studiemotiverande folkhögskolekurs 2014

Studiemotiverande folkhögskolekurs 2014

www.folkbildningsradet.se

2 Studiemotiverande folkhögskolekurs 2014

Sammanfattning Studiemotiverande folkhögskolekurs är en arbetsmarknadspolitisk insats som genomförs av

folkhögskolorna i nära samverkan med Arbetsförmedlingen. Folkhögskolorna anordnar tre månader långa

kurser med syfte att motivera till fortsatta studier. Målgruppen är arbetssökande som saknar slutbetyg från

grund- eller gymnasieskolan.

Målet att minst 25 procent ska motiveras att gå vidare till fortsatta studier har uppnåtts. Ett år efter avslutad

studiemotiverande kurs har 38 procent studerat vidare. 17 procent har fått arbete sex månader efter kursens

slut.

Under 2014 har 4 706 personer deltagit i en Studiemotiverande folkhögskolekurs, 83 procent av deltagarna

var ungdomar mellan 16 och 24 år. Kurserna har bedrivits på 117 folkhögskolor. Folkhögskolorna har för

2014 erhållit statsbidrag för de studiemotiverande kurserna på totalt 94 120 000 kr.

Folkbildningsrådets utvärdering visar att deltagarna i en Studiemotiverande folkhögskolekurs delvis är en

ny målgrupp för folkhögskolorna, där såväl andelen unga som andelen män är större jämfört med de långa

Allmänna och Särskilda kurserna. Ytterligare en skillnad är att utbildningsbakgrunden är generellt lägre än

övriga långa kurser. Alla deltagare som intervjuats upplever att folkhögskolestudierna lett till bättre

förutsättningar för fortsatta studier och de flesta anser att de fått ett ökat självförtroende. Anledning till att

man valt att studera vidare efter avslutad studiemotiverande kurs är att man fått ta eget ansvar, kunnat

påverka kursupplägget, fått nya vänner, kunnat prova på att studera genom den studiemotiverande kursen

samt folkhögskolemiljön. Av de ungdomar som avslutade en studiemotiverande kurs någon gång under

2013 har 34 procent studerat vidare på Allmän kurs och 2 procent på Särskild kurs på folkhögskola fram till

och med december 2014.

Erfarenheter enligt Skolverkets studie, Rapport 411 Vad ungdomar gör efter gymnasieskolan, är att

personer med avslutat gymnasium har betydligt bättre förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden

eller studera vidare på högskolan. Med tanke på att fyra av tio väljer att fortsätta studera efter en

studiemotiverande kurs kan vi konstatera att insatsen är en viktig andra chans för målgruppen. För att

insatsen ska kunna uppnå sitt syfte förutsätts att medel även fortsättningsvis avsätts till extra platser för

Allmän kurs.

Studiemotiverande folkhögskolekurs 2014 3

Innehåll Inledning ____________________________________________________________ 4

Regeringsinsats 2010-2018 ...................................................................................... 4

Rapportens innehåll .................................................................................................. 4

Vad och för vem? ______________________________________________________ 5

Beskrivning av kursen .............................................................................................. 5

Målgrupp .................................................................................................................. 5

Samverkan ............................................................................................................... 5

Uppföljning ___________________________________________________________ 6

Utvärdering folkhögskoledeltagare ........................................................................... 6

Vad kan en studiemotiverande kurs leda till i ett längre perspektiv? ......................... 7

Mål och statistik _______________________________________________________ 8

Måluppfyllelse ........................................................................................................... 8

Statistik och finansiering ........................................................................................... 9

Projektaktiviteter ..................................................................................................... 10

Slutsatser ___________________________________________________________ 11

Erfarenheter ........................................................................................................... 11

Framtid ................................................................................................................... 11

Framgångsfaktorer ................................................................................................. 12

Bilagor _____________________________________________________________ 13

Bilaga 1 Statistik per län 2014 ................................................................................ 13

Bilaga 2 Statistik per folkhögskola 2014 ................................................................. 14

Bilaga 3 Statistik per län 2010-2014 ....................................................................... 18


Inledning

Regeringsinsats 2010-2018

Studiemotiverande folkhögskolekurs är ett

uppdrag från Arbetsförmedlingen till

Folkbildningsrådet att på de

statsbidragsberättigade folkhögskolorna

genomföra verksamheten i enlighet med

regeringsbeslut.

Insatsen har pågått sedan år 2010 och fram till 2014

har 18 218 personer deltagit i en studiemotiverande

kurs.1

Arbetsförmedlingen har fått i uppdrag av

regeringen att göra en effektutvärdering av de

Studiemotiverande folkhögskolekurserna. Den ska

presenteras den 31 mars 2015.

Riksdagen har tillfört 1 000 extra platser till

Allmän kurs vid folkhögskola under 2013 och

2014, för att personer som deltagit i de

studiemotiverande kurserna ska erbjudas större

möjlighet till fortsatt utbildning.

1 I bilaga 3 presenteras statistik per län.

Rapportens innehåll

Den här rapportens syfte är att följa upp de

Studiemotiverande folkhögskolekurserna enligt

regeringens riktlinjer till Folkbildningsrådet och

enligt avtalet med Arbetsförmedlingen. Rapporten

beskriver kursverksamheten, uppföljning och

utvärdering, måluppfyllelse, statistik och

slutsatser.

Folkbildningsrådet genomför en utvärdering som

riktats till de som studerat på folkhögskolornas

långa kurser under 2013. I den här rapporten

presenteras de huvudsakliga slutsatserna avseende

utvärderingens resultat från deltagare som gått en

Studiemotiverande kurs.

Mål- och statistikuppföljningen bygger på

rapportering från folkhögskolorna samt statistik

via Statistiska centralbyrån, SCB, och

Arbetsförmedlingen.


