student- och alumnbarometern juridik 2011 · bland de fristående kurserna återfinns bl.a....

UtvärderingL U N D S U N I V E R S I T E T

Student- och alumnbarometern

Rapport nr 2012:268

Juridik 2011

Student- och alumnbarometern Juridik 2011

2

Utvärdering Lunds universitet Box 117 221 00 Lund Tel. vx: 046-222 00 00 Tel: 046-222 94 53 Fax: 046-222 40 07 ISBN 978-91-980094-2-2 (Serien Utvärdering Rapporter är en fortsättning av serien Utvärderingsenheten Rapporter, ISSN 1401-775X)

3

Innehåll Sammanfattning 5 1. Inledning 8 Juridiska fakulteten vid Lunds universitet 9 Studentbarometern: urval, svarsfrekvens och representativitet 9 Juristprogrammet 10 Masterprogram 11 Alumnbarometern: urval, svarsfrekvens och representativitet 11 2. Redovisning av enkätresultaten 13 Studenter och alumner vid juridiska fakulteten 13 Studenternas studieinsats 13 Stöd och information 14 Studieklimatet på Juridicum 18 Studentinflytande 22 Notarietjänstgöring 23 Juristalumnernas väg in på arbetsmarknaden 24

Behållningen av studierna och arbetets krav – studenters och alumners erfarenheter 26

Examination och examensarbete 29 3. Studentkårens kommentarer till Studentbarometern 32 Bilaga 1. Studentenkät 36 Bilaga 2. Alumnenkät 40

5

Sammanfattning Föreliggande rapport redovisar resultaten av 2011 års Student- och alumnbaro-meter för Juridiska fakulteten vid Lunds universitet. Barometrarna genomför-des som enkätundersökningar under våren 2011. Enkäterna distribuerades till 1320 studenter på juristprogrammet, 77 studenter på de engelska masterpro-grammen och 714 alumner som tog examen från juristprogrammet perioden 2005-2007. Svarsfrekvensen uppgår till 40% (534 svarande) bland studenterna på juristprogrammet och till 34% (26 svarande) för studenterna på de engelska masterprogrammen. I alumnundersökningen uppgår svarsfrekvensen till 50% (356 svarande). Studenternas studieinsats

Studenterna på juristprogrammet uppger att de i genomsnitt ägnar 29 timmar i veckan åt sina studier, inräknat både schemalagda aktiviteter och självstudier. Schemalagda aktiviteter uppgår till 9 timmar och självstudierna till drygt 20 timmar. Inom de engelska masterutbildningarna uppskattar studenterna sin totala studieinsats till 31 timmar, varav 10 timmar schemalagda aktiviteter och 21 timmar självstudier. Studieklimatet

Studenterna har i undersökningen fått ta ställning till studieklimatet. Nästan åtta av tio studenter (77%) trivs ganska bra eller mycket bra med sina studier vid Juridiska fakulteten. Omkring var tionde (9%) uppger att de trivs ganska dåligt eller mycket dåligt. En större andel av studenterna på juristprogrammet trivs dåligt jämfört med studenterna på de engelskspråkiga masterprogrammen. Samtidigt som merparten trivs bra beskrivs studieklimatet på juristprogrammet som krävande. Framför allt lyfter studenterna fram höga prestationskrav och oro inför tentamen. Men även stress framhålls som ett problem inom utbild-ningen. Stressen tycks inte minska under utbildningens gång utan snarare ten-derar studenterna att känna mer stress ju längre in i utbildningen de kommer. Därtill upplever många studenter bristande respons på sina prestationer. Merparten av studenterna beskriver studiemiljön inom juridisk fakultet som i huvudsak tolerant i förhållande till kön, ålder, etnisk bakgrund, sexuell lägg-ning och funktionshinder. Däremot menar studenterna att studiemiljön inte i lika hög grad präglas av acceptans för alla personer när det gäller politisk/ide-ologisk uppfattning.

6

Stödverksamheter och information

Studenterna på juristprogrammet har mycket god kännedom om studievägled-ningen och studieadministrationen. Endast 4% respektive 5% uppger att de inte känner till de båda ovannämnda stödverksamheterna. Karriärvägledningen är inte lika välkänd: var fjärde student känner inte till verksamheten. Av de stu-denter som har varit i kontakt med de olika stödverksamheterna är uppemot sju av tio nöjda med studieadministrationen och studievägledningen medan drygt varannan student är nöjd med karriärvägledningen. Av studenterna på juristprogrammet bedömer drygt hälften (52%) att de under sin utbildning har fått tillräckligt med information om vilka regler som gäller när man citerar och refererar i vetenskapliga sammanhang. Drygt sex av tio studenter på juristprogrammet uppger att de är ganska välinfor-merade eller mycket välinformerade om arbetsmarknaden för personer med juristexamen. Bland de 26 svarande masterstudenterna är motsvarande andel endast 15%. Studentinflytande

Sju av tio studenter på juristprogrammet uppger att kursvärderingar genomförs i princip i anslutning till varje kurs. Däremot är det betydligt mindre vanligt att studenterna får information om åtgärder som vidtagits på basis av tidigare kurs-värderingar. Av studenterna på juristprogrammet svarar 15% att detta inträffat ganska ofta eller i princip i anslutning till varje kurs. Av de studenter på juristprogrammet som medverkat i undersökningen känner 13% till dokumentet ”Riktlinjer för relationen mellan Lunds universitet och universitetets studenter”, ofta kallad Studenternas rättighetslista. Alumnerna på arbetsmarknaden

För många tidigare studenter från juristprogrammet har inträdet på arbetsmark-naden gått snabbt. Nästan en tredjedel hade fått ett arbete redan innan de hunnit avsluta sina studier och drygt var femte behövde inte vänta i mer än en månad innan dess att de fått sitt första jobb. Våren 2011 hade nästan alla (99%) ett ar-bete medan enstaka var arbetssökande. Alumnerna arbetar inom en mängd skil-da områden. Fler än åtta av tio trivs bra eller mycket bra med sitt arbete. Examination och examensarbete

Studenterna på juristprogrammet är missnöjda med vad de upplever som en bristande variation av examinationsformer. De är också kritiska till återkopp-

7

lingen från kursansvarig lärare efter examinationen. När alumnerna ser tillbaka på sin studietid och examensarbetet är merparten nöjda med handledarens kun-nighet i uppsatsämnet och de flesta (72%) anser att de fick tillräckligt med handledning. Däremot riktas kritik mot handledarens förberedelse inför hand-ledningstillfällena. Studenters och alumners synpunkter på utbildningen

Genomgående är både juristprogrammets studenter och alumner nöjda med ut-bildningen. Studenterna framhåller särskilt att den gett dem mycket goda kun-skaper i juridiska ämnen och tränat dem väl för att genomföra uppgifter inom givna tidsramar samt kritiskt och självständigt kunna identifiera och analysera rättsliga frågeställningar. Mest kritik får utbildningen för brister i att träna stu-denterna att kommunicera juridik på engelska. Dessutom bedömer studenterna utbildningens bidrag till deras förmåga att argumentera och övertyga respektive att göra muntliga presentationer som ganska begränsat. Alumnerna är generellt sett nöjda med hur de färdigheter och kunskaper som är viktiga i deras arbete behandlades i utbildningen. Ett undantag är förmågan att göra etiska bedöm-ningar.

8

1. Inledning Denna rapport redovisar resultaten av 2011 års Student- och Alumnbarometer för Juridiska fakulteten vid Lunds universitet. Barometerundersökningar har genomförts vid Lunds universitet sedan 1997 och är en del av universitetets kontinuerliga kvalitetsarbete. Syftet med föreliggande barometerundersökning är att kartlägga och dokumentera studenters och alumners erfarenheter av ut-bildningen. Arbetet har genomförts med utgångspunkt i arbetsordningen för barometerundersökningar.1 Av arbetsordningen framgår att barometrarna är ett verktyg i Lunds universitets strävan att förverkliga Högskolelagen 1 kap. 4 §:

Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenterna. Studenterna skall ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid hög-skolorna. Högskolorna skall verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen.

Studentbarometern har utformats som en enkätundersökning och den har ge-nomförts i samarbete mellan avdelningen Utvärdering och studeranderepresen-tanter för Juridiska Föreningen.2 Enkäten riktades till samtliga programstuden-ter och innehåller frågor om behållningen av studierna, studentinflytande, stöd-verksamheter, trivsel, studieklimat och examinationer (se Bilaga 1). Studenter-na på de engelska masterprogrammen fick en engelsk version av studentenkä-ten. För att kunna ge ett arbetslivsperspektiv på utbildningen bestämdes att stu-dentenkäten skulle kompletteras med en enkät till alumner från Juridiska fakul-teten. Alumnenkäten riktades till samtliga som tog examen 2005-2007 och den fokuserade på vägen in på arbetsmarknaden, nuvarande anställningssituation och vilka krav som alumnerna möter i arbetslivet. Därtill fick alumnerna delge sina erfarenheter av sitt arbete med examensarbetet på utbildningen och de be-dömde utbildningen i ljuset av sina erfarenheter på arbetsmarknaden (se Bilaga 2). Enkäterna skickades ut under våren 2011. I det följande ges inledningsvis en kort beskrivning av Juridiska fakulteten och dess utbildningar. Sedan redogörs för urval, svarsfrekvens och bortfall för de båda enkätundersökningarna. Därefter följer presentationen av resultaten. Som ett led i arbetet har den berörda studentkåren getts möjlighet att kommentera Studentbarometern och dess resultat. Kårens kommentarer återfinns i avsnitt 3. 1 Arbetsordning för student- och lärarbarometrar, Dnr LS 2009/464. 2 Juridiska Föreningen representerades av Lovisa Lindholm och Carl Lundgren.

