halmstrået att använda de Senior– och Trygghetsboenden man har tillgång till för att fylla behovet av tillgängliga lägenheter för de som har stora behov. Dock är det svårt att se att de 22 500 personer 65+ som köar ska ha möjlighet att göra det alla pläderar för dvs. planera sitt äldreboende i tid! Det finns mängder med kunskap om vikten av att flytta i tid medan man själv kan välja sin flytt liksom om vikten av att i Seniorboenden utveckla en gemenskap medan människor fortfarande orkar.Lika tydligt att är det att den som flyttar i sent skede ofta inte hinner leva mer än en mycket kort tid i sitt nya boende.Sammantaget finns det behov av ett stort antal nya Seniorboenden 65+ bara för att möta den grupp som ursprungligen avsågs. Särskilt som åldersgruppen 65 år och äldre som 2017 består av ca 140 000 personer kommer att öka med 65 % till ca 230 000 år 2040.Gruppen 85 år och äldre kommer under samma tid att öka från ca 20 000 till ca 40 000. Detta borde vara incitament nog för att Stockholm Arbetarekommun skulle driva såväl en rejäl utbyggnad av Särskilda boenden som att ge stadsdelsnämnderna i uppdrag att anpassa sin bistån

Motionär(er): SeniorsossarnaHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (10)

Motionär (motionar) en plan tas fram över hur äldregruppen 65+ på kort och lång sikt ska kunna erbjudas Seniorboende om man så önskar,

motionar-304

Motionär (motionar) byggnationen av Seniorboenden ökar i takt med att gruppen äldre ökar,

motionar-305

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen anses besvarad

styrelsen-320

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen anses besvarad

styrelsen-321

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att tredje att-satsen anses besvarad

styrelsen-322

Motionär (motionar) direktiven för vård- och omsorgsboende ses över för att 85+ inte ska behöva konkurrera med 65+ boenden utan tillsyn.

motionar-306

Motionär (motionar) iordningställande av aktivitetscentrum påskyndas i avvaktan på att antalet äldreboenden ökar,

motionar-307

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att fjärde att-satsen anses besvarad

styrelsen-323

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att femte att-satsen anses besvarad

styrelsen-324

Motionär (motionar) kommunfullmäktigegruppen får i uppdrag att planera för att äldre i staden i högre utsträckning än idag ges möjlighet att planera sitt äldreboende i tid.

motionar-308

L5) Ett jämlikt och rättvist pensionssystem

Pensionssystemet ger för låga pensioner! – Göran Persson

Det är inte bara Göran Persson som har insett detta! Det kan alltför många pensionärer bekräfta när de kämpar för att pengarna ska räcka månaden ut.

Några fakta:- 328 000 svenska pensionärer hamnar under gränsen för risk för relativ fattigdom!- Kvinnor har i genomsnitt mer än 6000kr lägre pension än män.- 51% av kvinnor jobbar deltid idag och riskerar att bli fattigpensionärer! Det samma gäller för långtidssjukskrivna och människor med några år med arbetslöshet. Dessutom tjänar kvinnor i genomsnitt bara 79% för samma arbete som män som också ger mindre pension.- Garantipensionen har stått stilla sedan 90-talet. (RF – stämmer det???)- Alla som etablerade sig i Sverige och inte har många år arbetsliv i Sverige (mindre än 40) bakom sig när de går i pension riskerar att bli fattigpensionärer.- Löner har ökat dubbelt så mycket som pensionerna under de senaste 15 åren.- Skandaler i PPM!- Inget avdragsgillt individuellt pensionssparande.- Pensionsgruppen är en sluten och odemokratisk grupp.- Osv.- Källor: Katalys No. 36 – Pensionssveket. Folksam vitbok (Nov. 2015)

Senaste förbättringar för pensionärer som regeringen föreslog och genomförde kan bara samlas under kategorin lappa och laga, men tyvärr ändrar de inget i grundproblemet.

