#111

Kr

os

so

rd

et

maj 2011

Nödstopp för mobilkrossar I täktens transportörer

senaste nytt om Krossgruppen I Bankgaranti eller försäkring?

Hårda vintrar ger sämre vägunderHåll

att jobba i ryssland

rapport från sbmis branscHdag

Forskning i världsklass

eN tIdNINg fråN sverIges BergmaterIalINdustrI

Vi lyssnade på våra kunder och skapade en ny generation VSI-slagkrossar

SANDVIK MINING AND CONSTRUCTION SVERIGE AB, TEL 026-26 20 00.

LOKALKONTOR: BOLLNÄS TEL 0278-64 22 00, HAPARANDA TEL 0922-298 00, JÄRFÄLLA TEL 026-26 20 00,

KIRUNA TEL 0980-828 35, NORA TEL 0587-845 00, PARTILLE TEL 031-44 72 60, SVEDALA TEL 040-40 90 00

mc.sandvik.com/se

För gruv-, anläggnings- och återvinningsindustri

Sandviks CV200-serie VSI-krossar består av sex nya modeller, framtagna för attmöta kundernas krav, men utan att ge avkall på de fördelar som fanns i tidigaremodeller. Fokus ligger på Miljö, Hälsa & Säkerhet. Med CV200-serien får dureducerade stilleståndstider för underhåll, ett säkrare handhavande av krossen,minskad energiförbrukning och därigenom mindre utsläpp som påverkar miljön.

Sandvik kan nu erbjuda den lägsta energiförbrukningen inom VSI-krossning,tack vare en innovativ konstruktion på både rotor och krossens matningssystem.

Alla uppgraderingar kan eftermonteras på befintliga krossar!

• ny utformning av slitdelar

• lägre energiförbrukning

• förenklade reservdelsbyten

• minskad driftkostnad/ton

krossordet # 111 3

Redaktion innehåll

26sid Fullspäckat program på sBMis branschdag.

5 ledarenInledande ord från Björn Strokirk, vd på SBMI. 6 nyheter och anslagstavlan 7 vägskälet 8 krossgruppenSenaste nytt från krossentreprenö-rernas egen grupp inom SBMI.

10 teknik i framkantIntervju med docent Magnus Evertsson som leder forskargrup-pen CRPR på Chalmers.

12 nödstopp för mobilkrossarStudentarbete ska förbättra arbets-miljön för alla som arbetar med mobil stenkross.

14 snöröjning ger sämre vägunderhållDe senaste årens kalla vintrar har inneburit att det blir mindre pengar till vägunderhållet.

17 att jobba i ryss-landMöt två svenskar som gjort ryska bergtäkter till en del av sin vardag. 22 värdefulla termerUlf Bjällås ger oss sin syn på be-nämningar som riktvärde, gränsvär-de och begränsningsvärde.

26 branschdag i huvudstadenSBMIs branschdag bjöd på ett full-späckat program och Stenkoll fanns på plats. 36 täktens transpor-törerReportage om en åkares vardag i Vikans Kross i Göteborg.

44 bankgaranti eller försäkring?Drygt hälften av landets länsstyrel-ser föredrar bankgarantier som ekonomisk säkerhet.

krossordet stenkoll

ansvarig utgivare Björn Strokirkredaktör Tomas Skagerlindart director Annelie Sundgrenomslagsbild Boel Ferm prenumerationsärenden joakim.heise@sbmi.se Hör av dig till Joakim om du vill ha tidningen eller om du inte vill ha fler nummer. annons/marknadPatrik Swenzén patrik@annonshuset.sePhilip Otter philip@annonshuset.se adressSBMIBox 55684102 15 Stockholm hemsidawww.sbmi.se tryck Grafisk idé övriga medverkande detta nummer: Carina Tyskbo, Anna Hållams, Emma Hanqvist, Joakim Heise, Björn Strokirk och Boel Ferm.

Vad vill du läsa om i tidningen? Har du några tips till redaktionen? Mejla till oss på stenkoll@sbmi.se Stenkoll ges ut av SBMI, bergmaterial-industrins branschorganisation. SBMI tillvaratar branschens intressen mot samhällets beslutsfattare och stöder medlemmarnas utbildning, kvalitetsarbete och kompetensutveckling.

annelie sundgren arbetar på Sundin Reklamstudio AB där hon bland annat formger och layoutar magasin, kundtidning-ar och temabilagor i dagspress.

niclas kindvall frilansar åt ett flertal tidningar och tidskrifter efter att tidigare ha varit redaktionschef på Täby Danderyd Tidning. I det här numret rapporterar han bland annat från SBMIs branschdag i Stock-holm.

kr

oss

or

de

t

#111

Maskin Mekano AB, Box 9083, 550 09 Jönköping, 036-31 74 00, info@maskinmekano.se, www.maskinmekano.se

Den som slutar att bli bättre slutar att vara bra. Nyheten Sv 902 är framtagen för att ge dig nya konkurrensfördelar på en tuff marknad. En helt unik eftersikt på lastväxlarram, som både kan öka dina intäkter och sänka dina kostnader.

Konceptet ger dig överlägset billigast flyttkostnad. Eldrift ger låga driftskostnader, skill-naden mot hydrauldrift kan vara uppemot 100 SEK/timma. Den beprövade sikten STE 2-53 ger dig hög kapacitet på en mängd olika material. De kraftiga hydrauliska stöd-benen ger god åtkomst för städning utan att maskinen behöver flyttas. Som grädde på moset får du tillgång till vår erkänt duktiga support- och serviceavdelning.

Välkommen till Maskin Mekano. Din partner för produktivitet.

Framtiden har landat, del 2

krossordet # 111 5

Tyvärr är det många gånger som man överraskas av nya lagar och förordningar som inte är så väl anpassade till

verklighetens villkor. Ibland kan bris-terna bero på avsaknad av kunskaper hos de som har arbetat fram underla-gen, ibland kan andra krafter ha styrt, t ex forskares önskan att få större re-surser för sin verksamhet.

Dessbättre upplever jag att vi har mycket goda kontakter med departe-menten och att de gärna tar del av våra erfarenheter och bedömningar. Ge-nom nätverk med branschorganisatio-ner, för t ex gruvor, kalkindustri och torvindustri kan vi uppmärksamma varandra på vilka frågor som ska upp till beslut och vi kan jämföra våra ar-gument innan vi lämnar våra remiss-svar.

En fråga som helt säkert kommer att bli aktuell kommande år är åter-vinning. Idag är det kanske enklast och billigast för många bygg- eller riv-ningsföretag att, som vanligt, slänga avfallet i närmaste större grop eller tipp.

Men det finns ett beslut inom EU att år 2020 ska minst 70 procent av allt bygg- och rivningsavfall återvinnas. Sverige har en bit kvar innan vi når detta mål. Det måste bli lönsamt för alla parter att börja återvinna mer. Vo-lymen ger idag ingen lönsamhet.

I Holland har man kommit långt och återvinner 96 procent av allt bygg- och rivningsavfall (99.8 procent av allt sådant avfall som är inert). Förhållan-

dena där är annorlunda än i Sverige: svårt att finna plats för nya deponier i ett tättbefolkat land, dålig tillgång till berg och därmed högre priser på bal-last.

Holländarna kanske kan lära oss mer om hur man tekniskt ska hantera massorna för att få en produkt som är värdefull. Men framför allt borde vi ta del av hur man har riggat regelverket i Holland för att på bästa sätt skapa en effektiv återvinning. De har gjort en del misstag som de senare har rättat till och som vi kan lära av.

Här kan SBMI spela en proaktiv roll och summera egna och holländska er-farenheter. Vi måste analysera i vilka sammanhang återvinning är lämpligt och hur vår bransch kan medverka. Kan vi krossa berg kan vi ju krossa be-tong. I våra täkter finns det ibland ytor som kan användas för lagring och återvinning av material. Vi kan sprida kunskaper om bästa teknik och vilka möjligheter våra kunder har att an-vända återvunnet material.

Men det handlar också om att öka samverkan med länsstyrelser, vars till-ståndstider idag motverkar ökad åter-vinning. Det borde gå att förenkla pro-cedurerna.

När vi har en helhetsbild ska vi ta kontakt med såväl myndigheter som marknadens aktörer och försöka ska-pa lösningar som är så effektiva som möjligt. Ännu finns inga låsningar el-ler hinder att överbrygga. Ännu är alla dörrar öppna. Det är nu vi måste akti-vera oss. I dialog med myndigheterna

ska vi föreslå effektiva svenska regler. Om några år är möjligheterna min-

dre och vi har i värsta fall ett mångfalt större arbete med att ändra det som gick fel, än att se till att det blir rätt från början.

Välkomna alla läsare med erfaren-heter och kontakter i denna fråga att höra av er till kansliet och ge ert bi-drag till processen.

Att stämma i bäcken

björn strokirk, vd, sbmi

ledare

krossordet # 1116

Magnus Rehula är sedan förra året ny region- och försäljningschef för region Stockholm på Je-hander. Magnus har tidigare arbetat 25 år hos olika leverantörer inom byggmaterialbranschen med bland annat laminatgolv och cementbasera-de produkter för användning i våtrum.

Ingemar Cehlin är sedan mit-ten av mars ny distriktschef hos Swerock AB. Han ansvarar för Grus & Berg i området Uppsala, Stockholm och Södermanlands län. Befattningen innebär ansvar för både försäljning och produk-tion. Tidigare försäljningschef Mats Billingmark har gått vidare till andra arbetsuppgifter utanför bolaget.

Fredrik Winberg har lämnat sin befattning som vd och marknadsdirektör för Cementa för att övergå till egen verksamhet. Till ny vd har ut-setts Jan Gånge , före detta CFO HeidelbergCe-ment Northern Europe. Till vice och marknads-direktör har utsetts Fredrik Jansson, tidigare försäljningschef på Cementa.

Sandvik Mining and Construction Sverige AB har utökat säljorgani-sationen med två medarbetare i södra Sverige vad gäller försäljning av ovanjordsriggar, bergborrverktyg och borrstål.Anders Arvidsson har an-ställts som säljare Borriggar i södra Sverige. Anders kom-mer närmast från en tjänst hos Orica Mining Services.Andreas Bergart har an-ställts som säljare Bergborr-verktyg & Borrstål i södra Sverige. Andreas kommer närmast från en tjänst hos Bergteamet Raiseboring.

Både Anders och Andreas är placerade vid Sandvik Mining and Construction Sverige AB:s kontor i Partille utanför Göteborg.

Robert Sundberg har anställts som nationell ser-vicechef på Atlas Copco CMT Sweden AB.

Niklas Lampa är nyanställd montör på Tedact. Han kom-mer närmast från Snellman Oy i Jakobstad, där han under

de senaste fyra åren har arbetat som industri-montör och elektriker. Niklas har sin bas i Luleå och kommer huvudsakligen att jobba med Tedacts kunder i Norrland.

Carina Edblad, har sedan 11 april tillträtt som ny VD på Färdig Betong. Hon efterträder George Eliasson som har gått i pension. Carina kommer närmast från rollen som ansvarig för kalkylorga-nisationen på Skanska

Tel: 0240-376 10 Fax: 0240-376 63E-mail: info@swemas.com

Normansväg 2 771 94 Ludvikawww.swemas.com

Din leverantör av slitgods & reservdelar

Egen tillverkning i modern verkstad

Tel: 0240-376 10 Fax: 0240-376 63E-mail: info@swemas.com

Box 7025 • 174 07 Sundbyberg Tel: 08-606 66 00 • Fax: 08-745 53 28www.grindex.com • marketing@grindex.com

kUrsEr HÖsTEn 2011

kom ihåg att anmäla eR till höstens kuRseR:

grundkurs Bergmaterialindustrin 7–8 november 2011, Stockholm Radisson Blu Arlandia. Anmälan senast 18 oktober 2011.

Kursen vänder sig till nyanställd personal i bergmaterialin-dustrin och ger en bred introduktion om geologi, produktion och användning av våra produkter. Personer verksamma i bygg- och anläggningsverksamhet samt i myndigheter och kommuner är också välkomna.

Produktkunskap, kvalitetssäkring och en-standarder21–22 november 2011, Stockholm Radisson Blu Arlandia. Anmälan senast 2 november 2011.

Kursen vänder sig till alla som arbetar med laboratorieprov-ning, produktion, försäljning och upphandling av bergmateri-al. Kursen tar upp provtagning och provningsmetoder, kvali-tetssäkring och CE märkning med mera. Se även www.sbmi.se

Branschdagar20 oktober i Jönköping och 27 oktober i Umeå. Inbjudan går ut senare i år.

Ämnen som behandlas kan vara teknik, geologi, säkerhet, miljö och juridik. Vi tar upp aktuella och praktiska tips, erfa-renheter från verksamheterna samt redovisar miljödomar.

Företagsanpassade kurserSBMI genomför även anpassade kurser hos medlemsföretagen, i mån av tid. Beroende på ämne och innehåll anpassas genom-förandet så att företaget minimerar sina kostnader med avse-ende i första hand resor och traktamenten för deltagarna. Återkom så berättar vi mer!

anmäl eR På sBmi.se

Skriv till oss på adressen: SBMI, Box 55 684, 102 15 Stockholm

vägskäletanslagstavlan

krossordet # 111 7

Box 7025 • 174 07 Sundbyberg Tel: 08-606 66 00 • Fax: 08-745 53 28www.grindex.com • marketing@grindex.com

nyhetsflödet

Förändringar på skanska asfalt och BetongRegion Bergmaterials väg mot en specialiserad rikstäckande organisation, som påbörjades 2010, fortsätter med full intensitet. Man har valt att utföra förändringsprocessen i form av funktionsgrupper som var och en utgör en del av verksamhetens huvudprocess, från att hitta råvaran i ena änden till att sälja material i den andra.

