1

Strategirapport för Turkiet inom ramen för Resultatstrategin för

reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-20

Ärendenummer:15/000992

Sammanfattning av måluppfyllelse och insatsportföljens

genomförande

Översikt: Bedömning av måluppfyllelse och insatsportföljens genomförande per resultat

Stärkt demokrati, ökad respekt för mänskliga rättigheter och mer utvecklad

rättsstat 2015

Resultat 1 En offentlig förvaltning med

administrativ kapacitet att genomföra

reformer för EU-närmandet med

tonvikt på grundläggande rättigheter.

Bedömning av måluppfyllelse

Bedömning av insatsportföljens genomförande

Resultat 2 Ett mer effektivt

rättsväsende som i högre utsträckning

garanterar rätten till en rättvis

rättegång, i enlighet med europeisk

standard.

Bedömning av måluppfyllelse

Bedömning av insatsportföljens genomförande

Resultat 3 Minskat könsrelaterat våld. Bedömning av måluppfyllelse

Bedömning av insatsportföljens genomförande

Resultat 4 Ett mer pluralistiskt civilt

samhälle, med stärkt folklig

förankring, som främjar demokratiskt

ansvarsutkrävande.

Bedömning av måluppfyllelse

Bedömning av insatsportföljens genomförande

Resultat 5 Att Turkiet i högre grad

uppfyller internationella och nationella

åtaganden för mänskliga rättigheter,

jämställdhet (inklusive EU:s strategi

för jämställdhet), och icke-

diskriminering.

Bedömning av måluppfyllelse

Bedömning av insatsportföljens genomförande

Resultat 6 Kvinnor och män har i

högre utsträckning samma makt att

forma samhället och sina egna liv

Bedömning av måluppfyllelse

Bedömning av insatsportföljens genomförande

Sammanfattning av slutsatser och rekommendationer

De förväntade resultaten för strategin kommer med all sannolikhet inte att uppnås under

strategiperioden. Utvecklingen i Turkiet har i stort antingen stagnerat eller gått bakåt inom strategins

resultatområde. Enligt Sidas bedömning är fem av sex resultat röda medan ett är gult, vilket är logiskt

STRATEGIRAPPORT

2

då gapet mellan Sveriges små medel och de förväntade resultaten är alldeles för stort. Trots det

genomförs insatsportföljen i huvudsak enligt plan. Detta beror i stor utsträckning på att Sverige rör sig

med små volymer, som bidrar till CSOs som trots den svåra situationen lyckas genomföra aktiviteter.

De större stöden där staten tydligare är en intressent går generellt sämre. Exempelvis har ett stöd till

familjeministeriet gått i stå på grund av den ökade konservatismen, detsamma gäller ett stöd via ILO

och Women for Women’s Human Rights (WWHR) som genomförs tillsammans med

familjeministeriet och arbetsministeriet. Där håller dock ILO och WWHR på att finna lösningar på

kommunnivå och tillsammans med gräsrotsorganisationen. Liknande problem gäller stödet

tillkvinnliga parlamentariker via UNWomen som är kraftigt försenat pga valen. Undantagen är stöden

till turkiska migrationsmyndigheten (DGMM) via svenska migrationsverket och till alternativa former

för konfliktlösning via Europarådet. Dessa bidrar till reformer där det finns en tydlig politisk vilja

och/eller marknadsekonomiska incitament.

Politiseringen av samhället speglar även civilsamhället. Stödet till Kader gick under året i stå då

organisationen drabbades av internpolitiska konflikter. Detta visar tydligt på vikten av politisk analys

när avtal ingås, och även att Sida i de flesta fall lyckats med denna analys.

Konflikten i sydöst har under senare delen av året intensifierats kraftigt samt spridits västerut precis

som hotet från DAESH, vilket lett till ytterligare begränsningar av friheter på alla plan.

Slutsatser: Samarbete med den Turkiska staten sker endast där det finns en tydlig politisk vilja

alternativt marknadsekonomiska incitament, i bemärkelsen att alternativa former till konfliktlösning

öppnat en ny marknad för advokater att bedriva medlingsverksamhet. Reformarbete inom

fundamentala rättigheter så som mänskliga rättigheter, jämställdhet, stöd till HBTQ-personer bör

endast ske med CSOs, då Sida inte kan se förändringar i reformviljan på medellång sikt. Som

situationen är och som den förutspås bli de närmaste åren bör fokus ligga på att hålla det kraftigt

försvagade rättighetsbaserade civilsamhället vid liv.

För närvarande bedöms resultaten som relevanta, men det finns en risk att strategin blir obsolet om

situationen fortsätter att försämras i samma takt. Halvtidsöversynen 2017 kommer därför att vara

mycket viktig för den fortsatta strategiperioden.

En lärdom är att höga avtalsgrader kombinerat med nedskärningar och ett land som går i helt fel

riktning inte ger den flexibilitet som skulle vara önskvärd under sådana förhållanden.

1. Ekonomi

Utbetalt belopp inom strategin

2015: 75 862 MSEK

7 209 MSEK

(GK)

Totalt strategibelopp: 510 MSEK

49 MSEK (GK)

Avtalat belopp: 77 434 MSEK Strategiperiod: 2014-2020

Antal avtalade insatser

2015-12-31:

26 stycken

36 pågående, 25

nya 2015 (GK)

Resultatområde Utfall 2015, i MSEK

STRATEGIRAPPORT

3

Stärkt demokrati, ökad respekt för mänskliga rättigheter och mer utvecklad

rättsstat med fokus på stärkt offentlig förvaltning och rättsväsende

75 863

Med en hög avtalsgrad och nedskärningar såg det länge ut som att utbetalningar skulle behöva skjutas

fram i tiden, men med tillskottet om 10 MSEK, genom omallokering inom anslaget, lyckades detta

undvikas liksom avtalsförlängningar. Anledningen till utbetalningsgrad om 98 % berodde på ett sent

besked från Domstolsverket om framflyttad rekvisition till 2016.

2. Bedömning av måluppfyllelse och insatsportföljens

genomförande per resultat

Ändrade förutsättningar (med påverkan på flera/samtliga resultat)

Situationen i Turkiet har kraftigt försämrats under 2015. Nedan följer övergripande analys som har

direkta och/eller indirekta konsekvenser för genomförandet av insatsportföljen.

