stockholm exergi, miljörapport 2018 · 1. verksamhetsbeskrivning verksamhetens inriktning och...

Vilundaverket Stockholm Exergi, miljörapport 2018 Stockholm Exergi 020-31 31 51 [email protected] stockholmexergi.se

Mars 2019, version 1.0

Miljörapport, Vilundaverket mars 2019

Stockholm Exergi AB, version 1.0 1 (33)

Innehåll 1. Verksamhetsbeskrivning ............................................................................................................. 2

Verksamhetens inriktning och lokalisering ........................................................................... 2 Lokalisering ............................................................................................................................. 3 Teknisk beskrivning på produktionsanläggningen ............................................................... 3 Förändringar av verksamheten under året ............................................................................ 4

2. Verksamhetens miljöpåverkan .................................................................................................... 5 Utsläpp till luft ......................................................................................................................... 5 Utsläpp från transporter ......................................................................................................... 8 Utsläpp till vatten .................................................................................................................... 9

3. Gällande tillstånd ....................................................................................................................... 10 Anmälda ändringar under året .............................................................................................. 11 Föreläggande och förbud ..................................................................................................... 11 Tillsynsmyndigheter ............................................................................................................. 12

4. Villkorsefterlevnad .....................................................................................................................12 Tillståndsgiven och faktisk produktion ................................................................................ 12 Villkor i miljötillstånd ............................................................................................................ 14 Villkor i vattendomar ............................................................................................................ 18 Efterlevnad av SFS 2013:252 (Stora förbränningsanläggningar) ....................................... 20 Redovisning av bästa tillgängliga teknik (BAT) enligt IED ................................................... 23

5. Utförda mätningar och besiktningar under året ...................................................................... 23 Årlig kontroll av automatiska mätsystem ............................................................................ 23 Utförda mätningar och besiktningar .................................................................................... 24 Sammanfattning av resultatet av mätningar ....................................................................... 24

6. Tillbud och störningar, samt vidtagna åtgärder ....................................................................... 25 7. Åtgärder som har vidtagits för att minska miljöpåverkan ........................................................ 26

Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi ........................................................................................................... 26

8. Kemiska produkter .................................................................................................................... 28 Stockholm Exergi .................................................................................................................. 28 Vilundaverket ........................................................................................................................ 28

9. Avfallshantering ........................................................................................................................ 29 10. Riskhantering ............................................................................................................................. 29

Stockholm Exergi .................................................................................................................. 29 Vilundaverket ....................................................................................................................... 30

11. Miljöpåverkan från verksamhetens produkter ......................................................................... 30 12. Övrig information ..................................................................................................................... 30 13. Underskrift ................................................................................................................................. 31



1. Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetens inriktning och lokalisering Vilundaverket är en spets- och reservanläggning för värmeproduktion i Stockholms nordvästra fjärrvärmenät som försörjer Sigtuna, Arlanda och Upplands Väsby, Hässelby, Vällingby, Järvafältet och Sollentuna med fjärrvärme. I Nordvästra nätet är det avfalls- och bioeldade Bristaverket basanläggning och Hässelbyverket en mellanlastanläggning. I nätet ingår även Valsta HVC och Akallaverket som också är spets- och reservanläggningar. Fjärrkylanläggningen i Vilunda försörjer bland annat Maraboufabriken och Infra City. Genom den så kallade UVA-ledningen mellan Upplands Väsby och Akalla transiteras årligen ca 400 GWh fjärrvärme från Brista till de södra delarna av nätet. Detta innebär en rad miljövinster, främst en väsentligt längre driftsäsong för det avfalls- och fliseldade Bristaverket, vilket bland annat medför mindre produktion med oljeeldade spetslastanläggningarna i Nordvästra fjärrvärmenätet. Nordvästra fjärrvärmenätet är även sammankopplat med Järfällas fjärrvärmenät med ett energiutbyte i båda riktningarna

Fjärrvärmenätets utsträckning i Storstockholm. Huvudman är Stockholm Exergi AB (tidigare företagsnamn var AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad) och all drift och underhåll sköts av Stockholm Exergi AB.



Verksamheten vid Vilundaverket bedrivs med tillstånd från Länsstyrelsen i Stockholms län. Tillståndet innehåller huvudsakligen villkor för utsläpp till luft. Spill eller brand vid hantering av eldningsolja och läckage av köldmedia från värmepumparna utgör de största riskerna ur miljösynpunkt. Samtliga bas- och spetsanläggningar inom Nordvästra fjärrvärmenätet, inkl. Vilundaverket, är organiserade under Produktion och Distribution (PoD) Nordvästra. Vilundaverket är bemannat dagtid under vardagar. Övrig tid finns insatsberedskap hos vakthavande skiftlag för basproduktionsanläggningarna Hässelbyverket och Bristaverket som också har beredskap för spetsanläggningarna Akallaverket, Akalla Kylcentral och Valsta hetvattencentral.

Lokalisering Vilundaverket är belägen i ett industriområde på fastigheten Vilunda 6:45 med adress Smedbyvägen 2 inom Upplands Väsby kommun.

Teknisk beskrivning på produktionsanläggningen Pannor Vilundaverket består av 4 stycken oljepannor med en sammanlagd effekt av 117 MW. Panna 1 konverterades 1994 till eldning med träpulver. Pannan har en kombibrännare, vilket innebär att den även kan eldas med olja. Vid eldning med träpulver är effekten 22 MW och vid oljeeldning 30 MW. År 2006 konverterades panna 1 till samförbränning med träpulver och bioolja men har under 2016 enbart eldats med bioolja. Oljepannorna P2-P4 eldas fram till 2018 med eldningsolja EO5 men konverterades i samband med rengöring av cisterner till bioolja, se mer under kap 1.4 Förändringar av verksamheten. Panna 2 och panna 3 har en effekt av 35 MW vardera och panna 4 en effekt av 12 MW. I anläggningen fanns även en elpanna med en effekt av 12 MW. Den togs ur drift år 2010. Värmepumpar och fjärrkylaanläggning Till Vilundaverket hör en värmepumpsanläggning med 2 st värmepumpar (VP1 och VP2) på vardera 12 MW. Vatten från Mälaren används som värmekälla och transporteras från Harvaviken via en 2,5 km lång trätub från djupt vatten till stranden och vidare genom en 3 km lång bergtunnel till Smedbyvägen. Returvatten från värmepumparna används som köldbärare till kylmaskin 1 (KM1) i Vilundas fjärrkylaanläggning, alternativt kan vatten direkt från Harvaviken användas som köldbärare enligt tillstånd meddelad 2004. Fjärrkylaanläggningen har en installerad effekt på totalt 2,1 MW, där KM1 har en effekt på 0,8 MW. Den andra kylmaskinen (KM2) som har en installerad effekt på 1,25 MW och använder uteluft som köldbärare. Det köldmedia som används i Vilundas värmepumpar och kylmaskiner är R134a (HFC). Den ozonuttunnande potentialen (ODP) för köldmedium R134a är 0. Ämnet har dock en påverkan på växthuseffekten med GWP (global warming potential) 1300 för R134a. (Koldioxid, CO2, har GWP 1). Både värmepumparna och kylmaskinerna har ett automatiskt läcksökningssystem installerat.



Reningsutrustning Rökgaserna från panna 1 renas på stoft i ett elektrofilter. Rökgaserna avleds via en 63 m hög skorsten som innehåller en pipa för vardera pannan P1-P4. Bränslelager För lagring av olja finns 2 st. cisterner med en sammanlagd volym av 12 000 m3 (2 x 6000 m3). Båda cisternerna är anpassade för att kunna lagra bioolja. Träpellets lagras i en silo. Under pelletssilon finns en bränslekvarn som maler pelletsen till pulver. Pelletspulvret lagras i en silo eller förs ut direkt på transportbandet och vidare till pannan.

