startpromemoria för planläggning av del av kv lysbomben 4...

STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PL A N AV D EL N I N G EN DNR 2012-18740 SID 1 (16) 2013-01-22

Box 8314, 104 20 Stockholm. Besöksadress Fleminggatan 4 Telefon 08-508 27 300. Fax 08-508 27 170. [email protected] www.stockholm.se

Handläggare: Giuliana Conciauro Till Tfn 08-508 273 20 Stadsbyggnadsnämnden

Startpromemoria för planläggning av del av kv Lysbomben 4 (Riksarkivet) i stadsdelen Marieberg på Kungsholmen (ca 1000 kvm kontorslokaler och ca 25 lägenheter)

Förslag till beslut Stadsbyggnadsnämnden beslutar att planarbete påbörjas. Susanne Lindh Bo Bergman

Flygfoto med planområdets ungefärliga läge markerat.

God

känt

dok

umen

t -

Susa

nne

Lind

h, S

tads

bygg

nads

kont

oret

Sto

ckho

lm, 2

013-

02-1

8, D

nr 2

012-

1874

0

mailto:[email protected]

TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2012-18740 SID 2 (16)

Sammanfattning Fastighets AB Lysbomben har kommit med en förfrågan om att samlokalisera Riksarkivet Marieberg och Krigsarkivet till anläggningen i Marieberg. Detta kommer att kräva en utbyggnad av den befintliga administrativa delen av anläggningen. Samtidigt vill man bygga om de befintliga lokalerna till effektiva och mer verksamhetsanpassade krav för att kunna anpassa verksamheten till moderna krav. Med hänsyn till planerad organisations- och verksamhets-förändring och gällande avtal är planerad om- och tillbyggnad tänkt till färdigställande under år 2015. Om inte Riksarkivet ges möjlighet att anpassa förhyrda lokaler till sina planerade förändringar kommer en utredning av flytt Riksarkivet Marieberg till Riksarkivet Arninge att övervägas. Riksarkivet uppfördes mellan 1960 och 1968 efter ritningar av arkitekt Åke Ahlström då det dåvarande Gamla Riksarkivet på Riddarholmen inte längre ansågs arkivdugligt. I en första etapp byggdes de stora underjordiska bergmagasinen och avslutningsvis administrationsbyggnaden ovanpå bergrummen som specialanpassades för Riksarkivets dåvarande behov och verksamhet. År 2010 blåklassades byggnaden av Stockholms Stadsmuseum, vilket innebär att byggnaden och dess verksamhet som rikets arkiv anses ha ett högt samhälls- och kulturhistoriskt värde. Byggnadens arkitektur- och samhällshistoriska värde består bl.a. i att den utgör ett tidstypiskt exempel på den modernistiska tanken om ”hus i park”. Riksarkivets tidstypiska karaktär av hus inplacerade i landskapet som skulptural volym, omgiven av grönska är en fin och karakteristisk kvalitet att värnas och framhäva i utvecklingen av platsen. Det som platsen bedöms sakna idag, är däremot en intimitet och en nedbruten gestaltning i stadsrummet liksom en tydlig koppling mellan byggnad och stads- eller gaturum. Stadsbyggnadskontoret bedömer att platsen är möjligt att pröva både för en utveckling av riksarkivets verksamhet och för kompletterande bostadsbebyggelse. En ny bostadsbebyggelse med utåtriktade verksamhetslokaler i bottenplan både kan bidra till att tidligare definiera platsens gaturum och skapa ett mer samlat och intimt entrétorg till Riksarkivet med möjlighet för folkliv, sittplatser och uteserveringar. Med tanke på att platsen har stor kulturhistoriskt värde och att en tillbyggnad till en befintlig blåklassad byggnad kräver stor omsorg och extra hög arkitektonisk kvalitet, bedömer stadsbyggnadskontoret att uppgiften är mycket svår och föreslår att stadsbyggnadsnämnden ger kontoret i uppdrag att påbörja planarbetet med hjälp av parallella uppdrag. Kontoret anser samtidigt att det är angeläget att verksamheten kan vara kvar i Riksarkivet i Marieberg.

