Betong 5 | 2011 33

Betonghusen får höga ljudbetyg

KansKe har du som jag svurit över hem-sidor där man får lägga ned stor tid för att finna var webbredaktören lagt kon-taktinformationen och e-postadresserna till medarbetarna. Kanske har du ilsknat till då du förgäves sökt ladda mobilen med fel laddare eller rest till London eller New York utan adapter. Här saknar vi standarder.

Men inom byggområdet var svenskarna tidigt ute. Vi som varit med litet längre minns byggnormen SBN 80 och modul-systemet som vi fortfarande har stor gläd-je av då vi till exempel renoverar kök, de nya luckorna passar de gamla skåpstom-marna. Standardisering är bra, men kos-tar pengar. Märkligt nog har vi kommit

till ett läge då det är få som vill betala. Staten har successivt dragit ned sitt stöd mot noll och många företag passar.

Ändå vet vi att ett aktivt standardise-ringsarbete kan ge konkurrensfördelar. Det land som åtar sig ordförandeskap och sekretariat får chansen att föreslå lös-ningar och texter som självfallet blir före-mål för ändringar och kompromisser, men slutprodukten blir ändå oftast till minst 80 procent identisk med det ursprungliga förslaget. Jag minns ett kommittéarbete kring avjämningsmassor där italienaren förespråkade fyrkantiga provkroppar för bestämning av vidhäftning eftersom hans laboratorium hade ett stort upplag av fyr-

kantiga ”pepparkaksformar”. De svenska företagsrepresentanterna var aktiva och pålästa och stoppade detta förslag så vi kan fortsätta att använda cylindriska prov-kroppar som ger mycket säkrare resultat.

Vi borde starta ett upprop för satsning på ett starkare svenskt standardiserings-arbete till gagn för det svenska näringsli-vet. Lyckligtvis finns det många svenskar som är beredda att arbeta med standardi-seringsfrågor, men är det rimligt att det är just deras arbetsgivare som ensamma skall stå för fiolerna? Elisabeth Helsing är en galjonsfigur för denna grupp och hon berättar i detta nummer av Betong om en ny utförandestandard för betong.

Standarder bra för Sverige

teknik redaktör Johan Silfwerbrand info@betong.se

Christian simmons,

SimmonS akuStik och utveckling, forSkare och konSult i byggakuStik

det har gjorts flera rikstäckande en-kätundersökningar som visat hur folk upplever ljudet i hus byggda på 1900-talet. Men det har saknats enkäter från nyare hus och det finns ingen återkopp-ling till huskonstruktionerna. Därför är det svårt att veta vilka krav man ska sätta i BBR och andra regelverk.

Med hjälp av SBUF, Formas och Vinnova har det nu gjorts en studie som grundar sig på enkäter för nyare hus, där de boende har satt betyg på sin ljudmiljö. Studien omfat-tade fem hus med betongstomme och fem hus med trästomme. Vi har även gjort mät-ningar och beräkningar av ljudisoleringen i husen och jämfört dem med de subjek-tiva betygen. Jämförelserna leder till flera intressanta slutsatser. Det visar sig, att hus byggda med stommar av betong respektive trä har såväl starka som svaga sidor, men

även att det finns stora skillnader mellan byggsystemen.

Enkäterna visar såsom i tidigare studier, att de flesta som bor i hus av betong är nöj-da eller ganska nöjda med ljudisoleringen. Men en femtedel var ändå inte helt nöjda. Kommentarer och besiktningar i husen pekar på ett antal detaljer som kan göras bättre. Väggar av 20 cm betong och bjälk-lag av 24 cm betong isolerar tydligen bra mot luftburet ljud (TV, röster m.m.), men stegljuden skulle behöva dämpas lite till. Detta kan göras på flera sätt, antingen med 2-3 cm tjockare bjälklag eller med bättre golvunderlag.

Trafikbuller stör mer än förväntat, vilket kan bero på att man inte projekterat rätt, att fönstren inte är täta, eller att omgivning-en är bullrig. Intressant nog är det ofta in-stallationer som stör, som borde vara enkla

och billiga att rätta till. Här kan nämnas buller från ventilationen, kyl och frys samt stomljud från hiss, wc med mera.

Hus med betongstomme ger bra förut-sättningar att uppfylla både BBR:s mini-mikrav på luft- och stegljudsisolering med marginal. Men för att få ett optimalt resul-tat måste man jobba mera med ett antal detaljer. Den svaga länken begränsar den upplevda ljudmiljön i huset och då hjälper det föga att man bekostat tjocka bjälklag och väggar.

I de trähus som studerats tycker de bo-ende att luftljudsisoleringen är bra. Instal-lations- och trafikbuller kan avskärmas effektivt i hus med dubbla väggar och bjälklag. Vibrationer i lätta bjälklag från till exempel trappor, tvättmaskiner, fläktag-gregat och liknande kan vara begränsande för vilka maskiner som kan placeras intill rum med ljudkrav.

