studieverkstad - spsm webbutiken · pdf filegleerups har fått produktionsstöd av...

Nr 1 · 2016

Ny forskning Nationella prov utmanar likvärdigheten

IKT möterindividuella behov

Studieverkstadger elever ny chans

VuxenutbildningTema

www.spsm.seGES UT AV SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN

2 SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN Lika värde 1 • 2016

Livslångt lärande är ett begrepp som användes flitigt inom utbildningsvärlden för ungefär 10-15 år sedan. På senare tid har utbildning för barn och unga varit mer i fokus. Det livslånga lärandet finns förstås kvar och är minst lika viktigt nu som då.

Att studera som vuxen kan handla om att komplettera tidigare utbildning, utbilda sig i ett nytt yrke, lära sig svenska, ta till vara på sin begåvning eller att bygga vidare på intressen. Utbildning ger individen makt och frihet att göra egna livsval och ökar möjligheten att delta i demokratiska processer och samhällsliv.

Sverige har förbundit sig att följa FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Artikel 24 i konventionen säger att personer med funktionsnedsättning ska ha tillgång till bland annat vuxenutbildning och livslångt lärande, utan diskriminering och på lika villkor som andra.

Ledningen för vuxenutbildningen har en nyckelroll i arbetet med att skapa en tillgänglig lärmiljö för alla, oavsett funktionsförmåga.

Det är ledningen som kan ge medarbetare de förutsättningar som behövs. Det kan handla om att ge tid för fortbildning om till exempel tillgänglighet, funk-tionsnedsättningar och alternativa verktyg, exempelvis talsyntes och andra hjälpmedel. Det behövs också en tydlighet kring arbetsfördelningen. Både peda-goger och studerande bör veta vem som ansvarar för till exempel inventering av tillgänglighet och orienterande samtal med studerande, så att allas delaktighet säkras. Individens möjlighet att påverka sin egen utbildningssituation är viktig för alla, inte minst för en vuxenstuderande.

I mötet med nyanlända studerande är det viktigt att komma ihåg att en funktionsnedsättning kan påverka båda språkinlärningen och språkutvecklingen. Att ge rätt stöd sparar då mycket tid. Men det kan vara en utmaning att upptäcka vad eventuella svårigheter beror på. Då kan kompetens, samarbete och stöd av en specialpedagog vara av stort värde.

Vi hjälper gärna till i ert arbete med att göra utbild-ningen tillgänglig för alla. Använd våra nya studiepaket för vuxenutbildningen, neuropsykiatriska funktions-nedsättningar och alternativ och kompletterande kommunikation. De finns på vår webbplats och ni kan använda dem på egen hand utifrån era behov. Vi kan också ge annan typ av fortbildning, specialpedagogiskt stöd, bidrag till utvecklingsprojekt och hjälp att hitta läromedel.

Tillsammans gör vi det livslånga lärandet möjligt för alla.

Greger Bååth

Generaldirektör

Specialpedagogiska skolmyndigheten

Livslångt lärande för alla

Specialpedagogiska skolmyndigheten arbetar för att barn, unga och vuxna oavsett funktionsförmåga ska få förutsättningar att nå målen för sin utbildning. Det gör vi genom specialpeda-gogiskt stöd, undervisning i specialskolor, tillgängliga läromedel och statsbidrag. Den kompetens vi erbjuder kompletterar kommunernas och skolornas egna resurser.

Specialpedagogiska skolmyndigheten ger ut tidningen Lika värde. Den kommer ut med fyra nummer om året. Vi skickar den till förskolor, skolor, utbildningsförvaltningar och skolpolitiker runt om i Sverige. Tidningen är gratis och kan beställas på www.spsm.se.

Lika värde©2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten

Ansvarig utgivare: Greger Bååth

Redaktör: Sara Håkansson

Redaktion: Malou Nordlöf Ekström och Maria Sjöberg.

Adress: Specialpedagogiska skolmyndigheten,

Lika värde, Box 6074, 700 06 Örebro

Telefon: 010 473 50 00

E-post: [email protected]

Omslag: Lena Eriksson och Peter Gunnebro.

Omslagsfoto: Johannes Nenne Larsson

Produktion: Tullbergs kommunikationsbyrå

Tryck: DanagårdLiTHO, 2016

ISSN: 1652-3466

Redaktionen ansvarar ej för insänt, ej beställt text- och bildmaterial.

Citera oss gärna, men ange alltid källan.

InnehållMer av värde 4Tema: Vuxenutbildning 6Kurser och konferenser 12Nytt från SPSM 12Forskarporträttet: Anette Bagger 14

Nr 1 · 2016

Prenumerera gratis på Lika värde. Registrera dig på www.spsm.se

FO

TO

: P

EO

SJÖ

BE

RG

Twitter @SPSMsverige Facebook SPSMsverige

FO

TO

: JO

HA

N W

ING

BO

RG

www.spsm.se

Lika värde

I Stenungsund kan de som behöver öva på uttal av svenska gå en vokalkurs.

31 • 2016 Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN

På utsidan ser det ut som en vanlig skola i rött tegel, med tre våningar, höga fönster och klocka på väggen. Inne ger inredningen och ljudnivån ett lugnt intryck. Dörrarna in till lekrummen har runda fönster som personalen kan titta in genom, medan barnen kan leka ostört. På en vägg finns ett schema med bilder som visar dagens aktiviteter.

Kicki Johansson, som är förskolechef i Ånge kommuns östra område, där Knattebo förskola ligger, hade sett möjligheterna med värderingsverktyget för tillgänglighet från Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och ville att det skulle användas inför flytten. Samtidigt var det viktigt att ge personalen förutsättningar att utvecklas i sin roll.

– Istället för att se barnens svårigheter handlar det om att vi som arbetar i förskolan måste analysera och reflektera över lär-miljöns utformning och verksamheten ur andra perspektiv än tidigare, säger Kicki.

