studsvik Årsredovisning 2010investors.studsvik.com/files/studsvik_arsredovisning_sv... · 2011. 3....

Årsredovisning 2010Studsvik AB (publ)Västra Trädgårdsgatan 38Box 556, 61110 NyköpingTelefon 0155-2210 00www.studsvik.se

Stud

svik Årsred

ovisn

ing

2010

Omslag_v12.indd 1 2011-03-07 15.40

ÅRSSTÄMMA DEN 26 APRIL 2011

Årsstämma hålls i Stockholm, World Trade Center, Klarabergsviadukten 70 / Kungsbron 1,

tisdagen den 26 april 2011 kl 16:00.

AnmälanAktieägare som önskar deltaga ska dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB

förda aktieboken senast den 18 april 2011, dels anmäla sig senast den 18 april

• per telefon 0155-22 10 33,

• per post till Studsvik AB, Box 556, 611 10 Nyköping,

• per e-post [email protected],

• per fax 0155-26 30 00, eller

• via Studsviks hemsida, www.studsvik.se.

Vid anmälan bör aktieägare uppge

• namn

• personnummer / organisationsnummer

• adress och telefonnummer

• antal aktier.

Aktieägare som har förvaltarregistrerade aktier ska, för att ha rösträtt på årsstämman, av den bank

eller fondhandlare som förvaltar aktierna begära tillfällig ägarregistrering ett par bankdagar före

den 18 april 2011.

ValberedningStudsviks valberedning har följande sammansättning:

• Bill Tunbrant, ordförande, representant för familjen Karinen

• Jan Barchan, Briban Invest, styrelseledamot

• Peter Rudman, Nordea fonder

• Anders Ullberg, styrelsens ordförande

Valberedningen har till uppgift att till årsstämman lämna förslag till val av styrelse, revisorer

och revisorssuppleanter och arvoden till dessa.

KALENDER FÖR EKONOMISK INFORMATION 2011• Rapport över första kvartalet per den 31 mars 26 april 2011

• Rapport över första halvåret per den 30 juni 20 juli 2011

• Rapport över de tre första kvartalen per den 30 september 27 oktober 2011

• Bokslutsrapport 2011 Februari 2012

• Årsredovisning 2011 April 2012

Rapporterna finns tillgängliga på www.studsvik.se vid publiceringstillfället.

Studsvik AB (publ) Årsredovisning 2010 Org nr 556501-0997

© Studsvik AB (publ)Innehållet i denna årsredovisning får inte helt eller delvis kopieras eller lagras på maskinläsbart medium utan tillstånd från Studsvik AB (publ).

Produktion: Meze Design Group AB, Comir ABFoto: Jan Lindblad Jr, Janne Höglund, Mattias Bardå m fl

Tryck: Österbergs Tryckeri

Aktieägarinformation

Worldwide

SVERIGEStudsvik ABBox 556611 10 NyköpingBesöksadress: V Trädgårdsgatan 38, NyköpingTfn: 0155 22 10 00Fax: 0155 26 30 00

Studsvik Nuclear AB611 82 NyköpingBesöksadress: StudsvikTfn: 0155 22 10 00Fax: 0155 26 30 70

Studsvik Scandpower ABStensborgsgatan 4721 32 VästeråsTfn: 021 41 57 70

ALARA Engineering ABStensborgsgatan 4721 32 VästeråsTfn: 021 448 07 61

FRANKRIKEStudsvik SASCentre d’Affaires EURIPOLE17 rue de SanceyZA des Vauguillettes IIIF-89100 SensFrankrikeTfn.: +33 3 86 66 60 75Fax: +33 3 86 66 60 76

JAPANStudsvik Japan LtdNakamura Bldg. 3F2-7-14 Shibuya, Shibuya-kuTokyo 150-0002JapanTfn: +81 3 5464 3771Fax: +81 3 5464 3708

NORGEStudsvik Scandpower ASP.O. Box 15NO-20027 KjellerNorgeBesöksadress: Instituttveien 10, KjellerTfn: +47 648 445 30Fax: +47 648 445 31

SCHWEIZStudsvik Scandpower Suisse GmbHKlausenstrasse 21CH-5525 Fischbach-GöslikonSchweizTfn: +41 79 319 1501

STORBRITANNIENStudsvik UK LtdUnit 14, Princes ParkFourth AvenueTeam Valley Trading EstateGatesheadTyne & Wear NE11 0NFEnglandTfn: +44 191 482 1744Fax: +44 191 482 1747

TYSKLANDStudsvik Scandpower GmbHRathausallee 28DE-22846 NorderstedtTysklandTfn: +49 40 3098 088 10Fax: +49 40 3098 088 88

Studsvik GmbH & Co. KGKarlsruher Str. 20DE-75179 PforzheimTysklandTfn: +49 7231 58695 01Fax: +49 7231 58695 02

USAStudsvik Scandpower, Inc.1087 Beacon Street, Suite 301Newton, MA 02459-1700USATfn: +1 617 965 7450Fax: +1 617 965 7549

Studsvik, Inc.5605 Glenridge Dr, NE Suite 705Atlanta, GA 30342USATfn: +1 404 497 4900Fax: +1 404 497 4901

Studsvik Processing Facility Memphis, LLC2550 Channel AveP.O. Box 13143Memphis, TN 38113USATfn: +1 901 775 0690Fax: +1 901 775 0629

Studsvik Processing Facility Erwin, LLC151 T.C. Runnion RdErwin, TN 37650USATfn: +1 423 735 6300Fax: +1 423 743 0794

Omslag_v12.indd 2 2011-03-07 15.40

S T U D S V I K A B ( P U B L ) Å R S R E D O V I S N I N G 2 010

InnehållKort om Studsvik 2

VD-ord 4

Förvaltningsberättelse 5Koncernens verksamhet 5

Marknad 5

Studsviks verksamhetsområden 6

Viktiga händelser under 2010 7

Försäljning och resultat 7

Lönsamhet 7

Finansiella mål 7

Kommentarer till koncernens operativa segment 7

Investeringar 13

Forskning och utveckling 13

Moderbolaget 13

Ersättningar till ledande befattningshavare 13

Medarbetare 13

Miljö 13

Avveckling av kärntekniska anläggningar 13

Hantering av risker 14

Aktien

Bolagsstyrning

16

18

Utsikter 18

Förslag till vinstdisposition 18

Finansiella rapporter 19Koncernens rapport över totalresultat 19

Koncernens rapport över finansiell ställning 20

Koncernens rapport över kassaflöde 22

Moderbolagets resultaträkning 23

Moderbolagets balansräkning 24

Moderbolagets kassaflödesanalys 26

Noter till koncernredovisningen 27

Noter till moderbolagets redovisning 50

Revisionsberättelse 54

Bolagsstyrning 55

Styrelse och revisorer 58

Koncernledning 60

Femårsöversikt 62

Nyckeltalsdefinitioner 64

NYXFramvagnX1X18_v27.indd 1 2011-03-07 15.50

S T U D S V I K A B ( P U B L ) Å R S R E D O V I S N I N G 2 0102 KORT OM STUDSVIK

Det här är Studsvik

Studsvik erbjuder tjänster till den växande internationella

kärnkraftsindustrin. Kundernas medelaktiva avfall behand-

las , stabiliseras och volymreduceras i egna moderna anlägg-

ningar i Sverige, England och USA, vilket är ekonomiskt

lönsamt för kunderna samtidigt som påverkan på miljön

minime ras. Studsvik testar även kundernas material och

reaktor bränsle i kvalificerade laboratorier i Sverige samt

erbjuder programvara och konsulttjänster för att effek ti-

visera driften av kärnkraftverken. En stor del av Studsviks

arbete utförs även direkt på plats i kundernas kärnkrafts-

anläggningar i samband med underhåll, modernisering och

avveckling.

Efterfrågan på tjänster inom kärnteknik ökar på många

av Studsviks marknader, eftersom många länder bygger

och moderniserar kärnkraftverk för att möta den kraftigt

ökande efterfrågan på el under de kommande 20 åren.*

2010 i korthet

• Tydlig resultatförbättring, förlust vändes till vinst

• Starkt kassaflöde och kraftigt reducerad nettoskuld

• Positiv utveckling i Sverige, Tyskland och Global

Services

• USA redovisade positivt rörelseresultat och

Storbritannien halverade förlusten

• De avställda materialprovningsreaktorerna R2 och

R2-0 överläts till SVAFO

• Order på MSEK 25 för behandling av värmeväxlare

från finska TVO

• Utdragen tillståndsprocess försenar leverans av

ånggeneratorer från Kanada

Affärsidé

Studsvik erbjuder kvalificerade tjänster, som kännetecknas

av nytänkande, effektivitet och säkerhet, till den interna-

tionella kärnkraftsindustrin inom områdena avfallshante-

ring, avveckling, teknik- och underhållstjänster samt drift-

optimering.

Strategier

Tillväxt under lönsamhet

Studsvik förstärker sin position och lönsamhet genom

organisk tillväxt i kombination med allianser och förvärv.

Produkter och tjänster

Koncernen fokuserar på produkter och tjänster som för-

stärker kundernas lönsamhet, bidrar till säkerheten samt

underlättar för kunderna att ta sitt miljöansvar. Studsvik har

en lång tradition av hög innovationstakt och bedriver egen

teknik- och metodutveckling utifrån kundens behov.

Marknad

Studsvik bedriver verksamhet på en marknad och i länder

med höga inträdeshinder. Studsviks starka marknads posi-

tion ligger till grund för en fortsatt framgångsrik utveckling.

Etableringar på nya geografiska marknader sker successivt

när efterfrågan på Studsviks tjänster bedöms vara tillräcklig .

Kort om Studsvik

Nyckeltal 2010 2009

Försäljning, MSEK 1 344,1 1 216,3

Rörelseresultat, MSEK 33,4 –30,0

Resultat efter finansnetto, MSEK 14,3 –49,7

Resultat per aktie, SEK 0,49 –4,28

Rörelsemarginal, % 2,5 neg

Soliditet, % 36,5 37,2

Eget kapital per aktie, SEK 63,37 65,82

Antal anställda, medelantal 1 169 1 132


S T U D S V I K A B ( P U B L ) Å R S R E D O V I S N I N G 2 010 KORT OM STUDSVIK 3

Partners

Studsvik agerar självständigt på marknaden och utvecklar

egna tjänster i nära samarbete med kunder och myndig-

heter. Vid utveckling av nya tjänster eller vid upphandling

av stora projekt kan konkurrenskraften stärkas genom

strate giska partnerskap, antingen med högt specialiserade

nischaktörer eller med globala storföretag.

Organisation

Studsviks organisation präglas av korta beslutsvägar och

en tydlig geografisk ledningsstruktur med stark inriktning

på lönsamhet och kundtillfredsställelse. Verksamheten

bedrivs i fem operativa segment med olika geografiska

ansvars områden. Företaget har fyra verksamhetsområden,

vars tjänster marknadsförs inom ramen för koncern gemen-

samma nyckelerbjudanden, ”Key Offerings”, vilka finns

beskrivna på www.studsvik.se.

* Källa: Internationella atomenergiorganet IAEA.



Tyskland, Global Services och Sverige står för 70 procent av

koncernens försäljning. Den optimism som råder inom

kärnkraftsindustrin har haft en positiv påverkan på dessa

segment, samtidigt som interna förbättringar ökat lönsam-

heten.

I Tyskland råder en förnyad tro på kärnkraften, vilket

leder till större investeringar för att renovera och moderni-

sera kärnkraftsanläggningar och därmed ökad efterfrågan

på Studsviks tjänster. Intäkterna från kvalificerade kärntek-

niska ingenjörstjänster, såsom karaktärisering av avfall,

strålskyddsundersökningar och säkerhetsanalyser ökade.

Den höga beläggningen i kombi nation med att vi foku serat

verksamheten mot tjänster med höga marginaler ledde till

att vi förbättrade lönsamheten i Tyskland. Speciellt gläd-

jande för fram tiden är att den tyska regeringen föreslagit

en lagändring, som innebär att de tyska reaktorerna ges en

ökad drifttid på i genomsnitt 12 år. Genomförs förslaget

öppnar det för en ny marknad i form av moderniserings-

arbeten och livstidsförlängande insatser.

Global Services upplever också en positiv utveckling.

Kärn kraften byggs ut i världen samtidigt som stora investe-

ringar görs för att effektivisera äldre kärnkraftsanlägg-

ningar. Det leder till ökad efterfrågan på avan cerade

program varor och materialprovning av komponenter och

bränsletyper.

Segment Sverige hade fortsatt hög beläggning. Verk-

samheten har tidigare brottats med lönsamhetsproblem på

grund av flask halsar och att avfalls mixen inte varit optimal.

De problemen är på god väg att lösas genom en kombina-

tion av ökade resurser för att bearbeta stora kompo nenter,

bättre logistiklösningar och rätt prissättning. Detta i kom-

bination med få stopp i produktionen ledde till ett tillfreds-

ställande resultat.

De senaste åren har utmaningarna i Storbritannien och USA

varit stora. Under 2010 slog det dåliga statsfinan siella läget

i Storbritannien hårt mot verksamheten. Mot slutet av året

stod det dock klart att avvecklingsmyndigheten NDA fick

behålla oförändrad finansiering, vilket förbätt rade mark-

nadssituationen.

Den exceptionella brist på transportkapacitet för avfall

som uppstod i USA under årets andra och tredje kvartal

begrän sade inleveranserna av material till Erwinanlägg-

ningen. Under fjärde kvartalet normaliserades transport-

situationen och verksamheten kunde avsluta året starkt.

Sammanfattningsvis har Studsviks situation förbättrats

tydligt under 2010 jämfört med föregående år. Koncernens

tre mest lönsamma segment visar en fortsatt god utveck-

ling. Inriktningen framåt är fortsatt produktutveckling

och effektivisering. Samtidigt fortsätter arbetet med att

minska risken i verksamheterna i Stor britannien och USA

för att säker ställa en stabil resultat utveckling i Studsvik

som helhet .

Nyköping i februari 2011

Magnus Groth

4 VD-ORD

2010 innebar en vändning för Studsvik. Rörelseresultatet justerat för poster av

engångs karaktär ökade med drygt 40 miljoner kronor samtidigt som kassaflödet från

den löpande verksamheten förbättrades och nettoskulden minskade. Tyskland, Global

Services och Sverige utvecklades starkt. I Storbritannien och USA hade vi fortsatta

utmaningar, men såg en stegvis förbättring under slutet av året.

Tydlig resultatförbättring


S T U D S V I K A B ( P U B L ) Å R S R E D O V I S N I N G 2 010 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 5

Styrelsen och verkställande direktören i Studsvik AB (publ),

org nr 556501-0997, avger härmed årsredovisning för 2010.

KONCERNENS VERKSAMHET

Studsvik är en ledande leverantör av tjänster till den inter-

nationella kärnkraftsindustrin. Kunderna utgörs främst av

kärnkraftverk och leverantörer till kärnkraftsindustrin.

Verksamheten bedrivs vid egna anläggningar i Europa och

USA samt i kundernas anläggningar.

Bola gets affärsidé är att leverera kvalificerade tjänster

som kännetecknas av nytänkande, effektivitet och säker-

het till den internationella kärnkraftsindustrin. Tjänsterna

sträcker sig över kärnkraftverkens hela livscykel med beto-

ning på avfallshantering, teknik- och underhållstjänster,

driftoptimering samt avveckling.

Koncernens verksamhet bedrivs i fem segment.

Segments indelningen är huvudsakligen geografisk med de

operativa segmenten Sverige, Storbritannien, Tyskland,

USA och Global Services.

Bolagets aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm.

MARKNAD

En växande marknad

International Atomic Energy Agency (IAEA) prognostiserar

ett fördubblat behov av el i världen fram till 2030 och att

produktionen av el från kärnkraftverk kommer att öka med

40 procent under samma period. Totalt byggs för närvar-

ande 56 nya reaktorer runt om i världen samtidigt som stora

inves teringar görs för att höja kapaciteten och att livstids-

för länga existerande kärnkraftverk. Tillväxten är störst i

Asien , främst i Kina, Indien och Sydkorea, men även i Öst-

och Västeuropa i länder som Finland och Frankrike, samt i

USA.

Den 1 januari 2010 fanns det 437 reaktorer i drift i

världen . Ett 60-tal länder överväger att introducera kärnkraft

som energikälla, men redan idag befinner sig drygt 100 nya

reaktorer på planeringsstadiet och ytterligare 250 är före-

slagna. Tillväxten kommer att domineras av Asien, även om

antalet nya reaktorer även förväntas bli stort i västvärlden.

Studsvik gynnas både av nybyggnationer och effektivi-

seringar, dels genom verksamheten i Global Services, dels

genom de kärntekniska ingenjörstjänster som erbjuds i

samtliga segment. Global Services utför tester av material

och bränslen i samband med att nya reaktorer konstrueras

samtidigt som efterfrågan på programvaror ökar. Ingen-

jörer utför säkerhets- och radiologiska studier för de plane-

rade kärnkraftverken och i samband med effek tivisering

samt utformar de avfalls- och avvecklingsplaner som måste

finnas på plats före byggstart.

Under drift av kärnkraftverk och andra kärntekniska

anlägg ningar genereras avfall. En stor mängd låg- och

medelaktivt avfall kommer även att genereras i samband

med att cirka 10 reaktorer plan enligt stängs under de när-

maste åren. Många länder har också börjat ta hand om

anlägg ningar och avfall från 1950- och 1960-talen då de

första kraftproducerande reaktor typerna utvecklades och

det militära bruket av kärnenergi ökade. Genom att låta

Studsvik behandla och volymreducera avfallet minskas

avfalls volymen samtidigt som materialet stabiliseras

kemiskt , vilket sänker lagringskostnaderna och bidrar till en

säkrare förvaring.

Studsviks marknad för behandling av avfall ökar dess-

utom på grund av ny lagstiftning i många länder. Kärn-

tekniskt avfall slutförvaras alltid i de länder som producerat

det, men vissa länder tillåter att avfallet sänds utomlands

för behand ling och volymreducering innan det slutförvaras

i ursprungs landet. Det gör att Studsvik tar emot låg- och

medelaktivt avfall från europeiska länder som Tyskland och

Italien och att bolaget 2009 tecknade ett avtal med kana-

densiska Bruce Power om att behandla 32 kanadensiska

ånggeneratorer vid anläggningen i Sverige.

Under 2010 fortsatte den positiva utvecklingen i Tysk-

land och Sverige, medan utvecklingen i Storbritannien och

USA var svag. Den osäkerhet om det stats finansiella läget

som rådde i Storbritannien ledde till att plane rade projekt,

i den i hög grad statsfinansierade kärnkraftsindustrin,

sköts på framtiden. Mot slutet av året klarnade finan-

sieringssitua tionen för kärnkraftsindustrin, vilket förbätt-

rade marknads läget.

I USA fortsatte efterfrågan att vara svag till följd av att

kunderna valde att kortsiktigt sänka sina utgifter genom

att temporärt lagra avfall på sina egna områden.

Stark ställning på marknaden

Studsvik erbjuder tjänster i ett kärnkraftverks alla faser,

vilket gör att företaget gynnas både av nybygg nationer,

uppgraderingar och avveckling av gamla reak torer. Vid

uppgraderingar av reaktorer kan Studsvik bidra med

samma typ av ingenjörstjänster som vid nybyggnation. När

ett kärnkraftverk ska avvecklas behöver arbetet planeras

noggrant och olika typer av beräkningar och analyser

genom föras sam tidigt som avfallet ska behandlas. Inom

området konkur rerar Studsvik företrädesvis med konsulter

utan särskild inrikt ning på kärnteknik, såsom bland annat

svenska Sweco , ÅF och Vattenfall Power Consultant samt

brittiska Aker Solutions och AMEC.

Inom området driftoptimering har kunderna ofta egen

kompetens och verksamhet samtidigt som vissa forsknings-

Förvaltningsberättelse


S T U D S V I K A B ( P U B L ) Å R S R E D O V I S N I N G 2 0106 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

institut erbjuder denna typ av tjänster. Kommersiellt in-

riktade konkurrenter saknas dock i stor utsträckning, vilket

tillsammans med en internationell kundkrets och kvalifi-

cerade uppdrag ger Studsvik en unik position på mark-

naden under kärnkraftverkens livscykel.

Inom området avfallshantering är Studsvik ensamt i

världen om att kunna volymreducera och friklassa metall

från mycket stora komponenter. Studsvik har också en

världsledande teknik för att stabilisera och volymredu cera

komplexa avfallstyper, exempelvis jonbytarmassor, genom

den patenterade THOR-tekniken.

STUDSVIKS VERKSAMHETSOMRÅDEN

Avfallshantering

Kärnkraftverkens produktion genererar låg- och medel-

aktivt avfall som måste tas omhand. Avveckling av kärn-

tekniska anläggningar resulterar i stora mängder avfall av

olika slag, som kan bearbetas innan det lagras eller slutför-

varas. Studsvik har utvecklat världsledande metoder för att

behandla olika typer av kärntekniskt avfall. Metoderna

sänker kundernas kostnader för efterföljande hantering

och lagring väsentligt.

Studsvik utför dels avfallstjänster vid kundernas anlägg-

ningar, dels i egna anläggningar. Tjänster som utförs på

plats hos kunder är exempelvis karaktärisering, sortering

och pakete ring av avfall, stabilisering och solidifiering av

vått avfall , kompaktering av torrt avfall samt mätning av

radio aktivitet i avfall inför behandling och återvinning. De

tjänster som utförs i egna anläggningar syftar till att sortera ,

stabilisera och volymreducera avfall, för att därigenom

minska kostnaderna för lagring och slutförvaring. Stora

delar av metalliskt material kan härigenom också återvinnas .

Organiskt avfall behandlas vanligen med olika termiska

processer för att åstadkomma en kemiskt stabil produkt,

som lämpar sig för lagring eller slutförvaring, men också

genom mätning och sortering för att reducera volymen

Studsviks verksamhetsområden Överst till vänster: Avfallshantering – ånggenerator har anlänt till anlägg ningen i Sverige, höger: Avveckling – arbete med demontering av turbinhallen i Obrigheim, Tyskland. Nedre vänstra bilden: Teknik- och underhållstjänster – vakuum-kammare som konstruerades för Helmholz Zentrum Berlin 2006, högra: Driftoptimering – arbete i autoklavhallen vid anläggningen i Sverige.



avfall . Utöver traditionell förbränning utnyttjar Studsvik

pyrolys där ämnen behandlas genom torrdestillation utan

syretillförsel. Koncernen har utvecklat en egen pyrolys-

process som fått namnet THORSM med vilken både torrt och

vått låg- och medelaktivt avfall kan behandlas. Tekniken har

särskilda fördelar vid behandling av vått avfall som bland

annat jonbytarmassor.

Metalliskt material rengörs med olika mekaniska och

kemiska metoder, vanligen i kombination med smältning,

och resulterar i att merparten av materialet kan friklassas

och åter användas. Effekthöjning och modernisering av

kraftverk sker vanligtvis genom att stora komponenter,

bland annat turbiner, värmeväxlare och ånggeneratorer,

byts ut mot ny utrustning. Dessa komponenter varierar i

storlek och väger ofta över 100 ton. Studsvik har utvecklat

effektiva metoder för att ta hand om förbrukade kompo-

nenter på ett miljöansvarigt och kostnadseffektivt sätt.

Avveckling

Avveckling av kärntekniska anläggningar pågår i flera

länder . Studsvik har arbetat med avveckling i Sverige och

Tyskland i mer än 20 år och i Storbritannien sedan 2005 och

är därigenom en etablerad aktör på dessa marknader.

Avveck lingsprocessen är lång och komplicerad. Studsviks

tjänster omfattar hela avvecklings- och rivningsprocessen

från förstudier, planering och projektledning till praktiskt

arbete med rivning och därpå följande avfallshantering. För

vissa demonterings- och rivningsmoment har Studsvik

utvecklat egen teknik och utrustning.

Teknik- och underhållstjänster

Kärnkraftsindustrin strävar efter att producera så mycket

elkraft som möjligt med bibehållen säkerhet. Ett sätt att öka

produktionen är att korta avställningstiderna för regel-

bundet underhåll och service. Studsvik har utvecklat

metoder för att effektivisera underhållsarbetet och har med

dessa etablerat en stark position i Centraleuropa med fler-

åriga samarbetskontrakt. Tjänsterna omfattar såväl kvalifi-

cerade konsulttjänster som mekanisk service, dekontami-

nering och strålskydd vid kärnkraftsanläggningar.

Driftoptimering

Kärnkraftsindustrin har behov av kvalificerade tekniska

tjänster för att fastställa hållfasthet och livslängd för kon-

struktionsmaterial och bränsle, både i drifts- och reinveste-

ringsfaserna. Studsvik har utfört sådana tjänster i över 60 år

och har laboratorier där både bestrålat och obestrålat

mate rial kan testas och utvärderas.

God bränsleekonomi är centralt för att nå god lönsam-

het i driften av ett kärnkraftverk. Genom att öka utbrän-

ningen av reaktorbränslet kan effektuttaget öka, men drift-

säkerheten får inte äventyras när mer energi ska utvinnas

ur varje bränsleelement. Studsviks programvaror för opti-

mering och övervakning av bränsle och härd är världs-

ledande.

FÖRSÄLJNING OCH RESULTAT

Försäljningen uppgick till MSEK 1 344,1 (1 216,3). I lokala

valutor motsvarar det en ökning med 11 procent. Försälj-

ningen ökade i lokala valutor i samtliga segment med

undan tag för Storbritannien som redovisade en försäljning

på föregående års nivå.

Rörelseresultatet förbättrades till MSEK 33,4 (–30,0).

Under andra, tredje och delar av fjärde kvartalet rådde brist

på transportkapacitet för den typ av radioaktivt material

som Studsvik behandlar i Erwinanläggningen. Det begrän-

sade inleveranserna av material till anläggningen, vilket

belas tade koncernresultatet starkt negativt. Läget normali-

serades i fjärde kvartalet och produktionsvolymerna ökade .

Beläggningen i Memphisanläggningen var inledningsvis

låg, men förbättrades mot slutet av året. Sammantaget

redo visade USA-verksamheten en kraftig resultatförbätt-

ring under 2010. I Tyskland fortsatte den positiva utveck-

lingen inom samtliga verksamhetsområden och Sverige

avslutade , efter en svag inledning, året starkt med ett

opera tivt resultat på föregående års nivå. I Storbritannien

präglades marknaden av det svaga statsfinansiella läget .

Efter frågan var låg, vilket ledde till låg beläggning i Studs-

viks verksamheter. Läget förbättrades dock något mot

slutet av året. Storbritannien redovisade förlust, en förlust

som dock halverades i jämförelse med föregående år. Den

positiva utvecklingstr enden för Global Services fort satte

med hög beläggning inom materialteknik och konsult-

rörelsen samt en hög nyförsäljning av program varor .

Rörelseresultatanalys2010 2009

Redovisat rörelseresultat 33,4 –30,0Jämförelsestörande poster– Global Services - –6,7– USA - 10,2– Storbritannien - 22,8– Tyskland 5,9 -Justerat rörelseresultat 39,3 –3,7

Valutakurseffekter påverkade rörelseresultatet med MSEK

–6,0 (3,8), varav omräkningseffekter MSEK –2,1 (–3,2).

LÖNSAMHET

Koncernens rörelsemarginal uppgick till 2,5 procent

(negativ ) och vinstmarginalen uppgick till 1,1 procent

(negativ ). Det sysselsatta kapitalet minskade med

MSEK 113,5 till MSEK 797,7. Omsättningshastigheten på

det sysselsatta kapitalet uppgick till 1,6 (1,3) och räntabili-

teten på sysselsatt kapital blev 4,4 procent (negativ).

FINANSIELLA MÅL

De finansiella målen är en genomsnittlig årlig tillväxt om

10 procent, att nå en rörelse marginal om 8 procent och en

soliditet på 40 procent.

KOMMENTARER TILL KONCERNENS

OPERATIVA SEGMENT

Koncernens verksamhet bedrevs under 2010 i fem opera-

tiva segment. Utvecklingen inom dessa kommenteras på

sidorna 8–12.



Studsvik behandlar och volymreducerar låg- och medel-

aktivt avfall på uppdrag av kunder inom främst kärnkrafts-

industrin. Segmentet har en unik position på den euro pe-

iska marknaden inom områdena förbränning av torrt avfall

och behandling av metallskrot och stora kompo nenter.

Avfallet hanteras och behandlas på plats hos kunderna och

i en anläggning utanför Nyköping.

Studsvik separerar icke radioaktiva delar från konta-

minerade delar som i sin tur smälts eller förbränns.

Processen leder till att mängden avfall som måste slutför-

varas minskar , vilket sänker kundernas kostnader.

Beläggningen i förbränningsanläggningen var hög under

hela 2010 och årsproduktionen blev den högsta i anlägg-

ningens historia.

Smältverksamheten hade hög efterfrågan och behand-

lade stora volymer, huvudsakligen stora komponenter. De

fl askhalsar som tidigare begränsat kapaciteten i anlägg-

ningen har successivt byggts bort under året.

Studsvik är ensamt i världen om att erbjuda ett behand-

lingskoncept för stora komponenter, med goda behand-

lingsresultat. Marknaden är intressant eftersom många

kärnkraftverk har förbrukade komponenter som är stora till

omfånget och innehåller betyd ande mängder metall. Bland

annat Bruce Power i Kanada ska transportera 16 ånggene-

ratorer om 100 ton vardera till Studsvik. Studsvik tecknade

under 2010 också avtal med det fi nska kärnkraftverket

TVO för behandling och återvinning av uttjänta värme-

växlare. Ordervärdet uppgår till ca MSEK 25.

Verksamheten fortsatte att växa under 2010. Försälj-

ningen ökade med 5 procent till MSEK 179,9 (171,3),

medan rörelseresultatet minskade med 28 procent till

MSEK 19,9 (27,7). I resultatet ingår värde förändringar av

valutakontrakt med MSEK –4,4 (4,5). Rörelse marginalen

exklusive dessa effekter uppgick till 13,5 (13,5) procent.

Segmentet hade en stark orderstock vid årsskiftet.

De moderniseringar av kärnkraftverk som pågår i fl era

länder förväntas fortsätta, vilket genererar avfallsmängder

som kan behandlas i Studsviks anläggningar. Detta till-

sammans med att allt fl er länder tillåter att låg- och medel-

aktivt avfall transporteras och behandlas utanför landets

gränser, gör att segmentets tillgängliga marknad växer . Till-

växten förväntas också fortsätta som en följd av att Studsvik

bryter in på nya geografi ska marknader.

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Nyckeltal

Belopp i MSEK 2007 2008 2009 2010

Försäljning 135,4 152,4 171,3 179,9Rörelseresultat 28,2 30,7 27,7 19,9Rörelsemarginal, % 20,8 20,1 16,2 11,1Investeringar 33,9 7,8 7,7 8,4Antal anställda 78 78 90 92

Andel av försäljningen13%

SVERIGE

Ånggeneratorer under transport till Studsviksanläggningen.