Vad och för vem?

Beskrivning av kursen

Studiemotiverande folkhögskolekurs är en

arbetsmarknadspolitisk insats som genomförs av

folkhögskolorna i nära samverkan med

Arbetsförmedlingen.

Den tre månader långa kursen bedrivs på heltid

och är en motiverande, validerande och

förberedande utbildning som innehåller kurser av

orienterande, repeterande och motivationshöjande

karaktär. Syftet är att underlätta för deltagaren och

validera hens kunskaper för att kunna påbörja eller

återgå till reguljär utbildning. En central del är att

träna på studieteknik med inriktning på ämnen

som samhällskunskap, svenska, engelska och

matematik.

Kursupplägget varierar med hänsyn till deltagar-

nas önskemål, Arbetsförmedlingens bedömning,

skolans profilområde och lärarnas erfarenheter. På

folkhögskolan möts man av en pedagogik som

utgår från individens och gruppens erfarenheter,

man jobbar praktiskt, i mindre grupper, med

anpassat tempo och med dialog och reflektion.

En Studiemotiverande folkhögskolekurs integreras

med övrig verksamhet t.ex. genom att deltagarna

deltar i temaarbeten eller läser delar av kursen

tillsammans med Allmän kurs. När kursen är slut

får deltagaren ett kursintyg.

Målgrupp

De Studiemotiverande folkhögskolekurserna vänder

sig till arbetssökande som saknar slutbetyg från

grund- eller gymnasieskolan. Målgrupperna är dels

ungdomar mellan 16 och 24 år, dels deltagare i jobb-

och utvecklingsgarantin som fyllt 25 år.

I oktober 2014 var 120 000 arbetssökande mellan

16 och 24 år inskrivna hos Arbetsförmedlingen.

Av dem saknade 30 000 grundskole- eller

gymnasieutbildning. 57 000 var inskrivna i jobb-

och utvecklingsgarantin. Av dem saknade cirka

20 000 grundskole- eller gymnasieutbildning.

Samverkan

Kursen bygger på samarbete mellan

Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådet samt

mellan de lokala arbetsförmedlingarna och

folkhögskolorna. Vanligtvis kallar den lokala

arbetsförmedlingen till informationsträff där

folkhögskolan informerar om kursen.

Arbetsförmedlingen anvisar deltagare till den

Studiemotiverande folkhögskolekursen och

bekostar aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning

under kurstiden. Folkhögskolorna kan ersätta

deltagarna för eventuella resekostnader. Utifrån

personens utbildningsbehov gör Arbets-

förmedlingen en handlingsplan som folkhögskolan

sedan utgår ifrån när de utformar kursen.


Uppföljning

Utvärdering folkhögskoledeltagare

Folkbildningsrådet genomför en utvärdering,

Folkhögskolans deltagare 2013, som riktas till

folkhögskoledeltagare. Utvärderingsrapporten

kommer att publiceras under våren 2015.

Resultatet från de studiemotiverande kursernas

deltagare kommer att redovisas i särskild ordning.

Utvärderare är Jonas Olofsson och Per

Germundsson från Institutionen för hälso- och

välfärdsstudier, vid Malmö Högskola.

Valda delar av preliminärt manus presenteras i

detta avsnitt.

Deltagare från den studiemotiverande kursen

Deltagarna i en Studiemotiverande folkhögskole-

kurs är delvis en ny målgrupp för folkhögskolan,

där såväl andelen unga som andelen män, i

synnerhet i yngre åldrar, är större jämfört med de

långa Allmänna och Särskilda kurserna.

Ytterligare en skillnad är att

utbildningsbakgrunden generellt är lägre än i de

långa kurserna. Nästan var femte deltagare i de

studiemotiverande kurserna är utrikes födda.

I undersökningen uppmärksammas deltagare som

efter Studiemotiverande folkhögskolekurs läser

vidare på folkhögskolans Allmänna kurs. Utav

dessa har 16 personer intervjuats per telefon, 10

män och 6 kvinnor.

Figur 1. Antal deltagare som besvarat att man på grund av

utbildningen upplever:

Alla de intervjuade upplever att folkhögskole-

studierna lett till bättre förutsättningar för fortsatta

studier. Nästan alla tycker att studierna på

folkhögskola förbättrat förutsättningarna på

arbetsmarknaden och känner ett ökat självför-

troende.

Däremot är det endast 4 av 16 som svarat ”Ja” på

frågan om man fått ett ökat intresse för samhälls-

och kulturfrågor. Den procentuella andelen är

väsentligt lägre hos de som gått en

studiemotiverande kurs jämfört med övriga

intervjuade folkhögskolestuderande. Därmed kan

man ställa sig frågan hur man når ett ökat intresse

inom kultur och samhällsfrågor.

Varför väljer man att studera vidare?

Genom tre fokusgrupper, med deltagare som idag

går Allmän kurs men som tidigare gått en

studiemotiverande kurs, fördjupades insikten om

varför man väljer att studera vidare.

Frågeställning Ja

I viss

mån Nej

Bättre förutsättningar för fortsatta studier 13 3 0

Bättre förutsättningar på arbetsmarknaden 9 6 1

Ökat självförtroende 12 3 1

Större intresse för samhällsfrågor 4 8 4

Mer intresserad av kulturfrågor 4 6 6


De flesta deltagarna i fokusgrupperna har tidigare

avbrutit sina gymnasiestudier. Nästan alla har

också erfarenheter från andra åtgärder och

utbildningsinsatser, som praktik eller Komvux.

Genomgående är deltagarnas erfarenheter av

gymnasiet och tidigare insatser inte särskilt goda.

Det framkom att även andra faktorer som den

sociala omgivningen och den personliga

mognaden har haft betydelse.

