sos businessmag low

7/31/2019 SOS BusinessMag Low

1/52

SOS

BUSINESSMAG.#1/12

Barnensbokslut

MARKETING-GURUN CHARLES HANDY FILOSOFERAR

ANDERS DAHLVIG: NRINGSLIVET HAR ETT STORT ANSVAR

DIPLOMATEN MED CSR-UPPDRAG | KUNDERNA KRVER

SOCIALA INITIATIV | ABBA FRENAS I STD TILL NY BARNBY

Stdet kar frn fretagen menn finns mycket kvar att gra


2/52

sid 2 SOS BUSINESS MAG. #12012

FOTOGRAFENS VAL

sJAIPUR, INDIEN

Pojken medguldsmyckenaHan r mycket stolt ver sitt arbete.

Pojken ler hela tiden och visar mig iv

armbandet han lder p. Han komme

frn Bangladesh och arbetar som guldsmed i Indie

Tillsammans med tjugo andra pojkar och unga m

arbetar han fjorton timmar per dygn med att tillverk

guldsmycken. De jobbar, ter och sover i samma r

och fr cirka 150 kronor i mnaden. Arbetskraft fr

Bangladesh r billigare n frn Indien och om ngo

LQWHYLOODUEHWDQQVGHWDOOWLGQnJRQDQQDQVRPVWn

p tur. Jag r dr fr att gra ett reportage om guld

handeln och r inte beredd p att se sdana arbets

frhllanden. Pojken ber om min autograf och nr j

sedan ber om hans, tras hans gon av gldje.

Karin SkooKarin Skoog r fotograf med inriktning

dokumentrfoto och resereportage. I sitt jobb re

hon vrlden ver men har sin bas i Stockho

Hon r utbildad bildjournalist och arbetar fr bla

annat Allt om resor, Dagens industri, Politik

Gourmet och M-maga


3/52


Innehll04 GENERALSEKRETERAREANNA RYOTTAttrahera kunder och kompetens med

CSR-arbete.

08 CSR 2.0 KONSUMENTMAKTENSusanne Helgeson och Ingrid Sommar:

Vr kphets har gtt verstyr!

16 GURUN INOMMARKNADSEKONOMICharles Handy knner frndringens

vindar

22 YNGST P UDDiplomaten Lisa Emelia Svensson sprider

svenska fretags CSR-modeller utomlands

26 BULLERBY I ASTRIDLINDGRENS ANDA%DUQE\QL%RVVDQJRDQDQVLHUDVDY

gemensamma krafter

32 KRNIKA:STAFFAN LANDINBarn ska inte behva d 2012

34 FOTOGRAFEN MEDVRLDSSAMVETEMattias Klum greps av Rwandas de

42 STYRELSEPROFFSETANDERS DAHLVIGFretag borde ha hga sociala

ambitioner

44 ZOLTAN ACS UTMANARMILJARDRERMan mste tervinna vlstndet

48 SOS PARTNERS har ordet!UTGIVARE: SOS BARNBYAR 2012KONTAKT: [email protected]: WWW.SOS-BARNBYAR.SEPRODUKTION: SPOONKUNDANSVARIG: GABRIELLA WIIALA REDAKTRER: MARIE BLOMGREN,SA LOVELL ART DIRECTOR: EVA ENGLUND

TRYCK: KESSONS TRYCKERI, EMMABODA PAPPER:AMBER GRAPHICOMSLAG: MAJA BRAND

Som fretagare vet du hur viktigt det r att arbeta lngsiktigt. Det gr vi ocks. Std SOS Barnbyar, kontakta

[email protected] eller [email protected] eller ls mer p sos-barnbyar.se/foretag.

6DPWOLJDQDPQSnGHEDUQVRPJXUHUDULPDJDVLQHWlUlQGUDGHDYLQWHJULWHWVVNlO

08 34 5104


4/52


Det r nr fretag r mogna att bertta hur de

bidrar till att gra vrlden lite bttre som vi allaser effekt p sista raden, skriver

SOS Barnbyars generalsekreterare Anna Ryott.

Viktigastevinsten

Anna Ryott p besk

i Floating village utanfr

Siem Reap i Kambodja.


5/52


I FRRA NUMRET AV BUSINESS MAG

gjorde vi ett upprop fr att gra de mestutsatta barnens, de glmda barnens, rst

hrda. Vi ville uppmrksamma att tusentals

barn varje dag dr av anledningar som gr

att frebygga. Vi vnde oss till fretag som

r intresserade av att arbeta med hllbar

utveckling och det var mnga som lyssnade

p vrt upprop. Under frra ret kade vra

intkter frn fretag med 47 procent. Ett

W\GOLJWWHFNHQSnDWWHURFKHUYLOOJ|UD

skillnad. Men det r lngt kvar.

De framsteg som gjorts de senaste

ren vad gller att uppn millenniemlen

kommer inte alla mnniskor till del. De

allra fattigaste slpar efter. Som vanligt r

det barnen som drabbas hrdast och det

gr lngsamt att frbttra verlevnad och

nutrition till de fattigaste och mest utsatta

barnen. Och trots att man vet hur viktigt

det r att strka kvinnors stllning och

vilken betydelse det har fr att frbttra

levnadsvillkoren fr familjer s gr ven

det arbetet lngsamt. Vi mste drfr

fortstta att samla de goda krafterna inom

nringslivet, bland politiker och i det civila

samhllet. S lnge organisationer som vrbehvs, behver vi er hjlp.

Vi brukar kallas fr icke-vinstdrivande

organisationer. Begreppet r egentligen

mrkligt. Fr precis som vilket fretag

som hels vill vi att varje investerad krona

ska ge s hg avkastning som mjligt.

Fr varje krona vi fr in kan vi frbttra

IUDPWLGHQI|UHUEDUQ5LFKDUG3LFKOHU

SOS Barnbyars globala generalsekretera-

UHEUXNDUSUDWDRPVRFLDOSURWRUJDQL]D

WLRQLVWlOOHWI|UQRQSURWRUJDQL]DWLRQ

och jag tycker uttrycket sammanfattar

vr verksamhet p ett vldigt bra stt.

Vinsten fr oss, det som har betydelse p

sista raden, r barn som har ftt ett hem,

trygghet och en framtid.

Hr ser jag ocks en naturlig skr-

ningspunkt dr fretag, som bde vill

gra vinst och ta ett lngsiktigt ansvar,och en organisation som vr mts och

strvar mot samma ml.

Under ret som gtt har jag sett mnga

exempel p detta. Mnga fretag har

bestmt sig fr att gra vrlden lite

bttre genom att stdja vrt arbete med

bde pengar och engagemang. Flera

fretag har ocks gtt ut och berttat om

vad de har gjort och framfr allt att det

r lnsamt. Sjlv har jag sett s mnga

konkreta bevis p att socialt ansvar har

positiv effekt p varumrket, i konkur-

rensen om de bsta medarbetarna och ikonkurrensen om kunderna. Att fretag

som upplevt de hr vinsterna delar med

sig av sina erfarenheter till andra i olika

sammanhang r en viktig hjlp fr oss.

VID VRT SEMINARIUM i Almedalen

LMXOLYDUWLOOH[HPSHOHUDDYYnUD

fretagspartner med fr att bertta om

sitt samarbete med SOS Barnbyar och

vad de sjlva ftt ut av det. Ett exempel

lU996UPDQ&RPIRUWVRPVHGDQ

frra ret har ltit sin kompetens inomvatten och sanitet komma till anvnd-

ning i vra projekt i Benin. Fretaget har

gtt in som en lngsiktig partner och ser

satsningen bde som ett kitt i fretags-

kulturen, argument vid rekrytering och

fr att strka varumrket.

Ntbokhandeln Adlibris berttade att

deras kunder med ett klick har kunnat

kpa ett bokmrke till std fr SOS

Barnbyar. Ett otroligt enkelt stt som,

frutom att den genererade en miljon

kronor till vr verksamhet, gett vinster

fr Adlibris. Fretaget sljer ven andraprodukter till frmn fr oss och enga-

gemanget har strkt relationerna med

bde kunder och medarbetare.

Vi har mnga partner som vi har jobb-

ANNA RYOTT, general sekreterare SOS Barnbyar


6/52

sid 6 SOS BUSINESS MAG. #12012sid 6 SOS BUSINESS MAG. #12012

at lnge med och som har testat olika stt

att engagera sig. De har erfarenheter som

r otroligt vrdefulla fr fretag som

vill bidra men som nnu inte kommit i

gng och kanske inte riktigt vet hur de

ska gra. Reaktionerna efter Almedalen,

liksom p vrt CSR-magasin SOS Bu-

siness Mag., som vi lanserade i hstas,samt andra tillfllen dr fretag bjudit

SnVLQDHUIDUHQKHWHUYLVDUDWWGHWQQV

en trst efter erfarenhetsutbyte nr det

gller CSR.

JAG HAR OCKS UPPLEVTHUDLQVSL-

rerande exempel under ret nr vra part-

ner har aktiverat sig p nya stt, bland

DQQDWJHQRPDWWKLWWD\WWHUOLJDUHQDQVLl-

UHULVLQDHJQDQlWYHUN3nGHWYLVHWKDUYL

EODQGDQQDWQDQVLHUDWHQKHOWQ\EDUQE\

i Centralafrikanska republiken, i samar-

bete med bland andra Saltkrkan, AstridLindgrens Vrld och Micki Leksaker.

Dagens Industri hrde av sig och ville

hjlpa till att skapa uppmrksamhet och

samla in pengar till oss veckorna fre jul,

via di.se. Jag imponeras av att en affrssajt

tar ett sdant initiativ. Bde att de agerar

och tar ett mer lngsiktigt ansvar.

Det r viktigt fr oss att tillsammans

med fretag som vill stda oss, hit

stt som stmmer verens med der

frsid. Jag r stolt ver att vi p d

set har positionerat oss som en par

CSR-frgor. Vi har inte bara mjlig

att gra skillnad utan kunskapen om

fretag kan gra och hur de kan gr

Framgngsrikt och lnsamt CSR-WHlUHQNRPELQDWLRQDYHUDWUDSSV

Lngst ner p trappan hittar vi CSR

som hygienfaktor. D handlar det om

minimera risker fr att undvika att b

ertappade med barnarbete eller milj

YLGULJSURGXNWLRQ,QlVWDVWHJQQV

frstelse fr mekanismer som stts

gng av konsumenters och medarbe

UHODWLRQWLOOI|UHWDJHW3nGHWKlUWUDS

steget ser man p CSR ur ett mjlig

perspektiv och ett lnsamhetsperspe

D funkar det inte att lgga ett litet

grenhetsprojekt ovanp den ordinaverksamheten utan engagemanget m

frankras i svl affrsid som fret

kultur. Det ska vara sjlvklart fr al

vad som grs och varfr.

Nr man kommit s hr lngt i sit

CSR-arbete r det dags att ta ett kliv

nsta trappsteg och tala om fr affr

partners och konsumenter vad man

Annas minnen frn 2011horn i 30 r och situationen har

under mnga rtionden varit en

katastrof, med svlt, undernring,

frldralsa barn och otillrcklig

hlso- och sjukvrd. Givarviljan

var fantastisk, bara frn Max

FNYLLQPLOMRQHUNURQRU'H

hjlpte oss ocks genom att ar-

EHWDPHGLQVDPOLQJHQXQGHUHUD

mnader. Eftersom vi redan fanns

p plats p Afrikas horn kundevi ocks effektivt n fram med

hjlpen. Jag hoppas verkl

att vi kan ka kunskapen

tysta katastrofer som pg

WLGHQVnDWWHUELGUDUWLOOD

lngsiktigt och frebyggan

NYA BARNBYAR

Under frra ret beslutade

QDQVLHUDRFKE\JJDI\UD

barnbyar. I Kratie och Kam

i Kambodja, Lugansk i Ukoch Bossangoa Bullerbyn

i Centralafrikanska republ

JULKLAPPAR

Ett paket tomt p innehll

fullt av mening kallade vi v

julkampanj som gav ett v

INFLYTTNING

Mitt starkaste personliga minne

frn ret som gtt r frmodligen

besket i Moambique och vr

nya barnby i Chimoio. Att mta de

EDUQVRPVNXOOH\WWDLQRFKYHWD

att de inte bara skulle f vrd och

skickas tillbaka ut p gatan, utan

att de skulle f ett helt nytt liv, var

en obeskrivlig upplevelse. Jag har

trffat s mnga barn som leverunder omnskliga frhllanden,

utan frldrar, och kontrasten

mellan de barn som de utvecklas

till i vra barnbyar r helt otrolig.