9

Juridiska fakulteten vid Lunds universitet

Juridiska fakulteten vid Lunds universitet grundades redan 1666 och är en av universitetets fyra ursprungliga fakulteter. Fakulteten har idag ungefär 2000 studenter och ett 30-tal forskarstuderande. Den fasta lärarkåren utgörs av drygt 40 professorer och universitetslektorer som ägnar sig åt både forskning och un-dervisning. Det finns även ett stort antal timanställda lärare – ofta praktiskt yrkesverksamma jurister – knutna till fakulteten. Forskning bedrivs inom alla de centrala områdena av rätten. Utbildningen vid fakulteten består av juristpro-grammet, tre internationella masterprogram, forskarutbildning och flera fristå-ende kurser. Några av de fristående kurserna kan läsas på distans via internet. Juristprogrammet omfattar 270 högskolepoäng, dvs. 4,5 års heltidsstudier och leder fram till en juristexamen som är en yrkesexamen. Studenter som fullgjort juristutbildningen kan bli t.ex. domare, åklagare, advokat och kronofogde men utbildningen ger även en grund för en mängd andra yrken med juridisk inrikt-ning inom privat och offentlig sektor. Juristprogrammets tre första år är gemen-samma för alla studenter och ger kunskap om samtliga rättsområden. Några exempel på rättsområden är civilrätt, offentlig rätt, straffrätt och internationell rätt. Termin sju och åtta består av valbara kurser. Dessa ger möjlighet till för-djupning eller breddning av kunskaper inom eller utom det juridiska området. Sista terminen skriver studenten examensarbete. De internationella masterprogrammen är tvååriga och bedrivs på engelska. Ett av programmen är International Human Rights Law (Mänskliga rättigheter) med inriktningarna International Human Rights Law, Intellectual Property Rights och International Labour Rights. De två andra masterprogrammen är Maritime Law (Sjörätt) och European Business Law (Europeisk handelsrätt). Bland de fristående kurserna återfinns bl.a. Juridisk introduktionskurs, Allmän förmögenhetsrätt samt Introduktion till juridiken, allmän rättslära och konstitu-tionell rätt. Studentbarometern: urval, svarsfrekvens och representativitet

Studentenkäten riktades till samtliga programstudenter vid Juridiska fakulteten. Studerande på fristående kurser, däribland även nätkurser, inkluderades inte ef-tersom inom dessa utbildningar återfinns studenter som sannolikt endast läser juridik en kortare period. Mot denna bakgrund ingår studenter som var registre-rade på juristprogrammet eller något engelskt masterprogram vårterminen 2011.

10

Juristprogrammet

Efter att ha tagit bort studenter som helt saknade adressuppgifter eller där ad-ressuppgifter senare visade sig vara inaktuella uppgick det totala antalet studen-ter på juristprogrammet i urvalsgruppen till 1320. Av de 1320 tillfrågade stu-denterna besvarade 534 enkäten, vilket innebär att svarsfrekvensen var 40%. Även om mer än häften av de tillfrågade studenterna avstod från att medverka i undersökningen är svarsgruppen i ganska hög grad representativ för urvals-gruppen i de avseenden vi har möjlighet att kontrollera. Andelen studenter på de olika terminerna utgör nästan exakt samma andelar både i svarsgruppen som i urvalet.3 Däremot är andelen kvinnor högre bland de svarande än i urvalsgrup-pen. Tabell 1. Representativitet och svarsfrekvens för olika studentgrupper inom juristprogrammet

Urval (antal)

Andel av urvalet

Svarande (antal)

Andel av svars-

gruppen

Svars-frekvens

Kön Kvinna 768 58% 351 66% 46% Man 552 42% 181 34% 33% Totalt (valida svar) 1320 100% 532 100% 40% Bortfall 0 2 Totalt 1320 534

Termin 1 138 10% 56 11% 41% 2 164 12% 71 13% 43% 3 119 9% 49 9% 41% 4 151 11% 62 12% 41% 5 128 10% 51 10% 40% 6 167 13% 67 13% 40% 7 126 10% 43 8% 34% 8 135 10% 57 11% 42% 9 192 15% 76 14% 40% Totalt (valida svar) 1320 100% 532 100% 40% Bortfall 0 2 Totalt 1320 534

Studenternas genomsnittliga ålder var 24,8 år både i urvalsgruppen och svars-gruppen. Medianåldern var 24 i båda grupperna. Bortfallet på åldersvariabeln i svarsgruppen uppgick till sex individer.

3 Notera att det som vi i Tabell 1 kallar för urval mer korrekt benämns population av yrkes-statistiker.

11

Masterprogram

Efter att ha tagit bort studenter som helt saknade adressuppgifter eller där ad-ressuppgifter senare visade sig vara inaktuella uppgick det totala antalet studen-ter på de engelska masterprogrammen i urvalsgruppen till 77. Av de 77 tillfrå-gade studenterna besvarade endast 26 enkäten, vilket innebär att svarsfrekven-sen var 34%. Trots det låga deltagandet är representativiteten avseende kön god. Det samma gäller med avseende på ålder. Masterstudenterna var igenom-snitt 27,0 år i urvalsgruppen och 27,8 i svarsgruppen. Medianåldern var 26 i båda grupperna. Däremot har studenterna från masterprogrammet i mänskliga rättigheter svarat i avsevärt lägre utsträckning än framför allt studenterna från sjörätt. Tabell 2. Representativitet och svarsfrekvens för olika studentgrupper på de engelska masterprogrammen

Urval (antal)

Andel av urvalet

Svarande (antal)

Andel av svars-

gruppen

Svars-frekvens

Kön Kvinna 48 62% 16 62% 33% Man 29 38% 10 38% 34% Totalt (valida svar) 77 100% 26 100% 34% Bortfall 0 0Totalt 77 26

Program European Business Law 13 17% 5 19% 38% Human Rights 41 53% 7 27% 17% Maritime Law 23 30% 14 54% 61% Totalt (valida svar) 77 100% 26 100% 34% Bortfall 0 0Totalt 77 26

Mot bakgrund av det låga deltagandet sett till antalet respondenter är de svaran-de för få för att kunna utgöra grund för några utförligare statistiska analyser. I den mån masterstudenternas erfarenheter skiljer sig påtagligt från svaren från juristprogrammets studenter kommer emellertid resultaten att omnämnas i texten. Alumnbarometern: urval, svarsfrekvens och representativitet

I urvalet till alumnenkäten ingick samtliga personer som tagit examen från ju-ristprogrammet vid Lunds universitet perioden 2005-2007. I alumnundersök-ningen ingick inga tidigare studenter från de engelskspråkiga masterprogram-

12

men då dessa utbildningar är förhållandevis nyinrättade och antalet alumner därmed begränsat.4 Efter att ha tagit bort alumner som helt saknade adressuppgifter eller där ad-ressuppgifter senare visade sig vara inaktuella uppgick det totala antalet tidiga-re studenter från juristprogrammet i urvalsgruppen till 714. Av de 714 tillfråga-de alumnerna besvarade 356 enkäten, vilket innebär att svarsfrekvensen var 50%. Även om kvinnor har besvarat enkäten i något högre grad än män bedöms re-presentativiteten avseende kön vara god. Detsamma gäller för hur alumnerna med olika examensår är representerade i undersökningen. Tabell 3. Representativitet och svarsfrekvens för olika studentgrupper bland alumnerna från juristprogrammet

Urval (antal)

Andel av urvalet

Svarande (antal)

Andel av svars-

gruppen

Svars-frekvens

Kön Kvinna 455 64% 236 67% 52% Man 259 36% 118 33% 46% Totalt (valida svar) 714 100% 354 100% 50% Bortfall 0 2Totalt 714 356

Examensår 2005 228 32% 111 31% 49% 2006 217 30% 107 30% 49% 2007 269 38% 129 36% 48% Annat år 0 0% 9 3% NA Totalt (valida svar) 714 100% 356 100% 50% Bortfall 0 0Totalt 714 356

NA = Ej tillämpligt. Enligt registerdata hade ingen person något annat examensår i urvalet. Alumnerna var i genomsnitt 32,7 år gamla i urvalsgruppen och 32,4 år i svars-gruppen. Medianåldern var 32 respektive 31 år i grupperna. Bortfallet på ål-dersvariabeln uppgick till tre personer.