Framför allt är det åldern, man är äldre. Mer

mogen och mottaglig. Största ansvaret ligger ju

hos en själv.

Folkhögskolemiljön upplevs tilltalande, lugnare

och deltagare och lärare möts med större respekt.

På frågan vad som skiljer sig från tidigare

erfarenheter återkommer många till lärarna.

Lärarna har mer personlighet. Man lär känna

dem här. De engagerar sig.

Miljön är positiv, det förväntas att du tar eget

ansvar och det finns möjlighet att påverka under-

visningen. De nya vänner som deltagarna fått

under folkhögskoletiden beskrivs i många fall som

viktiga.

Under tre månader så är man i sin grupp på

tolv personer. Och man är verkligen med sin

grupp hela tiden. Vi hade en helt otroligt bra

grupp.

Det blev ju så; en går vidare, två går vidare, tre

går vidare. Jag har större anledning till att gå

vidare. Eller, ännu en anledning till att gå vidare.

Att genom den studiemotiverande kursen få prova

på själva studierna kommenteras som bra.

Det var ju mycket för att få in rutiner, att hålla

igång. Komma upp på morgonen, ha någonting att

göra över dan. Sen fick man ju träffa potentiella

lärare som man skulle ha här på skolan.

Under fokusgruppsdiskussionerna framkom en

känsla av att det finns en viss osäkerhet i regel-

systemen. Det kan handla om graden av frivillig-

het i att delta i kursen, kraven på aktivt arbets-

sökande eller de ekonomiska förutsättningarna i

fråga om bidrag respektive lån från CSN om man

väljer att studera vidare efter en studiemotiverande

kurs.

Hade man kännedom om folkhögskolan som skolform?

Vanligtvis får arbetssökande information om de

Studiemotiverande folkhögskolekurserna genom

Arbetsförmedlingen. Den arbetssökande har själv

sällan tagit initiativ till att söka sig till folkhög-

skola. I fokusgrupperna framgår att man generellt

har dålig kännedom om folkhögskolor och vad de

kan erbjuda. Inom funktionen studievägledning

finns med andra ord möjlighet att även informera

om folkhögskola som en andra chans.

Vad kan en studiemotiverande kurs leda till i ett längre perspektiv?

Under insatsens första år (2010) gick

2 000 personer en Studiemotiverande folkhög-

skolekurs. Fram till och med år 2014 har 60

procent av dessa (enligt SCB) studerat vidare på

folkhögskola eller Komvux. Utav dessa har 66

procent fått arbete per november 2013.

Utav de som studerat vidare på folkhögskola har

28 procent fått grundläggande behörighet till

högskolestudier. Utav deltagarna som gick en

Studiemotiverande kurs 2010 har 92 personer

studerat vidare på högskola.


Mål och statistik

Måluppfyllelse

Under 2014 har 4 706 personer deltagit i en

Studiemotiverande folkhögskolekurs. Kurserna

har bedrivits på 117 folkhögskolor. Motsvarande

siffror för år 2013 var 5 167 personer och

121 folkhögskolor.

Folkbildningsrådets styrelse har för år 2014 för-

delat 8 000 platser. Fördelningen har baserats på

ansökningar från folkhögskolorna och deras

kontakter med Arbetsförmedlingen lokalt.

Arbetsförmedlingen har utnyttjat 60 procent av

platserna. Möjliga anledningar kan enligt

folkhögskolorna vara att:

● det är svårt att få kontinuitet vid samarbete

med lokal förmedling, då det ofta sker

omorganisationer

● Arbetsförmedlingens nya datasystem inte

fungerar tillfredställande

● det krävs ett stort engagemang för att nå

målgruppen unga arbetslösa

● de Studiemotiverande folkhögskolekurserna

hos lokal arbetsförmedling inte alltid uppfattas

som ett gemensamt uppdrag. Därmed

konkurrerar andra upphandlade aktiviteter med

de studiemotiverande kurserna

● resurser för att anvisa arbetssökande utanför

garantierna har saknats

● Arbetsförmedlingen saknar vetskap om den

fördelaktiga studiestödsfinansieringen för

ungdomar som väljer att återuppta sina studier

motsvarande gymnasiet

● få har anvisats från den äldre målgruppen

● målgruppen arbetslösa har minskat jämfört

med föregående år

● målgruppen ofta saknar motivation till att

studera. Deltagarundersökningen som gjordes

år 2012 visar att resultatet för de som upplever

att Arbetsförmedlingen har bestämt att de ska

gå den studiemotiverande kursen, i stort sett

blir lika bra som övriga.

● det var osäkert vad som skulle hända efter år

2014.

Målet att minst 25 procent ska motiveras att gå

vidare till fortsatta studier har uppnåtts. Av del-

tagare som gått en Studiemotiverande folkhög-

skolekurs under 2013 har, enligt Arbetsförmed-

lingens statistik, 38 procent studerat vidare inom

en 12-månaders period efter kursslut.

Folkhögskolorna har över tid blivit bättre på att

motivera deltagarna till fortsatta studier. Utöver

de som har studerat vidare har 17 procent fått

arbete sex månader efter avslutad kurs.

Figur 2. Procentuell andel som studerat vidare via ordinarie

utbildningssystem inom ett år efter avslutad

studiemotiverande kurs. Källa: Arbetsförmedlingen

Hur många av dem som gått en studiemotiver-

ande kurs 2014 och som studerat vidare inom ett

år, kommer uppdateras fram till och med

december 2015.

Det kan finnas fler som studerat vidare än vad

som framgår av ovanstående uppföljning.

Arbetssökande som inte anmäler att de studerar

vidare samt de som får jobb mellan avslutad

studiemotiverande kurs och fortsatta studier finns

inte med i statistiken.

