studentundersökning 2007

Studentundersökning 2007 Göteborg&Co

Kristina Gilbertsson

2008-01-24

STUDENTUNDERSÖKNING 2007

Innehållsförteckning Sammanfattning...................................................................................................................0

Inledning...............................................................................................................................1 Bakgrund...................................................................................................................................... 1 Syfte.............................................................................................................................................. 1

Metod ....................................................................................................................................1 Datainsamling.............................................................................................................................. 1 Svarsfrekvens.............................................................................................................................. 2 Undersökningens tillförlitlighet ................................................................................................. 3 Begreppsdefinitioner .................................................................................................................. 3

Resultat.................................................................................................................................4 Målgruppsbeskrivning ................................................................................................................ 4 Information om studierna i Göteborg........................................................................................ 6 Studenternas levnadsstandard.................................................................................................. 9 Studenternas ekonomi.............................................................................................................. 11

Inkomst .................................................................................................................................... 11 Fasta månadsutgifter............................................................................................................... 13 Rörliga månadsutgifter ............................................................................................................ 15

Beräkning av studenternas ekonomiska betydelse för Göteborg........................................ 17 Turistekonomisk omsättning.................................................................................................... 17 Studenternas ekonomiska omsättning .................................................................................... 18

Volymskattning av målgruppen ........................................................................................................ 19 Omsättningsberäkningar .................................................................................................................. 20 Sysselsättningsberäkning utifrån studenternas konsumtion ............................................................. 21

Slutsatser ...........................................................................................................................22

Sammanfattning År 2004 genomförde TUI en postal enkätundersökning bland universitetsstuderande i Göteborg. Den studien generade ny kunskap om studenterna, hur och var de bor, varför de valde Göteborg som studentstad mm. Tre år senare vill samma uppdragsgivare ha ytterligare kunskap om studenternas ekonomiska situation och vad studenterna har för ekonomisk betydelse för Göteborg. Syftet med denna undersökning var att kartlägga studenternas inkomster samt beräkna en ekonomisk omsättning av studenternas konsumtion i Göteborg. Datainsamlingen genomfördes via en webbenkät bland universitets/högskolestuderande i Göteborg under november månad 2007. Undersökningsresultatet baseras på 1 486 enkätsvar. Studenter som kommer till Göteborg för att studera är en mycket viktig grupp för Göteborg ur ekonomisk synvinkel. Dessa är ca 33 500 personer och utgör 67 procent av samtliga studerande vid Chalmers och GU. 85 procent av studenterna har andra inkomstkällor än studiebidrag och studielån. Detta tyder på att de inte kan eller vill basera sin ekonomi enbart på statliga studielån och/eller studiebidrag. Tillsammans resulterar studenternas konsumtion i Göteborg i en årlig omsättning på ca 2,1 miljarder kronor, vilket i jämförelse nästan är tre gånger så mycket som den turistekonomiska omsättningen från EM i friidrott 2006 i Göteborg. Studenternas totala konsumtionsvärde (exkl. hyra), 1,2 miljarder kronor, genererar teoretiskt 786 årsarbetsverk i Göteborg.

1


Inledning Bakgrund I Göteborg studerar närmare 50 000 människor varje läsår vid antingen Chalmers Tekniska Högskola (CTH) eller Göteborgs universitet (GU). Under flera år har Göteborgs universitet, Chalmers, Göteborgs Förenade Studentkårer och Näringslivsgruppen/Göteborg & Co samarbetat för att stärka Göteborg som en stad för studenter. År 2004 genomförde TUI en postal enkätundersökning bland universitetsstuderande i Göteborg. Den studien generade ny kunskap om studenterna, hur och var de bor, varför de valde Göteborg som studentstad mm. Tre år senare vill samma uppdragsgivare ha ytterligare kunskap om studenternas ekonomiska situation och vad studenterna har för ekonomisk betydelse för Göteborg.

Syfte Syftet är att kartlägga studenternas inkomster samt beräkna en ekonomisk omsättning av studenternas konsumtion i Göteborg. Omsättningen ska kunna jämföras med turistekonomiska omsättningar från evenemang i Göteborg.

Metod Datainsamling

• Datainsamlingen genomfördes via en webbenkät bland universitets-/högskolestuderande i Göteborg. Undersökningen avgränsas till CTH och GU. Ladok- enheterna på CTH och GU valde slumpmässigt ut e-postadresser till totalt 9 023 studenter. Kravet var att studenterna skulle vara registrerade på kurs eller program under hösten 2007. Målgruppen utgjordes av studerande som ej var boende i Göteborg före de påbörjade sina universitetsstudier i Göteborg. Utskicken gjordes ungefär proportionerligt med antalet studenter vid CTH och GU, det finns dock en liten övervikt för andelen studerande vid CTH i utskicket. Den 8/11 genomfördes det ordinarie utskicket om 5 029 studerande vid CTH och GU, vilket följdes av två automatiska påminnelseutskick, 14/11 samt 21/11, till de som inte besvarat enkäten.

• Med anledning av färre inkomna svar än väntat beslutade uppdragsgivaren och TUI

att genomföra ytterligare ett utskick till slumpvist utvalda studenter vid CTH och GU. 5 000 adresser erhölls från Ladok- enheterna, 3 994 nya adresser fanns kvar efter att dubbletter från utskicket 8/11 sorterats bort. Denna grupp studerande fick sitt första utskick 1/12 och en påminnelse den 3/12.