4 En sådan alumnundersökning får istället göras inom ramen för nästa Juristbarometer.

13

2. Redovisning av enkätresultaten Studenter och alumner vid juridiska fakulteten

Som tidigare framgått är studenterna på juristprogrammet som medverkar i un-dersökningen i genomsnitt 24,8 år gamla. En stor andel (44%) är 23 år eller yngre och en nästan lika stor andel befinner sig inom åldersintervallet 24-28 år (43%). Ganska få studenter är 29 år eller äldre. Studenterna är till övervägande del kvinnor (66%). Den stora merparten kommer från ett hem med akademisk utbildningstradition. Åtta av tio inom studentgruppen har minst en förälder med högskole- eller universitetsutbildning. Omkring 16% av studenterna på jurist-programmet har minst en förälder som är född i ett utomnordiskt land. Uppemot hälften av alumnerna som medverkar i undersökningen är 31-34 år (48%). Något färre är 30 år eller yngre (34%) medan nästan var femte är 35 år eller äldre (17%). Även bland alumnerna är kvinnorna (67%) betydligt fler än männen (33%). Knappt var tredje alumn avslutade sin utbildning 2005. Lika många avslutade utbildningen 2006. Något fler tog sin examen under 2007. Ett fåtal uppgav annat avslutningsår för sina studier. Inom alumngruppen kommer 70% från ett hem med akademisk utbildningstradition och 11% har minst en förälder som är född i ett utomnordiskt land. Studenternas studieinsats

Studenterna på juristprogrammet ägnar i genomsnitt 29 timmar i veckan åt sina studier, inräknat både schemalagda aktiviteter och självstudier. Schemalagda aktiviteter uppgår till 9 timmar och självstudierna till drygt 20 timmar. Inom de engelska masterutbildningarna uppskattar studenterna sin totala studieinsats till 31 timmar, varav 10 timmar schemalagda aktiviteter och 21 timmar självstudi-er. Sett över de olika terminerna ligger antalet timmar med schemalagda aktivi-teter på runt tio timmar eller därutöver under juristprogrammets första sex ter-miner för att därefter minska de sista terminerna. Detta gäller särskilt termin nio då studenterna skriver examensarbete.

14

Diagram 1. Studiearbetstid (timmar per vecka), juristprogrammets studenter

Det är vanligt att studenterna förvärvsarbetar parallellt med sina studier. Av studenterna på juristprogrammet arbetar 45% medan motsvarande andel på de engelska masterprogrammen är 19%. Av gruppen studenter på juristprogram-met som förvärvsarbetar lägger en tredjedel (34%) 1-5 timmar per vecka på detta, nästan lika många (30%) arbetar 6-10 timmar medan 25% ägnar 11-20 timmar i veckan åt förvärvsarbete. Studenternas arbete vid sidan av studierna påverkar också deras totala studie-insats. Flertalet av studenterna som förvärvsarbetar lägger ner 2-4 färre timmar på sina studier än de studiekamrater som inte arbetar parallellt med sina studier. Vidare ägnar kvinnor mer tid åt studierna än män och studenter som läser sin sista termin studerar fler timmar än studenter som inte har kommit lika långt i utbildningen.5 Stöd och information

Studenterna på juristprogrammet har mycket god kännedom om studievägled-ningen och studieadministrationen. Endast 4% respektive 5% känner inte till de båda ovannämnda stödverksamheterna. Kunskap om verksamheterna innebär

5 Vid jämförelserna av studieinsats togs hänsyn till antalet timmar med schemalagda aktivite-ter som studenterna uppgivit att de haft.

0

5

10

15

20

25

30

35

40

1 2 3 4 5 6 7 8 9

Timmar

Termin

Självstudier

Schemalagda aktiviteter

15

emellertid inte nödvändigtvis att man också använder sig av dem. Av studenter-na har drygt hälften (56%) varit i kontakt med studievägledningen och två tredjedelar har varit i kontakt med studieadministrationen (66%). Karriärväg-ledningen är inte lika välkänd: var fjärde student känner inte till verksamheten (26%). Drygt en av fem svarande studenter (22%) på juristprogrammet har varit i kontakt med karriärvägledningen (diagram 2). Alla 26 masterstudenter har va-rit i kontakt med studieadministrationen. Däremot saknar masterstudenterna i högre grad än studenterna på juristprogrammet kännedom om de övriga stöd-verksamheterna. Studenterna på juristprogrammets senare terminer (termin 6 till 9) tar i större utsträckning kontakt med studievägledningen och studieadministrationen än studenter på övriga terminer. Ett liknande mönster, om än inte lika tydligt, gäl-ler även för karriärvägledningen. Diagram 2. Kännedom om och kontakt med olika stöd vid Juridicum, juristprogrammets studenter

Vad tycker då studenterna som har använt sig av de olika stödverksamheterna? Sju av tio studenter (70%) är nöjda med studieadministrationen och nästan lika stor andel (66%) är nöjda med studievägledningen. Drygt hälften (54%) avger samma omdöme om karriärvägledningen (diagram 3).6 Vad gäller karriärväg-ledningen svarar nästan var femte student (18%) att de inte alls är nöjda med verksamheten.

6 I enkäten var skalan fyrgradig med svarsalternativen ”Inte alls nöjd”, ”Inte särskilt nöjd”, ”Ganska nöjd” och ”Mycket nöjd”. I diagrammet har de två första alternativen respektive de två sista alternativen slagits samman.

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Studieadministrationen

Studievägledning

Karriärvägledning

Känner ej till Känner till men ej kontakt Kontakt

16

Diagram 3. Bedömning av olika stöd vid Juridicum, juristprogrammets studenter

I svarsgruppen som helhet uppger ungefär 6% av studenterna att de har någon form av funktionsnedsättning som försvårar deras studier. Av studenterna med funktionsnedsättning har knappt hälften (45%) varit i kontakt med avdelningen Pedagogiskt stöd vid Lunds universitet. En grundläggande färdighet som studenter måste behärska i sina universitets-studier är att korrekt kunna citera och referera när de skriver t.ex. papers eller uppsats. Av studenterna på juristprogrammet bedömer drygt hälften (52%) att de under sin utbildning har fått tillräckligt med information om vilka regler som gäller när man citerar och refererar i vetenskapliga sammanhang. Drygt fyra av tio studenter (44%) menar att de har fått viss information men inte tillräckligt medan 5% säger sig inte ha fått någon information alls. En större andel av stu-denterna på termin 1 och 2 gör bedömningen att de har tillräcklig information jämfört med studenter som kommit längre i utbildningen och går på de senare terminerna. Masterstudenterna uppger i högre utsträckning att de fått tillräcklig information i hur man citerar och refererar. Diagram 4. Studenternas bedömning om de fått tillräckligt med information från Juridiska fakulteten om vilka regler som gäller när man citerar och refererar i vetenskapliga sammanhang, juristprogrammets studenter (Procent)

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Karriärvägledning

Studievägledning

Studieadministrationen

Nöjd

Ej nöjd

0 10 20 30 40 50 60

Nej, jag har inte fått någon information

Jag har fått viss information men inte tillräckligt

Ja, jag har fått tillräcklig information

17

Mer än hälften av studenterna (54%) på juristprogrammet visar intresse för att studera utomlands inom ramen för sin utbildning medan ungefär en av fyra (24%) inte är intresserade av denna möjlighet. Omkring var tionde student (12%) har ingen bestämd uppfattning i frågan. Andelen studenter som redan har studerat utomlands uppgår till 15%. Intresset för utlandsstudier varierar med både ålder och termin: det är framför allt yngre studenter samt de som läser på juristprogrammets första fyra terminer som överväger studier utomlands. Diagram 5. Intresse för utlandsstudier, juristprogrammets studenter (Procent)

Nästan hälften av studenterna (47%) tycker inte att de har fått tillräcklig infor-mation från Juridiska fakulteten om vilka möjligheter till utlandsstudier som finns. Även när vi tar hänsyn till att studenternas intresse för utlandsstudier varierar visar det sig att det framför allt är studenter som befinner sig på första halvan (termin 1 till 5) av utbildningen som efterlyser mer information om möj-ligheterna till utlandsstudier. Det finns även en tendens att de studenter som är intresserade av utlandsstudier anser att informationen från fakulteten varit otill-räcklig i högre grad än sina studiekamrater. Många studenter på juristprogrammet förefaller vara förhållandevis väl oriente-rade om arbetslivet som väntar efter utbildningen. Drygt sex av tio (62%) upp-ger att de är ganska välinformerade eller mycket välinformerade om arbets-marknaden för personer med juristexamen (diagram 6). Samma sak gäller dock inte för masterstudenterna. Här är motsvarande andel bland de 26 svarande en-dast 15%.

0

10

20

30

40

50

60

Ja Nej Har redan studeratutomlands

Vet ej

18

Diagram 6. Bedömning av hur väl informerade de är om arbetsmarknaden för personer med juristexamen, juristprogrammets studenter (Procent)

Såväl alumner som studenter på juristprogrammet efterlyser mer praktik och menar att utbildningen har brister när det gäller anknytningen till arbetslivet. Några studenter tycker också att informationen som ges om arbetsmarknaden är allför fokuserad mot affärsjuridik. Studieklimatet på Juridicum

Nästan åtta av tio studenter (77%) trivs ganska bra eller mycket bra med sina studier vid Juridiska fakulteten. Omkring var tionde (9%) uppger att de trivs ganska dåligt eller mycket dåligt. De som trivs sämre återfinns nästan uteslu-tande inom juristprogrammet. Inom de engelskspråkiga masterprogrammen är andelen betydligt lägre. Studenterna på juristprogrammets sista termin trivs inte lika bra som studenterna på andra terminer och studenter som har minst en för-älder som är född i ett utomnordiskt land trivs inte lika bra som studenter där båda föräldrarna har nordiskt ursprung. Studieklimatet är en viktig aspekt av studenternas trivsel och studenterna på juristprogrammet har bedömt klimatet i flera avseenden. Studieklimatet be-skrivs som krävande. Framför allt lyfter studenterna fram höga prestationskrav och oro inför tentamen. Men även stress och konkurrens tycks vara ganska van-ligt förekommande. Det är noterbart att kvinnor i samtliga avseenden uttrycker mer bekymmer i förhållande till studieklimatet än män (diagram 7).