God

känt

dok

umen

t -

Susa

nne

Lind

h, S

tads

bygg

nads

kont

oret

Sto

ckho

lm, 2

013-

02-1

8, D

nr 2

012-

1874

0


UTLÅTANDE Befintligt förhållande Planområdet

Översiktskarta med planområdets ungefärliga läge markerat.

Planområdet ligger i stadsdelen Mariebergs sydvästra del på Kungsholmen och utgör en del av fastigheten Lysbomben 4. Den befintliga tomten ligger i parklandskap vid Västerbrons norra fäste och i anslutning till Fyrverkarbacken. Tomten är kuperad med Riksarkivets administrativa byggnad som ligger i souterräng med två våningar ovan jord mot norr och fyra mot söder mot Mälarens öppna vattenrum. Parkering och huvudinfart ligger i anslutning till Fyrverkarbacken medan godsmottagning och inlastning sker via den östra gaveln. Platsen genomkorsas av befintliga gång- och cykelvägar. Riksarkivet utgör ett tidstypiskt exempel på den modernistiska tanken om ”hus i park”. Byggnadens fria placering på det sluttande marken mot Mariebergsparken möjliggör att bebyggelsens tidstypiska stora och linjära fria volym upplevs tydligt från Mariebergsparken, Mälaren och Västerbron.

God

känt

dok

umen

t -

Susa

nne

Lind

h, S

tads

bygg

nads

kont

oret

Sto

ckho

lm, 2

013-

02-1

8, D

nr 2

012-

1874

0


Vy över Riksarkivet från Västerbron.

Vy över Riksarkivet från Fyrverkarbacken. Byggnadens placering i souterräng med två våningar ovan jord mot norr och gatans starka lutning gör att byggnadsvolymen är mindre exponerat i stadsbilden än mot söder.

God

känt

dok

umen

t -

Susa

nne

Lind

h, S

tads

bygg

nads

kont

oret

Sto

ckho

lm, 2

013-

02-1

8, D

nr 2

012-

1874

0


Bakgrund Riksarkivet har till uppgift att förvara arkivhandlingar från myndigheter och enskilda från medeltiden och framåt. En av huvuduppgifterna är att se till att vårt gemensamma kulturarv bevaras och är tillgängligt för allmänheten. Till Riksarkivet hör även det så kallade Krigsarkivet som är det svenska försvarets arkiv i Riksarkivet. Här bevaras handlingar från slutet av 1500-talet fram till idag. En särskild stolthet är samlingarna av historiska kartor. Riksarkivet har idag tre olika enheter inom Stockholmsområdet, Riksarkivet Marieberg, Riksarkivet Arninge samt det ovan nämnda Krigsarkivet som är beläget på Gärdet i Stockholm. Nu föreligger planer på en samlokalisering av Riksarkivet Marieberg och Krigsarkivet till anläggningen i Marieberg. Detta kommer att kräva en utbyggnad av den befintliga administrativa delen av anläggningen. Totalt behövs ca 30 nya kontorsarbetsplatser. Samtidigt vill man bygga om de befintliga lokalerna till effektiva och mer verksamhetsanpassade krav för att kunna anpassa verksamheten till moderna krav.

Eftersom Riksarkivets verksamhet kräver ett minimum av störning och verksamheten kommer att vara i drift under hela projektet krävs också anpassning i projektplanering. Planerna är, att en tänkt utbyggnad av den befintliga administrativa delen av anläggningen ska också kunna fungera som evakueringsyta under ombyggnadsskedet. Med hänsyn till planerad organisations- och verksamhetsförändring och gällande avtal är planerad om- och tillbyggnad tänkt till färdigställande under år 2015 då också ett nytt, längre hyresförhållande är tänkt att börja gälla för fortsatt verksamhet för Riksarkivet. Om inte Riksarkivet ges möjlighet att anpassa förhyrda lokaler till sina planerade organisations-/verksamhetsförändringar kommer en utredning av flytt Riksarkivet Marieberg till Riksarkivet Arninge att övervägas. Ur samhällssynpunkt och utifrån allmänintressen är det viktigt att lokaler för forskning, undervisning och utställning förbättras i befintlig byggnad. Detta i ett läge där säkerheten kan upprätthållas. Kommunikationen för arkiverat material måste också förbättras så att tillgängligheten inte äventyras. Hissantalet mellan bergrum och forskarsalar behöver utökas samtidigt som service mot forskare inte försvåras under ombyggnadstiden. År 2012 genomförde fastighetsägaren, via AIX arkitekter AB, en antikvarisk förundersökning för att analysera fastighetens förutsättningar för de aktuella organisations- och verksamhetsförändringarna. En kompletterande kulturhistorisk landskapanalys som beskriver platsens kulturhistoriska värden är under upprättande.