1. Internpolitisk turbulens – ökad politisering, polarisering och konservatism. Under en längre tid

har en politisering pågått av statsförvaltningen, vilket lett till stora omflyttningar inom och mellan

förvaltningar. Valen föregicks av våldsamma angrepp från sittande regering (AKP) mot

oppositionen och landet hade mellan valen i juni och november inte ett fungerande parlament då

koalitionsförhandlingar gick i stå. Nyval hölls första november där AKP vann med (överraskande)

stor marginal. Valen bedömdes som fria men orättvisa, då oppositionen inte åtnjutit samma

möjligheter till kampanjande samt utsattes för våld och övergrepp. Parlament har bildats och frågan

om en förändrad konstitution för utökad makt för presidentsämbetet drivs hårt av sittande President.

Utnämningen av ett antal konservativa ministrar, inte minst inom familjeministeriet, kom som en

logisk följd av den retorik AKP fört under en längre tid. Det talas inte längre om varken feminism

eller individuella rättigheter utan snarare om jämlikhet och familjevärderingar, samtidigt som ett

antal regeringstrogna organisationer etablerats (GONGOs) för att föra ut regeringens budskap.

Under året har handlingsutrymmet för civilsamhället i allmänhet också krympt markant. Kraftiga

inskränkningar har skett inom mötesfrihet, yttrandefrihet, pressfrihet, samt för MR-försvarare.

2. Bruten vapenvila med PKK. Strider pågår mellan regering och PKK i stora delar av östra och

sydöstra Turkiet och tillgängligheten är ytterst begränsad för utomstående. I exempelvis Diyarbakir

pågår mer eller mindre krig för närvarande, mycket lite information kommer ut men det rapporteras

om övergrepp från båda sidor men främst från regeringssidan. Konflikten har också alltmer flyttats

västerut, vilket lett till att regeringen ytterligare stramat åt yttrandefriheten, och attacker mot

mediehus och journalister har intensifierats sedan sommaren.

3. Konflikten i Syrien och närområdet. i). Turkiets roll i konflikten har under året förändrats, då man

upplåtit flygbaser till USA och därmed på ett tydligare sätt tagit avstånd från DAESH. Detta innebär

en ökad hotbild och anses vara en orsak till det ökade antalet terrordåd där DAESH utpekats som

ansvariga. Det gäller bl a det uppmärksammade dådet i Ankara den 10 oktober, som var det

allvarligaste attentatet i Turkiets historia. ii). Flyktingströmmarna från Syrien och dess konsekvenser

för EU har helt tagit över dialogen mellan EU och Turkiet och för närvarande huserar landet ca 2,7

miljoner syriska flyktingar. I decemeber antogs ”EU-Turkey Joint Action Plan on migration” där man

kommmit överens om att EU ska bidra med ytterligare 3 miljarder Euro för vidare turkiskt EU-

STRATEGIRAPPORT

4

närmande mot att Turkiet hanterar Syriska flyktingar internt, dvs inte låter dem resa vidare mot

Europa. Hur genomförandet ska ske och vilka mekanismer som ska användas är fortfarande oklart,

men förväntas tydliggöras under våren 2016. iii). Turkiska regionala relationer är sämre efter

nedskjutningen av ett ryskt stridsflygplan, vilket föranlett både politiska och ekonomiska sanktioner

från rysk sida. Konsekvenser märks redan inom turistnäringen då 4-5 miljoner ryska turister årligen

besöker Turkiet ett normalt år och det förväntas att ett stort antal människor försätts i arbetslöshet, och

därmed riskerar att hamna i fattigdom .

2.1 Resultatområde 1: Stärkt demokrati, ökad respekt för mänskliga

rättigheter och mer utvecklad rättsstat.

2.1.1 R1: En offentlig förvaltning med administrativ kapacitet att genomföra reformer

för EU-närmandet med tonvikt på grundläggande rättigheter.

År

Bedömning av: 2015

Strategiresultatets måluppfyllelse

Insatsportföljens genomförande

Indikatorer Utgångsläge 2013 Utfall 2014

Utfall 2015

Mål 20XX

Sammansatt

indikator av

regeringens:

a) Effektivitet

b) Tillsyn

c) Voice and

accountabil

ity

a) 65,6 (skala 0-100 där

100 är bäst)1

b) 65,1 (skala 0-100 där

100 är bäst) 2

c) 40.76 (skala 0-100

där 100 är bäst)3

a) 67.31(skala 0-100

där 100 är bäst)4

b) 66.35(skala 0-100

där 100 är bäst)5

c) 37.93 (skala 0-100

där 100 är bäst)6

N/A not yet published

Fokus i insatsportföljen ligger på att stärka kapaciteten hos den turkiska administrationen inom

områden som har en direkt eller indirekt koppling till fundamentala rättigheter. Resultat i

insatsportföljen uppnås i stor utsträckning medan utvecklingen mot strategiresultaten har en negativ

utveckling (landets utveckling).

Det demokratiska utrymmet har minskat kraftigt under 2015 liksom civilsamhällets

handlingsutrymme. Trots att ovan indikatorer om effektivitet och kvalitet förbättrats något har de

endast indirekt länkar till fundamentala rättigheter. De mäter allmänhetens uppfattning om statlig

service, liksom myndigheters förmåga att främja privatsektorutveckling. Noterbart är också att värdena

för 2015 års utfall är hämtade från 2014 (ett års fördröjning). Sedan dess har, som tidigare beskrivits,