Förändringar av verksamheten under året Bränslerelaterat Maxlasten för panna 1 begränsades redan under 2017 då man uppmärksammade höga halter av kväveoxider. Anledningen till höga NOx-värden är kväveinnehållet i bränslet. Ett prestandaprov genomfördes för att säkerställa vilken last som är optimal för anläggningen och för att säkerställa att inte miljövillkoren överskrids. Den optimala driften för panna 1 är ca 50% av lasten vilket driftorganisationen säkerställer kontinuerligt. Värmepumpar / köldmedia Under året fortsatte arbete med att reducera läckage av köldmedia. Vid revisionsarbete av VP1 byttes bla en axeltätning förbättra trycket i tätningen vilket i sin tur minskar läckaget av köldmedia. Dessutom har styrningen av RS10 optimerats i syfte att få bättre funktion och bättre kontroll av avskiljning och återförande av köldmedia till processen. I anläggningsdelen RS10 kokar oljan av och köldmedia kan återförs till köldmediakretsen. Cisterner Vid anläggningen finns 2 stycken cisterner för förvaring av bränsle. Besiktning av cisternerna var planerade att göras under 2017. Under hösten påbörjades tömning av en av cisternerna, cistern 2, som lagrade MFA. Tömningen blev problematisk och oljan stelnade i botten pga att den inte kunde varmhållas tillräckligt. Saneringen drog därför ut på tiden och besiktning kunde inte göras förrän i början på 2018 vilket även redovisades i Miljörapport för 2017. Cistern 2 blev vid besiktningen utdömd pga kraftig korrosion av taket och ett omfattande reparationsarbete utfördes under 2018. Under hösten 2018 blev cistern 2 återfylld med MFA. I samband med sanering och reparation av cistern 2 under våren 2018 ställdes tillfälliga cisterner med bioolja upp strax utanför pannhusbyggnaden för att kunna fortsätta produktion med Panna 1 som är huvudpanna i anläggningen. Cistern 1 med eldningsolja 5 tömdes och sanerades under sommaren 2018 direkt efter eldningssäsongens avslut. Därefter besiktigades den och endast ett mindre reparationsarbete behövde göras vid cistern 1. Båda cisternerna blev fullständigt skyddsmålade för att klara lagring av



bioolja vid anläggningen. Efter fyllning av cistern 1 med bioolja (finbio) är nu hela Vilundaverket fossilfritt.

2. Verksamhetens miljöpåverkan

Utsläpp till luft För att redovisa de totala utsläppen till luft från Vilundaverket används resultat från kontinuerlig mätning samt beräkningar utifrån emissionsmätningar och bränsledata.

Tabell över utsläpp till luft år 2018 från Vilundaverket (med mg/m3 avses mg/nm3 tg vid 3 % O2.)

Parameter Enhet Utsläppspunkter Utsläpp mängd till luft

Metod* Beräknings-/Mätmetod

Kommentar

Delflöde Totalt

Stoft mg/m3 Bioolja P1 2,4 M OTH Mäts kontinuerligt och instrument kalibreras enligt leverantörens instruktion.

Stoft mg/m3 Eo 5 P2-P3 19,8 M OTH Mäts kontinuerligt och instrument kalibreras enligt leverantörens instruktion.

Stoft ton Bioolja P1 0,03 M OTH Mäts kontinuerligt och instrument kalibreras enligt leverantörens instruktion.

Stoft ton Eo 5 P2-P3 0,48 M OTH Mäts kontinuerligt och instrument kalibreras enligt leverantörens instruktion.

NOx mg/m3 Bioolja P1 252,9 M NRB Mäts kontinuerligt med UV-instrument, påslag av NO2-andel fastställd vid jämförande mätning

NOx mg/m3 Eo 5 P2-P3 398,1 M,C NRB Baseras på periodiska emissionsmätningar och bränsleförbrukning

NOx ton Bioolja P1 2,13 M NRB Mäts kontinuerligt med UV-instrument, påslag av NO2-andel fastställd vid jämförande mätning



Parameter Enhet Utsläppspunkter Utsläpp mängd till luft

Metod* Beräknings-/Mätmetod

Kommentar

Delflöde Totalt

NOx ton Eo 5 P2-P4 6,01 M, C NRB Baseras på periodiska emissionsmätningar och bränsleförbrukning

Svaveldioxid mg/m3 Bioolja P1 14,9 C OTH Svavelemissionen beräknas utifrån bränslets egenskaper

Svaveldioxid

mg/m3 Eo 5 P2-P3 136,7 C OTH Se ovan

Svaveldioxid

ton Bioolja P1 0,1 C OTH Se ovan

Svaveldioxid

ton Eo 5 P2-P3 4,16 C OTH Se ovan

Kolmonoxid mg/m3

ntg 6 % O2

Träpellets P1 0 M,C OTH Mäts kontinuerligt och instrument kalibreras enligt leverantörens instruktion. Ingen användning av träpellets under 2018.

Koldioxid - Fossil

ton Eo 5 P2-P4 3051,1 C NRB Beräknas utifrån massbalans

Koldioxid - Fossil

ton Gasol P1-P4 0,17 C NRB Beräknas utifrån massbalans

Koldioxid - Biogen

ton Träpellets P1 0 C NRB Beräknas med hjälp av energibalans över pannan Ingen användning av träpellets under 2018.

Koldioxid - Biogen

ton Bioolja P1 2223,9 C NRB Beräknas utifrån massbalans

Köldmedia Både värmepumpar och kylmaskiner genomgår kontroll av ackrediterade kontrollorgan. Kontrollrapporter avseende den årliga kontrollen av stationära kyl- eller värmepumpsanläggningar skickas separat till tillsynsmyndigheten.



Värmepumpar I nedanstående tabell redovisas köldmediemängder och förluster för Vilundas värmepumpar under de senaste 5 åren, 2014-2018. Direkt efter tabellen följer kommentarer om förluster under 2018. Köldmediesammanställning av värmepumpar vid Vilundaverket, senaste 5 åren1

År VP1 fyllnadsvikt R134a kg

VP2fyllnadsvikt R134a kg

ServicetankFyllnadsvikt R134a kg

Total känd fyllnadsvikt R134a kg

Påfylld mängd R134a kg

Förlust av R134a kg

2014 - - - 25 302 5 889 2 583

2015 12 857 12 109 94 25 060 0 242

2016 12 420 11 516 49 23 985 1848 2 923

2017 12 545 12 231 31 24 807 1534 758

2018 12 412 12 018 136 24566 0 337

I mars 2016 konstaterades läckage på VP1 och senare även på VP2. Det är inte ett stort läckage som orsakade köldmedieförlusterna under 2016 utan det var flera mindre läckage i ex. axeltätningar och packningar. Den 31 jan 2017 lämnades en redovisning in över incidenter och åtgärder på VP i Vilunda 2016 in till Miljökontoret i Upplands Väsby kommun och den 15 mars 2017 lämnades en handlingsplan in vilka redovisar utsläpp, orsaker och planerade åtgärder. Värmepumparna i Vilunda är sedan det stora läckaget 2016 ständigt i fokus med syfte att förbättra arbetet med att upptäcka läckage. Under 2018 har dock anläggningarna stabiliserats och endast förluster i förväntade nivåer kan uppmätas. Köldmediesammaställning VP1 och VP2 2017-2018

Aggregat/Anläggning Installerad mängd R134 a Servicetank* Läckage (kg)

2017 2018

VP1 & VP2 24 807 24566 136 337

*Fyllnadsmängden fås endast fram vid fyllning av aggregaten efter tömning i samband med revision. Det finns alltid en felmätningstolerans vid köldmedieanläggningar beror på temperaturdifferenser mellan servicetank och rörsystem. Förlusten var vid vägning 241 kg men då även tätningsoljan kan innehålla köldmedia och denna uppmättes till 96 beslutades att den totala förlusten blev 337 kg.

Kylmaskiner I nedanstående tabell redovisas köldmediemängder och förluster för Vilundas kylmaskiner under 2018.

1 Nytt redovisningssätt from 2015 och därav ingen specifik redovisning av fyllnadsmängder för de enskilda aggregaten, 2012-2014.



Köldmediesammaställning för kylmaskinerna vid Vilundaverket 2017-2018

Aggregat/Anläggning Installerad mängd R134 a Servicetank* Läckage (kg)

2018 2017

KM1 200 200 - -

KM2 1022 1022 - -

Totalt 1222 1222 - -

* Fyllnadsmängden fås endast fram vid fyllning av aggregaten efter tömning i samband med revision. Det finns alltid en felmätningstolerans vid köldmedieanläggningar beror på temperaturdifferenser mellan servicetank och rörsystem.

Sammanställning av köldmedia och påfyllda mängder samt förluster från kylmaskinerna i Vilunda under de senaste 5 åren, 2014-2018. Köldmediesammanställning av kylmaskiner vid Vilundaverket, senaste 5 åren.