De sökte statsbidrag från SPSM till pro-jektet ”Fokus barnens delaktighet och tillgänglighet i förskolan” och kunde satsa lite extra på utvecklingen.

– Vi hade redan börjat planera inför flytten när vi läste om den fysiska miljön i värderingsverktyget. Det gjorde att vi fick tänka om för att ta hänsyn till hur tillgäng-ligheten påverkas av ljud, ljus och hur barn kan påverkas av att det är för mycket saker framme, berättar Anna-Carin Degerbo, förskollärare på Knattebo.

Nya sätt att tänka om tillgänglighet och delaktighet innebär att hon och kollegorna Jennie Israelsson och Sussie Holmberg analyserar och har mer dialog än tidigare, både med varandra och tillsammans med barnen.

– Det handlar ofta om att vi funderar över varför vi gör som vi gör och att vi utmanar oss själva, säger Anna-Carin.

För att få barnens perspektiv och göra

dem delaktiga i flytten ställde de frågor för att få reda på vad som var viktigt för dem.

– De ville ha rum för speciella saker och har bland annat önskat olika material och ett skaparrum, med saker som finns framme hela tiden, säger Jennie.

I samlingen visar hon aktivitetskort med bilder, som ger barnen stöd att välja innelek. Det är lika många bilder för en aktivitet som det antal barn som får plats i leken. Ibland ställer hon öppna frågor för att stötta barnen att välja.

– Det gör att det blir lugnare innelek och vi kan väcka intresse för att leka nytt. En pojke som alltid väljer bilar och andra ”pojkleksaker” kan till exempel få stöd att välja ett annat kort än han brukar. Målet med det är att ge barnen förståelse för andra människor och att det är det är okej att välja olika, säger Anna-Carin. •••

Malou Nordlöf Ekström

FO

TO

N:

SV

AN

TH

E H

AR

ST

RÖ

M

Förskolan som

planerades med barnenKnattebo förskola har flyttat till nya lokaler i en gammal stenskola. För personalen innebar det en utmaning att planera den nya lärmiljön, som skulle utformas med höga krav på tillgänglighet. I planeringen fick också barnen vara delaktiga.

Att se varje barn och få dem att känna sig delaktiga på sina villkor är en viktig uppgift för personalen.


Mer av värde

Nya avhandlingar

When two language modalities meet: Speech and sign language, and the impact on education

Ola Hendar, Köpenhamns universitet (Københavns Universitet), 2016

Hendar visar i sin avhandling att utbildningsresulta-ten påverkas positivt hos barn med hörselnedsätt-ning om de fått tidiga språkerfarenheter, oavsett om det är talspråk eller teckenspråk.http://universitypost.dk/calendar/ola-hendar- defends-his-phd-thesis-department-psychology

Autism-in-context. An investigation of schooling of children with a diagnosis of autism in urban India

Shruti Tanejaa Johansson, Göteborgs universitet, 2015

Med exemplet Indien visar Tanejaa Johansson den komplexitet som omger skolgången för barn med autism. Hon kommer fram till att föräldrar och lärare är avgörande för om skolgången ska fungera.

Kognitiva förmågor hos personer med Ushers syndrom typ 1 och 2

Cecilia Henriksson, Linköpings universitet, 2015

Henriksson har studerat barn med Ushers syndrom av typ 1 och vuxna med Ushers syndrom av typ 2. Avhandlingen visar att stöd till personer med Ushers syndrom behöver utformas med hänsyn till perso-nens grad av synnedsättning och hörselned-sättning.

Redaktör

Sara Hå[email protected]

FO

TO

: P

ER

HE

LA

ND

ER

Hitta verktyg för läsutveckling

Malin Wass vid Luleå tekniska universitet ska undersöka hur barn som är gravt hörselskadade eller döva och har ett kokleaimplantat, lär sig att läsa. Studien ska lägga grunden till att kunna hitta verktyg som stöttar läsutvecklingen. Projektet bedrivs i samarbete med Karolinska Institutet och Linköpings universitet.

Betydelsen av sociala nätverk

En forskargrupp ska följa ungdomar som är döva och ungdomar med ADHD, för att ta reda på hur samhället och sociala nätverk skapar möjligheter inför vuxenlivet. Projektet ska pågå i fyra år och leds av professor Sangeeta Bagga-Gupta vid Örebro universitet.

Nya forskningsprojekt

Webbportal för inkluderingEn ny webbportal ger stöd i förändringsprocesser mot inkluderande arbetssätt och organisation av stödåtgärder. Du kan använda den för att stimulera samarbete mellan beslutsfattare och pedagoger. Den innehåller bland annat framgångsrika exempel och diskussionsfrågor. Texten är på engelska.

Materialet är framtaget av nätverket European Agency for Special Needs and Inclusive Education, där Specialpedagogiska skolmyndigheten representerar Sverige.

www.european-agency.org

(Sök efter ”Resource for Developing Collaborative Policy and Practice”)

Allt om lättlästa texter

Myndigheten för tillgängliga medier har på sin webbplats information och inspiration till lärare och andra som möter elever med behov av lättlästa och tillgängliga texter. Hitta allt från korta tips till uppslag för en hel serie av lektioner.

www.lattlast.se/larare


Tydligare regler om tilläggsbelopp

Regeringen vill förtydliga skollagen så att tilläggsbelopp för särskilt stöd bestäms individuellt för varje barn och elev. Lagstiftningen har varit otydlig och det har medfört att den använts mindre än vad som varit meningen. Skolkostnadsutredningen har i uppdrag att se över hela bidragssystemet. Utredningen ska lämna sina förslag senast den 1 oktober 2016.