1 Se http://info.worldbank.org/governance/wgi/index.aspx#reports

2 Ibid.

3 Ibid.

4 Ibid.

5 Ibid.

6 Ibid.

STRATEGIRAPPORT

5

situationen försämrats markant, vilket lett till att stora delar av befolkningen i de konfliktdrabbade

områdena har ytterst begränsad tillgång till service och statlig administration. Ytterligare en indikator

har lagts till för att ge en bättre bild av nuläget, vilken också har ett tydligare fokus mot fundamentala

rättigheter. Indikatorn om ”Voice och ansvarsutkrävande” (sammanställning av ett lands transparens,

yttrandefrihet, mötesfrihet och pressfrihet) visar en betydligt dystrare bild mellan 2013 och 2014,

samtidigt som man kan förvänta sig att värdet för Turkiet sjunker än mer under 2015. De pågående

konflikterna har lagt ett lock på och kraftigt försämrat situationen inom området. Journalister har blivit

arresterade när de inte följt regeringens oskrivna regler för självcensur, dvs ingen kritik mot regering

eller president. I tider av konflikt och politisk instabilitet tenderar korruptionen att öka, något som

också skett i Turkiet. Enligt Transparency Internationals korruptionsindex har Turkiets värde sjunkit

från 45 till 427. Anne Koch, TIs Chef för Europa och centralasien meddelade i ett uttalande: “Also

very worrying is the marked deterioration in countries like Hungary, FYR of Macedonia, Spain and

Turkey where we’re seeing corruption grow, while civil society space and democracy shrink.

Corruption won’t be tackled until laws and regulations are put into action and civil society and the

media are genuinely free.”8

Under året har en stor kapacitetsutredning inom ramen för stödet till ombudsmannainstitutionen gjorts.

Resultatet består inte enbart i att en rapport producerats utan snarare i en lyckad konsultativ process

där civilsamhället, universitet, myndigheter och andra organisationer aktivt deltog. Något som i sig bör

räknas som en framgång under rådande situation. Utifrån konsultationerna har en handlingsplan tagits

fram där man identifierat ett antal områden som kan förbättras. Exempelvis dialogen mellan

ombudsmannainstitutionen och civilsamhället, bättre institutionell struktur och kompetens för att

kunna arbeta med mänskliga rättigheter, samt ett antal andra områden. Aktiviteter mellan stat och

civilsamhälle inom projektet har påbörjats, vilket i sig tyder på att det finns en vilja att samarbeta.

Konflikten med PKK har dock gjort det omöjligt att vidare decentralisera ombudsmannainstitutionen

till lokal nivå, samt införa ökat internetutbud, då det finns en rädsla att institutionen politiseras 9.

Stödet till att stärka den turkiska migrationsmyndighetens (DGMM) kapacitet i att vara i linje med

europeisk standard fortgår genom migrationsverket. Utlänningslagen och lagen om internationellt

skydd togs i april 2014, och implementeringen av dessa fortgår, om än långsamt. Något som

understryks i EUs framstegsrapport. Det finns en reformvilja och ett driv hos DGMM, men som en

relativt nyetablerad myndighet har man svårt att hantera det stora tryck som antalet flyktingar och

migranter idag utgör. Migrationsverkets ”enhet för omvärldsanalys” ligger till grund för den “risk

analysis unit” som etablerades inom DGMM 2015. Enheten förväntas stärka analys och statistik vad

gäller flykting- och migrationsflöden, vilket kommer att vara en viktig del av EU och Turkiets

gemensamma handlingsplan för migration. En viktig slutsats från 2015 är behovet av ytterligare stöd

för att stärka DGMMs kapacitet inom kvalitetssäkring av asylprövningsprocedurer (Refugee Status

Determination, RSD). Sida kommer att ge fortsatt stöd till migrationsverket för att stärka DGMMs

kapacitet inom RSD. 10

Stödet till turkiska kommunförbundet (UMT) via SKL11

har under rådande situation i viss mån ändrat

fokus då ett antal kommuner kommit under hårt tryck på grund av de stora flyktingflödena från Syrien.

7 http://www.transparency.org/cpi2015#results-table

8 Ibid.

9 “Strengthening the Institutional Capacity of the Ombudsman Institution”, PLUS ID: 55020222

10 “Strengthening the Capacity of the new Turkish Directorate General for Migration Management”, PLUS ID:

55020210 11

SKL International, « Annual Progress Report for the TUSELOG Programme January-December 2015 », PLUS ID: 53050031

STRATEGIRAPPORT

6

UMT har stärkt kommuner som har fått en ökad roll i den 64e turkiska handlingsplanen12

. Stödet till

UMT har också ökat medborgerligt deltagande i beslutsfattandet av kommunernas samhällstjänster.

Inom projektet har man också aktivt arbetat med jämställdhetsfrågor i kommunernas aktiviteter, vilket

lett till att UMT undertecknade ett avtal om ökat jämställdhetsarbete med kommunerna. Ett eventuellt

stöd med ökat fokus på just jämställdhet diskuteras för närvarande med SKL13

.

Slutsats: Anledningen till att insatserna i stort genomförs enligt plan beror på strategiska val som

gjordes under 2014, t.ex bedömdes risken med ett brett stöd till rättsreform som alltför hög . Små

insatser där det finns en politisk vilja alternativt marknadsekonomiska incitament. Som beskrivits

finns det risker med ff a ombudsmannastödet, men med en tät dialog bör dessa kunna hanteras. Trots

portföljens små volymer har Sverige en roll att spela, då man kan fungera som ett komplement till EUs

IPA-instrument som anses vara, och är, ett trögt och långsamt instrument. Stödet via migrationsverket

och de resultat som uppnåtts hade svårligen kunnat göras lika effektivt via IPA-instrumentet.

2.1.2 R2: Ett mer effektivt rättsväsende som i högre utsträckning garanterar rätten

till en rättvis rättegång, i enlighet mer europeisk standard.

År

Bedömning av: 2015

Strategiresultatets måluppfyllelse

Insatsportföljens genomförande

Indikatorer Utgångsläge

2013 Utfall 2014

Utfall 2015 Mål 20XX

Tillgång till rättvisa,

indikator 7,1 enligt

World Justice Project

0,54 (skala 0-1

där 1 är bäst)14

0,5415

0,4716

Bakslagen och politiseringen inom rättsreformagendan, som Sida tidigare rapporterat om, fortsatte

under 201517

. Exempelvis arresterades två domare efter att de beordrat frisläppandet av ett antal

”Gülenister”18

. Något som också fördömdes av European Association of Judges19

.EUs

framstegsrapport noterar också att det inte skett några framsteg under 2015 och att rättsystemets

oberoende har underminerats samtidigt som domare och åklagare satts under hårt politiskt tryck.

