stockholm mot extremism handlingsplan

Stockholms stads strategi mot vldsbejakande extremism

1 (9)


stockholm.se


2 (9)


3 (9)


1. Bakgrund Vid socialnmndens sammantrde 27:e januari 2015 fick

socialfrvaltningen i uppdrag att utforma en strategi mot vldsbejakande

extremism.

Vldsbejakande extremism r ett samlingsbegrepp fr rrelser, ideologier

eller miljer som inte accepterar en demokratisk samhllsordning och

som frmjar vld fr att uppn ett ideologiskt ml. Det kan t.ex. rra sig

om att med vld hindra andras demonstrations- och siktsfrihet, hot och

vld mot meningsmotstndare eller hets mot folkgrupp.

I en demokrati har alla rtt att uttrycka sina politiska sikter, ven sdana

som kan uppfattas som obekvma. Politiska handlingar som str i strid

med demokratins grundlggande spelregler kan dock aldrig accepteras.

Det r drfr viktigt att vrna demokratin mot vldsbejakande extremism.

Stockholms stad utgr ifrn skerhetspolisens definitioner

vldsbejakande extremism. I dagslget finns det enligt skerhetspolisens

bedmningar tre verksamma vldsbejakande extremistiska miljer i

Sverige; inom den autonoma miljn, inom vit makt-miljn och den

vldsbejakande islamistiska extremistiska miljn. I Stockholms stad

verkar och vistas personer och grupperingar frn alla dessa tre miljer.

Hndelseutvecklingen efter krigsutbrott i Syrien och Ukraina d invnare

frn flera europeiska lnder, inklusive Sverige, rest fr att delta i

striderhar aktualiserat frgan om vldsbejakande extremism. Mnga

lnder och stder stller sig frgan hur det ska g att hindra invnare att

resa till andra lnder fr att strida.

Konfrontaktioner mellan den autonoma miljn och vit-makt miljn som

tar sig uttryck i vld har ocks de bidragit till att frgan aktualiserats.

Professor Tore Bjrgo, vid polishgskolan i Oslo, identifierar i sin

forskning fyra huvudtyper av vldsbejakande extremister (ideologiska,

medlparen, ventyraren och trasig social bakgrund). Oavsett

bakomliggande anledning behver arbetet fr att motverka

vldsbejakande extremism utvecklas strategiskt. Och det r viktigt att i


4 (9)

detta arbete beakta ett genusperspektiv.

Sveriges regering tillsatte i juli 2014 en nationell samordnare fr att

vrna demokratin mot vldsbejakande extremism. Uppdraget utfrs i

form av en kommitt och ska vara slutredovisat den 15 juni 2015. Till

srskild utredare, tillika nationell samordnare, har regeringen utsett Mona

Sahlin. I rollen som nationell samordnare ska utredaren frbttra

samverkan mellan myndigheter, kommuner och organisationer p

nationell, regional och lokal niv nr det gller arbetet med att vrna

demokratin mot vldsbejakande extremism. Samordnaren ska ocks

verka fr att kunskapen om vldsbejakande extremism kar och att

frebyggande metoder utvecklas.

I uppdraget ingr att:

strka och stdja samverkan i arbetet med att vrna demokratin

mot vldsbejakande extremism p nationell och lokal niv,

inrtta en referensgrupp fr kunskaps- och informationsutbyte,

stdja aktrer som identifierar problem med vldsbejakande

extremism lokalt, och

genomfra riktade utbildningsinsatser.

2. Stockholms stads ansvar - fyra perspektiv Staden har fyra perspektiv att frhlla sig till: ett frmjande, ett

frebyggande, anhrigstd och ett efterperspektiv.

a) Frmjande: ett Stockholm som hller samman med jmlika

levnadsvillkor fr barn och unga i alla stadens stadsdels-frvaltningar r

en grund fr att personer inte dras till vldsbejakande extremistmiljer.