God

känt

dok

umen

t -

Susa

nne

Lind

h, S

tads

bygg

nads

kont

oret

Sto

ckho

lm, 2

013-

02-1

8, D

nr 2

012-

1874

0


Riksarkivet Uppdraget att rita det nya Riksarkivet gick till arkitekten Åke Ahlström på 60-talet efter stadsplanetävlingen om Mariebergsområdet. Gunnar Martinsson var ansvarig för trädgårdsplaneringen. Området ansågs vara en lämplig plats, då man menade att ett arkivrum nedsprängt i berget med plats för åtta mil bokhyllor borde räcka för åtminstone 50 år framåt. Uppdragsgivare och byggherre var Byggnadsstyrelsen. Byggnaden ritades 1963 och stod klar 1968 då verksamheten flyttade från Gamla Riksarkivet på Riddarholmen.

Illustration över Riksarkivets nya administrationsbyggnad i Marieberg. Åke Ahlström mars 1965. I en första etapp byggdes de stora underjordiska bergmagasinen och avslutningsvis administrationsbyggnaden ovanpå bergrummen. Den synliga delen av byggnaden utgör bara en liten del av hela anläggningen. Den största delen är magasinet under mark. Det har sex våningsplan och placerades in i ett bergrum stor som en katedral. Magasinsbyggnaden är uppförd av betong och har ett specialanpassat klimat, där temperaturen är konstant +17° C och har en relativ luftfuktighet på 35%. Magasinet ligger på ett sådant djup att det nästan helt understiger Mälarens vattenyta. Mot vattnet sluttar marken och byggnaden har här fyra våningar, mot entrésidan tre. Exteriören är i det närmaste helt oförändrad. Byggnaden har en stram och myndig gestaltning med bröstningsband i rött helsingborgstegel, platt tak och en vågrät orientering genom fasadlånga fönsterband med konstfullt utformade kopparomfattningar. De slutna fasaderna bryts främst upp i sydostfasadens stora fönsterparti som öppnar upp entréhallen och forskarexpeditionen mot landskapet utanför. Fasadgestaltningen är ett typiskt modernistiskt karaktärsdrag och ett gott exempel på 1960-talets offentliga byggande.

God

känt

dok

umen

t -

Susa

nne

Lind

h, S

tads

bygg

nads

kont

oret

Sto

ckho

lm, 2

013-

02-1

8, D

nr 2

012-

1874

0


Riksarkivet – Sydostfasaden mot väster. I bakgrunden bostadshuset ”Erlanderhuset” i kvarteret Lysbomben 1.

Riksarkivet – Norrostfasaden med sin diskreta huvudentré.

Den befintliga byggnaden består i huvudsak av kontor för arkivarier och publika delar såsom entréhall med utställning, bibliotek och forskarsal samt hörsal. Den inre miljön har en klar och tydlig uppbyggnad med forskarsalar i ett nedre plan med dagsljus via två stora taklanterniner. Byggnaden innehåller en stor gobeläng av Lennart Rodhe.

God

känt

dok

umen

t -

Susa

nne

Lind

h, S

tads

bygg

nads

kont

oret

Sto

ckho

lm, 2

013-

02-1

8, D

nr 2

012-

1874

0


Den stora forskarsalen idag. Rumsdisposition, fast inredning, färgsättning och merparten av den lösa inredningen är densamma. I fonden syns konstverket ”Tecken i arkivet” av Lennart Rodhe.

Vidare finns pausrum med pentry för besökare och forskare samt motsvarande funktion för den egna personalen. Kontorsarbetsplatserna är utformade som relativt små cellkontor och ligger utanför de publika delarna. Här finns också några specialfunktioner såsom datahallar och verkstäder för konservering av arkivmaterial. Centralt i anläggningen finns ett antal hisschakt som förbinder bergsmagasinen med den administrativa delen.