Politiseringen inom rättsområdet har också inneburit att regeringen tagit kontroll över det organ (High

Council of Judges and Prosecutor’s, HCJP) som sköter alla tillsättningar inom rättsområdet, vilket

inneburit fortsatta omflyttningar och icke-meritbaserade tillsättningar på alla nivåer20

.

Sida gjorde tidigt en analys av rättssystemet (2014) och skiftade fokus mot mindre politiserade

områden, såsom alternativa former för konfliktlösning (medling och förlikning) och tillgång till

12

Nu sittande regering är den 64e i ordningen och detta är deras handlingsplan. 13

Ibid 14

http://worldjusticeproject.org/sites/default/files/WJP_Index_Report_2012.pdf 15 Shttp://data.worldjusticeproject.org/#/index/TUR 16

http://data.worldjusticeproject.org/#groups/TUR 17

Strategirapport Turkiet 2014 bla 18

Se ambassadens tidigare rapportering om politiseringen inom rättsvädendet. 19

http://www.iaj-uim.org/iuw/wp-content/uploads/2015/05/EAJ-resolution-on- Turkey-may-2015.pdf 20

EU Commission, Turkey 2015 Progress Report , p.14

STRATEGIRAPPORT

7

rättvisa för syriska flyktingar. Stödet till medling och förlikning via Europarådet har ett starkt turkiskt

ägarskap och en vilja till genomförande hos alla inblandade parter, inklusive advokatsamfundet och

domstolsväsendet. Under 2015 ökade antalet ärenden som löstes genom medling från 521 till 2053, av

dessa kom 91 % från de sex pilotprovinser som Sverige ger stöd till via Europarådet. Ett annat tecken

på framgången är att den turkiska staten skjutit till ytterligare medel till projektet (1 million turkiska

lira) för att påskynda implementering och uppskalning. En risk som Sida sett och också påkallat är att

skilsmässor och misshandel avgörs genom medling, vilket kan innebära att kvinnor pressas att gå

tillbaka till sina män. Europarådet är medvetet om detta och kommer särskilt att säkerställa att

jämställdhet och kvinnors rättigheter integreras i projektet21

.

Stödet till syriska flyktingars tillgång till rättvisa via advokatsamfundet och UNDP påbörjades under

2015. Uppnådda resultat begränsas därför till att en rådgivande kommitté etablerats bestående av både

internationella organisationer (t ex Amnesty, Unicef) som relevanta ministerier. En första studie i

pilotprovinserna har fastställt fokalpunkter i statliga institutioner och bland lokala NGOs, och tack

vare integrering av jämställdhet har lokalt deltagande av kvinnorättsorganisationer säkerställts22

.

Under 2015 ingicks nytt avtal med Raoul Wallenberg Institutet (RWI). Ett tidigt resultat var

etablerandet av praktiskt juridikarbete inom ramen för utbildningarna på de fem partneruniversiteten,

vilket innebär att studenter ger gratis juridisk rådgivning till utsatta grupper. Det redan etablerade MR-

nätverket, bestående av akademiker, har fortsatt växa, vilket i ljuset av rådande situation får ses som en

bedrift. Stödet är i övrigt en fortsättning på tidigare stöd. Stödet fortgår enligt plan och syftar till att

stärka och bygga på tidigare resultat, genom att vidareutveckla MR-nätverk, inkludera MR i

juristutbildningen på fem universitet, samt säkerställa att MR är en del av dialogen mellan stat och

civilsamhälle23

.

Slutsats: Tack vare Sidas tidiga analys och skifte i inriktning har man lyckats uppnå goda resultat,

trots att reformagendan på ett övergripande plan i det närmaste går bakåt. Om utvecklingen inom

rättsområdet ytterligare försämras kommer en översyn att göras inom ramen för halvtidsöversynen av

strategin 2017.

2.1.3 R3: Minskat könsrelaterat våld

År

Bedömning av: 2015

Strategiresultatets måluppfyllelse

Insatsportföljens genomförande

21

Council of Europe, Second Activity Report for the Project: ”Developing Mediation Practices in Civil Disputes in Turkey”, November 2015 PLUS ID: 55020206. 22

UNDP, Inception Report for the Project: “Support to the Improvement of Legal Aid Practices for Access to Justice for All in Turkey”, February 2016 PLUS ID: 55020276 23 Raoul Wallenberg Institute, Work Plan and Budget (1 January – 31 December 2016) for: “Turkey Human

Rights Capacity Development Programme”, January 2016. PLUS ID: 55020235

STRATEGIRAPPORT

8

Indikatorer Utgångsläge

2013 Utfall 2014

Utfall 2015 Mål 20XX

Könsrelaterat våld Lagstiftning och

handlingsplan

mot

könsrelaterat

våld

implementeras,

databas kring

våld är under

utveckling. 24

Fortsatt

implementering

av lagstiftning

kring

könsbaserat

våld, och

fortsatt

uppmärksamhet

kring våld – ffa

via media. 25

Avstannad

implementering av

lagstiftning.

Militärpolisens

kapacitet har

stärkts26

.

Det finns en lag och handlingsplan mot könsrelaterat våld, men under 2015 avstannade

implementeringen och regeringens retorik skiftade till mer generella termer om jämlikhet och

kvinnans roll i familjen. Ineffektiv implementering av lagstiftningen och låg kvalité på

samhällsservice, gör att risken för diskriminering av kvinnor och könsrelaterat våld är hög. Turkiet är

långt ifrån att vara i linje med Europarådets konvention om att förebygga och motarbeta könsrelaterat

våld, skyddet och de legala procedurerna är otillräckliga. Antalet kvinnor som sökte rättslig hjälp

under 2015 ökade något, men anses fortfarande alltför lågt. Det finns fortfarande ingen budget för

förebyggande åtgärder och det finns heller inget system för att samla data. Slutsatsen är att

implementeringen måste accelereras. Utöver ovan har problemen med trafficking, tvångsprostitution

och barnäktenskap ökat bland syriska kvinnor och flickor27

. Under året beslutade

konstitutionsdomstolen, trots kraftiga protester från kvinnorättsorganisationer, att det inte längre är

nödvändigt att registrera sitt giftermål borgerligt utan att den religiösa ceremonin är tillräcklig, vilket

underlättat för både barnäktenskap och månggifte. En regeringsundersökning visar också att 40 % av

Turkiets kvinnor drabbats av könsrelaterat våld, men eftersom regeringen inte ser det som en prioritet

har undersökningen varken publicerats eller diskuterats av regeringen28

. Utöver denna inofficiella

studie finns inga data tillgängliga, men ett flertal studier pågår och den allmänna uppfattningen är att

situationen förvärrats.