Det handlar bland annat om att alla barn och unga ska f en bra uppvxt,

frutsttningar till bra resultat i skolan, god fritid och senare i livet

vidareutbildning och sysselsttning. Det frmjande arbetet handlar ocks

om ett demokratiskt hllbart Stockholm, med fokus p ett strukturellt

arbete med demokratiutveckling, antirasism och mnskliga rttigheter.

b) Frebyggande: i det breda/universella frebyggande perspektivet, ska

stadens frebyggande arbete fokusera p de stadsdels-frvaltningar dr

vldsbejakande extremistiska rrelser har ftt fste. Vidare ska staden

agera skyndsamt med tidiga insatser vid signal och misstanke om att

personer deltar i vldsbejakande extremistgrupperingar. Stadens insatser

ska inrymma ett genusperspektiv fr att skerstlla att stdet anpassas till

allas behov.

Inom det hr perspektivet r det demokratiska grundprinciperna om alla

mnniskors lika vrde utgngspunkten och en god samverkan mellan

berrda aktrer avgrande. Unga som riskerar att dras in i

vldsbejakande extremism kan samtidigt befinna sig i riskzon som tar sig


5 (9)

andra uttryck ssom problem hemma, i skolan eller p fritiden. Drfr

behvs ofta ett samlat std frn olika aktrer. Samordning krver en

tydlig organisatorisk struktur dr tydlig och engagerad ledning hos alla

parter ger samverkan legitimitet och ndvndig styrning.

Fljande samverkanspartner r viktiga aktrer:

- Utbildningsfrvaltning, berrd skola och frskola

- Stadsdelsfrvaltning (bl.a. fltassistenter, uppskare, socialtjnst,

skerhetssamordnare eller motsvarande, ansvarig fr det

brottsfrebyggande arbetet samt ungdomsmottagning)

- Arbetsmarknadsfrvaltning, jobbtorg

- Polismyndigheten

- Religisa samfund

- Freningar och frivilligorganisationer

- Landstinget (vrdcentraler, psykiatrin)

- Bostadsbolagen

Professionella ssom socialarbetare, lrare, kuratorer, fritidsledare med

flera kan f std genom den nationellt uppbyggda portalen med bl.a.

utbildningsmaterial, rapporter, frgor och svar:

http://www.samordnarenmotextremism.se/kunskap/

c) Anhrigstd: om en person blivit aktiv i en vldsbejakande

extremistisk gruppering, eller en resa fr att delta i strider utomlands inte

har gtt att frhindra r det mycket viktigt med std till familj, vnner

och nrstende frn socialtjnst och ideell sektor. En nationell hjlplinje

riktad till oroliga anhriga kommer att startas under hsten.

d) Efterperspektiv: nr en person vill lmna en vldsbejakande

extremistisk gruppering eller kommer hem frn strider utomlands r det

avgrande med anpassade inkluderande insatser. ven d r det viktigt

med ett lokalt samarbete emellan olika aktrer. Frivillig-organisationer

kan erbjuda mlgruppen stdinsatser och rd. ven trossamfund arbetar

med rdgivning, men ocks psykosocialt std.

Nr det gller personer som deltagit i strid r hlsoinsatser med strsta

sannolikhet ett stort behov. Drfr r det viktigt med samverkan mellan

socialtjnstens socialpsykiatri och missbruksenheter, samt vrdcentraler

och psykiatrin (PTSD, trauma etc.).

Nr det gller frsrjning r det viktigt med samarbete mellan

socialtjnstens frsrjningsstd, Jobbtorg och andra insatser vid

arbetsmarknadsfrvaltningen, samt lnk till Arbetsfrmedling.


6 (9)

Slutligen, r boendefrgan en frutsttning som behver fungera och

drfr br ven bostadsbolagen ing i en samverkan under

efterperspektivet.

3. Ansvarsfrdelning Stadsledningskontoret har ett ansvar i att koordinera de centrala

frvaltningarna, stadsdelsfrvaltningarna och bolagen. De centrala

frvaltningarna har ett sektorsansvar inom sina respektive sektorer. Ett

mycket stort ansvar vilar p socialfrvaltningen som samordnar stadens

sociala insatser. Ocks utbildningsfrvaltningen har en central roll.

Ett centralt ntverk fr omvrldsbevakning, kunskapsspridning,

kompetensutveckling kommer att inrttas.

D ett flertal centrala frvaltningar samt stadsdelsfrvaltningar

involveras i arbetet sker samverkan med polismyndigheten p regionniv

samt med Spo, och med den nationella samordnaren genom

stadsledningskontoret.