Region Bergmaterial leds av Per Åkerman och regionens distrikt leds av följande per-soner: Niclas Midlöv (Syd), Johan Olander (väst), Magnus Niklasson (Göteborg), Daniel Bergström (Stockholm/Mälardalen), Peder Olsson (Mitt) samt Torbjörn Kronfeldt (Norr).

Två nya tjänster har dessutom tillsatts under 2011. Det är dels verksamhetsutvecklare Johanna Stridh samt Magnus Busk, teknisk chef.

Ledningsgruppen för region Bergmaterial på skanska asfalt och Betong aB. stående från vänster: Niclas midlöv, Peder olsson, Per Åkerman, daniel Bergström, johan olander, johanna stridh, mag-nus Niklasson och sittande magnus Busk.

jehander förvärvar bolagJehander har köpt Rimbo Jord. I köpet ingår täktverksamhet med produktion av sand-, grus-, berg- och jordprodukter, medan åkeri-verksamheten avyttras separat.

Rimbo Jord har stora reserver och ett 30-årigt täkttillstånd. Med förvärvet etable-rar sig Jehander för första gången i nordöstra delen av Stockholms län.

swerock köper BefabSwerock AB fortsätter att utveckla sin posi-tion i Östergötland med omnejd då Befab Schakt’s kross- och täktverksamhet numera ingår i Swerock AB Region Mellersta.

Verksamheten består av två bergtäkter i Östergötland samt en avdelning med ambu-lerande mobila krossar. Ett 20-tal anställda arbetar i verksamheten som hanterar cirka 2,5 miljoner grus- och bergkrossprodukter årligen.

krossordet # 1118

Krossgruppen röjer vägBranschens krossgrupp har haft sitt andra möte. Behov och erfarenheter har dryftats och koncentreras. Frågorna kring säkerhet, utbildning, maskinproblem och arbetsmiljö har mynnat ut i konkreta åtgärder. Stenkoll kontaktade tre viktiga leverantörer för att få de-ras åsikter om branschens utveckling och vilken roll Krossgruppen kan ha i framtiden.TExT: CARInA TySKBO

tommi lehtonen, metsoTommi Lehtonen är vd på finska Metso, Mobile Crushing and Screening. Han är positiv till den svenska Krossgruppen och berättar att det i Finland sedan några år finns en liknande grupp som åstadkommit mycket bra inom bran-schen. Arbetssäkerhet har länge haft hög prioritet i Finland. Här utgår man från riskkalkyler som baseras på den europeiska standarden.

– Den finska gruppen har framförallt arbetat med oljuds- och damningsfrå-gorna, men även med säkerhet och mil-jö. Jag upplever samarbetet med leve-rantörerna som mycket bra. Skandina-vien har generellt höga säkerhetsnivåer.

Han pekar på att Krossgruppens ar-bete bör relateras till utvecklingen av de mobila enheterna. För Metso pågår den utvecklingen i direktkontakt med flera kunder. Målet är att leverera ma-skiner med den lägsta totala kostnaden per ton, till högsta möjliga produktion.

– Vi välkomnar möten och samtal kring de här frågorna. Huvudfrågan är att minska transportkostnaden, som är den högsta kostnaden inom området krossat berg. De mobila krossarna har många fördelar eftersom man kan krossa och återanvända materialet di-rekt på plats – det blir energieffektivt och minskar även utsläppen.

”Industrin vet vad som är viktigt och oviktigt

medan lagskrivare sällan har hela bilden.”

Tommi Lehtonen, Metso

Men bilden är inte svart eller vit, me-nar Tommi Lehtonen. Det går visserli-gen snabbare att starta en täkt med mo-bila krossar men alla produkter kan inte tillverkas där – våta processer och väldigt stora volymer över 800 ton per timme till exempel, kräver en stationär kross. När det gäller lagar och regler trycker han på samarbetet mellan in-dustrin och lagskrivarna. Industrin vet vad som är viktigt och oviktigt medan lagskrivare sällan har hela bilden, då kan regelverket få motsatt effekt. Där kan Krossgruppen få en viktig roll med sin erfarenhet av industriprocessen.

JöRgen CRilén,sandvikJörgen Crilén är segmentschef för Con-struction på Sandvik SMC Sverige AB. Han menar att om målsättningen är att tillverka det kunden vill ha måste det finnas en dialog mellan leverantör och användare.

– Det finns en viktig kedja mellan be-ställare, byggare och leverantör och det är angeläget att till exempel problem

med buller och damm kommer oss till-känna. Det är bra att det ställs krav som kan leda till förbättrade produkter, även ur miljösynpunkt.

Maskinerna i Skandinavien utsätts för tuffast möjliga geologi, en mycket hård granit som kräver hög kvalitet på borrverktyg och slitstarka maskiner. Då är det viktigt att bland annat bevaka garantier för att lära sig var felen upp-står och göra förändringar.

– Hela teknikutvecklingen har gått i en riktning som försvårat situationen. Gammal teknik finns inte längre att köpa, så när entreprenören frågar efter ”enklast möjliga” måste vi hänvisa till det som finns att tillgå, säger Jörgen Crilén.

Sedan fem–åtta år tillbaka ser man i Sverige en trend att de mobila maski-nerna blir större och tyngre, med högre kapacitet. Det beror på ett annat sätt att arbeta som utgår från entreprenö-ren och som ger miljöfördelar, efter-som krossningen kan hamna nära slut-användningen. Stora mobila krossar på 70 ton och ända upp till 120 ton är en

Tommi Lehtonen är vd på finska Metso, Mobile Crushing and Screening, och Jörgen Crilén, segmentschef för Construction på Sandvik SMC Sverige AB.

krossordet # 111 9

Krossgruppen röjer vägväldigt svensk företeelse i jämförelse med södra Europa, enligt Jörgen Cri-lén. Utbildningsfrågorna är också vik-tiga för Sandvik, som erbjuder sina egna kunder utbildningar i säkerhet och processteknik. Där går man ige-nom farliga moment, hur man hand-har maskiner samt reparation och un-derhåll.

– Det är alldeles för vanligt att man bygger om sin maskin själv. Då behö-ver man veta vad som gäller, garantin eller försäkringen kan till exempel upphöra att gälla.

maRkku teRäsvasaRa, atlas CoPCoMarkku Teräsvasara, är vd för Atlas Copco, CMT Sweden AB. De är nya ak-törer i krossbranschen, men han tror definitivt att Krossgruppen innebär nya möjligheter. Som leverantör är det viktigt att arbeta mot en svensk stan-dardisering och öka samarbetet mel-lan borrentreprenörer och krossföre-tagen, så att man optimerar resultatet på det krossade materialet. Arbetar man mot ett gemensamt mål kan man också sänka kostnaden och öka kapa-citeten. När det gäller maskinutveck-ling menar Markku Teräsvasara att ekonomin styr och att det måste fin-nas en återbetalning. Men kunddialo-gen är viktig.

– Vi vill driva vår utveckling tillsam-mans med kunderna. En leverantör

kan inte vara mer framgångsrik än si-na kunder. Stationära krossar kan skräddarsys efter platsen, är stabila och tar mer material. En mobil kross är naturligt sett vekare i konstruktio-nen - utmaningen ligger i att få maski-nerna så robusta och mobila som möj-ligt. En mix av stationära och mobila krossar tror jag därför kommer att be-hövas i framtiden.

Kravet på återvinning kommer ock-så att öka, liksom värdet av återvun-net material, till exempel att riva upp gamla vägar och återanvända materia-let.

– Att få tillstånd till bergtäkter blir svårare och svårare. På Maskinexpo i Barkarby den här våren ställer vi ut en

kompakt maskin som är intressant för användning inom både återvinning och vid stenbrott, säger Markku Teräs-vasara.

Inom området hälsa och risk stöder Atlas Copco Krossgruppens initiativ att arbeta aktivt med att öka säkerhe-ten och minimera skador. Deras borr-vagnar har pansarglas och förstärkt bottenplatta som skydd för eventuella explosioner. Flyttas de goda värdena över till krossidan kan säkerheten komma till samma nivå där.

En hjärtefråga för Krossgruppen är rekrytering och utbildning. Snittål-dern hos dem som arbetar på Atlas Copco är 42–43 år. Rekryteringen sker oftast via utbildningscenter, de som börjar är i tjugoårsåldern och startar som trainees.

– Det finns inte så många lediga er-farna mekaniker idag. Med tanke på de stora investeringarna är det omfat-tande brist på kompetent folk i bran-schen. I synnerhet Skellefteåfältet med Malmfälten och Boliden är drab-bat, säger Markku Teräsvasara.

”Kravet på återvinning liksom värdet av

återvunnet material kommer att öka.”

Markku Teräsvasara, Atlas Copco

www.ballastsverige.se

hållbara, tunga beslut Varje svensk förbrukar i genomsnitt tio ton ballast varje år. Det är ungefär ett lastbilsflak per person. För att tillgodose samhällets behov av stenmaterial på ett hållbart sätt satsar vi på:

• Tätortsnäratäkterochminskadetransporter

• Alternativtillnaturgrus

• Efterbehandlingavtäkter.Täkternakanblinyindustrimark, rekreationsområdenellerbadsjöar.Ekologiskefterbehandling gynnardessutomhotadeväxterochdjur.

Läs gärna mer på vår webbplats.

Markku Teräsvasara, vd för Atlas Copco, CMT Sweden AB.

krossgruppen

n

krossordet # 11010

Chalmers tekniska hög-skola invigdes redan 1829 och är i dag en av världens främsta inom flera områ-den, bland annat produk-tion som är ett av reger-ingens strategiska forskningsområden. Här verkar forskargruppen CRPR som leds av docent Magnus Evertsson.TExT: TOMAS SKAGERLInD

FOTO: BOEL FERM & MAGnUS EVERTSSOn

– I dagsläget leder jag en forskargrupp med tio personer som sysslar med produkt och produktionsutveckling. Vi tillhör en av to-talt 17 större institutioner och vi utvecklar och producerar produkter där användaren står i fokus. En hel del av dessa är inom ma-skinteknikområdet, berättar Magnus Everts-son.

– Vi bedriver olika forskningsprojekt och skriver om dessa i rapporter och artiklar. Vi har också ett internationellt samarbete in-om sönderdelning av bergmaterial med fyra andra tekniska universitet över hela värl-den. Dessa finns i Brisbane i Australien, Kap-staden i Sydafrika, Rio de Janeiro i Brasilien samt Ankara i Turkiet.

Sverige världsledandeDet internationella forskningsutbytet är en-ligt Magnus fruktbart på många sätt, fram-förallt på ballastområdet.

– Men när det gäller krossning är vi i Sve-rige redan världsledande, så där handlar det egentligen inte om något utbyte. Det finns få forskargrupper i andra länder som ägnar sig åt krossning, vilket kan bero på att de

teknik i framkant

Världsledande forskning på västkusten

Magnus Evertsson, docent på Chalmers, anser att de forskningsresultat som hans organisation får fram hela tiden leder till något som branschen verkligen har nytta av.

krossordet # 111 11

inte tror att det finns någon lönsamhet i förädlingen. De stora aktörerna när det gäller krossning finns därför i Norden och det är ju bra för oss naturligtvis. I vårt samarbete med andra universitet brukar vi därför få söka upp den kompe-tens som finns inom gruvindustrin.

Förändringar tar tidDet blir mycket restid för Magnus och hans kollegor. När Stenkoll först försö-ker nå honom på telefon för att boka in en intervjutid befinner han sig till ex-empel i Anglo Americans platinagruva norr om Johannesburg i Sydafrika.

– Resorna är mycket lärorika för oss. Vi utsätts hela tiden för nya problem och får ofta ett kvitto på att våra forsk-ningsresultat hela tiden leder till något som branschen verkligen har nytta av. Ett exempel på det är att jag 1995 hade en idé om att variera varvtalet på kros-sar. Det tog 15 år att övertyga branschen om det men sedan december 2010 har vi nu en doktor inom styrning krossnings-processer, vilket man bland annat kan åstadkomma genom att variera varvta-let.

– Förändringar tar tid eftersom det är en konservativ bransch och för att det är svårt på grund av storleken på ingångs-materialet att utföra tester på det som vi arbetar med, säger Magnus Evertsson.

Under sommaren kommer varvtals-styrning av krossar att provas i en av LKAB:s gruvor. I stora drag handlar det om möjligheten att anpassa krossarna till vilket material som kommer till krossen. Något som gruvindustrin nu alltså har fått upp ögonen för och det internationella intresset är stort.

Maskiningenjör i botten– Vi är en behovsstyrd organisation som får vårt stöd från branschen, framförallt från den svenska ballastindustrin. Vårt rykte är bra, eftersom vi är kända för att leverera i tid och för att hålla budget och jag vet att branschen ser behovet av vår verksamhet.

Vilket sorts stöd har ni fått av SBMI?– Framförallt kan vi tacka SBMI för att

vi överhuvudtaget existerar. Det första projektet inom forskargruppen starta-des 1993 då SBMI hette Grus- och maka-damföreningen och vi fick ett brett stöd från dem direkt. I dag är också många av SBMIs medlemmar med i våra olika styr-grupper.

Magnus Evertsson är maskiningenjör i botten, vilket är ganska ovanligt i den här branschen där de flesta andra ingen-jörer har en bakgrund med en inrikt-ning inom mineralteknik eller väg och vatten.

– Jag har alltid älskat att bygga saker. Att bygga om och ändra på saker som jag tycker kan förbättras, har bland an-nat lett till att jag nog är den enda i Sve-rige som har en båt som drivs med eta-nol, säger Magnus och ler.

Simulering av krossanläggningEgentligen var hans avsikt att doktorera i flygteknik men så fick han frågan om han istället ville inrikta sig på ballast.

– Först var jag tveksam men jag har inte ångrat det beslutet.

Hur ser den närmaste framtiden ut för dig och din forskargrupp?

– Vi arbetar bland annat för att skapa ett kunskapscenter för bergmaterialpro-duktion. Det behövs och vi hoppas att det ska kunna gå men då behöver vi få bra uppslutning från bran schen och från enskilda företag.