År KM1 fyllnadsvikt R134a kg

KM2 (VKA3) fyllnadsvikt R134a kg

Total känd fyllnadsvikt R134a kg

Påfylld mängd R134a kg

Förlust av R134a kg

2014 200 1022 1222 -

2015 200 1022 1222 -

2016 200 1022 1222 -

2017 200 1022 1222

2018 200 1022 1222 0 0

Utsläpp från transporter Utsläpp från transporter har beräknats utifrån förbrukad mängd bränsle, tillsatser och kemikalier samt den mängd aska och avfall som genererats från verksamheten. Färdsträcka och transport-slag har uppskattats och värden har avrundats. Utsläppsvärden per tonkm har hämtats från Nätverket för Transporter och Miljön (www.transportmeasures.org/sv/).

Utsläpp från transporter vid Vilundaverket år 2018 (baserat på förbrukade mängder)

Bränsle- transporter

Ask- transporter

Avfalls-transporter

Kemikalie-transporter

Transporter totalt

CO2 (ton) 15 0 0,8 0 16

NOx (kg) 206 0 2,4 0 208

S (kg) 76 0 0,2 0 76

PM (kg) 15 0 0 0 15



Utsläpp till vatten Brunnar vid oljecisternerna, oljelagret, lossningsplatsen, värmepumparna ute på anläggningsområdet och vid så kallade oljebord inne i anläggningen är kopplade till en oljeavskiljare. Vattnet passerar långsamt genom oljeavskiljaren så att den eventuellt inblandade oljan stiger uppåt på grund av skillnaden i densitet mellan olja och vatten. Det avskilda vattnet passerar genom en öppning i behållarens underkant och rinner sedan till det kommunala avloppsnätet till Käppalaverket på Lidingö. På vattenytan flyter en mätare (flottör) som larmar till kontrollrummet om nivån är hög i oljeavskiljaren. Det finns ingen flödesmätare på det vatten som härrör från själva pannhusbyggnaden, dock kan det uppskattas att cirka 300 m3 per år omsätts från de 3 pannorna (ca 100 m3 per panna) och leds via oljeavskiljaren. Övriga brunnar på den asfalterade planen är kopplade direkt till dagvattennätet medan övriga brunnarna inomhus är kopplade direkt till avloppsnätet. Inga övriga händelser, som kan ha påverkat ovanstående recipienter, har inträffat under året. Under 2018 påbörjades ett utökat provtagningsprogram där förutom kadmium som tidigare provtagits även ingår fler metaller samt oljeindex. Provtagning tas från spillvatten brunn efter oljeavskiljare. Provtagning rekommenderas att ske vid två tillfällen under samma driftsäsong (höst och vår). Provtagning tas i form av ett representativt samlingsprov 1ggr/vecka under 4 veckor. Kontroll av oljeavskiljare görs ca 1 ggr/vecka för att säkerställa funktion och innehåll. Oljeavskiljaren slamtöms vid behov. Analysresultat I tabellen nedan redovisas utsläppshalter. Observera att provtagning utfördes endast av kadmium under 2017 därav inga analysresultat att jämföra med för det utökade provtagningsprogrammet som påbörjades under 2018. Utsläpp till vatten från Vilundaverket 2017 – 2018

Parameter Enhet Utsläppspunkter

Halt i spillvatten

2017 2018Prov 1

2018 prov 2

Arsenik µg/l Oljeavskiljare - 1,32 3,48

Barium µg/l Oljeavskiljare - 84,7 31,1

Kadmium µg/l Oljeavskiljare <0,05 0,0624 0,207

Kobolt µg/l Oljeavskiljare - <0,2 0,343

Krom µg/l Oljeavskiljare - <0,9 1,32

Koppar µg/l Oljeavskiljare - 12,3 11,8



Parameter Enhet Utsläppspunkter

Halt i spillvatten

2017 2018Prov 1

2018 prov 2

Molybden µg/l Oljeavskiljare - 2,45 1,95

Nickel µg/l Oljeavskiljare - 8,04 3,64

Bly µg/l Oljeavskiljare - <0,5 1,16

Zink µg/l Oljeavskiljare - 54,8 34,4

Vanadin µg/l Oljeavskiljare - 0,473 1,19

Silver µg/l Oljeavskiljare - <0,5 <0,5

Tenn µg/l Oljeavskiljare - <0,5 <0,5

Oljeindex µg/l Oljeavskiljare - <50 <50

*Kadmiumhalterna skiljde mycket mellan prov 1 och prov 2. Anledningen till detta är oklart då det endast pågick normal verksamhet i anläggningen. Första provet 2019 som togs den 1 mars 2019 visade åter låga halter på <0,05 ug/l

3. Gällande tillstånd I tabellen nedan redovisas datum och tillståndsgivande myndighet för gällande miljötillstånd för Vilundaverket

Tabell över gällande tillståndsbeslut för Vilundaverket

Datum

Tillståndsgivande myndighet

Tillstånd enligt Beslut avser

1983-06-23 1987-11-10

Vattendomstolen (Dnr DVA 31) (Dnr DVA 77)

Vattenlagen/Miljöbalken Vattendomstolen har meddelat domslut i målet att från Harvaviken och Skarven i Mälaren bortleda vatten för värmeutvinning i värmepumpanläggningen.

1983-06-28 Fastighetsbildnings-myndigheten (Dnr AB3:205/82-3)

Ledningsrättsåtgärd avseende sjövattentunnel-ledning berörande Edsby 1.1, Eds Prästgård 1:67, Båtbyggartorp s:1, Nedra Runby 1:1 m.fl.

1995-04-28 Länsstyrelsen i Stockholms län

Miljöskyddslagen (1969:387)

Länsstyrelsen lämnar Väsby Energi tillstånd enligt miljöskyddslagen att inom fastigheten Vilunda 6:45 i Upplands Väsby kommun konvertera två värmepumpar från användningen av köldmediet R12 till R134a.



Datum

Tillståndsgivande myndighet

Tillstånd enligt Beslut avser

2004-10-27 Miljödomstolen (M 222-02)

Tillstånd till bortledning av vatten från Skarven i Mälaren för produktion av fjärrkyla vid Vilundaverket i Upplands Väsby kommun, Stockholms län mm.

2010-09-27 Länsstyrelsen i Stockholms län (Dnr 5511-2006-96168)

Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Tillstånd enligt miljöbalken till fortsatt och ändrad drift av Vilundaverket med en installerad, tillförd effekt av totalt 130 MW inom fastigheterna Vilunda 6:54 och 6:53 i Upplands Väsby kommun. Tillståndet omfattar eldning med träpulver och bioolja i panna P1 samt eldning med eldningsolja 5 (Eo5), eller eldningsolja av motsvarande kvalitet, i pannorna P2-P4. Anläggningen omfattar även värmepumpar med en installerad effekt av totalt 24 MW, kylmaskiner med en installerad effekt av totalt 2,1 MW samt en elpanna med en installerad tillförd effekt av 12 MW. Värmepumpar och panna P1 ska svara för anläggningens basproduktion av värme.

2011-08-31 Mark- och miljödomstolen (Mål nr M 5412-10)

Följande ändringar (tillstånd, villkor 1, 2, 3, 4 och 8) av Länsstyrelsen i Stockholms läns beslut och avslår överklagandet i övriga delar.

2013-05-24 Länsstyrelsen i Stockholms län (Dnr 563-44476-2012)

Lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter

Tillstånd till utsläpp av växthusgaser från Vilundaverket, ny övervakningsnivå.

Anmälda ändringar under året Under år 2018 har inga ändringar och anmälningar skickats in för Vilundaverket.

Föreläggande och förbud Under år 2018 har inga föreläggande eller förbud inkommit till Vilundaverket.



Tillsynsmyndigheter

Tabell över tillsynsmyndigheter för Vilundaverket

Tillsynsmyndighet Tillsyn avser

Miljö- och hälsoskyddskontoret, Upplands Väsby kommun

MiljötillståndMiljöbalken

Naturvårdsverket Lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter Miljöbalken

Brandkåren Attunda Lag (2003:778) om skydd mot olyckor

4. Villkorsefterlevnad

Tillståndsgiven och faktisk produktion Tillståndsgiven oljeeffekt är totalt 117 MW. Efter ombyggnad av panna 1 är den totalt tillgängliga effekten 22 MW med träpulver alternativt 30 MW med bioolja, den tillgängliga effekten från pannorna 2-4 är 2x35 MW respektive 12 MW olja och värmepumparna ger 2x12 MW.