0

10

20

30

40

50

60

Inte alls informerad Inte särskilt informerad Ganska välinformerad Mycket välinformerad

19

Diagram 7. Bedömning av stressrelaterade frågor, juristprogrammets studenter (1=Inte alls, 5=I hög grad)

Samtidigt som studieklimatet beskrivs som krävande framhåller merparten av studenterna att de blir bemötta på ett respektfullt sätt i undervisningssituation-en. Däremot upplever många bristande respons på sina prestationer och inslaget av uppskattning och beröm framstår som begränsat. Även i dessa avseenden är kvinnorna mer kritiska än männen. Diagram 8. Bedömning av stödet i undervisningen, juristprogrammets studenter (1=Inte alls, 5=I hög grad)

1 2 3 4 5

Konkurrens

Stress

Tentamensångest

Höga prestationskrav

Man

Kvinna

1 2 3 4 5

Uppskattning och beröm

Respons på ditt studiearbete

Högt i tak åsiktsmässigt

Respektfullt bemötande i undervisningen

Man

Kvinna

20

En annan viktig del av studieklimatet är relationerna inom studentgruppen. Även om studenterna kan uppleva konkurrens och stress beskriver studenterna stödet från kurskamraterna i huvudsakligen positiva ordalag (diagram 9). Detta gäller till ganska stor del för såväl samarbete, känsla av trygghet, tolerans och respekt som samhörighet med andra studenter. Däremot tycks vissa studenter kunna uppleva sig som anonyma i studentgruppen i stort. Dessutom bör fram-hållas att kvinnor återigen som regel gör mer återhållsamma bedömningar än män. Diagram 9. Bedömning av stödet från kurskamrater, juristprogrammets studenter (1=Inte alls, 5=I hög grad)7

Frågorna om stress, stöd i undervisningen och stöd från kurskamrater ställdes även i 2007 års juristbarometer. I likhet med föreliggande undersökning visade resultaten av 2007 års barometer för juridisk fakultet att många studenter upp-levde studieklimatet som krävande. En jämförelse mellan 2007 och 2011 pekar dock mot en förbättring. I tabell 4 redovisas frågebatterierna som samman-fattande index. Därtill anges andelen studenter som upplever sig vara mycket stressade, vilket definierats som att respondenten har 4,0 eller mer på indexet.8 Av tabellen framgår att dagens studenter upplever något mindre stress än i 2007 års studentgrupp.9 I sammanhanget bör dock noteras att detta framför allt gäller

7 I diagrammet är värdena på anonymitetsfrågan vända, dvs. ju högre värde desto mindre anonym upplever den enskilde studenten sig vara i studentgruppen. 8 Indexet kan anta värden från 1 till 5. 9 I föreliggande undersökning ingår studenter från alla programterminer medan studenter från termin 2-9 ingick i 2007 års barometer. För att möjliggöra jämförelser har vi angett 2011 års resultat beräknade både för termin 1-9 och 2-9.

1 2 3 4 5

/Icke/ anonymitet

Samhörighet

Tolerans och respekt

Trygghet

Samarbete

Man

Kvinna

21

för män. Vidare är andelen som uppger sig vara mycket stressade lägre 2011 än 2007. Detta gäller både för kvinnor och män. Kvinnor har i högre utsträckning än män en hög stressnivå. Upplevelsen av stress är inget som tycks minska un-der utbildningens gång utan snarare tenderar studenterna att uppleva mer stress ju längre in i utbildningen de kommer. Att döma av resultaten i 2011 års barometer tycks stödet i undervisningen ligga kvar på ungefär samma nivå som 2007 medan stödet från kursare bedöms som starkare. Tabell 4. Sammanfattande mått på stress, stöd i undervisningen och stöd av kurskamrater, juristprogrammets studenter. Indexen kan variera mellan 1,0 och 5,0. Juristbarometer

2007 termin 2-9

Juristbarometer 2011 termin 2-9

Juristbarometer 2011 termin 1-9

Stressindex (medelvärde)

Kvinnor 4,5 4,4 4,4 Män 4,1 3,8 3,8 Samtliga 4,4 4,2 4,2

Andel mycket stressade (procent)

Kvinnor 87 82 79 Män 64 53 50 Samtliga 80 72 69

Stöd i undervisningen, index (medelvärde)


Stöd av kursare, index (medelvärde)


Vidare kan noteras att det stöd som studenten upplever i undervisningen och från kurskamrater har stor betydelse för trivseln med studierna. Studenter som känner starkt stöd i dessa avseenden trivs också bättre med studierna än andra studenter. Merparten av studenterna beskriver studiemiljön inom juridisk fakultet som i huvudsak tolerant i förhållande till kön, ålder, etnisk bakgrund, sexuell lägg-ning och funktionshinder. De flesta studenter menar också att studiemiljön präglas av acceptans gällande politisk/ideologisk uppfattning. Samtidigt ställer sig fler studenter tveksamma till detta än i förhållande till andra aspekter. Inom studentgruppen svarar drygt var fjärde (26%) ”Nej, definitivt inte” eller ”Nej, knappast” på frågan om studiemiljön präglas av acceptans för alla personer oavsett politisk/ideologisk uppfattning (diagram 10).

22

Diagram 10. Tycker du att studiemiljön vid Juridiska fakulteten präglas av acceptans för alla personer med avseende på följande aspekter?, juristprogrammets studenter (Procent)

Även om merparten framhåller studiemiljön som tolerant är det viktigt att po-ängtera att det i varierande omfattning framförs kritik i samtliga avseenden. Dessutom är det viktigt att notera att olika studentgrupper kan göra ganska oli-ka bedömningar. Exempelvis menar en lägre andel män (3%) än kvinnor (8%) att studiemiljön brister i acceptans gällande kön. Samtidigt anser en dryg femte-del av studenterna som är 29 år eller äldre att studiemiljön inte präglas av acceptans avseende ålder. Motsvarande andel inom studentgruppen som är 23 år eller yngre uppgår till 5%. En nästan dubbelt så hög andel av studenterna med utomnordisk bakgrund (23%) uppfattar brister i acceptans vad gäller etnisk bakgrund jämfört med motsvarande andel bland övriga studenter (12%). På samma sätt är studenter med funktionshinder (27%) mer tveksamma till studie-miljöns acceptans inför funktionshinder än vad andra studenter är (18%). Studentinflytande

I Högskoleförordningen 1 kap. 14 § fastslås att studenterna har rätt att genom kursvärderingar framföra sina erfarenheter av och synpunkter på genomförda kurser. Lärosätet har även skyldighet att informera studenterna om resultaten och eventuella åtgärder som kursvärderingarna har gett upphov till. Av före-liggande undersökning framkommer att kursvärderingar tycks genomföras i samband med de flesta kurser. Sju av tio studenter på juristprogrammet uppger

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Politisk uppfattning

Funktionshinder

Etnisk bakgrund

Sexuell läggning

Ålder

Kön

Nej, definitivt inte Nej, knappast Ja, i stort sett Ja, definitivt

23

att kursvärderingar genomförs i princip i anslutning till varje delkurs medan omkring en av tio (12%) menar att de sällan ges tillfälle till denna form av stu-dentinflytande. På de engelskspråkiga masterprogrammen genomförs kursvär-deringar ännu oftare. Däremot är det betydligt mindre vanligt att studenterna får information om åtgärder som vidtagits på basis av tidigare kursvärderingar. Av studenterna på juristprogrammet svarar 15% att detta inträffat ganska ofta eller i princip i anslutning till varje delkurs. Studenterna på masterprogrammen säger sig dock få sådan information betydligt oftare. Intresset för kursvärderingar är relativt stort bland studenterna. På juristprogrammet är 30% mycket intressera-de och 46% ganska intresserade av att medverka i kursvärderingar efter varje avslutad delkurs. Motsvarande andelar bland masterstudenterna är något lägre. Kvinnor är i högre grad än män intresserade av att delta i kursvärderingar.10 Vid Lunds universitet anger dokumentet ”Riktlinjer för relationen mellan Lunds universitet och universitetets studenter”, ibland kallad Studenternas rättighetslista, riktlinjer för studenternas arbetsvillkor. Av studenterna på jurist-programmet svarar 13% att de känner till dokumentet. Kännedomen om doku-mentet ökar ju längre in på utbildningen som studenten har kommit. På jurist-programmets första termin har bara enstaka studenter (4%) kännedom om rättighetslistan medan andelen bland studenterna på den nionde terminen är 28%. Däremot är rättighetslistan bättre känd bland studenterna på de engelsk-språkiga programmen där drygt fyra av tio känner till den. Notarietjänstgöring

Notarietjänstgöring, i dagligt tal ofta benämnt att sitta ting, är en tvåårig anställ-ning som en person med juristexamen fullgör vid tingsrätt eller länsrätt eller som s.k. kombinationstjänstgöring vid exempelvis åklagarmyndighet/tingsrätt. Notarietjänstgöring är ett formellt krav för att kunna arbeta som domare, åkla-gare eller kronofogde. Det krävs höga betyg från juristlinjen för att få sitta ting vilket beror på att många studenter uppfattar denna meritering som mycket av-görande för sina fortsatta karriärmöjligheter. Den stora betydelsen som studen-terna tillskriver notarietjänstgöringen återspeglas tydligt i enkätsvaren. Av stu-denterna tror 96% att de har ganska goda eller mycket goda möjligheter på ar-betsmarknaden om de sitter ting i framtiden. Skulle man inte genomföra no-tarietjänstgöring bedömer endast 62% att de skulle ha samma möjligheter att lyckas på arbetsmarknaden. Men som vi ska se i nästa avsnitt är tingsmeritering långt ifrån den enda karriärvägen för personer som vill arbeta med juridik. Av alumnerna i studien har 42% genomfört notarietjänstgöring medan 55% inte har gjort det. Resterande (3%) sitter ting för närvarande. 10 Gäller studenter på juristprogrammet.