0

10

20

30

40

50

60

Q4Q3Q2Q1Q4Q3Q2Q1Q4Q3Q2Q1Q4Q3Q2Q1

Försäljning

2007 2008 2009 2010 2007 2008 2009 2010

-5

0

5

10

15

20


Rörelseresultat



Nyckeltal

Belopp i MSEK 2007 2008 2009 2010

Försäljning 129,1 148,6 86,1 80,5Rörelseresultat 3,0 –3,2 –50,2 –24,2Rörelsemarginal, % 2,3 neg neg negInvesteringar 42,4 38,3 56,4 1,1Antal anställda 65 86 66 64

6%

Andel av försäljningen

Studsvik behandlar lågaktivt avfall och utför tekniska

konsult tjänster åt kunder inom den brittiska kärnkrafts-

industrin. Avfallet behandlas i Studsviks återvinnings-

anläggning för metall (MRF). Studsvik etablerade sig i

Storbri tannien 2005 med målsätt ningen att ta marknads-

andelar inom ramen för den nationella strategi för hante-

ring av histo riskt avfall som Nuclear Decommissioning

Authority (NDA) ansvarar för. Studsvik ingår i det konsor-

tium, UK Nuclear Waste Management (NWM), som

ansvarar för driften av Storbritanniens anläggning för slut-

förvar av lågaktivt avfall. Studsvik äger 15 procent i NWM.

Stora delar av den brittiska kärnkraftsmarknaden är bero-

ende av statlig finansiering. Det rådande statsfinan siella

läget under 2010 påverkade marknaden negativt. Led-

tiderna i försäljningsprocesserna, som normalt är långa,

ökade ytterligare, vilket medförde att många projekt

senarelades . Som ett resultat av detta var beläggningen låg

under 2010 såväl i konsultrörelsen som vid MRF.

Organisationen anpassades under året till de rådande

marknadsförutsättningarna.

Fler osäkerhetsfaktorer i marknaden undanröjdes mot

slutet av 2010, främst budgetläget för det statligt finan-

sierade Nuclear Decommissioning Authority (NDA).

Marknads aktiviteten ökade liksom orderstock och belägg-

ning, men orderstocken var fortfarande låg vid utgången

av året. NDA har avsatt särskilda medel för att finan siera

behand ling av metalliskt material. NDAs beslut skapar för-

utsättningar för att etablera ett materialflöde som ger en

grundbeläggning i MRF.

Försäljningen minskade med 6 procent till MSEK 80,5

(86,1). I lokal valuta var försäljningen oförändrad mellan

åren. Rörelse resultatet uppgick till MSEK –24,2 (–50,2).

Föregå ende år belastades med strukturkostnader på

MSEK 22,8. NWM bidrog med en resulta tandel om

MSEK 3,4 (4,3).

STOR- BRITANNIEN

Första leveransen till Studsviks anläggning i Storbritannien, Metal Recycling Facility i Workington.

0

10

20

30

40

50


Försäljning

2007 2008 2009 2010

-35

-30

-25

-20

-15

-10

-5

0

5


Rörelseresultat

2007 2008 2009 2010



Nyckeltal

Belopp i MSEK 2007 2008 2009 2010

Försäljning 341,3 387,9 450,5 461,5Rörelseresultat 25,3 23,3 27,8 28,7

Rörelsemarginal, % 7,4 6,0 6,2 6,2Investeringar 17,6 7,8 4,1 1,8Antal anställda 564 594 644 661

34%



Studsviks tyska verksamhet vänder sig till kunder i Konti-

nentaleuropa. Segmentet har ett brett tjänsteutbud som

täcker hela livscykeln för kärnkraftsreaktorer och andra

kärntekniska anläggningar. En stor del av tjänsterna utförs

i samband med att kärnkraftverken är avstängda för

översyn och underhåll och arbetet utförs till största delen i

kundernas lokaler. Segmentet har också en växande verk-

samhet inom kärntekniska ingenjörstjänster. Studsvik har

en stark marknadsposition med samtliga tyska och fler talet

schweiziska och belgiska kärnkraftverk som kunder. Sedan

2008 bedriver Studsvik Tyskland också en konsultverk-

samhet i Frankrike.

Beläggningen var hög under året, främst på grund av om-

fattande årliga översynsarbeten vid de tyska kärnkrafts-

reaktorerna. Aktiviteten var också fortsatt hög inom

avveck lingsprojekt i Tyskland och Belgien och verksam-

heten inom kvalificerade konsult tjänster fortsatte att växa.

Den tyska regeringen offentliggjorde i september 2010

sin kärnkraftspolitik, som innebär att de tyska reaktorerna

genom en lagändring ges en ökad drifttid på i genomsnitt

12 år. Industrin har reagerat positivt på detta, vilket öppnar

för en ny marknad i form av moderniseringsarbeten och

livstidsförlängande insatser.

Verksamheten i Frankrike växte under året och Studsvik

är nu en certifierad leverantör av nukleära tjänster inom

ingen jörs- och avvecklingsområdet. Uppdraget att avveckla

Belgonucleaires bränslefabrik i Dessel, Belgien drevs på en

hög och stabil nivå. Vid kärnkraftverket i Obrigheim, Tysk-

land slutförde Studsvik det tvååriga uppdraget där en

turbin hall avvecklades. Orderläget i segmentet är bra och

tillväxt förväntas främst ske genom att Studsvik breddar

utbudet av kärntekniska ingenjörs tjänster i Tyskland och

Frankrike.

Under året lämnade den tidigare segmentschefen verk-

samheten. Kostnaderna för chefsbytet, MSEK 5,9, belastar

resultatet för 2010. Försäljningen ökade till MSEK 461,5

(450,5), en uppgång med 13 procent i lokal valuta . Rörelse-

resultatet uppgick till MSEK 28,7 (27,8). Justerat för kostna-

derna för chefsbytet ökade rörelsemarginalen till 7,5 (6,2)

procent.

TYSKLAND

Turbinhallen i Obrigheim före demonteringen.

0

30

60

90

120

150


Försäljning

2007 2008 2009 2010

-3

0

3

6

9

12

15


Rörelseresultat

2007 2008 2009 2010



Studsvik erbjuder ett stort antal tjänster till kärnkrafts-

anläggningar i USA. Tjänsterna omfattar behandling av låg-

och medelaktivt avfall i Studsviks anläggningar i Tennessee

och ett nischutbud av ingenjörs- och tekniktjänster med bas

i Atlanta, Georgia.

I Erwin, Tennessee, behandlas lågaktivt vått avfall i en an-

läggning som använder Studsviks patenterade pyrolys-

teknik THORSM. Brist på transportbehållare begränsade

verk samheten under en stor del av året. Transport behål-

larna används främst för material med högre radio aktivi-

tets innehåll, så kallat B/C-avfall. Bortfallet kunde delvis

kompenseras med material med lägre radioaktivitetsinne-

håll. I slutet av året var samtliga transport behållare åter i

drift, vilket ledde till att lönsamheten förbättrades.

Verksamheten vid anläggningen i Memphis stabili-

serades under 2010, men beläggningen var fortsatt låg mot

bakgrund av den allmänna ekonomiska utvecklingen.

Kunderna avvaktade med att sända avfall för behandling

och sparade därmed kostnader i det korta perspektivet.

Produk tions volymerna ökade dock i slutet av året och

lönsam heten förbättrades.

Segmentets konsultrörelse där verksamheten primärt

baseras på Studsviks patenterade THOR-teknik har sin

primära kundbas i USA, men har också uppdrag i vissa

länder utanför USA. I slutet av 2010 hade uppdragsavtal

tecknats med kunder i USA, Storbritannien, Frankrike och

Japan.

För 2010 rapporterade segment USA en försäljning på

MSEK 272,0 (213,3) och ett rörelseresultat på MSEK 1,4

(–50,0). I föregående års resultat ingår struktur kost nader

med MSEK 10,2.

USA Nyckeltal

Belopp i MSEK 2007 2008 2009 2010

Försäljning 427,7 317,1 213,3 272,0Rörelseresultat 6,3 –22,4 –50,0 1,4Rörelsemarginal, % 1,5 neg neg 0,5Investeringar 21,4 26,4 2,6 3,5Antal anställda 234 156 101 107

20%


Övre bilden: Interiör från Studsviks anläggning i Erwin, Tennessee.Nedre bilden: Ånggenerator för behandling i Studsviks anläggning i Memphis, Tennessee.

0

30

60

90

120

150


Försäljning

2007 2008 2009 2010

-35

-30

-25

-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

20

25

30


Rörelseresultat

2007 2008 2009 2010



Studsvik utför tester, undersökningar och analyser av kärn-

bränsle och material åt kärnkraftverk, reaktor- och bränsle-

tillverkare samt myndigheter och organisationer runt om i

världen. Studsvik är även verksamt inom området för kärn-

tekniska ingenjörstjänster och är den enda obero ende

leveran tören av programvaror för bränsleoptimering och

härdövervakning. Test- och analysverk sam heten bedrivs vid

Studsviks laboratorier i Sverige, medan programvaruverk-

samhet bedrivs vid ett flertal kontor i Europa och USA.

Utveck lingen av programvaror sker huvud sakligen i USA.

Marknaden utvecklades starkt under 2010 och segmentet

hade god orderingång. Under året bedrevs ett program för

att effektivisera laboratorieverksamheten, vilket bidrog till

den goda resultat utvecklingen. Under året fick Studsvik ett

stort antal uppdrag inom området material teknik, bland

annat gjordes flera analyser av reaktor bränsle för en

engelsk kunds räkning .

Studsvik har investerat i en transport flaska för reaktor-

bränsle som levereras i början av 2011. Flaskan, som ska

användas för att transportera bränslestavar, skapar goda

förutsättningar att minimera förseningar i transport ledet

och att därigenom uppnå bättre kapacitetsutnyttjande i

labora torierna.

Konsultrörelsen ökade både omsättning och lönsamhet

under året. Den starka efterfrågan har lett till att Studsvik

ökat antalet medarbetare inom området.

Studsvik har en stark position inom området program-

varor för härdberäkningar. Programvarorna används av

unge fär hälften av världens kärnkraftverk. Området hade

en stark utveckling under året, med hög nyförsäljning av

mjuk vara och programversioner till såväl nya som befint liga

kunder.

Global Services försäljning steg till MSEK 296,6 (264,3),

vilket motsvarar en ökning med 14 procent i lokala valutor.

Rörelseresultatet sjönk till MSEK 33,1 (45,7). I resul tatet

ingår värdeförändringar av valutakontrakt med MSEK 0,5

(2,5) samt reavinst från försäljning av rörelsegren med

MSEK 0 (6,7). Rörelsemarginalen exklusive dessa effekter

uppgick till 11,0 (14,0) procent.

GLOBAL SERVICES

0

20

40

60

80

100


Försäljning

2007 2008 2009 2010

-5

0

5

10

15

20

25


Rörelseresultat

2007 2008 2009 2010

Nyckeltal

Belopp i MSEK 2007 2008 2009 2010

Försäljning 178,8 196,0 264,3 296,6Rörelseresultat 14,4 13,0 45,7 33,1Rörelsemarginal, % 8,1 6,6 17,3 11,2Investeringar 5,3 14,4 8,3 9,2Antal anställda 118 129 138 153

22%


Arbete vid blycell i Aktiva Metallaboratoriet, AKL, vid Studsviksanläggningen i Sverige.



INVESTERINGAR

Koncernens investeringar uppgick till MSEK 25,6 (81,6). I

årets investeringar ingår svepelektronmikroskop med

MSEK 6,3 och automatiserad tubdragningsutrustning med

MSEK 5,0.

FORSKNING OCH UTVECKLING

Utvecklingsprojekt initieras och genomförs dels i sam arbete

med kunder som rena konsultuppdrag, dels inom ramen

för Studsviks egna produktutveckling. Utgifter för forsk-

ning kostnadsförs löpande när de uppkommer. Identifier-

bara utgifter för utveckling av nya processer och produkter

aktiveras i den mån dessa bedöms komma att ge ekono-

miska fördelar.

Under 2010 uppgick de totala kostnaderna för egen-

finansierad forskning och utveckling till MSEK 40,3 (46,1).

De största resurserna allokerades till Studsviks program-

varor för härdoptimering och reaktordrift. Inom program-

varu utvecklingen är utgifterna en kombination av under-

håll av befintliga programvaror och nyutveckling. Från och

med andra halvåret 2010 tillämpas en ny princip för klassi-

ficering av kostnader för forskning och utveckling inom

verksamhetsområdet Programvaror. Det är primärt kost-

nader som ligger i gränslandet mellan program underhåll

och nyutveckling, som redo visas som kostnader för sålda

tjänster. Den nya principen innebär att en större andel

av totalkostnaderna redo visas som kostnader för sålda

tjänster och en lägre andel redo visas som forskning och

utveck ling. Tillämpningen av den nya modellen innebär en

sänkning av de redovisade kostnaderna för forskning och

utveck ling med MSEK 6,2 under 2010. Då de ekonomiska

för delarna av nyutvecklingsarbetet fördelas över mycket

lång tid kostnads förs dessa utgifter i takt med att de

uppstår .

MODERBOLAGET

Verksamheten i moderbolaget består av koncernsam ord-

nande uppgifter och tillgångarna består huvudsakligen av

aktier i dotterbolag. Moderbolagets försäljning uppgick till

MSEK 10,5 (11,2). Rörelseresultatet uppgick till MSEK –25,6

(–31,0).

Resultatet efter finansnetto uppgick till MSEK –2,5

(0,4), vari ingår utdelning från dotterbolag med MSEK

21,4 (32,0). Moderbolagets investeringar uppgick till

MSEK 0 (0). Likvida medel uppgick till MSEK 43,2 (49,3)

och räntebärande skulder till MSEK 135,7 (201,9).

ERSÄTTNINGAR TILL LEDANDE

BEFATTNINGSHAVARE

Vid årsstämman den 29 april 2010 fastställdes principer för

ersättning till ledande befattningshavare.

Ledande befattningshavare ska erbjudas en fast lön

som är marknadsmässig och baserad på dennes ansvar och

befogen heter. Lönen ska fastställas för kalenderår. Ledande

befattningshavare kan erbjudas rörlig ersättning om högst

50 procent av fast lön. Rörlig ersättning ska primärt baseras

på koncernens finansiella mål. Plan för den rörliga ersätt-

ningen ska fastställas för verksamhetsår.

Ledande befattningshavare kan på individuell basis arran-

gera pensionslösningar utöver vad som avtalats i kollek tiv-

avtal eller annat avtal. De kan därmed omvandla lön och

rörlig ersättning till extra pensionsinbetalning, givet att

kostnaden för Studsvik är oförändrad över tiden.

För ledande befattningshavare och Studsvik gäller

högst 12 månaders ömsesidig uppsägningstid. Avgångs-

veder lag, utöver lön under uppsägningstid, kan före-

komma med maximalt motsvarande 12 månadslöner.

Ytter ligare uppgifter om förmåner till ledande befattnings-

havare framgår av not 38.

Styrelsen avser inte att föreslå någon ändring av dessa

principer vid årsstämman 2011.

MEDARBETARE

Medelantalet anställda under 2010 var 1 169 (1 132) per-

soner . Koncernen har antagit en gemensam upp för ande-

kod som fokuserar på fyra ansvarsområden:

• Medarbetare och organisation

• Samhälle

• Kunder och leverantörer

• Miljö

Studsvik har ett program för att sänka antalet arbetsrelate-

rade skador. Under 2010 sänktes antalet arbetsrelaterade

skador som resulterade i sjukfrånvaro från 28 under 2009

till 24 under 2010.

MILJÖ

Koncernen bedriver tillståndspliktig verksamhet i Sverige,

Storbritannien och USA. Verksamheten vid koncernens

svenska anläggningar bedrivs med tillstånd enligt Miljö-

balken, Kärntekniklagen och Strålskyddslagen. Verksam-

heterna i USA och Storbritannien bedrivs på motsvarande

sätt i enlighet med nationella lagar.

De svenska kärntekniska anläggningarna, som är till-

ståndspliktiga enligt Kärntekniklagen, innefattar aktiva

labora torier, anläggningar för hantering av låg- och medel-

aktivt avfall samt anläggning för för varing av kärn ämne.

Koncernens huvudsakliga miljöpåverkan sker genom

utsläpp från anläggningarna till luft och vatten. De tillstånd

under vilka de kärntekniska anläggningarna drivs anger

gräns- och riktvärden för utsläpp till yttre miljö.

AVVECKLING AV KÄRNTEKNISKA ANLÄGGNINGAR

Verksamheten i Studsviks kärntekniska anläggningar i

Sverige bedrivs i enlighet med tillstånd enligt Kärnteknik-

lagen varför det åvilar Studsvik att avveckla anläggning-

arna. Enligt lagen har tillståndsinnehavaren såväl det tek-

niska som det ekonomiska ansvaret för avvecklingen.

I enlighet med lagen (1988:1597) om finansiering av

visst radioaktivt avfall med mera (Studsvikslagen) betalar

de svenska kärnkraftsproducenterna en avgift per produ-

cerad kWh elkraft till den så kallade Kärnavfallsfonden för

att täcka kostnaderna för avveckling av huvuddelen av

Studsviks kärntekniska anläggningar. För att fastställa

omfatt ningen på åtagandet görs återkommande kostnads-

beräkningar. Dessa ligger till grund för fastställandet av den



avgift som kärnkraftsindustrin ska betala till Kärnavfalls-

fonden. I praktiken fungerar avvecklingen så att när

Studsvik beslutar att ta en anläggning, som omfattas av den

så kallade Studsvikslagen, permanent ur drift överförs

ägandet till ett av kärnkraftsindustrin ägt bolag som

genom för avvecklingen vid en tidpunkt de själva väljer.

I enlig het med detta överfördes under december 2010

reakto rerna R2 och R2-0, som Studsvik tog ur drift 2005,

till det av kärnkraftsindustrin ägda AB SVAFO.

De av koncernens svenska anläggningar, vars avveck-

ling inte omfattas av Studsvikslagen, regleras av en lag som

trädde i kraft 2007 (2006:647). Enligt den lagen är Studs-

vik skyldigt att finansiellt säkra den framtida avvecklingen

av de aktuella anläggningarna. Det görs dels genom att en

avgift betalas till Kärnavfallsfonden, dels genom att säker-

heter ställs avseende fullgörandet. För att fastställa omfatt-

ningen på Studsviks åtagande görs kostnadsberäkningar

som sedan ligger till grund för fastställandet av den avgift

Studsvik ska betala till Kärnavfallsfonden. Den avgift Studs-

vik erlade under 2010 uppgick till 1,1 miljoner kronor.

Studsvik gör bedömningen att den årliga avgiften fortsätt-

ningvis i huvud sak kommer att ligga på den nivån. I redo-

visningen görs avsätt ningar för det åtagande Studsvik har

i enlighet med IAS 37, vilket också innebär att resultatet

belastas med en årlig kostnad för åtagandet under anlägg-

ningens beräk nade ekonomiska livslängd. Den årliga kost-

naden kommer i huvudsak att motsvara den avgift som

betalas till Kärn avfallsfonden. Behållningen i Kärnavfalls-

fonden redovisas som tillgång i räkenskaperna.

För koncernens kärntekniska anläggningar i USA och

Storbritannien görs avsättningar i egen balansräkning

för en framtida avveckling. I USA ställer Studsvik även

komp let terande säkerheter för åtagandet i form av bank-

garantier.

HANTERING AV RISKER

Studsvik agerar på en internationell, konkurrensutsatt

marknad. Ansvaret för bedömning av operationella och

finan siella risker ligger på respektive dotterbolag. Dotter-

bolagens riskbedömningar granskas, jämförs och följs upp

av moderbolaget samt behandlas löpande i respektive

dotter bolagsstyrelse.

En samlad analys av koncernens risker och hur dessa

hanteras föredras årsvis i Studsvik ABs styrelse och följs upp

löpande. Koncernen har en hög säkerhetskultur som vilar

på en lång tradition av tydliga rutiner för kvalitetssäkring

och uppföljning inom ramen för olika kvalitetscertifie ringar.

Att Studsvik är verksamt inom kärnkraftsektorn inne-

bär särskilda risker som regleras och övervakas av natio nella

myndigheter och internationella organ. En samlad risk-

bedömning måste innefatta alla delar av årsredovisningen

samt en allmän omvärldsbedömning. Utvalda riskfaktorer

beskrivs nedan utan rangordning. Finansiella risker

behandlas i avsnittet ”Finansiell riskhantering”, not 2.

Omvärldsrisker

Tillståndsplikt och regelverk

Studsvik hanterar radioaktivt material och avfall, vilket gör

delar av verksamheten tillståndspliktig samt föremål för

myndigheters tillsyn och beslut. Således finns en risk i att

förutsättningarna för verksamheten kan komma att ändras

genom ändrade eller indragna myndighetstillstånd, föränd-

ringar i regelverk eller genom politiska beslut. Detta kan

avse till exempel ytterligare skyddsåtgärder som Studsvik

kan behöva investera i för att verksamheten ska uppfylla

kraven. Studsvik kan få påpekanden från myndigheter om

förmodade överträdelser av tillstånd eller föreskrifter.

Studsvik uppfyller, såvitt ledning och styrelse kan

bedöma , de krav som ställs enligt sådana föreskrifter. Kon-

cernens höga säkerhetskultur gör att anpassningsför mågan

till nya regler och direktiv är hög. Arbetsmetoder som

minskar utsläpp och risker vidareutvecklas kontinuerligt.

Även lagring och slutdeponering av kärntekniskt avfall

omgärdas i alla länder av strikta regelverk, som bland annat

inte tillåter att avfall blandas. I USA diskuteras frågan om att

tillåta blandning av avfall med hög aktivitet med avfall med

låg aktivitet som alternativ metod att hantera avfall med

högre aktivitet. En sådan förändring skulle kunna inne bära

att det affärs mässiga konkurrensläget för vissa av Studsviks

tjänster försämras på den amerikanska mark naden.

Marknad

Efterfrågan på Studsviks tjänster beror av en rad faktorer

och är på lång sikt beroende av kärnkraftsindustrins utveck-

ling och de faktorer som påverkar denna. Genom att tjäns-

terna adresserar behov under kärnkraftsindustrins hela livs-

cykel är verksamheten bara på mycket lång sikt beroende

av kärnkraftsindustrins fortlevnad.

Opinion

Frågor som rör kärnteknik har ett allmänintresse. Olika

sakfrågor kan bli föremål för opinionsyttringar och debatt.

Det kan i ett sådant sammanhang inte uteslutas att en

opinion växer fram i frågor som direkt eller indirekt

begränsar Studsviks affärsmässiga handlingsutrymme.

Studsvik arbetar konsekvent för att upprätthålla ett högt

förtro ende hos allmänheten genom att sträva efter att inte

bedriva verksamhet i strid med den allmänna opinionen.

Verksamheten inriktas mot att förbättra kärnkraftens

säker hetsprofil. Förhållningssättet till omvärlden känne teck-

nas av dialog och principen om största möjliga öppenhet.

Verksamhetsrisker

Teknologi

Programvaror, laboratorieverksamhet, avfallshantering och

vissa specialtjänster inom Studsviks verksamhetsområden

bygger på egenutvecklad teknik. Tekniken utmanas stän-

digt av konkurrensen och det kan inte uteslutas att det

utvecklas annan teknik som minskar konkurrenskraften hos

Studsviks teknologier.

Denna risk hanteras genom att Studsvik patentskyddar

egenutvecklad teknik där så bedöms möjligt och ekono-

miskt försvarbart. Risken hanteras också genom ständig

produktutveckling i nära samverkan med kunderna samt

genom att kunderna i stor utsträckning erbjuds helhetslös-

ningar baserade på Studsviks omfattande erfarenhet, vilket

gör Studsvik mindre känsligt för kopiering av enskilda

moment .




Transporter

En stor del av Studsviks verksamhet inom framför allt

material tester och avfallshantering förutsätter transporter

av material till och från Studsviks anläggningar. Sådana

transporter skulle kunna försvåras av ny lagstiftning eller

förändringar i internationella konventioner. Transporter

kräver också myndighetsgodkännanden, särskild utrust-

ning och/eller fordon, vilket medför att förseningar kan

sträckas ut i tid, vilket resulterar i uteblivna intäkter. Trans-

porterna sker redan idag med en hög säkerhetsnivå, hög

grad av insyn från tillsynsmyndigheter och låg risk för skad-

liga följdverkningar av exempelvis en olycka. Genom att

vidmakthålla hög kompetens inom den egna transport-

organisationen samt genom att investera i en egen trans-

portflaska begränsas risken.

Drift av egna anläggningar

Studsvik bedriver verksamhet i egna anläggningar. Tek niska

fel som orsakar oplanerade driftstörningar kan inte ute-

slutas, vilket kan påverka intäkter negativt och orsaka kost-

nader. Studsviks kvalitetssystem, uppföljningssystem och

kompetensutveckling syftar till att minimera risken för

plane rade driftstörningar, liksom att skapa beredskap för att

minimera effekterna av driftstörningar som ändå inträffar .

Beroende av anställda

Driften av Studsviks anläggningar förutsätter att dessa är

bemannade med en komplett och kompetent organisation.

Studsvik har en lång historia av arbetsfred. Arbetsmarknads-

konflikter kan dock inte uteslutas, vilket kan påverka driften

och orsaka intäktsbortfall. Studsvik arbetar aktivt med att

skapa stabila och goda relationer med med arbetare och

fackliga organisationer. En aktiv personalpolitik med medel

och system för medarbetarnas utveckling skapar hög med-

arbetartillfredsställelse.

Studsvik har i enlighet med svensk lag fackliga represen-

tanter i moderbolagets styrelse.

Beroende av nyckelpersoner

Studsvik erbjuder egenutvecklade tekniska lösningar och

tjänster med olika typer av specialistkompetens. Det gör

före taget i viss utsträckning beroende av nyckelmed-

arbetare. Denna risk begränsas löpande genom systemati-

sering av processer, rekrytering och kompetensutveckling.

Fastprisåtaganden

I större tjänsteuppdrag förekommer det att Studsvik gör

fastprisåtaganden. Sådana uppdrag kräver god riskhante-

ring och projektledning. Studsvik utbildar projektledare och

har speciella rutiner som är integrerade i kvalitetssystemen

inom bolagen för att säkerställa att risker hanteras profes-

sionellt.

Ansvar för levererade produkter

Studsvik levererar tjänster med högt teknologiinnehåll till

kvalificerade beställare. I egenskap av leverantör ansvarar

Studsvik för att beställda tjänster levereras i rätt tid samt för

tjänsternas funktionalitet och övriga egenskaper. Om en

tjänst levereras för sent eller inte uppfyller de krav som en

beställare rätteligen kan ställa, riskerar Studsvik att drabbas

av intäktsbortfall, till exempel till följd av kostnader för

omleverans eller skadestånd. Studsvik gör löpande bedöm-

ningar av potentiella exponeringar och gör avsättningar i

balansräkningen.

Ägaransvar för avfall

I USA övertar Studsvik ägaransvar för visst avfall från sina

kunder. Koncernen har avtalat med underleve rantör om

lagring av detta avfall i väntan på att en slut deponi öppnas.

Det kan inte uteslutas att myndighets regleringar eller

kommer siella förhållanden förändras, vilket skapar behov

av att förändra eller komplettera detta arrange mang.

Risken hanteras genom att Studsvik gör avsätt ningar i

balans räkningen för framtida kostnader för lagring och

slutförvaring samt erhåller ersättning för de risker som är

förknippade med långsiktiga åtaganden. Likvida medel

avse ende de framtida åtagandena depo neras på spärrat

konto i amerikansk bank.

Beroende av underleverantörer

En del av Studsviks strategi är att bygga upp unika kund-

erbjudanden tillsammans med utvalda samarbetspartners.

Därmed uppkommer ett visst naturligt beroende till dessa.

Studsvik arbetar med avtalsformer som möjliggör nära och

förtroendefulla samarbeten samtidigt som alternativa sam-

arbetspartners finns att tillgå.

Finansiering och politiska beslut

Avveckling av kärntekniska verksamheter och omhänder-

tagande av radioaktivt avfall förutsätter i de flesta länder

en aktiv medverkan från myndigheter genom exempelvis

beslut om finansiering, rivningstillstånd och regler för slut-

förvaring.

På många marknader sker finansiering av sådan verk-

samhet genom komplicerade system med en blandning av

fonderade medel, löpande intäkter från drift av kärnkraft-

verk samt skattemedel. Politiska beslut påverkar därmed

efter frågan på Studsviks tjänster inom framför allt områ-

dena avfallshantering och avveckling. Det kan inte ute-

slutas att myndighetsprocesser försenas och att uppdrag

därmed genomförs senare än förväntat.

Försäkringsbara risker

Olycka och driftavbrott

Studsvik bedriver verksamhet i egna laboratorier och

anlägg ningar. En olycka i någon av dessa, eller i samband

med transporter till och från dessa, kan inte uteslutas. Tänk-

bara olycksrisker kartläggs löpande i dotterbolagen. Det

före byggande arbetet integreras i koncernens kvalitets-

och säkerhetsarbete. I syfte att reducera den negativa

resultat påverkan, som en olycka med påföljande stillestånd

kan ha, är samtliga anläggningar egendomsförsäkrade och

avbrotts försäkringar har tecknats för samtliga strategiska

anläggningar.

Kontraktspart eller tredje man orsakas skada

Fel eller försummelse vid utförandet av en tjänst eller leve-

rans av en produkt kan leda till att kontraktspart eller tredje



man lider fysisk och/eller ekonomisk skada. I begreppet

skada ingår såväl person- och sakskada som förmögenhets-

skada. Ansvarsförsäkringar har tecknats för att skydda

Studsvik från de ekonomiska risker och konsekvenser som

verksamheten innebär. Verksamheten försäkras ur två risk-

perspektiv, nukleärt ansvar och icke nukleärt ansvar.

I de fall koncernen bedriver tillståndspliktig kärnteknisk

verksamhet är det ett tillståndskrav att försäkring har teck-

nats och vidmakthålls. Detta regleras i Atomansvarslagen i

Sverige och i motsvarande lagstiftning utanför Sverige.

Denna lagstiftning reglerar även försäkringsbeloppen som

för närvarande uppgår till 360 MSDR (miljoner särskilda

dragningsrätter) motsvarande 3,9 miljarder kronor. Nukleär

ansvarsförsäkring tecknas för den svenska verksamheten i

Nordic Nuclear Insurers (NNI) och European Liability Insu-

rers Limited (ELINI). För den brittiska verksamheten tecknas

försäkring i Nuclear Risk Insurers Limited (NRI). För den

amerikanska verksamheten tecknas ansvarsförsäkring i

American Nuclear Insurers Liability Insurance Pool (ANI).

Den icke nukleära verksamheten försäkras genom en

global ansvarsförsäkring tecknad i försäkringsbolaget

IFP&C Insurance Ltd.

Övriga risker

Stöld, sabotage eller attentat

Ett företag som hanterar radioaktivt material kan aldrig helt

utesluta att sådant blir föremål för stöld. Transporter av

radio aktivt material kan, liksom anläggningar för lagring

och bearbetning, bli föremål för sabotage eller andra

former av angrepp.

Studsvik bedriver ett aktivt arbete inom fysiskt skydd i

nära samverkan med polis och myndigheter. Nivån på det

fysiska skyddet anpassas ständigt till de bedömningar av

hotbilden som löpande görs av polis och myndigheter.

Studsvik följer de planer som fastställts av tillståndsgiv ande

och övervakande myndigheter.

Kostnadsansvar för avveckling

Verksamheten i Studsviks svenska kärntekniska anlägg-

ningar bedrivs i enlighet med tillstånd enligt Kärnteknik-

lagen varför det åvilar Studsvik att avveckla anläggning-

arna. Studsvik ansvarar i enlighet med lokala regler tekniskt

och ekonomiskt för avvecklingen av koncernens ameri-

kanska och brittiska anläggningar. Omfattningen och inne-

börden av dessa förpliktelser och en bedömning av dem ur

risksynvinkel presenteras närmare i förvaltningsberättelsen,

sidan 13.