Aktuella utredningar

Lättläst om vård och omsorg Nu finns ett läromedel om vård och omsorg även för elever som behöver ett lättläst läro-medel, till exempel elever på gymnasiesär-skolans program om hälsa, vård och om-sorg. ”Vård och omsorg 1– 3” är rikt illustre-rad och finns även inläst. Förlaget Sanoma Utbildning har gett ut läromedlet med pro-duktionsstöd från Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Hitta fler läromedel för gymnasiesärskolan: www.spsm.se/hittalaromedel

Prisat läromedel Matematikböckerna ”Matteresan” riktar sig till grundsärskolans äldre elever och är var-ken för barnsliga eller för svåra. Läromedlet är ett resultat av ett långsiktigt arbete för att stimulera läromedelsproduktion för den målgruppen.

Författaren Erika Tenrud fick debutant-priset Lärkungen för materialet. Förlaget Gleerups har fått produktionsstöd av Specialpedagogiska skolmyndigheten för att ta fram ”Matteresan”.

Hitta fler läromedel för grundsärskolan: www.spsm.se/hittalaromedel

Specialskolans målgrupp

En utredare ska föreslå en ny formulering i skollagen när det gäller specialskolans målgrupp. I utredningens direktiv står att utgångspunkten bör vara att elever som inte behöver gå i specialskolan inte heller ska göra det. Uppdraget går till en pågående utredning om utbildning för vissa elever som är i behov av teckenspråk. Utredningstiden är förlängd till den 30 juni 2016.

Tillgång till hjälpmedel

En särskild utredare ska se över tillgången till hjälpmedel för personer med funktions-nedsättning. Utredaren ska bland annat lämna förslag för att öka likvärdigheten och se över frågan om ett samlat huvudmanna-skap. Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2017.

Föreläsningar om språkstörningNu kan du se elva föreläsningar om språkstörning från Specialpedagogiska skolmyndighetens konferens i september. De handlar bland annat om perception, språklig sårbarhet och arbetsminne. Allt finns på UR Play.

www.urplay.se

(Sök efter ”grav språkstörning 2015”)

RS

KONF EEN

Grav

språkstörning15–16 september

UPPSALA 2015


Tema Inkludering

6

att kunna möta de nya elevernas behov av stöd, berättar Susanna Aronsson, biträdande rektor inom Vuxenutbildning och sfi i Stenungsund.

Tankarna om en studieverkstad där eleverna skulle kunna få stöd från personal med specialpedagogisk kompetens formulerades och 2014 startade projektet ”Att göra det obegripliga begripligt”. Projektet, som fått statsbidrag från Specialpedagogiska skolmyndig-heten, pågick under ett år. Studieverkstan fick namnet ”Pedagogiska rummet” och under projektåret fick 90 av de totalt 940 eleverna del av stödinsatserna.

Vid starten var det svårt att hitta lärare med rätt kompetens till projektet, men Ellen Sahlin Hansson, dyslexiutbildad speciallärare bestämde sig för att tacka ja till utmaningen. Hennes uppdrag har handlat om att utveckla verksamheten i Pedagogiska rummet

Studieverkstad ger elever ny chans TEXT Malou Nordlöf Ekström FOTO Johan Wingborg

I Stenungsund har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och läs- och skrivsvårigheter ökat bland de som söker vuxen-utbildning. Det växande behovet av specialpedagogiskt stöd gav idéer om att utveckla en studieverkstad.

En detalj som är viktig att känna till är att det behövs en soffa, för ibland måste eleverna vila en stund för att orka studera lite till.

De elever som behöver stöd har ofta jobbiga känslor av misslyckande med sig från tidigare skolerfarenheter. Inom svenska som andra språk kan det dessutom vara svårt att förstå om svårigheterna beror på posttrauma-tisk stress, studieovana, dyslexi eller något annat.

– De lärare som rekryterades för att möta studie-motiverade elever inom det förra Kunskapslyftet upplevde att de behövde kompetensutveckling för

Emelita Stjärnberg och Johanny Söderberg visar gröna soffan i Pedagogiska rummet.


Tema Vuxenutbildning

Studieverkstad ger elever ny chans Svenskläraren Ylva Karlsson, som nu utbildar sig

till speciallärare för att jobba i Pedagogiska rummet, berättar att de infört lästester för alla elever som läser svenska och samhällskunskap.

– Genom att testa läshastigheten och läsförståelsen kan vi se vilka elever som behöver stöd för att kunna ta till sig kunskap i olika ämnen, säger hon.

Ett annat exempel på hur innehållet i projektet gett utrymme för lösningar som fungerar är vokal-kursen för elever i sfi.

– Vi använder teckenstöd till vokalerna för att underlätta och tydliggöra, berättar Ellen, som också har introducerat frågekort till olika moment i de praktiska utbildningarna. Det är ett självstudiemate-rial som ger stöd för inlärning samtidigt som det kan användas för att öva läsning och begrepp, säger hon

Hur gör man utbildning

tillgänglig för vuxna med

funktionsnedsättning? Läs om

verksamheter som satsat på

kompetensutveckling och på

att anpassa studiemiljön.

Vilka lärdomar har de fått och

vilka råd har de till andra?

och bidra med specialpedagogiskt stöd till både elever och lärare tillsammans med specialpedagogen Marita Olsson.

– Alla är överens om att verksamheten fyller en viktig funktion. Nu fortbildar vi en sfi-lärare och en lärare i svenska som ska ta över, säger Ellen som avslutar sitt uppdrag.

Enligt kollegorna har hon varit en stor källa till inspiration. De har fått förståelse för att goda relationer med eleverna är grunden för att kunna erbjuda en trygg miljö, där både lärare och elever känner gemenskap och glädje tillsammans. En detalj som är viktig att känna till är att det behövs en soffa, för ibland måste eleverna vila en stund för att orka studera lite till.