– Ett annat intressant och helt unikt projekt som vi jobbar med just nu på Chalmers är att vi bygger upp ett fysiskt rum med en datorstruktur som ska kun-na simulera en krossanläggning. På så sätt kan operatörerna tränas för olika situationer som till exempel att minska eller öka produktionstakten. En opera-tör måste ta många snabba beslut och då är det bra om man är förberedd på hur man agerar i sådana situationer.

Världsledande forskning på västkusten

ett internationellt projektteam med forskare från Chal-mers, sydafrika och australien genom-förde i april fullska-leförsök i en av anglo Platinums krossanläggningar. till vänster ses magnus evertsson, Paul Bepswa, André van der Westhui-zen och Gauti Ás-björnsson efter provtagning av en grizzly. till höger ses bland annat er-ik Hulthén med delar av forskar-teamet under ge-nomgång av ris-kanalys.n

krossordet # 11112

En grupp studenter på Chalmers tekniska högskola i Göteborg arbe-tar just nu med ett projekt som ska förbättra arbetsmiljön för alla som arbetar med mobil stenkross.TExT & FOTO: BOEL FERM

– Det kommer att bli en omfattande rapport av det här, säger Elin Kristell.

Hon är en av sex studenter på Chal-mers program Teknisk Design som har arbetat med projektet.

– Vi har tagit fram olika koncept och försöker nu utvärdera vilket som är bäst för den här branschen, säger Disa Reuterswärd som också ingår i projektgruppen.

Damm, nödstopp och transport-band är några av de problemområden som har lyfts fram.

Det är SBMI, Sveriges Bergmaterial-industri, som lagt ut uppdraget på Chalmers. Studenterna får under sin utbildning möjlighet att arbeta med faktiska projekt.

Örjan Söderberg är examinator och programansvarig. Han säger att design är en lika viktig del i utbildningen som den tekniska delen.

– Vi är glada att studenterna engage-rar sig för saker som gör skillnad. Någ-ra studenter arbetar till exempel med design av en värmekamera för att se om mjölkkor har inflammation i juv-ren.

Sista fasen av arbetetUtbildningen syftar till att ta reda på och finna en lösning på olika problem. Studenterna övar på design för att pro-dukterna ska förstås rätt och för att öka användarvänligheten. För att idé-erna ska kunna tillverkas kommer stu-denternas tekniska kunskaper väl till pass.

Gruppen som arbetar med SBMI be-står av Disa Reuterswärd, Ebba Heden-blad, Elin Kristell, Johan Magnusson och Nazli Eidmohammadi. Marcus

Wernberger-Jonsson ingår också i gruppen men var frånvarande vid Stenkolls besök. De går tredje året på Chalmers tekniska högskola och arbe-tar med sin kandidatexamen i teknisk design. Efter ytterligare två års studier kan de titulera sig civilingenjörer.

– Alla alternativ vi hade var verkliga produkter men det här är lite grövre och kräver mycket ergonomi, funk-tion och säkerhet, säger Johan Mag-nusson som förklaring till att de valde att studera just mobilkross.

Nu är de i sista fasen av sitt kandida-tarbete. Totalt lägger de 16 veckor på projektet och har arbetat med det på halvtid under vårterminen.

Operatörens perspektivGruppen började sin undersökning ge-nom att besöka sju täkter runt om Gö-teborg.

– De som jobbar där har verkligen tagit sig tid och visat oss runt. Vi har haft långa intervjuer med operatörer-na, säger Elin Kristell.

– Det är spännande med en bransch man inte kommit i kontakt med inn-an, tycker Disa Reuterswärd.

Studenterna grupperade sina funna problem i olika problemområden. I sin första delredovisning sammanfattade de 24 olika områden varav ett skulle väljas ut för fördjupning.

– Vi valde att förbättra stoppmöjlig-heterna, dels för att det var väldigt in-tressant men också något vi ansåg oss ha kunskap att arbeta vidare med, det ligger också inom ramen för vårt kan-didatarbete, förklarar Elin Kristell.

– Vi har arbetat ur operatörens per-spektiv, hur de upplever sin vardag.

studentarbete ger

nödstopp för mobilkrossar

en illustration från delredovisning som sammanfattar funna problemområden.

utbildning

krossordet # 111 13

Gruppen fann att det förekom både förslitningsskador, fall och klämska-dor, skärsår och brännsår. Damm är också ett problem.

– Värsta olyckan är att förlora en arm eller livet. Det senaste året har det förekommit flera allvarliga skador, sä-ger Johan Magnusson.

Sten på fel ställeStudenterna har kartlagt arbetsmiljön genom samtal med de som kör. En sak som kom fram var bland annat att ope-ratörerna är måna om att produktio-nen hålls på en bra nivå och ibland belönas genvägar framför säkerhet.

– Det förekommer också att operatö-ren i stället för att stänga av maskinen, går ut med spett eller skyffel för att rätta till fel. Sten på fel ställe i krossen kan ta en hel dag att lyfta ur.

Gruppen säger att de mötte två typer

av operatörer, de som tycker mycket om sitt arbete och inte bryr sig om en skråma här och där. Samt de som inte trivs så bra och då blir problemen en stor del av vardagen.

En kombination av larmDet innebär mycket ensamarbete att bemanna en kross och studenterna tycker det är viktigt att operatören kan nå nödstoppet oavsett var han eller hon än är vid maskinen. Lösningen blir ett stopp som man bär med sig och som ökar säkerheten vid ensamarbete.

– Förhoppningen är att få med olika larm så att man kan larma kollegor och inte bara ett stopp som bryter själ-va strömmen till krossen. En kombina-tion vore bra.

Den 18 maj blev rapporten över ar-betet klart och den 25 maj möter stu-denterna representanter från SBMI.

– Vi har tyckt att det har varit ett väldigt kul projekt, det är häftigt att se maskinerna. Första gången man klätt-rar upp i krossen och får se krafterna blir man imponerad, säger Ebba He-denblad.

– Nödstoppet är ett exempel på ett problem som kan ändras, förhopp-ningen är att det ska bli ett bevis för att det går att förbättra arbetsmiljön.

”Vi är glada att studenterna engagerar

sig för saker som gör skillnad.”

– Det är spännande med en bransch man inte har kommit i kontakt med förut, tycker studenterna på Chalmers som gör sitt kandidatarbete om nödstopp för mobilkrossar. studenterna som ingår i projektet är elin kristell, tomelilla, johan magnusson, Ljungskile, ebba Hedenblad, orust, disa reuterswärd, Lund, Nazli eidmohammadi, Göteborg och marcus Wernberger-jonsson, Varberg samt examinator Örjan söderberg.

n

krossordet # 11114

”

krossordet # 111 15

De senaste årens kalla och snörika vintrar har inneburit extra mycket arbete för landets snöröjare och Trafikverket har två år i rad tvingats gräva djupt i underhålls-budgeten. Resultatet blir färre pengar till det vanliga underhållet av våra vägar men informationsansvarige Pär Gustavsson menar att det ändå inte finns någon större anledning till oro.TexT: nICLAS KInDVALL illusTraTion: EMMA HAnqVIST

Nyss utslagna björkar och varma vin-dar gör det en smula svårare att min-nas den gångna vinterns trafikkaos på många platser i Sverige. Stundtals tvingades entreprenadföretagen arbe-ta i skift med att forsla bort snömassor och hålla vägarna farbara. Pär Gustafs-son på Trafikverket, myndigheten som ansvarar för de statliga vägarna, med-ger att kostnaderna för vintervädret har varit betydligt större än budgete-rat de senaste åren. Ett faktum som påverkar exempelvis planerade belägg-ningsarbeten under sommarhalvåret.

– Ur en total budget på nio miljar-der kronor har vi budgeterat med två miljarder för vinterunderhållet. Där drog vi över med ungefär 270 miljoner under 2010 och det är klart att det märks även i en så stor budget.

13 procents ökningTrafikverkets anslagna summa löper per kalenderår vilket betyder att varje sådant år egentligen omfattar två vint-rar – januari till mars samt månader-na innan jul och nyår. Därför blir det lite krångligare att jämföra det vi nor-malt sett benämner som en vinter med nästa. Under detta års första må-nader har dock utfallet varit i princip lika stort som under 2010.

– Ganska exakt 13 procent över vad vi räknade med, säger Pär Gustafsson. Pengar som går till snöröjning, halk-bekämpning, bortforsling av snö och övrigt vinterunderhåll som kantskär-ning och renhållning.

Att ökningen påverkar Trafikver-

kets arbete med att hålla vägbeståndet i gott skick är ingen hemlighet. Det talas ofta om att de svenska statliga vägarna bär på en underhållsskuld.

– I de här fallen prioriterar vi vin-terväghållningen. Vissa år kan vi vara tvungna att pruta på underhållet un-der sommartid. Ett beläggningsarbete mellan punkt A och punkt B kan vi senarelägga och skylta upp, det går att stå ut med sprickor i vägen men vi kan inte sluta ploga på vintern.

Vissa utmaningar kvarstårUnderhållsskulden då? Jo, Trafikver-ket är medvetet om problemet och under oktober 2010 presenterades en konsultrapport om tillståndet på na-tionens vägar. Där konstateras att en viss eftersläpning är ett faktum. Kon-sultfirman McKinsey & Company är dock ändå försiktigt positiv. Man me-nar att det tekniska tillståndet hos anläggningarna har förbättrats mel-lan 2004-2009. Vissa utmaningar kvar-står emellertid; Trafikverket saknar en tydlig bild av underhållsbehovet enligt rapporten som föreslår en or-dentlig kartläggning över det tekniska tillståndet - en grund för vad som un-derhållsmässigt bör göras, hur det bör göras och till vilka kostnader. En para-meter som nämns bland punkterna är samhällskostnaden (förseningar med mera) till följd av bristande underhåll.

– Slutsatsen är ändå att vägtillstån-det är okej, åtminstone jämfört med järnvägen som granskas i samma rap-port, menar Pär Gustafsson. Så visst

Hård vinter betyder sämre vägunderhåll

Pär Gustafsson på Trafikverket hoppas att de kommande vintrarna blir milda.

vägunderhåll

finns det behov av ett återtagande av eftersläpningen.

Vintrarna granskasPär Gustafsson menar också att det finns ytterligare en fråga som måste ställas i sammanhanget.

– Hur mycket är vi som skattebeta-lare beredda att lägga på just den här verksamheten? Vad är en rimlig nivå?

Trafikverkets budget för vinterun-derhåll beräknas i ett historiskt per-spektiv. De senaste fem årens vintrar granskas och ligger till grund för hur stor summa som öronmärks för den kalla årstiden.

– Vi tittar inte på några väderprog-noser, skrattar Pär Gustafsson, vi för-söker bara göra en så bra uppskattning som möjligt. När man tittar tillbaka så har vi haft ganska bra planering. Vissa vintrar har vi nästan haft Mälardalsk-limat i Norrland och då har vi kunnat hämta igen underhållsmässigt för de sparade pengarna.

– Man kan ju fortfarande hoppas på milt klimat i november och december.

FakTa TraFikvErkETTrafikverket har cirka 6 500 anställda och ansvarar för långsiktig planering av trans-portsystemet för alla trafikslag. Dessutom för byggande, drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar. Trafikverket inledde sin verksamhet den 1 april 2010 och övertog då de uppgifter och ansvarsområden som tidigare sorterade under Banverket och Vägverket

nya g-serien hjullastarenu har vi lagt till ännu mer

Volvos nya G-serie hjullastare uppvisar anmärkningsvärda förbättringar i sina specifikationer. Vi börjar med 20 % förbättrad lyftkraft och 10 % förbättrad brytkraft. Därtill kan vi lägga nya motorer och drivlinor för ökad produktivitet, lägre utsläpp, ökad smidighet och förbättrad förarkomfort. Och OptiShift är nu standard. Vi har lagt till ännu mer i G-serien så att du kan få ut ännu mer av dem. www.facebook.com/swecon

Auktoriserad återförsäljare av Volvo anläggningsmaskiner Swecon Anläggningsmaskiner, Box 55, 631 02 Eskilstuna Växel: +46 (0)16 42 95 00 www.swecon.se

AKTUELLT HOS SWECON

Trucks in Dalarna - Romme13-14 majSTCC Mantorp Park21 majMaskinvisning Karlstad26-28 maj Borgeby Fältdagar29-30 juni STCC Falkenberg2 juli

SWECONDAGARNA Eskilstuna 17-18 juniÖver 70 maskiner på plats!

www.swecon.se/swecondagarna

STENKOLL-HJULLASTARE-1105-221x286.indd 1 2011-04-20 13:05:34

krossordet # 111 17

Att jobba i Ryssland

– kultur, korruption och kraftfulla kvinnor

utblick

I ryska Karelen går krossarna på högvarv. Trycket är stort: landets eftersatta infrastruktur ska utvecklas, det rister i den tunga byråkratin när nya länder knackar på och vill göra affärer. Möt två svenskar som gjort ryska bergtäkter till en del av sin vardag.TexT: CARInA TySKBO FoTo: BOEL FERM & PER MURén

krossordet # 11118

Ilja Berkenbos har rötterna i Holland, är född i Tierp och talar klingande blekingska när Stenkoll når honom i bilen via en knackig telefon-kontakt i de småländska skogarna. Hans ryska förnamn har lurat många

ryssar att tro att han behärskar de-ras språk men ty-värr, erkänner han:

– Det hade un-derlättat mycket i affärsuppgö-relser. Nu har jag med mig en assistent, som också är min tolk, till alla möten. Det tar hårt mentalt

vid förhandlingar och annan kommu-nikation och det händer att vi är helt slut efteråt, både tolken och jag.

Ilja Berkenbos är vd för Schweden Splitt som är störst i Sverige på export av krossmaterial. Under ett år har Ryssland varit hans andra hem, där han tre veckor per månad arbetat som försäljningschef för moderbolaget BAG:s (Basalt Aktie Gesällschaft) ryska bolag.