Sektion över det nya Riksarkivskomplexet. Det specialklimatiserade betongmagasinet i sex plan, delvis under Mälarens vattenyta, förbinds med lokalerna ovan jord med dubbla person- och bokhissar.

God

känt

dok

umen

t -

Susa

nne

Lind

h, S

tads

bygg

nads

kont

oret

Sto

ckho

lm, 2

013-

02-1

8, D

nr 2

012-

1874

0


Omgivande bebyggelse Norr om Riksarkivet ligger Luftfartsverkets och Vägverkets tidigare lokaler, där bland annat Socialstyrelsen finns idag. Dessa uppfördes vid 1900-talets mitt på vad som då var Lysbomben 3 och ingår idag tillsammans med Riksarkivet i fastigheten Lysbomben 4. Lysbomben 1 rymmer det så kallade ”Erlanderhuset” väster om Riksarkivet. På fastigheterna Silvieberg 2 och 3 finns ett lägre kontorshus samt ett långsträckt bostadshus kallat ”Bacon-Hill”. Samtliga uppfördes i början av 1960-talet. De flesta hus har fasader i tegel och en tidstypisk modern gestaltning från decennierna runt 1900-talets mitt. Material som dominerar är tegel, plåt och glas och volymerna är stora och linjära.

Panorama över Marieberg sett från Långholmen. Byggnader från vänster: Rysslands ambassad (med gula fönsterbröstningar), DN-skrapan, SvD-huset, bostadshus (Bacon-Hill) i kvarteret Silvieberg från 1960-talet och bostadshus (Erlanderhuset) i kvarteret Lysbomben båda från 1960-talet. Nere vid stranden ligger Triewalds malmgård. Kulturhistoriskt värde Marieberg inklusive fastigheten Lysbomben 4 ligger inom riksintresseområdet för kulturmiljövården, enligt Miljöbalken 3 kap. Riksantikvarieämbetets avgränsning av riksintresset omfattar hela Stockholms innerstad. Kulturhistoriskt betraktat är Riksarkivet den högst klassade av Mariebergs 1960- talsbebyggelse. Den är blåmarkerad vilket innebär att byggnaden och dess verksamhet som rikets arkiv anses ha ett högt samhälls-/ och kulturhistoriskt värde. Byggnadens arkitektur- och samhällshistoriska värde består bl.a. i att den utgör ett tidstypiskt exempel på den modernistiska tanken om ”hus i park”. Byggnaden är fritt placerad på sin tomt och anpassad till platsens topografiska förhållanden. Den samspelar med övrig bebyggelsestruktur i Mariebergsområdet, vilken som helhet präglas av kuperad terräng, ett delvis organiskt gatunät och uppvuxen vegetation. Blått är enligt Stockholms stadsmuseum klassificering den högsta klassen och innebär att bebyggelsens kulturhistoriska värde motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i Kulturminneslagen. Plan- och bygglag (1987:10) 3 kap. 12 § är tillämpig: ”Byggnader, som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller som ingår i ett bebyggelseområde av denna karaktär, får inte förvanskas.” Motivering för blåklassning ur Stockholms stadsmuseum klassificeringsbeslut är följande. ”Som rikets arkiv har byggnaden ett samhällshistoriskt värde med