Alla är överens om att verksam-heten fyller en viktig funktion. Nu fortbildar vi en sfi-lärare och en lärare i svenska som ska ta över.

Jessica Smedberg har fått stöd av Ylva Karlsson i arbetet med texter och snart har hon betyg i alla gymnasieämnen.



och visar frågekorten om Alzheimers sjukdom, som exempel på material för elever i kurser inom Vård och omsorg.

Pedagogiska rummet är populärt och många vill komma hit. För att skapa struktur kring det stöd som ges finns ett remissystem.

– Läraren eller eleven själv beskriver stödbehovet på en särskild blankett, sen gör vi en pedagogisk kartläggning och en analys utifrån behovet av stöd-insatser, berättar Susanna.

Några av de som fått stöd i Pedagogiska rummet är Johanny Söderberg, Emelita Stjärnberg och Jessica Smedberg.

Genom den introduktionskurs som startats för att undvika avhopp, kunde Johanny testa om det skulle fungera att läsa kurser inom Vård och omsorg. Nu går hon utbildningen med anpassad studieplan för att få tillräckligt med tid och orka med.

– Egentligen är det lärarna som behöver stöd för att möta elever som Johanny. Hon kunde inte ta sig vidare i studierna utan specialpedagogiskt stöd, säger Ellen.

För Emelita, som inte klarade de ökade kraven på läs- och skrivförmåga i sitt yrke, var stödet avgörande. När hon började hade hon nästan tappat hoppet om att klara av att komma tillbaka till sitt jobb.

– Jag har alltid haft svårt att skriva och läsa och inte förstått varför. Nu har jag startat eget företag och kan förklara varför jag inte kan läsa, säger hon stolt.

Jessica som hade betyg från 9:an men inga slutbe-tyg från gymnasiet fick strukturstöd för att, som hon uttryckte det, ”reda upp i oredan”. Med det stöd hon fått har hon snart betyg i alla gymnasieämnen.

Emelita Stjärnberg klarade inte de ökade kraven på läs- och skrivförmåga i sitt yrke. Hon har haft stor nytta av Ellens Sahlin Hanssons kunskap om dyslexi.

– Jag har så mycket i huvudet som jag vill få ut samtidigt. Jag kunde inte sätta punkt eller komma-tecken. Att jobba med text har gett resultat, berättar hon.

– Jessica visste vilket stöd hon behövde, andra hinner gå in i väggen innan de inser det. Men samti-digt måste stödet vara frivilligt. Om en elev känner sig pressad fungerar det inte, säger Ylva.

– Vår ambition är att eleverna ska få den tid de behöver och att vi ska möta eleven där den är. Om vi ser behoven och kan ge eleverna stöd kan det även ge en samhällsekonomisk vinst, säger Susanna. •••

Gratis studiepaket

Specialpedagogiska skolmyndigheten erbjuder ett studiepaket som riktar sig till vuxenutbildningar. Det består av skrifter, reflektionsfrågor och filmer och innehåller både självständiga uppgifter och träffar med kollegialt utbyte. Studiepaketet är gratis.Läs mer på www.spsm.se/vuxenstudier

Stöd till vuxenutbildning

Specialpedagogiska skolmyndigheten ger stöd i frågor som rör pedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättningar. Komvux, särvux och sfi kan få stöd i form av specialpedagogisk rådgivning och utredning, information, utbildning och utvecklingsbidrag.

www.spsm.se

Vår ambition är att eleverna ska få den tid de behöver och att vi ska möta eleven där den är.



– Det blir alltfler elever med funk-tionsnedsättning. Det är viktigt att möta dem på ett bra sätt, att de får känna att de faktiskt kan och lyckas med en kurs. Många av dem har inte så bra självförtroende, säger Elin Lindahl, som är lärare i svenska och religionskunskap på komvux i Flens kommun.

Hon och kollegan Marlene Svärd tog initiativ till en studiecirkel, som bygger på Specialpedagogiska skolmyndighetens skriftserie om vuxna med funktionsnedsättningar. Studiecirkeln innehöll två steg: först inläsning av en skrift till varje träff, reflektion och genomgång av frågor, och därefter gruppträffar och samtal – i små och stora grupper. Varje träff inleddes med en föreläsning med rådgivare från myndigheten. Utbild-ningen omfattade all personal inom den kommunala vuxenutbildningen, även rektorn. Totalt genomförde de sex träffar på skolans konferenstid, ungefär varannan månad. Cirkeln avslutades hösten 2015. Nu planerar de en uppföljning under året.

Elin menar att hon fått bra verktyg och känner en större trygghet när hon möter en elev med funktions-nedsättning. Hon har lättare att fokusera på det stöd som eleven behöver.

– Jag har lärt mig att ställa de rät-ta frågorna och snabbare identifiera vilka behov eleven har. Studiecirkeln har gett en större tilltro till eleven och att vi tillsammans fixar det här. När jag hade en elev med autism som arbetade mycket enskilt, för-stod jag att hon lärde sig genom att arbeta efter givna mönster, och vis-ste tidigt vilket arbetssätt som pas-sade henne. Tidigare skulle jag ställt mig frågan ”är det här rätt metod”.

Studiecirkel

Utvecklade hela personalen

Kursen har gett andra konkreta resultat. Numera använder hon en checklista, för att ta reda på elevernas behov och bättre kunna anpassa undervisningen. Specialläraren Mar-lene Svärd har fått utökad arbetstid och arbetar nu heltid. Hon är snart klar med en annan checklista till lärarna som innehåller tips och hjälpmedel för olika elever.

Elin har några råd till andra som vill använda Specialpedagogiska skolmyndighetens nya studiepaket. Hon poängterar vikten av att rektorn är öppen, lyhörd och stödjer utbild-ningen. En annan förutsättning är att alla deltar. Man behöver också återuppta arbetet och hålla kunska-perna aktuella – inte minst med tanke på nyanställda.