Miljöskuld

Studsvik producerar bara i ytterst begränsad utsträckning

eget avfall som innebär någon miljöpåverkan. När Studsvik

hanterar radioaktivt avfall för kunds räkning ansvarar

kunden för de radioaktiva restprodukterna, med undantag

för avfall som behandlas vid anläggningen i Erwin, där

Studsvik övertar ägandet av avfallet. För detta avfall har

Studsvik avtalat med Waste Control Specialists om slutför-

varing.

Känslighetsanalys

Variationer i priset till kund och koncernens kostnader

påverkar koncernens resultat. Koncernens enskilt största

kostnadspost är personalkostnader, som står för 52 procent

av de totala kostnaderna. Koncernens valutaexponering är

störst mot USD, EUR och GBP.

Känslighetsanalys Förändring Effekt på

rörelseresultat

Pris mot kund 1% +/- 13,4 MSEK

Personalkostnader 1% +/- 7,0 MSEK

Valutakurs USD/EUR/GBP 10% +/- 9,8 MSEK

AKTIEN

Kursutveckling och omsättning

Studsvikaktien är noterad på NASDAQ OMX Stockholm.

Aktiekursen steg under 2010 med 12 procent från

65,25 kronor till 73 kronor, motsvarande ett börsvärde på

600 miljoner kronor. Under året varierade kursen mellan

som lägst 59,75 kronor den 28 september och som högst

94,25 kronor den 21 april.

Under 2010 omsattes 2,78 miljoner Studsvikaktier till

ett värde av 191,8 miljoner kronor. Handeln motsvarade en

omsättningshastighet på 54 procent för de aktier som är

placerade på fria händer, att jämföras med föregående år

87 procent. Börsvärdet för de aktier som ligger på fria

händer var vid årets slut 377,4 miljoner kronor. Med fria

händer avses aktier som finns hos aktieägare med mindre

än 10 procent av kapitalet.

Antal aktier och aktiekapital

Antalet aktier i Studsvik AB (publ) uppgick den 31 decem-

ber 2010 till 8 218 611. Samtliga aktier har en röst och

repre senterar lika andel i bolagets tillgångar och resultat.

Kvotvärdet är 1,0 och aktiekapitalet uppgick till 8,2 miljo-

ner kronor.

0

500

1000

1500

2000

2500

3000

Antal omsatta aktier i 1000-tal per månad

20102009200820072006200520040

50

100

150

200

250

300

Carnegie Small Cap Sweden

OMX Stockholm_PI

Studsvik ©



Aktieägare 2010-12-31 Antal aktier Andel %

Familjen Karinen 1 769 552 21,5

Briban Invest AB 1 283 492 15,6

Allianz Global Investors 714 561 8,7

Erste Bank Österreichische Sparkassen 385 429 4,7

Credit Agricole Suisse SA 348 098 4,2

State Street Bank, Boston 269 089 3,3

Invus Investment AB 199 800 2,4

Citibank NA, London 154 868 1,9

HSBC Trinkahaus and Burkhardt AG 136 730 1,7

Blue Whale Ltd 131 246 1,6

Summa de 10 största ägarna – innehavsmässigt 5 392 865 65,6

Övriga aktieägare 2 825 746 34,4

Summa 8 218 611 100,0

Aktiekapitalets förändring

År TransaktionÖkning av

antalet aktierAktiekapital

kronorTotalt

antal aktier

1994 Bildande 500 000 500 000 500 000

2001 Fondemission 5 300 000 5 800 000 5 800 000

2001 Riktad nyemission 2 314 211 8 114 211 8 114 211

2004 Nyemission1) 2 400 8 116 611 8 116 611

2005 Nyemission1) 102 000 8 218 611 8 218 6111) Konvertering av teckningsoptioner.

Aktieägarstruktur 2010-12-31Aktieinnehav Antal aktieägare Antal aktier % av antal aktier

1 – 500 3 586 383 430 4,7

501 – 2 000 438 483 229 5,9

2 001 – 10 000 136 623 356 7,6

10 001 – 50 000 33 806 147 9,8

50 001 – 100 00 7 447 074 5,4

100 001 – 16 5 475 375 66,6

Summa 4 216 8 218 611 100,0

Data per aktieBelopp, SEK 2006 2007 2008 2009 2010

Antal aktier vid periodens slut 8 218 611 8 218 611 8 218 611 8 218 611 8 218 611

Genomsnittligt antal aktier 8 218 611 8 218 611 8 218 611 8 218 611 8 218 611

Kurs den 31 december 253,00 155,00 55,00 65,25 73,00

Resultat per aktie före utspädning 4,24 5,65 –0,05 –4,28 0,49

Resultat per aktie efter utspädning 4,24 5,65 –0,05 –4,28 0,49

Eget kapital per aktie 67,97 69,58 74,32 65,82 63,37

P/E-tal 60 27 neg neg 149



Aktieägare

Den 31 december hade Studsvik 4 216 aktieägare. Andelen

aktier registrerade i utlandet var 37,1 procent. De två

största ägarna, Familjen Karinen och Briban Invest AB,

hade 37,1 procent av aktierna och de tio största ägarna

65,6 procent. Styrelsen ägde vid årsskiftet 2 647 784 aktier

motsvarande 32,2 procent av kapital och röster. Koncern-

ledningen ägde sammanlagt 25 600 aktier motsvarande

0,3 procent av aktierna.

Utdelningspolitik och utdelning

Styrelsens mål är att utdelningen genomsnittligt över tiden

ska uppgå till minst 30 procent av koncernens resultat efter

skatt. Vid beslut om förslag till utdelning kommer dock

Studsviks expansionsmöjligheter, konsoliderings behov,

likvi ditet samt finansiella ställning i övrigt att beaktas.

Styrelsen föreslår årsstämman att ingen utdelning lämnas

för verksamhetsåret 2010.

Likviditetsgarant

Remium AB har utsetts att agera likviditetsgarant i bolagets

aktie.

Analytiker

Studsviks aktie följs löpande av Alex Barnett, Jefferies, och

Erik Rolander, Remium.

Information om bolagsordningen

Det finns ingen bestämmelse i Studsviks bolagsordning

som begränsar rätten att överlåta aktier. Bolaget har under

räken skapsåret inte överlåtit egna aktier och bolaget har

inte gett ut nya aktier. Bolaget känner inte till något avtal

mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i rätten

att överlåta aktier i bolaget. Bolaget är inte part i något

väsent ligt avtal som påverkas av ett eventuellt offentligt

uppköpserbjudande. Bolagets anställda har inga aktier för

vilka rösträtten inte kan utnyttjas direkt. Styrelsens valda

leda möter utses på årsstämman. I bolagsordningen finns

ingen bestämmelse om tillsättande och entledigande av

styrelseledamöter.

BOLAGSSTYRNING

Bolaget har upprättat en från förvaltningsberättelsen skild

bolagsstyrningsrapport. Denna återfinns på sidorna 55–57.

UTSIKTER

Behovet av elektricitet ökar globalt och produktionen av el

från kärnkraftverk kommer att öka. Ny kärnkraftskapacitet

planeras och byggs i många länder, parallellt med att

moder ni sering och effekthöjning av kärnkraftverk pågår i

flera av de länder där Studsvik är verksamt. Avveckling och

rivning av kärntekniska anläggningar pågår och förväntas

pågå i huvudsak i oförändrad omfattning. Efterfrågan

på tjänster av den typ Studsvik erbjuder, bland annat

avfallshante ring, materialundersökningar, programvaror

och konsult tjänster, är stark. De brittiska och ameri-

kanska mark naderna som präglats av den svaga ekono-

miska utveck lingen nationellt återhämtar sig successivt.

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

Mot bakgrund av att koncernens finansiella ställning

inte är i paritet med koncernens mål, föreslår styrelsen att

ingen utdelning lämnas för 2010. Till årsstämmans för-

fogande stående vinstmedel utgörs av moderbolagets fria

egna kapital , 649 751 668 kronor bestående av balan-

serade vinst medel 645 403 987 kronor samt årets resultat

4 347 681 kronor. Styrelsens förslag innebär att vinstmedlen

disponeras enligt nedan:

I ny räkning överförs 649 751 668 kronor

Totalt fritt eget kapital

i moderbolaget 649 751 668 kronor


S T U D S V I K A B ( P U B L ) Å R S R E D O V I S N I N G 2 010 KONCERNENS RÄKENSKAPER 19

Belopp i 1 000-tal kronor

Koncernens rapport över totalresultat

Not 2010 2009

Försäljningsintäkter 4 1 344 106 1 216 350

Kostnader för sålda tjänster 7 –1 027 193 –949 415

Bruttovinst 316 913 266 935

Försäljnings- och marknadsföringskostnader 7 –52 768 –52 066

Administrationskostnader 7, 8 –186 613 –201 100

Forsknings- och utvecklingskostnader 7 –40 271 –46 122

Resultatandel i intressebolag 17 7 260 13 123

Övriga rörelseintäkter 5 3 294 15 823

Övriga rörelsekostnader 6 –14 407 –26 582

Rörelseresultat 4–9 33 408 –29 989

Finansiella intäkter 10, 12 3 830 4 805

Finansiella kostnader 10, 12 –22 874 –24 582

Resultat före skatt 14 364 –49 766

Inkomstskatt 11 –10 352 14 568

ÅRETS RESULTAT 4 012 –35 198

Övrigt totalresultat

Omräkningsdifferenser av utländska dotterbolag –28 320 –22 501

Kassafl ödessäkringar 5 274 –4 936

Inkomstskatt på poster redovisade som övrigt totalresultat –1 387 1 298

Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt –24 433 –26 139

Summa totalresultat för året –20 421 –61 337

Årets resultat hänförligt till

Moderbolagets aktieägare 4 012 –35 198

Innehav utan bestämmande infl ytande - -

Summa totalresultat hänförligt till

Moderbolagets aktieägare –20 405 –61 315

Innehav utan bestämmande infl ytande –16 –22

Resultat per aktie räknat på resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare under året (SEK)

– Före utspädning 13 0,49 –4,28

– Efter utspädning 13 0,49 –4,28

Rakenskaper_v23.indd 19 2011-03-07 15.52

S T U D S V I K A B ( P U B L ) Å R S R E D O V I S N I N G 2 01020 KONCERNENS RÄKENSKAPER

Not 2010 2009

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar 15 490 144 527 811

Immateriella tillgångar 16 350 659 387 510

Innehav i intressebolag 17 25 348 30 701

Uppskjutna skattefordringar 30 98 291 93 561

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen 18, 22 46 243 17 694

Derivatinstrument 18, 20, 22 573 2 325

Kundfordringar och andra fordringar 18, 21 3 396 3 531

Summa anläggningstillgångar 1 014 654 1 063 133

Omsättningstillgångar

Varulager 23 19 507 17 958

Kundfordringar och andra fordringar 18, 21 318 834 296 299

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen 18, 22 557 590

Derivatinstrument 18, 20, 22 5 095 716

Likvida medel 18, 24 68 376 74 661

Summa omsättningstillgångar 412 369 390 224

SUMMA TILLGÅNGAR 1 427 023 1 453 357

EGET KAPITAL

Kapital och reserver som kan hänföras till moderbolagets aktieägare

Aktiekapital 25 8 219 8 219

Övrigt tillskjutet kapital 25 225 272 225 272

Andra reserver 27 –1 545 22 872

Balanserad vinst 26 288 580 284 568

Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 520 526 540 931

Innehav utan bestämmande infl ytande 282 298

Summa eget kapital 520 808 541 229

SKULDER

Långfristiga skulder

Upplåning 18, 29 146 002 284 536

Derivatinstrument 18, 20, 22 948 78

Uppskjutna skatteskulder 30 38 063 33 955

Pensionsförpliktelser 31 5 749 7 489

Övriga avsättningar 32 215 600 128 364

Leverantörsskulder och andra skulder 28 12 605 11 381

Summa långfristiga skulder 418 967 465 803

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder och andra skulder 28 337 479 334 703

Aktuella skatteskulder 15 935 14 515

Upplåning 18, 29 129 933 85 353

Derivatinstrument 18, 20, 22 1 987 3 939

Övriga avsättningar 32 1 914 7 815

Summa kortfristiga skulder 487 248 446 325

Summa skulder 906 215 912 128

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 427 023 1 453 357


Koncernens rapport över fi nansiell ställning


S T U D S V I K A B ( P U B L ) Å R S R E D O V I S N I N G 2 010 KONCERNENS RÄKENSKAPER 21

FÖRÄNDRINGAR I KONCERNENS EGET KAPITAL

AktiekapitalÖvrigt till-

skjutet kapitalAndra

reserverBalanserad

vinst

Eget kapital hänförligt till

moderbolagets aktieägare

Innehav utan bestämmande

infl ytandeSumma

eget kapital

Ingående balans per den 1 januari 2009 8 219 225 272 48 989 327 985 610 465 320 610 785

Summa totalresultat för perioden –26 117 –35 198 –61 315 –22 –61 337

Utdelning –8 219 –8 219 –8 219

Utgående balans per den 31 december 2009 8 219 225 272 22 872 284 568 540 931 298 541 229

Ingående balans per den 1 januari 2010 8 219 225 272 22 872 284 568 540 931 298 541 229

Summa totalresultat för perioden –24 417 4 012 –20 405 –16 –20 421

Utdelning -

Utgående balans per den 31 december 2010 8 219 225 272 –1 545 288 580 520 526 282 520 808



S T U D S V I K A B ( P U B L ) Å R S R E D O V I S N I N G 2 01022 KONCERNENS RÄKENSKAPER


Koncernens rapport över kassafl öde

Not 2010 2009

Kassafl öde från den löpande verksamheten

Rörelseresultat 33 408 –29 989

Justering för poster som inte ingår i kassafl ödet 33 73 458 93 245

106 866 63 256

Erhållen ränta 884 718

Erlagd ränta –16 603 –22 085

Betald inkomstskatt –12 327 –3 143

Kassafl öde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapital 78 820 38 746

Förändring i rörelsekapital

– Omsättningstillgångar –46 111 –29 644

– Övriga kortfristiga skulder 74 805 12 341

Kassafl öde från den löpande verksamheten 107 514 21 443

Kassafl öde från investeringsverksamheten

Försäljning av dotterbolag och andra affärsenheter 36 - –10 388

Förvärv av fi nansiella anläggningstillgångar –27 183 –4 335

Avyttring av fi nansiella anläggningstillgångar 1 006 -

Förvärv av materiella anläggningstillgångar 15 –25 275 –77 742

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 15 –143 654

Förvärv av immateriella tillgångar 16 –332 –1 032

Utdelning från intressebolag 17 10 369 2 485

Kassafl öde från investeringsverksamheten –41 558 –90 358

Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten

Upptagna lån 29 171 30 419

Amortering av lån 29 –68 828 –24 043

Utdelning 14 - –8 219

Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten –68 657 –1 843

Minskning av likvida medel –2 701 –70 758

Likvida medel vid årets början 74 661 147 713

Omräkningsdifferens –3 584 –2 294

Likvida medel vid årets slut 24 68 376 74 661


S T U D S V I K A B ( P U B L ) Å R S R E D O V I S N I N G 2 010 MODERBOLAGETS RÄKENSKAPER 23

Moderbolagets resultaträkning

Not 2010 2009

Försäljningsintäkter 40 10 519 11 158

Kostnader för sålda tjänster –3 105 –6 316

Bruttovinst 7 414 4 842

Administrationskostnader –34 122 –35 852

Övriga rörelseintäkter 1 258 -

Övriga rörelsekostnader –115 –20

Rörelseresultat 40–43 –25 565 –31 030

Utdelning från dotterbolag 21 422 32 050

Ränteintäkter och liknande poster 45 12 950 13 593

Räntekostnader och liknande poster 46 –11 356 –14 220

Resultat före skatt –2 549 393

Bokslutsdispositioner 47 - 2 510

Inkomstskatt 48 6 896 7 829

ÅRETS RESULTAT 4 347 10 732

Moderbolagets rapport över totalresultat

Årets resultat 4 347 10 732

Övrigt totalresultat

Koncernbidrag från dotterbolag 30 000 40 000

Inkomstskatt på poster redovisade som övrigt totalresultat –7 890 –10 520

Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt 22 110 29 480

Summa totalresultat för året 26 457 40 212



S T U D S V I K A B ( P U B L ) Å R S R E D O V I S N I N G 2 01024 MODERBOLAGETS RÄKENSKAPER

Moderbolagets balansräkning

Not 2010 2009

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar 49

– Inventarier och verktyg 110 387

Finansiella anläggningstillgångar 50

– Uppskjutna skattefordringar 3 126 2 814

– Aktier i dotterbolag 52 833 995 812 512

– Fordringar hos koncernföretag 251 560 266 866

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen 50 15 493 13 052

Summa anläggningstillgångar 1 104 284 1 095 631

Omsättningstillgångar

Lager och handelsvaror 661 417

Kundfordringar och andra fordringar 700 89

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen 557 590

Derivatinstrument 57 2 933 -

Fordringar hos koncernföretag 32 144 46 767

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 51 1 165 1 013

Likvida medel 43 208 49 339

Summa omsättningstillgångar 81 368 98 215

SUMMA TILLGÅNGAR 1 185 652 1 193 846

EGET KAPITAL

Eget kapital

Aktiekapital 8 219 8 219

Bundna reserver 225 272 225 272

Summa bundet eget kapital 233 491 233 491

Fritt eget kapital

Fria reserver 645 404 612 562

Årets resultat 4 347 10 732

Summa fritt eget kapital 649 751 623 294

Summa eget kapital 883 242 856 785

Obeskattade reserver - -

SKULDER

Långfristiga skulder

Skulder till kreditinstitut 53 37 518 144 398

Uppskjutna skatteskulder 606 -

Skulder till koncernföretag 40 466 28 106

Övriga skulder 11 261 10 042

Summa långfristiga skulder 89 851 182 546

Kortfristiga skulder

Skulder till koncernföretag 99 104 84 494

Leverantörsskulder 2 530 1 812

Skulder till kreditinstitut 53 98 215 57 484

Skatteskulder 3 142 2 554

Derivatinstrument 57 628 35

Övriga skulder 1 346 958

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 54 7 594 7 178

Summa kortfristiga skulder 212 559 154 515

Summa skulder 302 410 337 061

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 185 652 1 193 846



S T U D S V I K A B ( P U B L ) Å R S R E D O V I S N I N G 2 010 MODERBOLAGETS RÄKENSKAPER 25

FÖRÄNDRINGAR I MODERBOLAGETS EGET KAPITAL

Aktiekapital ReservfondFritt eget

kapitalSumma

eget kapital

Ingående balans per den 1 januari 2009 8 219 225 272 591 301 824 792

Erhållet koncernbidrag 40 000 40 000

Skatteeffekt av koncernbidrag –10 520 –10 520

Utdelning –8 219 –8 219

Årets resultat redovisat i resultaträkningen 10 732 10 732

Utgående balans per den 31 december 2009 8 219 225 272 623 294 856 785

Ingående balans per den 1 januari 2010 8 219 225 272 623 294 856 785


Skatteeffekt av koncernbidrag –7 890 –7 890

Utdelning - -

Årets resultat redovisat i resultaträkningen 4 347 4 347

Utgående balans per den 31 december 2010 8 219 225 272 649 751 883 242



S T U D S V I K A B ( P U B L ) Å R S R E D O V I S N I N G 2 01026 MODERBOLAGETS RÄKENSKAPER

Moderbolagets kassafl ödesanalys

Not 2010 2009

Kassafl öde från den löpande verksamheten

Rörelseresultat –25 565 –31 030

Justering för poster som inte ingår i kassafl ödet 59 –950 317

–26 515 –30 713

Erhållen ränta 6 718 10 572

Erhållen utdelning 21 422 32 050

Erlagd ränta –7 366 –12 465

Betald inkomstskatt –111 12

Kassafl öde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapital –5 852 –544

Förändring i rörelsekapital

– Omsättningstillgångar 1 554 –635

– Övriga kortfristiga skulder 18 379 51 431

Kassafl öde från den löpande verksamheten 14 081 50 252

Kassafl öde från investeringsverksamheten

Försäljning av dotterbolag - 1 000

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 5 -

Lån till dotterbolag 50 –15 687 –92 986

Avyttring av övriga fi nansiella tillgångar - 2 645

Kassafl öde från investeringsverksamheten –15 682 –89 341

Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten

Amortering av lån –57 474 –18 972

Upptagna lån 12 944 -

Utbetald utdelning - –8 219


Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten –4 530 4 309

Minskning av likvida medel –6 131 –34 780

Likvida medel vid årets början 49 339 84 119

Likvida medel vid årets slut 43 208 49 339



NOTER TILL KONCERNREDOVISNINGEN 27S T U D S V I K A B ( P U B L ) Å R S R E D O V I S N I N G 2 010

Belopp i 1 000-tal kronor om inte annat anges

NOTER TILL KONCERNREDOVISNINGEN

Noter

Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presen-terade år, om inte annat anges.

1.1 GRUND FÖR RAPPORTERNAS UPPRÄTTANDEKoncernredovisningen för Studsvikkoncernen har upprättats i enlighet med Års redo-visningslagen, RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner, Inter national Financial Reporting Standards (IFRS) samt IFRIC-tolkningar sådana de antagits av EU. Koncern redovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärde metoden förutom vad beträffar fi nansiella tillgångar som kan säljas samt fi nansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultat räkningen. Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncern-redovisningen anges i not 3.

Standarder, ändringar och tolkningar som trätt i kraft och tillämpas av koncernen• IFRS 3 (omarbetad), ”Rörelseförvärv”, och därav följande ändringar av IAS 27,

”Koncernredovisning och separata fi nansiella rapporter”, IAS 28, ”Innehav i intresse företag”, och IAS 31, ”Andelar i joint ventures”, ska tillämpas framåt-riktat för rörelseförvärv där förvärvstidpunkten infaller i det första räkenskapsår som börjar den 1 juli 2009 eller senare. Den omarbetade standarden fortsätter att före skriva att förvärvsmetoden tillämpas för rörelseförvärv men med några väsent-liga ändringar. Exempelvis redovisas alla betalningar för att köpa en verksamhet till verkligt värde på förvärvsdagen, inklusive villkorade köpeskillingar som klassi-fi cerats som skuld och som därefter omvärderas via rapporten över totalresul-tatet. Innehav utan bestämmande infl ytande i den förvärvade rörelsen kan valfritt för varje förvärv värderas antingen till verkligt värde eller till den proportionella andelen av den förvärvade rörelsens nettotillgångar. Alla förvärvsrelaterade kost-nader kostnadsförs. Under innevarande år har dock inga förvärv genomförts.

• IAS 27 (omarbetad) kräver att effekterna av alla transaktioner med innehavare utan bestämmande infl ytande redovisas i eget kapital, så länge som det bestäm-mande infl ytandet kvarstår, och dessa transaktioner inte längre ger upphov till goodwill eller vinster och förluster. Standarden anger också att när ett moder bolag mister det bestämmande infl ytandet ska eventuell kvarvarande andel omvärderas till verkligt värde och en vinst eller förlust redovisas i resultaträkningen. IAS 27 (om-arbetad) har inte haft någon påverkan på innevarande period, då inget av inne-haven utan bestämmande infl ytande visar negativt värde. Det har inte före kommit några transaktioner där företaget förlorat det bestämmande infl ytandet men har kvar en andel och det har heller inte förekommit några transaktioner med inne-havare utan bestämmande infl ytande.

• IAS 36 (ändring), ”Nedskrivningar” (gäller för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2010 eller senare). Ändringen klargör att den största kassagenere rande enhet (eller grupp av enheter) på vilken goodwill ska fördelas i syfte att pröva nedskrivningsbehov, är ett rörelsesegment enligt defi nitionen i punkt 5 i IFRS 8, ”Rörelse segment” (dvs före sammanslagning av segment med likartade ekono-miska egenskaper).

Standarder, ändringar och tolkningar som trätt i kraft, men som för närvarande inte är relevanta för koncernen Följande standarder, ändringar och tolkningar av publicerade standarder är obliga-toriska för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2010 eller senare, men är för när-varande inte relevanta för koncernen.• IFRIC 17, ”Värdeöverföring av icke-kontanta tillgångar genom utdelning till ägare”

(gäller för räkenskapsår som börjar den 1 juli 2009 eller senare). Denna tolkning ger vägledning om redovisning av överens kommelser enligt vilka ett företag delar ut saktillgångar till aktie ägarna. Standarden förväntas inte ha någon inverkan på koncernens redovisning.

• IFRIC 18, ”Överföringar av tillgångar från kunder” (gäller för överföringar av till-gångar som skett den 1 juli 2009 eller senare). Denna tolkning klargör IFRSs krav vid redovisning av avtal enligt vilka ett företag av en kund erhåller en materiell anlägg ningstillgång, som företaget sedan måste använda antingen för att ansluta kunden till ett nät eller för att ge kunden löpande tillgång till varor eller tjänster (t ex el, gas eller vatten) eller för att göra båda delarna. Då inga tillgångar av den karaktär som tas upp i IFRIC 18 fi nns i koncernen, är den nya standarden för när-varande inte relevant för koncernen.

• IFRIC 9 och IAS 39 (ändring), ”Inbäddade derivat” (gäller för räkenskapsår som slutar den 30 juni 2009 eller senare). Denna ändring kräver att företag ska bedöma om ett inbäddat derivat ska skiljas från värdkontraktet när företaget omklassifi -cerar en sammansatt fi nansiell tillgång från kategorin verkligt värde via resultaträk-ningen. I koncernen fi nns inga inbäddade derivat, varför den nya standarden för närvarande inte är relevant för koncernen.

• IFRIC 16 (ändring), ”Säkringar av nettoinvestering i en utlandsverksamhet” (gäller för räkenskapsår som börjar den 1 juli 2009 eller senare). Tillägget anger att, i en säkring av en nettoinvestering i en utländsk verksamhet, kan instrument som upp-fyller villkoren för säkringsredovisning innehas av vilket som helst av före tagen inom koncernen, inklusive den utländska verksamheten. Standarden har för när-varande ingen påverkan på koncernen.

• IAS 38 (ändring), ”Immateriella tillgångar” (gäller räkenskapsår som börjar den 1 januari 2010 eller senare). Ändringen ger vägledning i att fastställa verkligt värde på en immateriell tillgång som förvärvats i ett rörelseförvärv och som tillåter redo-visning av en grupp av tillgångar som en enda tillgång om de enskilda tillgång arna har liknande nyttjandeperioder. Standarden kommer eventuellt att inverka på kon-cernens redovisning vid framtida förvärv.

• IAS 1 (ändring), ”Utformning av fi nansiella rapporter”. Ändringen klargör att den potentiella regleringen av en skuld genom emission av aktier antingen kan klassi-fi ceras som kort- eller långfristig på grund av en förändring i defi nit ionen av kort-fristig skuld. Standarden är för närvarande inte relevant för koncernen, eftersom någon reglering av skuld genom emission av aktier inte är planerad.

• IFRS 2 (ändring), ”Group cash-settled and share based payment transactions” (gäller för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2010 eller senare). Ändringen medför att IFRIC 8, ”Tillämpningsområde för IFRS 2” och IFRIC 11, ”IFRS 2 – Trans-aktioner med egna aktier, även koncerninterna” inarbetas i standarden. Den tidi-gare vägledningen i IFRIC 11 kompletteras dessutom beträffande klassifi cering av koncern interna transaktioner, vilket inte behandlas i tolkningen. Standarden har för närvarande ingen inverkan på koncernen.

• IFRS 5 (ändring), ”Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avveck-lade verksamheter”. Ändringen klargör att IFRS 5 specifi cerar de upplysningskrav som fi nns för anläggningstillgångar (eller avyttringsgrupper) som klassifi cerats som anläggningstillgångar som innehas för försäljning eller avvecklade verksam-heter. Den klargör också att det allmänna kravet i IAS 1 fortfarande gäller, särskilt punkt 15 (att ge en rättvisande bild) och punkt 125 (källor till osäkerhet i uppskatt-ningar) i IAS 1. Standarden är för närvarande inte relevant för koncernen.

Standarder, ändringar och tolkningar av befi ntliga standarder som ännu inte har trätt i kraft och som inte har tillämpats i förtid av koncernen Följande nya standarder samt ändringar och tolkningar av befi ntliga standarder har publicerats och är obligatoriska för koncernens redovisning för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2011 eller senare, men har inte tillämpats i förtid av koncernen.• IFRS 9, ”Financial instruments” (publicerad i november 2009). Denna standard är

det första steget i processen att ersätta IAS 39, ”Finansiella instrument: värdering och klassifi cering”. IFRS 9 introducerar två nya krav för värdering och klassifi ce-ring av fi nansiella tillgångar och kommer sannolikt att påverka koncernens redovis-ning av fi nansiella tillgångar. Standarden är inte tillämplig förrän för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013, men är tillgänglig för förtida tillämpning. Dock har standarden ännu inte antagits av EU. Koncernen har ännu att utvärdera den fulla inverkan av IFRS 9 på de fi nansiella rapporterna.

• IAS 24 (omarbetad), ”Upplysningar om närstående”, utgiven november 2009. Den ersätter IAS 24, ”Upplysningar om närstående”, utgiven 2003. IAS 24 (om-arbetad) ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2011 eller senare . Förtida tillämpning är tillåten såväl för hela som för viss del av standarden.

Noter1_v48.indd 27 2011-03-07 15.54

28 NOTER TILL KONCERNREDOVISNINGEN S T U D S V I K A B ( P U B L ) Å R S R E D O V I S N I N G 2 010

Den omarbetade standarden förtydligar och förenklar defi nitionen av en när-stående part. Koncernen kommer att tillämpa den omarbetade standarden från den 1 januari 2011. Den omarbetade standarden för upplysningar om närstå ende förväntas inte få någon stor påverkan på koncernens redovisning av närstående-transaktioner.

Tolkningar av befi ntliga standarder som ännu inte har trätt i kraft och som inte är relevanta för koncernen Följande tolkningar av befi ntliga standarder har publicerats och är obligatoriska för koncernen för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2011 eller senare, men är inte relevanta för koncernen. • IAS 32 (ändring), ”Klassifi cering av teckningsrätter”, publicerad i oktober 2009

(gäller för räkenskapsår som börjar den 1 februari 2010 eller senare). Ändringen behandlar redovisningen av teckningsrätter i annan valuta än företagets funktio-nella valuta. Då koncernen inte innehar teckningsrätter i någon annan valuta än den funktionella så är den nya standaren inte relevant för koncernen.

• IFRIC 19, ”Utsläckning av fi nansiella skulder med egetkapitalinstrument” (gäller för räkenskapsår som börjar den 1 juli 2010 eller senare). Tolkningen klargör redo-visningen vid omförhandling av lånevillkor så att hela eller delar av lånet åter-betalas genom emitterade aktier (debt for equity swap). Standarden är inte tillämplig i koncernen.

• IFRIC 14 (ändring), ”Förskottsbetalning av ett lägsta fonderingskrav”. Utan änd-ringen tillåts inte företag som omfattas av ett lägsta fonderingskrav att redo visa vissa förskottsbetalningar avseende framtida utgifter som en tillgång. Ändringen gäller för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2011, men är ej relevant för kon-cernen.