24

Juristalumnernas väg in på arbetsmarknaden

För att alumnernas perspektiv på arbetslivet och dess relation till utbildningen ska vara grundad i en rimlig erfarenhetsbas redovisas svar från de alumner som har haft en anställning efter det att utbildningen avslutats som varat i minst sex månader. Detta gäller för nästan samtliga (99%). För många har inträdet på arbetsmarknaden gått snabbt (se diagram 11). Nästan en tredjedel hade fått ett arbete redan innan de hunnit avsluta sina studier och drygt var femte behövde inte vänta i mer än en månad innan dess att de fått sitt första jobb. För några har inträdet på arbetsmarknaden dröjt längre. Omkring 6% fick sitt första arbete 7-12 månader efter att de avslutat juristutbildningen och för cirka 5% dröjde det mer än ett år. Även om merparten trätt in på arbetsmarknaden ganska omgående efter avslu-tad utbildning märks vissa skillnader mellan olika studentgrupper. Framför allt var det vanligare att män än kvinnor hade fått arbete redan innan de hunnit göra klart sin utbildning. Diagram 11. Antal månader innan alumnerna fick sitt första arbete (Procent)

Vägen in på arbetsmarknaden gick vanligast via jobbannonser på nätet (dia-gram 12). Det är också ganska vanligt att det första jobbet erhållits efter att alumner på eget initiativ kontaktat sina blivande arbetsgivare eller att det för-medlats via personliga kontakter. Flera har också angett andra alternativ än de som funnits att ta ställning till i enkäten. Här återfinns framför allt de som på-börjat tingsnotarietjänstgöring direkt efter utbildningen. Alumnernas familje-

0 5 10 15 20 25 30 35

Jag hade redan arbete när utb avslutades

<1 månad

1‐6 månader

7‐12 månader

>12 månader

25

bakgrund spelar en viss roll för hur de fick kännedom om sitt första arbete. Bland alumner som har minst en högskoleutbildad förälder uppgick andelen som fick jobb via personliga kontakter till 22% medan motsvarande andel bland alumner utan högskoleutbildade föräldrar var 12%. Omvänt var det van-ligare att alumner som var uppvuxna i ett hem utan akademiska studietradi-tioner fick arbete genom arbetsförmedlingen (11%) jämfört med alumner som har minst en högskoleutbildad förälder (4%). Diagram 12. Hur alumnerna fick kännedom om sitt första arbete (Procent)

Den fortsatta vägen mot en etablering på arbetsmarknaden tycks ha fungerat väl för alumnerna från juristutbildningen. Våren 2011 hade nästan alla (99%) ett arbete medan enstaka var arbetssökande. Omkring nio av tio hade en tillsvida-reanställning och omkring 3% hade eget företag. Alumnerna arbetade till lika stora delar inom privat (48%) som statlig sektor (47%). Anställningar inom kommun och landsting var betydligt mindre vanligt. Nästan samtliga alumner (95%) arbetar heltid. Att döma av hur alumnerna beskriver vilken utbildningsnivå som krävs för att klara av sina arbetsuppgifter är alumnerna verksamma inom kvalificerade yr-ken. Nästan alla (98%) uppger att deras arbete åtminstone förutsätter utbildning på högskolenivå. Sett till de yrkestitlar som alumnerna uppgett arbetar de inom en mängd skilda områden. Inom privat sektor arbetar de exempelvis som biträ-dande jurist, advokat, försäkringsförmedlare, skattekonsult/skattejurist, fastig-hetsjurist och bolagsjurist. Inom statlig sektor återfinns bl.a. beredningsjurister, tingsfiskaler, hovrättsfiskaler, assistentåklagare och föredragande. Dessutom är

0 5 10 15 20 25 30

Annat

Startade eget företag

Genom mitt examensarbete

JF:s arbetsmarknadsdagar

Annons i tidning

Genom arbetsförmedlingen

Personliga kontakter

Kontaktade arbetsgivaren på eget initiativ

Annons på nätet

26

några av alumnerna verksamma som doktorander. De alumner som arbetar inom kommunal sektor är t.ex. områdeschef, förvaltningssekreterare, kommun-jurist eller kanslichef. Ytterligare några arbetar inom landsting som landstings-rådssekreterare, upphandlare och landstingsjurist. Som regel trivs alumnerna med sitt yrke. Fler än åtta av tio trivs bra (39%) eller mycket bra (45%) med sitt arbete och bara enstaka uppger att de inte trivs (4%). I sammanhanget kan noteras att män och kvinnor i lika hög grad trivs med sitt arbete. Samtidigt tjänar männen ofta mer än kvinnorna (diagram 13). Nästan var tredje man tjänar över 40000 kronor i månaden medan samma sak gäller för betydligt färre kvinnor. Omvänt har var tredje kvinna en månadslön motsvarande 25000-30000 kr och det samma gäller för 15% av männen. Diagram 13. Alumnernas månadslön före skatt. Fördelat efter kön (Procent)

Behållningen av studierna och arbetets krav – studenters och alumners erfarenheter

Vilken behållning har studenterna av sina studier på juristprogrammet? Inom vilka områden har de utvecklat sin förmåga och förvärvat kunskaper i störst ut-sträckning? Är något område eftersatt inom utbildningen och i så fall vilket? I enkäten ombads studenterna att bedöma i vilken grad som studierna bidragit till deras kunskapsutveckling avseende ett antal kunskaps- och färdighetsmål som Högskoleförordningen anger för juristprogrammet. Som diagram 14 visar upp-skattar studenterna på termin 9 att utbildningen har gett dem mycket goda kun-skaper i juridiska ämnen och tränat dem väl för att genomföra uppgifter inom

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

Kvinna

Man

27

givna tidsramar. Utbildningen har härutöver även andra starka sidor: förmågan att kunna kritiskt och självständigt identifiera och analysera rättsliga frågeställ-ningar, göra skriftliga presentationer, arbeta självständigt i kvalificerade sam-manhang, arbeta i team samt ge kunskap om områdets vetenskapliga metoder. Klart mest kritik får utbildningen för brister i att träna studenterna att kommu-nicera juridik på engelska. Andra moment där studenterna är relativt återhåll-samma i sina bedömningar gäller insikt om aktuell forskning, att göra etiska be-dömningar samt kunskapen om hur samhälls- och familjeförhållanden påverkar människors livsbetingelser. Studenterna bedömer utbildningens bidrag till deras förmåga att argumentera och övertyga respektive att göra muntliga presenta-tioner som ganska begränsat. Diagram 14. I vilken utsträckning har dina studier på Juristprogrammet bidragit till att utveckla din förmåga/kunskap inom följande områden? (0=Inte alls, 3=I mycket hög grad). Diagrammet baseras endast på svaren från studenterna på juristprogrammets 9:e termin.

En intressant fråga är hur utbildningen förbereder för arbetslivets krav och ut-maningar. Diagram 15 redovisar därför hur viktiga de olika färdigheterna och kunskaperna är för alumnerna i deras nuvarande arbete jämfört med hur nöjda

