Svenka samskolan i Tammerfors

Gymnasiets läroplan

2

Gymnasiets läroplan

Innehållsförteckning  1.   Läroplanen .................................................................................................................. 5  

1.1.   Uppgörandet av läroplanen .................................................................................. 5  2.   Gymnasieutbildningens uppgift och grundläggande värderingar ............................... 5  

2.1.   Gymnasieutbildningens uppgift ........................................................................... 5  2.2.   Grundläggande värderingar .................................................................................. 5  

3.   Undervisningen ........................................................................................................... 7  3.1.   Inlärningssynen .................................................................................................... 7  3.2.   Studiemiljön och olika arbetssätt ......................................................................... 7  3.3.   Verksamhetskulturen ............................................................................................ 7  3.4.   Studiernas uppbyggnad ........................................................................................ 8  

4.   Samarbete med vårdnadshavarna, yrkesläroanstalter, övriga gymnasier och andra läroinrättningar. ................................................................................................................... 8  

4.1.   Samarbetet mellan hemmet och skolan ................................................................ 8  4.2.   Handledningsverksamheten ................................................................................. 9  4.3.   Elevvården ............................................................................................................ 9  4.4.   Studerande som är i behov av särskilt stöd ........................................................ 11  4.5.   Undervisningen av särskilda språkliga och kulturella grupper .......................... 12  

4.5.1   Samer .......................................................................................................... 12  4.5.2.   Romer .......................................................................................................... 12  4.5.3.   Teckenspråkiga studerande ......................................................................... 12  4.5.4.   Invandrare och andra studerande som talar ett främmande språk ............... 12  

5.   Mål och centralt innehåll .......................................................................................... 13  5.1.   Allmänna mål för undervisningen och timfördelningen .................................... 13  5.2.   Temaområden ..................................................................................................... 14  5.3.   Modersmål och litteratur, svenska som modersmål ........................................... 18  Temaområden ............................................................................................................... 29  5.4.   Det andra inhemska språket ............................................................................... 30  

5.4.1.   Finska .......................................................................................................... 30  5.5.   Främmande språk ............................................................................................... 33  

5.5.1.   Engelska ...................................................................................................... 34  5.5.2.   Franska, gymnasiet (B2) ............................................................................. 38  5.5.3.   Franska B3 .................................................................................................. 40  

3

5.5.4.   Tyska, gymnasiet ........................................................................................ 43  5.5.5.   Lärokurs som påbörjats i gymnasiet (B3) ................................................... 48  5.5.6.   Ryska........................................................................................................... 51  

5.6.   Matematik ........................................................................................................... 53  5.6.1.   Den långa lärokursen i matematik .................................................................. 55  5.6.2.   Den korta lärokursen i matematik .................................................................. 63  5.7.   Biologi ................................................................................................................ 68  5.8.   Geografi .............................................................................................................. 73  5.9.   Fysik ................................................................................................................... 76  5.10.   Kemi ............................................................................................................... 82  5.11.   Religion .......................................................................................................... 91  5.11.1.   Evangelisk-luthersk religion ....................................................................... 92  

5.11.2.   Ortodox religion ...................................................................................... 99  5.12.   Livsåskådningskunskap .................................................................................. 99  5.13.   Filosofi .......................................................................................................... 103  5.14.   Historia ......................................................................................................... 107  5.15.   Samhällslära .................................................................................................. 117  5.16.   Psykologi ...................................................................................................... 122  5.17.   Musik ............................................................................................................ 128  5.18.   Bildkonst ....................................................................................................... 131  5.19.   Gymnastik ..................................................................................................... 133  5.20.   Hälsokunskap ................................................................................................ 136  5.21.   Studiehandledning ........................................................................................ 140  

6.   BEDÖMNINGEN AV STUDIERNA .................................................................... 142  6.2.   Syftet med bedömningen .................................................................................. 142  6.3.   Kursbedömningen ............................................................................................ 142  6.4.   Bedömningen av en ämneslärokurs .................................................................. 146  6.5.   Hinder för studiegången ................................................................................... 147  6.6.   Betygen och uppgifterna i dem ........................................................................ 148  6.7.   Bedömarna och informationen om bedömningsgrunderna .............................. 150  6.8.   Tillgodoräknande av studier ............................................................................. 150  6.9.   Läroämnen som skall bedömas med siffror i avgångsbetyget ......................... 152  6.10.   Fullgörande av hela gymnasiets lärokurs ..................................................... 152  6.11.   Ny bedömning och rättelse av bedömning ................................................... 152  

7.   Lagar och förordningar om gymnasieutbildningen ................................................. 153  

4

5

1. Läroplanen

1.1. Uppgörandet av läroplanen Arbetet i skolan regleras av Lagen om grundläggande utbildning (628/1998) samt Gymnasielagen (629/1998). Sedan Utbildningsstyrelsens direktion 15.9.2003 godkände ”Grunderna för gymnasiets läroplan 2003” samt "Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen (16.1.2004)" började lärarkåren, elevrepresentanter samt representanter för föräldrarna utarbeta en ny läroplan för Svenska samskolan i Tammerfors. En läroplan är riktgivande för läraren. Läroplanen står för kontinuitet vid förändringar i lärarkåren, den är också ett viktigt instrument för att utveckla skolan och den ger föräldrar, målsmän, upprätthållare och samhälle en möjlighet att få en inblick i skolans verksamhet. Läroplanen är avsedd att vara eleverna till hjälp, dels vid de olika kursvalen i den grundläggande utbildningen, dels när de gör upp sina personliga program för studierna i gymnasiet. Skolan kan i dag, utgående från tilldelade resurser, själv avgöra hur resurserna ska disponeras. Härigenom har den enskilda skolans läroplan fått en allt större betydelse. Läroplansarbetet är en kontinuerlig process. Läroplanen utvärderas årligen och revideras vid behov.

2. Gymnasieutbildningens uppgift och grundläggande värderingar 2.1. Gymnasieutbildningens uppgift Uppgiften för gymnasieutbildningen är att ge en bred allmänbildning, tillräckliga färdigheter för fortsatta studier och att förbereda sina elever för den riksomfattande studentexamen. De studerande skall ges verktyg för att möta utmaningar samt stöda de studerandes självkännedom och deras mognad till vuxna människor. 2.2. Grundläggande värderingar Svenska samskolan i Tammerfors är det enda svenskspråkiga gymnasiet i Birkalan. Gymnasiets elever kommer från Tammerfors stad och de kringliggande kommunerna. Målsättningen för Svenska Samskolan i Tammerfors vilar på fyra T:n:

Tradition Trivsel

Trygghet

6

Tillförsikt

Svenska samskolan i Tammerfors vill vara en skola, där elever, lärare och personal trivs tillsammans, en skola där alla drar åt samma håll, en skola där atmosfären inspirerar alla parter att prestera sitt yttersta, en progressiv skola som tilltalar såväl elever som föräldrar från båda språkgrupperna. Skolan vill

• värna om trivsel och trygghet i skolmiljön samt skapa gemenskap mellan eleverna och mellan elever och lärarna

• befrämja elevaktiviteter • stärka den finlandssvenska identiteten • slå vakt om svenskspråkiga traditioner i form av firande av olika fester;

Svenska dagen, kaffekonsert, Lucia, julfester med skådespel och mångsidigt musikprogram, etc.

• upprätthålla goda föräldrakontakter • vara öppen för elever från tvåspråkiga och finskspråkiga familjer • skapa god kontakt till svensk- och finskspråkiga skolor • vara en brobyggare till det övriga Norden • ge en god beredskap för vidare studier vid högskolor och universitet • vara öppen för nya idéer och pedagogiskt nytänkande

Skolans verksamhet är förankrad i det omgivande samhället, och i undervisningen behandlas därför även lokala aktualiteter. Den finlandssvenska kulturen är en naturlig utgångspunkt för skolans verksamhet. Samtidigt respekteras elevernas mångsidiga bakgrund. En internationell förståelse börjar i och med att man accepterar och respekterar variationer i språk, religion och kultur. Skolan strävar till samarbete med andra skolor i Svenskfinland, i det övriga Finland och även utomlands. Samarbete vidgar vyerna och ger möjlighet till idéutbyte. Genom studiebesök och genom att skolan engagerar utomstående föreläsare och sakkunniga ges eleverna tillfälle till kontakter utanför skolan. Eleverna bör i skolan få möjlighet att utveckla sin fantasi och kreativitet genom att fostras till initiativrikedom och företagsamhet. Motivationen och arbetsglädjen hos såväl eleverna som lärarna stärks genom kontinuerlig utveckling och utvärdering av verksamheten. Eventuella konflikter försöker parterna lösa genom en öppen och ärlig dialog. Svenska samskolan i Tammerfors vill fostra eleverna till

ü allmänbildade, självständiga och socialt mogna individer som kan bidra till en hållbar samhällsutveckling

ü individer med en fast förankring i den finlandssvenska kulturen och med internationell förståelse

ü individer med fantasi och skaparlust, företagsamhet och initiativrikedom

7

Den allmänbildning som skolan vill förmedla, innebär att eleven dels får mångsidiga kunskaper och kan bedöma dem kritiskt, dels att eleverna lär sig ett gott uppförande. Att ta sitt ansvar för uppgifterna och beakta följderna av sin verksamhet är sådant som tränas genom samarbete. Skolan vill därför ge eleverna möjligheter att arbeta självständigt och i samverkan med andra.

3. Undervisningen De studerande lär sig genom ett aktivt och målmedvetet arbete, i vilket han utnyttjar sina tidigare erfarenheter. 3.1. Inlärningssynen Svenska samskolan i Tammerfors har sammanlagt ca 270 elever i grundskolan och i gymnasiet. Samskolan har under ett sekel sett som en av sina viktigaste uppgifter att främja det svenska språket. Undervisningsspråket är svenska. Skolans naturliga profilering är det svenska språket och den finlandssvenska kulturen. Inom den svenska kulturtraditionen i Svenska samskolan i Tammerfors en central roll. SST skall som en finlandssvensk institution på en helt finskspråkig ort ge de studerande möjlighet att utveckla en egen kulturidentitet vid sidan om den finska identitet som många av de studerande har från hemmet. Svenska samskolan i Tammerfors skall därför vara en institution, där det svenska språket på alla sätt framhävs för såväl den svenska som den finska språkgruppen. 3.2. Studiemiljön och olika arbetssätt Studierna i gymnasiet består av obligatoriska, fördjupade och tillämpade kurser. I läsårsplanen för SST bestäms särskilt om eventuella integrerade kurser och kurser som lyfter fram vissa temaområden. I Svenska samskolan i Tammerfors strävar vi efter att individualisera undervisningen och ge möjligheten till personliga ämnesval. Skolan erbjuder sina elever nationella och internationella kontakter, vi deltar aktivt i olika projekt tillsammans med andra gymnasier. Vid sidan av ett mångsidigt urval av fördjupade kurser erbjuder vi även tillämpade kurser i t.ex. drama och musik, inom ekonomikunskap i samarbete med Yrkeshögskolan Arcada och spännande projket inom språkena franska och ryska. Verksamheten i gymnasiet bygger på såväl tradition och kontinuitet som på öppenhet för nya intryck och förändringar. 3.3. Verksamhetskulturen Inom den svenska kulturtraditionen i Tammerfors har Svenska samskolan i Tammerfors en central roll. Samskolan skall som en finlandssvensk institution på en helt finskspråkig ort ge de studerande möjlighet att utveckla en egen kulturidentitet vid sidan om den finska identitet som många av de studerande har från hemmet. Den finlandssvenska

8

skolans primära ansvar är det svenska språket. Skolan skall därför vara en institution, där det svenska språket på alla sätt framhävs för såväl den svenska som den finska språkgruppen. 3.4. Studiernas uppbyggnad Studierna i gymnasiet består av obligatoriska, fördjupade och tillämpade kurser. I läsårsplanen för SST bestäms särskilt om eventuella integrerade kurser och kurser som lyfter fram vissa temaområden. Stöd och handledning för de studerande

4. Samarbete med vårdnadshavarna, yrkesläroanstalter, övriga gymnasier och andra läroinrättningar.

4.1. Samarbetet mellan hemmet och skolan

• vårdnadshavarna har det huvudsakliga ansvaret för barnets fostran • det gemensamma fostringsansvaret förverkligas i samråd med skolan och hemmet • vårdnadshavaren bereds möjlighet att ta del av planeringen och utvärderingen av

verksamheten med läraren och eleven. Samarbetet genomförs i följande former

• varje årksurs i gymnasiet har en egen grupphandledare som aktivt följer upp elevens studieframgångar, grupphandledaren är en aktiv länk mellan skolan och hemmen

• för föräldrarna anordnas årligen tillfälle att bekanta sig med innehållet av elevens studier i de olika ämnena under det kommande läsåret.