ILLU

STR

ATIO

N:

HE

LEN

A H

ALV

AR

SS

ON

Det började med att en lärare ville få mer kunskap om anpassning och bemötande av vuxna elever med funktionsnedsättning. Det ledde till en studiecirkel för all personal. Den i sin tur har startat nya samtal mellan lärarna.

– Att se det som en process och börja någonstans. Det går kanske inte att lösa allt på en gång, då tänker jag på yttre de förutsättningarna för anpassning.

Studiecirkeln genomfördes i sam-arbete med Marita Andersson och Anette Wiklund, rådgivare på myn-digheten. De visste sedan tidigare att skriftserien var mycket efterfrågad, men att starta en studiecirkel med fysiska träffar var nytt. En av de saker som de lärt sig var att grupp-träffarna var en framgångsfaktor.

– För oss har det viktiga varit vad som är i fokus på skolorna och vilka frågor som diskuteras, kom-menterar de. •••

Ulla-Karin Höynä

Elin Lindahl, lärare.

FO

TO

: P

RIV

AT


IKT möter

individuella behov


– Målet är att vuxenutbildningen ska bli mer tillgänglig och anpassad för elever som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som till exem-pel adhd och autism eller Asperger. Det i sin tur hoppas vi leder till ökad måluppfyllelse och motivation för eleven, säger Lena Eriksson, projekt-ledare.

Lärare och i några fall rektorer inom vuxenutbildningen får kompe-tensutveckling och handledning i IKT (information, kommunikation och teknik) och flexibelt lärande. Projektet är finansierat av Specialpedagogiska skolmyndigheten genom SIS-medel. Lena berättar att det fanns en efter-frågan från rektorer och lärare:

– Det fanns önskemål om stöd i att möta elever och skapa inkluderande miljöer. En förstudie visade att det

gångar som hemläxa, istället för den traditionella föreläsningen i klass-rummet, vilket frigör tid i slutänden. Mellan de fysiska träffarna jobbar eleverna på egen hand, både med special pedagogiskt stöd och med individuellt stöd från Peter Gunnebro, IKT-utvecklare.

– Eleverna får lärare som är trygga i sin roll och i att använda tekniken. Lärarna kan använda den lärstil och metod som passar eleven bäst, säger Peter.

Lärarna har deltagit i workshop-par motsvarande en arbetsvecka och utöver det gjort en del eget arbete. Peter berättar att det är en process, först ska lärarna använda sig av verktygen, sedan ska de använda dem med eleverna. Några lärare är redan igång.

I Dalarna satsar alla 15 kommuner samtidigt på kompetensutveckling för en tillgänglig vuxenutbildning för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

fanns pedagogiska utmaningar för studerande med adhd och autism eller Asperger. Det framkom också att det fanns behov av att använda alternativa metoder istället för tradi-tionell klassrumsundervisning.

Lärarna får använda alternativa metoder för kommunikation och olika digitala plattformar. De har bland annat arbetat med det ”om-vända klassrummet”, som innebär att läraren ger webbaserade genom-

Vi lever i en digital värld och vi behöver rusta vår skola för det. Allt vi har gjort bygger på enkel utrustning och på gratis verktyg.

Sök SIS-medel

SIS-medel är ett bidrag för särskilda insatser i skolan. Vill din verksamhet utveckla lärandemiljön för barn och elever med funktionsnedsättning? Då kan ni söka SIS-medel till ert projekt från Specialpeda-gogiska skolmyndigheten.

www.spsm.se/sis


Många elever som kommer till den kommunala vuxenutbildningen har en tuff skoltid bakom sig. De kan ha misslyckats flera gånger och vet inte alltid varför. Genom samarbete kan vuxen-utbildningen förebygga nya misslyckanden.

– Genom att arbeta, reflektera och fortbilda er tillsammans i arbetslaget kan ni förbättra lärande-miljön för elever i behov av stöd. Vuxenutbild-ningen behöver pedagoger som inte bara är duk-tiga på sitt ämne, utan även på att upptäcka behov och att göra utbildningen tillgänglig för alla, säger Mimmi Sandberg, chef för specialpedagogiskt stöd inom Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Det finns inget lagkrav på att vuxenutbildning-en ska ha en elevhälsa eller specialpedagog. Men Mimmi menar att tillgång till det i någon form är en framgångsfaktor.

– Ett annat sätt att bidra till en bra studietid för eleverna är att samarbeta med andra aktörer i samhället, till exempel socialtjänst, arbetsförmed-ling och LSS-handläggare. Det kan handla om så enkla saker som att komma överens om att de inte ska lägga möten under skoltid.

Alla som studerar som vuxna har inte möjlighet att plugga hemma. Mimmis råd är därför att skapa mötesplatser på skolan där eleverna kan studera, få stöd och också umgås.

– Mitt sista råd går till skolhuvudmännen: Tänk på tillgänglighetsfaktorn vid upphandlingar, ofta är det något som utbildningsanordnarna sparar in på, vilket försämrar elevernas möjligheter att lyckas. •••

Sara Håkansson

Samarbeta för att lyckas

FO

TO

: M

AR

IA S

JÖB

ER

G

Mimmi Sandberg.

Lena Eriksson och Peter Gunnebro arbetar i projektet som lett till att elevernas engagemang och motivation till studier ökat.


Råd från SPSM

– Vi lever i en digital värld och vi behöver rusta vår skola för det. Allt vi har gjort bygger på enkel utrust-ning och på gratis verktyg.

När projektet började gjorde de en nollbasmätning och sedan en ny mätning.

– Lärarna skattade själva vilken nivå de var på och eleverna skattade också lärarnas nivå. Hösten 2015 fanns två läger, en grupp lärare som använder IKT enbart som en ersätt-ning för ett annat verktyg och en grupp som har omdefinierat lärandet med eleverna på ett sätt som inte var möjligt utan datorer, säger Torbjörn Skarin, utvärderare.