1.2 KONCERNREDOVISNING Dotterbolag Dotterbolag är alla de företag där koncernen har rätten att utforma fi nansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav uppgå ende till mer än hälften av rösträtterna. Dotterbolag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande infl ytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande infl yt andet upphör. Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpe-skillingen för förvärvet av ett dotterbolag utgörs av verkligt värde på överlåtna till-gångar, skulder och de aktier som emitterats av koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar och skulder som är en följd av en överens-kommelse om villkorad köpeskilling. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Identifi erbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelse-förvärv värderas inledningsvis till verkligt värde på förvärvsdagen. För varje förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande infl ytande i det förvärvade före taget redo visas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det för värvade företagets nettotillgångar. Det belopp varmed köpeskilling, eventuellt innehav utan bestämmande infl ytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidi-gare aktie innehav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifi erbara förvärvade nettotillgångar, redovisas som goodwill. Om beloppet understiger verk-ligt värde för det förvärvade dotterbolagets tillgångar i händelse av ett s k ”bargain purchase”, redovisas mellanskillnaden direkt i rapporten över totalresultat. Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Redovisningsprinciperna för dotter-bolag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.

Transaktioner med innehavare utan bestämmande infl ytandeKoncernen behandlar transaktioner med innehavare utan bestämmande infl y tande som transaktioner med koncernens aktieägare. Vid förvärv från innehavare utan bestäm mande infl ytande redovisas skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den fak-tiska förvärvade andelen av det redovisade värdet på dotterbolagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster på avyttringar till innehavare utan bestämmande infl ytande redovisas också i eget kapital. När koncernen inte längre har ett bestämmande infl ytande eller betydande infl y-tande, omvärderas varje kvarvarande innehav till verkligt värde och ändringen i redo-visat värde redovisas i resultaträkningen. Det verkliga värdet används som det första redovisade värdet och utgör grund för den fortsatta redovisningen av det kvarvar-ande innehavet som intressebolag, joint venture eller fi nansiell tillgång. Alla belopp avseende den avyttrade enheten, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, redo-visas som om koncernen direkt hade avyttrat de hänförliga tillgångarna eller skul-derna. Detta kan medföra att belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat omklassifi ceras till resultatet. Om ägarandelen i ett intressebolag minskar, men ett betydande infl ytande ändå kvarstår, omklassifi ceras, i de fall det är relevant, bara en proportionell andel av de belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat till resultatet.

IntressebolagIntressebolag är alla de företag där koncernen har ett betydande men inte bestäm-mande infl ytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20 procent och 50 procent av rösterna. Innehav i intressebolag redovisas enligt kapital andelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Koncernens redovisade värde på innehav i intressebolag inkluderar goodwill som identifi eras vid förvärvet, netto efter eventuella nedskrivningar. Koncernens andel av resultat som uppkommit i intressebolaget efter förvärvet redo visas i resultaträkningen och dess andel av förändringar i övrigt totalresultat efte r förvärvet redovisas i övrigt totalresultat. Ackumulerade förändringar efter för-värvet redovisas som ändring av innehavets redovisade värde. När koncernens andel i ett intressebolags förluster uppgår till eller överstiger dess innehav i intresse bolaget, inklusive eventuella fordringar utan säkerhet, redovisar koncernen inte ytterligare förluster, om inte koncernen har påtagit sig förpliktelser eller gjort betalningar för intresse bolagets räkning. Orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernen och dess intressebolag elimi neras i förhållande till koncernens innehav i intressebolaget. Även oreali serade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskriv-ningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Tillämpade redovis nings principer i intressebolag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer. Utspädningsvinster och -förluster i andelar i intresse bolag redovisas i resultaträkningen.

Joint venturesFör så kallade joint ventures, där ett gemensamt bestämmande infl ytande råder, till-lämpas kapitalandelsmetoden. Andelarna i ett joint venture redovisas inledningsvis till anskaffningsvärde vid anskaffningstillfället och justeras löpande med dess andel av förändringar i det gemensamt styrda företagets egna kapital. Koncernens andel av resultat, som uppkommit i det gemensamt styrda företaget, redovisas i koncernens rapport över totalresultatet. Om koncernens andel av acku-mulerade förluster är lika stor eller överstiger koncernens andel i det gemensamt styrda företagets egna kapital, redovisar koncernen inte ytterligare förluster.

Ändrade redovisningsprinciperKoncernen har ändrat sina redovisningsprinciper för transaktioner med inne havare utan bestämmande infl ytande och för redovisning när koncernen för lorar det bestäm mande eller betydande infl ytandet, från den 1 januari 2010 när den omarbe-tade IAS 27, ”Koncernredovisning och separata fi nansiella rapporter” trädde i kraft. Omarbetningen av IAS 27 innefattande också konsekvensändringar av IAS 28, ”Innehav i intresseföretag” och IAS 31, ”Andelar i joint ventures”. Tidigare har transaktioner med innehavare utan bestämmande infl ytande behand lats som transaktioner med utomstående part från koncernens perspektiv. Avyttringar gav då upphov till vinster eller förluster i resultaträkningen och förvärv medförde att goodwill redovisades. Vid avyttring av hela eller en del av ett innehav omklassifi cerades en proportionell andel av de reserver som var hänförliga till dotter-bolaget till resultaträkningen eller fördes direkt till balanserade vinstmedel. Enligt tidigare principer gällde att när koncernen förlorade sitt bestämmande eller betydande infl ytande, använde koncernen innehavets redovisade värde vid den tidpunkt då infl ytandet upphörde som anskaffningsvärde och grund för den fort-satta redovisningen av det kvarvarande innehavet som intressebolag, joint venture eller fi nan siell tillgång. Koncernen tillämpar de nya redovisningsprinciperna framåtriktat för transak-tioner som inträffar efter den 1 januari 2010. Följaktligen har det inte krävts några justeringar av belopp som tidigare redovisats i koncernredovisningen.

1.3 SEGMENTRAPPORTERING Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som står i överensstämmelse med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren har identifi erats som verkställande direktören.

1.4 OMRÄKNING AV UTLÄNDSK VALUTAFunktionell valuta och rapportvaluta Poster som ingår i de fi nansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive före-tag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor (SEK), som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.

Transaktioner och balansposter Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valuta kurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och -förluster, som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av mone tära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultat-räkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren

Noter1_v48.indd 28 2011-03-07 15.54


för säkringsredovisning av kassafl öden, då vinster/förluster redovisas i övrigt total-resultat. Valutakursvinster och -förluster som hänför sig till lån och likvida medel redo visas i resultat räkningen som fi nansiella intäkter eller kostnader. Alla övriga valutakurs-vinster och -förluster på framför allt kundfordringar och leverantörsskulder redo visas i posterna Övriga rörelseintäkter och Övriga rörelsekostnader i resultat räkningen. Omräkningsdifferenser för icke-monetära fi nansiella tillgångar och skulder redo-visas som en del av verkligt värde-vinster/-förluster. Omräkningsdifferenser för icke-monetära fi nansiella tillgångar och skulder, såsom aktier som värderas till verkligt värde via resultaträkningen, redovisas i resultaträkningen som en del av verkligt värde-vinster/-förluster.

Koncernföretag Resultat och fi nansiell ställning för alla koncernföretag (av vilka inget har en höginfl a-tionsvaluta som funktionell valuta), som har en annan funktionell valuta än rapport-valutan, omräknas till koncernens rapportvaluta enligt följande. • Tillgångar och skulder för var och en av balansräkningarna omräknas till balans-

dagskurs.• Intäkter och kostnader för var och en av resultaträkningarna omräknas till genom-

snittlig valutakurs.• Alla valutakursdifferenser som uppstår redovisas i övrigt totalresultat.

Vid konsolideringen förs valutakursdifferenser, som uppstår till följd av omräk-ning av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter och av upplåning och andra valuta instrument som identifi erats som säkringar av sådana investeringar, till övrigt total resultat. Vid avyttring av en utlandsverksamhet, helt eller delvis, förs de kursdiffe renser som redovisats i eget kapital till resultaträkningen och redovisas som en del av realisationsvinsten/-förlusten. Goodwill och justeringar av verkligt värde, som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet, behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.

1.5 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskriv ningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till för-värvet av tillgången. Utgifter för nedmontering och återställandekostnader läggs till anskaffningsvärdet och redovisas som en separat komponent. Nedmonterings- och återställandekostnader under tillgångens nyttjandetid beräknas årligen utifrån de bedöm ningar man gör vid varje bedömningstillfälle. Eventuella justeringar av de framtida kostnaderna justerar tillgångens anskaffningsvärde. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultat-räkningen under den period de uppkommer. Inga avskrivningar görs på mark. Avskrivningar på andra tillgångar, för att för dela deras anskaffningsvärde eller omvärderat belopp ner till det beräknade restvärdet över den beräknade nyttjandeperioden, görs linjärt enligt följande. • Byggnader 25–50 år • Maskiner 3–20 år • Inventarier och installationer 3–15 år

Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov. En tillgångs redovisade värde skrivs omgående ner till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde. Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försälj-ningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas i Övriga rörelseintäkter och Övriga rörelsekostnader i resultaträkningen.

1.6 IMMATERIELLA TILLGÅNGAR Goodwill Det belopp varmed den överförda ersättningen, eventuellt innehav utan bestämm-ande infl ytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare aktieinnehav över-stiger verkligt värde på koncernens andel av identifi erade förvärvade nettotillgångar, redovisas som goodwill. Goodwill på förvärv av dotterbolag redo visas som imma-teriella tillgångar. Goodwill på förvärv av intressebolag ingår i värdet på innehav i intresse bolag och prövas med avseende på eventuellt nedskrivningsbehov som en del av värdet på det totala innehavet. Goodwill som redovisas separat testas årligen för att identifi era eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffnings värde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningar av goodwill återförs inte. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvar varande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten.

Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av eventuellt nedskriv-ningsbehov. Fördelningen görs på de kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gett upphov till goodwillposten.

Programvara Förvärvade programvarulicenser aktiveras på basis av de kostnader som uppstått då den aktuella programvaran förvärvats och satts i drift. Dessa aktiverade kostnader skrivs av under den bedömda nyttjandeperioden (i normalfallet 10 år). Kostnader för utveckling eller underhåll av programvara kostnadsförs när de uppstår . Utvecklingskostnader för programvara som redovisas som tillgång skrivs av under sin bedömda nyttjandeperiod.

Avtalsenliga kundrelationer och liknande rättigheterAvtalsenliga kundrelationer och liknande rättigheter består i huvudsak av kundrela-tioner och kontrakt samt vissa hyresrättigheter. Dokument för att styrka gjorda akti-veringar kan vara affärsplaner, budget samt bolagets bedömning av framtida utfall. För varje post görs individuella bedöm ningar. Avskrivning påbörjas när tillgången kan börja användas och sker sedan i takt med bedömd nyttjandeperiod. Avskrivnings-tiden varierar för de olika rättigheterna.

1.7 NEDSKRIVNINGAR AV ICKE-FINANSIELLA TILLGÅNGAR Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod, exempelvis goodwill, skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdenedgång närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp varmed tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. Vid bedömning av ned-skrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det fi nns separata iden-tifi erbara kassafl öden (kassagenererande enheter). För tillgångar, andra än fi nansiella tillgångar och goodwill, som tidigare har skrivits ner görs per varje balansdag en pröv-ning av om återföring bör göras.

1.8 FINANSIELLA TILLGÅNGAR Koncernen klassifi cerar sina fi nansiella tillgångar i följande kategorier: fi nansiella till-gångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kund-fordringar samt derivat för säkringsändamål. Klassifi ceringen är beroende av för vilket syfte den fi nansiella tillgången förvärvades. Ledningen fastställer klassifi ce-ringen av de fi nansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen är fi nan siella tillgångar som innehas för handel. En fi nansiell tillgång klassifi ceras i denna kate-gori om den förvärvas huvudsakligen i syfte att säljas inom kort. Derivat klassifi ceras som att de innehas för handel om de inte är identifi erade som säkringar. Tillgångar i denna kategori klassifi ceras som omsättningstillgångar om de förväntas bli reglerade inom 12 månader. Annars klassifi ceras de som anläggningstillgångar.

Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är fi nansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassifi ceras som anläggningstillgångar. Koncernens lånefordringar och kundfordringar utgörs av kundfordringar och andra fordringar samt likvida medel i balansräkningen (noterna 21 och 24).

Derivat för säkringsändamålDerivat som klassifi ceras som säkringsinstrument är instrument som klassifi cerats som säkringsinstrument och som kvalifi cerar sig för säkringsredovisning. Koncernen ingår normalt endast derivatkontrakt då dessa kvalifi cerar sig för säkrings redovisning. Koncernens derivat återfi nns som kortfristiga och långfristiga tillgångar och skulder.

Redovisning och värderingKöp och försäljningar av fi nansiella tillgångar redovisas på affärsdagen – det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella instrument redo visas första gången till verkligt värde plus transaktionskostnader, vilket gäller alla fi nansiella tillgångar som inte redovisas till verkligt värde via resultaträk ningen. Finan siella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas första gången till verkligt värde, medan hänförliga transaktionskostnader redovisas i resultat räkningen. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassafl öden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med ägande rätten.

Noter1_v48.indd 29 2011-03-07 15.54


Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde. Lånefordringar och kundfordringar redo-visas efter anskaffningstidpunkten till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde avseende kategorin fi nansiella tillgångar värderade till verkligt värde i resultaträkningen, resultatredo visas i den period då de uppstår och ingår i resultaträkningens poster Övriga rörelse-intäkter och Övriga rörelsekostnader.

1.9 KVITTNING AV FINANSIELLA INSTRUMENTFinansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balans-räkningen, endast när det fi nns en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och en avsikt att reglera dem med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera till gången och reglera skulden.

1.10 NEDSKRIVNING AV FINANSIELLA TILLGÅNGARa) Tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde Koncernen bedömer vid varje rapportperiods slut om det fi nns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov före ligger för en fi nansiell tillgång eller en grupp av fi nansiella tillgångar. En fi nansiell tillgång eller grupp av fi nansiella tillgångar har ett nedskriv-ningsbehov och skrivs ned endast om det fi nns objektiva bevis för ett nedskrivnings-behov till följd av att en eller fl era händelser inträffat efter det att tillgången redovisats första gången (en ”förlusthändelse”) och att denna händelse (eller händelser) har en inverkan på de upp skattade framtida kassafl ödena för den fi nansiella tillgången eller grupp av fi nansiella tillgångar som kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt. Till de kriterier som koncernen använder för att fastställa om det föreligger objek-tiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger hör:• betydande fi nansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenären,• ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapital-

belopp,• koncernen beviljar, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger

med låntagarens ekonomiska svårigheter, en eftergift som långivaren annars inte skulle överväga,

• det är sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan fi nansiell rekon struktion,

• upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av fi nansiella svårig heter, eller

• observerbara uppgifter som tyder på att det fi nns en mätbar minskning av de uppskattade framtida kassafl ödena från en portfölj av fi nansiella tillgångar sedan dessa tillgångar redovisades första gången, trots att minskningen ännu inte kan identifi eras som hörande till någon av de enskilda fi nansiella tillgångarna i port-följen, inklusive:(i) negativa förändringar i betalningsstatus för låntagare i portföljen, eller(ii) inhemska eller lokala ekonomiska villkor som har koppling till uteblivna betal-ningar inom tillgångarna i portföljen.

Koncernen bedömer först huruvida det föreligger objektiva belägg för nedskrivning. Nedskrivningen beräknas som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassafl öden (exklusive framtida kreditför luster som inte har inträffat), diskonterade till den fi nansiella tillgångens ursprungliga effek tiva ränta. Tillgångens redovisade värde skrivs ned och nedskrivningsbeloppet redovisas i koncernens resultaträkning. Om ett lån eller en investering som innehas till förfall har rörlig ränta, används den aktuella effektiva ränta som fastställts enligt avtalet som diskonteringsränta när nedskrivningsbehov fastställs. Som en praktisk utväg kan koncernen fastställa nedskrivningsbehovet på basis av instrumentets verk-liga värde med hjälp av ett observerbart marknadspris. Om nedskrivningsbehovet minskar i en efterföljande period och minsk ningen objek tivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter att nedskrivningen redo-visades (som exempelvis en förbättring av gäldenärens kreditvärdighet), redovisas återföringen av den tidigare redovisade nedskrivningen i koncernens resultat räkning.

1.11 DERIVATINSTRUMENT OCH SÄKRINGSÅTGÄRDER Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att redo visa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet identifi erats som ett säkringsinstrument och, om så är fallet, karaktären hos den post som säkrats. Koncernen identifi erar vissa derivat som antingen• säkring av verkligt värde avseende en redovisad tillgång eller skuld eller ett bind-

ande åtagande (verkligt värde-säkring), • säkring av en särskild risk som är kopplad till en redovisad tillgång eller skuld eller

en mycket sannolik prognostiserad transaktion (kassafl ödessäkring).

Då transaktionen ingås, dokumenterar koncernen förhållandet mellan säkrings-instrumentet och den säkrade posten, liksom även koncernens mål för risk hante-

ringen och riskhanteringsstrategin avseende säkringen. Koncernen doku men terar också sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, av huruvida de derivat instrument som används i säkringstransaktioner är effektiva när det gäller att motverka förändringar i verkligt värde eller kassafl öden som är hänförliga till de säkrade posterna. Upplysning om verkligt värde för olika derivatinstrument som används för säk-ringssyften återfi nns i not 20. Hela det verkliga värdet på ett derivat som utgör säkrings instrument klassifi ceras som anläggningstillgång eller långfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader, och som omsätt-ningstillgång eller kortfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid under-stiger 12 månader.

Säkring av verkligt värdeKoncernen tillämpar endast säkring av verkligt värde avseende vissa fi nansiella anlägg ningstillgångar och upplåning.

Kassafl ödessäkring Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på ett derivatinstrument, som identifi eras som kassafl ödessäkring och som uppfyller villkoren för säkrings-redovisning, redovisas i övrigt totalresultat. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i resultaträkningen i posterna Övriga rörelse intäkter och Övriga rörelsekostnader. När ett säkringsinstrument förfaller eller säljs eller när säkringen inte längre uppfyller kriterierna för säkringsredovisning och ackumulerade vinster eller förluster avseende säkringen fi nns i eget kapital, kvarstår dessa vinster/förluster i eget kapital och resultatförs samtidigt som den prognosti-serade transaktionen slut ligen redo visas i resultaträkningen. När en prognostiserad transaktion inte längre förväntas ske, överförs den ackumulerade vinst eller förlust som redovisats i eget kapital omedelbart till resultaträkningens poster Övriga rörelse-intäkter och Övriga rörelsekostnader.

1.12 VARULAGER Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljnings värdet. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först in, först ut-metoden (FIFU). Anskaffningsvärdet för färdiga varor och pågående arbeten består av råmate rial, direkt lön, andra direkta kostnader och hänförbara indirekta tillverkningskost-nader. Lånekostnader ingår inte. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försälj ningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader.

1.13 KUNDFORDRINGAR Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaff ningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med even-tuell reservering för värdeminskning. En reservering för värdeminskning av kundford-ringar görs när det fi nns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Väsent-liga fi nan siella svårigheter hos gäldenären, sannolikhet för att gäldenären kommer att gå i konkurs eller genomgå fi nansiell rekonstruktion och uteblivna eller för senade betal ningar (förfallna sedan mer än 30 dagar), betraktas som indikatorer på att ett nedskrivningsbehov av en kundfordran kan föreligga. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassafl öden, diskonterade med den ursprungliga effektiva räntan. Tillgångens redo-visade värde minskas genom användning av ett värdeminskningskonto och för lusten redovisas i resultaträkningen i posten Försäljningskostnader. När en kundfordran inte kan drivas in skrivs den bort mot värdeminskningskontot för kundfordringar. Åter-vinning av belopp som tidigare har skrivits bort krediteras Försäljningskost nader i resultat räkningen.

1.14 LIKVIDA MEDEL I likvida medel ingår kassa, banktillgodohavanden och övriga kortfristiga placeringar med förfallodag inom tre månader från anskaffningstidpunkten.

1.15 AKTIEKAPITAL Stamaktier klassifi ceras som eget kapital. Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissions-likviden.

1.16 LEVERANTÖRSSKULDER Leverantörsskulder är förpliktelser att betala för varor eller tjänster som har för värvats i den löpande verksamheten från leverantörer. Leverantörsskulder klassifi ceras som kortfristiga skulder om de förefaller inom ett år eller tidigare. Om inte, tas de upp som långfristiga skulder. Leveran törsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upp lupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

Noter1_v48.indd 30 2011-03-07 15.54


1.17 UPPLÅNING Upplåning redovisas till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning klassifi ceras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovill-korlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balans-dagen.

1.18 AKTUELL OCH UPPSKJUTEN INKOMSTSKATT Periodens skattekostnad omfattar aktuell och uppskjuten skatt. Skatt redovisas i resultat räkningen, utom när skatten avser poster som redovisas i övrigt total resultat eller direkt i eget kapital. I sådana fall redovisas även skatten i övrigt totalresultat respek tive eget kapital. Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balans dagen är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där moder bolagets dotter bolag och intressebolag är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter. Ledningen utvärderar regelbundet de yrkanden som gjorts i självdeklarationer avse-ende situationer där tillämpliga skatteregler är föremål för tolkning och gör, när så bedöms lämpligt, avsättningar för belopp som troligen ska betalas till skatte-myndigheten. Uppskjuten skatt redovisas i sin helhet, enligt balansräkningsmetoden, på alla tempo rära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och dessas redovisade värden i koncernredovisningen. Den upp skjutna skatten redovisas emellertid inte om den uppstår till följd av en transaktion som utgör den första redovisningen av en tillgång eller skuld som inte är ett rörelseförvärv och som, vid tidpunkten för transaktionen, varken påverkar redovisat eller skattemässigt resultat. Uppskjuten inkomstskatt beräknas med tillämpning av skatte satser (och -lagar ) som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatte skulden regleras. Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är troligt att fram tida skattemässiga överskott kommer att fi nnas tillgängliga, mot vilka de temporära skill-naderna kan utnyttjas. Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader som uppkommer på andelar i dotterbolag och intressebolag, förutom där tidpunkten för återföring av den tempo-rära skillnaden kan styras av koncernen och det är sannolikt att den temporära skill-naden inte kommer att återföras inom överskådlig framtid.

1.19 ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA Pensionsförpliktelser Koncernföretagen har olika pensionsplaner. Pensionsplanerna fi nansieras van ligen genom betalningar till försäkringsbolag eller förvaltaradministrerade fonder, där betal ningarna fastställs utifrån periodiska aktuariella beräkningar. Koncernen har både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner. En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Koncernen har inte några rättsliga eller informella för-pliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräck-liga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder. En förmåns-bestämd pensionsplan är en pensionsplan som inte är avgiftsbestämd. Utmärkande för förmånsbestämda planer är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller fl era faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön. Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensions-planer är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen på balansdagen minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna, med justeringar för ej redovisade aktua-riella vinster och förluster samt för oredovisade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder. Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen beräknas årligen av oberoende aktuarier med tillämpning av den s k projected unit credit method . Nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen fastställs genom diskonte-ring av uppskattade framtida kassafl öden med användning av räntesatsen för först-klassiga företagsobligationer som är utfärdade i samma valuta som ersättningarna kommer att betalas i med löptider jämförbara med den aktuella pensionsskuldens. Aktuariella vinster och förluster till följd av erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden redovisas i övrigt totalresultat under den period då de uppstår. Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultat-räkningen, om inte förändringarna i pensionsplanen är villkorade av att de anställda kvarstår i tjänst under en angiven period (intjänandeperioden). I sådana fall för delas kostnaden avseende tjänstgöring under tidigare perioder linjärt över intjänande-perioden. För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar koncernen avgifter till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på obligatorisk, avtalsenlig eller fri-villig basis. Koncernen har inga ytterligare betalningsförpliktelser när avgifterna väl är betalda. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning.

Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant åter-betalning eller minskning av framtida betalningar kan komma koncernen tillgodo.

Ersättningar vid uppsägning Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp av kon-cernen före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när den bevis ligen är förpliktad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande, eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång. För-måner som förfaller mer än 12 månader efter balansdagen diskonteras till nuvärde.

Vinstandelar och rörliga lönedelarKoncernen redovisar en skuld och en kostnad för rörlig lön och vinstandelar, baserat på en formel som beaktar den vinst som kan hänföras till moderbolagets aktieägare efter vissa justeringar. Koncernen redovisar en avsättning när det fi nns en legal för-pliktelse eller en informell förpliktelse på grund av tidigare praxis.

1.20 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för miljöåterställande åtgärder, framtida avfallskostnader, omstrukture-ringskostnader och rättsliga krav redovisas när koncernen har en legal eller infor mell förpliktelse till följd av tidigare händelser, det är sannolikt att ett utfl öde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet, och beloppet har beräknats på ett till-förlitligt sätt. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster. Om det fi nns ett antal liknande åtaganden, bedöms sannolikheten för att det kommer att krävas ett utfl öde av resurser vid regleringen sammantaget för hela denna grupp av åtaganden. En avsättning redovisas även om sannolikheten för ett utfl öde avseende en speciell post i denna grupp av åtaganden är ringa. Avsättningarna värderas till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen. Härvid används en diskonteringsränta före skatt som åter-speglar en aktuell marknadsbedömning av det tidsberoende värdet av pengar och de risker som är förknippade med avsättningen. Den ökning av avsättningen som beror på att tid förfl yter redovisas som räntekostnad.

1.21 INTÄKTSREDOVISNING Intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas för sålda varor och tjänster i koncernens löpande verksamhet. Intäkter redovisas exklu sive mervärdesskatt, returer och rabatter samt efter eliminering av koncern-intern försäljning. Koncernen redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla före taget och särskilda kriterier har uppfyllts för var och en av koncernens verksamheter såsom beskrivs nedan. Koncernen använder metoden successiv vinstavräkning för att fastställa vilket belopp som ska redovisas i en given period. Endast nedlagda uppdragsutgifter för utfört arbete på balansdagen kostnadsförs. Koncernen redovisar som tillgång fordringar på beställare av tjänsteuppdrag för alla pågående uppdrag för vilka uppdragsutgifter och redovisade vinster över stiger fakturerade belopp. Delfakturerade belopp, som ännu inte har betalats av kunden, och av beställaren innehållna belopp ingår i posten Kundfordringar och andra ford-ringar. Koncernen redovisar som skuld alla skulder till beställare av tjänsteuppdrag för pågå ende uppdrag för vilka fakturerade belopp överstiger uppdragsutgifter och redo visade vinster. Försäljning av tjänsteuppdrag intäktsredovisas i den redovisningsperiod då tjäns-terna utförs genom successiv redovisning baserad på utförda tjänster per balans-dagen i proportion till de totala tjänster som ska utföras. Ränteintäkter intäktsredovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektiv-räntemetoden. När värdet på en fordran har gått ner, minskar koncernen det redo-visade värdet till det återvinningsbara värdet, vilket utgörs av bedömt framtida kassafl öde, diskonterat med den ursprungliga effektiva räntan för instrumentet, och fortsätter att lösa upp diskonteringseffekten som ränteintäkt. Ränteintäkter på ned-skrivna lån redovisas till ursprunglig effektiv ränta. Utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla betalning har fastställts.

Ändrad redovisningsprincipFrån den 1 juli 2009, när den omarbetade IAS 27, ”Koncernredovisning och separata fi nansiella rapporter” trädde i kraft, har koncernen ändrat sin redovisningsprincip för utdelning av vinstmedel som intjänats före förvärvet. Tidigare reducerade sådana utdelningar innehavets anskaffningsvärde, men nu redovisas utdelning alltid som intäkt . Den nya principen tillämpas framåtriktat i enlighet med övergångsbestäm-melserna. Följaktligen har det inte behövts några justeringar av de belopp som tidi-gare redovisats i koncernredovisningen

Noter1_v48.indd 31 2011-03-07 15.54


1.22 LEASING Leasing där en väsentlig del av riskerna och fördelarna med ägande behålls av lease-givaren klassifi ceras som operationell leasing. Betalningar som görs under leasing-tiden (efter avdrag för eventuella incitament från leasegivaren) kostnadsförs i resultat räkningen linjärt över leasingperioden. Koncernen leasar vissa materiella anläggningstillgångar. Leasingavtal av anlägg-ningstillgångar, där koncernen i allt väsentligt innehar de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet, klassifi ceras som fi nansiell leasing. Vid leasing periodens början redovisas fi nansiell leasing i balansräkningen till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna. Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulden och fi nansiella kost-nader för att uppnå en fast räntesats för den redovisade skulden. Motsvarande betal-ningsförpliktelser, efter avdrag för fi nansiella kostnader, ingår i balansräk ningens poster Långfristig upplåning och Kortfristig upplåning. Räntedelen i de fi nan siella kostnaderna redovisas i resultaträkningen fördelat över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Anläggningstillgångar som innehas enligt fi nansiella leasingavtal skrivs av under den kortare perioden av tillgångens nyttjande period och leasingperioden.

1.23 UTDELNINGAR Utdelning till moderbolagets aktieägare redovisas som skuld i koncernens fi nan-siella rapporter i den period då utdelningen godkänns av moderbolagets aktieägare.

1.24 MODERBOLAGETModerbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen (ÅRL) och rekommendationen från Rådet för fi nansiell rapportering, RFR 2, Redovisning för juri-diska personer. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juri diska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och med hänsyn till sam bandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras från IFRS. Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redo-visningsprinciper framgår nedan. De huvudsakliga avvikelserna mellan redovisnings-principer tillämpade för koncern och moderbolag är:

Aktier och andelar i dotterbolagInvesteringar i dotterbolag redovisas till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Bedömningar görs om bokfört värde motsvarar verkligt värde och det bok-förda värdet skrivs ned om värdeminskningen bedöms vara permanent.

IntäkterModerbolagets intäkter inkluderar mottagna utdelningar från dotterbolag och andra interna mellanhavanden som elimineras i koncernens räkenskaper.

LeasingSamtliga leasingavtal, oavsett om de är fi nansiella eller operationella, redovisas som hyresavtal (operationella leasingavtal).

PensionerPensionsåtaganden avser avgiftsbestämda planer och täcks av försäkringslösningar.

SkatterI moderbolagets balansräkning redovisas de ackumulerade värdena av överavskriv-ningar och andra obeskattade reserver i posten Obeskattade reserver utan avdrag för den uppskjutna skatten. I moderbolagets resultaträkning redovisas förändringar av de obeskattade reserverna på en separat rad. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.

Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personerBolaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalanden från UFR 2. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och akti-veras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncern-bidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats i syfte att minimera koncernens totala skatt redo visas direkt mot balanse-rade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt.

Not 2 Finansiell riskhantering

2.1 FINANSIELLA RISKFAKTORERKoncernen utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika fi nansiella risker: mark-nadsrisk (omfattande valutarisk, ränterisk i verkligt värde, ränterisk i kassafl ödet och prisrisk), kreditrisk och likviditetsrisk. Till de fi nansiella riskerna hör också bolagets förmåga att innehålla de nyckeltal (covenants) som reglerar upplåningen. Koncer-nens övergripande riskhanteringspolicy fokuserar på oförutsägbarheten på de fi nan-siella marknaderna och eftersträvar att minimera potentiella ogynnsamma effekter på koncernens fi nansiella resultat. Koncernen använder derivatinstrument för att säkra viss riskexponering. Riskhanteringen sköts av en central fi nansavdelning enligt policies som fastställts av styrelsen. Den centrala staben identifi erar, utvärderar och säkrar fi nan siella risker i nära samarbete med koncernens operativa enheter. Styrelsen upprättar skrift liga policies såväl för den övergripande riskhanteringen som för specifi ka områden, såsom valutarisk, ränterisk, kreditrisk, användning av derivata och icke-derivata fi nan siella instrument samt placering av överlikviditet.