0 1 2 3

Kommunicera juridik på engelska

Insikt om aktuell forskning

Göra etiska bedömningar

Hur smh‐ o famförhåll påverk livsbet

Argumentera och övertyga

Muntliga presentationer

Kritiskt förhållnsätt rättssystemet

Professionellt förhållningssätt

Kunskap om områdets vet metoder

Identifiera eget kunskapsbehov

Kunskap om områdets vet grunder

Arbeta i team

Arb självst i kvalificerade sammanh

Skriftliga presentationer

Analysera rättsliga frågeställn

Genomföra uppg inom tidsramar

Kunskap i juridiska ämnen

28

alumnerna är med sin tidigare utbildning i dessa avseende.11 Som diagrammet visar bedöms många krav som viktiga i arbetet: att ha ett professionellt förhåll-ningssätt (markerat med l i diagrammet), kunna arbeta självständigt i kvalifice-rade sammanhang, göra skriftliga presentationer, analysera rättsliga frågeställ-ningar, genomföra uppgifter inom tidsramar, argumentera och övertyga, ha kunskap i juridiska ämnen, göra muntliga presentationer samt identifiera eget kunskapsbehov. Av dessa arbetskrav är alumnerna särskilt nöjda med färdig-hetsträningen de fick under utbildningen vad gäller att genomföra uppgifter inom givna tidsramar samt kunskaper i juridiska ämnen. Träningen i för arbetet övriga viktiga krav ges mer återhållsamma omdömen av alumnerna. I likhet med studenterna är alumnerna inte överdrivit nöjda med utbildningens träning i att argumentera och övertyga och göra muntliga presentationer. Av alumnerna framkommer samtidigt, som tidigare nämnts, att dessa kompetenser är centrala inslag i arbetet. Diagram 15 visar också att det finns ett antal krav som alum-nerna bedömer vara mindre viktiga för sitt arbete. Dessa är att kommunicera juridik på engelska, ha kunskap om hur samhälls- och familjeförhållanden på-verkar människors livsbetingelser, insikt om aktuell forskning, kunskap om områdets vetenskapliga grunder samt kunskap om områdets vetenskapliga me-toder. Avslutningsvis kan vi notera att alumnerna inte är nöjda med hur tre ar-betskrav behandlades i utbildningen: kommunicera juridik på engelska, kun-skap om hur samhälls- och familjeförhållanden påverkar människors livsbeting-elser och att göra etiska bedömningar. Den sistnämnda färdigheten är dessutom ett viktigt arbetsmoment för alumnernas i deras arbeten. 11 Arbetets krav bedömdes på en fyrgradig skala (Inte alls viktigt – Inte särskilt viktigt – Ganska viktigt – Mycket viktigt) och behållningen av studierna angavs även den på en fyr-gradig skala (Inte alls nöjd – Inte särskilt nöjd – Ganska nöjd – Mycket nöjd).

29

Diagram 15. Kraven i arbetet och träningen i utbildningen, utifrån examens-mål. Bedömningar av alumner med examen från juristprogrammet

a Kommunicera juridik på engelska j Muntliga presentationer b Hur smh- o famförhåll påverk livsbet k Argumentera och övertyga c Insikt om aktuell forskning l Professionellt förhållningssätt d Kunskap om områdets vet grunder m Genomföra uppg inom tidsramar e Kunskap om områdets vet metoder n Kunskap i juridiska ämnen f Göra etiska bedömningar o Arb självst i kvalificerade sammanh g Kritiskt förhållsätt rättssystemet p Skriftliga presentationer h Arbeta i team q Analysera rättsliga frågeställn i Identifiera eget kunskapsbehov Examination och examensarbete

För studenten är examinationstillfällena ett centralt moment i högskole- och universitetsstudierna. Det är då studenterna ges möjlighet att demonstrera i vil-ken utsträckning de har tillgodogjort sig undervisningen och uppnått kursens mål. Av studenterna på juristprogrammet känner omkring sju av tio (72%) för-troende för att de har blivit objektivt bedömda på examinationen. Betydligt färre (54%) är nöjda med informationen om vilka krav som ställs för att klara examinationen. Ännu något färre (49%) tycker att examinationerna överens-stämmer med kursens mål och innehåll. Dessutom framgår att studenterna efterlyser mer varierande examinationsformer: var fjärde student (26%) tycker att olika examinationsformer förekommer i tillräckligt hög grad. I synnerhet

Arbetskrav

Färdighetsträning

Inte alls viktigt

Mycketviktigt

Inte alls nöjd

Mycketnöjd

a

b

cd

e

f gh

i

jk

l m

n

o p

q

30

studenter som kommit en bit in i utbildningen (från termin 3 och framåt) är kri-tiska i detta avseendet. Kritik riktas även mot återkopplingen från kursansvarig lärare efter examinationen. Bara 16% av studenterna är nöjda med genomgång-arna efter examinationstillfällena och så många som nästan sex av tio (59%) är missnöjda med denna aspekt av examinationen (diagram 16). Genomgående är studenterna på de engelska masterprogrammen mer nöjda än studenterna på juristprogrammet. Detta gäller i synnerhet förekomsten av vari-erande examinationsformer. Diagram 16. Studenterna på juristprogrammet bedömer sina examinationer

I de skriftliga kommentarerna vittnar flera studenter på juristprogrammet om betygshets under utbildningen. Man är kritisk till de omfattande tentamina på 30 hp som avslutar många kurser och efterlyser istället mindre och fler tentor. Sista terminen på juristprogrammet skriver studenterna examensuppsats. Upp-satsskrivande har sina speciella utmaningar och skiljer sig från skriftlig sals-tentamen som är mest förekommande på juristprogrammet. Granskning av exa-mensarbeten är också en central del av Högskoleverkets nya system för utvär-dering av kvaliteten på alla högskoleutbildningar i Sverige. Det är därför ange-läget att ta reda på vilka erfarenheter alumnerna gjorde i samband med uppsats-arbetet under sin studietid.12 12 Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering 2011-2014. Rapport 2010:22 R. Stockholm: Högskoleverket.

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Genomgång efter examination

Varierande examinationsformer

Överensstämmelse kursens innehåll

Information om kraven

Objektivt bedömd vid examinationen

Nöjd Varken eller Missnöjd

31

Merparten av de svarande (83%) är nöjda med handledarens kunnighet i upp-satsämnet. Lika nöjda är alumnerna inte när det gäller handledarens förmåga att ge konstruktiv respons på vad uppsatsförfattaren presterat eller informationen om vilka krav som ställs för att få uppsatsen godkänd. I dessa avseenden är om-kring sex av tio alumner nöjda (64% respektive 62%). Mest kritiska är man mot handledarens förberedelse inför handledningstillfällena. Här rapporterar var fjärde alumn brister (diagram 17). Drygt sju av tio alumner (72%) anser att de fick tillräckligt med handledning när de skrev sin uppsats under sin juristutbildning. Procentuellt fler män (82%) än kvinnor (67%) är nöjda i detta avseendet. Diagram 17. Alumnernas bedömning av olika aspekter av uppsatsmomentet/ handledningen

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Handledares förberedelse

Information om krav

Handledares respons

Handledares kunnighet

Nöjd Varken eller Missnöjd

32

3. Studentkårens kommentarer till Studentbarometern

För Juridiska Föreningen, Johan Samuelsson, ordförande. Inledningsvis vill jag å juriststudenternas vägnar tacka Student- och alumnbaro-metern för intressant läsning. Det är också tacksamt att se att svarsfrekvensen av de tillfrågade studenterna på juristprogrammet uppgick till 40 %, vilket som det påpekas i rapporten ger ett någorlunda representativt underlag. Det är natur-ligtvis olyckligt att det var färre som valt att delta från masterprogrammen, men från både rapporten och den dagliga verksamhetens erfarenheter verkar de stora utvecklingsmöjligheterna ligga hos studenterna på juristprogrammet. JF:s kommentarer på rapporten kommer försöka att följa rapportens disposition och därför börjar jag att kommentera det faktum att åtta av tio studenter på juristprogrammet har minst en förälder med högskole- eller universitetsutbild-ning (s. 13, st. 1). En siffra som pekar på att den breddade rekryteringen till juristprogrammet har en lång väg att vandra innan den är tillfredställande. Denna statistik får man anledning att återkomma till när man fortsätter att läsa rapporten då det är en siffra som tåls att hålla i minnet när man analyserar stu-diestressen och anställningsbarheten. Jag återkommer till det nedan. En stor andel av studenterna på juristprogrammet har varit i kontakt med stu-dievägledningen. Detta är glädjande då stödfunktionen har en central roll i hel-hetsintrycket av att vara student vid juridiska fakulteten i Lund. Det är JF:s övertygelse att god studievägledning kan ha mycket god inverkan på den stu-diesociala situationen. Det är således också glädjande att 66 % av studenterna som varit i kontakt med studievägledningen också är nöjda med verksamheten, men siktet borde riktas högre. Alla som tar kontakt med studievägledningen bör vara nöjda med den responsen som givits i ärendet som föranledde kontakten. Vad gäller karriärvägledningen har en dryg femtedel av de som deltagit i enkät-undersökningen varit i kontakt med den nu icke-existerande karriärvägledning-en. JF tror inte att denna siffra betyder att endast en femtedel av studentkollek-tivet känner ett behov av karriärvägledningen. En stor andel av studenterna som besökt karriärvägledningen har varit nöjda med leveransen av tjänsten, vilket gör det än mer beklagligt att den för tillfället inte finns till. Det är också intres-sant att knyta vikten av en karriärvägledning till vad som sägs i rapporten om att studenter tenderar att uppleva mer stress ju längre in utbildningen de kom-mer (s. 17, st. 1). JF drar den slutsatsen att studenterna i fråga som känner mer stress i utbildningens slutskede, knappast borde göra det på grund av den krä-vande studiegången, som borde vara studenten bekant i detta läge. Snarare tror