KATASTROFHJLP

Afrikas horn och den fruktansvr-

da svltkatastrofen som skildra-

des i media var ett uppvaknande

fr mnga mitt under sommar-

semestern. Fr oss var det inte

riktigt s. Det var en frvrringmen vi har funnits p Afrikas

Jag hoppas verkligen att vi kan ka kunskapen om de

W\VWDNDWDVWURIHUVRPSnJnUKHODWLGHQVnDWWHUELGUDUWLOO

att arbeta lngsiktigt och frebyggande.


7/52

sid 7 SOS BUSINESS MAG. #12012sid 7 SOS BUSINESS MAG. #12012

Bde fr att inspirera andra och fr att

konsumenterna vill veta. Nr man lyckas

integrera de hr tre stegen i sin affrsstrate-

gi kan man ta klivet till versta trappsteget

fr att f effekt p lnsamheten.

Vi tar mer n grna p oss uppgiften att

hjlpa fretag att klttra upp fr trappan.

UNDER RET HAR DET BEVISATS att

GHWQQVHWWLQWUHVVHI|UYDGI|UHWDJ

gr fr att bidra till en bttre vrld, inte

minst genom den respons ngra av vra

partner har ftt. Comfort har genom sitt

engagemang i Benin p kort tid ftt upp-

mrksamhet i medierna som, om de hade

kpt motsvarande utrymme i annonser,

skulle ha kostat mer n den summa de

investerat i samarbetet med oss.

Hamburgerkedjan Max r ett annat

exempel. I samband med svltkatastrof-

en p Afrikas horn bestmde de sig fratt matcha varje insamlad krona p sina

restauranger med ytterligare tre kronor.

Nr det hr pgick lste jag kommen-

tarer p Facebook frn mnniskor som

meddelade att de aldrig skulle kpa

hamburgare ngon annanstans. Sdan

reklam gr inte att kpa.

Sociala medier r verhuvudtaget

en utmrkt kanal fr att kommunicera

kring sitt sociala engagemang. Mnga

fretag har en Facebooksida fr att de

knner att de mste, men utan att rik-

tigt veta vad de ska ha den till. Varfr

inte anvnda den fr att bertta att vd:n

ska ka och inspektera produktionen

i Bangladesh, och samtidigt beskabarnbyn som fretaget sknker pengar

till?

Varje rst som hjlper oss att bertta,

varje fretagsledare som gr ut och ta-

lar om att de valt att samarbeta med oss

och varfr, har enormt stor betydelse.

Dels fr att ka intresset och kunskapen

bland andra fretag att vara med och

gra skillnad, dels fr att ka sina egna

mjligheter att rkna hem investeringen

genom att strka sitt varumrke bland

konsumenterna och attrahera den bsta

kompetensen.-XHUVRPJ|UHQJRGDIIlUDYDWW

samarbeta med oss desto bttre, fr det

betyder frhoppningsvis nya investe-

ringar i vrt arbete.

Jag tror att vi bara har skrapat p ytan

av vad vi tillsammans kan stadkomma

och jag hoppas att ni vill vara med oss

s lnge vr organisation behvs.s

resultat. Paketet, som sldes fr

NURQRUI|UDWWJHHWWEDUQHWW

hem, innehll en berttelse frn

lilla Izabel om hur hon har ftt ett

nytt liv i en barnby i Moambique.

9LKDURFNVnKDIWQDRFK

lyckade samarbeten med Ro-

debjer, som designade mamma

och barn-t-shirtar fr oss och Lite

Kalabalik, som designade ett

armband.

FRAMTRDANDEN

Almedalen var ett viktigt forum

I|URVVGlUYLFNYlOGLJWSRVLWLYD

reaktioner p vrt CSR-semi-

narium. Inte minst fr att vra

fretagspartner delade med sig

av sina erfarenheter av lnsamt

CSR-arbete.

Vid Veckans Affrers Social

Capitalist Award var vr glo-

bala generalsekreterare Richard

Pichler inbjuden talare. Hr lanse-

rade vi ocks vrt CSR-magasin,

SOS Business Mag. som har

tagits vldigt vl emot. Mnga har

uppskattat att f tips och inspira-

tion kring CSR-arbete.I november hll jag i semi-

nariet Barnets bsta i fretags-

investeringen vid World Child and

Youth Forum som hlls p Slottet.

Comforts vd Hkan Hedberg var

ocks med och berttade om vrt

samarbete.

Anna i Almedalen tillsammans

med Hkan Hedberg, vd Comfort.


8/52


Dagsatt handla

klokt


9/52


KONSUMENTANSVA

problemen under mattan, samtidigt som

problemen vxer. Enligt Naturvrds-

verkets rapport sker exempelvis 2530

procent av utslppen frn produktionen

av de artiklar vi konsumerar i Sverige

utomlands. Hur kan vi d gra bttre val

nr det gller allt som rr vr frbruk-

ning av konsumtions-

varor? Jo, det krvs liteengagemang och intresse

fr att ta reda p den nd-

vndiga informationen,

menar frfattarna.

Jag vill pst att en

stor del av ansvaret ligger

p oss konsumenter, vi kan

gra jttemycket ifrga om

klokare kpbeslut. Men

d mste ocks fretagen

ge oss rtt information om

sina produkter, vara trans-parenta och lgga korten

p bordet. Att vara etisk, transparent

och ha ett CSR-arbete som en naturlig,

hllbart lngsiktig del av verksamheten

kommer att bli en allt strre konkurrens-

frdel fr fretagen, hoppas Susanne som

efterlyser en strre medvetenhet hos bde

konsumenter och producenter.

I dag vill vi veta allt om hur vr mat

VI HAR ALLA EN DEL AV ANSVARET ATT

SE TILL ATT VRA KPVANOR GR T

RTT HLL. Men hur stor makt har vi

som konsumenter och p vilket stt kan

vi anvnda den? Designjournalisterna

Susanne Helgeson och Ingrid Sommar

har grvt djupt i mnet de senaste ren.

Med ambitionen att f oss att tnka till

och ska skillnaden mellan bra och dligkvalitet har de skrivit boken Kp dig

fri! Om design, verlevnad och konsum-

tion. Boken har just landat i butikerna

och handlar om hur vra kpbeslut p-

verkar vr verlevnad p jorden vilka

produkter vi kper r lika livsavgrande

som vad vi ter och hur vi bor, menar

I|UIDWWDUQDRFKKRSSDVInHUDWWGHOD

deras uppfattning.

Under de senaste ren har vra

LQWUHVVHQ\WWDWVIUnQGHVLJQVRPJHVWDOW

ning till att i strre utstrckning handlaom skeendena bakom till exempel

ekonomi, produktion och konsumtion,

sger Susanne Helgeson.

Hon tycker det r intressant att se hur

vi konsumenter agerar. Hur vi talar oss

varma fr en hllbar utveckling fr att

VHGDQ\JDWLOO7KDLODQGI|UWLRQGHMXOHQ

i rad utan att koldioxidkompensera.

Det r sllan vi ser hela bilden och

konsekvenserna av vrt beteende. Och

i dag handlar det inte lngre om slit och

slng utan kp och slng. Vi hinner inte

lngre slita ut ngot innan vi kper nytt.Det r helt absurt!

Det som tas upp i den allmnna debat-

ten r frmst maten, dr bde produk-

tionsfrhllanden och alternativ ventile-

UDVLWLJW0HQQlUGHWJlOOHUYDURUVRSDV

Det r sllan vi ser hela bilden och konse-

kvenserna av vrt beteende. I dag handlardet inte lngre om slit och slng utan kp

och slng. Vi hinner inte lngre slita ut ngot

innan vi kper nytt. Det r helt absurt!

I dag vill vi ha koll. Vi vet allt om hur vrmat tillverkas och vad den innehller, vi sopsorterar

och kper elbilar. Men hur bra pejl har vi p vra

prylar? Boken Kp dig fri! lr oss hur vi kan taett strre ansvar som konsumenter. TEXT MARIE BLOMGREN

Designjournalisterna Ingrid Som

och Susanne Helgeson vill vck

debatt kring kphysterin med si

bok om konsumtion.

SusanneHelgeson

IngridSommar


10/52


tillverkas var, nr och hur? Efterfrgan

p den typen av information blir bara

strre och strre. Det Susanne och Ingrid

vill med sin bok r att ka vr medve-

tenhet nr det gller alla konsumtions-

varor vi anser oss behva fr att leva det

liv vi lever.3nWDOHWVNUHYMDJQnJUDGHEDWW-

artiklar om design i ett nytt ljus. D

handlade det om att se vrdet av design

fr fretagen nu gller det snarare om

att se designproblematiken ur konsu-

menternas perspektiv. Att formulera

nya kriterier fr kvalitet som bygger p

etik, inte bara p yta, sger Ingrid Som-

mar och hennes medfrfattare fyller i:

Vrlden r global i dag, d krvs

en ny helhetssyn. Varfr ska arbetare

i asiatiska fabriker ha s mycket smre

frhllanden n svenska? Nr vi tillexempel kper alla dessa leksaker till jul

s r det viktigt att lyfta blicken och se

hur konsumtion och produktion hnger

LKRS2PHQERUUPDVNLQNRVWDU

kronor i en lgprisbutik kanske den inte

r tillverkad p ett bra stt? Allt billigt r

inte dligt, men vi behver veta mer om

produkterna vi kper.

FRFATTARNA MENAR att Sverige

har en speciellt knslig relation till

lgprisvaruhandel. Vi r uppfddamed Ikea och H&M, stolta ver dessa

vrldsfretag, vana vid att allt ska vara

billigt och tidseffektivt. Vi sitter i bilen i

ett par mil fr att komma till varuhusen

och kpa allt till lga priser. D tnker

vi inte p om sjukt billigt och bra etik

verkligen gr att frena.

Vra klder tillverkade av billig bom-

ull r ett jttestort problem, sger Ingrid.

Vi har exempelvis rtt att f veta hur

bomullen r odlad. Jag vill veta om den

kommer frn vrldens tredje exportr

8]EHNLVWDQYDUVGLNWDWRU.DULPRYNRP

menderar ut hundratusentals invnare,

varav mnga barn, att arbeta under sla

liknande frhllanden p bomullsflte

Eller om den kommer frn sm koope

tiv i Vstafrika dr fattiga smbnder bomullen som sitt framtidshopp.

Det handlar bland annat om hundra-

tusentals fall av frgiftningar varje r

p grund av de stora mngder be-

kmpningsmedel som anvnds inom

konventionell bomullsodling, liksom

om barnarbete och delggelse av stor

naturomrden. Det r egentligen ett h

pris p de klder som vi i Sverige van

oss vid att kunna shoppa billigt.

Dessutom r sjlva sttet vi handl

p absurt, detta att kpa mngder av

billiga saker som snabbt ska kasseras.I stllet fr att kpa frre, bttre och

ofta dyrare saker som fyller en funk

tion s fyller vi vra hem med snabbt

utbytbara statusmarkrer som bara vis

hur trendngsliga vi r, tycker Susann

SJLVA PRAKTISERAR Ingrid och

Susanne medveten konsumtion d de

bde sljer och kper mbler i andra

hand, p ntet och p auktion. Susann

shoppar ocks klder second hand, b

till sig sjlv och till barnen. Vra garderober utgr ett slags eg

kretslopp dr allt urvuxet och det man

trttnat p antingen sljs eller ges bort

om det r helt.

Det viktiga r att vi brjar tnka

i de hr banorna, funderar ver vad so

r kvalitet. Men dr skulle det ocks

EHK|YDVPHUGHEDWWGHWQQVPnQJD

frdomar om vad som r bra eller dli

material. Naturmaterial r exempelvis

inte alltid bra, plast kan vara bttre. A

beror p hur produkternas hela kretslo

ser ut, sger Ingrid.$OOWHUHNRQRPHURFKQlULQJVOLYV

toppar talar nu om kapitalism 4.0, en

kapitalism som styrs mer av humana

och etiska vrderingar. Detsamma bor

glla ven fr hur vi konsumerar, avsl

tar de.s

Fem tipsur bokenKp dig fri!

Kp hellre frre bra saker n

mnga dliga. Och en dyr

grej blir ofta billigast eftersom den

tenderar att hlla lngre.

Krv bttre information om

det du kper!