• Adresserna till de internationella studenterna valdes ut av kontaktpersoner på GU

och CTH. Urvalet var ett totalurval. Vid CTH kontaktades mastersstudenter och vid GU Utbytesstudenter. Det ordinarie utskicket skedde den 22/11 och följdes av ett påminnelseutskick den 28/11.

2


Totalt antal kontaktade studenter

Svarsfrekvens • Totalt inkom svar från 1 993 studenter, vilket resulterade i en svarsfrekvens på 20

procent. Det var dock inte samtliga 1 993 studenter som tillhörde vår målgrupp. Några bodde i Göteborg sedan tidigare och skulle ej ingå i undersökningen. Orsaken till varför de fick webenkäten var att de nästintill 10 000 e-postadresserna inte kunde väljas ut utifrån målgruppskriteriet utan innehöll även ursprungliga Göteborgare. Den ovanligt låga svarsfrekvensen bör tas i beaktande vid tolkning och användning av undersökningens resultat.

• Målgruppen var studenter som ej var folkbokförd i Göteborg före de påbörjade sina

studier vid universitetet. Det var 1 486 av 1 993 studenter som ej var folkbokförda i Göteborg före de började studera vid universitet i Göteborg.

Av de ca 50 000 universitets/högskolestuderande i Göteborg studerar ungefär 20 procent vid CTH och ungefär 80 procent vid GU. De internationella studenterna utgör ca 6 procent och finns representerade vid båda skolorna. I tabellen ovan kan man se att de Internationella studenterna och studenter vid CTH har blivit överrepresenterade i vårt urval. Till exempel så är andelen Internationella studenter 357/ 1 486 = 24 procent och inte ca 6 procent som den borde vara. Vi har tagit hänsyn till skevheten i urvalet vid beräkning av studenternas ekonomiska betydelse för Göteborg. *Källa: www.chalmers.se

**Källa: GU: planeringsavdelningen, Antalet studenter läsåret 06/07 var ca 40 000, ***Källa: Muntlig källa, kontaktperson GU och kontaktperson CTH

920

420 GU (22/11)

500 CTH (22/11)

Utskick internationella

studenter

4 035 (8/11) 994 (8/11)

Totalt

Ordinarie utskick

GU:

Ordinarie utskick

CTH:

Summa utskick

1 994

1000 (1/12)

7 029

2994 (1/12)

9 943

Inkomna svar från målgruppen *ej folkbokförd Göteborg före sina studier’

Summa svar

357

736

393

Totalt Internationella

studenter

GU:

CTH:

1 486

3


Undersökningens tillförlitlighet Frågan som ställs är om underlaget för analys är representativt för målpopulationen och genererar generaliserbara resultat. I detta fall saknas kunskap om den så kallade bortfallsgruppen, de som ej svarat. I Ladok:s register saknas demografisk information om e-postadressernas användare, därför saknas möjligheten att analysera denna grupp av individer. Däremot finns det verklig fakta om fördelningar för t.ex. kön, fakulteter och studieomfattning. Dessa fakta är dock inte helt jämförbar med våra insamlade data. Den tillgängliga statistiken innehåller studerande som var Göteborgare redan innan de började studera vid universitet/högskola och de ingår inte i vår målgrupp. Jämförelser har ändå gjorts mellan de båda datamaterialen, i syfte att kontrollera hur väl vårt urval speglar den ’sanna verkligheten’. Möjliga jämförelsevariabler var: köns-, fakultets- och institutionsandelar och andel programstuderande. Resultatet av jämförelsen mellan vårt urval och ”verkligheten” visar mycket små skillnader, vilket tillåter oss att tro att urvalet speglar verkligheten tillräckligt bra för att dra slutsatser utifrån. Utöver dessa jämförelser gjordes även studier av statistik på andel lån- och bidragstagare från CSN, de andelarna visade sig också överensstämma bra med detta undersökningsresultat. Resultatet tyder dock på att vårt urval har en överrepresentation av studerande från Sahlgrenska akademin. Det är oklart om hur stor överrepresentationen är eftersom det saknas helt jämförbara siffror. En förklaring till överrepresentationen skulle kunna vara att läkarutbildningen endast finns på ett fåtal platser i Sverige och därigenom drar till sig en hög andel inflyttande.

Begreppsdefinitioner Göteborg: Göteborg stad/Göteborgs kommun CSN: Centrala studiestöds nämnden. På CSN arbetar man med att besluta om och betala ut det svenska studiestödet. Ladok: Ett nationellt system för studieadministration inom högre utbildning i Sverige Student: Person som är inskriven och studerar vid CTH och/eller GU under hösten 2007. En internationell student finns registrerad via de internationella sekretariaten, utbytesstudenter vid GU och mastersstuderande vid CTH. 50 000 studenter: Antalet studenter vid CTH och/eller GU läsåret 2006/2007. Vid GU studerade ca 40 000* studenter läsåret 2006/2007, vid Chalmers var motsvarande antal ca 10 000 studenter. De internationella studenterna utgör en förhållandevis liten andel, ca 6 procent**. Målgrupp: Studenter som inte bodde i Göteborg före påbörjade universitet/högskolestudier. *Källa: GU: planeringsavdelningen ** Källa: Statistisk analys 26 februari 2008,Högskoleverket.

