stockholm stad 101117

36
Cristina Robertson Cristina Robertson Fördjupning 10- 11-17

Upload: pedagog-stockholm

Post on 05-Dec-2014

675 views

Category:

Documents


1 download

DESCRIPTION

 

TRANSCRIPT

Page 1: Stockholm stad 101117

Cristina Robertson

Cristina Robertson

Fördjupning 10-11-17

Page 2: Stockholm stad 101117

Cristina Robertson

Läraren i kontext

Page 3: Stockholm stad 101117

Cristina Robertson

Rätten till kunskap

Fyrkantig undervisning och lågt ställda förväntningar påelevernas förmåga äventyrar deras rätt till god utbildning.

Skolinspektionen har granskat 40 utvalda grundskolor i hela landet. På varje skola har vi följt en klass i årskurs 5 eller 9 i tre dagar.

Men granskningen visar också på många goda exempel på undervisning som ger alla elever möjlighet att utvecklas.  

Resultaten i korthet 

• Undervisningen saknar ofta elevaktivitet och gemensam reflektion.

• Undervisningen anpassas inte tillräckligt mycket efter elevernas behov.

• Skolornas förväntningar på eleverna är ofta låga eller stereotypa.

• Rektorerna tar inte alltid tillräckligt stort ansvar för undervisningens kvalitet.

Källa: Skolinspektionen, 2010-11-01

Page 4: Stockholm stad 101117

Cristina Robertson

Systemfel eller processfel ?

Systemrelaterade faktorer - hur stat och kommun organiserar skolan och ger förutsättningar för verksamheterna.

Processrelaterade faktorer - det som ligger inom skolans och skolpersonalens ansvarsområde med möjlighet att påverka.

Page 5: Stockholm stad 101117

Cristina Robertson

Allt hårdare tryck på lärare?????

Nytt avtal

Individuell lön

Nyttbetygssystem

Nya kursplaner

Ny läroplan

Ny skollag

Tidsutnyttjande Kontroller AdministrationJämförelser

Sant? Falskt?

Page 6: Stockholm stad 101117

Cristina Robertson

Allt hårdare tryck på lärare?????

Nytt avtal

Individuell lön

Nyttbetygssystem

Nya kursplaner

Ny läroplan

Ny skollag

Tidsutnyttjande Kontroller AdministrationJämförelser

Sant? Falskt?

Page 7: Stockholm stad 101117

Cristina Robertson

Den svenska skolan

En skola för allaomsorg och tillgänglighet

Ekonomistyrningeffektivitet och kontrollLåg respekt för de

professionellas kunskaper

Omdefiniering av lärarrollen

OmdömeYrkesskicklighetProfessionella värderingar

Nöjda kunderKonkurrensutsättningStandardiseringUppföljningUtvärderingDokumentation

Välutbildad & certifierad

Källa: Stenlås (2009). En yrkeskår i kläm

INUT

Page 8: Stockholm stad 101117

Cristina Robertson

Mål Process Resultat

Stockholm

Page 9: Stockholm stad 101117

Cristina Robertson

Process är ett nätverk av aktivitetersom upprepas över tiden

Operativa processer

Samhällsbehov?

Stödprocesser

Ledningsprocesser

Individuellt behov?

Page 10: Stockholm stad 101117

Cristina Robertson

Mål Process Resultat

Processkvalitet

Strukturkvalitet

Systemkvalitet Resultatkvalitet

Målkvalitet

Teacher beliefs

Teacher personality

Teacher subject

Teacher behaviours

Student achievement

Relatio

nal

Rule management

Didactic

Källa: Nordenbo m fl, 2008

Page 11: Stockholm stad 101117

Cristina Robertson

Samverkande system

• Organisation och ansvarsfördelning• Resursfördelning• Personalpolitik, avtal och lönesättning• Kompetensutveckling och skolutveckling• Uppföljning och utvärdering• Lokalanvändning• Schemaläggning