Att saker och ting anvnds

s lnge som mjligt r

alltid bra. Drfr r alla former av

second hand tveklst rekommen-

dabelt kldbibliotek, vintage-

auktioner, kvartersloppis.

Naturmaterial r inte alltid

det bsta. Konventionellt

odlad bomull r farlig bde fr

milj och mnniska. Sk hellre

det ekologiska alternativet eller ett

annat material.

Tnk efter fre ett kp;

vill jag egentligen ha detta,

lUGHWVFK\VWSURGXFHUDWQQVGHWett bttre alternativ?

1

2

3

4

5

I stllet fr att kpa frre, bttre och ofta

dyrare saker som fyller en funktion s fyller vi

vra hem med snabbt utbytbara statusmarkrer

som bara visar hur trendngsliga vi r.


11/52


Kort om Hemtex

s Hemtex r Nordens ledande detaljhandelskedja fr hemtextilier sVHGDQVWDUWHQYX[LWWLOODWWLGDJRPIDWWD|YHUEXWLNHUL6YHU

Norge, Finland och Estland. Fretagets huvudkontor ligger i Bors,

med lokala inkpskontor i Shanghai/Kina och Dhaka/Bangladesh.70 procent av fretagets produktion sker i Kina, Bangladesh och Ind

terkommer Ted Bergstrm till

hur viktigt det r att fretag tarett socialt ansvar och engagerar

sig i hllbarhetsfrgor. Han serden kande medvetenheten hos

konsumenterna som en samhlls-

trend som kommit fr att stanna. Tittar man p kundernas

kpbeteenden i dag s r etik,milj och socialt ansvarstagande

betydande fr kpbesluten. Detr inte lngre bara plnboken

som rknas. Det goda samvetet

r minst lika viktigt som priset,sger Ted Bergstrm.

Ted menar att medveten-

hetstrenden gr det viktigt frfretagen att bygga upp ett

frtroende hos sina kunder.Den som handlar p Hemtex

HEMTEX HAR BESTMT SIG.

Man vill vara ett ansvarstagande

fretag. Ett fretag som bryr sig.Som kunden kan lita p. Drfr

satsar man stenhrt p hllbar-hetsfrgor med milj och etik i

centrum. Som en naturlig frlng-

ning av dessa tankegngar stderHemtex sedan drygt ett r SOS

Barnbyars familjestrkande arbetei Sylhet i nordstra Bangladesh.

Eftersom vi har stora delarav vr produktion i Bangladesh

kndes det helt rtt att engagera

oss i ett projekt som gynnar justdetta omrde. Vi ville gra mern att skapa arbetstillfllen och

schysta arbetsfrhllanden, ochven gra gott fr regionen p

lng sikt, sger Ted Bergstrm,marknadschef p Hemtex.

Hemtex engagemang innebrdels att SOS Barnbyars familje-

strkande arbete i Bangladesh

sponsras med en fast rligsumma. Drtill tillfaller intkterna

frn utvalda produkter blandannat morgonrockar, armband

RFKUHH[HUKHOWHOOHUGHOYLVSOS Barnbyar. Dessa pengar ger

mjlighet att hjlpa till i ett hrtutsatt Sylhet, dr fattigdomen r

utbredd och barn tvingas arbeta istllet fr att g i skolan. I mnga

familjer r familjebanden dess-utom frsvagade av den extrema

HEMTEX SKYLTARMED GOTT SAMVETEFaktorer som etik och milj pverkari allt hgre grad kundens kpbeslut,och det goda samvetet r viktigt.P Hemtex har man frsttt viktenav hllbarhetstnk och socialtansvarstagande fr att vinna kundens

lngsiktiga frtroende. TEXT JOHAN BERG

fattigdomen, hemgiftssystemet,polygamin och de hga fdelse-talen vilket gr att barn i utsatta

familjer riskerar att verges ochhamna p gatan.

Tack vare samarbete fr dessabarn i stllet chansen till utbild-

ning. Ungdomar fr arbetstrning

inom de yrken dr arbetskraftbehvs. Matpaket delas ut fr att

motverka hunger och nringsbrist.De vuxna utbildas om hlsa, hy-

gien och barns rttigheter. Famil-jer bists med rntefria mikroln

och medicinsk hjlp. Sammanlagthar ver 500 barn i 150 familjer

ftt hjlp till en bttre tillvaro. Det knns sjlvklart jttebra.

Vi har inte sjlva varit p plats ochhlsat p nnu, men vi planerar

en resa snart. Dremot fr vi kon-tinuerliga rapporter, med bde bil-

der och berttelser, om hur arbetetfortskrider, sger Ted Bergstrm

som tycker att den kontinuerliga

terkopplingen frn SOS Barnbyarr en styrka i samarbetet.

terkoppling r jtteviktigt fr

att skapa ett engagemang internt.Naturligtvis r den hr typen avprojekt vldigt bra fr att skapa

stolthet bland vra butiksmedar-betare. Drfr r uppfljningen

vldigt vrdefull fr oss och vramedarbetare.

Gng p gng under intervjun

ska sledes kunna lita p atprodukter som Hemtex slje

schysta. Drfr jobbar Hemtstenhrt med hllbarhetsfrg

i alla led och stller hrda krp sina leverantrer i allt fr

arbetsfrhllanden, uppfrakoder och skerhetsfreskri

till kemikalieutslpp, djurhl

och vattenrening. Men vi gr det naturligtv

inte bara fr vra kunders skDet handlar ven om att vi vi

vara goda samhllsmedborgoch ta vrt ansvar. Ett annat

r att media allt oftare granskinkpsbranschens kanaler oc

r det sknt att veta att man rent mjl i psen s att man

per obehagliga verraskning

Ted Bergstrm,vd fr Hemtex, villha rent mjl i psen

KONSUMENTANSVA


12/52


STD TILLFAMILJERLOCKADEKUNDERNA

vad vi arbetar med, sger Nina

Lindvall.Rodebjer har designat ett

t-shirtset dr hela frtjnsten frn

frsljningen gr till SOS Barn-

byars program Strong Familiesi Ukraina. T-shirten pryds av en

exklusivt framtagen teckningfrestllande ett kvinnoan-

sikte och tv barnansikten. DenSUHVHQWHUDVLHQQI|USDFNQLQJ

framtagen av Planeta Design, ochrymmer en stor och en liten trja.

Samtidigt som pengar komutsatta familjer till hjlp, s blev

PR-vrdet p samarbetet mellanRodebjer och SOS Barnbyar

hgt. ca 2 miljoner lsare nddesi tryckt media, plus att bloggar

RFKZHEEVLGRUVNUHYLWLJWRP

t-shirten.

Ni slde slut p vissa storlekar

(storlek ML) redan fre jul!

DET R INTE frsta gngen

mrket Rodebjer engagerar sigfr ett vlgrande ndaml. Tidi-

gare har tv projekt genomfrtstillsammans med Brstcancer-

fonden, ett rosa band och

ett plagg. Drfr satt intesvaret lngt inne nr SOS

Barnbyar stllde frganom ett samarbete.

Det hr projektettydliggr och strker den

vrme och omtankeVRPQQVLQQHER

ende i Rodebjer

som varumrke.Det r en ra attf vara en del av

detta, sger CarinRodebjer som

startade mrketfr snart elva r

sedan, och nu-

Det t-shirtset som Rodebjerskapade till frmn fr SOSBarnbyar drog snabbt in pengartill projektet Strong Familiesi Ukraina. Kombinationen designoch vlgrenhet visade sig lockakunderna. TEXT MARIE BLOMGREN

mera bor och verkar i New York.

Rodebjers VD Nina Lindvall rocks stolt ver initiativet.

Vra pengar fr g till att

strka kvinnor i Ukraina genomatt ge dem mjlighet att

utbilda sig och skapa enegen ekonomi s att de

sedan kan ta hand om

sig och sin familj. Rode-bjers vision r att kl och

inspirera starka kvin-nor. Det var en na-

turlig matchningmellan projektet

i Ukraina ochvrt varumrke.

Sen tycker vi pRodebjer att det

r viktigt med ettsamhllsansvar,

vi kan alla graen skillnad oavsett

9LONHQUHVSRQVFNQLIUnQH

kunder? Det r vldigt kul att de

gtt s bra. Responsen har YlOGLJWQRFKXSSVNDWWDQGH

sger Carin.

ndamlet Strong Familiriktar sig till utsatta familjer i

Ukraina och d frmst till ensamstende kvinnor med ba

Mnga r unga och srbaraderas barn lper stor risk at

verges eller bli frldralsagrund av fattigdom, missbru

eller sjukdom.

Det r fantastiskt att Robjer stder vrt arbete i Ukrsger Anna Ryott, generalse

terare, SOS Barnbyar. Peng

kommer att g till att ge utsaoch fattiga familjer std s a

barnen kan f en trygg ochkrleksfull uppvxt.s

FOTO: NICHO SDLING

KONSUMENTANSVAR

SOS Barnbyar har under ret haftett framgngsrikt samarbete med

tidningen Mama som slt t-shirtsetet

via sin hemsida. Chefredaktr AnnaZethreus kte ven p en reportage-

resa till Ukraina tillsammans medAnna Ryott fr att lyfta upp Projektet

Strong Families i tidningen.


13/52


Med etablerad verksamhet i Somalia,

Kenya och Etiopien kunde SOS Barnbyar snabbtkomma igng att hjlpa mnniskor p flykt

undan torkan. Sedan i juli har SOS Barnbyarhjlpt 90 000 mnniskor varje mnad.

RET SOM GTT KATASTROFHJLP

FOTO:JENS

HONOR SOS Barnbyar

har 13 pgendeNDWDVWURQVDWVHUL

vrlden som hjlperdrygt 1,1 miljonermnniskor. P Afri-kas Horn fortgrinsatserna trots attregnet nu kommit.

I OKTOBER BRJADE DET NTLIGEN ATT

REGNA I SOMALIA, DET LAND SOM DRAB-

BATS VRST AV TORKAN P AFRIKAS

HORN. Regnet gav bnderna nytt hopp och

PnQJDOlPQDGH\NWLQJOlJUHQI|UDWWnWHU

vnda hem. Men situationen r fortfarandeallvarlig och hjlpinsatserna fortgr.

Sedan hjlparbetet startade i juli har SOS

%DUQE\DUNXQQDWKMlOSDPlQQLVNRU

varje mnad. Genom bidrag p totalt 5,5 mil-

joner kronor har svenska fretag hjlpt oss

DWWI|UVH\NWLQJDUPHGPHGLFLQHUPDWUHQW

vatten och andra frndenheter, samt att med

att skra en mer lngsiktig utveckling fr dem.

SOS Barnbyar bistr i katastrofsituationer

nr de uppstr i barnbyarnas nrsamhl-

len, det vill sga i 133 lnder vrlden ver.

Katastrofhjlpen omfattar bde direkta och

mer lngsiktiga insatser allt frn att erbjudavrd till att medverka till samhllets terupp-

byggnad.

SOS Barnbyar kan erbjuda sjukvrdsper-

sonal och socialarbetare samt livsmedel,

lkemedel och andra frndenheter. I krigs-

situationer hjlper organisationen bde barn

och vuxna att bearbeta sina trauman.s


14/52


FOTOGRAFENS VAL


15/52


sHANOI,VIETNAM

Pltsligt brjarhan grta

Hopplsheten ligger som ett fuktigt tcke i rum-

met, grten har fastnat i min hals och knns

som en hrd klump. Den kommer varken ut eller

frsvinner s lnge jag r kvar p barnhemmet. Det r nstanknpptyst i rummet, men pltsligt brjar ett av barnen att

grta frtvivlat. Helst av allt vill jag ta upp honom och ta med

mig honom hem, men nr jag strcker mig mot honom r vr

beskstid precis ver. Klumpen i halsen och jag gr ut ur rummet.

P det hr statliga barnhemmet i Hanoi bor 20 barn. I ett rum

p andra vningen bor de allra yngsta, tio stycken pluttar dr

den yngsta bara r tv mnader. Deras liv utspelar sig i det hr

rummet, till vldigt stor del nedbddade i sina gungstolar. Ngra

av dem kommer enligt statistiken bli bortadopterade, men de

DOOUDHVWDEOLUNYDUKlUWLOOVGHI\OOHUnU

Maja BrandMaja Brand r frilansfotograf baserad i Stockholmmed inriktning p dokumentrfoto. Hon r utbildad

p Nordens Fotoskola och jobbar bland annat fr

Greenpeace, SOS Barnbyar, och Dagens Arbete.