Utvärderingen av projektet visar på att elevernas engagemang och motivation till studier är stort och

att den nivån har ökat under projekt-tiden.

Till dem som funderar på en liknande satsning, har de tips att dela med sig av. Det handlar bland annat om ett coachande förhållningssätt, att lä-rarna har god digital kompetens, bra tillgång till IKT och ett stort intresse.

– Vi hoppas att det här kan inspi-rera andra. Som ett stöd till lärarna har vi också tagit fram en idéskrift utifrån olika pedagogiska situationer där vi ger förslag på verktyg och lärprocess, avslutar Lena. •••

Maria Sjöberg

På projektets blogg kan du ta del av deras idéskrift

https://flexibeltlarande.wordpress.com

FO

TO

: JO

HA

NN

ES

NE

NN

E L

AR

SS

ON

12 SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN Lika värde 1 • 2016www.spsm.se

VEM?

VAD?

NÄR?

VARFÖR?

VAR? HUR?Kommunicera mera

Stockholms skärgård, 15 – 17 april

Utbildningsdagar för föräldrar med barn som är döva eller har hörselned-sättning i kombination med utvecklingsstörning. Det blir föreläsningar och diskussioner. Dagarna arrangeras av Riksförbundet DHB, Tullängs-skolan i Örebro, Mo Gård och Specialpedagogiska skolmyndigheten.

www.spsm.se/alamasaapril

Barn och ungdomar i samhällsvård

Distanskurs 4 april – 8 maj

Kursen vänder sig till personal i skola, socialtjänst, Statens institutions-styrelse och HVB-hem. Syftet med kursen är att skapa bättre förut-sättningar för en obruten skolgång och god förankring i skolan för de ungdomar som är inom ramen för samhällsvård.Anmälan senast 4 mars

www.spsm.se/fortbildning

Grundkurs i bliss

Gävle, 13 –14 april och 12 maj, Stockholm 26 –27 april och 26 maj, Göteborg 18 –19 maj och 1 juni

Tredagarskurs för dig som möter personer som använder bliss. Kursen behandlar blisspråkets historia, uppbyggnad, grammatik och syntax. Mellan kurstillfällena får du en arbetsuppgift.Anmälan senast 30 mars, 8 april respektive 18 mars


Kurs för elevhälsoteam

Distanskurs september 2016 – maj 2017

Kursen syftar till att öka förståelsen av den samlade elevhälsans gemen-samma uppdrag. Med ett processinriktat och interaktivt upplägg kan kunskapsutbytet växa och bli så stort som deltagarna själva önskar. Arbetsuppgifterna är inriktade mot en konkret ”egen” verksamhetsut-veckling. Rektor gör som ett första steg en intresseanmälan.Intresseanmälan senast 18 mars


Västsvenska Kommunikationskarnevalen

Göteborg, 11 – 12 maj

Konferensen handlar i år om övergångar och erbjuder ny kunskap och inspiration genom föreläsningar, seminarier, möten och kulturupplevelser. Huvudtalare är Sally Millar. Arrangörer är Dalheimers hus, Göteborgs stad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, ISAAK Sverige och Special-pedagogiska skolmyndigheten.

www.dart-gbg.org/karnevalstart/karneval16

Lätt att få rådHar du frågor om specialpedagogiska konsekvenser av en funktionsned-sättning? I april öppnar den nya tjänsten ”Fråga en rådgivare”. Där du kan ställa dina frågor till Specialpedagogiska skolmyndigheten via webbformulär och telefon. Du kan också ta del av frågor och svar i en kunskapsdatabas.

www.spsm.se/fragaenradgivare (Öppnar 4 april)

Nytt från SPSM

Nya läromedel

Ett läromedel som hjälper elever med blindhet inom SFI att lära sig läsa och skriva punktskrift. Materialet går att använda oavsett elevens utbildningsbakgrund. Startpunkt består av en elevdel och en lärarhandledning och är framtaget av Synskadades Riksförbund och Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Målgrupp: Elever med blindhet inom SFI, men även annan vuxenutbildning kan använda det.

www.spsm.se/webbshop

Fler konferenser, kurser och arrangemang finns i kalendariet på www.spsm.se

Nyheter om läromedelI våra nyhetsbrev om läromedel får du veta mer om nya läromedel.

Nyhetsbreven är inriktade på elever med olika funktionsnedsättningar.

www.spsm.se/nyhetsbrev

Startpunkt – Punktskriftsundervisning för nybörjare FÖRFATTARE Bengt Troberg och Anna Thorén

ILLUSTRATÖR Kristina Schollin-Borg

Kurser och konferenser

é

Bengt Troberg & Anna Thorén

VOLYM 2

startpunktB

STARTPUNKTPunktskriftsundervisning för nybörjare

é

Bengt Troberg & Anna Thorén

VOLYM 1

startpunkta

Nu finns en lärarhandledning som beskriver hur lärare tillsammans med eleverna kan läsa och prata om Maja och Milo-böckerna. Handledningen tar också upp återberättande och vilka typer av frågor läraren kan ställa. Den avslutas med ett konkret exempel på boksamtal om en av böckerna.

Målgrupp: Lärare inom Lärvux och gymnasiesärskolans individuella program.

www.spsm.se/webbshop

Boksamtal om Maja och Milo-böckerna PROJEKTLEDARE Karin Lindgren Olsson

ILLUSTRATÖR Gunvor Ekström


PERSONAL I FÖRSKOLA, SKOLA

il

Arbeta med språkstörning

i förskola och skola

Jag gick en gång en distanskurs på Lunds universitet. Alla föreläsningar, grupparbeten och diskussioner skedde via nätet. Det som slog mig då, var hur oerhört engagerad jag och andra kursdeltagare var kring våra uppgifter. Diskussionerna gick höga och det var oerhört spännande varje gång jag slog på datorn och såg andras kommentarer och funderingar. Det var ett lärande som passade mig och min situation väldigt bra.