• föräldramöten och utvecklingssamtal med föräldrar och elever ordnas vid behov • en levande hemsida, med bl.a. en uppdaterad händelsekalender ska föra ut aktuell

information till hemmen • studiehandledaren, i samarbete med grupphandledaren, hjälper den studerande att

göra upp och följa sin individuella studieplan • ämnesläraren följer med studieframgången i det specifika ämnet, hjälper till vid

studiesvårigheter och kontrollerar frånvaro och förseningar i det egna ämnet. • rektorn informerar om gymnasiestudierna för de studeranden och för

vårdnadshavarna • rektorn kontaktar hemmen vid särfall.

Samarbete med andra instanser

• Folkhälsan • församlingen – deltar aktivt i skolans verksamhet vid morgonsamlingar, skolkyrka

och även i krissituationer • TAYS – se planen för anordnande av elevvård

9

• familjerådgivningen – se planen för anordnande av elevvård • olika myndigheter, t.ex brandkår och polis • olika intresseorganisationer som arbetar mot t.ex. droger, rusmedel och

mobbning. 4.2. Handledningsverksamheten Handledningen i gymnasiet bildar en helhet som skall stödja de studerande i olika skeden av deras studier och utveckla deras förmåga att träffa val och ta beslut som gäller deras utbildning och livsbana. Gymnasiets studiehandledning sker både i kursform, personligt och i smågrupper. Syftet med handledningen är att främja likställdhet mellan könen, jämlikhet i utbildningen och etnisk jämlikhet samt att främja de studerandes hälsa och förebygga utslagning. Alla som hör till skolans lärar- och handledningspersonal skall delta i handledningen. Studiehandledaren skall ha huvudansvaret för de praktiska arrangemangen kring studiehandledningen och för planeringen och genomförandet av studiehandledningen som helhet. Lärarens uppgift är att handleda de studerande i sitt eller sina ämnen och hjälpa dem att utveckla sin studieförmåga och sina inlärningsfärdigheter. De studerande skall handledas i att lägga upp sitt personliga studieprogram och i att följa upp det. De studerande skall vägledas i studievalen så att de kan planera innehållet i och uppbyggnaden av gymnasiestudierna realistiskt med hänsyn till sina resurser. I slutet av den grundläggande utbildningen skall de studerande, vårdnadshavarna, studiehandledarna och lärarna informeras om studierna i gymnasiet och om hur man söker till gymnasieutbildningen. De nya studerandena skall i början av utbildningen göras förtrogna med verksamheten i gymnasiet samt med de anvisningar och tillvägagångssätt som tillämpas där. Studiegemenskapen bör upprätthållas och utvecklas under gymnasietiden. Tillsammans med hemmen bör man följa med och stödja de studerandes studier och välbefinnande. Studieprogrammen bör granskas regelbundet och framstegen i studierna följas upp. 4.3. Elevvården Elevvårdens målsättning

• att ta hand om elevens fysiska, psykiska och sociala välbefinnande • ett jämlikt lärande för alla • att förebygga och upptäcka hinder för inlärningen samt andra problem och vid

behov ingripa • att skapa en trygg studiemiljö • att skydda elevernas mentala hälsa och förhindra utslagning samt främja

välbefinnande inom arbetsgemenskapen. • elevvården berör alla som jobbar inom skolsamfundet och genomförs i samarbete

med hemmen.

10

Trygghetsplan mot trakasserier och mot mobbning Trakasserier och mobbning accepteras inte i Svenska samskolan. Ingen elev eller vuxen skall bli utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer. Svenska samskolans mobbningsteam består av: 1. Specialläraren 2. Två kvinnliga lärare 3. Två manliga lärare Mobbningsteamet väljs i början av varje läsår. Teamet skriver en kort redogörelse om de fall som kommit till kännedom. Rapporterna förvaras i en gemensam pärm. Teamet informerar om aktuella fall på lärarmöten. Målsättningen är att alla elever, deras föräldrar och skolpersonal blir medvetna om vad mobbning innebär och om allas rätt till respekt och en trygg skolmiljö. Förebyggande åtgärder:

• lärarmöten då klassandan diskuteras • föräldramöten • klasstimmar • anti-mobbningsprojekt • utvecklingssamtal

Arbetsgång för att utreda mobbningsfall När skolan får information som talar om att någon elev är trakasserad eller blivit utsatt för mobbning skrider vi till följande åtgårder:

• anti-mobbningsteamet och grupphandledaren informeras • anti-mobbningsteamet eller/och grupphandledaren tar reda på vad som har hänt

och bestämmer vem som gör vad (ansvarsfördelning) • alla som känner till saken skall höras (lärare, vaktmästare, skolsköterska,

kökspersonal) • enskild diskussion med den mobbade eller den som blivit trakasserad • enskild diskussion med mobbaren • kontakt med hemmet så fort som möjligt. • uppföljningssamtal (ett eller flera).

Diskussionsstrategier med den mobbade/ den som blivit trakasserad:

• Fråga vad som har hänt och hur.

11

• Fråga när detta har hänt och hur ofta. • Vilka känslor orsakar mobbningen? • Berätta att lärarna går vidare och utreder saken. • Berätta att hemmet kontaktas. • Kom överens om fortsättningen (uppföljningssamtal).

Diskussionsstrategier med mobbaren:

• Berätta anledningen till samtalet. • Fråga vad som har hänt. • Referera vad som hänt. • Markera att trakasserier och mobbning är fel (lagen, de mänskliga rättigheterna,

människovärdet) och att det måste upphöra. • Berätta att hemmet kontaktas. • Kom överens om fortsättningen (uppföljningssamtal, samtal då föräldrarna är

närvarande) • Berätta att mobbaren hålls under uppsikt under de följande veckorna. • Åtgärderna fortsätter så länge det finns behov. Detta bedöms från fall till fall.

Definitioner Trakasserier Medvetet utsätta någon för obehag. Att trakassera kan t.ex. vara att slå, knuffa eller sätta krokben, sexuella anspelningar eller närmande, anonyma telefonsamtal/brev, skriva illa om någon på väggen, göra grimaser eller härma någon, frysa ut, reta någon ofta. Mobbning Det är mobbning när en eller flera individer upprepade gånger och över en längre tid blir utsatta för obehagliga handlingar/trakasserier från en eller flera individer. Om den enskilde individen uppfattar sig som trakasserad, så är det den enskildes upplevelse som gäller oavsett definitionen och skolan handlar utifrån det. 4.4. Studerande som är i behov av särskilt stöd Syftet med det särskilda stödet är att hjälpa och stödja den studerande så att han eller hon ges möjligheter att slutföra sina studier i gymnasiet. Särskilt stöd behövs för sådana studerande som tillfälligt har blivit efter i studierna eller vilkas studieförutsättningar har försvagats på grund av handikapp, sjukdom eller funktionshinder. Till samma målgrupp hör också de studerande som behöver psykiskt eller socialt stöd. En studerande kan också vara i behov av stöd på grund av problem med den mentala hälsan, på grund av social missanpassning eller på grund av problem i den aktuella livssituationen. Studierna för en studerande kan enligt § 13 i gymnasielagen (629/1998, ändrad genom lagen 478/2003) delvis ordnas på annat sätt än vad som föreskrivs i gymnasielagen och gymnasieförordningen och i gymnasiets läroplan. Om en studerande befrias från

12

studierna i ett läroämne, skall han eller hon i stället välja andra studier så att minimiantalet kurser uppfylls. De inlärningstillfällen och prov som avses i § 13 i gymnasielagen skall ordnas så att den studerandes individuella behov beaktas. En plan kan uppgöras för den studerande i vilken det antecknas hur de individuella åtgärderna kan genomföras. Om en störning i språkutvecklingen hos en studerande upptäcks först i gymnasiet rekommenderas det att stödåtgärder så fort som möjligt planeras och sätts in. Den studerande förväntas självständigt förete erforderliga intyg till skolan. Vid behov av stödundervisning rekommenderas att den studerande på eget initiativ kontaktar skolan. 4.5. Undervisningen av särskilda språkliga och kulturella grupper

4.5.1 Samer Följer läroplansgrunderna.

4.5.2. Romer Följer läroplansgrunderna.

4.5.3. Teckenspråkiga studerande Följer läroplansgrunderna.

4.5.4. Invandrare och andra studerande som talar ett främmande språk

Följer läroplansgrunderna.

13

5. Mål och centralt innehåll 5.1. Allmänna mål för undervisningen och timfördelningen Undervisningen i gymnasiet har som mål att ge de studerande en bred allmänbildning och stärka intresset för livslångt lärande. LÄROÄMNE/ÄMNESGRUPPER Obligatoriska Fördjupade riksomf. Modersmål och litteratur MO 6 3 SPRÅK

A 1 Engelska EN 6 2

A 2 Finska FI 6 2

Övriga språk 16 MATEMATIK

Kort MAB 6 2

Lång MAA 10 3 MILJÖ- OCH NATURVETENSKAP

Biologi BI 2 3

Geografi GE 2 2

Fysik FY 1 7

Kemi KE 1 4

Religion eller livsåskådningskunskap RE 3 2

Filosofi FS 1 3

Psykologi PS 1 4

Historia HI 4 2

Samhällslära 2 2 KONST- OCH FÄRDIGHETSÄMNEN 5

Gymnastik GY 2 3

Musik MU 2 3

Bildkonst KO 1 3

Hälsokunskap HÄ 1 2

Studiehandledning SH 1 1 Obligatoriska kurser minimum 47 - 51 Fördjupade kurser minimum 10 Tillämpade kurser Sammanlagt minst 75

14

5.2. Temaområden

Aktivt medborgar-

skap och entreprenör-

skap

Hälsa och trygghet

Hållbar utveckling

Kulturell identitet och kulturkänne-

dom

Teknologi och samhälle

Informa-tions- och mediekun-

skap

Modersmål och litteratur

MO 6 MO 3,4 MO 2,6

Finska FIM 3 FIM 2 FIM 6 FIM 4,5 FIM 3,4 Engelska EN 3,4 EN 1,2 EN 8 EN 5 EN 6 EN 2,5 Tyska TYB2 B3

2,3,4,6 2,3,4,6,8

1,2,3,5,6 1,3,4,5,7,8

3,4,6,8 5,6,8

5 1,2,7

1,3,4,7 3,5,6

- 1

Franska FRB2 2,4 FRB3 2,4,6

FRB2 3 FRB3 5

FRB2 6,8 FRB3 8

FRB2 5 FRB3 7

FRB2 7

Matematik MAA 1,6 MAB 5,7

MAB 7 MAA 6,8 MAB 3,5

MAA 3,4 MAB 2

MAA 12 MAA 11 MAB 5

Biologi BI 1,2,3,4 BI 1,3,6,7 BI 3,6 Geografi BI 1,2,3 GE 1,2,3 GE 2,3 GE 4,5 GE

1,2,3,4,5 Fysik FY 1,8 FY 1,8 Kemi KE 1,2,3,4,5 KE 1,2,3,4,5 KE 1,2,3,4,5 KE 1,2,3,4,5 Religion RE 1,2,3,5 RE 1,2,3,4,5 RE 3,4 RE 1,2,3,4,5 RE 3 RE 1,3,4,5 Filosofi FI 3 FI 2 FI 1 FI 4 Historia HI 2,3,4 HI 3,4 HI 1,3,6 HI 2,5,6 HI 1,3,4 HI 3,4 Samhällslära SL 1,2 SL 1 SL 1,2 SL 1 SL 1 SL 1 Psykologi PS 5 PS 1,3,5 PS 2 PS 3,4 PS3 Musik MU 1,2 MU 1,2 Bildkonst KO 2 KO 1,4,8 KO 2,6 KO 3,8 Gymnastik GY 1-7 GY 1-7

GY 4 GY 1-3,HIG

Hälsokunsk. HÄ 1-3 HÄ 1-3 HÄ 1-3 HÄ 1-3 HÄ 1-3 HÄ 3 Studiehandledning

SH 2 SH 1 SH 3

Vissa kurser i gymnasieundervisningen integreras via temaområden, vilket innebär att sådana kurser och ämnesområden som anknyter till och tidsmässigt står nära varandra, byggs upp till temahelheter över ämnesgränserna. Följaktligen kommer temaområdena att basera sig på kunskaper och färdigheter ur flera läroämnen. Temaområdena ger goda

15

möjligheter att tänka över lärarrollen vilket i sin tur möjliggör att gymnasiet utvecklas till en lärande organisation. En allmän uppslutning i skolan kring temaområdena förutsätter att man på återkommande lärar- och gruppmöten tar upp hur ämneslärarna kommer att behandla ett visst temaområde i sitt ämne. I det konkreta arbetet med temaområdena görs skolans verksamhetskultur synlig och de åtgärder som härvid vidtas finns inskrivna som förpliktande regler i skolans ordningsstadgar och trygghetsplan. Gemensamma mål för gymnasiets temaområden är att de studerande skall kunna

• iaktta och analysera moderna företeelser och miljöer • framföra motiverade uppfattningar om den framtid som eftersträvas • bedöma den egna livsstilen och analysera och förklara rådande trender • arbeta för en eftersträvansvärd framtid

I gymnasiets läroplan tas följande temaområden upp: 1. Aktivt medborgarskap och entreprenörskap 2. Hälsa och trygghet 3. Hållbar utveckling 4. Kulturell identitet och kulturkännedom 5. Teknologi och samhälle 6. Informations- och mediekunskap I läroplanen för varje läroämne skall anges hur man tänkt införliva olika temaområden i sitt eget ämne samt hur man inom samma period kan avlägga vissa kurser, som har kopplingar till samma temaområde. Detta tas årligen upp i skolans läsårssplan. 1. Aktivt medborgarskap och entreprenörskap Detta temaområde syftar till att fostra de studerande till aktiva, ansvarskännande och kritiska medborgare, med engagemang och vilja att vara med och påverka inom olika samhällsområden. Engagemanget kan ske på lokal och nationell nivå, men också på såväl europeisk som global nivå. Målet är att den studerande skall:

• fördjupa sig i hur ett demokratiskt samhälle fungerar • kunna motivera sin egen uppfattning i olika frågor, diskutera dem med andra så

att också deras åsikter respekteras • känna till olika demokratiska system och hur de verkar • delta i en verksamhet som syftar till att skapa allmänt välstånd i närmiljön och

påverka beslutsfattandet för en positiv livsmiljö • känna till olika former av företagsamhet och deras verksamhetsprinciper • förstå arbetets betydelse för individen och samhället • känna till hur man som konsument kan utnyttja sitt inflytande

När detta temaområde genomförs bör praktiska övningar och personliga erfarenheter betonas och ett samarbete med olika företag och instanser etableras.