Bränsleförbrukning (tillförda bränslen och tillförd el) vid Vilundaverket jämfört med föregående år

Bränsle 2018 2017

Mängd/Volym GWh Mängd/Volym GWh

Eldningsolja 5, Nm³ 1255 13,31 105 1,11

Bioolja2, Nm³ 710 8 641 7

Träpellets, ton 0 0 0 0

Värmepump - 20,2 - 14,1

Spill-/sjövatten - 18,1 - 12,0

Lokallast - 25,1* - 5

*Högre lokallast än 2017 pga fler aktiviteter i anläggningen

2 MFA (Mixed fatty acids)



Produktion av värme/kyla med olika bränslen vid Vilundaverket i GWh jämfört med föregående år

Produktion (GWh) 2018 2017

Eldningsolja 5 1,1 0,1

Bioolja 3 0,6 0,9

Träpellets 0 0

Värmepump 39,5 28,5

Totalt 41,3 29,5

Drifttider och produktion per panna/enhet vid Vilundaverket jämfört med föregående år

Panna 2018 2017

Drifttid timmar GWh Drifttid timmar GWh

Panna 1 660 5,3 669 6,4

Panna 2 158 3,7 59 1,2

Panna 3 706 7,2 13 0,043

Panna 4 0 0 0 0

Värmepump 1 2336 17,6 1041 9,7

Värmepump 2 3111 21,9 2008 18,7

Spädmatning av fjärrvärme vid Vilundaverket i m3 jämfört med föregående år

Mängd i m3, 2018 Mängd i m3, 2017 Recipient

Vatten till fjärrvärmenät* 0 13 Mark

*Normalt sker ingen spädmatning av fjärrvärmevatten från Vilunda utan det sker från andra anläggning inom det nordvästra fjärrvärmenätet. Spädmatning görs normalt från Hässelbyverket och Bristaverket. I enstaka fall sker spädmatning av fjärrvärme också från Vilundaverket. Under år 2018 uppgick den uttagna vattenmängden från Harvaviken (inkl. frikyla) till sammanlagt till ca 974 091 m3. Recirkulation för sjövatten ej medräknad i mängden för 2018.

3 MFA (Mixed fatty acids)



Villkor i miljötillstånd Tabellen nedan redovisar de villkor som gäller enligt miljötillståndet daterat 2010-09-27 och 2011-08-31 samt beslut gällande värmepumparna daterat 1995-04-28.

Tabellen nedan redovisar villkor enligt beslut daterat 1995-04-28

Villkor nr Villkorstext

Allmänna villkor: Om inte annat följer av nedan angivna villkor skall verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden i ansökningshandlingar och i övrigt i ärendet angett eller åtagit sig.

Kommentar: Verksamheten har bedrivits i huvudsaklig överensstämmelse med de krav som har ålagts vid miljöprövningarna.

Läckage av köldmedium från värmepumpar:Läckage av köldmedium skall som riktvärde begränsas till högst två viktprocent per år av mängden köldmedium i köldmediesystemen. För att minska köldmedieläckage vid kompressorhaveri skall anläggningen förses med sektioneringsventiler.

Kommentar: 2014 - Känd fyllnadsvikt i VP1 var i nov 2014 12 857 kg R134a. 2 dec 2016 fylldes VP1 med 12 420 kg. Mellan de kända fyllnadsvikterna har 1 848 kg R134a fyllts på. Läckaget har därmed varit 2 285 kg vilket under 25 månader motsvarar ett läckage på 91,4 kg/månad och 1097 kg/år. Läckaget från VP1 motsvarar cirka 8,8 % per år. 2015 - Känd fyllnadsvikt i VP2 var i juni 2015 12 109 kg R134a. 20 dec 2016 fylldes VP2 med 11 516 kg. Läckaget har därmed varit 593 kg vilket under 18 månader motsvarar ett läckage på 32,9 kg/månad och 395 kg/år. Läckaget från VP2 motsvarar cirka 3,4 % per år. 2016 - Läckaget från VP1 och VP2 var under 2016 1492 kg/år, vilket motsvarar 6,2 % läckage. 2017 - Den 30 jan 2017 lämnades en redovisning in över incidenter och åtgärder på VP i Vilunda 2016 in till Miljökontoret i Upplands Väsby kommun och den 15 mars 2017 lämnades en handlingsplan in vilka redovisar utsläpp, orsaker och åtgärder. Problemen har minskat under året men överstiger 2 % av fyllnadsmängden. Fyllnadsmängd i värmepumparna var 2016-12-31 23985 kg. Under året har totalt 758 kg fyllts på till 24807 kg vilket motsvarar 3 % av fyllnadsmängden. Sedan 16 februari då vägning gjordes har emellertid kraftfulla åtgärder vidtagits och sedan den 16/2 har endast en mindre mängd fyllts på. Förlusterna sedan den 16/2 motsvarar 1,75 % av året. 2018 – Fyllnadsmängden fås fram genom att fylla aggregaten efter tömning i samband med revision. Fyllnadsmängden var vid årets början 24807 kg och vid årets slut 24566 vilket ger en förlust på 337 kg och 1,5 % (inklusive det som finns i servicetank på 136 kg). Vikten motsvarar 1,5 % viket gör att villkoret innehålls.



Tabellen nedan redovisar villkoren för Vilundaverket enligt beslut daterat 2010-09-27 och 2011-08-31. Villkor nr Villkorstext

1 Om inte annat framgår av följande villkor ska verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med det som bolaget har angett eller åtagit sig i ärendet.

Kommentar: Verksamheten har bedrivits i huvudsaklig överensstämmelse med de krav som har ålagts vid miljöprövningarna.

2 Minst 75 procent av månadsmedelvärdena för utsläppen av kväveoxider och stoft till luft från panna P1 (exklusive start och stopp av pannan), ska underskrida följande begränsningsvärden Kväveoxider, räknat som NO2 – 300 mg/m3 ntg Stoft – 15 mg/m3 ntg Begränsningsvärdena gäller vid 3 % O2 vid eldning med bioolja och 6 % O2 vid eldning med träpulver samt samförbränning av träpulver och bioolja. Kontroll ska ske genom kontinuerlig mätning.

Kommentar: Utsläppet av kväveoxider och stoft kontrolleras genom kontinuerlig mätning. Årsmedelvärdet avseende NOx är beräknat till 252,9 mg/m3 ntg vid 3 % O2. Årsmedelvärdet avseende stoft är beräknat till 2,4 mg/m3 ntg vid 3 % O2. Begräningsvärdena innehölls alla driftmånader utom januari för NOx och juni för stoft. Anläggningen var i drift totalt 9 månader under 2018. Vid emissionsmätning 29 november 2018 uppmättes NOx-halten till 206 mg/m3 ntg vid 3 % O2 och stofthalten mättes upp till <1 mg/m3 ntg (vid 3 % O2). Följande månadsmedelvärden mättes upp under 2018:

Månad NOx Stoft Månad NOx Stoft Jan 360,3 3,6 Jul 218,2 6,2 Feb 284,1 3,1 Aug 0 0 Mar 251,9 2,3 Sep 0 0 Apr 241,7 3,9 Okt 211,1 7,4 Maj 0 0 Nov 208,3 2,3 Jun 234,1 43,5 Dec 218,3 2,3

Villkoret innehålls.

3 Utsläpp av kolmonoxid till luft vid eldning med träpulver i panna P1 får som månadsmedelvärde, med undantag för start och stopp av pannan, inte överstiga 500 mg/m3 ntg vid 6 % O2 som begränsningsvärde. Kontroll ska ske genom kontinuerlig mätning.

Kommentar: Ingen eldning med träpulver har förekommit under år 2018. Villkoret är inte aktuellt.




4 Utsläpp av kväveoxider, räknat som NO2, till luft från pannorna P2-P4 får sammantaget som medelvärde vid mätning inte överstiga 450 mg/m3 ntg vid 3 % O2 som begränsningsvärde. Mätning av utsläppet ska, minst en gång per eldningssäsong, ske på den eller de pannor som är i drift. Om pannor inte varit i drift under eldningssäsongen får tillsynsmyndigheten besluta om annan tidpunkt för genomförande av mätning.

Kommentar: Pannorna P2 och P3 har varit i drift under 2018. Den kontinuerliga mätningen visar en utsläppshalt för P2-P3 på 398,1 mg/m3 ntg vid 3 % O2. Emissionsmätning genomfördes den 24-25 april 2018. NOx-halten uppmättes för P2 till 445 mg/m3 ntg vid 3 % O2 och för P3 till 230 mg/m3 ntg vid 3 % O2. Detta ger ett sammantaget utsläpp på 338 mg/m3 ntg vid 3 % O2. P4 har inte varit i drift under 2018. Villkoret uppfylls.