För oss socialdemokrater är det viktigt att orättvisor i pensionssystemet rättas till från grunden och att nuvarande och framtida pensionärer inte riskerar att hamna i fattigdom.

Motionär(er): Hässelby Villastad S-föreningHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens styrelsemöte

Förslag:  (4)

Motionär (motionar) frågan om ett reform av pensionssystemet används som löfte i valet 2018.

motionar-311

Motionär (motionar) partiet verkar för att en ny pensionsgrupp tillsätts med målet att reformera pensionssystemet i enlighet med motionens intentioner för rättvisa och jämlikhet.

motionar-312

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen anses besvarad

styrelsen-327

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen anses besvarad

styrelsen-328

L6) Kräv kollektivavtal av alla hemtjänstutförare

Ett stort problem med det gytter av utförare av hemtjänst som idag finns i Stockholm är att flera av dem saknar schysta villkor för sin personal i och med att de inte tecknat något kollektivavtal som slår fast att personalen ska ha rätt till en viss lön, OB-ersättning samt pensionsavsättningar.

Det borde vara självklart i en s-styrd kommun att ställa krav på att samtliga tjänster som upphandlas eller på annat sätt bedrivs med skattemedel ska bedrivas på ett sätt som är schyst och hållbart både för miljön och de människor som ska arbeta med dem.

Att ställa krav på kollektivavtal för alla som utför hemtjänst för Stockholms medborgare skulle också göra att det blir enklare för stadens äldre att veta att den personal som de dagligen möter och som de är så beroende av också har schysta arbetsvillkor.

Motionär(er): Bandhagen-Högdalens S-föreningHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (2)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att motionen anses besvarad

styrelsen-338

Motionär (motionar) det snarast möjligt implementeras krav på kollektivavtal för samtliga utförare av hemtjänst som vill erbjuda sina tjänster till medborgarna i Stockholms stad

motionar-322

L7) Valfrihet i äldreomsorgen

Många äldre 65+ med sviktande hälsa får hjälp i sin bostad genom den kommunala hemhjälpen. Vilka som får hjälp samt i hur stor omfattning avgörs vid en sk biståndsbedömning. De svårast sjuka och/eller funktionshindrade kan beredas tillsyn genom kommunalt finansierade äldreboenden med heldygnsomsorg. Även då måste en biståndsbedömning pröva behovet.

Då heldygnsomsorg är personalkrävande och kostsamt väljer biståndsbedömarna ofta hjälp i hemmet även då brukaren själv önskar komma till ett äldreboende. I en del fall kan det vara särskilt uppseendeväckande då brukaren är multisjuk och ålderstigen. Det förekommer att man nekar 90+ med flera diagnoser att få önskat boende. 

Mot denna bakgrund föreslås att alla äldre som fyllt 85 eller mer, om de så själva önskar, ska kunna flytta till ett äldreboende med heldygnsomsorg utan att få avslag vid biståndsbedömningen. Reformen är tänkt att införas successivt allteftersom ekonomi och resurser tillåter.

Motionär(er): Engelbrekts S-föreningHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (6)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen avslås

styrelsen-370

Motionär (motionar) anta motionen

motionar-354

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att tredje att-satsen avslås

styrelsen-371

Motionär (motionar) motionen skickas till kommunfullmäktigegruppen.

motionar-355

Motionär (motionar) arbeta politiskt för att reformera äldreomsorgen på sådant sätt att motionens syfte successivt förverkligas.