Att arbeta med lärande kräver kontinuerlig påfyllning av kompetens. Men inom skola och utbildning är det ofta svårt att få tid och resurser för kompetensutveckling. Därför har Specialpedagogiska skolmyndigheten i många år erbjudit distansutbildningar inom olika specialpedagogiska områden. Dessa kurser blir ofta fort fullbokade.

Nu har vi också tagit fram studiepaket, där allt du behöver är tillgängligt när du vill på vår webbplats. Studiepaketen vänder sig till lärare, specialpedagoger, elevhälsans personal och ansvariga för utbildning, från förskola till vuxenutbildning. Jag tror att det här är en möjlighet som kommer att passa fler än mig. Att relativt snabbt, på tider som passar mig, kunna bli hyggligt insatt i ett område, tilltalar mitt sätt att lära. Du kan läsa mer om våra studiepaket på baksidan av tidningen.

Ett tredje digitalt alternativ som vi erbjuder är webbseminarier. Dem kan man antingen följa live eller ta del av i efterhand. Vi har till exempel webbseminarier om fysisk tillgänglig lärmiljö i förskolan, om empatiskt ledarskap i förskolan och om lärares verktyg i bedömningsprocessen. Jag har tagit del av flera webb-seminarier både privat och i jobbet och jag tycker det är en fantastisk möjlighet till kompetensutveckling, sittande hemma i soffan, på tåget eller varför inte på en kobbe i skärgården.

Att vara krönikör i den här tidningen har varit mycket spän-nande och lärorikt. Den respons jag fått från er som läst har varit väldigt inspirerande. Men nu är det dags för nya utma-ningar och jag lämnar därför över spalten till min kollega Lena Hammar. Tack för mig! •••

www.spsm.se/studiepaket

www.spsm.se/webbseminarier


Berit Engberg

Följ mig på twitter: @beritengberg

Kompetensutveckling med digitgala alternativ

Film om Spielmeyer-Vogts sjukdom

Filmen ”Att gå bredvid” visar vad det innebär att få diagnosen Spielmeyer-Vogts sjukdom, hur det påverkar olika personer och olika funktioner samt vilket stöd som behövs av skola och samhälle. Filmen har premiär den 29 februari, på dagen för sällsynta diagnoser. Genom vårt team för Spielmeyer-Vogts sjukdom kan du få stöd och kompetensutveckling kring diagnosen.

www.spsm.se/spielmeyer-vogt

(filmen publiceras 29 februari)

Mer om språkstörning

Skriften ”Arbeta med språkstörning i förskola och skola” beskriver vad språkstörning innebär. Den ger också förslag på hur du kan anpassa undervisningen för barn och elever som har språkstörning. Skriften ger också tips på källor med mer information.

www.spsm.se/publikationer

Ljudets betydelse för elever med synnedsättning

– Jag hör mig om. För det är liksom mitt eget sätt att se, säger Kim, 15 år i forsknings- och utvecklingsrapporten ”Med ljudet som omvärld”.FoU-rapporten handlar om hur elever med blindhet använder sig av ljud i sociala och pedagogiska situationer under skoldagen. Rapporten ger ett vidgat perspektiv på ljudmiljöns roll för möjlighet till delaktighet. På så vis skapas förutsättningar att stärka stödet för elever med synnedsättning.

www.spsm.se/publikationer

Lära med it Berit Engberg [email protected]

”Jag tror på it som möjliggörare för elevers lärande”.

ILLU

ST

RA

TIO

N:

AIR

I IL

IST

E


Forskning i tiden

När en nioåring går in i klassrummet för att göra det nationella provet i matematik är det en på många sätt speciell och laddad situation. Provet är med stor sannolikhet det första riktiga provet eleven har i skolan och det ska göras på ett särskilt sätt. Om nioåringen dessutom har behov av särskilt stöd eller om provets språk inte passar eleven ställs många saker på sin spets, inte minst frågor om provets och elevernas likvärdighet. Det är frågor som Anette har valt att forska om.

– De resultat som proven visar är bara en del av sanningen. Min avhandling ger en bredare syn på hur elever faktiskt också upplever provsituationen. Många har star-ka känslor och tror att provet kan avgöra deras liv, säger hon.

Tillsammans med en projektgrupp har Anette gjort en omfattande videodokumen-tation av provtillfällen. Sammantaget har

22 klassrum i årskurs 3 studerats, forskar-na har då bekantat sig med klasserna och lärarna och filmat samtidigt som de gjort anteckningar om det de observerat. Av de 422 elever som deltagit i proven har sedan 260 intervjuats om sina upplevelser.

Anette lyfter fram att elever som inte klarar provet kan vara rädda för att sorte-ras bort. Sådant väcker oro. Om man inte är godkänd, vad är man då och hur påver-kar det tillhörighet och status, är frågor som elever indirekt ställer.

– Det kan vara svårt för en så ung elev att veta vad de kan, vad som förväntas och hur man gör för att visa det.

Ibland är också allvaret i provsituatio-nen nedtonad av lärare som vill avdrama-tisera händelsen för att hjälpa eleverna att fokusera och slappna av. Motsägelsefullt nog kan det skapa förvirring hos en elev som från annat håll hört att nationella prov är mycket viktiga.

Rädsla för att misslyckas är också vanli-gare bland elever med annat modersmål än svenska. En pojke som kallas Ali berättar i en intervju att hans mamma grät av glädje för att han skulle få flytta upp i årskurs 4 och att mamman såg det som resultatet av att sonen klarat nationella provet.