Det svenska stödet till Bianet syftar bland annat till att samla information om könsrelaterat våld. Trots

att informationen inte ger en fullödig bild av situationen är den viktig, då det är den enda källa som för

närvarande finns. Siffrorna som Bianet publicerade för 2015 är ungefär desamma som för 2014.

Exempelvis mördades under 2015 284 kvinnor av män, medan samma siffra från 2014 är 281. Man

kan dock anta att dessa siffror bara är toppen på ett isberg, då statistiken endast baseras på information

från medierapporter runt hela landet29

.

Kamer, som arbetar med att förebygga våld mot kvinnor i de östra och sydöstra delarna, har under året

fokuserat på att utveckla organisationens styrning och kontroll med syfte att bli mer effektiva internt

för att på bästa sätt kunna utföra aktiviteter kopplade till att förhindra våld mot kvinnor. Till exempel

har man tagit fram nya interna regler och riktlinjer gällande intern styrning och kontroll och arbetet

24 EU Framstegsrapport Turkiet 2013. 25 EU Framstegsrapport Turkiet 2014. 26

EU Framstegsrapport Turkiet 2015 27

Ibid 28

The Guardian - http://www.theguardian.com/world/2016/mar/01/elif-shafak-on-turkeys-turmoil-intimidation-paranoia 29

Bianet Male Violence Monitoring Report during 2015. PLUS ID 55020259

STRATEGIRAPPORT

9

med implementeringen av dessa är i full gång. Kamer har även lyckats upprätthålla den ordinarie

verksamheten trots den nästintill krigsliknande situation som råder i verksamhetsområdet. Under året

har Kamer utfört hembesök i 23 provinser där de är verksamma, syftet med hembesöken är att

informera kvinnor om deras rättigheter med speciellt fokus på att informera om våld och att det är en

rättighet att inte utsättas för våld. De har också gett vägledning angående vilka samhälleliga

institutioner kvinnorna kan söka hjälp från. Kamer sammanställer den information de får vid

hembesöken i formulär, som sedan används sedan som underlag för att fastställa kvinnors situation

och behov i regionen. Ministeriet för familjefrågor har även anammat denna metod för att kunna

erbjuda en mer behovsstyrd socialtjänst. Över 24000 kvinnor har besökts under 2015, av dessa sökte

4.500 hjälp och vägledning från Kamer för hedersrelaterat våld30

.

En komponent inom stödet till Women for Women’s Human Rights (WWHR) syftar till att

medvetandegöra kvinnor kring könsbaserat våld. WWHR har utbildat mer 13000 kvinnor i mänskliga

rättigheter sedan 1998, där könsrelaterat våld är en komponent. Sverige har gett stöd sedan 200831

.

Slutsats: Då det inte finns tillförlitlig information om att könsbaserat våld ökat i landet har Sida

bedömt att utvecklingen fortsatt är gul. Det är inte osannolikt att detta ändras då ytterligare pågående

studier färdigställts. Hösten 2015 gjorde Sida en portföljanalys där det konstaterades att portföljen inte

har tillräckligt fokus på R3. Det fanns en tydligen önskan om att expandera inom R3, Då anslaget för

Turkiet minskat med 20 % för 2016 kommer Sida inte att ha den möjligheten, utan kommer istället att

söka synergier med Strategin för Syrienkrisen för att, om möjligt, stärka Sveriges totala portfölj mot

könsbaserat våld i Turkiet.

2.1.4 R4: Ett mer pluralistiskt civilt samhälle, med stärkt folklig förankring, som

främjar demokratiskt ansvarsutkrävande

År

Bedömning av: 2015

Strategiresultatets måluppfyllelse

Insatsportföljens genomförande

Indikatorer Utgångsläge

2013 Utfall 2014

Utfall 2015 Mål 20XX

Freedom House Civil

Society Rating32

(1 –

bäst, 7-sämst)

4 4 4

Turkiet bedöms som delvis fritt 201533

. Det Turkiska civilsamhället är i sin linda även om 13 % av

den turkiska befolkningen är medlem i någon typ av CSO. De flesta av dessa CSOs är

välgörenhetsorganisationer, ofta med någon form av religiös underton. Endast 4,8 % av alla CSO

medlemmar är kvinnor, och endast 1,5 % av organisationerna har ett rättighetsperspektiv34

. Ett redan

30

Halvårsrapport KAMER 2015 PLUS ID 55020221 31

WWHR progress report 2015 PLUS ID 55020092 32 Freedom House rapporter för 2013 och 2014, 2015: https://freedomhouse.org/report/freedom-world 33

Ibid 34

http://www.tusev.org.tr/tr/arastirma-ve-yayinlar/sivil-toplum-izleme-raporu-1/sivil-toplum-izleme-raporu-2013-2014 PLUS ID 53050031

STRATEGIRAPPORT

10

mycket begränsat rättighetsbaserat civilsamhälle har under 2015 upplevt ytterligare begränsningar i sitt

handlingsutrymme, liksom möjligheterna att erhålla finansiering. MR-försvarare har blivit anklagade,

arresterade och utredda, mötesrätten har begränsats, åtstramningar i pressfrihet och yttrandefriheten

har lett till självcensur och arresteringar bland journalister och MR-försvarare. Regeringen har också

etablerat regeringstrogna CSOs (GONGOs) inom ett flertal områden, vilkas främsta uppgift är att

fungera som en megafon för regeringens åsikter 35

. Trots detta fortsätter regeringen att konsultera

civilsamhället, om än i begränsad utsträckning, ff a vid nya lagförslag. För närvarande råder inte

särskilt goda förutsättningar för rättighetsbaserade CSOs att verka, och ett betydligt gynnsammare

legalt, finansiellt och administrativt klimat krävs för att EU närmandeprocessen ska ta fart36

.