Lokalt, i respektive stadsdelsfrvaltning sker de konkreta insatserna till

stadens medborgare. Den lokala nivn r ocks en viktig

informationsklla fr skerhetspolis, d tidiga tecken och knnedom om

personer som rekryterats till radikala kretsar finns dr.

Lokal samverkan sker med berrda stadsdelsfrvaltningar som motor och

med sektorsansvariga centrala frvaltningar som std.

4. Riskanalys Arbetet med vldsbejakande extremism r svrt och frenat med en rad

risker. Nedan fljer ett antal aspekter att ta hnsyn till ur ett

riskperspektiv:

Vrna mnskliga- och demokratiska rttigheter

Det r viktigt att arbetet fokuserar p vldshandlingen, det fr inte handla

om att styra eller kontrollera rttigheterna av sikts- och yttrandefrihet.

Fr att skerstlla detta ska arbetet frankras med stadsledningskontorets

kansli fr mnskliga rttigheter och demokrati.

Insatser mste ven vrna om mtes- och freningsfrihet vilket kan

innebra en utmaning i det frebyggande arbetet mot vldsbejakande

extremism.

Social oro

Som en del av en globalisering pverkar globala konflikter ven

situationen lokalt. D r omvrldsbevakning och proaktiva insatser med

syfte att motverka social oro i staden viktigt.


7 (9)

Risk att grupper stigmatiseras

Ett frebyggande arbete fr inte leda till att invnare stigmatiseras,

exempelvis mste religisa begrepp hanteras varsamt s att de inte

kopplas till vldsbejakande extremism. Stadens stt att kommunicera

frgan har en viktig roll.

Risk att undergrva myndigheters legitimitet

Fr att myndigheter ska behlla sin legitimitet r det viktigt att

ansvarsfrdelning, samt befogenheter r tydligt och efterlevs. ven

transparens i arbetet r viktigt fr trovrdigheten.

Risk fr kontraproduktivitet

Det r viktigt att genomfrda insatser ger goda effekter. Ett felaktigt

arbetsstt kan i vrsta fall vara kontraproduktivt. Internationell

omvrldsbevakning, att flja kunskapsutvecklingen inom omrdet och

lpande uppfljningar samt utvrderingar r drfr mycket viktigt fr att

kvalitetsskra arbetssttet.

5. Befintligt arbete Socialtjnsten i de stadsdelsfrvaltningar dr frgan om vldsbejakande

extremism har aktualiserats ser ver mottagandet av inkomna renden

gllande mlgruppen, samt vilka verksamheter som rendet kan lnkas

till (vrdcentral, familjerdgivning, psykiatrin, m.fl. se ovan).

Stadsdelsfrvaltning, polis, religisa samfund, frivilligorganisationer,

skola, m.fl tar upp frgan vid befintliga samverkansmten. I vissa

stadsdelsfrvaltningar har ven srskilda arbetsgrupper formerats fr att

enkom lyfta denna frga. Det handlar om att skapa en mobilisering fr ett

frebyggande- samt efterarbete. Rinkeby-Kista stadsdelsfrvaltning har

utvecklat ett samarbete med den lokala moskn kring frgan.

Workshop och konferens har anordnats p tema radikalisering och

vldsbejakande extremism i vissa stadsdelsfrvaltningar.

Ngra stadsdelsfrvaltningar har knutit kontakt med Fryshuset fr att

anordna en utbildning fr alla medarbetare som arbetar uppskande i

stadsdelsfrvaltningen. Skarpncks stadsdelsnmnd antog r 2014 ett

lokalt program med nolltolerans mot nazism, rasism och vldbejakande

extremism.

Dessutom har frgan om radikalisering uppmrksammats inom skolan,

bde p central niv vid utbildningsfrvaltningen och p skolor lokalt.

P stadsledningskontoret har en samverkan inletts med den nationella

samordnaren mot vldsbejakande extremism. En studieresa tillsammans

med den nationella samordnaren, polismyndigheten samt Malm stad och

Gteborgs stad fr att studera framgngsrika metoder i det frebyggande


8 (9)

arbetet har genomfrts. Kontakter med andra strre kommuner i landet

har upprttats. Kontaktvgar med Spo har skerstllts.