5 Utsläpp av stoft till luft från pannorna P2-P4 får sammantaget som medelvärde under en eldningssäsong, med undantag för start och stopp av pannorna, inte överstiga 50 mg/m3 ntg vid 3 % O2 som begränsningsvärde. Kontroll av begränsningsvärdet ska ske genom kontinuerlig mätning.

Kommentar: P2 och P3 har varit i drift under 2018. Utsläppen av stoft från den kontinuerliga mätningen vid P2 och P3 har sammantaget som medelvärde under 2018 varit 19,8 mg/m3 ntg vid 3 % O2. Vid emissionsmätning i april 2018 uppmättes stofthalten till 34 mg/m3 ntg vid 3 % O2

från panna 2 och till 34 mg/m3 ntg vid 3 % O2 från panna 3. P4 har inte varit i drift under 2018. Villkoret uppfylls.

6 Svavelhalten i använda bränslen får uppgå till högst 0,3 viktprocent.

Kommentar: Svavelhalten i eldningsolja 5 och MFA underskrider 0,3 viktprocent vid bränsleanalys. Villkoret uppfylls.

7 Undanträngd luft från lagring av bioolja ska behandlas i aktivt kol-filter eller på annat likvärdigt sätt. Åtgärden ska vara vidtagen senast sex månader från det att detta beslut vunnit laga kraft.

Kommentar: Aktivt kol-filter finns inte installerat. Istället dras avluftningen direkt till skorstenen vilket anses som en tillräcklig lösning då inga störningar med tillvägagångssättet eller luktproblem har uppstått vid anläggningen. Villkoret anses uppfyllt.




8 Förvaring och hantering av flytande bränslen, kemiska produkter och avfall ska ske på sådant sätt att spill och läckage till dag- och spillvatten eller icke hårdgjord mark inte kan ske. Åtgärder för att uppfylla villkoret ska vara vidtagna senast sex månader från det att detta beslut vunnit laga kraft.

Kommentar: Invallning finns runt oljecisterner. Eventuellt spill eller läckage avleds till oljeavskiljare. Uppsamlingskärl finns för eventuellt läckage från kemikaliekärl. Kemikalierna är märkta och hanteras enligt anvisningar. En miljöstation finns för förvaring av uppkommit farligt avfall.

9 Golvbrunnar som är kopplade till spillvattennätet och är placerade i utrymmen där kemiska produkter lagras och hanteras ska stängas permanent. Övriga brunnar i anläggningen ska bytas mot avstängningsbara brunnar. Dagvattenbrunnar ska vid oljelossning och brandsläckning täckas med brunnstätningar. Dessa åtgärder ska vara vidtagna senast sex månader från det att detta beslut vunnit laga kraft.

Kommentar: Golvbrunnar som är kopplade till spillvattennätet och är placerade i utrymmen där kemiska produkter lagras har stängts. Övriga brunnar har bytts mot avstängningsbara brunnar. Brunnstätningar finns och används vid oljelossning och brandsläckning.

10 Förslag till och tid för genomförande av åtgärder för att begränsa spridningen till dag-och spillvatten eller icke hårdgjord mark dels av spill från lossning av olja och dels av brandsläckningsvatten ska redovisas till tillsynsmyndigheten senast sex månader från det att detta beslut vunnit laga kraft.

Kommentar: Tättingar finns på plats och finns även tillgängligt för Räddningstjänsten under de tider som Stockholm Exergi inte har egen personal på plats. Platsen är markerad med skylt.

11 Sotvatten ska i största möjliga utsträckning återanvändas. Slam och överskottsvatten ska tas om hand som avfall. Utsläpp får inte ske varken till spillvattennätet eller till dagvattennätet.

Kommentar: Sotvatten samlas upp och omhändertas av avfallsentreprenör. Se även kapitel Avfallsmängder. Sotvatten har inte letts till spillvattennätet eller till dagvattennätet under år 2018.

12 Buller från verksamheten får som begränsningsvärde inte ge upphov till högre ekvivalenta ljudnivåer utomhus vid bostäder, vårdbyggnader och utbildningslokaler än följande: 50 dBA dagtid måndag-fredag (kl. 07.00-18.00) 40 dBA nattetid (kl. 22.00–07.00) – gäller ej utbildningslokaler 45 dBA övrig tid Vid arbetslokaler för ej bullrande verksamhet gäller 10 dBA högre begränsningsvärden än ovanstående.




Momentana ljud får nattetid (kl. 22.00–07.00) vid bostäder inte överskrida 55 dBA. Om hörbara tonkomponenter förekommer ska ovanstående värden sänkas med 5 dBA. De angivna begränsningsvärdena ska kontrolleras genom närfältsmätningar och beräkningar senast sex månader från det att detta beslut vunnit laga kraft och därefter minst en gång vart tredje år.

Kommentar: Mätning och beräkning av externbuller från Vilundaverket har genomförts i december 2016. Föregående mätning var utförd 2013. Resultatet från mätningen och beräkningen som genomfördes 2016 visar att ljudnivån från Vilundaverket beräknas uppgå till 37 dBA vid närmsta bostäder på Solvägen. Se även kapitel 5 – ”Utförda mätningar och besiktningar under året”. Inga klagomål om bullerstörningar har kommit in under året 2018. Bedömning görs att villkoret innehålls.

13 Arbete för att effektivisera energianvändningen och minska mängden avfall på kontinuerligt. Resultatet av detta arbete ska redovisa årligen i miljörapporten.

Kommentar: Stockholm Exergi arbetar aktivt med energihushållning och där det är möjligt att minska mängden avfall. Se vidare under kapitel 7.1 Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamheten förbrukning av råvaror och energi och kapitel 9 Avfallshantering.

14 Reviderat program för egenkontrollen ska tas fram och lämnas till tillsynsmyndigheten senast tre månader från det att detta beslut vunnit laga kraft.

Kommentar: Kontrollprogram finns, daterat 1997-01-01. Kontrollprogrammet har ersatts med Miljöinstruktion för övervakning och mätning av miljödata vid Vilunda. Programmet är under omarbetning då det framkom synpunkter vid periodisk besiktning som kommer att arbetas in i materialet.

15 Om verksamheten i sin helhet eller någon väsentlig del av denna upphör ska detta anmälas till tillsynsmyndigheten senast sex månader före planerad nedläggning.

Kommentar: Inga planer för nedläggning finns.

Villkor i vattendomar

Vattendom 1983-06-23 och 1987-11-10 Tillstånd meddelades i domen från 1983 tillsammans med ett antal provisoriska villkor. 1987 meddelades slutliga villkor.



Tillståndet omfattar: Att med intag på fastigheterna Harva 1:3 och Sätra 1:2 i Upplands Väsby kommun från Harvaviken och Skarven i Mälaren bortleda högst 2,5 m3/s för värmeutvinning i värmepumpsanläggning. Att efter avkylning släppa ut vattnet i Harvaviken vid stranden av fastigheten Nedre Runby 1:1. Kommentar: Pumpkapacitet för värmepumpsproduktionen underskrider den tillåtna gränserna för bortledning av vatten. Tabell över villkor enligt beslut daterade 1983-06-23 och 1987-11-10. Villkor 1, 4 och 6 i dom 1983-06-23 samt villkor 4 i dom 1987-11-10 är inte aktuella och finns därmed inte med i nedanstående tabell Villkor nr Villkorstext

2 (1983) Arbeten i vatten får ej utföras under tiden den 15 april - 1 augusti.

Kommentar: Inga arbeten har utförts under perioden 15 april – 1 augusti.

3 (1983) Intagsledningarna samt "tornet" för intag av sommarvatten i Harvaviken på Harva 1:3 skall utmärkas av sökanden i samråd med sjöfartsverket.

Kommentar: Bojar finns placerade vid intagsledningarna.

7 (1983) Uttagna vattenmängder skall registreras i journal som skall hållas tillgänglig för sakägare och annan som önskar ta del därav på Upplands Väsbys energiverks kontor.

Kommentar: Uttagna vattenmängder journalförs och redovisas i kapitel 4.1 – ”Tillståndsgiven och faktisk produktion”.

2 (1987) Det åligger sökanden att med ledning av SMHI:s yttrande den 9 mars 1987 utföra erforderliga ismätningar i Harvaviken samt att mot bakgrund av mätningsresultaten tydligt utmärka vakar och områden med svag is.

Kommentar: Bojar finns som markerar områden med vakar och områden svag is.

3 (1987) Gallren i vattenintagen skall av sökanden hållas i funktionsdugligt skick.

Kommentar: Det finns galler i vattenintagen.