Korrumperad byggbranschSedan murens fall har BAG investerat närmare en miljard i bland annat Po-len, Ukraina och nu Ryssland. Många drar sig ur affärer med Ryssland på grund av korruptionen. I baltstaterna har den minskat drastiskt men i Ryss-land gör problemen med korruption vägarna dubbelt så dyra att bygga.

BAG lämnar inte anbud på jobb ut-an levererar bara själva basprodukten. Därför slipper man se processen och kan hålla sig utanför byggandet.

– Det är bullshit att tro att man kan gå in i Ryssland utan att hamna i kor-ruption på ena eller andra sättet, säger han med eftertryck. Efter vad jag hört måste man muta tjänstemannen för att över huvud taget få vara med och lämna pris på ett jobb. Ska man sedan vinna anbudet måste man också

skicka fram lite pengar. Rysslands byggbransch påminner om vår svens-ka som den var förr.

Själv har han stött på korruption i mindre format en gång när han skulle flyga mellan Moskva och S:t Peters-burg. Ett viktigt papper saknades och istället för att bli kvarhållen i timmar fick tulltjänstemannen en muta. An-nars har han klarat sig bra och tycker sig känna en persons etiska nivå när det gäller affärer.

Överlag ger sig fler och fler yngre in i branschen, Ilja Berkenbos kunder är i 40–50-årsåldern och är både ord-ningsamma och strukturerade - en del av det nya Ryssland som får landet att växa. Branschen är mansdominerad, bland kvinnorna förekommer inte korruptionen på samma sätt, tror han.

– Utan Rysslands kvinnor faller lan-det. Kvinnorna är mer ansvarstagande, strukturerade, välutbildade och vill framåt. Kvinnan är ryggraden i hem-met och i samhället, dessutom delar få män hemarbetet som man gör i Sveri-ge.

Skrönor om ryssarBolaget består av ett huvudkontor i S:t Petersburg och två bergskrossanlägg-ningar utanför staden Petrasavordosk, 20 mil norr om S:t Petersburg. Stenen från Karelen är av yppersta kvalitet hållfasthetsmässigt, en gabbrodiabas med mycket tät mineraluppbyggnad. Leveransen sker via flodbåtar från maj till oktober. Flodsystemet är landets livsnerv, i synnerhet som infrastruktu-ren är usel förutom i storstäderna.

– Logistiken är A och O när man ar-betar med en lågvärdesprodukt. Har man inte tillräckligt stora lagerplatser sitter byggentreprenören utan materi-al. Täkttillstånden tar inte längre tid att få än i Sverige men byråkratin är krångligare. Myndigheterna vill vara med och peta i saker mer, säger Ilja Berkenbos.

Om S:t Petersburg har han bara su-perlativer att säga. En fantastisk stad, med teatrar, operor, museer, restau-ranger och en stadigt växande turism. Infrastrukturen ligger efter befolk-

ningsökningen, det har skapat en tra-fik där ingen följer reglerna. Själv väl-jer han tunnelbana framför taxi i både Moskva och S:t Petersburg.

Nu är uppdraget för BAG över och Ilja Berkenbos ska återvända till arbe-te i en svensk bergtäkt där en ny kross-anläggning ska tas i drift. Det är med vemod han lämnar Ryssland - ett spän-nande land med en enorm potential där Sverige har en jättemarknad om Ryssland kommer tillrätta med kor-

ilja Berkenbos

En bild från NCC roads anläggning i Sofiskaya i S:t Pe-tersburg.

”Täkttillstånden tar inte längre tid att få än i

Sverige men byråkratin är krångligare.”

Per Murén arbetar på NCC Roads, som med bolaget NCC Roads Russia bedriver asfaltproduktion och asfalt-beläggning i den snabbt växande S:t Petersburgsregionen. NCC Roads har ingen egen täkt i Ryssland men två asfaltverk, tre mobila krossanlägg-ningar och ett flertal beläggningsut-rustningar. Och förstås kontor i det vackra, pulserande S:t Petersburg dit han under en tid rest minst fem gång-er per år. Dels som ett led i ett tek-niskt utbyte mellan länderna och dels för att sitta i styrelsen för ett delägt bolag.

Stenmaterialet kommer från berg-täkter i ryska Karelen, fraktas på järn-väg och krossas i S:t Petersburg. Arbe-tet fungerar rationellt och bra efter-som ”halvfabrikat” ger full kontroll på kvaliteten av den färdiga krosspro-dukten.

– Vi tillverkar asfalt som håller en jämn och hög kvalitet. Eftersom vi all-tid levererar kommer kunderna till-baka. Däremot brottas vi med om kunder har betalningsförmåga eller inte. Det kan vara svårt att få betalt i tid, man måste titta extra noga på le-verans- och betalningsvillkor, säger Per Murén.

Kvinnor i toppskiktetBolaget är svenskägt men bemanning-en är 100 procent rysk, vilket har sina fördelar. Språket gör att man tar sig fram och vinner respekt i affärer.

Flera kvinnor finns i toppskiktet, kvinnor med ordningssinne, menar Per Murén. Skickliga verksamhets-chefen Anastasia Nekrasova kryssar fram korrekt bland tusentals bestäm-melser i en baktung byråkrati.

Tidigare fanns problem med hög personalomsättning men nu är be-manningen i stort sett densamma se-dan 2007.

– Personalen har bra försäkringar och får sin lön punktligt varje månad, något som är ovanligt på många håll i Ryssland. Som det brukar heta:” Fråga en ryss om han vill ha 50 rubel i dag eller hundra i morgon, så väljer han det förstnämnda eftersom han aldrig

vet om jobbet finns kvar i morgon”. Men hos oss är de flesta väldigt lojala och har en hög arbetsmoral.

KunskapsutbyteRyssland är enormt storleksmässigt – i en modern stad som S:t Petersburg är livet inte detsamma som i resten av landet.

Visst finns företag som inte jobbar efter spelreglerna men de yngre gene-rationerna vet att de måste bete sig som folk för att ta sig fram och ut-vecklas. De talar bra engelska och tar snabbt till sig ny teknik och nya ar-betssätt.

I dag är af-färsmannen med vodka-flaskan ett un-dantag, företa-gen går snabbt framåt men slåss mot det gam-la byråkratis-ka systemet. Ett moment som fortfa-rande tar ex-tra resurser är att samtidigt arbeta med ryskt och svenskt bokföringssystem.

Per Murén menar att arbetet i Ryss-land handlar mycket om kunskapsut-byte. Från Sveriges sida kan man ge kvalitet och högklassiga produkter medan ryssarna kan visa hur man ut-nyttjar anläggningar bättre.

Farlig trafikHan älskar S:t Petersburg och vandrar gärna omkring i timtal under sina be-sök. I en skyddad värld av industri och handel stöter han sällan på våld och kriminalitet även om han självklart är försiktig och använder sunt förnuft. Trafiken däremot, är desto farligare.

– Ja, ryssarna kör som biltjuvar. Men svårast av allt är nog språket. Nu kan jag alfabetet, det har tagit flera år. Och jag kan i alla fall säga hur står det till, skrattar Per och hälsar Как вы? till Stenkoll.

Per Murén

ruptionen och lär sig uppskatta goda, ärliga affärer. Dessutom gillar han det ryska folket.

– Vi svenskar är väldigt stela jämfört med ryssarna. Har man väl lärt känna en ryss byggs ett förtroende som hål-ler. De är väldigt generösa, affärsband knyts med mat och dryck - kulturen säger att man tar en snaps eller två om man blir bjuden. Men det är inte så att folk är fulla när de skriver kontrakt, det är bara skrönor!

NCC Roads Russia be-driver asfaltproduktion och asfaltbeläggning i den snabbt växande s:t Petersburgsregionen.

”Det kan vara svårt att få betalt i tid, man måste titta extra noga på

leverans- och betalningsvillkor.”

n

utblick

Powercrusher. En stark spelare att räkna med.

Möt vår senaste lagmedlem Atlas Copco Powercrusher. Powercrusher-familjen består av käftkrossar, slagkrossar, konkrossar och siktverk av allra högsta kvalitet. Denna värvning har gjort ett starkt lag ännu starkare.

Powercrusher. En stark spelare att räkna med.

Möt vår senaste lagmedlem Atlas Copco Powercrusher. Powercrusher-familjen består av käftkrossar, slagkrossar, konkrossar och siktverk av allra högsta kvalitet. Denna värvning har gjort ett starkt lag ännu starkare.

krossordet # 11122

krossordet # 111 23

Stor förvirring kring nya benämningarUlf Bjällås, på Fröberg och Lundholms advokatbyrå i Stockholm, var tidi-gare ordförande i Miljööverdomstolen (MÖD). Han har således bred erfa-renhet av de mål och domar som behandlades där och han anser att läns-styrelserna i viss mån har missförstått MÖD. Det går utmärkt att jobba vidare enligt samma tvådelade princip med riktvärde och gränsvärde som tidigare, menar Ulf Bjällås. illusTraTion: EMMA HAnqVIST

Det har nu gått en tid sedan MÖD med-delade domar i de mål som gällde Ce-menta och Kalmar Industries och de flesta hade trott att det skulle vara klart och tydligt för prövningsmyndig-heterna hur villkoren skulle utformas i fortsättningen. Många av SBMIs med-lemmar har dock en bild av att det sna-rare inte är någon ordning alls när det gäller villkorsskrivningen.

Vilken är din uppfattning om bety-delsen av målen?

– Först av allt vill jag påpeka att be-greppet ”begränsningsvärde” enligt min uppfattning inte är ett särskilt sorts villkor utan en neutral benäm-ning på ett värde som ska verka i be-gränsande riktning. Även rikt- och gränsvärden är begränsningsvärden i och för sig. Namnet har använts mest för att det skulle vara en benämning som skiljer sig från de vedertagna be-greppen rikt- och gränsvärde.

Så det är fel att använda sig av be-nämningen riktvärde?

– Ja, det var ju meningen att man skulle befria sig från denna benäm-ning eftersom riktvärden, på det sätt som de tillämpats tidigare, inte stäm-mer överens med hur villkor ska skri-vas i dag: det är inte etiketten på villko-ret utan innehållet som är det intres-santa

En av frågorna som var oroväckande för många verksamhetsutövare var att begränsningsvärdets funktion var

som ett gränsvärde. Att redan ett överskridande innebar att man hade begått en straffbar gärning och att detta var otillfredsställande ur rätts-säkerhetssynpunkt.

– Ja, men det finns ju många sätt att formulera villkor så att det inte ome-delbart blir fråga om en straffbar gär-ning.

I några underrättsdomar har det an-setts att det alltjämt är befogat att tilldela vissa typer av störningar rikt-värdesliknande villkor. Vad kan man säga om detta?

– Man behöver inte kalla det för riktvärde utan i stället försöka utfor-ma villkoren på ett sätt som fungerar för den aktuella verksamheten. Ett ex-empel finns i en dom som jag såg nyli-gen, där man från prövningsmyndig-heten angivit att det ska innehålla ett månadsmedelvärde 10 gånger av 12. Då innebär det att en eller två enskilda överträdelser inte blir straffsanktione-rade. Sedan ska villkoren innehålla fö-reskrifter om uppföljning och kontroll också.

Kan det för exempelvis täktverksam-het vara en idé att försöka hitta en modell som kanske innehåller mo-ment av tillåtna överskridanden?

– Det är ju frågor av ganska teknisk art om hur ett villkor ska formuleras och ganska individuellt för varje bransch. Här ligger det mycket på branschen själv att försöka ta fram villkor som kan passa för den aktuella

verksamheten och för de störningar där det kan behöva föreskrivas villkor. Man kan också komma runt straff-sanktioneringen genom att man har genomsnittsvärden, exempelvis må-nadsmedelvärden som ska innehållas i viss ordning. Då blir inte heller ensta-ka överträdelser straffsanktionerade. När det gäller utsläpp är det till exem-pel vanligt att de varierar oerhört mycket beroende på årstid och neder-börd, men dessa variationer ska ju knappast straffbeläggas.

Tror du att det är möjligt att nå fram-gång med detta synsätt hos pröv-ningsmyndigheterna?

– Ja, det är viktigt att komma ihåg att de domar som MÖD meddelade ha-de väldigt lite med frågan om straff-sanktionering att göra. Meningen var inte att det skulle bli fråga om fler an-mälda brott utan om att villkoren ska vara skrivna på ett sätt som stämmer med IPPC-direktivet som lagen och in-te minst uppföljningen. Det har blivit onödigt mycket fokus på just straffde-len i denna fråga. Syftet är att begrän-sa och hur detta kan göras på ett bra sätt får verksamhetsutövaren tänka ut när denne ansöker.

Tror du att det kan vara läge för täkt-verksamheter att just yrka på ett an-tal tillåtna överskridanden.

– Ja varför inte?

Intervjuad av Anders Linnerborg, Setterwalls advokatbyrå, texten redigerad av Stenkoll

advokat Ulf Bjällås har tidigare varit ordförande i miljö-överdomstolen.

miljöjuridik

Komplett sortiment av INVICTA vibratorer Reservdelar Teknisk kompetens

IFE System AB Box 368, SE-551 15 Jönköping, Tel: 036 – 12 92 00, E-mail: info@ife-system.se, Webb: www.ife-system.se

Generalagent för INVICTA Vibrators

– Vi i branschen blev tagna av att vi uppfattade att vi inte hade möjlighe-ten till riktvärde när detta med be-gränsningsvärde kom, det var att be-trakta som gränsvärde. Ulf Bjällås sva-rar att det visst finns ett värde, men hur ställer man sig till ett absolut vär-de? Menas det att 10 procent av alla vibrationer får överskrida värdet men med max 50 procent av satt begräns-ningsvärde? Kanske lösningen är ett snittvärde där man ser på årets totala mätningar samt på antalet överskri-danden? säger Pär Johnning på NCC.