God

känt

dok

umen

t -

Susa

nne

Lind

h, S

tads

bygg

nads

kont

oret

Sto

ckho

lm, 2

013-

02-1

8, D

nr 2

012-

1874

0


betydelse för landets identitet och har ett symbolvärde för landets historia. Byggnaden i Lysbomben fick ersätta Gamla Riksarkivet på Riddarholmen när inte detta längre ansågs arkivdugligt. Byggnaden har på ett elegant sätt infogats i sluttningen ner mot Mälaren. Att placera byggnaden i souterräng var också funktionellt eftersom själva arkiven skulle placeras under jord av säkerhetsskäl. Byggnaden har ett arkitektoniskt värde, är väl utformad av ett av landets mest namnkunniga arkitektkontor och både material och utförande präglas av värdighet, hög ambitionsnivå och konstnärlig utsmyckning.” Tidigare ställningstagande Översiktplanen I Promenadstaden – Översiktplan för Stockholm är Marieberg en del av nordvästra Kungsholmen och beskrivs som ett viktigt område att ytterligare uppmärksamma. I juni 2011 fick stadsbyggnadskontoret i uppdrag av stadsbyggnadsnämnden att påbörja ett programarbete för utveckling av stadsdelen Marieberg. Programmet, godkänt av stadsbyggnadsnämnden den 25 oktober 2012, innebär att Marieberg ska byggas ut som en sammankopplad stadsdel med blandade funktioner, naturliga länkar mellan det offentliga rummet och med goda förutsättningar för nya offentliga verksamheter, attraktioner och målpunkter i en uppbruten struktur med utåtriktade verksamheter i bottenvåningarna. I strukturplanen redovisas fastigheter eller platser som bedömts som lämpliga för förtätning, antingen genom ny bebyggelse, tillbyggnation eller genom ombyggnation. Kommande detaljplanering i Marieberg ska i huvudsak utgå från dessa platser. I de olika detaljplaneprocesserna för respektive plats, ska sedan lämplig placering av byggnadsvolymer, omfattning, höjd, funktion, innehåll och utformning studeras i detalj. I strukturplanet för det offentliga rummet finns en möjlighet till att dra fram Fyrverkarbacken till Västerbrons faste för att skapa en ny gen koppling från Marieberg mot Södermalm. Kopplingen planeras också bli ett viktigt gång- och cykelstråk inom stadsdelen. Fyrverkarbacken är idag en lågt trafikerad vändgata som leder till bostadshusen på berget och Riksarkivet.

God

känt

dok

umen

t -

Susa

nne

Lind

h, S

tads

bygg

nads

kont

oret

Sto

ckho

lm, 2

013-

02-1

8, D

nr 2

012-

1874

0


Marieberg Program för detaljplan - Strukturplan för det offentliga rummet.

Platsen kring Riksarkivet är utpekat som en plats som är lämplig för förtätning både för Riksarkivets verksamhetsutveckling och för bostäder. Nya lokaler på bottenplan föreslås för att aktivera och levandegöra gaturummet.

Marieberg Program för detaljplan - Strukturplan med platser för ny bebyggelse.

Riksarkivet

God

känt

dok

umen

t -

Susa

nne

Lind

h, S

tads

bygg

nads

kont

oret

Sto

ckho

lm, 2

013-

02-1

8, D

nr 2

012-

1874

0


Gällande detaljplan För planområdet gäller följande stadsplaner: Pl.5218B, fastställd 1958, som anger park, allmän plats. Pl. 5500, fastställd 1961 som anger allmänt ändamål (A). Planen innebar smärre ändringar än planen från 1958 och dess huvudsyfte var att justera de östra gränserna för kvarteret Lysbomben samt att delvis utvidga och justera området för underbyggnadsrätten för bland annat Riksarkivets magasin. Markägoförhållande Fastighets AB Lysbomben äger fastigheten Lysbomben 4. Syfte med detaljplanearbete Detaljplanearbetet syftar till att undersöka möjligheten att bygga till Riksarkivets administrativbyggnad för kontorsändamål samt att prova en ny bostadsbebyggelse av mindre omfattning vid planområdets norrvästra del. Inom ramen för detaljplanarbetet ska en utveckling av miljön kring Riksarkivet studeras för att göra området till en mer attraktiv och levande plats. Särskilt fokus ska sättas på det fria rummet norr om huvudbyggnaden där man vill åstadkomma en ny entréplats för Riksarkivet. Den ska utformas och möbleras på ett sätt som inbjuder till vistelse och aktivitet. Bebyggelsen skall utformas med publika bottenvåningar som öppnar sig mot det fria rummet och skapa möjligheter för större restaurang- eller kaféverksamhet, som under det varma halvåret kan växa ut mot Mariebergsparken eller mot Riksarkivets nya entréplats. Planprocess Planen handläggs med normalt planförfarande. För att inte alltför tidigt låsa förutsättningarna föreslås planarbetet utredas vidare med parallella uppdrag. Huvudsyftet med det parallella uppdraget är att på bästa sätt belysa olika tillbyggnads alternativ, placering av byggnadsvolymer, omfattning, höjd och utformning inför en stundande planprocess och att uppnå en högre kvalitet i den byggda miljön och öka möjligheten för ett genomförande.