Deltagare i en studie-

motiverande kurs år 2010 2011 2012 2013Andel som studerat

vidare 31% 37% 38% 38%


Allmän kurs

Av de ungdomar som avslutade en studiemotiver-

ande kurs någon gång under 2013 har 34 procent

studerat vidare på Allmän kurs och 2 procent på

Särskild kurs på folkhögskola fram till och med

december 2014. Motsvarande siffror för de som

fyllt 25 år är 20 respektive 1 procent. Totalt sett

är det cirka 3 procentenheter fler som studerat

vidare på folkhögskola jämfört med de som

avslutade en studiemotiverande kurs 2012.

Av de som gått en studiemotiverande kurs

(fr.o.m. insatsens början) och studerat vidare på

Allmän kurs har hittills 569 personer erhållit

grundläggande behörighet för högskolestudier.

1000 extra platser till Allmän kurs

Regeringen har avsatt 1000 extra årsplatser till

Allmän kurs 2013 och 2014. Enligt folkhög-

skolornas rapportering har 1 329 deltagare läst

vidare på dessa extra platser under vårterminen

och under höstterminen 1 265 deltagare.2

Dessutom har ett antal deltagare från den

studiemotiverande kursen studerat vidare på

ordinarie Allmän eller Särskild kurs, som inte är

en del av regeringens 1000 extra årsplatser.

Statistik och finansiering

Folkhögskolorna har för 2014 erhållit statsbidrag

på totalt 94 120 000 kr, vilket motsvarar

4 706 platser. 3 För att erhålla statsbidrag för en

kursplats krävs att deltagaren genomfört minst

tio utbildningsdagar och att kursstart skett före

den 31 december 2014.

Det är 16 procent som har avbrutit de Studiemoti-

verande folkhögskolekurserna efter den tionde

utbildningsdagen. Anledningarna till avbrott

varierar. Det kan t.ex. bero på att man börjat

studera på ordinarie utbildning eller fått arbete.

2 I bilaga 3 presenteras statistik per län.

Kurstiden är 13 veckor, vilket totalt för

vårterminen 2014 års genomförda kurser blir

31 265 möjliga deltagarveckor (dv).

Nyttjandegraden, dvs. hur många veckor

deltagarna genomfört i förhållande till möjliga

dv, blev för vårterminens kurser 90 procent.

För att man ska kunna rapportera möjliga och

genomförda deltagarveckor måste kurserna vara

avslutade. Därför presenteras endast vårterminens

nyttjandegrad. Man bör även beakta att det finns

risk för att genomförda deltagarveckor

felrapporterats på grund av att folkhögskolorna

inte alltid erhållit dokumentation på vilka som

avbrutit kursen från Arbetsförmedlingen.

Ersättning för resor var per den 10 februari 2015

3 616 752 kr.

Deltagarstatistik

83 procent av deltagarna bestod av ungdomar och

resterande av den äldre målgruppen. I målgrup-

pen ungdomar var 61 procent män och i den äldre

målgruppen var 52 procent män.

På folkhögskolornas Allmänna kurser (inkl.

extraplatser Allmän kurs) jämfört med den

studiemotiverande kursens målgrupp ungdomar

var relationen den motsatta, det vill säga 56

procent var kvinnor. Den studiemotiverande

kursen når alltså delvis en ny målgrupp.

17 procent av deltagarna är utrikes födda.

Figur 3. Utbildningsbakgrund

3 I bilaga 1 och 2 presenteras uppföljningen per län

och per folkhögskola.

Ej slutfört

grundskola

Med

grundskola

Ej slutfört

gymnasium

Med 2-årigt

gymnasium

Med 3-årigt

gymnasium

eller mer

10% 20% 62% 2% 6%


Projektaktiviteter

Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådet

tecknade samarbetsavtal den 9 januari 2014.

Folkbildningsrådet fördelade totalt 8 000 platser

till folkhögskolorna och årets verksamhet

startade.

För att möta efterfrågan av Studiemotiverande

folkhögskolekurser, baserat på lokala och

regionala behov, gjordes en omfördelning i maj

samt löpande kompletterande fördelningar under

hösten.

Folkbildningsrådet har fördelat de 1000 extra

platserna till Allmän kurs i form av deltagar-

veckor. För att möta behovet på bästa sätt har två

omfördelningar gjorts under året.

Folkbildningsrådet och Arbetsförmedlingen har

haft månatliga avstämningsmöten för att

diskutera fördelning av platser, senaste statistiken

samt möjligheter, problem och åtgärder.

Det finns möjlighet att som folkhögskola utbyta

erfarenheter beträffande verksamheten med de

studiemotiverande kurserna på en digital mötes-

plats på Folkbildningsnätet. Cirka 200 personer har

behörighet till mötesplatsen.

Folkbildningsrådet har tagit över registreringen

av utbildningen i Arbetsförmedlingens system-

stöd KA-webb. Arbetsförmedlingen centralt

godkänner och därefter kan handläggarna anvisa

till utbildningen. Folkbildningsrådet har uttryckt

utvecklingsbehov av systemet, som följts upp vid

gemensamma möten i samband med nya releaser.

Folkbildningsrådet har tagit fram nya rutiner för

att hantera statistik och utbetalningar till

folkhögskolorna.

Insatsen har synliggjorts vid folkbildningens

gemensamma konferenser för folkhögskolorna.


Slutsatser

Erfarenheter

Enligt Skolverkets studie, Rapport 411 Vad

ungdomar gör efter gymnasieskolan, har 75

procent av ungdomarna som har behörighet till

högskolan antingen etablerat sig på

arbetsmarknaden eller studerat vidare på högskola

fem år efter att de lämnat gymnasieskolan. Bland

de ungdomar som inte avslutat gymnasiet var

motsvarande andel 28 procent.