16

2. Hälsa och trygghet I gymnasiet bör man sträva efter att ge de studerande en känsla av trygghet och delaktighet i undervisningsprocessen så att de känner att de får stöd och blir rättvist behandlade. De studerande bör få känna såväl fysiskt som psykiskt välbefinnande. De bör få arbeta i en trygg miljö bland människor som visar hänsyn, vänskap och gemenskap. Med eleverna bör man ta upp till diskussion vikten av att visa artighet, vänlighet och hänsyn samt vilken stor betydelse detta har i skolgemenskapen och över huvudtaget i umgänget mellan människor. ”Behandla din medmänniska så, som du själv vill bli behandlad och bemött”! 3. Hållbar utveckling Syftet med strävan efter en hållbar utveckling är att trygga möjligheterna till ett gott liv både för dagens människor och för kommande generationer. Gymnasiet skall ge de studerande en grund för ett hållbart levnadssätt och lära dem att de i all verksamhet bör anpassa sig till naturens villkor samt inse gränserna för vad miljön och naturen tål. Målet är att de studerande skall

• få baskunskaper om de ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella faktorer som gemensamt skapar en bärkraftig och hållbar utveckling.

• kunna bedöma och analysera förändringar i naturen och i den kulturella och sociala miljön samt skapa sig en uppfattning om vad dessa förändringar kan leda till

• reflektera över ett hållbart levnadssätt och en naturbevarande och ekologiskt bärkraftig produktion, som är ägnad att skydda naturens fortbestånd för kommande generationer

• ha förmåga att lokalt, nationellt och internationellt samarbeta för en bättre framtid Metoder Den hållbara utvecklingens betydelse för en individ och ett samhälle kan synliggöras i undervisningen samt skolarbetet genom:

• att ordna studiebesök till hemortens olika industrianläggningar, energikraftverk samt besöka olika anläggningar för återvinning och avfallshantering

• att organisera utställningar och arbetsveckor kring temaområdet • att förse biblioteket, elevrestaurangen samt anslagstavlorna med varierande

broschyrer och nyaste forskningsresultat med anknytning till temaområdet • att samarbeta över ämnesgränserna i samband med olika projekt • att uppmärksamma allmänt vett och allmän etikett

4. Kulturell identitet och kulturkännedom Gymnasieutbildningen skall ge de studerande möjligheter att bygga upp sin kulturidentitet med hjälp av sitt modersmål, sin gestaltning av det förflutna, sin religion samt genom konst- och naturupplevelser. De bör känna till gemensamma nordiska,

17

europeiska och allmänmänskliga värderingar. De bör bibringas en positiv kulturell identitet och ges möjligheter att förstå och bevara sitt kulturarv. Målet är att de studerande skall

• förstå begreppet kultur och kunna beskriva olika kulturella särdrag • vara medvetna om sin kulturella identitet som speciellt för eleverna i vår skola

omfattar såväl en finlandssvensk och finsk identitet som en tvåspråkig identitet • värdesätta en kulturell mångfald som en källa till berikande upplevelser och

skaparkraft • kunna kommunicera och diskutera med människor som har en annorlunda

kulturell bakgrund, också med människor med ett främmande språk. Verksamhetskulturen kan förverkligas t.ex. genom fester, egna traditioner, elev- och lärarutbyte, klassresor och projektarbeten som behandlar kulturarvet i eget land, men också främmande kulturer. 5. Teknologi och samhälle Utgångspunkten för den tekniska utvecklingen är människans behov att förbättra sin livskvalitet och underlätta sitt liv under arbete och fritid. Målet är att de studerande skall

• kunna utnyttja naturvetenskaplig kunskap då de reflekterar över tekniska utvecklingsmöjligheter

• kunna kritiskt bedöma hur människan på ett vettigt sätt skall förhålla sig till den moderna teknologin

• kritiskt bedöma och ta ställning till hur tekniken skall användas för att inte skada miljön

• förstå växelverkan mellan teknik och ekonomi samt förstå teknikens inverkan på sysselsättningen

• lära sig om företagsamhet och bekanta sig med det lokala arbetslivet genom företags- och industribesök.

Detta temaområde skall vägleda de studerande till att kritiskt ta ställning till hur den tekniska utvecklingen förändrar samhället samt reflektera över vilka tekniska lösningar är oumbärliga och vilka som kan undvaras. Vidare kan temaområdet konkretiseras så, att man t.ex. genom exkursioner bekantar sig med tekniken och dess användning på olika områden såsom inom hälsovården, miljöskyddet, energiproduktionen, trafiken, lant- och skogsbruket m.m. 6. Informations- och mediekunskap I gymnasiet skall de studerande erbjudas undervisning i vilken central roll medierna har i vår kultur. De skall lära sig att positivt och kritiskt ta ställning till mediernas roll och inflytande som informationsförmedlare och opinionsbildare i samhället. Vidare skall de lära sig att kritiskt iaktta och analysera hur det som medierna beskriver stämmer överens med verkligheten. Målet är att de studerande skall

18

• lära sig att kritiskt använda den information som ges av tidningar, TV, radio, internet, reklam o.d.

• lära sig att kritiskt tolka och ta emot budskap ur reklam, texter och filmer samt att förstå etiken i medierna och hur man bör förhålla sig till upphovsmannarätten till den information medierna förmedlar

• lära sig att själva producera medietexter • vänja sig vid att använda text och information i medierna som redskap i sina

studier Medierna skall i gymnasiet utgöra såväl studieobjekt som studieredskap. Mediefostran skall hjälpa de studerande att utveckla sina verbala, visuella, auditiva och sociala färdigheter samt deras studieteknik. Detta förutsätter ett samarbete mellan olika läroämnen och i mån av möjligheter samarbete med olika medier såsom tidningar, radio och television. I samskolan ordnas temadagar i mån av möjlighet. Integrering av temaområden kan ske allt efter behov och intresse. 5.3. Modersmål och litteratur, svenska som modersmål Modersmålet är av grundläggande betydelse för lärandet. Genom det gestaltar människan sin verklighet och kommunicerar med andra. Modersmålet stärker den personliga och kulturella identiteten samt utvecklar tänkande, kreativitet och en estetisk medvetenhet. Modersmål och litteratur är som läroämne ett livskunskapsämne och ett centralt färdighets-, kunskaps- och kulturämne. Läroämnet baserar sig på ett vidgat textbegrepp som innefattar förutom skrivna och talade texter även medietexter och bilder av olika slag. Ämnet får sitt innehåll närmast från språk-, litteratur- och kommunikationsvetenskaperna samt från kulturforskningen. Genom läsande, skrivande och muntlig kommunikation tillägnar sig de studerande nya begrepp och lär sig att se sammanhang, tänka logiskt, reflektera, kritiskt granska, tolka och värdera. Genom litteratur och bildmedier får de studerande kunskap och möter förutom den västerländska kulturtraditionen även andra kulturer. Läsning av skönlitteratur bidrar också till personlighetsutvecklingen. En bred kommunikativ kompetens är grunden för lärande och för all samhällelig interaktion. Inom undervisningen i modersmål och litteratur och även vid samarbete med andra ämnen strävar man efter en integration av flera olika färdigheter i ett funktionellt sammanhang. Exempel på sådan funktionell integration kan vara skoltidning, filmförevisning, morgonsamling och skolbasar. Att i tal och skrift kunna använda modersmålet är en förutsättning för studier och för attaktivt kunna delta i samhällslivet. Därför är det viktigt att skolan skapar goda möjligheter för språkutveckling, både inom ämnet modersmål och litteratur och inom andra ämnen i gymnasiet.

19

Vid Svenska samskolan i Tammerfors är det av stor vikt att medvetandegöra, ge kunskaper om och insikter i den svenska och finlandssvenska kulturen och identiteten. Betydelsefullt är även att ge eleverna tillräcklig svensk språkstimulans och –träning i att tala, lyssna, läsa och skriva. Mål för undervisningen Målen för undervisningen i modersmål och litteratur är att de studerande skall

• fördjupa sina kunskaper om språk, litteratur och kommunikation • få en insikt om sambandet mellan språk, litteratur och lärande och kunna utnyttja

relevanta begrepp då de läser, skriver, talar och lyssnar • stimuleras till att söka sig till litteratur och bildmedier som en källa till glädje,

kunskap och reflektion • utveckla sin fantasi och lust att lära genom att tillägna sig skönlitteratur i skilda

former från olika tider och kulturer • fördjupa sina kunskaper utgående från ett vidgat textbegrepp och kunna analysera

och tolka olika slags texter • med hjälp av sin kunskap om litteratur och kommunikation se samband mellan

texter och deras sammanhang och genom olika texter och medier bli förtrogna med grundläggande demokratiska, humanistiska och etiska värden men också medvetna om destruktiva krafter att reagera mot

• fördjupa sina muntliga och skriftliga kommunikationsfärdigheter • fördjupa och precisera sitt språkbruk, att språket blir mångsidigt, dels att de

studerande når sina syften med sin kommunikation • kunna anpassa sitt språk efter olika situationer, både privat och offentligt • bli allt säkrare då det gäller att behärska normer för det talade och skrivna språket

och förstå avsikten med språkvården både ur ett samhälleligt perspektiv och för sitt eget språkbruk

• bli medvetna om texters formspråk och retoriska medel och kunna analysera och värdera argumenterande text och själva utnyttja språket som påverkningsmedel

• kunna använda informations- och kommunikationsteknik på ett funktionellt sätt i sina studier och i olika källor söka information samt bearbeta, reflektera över och värdera denna information

• känna sig delaktiga i olika kultursammanhang och ha förmåga att använda och skapa kultur samt ha fördjupat sin förståelse för olika kulturer och för människor med andra levnadsförhållanden.

Bedömning Bedömningen av kurserna i modersmål och litteratur skall beakta läroämnets alla delområden. I kursvitsordet skall ingå bedömning av såväl muntlig och skriftlig produktion som graden av deltagande. Frånvaro syns alltså alltid i kursvitsordet. För att den studerandes muntliga färdigheter och skrivfärdigheter skall utvecklas är det viktigt att utvärderingen sker i form av en process där den studerande får respons både av läraren och av hela gruppen. Den studerande skall även ges möjlighet till självvärdering, som kan bli ett stöd för en positiv och samtidigt realistisk bild av honom eller henne som talare,

20

läsare eller skribent. Grunden för självvärderingen är att den studerande känner till kursernas mål och innehåll och på detta sätt kan följa med sin egen utveckling. Obligatoriska kurser Kurserna är uppbyggda så att de integrerar de olika modersmålsfärdigheterna och bildar funktionella helheter. I samtliga kurser fördjupar den studerande sina kunskaper om språk och litteratur, utvecklar färdigheterna i muntlig och skriftlig kommunikation och läser rikligt med fiktion, fakta och medietexter. Då den studerande har läst alla de obligatoriska lärokurserna har han eller hon fått en fördjupad språkkännedom och ökad språkfärdighet. Den studerande har också fått en bred kunskap om vårt litterära arv och de litterära genrerna i funktionella sammanhang samt fördjupat sin förmåga att analysera, producera och reflektera över olika textgenrer och deras funktion i samhället. I varje kurs läser eleven minst en valfri bok som ansluter sig till litteraturtemat i kursen. Bokläsningen redovisas muntligt eller skriftligt. Uppsatsskrivning och textkompetens tränas i samtliga kurser, likaså muntlig färdighet och språkriktighet. Utgångspunkten vid uppdelningen av lärostoffet i olika kurser är i hög grad indelningen i olika typer av texter inom det vidgade texbegreppet som även omfattar digitala texter. Texter läses och produceras i funktionellt meningsfulla sammanhang och inte som isolerad färdighetsträning. En värld av texter (MO 1) Kursen introducerar modersmål och litteratur som ett ämne där språk, kommunikation, litterära texter och saktexter bildar en helhet som placeras in i ett teoretiskt sammanhang. Mål Kursens mål är att de studerande skall

• förstå vad det vidgade textbegreppet innebär • fördjupa sin medvetenhet om olika textgenrer • känna till olika sätt att läsa, analysera, tolka och producera texter • kunna välja stilnivå i sitt språk enligt situation • kunna tolka episka texter • kunna grundprinciperna för hur man skriftligt relaterar till annan skriven text • delta konstruktivt i gruppdiskussioner.