16/52


Filosofen Charles Handy vill sprida vlstndetFramtidens fretagsledare och entreprenrer mste tnka

bde affrsmssigt och humanistiskt, sger Charles Handy.

Han r frfattare, filosof och management-guru och

rankas som en av vrldens frmsta tnkare.SOS Business Mags Niklas Eriksson fick en exklusiv

intervju och ett par tankestllare.

TEXT NIKLAS ERIKSSON FOTO ELISABETH HANDY


17/52


beskrivs inte sllan som Storbritanniens

ledande management-guru.

Sjlv fredrar han att kallas soci-

DOORVRI'HWlUMXGHWKDQJ|UWLWWDU

p frndringar i samhllsstruktureroch mentalitet, och freslr vgar att

g. Och de vgarna, understryker han,

mste bottna i bde en strikt affrsms-

sig analys och ett upprtthllande av

humanistiska ideal.

'HWPnVWHLQWHQQDVHQNRQLNW

hr. Den globala ekonomin r inget

nollsummespel. I stllet fr att tnka oss

vrlden utanfr Europa och Nordame-

rika som potentiella konkurrenter, ska vi

XSSPXQWUDHUDWWEOLULNDVnDWWYLNDQ

sprida, snarare n ombalansera vlstnd.

KANSKE SAMMANFATTAS Charles Han-

dys grundinstllning i de hr frgorna

fretagsvrldens sociala ansvar och

PRUDOLVNDORJLNElVWLVMlOYELRJUDQ

Myself and other more important mat-

ters frn 2006. Alla affrsmn, menar

han, br i ngon bemrkelse vara

ORVRIHU

Vad betyder det? Och hur ofta, skulle

du sga, r de det?

'HKDUHQORVRPHQGHWlUHQ

P\FNHWHQNHOORVR2FKGHQlUDWWWMl-na s mycket pengar det bara gr ... Jag

I|UHGUDUGHQOLNDHQNODMXGLVNDORVRQ

VRPVlJHU7MlQDVnP\FNHWGXNDQ

spara s mycket du kan, ge s mycket du

kan. Filosofen ifrgastter allt och letar

efter sanningen bakom siffrorna. Jag tror

inte att affrsmn, eller -kvinnor, funde-

rar allt fr mycket p konsekvenserna

av vad de gr. Eller varfr de gr det.

De pstr till exempel ofta att de jobbar

fr garnas intressen. Men garna r i

dag inte de som i egentlig mening ger

fretaget, de r investerare. Mnga avdem vet inte ens vad fretaget gr det

kanske rr sig om en pensionsfrval-

tare eller ett frskringsbolag, eller ett

tekniskt orienterat mklarhus som kper

bolagets aktier enkom fr att de tror att

priset kommer att stiga. De har, kort

JAG HAR LNGE FRESPRKAT

VAD JAG KALLAR EN HARD NOSED

PHILANTROPHY, sger Charles Handy

och slr sig ned i en sdan dr brun-

murrig lagom obekvm sittmbel somRIWDVWQQVLHWWHQJHOVNWUDGKXV

-DJKDULQJHWHPRWRUGHWODQWURSL

fortstter han. Men man kan ocks kalla

det goda affrer, fr det r vad det r.

Folk som anvnder sina pengar till att

investera i sm fretag i tredje vrlden

gr enligt mig den strsta nyttan. Det

r mycket mer effektivt n att pumpa in

massa kapital i regeringar. Det r inte

statsapparater som gr folk rikare, det r

fretag som skapar vlstnd; d ska vi

hjlpa dem. Jag beundrar srskilt de som

har tjnat stora mngder pengar till ex-empel afrikanska affrsmn som lyckats

i vst och sedan stoppar tillbaka dem i

lokalt fretagande.

Fr nstan fem decennier sedan var

Charles Handy med och grundade

Storbritanniens frsta handelshgskola,

London Business School, dr han snabbt

blev en ledande expert inom fretags-

psykologi. D hade han redan bockat

DYHQ2[IRUGH[DPHQL7KH*UHDWV

ORVRKLVWRULDRFKOLWWHUlUDNODV-

siker och ett par, enligt honom sjlv,djupt uttrkande r som marknadschef

SnROMHMlWWHQ6KHOO8QGHUWDOHW

brjade han ana djupgende frnd-

ringar inom arbetsliv, organisation och

fretagshierarkier, profetior som d inte

VlOODQYLIWDGHVERUWVRPXPPHULHUPHQ

som snart skulle besannas.

Nstan fyllda 50 kom han p att han

ven kunde skriva bcker. Resulta-

WHWEOHYVWDQGDUGYHUNVRP7KH$JHRI

8QUHDVRQ7KH(PSW\5DLQFRDW

RFKVHQDUH7KH1HZ$OFKHPLVWV

RFK7KH1HZ3KLODQWKURSLVWVVDPWLGVUDSSRUWHUGlUKDQWLOOVDP-

mans med sin hustru och skickliga

KXVIRWRJUDI(OL]DEHWKVNLOGUDUHQQ\

generation sociala entreprenrer.

I dag har han en given plats p den

SUHVWLJHI\OOGD7KLQNHUVOLVWDQRFK

FILANTRO


18/52


sagt, inget sant engagemang i fretaget.

Det r frsts omjligt att prata om

hur fretag kan bidra till en bttre och

mer resursbalanserad vrld, utan att ta

hnsyn till den enorma frtroendekris

och folkliga vrede som breder ut sig

EODQGGHVnRPWDODGHSURFHQWHQsom inte arbetar p Wall Street eller kon-

trollerar stora brsnoterade fretag. Just

denna morgon pryds samtliga brittiska

morgontidningar av bilder p Stephen

Hester, vd fr Royal Bank of Scotland,

som efter att detaljer om dennes bonus-

ersttningar lckt ut snabbt blev landets

mest avskydde man.

Charles Handy menar att det har

utvecklats en glashuskultur:

Nr jag frelser brukar jag visa en

bild p tv fretagshgkvarter. Stora

skyskrapor som trots att de r byggda iglas inte gr att se in igenom. Man vet

inte vilka det r som sitter dr, man vet

inte vad de vill. Namnet r ofta mystiskt,

ett par generiska bokstver typ HSBC

som r framtagna fr att inte betyda

ngot p ngot sprk. S man kan frst

varfr den vanliga medborgare som str

och tittar upp mot de hr glastornen

knner att det r ngot som r mrkligt,

DWWGHWWDV\PEROLVHUDUHQHQGHVlJHU

Charles Handy och nmner framgngar-

QDI|UGRNXPHQWlUOPHQ,QVLGH-REVRP

symtomatisk. I en central scen frklarar

Matt Damons berttarrst hur en av de

hgsta cheferna p Lehman Brothers

hade en egen hiss till 32:a vningen som

skerstllde att han inte bara slapp trffa

vanligt folk utan till och med sina kol-

OHJRUSnUPDQ

Det r det hr jag menar med att

DIIlUVPDQQHQPnVWHYDUDORVRIVlJHU

Charles Handy. Han eller hon mste

tnka p just de hr frgorna. Vad r det

fr verksamhet vi har egentligen? Fr

vem? Och hur uppfattas den av samhl-

OHW"'HWQQVP\FNHWDWWVlJDRPGHWKlU

men ytterst handlar det om att affrssko-

lorna har misslyckats.

DET KAN KANSKE LTA MRKLIGT,

men Charles Handy r djupt optimistisk

infr framtiden. Hans senaste verk omODQWURSLRFKDIIlUVYlUOGHQVYlUGHULQJDU

lU7KH1HZ3KLODQWKURSLVWV'lUVNLV-

serar han ett viktigt ideologiskt skifte.

'HQQ\DJHQHUDWLRQHQEULWWLVNDHQWUH-

prenrer r skolade i en kritiskt orien-

terad campusmilj. Man lever, menar

Handy, mindre isolerat frn samhllet

i vrigt och problematiserar sin roll i

hgre utstrckning. Det hr r personer

som inte bara hittat nya stt att skapa

I|UP|JHQKHWHUWHPDWI|UERNHQ7KH

1HZ$OFKHPLVWVPDQEHGULYHURFNVn

ODQWURSLVNWDUEHWHSnHWWQ\WWVlWW Nr vi skrev den hr boken var en

vanlig kommentar frn de intervjuade

att det r mycket svrare att gra av med

pengar n att tjna in dem. Fr nr man

vl har dem, var ska de hamna? De hade

inte gjort den rtta researchen. Mest in-

tressanta var de som sade: Det vi kan r

att leda verksamheter, s det r det vi ska

gra nu ocks. Vi tnker inte ge bort vra

pengar till ngon och hoppas att de kom-

mer till nytta, utan vi vill skapa ngot

eget, dr vi ser konkreta resultat och kan

pverka i grunden. Vi r entreprenrer

nu blir vi sociala entreprenrer.

)|U&KDUOHV+DQG\QQVGHWIUDPI|U

allt tv starka skl till den hr frndring-

en liksom till att sjlva boken kom till.

Dels hade det uppsttt en ny ekonomisk

klass i Storbritannien; fr frsta gngen

sedan den viktorianska eran fanns det gott

om folk med serious money. Som soci-

DOORVRIYDUKDQI|UVWnVQ\NHQSnYDUWGH

tog vgen. Dels hade det skett en frnd-

ring i utbildningsniv och mentalitet.

Lt mig ta ett exempel: I slutet av

Nr vi skrev den hr boken var en vanlig kommentar frn de

intervjuade att det r mycket svrare att gra av med pengar n

att tjna in dem. Fr nr man vl har dem, var ska de hamna?

FILANTROPI


19/52


Charles HandyFDD: 1932 i smstaden

Clane, vster om Dublin.

BOR: Sedan lnge i London

tillsammans med sin hustruElizabeth.

AKADEMISK BAKGRUND:

+LVWRULDORVROLWWHUDWXU

ekonomi.

SPECIALITETER: Fretags-

SV\NRORJLODQWURSLPDUNHWLQJ

MERITER: r hedersdoktor,

eller motsvarande, vid 13

engelska universitet och r ettav de brittiska standardnamnenp den prestigefyllda Thin-

kers 50-listan (som hgst har

hans placering varit nummer 2i vrlden).

BCKER I URVAL:

*RGVRI0DQDJHPHQW

7KHIXWXUHRI:RUN

7KHDJHRIXQUHDVRQ

New Alchemists (1999).7KH1HZ3KLODQWKURSLVWV


20/52


WDOHWJMRUGHYLHQXQGHUV|NQLQJRP

vilka det var som drev brittiska fre-

tag. Antalet revisorer var svindlande

RFKGHWYDULQWHSHUVRQHU

som jobbade som revisorer. Sett ur det

perspektivet har vi haft en revolution!

Frn att rknenissar styrt fretagen, r

det i dag hgutbildat folk med kritiskttnkande i synnerhet inom den yngre

generationen. De positiva fljdverk-

ningar det kan komma att f, bde p

konkret hjlparbete och hela synen p

fretagets roll i samhllet, tror jag r

betydande.

TRENDEN I DAG R TYDLIG. Det pri-

vata engagemanget blir en alltmer central

GHODYGHWODQWURSLVNDDUEHWHWLQWHEDUD

i Storbritannien. Ett talande exempel

lU7KH%LOO0HOLQGD*DWHV)RXQGD-tion, vrldens i dag strsta transparent

drivna privata stiftelse. Den skapades

DY0LFURVRIWJUXQGDUHQUHGDQ

och har bara de senaste fem ren vuxit

enormt. 2006 donerade ikonen Warren

Buffet Berkshire Hathaway-aktier vrda

motsvarande 30 miljarder dollar. Ngra

r senare lanserades den uppmrksam-

PDGHNDPSDQMHQ7KH*LYLQJ3OHGJH

som uppmanar de mest frmgna att vid

sin bortgng sknka minst hlften till

vlgrande ndaml. I skrivande stund

KDUPHUHOOHUPLQGUHNlQGDDPHULNDQ-ska miljardrer skrivit upp sig p listan,

dribland Star Wars-regissren George

Lucas, bankiren David Rockefeller och

Facebooks skapare Mark Zuckerberg.

Charles Handy r positiv till initiativet,

men varnar samtidigt fr risken att stirra

sig blind p kapitaltillstrmning och

ngra f amerikanska kndismiljardrer.