motionar-356

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen avslås

styrelsen-372

L8) Välfärdsteknik för äldre

Inom äldreomsorgen är välfärdstekniken på väg att göra sitt intrång. Trygghetslarmen håller på att digitaliseras, fysiska nycklar ersätts med nyckelfri hemtjänst, kommuner prövar personlig tillsyn nattetid med en mörkerseende kamera, vissa hemtjänstbesök kan komma att ersättas med en kontakt via TVn eller en surfplatta, gps-larm kan öka självständigheten för personer med nedsatt kognitiv förmåga. Sverige står fortfarande delvis kvar i startgroparna. En nationell samordning saknas, en del kommuner har redan börjat och har gjort en hel del, andra kommuner har inte gjort så mycket. Orsakerna handlar bl.a. om bristande kompetens och bristande resurser. Projekt dras igång utan att man har tänkt igenom hur projektresultaten ska följas upp med permanent verksamhet. Nu väntar vi på regeringens proposition på basis om utredningen om nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen. Lärdomarna från digitaliseringen av trygghetslarmen visar att hela kommunen måste engageras. Införandet av välfärdsteknik i äldreomsorgen är en strategisk fråga som kräver ett aktivt deltagande från i stort sett alla förvaltningar och inte minst kommunledningen. Stockholms stad borde ha resurser och kompetens att vara med och leda arbetet med införande av välfärdsteknik i äldreomsorgen. Detta arbete måste hållas ihop på central nivå, det kommer aldrig att gå att genomföra om 14 stadsdelsförvaltningar och 100 utförare i hemtjänsten ska leda utvecklingsarbetet. Det behövs en samordning mellan kommuner, samverkan med företag inom området samt ett statligt ansvar för standarder, kompetensförsörjning, stöd till kommuner som saknar ekonomiska förutsättningar att själva klara övergången till en digital välfärdsteknik inom äldreomsorgen i Sverige. Alla äldre oavsett kommuntillförighet har rätt till en likvärdig service. Om och hur välfärdsteknik ska användas är en politisk fråga, inte en teknisk. Äldre personers uppfattning om välfärdstekniken måste ingå som en helt central del i arbetet. Vem styr utvecklingen i dag? Är det teknikföretagen eller behoven? Samtidigt som kommuner och landsting/regioner arbetar med försök eller projekt om välfärdsteknik satsar många företag på den kommande äldremarknaden. Inte sällan handlar det om marknadsföring av utrustning som ska installeras i bostaden och som syftar till att med diverse produkter eller tjänster öka tryggheten. En sådan teknikdriven utveckling ställer stora krav på oss konsumenter. Fungerar utrustning och tjänster från olika företag tillsammans, har utrustningen prövats på andra och vilka erfarenheter har andra användare av produkten eller tjänsten och vilka krav ställs på infrastrukturen? Hur relaterar sig dessa tjänster till kommunens äldreomsorg? Det är exempel på frågor som den enskilde ställs inför. Helt centralt är att samhället anger vad som omfattas av det offentliga åtagandet. Om inte den offentligt finansierade äldreomsorgen är tillräckligt snabb och tar fram en strategi, som f.ö. redan finns på plats i Danmark och Norge, för en framtida introduktion av ny teknik för äldre personers trygghet, aktivitet, delaktighet eller självständighet kan vi få se en marknadsdriven utveckling. Den kan leda till andra prioriteringar och primärt möta behoven hos personer med god privatekonomi.

Motionär(er): Ängby socialdemokratiska föreningHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (6)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att tredje att-satsen anses besvarad

styrelsen-377

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen anses besvarad

styrelsen-378

Motionär (motionar) äldre personer ges inflytande över denna introduktion

motionar-361

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen anses besvarad

styrelsen-379

Motionär (motionar) verka för att en behovsbaserad introduktion av välfärdsteknik inom äldreomsorgen tas fram

motionar-362

Motionär (motionar) motionen sänds vidare till den Socialdemokratiska Kommunfullmäktigegruppen