Centralt innehåll

• skillnader mellan tal- och skriftspråk och olika stilnivåer • olika textgenrer och deras funktion i samhället • reflektion kring det egna läsandet • introduktion till de litterära genrernas historia med fokus på novellen och andra

typer av kortprosa • olika sätt att analysera skönlitterära texter • grundprinciperna för materialbaserat skrivande • grundprinciperna för gruppkommunikation

21

Arbetssätt • novelläsning –diskussion och –skrivning • genreanalys av både litteratur och medietexter • materialbaserat skrivande • dramatisering av egna dialoger med fokus på olika talspråksstilar • intervju om läsvanor med rapportering • mötesteknik i teori och praktik

Bedömning Kursen bedöms med siffra. Deluppgifter kan även kommenteras verbalt och/eller med självvärdering. Både lektionsaktivitet, uppgifter, uppsatser och prov beaktas vid bedömningen. Kursen kan inte avläggas genom självstudier, eftersom den introducerar ämnet modersmål och litteratur i gymnasiet. Epik och medietexter (MO 2) Kursen fokuserar på hur man bygger upp texter av olika slag för att nå sina syften. Mål Kursens mål är att de studerande skall

• kunna använda retorikens grundprinciper • producera olika typer av medietexter • kunna bearbeta och analysera längre episka texter • planera, framföra och utvärdera ett muntligt anförande.

Centralt innehåll

• retorikens grundprinciper som stöd för att disponera muntliga och skriftliga texter • tidningstexter och andra medietexter • bild- och filmanalys • källkritik • analys av språkets strukturer • romanen som litterär genre • gränser mellan fakta och fiktion med dokumentärromanen och populärkulturen

som utgångspunkt • recensioner

Arbetssätt

• ”treminuterstal” • läsa och skriva notiser och artiklar • bildanalys • filmvisning • bokrecension / filmrecension • informationssökning i medier, böcker och på nätet • ordanalys med ordklasser, ordkunskap och ordböcker

Bedömning

22

Kursen bedöms med siffra. Deluppgifter kan även kommenteras verbalt och/eller med självvärdering. Både lektionsaktivitet, uppgifter, uppsatser och prov beaktas vid bedömningen. Kursen kan om särskilda skäl föreligger avläggas genom självstudier, förutom den muntliga framställningen. Texter, kultur och identitet (MO 3) Kursen tar upp frågor kring språklig och kulturell identitet ur ett finlandssvenskt perspektiv. Den egna litteraturen och dess förhållande till omvärlden diskuteras. Mål Kursens mål är att de studerande skall

• kunna uttrycka sina tankar, känslor och åsikter kring den egna identiteten i både tal och skrift

• förstå begreppet kulturell pluralism • kunna diskutera frågor kring det finlandssvenska med utgångspunkt i tryckta och

digitala källor av olika slag • kunna diskutera och analysera texter av finlandssvenska författare från olika

tidsperioder • känna till de drag som kännetecknar det finlandssvenska språkbruket • kunna utveckla sina texter och analysera språkets form utgående från den

språkvårdsteori som behandlas. Centralt innehåll

• det svenska språkets ursprung och nuläge i Finland • tvåspråkighet, dialekter, slang och andra språksociologiska fenomen • begreppet språkvård både ur ett samhälleligt perspektiv och med utgångspunkt i

de studerandes egna texter • analys av text-, sats- och ordstrukturer • den finlandssvenska litteraturen och dess historia • förberedda diskussioner, till exempel paneldebatter med anknytning till

kursinnehållet Arbetssätt

• studier av interkulturell kommunikation • diskussion kring identitet, svenskans ställning, tvåspråkighet, språknormer... • lyssna till dialekt • läsning och redovisning av finlandssvensk litteratur • lyrikläsning • satsanalys • Internet som språkrådgivare • författarbesök

Bedömning Kursen bedöms med siffra. Deluppgifter kan även kommenteras verbalt och/eller med självvärdering. Både lektionsaktivitet, uppgifter, uppsatser och prov beaktas vid

23

bedömningen. Kursen kan om särskilda skäl föreligger avläggas genom självstudier, förutom den muntliga framställningen. Texter i Norden (MO 4) Kursen behandlar de nordiska språkens och den nordiska litteraturens historia, nordiska texter, texter på nordiska språk samt nordisk kultur. Inom litteraturundervisningen fokuseras dramatiken. Mål Kursens mål är att de studerande skall

• känna igen de olika nordiska språken i både talad och skriven form • besitta grundläggande strategier för att kunna göra sig förstådda i Norden • kunna läsa och tematisera medietexter på nordiska språk, närmast danska och

norska • behärska den grundläggande terminologin inom dramatiken • kunna diskutera dramatiska texter både utgående från skriven text och dramatiska

framföranden • känna till principerna för välläsning.

Centralt innehåll

• de nordiska språkens gemensamma bakgrund • skillnader och likheter mellan de nordiska språken • samtalsstrategier som underlättar umgänget i Norden • produktion av texter i anslutning till teman i de nordiska texter som behandlats • skönlitterära författarskap och texter i den nordiska litteraturen • dramatikanalys och teaterbesök • läsning, dramatisering och gestaltning av texter

Arbetssätt

• teaterbesök • lyssna till nordiska språk • texter och filmexempel på nordisk livsföring • läsa nordiska nättidningar • grupparbete om Norden • dramatisering

Bedömning Kursen bedöms med siffra. Deluppgifter kan även kommenteras verbalt och/eller med självvärdering. Både lektionsaktivitet, uppgifter, uppsatser och prov beaktas vid bedömningen. Kursen kan om särskilda skäl föreligger avläggas genom självstudier, förutom den muntliga framställningen. Moderna texter (MO 5) Kursen innehåller litteraturanalyser och tar upp grundläggande textanalytiska termer. Mål

24

Kursens mål är att de studerande skall • känna till olika stilmedel och kunna kommentera bildspråket i en text, speciellt i

lyriska texter • kunna tolka, analysera och gestalta texter och relatera dem till den kulturella

kontexten • förstå hur man sett på litteraturen och dess uppgift under olika tidsperioder och

strömningar under den moderna litteraturens historia. Centralt innehåll

• lyrikanalys: stil, struktur, reception • produktion av reflekterande och analyserande texter • 1900- och 2000-talens litteratur och litterära ismer • litterära diskussioner inför publik

Arbetssätt

• personlig diktanalys • experimentellt skrivande • bild- och musikassociering • diskussion kring en aktuell bok • inlevelseläsning

Bedömning Kursen bedöms med siffra. Deluppgifter kan även kommenteras verbalt och/eller med självvärdering. Både lektionsaktivitet, uppgifter, uppsatser och prov beaktas vid bedömningen. Kursen kan om särskilda skäl föreligger avläggas genom självstudier, förutom den muntliga framställningen. Textens makt (MO 6) Kursen handlar om det maktbruk som kan ske genom språket. Mål Kursens mål är att de studerande skall

• kunna analysera argumentationen i en text både skriftligt och muntligt och kritiskt kunna värdera medietexter och andra slag av saktexter

• producera både skriftliga och muntliga texter som innehåller en effektiv argumentation

• utveckla sin förmåga att analysera en skönlitterär text utgående från ett läsarorienterat perspektiv

• kunna diskutera hur författare använder språk, stil och innehåll som maktmedel • kunna och våga uttrycka och motivera sina åsikter i en debatt • utöka sin medvetenhet om hur bild- och textflödet påverkar samhället och den

enskilda individen. Centralt innehåll

• argumentationsanalys • analys av medietexter och olika trender i texternas innehåll, språk, stil och

utformning

25

• reklamanalys • källkritik • skillnader mellan kvinnligt och manligt språk • äldre och nyare tendenslitteratur • teori och praktik kring hur man för en muntlig debatt

Arbetssätt

• debatt • kritisk granskning av Internetkällor • diskussion kring Internettexter, bl.a. nätböcker och nätdagböcker • reklamanalys • läsning och redovisning av tendenslitteratur • iakttagelser och diskussion av manligt och kvinnligt språkbruk samt sociolekter

Bedömning Kursen bedöms med siffra. Deluppgifter kan även kommenteras verbalt och/eller med självvärdering. Både lektionsaktivitet, uppgifter, uppsatser och prov beaktas vid bedömningen. Kursen kan om särskilda skäl föreligger avläggas genom självstudier, förutom den muntliga framställningen. Fördjupade kurser Muntlig kommunikation (MO 7) Kursen ger den studerande möjlighet att fördjupa sina kunskaper och färdigheter inom muntlig kommunikation samt insikt i den muntliga kommunikationens betydelse i alla sociala sammanhang. Mål Kursens mål är att de studerande skall

• fördjupa sina kunskaper om interaktion och muntlig kommunikation • utveckla sin säkerhet att uttrycka sig samt utveckla sin förmåga att uppträda,

lyssna och samtala • känna till och kunna analysera faktorer som påverkar såväl talarens som

budskapets trovärdighet. Centralt innehåll

• typiska drag i olika interaktionssituationer • verbal och nonverbal kommunikation • olika sätt att uppträda vid förhandlingar, på möten och i olika slags diskussioner • kulturbundna, speciellt finlandssvenska, särdrag vid muntlig kommunikation

Arbetssätt

• röstvård, uttalsövningar • recitation, inlevelseläsning • individuella tal • gruppdiskussioner, möten

26

• dramatiseringar Bedömning Kursen bedöms med siffra. Deluppgifter kan även kommenteras verbalt och/eller med självvärdering. Både lektionsaktivitet, uppgifter och uppsatser beaktas vid bedömningen. Kursen kan inte avläggas genom självstudier. Fördjupad skriv- och textkompetens (MO 8) Kursen handlar om att fördjupa och utveckla färdigheterna i att analysera, tolka, reflektera över samt producera texter, främst med tanke på studentexamensprovet. Mål Kursens mål är att de studerande skall

ü fördjupa sin förmåga att läsa olika texter analytiskt och kritiskt ü bygga upp en till innehållet, strukturen och stilen enhetlig och logisk text.

Centralt innehåll Följande teman repeteras och fördjupas:

ü textgenrer ü textanalys och textanalytiska begrepp ü textkomposition: att producera idéer, planera, välja synvinkel, disponera,

bearbeta, rubricera och redigera texten i en slutlig form ü språkstruktur och språkriktighet

Arbetssätt

ü närläsning av olika textgenrer ü träning av olika läs- och skrivstrategier, stil- och genremedvetenhet ü textredigering ü träning av språkriktighet ü analys av egna alster, elevrespons på elevtexter ü preliminär inför studentexamen

Bedömning Kursen bedöms med siffra. Deluppgifter kan även kommenteras verbalt och/eller med självvärdering. Både lektionsaktivitet, uppgifter och uppsatser beaktas vid bedömningen. Kursen kan i regel inte avläggas genom självstudier, p.g.a. den direkta samverkan mellan elev och lärare i läs- och skrivprocessen. Litteratur som glädje och kunskap (MO 9) Kursen ger den studerande möjlighet att utveckla sin kunskap, fantasi och lust att lära genom att tillägna sig skönlitteratur i olika former. Mål Kursens mål är att de studerande skall

ü hitta nya vägar för sitt kreativa tänkande genom läsning ü göra jämförelser mellan olika tiders sätt att behandla teman och motiv i skilda

kulturer och relatera dem till sin egen tid och sin egen livssituation

27

ü förstå att litteraturen belyser människans eviga frågeställningar ü fördjupa sin förmåga att använda sig av olika litteraturvetenskapliga perspektiv

vid studiet av texter. Centralt innehåll

ü tematisk läsning av litteratur från olika tider och/eller kulturer ü intertextualitet ü att skriva analytiskt om litteratur ü att gestalta och bearbeta litteratur genom dramatisering och kreativt skrivande

Arbetssätt

ü läsning av valfri litteratur ü dramatisering av läsupplevelser ü författarbesök ü bokrespons till verklig eller tänkt författare ü transformering från en konstform till en annan ü boksamtal, författaretik ü Internetdialog om böcker ü bokdagar i skolan, morgonsamling, tio-i-topp-listor