4


Resultat Målgruppsbeskrivning Målgrupp för undersökningen var studenter vid CTH och GU som inte bodde i Göteborg före påbörjade universitetsstudier. Delmålgrupperna var: - Studenter exklusive mastersstudenter vid CTH - Studenter exklusive utbytesstudenter vid GU - Internationella studenter vid CTH (mastersstudenter) och GU (utbytesstudenter) Diagrammen och tabellerna nedan illustrerar andelen kvinnor och män inom respektive delmålgrupp. Vid CTH är ca två tredjedelar av studenterna män och vid GU ca en fjärdedel män. Genomsnittsåldern är högre vid GU jämfört med CTH. Medelåldern på utbytesstudenterna ligger ungefär på samma nivå som de svenska studenterna vid de båda universiteten.

I tabellen illustreras i vilken form de inflyttade studenterna bedriver sina studier. Överlag är det absolut vanligaste att studera program. Andelen som uppger att de studerar fristående kurser är ungefär 13 procent av de svarande medan 7 procent troligen studerade mer än heltid, då de både läser fristående kurs och program.

Könsfördelning CTH

M an 69%

Kvinna 31%

Könsfördelning GU

Man 25%

Kvinna 75%

Könsfördelning Internationella studenter

Man 57%

Kvinna 43%

23 år

Genomsnittlig ålder på CTH studenterna

26 år

Genomsnittlig ålder på GU studenterna

24 år

Genomsnittlig ålder på de internationella

studenterna

100%11%44%45%Utbytesstudent GU

100%7%13%80%Total

100%5%2%93%Mastersstudent CTH

100%6%16%78%GU

100%7%3%90%CTH

Total

Både prog.

& kursKursProgram

100%11%44%45%Utbytesstudent GU

100%7%13%80%Total

100%5%2%93%Mastersstudent CTH

100%6%16%78%GU

100%7%3%90%CTH

Total

Både prog.

& kursKursProgram

5


Samtliga fakulteter vid GU och samtliga institutioner vid CTH är representerade. Däremot kan vi inte avgöra om fakulteternas/institutionernas andelar är representativa då vi inte vet exakta antalet icke-göteborgare på de olika fakulteterna/institutionerna.

Fakultetsfördelning

5%

1%

5%

8%

8%

9%

10%

14%

18%

21%

0% 5% 10% 15% 20% 25%

Annat

IT-universitetet

Konstnärliga fakulteten

Utbildningsvetenskapliga fakulteten

Naturvetenskapliga fakulteten

Utbildnings- och forskarnämnden för lärarutb.

Humanistiska fakulteten

Samhälsvetenskapliga fakulteten

Handelshögskolan

Sahlgrenska akademin

Institutionsfördelning

11%

1%

2%

3%

4%

4%

4%

5%

5%

6%

8%

9%

9%

9%

18%

0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% 16% 18% 20%

Annat

Radio- och rymdvetenskap

Mikroteknologi och nanovetenskap

Arkitektur

Matematiska vetenskaper

Fundamental fysik

Industriell ekonomi

Sjöfart och marin teknik

Energi och miljö

Material- och tillverkningsteknik

Signaler och system

Bygg- och miljöteknik

Kemi- och bioteknik

Produkt- och produktionsutveckling

Data- och informationsteknik

6


Information om studierna i Göteborg Studenterna vid de båda universiteten fick ange vilket år de började sina studier i Göteborg. Bland GU-studenter (exkl. utbytes-studenter) hade var tredje påbörjat sina studier under 2007, motsvarande siffra på CTH var ungefär var fjärde student. Av diagrammet går det att utläsa att andelen studenter som påbörjade sina studier för mer än 3 är sedan (år 2004 eller tidigare), är betydligt högre vid CTH än vid GU.

Detta resultat indikerar att man studerar längre utbildningar vid CTH än vid GU. Resultaten visar också att det i undersökningen ingår studenter med såväl kort som lång studietid i Göteborg. För de internationella studenterna är dock situationen annorlunda. 100 procent av utbytesstudenterna vid GU påbörjade sina studier i Göteborg 2007, motsvarande siffra för mastersstuderande vid CTH är 98 procent. I diagrammet nedan framgår det hur många terminer som studenterna planerar att studera i Göteborg totalt. Detta svar erhölls genom att dels fråga hur många terminer de redan studerat samt hur många terminer de planerade ha kvar av sin studietid. Det genom-snittliga antalet studieterminer var: 9,6 (CTH), 8,4 (GU) 4,7 (mastersstudenter CTH), 1,9 (Utbytesstudenter GU). Svaren presenteras uppdelat på åldersgrupper.

Året då studenterna påbörjade sina studier (ex kl. Int. studenter)

7%

16%

13%

3%

24%

17%19%

1%

20%

5%

20%

29%

1%2%

12%9%

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

2000 eller

tidigare

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

År

CTH

GU

Genomsnittligt antal studieterminer i Göteborg för en student

0

5

10

Anta

l stu

diet

erm

iner

CTH GU Int.student CTH Int.student GU

CTH 9,4 9,7 9,6 9,2 9,8

GU 7,5 8,5 9,0 10,1 7,4

Int.student CTH - 4,4 5,4 5,0 4,7

Int.student GU 2,2 1,9 2,2 - 2

<20 år 21-25 år 26-30 år 31-35 år > 36 år

7


Det går inte att statistiskt säkerställa att studenterna vid CTH i genomsnitt studerar fler terminer än studenterna vid GU. Man kan inte utesluta att skillnaden (9,6 mot 8,4 terminer) beror på slumpen. Däremot kan vi konstatera att mastersstudenterna på CTH studerar längre i Göteborg än utbytesstudenterna på GU. Skillnaden mellan 4,7 och 1,9 terminer är statistiskt säkerställd. Utöver kalenderårets två terminer kan studenterna tillbringa ledig tid på andra orter eller i andra länder. För att se huruvida studenterna tillbringar ledig tid i Göteborg tillfrågades de hur många månader de tillbringar i Göteborg under år 2007. För att undvika snedvridning av resultaten ingår endast de som studerat minst ett år i Göteborg (påbörjade studier 2006 eller tidigare). Av den anledningen har ingen analys av internationella studenter kunnat göras.