I USA har det alltid funnits en stark

ODQWURSLVNWUDGLWLRQWDQNHQDWWKDU

du skapat en frmgenhet, ska du dela

PHGGLJ'lUVHUMDJ7KH*LYLQJ3OHGJH

frmst som en historisk pminnelse. Men

ODQWURSLRFKKlUQQVHQYDQOLJPLVV-

uppfattning handlar inte primrt om att

ge bort pengar. Det handlar om att frbtt-

ra mjligheter. En sdan som Bill Gates

har redan tillrckligt med pengar fr att,

som han sger, utrota alla sjukdomar i

vrlden. Det som behvs r frndradestrukturer som gr att lokala fretag kan

vxa. Jag tnker p sdant som fair trade,

en fungerande mikrolnsmarknad, slopad

skatt p gvor, tydligare terinvesteringar

i den egna regionen en massa sdana

sm, men viktiga tgrder som mjliggr

en lngsiktig spridning av vlstnd.

Jag frgar Charles Handy vilka han

tycker r de viktigaste och mest akuta

framtidsfrgorna.

Frgan om landsbygd kontra stder

r viktig. Stder r det allra viktigaste frframtiden. Hur man organiserar megast-

der kommer att vara en avgrande social,

ekonomisk och politisk frga och r

det redan. Jag hller ven med dem som

sger att vi mste hitta ett mtverktyg

som bttre fngar det mnskliga vl-

PnHQGHWlQGHWWUXEELJD%13

Du tnker p hela frgekomplexet

kring att beskriva en mer inkluderande

ekonomi?

Ja precis, och jag tror att det r vik-

tigt att ta fram ett enhetligt mtverktyg.

Inte som nu med ett par olika som mterluddiga begrepp som happiness och

annat. Vi behver ett starkare, klarare.

David Cameron r en av de frn politiskt

hll som har uttryckt en vilja att f fram

ett sdant mtt, men det r tufft. Mnga

tycker fortfarande att ekonomisk tillvxt

rcker alldeles utmrkt.

Det vi behver r ett nytt spnnande

mtt som visar att vi gr framsteg och fr

IRONDWWNlQQD7LWWDSnGHKlUVLIIURUQD

vrlden har verkligen blivit en bttre plats

att leva p! Ngot som inger hopp.s

Frgan om landsbygd kontra stder r viktig. Stder r det allra

viktigaste fr framtiden. Hur man organiserar megastder kommer att vara

en avgrande social, ekonomisk och politisk frga och r det redan.

FILANTROPI


21/52


FOTO

MAJA

BRAND

I Vinh i Vietnam fr1356 barn en brautbildning. Det rden strsta SOS-skolan i landet ochen av f med grund-skola och gymnasi-um i samma skola. ISOS-skolorna integ-reras barnen frnbarnbyn med barnfrn nromrdet.

En bra utbildning r en grundlggande rttighet

fr alla barn. Under 2011 har SOS Barnbyar setttill att 109000 barn ftt g i frskola och skola.

RET SOM GTT UTBILDNING

UTBILDNING UTGR GRUNDEN FR ETT

BARNS INTELLEKTUELLA, KNSLOMS-

SIGA, SOCIALA OCH FYSISKA UTVECK-

LING SAMT, INTE MINST, MJLIGHETER

ATT TA SIG UR FATTIGDOM. Drfr ligger

utbildning hgt upp p SOS Barnbyars

prioriteringslista. Vra skolor r ppna fr

barnen i barnbyarna, men ocks fr barn

som ingr i de familjestrkande program-

men samt andra utsatta barn och ungdomarLGHVDPKlOOHQGlU626%DUQE\DUQQV

Statistik visar att omkring 77 miljoner

barn i vrlden saknar tillgng till alla for-

mer av utbildning. Flickor r speciellt ut-

VDWWDDYGHXSSVNDWWQLQJVYLVPLOMRQHU

vuxna runt om i vrlden som r analfabeter

r mer n tv tredjedelar kvinnor, enligt

statistik frn Sida.

I Europa utnyttjar SOS Barnbyar lokala

VNRORURFKEHQWOLJDXWELOGQLQJVP|MOLJ-

heter. Utanfr Europa bygger vi ofta egna

skolor, eftersom det saknas bra utbildnings-

mjligheter i mnga lnder.

SOS Barnbyars frskolor och skolor

ligger i anslutning till barnbyarna och r

ppna fr alla barn i trakten. I slutet av2011 hade SOS Barnbyar cirka 230 frsko-

ORURFKVNRORU

Alla SOS Barnbyars skolor r godknda

utbildningsanstalter i sina respektive lnder

och undervisar i enlighet med de nationella

riktlinjerna i varje land.s


22/52


Det handlar inte om att

vara snll.Ansvarsfullt

fretagande r enkonkurrensfrdel,

menar den svenska

CSR-ambassadren Lisa

Emelia Svensson.

TEXT JOHAN FORSSTEDT FOTO SAMUEL UNUS

En rst frrttvisa ochlnsamhet

1. STOCKHOLM INTERNATIO-NAL WATER INSTITUTE, SIWI,har tillsammans med 32 fretag

inom textilsektorn gtt ihop fr attsamarbeta kring vattenfrgan i de

lnder de har produktion. Tillsam-

mans r det lttare att pverka

underleverantrer och att stlla

krav p bttre vattenhushllning

och rening genom att byta ut

miljfarliga kemikalier.

Tre goda initiativ2. STORA ENSO har utnmntWROYVW\FNHQ3DWKQGHUVVRP

har i uppgift att utmana allt och

alla fr att hitta nya innovativalsningar inom fretaget. Grup-

pen fungerar som en skuggled-

ningsgrupp och ska fokusera p

tv utvalda utmaningar innova-

tion och globalt ansvar.

3. INDUSTRY DIALOGUE samarbete inom Telekomindustrin

fr att rdgra och diskutera de

utmaningar man mter nr mobilantverk ska byggas i diktatoriska

lnder. Tillsammans frsker

fretagen utveckla gemensamma

principer att utg ifrn nr en

regim har krav p att f avlyssna

eller spra abonnenter eller

till och med stnga drren till

internet.


23/52


SVERIGE HAR KOMMIT LNGT i sitt

arbete med CSR och vi har mnga fretag

VRPOHGHUDUEHWHWLYlUOGHQ0HQGHWQQV

mnga lnder som stter arbetet hgt

upp p agendan och vi kan inte sl oss fr

brstet hur lnge som helst, vi blir om-

sprungna.

Lisa Emelia Svensson vill inte lta det

ske. Och som svensk CSR-ambassadr

har hon mjligheten att pverka, bde

de svenska fretagen och regeringens

CSR-politik.

Frmst har jag ett ansvar att driva och

samordna regeringens CSR-politik. Jag

r ofta ute hos svenska fretag och fr en

dialog om hur vi kan skapa en frnd-

ring i praktiken, och f dem att frst att

ansvarsfullt fretagande r en konkur-

rensfrdel.Lisa Emelia Svensson verkar under

UD och blev tidigare i r utnmnd till

rets svenska supertalang av tid-

QLQJHQ9HFNDQV$IIlUHU+RQFNWLWHOQ

I|UHHUDXQJDQlULQJVOLYVSUROHUIUnQ

fretag som SEB, Spotify och Ernst

& Young. Det visar p Lisa Emelia

Svenssons mlmedvetenhet men ven p

vilken tyngd CSR-frgan anses ha.

CSR-arbetet vxer hela tiden, det

NRPPHULHUDROLNDGLPHQVLRQHURFKGHW

r ett kat tryck frn s mnga hll. Jag

tror att dagens serisa fretagsledare fr-

str att man mste ta hnsyn till bde den

globala och lokala miljn man verkar i.

DET FINNS TV STORA SKL till att

stta CSR-frgan hgt p fretagets dag-

ordning, enligt Lisa Emilia Svensson.

Kortsiktigt handlar det om att minimera

risken att anvnda underleverantrer

som smutsar ned eller anstller barn-

arbetare i andra lnder. Lngsiktigt hand-

lar det om att CSR r ett vrdeskapande

arbete som kar fretagens lnsamhet. Drar man ned p konsumtionen av

vatten och el sparar det bde pengar och

miljn. Mr personalen bra stannar de

i fretaget och man slipper utbilda ny.

Skter man sig i det lokala samhllet fr

man en acceptans i regionen som gr

GHWOlWWDUHDWWMREED'HWQQVPnQJD

orsaker.

Lisa Emelia Svenssons intresse fr

rttvisa och milj har funnits dr s

lnge hon kan minnas. Som sjur-

ing startade hon tillsammans med enkompis tidningen Djurplugget som

handlade om natur och djur.

D var det familj och slkt som lste

och pverkades av hennes upprrda ar-

tiklar, i dag 30 r senare r det vrldens

ekonomiska supermakter som lyssnar

p Lisa. Sverige r exempelvis det enda

landet i vrlden som har ett samfr-

stndsavtal med Kina om CSR-frgor

och Lisa Emelia Svensson ledde under

2011 en svensk delegation i Kina.

Kineserna r bde vlinformerade

och insatta. I dokument om femrsplaner

str det mycket om mnskliga rttigheter,

problemet r att de inte alltid fljer sina

egna direktiv, sger hon och fortstter:

Kina r en enpartistat, med in-

skrnkningar i yttrandefriheten bland

annat, men vi har instllningen att man

inte kan slopa allt samarbete med dem.

Det r viktigare att ha en dialog om

varfr CSR r viktigt.

HR KAN VEN SVENSKA FRETAG

VSHODHQVWRUUROO,.LQDQQVLGDJsvenska och 1 500 svenskrelaterade f-

retag p plats, ytterligare 10 000 svenska

fretag bedriver handel med landet.

Som fretag mste man vara

medveten om den problematik som

QQVPHQlYHQWlQNDSnDWWPDQVMlOY

kan vara en del av lsningen. Man k

motverka etablerade strukturer geno

att ha schysta arbetsfrhllanden och

inte betala mutor exempelvis.

Under ret kommer en kinesisk

delegation p besk fr att studera hSverige arbetar med att frmja ansva

fullt fretagande. Men Lisa Emelia

Svensson har ven andra stora ml

under 2012, bland annat att strka de

diplomatiska relationerna kring den

frgan. Allt fr att stta den p agend

ven i andra lnder.

Det r viktigt att arbeta fr att sta

ska skydda mnskliga rttigheter och

stta upp lagar och regler fr miljarb

och arbetsfrhllanden. Samtidigt m

fretagen ta ett ansvar fr hur deras

verksamhet pverkar miljn de verka

oavsett hur lagstiftningen ser ut.

Lisa Emelia Svensson vill att Sver

ven i fortsttningen ska vara ett fr

gngsland i CSR-frgan. D krvs h

jobb bde frn staten och de svenska

fretagen. Misskter sig ett svenskt

I|UHWDJXWRPODQGVQQVDOOWLGHQNRS

ling till Sverige som solkar ned bilde

av landet.

Jag vill att CSR-arbetet i de sven

fretagen gr nnu mer frn teori til

KDQGOLQJ'HWQQVW\GOLJDULNWOLQMHUrekommendationer framtagna och de

borde inte vara svrt fr fretagen a

gra sin hemlxa. Det vrsta som ka

hnda nu r att CSR blir en urvattna

frga dr alla har policyer men ingen

riktigt fljer dem.s

Lisa EmeliaSvensson

LDER: 37.

GR: CSR-ambassadr vid enhe

internationell handelspolitik p UTIDIGARE ARBETSPLATSER:

Exportrdet i New York, svenska

den i Washington, EU-kommissio

UTBILDNING: Ekonomie doktor

dubbla magisterexamina frn Ha

hgskolan i Gteborg.


24/52


SOS BARNBYARSRICHARD PICHLERP SVERIGEBESKVeckans Affrers Samhlls-

kapitalistdagen blir mer och

populr. I hstas anordnade

eventet fr femte ret i rad. E

huvudtalarna var SOS Barnb

egen internationella generalterare Richard Pichler.

Han talade om framtidens

CSR-arbete och lyfte fram a

samhet r viktigt fr ett fret

utveckling, frgan r bara hu

man uppnr lnsamheten. H

pratade ven om relationen

mellan donationer och CSR-

arbete donationer r viktig

men det ska vara CSR som

grunden fr fretagets kultur

sist redde han ut problematik

NULQJEHJUHSSHWQRQSURWRU

nisationer. Han menar att nar missvisande d de sjlvkl

r lnsamma och att de i st

ERUGHNDOODVI|UVRFLDOSURW

organisationer d det egentl

handlar om vem som fr ta d

denna lnsamhet.