Bedömning Kursen bedöms med godkänd/underkänd. Deluppgifter kan även kommenteras verbalt och/eller med självvärdering. Både lektionsaktivitet, uppgifter och uppsatser beaktas vid bedömningen. Kursen kan inte avläggas genom självstudier, p.g.a. den direkta samverkan mellan elev och lärare i arbetsprocessen. Samskolans egna fördjupade och tillämpade kurser Kreativ skrivning (MO 10) Kursen i kreativ skrivning lägger särskild vikt vid det personliga uttryckssättet. Eleverna får övning i att skriva kreativt och tränas i att ta emot samt ge konstruktiv kritik. Innehåll

• fakta och fiktion, prosa och poesi • självproducerade berättelser, noveller, dikter, dialoger... • presentation av elevtexter • respons på elevtexter

Arbetssätt

• textanalys • skrivövningar med personligt uttryckssätt • respons på egna och andras texter • dramatisering av dialoger • utnyttjande av nätverktyg för publicering av elevtexter och för respons

Bedömning

28

Kursen bedöms med godkänd/underkänd eller med siffra - detta meddelas i början av kursen. Deluppgifter kan även kommenteras verbalt och/eller med självvärdering. Både lektionsaktivitet, uppgifter och uppsatser beaktas vid bedömningen. Kursen kan inte avläggas genom självstudier, p.g.a. den direkta samverkan mellan elev och lärare i arbetsprocessen. Gör en film 2 (MO 11) Bygger vidare på kursen Gör en film (åk 8) men även nybörjare kan tas emot. Kortfilmer, filmteori, inspelningsteknik och editering ingår. Goda möjligheter att förverkliga sina personliga filmidéer i ett litet filmteam. Bedömning Godkänt/Underkänt Se film (MO 12) Filmgenrer, regissörer, historiska perioder, aktuell biofilm och webbsajter med film. Kan tematiseras kring en viss typ av film, en regissör eller en period, beroende på deltagarnas intressen. Innehåller diskussioner, filmpresentationer, recensioner, filmlistor, biobesök, webbsajter och filmkvällar. Bedömning Godkänt/Underkänt Ung journalist (MO 13) Deltagarna bildar en redaktionsgrupp som skriver olika journalistiska texter såsom artiklar, reportage, recensioner, kolumner och serier. Även temasidor, fotografering och grafik för en webbtidning/papperstidning ingår. Det journalistiska greppet är lika ungdomligt och fräscht som deltagarna är. Bedömning Godkänt/underkänt Fotografering och Photoshop (MO 14) Behöver du orientera dig i djungeln av kameror och bildprogram? Vill du fotoshoppa dina bilder och lägga dem på varandra i flera lager med olika effekter och texter? Kursen innehåller digital fotografering och bildeditering med programmet Photoshop. Du lär dig om bildstorlek, bildvinkel, komposition, ljus, färger, mask, text och lager. Både den som har vissa grundkunskaper och den som inte har det kan delta. Bedömning Godkänt/underkänt Uppsatsskrivning och textkompetens (MO 15)

29

Du får skriva uppsatser och öva textkompetens. Kursen är främst avsedd för den som deltar i vårens studentskrivningar. Bedömning Godkänt/underkänt eller sifferbedömning för den som önskar det. Temaområden Aktivt medborgarskap och entreprenörskap MO 6

• argumentationsanalys och argumentation • debatt och insändare • reklam

Kulturell identitet och kulturkännedom MO 3

• finlandssvensk identitet • tvåspråkighet, dialekt, slang • språknormer • finlandssvensk litteratur • författarbesök • interkulturell kommunikation

MO 4

• de nordiska språken • den nordiska litteraturen • nordiska aviser • dramatik och teaterbesök • författarbesök

Informations- och mediekunskap MO 2

• tidningstexter och övriga medietexter • bild- och filmanalys • källkritik och informationssökning • det offentliga talet • recensioner • gränsen mellan fakta och fiktion: dokumentärroman och populärkultur

MO 6

• reklam • Internet och källkritik • argumentation och argumentationsanalys • debatt

30

5.4. Det andra inhemska språket Syftet med den modersmålsinriktade lärokursen i finska i gymnasiet är att ge de tvåspråkiga eleverna möjlighet att förbättra och fördjupa de praktiska kunskaper de på naturlig väg förvärvat i det andra inhemska språket hemma eller i sin närmiljö, göra dem medvetna om sitt språk för att på så sätt stärka deras identitet och utveckla det dubbla kulturarv, som de genom sitt hem, sin släkt ellet sitt umgänge redan har med sig. I den modersmålsinriktade kursen betonas särskilt språkmedvetenhet, språkkännedom, språkriktighet och litteratur.

5.4.1. Finska Allmänna mål Tvåspråkiga studerande som studerar enligt modersmålsinriktad lärokurs skall

• bli mera medvetna om finskans byggnad och användning i jämförelse med svenskan, så att de kan nyansera och förbättra sitt språk samt undvika interferens mellan språken

• fördjupa och nyansera sitt ordförråd så att de kan läsa, tolka och utnyttja texter och källor på sådana ämnesområden som kan anses höra till allmänbildningen eller tangerar studierna

• förbättra sin förmåga att samtala, berätta och argumentera på finska i enlighet med situationens krav på språkvarietet och utförlighet

• förbättra sin förmåga att skriva en god standardfinska för olika ändamål, så att de kan avfatta redogörelser, sammandrag, essäer och berättelser av olika typer samt vid behov översätta från och till finska

• i ovannämnda sammanhang uppvisa kännedom om finsk kultur och litteratur samt ha läst och kunna kommentera några lämpliga finska skönlitterära verk och texter.

Målen motsvarar åtminstone nivån B2.2 (fungerande självständig språkfärdighet) för alla delområden på nivåskalan för språkkunskaper (bilaga). Obligatoriska kurser Människans vardag och fritid (FIM 1) I den första kursen nyanseras och fördjupas förmågan att uttrycka sig nyanserat och korrekt i olika sammanhang. De studerande görs uppmärksamma på skillnaderna mellan spontant talspråk, slang, dialekter och standardfinska genom studier av språket i närmiljön eller lämplig litteratur. Grammatiska grundbegrepp repeteras och befästs i denna kurs, med särskild uppmärksamhet på sådana drag i finskans verblära och grundläggande syntax där tal- och skriftspråket skiljer sig från varandra. Dessutom genomgås engelskans och svenskans påverkan på nutidsfinskan. Varje studerande skall också läsa åtminstone ett skönlitterärt verk skrivet av en finsk författare och recensera eller analysera det i form av en hem– eller klassuppsats. Bedömning Uppgifter (muntliga och skriftliga), kursprov

31

Natur och miljö (FIM 2) Kursens syfte är att bredda och fördjupa de studerandes ordförråd visavi naturen samt diskutera och göra dem uppmärksamma på natur- och miljöskyddsfrågor. Under kursen läses texter av olika slag om Finlands natur och miljö. De studerande har möjlighet att diskutera textinnehållet och sina iakttagelser både i tal och skrift. Texturvalet breddas med några skönlitterärt hållna texter, till exempel rese- och naturskildringar, och de studerande skall även själva lära sig att skildra naturen och sina upplevelser i den. I grammatiken studeras idiomatiska drag i nomenböjningen och detaljer i ordförrådet på kursens ämnesområden, som är viktiga för att språket skall bli rikare, mera levande och så exakt som möjligt. Varje studerande skall också läsa åtminstone ett skönlitterärt verk skrivet av en finsk författare och recensera eller analysera det i form av en hem– eller klassuppsats. Bedömning Uppgifter (muntliga och skriftliga), kursprov Handel, teknik och kommunikation (FIM 3) I kursen fördjupas och diskuteras ämnen som berör konsumtion, teknik och informationsteknik. Som underlag för detta läses lämpliga artiklar och bruksanvisningar på dessa områden samt även reklam och annonser. Eleverna skall till exempel på finska kunna redogöra för något varuslag, någon uppfinning eller olika kommunikationsmedel. Som komplement läses lämpliga fiktiva texter, till exempel detektivromaner. I grammatiken fördjupas elevernas insikter i den finska satsbyggnadens särdrag. Bedömning

ü uppgifter (muntliga och skriftliga), kursprov Samhället och massmedia (FIM 4) I denna kurs studeras det finländska samhället genom massmedierna samt mediernas roll att förmedla, granska och diskutera aktuella händelser, företeelser och åsikter. De studerande skall läsa och analysera någon tidning, tidningsavdelning eller något program i radio och teve. De skall även ges möjlighet att utarbeta ett reportage eller en artikel på finska samt lära sig att avfatta annonser och annonssvar. I grammatiken behandlas olika texters stil och byggnad. Disposition och styckeindelning, särskilt finskans interpunktion, behandlas utifrån elevernas alster och vad som kommit upp i modersmål och litteratur. Olika sätt att skapa sammanhang och variation diskuteras. Eftersom den finska kulturen och litteraturen är en viktig del av modersmålsinriktad finska, läses ett centralt skönlitterärt verk redan på denna kurs. Bedömning

ü uppgifter (i första hand skriftliga), kursprov Utbildning, yrkes- och näringsliv (FIM 5)

32

I denna kurs skall de studerande bekanta sig med utbildningsterminologi och olika utbildningsvägar i Finland. Som underlag studeras olika slag av dokument som behövs i utbildning och yrkesliv. Olika studievägar och studiesätt, inträdeskrav och sysselsättningsmöjligheter diskuteras. Genom artiklar kan eleverna fördjupa sig i något yrkesområde och öva sig att genomföra små undersökningar. I anslutning till texterna iakttas särskilt attribut och adverbial, rektionsfrågor och finskans motsvarigheter till svenskans prepositionsattribut. Dessa belyses och övas även genom översättning från och till finska. I grammatiken studeras bl.a. satsmotsvarigheter och verbens passivform. Varje studerande skall också läsa åtminstone ett skönlitterärt verk skrivet av en finsk författare och recensera eller analysera det i form av en hem– eller klassuppsats. Bedömning

ü uppgifter (i första hand skriftliga), kursprov Finsk kultur och litteratur (FIM 6) I den sista obligatoriska kursen skall de studerande bekanta sig närmare med några av den finska litteraturens klassiker, dikter, folkdiktning och skådespel samt andra konstformer med hänsyn till sina intressen och undervisningen i respektive konstämnen. Varje studerande skall läsa åtminstone ett skönlitterärt verk och recensera eller analysera det i form av en hem- eller klassuppsats. Under kursen behandlas gemensamt några kända finska författare. Skönlitteraturen anknyts vid tillfälle till bildkonst, film och musik. I kursen kan även ingå ett teater- eller annat studiebesök. Bedömning

ü uppgifter (i första hand skriftliga), kursprov Fördjupade kurser Muntlig uttrycksförmåga (FIM 7) – ändras 1.8.2010 Kursen går ut på att studera språklig växelverkan samt olika regler och sätt för formell och informell kommunikation. De studerande skall förkovra sig i att tala och uppträda på finska. De skall lära sig att kritiskt iaktta sin framställning och sitt språk samt vänja sig vid att både ge och ta kritik. Kursen kan utmynna i ett muntligt föredrag, en uppläsning eller ett drama. Bedömning

ü uppgifter (framförallt muntliga). Godkänd/underkänd Fr.o.m. 1.8.2010 kommer kursen FIM 7 att ha följande innehåll: Presentera och diskutera (FIM 7) De studerande ska förkovra sig i att tala och uppträda på finska, lära sig att kritiskt iaktta sin egen framställning och sitt språk samt vänja sig vid att både ge och emot feedback. De kan även stifta bekantskap med kulturella särdrag i den muntliga kommunikationen samt träna

33

olika slag av interaktion t.ex. att presentera och övertyga, motivera, förhandla, debattera och medla. Olika regler för formell och informell kommunikation behandlas. Skrivandets konst (FIM 8) I denna kurs skall de studerande analysera olika slag av texter på finska och lära sig att skriva redogörelser, protokoll, utredningar, kommentarer, analyser, essäer med mera utifrån ett bestämt material. Skrivprocessen från planering till redigering och korrekturläsning genomgås med hjälp av tillgänglig datateknik och program. Syftet är att lära sig att kritiskt granska och bearbeta en text både innehållsligt och språkligt samt därvid kunna använda ordböcker, språkriktighetsguider och andra källor. Bilder, bildtexter och diagram beaktas. Vid behov ges övning och handledning även i att skriva fiktiv text.  Bedömning

ü skriftliga uppgifter. Godkänd/underkänd Samskolans fördjupade kurs Prep-kurs för studentskrivningarna (FIM 9) Kursen skall i huvudsak föbereda eleven för studentexamen. Under kursen genomförs olika typer av skrivövningar för att förbättra studerandes skriftliga uttrycksförmåga och stil. Strukturövningar, öppna frågor, översättning och skrivning av ett sammandrag tränas. De grammatiska strukturerna som vållar de största svårigheterna repeteras. Finskans rättskrivning, bland annat användningen av skiljetecken, behandlas i huvuddrag. Om det blir tid över, kan även andra tema behandlas enligt studerandes önskemål. Bedömning