Antal månader spenderade i Göteborg år 2007 (exkl. Int. studenter)

0%2%

1%3% 2%

9%

16%

19%

1%2%

20%

1%

23% 24%

2% 2% 2%

7%

16%

26%

20%

2%

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12Antal månader

CTHGU

Fördelningen av hur många månader studenterna tillbringar i Göteborg år 2007 presenteras i diagrammet ovan. 11 och 12 månader anses som i princip helårsvistelse på studieorten. Det ser till synes inte ut att vara någon större skillnad mellan studenterna vid CTH och GU, i båda fallen tillbringar 46 - 47 procent av studenterna i princip hela året i Göteborg. Medelantalet månader i Göteborg var 9,9 vid både CTH och på GU.

8


Diagrammen nedan visar om studenterna har för avsikt att bo kvar i Göteborg efter avslutade studier eller inte. Resultatet är uppdelat på de tre delmålgrupperna. Notera att delmålgruppen ”internationella studenter” här redovisas uppdelat på CTH och GU.

Ungefär var fjärde student uppger att det är mycket troligt att hon/han stannar kvar i Göteborg efter avslutade studier. Det är endast 14 procent av CTH-studenterna respektive 28 procent av GU-studenterna som redan idag tror att de kommer att lämna Göteborg efter avslutade studier. Av de internationella

studenterna är andelen som tänker lämna Göteborg, av förklarliga skäl (utbytes-student/masters-student), högre än för de två övriga delmålgrupperna . På CTH ”vet” 13 procent att de lämnar Göteborg efter studierna. Så många som 12 procent tror däremot att de stannar kvar i Göteborg efter sina utbytesstudier. På GU är det 37% som uppger att de kommer lämna Göteborg efter sina studier och 8 procent som tror att de stannar i Göteborg efter sin studietid.

Hur troligt är det att Internationella studenter stannar kvar i Göteborg efter sina studier?

13%11% 12%

33%

27%

14%17%

37%

8% 9%11%8%

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

Kommerej att

stannakvar

Mindretroligt

Varkentroligt eller

mindretroligt

Ganskatroligt

Mycket troligt

Vet ej

CTH

GU

Hur troligt är det att du stannar kvar i Göteborg efter dina studier (exkl. Int. studenter)

4%

10%

26%

10%

14% 14%

32%

18%

24%

8%

18%

22%

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

Kommer ejatt stanna

kvar

Mindretroligt

Varkentroligt eller

mindretroligt

Ganskatroligt

Mycket troligt

Vet ej

CTH

GU

9


Studenternas levnadsstandard I undersökningen vill man inte bara få svar på vilken ekonomisk omsättning studenterna generar till Göteborg utan även få indikationer på hur studenterna upplever sin ekonomiska situation. En fråga som ställdes var:

”Anser du att du har tillräckligt god levnadsstandard som student?”

De tre cirkeldiagrammen ovan illustrerar svaren, uppdelat på de tre delmålgrupperna: Andelen definitivt nöjda är 12-20 procent, den största andelen återfinns bland de internationella studenterna. Om man därtill summerar andelen som svarat ’Ja, i stort sett’ så är majoriteten av studenterna nöjda med sin levnadsstandard. Andelen som svarat att man inte anser sig ha tillräckligt god levnadsstandard skiljer sig åt mellan de tre grupperna. Vid GU är andelen negativa studenter högst (47%), därefter kommer CTH (39%) och slutligen de internationella studenterna (29%). Skillnaderna här är statistiskt säkerställda

C T H

Vet ej2%

Ja, i stort sett42%

Ja, definitivt

17%

Nej39%

GU

Vet ej2%

Ja, i stort sett39%

Ja, definitivt12%

Nej47%

Internato io nella.studenter

Vet ej7%

Ja, i stort sett44%

Ja, definitivt20%

Nej29%

10


Studenterna fick välja vilken aktivitet de troligast skulle välja om de fick 500 kr extra i månaden under sin studietid. Svarsalternativen var fasta och presenterades i slumpvald ordning för varje enskild student. Utöver de fasta svarsalternativen fanns alternativet ’Annat’ om studenten ville välja någon annan aktivitet än de förbestämda. I diagrammet som följer redovisas resultaten i fallande ordning efter frekvensen för GU-studenterna, dvs. med det vanligaste svaret längst till vänster.

Det vanligaste svaret för både studenter på CTH och GU var att man skulle välja att spara sin extra femhundring varje månad. Bland de internationella studenterna däremot var det vanligaste svaret att lägga pengarna på resa. Jämförs samtliga CTH-studenter med samtliga GU studenter (svenska + internationella) kan man se att: ’Resa’, ’Shoppa’, ’Köpa kurslitteratur’ och ’Köpa gymkort’ är aktiviteter som de två olika studentgrupperna skulle välja i olika stor utsträckning. Skillnaderna är dock inte tillräckligt stora för att statistiskt säkerställa att t.ex. Chalmerister är mer benägna att välja träningskort jämfört med GU-studenter.