Ett överraskande resultat är att stegljud uppfattas som störande, till och med mycket störande. Mer än hälften av de sva-rande känner sig störda och många mar-kerade att de känner sig mycket störda av stegljud. Svaren skiljer sig åt beroende på

en ny enkätstudie visar att stegljud uppfattas som mer störande i trähus än betonghus. Men små detaljer kan förstöra upplevelsen. dessutom visar studien att uppmätta värden och de boendes upplevelse inte alltid stämmer överens

BET0511_33-35_teknik1.indd 33 11-10-06 12.42.32

34 BETONG 5 | 2011

byggsystem och man bör vara försiktig med att generalisera resultaten från denna relativt begränsade studie.

En försiktighetsprincip kan därför vara att tills vidare upphandla trähus med krav på enkätstudier eller liknande som visar vad de boende i hus med det aktuella byggsystemet tycker om ljudförhållande-na. Det har även visat sig att ljudisoler-ingen i trähus varierar mer än i betonghus och man bör därför låta kontrollmäta stegljudsnivån i samtliga lägenheter vid besiktningen.

Självklart ska ljudklassens krav uppfyl-las oavsett stomsystem och man borde kunna förvänta sig att kraven är satta så att man får lika stor andel nöjda boende i båda fallen. Tyvärr är det inte så. I � gur 1 och 2 visar x-axeln hur stor andel av de boende som gett betyget fem eller högre på hur störda de känner sig av stegljud i sina hus av betong respektive av trä. Ska-lan går från 0 till 10, där 0 innebär att man inte alls är störd och 10 att man är oer-hört störd. Enkätmallen är utvecklad inom ett europeiskt nätverk av akustikforskare (COST TU 0901) och ska provas vidare i � era länder under 2011-2012.

Om man jämför � gur 1 och 2 ser man att andelen störda är större i trähusen, prickarna ligger längre ut till höger. Men

mätvärdena längs y-axeln är ganska lika i de båda stomtyperna. Därmed bekräf-tar studien något som indikerats tidigare, att man kan få ganska bra mätvärden på stegljudsisoleringen i trähus och ändå ha en stor andel boende som är missnöjda jämfört med betonghus med samma mät-värden.

För oss akustiker medför obalansen mellan objektiva krav och subjektiva upp-levelser ett praktiskt problem. Vi vill gärna ha en enkel kravformulering för att veta vad vi ska dimensionera mot, som även ”stämmer” med vad de boende anser. Denna obalans i de mättekniska måtten ska förhoppningsvis kunna rättas till med hjälp av pågående forskning inom AkuLi-te-projektet.

Även inom den internationella standar-diseringen (ISO) har problemet uppmärk-sammats och arbete pågår med att revidera de mått som används för att ställa krav i byggnormer och ljudklassningsstandarder. Då ska vi förhoppningsvis även klara att förenkla skrivsättet. Av någon anledning uppskattar inte alla sammanfattningsvär-det ”vägd normaliserad stegljudsnivå med spektrumanpassningsterm L’n,w + Ci,50-2500”. Kanske vi kan skriva L50 istället?

Många beställare sätter ljudklass B som ”mål” för luft- och stegljudsisoleringen, men undantar buller från tra� k och instal-lationer från målet. Ljudklass C ska alltid uppfyllas, det är ju minimikravet.

Enkäterna tyder på att det här inte är en bra princip, man borde ha följt ljudklass B för alla typer av ljud. En orsak till att man velat ha lite ”gummiband” i kravet är att man inte velat riskera en överdi-mensionering. I 1999 års utgåva av ljud-klassningsstandarden gällde alla krav fullt

ut, minsta övertramp ledde till underkänt resultat. Det här var inte praktiskt, vilket branschen korrigerade för genom nämnda målskrivning.

Problemet är dock, att genom att bara sätta ett mål får man inte tillräcklig styr-ning av byggprocessen. I 2004 års utgåva infördes ett nytt krav för att få en mer praktisk skrivning. Nu är det medelvärdet av mätningar inom bostäderna som ska uppfylla respektive krav och man godtar upp till 2 dB avvikelse i den enskilda mät-ningen. Det gör, att det räcker att hänvisa till ljudklass B utan tillägg av olika slag, avvikelsehanteringen är redan inbyggd.

Uppföljningarna i byggnaderna har vi-sat att det ofta är ganska små saker som behöver ändras för att nå ljudklass B is-tället för C och att ett bra resultat beror mycket av att detaljer utförs noggrant. ”Visselljud” i ett tilluftsdon kan bero på att luften strömmar turbulent, vilket beror på en vass plåtkant som sticker ut.

Det � nns nu ett ganska omfattande un-derlag för att uppdatera ljudklassnings-standarden, där olika tillägg och undantag som blivit praxis inarbetas. Då blir det be-kvämt att bara hänvisa till standarden och byggentreprenörerna slipper anpassa sig till en � ora av särkrav som försvårar och fördyrar byggprocessen. Det kan också bli så att BBR kommer att föra in en komplett föreskrift utan hänvisningar till ljudklass-ningsstandarder, vilket gör ljudkraven ännu tydligare och mer tillgängliga.