ü skriftliga uppgifter, kursprov 5.5. Främmande språk Syftet med undervisningen i främmande språk i gymnasiet är att utveckla de studerandes förmåga till interkulturell kommunikation: den skall ge dem kunskaper och färdigheter i språket och dess användning och erbjuda dem möjligheter att utveckla sina insikter i, sin förståelse för och uppskattning av språkområdet och kulturen i ifrågavarande samhällen. Härvid bör speciellt den europeiska identiteten och den europeiska mångspråkigheten och mångkulturalismen beaktas. Språkundervisningen skall göra de studerande kapabla till självständiga studier i språk och hjälpa dem att förstå att kommunikationsförmåga bara nås genom långsiktig och allsidig praktisk träning. Främmande språk utgör som läroämnen både färdighets-, kunskaps- och kulturämnen. Mål för undervisningen I de skilda lärokurserna skall de studerande nå följande nivåer enligt nivåskalan x) för språkkunskaper (Bilaga):

34

Språk och lärokurs Hörförståelse Tal Läsförståelse Skrift Engelska A B2.1 B2.1 B2.1 B2.1 Övriga språk A B1.1-B1.2 B1.1 B1.2 B1.1-B1.2 Övriga språk B2 A2.2 A2.1-A2.2 A2.2-B1.1 A2.1-A2.2 Övriga språk B3 A2.1-A2.2 A2.1 A2.1-A2.2 A1.3-A2.1 x) Angående bokstavs- och siffersymbolerna, se anmärkningarna Därtill skall de studerande

ü lära sig kommunicera på ett sätt som är betecknande för språket och dess kultur ü kunna bedöma sin språkfärdighet i relation till målen ü känna till sina starka sidor som språkbrukare och språkstuderande och veta var de

bör förkovra sig ü kunna utveckla sin språkfärdighet genom strategier som är ändamålsenliga för

deras behov i respektive studie- och kommunikationssyften. Bedömning Vid bedömningen av läroämnet skall alla områden inom språkfärdigheten beaktas enligt prioriteringarna i kursbeskrivningarna. Kurser Ämnena behandlas med hänsyn till Finland, till målspråket och till kulturområdet för respektive främmande språk också ur ett vidare perspektiv så att de studerande ges en möjlighet till jämförelser. Dessutom beaktas de frågor som tas upp i de allmänna temaområdena i kapitel 5.2. I varje kurs kan också andra ämnen tas upp med hänsyn till de studerandes intressen och till vad som är aktuellt. De studerande skall i varje kurs ges tillfälle att lyssna, läsa, tala och skriva för olika ändamål fastän prioriteringarna varierar kursvis. Kännedomen om strukturer och ordförråd utökas och språkbruket görs allt exaktare och mångsidigare i alla kurser enligt målen för respektive lärokurs. I lärokurser där studierna inletts i grundskolan övas mera krävande former av kommunikation. De studerandes uppmärksamhet fästs vid skillnaderna i språkbruket på modersmålet och på det främmande språket samt vid kulturella faktorer som förklarar skillnaderna. Skönlitteratur och annat autentiskt material ger möjligheter till detta. För att de skall få en känsla för kulturen i fråga bör de studerande ledas till insikt om kulturbundenheten i sitt handlande och sina värderingar. I varje kurs fästes vikt vid de studerandes studieförmåga. De handleds att känna igen sina starka sidor och utvecklingsbehov som språkbrukare och språkstuderande. De skall uppmuntras att använda sig av strategier som är ändamålsenliga för deras utvecklingsbehov och för respektive studie- och kommunikationsuppgift. Lärokurs som påbörjats i årskurserna 1–6 i den grundläggande utbildningen (A)

5.5.1. Engelska Obligatoriska kurser

35

De unga och deras värld (EN 1) Kursen sammanlänkar språkundervisningen i den grundläggande utbildningen med språkundervisningen i gymnasiet och befäster ordförrådet och grundstrukturerna enligt de studerandes behov. Ämnesområdena och situationerna ansluter sig till det dagliga livet och till personligt umgänge och människorelationer och språket är familjärt och informellt. I kursen betonas diskussion, förmåga att uttrycka åsikter och viktiga strategier vid muntlig kommunikation. Temaområde

ü hälsa och trygghet

Grammatik ü verb

Bedömning

ü prov och timaktivitet Kommunikation och fritid (EN 2) I kursen övas den muntliga förmågan mångsidigt och strukturerna befästs och utvidgas. Ämnesområdena och situationerna berör fritid och intressen samt tjänster i samband med dem. Den skriftliga färdigheten övas med hjälp av kommunikativa uppgifter. Behärskningen av strategier vid muntlig kommunikation befästs och kursen fäster vikt vid de studerandes säkerhet att uttrycka sig. Temaområde

ü hälsa och trygghet ü informations- och mediekunskap

Grammatik

ü pronomen

Bedömning ü prov och timaktivitet

Studier och arbete (EN 3) Kursens ämnesområden och situationer anknyter till studier och arbetsliv och i kursen övas muntlig och skriftlig kommunikation som är typiska för dem. I kursen ingår också övningar i att förstå och använda språket i formella situationer. Temaområde

ü aktivt medborgarskap och entreprenörskap

Grammatik ü artiklar

Bedömning

ü prov, timaktivitet och andra uppgifter

36

Samhället och omvärlden (EN 4) I kursen betonas muntlig språkfärdighet och textförståelse på en mera krävande nivå. Övningarna utgår från texter om samhället i Finland och i respektive främmande länder. I kursen övas olika strategier för läsförståelse. De studerande övar sin skriftliga färdighet genom att skriva texter för olika ändamål. Temaområde

ü aktivt medborgarskap och entreprenörskap

Grammatik ü adjektiv och adverb

Bedömning

ü prov, timaktivitet och inlämningsuppgifter Kultur (EN 5) I kursen behandlas kultur i bred bemärkelse. De studerande skall utföra ett större arbete om ett självvalt ämne och presentera det. Temaområde

ü kulturell identitet och kulturkännedom ü informations- och mediekunskap.

Grammatik

ü substantiv och räkneord

Bedömning ü prov, timaktivitet och projektarbete

Vetenskap, ekonomi och teknik (EN 6) I kursen betonas de studerandes förmåga att förstå också krävande språkligt stoff. Ämnen hämtas från olika vetenskapsgrenar, tekniska rön, olika former av kommunikation och näringslivet. Övningarna i lässtrategier fortsätter och de studerande slipar sin skriftliga uttrycksförmåga genom att skriva texter för olika ändamål. Temaområde

ü teknologi och samhälle

Grammatik ü infinitiv, presens particip och satsförkortningar

Fördjupade kurser I de fördjupade kurserna skall de studerande vinnlägga sig om att utveckla språkfärdigheten allsidigt.

37

Naturen och en hållbar utveckling (EN 7) Kursen ger den studerande färdigheter att förstå och använda språket på ämnesområden som anknyter till naturen, naturvetenskaperna och en hållbar utveckling. Temaområde

ü hållbar utveckling

Grammatik ü repetition och prepositioner

Bedömning

ü prov, timaktivitet och skriftliga arbeten Globalisering och internationalisering (EN 8) – ändras fr.o.m. 1.8.2010 Ämnesområdena berör globala utvecklingslinjer, aktuella händelser och olika världsbilder. Grammatik

ü repetition

Bedömning ü prov, timaktivitet och skriftliga arbeten

Alla obligatoriska och fördjupade kurser bedöms med vitsorden 4-10. Kurserna kan tenteras endast i undantagsfall. Temaområdena i de olika kurserna tas upp genom att ge studerandena de termer de behöver för att kunna diskutera områdena på engelska och genom praktiska diskussioner om aktuella händelser och fenomen. Tala och förstå bättre (EN 8) – fr.o.m. 1.8.2010 I kursen övas olika strategier för att tala och använda språket muntligt i olika situationer i enlighet med målen för språket. Ämnena för de muntliga övningarna är aktuella händelser och de övriga kursernas ämnesområden. Förmågan att tala språket uppövas med hjälp av krävande texter i anslutning till nämnda ämnesområden och material som övar talförståelsen. Samskolans tillämpade kurser Muntlig färdighet (EN 9) – stryks fr.o.m. 1.8.2009 Muntliga övningar och diskussioner om olika ämnen. Kan även fungera som förberedelse för ett muntligt språkprov i engelska.

38

5.5.2. Franska, gymnasiet (B2) Valfri lärokurs som påbörjats i årskurserna 7-9 i den grundläggande utbildningen (B2). Fördjupade kurser Fritid och intressen (FRB 21) Ämnesområdena och situationerna skall anknyta till de ungas dagliga liv, intresseområden, fritid och hobbyer samt till tjänster i anslutning till dem. I kursen befästs det ordförråd och de strukturer som de studerande lärt sig i den grundläggande utbildningen. Talförståelse och muntlig kommunikation betonas, bland annat övas förmågan att uttrycka åsikter och kännedomen om språkets grundstrukturer utvidgas. Grammatik

ü oregelbundna verb, reflexiva verb i passé composé Världen och vi (FRB 22) Kursen handlar om människor, geografi, historia, sevärdheter och rekreationsmöjligheter i Finland och i främmande länder. Tonvikten ligger på talförståelse och muntlig kommunikation och grundstrukturerna befästs. Skrivfärdigheten övas med hjälp av kommunikativa uppgifter. Grammatik

ü ersättningsord, adjektiv, adverb

Temaområde ü aktivt medborgarskap och entreprenörskap

Förr och nu (FRB 23) I denna kurs behandlas livet förr och nu såväl ur individens som ur samhällets synvinkel. Teman är till exempel hälsa och välfärd. Tonvikten ligger på talförståelse och muntlig kommunikation och grundstrukturerna befästs. Den skriftliga förmågan övas med hjälp av kommunikativa uppgifter. Grammatik

ü imparfait eller passé composé, pluskvamperfekt

Temaområde ü hälsa och trygghet

Studier och framtidsplaner (FRB 24) Kursen skall handla om skola, studier efter gymnasiet och arbetsliv samt om de ungas framtidsplaner. De studerande skall öva sig i att uttrycka sig muntligt och skriftligt om dessa teman, bland annat i att lägga fram önskemål och planer för framtiden.

39

Grammatik

ü futurum, konditionalis

Temaområde ü Aktivt medborgarskap och entreprenörskap

Kultur (FRB 25) Kursen kan till exempel handla om bildkonst, musik, film, teater eller idrott på kulturområdet i fråga. Alla områden av språkfärdigheten övas. Grammatik

ü le subjonctif Temaområde

ü kulturell identitet och kulturkännedom Vår gemensamma jord (FRB 26) Studierna i kursen utgår från allmänt hållna texter - också medietexter - om den samhälleliga verksamheten i Finland och i respektive främmande länder samt om jordens tillstånd och om framtiden. I kursen betonas textförståelse samt muntliga och skriftliga skildringar och korta referat. Grammatik

ü passé simple, passiva former

Temaområde ü hållbar utveckling

Vetenskap och teknik (FRB 27) Kursinnehållet bygger på allmänt hållna texter från olika vetenskapsområden, om teknik och om olika former av kommunikation. Tonvikten i kursen läggs vid textförståelse och skriftliga övningar. Grammatik

ü infinitivkonstruktioner Temaområde

ü teknologi och samhälle Naturen och en hållbar utveckling (FRB 28) Kursen handlar om naturen och naturfenomen samt om människans förhållande till naturen i den egna kulturen och i de länder och kulturer där språket i fråga talas. Kursens tonvikt ligger på textförståelse och skriftliga uppgifter.