38 procent studerar vidare inom ett år efter

avslutad studiemotiverande kurs. Deltagarna som

intervjuats vid Folkbildningsrådets utvärdering

anser att folkhögskolestudierna har inneburit

bättre förutsättningar för fortsatta studier.

Framtid

Målgrupp och volymer

Folkhögskolorna är förberedda att ta emot

8 000 deltagare på en studiemotiverande kurs.

Denna beredskap förutsätter att medel avsätts för

extra platser på Allmän kurs.

Med vetskapen att många studerar vidare eller får

jobb, så borde denna insats erbjudas fler

arbetssökande.

Folkbildningsrådets styrelse föreslår i sitt

remissvar, SOU 2013:13 Ungdomar utanför

gymnasieskolan – ett förtydligat ansvar för stat

och kommun, och i budgetunderlaget att

verksamheten med de Studiemotiverande

folkhögskolekurserna ska permanentas. Då skapas

möjlighet till långsiktigt kvalitativt arbete med

målgruppen som saknar slutbetyg och är

arbetssökande.

Behov av platser vid Allmän kurs

År 2013 och 2014 har riksdagen förstärkt Allmän

kurs med 1 000 platser per år. Enligt folkhög-

skolornas rapportering har 1 329 deltagare, från

den studiemotiverande kursen, läst vidare på dessa

platser under vårterminen 2014 och under

höstterminen 1 265 deltagare. De flesta har behov

att studera flera år för att slutföra motsvarande

gymnasienivå. Utöver dem tillkommer de som

gått studiemotiverande kurs 2014 och som vill

studera vidare på folkhögskolans Allmänna kurs.

Även nyanlända som gått Etableringskurs på

folkhögskola kan ha behov av att studera vidare på

Allmän kurs.

Det är viktigt att kunna tillmötesgå deltagare som

blivit motiverade att studera vidare. De

studiemotiverande kursernas målgrupp upplever

ofta att de misslyckats vid tidigare skolgång.

Nya målgrupper för insatsen

Riksdagen har beslutat att från 2015 ska

arbetssökande med en funktionsnedsättning som

medför nedsatt arbetsförmåga kunna gå en

Studiemotiverande folkhögskolekurs upp till fem

månader. Folkbildningsrådet anser att detta kan

lösas genom att personer med behov anvisas

ytterligare en tremånaders period.


Framgångsfaktorer

Att erbjuda arbetslösa som saknar slutbetyg från

grundskolan eller gymnasiet att gå en studie-

motiverande folkhögskolekurs visar sig vara fram-

gångsrikt. 38 procent studerar vidare inom ett år

och 17 procent har fått ett arbete efter 6 månader.

Insatsens framgångsfaktorer är:

● tillgängligheten, genom att insatsen finns över

hela landet

● möjligheten att kunna prova på att studera som

vuxen

● att en stor andel går vidare till studier (minskar

andelen unga som saknar motsvarande

gymnasieexamen)