Sidas stöd inom civilsamhället riktas mot ett begränsat antal rättighetsbaserade organisationer inom

framförallt jämställdhetsområdet, inklusive HBTQ-personers rättigheter.

Sveriges stöd till civilsamhället går i övrigt främst genom Generalkonsulatet i Istanbul (GK) som med

små medel stödjer civilsamhället brett inom ramen för turkietstrategin. Den genomsnittliga volymen

respektive avtalslängden är 280000 SEK respektive 8 månader. GK hade under 2015 en bred

insatsportfölj som syftade till att stärka det civila samhället som kommit under hårt politiskt och

ekonomiskt tryck i Turkiet. Trots den politiska situation och det krympande utrymmet för oberoende

röster har ett flertal nya initiativ bildats och etablerade civilsamhälleliga organisationer kunnat

fungera. GK:s bistånd, trots relativt små resurser, har spelat en viktig roll att upprätthålla och i viss

mån utveckla det dynamiska, om än utsatta, utrymmet för icke-statliga och oppositionella aktörer.

Den politiska polariseringen har utgjort en utmaning för ett vitalt pluralistiskt samhälle då

oppositionella aktörer svartmålats som fiender och produktiva dialoger kring politiska kärnfrågor varit

svåra att föra. En rad insatser har syftat till att skapa plattformar för konstruktiva möten, diskussioner

och allianser. Dessa har kunnat genomföras och skapat en bas för viktiga samarbeten i framtiden.

Regeringsnära grupper har dock varit svåra att inkludera, med vissa undantag. Sekretariatet för C20-

mötet, stött av GK, etablerade goda relationer med regeringen, fick dess ackreditering och innebar

därmed en seger för det oberoende civilsamhället (C20). Likaså UN Women’s konferens om

könsbaserat våld var ett samarbete med Familje-och socialministeriet där dock turkiska oberoende

kvinnoorganisationer marginaliserades, vars deltagande var syftet med GKs stöd (UN Women).

Ett prioriterat insatsområde har varit yttrandefrihet, där både etablerade journalister och

medborgarjournalistik samt forskare och kulturarbetare erhållit stöd (P24, Dokuz8; Transparency,

Siyah Bant, Dink Vakfi). Därmed kunde både ett utrymme för fria medier och rapportering i viss mån

upprätthållas och också framtida journalister utbildas i grundläggande pressetiska och MR- frågor. Det

har dock visat sig svårt att inkludera aktörer bortom den fora som redan håller press-och yttrandefrihet

som grundläggande normer.

Ett flertal insatser har syftat till att skapa offentlig debatt kring demokrati, rättigheter och jämställdhet

och introducerat nya, ofta kontroversiella frågor, exempelvis HBTQ-frågor bland gymnasieungdomar,

till centrala civilsamhälleliga och i viss mån statliga aktörer, så som ombudsmannen för barn och

funktionsnedsatta (Women’s Library; Syrian Spillover, Red Umbrella; Secbir, SRII, IDAHOT,

PRIDE). GK’s möjligheter är självklart begränsade men har ändock lyckats sammanföra olika

35

EUs framstegsrapport 2015 36

Ibid

STRATEGIRAPPORT

11

nyckelaktörer från civilsamhället för fördjupade samarbeten inom bland annat barn-och

funktionsnedsattas rättigheter (Young Voices; AccesAbility).

Slutsats: Ju mindre utrymme det civila samhället får desto viktigare blir stödet som ges genom

Generalkonsulatet. Organisationerna stöds med mycket små medel, vilka kan vara skillnaden mellan

en organisations vara och icke-vara. Minst lika viktigt är dock att de får en internationell flagga

(svensk i det här fallet), vilket gör att de kan känna en trygghet i sitt arbete och fortsatt våga driva

frågor som annars hade varit omöjliga. Effekterna av varje enskild organisation kan knappast mätas,

men på outputnivå levererar de flesta av god kvalité. Effekten av det totala stödet är dock att Sverige

bidrar till att pluralismen i ett mycket hårt pressat civilsamhälle i någon mån kan bibehållas.

2.1.5 R5: Att Turkiet i högre grad uppfyller internationella och nationella åtaganden

för mänskliga rättigheter, jämställdhet (inklusive EU:s strategi för jämställdhet),

och icke-diskriminering

År

Bedömning av: 2015

Strategiresultatets måluppfyllelse

Insatsportföljens genomförande

Indikatorer Utgångsläge

2013 Utfall 2014

Utfall 2015 Mål 20XX

Kvinnors representation

i parlamentet

%14,2 N/A June Elec

%18

Nov Elec

%14,9

ILGA Europe– Rainbow

Index (sammanvägt

index för HBTQ-

personer att åtnjuta sina

rättigheter, 0 – sämst

100 bäst) 37

14% 14% 12%

Turkiet har ratificerat och skrivit under alla konventioner och protokoll om mänskliga rättigheter,

kvinnors rättigheter och icke-diskriminering. Som diskuterats tidigare har reformer inom jämställdhet

stagnerat eller sett en tillbakagång samtidigt som retoriken förändrats. Regeringen talar numera om

familjevärderingar istället för individers rättigheter. Samtidigt har regeringsvänliga NGOs etablerats

som frågor så som jämlikhet och de olika könens roller i samhället och familjen. Ytterligare ett tecken

på Turkiets tillbakagång är att man sedan 2013 man tappat 10 placeringar i World Economic Forum’s

Gender Gap Index och ligger nu på plats 130 av 145 länder38

.

Det första steget till ökade restriktioner kom i april då man lagstadgade om ”särskilda säkerhetslagar”.