Vattendom 2004-10-27 Tillståndet omfattar: Tillstånd att bortleda sjövatten ur Mälaren genom befintlig vattenanläggning vid Vilundaverket till en mängd om maximalt 0,3 m3/s räknat som månadsmedelvärde och maximalt 0,6 m3/s momentant för fjärrkylaproduktion som innebär utsläpp av uppvärmt vatten. Kommentar: Pumpkapacitet för fjärrkylaproduktion underskrider de tillåtna gränserna för fjärrkylaproduktion. Tabell över villkor enligt beslut daterat 2004-10-27


1 Allmänna villkor: Sökanden skall vidta de vattenbyggnadsåtgärder och utöva den vattenverksamhet som tillståndet omfattar i huvudsaklig överrensstämmelse med vad sökanden har anfört i ansökningshandlingarna, övriga handlingar och ritningar samt i övrigt anfört och åtagit sig i målet.

Kommentar: Verksamheten har bedrivits i huvudsaklig överensstämmelse med de krav som har ålagts vid prövningen.

2 Bortledning av vatten under tiden 15 maj-15 september:Sökanden får för fjärrkylaproduktion under tiden 15 maj - 15 september inte leda bort större mängd vatten än högst 0,2 m3/s.

Kommentar: För produktion av fjärrkyla finns växlarpump. Pumpens kapacitet är lägre än 720 m3/h (0,2 m3/s). Bedömning görs att villkoret uppfylls då det inte är tekniskt möjligt att bortleda större mängd vatten än villkoret tillåter.

3 Flödesmätning och journalföring:Sökanden skall genom flödesmätning registrera mängden sjövatten som bortleds för produktion av fjärrkyla. Vidare skall sökanden varje dygn journalföra temperaturen i sjövatten som återleds genom den nya utloppsanordningen i Harvavik. Journaluppgifterna skall av sökanden bevaras i tio år och hållas tillgängliga för allmänheten.

Kommentar: Temperaturmätare finns i utloppskammaren till Harvaviken.

Efterlevnad av SFS 2013:252 (Stora förbränningsanläggningar) Sedan den 1 januari 2016 gäller förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar för Vilundaverket P2-P4. Vilundaverket består av 3 pannor för produktion av fjärrvärme. P1 har ett dispensbeslut med hänvisning till kort återstående livslängd att följa den numera upphörda föreskriften 2002:26 och dess gränsvärde.



År för idrifttagande, installerad tillförd effekt och drifttimmar för respektive panna

Panna År för

idrifttagandeAntal

drifttimmar4 2018Antal drifttimmar sedan

1/1-2016Installerad tillförd effekt

P1 1977 660 1739 30

P2 1977 158 588* 35

P3 1977 706 727 35

Minst en panna i drift 1458 100

*felaktig inrapporterade drifttimmar för P2 under 2017 - 15 drifttimmar – korrekt är 154 drifttimmar Mätning och kontroll av utsläppen Stoft och NOx mäts kontinuerligt från P1 och det automatiska mätsystemet kvalitetssäkras enligt förordningens krav. För P2 och P3 krävs inte kontinuerlig mätning då förbränningsanläggningarnas återstående livslängd är kortare än 10 000 driftstimmar. Utsläpp av stoft och NOx från P2 och P3 kontrolleras enligt 24 § i förordningen. Enligt förordningen krävs inte kontinuerlig mätning av SO2 om förbränning sker av en olja vars innehåll av svavel är känt och förbränningsanläggningen saknar reningsutrustning. Detta är fallet för Vilunda. Utsläppen beräknas utifrån bränslets svavelinnehåll (enligt dispens Dnr 2015-629 daterat 2016-12-02). I kapitel 5 – Utförda mätningar och besiktningar under året redovisas bl. a. kontroller enligt 26 och 27 §§ (SFS 2013:252). Begränsningsvärden för Panna 2-Panna 3 enligt förordningen SFS 2013:252 Begränsningsvärdena för Vilundaverket som är en 1987-, 2002- samt 2013-anläggning redovisas i tabellen nedan. För panna 2 och 3 gäller begränsningsvärdena enligt förordningen och de är uppfyllda om: Inget validerat månadsmedelvärde överskrider begränsningsvärdet Inget validerat dygnsmedelvärde överskrider 110 % av begränsningsvärdet Minst 95 % av de validerade timmedelvärdena understiger 200 % av begräsningsvärdena Dygnsmedelvärden bildas varje kalenderdygn då anläggningen varit i drift i minst 8 h och på motsvarande sätt bildas månadsmedelvärden då anläggningen varit i drift under minst 25 h.

4 Tid för start och stopp inkluderas inte i denna redovisning.



Panna Parameter Begränsningsvärde Antal överkörningar gentemot begränsningsvärde, 2013:252

Referens

Månad Dygn Timme

P2-P3 Stoft 25 mg/Nm3 tg vid 3 % O2

0 0 0 § 69, pkt 2,

P2-P3 NOx 450 mg/Nm3 tg vid 3 % O2

0 0 0 § 59, pkt 2a

P2-P3 SO2 850 mg/Nm3 tg vid 3 % O2

0 0 0 § 48, pkt 3

Vid haveri av reningsutrustning som medför överskridande av utsläppsgränsvärden skall verksamhetsutövaren begränsa eller upphöra med driften, om inte normal drift kan återupptas inom 24 timmar. Tillsynsmyndigheten skall underrättas så snart det är möjligt och senast inom 48 timmar. Totalt får inte tiden för sådan onormal drift under en tolvmånadersperiod överskrida 120 timmar. Under 2018 har inga onormala driftförhållanden relaterade till förbränning inträffat i Vilundaverket. Om fler än tre timmedelvärden under ett dygn är ogiltiga på grund av brister i mätsystemet ska alla värden under dygnet anses vara ogiltiga. Om fler än tio dygn på ett år måste borträknas av detta skäl måste lämpliga åtgärder vidtas för att förbättra mätsystemets driftsäkerhet. Under år 2018 har inget dygn räknats bort till följd av brister i mätsystemet. Begränsningsvärde för Panna 1 (NFS 2002:26) För panna 1 som har meddelats dispens enligt 84 § (Dnr MHN/2014:103) kommer miljörapporter avseende 2016 och framåt innehålla uppgift om driftstimmar då dispensgivna villkor omfattar 17 500 driftstimmar och tom 31 december 2023. För gränsvärden i dispensbeslut gäller:

- Inte något medelvärde för en kalendermånad överskrider utsläppsgränsvärdena i tabellen nedan

- Minst 97 % av samtliga 48-timmarsmedelvärden avseende SO2 och stoft uppgår till högst 110 % av utsläppsgränsvärdena i tabellen nedan

- Minst 95 % av samtliga 48-timmarsmedelvärden avseende NOX uppgår till högst 110 % av utsläppsgränsvärdena i tabellen nedan



Panna Parameter Gränsningsvärde Antal överkörningar gentemot gränsningsvärde 2002:26

Referens

Månad Dygn Timme

P1 Stoft 50 mg/Nm3 tg vid 3 % O2

0 0 0 Dispensbeslut

P1 NOx 450 mg/Nm3 tg vid 3 % O2

0 0 0 Dispensbeslut

P1 SO2 190 mg/MJ

0 0 0 Dispensbeslut

I kapitel 5 – Utförda mätningar och besiktningar under året redovisas bl. a. kontroller enligt 26 och 27 §§ (SFS 2013:252).

Redovisning av bästa tillgängliga teknik (BAT) enligt IED Anläggningar som lyder under SFS 2013:252 (stora förbränningsanläggningar) och SFS 2013:253 (förbränning av avfall) kommer att få lämna en redovisning på hur verksamheten har svarat upp till BREF (BAT-referensdokument).

BAT-slutsatserna för Stora förbränningsanläggningar offentliggjordes den 17 augusti 2018 i EUT (Europeiska unionens officiella tidning). Från och med verksamhetsåret 2018 ska verksamhets-utövare redogöra för, i miljörapporten, hur dessa slutsatser följs eller planeras att följas.

Redogörelse av BAT-slutsatserna görs i separat bilaga till denna miljörapport.