Marknadsrisk PrisriskKoncernens enskilt största kostnadspost är personalkostnader, som står för 52 (55) procent av de totala kostnaderna. Övriga omkostnader är av varierande natur. Kon-cernens riskexponering avseende inköp är därför av mindre betydelse.

Valutarisk Koncernen verkar internationellt och utsätts för valutarisker som uppstår från olika valutaexponeringar, framför allt avseende US-dollar (USD), euro (EUR), brittiska pund (GBP) och kanadensiska dollar (CAD). Valutarisk uppstår genom framtida affärs-transaktioner, redovisade tillgångar och skulder samt nettoinvesteringar i utlands-verksamheter. Styrelsen har upprättat policies och riktlinjer för hur valutarisker ska hanteras i koncernen. För att minimera den valutarisk som uppkommer vid affärstrans ak-tioner och vid redovisade tillgångar och skulder, använder företagen olika former av valuta derivat som tecknas med extern bank. Valutarisker uppstår när framtida affärs-transaktioner eller redovisade tillgångar eller skulder uttrycks i en valuta som inte är enhetens funktionella valuta. På koncernnivå klassifi ceras endast externa valutaderivatkontrakt som säkringar av bruttobeloppet av specifi ka tillgångar, skulder eller framtida transaktioner. Om den svenska kronan hade försvagats med 10 procent i förhållande till US- dollarn med alla andra variabler konstanta, skulle årets resultat per den 31 december 2010 ha varit MSEK 0,3 (3,9) lägre, till största delen som en följd av att koncernens totala kostnader i USD är något högre än motsvarande intäkter i USD. Eget kapital skulle ha varit MSEK 23,3 (25,5) högre, huvudsak ligen till följd av omräkning av koncer nens nettoinvesteringar i USA. Om den svenska kronan hade försvagats med 10 procent i förhållande till euro med alla andra variabler konstanta, skulle årets resultat per den 31 december 2010 ha varit MSEK 10,0 (6,4) högre, till största delen som en följd av positiva netto-resultat i den tyska verksamheten. Eget kapital skulle ha varit MSEK 9,5 (10,8) högre, huvudsak ligen till följd av omräkning av koncernens nettoinvesteringar i Tyskland. Om den svenska kronan hade försvagats med 10 procent i förhållande till brittiska pund med alla andra variabler konstanta, skulle årets resultat per den 31 decem ber 2010 ha varit MSEK 0,0 (–2,6) högre då koncernens samlade kostnader i brittiska pund är lika stora som motsvarande intäkter i GBP. Eget kapital skulle ha varit MSEK 0,3 (–0,6) högre, huvud sakligen till följd av omräkning av koncernens netto-investering i Storbritannien. Om den svenska kronan hade försvagats med 10 procent i förhållande till kana-densiska dollar med alla andra variabler konstanta, skulle årets resultat per den 31 december 2010 ha varit MSEK 0,3 (0,3) lägre, huvudsakligen till följd av omvärde-ring av koncernens terminssäkringar i CAD.

Ränterisk avseende kassafl öden och verkliga värden Eftersom koncernen inte innehar några väsentliga räntebärande tillgångar, är koncernens intäkter och kassafl öde från den löpande verksamheten i allt väsentligt obero ende av förändringar i marknadsräntor. Koncernens ränterisk uppstår genom långfristig upplåning. Upplåning som görs med rörlig ränta utsätter koncernen för ränterisk avseende kassafl öde. Upplåning som görs med fast ränta utsätter koncernen för ränterisk avseende verkligt värde. Under 2010 och 2009 fanns inga lån med rörlig ränta. Koncernens kontraktsenliga tidpunkter för ränteomförhandling framgår av not 29. Koncernen analyserar sin exponering för ränterisker löpande. Olika scenarier simu-leras, varvid refi nansiering, omsättning av befi ntliga positioner, alternativ fi nansiering och säkring beaktas. Med dessa scenarier som utgångspunkt beräknar koncernen den inverkan på resultatet som en angiven ränteändring skulle ha. För varje simule-ring används samma ränteändring för alla valutor. Scenarierna simuleras bara för de skulder som utgör de största räntebärande positionerna.

Noter1_v48.indd 32 2011-03-07 15.54


Per den 31 december 2010Mindre än 1 år

Mellan 1 och 2 år

Mellan 2 och 5 år

Mer än 5 år

Valutaterminskontrakt – Kassafl ödes säkringar

– Utfl öde 33 794 604 - -

– Infl öde 278 658 13 339 3 044 118 104


Mellan 1 och 2 år

Mellan 2 och 5 år

Mer än 5 år

Valutaterminskontrakt – Kassafl ödes säkringar

– Utfl öde 22 317 - - -

– Infl öde 229 783 10 033 5 721 118 104

2.2 HANTERING AV KAPITALRISK Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktie-ägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en optimal kapital-struktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere. För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdel ning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna. På samma sätt som andra företag i branschen bedömer koncernen kapitalet på basis av skuldsättningsgraden. Detta nyckeltal beräknas som nettoskuld divi derad med totalt eget kapital. Nettoskuld beräknas som total upplåning (omfattande posterna Kortfristig upplåning och Långfristig upplåning i koncernens balansräk-ning) med avdrag för likvida medel. Eget kapital beräknas inklusive innehav utan bestäm mande infl ytande.

2010 2009

Total upplåning (not 29) 275 935 369 889

Avgår likvida medel (not 24) –68 376 –74 661

Nettoskuld 207 559 295 228

Totalt eget kapital 520 808 541 229

Skuldsättningsgrad 40% 55%

Förändringen i skuldsättningsgrad under 2010 var främst en följd av lägre eget kapital . Upplåningen minskade under året och det positiva kassafl ödet efter inves-teringar var inte tillräckligt stort för att balansera minskningen av upplåning, var-för de likvida medlen sjönk något. Det negativa totalresultatet för 2010 till följd av omräk ningsdifferenser av utländska dotterbolag är den främsta anledningen till ett lägre eget kapital.

2.3 BERÄKNING AV VERKLIGT VÄRDETabellen nedan visar fi nansiella instrument värderade till verkligt värde utifrån hur klassifi ceringen i verkligt värdehierarkin gjorts. De olika nivåerna defi nieras enligt följande:• Nivå 1 – Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgång-

ar eller skulder .• Nivå 2 – Andra observerbara data för tillgången eller skulden än noterade priser

inklu derade i nivå 1, antingen direkt (dvs som prisnoteringar) eller indirekt (dvs här-ledda från prisnoteringar).

• Nivå 3 – Data för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara mark-nadsdata (dvs ej observerbara data).

Följande tabell visar koncernens tillgångar och skulder värderade till verkligt värde per den 31 december 2010.

Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3

Tillgångar

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

– Onoterade aktieinnehav - - 4 232

– Kapitalförsäkringar - 11 818 -

– Långfristiga bankplaceringar - 30 750 -

Derivatinstrument som används för säkringsändamål - 5 668 -

Summa tillgångar - 48 236 4 232

Skulder

Derivatinstrument som används för säkringsändamål - 2 935 -

Summa skulder - 2 935 -

Genomförda simuleringar utvisar att effekten på resultatet av en ändring på 0,1 pro-centenhet skulle vara en maximal ökning respektive minskning med MSEK 0,2 (0,3). Om räntorna på upplåning i US-dollar per den 31 december 2010 varit 0,5 procent-enhet högre/lägre med alla andra variabler konstanta, hade vinsten efter skatt för räkenskapsåret varit MSEK 0,6 (0,7) lägre/högre, som en effekt av högre/lägre ränte-kostnader i samband med omförhandling av nya räntebindningstider. Om räntorna på upplåning i brittiska pund per den 31 december 2010 varit 0,5 procentenhet högre/lägre med alla andra variabler konstanta, hade vinsten efter skatt för räkenskapsåret varit MSEK 0,2 (0,3) lägre/högre, som en effekt av högre/ lägre räntekostnader i samband med omförhandling av nya räntebindningstider. Om räntorna på upplåning i euro per den 31 december 2010 varit 0,5 procent-enhet högre/ lägre med alla andra variabler konstanta, hade vinsten efter skatt för räkenskapsåret varit MSEK 0,0 (0,4) lägre/högre, huvudsakligen som en effekt av högre/ lägre ränte kostnader i samband med omförhandling av nya räntebindnings-tider. Upplåning i övriga valutor var under 2010 till fast ränta och påverkades inte av ränteförändringar.

Kreditrisk Kreditrisk hanteras på bolagsnivå och koncernnivå. Kreditrisk uppstår genom likvida medel, derivatinstrument och tillgodohavanden hos banker och fi nansinstitut samt kreditexponeringar gentemot kunder, inklusive utestående fordringar och avtalade transaktioner. Koncernen använder sig endast av banker med lägst AA-rating för place ring av likvida medel. I de fall då ingen oberoende kreditbedömning fi nns, görs en riskbedömning av kundens kreditvärdighet där dennes fi nansiella ställning beaktas , liksom tidigare erfarenheter och andra faktorer. Individuella risk limiter fast-ställs baserat på interna eller externa kreditbedömningar i enlighet med de gränser som satts av styrelsen. De fi nansiella tillgångarnas kreditkvalitet redovisas i not 19.

LikviditetsriskLikviditetsrisk hanteras genom att koncernen innehar tillräckligt med likvida medel och kortfristiga placeringar på en likvid marknad, tillgänglig fi nansiering genom avtalade kreditfaciliteter och möjligheten att stänga marknadspositioner. På grund av verksamhetens dynamiska karaktär bibehåller koncernen fl exibiliteten i fi nansie-ringen genom att upprätthålla avtal om lyftningsbara krediter. Ledningen följer också noga rullande prognoser för koncernens likviditetsreserv, som består av outnyttjade lånelöften (not 29) och likvida medel (not 24), på basis av förväntade kassafl öden. Nedanstående tabell analyserar koncernens fi nansiella skulder och nettoregle-rade derivatinstrument som utgör fi nansiella skulder, uppdelade efter den tid som på balans dagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassafl ödena. De belopp som förfaller inom 12 månader överensstämmer med bokförda belopp, eftersom diskonterings-effekten är oväsentlig.


Mellan 1 och 2 år

Mellan 2 och 5 år

Mer än 5 år

Banklån 129 933 45 177 98 304 2 521

Derivatinstrument 1 987 202 5 741

Leverantörsskulder och andra skulder 337 479 557 3 015 9 033


Mellan 1 och 2 år

Mellan 2 och 5 år

Mer än 5 år

Banklån 85 353 164 547 107 154 12 835

Derivatinstrument 3 956 19 42 -

Leverantörsskulder och andra skulder 334 703 590 3 109 7 682

Nedanstående tabell analyserar koncernens fi nansiella derivatinstrument som kommer att regleras brutto, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtals-enliga, odiskonterade kassafl ödena. De belopp som förfaller inom 12 månader överens stämmer med bokförda belopp, eftersom diskonteringseffekten är oväsentlig .

Noter1_v48.indd 33 2011-03-07 15.54


Not 2 (forts)

Följande tabell visar koncernens tillgångar och skulder värderade till verkligt värde per den 31 december 2009.

Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3

Tillgångar

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

– Onoterade aktieinnehav - - 2 976

– Kapitalförsäkringar - 10 807 -

– Långfristiga bankplaceringar - 4 501 -

Derivatinstrument som används för säk-ringsändamål - 3 041 -

Summa tillgångar - 18 349 2 976

Skulder

Derivatinstrument som används för säk-ringsändamål - 4 017 -

Summa skulder - 4 017 -

Verkligt värde på fi nansiella instrument som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade marknadspriser på balansdagen. En marknad betraktas som aktiv om note rade priser från en börs, mäklare, industrigrupp, prissättningstjänst eller över-vakningsmyndighet fi nns lätt och regelbundet tillgängliga och dessa priser represen-terar verkliga och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på armlängds avstånd. Koncernen har för närvarande inte några sådana tillgångar eller skulder. Verkligt värde på fi nansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad (t ex OTC-derivat) fastställs med hjälp av värderingstekniker. Härvid används i så stor utsträck ning som möjligt marknadsinformation då denna fi nns tillgänglig medan före tagsspecifi k information används i så liten utsträckning som möjligt. Om samt-liga väsentliga indata som krävs för verkligt värde-värderingen av ett instrument är observerbara återfi nns instrumentet i nivå 2. I de fall ett eller fl era väsentliga indata inte baseras på observerbar marknads-information klassifi ceras det berörda instrumentet i nivå 3. Specifi ka värderingstekniker som används för att värdera fi nansiella instrument inkluderar:• Noterade marknadspriser eller mäklarnoteringar för liknande instrument.• Verkligt värde för ränteswappar beräknas som nuvärdet av bedömda framtida

kassa fl öden baserat på observerbara avkastningskurvor.• Verkligt värde för valutaterminskontrakt fastställs genom användning av kurser

för valutaterminer på balansdagen, där det resulterande värdet diskonteras till nuvärde.

• Andra tekniker, såsom beräkning av diskonterade kassafl öden, används för att fastställa verkligt värde för resterande fi nansiella instrument.

Följande tabell visar förändringar för instrument på nivå 3 under 2010.

Nivå 3

Ingående balans 2 976

Vinster redovisade i resultaträkningen 1 256

Utgående balans 4 232

Summa vinster och förluster under perioden redovisade i resultat räkningen, för tillgångar som innehas vid periodens slut 1 256

Under 2009 skedde ingen förändring av det bokförda värdet på innehav av onoterade aktier.

Not 3 Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål

Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfaren het och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.

3.1 VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH ANTAGANDEN FÖR REDOVISNINGSÄNDAMÅL Koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, defi nitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. De uppskattningar och antaganden som inne-bär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår anges i huvuddrag nedan.

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill, i enlighet med den redovisningsprincip som beskrivs i not 1.7. Återvinnings värden för kassagenererande enheter har fastställs genom beräkning av nyttjandevärde. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras (not 16). Baserat på de antaganden och uppskattningar som gjorts, föreligger inget ned-skrivningsbehov av goodwill.

Inkomstskatter Koncernen är skyldig att betala skatt i olika länder. Omfattande bedöm ningar krävs för att fastställa den världsomspännande avsättningen för inkomstskatter. Det fi nns många transaktioner och beräkningar där den slutliga skatten är osäker vid den tidpunkt då transaktionerna och beräkningarna genomförs. Koncernen redo visar en skuld för förväntade skatterevisionsfrågor baserat på bedömningar av huruvida ytter ligare skattskyldighet kommer att uppstå. I de fall den slutliga skatten för dessa ärenden skiljer sig från de belopp som först redovisades, kommer dessa skillnader att påverka aktuell skatt och avsättningarna för uppskjuten skatt under den period då dessa fastställanden görs. Om det faktiska slutresultatet (på de områden där bedömningar gjorts) skulle avvika med 10 procent från ledningens bedömning, skulle koncernen vara tvungen att • minska den uppskjutna skattefordran med MSEK 0,5 (3,4) om utfallet är ogynn-

samt, eller • öka den uppskjutna skattefordran med MSEK 0,5 (3,4) om utfallet är gynnsamt.

Verkligt värde på derivatinstrument eller andra fi nansiella instrument Verkligt värde på fi nansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad fast-ställs med hjälp av värderingstekniker. Koncernen väljer ut ett fl ertal metoder och gör antaganden som huvudsakligen baseras på de marknadsvillkor som föreligger på respektive balansdag.

Intäktsredovisning Koncernen tillämpar successiv vinstavräkning vid redovisning av fastprisavtal. Successiv vinstavräkning innebär att koncernen måste göra uppskattningar av hur stor del de tjänster som redan utförts per balansdagen utgör av de totala tjänster som ska utföras . Om proportionen mellan utförda tjänster och totala tjänster som ska utföras skulle avvika med 10 procent från ledningens uppskattning, skulle årets redo visade intäkt öka med MSEK 2,8 (5,1) om den utförda andelen hade ökat, eller minska med MSEK 2,8 (5,1) om den utförda andelen hade minskat.

AvsättningarVerksamheten i Studsviks anläggningar i Sverige, USA och Storbritannien bedrivs i enlighet med lokala tillståndskrav och det åligger Studsvik att avveckla anlägg ningar, omhänderta avfall och återställa mark. Koncernen gör avsättningar i egen balans-räkning för dessa framtida avvecklingskostnader. Koncernen ställer även säker heter i form av bankgarantier och gör insättning på spärrade medel. Koncernen gör löp-ande bedömningar av sitt tekniska och ekonomiska åtagande och reviderar årligen värdet på dessa avsättningar. Åtaganden utgörs av diskonterade värden på fram-tida kassafl öden. Om den faktiska bedömningen av diskonteringsränta skulle avvika med 10 pro-cent från ledningens bedömning, skulle nettoresultatet ha varit MSEK 0,2 (0,4) lägre vid en högre ränta. Om den faktiska bedömningen av den framtida avvecklingskostnaden skulle avvika med 10 procent från ledningens bedömning, skulle resultatet ha varit MSEK 1,0 (0,8) lägre vid en högre bedömning av framtida kostnader. Merparten av förändringarna i bedömningen av framtida kostnader aktiveras som materiell anlägg ningstillgång och påverkar därmed endast de framtida avskrivningarna. Förändringar i koncernens avsättningar framgår av not 32.

Noter1_v48.indd 34 2011-03-07 15.54


Not 4 Segmentinformation

Rörelsesegmenten har fastställts baserat på den information som behandlas av styrelse och koncernledning och som används för att fatta strategiska beslut. Styrelse och koncernledning bedömer verksamheten både från ett geografi skt perspektiv och från ett produktperspektiv. Styrelse och koncernledning bedömer rörelsesegmentens resultat på rörelseresultat och ett mått som benämns EBITDA före engångsposter. Detta mått exkluderar effek-terna av kostnader av engångskaraktär från rörelsesegmenten, som exempelvis kan vara omstruktureringskostnader, juridiska kostnader och nedskrivning av goodwill när nedskrivningen är ett resultat av en isolerad engångshändelse. Resultat från avvecklade verksamheter ingår inte i EBITDA före engångsposter. Med operativa segmentstill-gångar avses samtliga anläggningstillgångar och omsättningstillgångar fördelade per segment. Med operativa segmentsskulder avses samtliga långfristiga och kortfristiga skulder fördelade per segment. Justerat eget kapital är summan av koncernens egna kapital. Ränteintäkter och räntekostnader fördelas inte på segmenten, eftersom de påverkas av åtgärder som vidtas av den centrala fi nansförvaltningen, som handhar koncernens kassalikviditet.

Räkenskapsåret 2010 SverigeStor-

britannien Tyskland USAGlobal

Services Övrigt Elimineringar Koncernen

Försäljningsintäkter 179 956 80 570 461 488 271 980 296 567 67 696 –14 151 1 344 106

Externa försäljningsintäkter 175 747 80 570 459 981 271 980 296 262 59 566 - 1 344 106

EBITDA före engångsposter 31 026 –21 587 39 524 33 090 38 978 –20 288 - 100 743

Engångsposter - - –5 915 - - - - –5 915

Av- och nedskrivningar –11 099 –5 988 –4 875 –35 520 –5 922 –5 276 - –68 680

Resultat från intressebolag och joint ventures - 3 388 - 3 872 - - - 7 260

Rörelseresultat 19 927 –24 187 28 734 1 442 33 056 –25 564 0 33 408

Finansiella poster, netto –19 044

Skatter –10 352

Årets resultat 4 012

Kapitalandelar i intressebolag och joint ventures - 2 950 - 22 348 50 - - 25 348

Övriga operativa segmentstillgångar 129 315 179 378 254 350 586 525 187 067 390 267 –325 227 1 401 675

Summa tillgångar 1 427 023

Operativa segmentsskulder 125 661 154 641 184 817 398 474 139 565 228 284 –325 227 906 215

Justerat eget kapital 520 808

Summa eget kapital och skulder 1 427 023

Investeringar 8 424 1 077 1 823 3 495 9 206 1 582 - 25 607

Medeltal antal anställda 92 64 661 107 153 92 - 1 169

Räkenskapsåret 2009 SverigeStor-

britannien Tyskland USAGlobal

Services Övrigt Elimineringar Koncernen

Försäljningsintäkter 171 475 86 105 450 500 213 332 264 268 63 595 –32 925 1 216 350

Externa försäljningsintäkter 152 828 86 105 448 314 213 104 262 660 53 339 - 1 216 350

EBITDA före engångsposter 38 147 –29 105 36 126 –14 772 45 968 –25 486 - 50 878

Engångsposter - –22 198 - –3 276 6 730 - - –18 744

Av- och nedskrivningar –10 418 –3 192 –8 258 –40 810 –7 024 –5 544 - –75 246

Resultat från intressebolag och joint ventures - 4 285 - 8 838 - - - 13 123

Rörelseresultat 27 729 –50 210 27 868 –50 020 45 674 –31 030 0 –29 989

Finansiella poster, netto –19 777

Skatter 14 568

Årets resultat –35 198

Kapitalandelar i intressebolag och joint ventures - 3 687 - 26 964 50 - - 30 701

Övriga operativa segmentstillgångar 154 778 195 783 273 573 577 183 200 325 422 227 –401 213 1 422 656

Summa tillgångar 1 453 357

Operativa segmentsskulder 88 625 167 846 193 004 371 074 161 987 330 805 –401 213 912 128

Justerat eget kapital 541 229

Summa eget kapital och skulder 1 453 357

Investeringar 7 729 56 380 4 035 2 563 8 326 2 547 - 81 580

Medeltal antal anställda 90 66 644 101 138 93 - 1 132

Noter1_v48.indd 35 2011-03-07 15.54


Not 4 (forts)

EBITDA före engångsposter stäms av mot resultat före skatt och avvecklade verk-samheter.

2010 2009

EBITDA före engångsposter 100 743 50 878

Avskrivning av materiella anläggningstillgångar –63 090 –66 501

Avskrivning av immateriella anläggningstillgångar –5 590 –8 745

Reavinst avyttrad verksamhet - 6 730

Nedskrivningar - –25 474

Avgångsvederlag –5 915 -

Resultatandelar från intressebolag och joint ventures 7 260 13 123

Finansiella poster – netto –19 044 –19 777


Externa försäljningsintäkter per produktområde 2010 2009

Behandling radioaktivt avfall 431 503 326 458

Avfallstjänster hos kund 12 149 15 011

Konsult- och ingenjörstjänster 123 687 137 011

Strålskyddstjänster 104 964 99 233

Transport och logistik 7 256 5 359

Avvecklings- och rivningstjänster 203 314 226 715

Service vid drift och underhåll 159 747 139 994

Provning/analys av kärnbränsle och material 119 835 84 931

Korrosions- och vattenkemistudier 30 316 37 842

Programvara för bränsleoptimering 86 766 85 770

System- och utrustningsleveranser 5 003 1 472

Övrig verksamhet 59 566 56 554

Summa 1 344 106 1 216 350

Övrig verksamhet omfattar huvudsakligen moderbolaget.

Externa försäljnings-intäkter baserade på det land där kunden fi nns

2010 2009

kSEK Procent kSEK Procent

Sverige 240 834 17,9 219 906 18,0

Europa exkl Sverige 724 381 53,9 716 270 58,9

Nordamerika 353 651 26,3 250 284 20,6

Asien 25 221 1,9 29 875 2,5

Alla övriga länder 19 0,0 15 0,0

Summa 1 344 106 100,0 1 216 350 100,0

Koncernen har för närvarande inga enskilda kunder som svarar för mer än 10 pro-cent av de totala försäljningsintäkterna.

Anläggningstillgångar per land

2010 2009

kSEK Procent kSEK Procent

Sverige 179 756 17,7 176 466 16,6

Europa exkl Sverige 301 137 29,7 341 211 32,1

Nordamerika 533 567 52,6 545 277 51,3

Asien 194 0,0 179 0,0

Summa 1 014 654 100,0 1 063 133 100,0

Not 5 Övriga rörelseintäkter

Övriga intäkter 2010 2009

Försäljning av dotterbolag och andra affärs enheter - 6 730

Försäljning av materiella tillgångar 363 344

Försäkringsersättningar 251 -

Hyresintäkter 502 637

Övrigt 434 298

Summa 1 550 8 009

Not 5 (forts)

Andra vinster 2010 2009

Andra fi nansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

– Verkligt värde-vinster 1 744 750

Valutaterminskontrakt

– Valutakursdifferenser - 7 064

Summa 1 744 7 814

Not 6 Övriga rörelsekostnader

Övriga kostnader 2010 2009

Kundförluster 14 -

Försäljning av materiella tillgångar 1 603 -

Övriga nedskrivningar 462 -

Strukturkostnader av engångskaraktär 5 915 25 474

Övrigt 89 37

Summa 8 083 25 511

Andra förluster 2010 2009

Andra fi nansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

– Verkligt värde-förluster 2 420 1 071

Valutaterminskontrakt

– Valutakursdifferenser 3 904 -

Summa 6 324 1 071

Not 7 Kostnader fördelade på kostnadsslag2010 2009

Inköp material och tjänster 475 985 380 987

Personalkostnader 705 076 702 288

Energi 27 240 28 427

Av- och nedskrivningar 68 890 70 521

Övriga kostnader 29 654 66 480

Summa 1 306 845 1 248 703

Not 8 Ersättning till revisorerna2010 2009

PricewaterhouseCoopers

– Revisionsuppdrag 3 438 4 114

– Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 394 822

– Skatterådgivning 376 2 432

– Övriga tjänster 363 52

Summa 4 571 7 420

Övriga revisorer

– Revisionsuppdrag 108 114

– Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 93 -

– Skatterådgivning - -

– Övriga tjänster 54 56

Summa 255 170

Koncernen totalt 4 826 7 590

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana arbets uppgifter.

Noter1_v48.indd 36 2011-03-07 15.54


Not 9 Ersättningar till anställda

Ersättning till anställda 2010 2009

Löner 549 941 556 494

Sociala avgifter 98 698 108 206

Pensionskostnader – avgiftsbaserade 28 942 27 022

Pensionskostnader – förmånsbaserade 1 150 1 197

Summa 678 731 692 919

Löner och andra ersättningar fördelade per land och mellan styrelse och verkställande direktören samt övriga anställda

2010 2009

Styrelse & VDVarav

rörlig ersättning Övriga anställda Styrelse & VDVarav

rörlig ersättning Övriga anställda

Moderbolaget 5 293 - 6 088 4 971 - 9 669

Dotterbolag i Sverige 4 446 735 126 142 3 249 597 116 950

Dotterbolag utomlands

– Norge - - 1 672 - - 1 685

– Tyskland 1 812 190 292 601 1 933 95 281 900

– Storbritannien 1 311 - 20 765 1 697 - 45 272

– USA 2 165 - 77 895 3 547 - 76 754

– Japan 901 37 428 893 37 424

– Schweiz - - 2 498 - - 1 816

– Frankrike - - 5 924 - - 5 734

Totalt dotterbolag 10 635 962 527 925 11 319 729 530 535

Totalt koncernen 15 928 962 534 013 16 290 729 540 204

2010 2009

Medeltal antal anställda Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt

Moderbolaget 6 5 11 7 5 12

Dotterbolag i Sverige 211 77 288 202 71 273

Dotterbolag utomlands

– Norge 1 - 1 2 - 2

– Tyskland 567 75 642 546 64 610

– Storbritannien 56 8 64 53 13 66

– USA 115 20 135 105 22 127

– Japan 1 1 2 1 1 2

– Schweiz 1 1 2 1 1 2

– Frankrike 20 4 24 38 - 38

Totalt dotterbolag 972 186 1 158 948 172 1 120

Totalt koncernen 978 191 1 169 955 177 1 132

Könsfördelning i koncernen (inklusive dotterbolag) för styrelseledamöter och övriga ledande befattningshavare

2010 2009

Antal på balansdagen Varav män

Antal på balansdagen Varav män

Styrelseledamöter 11 7 11 8

VD och övriga ledande befattningshavare 11 11 11 11

Totalt koncernen 22 18 22 19

För information om förmåner till ledande befattningshavare, se not 38.

Noter1_v48.indd 37 2011-03-07 15.54


Not 10 Finansiella intäkter och kostnader2010 2009

Finansiella intäkter

Kortfristiga banktillgodohavanden 850 606

Verkligt värde-vinster (orealiserade och realiserade) 2 947 4 087

Övriga fi nansiella intäkter 33 112

Summa 3 830 4 805

Finansiella kostnader

Banklån –15 168 –17 207

Verkligt värde-förluster (orealiserade och realiserade) –6 271 –5 302

Andra fi nansiella kostnader –1 435 –2 073

Summa –22 874 –24 582

Finansiella poster – netto –19 044 –19 777

Not 11 Inkomstskatt2010 2009

Aktuell skatt

Aktuell skatt på årets resultat –12 308 –15 691

Justering avseende tidigare år 164 –1 099

Summa –12 144 –16 790

Uppskjuten skatt (not 30)

Uppkomst och återföring av temporära skillnader 2 403 31 103

Effekt av förändring i skattesats –611 255

Summa 1 792 31 358

Summa inkomstskatt –10 352 14 568

Svensk inkomstskatt uppgår till 26,3 (26,3) procent. Inkomstskatten på koncernens resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle ha framkommit vid användningen av vägd genomsnittlig skattesats för resultaten i de konsolide rade bola gen enligt följande.

2010 2009


Skatt enligt gällande skattesats –3 777 13 089

Ej skattepliktiga intäkter 330 1

Ej avdragsgilla kostnader –599 –2 244

Icke redovisad fordran avseende underskottsavdrag –4 598 -

Redovisad skattefordran avseende underskottsavdrag - –42

Justering utländsk skattesats 916 5 334

Omvärdering av uppskjuten skatt – förändring i skatte-satsen –611 255

Justering tidigare års taxering 164 –1 099

Övriga effekter –2 177 –726

Skattekostnad –10 352 14 568

De uppskjutna skatterna i England har omvärderats till följd av den förändrade skatte satsen från 28 procent till 27 procent, vilken börjar gälla den 1 april 2011. Omvärde ringen uppgår till kSEK –611. Ytterligare skattesänkningar har föreslagits i England med 1 procent per år till 24 procent fram till den 1 april 2014. Till detta har dock ännu ingen hänsyn tagits i de redovisade siffrorna. Vägd genomsnittlig skattesats var 72 (29) procent. De främsta orsakerna till skill-naden i skattesats mellan svensk inkomstskatt och den vägda genomsnittliga skatte-satsen förklaras framför allt av en ej redovisad skattefordran på rörelseförlusten för året i USA samt för rörelseförlusten i England kvartal fyra under innevarande år. Den högre skattesatsen i Tyskland i kombination med rörelsevinster har påverkat skatte-kostnaden negativt. I övrigt totalresultat ingår enbart skatteeffekter på kassafl ödessäkringar och per den 31 december uppgick dessa till kSEK –1 387 (1 298). I övrigt totalresultat ingår också valutakursdifferenser, men på dessa fi nns ingen skatteeffekt.

Not 12 Valutakursdifferenser – netto

Valutakursdifferenser har redovisats i resultaträkningen enligt följande.