19%

8%

12%

16%

8%

3%

11%

5%4%

2%

13%

10%

5%

25%

10% 10% 10%

2%

0%

13%

0% 0%

13%

7%

1%

5%

11%

13%

23%

1%

15%

0%

4%

8%

3%

9%

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

Spara

Resa till släkt/v

änner eller semester

Köpa annan typ av mat

Minska studielån

Shoppa

Jobba mindre extra

Köpa kurslitteratur

Köpa gymkort eller m

otsv.

Byta bostad

Mer nöjesliv

Inte jobba allsAnnat

CTH GU Int.Student

11


Studenternas ekonomi I början av detta kapitel studerar vi hur stor andel av studenterna som har olika inkomstkällor, det vill säga hur stor andel som svarat större än 0 kr på respektive inkomstkälla. Därefter redovisas hur stora inkomstkällorna är i genomsnitt. Slutligen görs en presentation av studenternas kostnader i Göteborg. Både inkomster och utgifter avser oktober 2007. Redovisningen görs endast totalt för de samtliga delmålgrupperna ( CTH, GU och Internationella studenter).

Inkomst Studenterna fick ange varifrån de fått pengar till sin konsumtion under oktober månad 2007. Dels fanns ett antal förtryckta troliga inkomstkällor och därutöver en ’Övrigt’ för att inte utesluta någon form av inkomst. Resultaten visar att 44 procent av studenterna har någon form av extraarbete under terminen. Denna siffra talar dock inte om hur många studenter som är beroende av pengar utöver studiebidrag och studielån. Som diagrammet visar har studenter många olika inkomstkällor. En analys visar att andelen studenter som uppgett studiebidrag och/eller studielån som enda inkomstkälla är 14,5 procent. Utöver dessa inkomster är det även vanligt med ekonomiska bidrag från släkt eller övriga hushållet. Ett exempel på detta är när den ena partnern i ett förhållande arbetar medan

Andel studenter som uppgav inkomstkällan under oktober 2007

6%

2%

6%

14%

7%

44%

40%

37%

63%

82%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Annat

Lån (ej studielån)

Barnbidrag

Bostadsbidrag

Stipendium

Extraarbete

Sparade pengar

Bidrag från släkt/hushållet

Studielån

Studiebidrag

12


den andra studerar och de har gemensam ekonomi. Då är det troligt att partnern som arbetar bidrar med mera pengar till hushållets konsumtion jämfört med den studerande. De genomsnittliga inkomsterna i kronor från varje inkomstkälla kan utläsas i diagrammet nedan. De övre mörkare staplarna motsvarar genomsnittlig inkomst för de som uppgett att de hade inkomst från den källan. De nedre ljusare staplarna är genomsnittlig inkomst för alla studenter. Skillnaderna mellan dessa genomsnitt påverkas av hur stora andel som har någon inkomst från respektive inkomstkälla. Till exempel har de studenterna som har lån (exkl. studielån) i genomsnitt 3 917 kr extra i månaden, medan lån (exkl. studielån) för en genomsnittsstudent är 102 kr i månaden. Detta förklaras av att det endast är 2 procent av studenterna som tar lån. Summan från extraarbete och sparade pengar är ungefär lika stor som den summa studenterna får i form av studiebidrag plus studielån. De 14,5 procent av studenterna som endast hade inkomsterna studiebidrag och/eller studielån hade en genomsnittlig inkomst på ca 6 400 kr, vilket är ca 7 procent mer jämfört med de som får inkomster från annat håll än CSN.

318 kr

102 kr

89 kr

122 kr

389 kr

2 165 kr

1 999 kr

1 102 kr

2 466 kr

1 769 kr

5 741 kr

5 141 kr

1 510 kr

900 kr

5 555 kr

4 937 kr

5 014 kr

2 973 kr

3 917 kr

2 166 kr

0 2 000 4 000 6 000

Annat

Lån (ej studielån)

Barnbidrag

Bostadsbidrag

Stipendium

Extraarbete

Sparade pengar

Bidrag från släkt/hushållet

Studielån

Studiebidrag

Kr

Genomsnittlig inkomst under oktober 2007 av de som har haft inkomstenGenomsnittlig inkomst under oktober 2007 av alla studenter

13


Sammanställning av genomsnittliga inkomster för alla studenterkr %

Studiebidrag 1769 17%Studielån 2466 23%Bidrag från släkt/hushållet 1102 10%Sparade pengar 1999 19%Extraarbete 2165 21%Stipendium 389 4%Bostadsbidrag 122 1%Barnbidrag 89 1%Lån (ej studielån) 102 1%Annat 318 3%Summa 10521 100%

Tabellen ovan är en sammanställning av de genomsnittliga inkomsterna som visades i diagrammet med inkomstkällor. I tabellen kan man dessutom enkelt se hur stor andel av totalinkomsten som kommer från respektive inkomstkategori. 40 procent av pengarna för konsumtion kommer från sparade pengar plus extraarbete. Studielån och studiebidrag utgör 40 procent.

Fasta månadsutgifter Vid kartläggning av studenternas kostnader skiljer vi på fasta månadsutgifter och rörliga månadsutgifter. De fasta månadsutgifterna som fanns förbestämda var: hyra, telefon, avbetalning på lån, försäkring samt övrigt. Det var endast de studenter i målgruppen som bor i Göteborgs kommun som fick ange sina fasta månadsutgifter. Kostnaderna kommer att presenteras på samma sätt som inkomstkällorna, dvs. i två stapeldiagram och en tabell.