Gången för det parallella uppdraget Det parallella uppdraget kommer att genomföras i två steg, där det första stegets syfte är att komma fram till den bästa tillbyggnadsprincipen för plats och verksamheten och det andra steget syftar till att ta fram det bästa projektet för plats och verksamheten. Genom dialog med tre samtidigt arbetande team ska processen resultera i en lösning som bedömningsgruppen vill lägga till grund för det fortsatta arbetet. Till bedömningsgruppen knyts en referensgrupp med relevant kompetens. Referensgruppen deltar vid redovisningar och bidrar med sin kunskap till bedömningsgruppen i sammanträden med bedömningsgruppen inför bedömningsmötena.

God

känt

dok

umen

t -

Susa

nne

Lind

h, S

tads

bygg

nads

kont

oret

Sto

ckho

lm, 2

013-

02-1

8, D

nr 2

012-

1874

0


Resultatet av det parallella uppdraget kommer att analyseras utifrån aspekter som verksamhet, kulturhistoria, stadsbild, naturmiljö, gestaltning, stadsliv. Tre möjliga lägen för tillbyggnad kommer att studeras under Steg 1: öster om Riksarkivet (A), norrväst om Riksarkivet (B), på Riksarkivets takvåning (C). Tilläget ska innehålla ca 1000 kvm kontorslokaler, ca 30 arbetsplatser.

Det parallella uppdragets geografiska omfattning är markerat i rött. Översiktliga lägen för möjliga tillbyggnader (A,B,C) och bostadsbebyggelse(b) redovisas på vänstersidan. Förutom en tillbyggnad för Riksarkivet ska ett förslag på bostadsbebyggelse (b) innehållande ca 25 lägenheter och en utveckling av miljön kring Riksarkivet ingå i det parallella uppdraget. Exakt placering, omfattning, höjd och utformning på den nya bostadsdelen kommer att utredas under parallellskissandet. En kombination av bostäder och kontorslokaler för Riksarkivet kan förekomma om läget B för en tillbyggnad väljas. Konsekvenser för miljön Behovsbedömning Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL 4 kap 34§ eller MB 6 kap 11§ att en miljöbedömning behöver göras. Planförslaget överensstämmer med gällande översiktplan. Planförslaget bedöms inte strida mot några andra kommunala eller nationella riktlinjer, lagar eller förordningar. Planförslaget berör inte område av nationell, gemenskaps- eller internationell skyddsstatus. Den planerade verksamheten bedöms inte medföra väsentlig påverkan på miljö, kulturarv eller människors hälsa.

God

känt

dok

umen

t -

Susa

nne

Lind

h, S

tads

bygg

nads

kont

oret

Sto

ckho

lm, 2

013-

02-1

8, D

nr 2

012-

1874

0


De miljöfrågor som har betydelse för projektet kommer att studeras under planarbetet och redovisas i planbeskrivningen. Den väsentligaste miljöfrågan att beakta i detaljplanering är i huvudsak kulturmiljön, stadsbild och flygbuller. Flygbuller Länsstyrelsen, Trafikverket, Swedavia och Stockholm stad utreder för närvarande bullret för flygtrafiken till och från Bromma flygplats. Preliminära resultat pekar mot en problematisk bullersituation i planområdet. De slutgiltiga resultaten av utredningarna som pågår förväntas runt årsskiftet 2013/14. Planarbetet behöver utreda hur flygbullret ska hanteras. Denna fråga kan eventuellt påverka tidplanen för planarbetet. Tidplan Ett parallellt uppdrag inom planprocessen kommer att kunna genomföras under det första och andra kvartalet 2013. Samråd kring ett förslag uppskattas preliminärt kunna ske mellan det andra och det tredje kvartalet 2013 med ett antagande i stadsbyggnadsnämnden första kvartalet 2014. Parallellt uppdrag 1:a - 2:a kv 2013 Plansamråd 2:a - 3:e kv 2013 Granskning 4:e kv 2013 Antagande 1:a kv 2014

Genomförande Genomförandet är tänkt att ske i etapper. Fastighetsägaren har begärt detaljplaneändring och när en sådan vunnit laga kraft kommer tillbyggnaden att uppföras i en första etapp. Tillbyggnaden kommer därefter att användas för att successivt tomställa delar av befintliga lokaler och på så sätt få möjlighet att renovera befintliga lokaler.