motionar-363

L9) Noll-vision avseende äldres fallolyckor

Trafikverket:Utgångspunkten för Nollvisionen är det etiska ställningstagandet att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken.1970 dödades 1307 människor i trafiken, 2016 dödades 270, en minskning med cirka 80 %. Noll-vision i trafiken har nu funnits i 20 år.BakgrundÄldre personer är överrepresenterade i nästan alla typer av olyckor. Varje år skadar sig över 100 000 äldre på olika sätt. Fallolyckorna är det vanligaste.FallolyckorFallolyckor är den olyckstyp som leder till flest dödsfall, flest antal inläggningar på sjukhus och flest antal besök på akutmottagningar. Under 2012 omkom ca 1 600 personer i fallolyckor, ca 74 000 blev inlagda i sluten sjukhusvård och nästan 240 000 uppsökte ett akutsjukhus efter att ha skadats i fallolyckor.I åldersgruppen 80 år eller äldre, orsakas nio av tio skador av ett fall. Den vanligaste fallolyckan i de äldre åldersgrupperna är att man snubblar/snavar, drabbas av yrsel, trampar fel eller tappar balansen. Antalet dödliga fallolyckor förväntas öka drama-tiskt de närmaste decennierna när antalet äldre ökar. Samhällets kostnader för fallo-lyckor uppgick år 2013 till 24 000 miljoner kronor.Korta fakta• fallolyckor skördar fler liv än någon annan olyckstyp• de flesta som avlider till följd av fallolyckor är äldre personer

• skador bland åldersgruppen 65+ leder till mer än en halv miljon vårddygn per år på sjukhus• en av de vanligaste diagnoserna vid sjukhusinläggning är höftledsfraktur• en vanlig höftledsfraktur kostar samhället cirka 400 000 kronor.Om samhället lyckas minska fallolyckorna med 80% på 20 år kan cirka 18–20 000 miljoner kronor omfördelas till andra mer angelägna utgiftsområden.

Motionär(er): SeniorsossarnaHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (6)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen anses besvarad

styrelsen-383

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att tredje att-satsen anses besvarad

styrelsen-384

Motionär (motionar) SCB i samverkan med Socialstyrelsen och MSB upprättar och redovisar särskild statistik för uppföljning, utvärdering och analys syftande till kompletterande åtgärder inom området.

motionar-367

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen anses besvarad

styrelsen-385

Motionär (motionar) Stockholms Arbetarekommun riksdagsledamöter verkar för att Socialdepartementet i samverkan med Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap utreder och redovisar före den 1 januari 2019 ett profylaktiskt åtgärdsprogram syftande till att uppnå en noll-vision avseende seniorers fallolyckor,

motionar-368

Motionär (motionar) Medel tillställs kommuner i förhållande till antalet pensionärer syftande till att kontinuerligt årsvis genomföra dessa åtgärdsprogram,

motionar-369

M1) Dags för en översyn av kapitalbeskattningen

Framtidens välfärd ställer stora krav på finansieringen. I takt med att medborgarna ställer allt högre krav samtidigt som befolkningen blir allt äldre så behöver vi ständigt hitta nya intäktskällor. 

I dag beskattas arbete betydligt hårdare än kapital. I synnerhet har skatterna på arv, fastigheter och förmögenheter minskat kraftigt under de senaste tjugo åren. Samtidigt ligger skatten på arbete relativt högt i ett internationellt perspektiv. 

Detta motiverar att Stockholms arbetarekommun ska verka för en översyn av skattesystemet med ett särskilt fokus på hur beskattningen av kapital ska öka –

utan att incitamenten till sparande och investeringar påverkas alltför negativt. 

Vidare finns det rättviseskäl att öka beskattningen av kapital. Under de senaste decennierna har klyftorna ökat såväl vad gäller arbetsinkomst, men framför allt vad gäller inkomst från kapital. Detta motiverar också en ökad beskattning av förmögenheter och kapitalinkomster.

Den borgerliga högerregeringen lade grogrunden för ett orättvist skattesystem. Nu är det dags för Stockholms arbetarekommun att verka för ett mer rättvist sådant.