Dessa innebar bland annat ökad makt till polisen samt möjligheten att förvara människor i 48 timmar

utan arresteringsorder, vilket i sin tur lett till en ökad självcensur hos media och svårigheter för MR-

37 http://www.ilga-europe.org/home/publications/reports_and_other_materials/rainbow_europe/table 38

World Economic Forum, Gender Gap Index http://reports.weforum.org/global-gender-gap-report-2015/economies/#economy=TUR

STRATEGIRAPPORT

12

försvarare att upprätthålla mötesrätten. Den inskränkta yttrandefriheten i kombination med polisens

oproportionerliga våld vid demonstrationer gör att situationen för mänskliga rättigheter kraftigt

försämrats under 201539

. Utöver att konflikten i sydöst inneburit övergrepp på civila och ett stort antal

människor har tvingats lämna sina hem, har den också använts som medel för att ytterligare tysta

media och opposition40

. Anti-terror lagar används ogenerat för att fängsla journalister, aktivister och

politiska motståndare. Utöver detta har 1845 ”vanliga medborgare” anmälts för att ha smutskastat

presidenten, vilket numera anses vara ett brott41

. Icke diskriminering för HBTQ-personer har också

sett en tillbakagång om än inte lika kraftig som ovan42

.

Under 2015 resulterade Sveriges stöd till Human Rights Foundation Turkey (HRTF) i att 810

tortyroffer fick vård och blev rehabiliterade i något av HRFTs fem rehabiliteringscenter. På grund av

konflikterna i sydöst har HRFT tvingats dra ner på sina aktiviteter i området, men man väntar sig att

antalet ”nya” tortyroffer för rehabilitering kommer att öka när stridigheterna avtar. Dels för att det

finna många nya traumatiserade människor, men också för att människorna nu fokuserar på att

överleva. Tack vare HRTFs arbete med Turkiets universella MR rapport omnämndes polisens

övervåld vid demonstrationer och anklagelser om tortyr vid FNs årliga möte. Det stora antalet syriska

flyktingar förväntas bidra till ett ökat tryck för organisationer som HRFT, då flyktingars traumatiska

upplevelser också kommer att behöva omhändertas. Inte minst kvinnors43

.

Stödet till icke-diskriminering går till två HBTQ-organisationer, KAOS GL och Black Pink Triangle.

Större delen av stödet går till KAOS GL som, trots en ökad konservatism och politisering, under året

lyckats genomföra alla sina aktiviteter. Enligt KAOS GLs egna siffror ökade den positiva

rapporteringen i media (antal artiklar där HBTQ personer omnämns i positiva ordalag) från 70 % 2014

till 74 % 201544

, vilket kan tyda på att regeringens retorik inte ännu fullt ut accepterats av medierna.

Under året anordnade KAOS GL den första internationella konferensen för HBTQ-personer i Turkiet.

En av talarna på konferensen var Sveriges kultur- och demokratiminister, Alice Bah Kuhnke som

deltog via videolänk. KAOS GL var aktiva i valkampanjer, bidrog till skuggrapporten för den

periodiska MR-rapporten och är i en viktig partner i CSO-nätverket Checks and Balances som jobbar

med transparens och ansvarsutkrävande45

.

Utöver att rapportera på våld mot kvinnor är Bianet en av, numera, få opartiska medier som bland

annat rapporterar från de konfliktdrabbade områdena. De är också en av väldigt få oberoende media

som rapporterar på engelska, vilket tillgängliggör information för det internationella samfundet som

annars skulle vara svår att få tillgång till.

Den försämrade politiska- och säkerhetssituationen har lett till att många förväntade resultat antingen

uteblivit eller blivit försenade beträffande jämställdhet. De två valen som hölls under 2015 gjorde att

stödet till kvinnliga parlamentariker försenades, och förväntas komma igång först under 2016.

Förutsättningarna för att uppnå resultat kan ha försämrats, men det är dock för tidigt att sia om och

39

EUs framstegsrapport 2015. 40

Human Rights Report 2015 of Human Rights Association of Turkey (page 3) 41

https://www.washingtonpost.com/world/middle_east/turkey-1845-cases-opened-for-insulting-erdogan/2016/03/02/fdb51a44-e05d-11e5-8c00-8aa03741dced_story.html 42

http://www.ilga-europe.org/home/publications/reports_and_other_materials/rainbow_europe/table 43

HRFT progress report 2015 44

Andel artiklar som beskriver HBTQ-personer ur ett positivt eller neutralt perspektiv. KAOS GL årsrapport PLUS ID 55020105 45

Ibid

STRATEGIRAPPORT

13

Sida för en nära dialog med UNWomen. Det gäller även stöden till Kader, WWHR, och ILO, som alla

fått kostnadsfria förlängningar av avtal.

Kader, som arbetar med stöd till kvinnliga medlemmar av politiska partier, drabbades hårt av

polariseringen och politiseringen i landet, då man fick stora interna problem med olika politiska

grupperingar. Situationen verkar ha förbättrats och Sida har förlängt avtalet över 2016 (ingen

utbetalning) med kravet att man under året ska arbeta internt med organisationsförbättringar. Endast då

kan nytt avtal komma ifråga 2017.

WWHR drabbades också negativt, då man i och med den nya konservativa regeringen tappade många

av sina arbetskontakter och ingångspunkter inom familjeministeriet och arbetsministeriet (Ministry of

Labour). WWHR skulle också inleda ett samarbete med den turkiska arbetsförmedlingen (ISKUR),

vilket avbröts (pga ovan). Likaså försenades stödet till kvinnors ekonomiska egenmakt (WEE) via ILO

på grund av samarbetssvårigheterna med ISKUR. ILO har därför tillsammans med WWHR tvingats

söka alternativa partners. Man har lyckats identifiera kommuner och gräsrotsorganisationen som

potentiella partners och förhandlingar mellan dessa pågår för att säkerställa hållbarheten i programmet.

Slutsats: Trots den negativa utvecklingen och att sannolikheten för att uppnå R5 är låg så är Sveriges

stöd inom R5 mycket viktigt. Sverige är förutom EU den enda givaren med ett bilateralt

reformprogram i Turkiet. Vikten av Sveriges stöd till, framför allt, det civila samhället kan inte

överskattas under rådande förutsättningar med minskat utrymme för i princip alla rättighetsbaserade

organisationer. Om situationen fortsätter försämras bör portföljen ses över liksom förutsättningar för

ökat stöd till civilsamhället, vilket då skulle innebära en minskning av stöd till statliga institutioner.

Detta bör vara ett ingångsvärde till MTR 2017.