– Han poängterar att det inte är en exakt vetenskap att arbeta i berg. Det är oerhört svårt att på förhand räkna ut hur vibrationerna kommer att för-flyttas innan man skjuter eller när man börjar arbeta i en ny täkt. I vissa berg dör rörelsen ut snabbt, i andra förflyttas den långt. De verkliga vibra-

tionerna efter en sprängning i en täkt handlar kanske om en sekund var fjor-tonde dag. Därför blir det missvisande att utgå ifrån komfortvärden, som det mått som sattes kring järnvägarna en gång. Den bilden borde revideras.

– Ljudet från en täkt kan däremot vara ett komfortproblem. Jag tycker att man istället för komfortmätning ska utgå från huskonstruktionens be-gränsning. Där finns det normer och begränsningsvärden. Att ha ett tyck-ande som gränsvärde är svårt, det kan aldrig vara en vetenskap, säger Pär Johnning.

Han är glad över att branschen har fått en helt ny riktlinje kring detta, där man utifrån en engelsk har modell tit-tat på både kross- och gruvbranschen. Istället för att mäta åt bara ett håll mä-ter man i flera olika riktningar. Enligt det nya mätsättet får en byggnad röra

sig åtta millimeter per sekund jämfört med det tidigare riktvärdet fyra milli-meter. Däremot kan man inte jämföra dessa siffror rakt av, åtta betyder egentligen 5,5 millimeter sett på det gamla sättet. Riktlinjen, tillsammans med Ulf Bjällås uttalanden, gör att Pär ändå känner ett större hopp än när de nya direktiven kom.

Finns det risk att någon platschef ut-nyttjar ”uppmaningen” om antal till-låtna överskridanden, att månads-medelvärdet blir lite väl elastiskt?

– Nej, det är ingen fara för samhället om vi får friare begränsningar. Det är i så fall en bild som lever kvar från de gamla grusgrävarnas tid, då det kunde fuskas mer. De stora aktörerna har all anledning att vara fullt ut professio-nella.

TExT: CARInA TySKBO

”Ett tyckande kan aldrig vara en vetenskap”Pär Johnning, NCC

Pär johnning

kommentarer till samtalet med Ulf Bjällås

– Utgångspunkten är att samtliga av de villkor som fastställs ska följas oav-sett om de är formulerade som rikt-, gräns- eller begränsningsvärden. Det går inte att bortse från att en åtalsan-mälan kan få stora konsekvenser för en täktverksamhet och de driftsansva-riga – oavsett om en överträdelse leder till rättsliga påföljder eller inte.

Så säger Sara Selegran från Svevia som tycker att kommentarerna från Ulf Bjällås innebär en viss ljusning men att det i så fall måste få genom-slagskraft i villkor för täkter också. Miljööverdomstolen ska agera så att det påverkar längre ner i underinstan-serna. Hon ser två vägar att gå som en lösning på problemet: Antingen behål-la begränsningsvärdet som ett absolut-värde som då aldrig får överskridas. Då måste nivån höjas från tidigare angiv-na så kallade riktvärdesnivån för till exempel buller och vibrationsrörelse. Man kan inte bara omvandla ett be-grepp, man måste tänka på konse-kvenserna.

– Täktverksamhet skiljer sig från annan miljöfarlig verksamhet efter-som vi flyttar runt i terrängen, högt och lågt. Dessutom är alla förutsätt-ningar inte kända i detalj, omgivning-en och naturen skiftar. Man kan inte bygga in en kross som det går att göra med många andra ljudkällor. Själva idén med krossen är just att krossa berg, och detta ljud är svårt att dämpa eftersom in- och utmatningsöppning-ar inte kan täckas. Då läcker ljud ut. I

många av de täkttillståndsbeslut som kommit sedan begränsningsvärdet konstruerades är villkoren faktiskt skrivna som absoluta värden och blir därför oskäligt stränga. Ett enstaka överskridande kan innebära både före-tagsbot och personligt juridiskt ansvar för våra platschefer, säger Sara Sele-gran.

Den andra vägen, enligt henne, är att branschen får villkor som begräns-ningsvärdet. Men då ska det gälla un-der ett antal procent av mättillfällena, till exempel att sju av tio vibrations-mätningar ska klara nivån. Något en-staka oförutsatt överskridande blir då ”tillåtet”, just som Ulf Bjällås är inne på. Den typen av villkorskonstruktion är betydligt vanligare vid exempelvis gruvverksamhet men mycket sällsynt i täktverksamhet, menar Sara Selegran. Det kräver förändringar i hur Miljö-prövningsdelegationerna tolkar och bedömer. Begränsningsvärdet är så oerhört kännbart och miljönyttan till följd av sådana stränga villkor är ib-land låg. Här ligger det på branschen att aktivera sig och föreslå prövnings-myndigheten villkor som kan utfor-mas i samma linje som Ulf Bjällås tan-kar om medelvärden. Hon påminner om branschens eget dokument, ”Rim-liga och enhetliga villkor”, som ligger på SBMIs hemsida och menar att det är bättre att föregå än att föregås i dessa viktiga frågor.

– Vi jobbar i en seriös bransch där det är viktigt med trovärdighet gente-

mot myndigheter, allmänhet och an-dra branscher. Vid täktverksamhet är man på platsen länge och vill ha en bra relation med närboende. Det finns ing-et självändamål att pressa upp värde-na, vi har gjort en eftertänksam analys för vad som är skäligt och rimligt för exempelvis buller, vibrationsvärden och luftstötar – saker som normalt all-tid regleras i vår bransch. Glädjande nog finns nu flera Miljödomstolsdo-mar som talar för att de nivåer vi an-sett rimliga står sig. Det bästa är dock att nå fram direkt till Miljöprövnings-delegationerna vid länsstyrelserna. Att driva sådana här mål tar mycket tid, kraft och kostar pengar.

Den nya riktlinjen tycker hon är bra men den är främst framtagen för gruv-näringen, som spränger mycket oftare och även nattetid. Det finns en risk att våra prövningsmyndigheter inte tar den till sig eftersom stora täkter i Sve-rige spränger som mest en gång i veck-an. Men guiden kan ändå ge viss väg-ledning om den bryts ner ytterligare. Då ser man hur den kan appliceras på täkter.

– Riktlinjen innehåller mycket in-tressant och kring frågor som varit fö-remål för stötande och blötande länge. Som att det faktiskt går bra att mäta i grundmur – och ändå få en bra upp-fattning om hur vibrationsrörelsen in-ne i själva huset uppför sig, säger Sara Selegran.

TExT: CARInA TySKBO

”Det ligger på branschen att aktivera sig”sara selegran, svevia

sara selegran

POWERTRANSMISSION

Förbättrad verkningsgradKontroll på varvtal och effektSnabbt och enkelt underhåll

Gemex – Högpresterande och energioptimal

20

40

60

80

100

120

140

Läs mer på www.gemex.se eller kontakta oss på 0970-644 00.

Maximera produktionen

miljöjuridik

krossordet # 11126

Branschutmaningar –

Bergmaterialindustrin i framtiden

En trappa upp från lobbyn minglar företrädare för bergmaterialindustrin, tar en kopp kaffe och en frukostsmörgås. Gamla vänner möts och nya vänner presenterar sig med ett handslag och ett visitkort.

SBMI har branschdag på Sheraton i Stockholm, ett stenkast från Centralsta-tionen och med utsikt över Riddarfjärden. Agendan är fastställd och dagens moderator Åsa Söderström Jerring ska leda församlingen genom tre frågeställ-ningar, den första har rubriken "Hållbarhet – klyscha eller konkurrensmedel?". TexT: nICLAS KInDVALL FoTo: AnnA HåLLAMS enkäTFoTo: nICLAS KInDVALL & TOMAS SKAGERLInD

Först ska dock de knappt 130 deltagarna lotsas in i Drott-ningsholmssalen, en småleen-de Joakim Heise föser in flock-

en med hjälp av en koskälla. Väl på plats, under rymdskeppsliknande tak-lampor, greppar ordföranden Kenneth Johansson mikrofonen och hälsar alla välkomna. Åsa Söderström Jerring (som till allmän glädje avslöjar att hon stundtals lyder till smeknamnet Grus-Åsa) frågar Kenneth Johansson vad or-det hållbarhet betyder för honom.

”Vårt ekosystem är alltid i balans”, svarar han. ”Frågan är om balansen vi skapar, med våra utsläpp, är ange-näm? Förändrar vi balansen till det sämre?”

Han menar att vi för tiotalet år se-dan såg miljöfrågorna som en belast-ning, en inställning som vi har omprö-vat sedan dess. Sparad energi är spa-rade pengar, blir slutklämmen.

Pedagogiskt om lagstiftningenDags att köra i gång. Men först en öv-ning där deltagarna lite motvilligt (det är fortfarande tidigt på dagen) diskute-rar frågan i par. Storbildsskärmen flimrar till och vi får se och höra hur Trafikverket och Riksdagens trafikut-skott resonerar i hållbarhetsfrågan. Raskt över till dagens första talare, Su-sanne Gerland från Miljödepartemen-tet, som pedagogiskt leder församling-en genom förändringar i lagstiftning-en. Hon berättar också om den översyn gällande avgifterna för prövning som pågår. Avgifterna kommer att höjas, något som inte faller i särskilt god jord

branschdag

kenneth johansson introducerar dagens moderator.

Läs mer på

medLems-

sidorna på

sbmi.se

krossordet # 111 27

Branschutmaningar –

Bergmaterialindustrin i framtiden

bland deltagarna. ”Är du nöjd med lagstiftningen?”

frågar moderatorn. ”Kan man någon-sin vara nöjd”, blir svaret från Susan-ne Gerland som fortsätter:

”Jag hoppas att hållbarhet inte är en klyscha och ska vi berättiga det vi syss-lar med så måste vi arbeta mer med den frågan”.

Argumentera rättAndra person på scen är advokat Ag-nes Larfeldt Alvén som, även hon pe-dagogiskt, redogör för de senaste do-marna i tillståndsfrågan. Hon tipsar

om vikten av att argumentera rätt och vara noggrann med ansökningarna. Länsstyrelsens och SGUs åsikter är vik-tiga även högre upp i befälsordningen och ibland kan det vara nödvändigt att söka extern hjälp med ansökan för att öka chansen till ett positivt beslut.

Var gömmer sig spindeln? Förmid-dagens tredje talare, Lars Svensson från Jehander, använder sig av detta knep för att behålla uppmärk-

Välbehövlig paus och näring efter en förmiddags kon-centration. dessut-om tid för infor-mella samtal.

susanne Gerland hoppas att hållbarhet inte är en klyscha.

”Är du nöjd med lagstiftningen?”

åsa Söderström Jerring ställer Susanne Gerland mot väggen

Söker du labbutrustning för BETONG och BALLAST?

Skakapparater Siktar Värmeskåp

Vågar Fukt/temperaturmätare TryckpressarVågar Fukt/temperaturmätare TryckpressarVågar Fukt/temperaturmätare Tryckpressar

Kubformar Lufthaltsmätare SättmåttKubformar Lufthaltsmätare SättmåttKubformar Lufthaltsmätare Sättmått

Utrustning för materialprovning

Tel 031-748 52 50 • www.kontrollmetod.se S. Långebergsgatan 18 • 421 32 Västra Frölunda

Tel 0511-173 60 • www.vendig.se • info@vendig.se

®

Driv & VändtrummorKorta leveranstider!Snabbleverans vid haveri.Alla typer av beläggning.

TransportörrullarAv högsta kvalitet från Rulmeca!Supertätad PSV-rulle med lång livslängd. 95 sorter på lager. Snabba leveranser!

Hampus 9100Mycket omtyckt skrapamed individuellt fjädrande skrapsegment med hårdmetallblad.

19-21 maj Maskinexpo 2011Barkarby flygfält, StockholmVälkomna till monter Q7!

Energi kan inte förstöras, bara omvandlas. Per Murén mindes sin ungdoms fysiklektioner.

branschdag

Sprängteknisk utbildning för losshållning i täkterDagens snabba utveckling av bulksprängämnen och moderna tändsystem, som tillexempel elektroniska sprängkapslar, kräver sprängtekniskt kun-nande även hos beställarna av sprängning i täkter.

BergUtbildarna AB erbjuder följande utbildningar för att ge förståelse för de faktorer som styr ett sprängarbete och ge möjlighet till optimering av sprängningens genomförande:

• Grundkurs i sprängteknik - ger gedigen grundläggande kunskap om alla de faktorer som styr ett sprängarbete.• Kurs i sprängteknik för ovanjordsarbeten - en ren sprängteknisk kurs för optimering av ett sprängarbete.

Dolor, odetonerat sprängämne, är många gånger ett stort problem. Ber-gUtbildarna AB har utvecklat en specialkurs för detta ändamål:• Kurs för hantering av dolor

T 08 540 600 60 BergUtbildarna ABE berg@bergutbildarna.se Postadress Box 31, 185 21 Vaxholmwww.bergutbildarna.se Besöksadress Strandgatan 9, Vaxholm

samheten under sin presentation. Han lyckas väl och tvåhundrafemtio ögon stirrar stint på skärmen för att vinna två biobiljetter.

Lars Svensson menar att efterbe-handlingen av en grustäkt, när så är möjligt, bör vara försiktig och utnyttja de former som skapats i driften av täk-ten. I många fall ökar den biologiska mångfalden när naturen återerövrar marken och åtgärderna som sätts in kan syfta till att ytterligare förädla det landskap som skapats av verksamhe-ten. Och spindeln hittas naturligtvis.

Tankeenergi är gratisPer Murén, NCC Roads, tar plats i ta-larstolen. Under rubriken ”Den ener-gisnåla täkten” börjar han med att berömma sin fysiklärare och inprän-tar budskapet om att energi aldrig kan förstöras, den bara omvandlas. "Ty-värr är inte värmen som försvinner från maskinerna till gagn för någon." Alla sorters energi kostar, berättar Per Murén, utom – tankeenergin! Den är gratis och den ska vi använda. ”Vi måste fortsätta att gneta i hela proces-

sen. Det finns inga universalrecept men vi kan spara mycket energi ge-nom att tänka rätt och därigenom spa-rar vi pengar!”