● möjligheten att validera kunskaper förvärvade i

utbildning, arbete eller fritid

● att den kan leda till långsiktigt hållbar syssel-

sättning för deltagaren

● det lokala samarbetet och överenskommelsen

mellan folkhögskola och arbetsförmedling

● stödet från Folkbildningsrådet och

Arbetsförmedlingen centralt

● den ändamålsenliga och strategiska

uppföljningen

● möjligheten att lyfta goda exempel


Bilagor

Bilaga 1 Statistik per län 2014

Län Läns kod Totalt Ram

Nyttjad ram Bidrag

Möjliga dv

VT2014

Faktiska gf dv

VT2014 S:a rese

kstn

Stockholm 01 762 1 469 52% 15 240 000 kr 5 031 4 647 767 990 kr

Uppsala 03 33 50 66% 660 000 kr 260 250 27 150 kr

Södermanland 04 143 204 70% 2 860 000 kr 754 705 106 127 kr

Östergötland 05 255 362 70% 5 100 000 kr 1 573 1 231 145 653 kr

Jönköping 06 43 177 24% 860 000 kr 455 407 45 520 kr

Kronoberg 07 5 13 38% 100 000 kr 39 35 6 083 kr

Kalmar 08 89 132 67% 1 780 000 kr 806 781 122 810 kr

Gotland 09 14 21 67% 280 000 kr 78 71 17 410 kr

Blekinge 10 112 160 70% 2 240 000 kr 741 749 85 512 kr

Skåne 12 1 192 1 759 68% 23 840 000 kr 7 410 6 479 923 164 kr

Halland 13 62 84 74% 1 240 000 kr 312 246 37 511 kr

Västra Götaland 14 582 797 73% 11 640 000 kr 4 680 4 267 441 739 kr

Värmland 17 170 206 83% 3 400 000 kr 1 261 1 129 172 136 kr

Örebro 18 185 267 69% 3 700 000 kr 1 014 808 152 142 kr

Västmanland 19 402 598 67% 8 040 000 kr 2 691 2 640 243 946 kr

Dalarna 20 169 249 68% 3 380 000 kr 936 862 108 211 kr

Gävleborg 21 201 248 81% 4 020 000 kr 1 300 1 234 102 891 kr

Västernorrland 22 57 133 43% 1 140 000 kr 286 233 5 770 kr

Jämtland 23 36 70 51% 720 000 kr 273 278 20 348 kr

Västerbotten 24 91 178 51% 1 820 000 kr 676 655 22 528 kr

Norrbotten 25 103 174 59% 2 060 000 kr 689 591 62 111 kr

Summa 4 706 7 351 64% 94 120 000 kr 31 265 28 300 3 616 752kr


Bilaga 2 Statistik per folkhögskola 2014

Skola Läns kod Totalt Ram

Nyttjad ram Bidrag

Möjliga dv

VT2014

Faktiska gf dv

VT2014 S:a rese

kstn

Alma folkhögskola 01 147 598 25% 2 940 000 kr 1 716 1 605 81 810 kr

Birkagårdens folkhögskola 01 40 40 100% 800 000 kr 0 0 20 450 kr

Bosöns idrottsfolkhögskola 01 0 0 0% 0 kr 0 0 0 kr

Botkyrka folkhögskola 01 41 54 76% 820 000 kr 234 252 52 740 kr

Bromma folkhögskola 01 0 0 0% 0 kr 0 0 0 kr

Hagabergs folkhögskola 01 42 44 95% 840 000 kr 247 205 45 280 kr

Jakobsbergs folkhögskola 01 21 29 72% 420 000 kr 117 125 25 905 kr

Kaggeholms folkhögskola 01 0 0 0% 0 kr 0 0 0 kr

Kista folkhögskola 01 97 100 97% 1 940 000 kr 559 526 147 710 kr

Lillsved Gymnastik o idrottsfolkhögskola 01 0 0 0% 0 kr 0 0 0 kr

Långholmens folkhögskola 01 0 28 0% 0 kr 0 0 0 kr

MKFC - Stockholms folkhögskola 01 0 0 0% 0 kr 0 0 0 kr

Runö folkhögskola 01 10 23 43% 200 000 kr 117 105 11 650 kr

Röda korsets folkhögskola 01 3 23 13% 60 000 kr 39 29 0 kr

S:ta Birgittas folkhögskola 01 0 0 0% 0 kr 0 0 0 kr

Scouternas folkhögskola 01 0 0 0% 0 kr 0 0 0 kr

Sigtuna folkhögskola 01 0 0 0% 0 kr 0 0 0 kr

Skarpnäcks folkhögskola 01 20 35 57% 400 000 kr 104 81 18 780 kr

Skeppsholmens folkhögskola 01 10 50 20% 200 000 kr 0 0 10 870 kr

Stadsmissionens folkhögskola 01 50 48 104% 1 000 000 kr 130 126 82 020 kr

Sundbybergs folkhögskola 01 51 90 57% 1 020 000 kr 273 239 45 210 kr

Södertörns folkhögskola 01 112 130 86% 2 240 000 kr 767 711 102 225 kr

Södra Stockholms folkhögskola 01 3 30 10% 60 000 kr 0 0 4 000 kr

Tollare folkhögskola 01 0 0 0% 0 kr 0 0 0 kr

Vårdinge By folkhögskola 01 0 0 0% 0 kr 0 0 0 kr

Väddö folkhögskola 01 103 120 86% 2 060 000 kr 572 504 100 840 kr

Ågesta folkhögskola 01 12 27 44% 240 000 kr 156 140 18 500 kr