2010 2009

Andra vinster och förluster – netto (not 5 och 6) –5 838 6 743

Finansiella poster (not 10) –3 324 –1 215

Summa –9 162 5 528

Not 13 Resultat per aktie

Före utspädningResultat per aktie före utspädning beräknas som årets resultat dividerat med ett vägt genomsnitt antal utestående aktier (not 25).

2010 2009

Årets resultat 4 012 –35 198

Vägt genomsnitt antal utestående stamaktier 8 218 611 8 218 611

Resultat per aktie före utspädning (SEK per aktie) 0,49 –4,28

Efter utspädningFör beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det vägda genomsnitt-liga antalet utestående aktier för utspädningseffekten av samtliga potentiella aktier. På balansdagen fanns inga utestående, ej konverterade aktieoptioner eller konver-tibla skuldebrev.

2010 2009

Årets resultat 4 012 –35 198

Vägt genomsnitt antal utestående stamaktier 8 218 611 8 218 611

Resultat per aktie efter utspädning (SEK per aktie) 0,49 –4,28

Not 14 Utdelning per aktie

Utdelningar som betalades ut 2010 och 2009 uppgick till kSEK 0 (0 krona per aktie) respektive kSEK 8 219 (1 krona per aktie). På årsstämman den 26 april 2011 kommer att föreslås att ingen utdelning lämnas för räkenskapsåret 2010.

Noter1_v48.indd 38 2011-03-07 15.54


Not 15 Materiella anläggningstillgångar

Byggnader och mark

Maskiner och andra tekniska

anläggningarInventarier

och verktyg

Pågående nyanläggningar och

förskott avseende materiella anlägg-

ningstillgångar Summa

Per den 1 januari 2009

Anskaffningsvärde 212 084 445 749 308 075 76 399 1 042 307

Ackumulerad av- och nedskrivning –83 516 –247 861 –207 190 - –538 567

Bokfört värde 128 568 197 888 100 885 76 399 503 740

1 januari – 31 december 2009

Ingående bokfört värde 128 568 197 888 100 885 76 399 503 740

Valutakursdifferenser –2 062 –8 798 –4 513 –2 033 –17 406

Investeringar 51 643 3 995 5 478 19 432 80 548

Aktivering framtida återställandekostnad 33 944 - - - 33 944

Omfördelningar 43 598 23 030 3 759 –70 387 0

Avyttringar och utrangeringar –199 –681 –5 634 - –6 514

Avskrivningar –9 549 –33 239 –23 713 - –66 501

Utgående bokfört värde 245 943 182 195 76 262 23 411 527 811

Per den 31 december 2009



Bokfört värde 245 943 182 195 76 262 23 411 527 811


Ingående bokfört värde 245 943 182 195 76 262 23 411 527 811

Valutakursdifferenser –13 275 –7 582 –3 405 –619 –24 881

Investeringar 939 1 039 4 331 18 966 25 275

Aktivering framtida återställandekostnad 5 128 10 147 12 438 - 27 713

Omfördelningar 73 12 571 7 143 –19 787 0

Avyttringar och utrangeringar –190 –1 059 –1 354 –81 –2 684

Avskrivningar –8 366 –32 249 –22 475 - –63 090

Utgående bokfört värde 230 252 165 062 72 940 21 890 490 144




Bokfört värde 230 252 165 062 72 940 21 890 490 144

Avskrivningskostnader ingår i Kostnad sålda tjänster med kSEK 54 752 (60 722), i Försäljnings- och marknadsföringskostnader med kSEK 119 (161), i Administrationskostnader med kSEK 7 654 (5 028) och i Forsknings- och utvecklingskostnader med kSEK 565 (590). Ränta ingår i anskaffningsvärdet för byggnader, maskiner och andra tekniska anläggningar med kSEK 4 833 (5 290). Taxeringsvärdet på byggnader uppgår till kSEK 42 175 samt mark kSEK 25 397. Värdet på fi nansiell leasing som aktiverats som materiell anlägg ningstillgång framgår av not 35.

Noter2_v38.indd 39 2011-03-07 15.55


Not 16 Immateriella tillgångar

Goodwill

Program-varu rättig-

heter

Avtals-enliga

kundrela-tioner och

liknande rättigheter Summa

Per den 1 januari 2009

Anskaffningsvärde 368 393 22 970 78 639 470 002

Ackumulerad av- och ned skrivning –5 386 –21 760 –23 498 –50 644

Bokfört värde 363 007 1 210 55 141 419 358


Ingående bokfört värde 363 007 1 210 55 141 419 358

Valutakursdifferenser –20 692 –79 –3 038 –23 809

Investeringar - 310 722 1 032

Omfördelningar - 407 –11 396

Avyttringar och utrangeringar - - –722 –722

Avskrivningar - –118 –8 627 –8 745

Utgående bokfört värde 342 315 1 730 43 465 387 510




Bokfört värde 342 315 1 730 43 465 387 510


Ingående bokfört värde 342 315 1 730 43 465 387 510

Valutakursdifferenser –28 894 –108 –2 247 –31 249

Investeringar - - 332 332

Omfördelningar - - - -

Avyttringar och utrangeringar - –147 –197 –344

Avskrivningar - –196 –5 394 –5 590

Utgående bokfört värde 313 421 1 279 35 959 350 659




Bokfört värde 313 421 1 279 35 959 350 659

Avtalsenliga kundrelationer och liknande rättigheter består i huvudsak av kund-relationer/kontrakt samt vissa hyresrättigheter. Avskrivningar ingår i Kostnad för sålda tjänster i resultaträkningen med kSEK 5 590 (8 745).

Not 16 (forts)

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill Goodwill fördelas på koncernens kassagenererande enheter (KGE) identifi erade per segment. En sammanfattning av fördelningen av goodwill på segmentsnivå åter-fi nns nedan.

2010 2009

Sverige - -

Storbritannien 22 625 24 767

Tyskland 107 859 123 954

USA 180 106 190 763

Global Services 2 831 2 831

Summa 313 421 342 315

Goodwill testas årligen för att identifi era eventuellt nedskrivningsbehov. Förvär vade verksamheter integreras med övriga verksamheter efter förvärv. Därför genom förs prövningar av nedskrivningsbehov på segmentsnivå. Segmenten identifi eras som kassagenererande enheter med undantag för segment Global Services, där goodwill-värden hänförs till respektive verksamhetsområde. De kassagenererande enheternas återvinningsvärde baseras på nyttjandevärde. Dessa värden bygger på uppskattade framtida kassafl öden baserade på affärs planer, som har godkänts av företagsledningen för de närmaste tre åren. Ledningen har fastställt den budgeterade bruttomarginalen baserat på tidigare resultat och sina förväntningar på marknadsutvecklingen. Tillväxttakten uppskattas för varje kassa-genererande enhet utifrån deras marknadsposition och utveckling. Kassafl öden bort-om treårsperioden extrapoleras med hjälp av en uppskattad tillväxttakt per år. Som diskonteringsränta tillämpas en vägd kapitalkostnad för lånat kapital och eget kapi-tal enligt uppgift nedan.

Väsentliga antaganden som använts för beräkningar av nyttjandevärden 2010:

Brutto-marginal %

Tillväxttaktefter år 3 %

Diskonte-ringsränta %

Storbritannien 14 3 11

Tyskland 16 2 8

USA 32 3 11

Global Services 45 3 9

Väsentliga antaganden som använts för beräkningar av nyttjandevärden 2009:

Brutto-marginal %

Tillväxttaktefter år 3 %

Diskonte-ringsränta %


Tyskland 13 3 10

USA 23 3 11

Global Services 45 3 9

Kostnaden för lånat kapital har fastställts individuellt för respektive segment och hän-syn har därmed tagits till skillnader i marknadsräntor mellan de marknader där de olika enheterna har verksamhet. Kostnaden för eget kapital beräknas som avkast-ningen på riskfria placeringar för respektive segment med tillägg för en riskpremie som bedöms spegla placerares krav på börsnoterade företag i Studsviks bransch. Den vägda kapitalkostnaden som använts vid beräkningen av återvinningsbart belopp uppgår till mellan 8 och 11 (9 och 11) procent före skatt. Baserat på de antag anden och uppskattningar som gjorts föreligger inget nedskrivningsbehov av goodwill. Studsvik har också bedömt nyttjandevärdenas känslighet för ogynnsamma föränd-ringar i de vikti gaste antagandena avseende kassafl öden och diskonteringsränta. Även dessa belopp översteg redovisade värden på nettotillgångar. Det föreligger inga övriga specifi ka omständigheter som påverkat nedskrivningsprövningen.

Känslighetsanalys

Marginal till redovisatvärde %

Marginal vid 10% högre

diskonte-ringsränta %

Marginal vid 10% lägre

rörelse-resultat %


Tyskland 649 522 561

USA 240 181 173

Global Services 3 493 2 947 3 076

Noter2_v38.indd 40 2011-03-07 15.55


Not 17 Innehav i intressebolag2010 2009

Per den 1 januari 30 701 22 064Resultatandel 7 260 13 123Erhållen utdelning från intressebolag –10 369 –2 485Valutakursdifferenser –2 244 –2 001Per den 31 december 25 348 30 701

Koncernens andel av resultatet i de viktigaste intressebolagen, vilka alla är onoterade, och dess andel av tillgångar (inklusive goodwill och skulder) är som följer.

2010 Tillgångar Skulder Intäkter Resultat Ägarandel %

THOR Treatment Technologies, LLC USA 36 372 14 032 71 166 3 862 50UK Nuclear Waste Management Ltd Storbritannien 4 070 3 895 5 066 3 620 15KraftAkademin AB Sverige 103 25 114 20 20Summa 40 545 17 952 76 346 7 502

2009 Tillgångar Skulder Intäkter Resultat Ägarandel %

THOR Treatment Technologies, LLC USA 31 324 4 358 52 126 8 837 50UK Nuclear Waste Management Ltd Storbritannien 4 696 4 693 5 037 2 883 15KraftAkademin AB Sverige 68 17 120 –4 20Summa 36 088 9 068 57 283 11 716

THOR Treatment Technologies, LLC är ett joint venture där Studsvik är samägare enligt samarbetsavtal om gemensamt bestämmande infl ytande. TTT bedriver verksamhet med avfallsbehandling på den federala avfallsmarknaden i USA. Koncernen har inga ansvarsförbindelser hänförliga till innehavet av andelarna i TTT. UK Nuclear Waste Management Ltd är ett joint venture där Studsvik är en av fyra delägare. Studsvik har betydande infl ytande genom representation i styrelse samt genom överförande av kunskap. NWM har utsetts att med Nuclear Decommissioning Authority (NDA) ansvara för ledning och drift av slutförvarsanläggning samt att implementera en väl fungerande strategi för hantering av lågaktivt radioaktivt avfall i Storbritannien. KraftAkademin AB producerar och förrättar utbildning för kärnkraftsindustrin. Verksamhetsidén bygger på att ge kunderna möjlighet att komplettera sin interna utbild-ningsverksamhet med kurser och seminarier vid genomförandet av individuella kompetensutvecklingsplaner. Studsvik bidrar till KraftAkademins verksamhet genom vår kom-petens inom termohydraulik, reaktordynamik och strålskydd.

Not 18 Finansiella instrument per kategori

Redovisningsprinciper för fi nansiella instrument har tillämpats för nedanstående poster.

Låne- och kundfordringar

Tillgångar värderade till

verkligt värde via resultaträkningen

Derivat för säkringsändamål Summa

Per den 31 december 2010Tillgångar i balansräkningenDerivatinstrument - 4 307 1 361 5 668Kundfordringar och andra fordringar 322 230 - - 322 230Andra fi nansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen - 46 800 - 46 800Likvida medel 68 376 - - 68 376Summa 390 606 51 107 1 361 443 074

Skulder värderade till


Övrigafi nansiella

skulderDerivat för

säkringsändamål Summa

Skulder i balansräkningenUpplåning - 275 935 - 275 935Derivatinstrument 645 - 2 290 2 935Summa 645 275 935 2 290 278 870

Låne- och kundfordringar

Tillgångar värderade till


Derivat för säkringsändamål Summa

Per den 31 december 2009Tillgångar i balansräkningenDerivatinstrument - 698 2 343 3 041Kundfordringar och andra fordringar 299 830 - - 299 830Andra fi nansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen - 18 284 - 18 284Likvida medel 74 661 - - 74 661Summa 374 491 18 982 2 343 395 816

Skulder värderade till


Övrigafi nansiella

skulderDerivat för

säkringsändamål Summa

Skulder i balansräkningenUpplåning - 369 889 - 369 889Derivatinstrument 757 - 3 260 4 017Summa 757 369 889 3 260 373 906

Noter2_v38.indd 41 2011-03-07 15.55


Not 19 De fi nansiella tillgångarnas kreditkvalitet

Kreditkvaliteten för de fi nansiella tillgångarna kan bedömas genom hänvisning till extern kreditrating (om sådan fi nns tillgänglig) eller till motpartens betalningshistorik.

2010 2009

Kundfordringar

Motparter utan extern kreditrating

– Nya kunder (mindre än 6 månader) 11 081 3 823

– Befi ntliga kunder utan tidigare betalningsförsummelser 169 904 180 748

– Befi ntliga kunder med vissa tidigare uteblivna betalningar 58 756 43 687

Summa 239 741 228 258

Lån till närstående

Befi ntliga närstående utan tidigare betalningsförsummelser 2 354 3 435

Summa 2 354 3 435

Bankmedel och kortfristig upplåning

AA 68 376 74 661

Summa 68 376 74 661

Derivatinstrument

AA 5 668 3 041

Summa 5 668 3 041

Ingen av de fullgoda fi nansiella tillgångarna har omförhandlats under det senaste året. Lån till närstående har minskat under året genom återbetalning.

Not 20 Derivatinstrument2010 2009

Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder

Valutaterminskontrakt – Kassafl ödessäkringar 5 668 2 935 3 041 4 017

Hela det verkliga värdet på ett derivatinstrument som utgör ett säkringsinstrument klassifi ceras som långfristig tillgång eller skuld om den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader och som kortfristig om återstående löptid understiger 12 månader. Omvärdering av valutaterminskontrakt som uppfyller krav för säkringsredovis-ning sker över Eget kapital. Övriga terminskontrakt omvärderas över resultaträkningen.

Utestående valutaterminskontrakt 2010-12-31

INFLÖDESVALUTOR UTFLÖDESVALUTOR

CAD DKK EUR GBP JPY NOK USD CHF EUR JPY NOK USD

Förfalloår 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000

2011 Belopp 16 700 452 2 707 7 260 42 200 125 8 186 57 2 788 6 100 4 000 392

Kurs 1 6,728 1,358 9,798 10,868 0,081 1,195 6,926 7,029 9,189 0,086 1,150 6,772

2012 Belopp 438 43 740 125 727 6 870

Kurs 1 9,729 0,082 1,177 7,343 0,088

2013 Belopp 125 238

Kurs 1 1,168 7,106

2014 Belopp 125 150

Kurs 1 1,159 7,083

2015 Belopp

Kurs 1

2016 Belopp 8 800

Kurs 1 6,948

2017 Belopp 5 000

Kurs 1 6,955

2018 Belopp 3 200

Kurs 1 6,934

Omräknat till verkligt värde, kSEK 208 413 545 27 952 76 013 7 136 547 63 029 411 25 098 1 078 4 607 2 663

1 Genomsnittlig kontraktskurs

Nominellt belopp för utestående valutaterminskontrakt uppgår till kSEK 446 538 (385 959).

Noter2_v38.indd 42 2011-03-07 15.55


Not 21 Kundfordringar och andra fordringar2010 2009

Kundfordringar 241 124 232 987

Avgår – Reservering för värdeminskning i fordringar –1 383 –4 729

Kundfordringar netto 239 741 228 258

Lån till närstående 2 354 3 435

Pågående tjänsteuppdrag 32 541 23 043

Skattefordringar 2 242 2 166

Övriga fordringar 18 376 26 097

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

– Upplupna intäkter 8 386 3 034

– Upplupna ränteintäkter 27 -

– Förutbetalda hyror 598 352

– Förutbetalda leasingavgifter 443 487

– Förutbetalda försäkringspremier 3 987 3 689

– Övriga förutbetalda kostnader 13 535 9 269

Summa 322 230 299 830

Långfristig del 3 396 3 531

Kortfristig del 318 834 296 299

Summa 322 230 299 830

Det bokförda värdet på kundfordringar och andra fordringar är det verkliga värdet.

Den effektiva räntan på långfristiga fordringar är som följer.2010 2009

Lån till närstående (not 37) 2,0% 2,2%

Inget nedskrivningsbehov anses föreligga för de kundfordringar som är förfallna sedan mindre än 3 månader. Per den 31 december 2010 var kundfordringar upp-gående till kSEK 82 243 (62 627) förfallna utan att något nedskrivningsbehov ansågs föreligga. Dessa gäller ett antal oberoende kunder, vilka tidigare inte haft några betal ningssvårigheter. Åldersanalysen av dessa kundfordringar framgår nedan .

2010 2009

Mindre än 3 månader 79 807 57 182

3 till 6 månader 2 587 1 521

Mer än 6 månader –151 3 924

Summa 82 243 62 627

Redovisade belopp, per valuta, för koncernens kundfordringar och andra fordringar är följande.

2010 2009

SEK 101 649 82 947

EUR 90 367 104 174

GBP 25 955 17 805

CAD - 159

USD 103 645 90 443

Andra valutor 614 4 302

Summa 322 230 299 830

Förändringar i reserven för osäkra fordringar:

2010 2009

Per den 1 januari –4 729 –9 284

Omräkningsdifferens 309 644

Reservering för osäkra fordringar –885 –4 166

Fordringar som skrivits bort som ej indrivningsbara3 922 8 077

Per den 31 december –1 383 –4 729

Avsättningar till respektive återföringar av reserver för osäkra kundfordringar ingår i posten Övriga kostnader i resultaträkningen. Belopp som redovisas på värdeminsk-ningskontot skrivs vanligen bort när koncernen inte förväntas återvinna ytterligare likvida medel. I övriga kategorier inom kundfordringar och andra fordringar ingår inte några tillgångar för vilka nedskrivningsbehov föreligger. Det fi nns ingen kon-centration av kreditrisker avseende kundfordringar, eftersom koncernen har ett stort antal kunder som är spridda internationellt.

Not 22 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

2010 2009

Onoterade aktieinnehav 4 232 2 976

Kapitalförsäkringar 11 818 10 807

Långfristiga bankplaceringar 30 750 4 501

Summa 46 800 18 284

I rapporten över kassafl öden ingår fi nansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen i kategorin Kassafl öde från den löpande verksamheten som en del av förändringen av rörelsekapitalet. Detta gäller dock inte långfris tiga bank-placeringar som redovisas som Kassafl öde från fi nansieringsverksam heten. Spär-rade bankmedel i USA uppgår till kSEK 29 839 (4 418) samt spärrade medel i Kärn-avfallsfonden till kSEK 911 (0) och redovisas som långfristiga bankplaceringar. Det verkliga värdet för kapitalförsäkringar baseras på aktuella marknadsnote-ringar.

Not 23 Varulager2010 2009

Råmaterial 4 540 4 560

Produkter i arbete 13 075 11 856

Färdiga varor 1 892 1 542

Summa 19 507 17 958

Den utgift för varulagret som kostnadsförts ingår i posten Kostnad för sålda tjänster och uppgår till kSEK 15 700 (17 856).

Not 24 Likvida medel2010 2009

Kassa och bank 68 376 74 661

Summa 68 376 74 661

Not 25 Aktiekapital och övrigt tillskjutet kapital

Antal aktier Aktiekapital

Övrigt tillskjutet

kapital

Per den 1 januari 2009 8 218 611 8 219 225 272

Per den 31 december 2009 8 218 611 8 219 225 272

Per den 1 januari 2010 8 218 611 8 219 225 272

Per den 31 december 2010 8 218 611 8 219 225 272

Samtliga aktier är stamaktier och kvotvärdet är 1,0.

Not 26 Balanserad vinst

Per den 1 januari 2009 327 985

Årets resultat –35 198

Betald utdelning avseende 2008 –8 219

Per den 31 december 2009 284 568

Per den 1 januari 2010 284 568

Årets resultat 4 012

Betald utdelning avseende 2009 -

Per den 31 december 2010 288 580

Noter2_v38.indd 43 2011-03-07 15.55


Not 27 ReserverOmräknings-

reservSäkrings-

reservSumma

reserver

Per den 1 januari 2009 49 330 –341 48 989

Valutakursdifferenser –22 479 - –22 479

Kassafl ödessäkringar

– Verkligt värde-differenser - –4 936 –4 936

– Skatt på verkligt värde-differenser - 1 298 1 298

Per den 31 december 2009 26 851 –3 979 22 872

Per den 1 januari 2010 26 851 –3 979 22 872

Valutakursdifferenser –28 304 - –28 304

Kassafl ödessäkringar

– Verkligt värde-differenser - 5 274 5 274

– Skatt på verkligt värde-differenser - –1 387 –1 387

Per den 31 december 2010 –1 453 –92 –1 545

Not 28 Leverantörsskulder och andra skulder2010 2009

Leverantörsskulder 85 797 70 675

Skulder avseende pågående tjänsteuppdrag 54 660 63 333

Sociala avgifter och andra skatter 75 442 70 934

Övriga skulder 12 018 15 337

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

– Förutbetalda intäkter 14 224 13 796

– Upplupna räntekostnader 572 436

– Upplupna löner 30 649 31 252

– Upplupna pensionskostnader 11 818 10 042

– Upplupna konsult- och servicekostnader 1 178 953

– Upplupna revisionsarvoden 949 258

– Övriga poster 62 777 69 068

Summa 350 084 346 084



Summa 350 084 346 084

Not 29 Upplåning2010 2009



Summa 275 935 369 889

Som säkerhet för koncernens banklån har lämnats aktierna i Studsvik UK Ltd, Studs-vik GmbH och Studsvik Verwaltungs GmbH. Koncernens upplåning redovisas till verkligt värde.

Koncernens exponering, avseende upplåning, för förändring i ränta och kontraktsenliga tidpunkter för ränte omförhandling på balans dagen 2010 2009

0–6 månader 199 707 200 471

6–12 månader 73 456 166 078

1–5 år 2 772 3 340

Summa 275 935 369 889

Banklånen förfaller fram till 2017. I summa upplåning ingår banklån och annan upplåning mot säkerhet med kSEK 105 255 (156 662). Annan upplåning avser ett ej väsentligt belopp för fi nansiell leasing. Säkerhet för banklån utgörs av koncernens aktier i dotterbolag.

Förfallodagar för upplåning 2010 2009

Mindre än 1 år 129 933 85 353

Mellan 1 och 2 år 53 201 164 547

Mellan 2 och 5 år 90 353 107 154

Mer än 5 år 2 448 12 835

Summa 275 935 369 889

Redovisade belopp, per valuta, för koncernens upplåning 2010 2009

SEK 2 772 3 340

EUR 73 456 84 521

USD 171 981 211 943

GBP 27 726 70 085

Summa 275 935 369 889

Koncernen har följande ej utnyttjade kreditfaciliteter 2010 2009

Rörlig ränta

– Löper ut inom ett år 39 167 32 828

– Löper ut efter mer än ett år - 4 820

Summa 39 167 37 648

De lånemöjligheter som löper ut inom ett år är ettåriga kreditfaciliteter, som ses över vid varierande tidpunkter under 2011.

Genomsnittlig effektiv ränta på balansdagen, banklån 2010 2009

SEK 2,09% 1,65%

EUR 2,64% 3,56%

USD 4,35% 4,20%

GBP 3,34% 5,12%

Noter2_v38.indd 44 2011-03-07 15.55


Not 30 Uppskjuten skatt

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kvittas när det fi nns legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet.

Kvittade belopp 2010 2009

Uppskjutna skattefordringar

Uppskjutna skattefordringar som ska utnyttjas efter mer än 12 månader 95 615 91 661

Uppskjutna skattefordringar som ska utnyttjas inom 12 månader 2 676 1 900

Summa 98 291 93 561

Uppskjutna skatteskulder

Uppskjutna skatteskulder som ska betalas efter mer än 12 månader 35 658 32 737

Uppskjutna skatteskulder som ska betalas inom 12 månader 2 405 1 218

Summa 38 063 33 955

Uppskjutna skattefordringarSkatte mässiga

underskottVerkligt värde

vinster Övrigt Summa

Per den 1 januari 2009 60 475 121 3 391 63 987

Redovisat i resultaträkningen 35 202 826 –586 35 442

Skatt hänförbar till komponenter i övrigt totalresultat - 109 - 109

Omräkningsdifferenser –5 977 - - –5 977

Per den 31 december 2009 89 700 1 056 2 805 93 561

Redovisat i resultaträkningen 10 579 312 –1 467 9 424

Skatt hänförbar till komponenter i övrigt totalresultat - 1 027 - 1 027

Omräkningsdifferenser –5 721 - - –5 721

Per den 31 december 2010 94 558 2 395 1 338 98 291

Uppskjutna skatteskulderSkattemässiga

överavskrivningarVerkligt värde

vinster Övrigt Summa

Per den 1 januari 2009 6 555 - 27 774 34 329

Redovisat i resultaträkningen –538 1 989 2 633 4 084

Skatt hänförbar till komponenter i övrigt totalresultat - –1 189 - –1 189

Omföring till aktuell skatt - - –1 091 –1 091

Omräkningsdifferenser - - –2 178 –2 178

Per den 31 december 2009 6 017 800 27 138 33 955

Redovisat i resultaträkningen 1 657 610 5 365 7 632

Skatt hänförbar till komponenter i övrigt totalresultat - - - -

Omföring till aktuell skatt - - 1 032 1 032

Omräkningsdifferenser - - –4 556 –4 556

Per den 31 december 2010 7 674 1 410 28 979 38 063

Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskottsavdrag i den utsträckning som det bedöms sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattnings bara vinster. Huvuddelen av koncernens skattemässiga underskottsavdrag är relaterade till verksamheten i USA. Dessa uppgår totalt till MUSD 47,0 (47,2), att utnyttjas inom en 20-årsperiod. I koncernens redovisade uppskjutna skattefordringar ingår underskottsavdrag i USA med MSEK 70,9 (70,5).

Noter2_v38.indd 45 2011-03-07 15.55


Not 31 Pensionsförpliktelser

Förmånsbestämda pensionsplanerInom koncernen fi nns ett fåtal förmånsbestämda pensionsplaner, vilka framför allt är baserade på slutlön. De planer, som har ansetts vara materiella, fi nns i Tyskland. Övrig pensionsförpliktelse, som även den fi nns i Tyskland, har ej ansetts medföra någon materiell effekt och har inte aktuarieberäknats.

Pensionsförsäkring i Alecta Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Redovisningsrådets Akut-grupp, URA 42, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar fl era arbets givare. För räken skapsåret 2010 har koncernen inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensions-planen enligt ITP, som tryggas genom en försäkring i Alecta, redovisas därför som en avgifts bestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till kSEK 5 854 (5 341). Alectas överskott kan fördelas till försäkrings-tagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2010 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 134 (136) procent. Den kollek tiva konsoliderings nivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtag andena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräknings-antaganden, vilka inte överen sstämmer med IAS 19.

2010 2009

Förpliktelser i balansräkning för

Pensionsförmåner 5 749 7 489

Redovisning i resultaträkning avseende (not 9)

Pensionskostnader 30 092 28 219

Belopp som redovisas i balansräkningen 2010 2009

Nuvärde för ofonderade förpliktelser 5 749 7 489

Summa 5 749 7 489

Belopp som redovisas i resultaträkningen 2010 2009

Förmånsbestämda planer

Kostnader för tjänstgöring under innevarande år 563 83

Räntekostnad 134 148

Summa 697 231

Av den totala kostnaden ingick kSEK 407 (51) och 290 (180) i posterna Kostnad sålda tjänster respektive Administrationskostnader. Den faktiska avkastningen på förvalt ningstillgångar uppgick till kSEK - (-).

Förändringar i den skuld som redovisas i koncernens balansräkning 2010 2009

Vid årets början 7 489 7 790

Omräkningsdifferenser –506 –490

Summa kostnader redovisade i resultaträkning 697 231

Erlagda avgifter –1 931 –42

Vid årets slut 5 749 7 489

Totala pensionskostnader som redovisas i koncernens resultaträkning 2010 2009

Summa kostnader för förmånsbestämda planer 697 231

Summa kostnader för avgiftsbestämda planer 24 810 23 527

Kostnader för särskild löneskatt och avkastningsskatt 4 585 4 461

Summa 30 092 28 219

Aktuariella antaganden 2010 2009

Diskonteringsränta 5,2% 5,3%

Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar 0,0% 0,0%

Framtida löneökningar 0,0% 3,0%

Framtida pensionsökningar 1,8% 1,8%

Not 32 Övriga avsättningarFramtida

avfalls-kostnader

Övriga avsättningar Summa

Per den 1 januari 2010 31 726 104 453 136 179

Kostnadsfört i koncernens resultaträkning

– Tillkommande avsättningar 17 353 1 319 18 672

Aktiverat som materiell anläggningstillgång - 27 713 27 713

Omföringar 882 –882 0

Omklassifi cering från övriga skulder 40 432 - 40 432

Valutakursdifferenser - –4 821 –4 821

Diskonteringseffekt 1 184 1 033 2 217

Utnyttjat belopp under perioden –1 438 –1 440 –2 878

Omräkningsdifferens - - -

Per den 31 december 2010 90 139 127 375 217 514

Långfristig del 88 225 127 375 215 600

Kortfristig del 1 914 - 1 914

Summa 90 139 127 375 217 514

Framtida avfallskostnaderKoncernens verksamhet genererar kärnavfall och radioaktivt avfall som ska slutför-varas inom ramen för de system och regler som gäller i de länder Studsvik bedriver verksamhet i egna produktionsanläggningar. Avsättningar görs för driftavfall samt även i viss utsträckning för rivning av anläggningar och det rivningsavfall som då uppstår. Huvuddelen av kostnaderna för rivning av och rivningsavfall från koncer-nens svenska kärntekniska anläggningar fi nansieras, enligt bestämmelserna i lagen 1988:1597, genom en avgift på kärnkraftsproducerad elektricitet. Inbetalda avgifter förvaltas av den så kallade Kärnavfallsfonden. Koncernens samlade inbetal-ningar till Kärnavfallsfonden uppgår till kSEK 911 (0) och redovisas som långfristig bankplacering. Medel för rivning och avfallshantering kan lyftas från fonden av Studsvik som kärnteknisk tillståndsinnehavare för de aktuella anläggningarna. Studsvik är inte betal ningsskyldigt enligt den aktuella lagen. Studsviks ansvar för rivning och avfalls-hantering avseende egna kärntekniska anläggningar inskränker sig till byggnader, system och komponenter, som tillkommit efter den 30 juni 1991. Studsvik beräk-nar löpande dessa åtaganden och avsättningar görs för detta. Redovisad avsättning omfattar omhändertagande av avfall i samband med rivning med MSEK 37,6. Av de totala avsättningarna förväntas MSEK 1,9 utnyttjas under 2011 och resterande för väntas utnyttjas successivt och tidigast med början 2012. I avsättningen för framtida avfallskostnader ingår även kostnader för deponering av avfall som behandlats vid koncernens anläggning i Erwin, USA. Dessa avsätt-ningar har under året omklassifi cerats från övriga skulder och uppgår vid årets slut till MSEK 52,6 och förväntas att utnyttjas tidigast med början 2012. Koncernen gör löpande inbetalningar till spärrade bankmedel, vilka redovisas som långfristig bankplacering.