Är det då lönsamt att vara energi-snål? Talarpanelen ställs inför frågan ”morot eller piska?”

Per Murén förordar piskan, åtmins-tone initialt. ”Det börjar nog med krav från myndigheterna”, säger han och får medhåll från de flesta, både i panel och publik.

Förmiddagen har bara sprungit för-bi, känns det som. Vi sträcker på oss och strosar ut till dukade bord och ångad sejfilé.

Mer för mindre"Vad är produktivitet?", frågar Åsa Sö-derström Jerring efter lunch och kaf-fe. Hon ger själv svaret som lyder "Mer ut för mindre insats". Så heter också eftermiddagens första samlingspunkt: "Mer för mindre - kan produktiviteten öka?"

"Vi är bra framme i ett europeiskt perspektiv", menar Kenneth Johans-son medan Magnus Evertsson från

varFÖr valdE dU aTT koMMa Till sBMis BranscHdag?

veronika nordh, sand & grus ab jehander– Det är tredje gången jag är här och jag kommer tillbaka eftersom jag tycker att det är jätteintressant. Man lär sig mycket och det är också ett bra sätt att utöka sitt kon-taktnät.

åke gilén, maserfrakt anläggning ab– Jag är ganska ny i branschen, så det är första gången jag är här. Jag är främst här för att få nya kontakter och för att utbyta erfarenheter. Har tidiga-re arbetat i gruv- och anläggnings-branschen och till stor del under jord. På Maserfrakt arbetar jag med täkt-verksamhet och vi har ett 30-tal min-dre täkter i Dalarna.

Sprängteknisk utbildning för losshållning i täkterDagens snabba utveckling av bulksprängämnen och moderna tändsystem, som tillexempel elektroniska sprängkapslar, kräver sprängtekniskt kun-nande även hos beställarna av sprängning i täkter.

BergUtbildarna AB erbjuder följande utbildningar för att ge förståelse för de faktorer som styr ett sprängarbete och ge möjlighet till optimering av sprängningens genomförande:

• Grundkurs i sprängteknik - ger gedigen grundläggande kunskap om alla de faktorer som styr ett sprängarbete.• Kurs i sprängteknik för ovanjordsarbeten - en ren sprängteknisk kurs för optimering av ett sprängarbete.

Dolor, odetonerat sprängämne, är många gånger ett stort problem. Ber-gUtbildarna AB har utvecklat en specialkurs för detta ändamål:• Kurs för hantering av dolor

T 08 540 600 60 BergUtbildarna ABE berg@bergutbildarna.se Postadress Box 31, 185 21 Vaxholmwww.bergutbildarna.se Besöksadress Strandgatan 9, Vaxholm

Vi utför buller- och vibrationsutredningar, innefattandes mätningar,

beräkningar och åtgärder.

Vi utför JB-sondering och geofysiska metoder för att ta fram

kontinuerliga markprofiler där djup till berggrund och avbanings-

massornas storlek framgår. Möjlighet finns också att åskådliggöra

sprickzoner samt fördelningen av grövre och finare material.

Vi upprättar ansökningar för täkttillstånd med tillhörande miljö-

konsekvensbeskrivning (MKB), vår kompetens inbegriper även

andra verksamheter som rör mark och vatten. Vi kan också erbjuda

miljöjuridisk rådgivning och fungera som mellanhand i kontakten

med myndigheter, även inom till exempel arbetsmiljöfrågor.

Välkommen till ÅF!

Helhetslösningar för hela täktverksamhetenÅFs specialkompetens erbjuder kvalificerade tjänster och

kostnadseffektiva lösningar för täktprocessens samtliga

skeden.

www.afconsult.com

Chalmers samlar i hop sina papper på scenen. Hans föredrag har rubriken "Vad kan vi lära av andra länder?"

Han ger tre exempel på företag med teknik eller tänkande i framkant; Rio Tinto i Australien som fjärrstyr det mesta i produktionen från långt av-stånd, Anglo-American med ett avan-cerat säkerhetstänkande och devisen "Zero harm is possible" samt svenska LKAB som redan på sextiotalet hade kunskap om hur man får en jämnare belastning vid krossning - kunskap som tycks ha försvunnit genom åren. "Vi uppfinner hjulet på nytt ibland",

säger Magnus Evertsson och kommen-terar Anglo-Americans säkerhetspro-gram med orden "Vi är snart där".

Garantier & optimal körningModerna Garantis Robert Maurer re-dogjorde för försäkringsfrågor, eller snarare det som benämns garanti. Hur företag i vår bransch kan försäk-ra sitt ekonomiska åtagande gente-mot Länsstyrelsen för efterbehand-ling av täkten.

Därpå är det spjutspetsteknologi på programmet. Chalmers Erik Hulthén ställer frågan om det är möjligt att sty-

Fullsatt drottningholmssal riktar uppmärksamheten mot scenen.magnus evertsson om vad vi kan lära av andra länderPiska eller morot? Panelen funderar.

branschdag

” Vi uppfinner hjulet på nytt ibland.”

Magnus Evertsson, Chalmers

krossordet # 111 31

Utför entreprenadkrossning med moderna mobila och

stationära krossverk

Utför entreprenadkrossning med moderna mobila och

stationära krossverk

50 års branscherfarenhet. Medlem i SBMI.Tel. 018-15 51 30 | Fax 018-15 53 80 | info@krossekonomi.se | www.krossekonomi.se

Utför entreprenadkrossning med moderna mobila och

stationära krossverk

Utför entreprenadkrossning med moderna mobila och

stationära krossverk

50 års branscherfarenhet. Medlem i SBMI.Tel. 018-15 51 30 | Fax 018-15 53 80 | info@krossekonomi.se | www.krossekonomi.se

Utför entreprenadkrossning med moderna mobila och

stationära krossverk

krossekonomi_annons.indd 1 2010-05-05 15:20:01

varFÖr valdE dU aTT koMMa Till sBMis BranscHdag?

allan sandström, skanska asfalt & betong ab– Jag vill hålla mig à jour med det som händer i branschen och vara med om att föra den framåt. Det finns många viktiga frågor som vi behöver diskute-ra. Jag brukar vara med på de här branschdagarna, dels för att lyssna på föreläsningarna men dels också för att få möjligheten att träffa kolleger mer informellt.

ra utan att veta hur det går? Svaret blir ett rungande nej när han visar sina för-sök att optimera hur en kross arbetar med hjälp av återkoppling på flera platser i processen. Målet är att köra optimalt i varje ögonblick med hjälp av varvtal och andra åtgärder. Tekni-ken finns, det gäller bara att få ut kun-skapen i företagen.

Det här är en fråga som engagerar åhörarna. Någon liknar Erik Hulthéns teknik med att han och andra unga forskare blåser förbi på motorvägen, medan branschen ligger och puttrar i filen längst till höger. Den gemensam-

ma slutsatsen blir ändå att nya kun-skaper måste ut till medlemmarna och dessa kan bli bättre på att ta till sig nya idéer.

Krossgruppen fångar frågorÄr SBMI en slipsorganisation? Många tycker nog det, erkänner Magnus Reu-tervall i SBMIs krossgrupp. Det är nå-got av en täktägarorganisation. För att råda bot på det har Krossgruppen bil-dats, för att fånga frågor som annars faller mellan stolarna. Arbetsmiljö är en del av detta. Bland annat har man initierat ett samarbete med Chal-

Ta kontroll med Tedact vågsystem!Använd den senaste tekniken för effektiv kommunikation mellan maskin och kontor. Våra vågsystem innefattar helhetslösningar för allt från bandvågar till hjullastare och grävmaskiner.

www.tedact.se

mers där skolan genom djupintervjuer försöker identifiera arbetsmiljöpro-blem på mobila krossar. I första skedet så prioriteras frågan om nödstopp.

Efter ett uppskattat föredrag om stenmjöl och de nya användningsom-råden där materialet kan komma i frå-ga, Pär Johnning från NCC Roads visar sig vara en riktig estradör vänds blick-arna mot gruvindustrin. Vad kan vi lära oss av den?

Tomas From, SweMin, berättar om Forskning och Utveckling, om hur vi alla drar nytta av krävande kunder och kompetenta konkurrenter. De båda

branscherna har många likheter - in-vesteringar är nödvändiga men för att kunna investera krävs pengar. Det är viktigt att politikerna får veta detta!

Delta i diskussionenTvå av dagens tre delar är därmed av-klarade, återstår gör endast den mju-kare angreppspunkten: "Mjuka para-metrar – lönsamma eller terapi för staben?" är detta sjok döpt till.

Efter kaffepausen och bensträcka-ren äntrar Arlandas informationschef Jan Lindqvist podiet och talar KOMMU-NIKATION med stora bokstäver. Ande-

Vänster: diskussioner bänkgrannar emellan.mitten: suzanne Vishaj Falk om vikten av att rekrytera på rätt sättHöger: Lars svensson gömde en spindel i sin presentation.

branschdag

”Var ärlig, det är lönsamt.”

Jan Lindqvist, Swedavia

Under drygt 20 år har vi samlat kunskap och erfarenhet för

att bli en ledande leverantör av helhetslösningar. Vårt

erbjudande innebär korta leveranstider, hög leveranssäkerhet

och marknadens bästa utrustning och sprängmedel.

Om du bestämmer resultatet, så tar vi hand om resten.

NORABBesöksadress: Olofsbergsgruvan, Gyttorp. Postadress: P.O. Box 63, SE-713 22 Nora.Tel: 0587-145 45. Fax: 0587-143 70.E-post: office@norab.com. www.norab.com

Från berg till småsten

varFÖr valdE dU aTT koMMa Till sBMis BranscHdag?

eva staffansson, länsstyrelsen dalarna– Det är första gången jag är här men jag tror jag kan ha nytta av det i jobbet eftersom jag arbetar med tillståndsprövning av täkter. Det är intressanta frågeställningar och jag får veta vad som är på gång i bran-schen.

per murén, ncc roads ab– Jag ska hålla föredrag och är lite nervös nu. Det ska handla om energisnåla täkter vilket är ett tacksamt ämne och faktiskt både en miljöfråga och en ekonomisk fråga. Om man tjänar pengar på att vara energisnål blir det genast intressantare och i det fallet går miljö och pengar hand i hand. Dessutom ser jag fram mot de andra föreläsningarna, program-met brukar vara väldigt bra.

magnus rehula, sand & grus ab jehander– Den här dagen ger oss en inblick åt vilket håll branschen är på väg och SBMI driver sakfrågorna framåt, annars hade det blivit vil-da västern (skratt). Jag är rätt ny i branschen men var med i höstas i Jönköping. Det bru-kar vara intressanta föredrag från olika sidor av vår bransch.

meningen är att den negativa diskus-sionen ändå pågår, det är bättre att vara proaktiv och delta i den, lyssna på klagomål och redogöra för vad man som företag kan göra och vad man inte kan göra. Allt exemplifierat med Ar-landa flygplats och de understundom ibland missnöjda grannarna i områ-det. "Var ärlig, det är lönsamt", menar Lindqvist.

Suzanne Vishaj Falk tar över stafett-pinnen och slår ett slag för ökad mång-fald i våra företag. Branschen missar många toppnamn i rekryteringspro-cessen när man skickar ut fel signaler

och inte lyckas göra sig tillräckligt att-raktiva. Kompetensen finns, inte minst bland kvinnor och människor med annan etnisk bakgrund, och mångfald är lönsamt - alla studier pe-kar åt samma håll.

Trovärdighet bygger manHans de Geer är professor och leder dagens näst sista programpunkt - eti-ken i företagen. Allt handlar om för-troende och det är något man inte kan skapa. Däremot kan man bygga en grund som ingertrovärdighet. Belö-ningen för att vara trovärdig i si-

HÅLLBARA LÖSNINGAR FÖR HELA TÄKTPROCESSEN

www.tyrens.se

Vi hjälper täktägare med att utveckla kreativa verksamhetslösningar. Vår kompetens inom akustik, avfallsplanerig, efterbehandling, geofysik, inmätning, MKB, täktplaner och vibrationer skapar lösningar för bättre samhällen.

Sand & Grus AB Jehanderwww.jehander.se

Jehander, en ledande leverantör av bergmaterial

Sand & Grus AB Jehander är en av de ledande leverantörerna av berg- och grusmaterial till den svenska byggindustrin. Även privatpersoner köper våra produkter till villa, trädgård och fritidshus. Vi producerar, säljer och distribuerar även sand- och jordprodukter samt TenCate Polyfelt geotextilier.

Jehander finns representerat i regionerna Göteborg, Stockholm, Gävle och Norrköping.

branschdag

sBmis branschdag samlade en bra bit över hundra deltagare.

Läs mer på

medLems-

sidorna på

sbmi.se

vad Tar dU MEd dig HEM Från dagEns BranscHMÖTE?

mugdim islamovic, sgu– Det var jättespännande med många in-tressanta föredrag, att få se hur branschen utvecklas och hur olika intressenter ser på framtiden. Särskilt intressant var att få en inblick i hur det ser ut inom forskning och utveckling samt vad vi kan lära oss av an-dra länder. Dessutom gillade jag diskussio-nen om etik och moral. Det är frågor som vi ständigt måste arbeta med.

bengt nilsson, ncc roads ab– Jag tyckte att diskussionerna runt hållbar utveckling gav mycket. Dessutom gillade jag Swedavias föredrag om informationen kring Arlanda. Där kan vi lära oss mycket och vissa större kontroversiella täkter måste jobba mer med öppenhet och är-lighet.

Josefine Berntsson, Chalmers tekniska högskola– Det är första gången jag är med under en sådan här dag och det var många duk-tiga föreläsare. Frågorna om etik och mo-ral tycker jag är särskilt viktiga. Sen tycker jag förstås att Magnus Evertsson och Erik Hulthén var extra duktiga eftersom de också kommer från Chalmers (skratt).