Klla: CSR i Pr

SEDAN NGRA RnUQQVP|MOLJKHWHQ

fr privatpersoner att sknka aktieutdel-

ning p brsnoterade aktier och onoterade

aktier utan att det dras kapitalskatt. Frut-

sttningen r att g-vomottagaren r en

ideell organisation

med allmnnyttigt

ndaml som

SOS Barnbyar.

Genom att

aktieutdelningen

gr direkt till SOS

Barnbyar kar vr-

det p gvan med

43 procent. Det

innebr att 1 000 kronor efter skatt iutdelning till aktiegaren i stllet kan bli

1430 kronor till SOS Barnbyar, eller att

10000 kronor kan bli 14300 kronor.

$OOWHUXSSWlFNHUGHQQDP|MOLJKHWDWW

bidra, och mnga knner en stor tillfreds-

stllelse i att kunna sknka p det hr

sttet i stllet fr med beskattade medel,

sger Grel Zingmark, ansvarig fr stora

privata givare inom SOS Barnbyar.

Hon konstaterar samtidigt att det r

mnga som inte knner till denna mjlig-

het att vara med och gra skillnad fr

barn runt om i vrlden.9LKDUJLYDUHVRPNXQQDWQDQVLHUD

omfattande byggnationsprojekt med sin

aktiegva, men ocks mnga som kan

ge ett mindre belopp. Oavsett storlek p

gvan kan man i alla fall som givare vara

sker p att pengarna r ett mycket viktigt

Kapitalvinstskattenkan bli gva

bidrag i SOS Barnbyars arbete fr barns

rtt till en krleksfull och trygg uppvxt,

sger hon.

I dag kan ven aktiegare i fmans-

bolag sknka utdelning p aktier utan attbetala kapitalskatt.

Tala med din bank eller rdgivare om hur du

kan sknka aktieutdelning.

Mer info hittar du p www.sos-barnbyar.se.

Du kan ocks kontakta Grel Zingmark direkt,

WHO

1. Charlotte fr 100 000 i aktieutdelning. Efterskatt fr hon ut 70 000 kronor som hon vljer

att sknka till SOS Barnbyar. Pengarna rckerWLOODWWQDQVLHUDEDUQVVNROJnQJXQGHUHWWnU

i Kambodja.

2. Charlotte vljer att sknka hela aktieut-delningen genom att gra SOS Barnbyar till

mottagare. Gvan blir d 100 000 kronor, vilket

UlFNHUWLOODWWQDQVLHUDEDUQVVNROJnQJ

under ett r i Kambodja.

ILLUSTRATION:KATIMETS

Vi avstr likamycket somtidigare menkan nu bidrabetydligt mer.

En av SOS Barnbyars storaprivata givare som sknktaktieutdelning skattefritt.

NOTISER

Genom att jobba med tydliga milstolpar lngs vgen sg hon till att

2011 blev ett rekordr nr det gller fretagsdonationer.

$QQD5\RWWOLJJHU|YHUVWSn&65L3UDNWLNHQVOLVWD|YHUSHUVRQHUIUnQFLYLO

samhllet som kommer att pverka fretag mest nr det gller CSR-frgor.

1 2

Richard Pichler med bistnGunilla Carlsson och Anna


25/52


Barnbyarna utgr hjrtat i SOS Barnbyar.

I vra mer n 500 barnbyar fick nra80 000 barn leva i trygghet under ret som gick.

RET SOM GTT BARNBYAR

FOTO:BJRN

LINDGREN

Under 2011 byggbarnbyn i ChimoMoambique, mehjlp av donationfrn frfattarenHenning MankellEDUQKDUUHGDQ\

in och nr barnbyr frdig kommer100 barn att f etnytt hem.

I BARNBYN MTER UTSATTA OCH

FRLDRALSA BARN OFTA TRYGGHET

FR FRSTA GNGEN I SINA LIV. Barnen

bor i barnbyn under hela sin uppvxt och

frbereds fr att s smningom kunna klara

sig sjlva precis som i vilken familj som

helst.

Gemenskapen i byn ger barnen kultu-

rella rtter och en knsla av samhrighet.Samtidigt r livet i barnbyn en viktig bro

till samhllet utanfr. Viktiga uppgifter

fr barnbyn r dels att integrera barnen i

nromrdet, dels att p ett positivt stt bidra

till nrmiljn. Drfr r vra verksamheter

ppna fr barn, mdrar, utsatta familjer och

VMXNDLGHVWlGHURFKVDPKlOOHQGlUYLQQV

SOS Barnbyar driver i dag ver 500

barnbyar i 133 lnder runt om i vrlden.

En barnbyfamilj bestr av sju till tio barn

och en barnbymamma som bor i ett eget

hus i ngot av barnbyns tio till 15 hus.

Barnbymamman r huvudpersonen i bar-

nets liv och hon ger barnen den trygghet

de behver.

De lokala myndigheterna tillsammansmed SOS Barnbyar i varje land beslutar

YLONDEDUQVRPInU\WWDLQLHQEDUQE\

Barnen ska inte anses klara sig i sin nuva-

rande situation.

Barnbyarna utgr ocks navet fr vr

vriga verksamhet, som till exempel sko-

lor, medicinkliniker och sociala center.s


26/52


En ny Bullerbytar form ...

Med gemensamma krafterger svenskafretag ett hundratal barn i Centralafrikanska

republiken ett hem och en familj. Saltkrkan, Astrid

Lindgrens vrld och Micki Leksaker r initiativtagare

till den nya barnbyn i Bossangoa. TEXT SA LOVELL


27/52


GEMENSAMMA KRAFTE


28/52


IDN TILL ATT FINANSIERA en tredjebarnby i Centralafrikanska republikenfddes redan under invigningen avlandets andra barnby, i Bouar i januari2010. Den barnbyn byggdes till AstridLindgrens minne och representanter frn

KXYXGQDQVLlUHUQD6DOWNUnNDQRFK$VW-rid Lindgrens Vrld var p plats underinvigningen.

ven om vi redan innan dess hadesagt att vi skulle fortstta arbeta med SOSBarnbyar gjorde upplevelsen allt s vl-digt mycket starkare. Det blir s otroligt

ptagligt nr man kommer till det hr ex-tremt fattiga landet och ser hur mnniskorhar det och stller det i kontrast till demsom faktiskt fr hjlp av SOS Barnbyar,sger Nils Nyman, vd p Saltkrkan.

Astrid Lindgrens Vrlds vd Mikael

Ahlerup hller med: Nr man vl var p plats i Central-

afrikanska republiken och sg vilkennytta SOS Barnbyar gr lngt utanfr

barnbyarnas grnser var det enkelt ochsjlvklart att engagera sig i ytterligare en

barnby, sger han. Vi bestmde nstan p plats att vi

skulle bygga en by till. Drefter tog detett tag att bestmma hur det skulle g tilloch vad man kunde frvnta sig av oss,tillgger Nils Nyman.

ven Micki Leksaker, som var med-QDQVLlUWLOOEDUQE\QL%RXDUYDUPHGp tget. I september 2010 trffades f-retagens vd:ar p SOS Barnbyars kontorfr att konkretisera sina planer. Resul-WDWHWEOHYDWWVWlOODXSSVRPQDQVLlUHU

fr en barnby i Bossangoa, ett omrdesom SOS Barnbyar utsett till det mest

behvande i landet.5HQWQDQVLHOOWWDUYLGHQKlUJnQJHQ

ett strre ansvar n fr frsta byn. Dvar vrt engagemang kopplat till att Ast-rid skulle ha fyllt 100 r. Ngon sdan

NRSSOLQJQQVLQWHQXXWDQGHWlUPHUrunning business. Vi tog helt enkeltreda p vad som krvs fr att det ska blien by, sger Nils Nyman.

Den totala byggnationskostnaden frbarnbyn, en frskola och grundskola samtett socialt och medicinskt center uppgr

till knappt 27 miljoner kronor, varavSaltkrkan garanterar 7 miljoner kronorAstrid Lindgrens Vrld 4 miljoner kronoch Micki Leksaker 2 miljoner kronor.

De tre fretagen har i sin tur engagersina samarbetspartner. Saltkrkan, som

r rttighetsbolaget bakom alla AstridLindgrens verk och karaktrer, har invoYHUDWHWWHUWDONXQGHULVDPDUEHWHW

Vi frsker ta fram lsningar som gvra licenstagare mjlighet att hitta enaffr dr de kan sknka en del av summ

frn frsljningen till SOBarnbyar och BullerbynVi hjlper dem med fundringar kring business casoch vad som skulle passafr oss och dem. De rgenomgende vldigt po

tiva, sger Nils Nyman.Diskussionerna har

bland annat resulterat i a.DYDWVlOMHUHQ3LSSL

kollektion av skor dr 10kronor per par gr till Bulerbyn, och att Rabn ocSjgren sljer pussel meAstrid Lindgren-motiv d5 kronor per pussel gr t

byggnationen.Astrid Lindgrens Vrl

sknker tre kronor perbeskare till projektet.,SDUNHQQQVRFNVnHQ

skalenligt identisk kopia av barnbyn iBouar, med information om SOS Barnbars arbete i allmnhet och engagemangeCentralafrikanska republiken i synnerhedr beskare p plats kan anmla intressfr att bli faddrar i SOS Barnbyar.

I de sammanhang vi kan pratar viocks med vra samarbetspartner omvrt engagemang. Det var vi som vid

bygget av frra barnbyn tog in Micki

Leksaker, som nu r en av huvudakt-rerna. Mnga stora fretag har redan tganden p andra hll, men en del avstnd 50000 kronor, och varje krona rviktig, sger Mikael Ahlerup.

Micki Leksaker har liksom vid tidigasamarbeten med SOS Barnbyar invol-

Fakta

s CENTRALAFRIKANSKAREPUBLIKEN I KORTHET

r ett av vrldens fattigaste

lnder dr sex av tio lever pmindre n tv dollar om dagen.

2PNULQJEDUQKDUI|U-

lorat en eller bda sina frldrar.Hlften av befolkningen r

barn och tv av tio dr innan de

fyllt fem r.Nra hlften av alla barn mel-

lan fem och femton r arbetar.Barnprostitution samt handel

med barn frekommer. Barn-misshandel r frbjuden men

frekommer ofta.

s SOS BARNBYARI CENTRALAFRIKANSKAREPUBLIKENSOS Barnbyar driver sedan

1992 en barnby i huvudstadenBangui och sedan 2010 en

barnby i Bouar, vilken byggdestill Astrid Lindgrens minne.

Vi driver ven ett ungdoms-boende, tv frskolor, tv

grundskolor, tv medicinkliniker

och tv sociala center i landet.All verksamhet r i anslutning till

barnbyarna men r ven ppenfr barn frn nromrdet.

NilsNyman

MikaelAhlerup

JonasAronsson


29/52


Bullerbyfaktas Byggstart vren 2012.Tolv hus med plats fr 120 barn

Frskola fr 75 barn och

grundskola 210 elever.

Medicinklinik som nr minst

1500 patienter per r.

Ett socialt center med tv

socialarbetare som stder utsa

familjer fr att se till att barn int

verges.

GEMENSAMMA KRAFTE

verat Svensk Leksakshandel i projektetoch ftt i stort sett alla sina terfrsljaremed p tget.

De sade unisont ja till frslaget.Leksakshandeln bidrar med en del avsin marginal och vi bidrar med en del

av vr marginal p utvalda produkterunder vissa perioder. I slutndan r detkonsumenterna som hjlper till genom attkpa produkterna. Om inte konsumen-terna eller leksakshandeln vill vara medgaranterar vi nd byggnation fr 2 miljo-ner kronor, sger Jonas Aronsson, vd frMicki Leksaker.

NR DEN FRRA BARNBYN i Central-afrikanska republiken skulle byggas ut-lovade Micki Leksaker 600000 kronor.Slutsumman blev d drygt det dubbla.

Jag r s stolt ver den hr bran-VFKHQDWWGHWQQVHWWVnGDQWKMlUWD

bland leksakshandelns inkpare, sgerJonas Aronsson.

Enligt Nils Nyman r matchningenmellan SOS Barnbyar och Astrid Lind-gren total.