God

känt

dok

umen

t -

Susa

nne

Lind

h, S

tads

bygg

nads

kont

oret

Sto

ckho

lm, 2

013-

02-1

8, D

nr 2

012-

1874

0


Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Riksarkivet tillhör Åke Ahlströms viktigare arbeten och är gott och välbevarade exempel på 1960-talets offentliga byggande. Byggnadens huvuduppgift är att se till att det gemensamma kulturarvet bevaras och är tillgängligt för allmänheten därför är Riksarkivets verksamhet viktig för hela landet. Att ge Riksarkivet möjlighet att anpassa förhyrda lokaler till sina planerade organisations- och verksamhetsförändringar är av stort allmänt intresse. Kulturhistoriskt betraktat är Riksarkivet den högst klassade av Mariebergs 1960- talsbebyggelse och är tillsammans med omgivningen ett typiskt exempel på 60-talets modernistiska stadsplaneideal, med sina styrkor och svagheter. Riksarkivets tidstypiska karaktär av hus inplacerade fritt i landskapet som skulptural volym, omgiven av grönska är en fin och karakteristisk kvalitet som ska värnas och framhävas i utvecklingen av platsen. Det som platsen bedöms sakna idag, är en intimitet och en nedbruten gestaltning i stadsrummet liksom en tydlig koppling mellan byggnad och stads- eller gaturum. Områdets stadsstruktur domineras huvudsakligen av modernistiska ideal där flera stora kvarter ger en gles gatustruktur som bland annat begränsar möjligheten att definierar platsen. I programmet för Marieberg redovisas en möjlighet att i framtiden dra fram gatan Fyrverkarbacken till Västerbrons fäste för att skapa en gen koppling från Marieberg mot Södermalm. Längs den nya gatan bedöms nya hus kunna byggas för att bland annat aktivera och levandegöra gaturummet. Kontoret bedömer att en ny bostadsbebyggelse vid planområdets norrvästra del med utåtriktade verksamhetslokaler i bottenplan både kan bidra till att tydligare definiera platsens gaturum och skapa ett mer samlat och intimt entrétorg till Riksarkivet med möjlighet för folkliv, sittplatser och uteserveringar i enlighet med programmets intensioner. Det som är viktigt i det vidare arbetet när det gäller bostadsdelens placering, omfattning, höjd och utformning är att det är förenlig med Riksarkivsbyggnaden och har i åtanke en möjlig framtida utveckling i närområdet. Med tanke på att platsen har stort kulturhistoriskt värde och att en tillbyggnad till en befintlig blåklassad byggnad kräver stor omsorg och extra hög arkitektonisk kvalitet, bedömer stadsbyggnadskontoret att uppgiften är mycket svår och föreslår att frågan utreds med hjälp av parallella arkitektuppdrag. Alla lösningar är kontroversiella på sitt sätt och innebär förändringar av olika värden, vilket kräver debatt och analys av såväl kulturhistoriska som stadsbildsfrågor. Tillbyggnadens utformning och placering i förhållande till befintligt Riksarkiv är en avgörande faktor för att den skall upplevas som ett positivt tillskott till Ahlströms byggnad liksom för att den ska fungera väl för verksamheten. Riksarkivets organisation och dagliga verksamhet skall vara en förutsättning för vilket tillbyggnadsförslag som kommer att ligga till grund för fortsatt planering

God

känt

dok

umen

t -

Susa

nne

Lind

h, S

tads

bygg

nads

kont

oret

Sto

ckho

lm, 2

013-

02-1

8, D

nr 2

012-

1874

0


och projektering. Anpassningen till de kulturhistoriska värden som finns såväl i befintlig bebyggelse som i stads- och landskaprummet är också avgörande för förändringens genomförande. Byggnaden ska ges en högklassig arkitektonisk utformning som kan hantera såväl områdets kulturhistoriska värde, den exponerade placeringen i stadsbilden, som att annonsera att platsen lever, förändras och utvecklas. Målet ska vara att åstadkomma en trevlig miljö och en spännande byggnad som utvecklar det modernistiska arvet.

God

känt

dok

umen

t -

Susa

nne

Lind

h, S

tads

bygg

nads

kont

oret

Sto

ckho

lm, 2

013-

02-1

8, D

nr 2

012-

1874

0

startpromemoria för planläggning av del av kv lysbomben 4...

Documents