Page 12: Stockholm stad 101117

Cristina Robertson

Motverkande system

• Organisation och ansvarsfördelning• Resursfördelning• Personalpolitik, avtal och lönesättning• Kompetensutveckling och skolutveckling• Uppföljning och utvärdering• Lokalanvändning• Schemaläggning

Page 13: Stockholm stad 101117

Cristina Robertson

Demings 14 punkter:1. Skapa en kultur för långsiktighet och kontinuerliga förbättringar.2. Börja med det nya kvalitetstänkandet.3. Försök inte kontrollera in kvalitet.4. Reducera antalet leverantörer och titta inte enbart på priset.5. Förbättra kontinuerligt alla processer.6. Alla skall ha möjlighet till utveckling i arbetet.7. Betona vikten av ledarskap.8. Utplåna rädsla i organisationen.9. Riv murarna mellan avdelningar.10. Handla istället för att skapa slogans.11. Ta bort ackordssystemen.12. Tillåt känslor av yrkesstolthet.13. Uppmuntra medarbetarna till utbildning och lärande.14. Initiera åtgärder för att starta förändringsprocessen.

Page 14: Stockholm stad 101117

Cristina Robertson

Begränsad professionalism

Utvidgad professionalism

Autonomi Individuell, fokuserande lärare som är ensamarbetande

Kollektiv, fokuserande skolan som organisation

Yrkesethos Konservatism, individualism, nuorientering

Flexibilitet, samarbete, framförhållning

Kunskapsbas Ämnen, allmän och ämnesmetodik etc.

Läroplansteori, skolan som organisation, utvecklingsarbete och ämnen etc.

Källa: Berg (1995). Skolkultur – nyckeln till skolans utveckling:

Page 15: Stockholm stad 101117

Cristina Robertson

Begränsad professionalism

Utvidgad professionalism

Autonomi 1 Vuxna i centrum Barnet/eleven i centrum

2 Sluten kultur (Isolering) Öppen kultur (Integrering)

3 Enskilt arbete Samverkan

4 Någon annans ansvar Vårt gemensamma ansvar

5 Privata ambitioner Kollektiva och professionella ambitioner

Yrkesethos 1 Förgivettagen värdegrund Genomarbetad, tydliggjord värdegrund

2 Nuorientering Framförhållning

3 Egennytta Gemensammas bästa

4 Exkludering av olikhet Inkludering av olikhet

5 Status qvo Flexibilitet

Kunskaps-bas

1 Ämnessegregering Ämnesöverskridande

2 Traditionen/läroböckerna styr Måldokumenten styr

3 Personlig förståelse (huvudsakligen egna personliga och konkreta erfarenheter)

Teoretisk förståelse (baseras på mångas erfarenheter och olika källor)

Robertson, 2005

Page 16: Stockholm stad 101117

Cristina Robertson

Balans mellan inre och yttre styrning

Mål Resultat

Inre styrning

Komplex och obestämd

Professionellt ansvarstagande

Undervisningskvalitet

Lärarexcellens

Förtroende

Kollegial dialog

Inre motivation

Sammanhang

Livslångt lärande

Yttre styrning

Mätbar och ”genomskinlig”

Uppdragsreglering

Undervisningskvantitet

Nöjda avnämare

Kontroll

Öppna jämförelser

Yttre motivation

Fakta

”Rätt” kunskap i ”rätt” tid

Page 17: Stockholm stad 101117

Cristina Robertson

Det handlar om vad vi tillsammanskan och vill, vilka strukturer vi bygger, hur vi använder våra system,och vad vi gör!

Page 18: Stockholm stad 101117

Cristina Robertson

Lärares lärande

Page 19: Stockholm stad 101117

Cristina Robertson

Allt lärande handlar om relationen mellan det bekanta och obekanta.

Att lära sig något nytt är att möta det tidigare okända.

Men det som redan är bekant är aldrig helt igenom känt eller identifierbart och det obekanta är aldrig helt okänt.