Vi utgr i vr verksamhet oerhrtmycket ifrn hur Astrid resonerade ochvad hon hade fr vrderingar. SOS Barn-

byar ligger mycket i linje med det. Astridtog alltid stllning fr de svagaste. Hon var

geners med vlgrenhet och frstod hurviktigt det r att ge barn en trygg uppvxt.Samma vrderingar prglar Astrid

Lindgrens Vrld. Vi mste anvnda vrt bolag till att

gra bra saker fr barn som inte har dets ltt i livet. SOS Barnbyars modell rvldigt attraktiv och tilltalande, de satsar

p att bygga ett land frn grunden. Fross r det oerhrt viktigt med CSR-ar-

bete. Jag tycker att det r en sjlvklarhetfr fretag som har mjlighet att ocksELGUD'HHVWDI|UHWDJERUGHYHUNOLJHQ

lyfta upp det p sin dagordning, sgerMikael Ahlerup.

ven fr Micki Leksaker r stdet tillSOS Barnbyar en sjlvklarhet.

Vi har frn vra gare ett uttalat in-tresse av att gra skillnad fr ngra sominte r s lyckligt lottade. Den instll-

ningen lper genom hela organisationen.Vi ser detta som ytterligare en sak attvara stolta ver, sger Jonas Aronsson.

Han pongterar ven de kommunika-tiva frdelarna med engagemanget.'HWQQVVWRUDI|UGHODUDWWNRP-

municera en barnby. Det handlar om etthus, en skola, en medicinklinik, eller atttolv barn fr en ny mamma och de bor idet hr huset. Det r s enkelt att kom-municera. Du ser det framfr dig. Vi kan

visa bilder fr alla som varit med p hurdet byggs, nr det r frdigt, mammornamed barnen som bor dr. Det blir stydligt vad vi gr och har hjlpt till attstadkomma.

Sedan projektet Bullerbyn sjsattes iIMROKDU\WWHUOLJDUHQDQVLlUHUXWDQNRSS-ling till de tre initiativtagarna anslutitVLJ3RVWNRG/RWWHULHWJnULQRFKVSRQVUDU

hela medicinkliniken med 5,5 miljoner.2FK3RODU0XVLFJnULQVRPJDUDQWI|U

miljon kronor, motsvarande ungefr ettKXVLE\Q/LNDP\FNHWVNlQNHU7ULRS-

WLPD$QGUDQDQVLlUHUlU'nGHUPDQBygg och Badrum, som ger 100000 kro-nor, Bravida som ger 360000 och GodElsom bidrar med en del av sin vinst fr6NRODQLEDUQE\QlUQDQVLHUDG

PHGPLOMRQHUNURQRUDYHQVWLIWHOVH

som vill vara anonym.s

Den andra barnbyn

i Bouar invigdes i

januari 2010, redan

d fddes idn om att

bygga ytterligare en.

FOTO:SOS

ARKIV


30/52


31/52


De tnde direkt p idn. Hittills har de inte gjort gemensam sak srskilt ofta,

ven om de skert r engagerade i vlgrenhet var fr sig. Nu kom chansen

att ABBA skulle bli frknippad med SOS Barnbyar och Astrid Lindgren och

hennes familj, ngot serist och genuint svenskt, och det kndes rtt.

ABBA vill grna dela med

sig av de resurser som

regnat in under ren. Nu

sponsrar de ett barnbyhus.


32/52


Barn skainte behva

d 2012FR TIO R SEDAN skrev

vrldens ledare under denmest ambitisa och omfattande

handlingsplanen fr vrldens

utveckling hittills. De s kallademillenniemlen. P 25 r, mellan

ren 1990 och 2015 ska vrldengra ordentliga framsteg p en

rad viktiga omrden.Ett av de viktigaste mlen var

att minska barnaddligheten medtv tredjedelar. Hr ligger vi rejlt

efter. 1990 dog 9 procent av allabarn fre fem rs lder. I dag har

andelen visserligen minskat till 5,7procent, men fr att n mlet (3

procent) till r 2015 borde vi redanLGDJYDUDXQGHUSURFHQW'HWKDU

allts gtt fr lngsamt. Och det rbara fyra r kvar.

Tittar man nrmare p siffrornaQQVGRFNHUDJOlGMDQGHXSSWlFN-ter att gra.

Den kanske viktigaste r attmlet att minska barnaddligheten

med tv tredjedelar inte p ngotstt r orealistiskt. Faktum r att

en tredjedel av alla lnder i vrldenhar hllit tillrckligt hg takt. Vi kan

se att det gr, ofta under svrafrhllanden.

Det land som gjort allra strst

frbttringar r Maldiverna, enliten -stat i Indiska oceanen med

KRNIKA STAFFAN LANDIN

bara 300 000 invnare. P sjut-

tiotalet dog vart fjrde barn innanfem rs lder p Maldiverna, i

dag verlever 99 av 100 barn

sina frsta levnadsr. En heltfantastisk frbttring.

Snabba frbttringar r mjliga.Titta bara p de lnder som under

det senaste ret varit i rampljusetfr sitt odemokratiska och dliga

styre. Lnderna p Afrikas norrakust som nyligen kastat ut sina

diktatorer, Libyen, Egypten ochTunisien har i medierna beskrivits

som lnder dr utvecklingennrmast sttt stilla. Aftonbladets,

Svenska Dagbladets och Dagens,QGXVWULVOlVDUHFNOlVDKXUQlU-

PDVWREHQWOLJDLQYHVWHULQJDUQDLhlsa och utveckling under dessadiktatorers styre varit.

Men bilden r inte sann.Hlsofrbttringarna fr dessa

lnder har varit bland de snab-baste i vrlden. Barnaddligheten

i Egypten och Tunisien har sedan70-talet minskat rekordsnabbt,

snabbare n i lnder somSydkorea och Singapore. Bara

fem lnder i hela vrlden har varitsnabbare.

S ven i Libyen. ven hr

GRJYDUWIMlUGHEDUQQlU.KDGDIWRJPDNWHQKDGHEDUQD-

ddligheten brjat sjunka och i dag

verlever 99 barn av 100.Vi hittar framsteg i hela vrlden,

Laos, Kambodja, Malaysia, Kina,Bangladesh, Mongoliet, Iran, Ecua-

dor, Brasilien, Nicaragua,ArmenienRFK7XUNLHWlUEDUDQnJUDDYGH

tal lnder dr barnaddligheten mins-

kar tillrckligt snabbt fr att n mlet.Framgngsexemplen i Afrika sder

om Sahara heter Malawi, Tanzania,Namibia, Rwanda och Senegal.

Framstegen r s mnga ochs stora att barnaddlighet r 2012

borde tillhra historien. nd drfortfarande ofattbara 21 000 barn

om dagen, av orsaker som ltt

kunde ha frhindrats av lungin-DPPDWLRQPDODULDHOOHUWLOORFKPHG

av vanlig diarr.

Vi vet var problemen r strst.En tredjedel av alla ddsfall sker

i bara tv lnder, i Indien och

Nigeria och 15 lnder str frtre av fyra ddsfall. Det r ingen

tvekan om att det r i Afrika sderom Sahara och i sdra Asien som

problemen r strst.Vi vet ocks att barnaddligheten

r dubbelt s hg i fattiga hushll

som i rikare och tre gnger shg om modern saknar utbild

jmfrt med om modern har

utbildning.Lsningen mste vara lng

Det r genom lngsiktiga inv

ringar i utbildning, hlsa och

infrastruktur, stabilare samhstyrning och ekonomisk tillv

fattiga lnder kan resa sig frfattigdom och frhllanden d

riskerar livet.0HQVDPWLGLJWQQVDNXWD

ser som kan och mste gravi redan i dag vara med och

livet p barn som lever i extrefattigdom, genom vaccinatio

kampanjer, skolmatsprogramtillgng till sjukvrd och utbild

QQVLQJHQDQOHGQLQJDWWYlQ

En rttvisare vrld r en b

vrld. Fr alla.

6WDIIDQ/DQGLQlUVNULEHQWR

I|UHOlVDUHLQRPJOREDOXWYH

Han var tidigare anstlld p

PLQGHURFKDUEHWDGHWLOOVDP

med Hans Rosling fr att g

VWDWLVWLNRPYlUOGHQVXWYHFN

LQWUHVVDQWRFKOlWWDWWI|UVWn

Vi vet var problemen r strst. En

tredjedel av alla ddsfall sker i bara

tv lnder, i Indien och Nigeria


33/52


34/52


Tv gorillavakter

i Virunga nationalpark.

110 av deras kollegor

har skjutits i tjnsten.


35/52


RwandasrevanschRwanda r ett land prglat av fattigdom, dr en av vrldens

mest hotade djurarter ftt lida fr befolkningens verlevnad.

Fotografen och filmaren Mattias Klum reste dit fr att dokumenteraoch gra skillnad fr landets bergsgorillor, men upptckte

att mnniskorna dr var i minst lika stort

behov av hjlp. TEXT ELSA LARSSON FOTO MATTIAS KLUM


36/52


RWANDA R UNGEFR lika stort som

Smland och ligger inklmt mellan De-

PRNUDWLVNDUHSXEOLNHQ.RQJR7DQ]DQLD

Uganda och Burundi i Centralafrika.

Med nstan 11 miljoner invnare r det

$IULNDVIRONWlWDVWHODQGRFKI|UGHHVWD

bekant av en enda anledning folkmor-

GHW'HQIUXNWDQVYlUGDDYUlWWQLQJHQDYPlQQLVNRUKDUI|UHYLJWVDWW

Rwanda p vrldskartan. Men p senare

r har Rwanda gjort sig knt fr en an-

nan, ocks den ganska tragisk, freteelse.

I Virunga nationalpark i landets nord-

vstra hrn lever de utrotningshotade

bergsgorillorna. Arten tillhr mn-

niskoaporna, som r av vra nrmaste

slktingar. I dagslget rknar man med

DWWGHWQQVUXQWLQGLYLGHUNYDUPHQ

deras existens hotas stndigt av skogsav-

verkning och illegal jakt.

Dessa gorillor lever bara p tvstllen, i Virungabergen och i Bwindis

ogenomtrngliga nationalpark i Uganda.

'HWYDUI|UDWWIRWRJUDIHUDRFKOPD

dessa apor som Mattias Klum kom till

Rwanda p en reportageresa fr snart tv

r sedan. Ganska snart insg han att det

IDQQVHUGLPHQVLRQHUDYSUREOHPHWPHG

de utrotningshotade djuren. Bergsgoril-

lorna och bevarandet av deras habitat har

vuxit till en stor industri som stabiliserar

bde ekonomi och politik i regionen.

Det r en viktig inkomstklla och ger en

positiv bild av omrdet. Men lngt ifrn

alla ser nyttan med att spara skogspar-tierna som r gorillornas hem.

Man kan inte frvnta sig eller krva

att mnniskor ska kunna bevara en hotad

art om de sjlva svlter, och i Rwanda

QQVYlOGLJWPnQJDPlQQLVNRUVRPKDU

svrt att f tag p mat. Jag kan frst att

gorillorna knns mindre viktiga om man

har fem barn hemma som hungrar ihjl,

sger Mattias.

Och hungrar, det gr mnga. Den

hga befolkningsttheten gr att trycket

p krar, vatten och andra resurser r

enormt stort. Mnga av dessa fattigamnniskor skulle drfr grna se att ven

VNRJHQL9LUXQJDEHUJHQRGODGHVXSS7LOO

GHKRWDGHJRULOORUQDKDUGHHVWDLQJHQ

relation alls.

Mnga som bor i nrheten har aldrig

sett en gorilla, och drfr ser de ingen

I Virunga nationalpark

har de utrotnings-

hotade bergsgorillorna

sin hemvist.


37/52


Fr att skapa en frstelse borde folket

i Rwanda, och speciellt de som livnr sig

p gorillorna, f komma upp i nationalparken

och se de hr fascinerande djuren.


38/52


39/52


40/52


41/52


BURUNDI

GHANA

MOAMBIQUE

SENEGAL

CAR*

UKRAINA

LETTLAND

ESTLAND

THAILAND

BOLIVIA

IDGGUDU

BENIN 1973 faddrar

INDIEN

faddrar

CHILEIDGGUDU

FILIPPINERNA1 315 faddrarKAMBODJA

IDGGUDU

SYDAFRIKAIDGGUDU

VIETNAM 1 327 faddrar

* Centralafrikanska republiken

HAITI

RYSSLAND

KINA

SWAZILAND

SOMALILAND

BANGLADESH

Hit gr pengarna6YHQVNQDQVLHUDGHEDUQE\DUoch familjestrkande program

Lnder som stds DYHVWVYHQVNDIDGGUDU

Resultat och stllningTkr 2011 2010 2009 2008 2007

9HUNVDPKHWVLQWlNWHU cUHWVUHVXOWDWHIWHUI|UGHOQLQJ

%DODQVRPVOXWQLQJ Medeltal anstllda 29 27 23 21 17

Frra ret samlade vi in264mkr

9,2 mkrS mycket samlade vi in per

anstlld under 2011.