33

JF att detta beror på att studentens anställningsbarhet blir medvetandegjord i högre grad och att stressen tilltar på grund av detta. Det är här som en god karriärvägledning kan hjälpa till att sänka stressen inför den första anställning, samt hjälpa till att öppna upp för möjligheter som studenten själv kanske inte övervägt. Det är också viktigt att beakta det faktum att studenten med minst en högskole-utbildad förälder lättare får jobb via personliga kontakter, varför karriärvägled-ning även är en rättvisefråga. Vill juridiska fakulteten rekrytera brett måste det även finnas goda förutsättningar att dessa personer spelar på samma villkor, som studenten som kommer från en studievan bakgrund. I linje med karriärvägledningen är det också intressant att tolka svaren som gi-vits på frågan om hur välinformerade studenten är om arbetsmarknaden. Jurist-programmets studenter uppger i tämligen hög grad att de tycker att de har en god uppfattning om hur arbetsmarknaden ser ut efter avlagd examen. Dock upplevs hos vissa av de svarande att informationen om arbetsmarknaden är allt-för fokuserad mot affärsjuridik. Denna typ av kritik framförs vid tillfällen till JF och är något som föreningen i viss mån kan ha förståelse för. En stor andel av våra informationstillfällen, men långt ifrån alla, ges av affärsjuridiska byrå-er. Den delen av arbetsmarknaden är av stort intresse för många studenter och byråbesöken, informationskvällarna och andra typer av evenemang brukar vara välbesökta. Det är också en bransch som rekryterar kraftigt och därför också vill synas i större utsträckning, än vad andra branscher har ett behov av. Det är dock viktigt att dessa inte glöms bort och att alternativa vägar för information om dessa arbetsmarknader utkristalliseras. En karriärvägledning kan vara ett sätt att tillgodose detta behov hos studenten. Man kan också ifrågasätta hur välinformerad studenten faktiskt är om det breda arbetsmarknaden som faktiskt råder, då en kraftig majoritet tillmäter notarie-tjänstgöringen stor betydelse för deras möjlighet att lyckas på arbetsmarknaden. JF tror att det finns mycket att vinna i att ytterligare förbättra och bredda infor-mationsflödet, för att avliva myten om notarietjänstgöringens definitiva plats i varje jurists CV. JF vill även lyfta statistiken kring informationen om hur man citerar och refere-rar i vetenskapliga sammanhang. Av studenterna på juristprogrammet bedömer drygt hälften att de under sin utbildning har fått tillräckligt med information om detta. Något som måste ses som ett misslyckande. JF upplever att det ges infor-mation genom juristprogrammet genom bibliotekets informationssöknings-seminarier och de häften som finns att hämta i receptionen om vetenskapligt skrivande. Lärarna försöker också informera under föreläsningar, när ett PM eller liknande är i antågande, men det finns ett uppenbart problem i att akade-

34

min själv inte är överens alla gånger om hur detta bör göras. Från JF:s sida framstår det som naturligt att varje författare bakom en vetenskaplig produktion bör få välja på vilket sätt källhänvisning görs, men det borde finnas en möjlig-het inom akademin att komma överens om ett flertal sätt som är rätt och några som definitivt är fel. Vad gäller internationaliseringen och utlandsstudier specifikt, är det tänkvärt att intresset för utlandsstudier dalar ju högre upp på terminerna studenten kommer. JF vill framhålla att Juridiska fakulteten har en mängd egna bilaterala utbytes-avtal, som fungerar mycket väl. Processen präglas av en smidighet för studen-ten och den allmänna upplevelsen är att de som vill komma iväg gör det. Detta kan dock hitintills inte sägas om LUUP:s utbytesplatser, där processen är mycket mer komplicerad. Processen kan kanske aldrig riktigt bli fullt så enkel som den för bilaterala fakultetsavtal, men JF vill ändå peka på den risken att studenten avhåller sig från att åka bara för att det tar för mycket tid att söka ut-bytesplatsen. Mer hjälp från studievägledningen i ansökningsprocessen efter-frågas. Det är oroväckande att studieklimatet verkar vara sämre för studenten som har minst en förälder som är född i ett utomnordiskt land. Tyvärr har inte rapporten ytterligare kommenterat problematiken, men det är en desto större anledning för Juridiska fakulteten och JF att arbeta vidare med detta. Studieklimatet ska självfallet upplevas som lika bra oavsett var ens föräldrar eller man själv kom-mer ifrån. Ställer man ovannämnda faktum i relation till statistiken som nämns om studie-klimatets nivå av acceptans gällande både ålder, kön, politisk och ideologisk uppfattning, samt funktionshinder är det tydligt att det krävs stora insatser för att förbättra upplevelsen av Juridicum som en plats för alla i framtiden. JF tycker dock att det är mycket trevligt att läsa att relationerna inom student-gruppen huvudsakligen beskrivs i positiva ordalag. Detta för att myten om juriststudenter som missunnsamma individualister självfallet måste fortsätta att suddas ut och för att JF vill tro att en stor andel av studenterna som engagerar sig eller aktiverar sig i kåren just får ett stöd i kamraterna man hittar här. JF vill också poängtera att många studenter upplever en bristande respons på sina prestationer. Återkoppling på genomförda uppgifter är av största vikt för progression av den enskilda juriststudentens utbildning och för juristprogram-met som helhet. Återkoppling saknas i alltför hög grad och i vissa fall så står den att finna, men då behöver det synliggöras tydligare.

35

Det är klart glädjande att läsa att både juriststudenter i slutet av sin utbildning och alumner är nöjda med färdigheten de tillskansat sig under sin tid på Juridi-cum i att genomföra uppgifter inom givna tidsramar. Det är synd att rapporten inte utvecklar studenternas uppfattning om att utbildning gett dem goda kun-skaper att kritiskt granska och analysera rättsliga frågeställningar, samt ge kun-skap om områdets vetenskapliga metoder och ställer det mot alumnernas upp-fattning. Vi kan dock utläsa att alumnerna inte är nöjda med träningen i argu-mentation och muntlig presentation, kommunicering av juridik på engelska och etiska bedömningar; en uppfattning som delas av studenterna på termin 9. Det är också intressant att alumnerna inte rankar insikt om aktuell forskning, kun-skap om områdets vetenskapliga grunder, samt kunskap om områdets veten-skapliga metoder särskilt högt gällande relevansen för deras arbete. Lunds uni-versitet och Juridiska fakulteten är mycket tydliga med att utbildningen ska vara forskningsbaserad i de strategiska dokumenten som styr verksamheten och om relevansen av detta för användbarheten av en yrkesexamen i juridik inte är betydande kan man fråga sig om detta är rätt väg att vandra. Gällande kapitlet om examensarbetet vill JF bara påpeka att uppgifterna tyvärr kan vara obsoleta redan, då termin 9 har genomgått stora förändringar sedan enkäten genomfördes VT2011. Nu är handledaren skild från examinatorn och svaren på enkäten bör därför läsas med beaktande av detta.

1 Bilaga 1

Lunds universitet. April 2011

Studentbarometern 2011 Juridiska fakulteten

Bakgrundsfrågor

1. Vilken termin inom juristutbildningen går du på denna termin?

1 2 3 4 5 6 7 8 9

2. Hur många timmar i veckan lägger du normalt ner på dina studier? (Basera dina svar på en ”typisk” vecka, dvs. inte t.ex. tentamensperioder eller när du skriver uppsats eller har praktik)

Schemalagda aktiviteter: ________ tim/vecka Självstudier: _______ tim/vecka

3. Förvärvsarbetar du parallellt med dina studier? Ja Nej Om Ja, hur många timmar per vecka: 1-5 6-10 11-20 21-30 31-40 >40 Stöd och information

4. Hur nöjd är du med följande stödverksamheter vid Juridiska fakulteten? (Sätt endast ett kryss per rad!) Känner ej Känner till verksamheten Inte alls Inte särskilt Ganska Mycket till verksamheten men har ej haft kontakt nöjd nöjd nöjd nöjd

Studievägledning Karriärvägledning Studieadministrationen

5. Anser du att du har fått tillräcklig information från Juridiska fakulteten om vilka regler som gäller när man citerar och refererar i vetenskapliga sammanhang? Ja, jag har fått tillräcklig information Jag har fått viss information men inte tillräckligt Nej, jag har inte fått någon information

6. Är du intresserad av att studera utomlands inom ramen för din utbildning? (Flera kryss är möjliga!)

Ja Nej Jag har redan studerat utomlands Vet ej

7. Har du fått tillräcklig information från Juridiska fakulteten om vilka möjligheter till utlandsstudier som finns?

Ja Nej

OBS! Enkätsvaren ska scannas. Använd där- för kulspetspenna och vik ej ihop enkäten.

2


Studentinflytande 8. Känner du till ”Riktlinjer för relationen mellan Lunds universitet och universitetets studenter”, också

kallad ”Studenternas rättighetslista”?

Ja Nej 9. Hur ofta genomförs kursvärderingar på din utbildning?