Andel studenter boende i Göteborg stad som har haft utgiften under oktober 2007

76%

70%

12%

91%

97%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Annat

Försäkring

Lån

Telefon

Hyra

14


Hyra betalas av i stort sett samtliga studenter. Detta är logiskt då målpopulationen inte inkluderar någon som kan ’bo hemma hos föräldrar’. Nio av tio har utgifter för telefon men det säger oss inte hur stor andel som har fast abonnemang respektive mobilabonnemang. Storleken på de genomsnittliga fasta månadsutgifterna visas i nedanstående diagram. I likhet med tidigare diagram illustrerar de övre mörkare staplarna genomsnittlig fast månadsutgift för de som uppgett att de har haft utgiften. De nedre ljusare staplarna är genomsnittlig utgift för alla studenter. Hyra utgör ungefär två tredjedelar av total fast månadsgift. En student betalar ca 2 900 kr i månaden. Den resterande tredjedelen utgörs av bland annat kostnaden för telefon, försäkring, avbetalning på lån.

805 kr

117 kr

228 kr

245 kr

2 900 kr

1 031 kr

167 kr

1 869 kr

267 kr

2 987 kr

0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500

Övriga fasta kostnader

Försäkring

Lån

Telefon

Hyra

Kr

Genomsnitt av de som har haft kostanden under oktober 2007

Genomsnitt under oktober 2007 för alla studenter boende i Göteborg stad

15


Genomsnittligt fasta månadsutgifter för alla studenter som flyttat till Göteborg pga studier, oktober 2007kr %

Hyra 2900 67%Telefon 245 6%Lån 228 5%Försäkring 117 3%Övriga fasta kostnader 805 19%Summa 4295 100%

De genomsnittliga fasta månadsutgifterna på 4 295 kr per månad kräver extra inkomster utöver studiebidrag och studielån. Genom att t.ex. arbeta extra under sin studietid eller få stöd från släkt/familj kan man antingen ’bo bättre’, ringa mer eller i allmänhet höja sin levnadsstandard som student.

Rörliga månadsutgifter Studenterna fick uppge hur mycket pengar de spenderat under oktober 2007 uppdelat på ett antal konsumtionskategorier. De rörliga månadsutgifterna som fanns fördefinierade visas i nedanstående diagram. Fakta om konsumtion har samma disposition som de tidigare ekonomiavsnitten, med två stapeldiagram och en tabell. Ett något förvånande resultat är att 14 procent inte lägger pengar på livsmedel. En möjlig förklaring till detta är att dessa personer bor i hushåll där någon annan står för matkostnaderna. 40 procent av studenterna köpte ingen kurslitteratur under oktober. Detta skulle dels kunna förklaras av att litteraturen inhandlas tidigare på terminen, dels av att man lånar litteratur på bibliotek eller av vänner. 5 procent av studenterna uppger att de har

Andel studenter som har haft utgiften i Göteborg under oktober 2007

35%

5%

12%

47%

84%

88%

60%

75%

75%

86%

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Övrigt

Kostnader för barn

Bilkostnader

Fritidsaktiviteter

Lokala transporter

Ätit/f ikat ute

Kurslitteratur

Nöje/uteliv

Shopping

Livsmedel

16


haft kostnader kopplade till barn under oktober (t.ex. dagisavgift, shopping till barn), detta resultat indikerar att bland studenterna är minst 5 procent föräldrar med hemmavarande barn. De övre mörka staplarna anger konsumtionen för de studenter som uppgett att de har haft utgiften. Om man har barn så går ca 800 kr i månaden till kostnader kopplade till barn. Om man har bil så konsumerar man ca 750 kr i månaden på bilen. De största inköpen gjordes dock inom livsmedel och detaljhandeln (shopping). Av genomsnittsstudentens konsumtion går 45 kr till barn och 95 kr till bilen. Den stora skillnaden mellan de som har haft kostanden och genomsnittet beror på att det är relativt få studenter som har konsumerat inom kategorierna. Studenterna spenderar i genomsnitt ungefär lika mycket pengar på nöjen, kurslitteratur och fika/restaurangbesök, ca 400 kr i månaden per kategori.

214 kr

45 kr

95 kr

164 kr

267 kr

371 kr

379 kr

411 kr

695 kr

1 098 kr

600 kr

836 kr

757 kr

348 kr

319 kr

423 kr

632 kr

546 kr

927 kr

1 274 kr

0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400

Övrigt

Kostnader för barn

Bilkostnader

Fritidsaktiviteter

Lokala transporter

Ätit/fikat ute

Kurslitteratur

Nöje/uteliv

Shopping

Livsmedel

Kr

Genomsnitt bland de som har haft utgiften i Göteborg under oktober 2007Genomsnittliga utgifter i Göteborg under oktober 2007 för alla studenter

17


Nedanstående tabell är en sammanställning av genomsnittsstudentens konsumtion (exkl. hyra, telefon, försäkring, lån och övriga fasta månadsutgifter) under en månad.

Genomsnittsstudentens konsumtion i Göteborg under en månad (exkl. hyra, telefon, försäkring, lån och övriga fasta månadsutgidfter) kr %Livsmedel 1098 29%Shopping 695 19%Nöje/uteliv 411 11%Kurslitteratur 379 10%Ätit/fikat ute 371 10%Lokala transporter 267 7%Fritidsaktiviteter 164 4%Bilkostnader 95 3%Kostnader för barn 45 1%Övrigt 214 6%Summa 3739 100%

Utgiften för mat (livsmedel och ätit/fikat ute) är 39 procent och utgör den största utgiftsposten, följt av shopping 19 procent. Köp av kurslitteratur utgör 10 procent av utgifterna.