Motionär(er): Engelbrekts S-föreningHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (6)

Motionär (motionar) motionen lämnas till riksdagsgruppen

motionar-287

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att tredje att-satsen anses besvarad ( motionar-292)

styrelsen-303

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen bifalls ( motionar-290)

styrelsen-304

Motionär (motionar) verka för en översyn av skattesystemet enligt de riktlinjer som uttrycks i motionen.

motionar-288

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen bifalls ( motionar-291)

styrelsen-305

Motionär (motionar) anta motionen

motionar-289

M2) ROT- och RUT-avdrag

När ROT-avdrag infördes första gången, var avsikten att under en tidsbegränsad period stärka sysselsättningen i lågkonjunktur. I bakgrunden fanns erfarenheten, att byggnadsverksamheten hade visat sig vara en motor för den inhemska arbetsmarknaden. Med ett skatteavdrag kunde man få ersättning för en del av de arbetskostnader man hade haft för reparation, ombyggnad eller tillbyggnad av fastigheter.

När alliansregeringen tillträdde, införlivades ROT-avdraget som ett av instrumenten för permanenta skattesänkningar. Det kompletterades med RUT-avdraget med likartade regler, vilket innebar att den avdragna summan skulle

utbetalas direkt till entreprenören, som i gengäld skulle erbjuda ett lägre pris. 

Detta gäller idag. Entreprenören meddelar Skatteverket, som godkänner och meddelar både utförare och beställare vilket avdrag som har beviljats. Avdraget motsvarar en bestämd del av arbetskostnaden och kan beviljas upp till en viss gräns för ett kalenderår.

Skatteavdrag kan av naturliga skäl inte medges för högre belopp än den skatt man påförts för det aktuella året. Följden blir då, att den som på grund av låg inkomst påförs låg skatt inte kan tillgodogöra sig hela avdraget. Dvs att den som har hög inkomst får större bidrag av samhället än den med låg inkomst. Den effekten är inte rättfärdig. 

Det förekommer, att två grannar med identiskt lika hus och som låter utföra exakt samma arbete på sina hus får olika mycket bidrag av samhället. Den ena familjen med två välbetalda vuxna får göra fullt avdrag medan den andra med en eller två låga inkomster får betydligt lägre avdrag.

Det är önskvärt, att detta skatteavdrag omvandlas till exempelvis ett bidrag, vilket kan få till följd att fördelningseffekten blir mindre stötande.

Motionär(er): Hässelby Villastad S-föreningHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens styrelsemöte

Förslag:  (2)

Motionär (motionar) verka för att ROT- och RUT-avdragens konstruktion omarbetas i enlighet med intentionerna i denna motion.

motionar-290

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att motionen bifalls

styrelsen-306

M3) Vårda offentlig sektor

Under en följd av år har löne- och anställningspolitiken i såväl stat som kommuner och landsting kommit på undantag. Det har lett till växande rekryteringsproblem, personalflykt, verksamhetsproblem, vilket ytterst drabbar patienter, brukare och allmänheten. Det har uppstått problem som kallas för stafettläkare, stafettsjuksköterskor, inhyrda socialsekreterare, personalflykt, vikarier, obehöriga, m.m. Kontinuiteten något som patienter värderar blir sämre. Parallellt med den här utvecklingen har vi till följd av valfrihetsreformer fått privata utförare som tycks lyckas med rekryteringen och därför kan erbjuda tjänster till offentlig sektor. För berörd personal som läkare, sjuksköterskor har det inte sällan lett till högre lön, vilket betalas av offentlig sektor via upphandlade tjänster. Stockholms läns landsting har med sin extrema satsning på vårdval drivit det dithän att vårdvalen kan liknas vid gökungen i fågelboet som tränger ut andra delar av sjukvården. Den egna personalen glöms bort. De allra senaste åren har insikten om dagens utveckling kommit till en punkt då det börjat vidtas åtgärder. För att komma till rätta med problemen i skolan har beslut tagits om höjda lärarlöner – det s.k. lärarlyftet. Nu diskuteras en likartad