Övriga avsättningarÖvriga avsättningar omfattar framtida kostnader för rivning av de svenska, brit-tiska samt amerikanska avfallshanteringsanläggningarna. Därutöver ingår fram tida kostnader för rivning av övriga kärntekniska anläggningar i Sverige. Av de totala avsättningarna förväntas MSEK 0,0 utnyttjas under 2011. Resterande del av avsätt-ningarna förväntas ut nyttjas först i samband med avveckling av verk samhet.

Not 33 Kassafl öde från rörelsen

Poster som inte ingår i kassafl ödet 2010 2009

Av- och nedskrivningar 70 394 75 246

Strukturkostnader i UK och USA - 30 316

Resultat vid försäljning av materiella anläggningstill-gångar 1 240 –344

Resultat vid avyttring av dotterbolag och andra affärs-enheter - –6 730

Resultatandelar intressebolag –7 260 –13 123

Omvärdering av fi nansiella innehav –1 222 -

Förändring i avsättningar 10 306 7 880

Summa 73 458 93 245

Noter2_v38.indd 46 2011-03-07 15.55


Not 36 Avyttringar

Under innevarande år har inga avyttringar skett. Nedan sammanfattas avyttringarna under 2009.

Avyttringstidpunkt Verksamhet Land Segment Intäkter 1Antal

anställda 1

1 april 2009 AB SVAFO Sverige Övrigt 63 432 4

5 oktober 2009 Persondosimetri Sverige Global Services 4 388 41 Årsintäkter och antal anställda vid avyttringstidpunkten.

Avyttringar Ägandet av AB SVAFO togs över av de fyra kärnkraftbolagen OKG AB, Ringhals AB, Forsmarks Kraftgrupp AB och Barsebäck Kraft AB. AB SVAFO är ett icke kommersiellt företag vars uppgift är att ta hand om historiskt avfall enligt den s k Studsviks lagen. Verksamheten har helt fi nansierats via medel ur Kärnavfallsfonden. Genom avytt-ringen kan Studsvik fullt ut koncentrera sig på sin kärnverksamhet. Över låtelsen har skett till bokfört värde utan förpliktelser för Studsvik avseende kvarvarande anlägg-ningar. Som en del i Global Services strategi att fokusera på sina kärnverksamheter avytt rades Persondosimetri-verksamheten. Laboratoriet för persondosimetri är det största oberoende laboratoriet i Sverige med ca 500 kunder inom framför allt medicinskt relaterade verksamheter.

I nedanstående tabell presenteras redovisat värde för avyttrad verksamhet per av-yttringstidpunkten.

Redovisat värde för tillgångar och skulder för avyttringarna 2009

Materiella anläggningstillgångar 114

Finansiella anläggningstillgångar 2 582

Kundfordringar och övriga fordringar 5 138

Leverantörsskulder och övriga skulder –24 952

Identifi erbara tillgångar – netto –17 118

Realisationsvinst 6 730

Erhållen köpeskilling och erhållna likvida medel –10 388

AB SVAFO hade vid överlåtelsen en nettokassa på MSEK 18,4, huvudsakligen bestå-ende av förskott från Kärnavfallsfonden. Överlåtelsen innebar att koncernens likvida medel minskade med MSEK 17,4.

Not 37 Transaktioner med närstående

Studsvik, Inc. äger 50 procent av THOR Treatment Technologies, LLC (TTT). Enligt ett s k ”Joint Venture Operating Agreement” ska ägarparterna tillhandahålla företags-lednings-, teknik- och marknadsföringstjänster till TTT. Studsvik äger 15 procent av UK Nuclear Waste Management Ltd (NWM), där Studsvik i ett konsortium till-sammans med övriga ägarparter ska leda och driva slutförvarsanläggning för låg-aktivt radioaktivt avfall i Storbritannien.

Transaktioner med intressebolag 2010 2009

Försäljning av tjänster– THOR Treatment Technologies, LLC 6 010 9 473– UK Nuclear Waste Management Ltd 9 822 3 584

Fordringar på närstående– THOR Treatment Technologies, LLC 1 501 272– UK Nuclear Waste Management Ltd 2 354 3 661

Förändring lån till närstående– UK Nuclear Waste Management Ltd –785 0

Enligt avtal mellan ägarna prissätts tjänsterna till marknadsmässiga villkor. Transak-tioner med övriga närstående har inte förekommit.

Not 34 Eventualförpliktelser

Koncernen har eventualförpliktelser avseende bankgarantier och andra garantier samt andra ärenden som uppkommit i den normala affärsverksamheten. Några väsent liga skulder förväntas inte uppkomma genom dessa eventualförplikt elser. I sin normala affärsverksamhet har koncernen lämnat garantier uppgående till kSEK 139 329 (66 836) till tredje man. Inga betalningar förväntas per datumet för dessa fi nansiella rapporter.

Not 35 Åtaganden

INVESTERINGSÅTAGANDENKontrakterade investeringar på balansdagen, som ännu inte redovisats i de fi nan siella rapporterna, uppgår till följande belopp.

2010 2009

Materiella anläggningstillgångar 14 727 17 095

Summa 14 727 17 095

ÅTAGANDE AVSEENDE OPERATIONELL LEASINGLeasingkostnader avseende operationella leasingavtal uppgår under året till kSEK 7 681 (11 943).

Framtida sammanlagda minimileaseavgifter 2010 2009

Inom 1 år 4 033 5 135

Mellan 1 och 5 år 14 020 15 119

Summa 18 053 20 254

ÅTAGANDE AVSEENDE FINANSIELL LEASING

Tillgångar aktiverade som fi nansiell leasingInventarier

och verktyg

Ingående bokfört värde den 1 januari 2009 6 453

Investeringar 3 365

Årets avskrivning –130

Avyttringar och utrangeringar –5 807

Omräkningsdifferenser –446

Utgående bokfört värde den 31 december 2009 3 435

Ingående bokfört värde den 1 januari 2010 3 435

Investeringar 104

Årets avskrivning –673

Avyttringar och utrangeringar –94

Omräkningsdifferenser -

Utgående bokfört värde den 31 december 2010 2 772

Framtida sammanlagda minimileaseavgifter 2010 2009

Inom 1 år 603 725

Mellan 1 och 5 år 2 169 2 738

Summa 2 772 3 463

Leasingkostnader avseende fi nansiell leasing uppgår under året till kSEK 673 (146). I koncernens fi nansiella leasing har tidigare ingått transportfordon i logistik-verksamheten i USA. Denna avyttrades under 2009 till R&R Trucking. Kvarvarande fi nansiella leasing består av utrustning för bearbetning av stora komponenter i den svenska verksamheten.

Noter2_v38.indd 47 2011-03-07 15.55


Not 38 Information om styrelse och ledande befattningshavare

Löner och övriga förmåner 2010Grundlön/

StyrelsearvodeKommitté-

arvodeRörlig

ersättningÖvriga

förmånerPensions-

kostnadÖvriga

ersättningar Summa

Styrelsens ordförande

Anders Ullberg 650 50 - - - - 700

Styrelseledamöter (6)

Jan Barchan 112 - - - - - 112

Ingemar Eliasson* 112 50 - - - - 162

Lars Engström 225 25 - - - - 250

Anna Karinen 288 - - - - - 288

Alf Lindfors 225 - - - - - 225

Per Ludvigsson 225 75 - - - - 300

Agneta Nestenborg** 112 - - - - - 112

Arbetstagarrepresentanter (4) - - - - - - -

Verkställande direktören 2 813 - - 90 1 093 - 3 996

Andra ledande befattningshavare (9) 10 333 - 834 597 2 645 5 724 20 133

– varav avgående (2) 2 652 - 300 146 393 5 724 9 215

Summa 15 095 200 834 687 3 738 5 724 26 278

* Styrelseledamot t o m den 29 april 2010.** Styrelseledamot fr o m den 29 april 2010.

Löner och övriga förmåner 2009Grundlön/

StyrelsearvodeKommitté-

arvodeRörlig

ersättningÖvriga

förmånerPensions-

kostnadÖvriga

ersättningar Summa

Styrelsens ordförande

Anders Ullberg 650 50 - - - - 700

Styrelseledamöter (6)

Jan Barchan 169 - - - - - 169

Ingemar Eliasson 225 100 - - - - 325

Lars Engström 225 - - - - - 225

Anna Karinen 350 - - - - - 350

Alf Lindfors 225 - - - - - 225

Per Ludvigsson 225 50 - - - - 275

Arbetstagarrepresentanter (4) - - - - - - -

Verkställande direktören 2 692 - - 121 1 088 - 3 901

Andra ledande befattningshavare (9) 11 806 - 1 082 767 3 016 1 602 18 273

– varav avgående (2) 2 066 - 298 79 507 1 602 4 552

Summa 16 567 200 1 082 888 4 104 1 602 24 443

Noter2_v38.indd 48 2011-03-07 15.55


Not 38 (forts)

Ersättningar till styrelse och andra ledande befattningshavare 2010 2009

Moderbolaget

Löner och andra ersättningar 7 863 9 171

– Varav rörlig ersättning 260 518

Pensioner 2 564 3 020

Antal personer 15 15

Dotterbolagen


– Varav rörlig ersättning 574 564


Antal personer 6 6

Koncernen


– Varav rörlig ersättning 834 1 082


Antal personer 21 21

PrinciperStyrelsens ledamöter har ej erhållit någon ersättning utöver styrelse- och kommitté-arvode under 2010.

Rörlig ersättningVerkställande direktören har rätt till rörlig ersättning. Formerna för den rörliga löne-delen fastställs årligen. För 2011 är den rörliga lönedelen baserad på utvecklingen av koncer nens försäljning och rörelsemarginal och maximerad till 50 procent av årslönen. För andra ledande befattningshavare baseras rörlig lönedel för 2011 på utfall i rela tion till individuellt satta mål på såväl koncern- som enhetsnivå. Vid 100 procent måluppfyllelse på samtliga parametrar utgår rörlig lönedel med 20–50 procent av grundlönen.

Övriga förmåner och ersättningarSåsom övriga förmåner redovisas förmån av tjänstebil, måltidssubventioner samt övriga förmåner såsom sjukvård, hemdator etc. I övriga ersättningar ingår i huvud-sak avgångsersättningar.

Finansiella instrumentInga aktierelaterade ersättningar utgår enligt nu gällande anställningsavtal.

PensionVerkställande direktörens pensionsålder är 65 år. Verkställande direktören erhåller pension enligt ITP-planen. Därutöver erlägger bolaget en årlig pensionspremie mot-svarande 17 procent av fast lön till en av bolaget ägd kapitalförsäkring. Premien utges intill 65 års ålder under förutsättning att anställningen inte upphört innan. Ålders pension utbetalas från och med månaden efter det att verkställande direk-tören uppnått 65 års ålder och under 20 år. Storleken på pensionen beräknas på det kapital som bildats inklusive den avkastning som erhållits vid varje tidpunkt. För övriga personer i koncernledningen utgår i regel pension från 65 års ålder enligt kollek tivavtal slutet på svensk arbetsmarknad. Pensionsutfästelserna är oantast-bara.

Uppsägning och avgångsersättningVerkställande direktörens uppsägningstid är 6 månader vid egen uppsägning och 12 månader vid uppsägning från bolagets sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår lön under uppsägningstiden samt därutöver ett avgångsvederlag motsvar-ande 12 månadslöner. Om Studsvik AB skulle förvärvas genom ett utköp från börsen eller att bolaget förvärvas av ny huvudägare (mer än 50 procent av antalet aktier) har verkställande direktören rätt till uppsägningsersättning som om uppsägning skett från bolagets sida. För övriga personer i koncernens ledningsgrupp gäller i huvudsak att uppsägningstiden från den anställdes sida är 6 månader och från bolagets sida 12 månader. Vid uppsägning från bolagets sida utgår, utöver lön under uppsäg-ningstiden, vanligen ett avgångsvederlag motsvarande 12 månadslöner.

Not 39 Händelser efter rapportperiodens slut

Ingen händelse har inträffat efter rapportperiodens slut den 31 december 2010, som bedöms väsentlig i enlighet med IAS 10.

Noter2_v38.indd 49 2011-03-07 15.55

S T U D S V I K A B ( P U B L ) Å R S R E D O V I S N I N G 2 01050 NOTER TILL MODERBOLAGETS REDOVISNING

Not 44 Operationella leasingavtal2010 2009

Förfaller till betalning inom ett år 932 1 324

Förfaller till betalning senare än ett år men inom fem år 1 674 428

Summa 2 606 1 752

Moderbolagets leasingavtal omfattar huvudsakligen fordon och lokaler med tradi-tionella villkor.

Not 45 Ränteintäkter och liknande resultatposter2010 2009

Räntor 10 528 10 948

Erhållna utdelningar 21 422 32 050

Kursdifferenser 2 422 2 645

Summa 34 372 45 643

Varav avseende koncernföretag

Räntor 10 495 10 638

Erhållna utdelningar 21 422 32 050

Summa 31 917 42 688

Not 46 Räntekostnader och liknande resultatposter2010 2009

Räntor 7 482 10 877

Kursdifferenser 3 874 3 154

Övriga fi nansiella kostnader - 189

Summa 11 356 14 220

Varav avseende koncernföretag

Räntor 473 462

Summa 473 462

Not 47 Bokslutsdispositioner2010 2009

Upplösning av periodiseringsfond - 2 510

Summa - 2 510

Not 48 Inkomstskatt2010 2009

Aktuell skatt

Aktuell skatt på årets resultat 7 027 7 402

Justering avseende tidigare år 164 183

Summa 7 191 7 585

Uppskjuten skatt

Uppkomst och återföring av temporära skillnader –295 400

Effekt av förändring i den svenska skattesatsen - –156

Summa –295 244

Summa inkomstskatt 6 896 7 829

Svensk inkomstskatt uppgår till 26,3 (26,3) procent. Inkomstskatten på moder-bolagets resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle ha fram-kommit vid användningen av vägd genomsnittlig skattesats för resultatet enligt följande.

NOTER TILL MODERBOLAGETS REDOVISNING

Moderbolagets redovisningsprinciper, se not 1.24.

Not 40 Försäljningsintäkter

Försäljningsintäkter fördelade på geografi ska marknader 2010 2009

Sverige 4 239 4 213

Europa, exklusive Sverige 4 174 3 941

Nordamerika 2 106 3 004

Summa 10 519 11 158

Not 41 Ersättningar till anställda2010 2009

Löneroch andra

ersättn(varav rörlig

ersättn)

Socialakostnader

(varavpensions-

kostnader)

Löneroch andra

ersättn(varav rörlig

ersättn)

Socialakostnader

(varavpensions-

kostnader)

Styrelsen och verkställande direktören

5 293 (-)

2 718(1 201)

4 971(-)

1 959(1 083)

Övriga anställda 6 088(356)

5 121(2 620)

9 669(600)

8 409(4 577)

Summa 11 381(356)

7 839(3 821)

14 640(600)

10 368(5 660)

Se vidare not 38.

Not 42 Kostnader fördelade per kostnadsslag2010 2009

Inköp av material och tjänster 17 572 19 205

Personalkostnader 19 383 22 646

Avskrivningar 272 317

Summa 37 227 42 168

I tjänster ingår arvoden och ersättningar till revisionsbolag med:

2010 2009

PricewaterhouseCoopers

Revisionsuppdrag 1 151 1 558

Konsultuppdrag 29 871

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Häri ingår också övriga arbetsupp gifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning. Allt annat är andra uppdrag.

Not 43 Avskrivningar2010 2009

Enligt plan Bokförd Enligt plan Bokförd

Inventarier och verktyg 272 272 317 317

Summa 272 272 317 317

Noter2_v38.indd 50 2011-03-07 15.55

S T U D S V I K A B ( P U B L ) Å R S R E D O V I S N I N G 2 010 NOTER TILL MODERBOLAGETS REDOVISNING 51

Not 48 (forts)2010 2009

Resultat före skatt –2 549 2 903

Skatt enligt gällande skattesats 670 –764

Ej skattepliktiga intäkter 5 964 8 429

Ej avdragsgilla kostnader –242 –263

Uppskjuten skattefordran avseende pensioner 322 235

Justering tidigare års taxering 164 183

Övrigt 18 9

Summa 6 896 7 829

Till följd av ändringen av den svenska bolagsskatten från 28 procent till 26,3 pro-cent, som gäller från den 1 januari 2009, räknades de berörda redovisade värdena för uppskjuten skatt om i bokslutet för 2009. Vägd genomsnittlig skattesats var 270 (–270) procent, huvudsakligen som en effekt av mottagen utdelning från dotterbolag (not 45).

Not 49 Materiella anläggningstillgångar2010 2009

Inventarier och verktyg

Ingående anskaffningsvärde 1 771 1 771

Försäljningar och utrangeringar –19 -

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 752 1 771

Ingående avskrivningar –1 384 –1 067

Årets avskrivningar –272 –317

Försäljningar och utrangeringar 14 -

Utgående ackumulerade avskrivningar –1 642 –1 384

Utgående planenligt restvärde 110 387

Not 50 Finansiella anläggningstillgångar2010 2009

Aktier i dotterbolag

Ingående anskaffningsvärde 855 461 822 068

Aktieägartillskott 21 483 34 393

Försäljning - –1 000

Utgående anskaffningsvärde 876 944 855 461

Ingående nedskrivningar –42 949 –42 949

Utgående nedskrivningar –42 949 –42 949

Utgående värde 833 995 812 512

Fordringar hos koncernföretag

Lån till Studsvik Holding, Inc.-koncernen

– Ingående anskaffningsvärde 166 338 169 314

– Avgående/tillkommande poster –4 602 7 825

– Valutakursdifferenser –5 743 –10 801


Lån till Studsvik UK Ltd


– Tillkommande poster 24 099 85 537

– Omvandling till aktieägartillskott –19 388 –34 393

– Valutakursdifferenser –9 672 –2 664


Andra långfristiga fordringar


– Tillkommande poster 1 185 904

– Omvärdering till verkligt värde 1 487 -

– Valutakursdifferenser –231 -


Not 51 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter2010 2009

Förutbetalda hyror 278 211

Förutbetalda försäkringspremier 176 -

Övrigt 711 802

Summa 1 165 1 013

Not 52 Aktier och andelar i dotterbolag

Kapital-andel i %

Rösträtts-andel i %

Antal andelar/

aktier Nominellt värdeBokfört

värde

Moderbolagets innehav

Studsvik Holding, Inc. 100 100 2 000 kUSD 25 372 568 747

Studsvik Nuclear AB 100 100 5 000 kSEK 50 000 133 400

Studsvik Scandpower, Inc. 79 79 1 503 kUSD 149 984

Studsvik Scandpower AB 91 91 910 kSEK 91 603

Studsvik Japan Ltd 100 100 10 000 kJPY 10 000 373

Studsvik Germany GmbH 100 100 kEUR 26 241

Studsvik Verwaltungs GmbH 100 100 kEUR 26 261

Studsvik UK Ltd 100 100 1 022 500 kGBP 1 023 111 280

Studsvik Instrument Systems AB 100 100 17 000 kSEK 17 000 18 106

Summa 833 995

Uppgifter om dotterbolagens organisationsnummer och säte

Organisationsnummer Säte

Studsvik Nuclear AB 556051-6212 Nyköping, Sverige

ALARA Holding i Skultuna AB 556573-6591 Nyköping, Sverige

ALARA Engineering AB 556514-8177 Nyköping, Sverige

Studsvik Scandpower, Inc. 36-3088916 Boston, USA

Studsvik Scandpower AB 556137-8190 Nyköping, Sverige

Studsvik Scandpower AS 008797.45012 Kjeller, Norge

Studsvik Scandpower GmbH HRB 4839 Norderstedt, Tyskland

Studsvik Scandpower Suisse GmbH CH400.4.021.112.4 Fischbach-Göslikon, Schweiz

Studsvik Japan Ltd Tokyo, Japan

Studsvik Holding, Inc. 35-3481732 Erwin, USA

Studsvik, Inc. 36-2999957 Erwin, USA

Studsvik Processing Facility Erwin, LLC

36-4063922 Erwin, USA

RACE Holding, LLC 20-2472653 Erwin, USA

Studsvik Processing Facility Memphis, LLC

62-1801098 Erwin, USA

Studsvik Logistics, LLC 77-0631902 Erwin, USA

Studsvik Germany GmbH HRB 504467 Mannheim, Tyskland

Studsvik Verwaltungs GmbH HRB 504468 Mannheim, Tyskland

Studsvik GmbH & Co. KG HRA 503411 Mannheim, Tyskland

Studsvik SAS 504440330 Paris, Frankrike

Studsvik UK Ltd 0477 2229 Newcastle, England

Studsvik Alpha Engineering Ltd 0365 8198 Newcastle, England

Studsvik Instrument Systems AB 556197-1481 Nyköping, Sverige

Not 53 Skulder till kreditinstitut2010 2009

Banklån



Summa 135 733 201 882

Noter2_v38.indd 51 2011-03-07 15.55

S T U D S V I K A B ( P U B L ) Å R S R E D O V I S N I N G 2 01052 NOTER TILL MODERBOLAGETS REDOVISNING

Not 59 Kassafl öde från rörelsen

Poster som inte ingår i kassafl ödet 2010 2009

Avskrivningar 272 317

Verkligt värde-vinster –1 256 -

Övriga poster 34 -

Summa –950 317

Not 60 Transaktioner med närstående

Inköp och försäljning mellan koncernföretagNedan anges andelen av årets inköp och försäljning som avser andra koncern företag inom Studsvikkoncernen.

2010 2009

Inköp 10% 7%

Försäljning 100% 100%

Vid inköp och försäljning mellan koncernföretag tillämpas samma principer för pris-sättning som vid transaktioner med externa parter.

Avtal om avgångsvederlag och övriga förpliktelser till styrelseledamöter och verkställande direktörVerkställande direktörens uppsägning är 6 månader vid egen uppsägning och 12 måna der vid uppsägning från bolagets sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår lön under uppsägningstiden samt därutöver ett avgångsvederlag motsvar ande 12 månadslöner. Om Studsvik skulle förvärvas genom ett utköp från börsen eller att bolaget förvärvas av ny huvudägare (mer än 50 procent av antalet aktier) har verk-ställande direktören rätt till uppsägningsersättning som om uppsägning skett från bolagets sida. Se vidare not 38.

Not 61 Antal anställda2010 2009

Kvinnor 5 5

Män 6 7

Summa 11 12

Styrelseledamöter och ledande befattningshavare

2010 2009

Antal påbalansdagen

Varavmän

Antal påbalansdagen

Varavmän

Styrelseledamöter 11 7 11 8

Verkställande direktör och andra ledande befattnings-havare 3 3 3 3

Not 62 Investering i dotterbolag2010 2009

Aktieägartillskott 21 483 34 393

Summa 21 483 34 393

Aktieägartillskott till Studsvik UK Ltd år 2010 genom omvandling av lån, upplupna räntor och andra fordringar.

Not 54 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

2010 2009

Semesterlöneskuld 1 673 1 359

Upplupna löner 802 614

Upplupna sociala avgifter 4 568 4 681

Upplupna utgiftsräntor 551 436

Övriga - 88

Summa 7 594 7 178

Not 55 Ställda säkerheter2010 2009

Aktier i dotterbolag 111 782 90 299

Summa 111 782 90 299

Not 56 Ansvarsförbindelser2010 2009

Garantier 393 830

Ansvarförbindelser avseende försäkringar 3 030 2 989

Summa 3 423 3 819

Moderbolaget har därutöver borgensåtagande för dotterbolag såsom för egen skuld.

Not 57 Derivatinstrument2010 2009

Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder

Valutaterminskontrakt 2 933 628 - 35

Omvärdering av valutakontrakt sker över resultaträkningen.

Utestående valutakontrakt/terminer 2010-12-31

UTFLÖDESVALUTOR INFLÖDESVALUTOR

FörfalloårEUR000

USD000

GBP000

USD000

2011 Belopp 1 000 90 7 260 5 430

Snittkurs 9,034 6,661 10,868 6,824

Omräknat till verkligt värde 9 016 596 78 387 36 822

Not 58 Investeringar i materiella anläggningstillgångar

2010 2009

Inventarier och verktyg - -

Summa - -

Inga investeringar har gjorts under året.

Noter2_v38.indd 52 2011-03-07 15.55

S T U D S V I K A B ( P U B L ) Å R S R E D O V I S N I N G 2 010 53

Nyköping den 8 mars 2011

Anders Ullberg Anna Karinen Jan BarchanOrdförande Vice ordförande Ledamot

Lars Engström Maria Lindberg Alf LindforsLedamot Arbetstagarrepresentant Ledamot

Per Ludvigsson Roger Lundström Agneta NestenborgLedamot Arbetstagarrepresentant Ledamot

Magnus GrothVerkställande direktör

Vår revisionsberättelse har lämnats den 14 mars 2011

PricewaterhouseCoopers AB

Magnus BrändströmAuktoriserad revisor

Koncernens resultat- och balansräkning och moder-

bolagets resultat- och balansräkning kommer att fastställas

på årsstämman den 26 april 2011. Vi anser att koncern-

redovisningen har upprättats i enlighet med internatio-

nella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av

EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och

resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med

god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moder-

bolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för

koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt

över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verk-

samhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga

risker och osäkerhetsfaktorer som moder bolaget och de

företag som ingår i koncernen står inför.

BakvagnX51X64_v38.indd 53 2011-03-07 15.55


RevisionsberättelseTill årsstämman i Studsvik AB (publ)

Org nr 556501-0997

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen

och bokföringen samt styrelsens och verkställande direk-

törens förvaltning i Studsvik AB (publ), för år 2010. Bolagets

årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta

versionen av detta dokument på sidorna 5–53. Det är

styrel sen och verkställande direktören som har ansvaret för

räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att års-

redovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovis-

ningen samt för att internationella redovisningsstandarder

IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen

tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt

ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncern-

redovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisions-

sed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört

revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet

försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovis-

ningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision

innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp

och annan information i räkenskapshandlingarna. I en

revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och

styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av

dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar

som styrelsen och verkställande direktören gjort när de

upprättat års redovisningen och koncernredovisningen

samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovis-

ningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt

uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut,

åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma

om någon styrelseledamot eller verkställande direktören

är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat

om någon styrelseledamot eller verkställande direktören

på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen,

årsredovisnings lagen eller bolagsordningen. Vi anser att

vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med års-

redovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets

resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed

i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet

med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana

de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en

rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. För-

valtningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och

koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen

och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen,

disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i för-

valtningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och

verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

54 REVISIONSBERÄTTELSE

Stockholm den 14 mars 2011


Magnus Brändström

Auktoriserad revisor

BakvagnX51X64_v38.indd 54 2011-03-07 15.55


BolagsstyrningStudsvik AB med säte i Nyköping är ett svenskt publikt aktie bolag noterat på NASDAQ OMX Stockholm. Bolaget är moderbolag i en koncern som bedriver verksamhet inom kärnteknik på en internationell arena. Till grund för bolags-styrningen ligger bolagsordningen och den svenska aktie-bolagslagen, ett fl ertal svenska och utländska lagar och förordningar samt Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Studsvik redovisar inga avvikelser från Koden.

BolagsstämmaBolagsstämman är koncernens högsta beslutande organ. Där utövar aktieägarna sitt infl ytande genom diskussioner och beslut. Årsstämma ska hållas en gång om året för att bland annat fastställa resultat- och balansräkning, besluta om hur det ekonomiska resultatet ska disponeras samt välja styrelse och revisorer.

Antalet aktieägare den 31 december 2010 var 4 216. Det totala antalet aktier uppgick till 8 218 611. Alla aktier har lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst. Infor-mation om aktieägare, rösträtt, bolagsordning samt even-tuella bemyndiganden för styrelsen att ge ut eller förvärva aktier framgår av förvaltningsberättelsen, sidan 18.

Vid årsstämman i april 2010 deltog 38 aktieägare med totalt 23,4 (52,8) procent av antalet röster i bolaget. Års-stämman fastställde koncernens resultat- och balansräk-ningar, antog styrelsens förslag avseende utdelning samt beviljade styrelse och VD ansvarsfrihet. Till ny ledamot i styrelsen valdes Agneta Nesten borg. Hon efterträdde Ingemar Eliasson, som hade avböjt omval. Övriga leda-möter omvaldes och Anders Ullberg utsågs till ord förande. Stämman fastställde även principer för ersättning till ledande befattningshavare samt utsåg valberedning. Proto-kollet från årsstämman fi nns på bolagets hemsida.

ValberedningValberedningens huvudsakliga uppgift är att föreslå års-stämman styrelseledamöter, styrelseordförande och revi-sorer samt arvoden till dessa. Valberedningen ska också lämna förslag till ny valberedning.

Enligt årsstämmans beslut ska valberedningen bestå av styrel sens ordförande samt representanter för var och en av de tre största ägarna. Som valberedning valde årsstämman Jan Barchan (Briban Invest AB), Peter Rudman (Nordeas fonder ), Bill Tunbrant (representant för familjen Karinen) samt Anders Ullberg (styrelseordförande). Valberedningen utsåg Bill Tunbrant till ordförande och hade två samman-träden. Valberedningens mandatperiod sträcker sig fram till dess att ny valberedning utses.

Styrelsens sammansättningStudsvik ABs styrelse består av sju bolagsstämmovalda ordinarie ledamöter samt två ordinarie ledamöter med två suppleanter utsedda av de lokala personalorganisationerna Unionen och Sveriges Ingenjörer. Styrelseledamöterna presen teras på sidorna 58–59.

De av stämman valda ledamöterna är alla att betrakta som oberoende i förhållande till bolaget och bolags-ledningen. Alla, förutom Jan Barchan, Anna Karinen och Per Ludvigsson, är oberoende av större aktieägare.

OrdförandeAnders Ullberg är styrelsens ordförande och leder styrelsens arbete. Han har särskilt ansvar för att följa bolagets utveck-ling mellan styrelsemötena och säkerställa att ledamöterna fortlöpande får den information som krävs för att utföra ett fullgott arbete. Ordföranden håller löpande kontakt med VD i olika frågor allt efter behov.

Styrelsens arbeteStyrelsens uppgift är att förvalta bolagets angelägenheter på bästa möjliga sätt och i sitt arbete tillvarata aktieägarnas intressen. Styrelsens arbete följer en arbetsordning som årligen antas vid styrelsens konstituerande möte. Arbets-ordningen anger arbetsfördelningen mellan styrelsen och VD, ordförandens respektive VDs ansvar samt formerna för den ekonomiska rapporteringen. VD deltar i styrelsens arbete och andra medlemmar ur koncernens ledningsgrupp deltar när så är påkallat. Koncernens ekonomidirektör tillika vice VD är styrelsens sekreterare.

BOLAGSSTYRNING 55

RevisorerValda av årsstämman. Granskar redovisning,

bokföring samt styrelsens och VDs förvaltning.

AktieägareUtövar styrning via årsstämman

och i förekommande fall extra bolagsstämma.

Styrelse7 ledamöter valda av årsstämman och

2 ledamöter utsedda av de lokala personal-organisationerna.

VD/koncernchef och koncernledningVD leder verksamheten i samråd med övriga

medlemmar i koncernledningen.

Valberedning4 ledamöter. Lämnar förslag gällande bland annat

styrelseledamöter och arvoden till årsstämman.