Beräkning av studenternas ekonomiska betydelse för Göteborg Syftet med att beräkna den ekonomiska omsättningen för studenter är delvis att den ska kunna jämföras med turistekonomiska omsättningar av evenemang i Göteborg och är därför gjorda med samma beräkningsmodell. Inledningsvis beskrivs kort vad som är en turistekonomisk omsättning och presenteras några tidigare beräknade turistekonomiska omsättningar på olika evenemang i Göteborg. Därefter följer en volymskattning av målpopulationen. Slutligen redovisas omsättningsberäkningarna av studenternas konsumtion.

Turistekonomisk omsättning Den turistekonomiska omsättningen omfattar värdet av turisternas konsumtion under deras vistelse i Göteborg. Omsättningens storlek bestäms av antal besökare bosatta utanför Göteborgs stad (turister), deras dygnskonsumtion (de senaste 24 timmarna) samt deras vistelselängd i kommunen. Omsättningen inkluderar bara den konsumtion som sker i Göteborg. Kostnader för resor till/från destinationen ingår inte. Informationen samlas in genom personliga intervjuer med turister på plats i Göteborg. Fördelar med metoden är att den möjliggör att säkerställa kvalitén, genom att dels förtydliga eventuella oklarheter för respondenten samt dels att minimera glömskeffekt på konsumtionen. Nedan följer ett antal exempel på några turistekonomiska omsättningar hämtade från Göteborgs statistikbroschyr 2006, utgiven av Göteborg&Co.

18


Goteborg Horse Show/Euro Horse 2003 70 mkr

Göteborgskalaset 2005 170 mkr

Robbie Williams (två konserter) 2006 220 mkr

EM i friidrott 2006 800 mkr

Studenternas ekonomiska omsättning Syftet med denna undersökning var att beräkna studenternas ekonomiska betydelse för Göteborg och möjliggöra en jämförelse mellan studenternas omsättning och turisters konsumtion. För att möjliggöra en jämförelse i kronor krävs att studenternas konsumtion kan används i en modell som i största grad liknar den vi använder för turistekonomisk beräkning. Detta innebär att studenternas rörliga månadskostnader kommer att användas tillsammans med den bostadshyra som studenter boende i Göteborg stad har. I turisters konsumtion ingår kostnader för logi i Göteborg. Vi vill dock påpeka att ett par nätters boende på hotell och vandrarhem sysselsätter fler människor med arbete, jämfört med långsiktigt boende i hyres/bostadsrättslägenhet eller studentrum. Vi har valt att jämställa hotellboende och lägenhetsboende genom att ha med kostnaden i kronor i våra omsättningsberäkningar. Men man måste komma ihåg att eget boende är betydligt mindre sysselsättningsintensivt jämfört med kommersiellt boende. Fasta månadskostnader såsom telefon, försäkring, avbetalning av lån etc. kommer ej att inkluderas i studenternas omsättning. Förklaringen till det är att kostnaderna är av den karaktär som nödvändigtvis inte medfört aktiviteter som ekonomiskt gynnar Göteborg. Osäkerheten om kostnaderna verkligen medfört ökad sysselsättning för människor i Göteborg är därför mycket stor. Undersökningens resultat baseras på studenter som ej bodde i Göteborg före de påbörjade sina studier och vi beräknar tre omsättningar för denna målgrupp:

1. En månadsomsättning för samtliga studenters konsumtion i Göteborg 2. En årsomsättning för samtliga studenters konsumtion i Göteborg 3. En genomsnittlig students konsumtion i Göteborg under hela sin studietid.

För omsättningarna 2 och 3 antar vi att oktoberkonsumtionen är representativ för de månader man tillbringar i Göteborg under ett kalenderår.

19


Volymskattning av målgruppen För att beräkna en omsättning behöver en volymskattning göras av hur stor den verkliga målgruppen är i antal studenter. Vi antar att totala antalet studenter i Göteborg läsåret 2006/0027 vid CTH och GU uppgår till ca 50 000. Då det visat sig att studenter från CTH och Internationella studenter deltog i undersökningen i större utsträckning än studenter vid GU har vi en skevhet i vårt urval. Denna skevhet har vi tagit hänsyn till vid beräkning av hur många studenter som tillhör vår målgrupp. Andelen studenter som bodde i Göteborg före sina studier vid CTH och GU varierade mellan de tre delmålgrupperna. Genom en sammanvägning av delmålgruppernas andel ”icke-göteborgare”, får vi resultatet 33 procent. Med andra ord var 33 procent av studenterna Göteborgare innan de började sina universitets/högskolestudier i Göteborg och ska då inte ingå i beräkningarna av studenternas omsättning. Vår skattade studentvolym blir därför 0,67*50 000= 33 500 studenter. Enligt en tidigare studie, Studentundersökningen 2004, var det 32 procent av studenterna bodde i Göteborg före sina studier. Det finns ytterligare en annan källa, Högskoleverket, som visar på liknade resultat. Högskoleverket anger att andelen studenter som redan bodde i Göteborg när de påbörjade sina studier bland nyinskrivna studerande var 27 procent vid CTH och 35 procent vid GU. Procentsatserna är hämtade från terminsstarterna våren 2006, hösten 2006 och våren 2007. Vår målgrupp om 33 500 studenter behöver studeras ytterligare med avseende på i vilken kommun de bor i idag. Detta är nödvändigt för att ha kontroll på när kostnaderna för hyra ska beräknas och inkluderas i omsättningen. Andelen studenter av målgruppen som idag bor i Göteborg stad är knappt 72 procent, dvs. ca 24 000 studenter.