Källa: Bernt Gustavsson, 1996

Page 20: Stockholm stad 101117

Cristina Robertson

Fyra typer av lärande som funktion av det handlingsutrymme som finns i lärandesituationen

Aspekt av lärande- situationen

Typer av lärande/lärandenivåer

Reproduktivtlärande

Metodstyrtlärande

Problemstyrtlärande

Kreativtlärande

Uppgift Given Given Given Ej given

Metod Given Given Ej given Ej given

Resultat Given Ej given Ej given Ej given

Källa: Ellström, 1996

Page 21: Stockholm stad 101117

Cristina Robertson

Samband mellan handlings- kunskaps- och lärandenivå

Handlingsnivå Kunskapsnivå Lärandenivå

Rutinbaserathandlande

Implicit (tyst)kunskap

Reproduktivtlärande

Regelbaserathandlande

Procedurkunskap(”knowing how”)

Metodstyrtlärande

Kunskapsbaserathandlande

Teoretisk kunskap(”knowing that”)

Problemstyrtlärande

Reflektivthandlande

Meta-koginitivkunskap

Utvecklingsinriktat(kreativt) lärande

Källa: Ellström, 1996

Page 22: Stockholm stad 101117

Cristina Robertson

Hur kan forskningsöversikter användas?- tre olika modeller för att koppla samman forskning och skolutveckling

• - Tillämpningsmodellen

• - Konsumtionsmodellen

• - Kommunikationsmodellen

Källa: Daniel Sundberg &Jan HåkanssonLinnéuniversitetet. Fördjupningskonferens 20 maj 2010

Page 23: Stockholm stad 101117

Cristina Robertson

Modeller Tillämpning Konsumtion Kommunikation

Signum Linjär, rationalistisk

Koncept och metod Kommunikationsbaserad

Symboliska värden

Tillämpning Nytta, fylla en brist Ömsesidigt kvalificerat lärande

Styrformer Avnämare Användare Processledning

Huvudfråga Fungerar det? Vad tjänar vi på detta?

Kvalificerar vi vår kunskap?

Teori - Praktik Teorin är ’praktiklös’

Praktiken är ’teorilös’

Teorin har sin praktik och praktiken har sin teori

Normer för samverkan

Teorin normerande för praktiken

Praktiken normerande för teorin

Teori och praktik är ömsesidigt normerande

Relationer vertikala utformare -tillämpare

vertikala producent - konsument

horisontella kunskapsaktör -kunskapsaktör

Troliga långsiktiga konsekvenser

separering mellan forskningens värld och praktikens värld

separering mellan forskningens värld och praktikens värld

integrering med bibehållen integritet mellan forskning och yrkespraxis

Källa: Daniel Sundberg &Jan HåkanssonLinnéuniversitetet. Fördjupningskonferens 20 maj 2010

Page 24: Stockholm stad 101117

Cristina Robertson

Forskningsbaserad kunskap

Lärarens kunskap

systematisk improviserad

generell kontextspecifik

regelstyrd svår att reglera (målstyrd?)

rationell även moralisk och känslomässig

offentlig privat

nedskriven muntlig

explicit, uttalad tyst

teoretisk praktisk

frågeorienterad beslutsorienterad

i form av påståenden och förslag berättande, metaforisk

Källa: Hargreaves, 1995

Page 25: Stockholm stad 101117

Cristina Robertson

Ny kunskap

Medium

Status

Ursprung

Situation

Mottagare

Form

Relationer

Känslor

VärderingarSituationKultur

Förkunskaper

Tidigare erfarenheter

Page 26: Stockholm stad 101117

Cristina Robertson

KUNSKAPEN

Trivial Oigenkännbar

Motstridig

Normativ

Hotande

TillgängligTydligTrovärdigTimad

Utmanande och inspirerande

Öppen

Kränkande

Page 27: Stockholm stad 101117

Cristina Robertson

Tid Intresse Dialog

Lärande förhållningssätt

Behov och sug efter ny kunskap

StressFå beröringspunkter

OintresseSvag kompetens

IsoleringDetta rör inte mig!