Söker du driftssäker bandvåg?Våra olika vågdatorerOJ426P – Bandvågstransmitter med Profibus DP.OJ436 – Över 1 600 sålda enheter, många olika kommunikationsmöjligheter.OJ446 – Reglerande bandvåg med funktion för satsvägning.

AnpassningVi bygger våra vågdon speciellt för att passa den transportör i vilken de är avseddaatt monteras. Vi konstruerar bandvågar till de flesta stora leverantörer av mobila ochfasta krossar, siktar och transportörer.

EftermarknadVi lägger stor vikt på support och finns till hands för det mesta.Alla reservdelar till våra vågsystem är lagervara och skickas i regel sammadag som beställning görs.

Kontakta oss för mer information om just Ert behov av bandvåg!

Tallskogsvägen 9 Tel: 0247-13657793 35 Leksand Fax: 0247-145 96oj.s@vagsystem.se www.vagsystem.se

OJs_197x139_blå ram.indd 1 2011-04-21 10.21

na åtaganden är att man kan få förtro-ende tillbaka. Värdegrunden är viktig och den måste genomsyra alla delar av företaget.

Panel på scenModeratorn Åsa Söderström Jerring kallar upp Göran Landgren NCC, Per-Anders Truedsson Skanska, K-G Karls-son Swerock, Per-Olof Wedin Svevia, Lotta Bergman Strängbetong på sce-nen. Dagen ska avslutas med en panel-diskussion om de frågor som bollats mellan scen och åhörare sen tidig mor-gon. Branschen har bättre anseende i dag än tidigare, menar panelen men vi måste fortsätta arbeta i den här frågan. Alla är överens om att rekryteringen är den största frågan och därmed utma-

ning som branschen ställs inför framö-ver. Vi måste hitta sätt att klara av de stora pensionsavgångar som väntar.

Tack för i dagKenneth Johansson avslutar, som sig bör, med en humoristisk sammanfatt-ning av branschdagen och överräcker blomster till dagens moderator.

"Det har varit en lång och intressant dag", säger han. Något som säkerligen alla håller med om när de defilerar ut mot garderoben och så småningom till-baka till jobbet. Om inte i kväll så i alla fall i morgon. Med nya idéer, nya kun-skaper och säkerligen nya vänner.

”Kompetensen finns, inte minst bland kvinnor och

människor med annan etnisk bakgrund.”

Suzanne Vishaj Falk

n

Åkare med långt ekipage

krossordet # 11136

– I dag har jag kört tre vändor hittills. Två stycken till Öckerö.

Åkaren Marcus Andersson sitter bekvämt i sitt långa ekipage.

– Den är otroligt smidig, jag har två vagnar, den ena är som en kassett som kan dra in flaket på släpet.

Han har precis återvänt för att hämta ännu en last från Vikans Kross på Hisingen i Göteborg.

FakTa MarcUs andErssonYrke: åkare. Började köra i december 1999. Jobbade innan dess på ICA.Bor: Utanför ytterby.ålder: 35 år.Familj: Sambo och sonen Elvin, nio månader.Fritid: Jag försöker hinna med att träna så mycket som möjligt. Jag och en kompis kör Vasaloppet. Vara med familjen är också viktigt.

krossordet # 111 37

reportaget

krossordet # 11138

Det är en disig, grå morgon med dugg-regn när Stenkoll besöker täkten. I själva hjärtat, vågstationen, arbetar alltid minst två personer. Just nu är dock transportledarna Alexander Gru-ber, Nathalie Röhrs, Sven Johansson och Jimmy Simensen inne samtidigt för rast och avlösning.

– Två komma fem ton, ficka tre, sä-ger Jimmy Simensen via telefon till en lastare som står utanför och behöver instruktioner om var i täkten lasten ska hämtas.

mellisUtanför passerar lastbilar i en strid ström. En del förare kommer in för en pratstund eller hjälp med att fylla i blanketter men de flesta är vana åkare och klarar sig själva.

– Klockan sex öppnar vi, då står bi-larna i kö, säger Jimmy Simensen.

Han och kollegorna tycker att sam-arbetet med åkarna fungerar bra och rasterna planeras så att driften är i gång hela dagen. Om det är något transportledarna skulle önska är det en tydlig märkning med siffror på åkarnas flak.

– En väl utmärkt maxlast gör det enklare för hjullastaren att se hur mycket varje bil kan ta, säger Alexan-

der Gruber.Stämningen är god på vågstationen,

kaffepannan står ständigt på, kunder och kollegor tittar gärna in en stund. Jimmy Meiers, som bland annat kör hjullastare, är en av dem.

– Jag tycker det fungerar bra här. Man har förståelse för de förare som är ovana och kanske ställer sig för långt bort.

Till Vikans Kross kommer i huvud-sak lastbilscentralens bilar men även

transportledare jimmy simensen på Vikans kross tar emot en åkare. På disken står burkar med prov på olika grusstorlekar. ”Klockan sex öppnar vi,

då står bilarna i kö.”Jimmy Simensen

krossordet # 111 39

privatpersoner hämtar olika sorters krossad sten här. Kommunen är en stor kund, det går åt mycket grus till väghållningen i Göteborg.

– När det rullar som mest är det fyra till sex bilar i minuten här, säger Na-thalie Röhrs som sitter i kassan.

Täkten har öppet mellan 06.00 och 16.00 och har varit i gång i cirka 45 år.

– Vi håller på i minst 20 år till. Nu tillhör täkten Skanska men det gjorde den inte från början. Göteborgs kom-mun äger marken och vi förvandlar den sakta från berg till plan yta, säger Jimmy Simensen.

mellisEn av de förare som dagligen hämtar från Vikans är Marcus Anderson på Hi-sings Backas Åkeri AB.

– I snitt kör våra förare åtta laster per dag. De kör till olika täkter runt Göteborg, jag kör i huvudsak hit.

Hur länge har ditt åkeri varit verk-samt?

– Farsan startade på 70-talet, han har nyss fyllt 65 och tanken är väl att jag tar över så småningom.

Vad är det för fördelar med yrket?– Jag tycker att det är skönt att vara

ute och se mig omkring, träffa folk. Det är väldigt fritt men ändå inte. Man är ju jagad av tiden, vi jobbar på ack-ord. Färdskrivaren rullar ju på även om man hamnar i en kö till exempel.

Finns det någon nackdel med yrket?– Tiden kan ta slut mitt under ett

jobb. Efter fyra och en halv timma pi-per färdskrivaren, då måste man ta en paus. Det kan bli att man slarvar med maten.

En annan nackdel är att det är svårt att veta när man slutar.

– Jobbet kan vara svårplanerat. Man kanske har stämt möte på eftermidda-gen men då kan färdskrivaren ställa till det. Eller något kan gå sönder. Man kan också få skador i rygg, knän och axlar. Jag tänker på att inte hoppa från flaket för att spara knäna. Det gäller att träna, det går inte att komma hem och slå sig ner i soffan, konditionen är viktig.

Hur ser framtiden ut?– Svårt att säga, vi kanske utökar. Vi

tar tillfällena när de kommer

marcus andersson kikar in genom luckan och byter papper med trans-portledare Natha-lie röhrs.

reportaget

krossordet # 11140

och tar ställning då. Ibland är det nå-gon åkare inom Hml, lastbilscentralen vi tillhör, som ska sälja sin bil och då köper vi. Vi håller oss hela tiden inom centralens väggar.

Vad vet du om SBMI?– Jag är inte så bekant med SBMI

men tycker att medlemsföretagen och åkarna sysslar med samma typer av körningar och att alla drar åt samma håll.

FakTa Hisings-Backa åkEri aB Ingår i Hml, Haga Mölndal Lastbilscentral.Tolv bilar och tolv anställda förare.Ägare: Ingemar och Marcus Andersson. Gruskörning mestadels för Skanska och Je-hander, men har också andra kunder för andra ty-per av transporter.

www.olofsfors.se/stal • Tel: 0930-311 40E-mail: order@olofsfors.se • Fax: 0930-311 41

Slitplåt OF400Nu har vi även slitplåt OF400! OF400 är en formbar och

mycket slitstark nyhet till tex skopsvep och flak! Just nu har vi 100 ton tillgängligt för leverans direkt från lager!

Slitplåt OF

Tänder och skärskydd Övriga produkter

Max fraktkostnad 500:- Fraktfritt från 10 000:-

Vägstål Skärstål och slitribbor Bas- och sparskär

VI SES PÅ MASKINEXPO I BARKARBY DEN 19–21

MAJ 2011. MONTER X73. VÄLKOMNA!

www.olofsfors.se Tel 0930-311 40

– det är ett evigt letande efter maskinister i det här yrket, säger marcus andersson medan han svänger runt på en byggarbetsplats för att se var han ska lämpa av sin last.ena halvan av ekipaget står en bit bort. marcus andersson hämtar ett lass först, han tippar av det och sedan häm-tar han kassetten på släpet och kör ett lass till. den krossade stenen ska bli underlag för nya bostäder. i bakgrun-den syns del av Västra Frölundas höghus.

krossordet # 111 41

Är det något problem med täkternas öppettider?

– Nej, det är snarare de som blir stressade när vi har rast. Vikans Kross är bra, det finns alltid någon i tjänst. Det är bra service, jag vet andra ställen som ställer maskinerna under raster-na. Det är ganska kasst, kunderna blir lidande och får betala för min vänte-tid. En del grustäkter ligger också nära hus, då får man bara hämta ett visst antal gånger per dag.

Hur ser en vanlig dag ut?– På morgonen vet jag ofta var jag

ska på första körningen, sedan blir det olika lass hit och dit. Jag kör totalt cir-ka 20–25 mil om dagen i stan. Det

FakTa vikans kross En fast kross som ägs av Skanska.Täkten är cirka en kilometer lång.Har både upplag och utlassningsfickor.Det finns ett asfaltsverk och två betongsta-tioner på området.Tillhandahåller alla former av krossmaterial.12 tjänstemän och 25 yrkesarbetare arbetar på Vikans.Förra året kördes 1,2 miljoner ton krossma-terial ut från täkten.Det finns en våg in och två vågar ut, en sköts automatiskt med kort som chauffö-rerna själva drar.

• Ljuddämpad citymodell • Fjärrstyrning

• Frostskyddad • Två vattensteg • Upp till 60˚ kastvinkel

DAMMBEKÄMPNING

DUZTECH AB • Hagvägen 18 • SE-831 48 ÖSTERSUND, Sweden

Tel: +46 (0)63-10 06 06 • E-mail: info@duztech.eu • DUZTECH.COM

marcus andersson på väg ut med två lass. Vikans har två vågar, en manuell och en automatisk. det lilla huset i mitten är själva vågstationen.

”Jag kör totalt cirka 20–25 mil

om dagen i stan.”Marcus Andersson

reportaget

steNkoLL x-xx42

brukar bli åtta vändor om dagen. Tänker du på miljön?

– Vi måste köpa nya bilar hela tiden för att få köra i miljözonen och får hel-ler inte vara med i lastbilscentralen utan miljöbilar. De jobbar mycket för miljön. Jag tankar ungefär 150 till 200 liter diesel om dagen. Förra året tan-kade företaget för runt tre miljoner, grusbilarna drar mest.

Marcus Andersson berättar att hela Göteborgsområdet är inrutat i trans-portzoner med olika taxor. Inne i en bod som fungerar som fika- och lunch-rum, sitter kartor uppsatta. Marcus Andersson värmer maten i mikron. I dag är han ensam på sin lunch, ibland kan han möta andra förare och få en pratstund.

– Det är ett ensamt jobb men jag trivs med omväxlingen. Ingen dag är den andra lik. n

marcus andersson kör ett speciellt ekipage som består av en extra vagn med en kassett. Genom den kan han dra över flaket till det första släpet. – det är ett otroligt smidigt ekipage för den här ty-pen av körning.Här får han påfyllning på Vikans kross med 0-90 som ska bli förstärkningslagrer till en ny väg i ett bostadsområde.

I fikarummet hänger kartor med zonindelningen över Göteborg. det är olika taxa för olika områden.

reportaget

krossordet # 11144

Säkra täktenEn grus- eller bergtäkt som går i konkurs får inte bli en dyr historia för skattebetalar-na, därför kräver samhället garantier för efterbehandlingen. Drygt hälften av landets länsstyrelser föredrar bankgarantier före försäkringslösningar som ekonomisk säker-het. Stenkoll reder ut varför och tittar närmare på försäkringen som alternativ.TExT: CARInA TySKBO

Täkttillstånd har långa löpti-der, upp emot 30 år. Om en-treprenören går i konkurs efter tio år kan länsstyrelsen

behöva upphandla med en annan en-treprenör för att återställa täkten. Då träder bank- eller försäkringsgarantin in. Robert Maurer på Moderna Garanti berättar att försäkringsbolagen kan utgöra ett alternativ till den sedan länge etablerade bankgarantin.

– I vårt fall arbetar vi med muntlig finansiell information. Vi samtalar med kunden, tar ut kreditrapporter och årsredovisningar. Täkten besöker vi inte men vill se det signerade täkt-tillståndet från länsstyrelsen för att få en bild av entreprenören. Vi har ingen schablonisering, utan gör en riskbe-dömning från fall till fall, säger Robert Maurer.

Fördelar med försäkringModerna Garanti vet att entreprenö-rerna ofta är sent ute med sin ansökan och de är vana vid att arbeta under stark tidspress. Normalt tar processen en till två dagar, men vid mer kom-plexa ärenden kan det röra sig om upp till en vecka. Konceptet är att förenkla administrationen så långt det är möj-ligt. Via en elektronisk rutin kan kun-den dessutom nå, skriva ut och sända sitt signerade dokument med vanlig post.