Målgruppen storlek

ca 33 500 studenter

Antal i målgruppen som bor i Göteborgs stad

ca 24 000 studenter

20


Uppskattade omsättningsberäkningar 1. Studenternas uppskattade genomsnittliga omsättning per månad Målgruppens storlek

ca 33 500 studenter

Summa konsumtion i Göteborg per månad och student

ca 3 739 kr

Antal i målgruppen som bor i Göteborgs stad

24 000 studenter

Månadshyra i Göteborgs stad per student

2 900 kr

Studenternas genomsnittliga omsättning per månad i Göteborg

195 mkr

2. Studenternas uppskattade genomsnittliga omsättning per år Målgruppens konsumtion i Göteborg/månad

125 mkr

Antal månader studenterna tillbringar i Göteborg/år

9,9 månader

Målgruppens hyresbetalningar 12 månader

835 mkr

Studenternas genomsnittliga omsättning per år i Göteborg

2 100 mkr

3. En genomsnittlig students konsumtion i Göteborg under hela sin studietid Uppskattad genomsnittlig omsättning per år för 1 student 50 000 kr

Genomsnittlig studietid per student = 7,6 terminer 3,8 år

En genomsnittlig students konsumtion i Göteborg under hela sin studietid

190 000 kr

21


Sysselsättningsberäkning utifrån studenternas konsumtion Inom turism och besöksnäringen, som ju utgörs av delar av flera branscher, krävs i genomsnitt en omsättning på ca 1,4 mkr för att generera ett nytt arbetstillfälle. Inom hotell och restaurang, som är de mest personalintensiva branscherna, är omsättningen per anställd ännu lägre. Inom shopping och livsmedel krävs en omsättning ca 2,3 mkr och inom motorservice/verkstad upp emot 4,4 mkr Utifrån studenternas beräknade totalkonsumtion per år (exkl. hyra) har antal årsverken uppskattats. Antalet årsverken är beräknade med hänsyn tagen till att olika typer av konsumtion är olika personalintensiv. Studenternas konsumtionsomsättning (exkl. hyra) kan mätas i olika mått. Konsumtion för 1,2 miljarder kronor motsvaras av 789 årsarbetsverk. Enkelt uttryckt kan man säga att det behövs fler arbetare i livsmedelsbutikerna, på restauranger/ krogar och inom kollektivtrafiken, för att kunna leverera studenternas efterfrågade produkter och tjänster. Genom studenternas konsumtion sysselsätts nästan åtta hundra personer per år.

22


Slutsatser Studenter som kommer till Göteborg för att studera är en mycket viktig grupp ur ekonomisk synvinkel för Göteborg. Dessa är ca 33 500 personer och utgör 67 procent av samtliga studerande vid Chalmers och GU. 85 procent av studenterna har andra inkomstkällor än studiebidrag och studielån. Detta tyder på att de inte kan eller vill basera sin ekonomi enbart på statliga studielån och/eller studiebidrag. När man granskar genomsnittsstudentens totala inkomst, 10 521kr, framgår ännu tydligare att ”övriga inkomstkällor” har mycket stor betydelse för totalekonomin, då de utgör 60 procent av totalinkomsterna. Studiebidrag och studielån står således för endast 40 procent av totala inkomsten. Övriga inkomster kommer från många olika inkomstkällor. Men för 44 procent av studenterna kommer de helt eller delvis från extraarbete under terminerna. Hur stor andel som sommarjobbar vet vi inte, men förmodligen utgör inkomstkällan ”sparade pengar” till stor del inkomster från feriearbete. Kunden var intresserad att veta vad studenterna skulle göra om de fick 500 kr i extra i månaden. Drygt en tredjedel av studenterna skulle välja sparande, knappt en tredjedel skulle välja resor, shopping, nöje, gymkort el motsv. Resterande tredjedel skulle välja bättre mat, köpa kurslitteratur och byta till bättre bostad. Oavsett om studenter både bor och studerar i Göteborg eller enbart pendlar till Göteborg för att studera har de stor ekonomisk betydelse för Göteborg. När vi gör en rättvisande jämförelse mellan de två grupperna, dvs. konsumtion exkl. hyra är skillnaden endast 17 procent. De som bor i Göteborg konsumerar i snitt för 3 837 kr i månaden i Göteborg och de som pendlar till Göteborg konsumerar för 3 324 kr i månaden i Göteborg. Värdet av varje ny student som väljer att studera och bo hela sin studietid i Göteborg uppgår till ca 190 000 kronor i direkt konsumtion. Därtill kommer det ekonomiska värdet av den sysselsättning som genereras på universiteten samt de ökade turistströmmar som studenterna för med sig. Tillsammans resulterar studenternas konsumtion i Göteborg i en årlig omsättning på ca 2,1 miljarder kronor, vilket i jämförelse är nästan tre gånger så mycket som den turistekonomiska omsättningen från EM i friidrott 2006 i Göteborg. Studenternas totala konsumtionsvärde (exkl. hyra), 1,2 miljarder kronor, genererar teoretiskt 789 årsarbetsverk.

studentundersökning 2007

Documents