40

Grammatik

ü prepositioner, fördjupning av tidigare inlärd grammatik

Temaområde ü hållbar utveckling

Tillämpad kurs (FRB 29) Som en tillämpad kurs kan t.ex. godkännas en språkkurs utomlands, en nätkurs eller eller en kurs i muntlig färdighet Bedömning

ü godkänd eller underkänd Arbetssätt för samtliga kurser

ü textläsning, hör- och läsförståelser, strukturuppgifter, muntliga uppgifter, rollspel, uppsatser, sammadrag, prov

Bedömning för kurserna 1-8

ü sifferbedömning som baserar sig på läxförhör, prov och timaktivitet Mål för undervisningen i B2-språk enligt nivåskalan: Hörförståelse Tal Läsförståelse Skrift A2.2 A2.1-A2.2 A2.2-B1.1 A2.1-A2.2 För ytterligare information, se bilagan i den nationella läroplanen

5.5.3. Franska B3 Lärokurs som påbörjats i gymnasiet (B3) Fördjupade kurser God dag, trevligt att träffas (FRB 31) Språket i kursen gäller grundläggande funktioner, såsom att hälsa, att ta avsked och att presentera sig. De studerande övar sig i att berätta om sig själva och genom frågor locka sin/sina samtalspartner till detsamma. Ämnesområdena täcker familjen och mänskliga relationer och de studerande lär sig att klara sig i enkla alldagliga språksituationer. Kursens tonvikt ligger på muntlig kommunikation. Grammatik

ü singular, plural, genus, artiklar, regelbundna verb, possessiva pronomen ü

41

Så ska saker och ting skötas (FRB 32) Kursen handlar om släkt, vänner och andra mänskliga relationer och om dagliga rutiner. De studerande övar sig i att klara sig i olika alldagliga situationer, som att göra uppköp och uträtta ärenden i bank, post och hos läkare samt att utnyttja trafikmedel, inkvarterings- och förplägnadstjänster. I kursen betonas talförståelse och muntlig framställning. Grammatik

ü frågeord, vanliga oregelbundna verb, negationer

Temaområde ü aktivt medborgarskap och entreprenörskap

Fritid och intressen (FRB 33) Ämnesområden och situationer i denna kurs tas ur de ungas dagliga liv och handlar om fritidsverksamhet och hobbyer samt tjänster i anslutning till dem. I kursen betonas talförståelse och förmågan att tala det främmande språket, bland annat hur man uttrycker åsikter på det. Kännedomen om språkets grundstrukturer utvidgas. Grammatik

ü adjektiv, futurum med aller, partitiv, passé composé Världen och vi (FRB 34) Kursen handlar om människor, geografi, historia, sevärdheter och rekreationsmöjligheter i eget land och i främmande länder. I kursen betonas talförståelse och muntlig kommunikation och grundstrukturerna befästs. Den skriftliga förmågan övas med hjälp av kommunikativa uppgifter. Grammatik

ü reflexiva verb, oregelbundna verb, imparfait Temaområde

ü aktivt medborgarskap och entreprenörskap Förr och nu (FRB 35) I kursen behandlas livet förr och nu såväl ur individens som ur samhällets synvinkel. Teman är till exempel hälsa och välfärd. I kursen betonas talförståelse och muntlig kommunikation och grundstrukturerna befästs. Den skriftliga förmågan övas med hjälp av kommunikativa uppgifter. Grammatik

ü imparfait eller passé composé, pluskvamperfekt Temaområde

42

ü hälsa och trygghet Studier och framtidsplaner (FRB 36) Kursen handlar om skola, studier och arbetsliv samt om de ungas framtid. De studerande skall öva sig i att tala och skriva kring dessa teman samt lära sig att lägga fram önskemål och planer för framtiden. Grammatik

ü futurum och konditionalis Temaområde

ü aktivt medborgarskap och entreprenörskap Kultur (FRB 37) Kursen kan handla till exempel om bildkonst, musik, film, teater eller idrott i främmande kulturer. Alla områden inom språkfärdigheten övas. Grammatik

ü le subjonctif Temaområde

ü kulturell identitet och kulturkännedom Vår gemensamma jord (FRB 38) Kursstoffet skall bygga på lättfattliga texter - också medietexter - som anknyter till samhällelig verksamhet i Finland och i ifrågavarande främmande länder och handla om jordens tillstånd och om framtiden. I kursen betonas textförståelse, beskrivningar och enkla redogörelser i tal och skrift. Grammatik

ü passé simple, passiva former Temaområde

ü hållbar utveckling Tillämpad kurs (FRB 39) Som en tillämpad kurs kan t.ex. godkännas en språkkurs utomlands, en nätkurs eller eller en kurs i muntlig färdighet Bedömning

ü godkänd eller underkänd Arbetssätt för samtliga kurser

43

ü textläsning, hör- och läsförståelser, strukturuppgifter, muntliga uppgifter, rollspel, uppsatser, sammandrag, prov

Bedömning för kurserna 1-8

ü sifferbedömning som baserar sig på läxförför, prov och timaktivitet Mål för undervisningen i B3-språk enligt nivåskalan: Hörförståelse Tal Läsförståelse Skrift A2.1-A2.2 A2.1 A2.1-A2.2 A1.3-A2.1 För ytterligare information, se bilagan i den nationella läroplanen

5.5.4. Tyska, gymnasiet Valfri lärokurs som påbörjats i årskurserna 7-9 i den grundläggande utbildningen (B2) Fördjupade kurser Fritid och intressen (TYB 21) Ämnesområdena och situationerna anknyter till de ungas dagliga liv, intresseområden, fritid och hobbyer samt till tjänster i anslutning till dem. I kursen befästs det ordförråd och de strukturer som de studerande lärt sig i den grundläggande utbildningen. Talförståelse och muntlig kommunikation betonas, bland annat övas förmågan att uttrycka åsikter och kännedomen om språkets grundstrukturer utvidgas. Grammatik

ü verbböjning i imperfekt och perfekt, dativ, prepositioner, bisats

Temaområden ü hälsa och trygghet, teknologi och samhälle

Världen och vi (TYB 22) Kursen handlar om människor, geografi, historia, sevärdheter och rekreationsmöjligheter i Finland och i främmande länder. Tonvikten ligger på talförståelse och muntlig kommunikation och grundstrukturerna befästs. Skrivfärdigheten övas med hjälp av kommunikativa uppgifter. Grammatik

ü pluskvamperfekt, länder och nationaliteter, kasusformerna, ordföljd Temaområden

ü aktivt medborgarskap och entreprenörskap, hälsa och trygghet

44

Förr och nu (TYB 23) I denna kurs behandlas livet förr och nu såväl ur individens som ur samhällets synvinkel. Teman är till exempel hälsa och välfärd. Tonvikten ligger på talförståelse och muntlig kommunikation och grundstrukturerna befästs. Den skriftliga förmågan övas med hjälp av kommunikativa uppgifter. Grammatik

ü adjektivets böjning och komparation, pronomen, tempusformerna Temaområden

ü hälsa och trygghet, hållbar utveckling, aktivt medborgarskap och entreprenörskap, teknologi och samhälle

Studier och framtidsplaner (TYB 24) Kursen handlar om skola, studier efter gymnasiet och arbetsliv samt om de ungas framtidsplaner. De studerande övar att uttrycka sig muntligt och skriftligt om dessa teman, bland annat genom att lägga fram önskemål och planer för framtiden. Grammatik futurum, konditionalis, konjunktiv, dubbelinfinitiv, tidsuttryck Temaområden aktivt medborgarskap och entreprenörskap, teknologi och samhälle, hållbar utveckling Kultur (TYB 25) Kursen handlar till exempel om bildkonst, musik, film, teater eller idrott i de länder och kulturer där tyska talas. Alla områden av språkfärdigheten övas. Grammatik

ü tempusformer, kasusböjning och prepositioner Temaområden

ü kulturell identitet och kulturkännedom, hälsa och trygghet Vår gemensamma jord (TYB 26) Studierna i kursen utgår från allmänt hållna texter − också medietexter − om den samhälleliga verksamheten i Finland och i de länder och kulturer där tyska talas samt om jordens tillstånd och om framtiden. I kursen betonas textförståelse samt muntliga och skriftliga skildringar och korta referat. Grammatik

ü passiv, ordföljd, fördjupning av tidigare inlärda strukturer

45

Temaområden ü hållbar utveckling, hälsa och trygghet, aktivt medborgarskap och entreprenörskap

Vetenskap och teknik (TYB 27) Kursinnehållet bygger på allmänt hållna texter från olika vetenskapsområden, om teknik och om olika former av kommunikation. Tonvikten i kursen läggs vid textförståelse och skriftliga övningar. Grammatik

ü fördjupning av tidigare inlärda strukturer

Temaområde ü teknologi och samhälle

Naturen och en hållbar utveckling (TYB 28) Kursen handlar om naturen och naturfenomen samt om människans förhållande till naturen i den egna kulturen och i de länder och kulturer där tyska talas. Kursens tonvikt ligger på textförståelse och skriftliga uppgifter. Grammatik

ü fördjupning av tidigare inlärda strukturer Temaområde

ü hållbar utveckling Tillämpad kurs (TYB 29) Som en tillämpad kurs kan godkännas t.ex. en språkkurs utomlands, en nätkurs eller eller en kurs i muntlig färdighet. Bedömning

ü godkänd eller underkänd Arbetssätt för samtliga kurser

ü textläsning, hör- och läsförståelse, strukturuppgifter, muntliga uppgifter, rollspel, uppsatser, korta referat, prov

Bedömning för kurserna TYB 21-27

ü sifferbedömning enligt prestationer i läxförhör, prov och aktivitet under lektionerna

46

5.5.5. Spanska, gymnasiet Valfri lärokurs som påbörjats i årskurserna 7-9 i den grundläggande utbildningen (B2) Fördjupade kurser Fritid och intressen (SPB 21) Ämnesområdena och situationerna anknyter till de ungas dagliga liv, intresseområden, fritid och hobbyer samt till tjänster i anslutning till dem. I kursen befästs det ordförråd och de strukturer som de studerande lärt sig i den grundläggande utbildningen. Talförståelse och muntlig kommunikation betonas, bland annat övas förmågan att uttrycka åsikter och kännedomen om språkets grundstrukturer utvidgas. Grammatik

ü verbböjning i imperfekt och perfekt, dativ, prepositioner, bisats

Temaområden ü hälsa och trygghet, teknologi och samhälle

Världen och vi (SPB 22) Kursen handlar om människor, geografi, historia, sevärdheter och rekreationsmöjligheter i Finland och i främmande länder. Tonvikten ligger på talförståelse och muntlig kommunikation och grundstrukturerna befästs. Skrivfärdigheten övas med hjälp av kommunikativa uppgifter. Grammatik

ü pluskvamperfekt, länder och nationaliteter, kasusformerna, ordföljd Temaområden

ü aktivt medborgarskap och entreprenörskap, hälsa och trygghet Förr och nu (SPB 23) I denna kurs behandlas livet förr och nu såväl ur individens som ur samhällets synvinkel. Teman är till exempel hälsa och välfärd. Tonvikten ligger på talförståelse och muntlig kommunikation och grundstrukturerna befästs. Den skriftliga förmågan övas med hjälp av kommunikativa uppgifter. Grammatik

ü adjektivets böjning och komparation, pronomen, tempusformerna Temaområden

ü hälsa och trygghet, hållbar utveckling, aktivt medborgarskap och entreprenörskap, teknologi och samhälle

47

Studier och framtidsplaner (SPB 24) Kursen handlar om skola, studier efter gymnasiet och arbetsliv samt om de ungas framtidsplaner. De studerande övar att uttrycka sig muntligt och skriftligt om dessa teman, bland annat genom att lägga fram önskemål och planer för framtiden. Grammatik futurum, konditionalis, konjunktiv, dubbelinfinitiv, tidsuttryck Temaområden aktivt medborgarskap och entreprenörskap, teknologi och samhälle, hållbar utveckling Kultur (SPB 25) Kursen handlar till exempel om bildkonst, musik, film, teater eller idrott i de länder och kulturer där tyska talas. Alla områden av språkfärdigheten övas. Grammatik

ü tempusformer, kasusböjning och prepositioner Temaområden

ü kulturell identitet och kulturkännedom, hälsa och trygghet Vår gemensamma jord (SPB 26) Studierna i kursen utgår från allmänt hållna texter − också medietexter − om den samhälleliga verksamheten i Finland och i de länder och kulturer där tyska talas samt om jordens tillstånd och om framtiden. I kursen betonas textförståelse samt muntliga och skriftliga skildringar och korta referat. Grammatik

ü passiv, ordföljd, fördjupning av tidigare inlärda strukturer Temaområden

ü hållbar utveckling, hälsa och trygghet, aktivt medborgarskap och entreprenörskap Vetenskap och teknik (SPB 27) Kursinnehållet bygger på allmänt hållna texter från olika vetenskapsområden, om teknik och om olika former av kommunikation. Tonvikten i kursen läggs vid textförståelse och skriftliga övningar. Grammatik

ü fördjupning av tidigare inlärda strukturer

Temaområde ü teknologi och samhälle

48

Naturen och en hållbar utveckling (SPB 28) Kursen handlar om naturen och naturfenomen samt om människans förhållande till naturen i den egna kulturen och i de länder och kulturer där tyska talas. Kursens tonvikt ligger på textförståelse och skriftliga uppgifter. Grammatik

ü fördjupning av tidigare inlärda strukturer Temaområde

ü hållbar utveckling Mål för undervisningen i B2-språk enligt nivåskalan: Hörförståelse Tal Läsförståelse Skrift A2.2 A2.1-A2.2 A2.2-B1.1 A2.1-A2.2 För ytterligare information, se bilagan i den nationella läroplanen.