Har hört det förut!

Har inte tid!

UTNYTTJANDET

Motstånd

Page 28: Stockholm stad 101117

Cristina Robertson

ProfessionalismKollektivt lärande

DelaktighetÖppenhet

Tid för reflektion och dialog

Stöd och uppmuntran

Gemensamma visioner

Diffusa mål, direktivNedtystad opposition

RevirtänkandeArbete utan vinst

Överlevnadsstrategier

Rädsla

Vrede

FÖRÄNDRING

Page 29: Stockholm stad 101117

Cristina Robertson

Föreläsningens dramaturgi

Page 30: Stockholm stad 101117

Cristina Robertson

Ordens maktFlumpedagogik

Ordning och reda

UtvecklingsområdenBrister

Page 31: Stockholm stad 101117

Cristina Robertson

Kunskap som produkt

• förmedlingspedagogik• ämnessegregation• förelagda uppgifter• förhandsproducerat material• reproduktion av kunskap• en mottagare

Kunskap som process

• varierande arbetssätt• ämnesintegration• öppna frågor• skönlitteratur och egna texter• produktion av egen ny kunskap• flera mottagare

Arbetssätt

Cristina Robertson

Page 32: Stockholm stad 101117

Cristina Robertson

Reaktiva och förebyggande förbättringar?

Vilket föredrar du?

Metaforer

Page 33: Stockholm stad 101117

Cristina Robertson

McGregors ”teori X” och ”teori Y”

Människan enligt teori X

• medfödd ovilja till arbete

• vill dra sig undan ansvar

• saknar initiativförmåga

• måste tvingas, kontrolleras, styras och hotas

• har relativt små ambitioner

• endast ute efter ekonomisk, materiell belöning

Människan enligt teori Y

• arbete och ansträngning är stimulerande

• ringa motivation om yttre kontroll eller hot

• initiativrik, vill nå de mål hon är engagerad i

• uppfattar engagemang i sig som belönande

• söker aktivt ansvar

• har förmåga att använda fantasi, intellekt och kreativitet

Människosyn

Page 34: Stockholm stad 101117

Cristina Robertson

Vart ska eleven? Var är eleven nu? Hur kommer hon/han dit?

Lärare Klargöra och skapa delaktighet i intentionerna med undervisningen

Skapa effektiva diskussioner, aktiviteter och uppgifter som kan visa i vilken utsträckning eleverna har lärt/förstått

Ge återkoppling som för de lärande framåt

Kamrat Förstå och vara delaktig i intentionerna med undervisningen och kriterierna för att lyckas

Aktivera eleverna som undervisningsresurser för varandra

Elev Förstå intentionerna med undervisningen och kriterierna för att lyckas

Aktivera eleverna som ägare av sitt eget lärande

Källa: Wiliam, 2010

Page 35: Stockholm stad 101117

Cristina Robertson

Vart ska läraren? Var är läraren nu? Hur kommer hon/han dit?

Utbildare Klargöra och skapa delaktighet i intentionerna med undervisningen

Skapa effektiva diskussioner, aktiviteter och uppgifter som kan visa i vilken utsträckning lärarna har lärt/förstått

Ge återkoppling som för de lärande framåt

Kollega Förstå och vara delaktig i intentionerna med undervisningen och kriterierna för att lyckas

Aktivera lärarna som (undervisnings)resurser för varandra

Lärare Förstå intentionerna med undervisningen och kriterierna för att lyckas

Aktivera lärarna som ägare av sitt eget lärande

Källa: Wiliam, 2010

Page 36: Stockholm stad 101117

Cristina Robertson

Höga förväntningar

Låga förväntningar

Ytkunskaper Djupkunskaper

Summativ bedömning

Formativ bedömning