Biskops-Arnö Nordens folkhögskola 03 10 25 40% 200 000 kr 130 117 0 kr

Wiks folkhögskola 03 23 25 92% 460 000 kr 130 134 27 150 kr

Eskilstuna folkhögskola 04 55 88 63% 1 100 000 kr 260 248 7 465 kr

Nyköpings folkhögskola 04 30 38 79% 600 000 kr 195 179 27 525 kr

Stensunds folkhögskola 04 12 27 44% 240 000 kr 156 151 24 000 kr

Åsa folkhögskola 04 46 51 90% 920 000 kr 143 127 47 137 kr

Bona folkhögskola 05 25 32 78% 500 000 kr 104 112 4 000 kr

Liljeholmens folkhögskola 05 39 55 71% 780 000 kr 195 190 26 554 kr

Lunnevads folkhögskola 05 22 24 92% 440 000 kr 117 111 36 350 kr

Marieborgs folkhögskola 05 143 210 68% 2 860 000 kr 1 014 684 71 395 kr

Mo Gård folkhögskola 05 7 10 70% 140 000 kr 0 0 560 kr

Vadstena folkhögskola 05 0 0 0% 0 kr 0 0 0 kr

Valla folkhögskola 05 19 31 61% 380 000 kr 143 134 6 794 kr

Braheskolan-Visingsö folkhögskola 06 0 10 0% 0 kr 0 0 0 kr

June folkhögskola 06 7 24 29% 140 000 kr 0 0 8 399 kr

Mariannelunds folkhögskola 06 0 0 0% 0 kr 0 0 0 kr

Mullsjö folkhögskola 06 1 15 7% 20 000 kr 0 0 2 000 kr

Sommenbygdens folkhögskola 06 0 8 0% 0 kr 0 0 0 kr

Södra Vätterbygdens folkhögskola 06 12 42 29% 240 000 kr 156 154 11 430 kr



Nyttjad ram Bidrag

Möjliga dv

VT2014

Faktiska gf dv

VT2014 S:a rese

kstn

Sörängens folkhögskola 06 18 38 47% 360 000 kr 234 200 16 203 kr

Värnamo folkhögskola 06 5 20 25% 100 000 kr 65 52 7 488 kr

Ädelfors folkhögskola 06 0 20 0% 0 kr 0 0 0 kr

Grimslövs folkhögskola 07 5 13 38% 100 000 kr 39 35 6 083 kr

Markaryds folkhögskola 07 0 0 0% 0 kr 0 0 0 kr

S:t Sigfrids folkhögskola 07 0 0 0% 0 kr 0 0 0 kr

Gamleby folkhögskola 08 25 28 89% 500 000 kr 182 154 44 250 kr

Högalids folkhögskola 08 17 45 38% 340 000 kr 221 217 34 000 kr

Oskarshamns folkhögskola 08 18 20 90% 360 000 kr 104 99 12 360 kr

Vimmerby folkhögskola 08 25 31 81% 500 000 kr 286 301 26 160 kr

Ölands folkhögskola 08 4 8 50% 80 000 kr 13 10 6 040 kr

Gotlands folkhögskola 09 14 21 67% 280 000 kr 78 71 17 410 kr

Blekinge folkhögskola 10 33 32 103% 660 000 kr 208 226 39 649 kr

Jämshögs folkhögskola 10 29 32 91% 580 000 kr 156 147 35 615 kr

Litorina folkhögskola 10 41 65 63% 820 000 kr 260 284 8 278 kr

Valjevikens folkhögskola 10 9 31 29% 180 000 kr 117 92 1 970 kr

Albins folkhögskola 12 168 261 64% 3 360 000 kr 1 027 806 17 259 kr

Eslövs folkhögskola 12 162 220 74% 3 240 000 kr 754 811 127 075 kr

Folkhögskolan Hvilan 12 90 110 82% 1 800 000 kr 377 333 80 155 kr

Fridhems folkhögskola 12 35 72 49% 700 000 kr 143 145 42 530 kr

Furuboda folkhögskola 12 190 160 119% 3 800 000 kr 1 287 1 264 40 263 kr

Glimåkra folkhögskola 12 22 29 76% 440 000 kr 104 70 16 276 kr

Glokala folkhögskolan 12 56 238 24% 1 120 000 kr 429 351 4 500 kr

Hyllie Park folkhögskola 12 22 26 85% 440 000 kr 169 136 11 350 kr

Kvarnby folkhögskola 12 57 100 57% 1 140 000 kr 741 666 25 095 kr

Malmö folkhögskola 12 80 103 78% 1 600 000 kr 520 404 44 445 kr

Munka folkhögskola 12 11 33 33% 220 000 kr 104 104 8 779 kr

S:ta Maria folkhögskola 12 13 10 130% 260 000 kr 65 61 495 kr

Skurups folkhögskola 12 0 15 0% 0 kr 0 0 0 kr

Sundsgårdens folkhögskola 12 150 178 84% 3 000 000 kr 949 826 231 800 kr

Önnestads folkhögskola 12 3 12 25% 60 000 kr 0 0 4 416 kr

Österlens folkhögskola 12 31 62 50% 620 000 kr 221 207 31 601 kr

Östra Grevie folkhögskola 12 102 130 78% 2 040 000 kr 520 293 237 125 kr

Katrinebergs folkhögskola 13 48 50 96% 960 000 kr 247 185 25 396 kr

Löftadalens folkhögskola 13 14 34 41% 280 000 kr 65 61 12 115 kr

Agnesbergs folkhögskola 14 6 12 50% 120 000 kr 78 78 0 kr

Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg 14 155 135 115% 3 100 000 kr 1 209 1 013 151 340 kr