– Intervjuerna visar att många elever upplever att insatserna är höga. I bortre änden finns framtiden med jobb och ett lyckligt liv. Den som stupar på provet kan-ske får det svårt att nå dit.

Samtidigt är ett syfte med provet att det ska kunna visa vem som är i behov av extra stöd, så att insatser kan sättas in i god tid och därmed göra att fler elever når målen och får slutbetyg.

Just den här dubbelheten vill Anette belysa. Provet kan visserligen visa vem som behöver stöd, men provet i sig är inte utformat för att vara ett specialpedagogiskt verktyg.

Forskaren Anette Baggers avhandling ”Prövningen av en skola för alla” har satt fart på debatten om nationella prov. Hennes förhoppning är att landets skolor ska använda avhandlingen för att skapa mer likvärdighet med hjälp av provsituationen.

Nationella prov

Utmanar likvärdigheten

Forskarporträttet

TEXT Anders Lövgren ILLUSTRATION Helena Halvarsson

NAMN Anette Bagger

TITEL Filosofie doktor i pedagogiskt arbete med inriktning matematikdidaktik, även rådgivare och lärarutbildare

AKTUELL

MEDAvhandlingen ”Prövning av en skola för alla: nationella provet i matematik i det tredje skolåret”.

FO

TO

: L

EIF

WIK

BE

RG


TisdagMa

Visserligen finns instruktioner till lärare om vilket stöd som kan ges under proven och skolans ansvar att ge stöd poängteras, men Anette tycker inte att de räcker till.

– Som det är nu är instruktionerna kategoriska och tar sikte på elever med funktionsnedsättning. Jag tycker att de bör bli bredare och innefatta olika behov av stöd eller situationer där elever kan behöva bemötas med särskild omsorg.

Lärare upplever ibland att det är svårt att veta vilken hjälp som bör och får ges un-der provtillfället. Hur mycket av en uppgift går att förklara?

– Det handlar i slutänden om likvärdig-het. Får varje elev möjlighet att göra provet utifrån sina förutsättningar och därigenom visa sina kunskaper, svarar Anette.

Avhandlingen diskuterar också hur resul-taten av proven används. Vad gott kom-mer ur jämförelserna, och vilket värde har

dessa jämförelser utifrån hur likvärdiga förutsättningarna har varit, är frågeställ-ningar som Anette brottats med.

– Vi lever i en tid där tester präglar skolklimatet i allt tidigare ålder. Se bara på hur PISA:s tester får stort utrymme i media och hur debatten blir styrd. Visst, tester ger värden och indikationer, men det finns också anledning att bygga kunskap med mer kvalitativa företeelser. Som exempelvis sånt som kommer fram i intervjuer med elever.

På frågan vad hon hoppas att avhand-lingen ska bidra till, säger hon att hon vill se ännu mer kollegialt lärande om hur na-tionella prov hanteras i klassrummen.

– Jag hoppas också att beslutsfattare på alla nivåer tar en funder över kombina-tionen likvärdighet och språklighet i prov-sammanhanget. Inte minst nu när många nyanlända elever kommer in i skolan och ska göra nationella prov. •••

Fakta

Anette Bagger är utbildad lärare i matematik och no i skolåren f-6, därefter fortbildad till specialpedagog. Hon har arbetat som specialpedagog på kommunal nivå och som synråd-givare på nationell nivå. Hon är knuten till Umeå Universitet och försvarade sin avhandling Prövningen av en skola för alla i november 2015. Studien är genomförd inom ramen för ett stort longitudinellt projekt, finansierat av Vetenskaps rådet, som följt implemen-teringen av de nationella proven i det tredje skolåret åren 2010–2012.

16 SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN Lika värde 3 • 20144 SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN Lika Värde x • 2012

POSTTIDNING B

Prenumerera gratis på Lika värde. Registrera dig på www.spsm.se

RETUR TILL

Specialpedagogiska skolmyndighetenBox 6074700 06 Örebro

Nästa nummer ute den 9 maj

Twitter @SPSMsverige Facebook SPSMsverigeFölj oss i sociala medier

FO

TO

: S

VA

NT

HE

HA

RS

TR

ÖM

ILLU

ST

RA

TIO

N:

LI

RO

SÉ

N Z

OB

EC

, IL

LL

I

Sök bidrag till utvecklingsprojekt i förskolanNu har förskolor en extra möjlighet att söka bidrag för särskilda insatser, så kallade SIS-medel. Projektet ska öka måluppfyllelsen eller öka kunskapen om olika pedagogiska arbetssätt för barn med funktionsnedsättning. Skicka in er ansökan så snart ni kan. Specialpedagogiska skolmyndigheten bedömer ansökningarna löpande. Sista ansökningsdag är den 29 april. Mer information finns på myndighetens webbplats.

www.spsm.se/sis

Tillgänglig utbildning för vuxnaStudiepaketet för vuxenutbildningen är uppbyggt kring sex skrifter, en övergripande och fem utifrån olika funktionsnedsättningar. Ni väljer själva vilka skrifter ni ska arbeta med.

Alternativ och kompletterande kommunikation Studiepaketet om alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) handlar om begreppet, omgivningens betydelse samt hur olika former av AKK används i kommunikation och samspel.

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningarStudiepaketet om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ger en generell kunskap om perception och kognition. Det ger också exempel på hur ni kan utforma en tillgänglig lärmiljö.

Nu kan hela personalgruppen få

kompetensutveckling med kollegialt lärande,

som är förankrat i de lokala behoven.

Specialpedagogiska skolmyndigheten

erbjuder tre studiepaket, som består av

filmer, texter och reflektionsfrågor.

Paketen finns på webben och är gratis.

Flexibla studiepaket

studieverkstad - spsm webbutiken · pdf filegleerups har fått produktionsstöd av...

Documents