Konkurrensen från de allt bättre trähu-sen skärper konkurrensen både nationellt och internationellt. Det går inte att slå sig till ro bara för att man valt en betong-stomme, utan arbetet med förbättringar av såväl projekteringsarbetet och det kon-

| TEKNIK |

KORT & GOTTBESTÄLLARE: Artikeln redovisar hur bo-ende uppfattar sin ljudmiljö. Den ger stöd för att ställa rätt avvägda ljudkrav på byggnader av trä resp. av stål. Se även Konstruktör.

KONSTRUKTÖRER: Enkäten redovisas i ett SBUF-projekt. Flera delrapporter pekar på en rad konstruktionsdetaljer och installationer som kan förbättras för att få bättre ljudmiljö och boendebetyg när det gäller ljud. Det kan t.ex. gälla stomljud från hiss och WC i betonghu-sen, stegljud i trähusen. Se www.sbuf.se, projektregister, sök 12311.

ARKITEKTER: De ljudproblem som tas upp i enkäten beror ofta på samordnings-problem, som i många fall skulle kunna hanteras bättre med hjälp av avsnitt 2 och 3 i Boverkets handbok »Bullerskydd i bostäder och lokaler«, finns på på www.boverket.se. På Svensk Betongs hemsida finns handböcker under avsnitten Bygga med prefab respektive Betongbanken. För trähusen finns en ny handbok som ges ut av SP Trätek med stöd av AkuLite-projektet.

ENTREPRENÖRER: Se arkitekt. Ett särskilt avsnitt (5) vänder sig direkt till entrepre-nörer, med förklaringar och riskfaktorer som träffats på i vanliga projekt. I avsnitt (4) finns detaljanvisning för akustiker som minskar osäkerheten i hur olika ljudkrav ska tolkas. Avsnitt (6) pekar på risker vid kontrollmätningar som kan ge säkrare mätresultat.

Figur1: Uppmätt ljudisolering i hus av betong på y-axeln och andel störda av stegljud (betyg större

än eller lika med 5) på x-axeln. Kvadrater utan markering avser nya hus, med markeringar avser hus byggda före 1998. I nyare hus är det färre som störs

av stegljud än i de äldre husen.

BET0511_33-35_teknik1.indd 34 11-10-06 12.42.36

kreta detaljutförandet måste drivas vidare för att få helt nöjda kunder.

Under projekteringsarbetet måste man kunna beräkna byggnadens ljudisolering mellan lägenheter och skydd mot tra� kbul-ler, samt installationsbuller från olika ma-skiner. När det gäller betongstommar � nns

det omfattande jämförelser mellan fältmät-ningar och beräkningar enligt de interna-tionella standarderna EN 12354 som visar att 1 dB marginal vid dimensioneringen räcker för att med rimlig säkerhet uppfylla kraven i SS 25267:2004 i färdig byggnad.

I standarden godtas 2 dB slumpmäs-

siga variationer. Men mot andra ljudkrav som gäller utan avsteg bör man hålla 3 dB marginal. Kända marginaler gör att det är tryggt att dimensionera betongkonstruktio-ner mot olika ljudkrav. Se vidare i doktors-avhandlingen vid Luleå tekniska universitet (Simmons 2009, www.ltu.se).

När det gäller lätta bjälklag i trä eller stål är metoderna i EN 12354 inte tillför-litliga, där saknas formler för de vanligaste knutpunkterna vilket ofta leder till att � anktransmissionen ned i väggarna under-skattas. Arbete pågår inom ett nätverk av akustikforskare som också stöds av EU (FP 0702) och förhoppningen är att man ska ge ut förslag till nya metoder mot slutet av 2011.

Men det kommer att ta � era år innan des-sa metoder har provats mot fältmätningar så att tillförlitligheten är känd. Till dess får man förlita sig på husleverantörens erfaren-heter eller egna mätningar. Det är dock inte självklart att mätresultat i ett hus kan över-sättas till ett annat, det kan skilja i detaljer som påverkar ljudisoleringen mer än man kan tro. Man bör därför hålla god marginal till kravet och utföra täta kontroller. .

Figur 2: Uppmätt ljudisolering i hus med trästomme på y-axeln och andel störda av stegljud (betyg större än eller lika med 5) på x-axeln. Cirklar utan markering avser nya hus, med markeringar avser hus byggda före 1998. Mätningar med stegljudsnivå lägre än 50 dB avser hori-sontella mätningar. I nyare hus är det färre som störs av stegljud än i de äldre husen, men andelen är hög, trots att uppmätt stegljudsisolering ligger omkring ljudklass B.

Vi spårar alltid upp nya vägarVi levererar betong till platser var de än ligger. Kan vi inte köra dit på landsväg, växlar vi transportsätt till bland annat järnväg.

Som rikstäckande tillverkare och leverantör av fabriks-tillverkad betong är vi vägledande på att ta oss fram överallt.

BET0511_33-35_teknik1.indd 35 11-10-06 12.42.41