insats som rör polisen. Men räcker detta?Tittar man bakåt i tiden har staten inte sällan haft förmånliga villkor inte minst när det gäller antalet semesterdagar. Att åter igen börja se över andra villkor än lönen borde därför inte vara främmande för offentliga arbetsgivare. Hittills har en allmän diskussion om kortare arbetstider varit svåra att diskutera. Kostnaden bedöms för stor. Till detta kommer att efter den ekonomiska krisen i början av 1990-talet har det med ”osthyvlar” m.m. försvunnit många assisterande eller biträdande tjänster vilket ökat stressen, något som påverkar arbetsmiljön och sjukfrånvaron negativt. Frågan återstår, hur man ska möta problemen med rekryteringssvårigheter inom kommunens äldreomsorg, socialtjänsten och barnomsorgen. Likaså återstår frågan om sjuksköterskornas villkor. Många vårdplatser står tomma på grund av detta. Effekterna för drabbade är svåra. Det kostar givetvis mer för offentlig sektor att höja lönerna eller att förkorta arbetstiden, liksom att anställa personer i enklare jobb/stödjande funktioner. Men det är inte gratis att avstå från förbättringar av personalens villkor. Personalen är sjukvårdens, socialtjänstens och barnomsorgens viktigaste resurs. Vi medborgare behöver personal som känner sig uppskattad och stannar kvar. Ibland kan man läsa om lokala eller regionala initiativ. Senast läste jag i fackförbundet Visions tidning att utvalda yrkesgrupper i Jönköping kommer få sjutimmarsdag som normalarbetstid i syfte att förbättra arbetsmiljön. Vi behöver en helhetssyn. Ny teknik kan säkert också avlasta en del personal den stress som finns.

Motionär(er): Ängby socialdemokratiska föreningHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningens medlemsmöte

Förslag:  (8)

Motionär (motionar) arbeta för att prioritera frågan om personalförsörjningen, inklusive löner och arbetsvillkor, i offentlig sektor i syfte att värna kvaliteten i offentliga tjänster

motionar-357

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att tredje att-satsen anses besvarad

styrelsen-373

Motionär (motionar) motionen sänds vidare till den Socialdemokratiska Riksdagsgruppen

motionar-358

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att första att-satsen anses besvarad

styrelsen-374

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att fjärde att-satsen anses besvarad

styrelsen-375

Motionär (motionar) motionen sänds vidare till den Socialdemokratiska Kommunfullmäktigegruppen

motionar-359

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att andra att-satsen anses besvarad

styrelsen-376

Motionär (motionar) motionen sänds vidare till den Socialdemokratiska Landstingsgruppen

motionar-360

M4) Skifta fokus

En sjuksköterska som har jobbat och slitit i flera år och tjänar 38.000kr i månaden betalar mer procentuell skatt än en storägare i ett börsbolag. En sjuksköterska som ofta har majoriteten av sitt konsumerande och allt sitt sparande i Sverige, medan storägaren bor utomlands större delen av året och konsumerar utanför Sveriges ekonomi. Vem är bäst för vår ekonomi? Sjuksköterskan såklart. 

Sverige har blivit ett paradis för kapitalisterna. Vi saknar både arvsskatt och fastighetsskatt, och kapitalskatten är låg. Vi är idag ett land där det lönar sig mycket bättre att tjäna pengar på andras jobb än att jobba själv. Vi har bland dom högsta skatterna på hederligt arbete i världen men bland dom lägsta på kapital i alla dess former. Det är dags för förändring.

Motionär(er): SSU 25+, Tanto-Zinkens s-föreningHanterad av: Motionen antagen som egen av föreningarnas medlemsmöten

Förslag:  (5)

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att bifalla att-sats 1 och 2 ( motionar-193 och motionar-194)

styrelsen-386

Motionär (motionar) sträva efter att öka skatten på fastighetskapital.

motionar-370

AK Styrelsen (styrelsen) föreslår att tredje att-satsen avslås

styrelsen-387

Motionär (motionar) sträva efter att öka skatten på ekonomiskt kapital.

motionar-371

Motionär (motionar) sträva efter att sänka skatten för löntagare.

motionar-372