Arbetarrörelsens folkhögskola i Viskadalen 14 0 0 0% 0 kr 0 0 0 kr

Axevalla folkhögskola 14 0 15 0% 0 kr 0 0 0 kr

Billströmska folkhögskolan 14 0 0 0% 0 kr 0 0 0 kr

Dalslands folkhögskola 14 66 70 94% 1 320 000 kr 728 698 30 118 kr

Finska folkhögskolan 14 20 45 44% 400 000 kr 65 67 2 730 kr

Folkhögskolan i Angered 14 25 39 64% 500 000 kr 117 117 21 325 kr

Fristads folkhögskola 14 48 52 92% 960 000 kr 468 465 18 600 kr

Geijerskolan 14 0 5 0% 0 kr 0 0 0 kr

Grebbestads folkhögskola 14 0 15 0% 0 kr 0 0 0 kr

Göteborgs folkhögskola 14 107 107 100% 2 140 000 kr 559 424 59 347 kr

Hellidens folkhögskola 14 0 15 0% 0 kr 0 0 0 kr

Helsjöns folkhögskola 14 2 14 14% 40 000 kr 26 27 4 124 kr

Hjo folkhögskola 14 10 40 25% 200 000 kr 130 109 14 790 kr



Nyttjad ram Bidrag

Möjliga dv

VT2014

Faktiska gf dv

VT2014 S:a rese

kstn

Hjälmareds folkhögskola 14 39 65 60% 780 000 kr 299 313 42 665 kr

Kvinnofolkhögskolan 14 17 43 40% 340 000 kr 221 248 34 335 kr

Ljungskile folkhögskola 14 20 45 44% 400 000 kr 260 222 15 230 kr

Nordiska folkhögskolan 14 15 15 100% 300 000 kr 195 193 15 020 kr

Vara folkhögskola 14 49 60 82% 980 000 kr 325 295 29 970 kr

Wendelsbergs folkhögskola 14 3 5 60% 60 000 kr 0 0 2 145 kr

Ingesunds folkhögskola 17 30 38 79% 600 000 kr 221 188 12 347 kr

Klarälvdalens folkhögskola 17 8 8 100% 160 000 kr 0 0 7 065 kr

Kristinehamns folkhögskola KPS 17 27 40 68% 540 000 kr 234 219 7 855 kr

Kyrkeruds folkhögskola 17 20 40 50% 400 000 kr 260 281 15 563 kr

Molkoms folkhögskola 17 85 80 106% 1 700 000 kr 546 441 129 306 kr

Fellingsbro folkhögskola 18 18 24 75% 360 000 kr 143 139 66 659 kr

Hällefors folkhögskola 18 32 100 32% 640 000 kr 169 155 2 860 kr

Karlskoga folkhögskola 18 89 89 100% 1 780 000 kr 663 472 34 794 kr

Kävesta folkhögskola 18 30 34 88% 600 000 kr 39 42 36 879 kr

Örebro folkhögskola 18 16 20 80% 320 000 kr 0 0 10 950 kr

Bergslagens folkhögskola 19 108 158 68% 2 160 000 kr 637 634 108 221 kr

Hästsportens folkhögskola 19 0 40 0% 0 kr 0 0 0 kr

Tärna folkhögskola 19 65 100 65% 1 300 000 kr 520 482 10 895 kr

Västerås folkhögskola 19 229 300 76% 4 580 000 kr 1 534 1 525 124 830 kr

Brunnsviks folkhögskola 20 59 100 59% 1 180 000 kr 442 395 63 010 kr

Fornby folkhögskola 20 50 58 86% 1 000 000 kr 312 306 14 561 kr

Leksands folkhögskola 20 24 33 73% 480 000 kr 169 148 8 473 kr

Malungs folkhögskola 20 4 5 80% 80 000 kr 0 0 7 500 kr

Mora folkhögskola 20 22 26 85% 440 000 kr 0 0 14 667 kr

Sjöviks folkhögskola 20 10 21 48% 200 000 kr 13 13 0 kr

Västanviks folkhögskola 20 0 6 0% 0 kr 0 0 0 kr

Bollnäs folkhögskola 21 105 110 95% 2 100 000 kr 546 565 49 695 kr

Forsa folkhögskola 21 31 48 65% 620 000 kr 260 224 8 930 kr

Färnebo folkhögskola 21 36 34 106% 720 000 kr 286 240 13 273 kr

PRO:s folkhögskola 21 0 20 0% 0 kr 0 0 0 kr

Västerbergs folkhögskola 21 29 36 81% 580 000 kr 208 206 30 993 kr

Hola folkhögskola 22 0 22 0% 0 kr 0 0 0 kr

Härnösands folkhögskola 22 9 26 35% 180 000 kr 78 47 0 kr

Mellansels folkhögskola 22 0 0 0% 0 kr 0 0 0 kr

Ålsta folkhögskola 22 32 58 55% 640 000 kr 117 114 5 770 kr

Örnsköldsviks folkhögskola 22 16 27 59% 320 000 kr 91 72 0 kr

Birka folkhögskola 23 20 34 59% 400 000 kr 143 139 19 748 kr

Bäckedals folkhögskola 23 16 26 62% 320 000 kr 130 139 600 kr

Åredalens folkhögskola 23 0 10 0% 0 kr 0 0 0 kr

Dalkarlså folkhögskola 24 9 22 41% 180 000 kr 0 0 0 kr

Edelviks folkhögskola 24 1 6 17% 20 000 kr 13 12 0 kr

Medlefors folkhögskola 24 46 70 66% 920 000 kr 416 404 22 528 kr

Solviks folkhögskola 24 1 17 6% 20 000 kr 0 0 0 kr

Storumans folkhögskola 24 0 5 0% 0 kr 0 0 0 kr

Strömbäcks folkhögskola 24 2 18 11% 40 000 kr 26 16 0 kr

Vindelns folkhögskola 24 32 40 80% 640 000 kr 221 223 0 kr

Framnäs folkhögskola 25 7 30 23% 140 000 kr 52 56 4 620 kr



Nyttjad ram Bidrag

Möjliga dv

VT2014

Faktiska gf dv

VT2014 S:a rese

kstn

Kalix folkhögskola 25 10 30 33% 200 000 kr 130 119 1 125 kr

Malmfältens folkhögskola 25 0 0 0% 0 kr 0 0 0 kr

Sunderby folkhögskola 25 50 65 77% 1 000 000 kr 260 228 56 366 kr

Sverigefinska folkhögskolan 25 17 19 89% 340 000 kr 104 105 0 kr

Tornedalens folkhögskola 25 8 8 100% 160 000 kr 52 0 0 kr

Älvsby folkhögskola 25 11 22 50% 220 000 kr 91 83 0 kr

Summa 4 706 7 351 64% 94 120 000kr 31 265 28 300 3 616 752kr


Bilaga 3 Statistik per län 2010-2014

Län Läns kod

Totalt 2010

Totalt 2011

Totalt 2012

Totalt 2013

Totalt 2014

Extra platser Allmän kurs 2013 (vt+ht)

Extra platser Allmän kurs 2014 (vt+ht)

Ant delt Ant delt v Ant delt Ant delt v

Stockholm 01 306 326 551 902 762 338 5 761 410 7 545

Uppsala 03 12 23 27 16 33 0 0 0 0

Södermanland 04 60 20 79 115 143 38 743 79 1 462

Östergötland 05 86 179 176 329 255 164 2 872 226 4 124

Jönköping 06 26 20 108 111 43 53 914 71 1 282

Kronoberg 07 30 38 26 6 5 7 119 11 209

Kalmar 08 87 45 77 92 89 40 734 73 1 439

Gotland 09 7 17 14 15 14 13 232 9 150

Blekinge 10 134 38 70 79 112 0 0 19 368

Skåne 12 374 543 984 1 276 1 192 410 7 258 641 12 080

Halland 13 10 0 14 47 62 5 68 5 99

Västra Götaland 14 202 205 407 575 582 234 4 129 343 6 396

Värmland 17 71 81 167 185 170 56 1 079 40 766

Örebro 18 106 140 178 199 185 87 1 670 140 2 632

Västmanland 19 144 254 358 508 402 143 2 732 159 3 154

Dalarna 20 125 156 241 223 169 86 1 601 138 2 687

Gävleborg 21 43 125 163 167 201 76 1 389 78 1 492

Västernorrland 22 59 34 87 85 57 8 125 57 981

Jämtland 23 0 0 13 36 36 0 0 0 0

Västerbotten 24 115 75 74 88 91 18 348 45 790

Norrbotten 25 76 65 74 113 103 23 277 50 887

Summa 2 073 2 384 3 888 5 167 4 706 1 799 32 051 2 594 48 543


Folkbildningsrådet

Box 38074, 100 64 Stockholm

08-412 48 00

[email protected]

www.folkbildningsradet.se

mailto:[email protected]

http://www.folkbildningsradet.se/

studiemotiverande folkhögskolekurs 2014

Documents