6. Det fortsatta arbetet Mycket av det frebyggande arbetet fr att skapa jmlika levnadsvillkor

fr barn och unga i en stad som hller samman sker inom ordinarie

verksamhet. Fr att kunna hantera signaler om radikalisering och

motarbeta radikalisering krvs dock ett antal nya tgrder.

Skerstlla stadsvergripande koordinering

Omrdet inbegriper en rad centrala frvaltningar, stadsdelsfrvaltningar

och bolag. Alla insatser som krvs r inte av social karaktr. Det r drfr

viktigt att en stadsvergripande koordinering av frgan skerstlls av

stadsledningskontoret.

Utbildning av berrda tjnstemn, och andra aktuella aktrer i frgor som gller vldsbejakande extremism.

En generell kunskapshjning om vldbejakande extremism fr berrda-

tjnstemn och aktrer, i de omrden som berrs, skulle vara en bra start

p samverkan inom omrdet. Det skulle ocks kunna vara ett tillflle att

lansera denna strategi.

Mobilisera std till anhriga och berrda individer.

Det behvs en samordning, organisation och kommunikation kring

anhrigstd fr att ka tydligheten och servicen till stadens medborgare.

En tydlig ingng och mlsttning om att erbjuda rtt insatser r

vsentligt.

Lokal information/kommunikation D det finns mnga svrigheter och utmaningar att hantera inom fltet

vldsbejakande extremism mste staden hela tiden efterstrva en tydlig

och saklig information, samt kommunikation med medborgarna.

Utveckla samverkan/samverkansverenskommelser

Krnan i denna strategi r samverkan. Det finns mnga aktrer som vill

och behvs i arbetet att motverka vldsbejakande extremism. Svrigheten

r att skapa en fungerande samverkan med tydlig ansvarsfrdelning samt

information/kommunikation om vem som gr vad. Det br vervgas om

denna samverkan kan kopplas till det befintliga arbetet med att ta fram

samverkansverenskommelser med polisen.

Std till de olika verksamheter i staden som berrs i sitt yrkesutvande.

Med koppling till resonemanget om samverkan (se ovan) behver

respektive verksamhet f klarhet i sitt ansvar, samt eventuellt std fr att

kunna motsvara frvntningar.


9 (9)

Samarbete med andra myndigheter och civilsamhllet.

Samarbete med andra myndigheter r ocks av strsta vikt liksom vriga

civilsamhllet. Det kan handla om ideologiskt och/eller teologiskt insatta

personer som kan vara en resurs bde i det frebyggande arbetet, std till

anhriga samt en pverkanskraft fr att individer ska kunna lmna

vldsbejakande sammanhang.

Internationellt samarbete och erfarenhetsutbyte. D det finns lnder och stder inom EU som arbetat lngre med frgan r

internationellt samarbete/ erfarenhetsutbyte vrdefullt. Lnder som

brukar nmnas r Storbritannien och Danmark (exempelvis rhus).

Inom EU har ett ntverk som heter RAN (radicalisation awareness

network) bildats.

Omvrldsbevaka sakomrdet.

Eftersom hndelseutvecklingen inom omrdet r snabb, r det avgrande

att staden har en aktiv omvrldsbevakning.

Media och sociala medier En stor del av rekryteringen till vldsbejakande extremism sker via

sociala medier. Det r svrt att kontrollera och agera emot. ven i detta

fall r kunskap genom omvrldsbevakning viktigt fr att flja

utvecklingen, men ocks samverkan med den nationella samordnaren,

polismyndigheten och Spo.

Std till freningar och andra aktrer lokalt Det finns exempel p lokala aktrer som bidrar med insatser lokalt.

Exempelvis har Islamiska frbundet och moskn i Rinkeby-Kista startat

frldra- och ungdomsutbildningar fr berrda i Jrvaomrdet. Det r

mycket viktigt att stdja sdana lokala initiativ. Det r ocks viktigt att

involvera lokala freningar som i vissa fall har kontakt med invnare som

myndigheter inte kommer i kontakt med.

Metodutveckling av ett frebyggande arbete.

Kombinationen av kompetensutveckling, informationsinsatser,

utveckling av samverkansstruktur, internationellt erfarenhetsutbyte, och

omvrldsbevakning kommer resultera i en metodutveckling som behver

befstas och implementeras.

stockholm mot extremism handlingsplan

Documents