SOS Barnbyar Sverige hade

under ret i medeltal

29 anstllda.

47 %Med s mycket kade

vra intkter frn fretag

under 2011.

14,6 %av vra intkter under 2011

gick till administrations-

och insamlingskostnader

i Sverige.


42/52


Nringslivethar det strstaansvaretGoda resultat kan aldrig kompensera fr dliga

vrderingar. Det sger frre Ikeachefen som

vill sprida budskapet omansvarsfullt fretagande.

TEXT STINA GERHARDT FOTO ADAM HAGLUND


43/52


SOM TIDIGARE KONCERNCHEF fr

Ikea, satt Anders Dahlvig under tio r

p en av vrldens tyngsta poster inom

detaljhandeln. Och av sina samlade er-

IDUHQKHWHUlUGHWHQVSHFLNGHOVRPKDQ

delar med sig av i sin bokMed uppdrag

att vxa. Hans budskap lyder: Det r

nringslivet som har det strsta ansvaret,och de bsta frutsttningarna, fr att

skapa vlstnd och fr att hitta lsning-

arna p vrldens stora utmaningar.

Det r inget fel i att skapa vrden fr

garna, men jag tycker att fretag br ha

hgre ambitioner n s.

Framfr allt vill Anders Dahlvig

framhva att ansvarsfullt fretagande

inte handlar om att fretag ska snka sina

YLQVWNUDY7YlUWRPJnUGHWDWWEnGHWMlQD

pengar och att bidra till ett bttre samhlle.

$WWKDHWWJRWWU\NWHJHUQDQ-

siella frdelar, som till exempel positivmediebevakning och goda relationer

med myndigheter, vilket underlttar vid

etablering. Men den viktigaste frdelen

r vad fretagets ambition har fr effekt

fr att f medarbetarna att vilja gra sitt

bsta, sger han.

$QGHUV'DKOYLJXWJnULIUnQDWWGHHVWD

mnniskor vill att deras arbete ska skapa

ngot av bestende mening och gra gott

fr andra. En social ambition r drfr en

klar konkurrensfrdel ocks nr det gl-

ler att attrahera den bsta kompetensen.

1lUKDQOlPQDGH,NHDYDUGHWI|U

att ge plats t nya ider och f mer tid fr

familjen, men ocks fr att dela med sig

DYVLQDOlUGRPDUWLOOHUI|UHWDJEODQG

annat genom styrelseuppdrag i ett antal

bolag. Att de delar hans vrderingar och

har frutsttningar fr ett ansvarsfullt

fretagande r viktigt.

Jag har valt att engagera mig i

fretag som har det gemensamt. Fretag

med starka gare och en tydlig social

ambition.

Han hller ocks frelsningar frDQGUDFKHIHU)|UWURWVDWWDOOWHUI|UHWDJ

ftt upp gonen fr vikten av samhlls-

och miljengagemang oroas han av den

kande klyftan mellan nringslivets och

allmnhetens vrderingar.

Intresset fr milj- och rttvisefrgor

har kat i samhllet de senaste rtion-

dena. Och drmed ocks frvntning-

arna p nringslivet. Men fretagen har

LQWHJMRUWVDPPDI|U\WWQLQJ0nQJDVHU

IRUWIDUDQGHHQLQWUHVVHNRQLNWPHOODQDWW

tjna pengar och att gra gott.

+DQVGHQLWLRQDYHQVRFLDODPELWLRQ

inbegriper ett hnsynstagande till gare,

medarbetare, kunder, leverantrer och

samhllet i stort samt p hgre niv att

bidra till att minska fattigdom och mil-

jfrstrelse. Kruxet, som han sger,

fr dem som vill genomfra satsningar

r att bevisa de ekonomiska resultaten.

3RWHQWLHOODH[WUDNRVWQDGHUI|UKnOOEDU-

hetsprojekt eller humanitra insatser,

som frst p lngre sikt ger avkastning i

form av mer lojala medarbetare, kunder

och samarbetspartner, stller krav p

garna att kunna se bortom de snabba

vinsterna. I Anders Dahlvigs modell fratt skapa vxande och ansvarsfulla fre-

tag r lngsiktighet ett viktigt kriterium.

Det r frsts enklare fr privatgda

fretag, till skillnad frn fretag dr

frsta prioritet r att jacka upp brskur-

serna p kort sikt och dr ett lngsiktigt

agerande inte belnas, sger han.

Men ven ledarskapet tillskriver han

en srskild betydelse fretagens vd:ar

mste fungera som frebilder.

De mste vara levande exempel p

vrderingarna i allt de gr, det r ngot

som aldrig gr att delegera bort eller

kompromissa med.

Anders Dahlvig gr s lngt att han

sger att chefer med dliga resultat och

goda vrderingar br f en andra chans,

men chefer med dliga vrderingar och

goda resultat br lmna fretaget.

Det r frst d man visar vilken vikt

man fster vid fretagets kultur.

Han utesluter inte att regleringar r en

vg till ett mer ansvarstagande nringsliv.

Det r ibland en ndvndighet, som

efter bankkrisen i USA som var ett re-sultat av ansvarslshet. Och det kommer

stndigt utspel i nringslivet som tyder

p frustration, ett exempel r kvotering

av kvinnor till bolagsstyrelser. Men det

bsta r frsts nr fretagen sjlva st-

ter sig i frarstet.s

Kort omAnders Dahlvig

s AKTUELL: Har skrivit bokeMed uppdrag att vxa om

ansvarsfullt fretagande.

(Studentlitteratur). Styrelseupp

drag fr Axel Johnson, Axstore

+02ULDPH7KH1HZ:DYH

Group, Resurs Bank och

.LQJVKHU

BAKGRUND: Koncernchef fr

Ikea 19992009, jobbade inom

I|UHWDJHWLWRWDOWnU

LDER:nU

BOR: Helsingborg.

FAMILJ: Sambo och tv sner

INTRESSEN: Musik, golf, tenn

samhllsfrgor.


44/52


FEM KONKRETALSNINGAR P FEMVIKTIGA PROBLEM

Under Samhllskapitalistdage

diskuterades konkreta lsning

p hur fretag kan medverka

att lsa ngra av de viktigaste

samhllsproblem.

Bristande balans mellafamilj och jobb lgg

arbetsmten p tider som gr

familjelivet blir enklare och s

en grns fr hur mycket vert

de anstllda fr arbeta.

Fattigdom se till attfretagets leverantrer g

sina anstllda lner som gr a

leva p.

Arbetslshet bland ung erbjud prova p-platse

eller praktikplatser. Anstll eft

attityd, inte bara efter kunskap

Diskriminering av invarare p arbetsmarknad

fokusera p sprk och inte p

etnicitet. Det som invandrare

som sitt modersml eller kun-

skap om hemlandet kan bli dit

fretags nya spetskompetens

Korruption krv transrens i inkpsprocessern

Gr det mjligt fr anstllda a

anonymt rapportera misstanka

Ls mer: www.csripraktiken.s

1

2

3

4

5

NOTISER

Miljardrer kan rdda vrldenDen amerikanska filantropin skapades som en motvikt tillklassamhllets rvda privilegier. Det hvdar Zoltan Acs,professor vid George Mason University i USA.

I SIN NYA BOK 7KH3KLODQWKURSLVW+HUR

&RPSOHWLQJ7KHFLUFOHRISURVSHULW\

menar Zoltan Acs att den amerikanska

samhllsmodellen

r uppbyggd kringentreprenrskap och

ODQWURSL'HQERWWQDUL

den amerikanska tradi-

tionen av jmlikhet som

handlar om lika mjlig-

heter, inte lika utfall. Fr

att den ska fungera krvs att frmgenheter

terinvesteras i samhllet och ger andra mnnis-

kor mjlighet att skapa framgng och vlstnd.

Filantropi r nr den privata sektorn

skapar allmnnytta. Filantropen ger tillbaka

till samhllet s att ngon annan kan upp-repa det han gjorde. Man mste tervinna

vlstndet, menar Zoltan Acs, professor vid

George Mason University, USA.

*RGDH[HPSHOXUGHWI|UXWQDlU%HQMDPLQ

Franklin, Leland Stanford, Andrew Carne-

gie och John D. Rockefeller, som genom

VLQODQWURSLVNDYHUNVDPKHW

lagt grunden till universitet som University

RI3HQQV\OYDQLD6WDQIRUG8QLYHUVLW\RFK

Chicago University, samt till andra allmn-

nyttiga institutioner. De har drmed bidragit

till att svl frbttra samhllet som att skapalegitimitet fr marknadsekonomin. En mo-

dern motsvarighet r Bill Gates.

3nVHQDUHnUKDUODQWURSLQL86$

upplevt en renssans, sger Zoltan Acs

RFKKlQYLVDUEODQGDQQDWWLOOXSSURSHW7KH

*LYLQJ3OHGJHLQLWLHUDWDY%LOO*DWHVRFK

Warren Buffet, dr nra en fjrdedel av

USA:s 400 miljardrer lovat att ge bort

hlften av sin frmgenhet. Han fortstter:

Samtliga p listan har angett ungefr

samma skl till att vara med. De kan inte

ge alla pengar till sina barn, fr det skullefrstra deras karaktrer, samhllet hjlpte

dem att skapa sitt vlstnd s de vill ge

tillbaka till samhllet och vill hjlpa andra.

(QOLJW=ROWDQ$FVQQVGHWLGDJRP-

kring 1 000 miljardrer i vrlden. Om 200

DYGHPJ|UVW|UUHODQWURSLVNDLQVDWVHU

skulle vi kunna rdda vrlden.

Nr man har ftt s mycket pengar anser jag att man har ett ansvar fr at

resurserna kommer till anvndning. Och det r inte bra fr barn att sitta och v

p sitt frldraarv. Det r bttre att de utvecklar sina egna frmgor.

%HQJWcJHUXSFNXSSVNDWWQLQJVYLVPLOMDUGHUQlUKDQVnOGHVLQDDNWLHUL40HGRFKLQYHVWHUDUQXLPHGLFLQRP

Stina Gtbrink, ny vlgren-

hetschef p PostkodLotteriet.Vad ser du mest fram emot medditt nya jobb?

Att trffa alla fantastiska fr-

mnstagare och se hur Postkod-

Lotteriets pengar gr konkret nytta.

9nUDQXPHUDI|UPnQVWDJDUHlU

vldigt olika, s en viktig uppgift

r att hitta en mer strategisk och

strukturerad metod fr att sam-

arbeta med alla organisationer.

1LDQYlQGHURUGHWYlOJ|UHQKHW

P\FNHWlUGHWVDPPDVDN

VRP&65HOOHUKXUVHUQLSn

begreppet?

Fr oss r

det viktigt att

vra kunder

frstr vart

lottpengarna

gr. Vlgren-

het r ett begrepp som alla frstr

och sympatiserar med. Postkod-

Lotteriets CSR-arbete r bredare

n vrt std till frmnstagarna.

Bland annat jobbar vi aktivt med

att minska vr miljpverkan i

hela fretaget.

Ni r SOS Barnbyars strsta

JLYDUHYDGlUGLWWLQWU\FNDYRUJD-

nisationen?

Jag tycker att ni tar er an

samhllets mest utsatta i era

barnbyar p ett beundransvrt

stt. Samtidigt har ni en bred

ansats med de stdjande verk-

samheterna som skolor, klin

sociala center, familjeprogra

med mera.

9DGJMRUGHGXLQQDQGXKDP

p PostkodLotteriet?

Under tolv rs tid arbeta

jag som diplomat p UD. Ja

ocks stationerad p ambas

saderna i Luanda och Lissab

Sedan blev jag kommunikat

konsult p Prime dr jag arb

med samhllsinformation, op

onsbildning och lobbying.


45/52


46/52

page 46 SOS BUSINESS MAG. #12012

FOTOGRAFENS VAL

sVATICI, MOLDAVIEN

Farm

sos businessmag low

Documents