Aldrig Sällan Ganska ofta I princip i anslutning till varje delkurs

10. Hur ofta har du fått information om åtgärder som vidtagits på basis av tidigare kursvärderingar?

Aldrig Sällan Ganska ofta I princip i anslutning till varje delkurs

11. Bedöm ditt intresse för att medverka i kursvärderingar efter varje avslutad delkurs

Inte alls intresserad Inte särskilt intresserad Ganska intresserad Mycket intresserad Examination

12. Bedöm dina examinationer

Information om kraven som ställs för att klara examinationen Examinationens överensstämmelse med kursens mål och innehåll Genomgång efter examinationen Förekomst av varierande examinationsformer Ditt förtroende för att du har blivit objektivt bedömd Trivsel, studieklimat och studiemiljö 13. Hur trivs du med dina studier vid Juridiska fakulteten vid Lunds universitet?

mycket dåligt mycket bra 14. Hur upplever du studieklimatet

inom juristutbildningen: höga prestationskrav tentamensångest konkurrens stress

uppskattning och beröm högt i tak åsiktsmässigt respektfullt bemötande i undervisningen respons på ditt studiearbete

bland dina kursare: samarbete anonymitet trygghet

samhörighet tolerans och respekt

Mycket Mycket Ej missnöjd nöjd erfarenhet

Inte I hög alls grad

3


15. Tycker du att studiemiljön vid Juridiska fakulteten präglas av acceptans för alla personer oavsett: Nej, Nej, Ja, i stort Ja, definitivt inte knappast sett definitivt Vet ej

Kön Ålder Etnisk bakgrund

Sexuell läggning Funktionshinder Politisk/ideologisk uppfattning Frågor om arbetsmarknaden 16. Hur väl informerad är du om arbetsmarknaden för personer med juristexamen?

Inte alls informerad Inte särskilt informerad Ganska välinformerad Mycket välinformerad 17. Vilka möjligheter på arbetsmarknaden tror du att du har om du inte har suttit ting (fullgjort notarie- tjänstgöring)?

Mycket dåliga Ganska dåliga Varken dåliga eller goda Ganska goda Mycket goda 18. Vilka möjligheter på arbetsmarknaden tror du att du har om du har suttit ting (fullgjort notarietjänst-

göring)?

Mycket dåliga Ganska dåliga Varken dåliga eller goda Ganska goda Mycket goda Behållningen av studierna 19. Högskolelagen och Högskoleförordningen anger ett antal mål för din utbildning. I vilken utsträckning har dina studier på juristutbildningen bidragit till att utveckla din förmåga/kunskap inom följande områden? Inte I ganska I ganska I mycket Vet alls låg grad hög grad hög grad ej

Kunskap i centrala juridiska ämnen Kunskap om områdets vetenskapliga grunder Kunskap om områdets vetenskapliga metoder

Insikt om aktuell forskning Hur samhälls- och familjeförhållanden påverkar människors livsbetingelser Kritiskt och självständigt identifiera och analysera rättsliga frågeställningar

Genomföra uppgifter inom givna tidsramar Arbeta i team Göra muntliga presentationer

Göra skriftliga presentationer Argumentera och övertyga Kommunicera juridik på engelska

Arbeta självständigt i kvalificerade sammanhang Självständigt och kritiskt förhållningssätt gentemot rättssystemet Göra etiska bedömningar

Professionellt förhållningssätt Identifiera eget kunskapsbehov

4


Mångfaldsfrågor 20. Födelseår 19 _____ 21. Kön Kvinna Man 22. Vilken utbildning har dina föräldrar? (Om de har olika utbildning, ange den högsta!)

Grundskola/motsv. Gymnasieskola/motsv. Högskole-/universitetsutbildning Forskarutbildning 23. Är någon av dina föräldrar född i ett utomnordiskt land? Ja Nej 24. Har du någon form av funktionsnedsättning som du anser försvårar dina studier? (Gäller t.ex. fysisk funktionsförmåga, psykisk funktionsförmåga eller dyslexi.) Ja Nej

Om Ja: har du varit i kontakt med Avdelningen Pedagogiskt stöd vid Lunds universitet? Ja Nej Plats för eventuella övriga synpunkter på din utbildning

Tack för din medverkan!

1 Bilaga 2

Lunds universitet. Maj 2011

Alumnbarometern 2011

Juridik

Bakgrundsfråga 1. Vilket år avslutade du juristutbildningen vid Lunds universitet?

2005 2006 2007 Annat år, vilket: ________ Din väg in på arbetsmarknaden 2. Har du haft något arbete som varat 6 månader eller längre sedan du avslutade din juristutbildning vid Lunds universitet?

Ja Nej → gå vidare till fråga 15

3. Efter hur många månader fick du ditt första arbete som varade 6 månader eller längre sedan du avslutade din juristutbildning vid Lunds universitet?

<1 månad 1-6 månader 7-12 månader >12 månader

Jag hade redan arbete när utbildningen avslutades

4. Hur fick du kännedom om arbetet i fråga 3?

Genom arbetsförmedlingen Genom mitt examensarbete Annons på nätet Personliga kontakter (t.ex. familj, vänner, bekanta) Annons i tidning Juridiska Föreningens arbetsmarknadsdagar Kontaktade arbetsgivaren på eget initiativ Startade eget företag Annat, ange vad: ___________________________________________________________ Nuvarande arbete Observera! Om du är föräldraledig, tjänstledig, sjuk, semester etc men har en anställning - besvara frågorna nedan utifrån den senaste månaden som du arbetade. 5. Har du för närvarande en anställning?

Ja, jag har anställning/eget företag Nej, jag är arbetssökande → gå vidare till fråga 15 Nej, jag studerar och är utan anställning → gå vidare till fråga 15

6. Vilken utbildningsnivå/examen bedömer du vara tillräcklig för det arbete du haft den senaste månaden?

Högskoleutbildning Gymnasieutbildning Grundskoleutbildning

7. Vilken anställningsform har du haft den senaste månaden?

Tillsvidareanställning Vikariat Annan tidsbestämd anställning Eget företag

Annat, ange vad: ___________________________________________________________

OBS! Enkätsvaren ska scannas. Använd där- för kulspetspenna och vik ej ihop enkäten.

2


8. Inom vilken arbetsmarknadssektor har du arbetat den senaste månaden?

Privat Stat Kommun Landsting/Region

Annat, ange vad: __________________________________________________

9. Vilken är din nuvarande yrkestitel? ______________________________________________

10. Hur trivs du med ditt nuvarande arbete? mycket dåligt mycket bra

11. Arbetar du heltid eller deltid? Heltid Deltid, ange procent:________%

12. Hur mycket tjänade du före skatt på det arbetet du haft den senaste månaden?

Mindre än 20 000 kr/månad 30 001-35 000 kr/månad 20 000-25 000 kr/månad 35 001-40 000 kr/månad 25 001-30 000 kr/månad Mer än 40 000 kr/månad

13. Har du suttit ting (fullgjort notarietjänstgöring)? Ja Nej Sitter ting för närvarande Arbetets krav 14. Bedöm hur viktiga följande färdigheter och kunskaper är för dig i ditt nuvarande arbete: Inte alls Inte särskilt Ganska Mycket viktigt viktigt viktigt viktigt

Kunskap i centrala juridiska ämnen Kunskap om områdets vetenskapliga grunder Kunskap om områdets vetenskapliga metoder Insikt om aktuell forskning

Hur samhälls- och familjeförhållanden påverkar människors livsbetingelser Kritiskt och självständigt identifiera och analysera rättsliga frågeställningar

Genomföra uppgifter inom givna tidsramar Arbeta i team Göra muntliga presentationer Göra skriftliga presentationer

Argumentera och övertyga Kommunicera juridik på engelska Arbeta självständigt i kvalificerade sammanhang Självständigt och kritiskt förhållningssätt gentemot rättssystemet

Göra etiska bedömningar Professionellt förhållningssätt Identifiera eget kunskapsbehov

3


Behållningen av studierna 15. Hur nöjd är du med den färdighetsträning du fick på juristutbildningen vid Lunds universitet när det gäller … Inte alls Inte särskilt Ganska Mycket Ej erfar- nöjd nöjd nöjd nöjd enhet

Kunskap i centrala juridiska ämnen Kunskap om områdets vetenskapliga grunder Kunskap om områdets vetenskapliga metoder Insikt om aktuell forskning

Hur samhälls- och familjeförhållanden påverkar människors livsbetingelser Kritiskt och självständigt identifiera och analysera rättsliga frågeställningar

Genomföra uppgifter inom givna tidsramar Arbeta i team Göra muntliga presentationer Göra skriftliga presentationer

Argumentera och övertyga Kommunicera juridik på engelska Arbeta självständigt i kvalificerade sammanhang Självständigt och kritiskt förhållningssätt gentemot rättssystemet

Göra etiska bedömningar Professionellt förhållningssätt Identifiera eget kunskapsbehov Uppsats och examensarbete 16. Hur nöjd är du med följande aspekter av uppsatsmomentet/handledningen? Mycket Mycket Kan ej missnöjd nöjd bedöma

Handledarens kunnighet i ditt uppsatsämne Handledarens förberedelse inför handledningstillfällen Handledarens förmåga att ge konstruktiv respons på det du presterat Information om kraven som ställs för att få uppsatsen/ examensarbetet godkänt 17. Anser du att du fick tillräckligt med handledning? Ja Nej

4


Mångfaldsfrågor

18. Vilket år är du född: 19 _____

19. Kön: Kvinna Man

20. Vilken utbildning har dina föräldrar? (Om de har olika utbildning, ange den högsta!)

Grundskola/motsv. Gymnasieutbildning/motsv. Högskole-/universitetsutbildning Forskarutbildning

21. Är någon av dina föräldrar född i ett utomnordiskt land? Ja Nej När du ser tillbaka på dina studier på juristutbildningen, hur skulle du vilja beskriva utbildningens starka respektive svaga sidor?

Starka sidor: Svaga sidor:

Tack för din medverkan!

student- och alumnbarometern juridik 2011 · bland de fristående kurserna återfinns bl.a....

Documents