5. Utförda mätningar och besiktningar under året

Årlig kontroll av automatiska mätsystem Kalibrering och kontroll av instrumentet sker i enlighet med leverantörens eller tillverkarens instruktioner eller med den frekvens som behövs för att bibehålla de prestanda som krävs. Kontroll respektive kalibrering av miljöinstrument utförs på det sätt som anges i leverantörens /tillverkarens anvisningar eller enligt egna upprättade instruktioner. Med kontroll menas funktionskontroll, löpande underhåll och rengöring. För att säkerställa kalibrerings- och underhållsfrekvensen används den veckorond som genereras i underhållssystemet MAXIMO. Journal förs över service, underhåll, kalibreringar och störningar (t ex mätbortfall). Drifthändelser registreras i den elektroniska driftdagboken. Som komplement till journaler används loggböcker.



I dessa antecknas åtgärder av annan karaktär än de som avses i journalerna, t.ex. service-arbeten. Loggböckerna förvaras intill objektet. Därutöver genomförs kalibrering/justering/kontroll:

Inför driftstart eller snarast efter driftsättning När driftpersonalen skrivit en arbetsorder. Driftpersonalen skriver en arbetsorder så snart

störning av mätutrustning föreligger eller vid misstanke om mätfel. När besiktning/kontroll visar på mätaravvikelser från leverantörens specifikationer eller

lagkrav.

Utförda mätningar och besiktningar I detta kapitel redovisas vilka mätningar och besiktningar som genomförts på såväl respektive block som på gemensamma system.

Tabell över utförda mätningar och besiktningar vid Vilundaverket, 2018

Sammanfattning av resultatet av mätningar Luft I april 2018 genomförde Ena Miljökonsult AB en emissionmätning på panna 2 och panna 3. Syftet var villkorskontroll samt uppfyllande av förordningen 2013:252. Mätningarna visar att villkoren innehålls gällande eldningssäsong samt timmedelvärde (SFS 2013:252) avseende stoft och NOx efter P2 och P3. Det bör nämnas att stofthalten var högre än begränsningsvärdet för dygns- och månadsmedelvärde enligt SFS 2013:252. Denna mätningen är dock endast en stickprovsmätning under 3-4 timmars mätning per panna. Samtliga villkor och begränsningsvärden innehålls för svavel för de båda pannorna vid mätningen i april. I november 2018 kunde mätning till luft göras vid Panna 1. Mätningen visade på att uppsatta villkor och begränsningsvärden innehålls för svavel, stoft och NOx. Kvalitetskontroll Även en AST genomfördes för P1 under november där giltiga kalibreringsfunktioner kontrolleras (för stoft och NOx). Båda kalibreringsfunktionerna blev vid kontrollen giltiga.

Datum Utförare Uppdrag

2018-04-24/25 ENA Miljökonsult AB Emissionsmätning P2 och P3

2018-11-29 ENA Miljökonsult AB AST P1 (NO och stoft)

2018-11-29 ENA Miljökonsult AB Emissionsmätning P1



Materialinventering Under hösten 2016 genomfördes en materialinventering i Vilunda. Vid inventeringen togs ett kontrollprov på PCB i transformatorolja från B11 och B12. I transformator B11 kunde ingen PCB analyseras men i transformator B12 uppmättes halten PCB i oljan till 3 ppm. Analyserna genomfördes i februari 2017. Stockholm Exergi anmälde PCB innehav till Naturvårdsverket och ansökte om dispens för PCB i utrustning. Dispensen avslogs av Naturvårdsverket i november 2017. Under 2018 har därför en omfattande tömning av oljan i transformatorn utfört och oljan (ca 2 fat) destruerades av Stena Recycling. Vid en ny analyskontroll (2018-03-22) efter påfyllning av ny olja uppmättes PCB-halten till <2 ppm.

6. Tillbud och störningar, samt vidtagna åtgärder

Under året har ett antal rapporter registrerats avseende tillbud, störning eller klagomål över händelse med direkt eller indirekt påverkan på den yttre miljön. Driftstörningar och avvikelser från normaldrift samt eventuella klagomål från allmänheten journalförs rutinmässigt i verksamhetens avvikelserapporteringssystem. Köldmedia Köldmedieläckage från VP1 och VP2 har konstaterats under 2016 vilket även fortsatte några månader in på år 2017. Kraftfulla åtgärder vidtogs för att förebygga dessa och åtgärdsarbetet fortsatte under hela 2017. Under år 2018 har utsläppen stabiliserats och kommit ner i normala mängder. Vid vägning av köldmedia den 31/5 2018 saknades 195 kg i VP1 och vid vägning den 24/7 saknades 132 kg vilket ger en total förlust på 337 kg och 1,5 % dvs under gällande villkor i tillstånd. Se kap. 2.1.1 ovan om köldmedia samt kap 4.2 Villkor i miljötillstånd. Luft Vid emissionsmätningar av P2 och P3 under april 2018 konstaterades höga stofthalter vilket skulle innebära att om fortsatt förbränning skulle stoftvärden för både dygn och månad överskridas. Orsaken var att pannan luftkvot-reglering var ur funktion. Efter att denna lagats uppmättes därefter låga värden och inga värden för månad eller dygn överskreds för april 2018. Fisk I slutet av april 2016 satte strilbordet i förångarrummet till VP igen, detta på grund av småfiskar. Händelsen inträffade precis innan ändring från vinter till sommarintag och antas bero på att ett fiskstim kommit för nära intaget. Fiskar har kommit in i tunneln vid tidigare tillfälle men det har inte inträffat sedan 80-talet.



Även under våren 2017 kom fisk in i strilförångaren. Ett föreläggande gavs av miljökontoret i samband med tillsynsbesök i juni 2017 om att utreda orsaken i syfte att hitta åtgärder. Utredningen pågick under 2018. Bland annat lyftes intagsgaller upp för att kontrollera eventuella skador som fisken kunde ta sig in igenom. Intagsgaller var dock hela. Vid tillsynsbesök under 2018 kunde bilder på intagsgaller visas upp för miljökontoret. Ingen fisk kom in tunneln under 2018 och eftersom gallret var helt kunde inte företaget gå vidare i utredningen. Företaget avvaktar därför vidare åtgärder.

7. Åtgärder som har vidtagits för att minska miljöpåverkan

Stockholm Exergi är certifierade för miljö enligt ISO 14001, arbetsmiljö OHSAS 18001 och kvalitet ISO 9001. Företaget revideras årligen med avseende på ISO 14001, OHSAS 18001 och ISO 9001. Varje enhet inom Stockholm Exergi har ett så kallat teamuppdrag där ansvar, mål och nyckeltal specificeras. Målen baseras på Stockholms Exergis övergripande mål samt funktionens betydande hållbarhetsaspekter. Bland de betydande miljöaspekterna återfinns bland annat utsläppen av fossil koldioxid, utsläpp av metaller, resursförbrukning och miljöstörningar. Målen utmynnar i handlingsplaner och aktiviteter för året som respektive chef eller medarbetare ansvarar för att följa upp. Exempelvis ansvarar enheten för optimering och bränslehandel för att utveckla upphandlingen av energiråvaror och bränslen enligt målet om biobränslen från hållbara uttag. Organisationen för drift och underhåll ansvarar för att anläggningarna följer gällande regelverk, föreskrifter och rutiner inom miljö och arbetsmiljö. För fjärrvärmens miljöpåverkan se Miljönyckeltal 2018 och Års- och Hållbarhetsredovisning 2018 på Stockholm Exergis webbsida för Hållbarhetsrapporter.

Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi

Stockholm Exergi Stockholm Exergi agerar utifrån visionen att tillsammans med kunder och partners skapa de mest resurseffektiva och hållbara energilösningarna för städer. Baserat på visionen har ett antal långsiktiga mål antagits som bland annat omfattar att Stockholm Exergi senast 2030 skall leverera hållbara produkter och tjänster som baseras helt på förnybar och återvunnen energi. Ett inriktningsbeslut finns att avveckling av kolet ska ske till 2022. För att säkra leveransen av fjärrvärme och fjärrkyla till kunderna, samtidigt som Stockholm Exergi fasar ut fossila bränslen, krävs utveckling av alternativ produktion. Stockholm Exergi satsar på effekthöjning, det vill säga att få ut mer energi ur befintliga anläggningar. Det innebär att ersätta den fossilbaserade produktionen med förnybara eller återvunna bränslen utan att behöva bygga nya anläggningar.



Energilagring är en annan central åtgärd för att optimera energisystemet. Det innebär att bättre ta vara på den producerade värmen genom att lagra den under perioder då efterfrågan understiger produktionen. Denna åtgärd tillämpas framförallt i nya stadsdelar och kombineras med effekt-styrning hos kunderna. Till Stockholm Exergis övriga åtgärder för att minska de klimatpåverkande utsläppen och komma närmare målet om 100 procent förnybar och återvunnen energi hör:

Utveckling av digitala lösningar som ger bättre information, kontroll samt effekt- och energibesparingar

Utveckling av koncept för delning av resurser och nyttor, exempelvis konceptet Öppen Fjärrvärme.