2.1.6 R6: Kvinnor och män har i högre utsträckning samma makt att forma

samhället och sina egna liv

År

Bedömning av: 2015

Strategiresultatets måluppfyllelse

Insatsportföljens genomförande

Indikatorer Utgångsläge

2013 Utfall 2014

Utfall 2015 Mål 20XX

UNDP gender inequality

index (0 – liten

ojämlikhet, 1-total

ojämlikhet) 46

0,360 (69th out of

187)

0,359 (71st

out of 188)

N/A

Som tidigare diskuterats har möjligheterna för kvinnor och män att forma samhällen och sina egna liv

på lika villkor minskat. Ojämlikheter i utbildningssystemet är fortfarande stora. Flickor tenderar att

hoppa av till följd av barnäktenskap eller press från familjer att hjälpa till i hemmet. Endast tre av 81

provinsiella guvernörer, och 3 av 30 borgmästare är kvinnor47

. Kvinnor är kraftigt underrepresenterade

i chefspositioner inom både privata- och statliga sektorer liksom på den allmänna arbetsmarknaden.

46 http://hdr.undp.org/en/content/table-4-gender-inequality-index 2013 och 2014 47

EU progress report 2015

STRATEGIRAPPORT

14

Under 2015 var andelen kvinnor i arbetslivet 32 % varav 44 % arbetar i den informella sektorn,

jämfört med 30 % respektive 48 % 201448

. En ökning av reformtakten är nödvändiga för att kunna

uppnå satta mål, och för detta krävs ett högre deltagande bland kvinnor både inom beslutsfattande och

på arbetsmarknaden49

.

Sidas arbete inom R6 har utgått från att stärka kvinnors egenmakt, både socialt, politiskt och

ekonomiskt. Förutom att specifikt arbeta mot dessa områden har hela portföljen integrerats ur ett

jämställdhetsperspektiv. Exempelvis har stödet till advokatsamfundet via UNDP inom rättsområdet

helt integrerats med ett jämställdhetsperspektiv. Det innebär bl a att alla resultat på effektnivå har en

jämställdhetskomponent50

.

Ytterligare ett stöd inom WEE via världsbanken till familjeministeriet har varit problematiskt med

kraftiga förseningar på grund av val och ökad konservatism. Det finns fortfarande möjligheter och

avtalet har förlängts, men stödet kommer att återkallas första kvartalet 2016 om inte framsteg sker.

Sida har ambitionen att arbeta mer med män och pojkar inom jämställdhetsområdet och för därför en

aktiv dialog med alla partners. Utöver dialogen stödjer Sida en insats med världsbanken där en

komponent är en studie om pojkars och mäns attityd till jämställdhet. Tyvärr kommer denna inte vara

färdigställd förrän slutet 2017, men förhoppningen är fortfarande att kunna nyttja dess resultat för att

få ett skarpare fokus för programmeringen inom området.

Slutsats: Bedömningen för R6 är den samma som för R5, dvs att insatserna gör små framsteg samtidigt

som den övergripande situationen stagnerat eller försämrats. Sveriges mervärde gentemot EU är

flexibilitet och möjligheten att ge stöd till och bygga upp mindre organisationer inom civilsamhället.

Även inom R6 syns svårigheterna med att arbete med jämställdhetsfrågor gentemot statliga

institutioner.

3. Synergier med andra strategier

Utbetalt belopp inom andra anslagsposter* som gick till

landet/regionen 2015:

X MSEK

Humanitära insatser, ap. 1 1786

Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället, ap. 5 1567

Forskningssamarbete, ap. 32 -

Garantier -

Synergier finns i viss mån med den humanitära strategin, då Sida har ett fåtal mer långsiktiga stöd till

syriska flyktingar i regionen. Exempelvis ges stöd via UNDP för tillgång till rättvisa hos ff a syriska

kvinnor och flickor. Ett stöd till världsbanken innehåller också en socioekonomisk studie om syriska

flyktingar i de olika regionerna. I övrigt har stora delar av insatsportföljen komponenter som specifikt

riktas mot syriska flyktingar och därmed ämnar brygga gapet mellan det humanitära stödet och den

48

Turkstats 2015 49

EU progress report 2015 50

BPM Legal Aid UNDP PLUS ID 55020276

STRATEGIRAPPORT

15

mer långsiktiga integreringen i det turkiska samhället. Under 2016 förväntas ett ökat samspel med den

nyligen antagna strategin för Syrienkrisen ff a inom resultatet om minskat könsrelaterat våld. För att

främja synergier och samspel mellan HUM/Syrienstrategin/Turkietstrategin kommer 50 % av BBE att

nyttjas för detta.

4. Givarkontext

Förutom EU är Sverige den enda givaren inom ramen för Turkiets EU närmande. Givarsamordningen

är begränsad och EU kallar till ett fåtal möten årligen. Givarlandskapet har dock förändrats i och med

Syrienkrisens fortsatta negativa utveckling, och efterföljande flyktingvåg. Numera finns ett större antal

givare representerade, men de verkar enbart inom ramen för Syrienkrisen, och i viss mån också utifrån

dess konsekvenser för Turkiet. Samordning för syrienkrisen sker mestadels i Gazientep och/eller i

Istanbul. Dock kan detta komma att förändras i takt med att EU och Turkiets gemensamma

handlingsplan för migration börjar implementeras.

5. Lärdomar och rekommendationer

Turkietportföljen var kraftigt överplanerad 2015 (ca 130 %), vilket kombinerat med ytterligare

nedskärningar 2016 ger ett mycket begränsat handlingsutrymme. Lärdomen är att höga avtalsgrader

kombinerat med nedskärningar och ett land som går i helt fel riktning inte ger den flexibilitet som

skulle vara önskvärd under sådana förhållanden.

5.1 Implikationer för omstyrning av innevarande strategi

Som beskrivits ovan finns minimalt utrymme för att göra förändringar i portföljen och styra om

strategin. Bedömningen är att vi tidigast 2018 kommer att kunna ingå avtal med ”nya” parter, då vi

prioriterar att fortsatt stödja CSOs där vi finansierar merparten av deras verksamhet. Givet situationen

i Turkiet kommer halvtidsöversynen av strategin 2017 vara viktig för eventuella förändringar i

insatsportföljen.