Alla länsstyrelser accepterar inte försäkringsbolag. En undersökning som SBMI gjort visar att 13 länsstyrel-ser* svarade nej på frågan om de god-tar försäkringslösningar istället för bankgarantier. Robert Maurer tror att det hänger samman med en generell

syn på banken som något mer pålit-ligt. Bank byter man inte i första taget och ofta finns varken orken eller enga-gemanget till att sätta sig in i vad ett byte innebär. Fördelarna med försäk-ringslösningar enligt honom är att en-treprenörens kapital frigörs eftersom man slipper binda upp det med en bor-gensförbindelse, spärra pengar på konton eller göra inteckningar. Dess-utom slipper man uppläggningsavgift och premiekostnaden ligger nära ban-kernas årsavgifter. Eftersom det görs en individuell bedömning av varje en-skild ansökan varierar premiesats-ningarna.

Komplicerat språkEn av länsstyrelserna i enkäten ut-trycker en oro kring detta med pre-mierna. Vad händer om verksamhets-utövaren kommer på obestånd eller struntar i att betala premierna – faller säkerheten då?

– Försäkringsbolagets förpliktelse gentemot länsstyrelsen är ett själv-ständigt betalningsåtagande som är helt oberoende av om verksamhetsut-övaren betalar premie. Vi erbjuder i det här fallet ett borgensåtagande som motsvarar en traditionell bankgaran-ti. Så långt det är möjligt försöker vi ha ett långsiktigt engagemang. Men skulle ett bolag hamna i ekonomisk förlust två-tre år i rad och kapitalet ur-holkas måste vi diskutera en justering av avtalet. Hur premien sedan betalas är en avtalsfråga mellan försäkrings-bolaget och försäkringstagaren. Det skiljer sig inte från motsvarande han-tering när det gäller bankgarantier, sä-ger Robert Maurer.

I framtiden kommer industriseg-mentet att acceptera försäkringslös-ningar på ett annat sätt än nu, det är en utveckling som också varit tydlig utom-lands. De länsstyrelser som Moderna Garantier ställt ut försäkringslösningar till spänner från norr till söder i vårt land. Frågetecknen har mest rört gene-rella textformuleringar – det juridiska språket kan vara komplicerat och intet-sägande, men vissa komponenter ska alltid finnas med, menar Robert Mau-rer.

Långsiktig partner– Vi tar naturligtvis upp synpunkter och lämnar information om det behövs, både i direktkontakt med länsstyrelsen och med entreprenören om det behövs. Det här är ett trepartsförhållande mel-lan beställaren/förmånshavaren som är länsstyrelsen, entreprenören och för-säkringsbolaget. Vi tar risken och ga-ranterar att entreprenören fullföljer sitt uppdrag. Så långt det är möjligt vill vi hjälpa entreprenören och i det stora hela har det fungerat bra.

– Dessutom är vi själva återförsäkra-de, har ett kreditbetyg hos Standard and Poor´s och är godkända av alla de största byggbolagen i Sverige – det bor-gar för att vi är en långsiktig trygg part-ner.

FakTaEn säkerhet skall godtas om den visas vara betryggande för sitt ändamål. Säkerheten kan ställas efter hand enligt en plan som vid varje tid tillgodoser det aktuella behovet av säkerhet. Säkerheten skall prövas av till-ståndsmyndigheten. Lag (2007:661).

robert maurer på moderna Garanti anser att försäk-ringsbolagen kan utgöra ett alterna-tiv till den sedan länge etablerade bankgarantin.

bankgaranti eller försäkring

Läs mer på

medLems-

sidorna på

sbmi.se

krossordet # 111 45

Säkra täkten

Per-Olof Martinsson arbetar på läns-styrelsen i Västra Götalands län, ett av de län som valt att svara nej på SBMIs enkät om huruvida försäkringslös-ningar godtas som säkerhet. Vid två tillfällen har säkerheter godtagits som utfärdats av kreditförsäkringsbolag, men hittills har policyn varit att bara bankgarantier och spärrade konton godkänns.

Varför svarade ni nej? – Jag tror att länsstyrelsernas in-

ställning hänger samman med att an-dra lösningar är förknippade med vis-sa osäkerheter och administrativa be-kymmer. Banksäkerhet och spärrad bankbok är enkelt, väl beprövat och tryggt. Men det finns inget principiellt hinder för andra alternativ till exem-pel genom försäkringslösningar. Mil-

jöbalken föreskriver att en säkerhet ska godtas om den visas vara betryg-gande för ändamålet*, och det är yt-terst miljöprövningsdelegationen som avgör om en säkerhet är godtagbar. Jag kan tänka mig att det finns förde-lar med försäkringslösningar och an-dra alternativ. Bankgarantierna med-för ju årliga kostnader och försämrar också bolagens likviditet motsvarande borgensbeloppen.

Den övergripande tanken med sä-kerheten är att skydda skattebetalar-na så att de slipper betala något som ett bolag orsakat, till exempel om bo-laget går i konkurs och täkten inte är efterbehandlad. En säkerhet ska inte vara större än motsvarande kostnad för att göra en godtagbar efterbehand-ling, menar Per-Olof Martinsson. Bara i Västra Götalands län finns mer än

200 miljoner kronor låsta i säkerheter. Bara en gång på drygt tjugo år har han varit med om att ta en säkerhet i an-språk.

– Jag tror det går att hitta andra lös-ningar som innebär att kostnaderna kan sänkas och mer kapital behållas inom bolagen. Branschen borde gå samman för att hitta sådana alterna-tiv.

– Kanske det går att bilda en gemen-sam stiftelse som förvaltar ett tillräck-ligt stort kapital för att med god mar-ginal kunna gå i borgen för alla verk-samhetsutövarna? På så sätt kunde alla tillsammans vara med om att sän-ka kostnaderna och hålla kvar mer pengar inom bolagen och branschen. Vi borde se över detta, titta på olika lösningar och diskutera vad som är rimligt, säger Per-Olof Martinsson.

FÖrsäkring

godtar ni försäkrings- lösningar istället för bankgarantier?Länsstyrelsen i GodtarÖrebro län JaJämtlands län JaVästerbotten JaVästmanlands län JaSödermanlands län JaGävleborgs län JaKronobergs län Janorrbottens län nejGotland nejÖstergötland nejKalmar län nejSkåne län nejJönköpings län nejStockholms län nejDalarna nejVärmland nejUppsala län nejVästra Götaland nejBlekinge län nejVästernorrlands län nejEj svarat: HallandResultat av SBMIs enkät september 2010 till landets länsstyrelser

”tanken är att skydda skatte-betalarna”

Per-olof martinsson arbetar på länsstyrelsen i Västra Götalands län. ett av de län som valde att svara nej på sBmis enkät om de godtar försäkringslösningar som säkerhet.

krossordet # 11146

genmäle

kommentarer till artikeln på sidan 15 i stenkoll nr 109, november 2010

I förra numret av tidningen Stenkoll finns en artikel som beskriver hur geofysiska mätningar kan användas vid grus- och bergtäkter. Som geofysiker tycker jag att det är bra att ni för fram geofysi-kens möjligheter till en krets som många gånger är obekant för dem. I arti-keln förekommer dock en del uppgifter som jag tycker är tveksamma och lite vilseledan-de. Jag vill gärna kommentera dessa.

Artikeln handlar mest om resistivitets-mätningar. Metodens fördelar gentemot an-dra geofysiska metoder som georadar och seismik framhålls. Det sägs till exempel att metoden ger tusen mätpunkter på en timme och man jämför detta antal med borrpunk-ter. Även om mätsystemet är snabbt jämfört med tidigare mätsystem så är det inte san-nolikt att man kan samla in så många mät-värden på en timme. Men man bör framfö-rallt inte jämföra antal mätpunkter med an-tal borrpunkter.

När man samlat in sina elektriska mätda-ta för man över dem till ett behandlingspro-gram. Programmen arbetar i regel efter an-tagandet att alla förändringar i marken sker i längsled utefter mätlinjen medan förhål-landena tvärs mätlinjen är oföränderliga (vil-ket naturligtvis inte är riktigt sant).

Slutprodukten, det vill säga den av pro-grammet föreslagna resistivitetsfördelning-en, presenteras ofta som ett tvärsnitt med olika färger för olika resistiviteter i marken. Därefter är det geofysikerns uppgift att tolka dessa, det vill säga att ”sätta etiketter” på de olika resistivitetslagren. Här bedömer han eller hon var berggrunden ligger, eller var gränser mellan olika jordarter finns. Denna tolkning kräver både erfarenhet och känne-dom om de lokala markförhållandena. Infor-mation från provgropar eller från borrhål är av stort värde. Sådana här tolkningar kan göras till en viss gräns – men att som det sägs i artikeln kunna ”få en uppfattning om vilken typ av grus det finns i marken” är nog att överskatta tolkningsmöjligheterna.

Att utifrån elektriska data bedöma var övergången från jord till berg ligger låter sig enligt min mening inte heller göras med större noggrannhet än vad många andra geofysiska metoder tillåter. I artikeln jäm-förs resistivitetsmätning med georadarmät-ning. Det påstås att georadarn inte ger sam-ma upplösning som resistivitetsmätningar. Detta påstående är enligt min uppfattning

oriktigt (jag har arbetat med georadar sedan mitten av 1980-talet och har även en hel del erfarenhet av elektriska mätningar). Med ge-oradar kan man när det gäller måttliga jord-djup (max cirka sju meter) i normalfallet mäta bergets läge med större noggrannhet än med elektriska mätningar.

I artikeln nämns seismik som är en ro-

bust, vedertagen och allmänt tillämpad me-tod över hela världen – just för att kartlägga bergnivå och att lokalisera svaghetszoner i berg. Det finns knappast något vattenkraft-verk ifrån 50-talet och framåt i Sverige där bergförhållandena inte undersökts med seis-miska mätningar. Visst är det riktigt, som det sägs i artikeln, att maskiner och krossar skapar seismiska störningar – men det kan ofta lösas genom att man helt enkelt genom-för mätningarna när det är lugnt i täkten.

En geofysisk metod som inte nämns i arti-keln är magnetiska mätningar. Här kan man i vissa fall utnyttja det faktum att olika berg-arter har olika innehåll av det magnetiska mineralet magnetit. Detta kan utnyttjas för att kartlägga utbredning av olika bergarter i jordtäckta områden.

Man bör vara försiktig med att framhålla någon geofysisk metod som bättre än någon annan. Alla metoder har sina styrkor – och

sina svagheter. Använd dem rätt! Seismiken är bland annat känslig för vibrationer och tjäle, omvänd hastighetsfördelning i marken kan ibland skapa en blind zon. Georadar har svårt att penetrera finkorniga jordar som silt och ler. Resistivitetsmätningar kan lätt stö-ras av elektriska installationer eller av rör och ledningar i marken och kontaktresis-tans i grusiga jordar är ett inte ovanligt pro-blem.

Alla geofysiska metoder utnyttjar de na-turlagar som råder – oavsett om det handlar om elektricitet, radarvågor, akustiska vågor eller magnetiska fält. Samtidigt begränsas metodernas möjligheter av precis samma naturlagar. Det kan vara lätt att – omedvetet eller inte – överskatta en viss metod framför andra, speciellt när man vill marknadsföra den. Men man bör vara medveten om att de kunder man vänder sig till nästan alltid sak-nar den kunskap som krävs för att värdera de påståenden som görs. Mätresultat som in-te riktigt uppfyller vad som förväntats kan lätt leda till att en geofysisk metod hamnar i vanrykte trots att den vid rätt tillfälle och på rätt plats kan vara ett alldeles utmärkt hjälpmedel.

BO LÖFROTH, MRM KOnSULT AB

Bo Löfroth

en sammanställning av ett mätresultat som har utförts med en magnetometer (Gsm-19). Bilden är uppbyggd av cirka 450 enskilda mätvärden och visar variationen i magnetfältets styrka inom mätområdet.

krossordet # 111 47GÖTEBORG | FALUN | SUNDSVALL

www.metron.se

Metron Miljökonsult är ett expansivt konsultföretag som främst arbetar med tekniska utredningar vid miljöstörningar med fokus på vibrationer. Vi har en kontinuerlig utveckling av våra mätsystem som vi använder med stor framgång över hela landet.

Vi samarbetar med bl a Skanska, NCC Roads, Swerock och Sydsten rörande vibrationsmätning kring ett antal bergtäkter. Dessa täkter ligger bl a i Rockneby, Veberöd, Dalby, Spånstad, Bohus, Falun och Sälgsjön. Våra instruments goda förmåga till långtidsmätning, med inrapportering och webb-presentation, medför kostnadsbesparingar genom att ha årsmätning.

Läs mer om oss på www.metron.se.

Bra vibrationer? Vi vet.

Aktiebolaget P.J Jonsson & Söner894 41 ÖVERHÖRNÄS | Tel 0660-731 00 Fax: 0660-732 75 | info@pjjonsson.se | www.pjjonsson.se

Säljare Carl-Henrik Gustafsson 070-732 76 86

Driftsäker och genomtänkt konkross på larv

Jonsson L6800

www.pjjonsson.se

krossordet # 11148

Optimera din krosskammare!Låt oss diskutera prestandan på ditt slitgods – en ny värld kan öppna sig! Kontakta något av våra service- och försäljningskontor för mer information,vi finns i hela landet.

Metso Minerals (Sweden) AB, www.metso.comKiruna tel 0980-754 40 | Gällivare tel 0970-120 60 | Luleå tel 0920-25 06 80Grängesberg tel 0240-220 30 | Stockholm tel 08-474 21 50 | Karlstad tel 054-85 10 50Jönköping tel 036-18 40 10 | Göteborg tel 031-80 70 90 | Bjuv tel 042-883 80 Trelleborg tel 0410-525 00

69968-Metso Minerals-Annons 215x280 mm till Stenkoll NY.indd 1 2011-04-14 14.48

PosttidNiNG Breturadress: krossordet stenkoll, sveriges Bergmaterialindustri, Box 55684, 102 15 stockholm