Fortsatt integrering av Stor-Stockholms fjärrvärmenät för bättre nyttjande av befintliga produktionsresurser

Lösningar för ökad resurseffektivitet, exempelvis i samverkan med avfalls- och återvinningsaktörer

Investeringar i nya produktionsanläggningar.

Fram till dess att Stockholm Exergi avvecklat användningen av fossila bränslen för fjärrvärme-produktionen klimatkompenserar bolaget för dessa bränslens utsläpp av växthusgaser. Klimatkompensationen gäller all egen fjärrvärmeproduktion. För mer information om Stockholm Exergis hållbarhetsarbete se www.stockholmexergi.se

Vilundaverket För att minska användningen av fossilt bränsle och för att effektivisera driften av kraftverken inom Nordvästras fjärrvärmenät görs en kontinuerlig driftuppföljning. Baskraftverken har bättre tillgänglighet och körs med biobränsle, vilket minskar användningen av spetsverken och användning av fossilt bränsle i form av olja. Genom driftuppföljningen styrs produktionen till att baskraftverken körs i första hand. För att uppnå bästa resultat har en viktig åtgärd varit att öka medvetenhet och kompetens hos medarbetarna inom driftorganisationen för att styra produktionen att bli mer effektiv. Ombyggnad för ackumulering av frikyla genomfördes 2015, en åtgärd som lett till bättre nyttjande av energi och en minskad råvaruförbrukning då mindre vatten behöver pumpas från Harvaviken och minskat behov av drift av kylmaskiner för kylaproduktion. Under hösten 2018/vintern 2019 genomfördes en energikartläggning enligt lagen (2014:266) om energikartläggning i stora företag. Kartläggningen genomfördes av en certifierad energikartläggare



och resultatet delges Stockholm Exergi under våren 2019. De åtgärder som identifierades kommer därefter att implementeras i verksamheten. Under 2018 har cisternerna byggts om för att kunna lagra biobaserade bränslen. I samband med detta har all fossil produktion upphört vid Vilundaverket.

8. Kemiska produkter

Stockholm Exergi Stockholm Exergi arbetar kontinuerligt med att försöka ersätta skadliga kemiska produkter med miljömässigt bättre alternativ. För inköp och hantering av kemiska produkter så tillämpas de instruktioner som ingår i Stockholm Exergis miljöledningssystem samt kemikaliehanterings-systemet Chemsoft. Instruktionerna syftar till att så långt som möjligt ersätta skadliga kemiska produkter med miljöanpassade sådana. Stockholm Exergi följer även utvecklingen av Reach-lagstiftningen för att rensa ut de ämnen som lyfts fram som kandidater för att krävas tillstånd för användning enligt EU:s kandidatförteckning samt bilaga XIV.

Vilundaverket Vid Vilundaverket används en del olika kemiska produkter för rengöring, avfettning, smörjning mm. Mängderna är vanligtvis små och lagerhållningen är liten. Kemikalier som används i lite större mängder redovisas i tabellen nedan. För beredning av matarvatten och fjärrvärmevatten samt neutralisering av sotvatten används kemiska produkter (driftkemikalier), som om de förekommer, redovisas i tabellen nedan. Numera används fjärrvärmevatten i systemen i anläggningen. Fjärrvärmevatten håller en bättre kvalitet än stadsvatten vilket innebär att avhärdningsfiltren håller längre och mindre mängd kemikalier behövs. Kemikalierapport skickas till Käppalaförbundet via deras webb-portal.

Kemikalieförbrukning för Vilundaverket, 2018, jämfört med föregående år

Produkt Enhet Mängd

2018 2017

Smörjolja Värmepumpar 1400 liter 420 liter

Smörjfett Gemensamt Vilunda 10 kg -*

Växellådsolja Gemensamt Vilunda Ca 25 liter -*

*inte redovisat på detta sätt för 2017



9. Avfallshantering Avfall och restprodukter från verksamheten vid Vilundaverket uppkommer främst i form av förbränningsrester från förbränning samt spillolja från underhållsarbete. En utökad avfallssortering inklusive en miljöstation för farligt avfall finns vid anläggningen. Genom en bättre sortering minskas antalet transporter från verksamheten samt skapas en bättre översyn av den mängd avfall som uppkommer vid verksamheten. Avfallsmängder finns redovisade i nedan-stående tabell. För att säkra upp hanteringen med transportdokument för farligt avfall har Stockholm Exergi tillsammans med en av våra största avfallsentreprenörer för farligt avfall skapat en gemensam rutin. Vår avfallsentreprenörer kan enligt en överenskommelse med fullmakt skriva under transportdokument när de kommer till Stockholm Exergis anläggningar och hämtar avfall. Transportdokumenten scannas in och redovisas i entreprenörens webb-portal. Stockholm Exergi kontrollerar att allt farligt avfall, som transport från anläggningarna hanterats på ett korrekt sätt.

Avfallsmängder 2018 från Vilundaverket (FA = farligt avfall, IFA = icke farligt avfall)

IFA/FA Material Bortskaffning eller återvinning Omfattar följande R- och D-koder

Mängd 2018(kg)

FA Flygaska Deponi D1 0

IFA Bottenaska Återvinning R1, R5 0

IFA Flygaska Återvinning R1, R5, R7 0

IFA Flygaska Deponi/Destruktion D1, D9 0

FA Övrigt avfall Återvinning R1-R13 158 738*

FA Övrigt avfall Deponi/Destruktion D1-D15 130

IFA Övrigt avfall Återvinning R1-R13 167 428*

IFA Övrigt avfall Deponi/Destruktion D1-D15 1

*Kraftig ökning av båda FA och IFA pga sanering av cisterner inför besiktning

10. Riskhantering

Stockholm Exergi Stockholm Exergi bedömer miljö- och hälsopåverkan vid såväl normal som onormal verksamhet genom att värdera transporter, användning av insatsvaror och bränslen, utsläpp till mark, vatten och luft samt uppkomst av avfall. Till detta hör också störning av samhälle och natur genom vårt markutnyttjande.



Bedömningen uppdateras vid väsentlig förändring av värderingen av miljöförhållanden i om-givningen, miljötillbud och incidenter under året i någon del av verksamheten att ta hänsyn till eller vid väsentlig förändring av Stockholm Exergis verksamhet. Underlag för bedömning av miljöpåverkan är en miljöutredning, inkl. en riskutredning, samt uppgifter om storlek på flöden och miljösituation inom beaktat område.

Vilundaverket Inga ändringar i verksamheten har skett under år 2018 som har skapat nya risker eller ökat risknivån för befintliga risker. Inom ramen för riskhantering arbetar organisationen även med systematiskt brandskyddsarbete (SBA). I detta ingår att kartlägga risker i våra bränsleflöde och säkerställa att vi arbetar systematiskt med att dokumentera, följa upp och minimera risker inom verksamheten.

11. Miljöpåverkan från verksamhetens produkter

Verksamhetens produkt är värme som transporteras i form av varmt vatten. Normalt förekommer ett visst läckage av fjärrvärmevatten. Vattnet är avsaltat eller avhärdat vanligt dricksvatten och utgör i sig inte någon miljöfara. För att underlätta läckagesökning sker färgning av vattnet med ett grönt färgämne (Korrodex 4852). Färgämnet är inte skadligt för miljön i den använda koncentrationen. För att minska fjärrvärmeläckaget pågår en kontinuerlig bevakning av mängden tillförd vatten till nätet och insatser görs för att hitta läckage när misstanke om nya läckor uppstår.

12. Övrig information Emissionsdeklaration och grunddel redovisas separat i Svenska Miljörapporteringsportalen. AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad bytte firma till Stockholm Exergi AB den 10 jan 2018.



13. Underskrift Förutom denna miljörapport, för Vilundaverket, finns det miljörapporter för Akallaverket, Hässelbyverket, Bristaverket och Valsta hetvattencentral som också är tillståndspliktiga anläggningar i det Nordvästra fjärrvärmenätet. Emissionsdeklaration, grunddel och BAT-slutsatser redovisas i Svenska Miljörapporteringsportalen. Stockholm den 21 mars 2019 Stockholm Exergi AB Produktion & Distribution Nordvästra Marika Rotevall Platschef

stockholm exergi, miljörapport 2018 · 1. verksamhetsbeskrivning verksamhetens inriktning och...

Documents