Revisionsutskott (3 ledamöter)

Ersättningsutskott (3 ledamöter)

InternkontrollfunktionIntegrerad del i koncernstab Ekonomi och Finans. Iakttagelser rapporteras till Revisionsutskottet.

BakvagnX51X64_v38.indd 55 2011-03-07 15.55

S T U D S V I K A B ( P U B L ) Å R S R E D O V I S N I N G 2 01056 BOLAGSSTYRNING

Under 2010 hade styrelsen 7 sammanträden, inklusive konsti tu erande styrelsesammanträde i anslutning till års-stämman . Leda möternas närvaro framgår av tabellen nedan. Styrelsen får genom månatliga rapporter och vid styrelsemöten information om bolagets ekonomiska och finansiella läge. Inför varje styrelsemöte går ordföranden och VD igenom de frågor som ska tas upp på mötet och underlag för styrelsens behandling av ärenden skickas till ledamöterna cirka en vecka före varje styrelsemöte.

Styrelsen ägnade under 2010 särskild uppmärksamhet åt den USA-baserade verksamheten, som efter ett starkt första kvartal 2010 drabbades av produktionsbortfall på grund av brist på transportkapacitet. Verksamhetens risker har analyserats, varefter åtgärder att minimera dessa har beslutats. Den globala finanskrisen slog under 2010 med full kraft mot Storbritannien. Styrelsen har ingående analy serat koncernens brittiska verksamhet och beslut har fattats för att anpassa verksamheten till rådande mark-nadsförutsättningar. Koncernens strategiska position har behandlats och beslut om strategisk inriktning för perioden 2011–2013 har tagits.

Bolagets revisorer rappor terade vid två sammanträden under året sina iakttag elser från granskningen av årsbok-slutet, delårsbokslutet samt internkontrollen. Vid ett av dessa gavs styrelsen tillfälle att diskutera med revisorerna utan att företagsledningen närvarade.

Ordföranden säkerställer att styrelsens arbete årligen utvärderas och att valberedningen får nödvändig informa-tion om resultatet av utvärderingen.

Policies, riktlinjer och instruktionerStyrelsen reviderar och fastställer årligen koncernens poli-cies och riktlinjer samt koncernens uppförandekod. Upp-förandekoden, som finns att tillgå på Studsviks hemsida, syftar till att ge vägledning till anställda och affärspartners, minimera risker, stärka företagskulturen och förmedla Studsviks kärnvärden.

VD fastställer riktlinjer och operativa instruktioner baserade på av styrelsen fastställda policies och riktlinjer. Riktlinjer och operativa instruktioner utfärdade av VD omfattar primärt den finansiella rapporteringen samt infor mationsteknik (IT). Samtliga policies och riktlinjer finns tillgängliga på koncernens intranät.

ErsättningsutskottStyrelsen har inom sig utsett ett ersättningsutskott. Ersätt-ningsutskottet lämnar styrelsen förslag till VDs lön och övriga anställningsvillkor och godkänner, efter förslag från VD, löner och övriga anställningsvillkor för koncern-ledningen. Utskottet förbereder också styrelsens förslag till stämman avseende principer för ersättning och övriga

anställ ningsvillkor till koncernledningen. Ersättnings-utskottet arbetar i enlighet med en av styrelsen årligen antagen instruktion och återrapporterar sitt arbete till styrelsen. Ersättningsutskottet består av Anders Ullberg (ordförande) samt Jan Barchan och Anna Karinen.

RevisionsutskottStyrelsen har inrättat ett revisionsutskott för att kvalitets-säkra bolagets finansiella rapportering. Revisionsutskottet utgörs av Per Ludvigsson (ordförande), Lars Engström samt Anders Ullberg. Föredragande i utskottet är ekonomi-direktören. Under året har utskottet, förutom koncernens kvartalsrapporter, tagit del av och behandlat rapporter från genomförda internrevisioner. Utskottet har löpande uppdaterats på utvecklingen i pågående uppdrag till fast pris, behandlat metoder för kalkylering och riskanalys, koncernens finansiering samt beslutat om rutiner för upphandling av andra tjänster än revision från det utsedda revisionsbolaget.

Bolagets revisorer har till utskottet rapporterat sina iakttagelser från granskningen av ”hard-close” och intern-kontroll, som genomfördes i anslutning till boksluten för andra och tredje kvartalen. Utskottet sammanträder inför varje rapporttillfälle samt därutöver vid behov. Under året hade utskottet fyra sammanträden. Revisionsutskottet arbetar enligt en av styrelsen årligen antagen instruktion och avrapporterar resultatet av sitt arbete till styrelsen.

Arvoden till styrelsenDet totala styrelsearvodet i Studsvik AB för 2010 uppgick till 2 149 000 (2 268 750) kronor. Enligt beslut av års-stämman erhåller styrelsens ordförande 650 000 kronor per år och ordinarie ledamot 225 000 kronor per år. Till ledamöter utsedda av arbetstagarorganisationerna utgår inget arvode . Ordförande i revisionsutskottet erhåller ett arvode om 100 00 kronor per år och ledamot 50 000 kronor per år. Till ersättningsutskottet utgår ingen ersättning.

RevisorerPå årsstämman 2007 utsågs det registrerade revisions-bolaget PricewaterhouseCoopers AB till revisor för perioden till och med årsstämman 2011. Ansvarig revisor är auktoriserade revisorn Magnus Brändström. Ersättning till bolagets revisorer utgår enligt godkänd räkning efter träffad överenskommelse. För information om ersättning under 2010 se not 8, sidan 36.

VD och koncernledningVD har ansvar för den löpande förvaltningen av bolaget . Han leder den operativa verksamheten och utarbetar infor-mation och beslutsunderlag till styrelsen och är föredrag-ande vid styrelsens möten. VD har utsett en koncern ledning

Styrelseledamöter Invald NärvaroErsättnings-

utskottRevisions-

utskottOberoende

av bolagOberoende

av ägareArvode

kSEK

Anders Ullberg, ordförande 2007 7/7 1/1 4/4 ja ja 700Anna Karinen, vice ordförande 2003 7/7 1/1 ja nej 288Jan Barchan 2004 4/7 1/1 ja nej 112Ingemar Eliasson 2002 3/7 2/4 ja ja 162Lars Engström 2008 6/7 2/4 ja ja 250Alf Lindfors 2006 7/7 ja ja 225Per Ludvigsson 2007 7/7 4/4 ja nej 300Agneta Nestenborg 2010 4/7 ja ja 112Maria Lindberg 2006 6/7Roger Lundström 2005 5/7

BakvagnX51X64_v38.indd 56 2011-03-07 15.55


bestående av vice VD tillika ekonomi direktör , chefen för koncernfunktion företagsförvärv och projekt samt cheferna för de fem segmenten. VD och koncernledning presenteras på sidorna 60–61.

Koncernledningen sammanträder veckovis för upp-följning av den operativa och finansiella utvecklingen i segmenten. Vid två till tre tillfällen under verksamhetsåret sammanträder koncernledningen för att behandla frågor av mer strategisk och långsiktig natur. VD och staber är placerade i Nyköping. I enlighet med de policies och rikt-linjer som styrelsen fastställt svarar koncernfunktionerna för affärsutveckling, fördelning av finansiella resurser mellan koncernens verksamheter, kapitalstruktur och risk-hantering. Till uppgifterna hör även frågor om koncern-övergripande förvärv och avyttringar, vissa större projekt, koncernens finansiella rapportering, kommunikation med aktiemarknaden, intern och extern information, IT samt samordning och uppföljning av säkerhet, miljö, arbetsmiljö och kvalitet.

Operativ styrningKoncernens operativa verksamhet utförs i dotterbolag till Studsvik AB, som i huvudsak samman faller med koncer-nens operativa segment. I samtliga dotter bolag bedrivs ett aktivt styrelsearbete under ledning av koncernchefen. Dotter bolagsstyrelserna följer bolagens löpande verksam-het och fastställer affärsplan och budget.

Verksamheterna bedrivs enligt de regler, riktlinjer och policies som fastställts av moderbolaget samt av lokala regler fastställda av respektive dotterbolagsstyrelse. Segments cheferna har resultatansvar och ska säkerställa tillväxt för sina bolag samt ansvarar även för att synergier mellan koncernens olika enheter tas tillvara.

Intern kontrollDen interna kontrollen syftar till att säkerställa att:• Bolagets mål och strategier följs upp• Aktieägarnas intressen skyddas• Den externa finansiella rapporteringen med rimlig

säkerhet speglar verkligheten• Finansiella rapporter är framtagna i överensstämmelse

med god redovisningssed, lagar och förordningar samt övriga krav på noterade bolag

Styrelsen har det övergripande ansvaret för att koncernen har en effektiv intern kontroll. VD ansvarar för att det finns

processer och organisation som säkerställer den interna kontrollen och kvaliteten i den finansiella rapporteringen. Studsvik har ingen särskild granskningsfunktion (intern-revision). Granskningen av den interna kontrollen görs av Koncernstab Ekonomi och Finans som en integrerad del av affärs- och finanscontrollers arbete, vilket styrelsen funnit vara ändamålsenligt mot bakgrund av koncer-nens storlek och komplexitet. Granskningen utgår från en övergripande riskanalys samt från check- och fråge-listor i ett självut värderingsmaterial, som sedan utifrån materialitets aspekter verifieras genom direkt granskning. Utfallet av granskningen rapporteras till revisionsutskottet och styrelsen. Koncernen har relativt få operativa enheter med i huvudsak väl inarbe tade processer. Struktur- och styrdokument i form av policies, riktlinjer och instruktioner har upprättats för att säkerställa ett gemensamt syn- och arbetssätt inom koncernen. Dessa omfattar bland annat:• Attestinstruktion• Budget- och affärsplanering• Cash management• Finansiell rapportering• Finansiering• Investeringar och förvärv• Projektstyrning och riskanalys• Riskhantering och försäkringar• Valutasäkring

Kontrollaktiviteter utförs löpande av koncernens controller-organisation samt på bolagsnivå inom de olika delarna av redovisnings- och rapporteringsprocessen. Kontrollaktivi-teterna utförs med fokus på kända risker, men också för att identifiera och korrigera eventuella fel och avvikelser. Processer och system granskas fortlöpande för att identi-fiera förbättringspotential.

Corporate Responsibility (Ansvarsarbete)Studsvik bedriver ett systematiskt ansvarsarbete för att säkerställa goda arbetsförhållanden inom och utom kon-cernen. För Studsvik innebär Corporate Responsibility ett åtagande att följa principerna för hållbar utveckling, som också omfattar ekonomi, miljö, hälsa och säkerhet samt etiska och sociala aspekter. Koncernens uppförandekod är hörnstenen i ansvarsarbetet.

Studsvik har upprättat en separat Corporate Responsi-bilityrapport för 2010 enligt nivå B i Global Reporting Initiative (GRI) som publiceras på www.studsvik.se.

BOLAGSSTYRNING 57

Revisors yttrande om BolagsstyrningsrapportenTill årsstämman i Studsvik AB (publ), org nr 556501-0997

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrnings-rapporten för år 2010 på sidorna 55–57 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Som under-lag för vårt uttalande om att bolagsstyr ningsrapporten

har upprättats och är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen, har vi läst bolags styrningsrapporten och bedömt dess lagstadgade innehåll baserat på vår kunskap om bolaget.

Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats och att dess lagstadgade information är förenlig med års-redovisningen och koncernredovisningen.

Stockholm den 14 mars 2011


Magnus Brändström

Auktoriserad revisor

BakvagnX51X64_v38.indd 57 2011-03-07 15.55


Anders Ullberg

Danderyd, född 1946

Ordförande sedan 2007

Tidigare VD och koncernchef i SSAB Svenskt

Stål. Styrelseordförande i Boliden och

Eneqvistbolagen samt styrelseledamot i Atlas

Copco, Beijer Alma, Norex International, Sapa,

Valedo Partners och Åkers. Ordförande i Rådet

för finansiell rapportering och ledamot av

Kollegiet för svensk bolagsstyrning

Utbildning: Civilekonom

Innehav: 30 000 aktier

Anna Karinen

Sparreholm, född 1963

Ledamot sedan 2003, vice ordförande sedan

2007

Egen verksamhet inom bland annat kommersiell

fastighetsförvaltning, styrelseledamot i

Handelsbankens Flenskontor

Utbildning: Jur kand

Innehav: 1 327 492 aktier

Jan Barchan

Malmö, född 1946

Ledamot sedan 2004

VD i Briban Invest AB, styrelseordförande i

ConnectBlue AB samt styrelseledamot i TAT AB,

Assistera AB och Skånemejerier


Innehav: 1 283 492 aktier

Lars Engström

Örebro, född 1963

Ledamot sedan 2008

VD och koncernchef i Munters AB

Utbildning: Civilingenjör


Alf Lindfors

Östhammar, född 1946

Ledamot sedan 2006

Senior adviser, tidigare chef för affärsområde

Elproduktion och vice vd i Vattenfall AB

Utbildning: Civilingenjör med högre utbildning

i reaktorteknologi

Innehav: 0 aktier

Per Ludvigsson

Råå, född 1943

Ledamot sedan 2008

Styrelseordförande Inter IKEA-koncernen samt

styrelseledamot i IKANO och Briban Invest AB



Agneta Nestenborg

Södra Sandby, född 1961

Ledamot sedan 2010

Divisionschef Hydro Power, Vattenfall Power

Consultant AB

Utbildning: Fil dr samt MBA


ARBETSTAGARREPRESENTANTER

Maria Lindberg

Nyköping, född 1964

Ledamot sedan 2006, suppleant 1999–2006

Representant för Sveriges Ingenjörer, verksam

som Senior Specialist vid Studsvik Nuclear AB

Utbildning: Filosofie doktor fysikalisk kemi

Innehav: 200 aktier

Roger Lundström


Ledamot sedan 2005, suppleant 2003–2005

Representant för Unionen, verksam inom

mikroskopi och skadeutredningar vid Studsvik

Nuclear AB

Utbildning: Maskiningenjör

Innehav: 0 aktier

Lena Bergström


Suppleant sedan 2008

Representant för Sveriges Ingenjörer,

verksam som affärsansvarig inom

avfallshanteringen vid Studsvik Nuclear AB


Innehav: 0 aktier

Per Ekberg


Suppleant sedan 2006

Representant för Unionen, verksam inom

avdelningen för materialforskning vid Studsvik

Nuclear AB

Utbildning: Elkraftteknik

Innehav: 100 aktier

REVISOR

Magnus Brändström

Född 1962

Auktoriserad revisor, Pricewaterhouse-

Coopers AB, Stockholm

Revisor i Studsvik sedan 2003

Styrelse och revisorer

58 STYRELSE OCH REVISORER

BakvagnX51X64_v38.indd 58 2011-03-07 15.55


Lars Engström

STYRELSE OCH REVISORER 59

Anders Ullberg Alf Lindfors

Lena Bergström

Per Ludvigsson

Maria Lindberg

Agneta Nestenborg

Per Ekberg

Anna Karinen Roger Lundström

Jan Barchan

BakvagnX51X64_v38.indd 59 2011-03-10 10.23

S T U D S V I K A B ( P U B L ) Å R S R E D O V I S N I N G 2 01060 KONCERNLEDNING

Magnus Groth

Verkställande direktör och koncernchef

Utbildning: Civilingenjör och civilekonom

Född: 1963

Anställningsår: 2005

Bakgrund: Vattenfall AB, Enron Nordic Energy

AS, Boston Consulting Group

Styrelseuppdrag: ledamot i Acando AB och

Pilum AB


Jerry Ericsson

Vice verkställande direktör och ekonomidirektör


Född: 1951


Bakgrund: Controller och ekonomichef i olika

branscher, i företagsledande position sedan

1978


Sten-Olof Andersson

Chef Studsvik Tyskland samt direktör koncern-

övergripande projekt och företagsförvärv

Utbildning: Ingenjör

Född: 1955


Bakgrund: Projektledning och internationell

försäljning inom ABBs segment för kraft-

generering, VD-positioner i dotterbolag inom

Studsvikkoncernen


Magnus Arbell

VD Studsvik Nuclear AB

Utbildning: Civilingenjör materialteknologi

Född: 1963


Bakgrund: VD Stiebel-Eltron AB, VD Sveaverken

AB, VD Kverneland Group Sverige, utveck lings-

ingenjör ABB Atom, ordförande i Sörmlands

Provinsbank

Innehav: 0 aktier

Mats Fridolfsson

Chef Studsvik Sverige

Utbildning: Systemvetare, eftergymnasial

utbildning i Norrköping samt Linköpings

universitet

Född: 1962


Bakgrund: Alstom Power Sweden AB, bl a

som platschef på Oskarshamns kärnkraftverk,

Flextronics

Innehav: 0 aktier

Lewis Johnson

Chef Studsvik USA

Utbildning: Master of International Business

Administration

Född: 1962


Bakgrund: President and CEO vid Radatec, Inc

Innehav: 0 aktier

Sam Usher

Chef Studsvik Storbritannien

Utbildning: MEng Chemical Engineering,

MSc Engineering Management, CEng

Chartered Engineer

Född: 1969


Bakgrund: Plant Manager BNFL Sellafield,

Business, Project and Strategic Development

Manager, AMEC

Innehav: 0 aktier

Koncernledning

BakvagnX51X64_v38.indd 60 2011-03-07 15.56

S T U D S V I K A B ( P U B L ) Å R S R E D O V I S N I N G 2 010 KONCERNLEDNING 61

Magnus Groth

Sten-Olof Andersson

Jerry Ericsson

Magnus Arbell

Lewis Johnson Sam Usher

Mats Fridolfsson

BakvagnX51X64_v38.indd 61 2011-03-07 15.57


RESULTATRÄKNINGAR I SAMMANDRAG

Belopp, MSEK 2006 2007 2008 2009 2010

Försäljningsintäkter 1 219,6 1 314,7 1 285,9 1 216,3 1 344,1

Kostnad för sålda tjänster –906,5 –1 000,1 –986,3 –949,4 –1 027,2

Bruttoresultat 313,1 314,6 299,6 266,9 316,9

Försäljnings- och marknadsföringskostnader –44,6 –53,8 –52,1 –52,0 –52,8

Administrationskostnader –164,2 –180,4 –194,8 –201,1 –186,6

Forsknings- och utvecklingskostnader –39,8 –41,8 –44,8 –46,1 –40,3

Andel i intressebolags resultat före skatt - - 8,5 13,1 7,3

Övrigt, netto 6,8 23,5 –3,7 –10,8 –11,1

Rörelseresultat 71,3 62,1 12,7 –30,0 33,4

Finansiella poster, netto –14,2 –16,1 –12,0 –19,7 –19,1

Resultat efter finansiella poster 57,1 46,0 0,7 –49,7 14,3

Skatt på årets resultat –22,3 1,2 0,4 14,5 –10,3

ÅRETS RESULTAT 34,8 47,2 1,1 –35,2 4,0

Femårsöversikt

BALANSRÄKNINGAR I SAMMANDRAG

Belopp, MSEK 2006 2007 2008 2009 2010

Tillgångar

Goodwill 304,7 311,7 363,0 342,3 313,4

Övriga anläggningstillgångar 523,6 530,9 661,5 720,8 701,2

Kundfordringar 189,2 206,0 201,7 228,3 239,7

Övriga icke räntebärande omsättningstillgångar 92,3 120,5 136,9 87,2 104,3

Likvida medel och kortfristiga placeringar 247,6 176,9 147,7 74,7 68,4

Summa tillgångar 1 357,4 1 346,0 1 510,8 1 453,3 1 427,0

Eget kapital och skulder

Eget kapital 558,7 568,4 610,5 540,9 520,5

Innehav utan bestämmande inflytande - 3,4 0,3 0,3 0,3

Långfristiga räntebärande skulder 307,4 196,4 350,5 284,5 146,0

Långfristiga icke räntebärande skulder 109,7 110,2 137,0 181,3 273,0

Kortfristiga räntebärande skulder 39,8 122,3 37,7 85,4 129,9

Kortfristiga icke räntebärande skulder 341,8 345,3 374,8 360,9 357,3

Summa eget kapital och skulder 1 357,4 1 346,0 1 510,8 1 453,3 1 427,0

62 FEMÅRSÖVERSIKT

BakvagnX51X64_v38.indd 62 2011-03-07 15.57


KASSAFLÖDESANALYSER I SAMMANDRAG

Belopp, MSEK 2006 2007 2008 2009 2010

Rörelseresultat 71,3 62,1 12,7 –30,0 33,4

Återläggning av avskrivningar 53,8 60,1 67,2 75,2 68,6

Övriga ej likviditetspåverkande poster –3,1 –22,6 –6,2 18,0 4,8

Kassaflöde från rörelsen 122,0 99,6 73,7 63,2 106,8

Finansiella poster, netto –14,1 –16,1 –13,0 –21,4 –15,7

Skatt –2,4 –6,8 1,2 –3,1 –12,3

Kassaflöde före förändringar i rörelsekapital 105,5 76,7 61,9 38,7 78,8

Förändringar i rörelsekapital –1,4 –37,7 –32,4 –17,3 28,7

Kassaflöde före investeringar 104,1 39,0 29,5 21,4 107,5

Investeringar –344,7 –122,4 –103,3 –83,1 –52,8

Kassaflöde efter investeringar –240,6 –83,4 –73,8 –61,7 54,7

DATA PER AKTIE 2006 2007 2008 2009 2010

Efter nyemission och aktieägartillskott

Antal aktier vid periodens slut 8 218 611 8 218 611 8 218 611 8 218 611 8 218 611

Genomsnittligt antal aktier 8 218 611 8 218 611 8 218 611 8 218 611 8 218 611

Resultat per aktie före utspädning, SEK 4,24 5,65 –0,05 –4,28 0,49

Resultat per aktie efter utspädning, SEK 4,24 5,65 –0,05 –4,28 0,49

Eget kapital per aktie, SEK 67,97 69,58 74,32 65,82 63,37

FINANSIELLA NYCKELTAL 2006 2007 2008 2009 2010

Marginaler

Rörelsemarginal, % 5,8 4,7 1,0 neg 2,5

Vinstmarginal, % 4,7 3,5 0,1 neg 1,1

Räntabilitet

Räntabilitet på operativt kapital, % 13,0 9,0 1,6 neg 4,3

Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 11,3 7,9 2,1 neg 4,4

Räntabilitet på eget kapital, % 6,2 8,2 0,2 neg 0,8

Kapitalstruktur

Operativt kapital, MSEK 658,3 713,6 851,3 836,5 729,3

Sysselsatt kapital, MSEK 905,8 890,5 999,0 911,2 797,7

Eget kapital, MSEK 558,7 571,8 610,8 541,2 520,8

Räntebärande nettoskuld, MSEK 99,6 141,8 240,5 295,3 208,5

Nettoskuldsättningsgrad, ggr 0,2 0,2 0,4 0,5 0,4

Räntetäckningsgrad, ggr 2,5 2,9 1,0 neg 1,6

Soliditet, % 41,2 42,5 40,4 37,2 36,5

Kassaflöde

Självfinansieringsgrad, ggr 0,3 0,3 0,2 0,3 2,1

Investeringar, MSEK 344,7 127,3 108,4 81,6 25,6

Anställda

Medelantal anställda 1 279 1 141 1 130 1 132 1 169

Försäljningsintäkter per anställd, MSEK 1,0 1,2 1,1 1,1 1,1

FEMÅRSÖVERSIKT 63

BakvagnX51X64_v38.indd 63 2011-03-07 15.57


NyckeltalsdefinitionerEget kapital

Summan av fritt och bundet eget kapital vid årets

slut. Genomsnittligt eget kapital har beräknats

som ingående plus utgående eget kapital divi-

derat med två.

Eget kapital per aktie

Eget kapital dividerat med antal aktier vid

periodens slut.

Investeringar

Summan av förvärv av rörelse/dotterbolag samt

förvärv av immateriella och mate riella anlägg-

ningstillgångar.

Medelantal anställda

Genomsnitt av antalet anställda vid varje månads

utgång.

Försäljningsintäkter per anställd

Årets försäljningsintäkter dividerat med medel-

antal anställda.

Nettoskuldsättningsgrad

Räntebärande nettoskuld dividerad med eget

kapital inklusive innehav utan bestämmande

inflytande.

Operativt kapital

Balansomslutningen minskad med icke ränte-

bärande skulder, kortfristiga placeringar samt

kassa och bank. Genomsnittligt operativt kapital

har beräknats som ingående plus utgående

opera tivt kapital dividerat med två.

P/E-tal

Aktiekursen dividerad med vinst per aktie.

Självfinansieringsgrad

Kassaflöde före investeringar dividerat med

inves te ringar.

Soliditet

Eget kapital inklusive innehav utan bestäm -

mande inflytande i pro cent av balans omslut-

ningen.

Sysselsatt kapital

Balansomslutningen minskad med icke ränte-

bärande skulder. Genomsnittligt sysselsatt kapi-

tal har beräknats som ingående plus ut gå ende

sysselsatt kapital dividerat med två.

Resultat per aktie

Årets resultat dividerat med genomsnittligt antal

aktier. Genomsnittligt antal aktier har beräknats

som ett vägt genomsnitt av antalet aktier utestå-

ende under året.

Räntabilitet på eget kapital

Årets resultat i procent av genomsnittligt eget

kapital.

Räntabilitet på operativt kapital

Rörelseresultat i procent av genomsnittligt

opera tivt kapital.

Räntabilitet på sysselsatt kapital

Resultat efter finansiella poster med åter lägg-

ning av finansiella kostnader i procent av genom-

snitt ligt sysselsatt kapital.

Räntebärande nettoskuld

Summan av kortfristiga och långfristiga ränte-

bärande skulder minskad med kortfristiga place-

ringar samt kassa och bank.

Räntetäckningsgrad

Resultat efter finansiella intäkter dividerat med

finansiella kostnader.

Rörelsemarginal

Rörelseresultat efter avskrivningar i procent av

försäljningsintäkterna.

Vinstmarginal

Resultat efter finansiella poster i procent av för-

sälj ningsintäkterna.

64 NYCKELTALSDEFINITIONER

BakvagnX51X64_v38.indd 64 2011-03-07 15.57

ÅRSSTÄMMA DEN 26 APRIL 2011

Årsstämma hålls i Stockholm, World Trade Center, Klarabergsviadukten 70 / Kungsbron 1,

tisdagen den 26 april 2011 kl 16:00.

AnmälanAktieägare som önskar deltaga ska dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB

förda aktieboken senast den 18 april 2011, dels anmäla sig senast den 18 april

• per telefon 0155-22 10 33,

• per post till Studsvik AB, Box 556, 611 10 Nyköping,

• per e-post [email protected],

• per fax 0155-26 30 00, eller

• via Studsviks hemsida, www.studsvik.se.

Vid anmälan bör aktieägare uppge

• namn

• personnummer / organisationsnummer

• adress och telefonnummer

• antal aktier.

Aktieägare som har förvaltarregistrerade aktier ska, för att ha rösträtt på årsstämman, av den bank

eller fondhandlare som förvaltar aktierna begära tillfällig ägarregistrering ett par bankdagar före

den 18 april 2011.

ValberedningStudsviks valberedning har följande sammansättning:

• Bill Tunbrant, ordförande, representant för familjen Karinen

• Jan Barchan, Briban Invest, styrelseledamot

• Peter Rudman, Nordea fonder

• Anders Ullberg, styrelsens ordförande

Valberedningen har till uppgift att till årsstämman lämna förslag till val av styrelse, revisorer

och revisorssuppleanter och arvoden till dessa.

KALENDER FÖR EKONOMISK INFORMATION 2011• Rapport över första kvartalet per den 31 mars 26 april 2011

• Rapport över första halvåret per den 30 juni 20 juli 2011

• Rapport över de tre första kvartalen per den 30 september 27 oktober 2011

• Bokslutsrapport 2011 Februari 2012

• Årsredovisning 2011 April 2012

Rapporterna finns tillgängliga på www.studsvik.se vid publiceringstillfället.

Studsvik AB (publ) Årsredovisning 2010 Org nr 556501-0997

© Studsvik AB (publ)Innehållet i denna årsredovisning får inte helt eller delvis kopieras eller lagras på maskinläsbart medium utan tillstånd från Studsvik AB (publ).

Produktion: Meze Design Group AB, Comir ABFoto: Jan Lindblad Jr, Janne Höglund, Mattias Bardå m fl

Tryck: Österbergs Tryckeri

Aktieägarinformation

Worldwide

SVERIGEStudsvik ABBox 556611 10 NyköpingBesöksadress: V Trädgårdsgatan 38, NyköpingTfn: 0155 22 10 00Fax: 0155 26 30 00

Studsvik Nuclear AB611 82 NyköpingBesöksadress: StudsvikTfn: 0155 22 10 00Fax: 0155 26 30 70

Studsvik Scandpower ABStensborgsgatan 4721 32 VästeråsTfn: 021 41 57 70

ALARA Engineering ABStensborgsgatan 4721 32 VästeråsTfn: 021 448 07 61

FRANKRIKEStudsvik SASCentre d’Affaires EURIPOLE17 rue de SanceyZA des Vauguillettes IIIF-89100 SensFrankrikeTfn.: +33 3 86 66 60 75Fax: +33 3 86 66 60 76

JAPANStudsvik Japan LtdNakamura Bldg. 3F2-7-14 Shibuya, Shibuya-kuTokyo 150-0002JapanTfn: +81 3 5464 3771Fax: +81 3 5464 3708

NORGEStudsvik Scandpower ASP.O. Box 15NO-20027 KjellerNorgeBesöksadress: Instituttveien 10, KjellerTfn: +47 648 445 30Fax: +47 648 445 31

SCHWEIZStudsvik Scandpower Suisse GmbHKlausenstrasse 21CH-5525 Fischbach-GöslikonSchweizTfn: +41 79 319 1501

STORBRITANNIENStudsvik UK LtdUnit 14, Princes ParkFourth AvenueTeam Valley Trading EstateGatesheadTyne & Wear NE11 0NFEnglandTfn: +44 191 482 1744Fax: +44 191 482 1747

TYSKLANDStudsvik Scandpower GmbHRathausallee 28DE-22846 NorderstedtTysklandTfn: +49 40 3098 088 10Fax: +49 40 3098 088 88

Studsvik GmbH & Co. KGKarlsruher Str. 20DE-75179 PforzheimTysklandTfn: +49 7231 58695 01Fax: +49 7231 58695 02

USAStudsvik Scandpower, Inc.1087 Beacon Street, Suite 301Newton, MA 02459-1700USATfn: +1 617 965 7450Fax: +1 617 965 7549

Studsvik, Inc.5605 Glenridge Dr, NE Suite 705Atlanta, GA 30342USATfn: +1 404 497 4900Fax: +1 404 497 4901

Studsvik Processing Facility Memphis, LLC2550 Channel AveP.O. Box 13143Memphis, TN 38113USATfn: +1 901 775 0690Fax: +1 901 775 0629

Studsvik Processing Facility Erwin, LLC151 T.C. Runnion RdErwin, TN 37650USATfn: +1 423 735 6300Fax: +1 423 743 0794

Omslag_v12.indd 2 2011-03-07 15.40

Årsredovisning 2010Studsvik AB (publ)Västra Trädgårdsgatan 38Box 556, 61110 NyköpingTelefon 0155-2210 00www.studsvik.se

Stud

svik Årsred

ovisn

ing

2010

Omslag_v12.indd 1 2011-03-07 15.40

studsvik Årsredovisning 2010investors.studsvik.com/files/studsvik_arsredovisning_sv... · 2011. 3....

Documents