5.5.6. Lärokurs som påbörjats i gymnasiet (B3) Fördjupade kurser God dag, trevligt att träffas (TYB 31) Språket i kursen skall gälla grundläggande funktioner, såsom att hälsa, att ta avsked och att presentera sig. De studerande skall öva sig i att berätta om sig själv och genom frågor locka sin/sina samtalspartner till detsamma. Ämnesområdena skall också täcka familjen och mänskliga relationer och de studerande skall lära sig att klara sig i enkla alldagliga språksituationer. Kursens tonvikt ligger på muntlig kommunikation. Grammatik

ü svaga och starka verb i presens, personliga pronomen, substantivens genus och artiklar, räkneord, frågeord, ordföljd

Temaområde ü kulturell identitet och kulturkännedom, hälsa och trygghet, informations- och

mediekunskap Så ska saker och ting skötas (TYB 32) Kursen skall handla om släkt, vänner och andra mänskliga relationer och om dagliga rutiner. De studerande skall öva sig i att klara sig i olika alldagliga situationer, som att göra uppköp och uträtta ärenden i bank, post och hos läkare samt att utnyttja trafikmedel,

49

inkvarterings- och förplägnadstjänster. I kursen betonas talförståelse och muntlig framställning. Grammatik

ü presensböjning av modala, reflexiva och skiljbara verb, possessiva pronomen, adjektiv, substantivets nominativ- och ackusativböjning , prepositioner

Temaområde

ü aktivt medborgarskap och entreprenörskap, kulturell identitet och kulturkännedom Fritid och intressen (TYB 33) Ämnesområdena och situationerna anknyter till de ungas dagliga liv, intresseområden, fritid och hobbyer samt till tjänster i anslutning till dem. I kursen befästs det ordförråd och de strukturer som de studerande lärt sig i den grundläggande utbildningen. Talförståelse och muntlig kommunikation betonas, bland annat övas förmågan att uttrycka åsikter och kännedomen om språkets grundstrukturer utvidgas. Grammatik

ü verbböjning i imperfekt och perfekt, dativ, prepositioner, bisats Temaområden

ü hälsa och trygghet, teknologi och samhälle Världen och vi (TYB 34) Kursen handlar om människor, geografi, historia, sevärdheter och rekreationsmöjligheter i Finland och i främmande länder. Tonvikten ligger på talförståelse och muntlig kommunikation och grundstrukturerna befästs. Skrivfärdigheten övas med hjälp av kommunikativa uppgifter. Grammatik

ü pluskvamperfekt, länder och nationaliteter, kasusformerna, ordföljd Temaområden

ü aktivt medborgarskap och entreprenörskap, hälsa och trygghet Förr och nu (TYB 35) I denna kurs behandlas livet förr och nu såväl ur individens som ur samhällets synvinkel. Teman är till exempel hälsa och välfärd. Tonvikten ligger på talförståelse och muntlig kommunikation och grundstrukturerna befästs. Den skriftliga förmågan övas med hjälp av kommunikativa uppgifter. Grammatik

ü adjektivets böjning och komparation, pronomen, tempusformerna Temaområden

50

ü hälsa och trygghet, hållbar utveckling, aktivt medborgarskap och entreprenörskap, teknologi och samhälle

Studier och framtidsplaner (TYB 36) Kursen handlar om skola, studier efter gymnasiet och arbetsliv samt om de ungas framtidsplaner. De studerande övar att uttrycka sig muntligt och skriftligt om dessa teman, bland annat genom att lägga fram önskemål och planer för framtiden. Grammatik

ü futurum, konditionalis, konjunktiv, dubbelinfinitiv, tidsuttryck Temaområden

ü aktivt medborgarskap och entreprenörskap, teknologi och samhälle, hållbar utveckling

Kultur (TYB 37) Kursen handlar till exempel om bildkonst, musik, film, teater eller idrott i de länder och kulturer där tyska talas. Alla områden av språkfärdigheten övas. Grammatik

ü tempusformer, kasusböjning och prepositioner Temaområden

ü kulturell identitet och kulturkännedom, hälsa och trygghet Vår gemensamma jord (TYB 38) Studierna i kursen utgår från allmänt hållna texter − också medietexter − om den samhälleliga verksamheten i Finland och i de länder och kulturer där tyska talas samt om jordens tillstånd och om framtiden. I kursen betonas textförståelse samt muntliga och skriftliga skildringar och korta referat. Grammatik

ü passiv, ordföljd, fördjupning av tidigare inlärda strukturer Temaområden

ü hållbar utveckling, hälsa och trygghet, aktivt medborgarskap och entreprenörskap Tillämpad kurs (TYB 39) Som en tillämpad kurs kan godkännas t.ex. en språkkurs utomlands, en nätkurs eller eller en kurs i muntlig färdighet. Bedömning

ü godkänd eller underkänd

51

Arbetssätt för samtliga kurser ü textläsning, hör- och läsförståelse, strukturuppgifter, muntliga uppgifter, rollspel,

uppsatser, korta referat, prov Bedömning för kurserna 1-8

ü sifferbedömning enligt prestationer i läxförhör, prov och aktivitet under lektionerna

Mål för undervisningen i B3-språk enligt nivåskalan: Hörförståelse Tal Läsförståelse Skrift A2.1-A2.2 A2.1 A2.1-A2.2 A1.3-A2.1 För ytterligare information, se bilagan i den nationella läroplanen.

5.5.7. Ryska Under läsåret 2009-2010 erbjuds en grundkurs i ryska. God dag, trevligt att träffas (RYB 31) Språket i kursen skall gälla grundläggande funktioner, såsom att hälsa, att ta avsked och att presentera sig. De studerande skall öva sig i att berätta om sig själv och genom frågor locka sin/sina samtalspartner till detsamma. Ämnesområdena skall också täcka familjen och mänskliga relationer och de studerande skall lära sig att klara sig i enkla alldagliga språksituationer. Kursens tonvikt ligger på muntlig kommunikation. Grammatik

ü substantivens genus och pluralböjning, personliga pronomen i nominativ och ackusativ, possessiva pronomen i nominativ, verbets böjning i presens och imperfekt

Temaområde

ü kulturell identitet och kulturkännedom, hälsa och trygghet, informations- och mediekunskap

Så ska saker och ting skötas (RYB 32) Kursen skall handla om släkt, vänner och andra mänskliga relationer och om dagliga rutiner. De studerande skall öva sig i att klara sig i olika alldagliga situationer, som att göra uppköp och uträtta ärenden i bank, post och hos läkare samt att utnyttja trafikmedel, inkvarterings- och förplägnadstjänster. I kursen betonas talförståelse och muntlig framställning. Grammatik

ü personliga pronomen i dativ och genitiv, prepositioner som styr genitiv, substantiv i genitiv, adjektiv i nominativ, rörelseverb, räkneord och klockslag, tidsuttryck

52

Temaområde

ü aktivt medborgarskap och entreprenörskap, kulturell identitet och kulturkännedom

5.5.7. Spanska Fördjupade kurser God dag, trevligt att träffas (SPB 31) Språket i kursen skall gälla grundläggande funktioner, såsom att hälsa, att ta avsked och att presentera sig. De studerande skall öva sig i att berätta om sig själv och genom frågor locka sin/sina samtalspartner till detsamma. Ämnesområdena skall också täcka familjen och mänskliga relationer och de studerande skall lära sig att klara sig i enkla alldagliga språksituationer. Kursens tonvikt ligger på muntlig kommunikation. Grammatik

ü svaga och starka verb i presens, personliga pronomen, substantivens genus och artiklar, räkneord, frågeord, ordföljd

Temaområde ü kulturell identitet och kulturkännedom, hälsa och trygghet, informations- och

mediekunskap Så ska saker och ting skötas (SPB 32) Kursen skall handla om släkt, vänner och andra mänskliga relationer och om dagliga rutiner. De studerande skall öva sig i att klara sig i olika alldagliga situationer, som att göra uppköp och uträtta ärenden i bank, post och hos läkare samt att utnyttja trafikmedel, inkvarterings- och förplägnadstjänster. I kursen betonas talförståelse och muntlig framställning. Grammatik

ü presensböjning av modala, reflexiva och skiljbara verb, possessiva pronomen, adjektiv, substantivets nominativ- och ackusativböjning , prepositioner

Temaområde

ü aktivt medborgarskap och entreprenörskap, kulturell identitet och kulturkännedom Efter kurs 32 läser B3-eleverna enligt B2-programmet SPB33 = SPB21 SPB34 = SPB22 SPB35 = SPB23 SPB36 = SPB24 SPB37 = SPB25

53

SPB38 = SPB26 SPB39 = SPB27 5.6. Matematik Matematikens ställning i den moderna kulturen förutsätter förmåga att förstå, utnyttja och producera information i matematisk form. Syftet med undervisningen i matematik är att introducera matematikens grundidéer och strukturer samt modeller för matematiskt tänkande för de studerande. De skall lära sig använda matematikens språk i tal och skrift samt utveckla förmågan att kalkylera och lösa matematiska problem. Undervisningssituationerna i matematik skall arrangeras så att de inspirerar de studerande att ställa frågor utifrån sina iakttagelser, att komma med antaganden och dra slutsatser samt att motivera dessa. De skall särskilt vägledas i att gestalta de matematiska begreppens innebörd och i att se hur dessa begrepp ansluter sig till större helheter. De studerande skall sporras att utveckla kreativa lösningar på matematiska problem. I undervisningen undersöks sambanden mellan matematiken och vardagslivet och möjligheter att utveckla de studerandes personlighet utnyttjas medvetet. Det innebär bland annat att man styr de studerandes intresse, sporrar dem att experimentera och stimulerar dem att söka efter kunskap. Bedömning I matematikundervisningen skall bedömningen utveckla de studerandes förmåga att presentera lösningar, stödja dem i processen att bilda matematiska begrepp och analysera skriftlig framställning samt lära dem att bedöma sitt arbete. Vid bedömningen av kunnandet fästs uppmärksamheten vid räknefärdigheten, vid valet av metoder samt vid hur exakt och konsekvent slutsatserna är motiverade. De obligatoriska och fördjupade kurserna i matematik bedöms med siffror. Byte av lärokurs Vid byte av den långa lärokursen till den korta rekommenderas följande kursmotsvarigheter: MAA 1→ MAB 1, MAA 3 → MAB 2, MAA 6 →MAB 5, MAA 7 →MAB 4 och MAA 8 → MAB 3. Temaområden Aktivt medborgarskap och entreprenörskap I matematikundervisningen är det viktigt att utveckla de studerandes förmåga att lösa problem och att behandla och kritiskt tolka statistiskt material. Speciellt inom den korta matematiken löser man praktiska uppgifter varvid olika lösningssätt jämförs och diskuteras. Också inom långa matematiken tillämpas matematiska metoder i vardagsproblem. Matematikstudier kräver tålamod och arbete på lång sikt.

54

Praktiska tillämpningar inom temaområdet är t.ex. procenträkning, handelsmatematik,geometri, differentialkalkyl och statistik, speciellt i kurserna MAA1 och MAA6 samt MAB6 och MAB7. Hälsa och trygghet Ett mål inom matematikundervisningen är att de studerande lär sig att stöda varandra och främja inlärningen för alla i gruppen. Elever löser övningsuppgifter relaterade till den personliga ekonomin speciellt i kurs MAB7. Hållbar utveckling Med hjälp av exempel och tillämpade uppgifter kan man inom matematiken åskådliggöra hur människans verksamhet påverkar miljön i ett längre tidsperspektiv. Målsättningen är att med matematikens hjälp lära de studerande att välja alternativ som befrämjar hållbar utveckling. Dessa mål förverkligas främst i kurs MAA6 och MAA8 samt MAB3 och MAB5. Kulturell identitet och kulturkännedom Matematik har använts och utvecklats under flera tusen år. Exempel på matematiska problem finns inom alla kulturer under olika tidsskeden. Målsättningen är att de studerande skall förstå matematikens betydelse inom den kulturella utvecklingen: konst,arkitektur osv. De studerande lär sig matematikens språk som, oberoende av kulturbakgrund, är lika överallt i världen. Kulturförankringen kommer fram i kurs MAA3 och MAA4 samt MAB2. Teknologi och samhälle De studerande lär sig att utnyttja tekniska hjälpmedel såsom kalkylatorer, dataprogram och databaser för att bilda sig en uppfattning om samhället samt för att kritiskt kunna ta ställning till riktigheten i givna data. De studerande skall förstå matematikens betydelse för den moderna teknologin och dess utveckling. Tekniska hjälpmedel används i alla kurser, speciellt i MAA12. Information-och mediakunskap Den studerande övar sig i att skaffa fram, jämföra och gallra bland information samt att framställa data i form av tabeller och diagram. Den studerande lär sig ett exakt och logiskt matematiskt språk. Bäst behandlas temaområdet i kurs MAA6 och MAA11 samt MAB5. Den långa lärokursen i matematik Syftet med den långa lärokursen i matematik är att ge de studerande matematiska färdigheter som behövs i yrkesstudier och högskolestudier. De som studerar lång matematik ges tillfälle att tillägna sig matematiska begrepp och metoder samt att lära sig förstå den matematiska kunskapens natur. Undervisningen syftar till att ge de studerande en klar uppfattning om matematikens betydelse i samhällsutvecklingen och av dess tillämpningsmöjligheter i vardagsliv, vetenskap och teknik.

55

Mål för undervisningen Målen för undervisningen enligt den långa lärokursen i matematik är att de studerande skall

ü vänja sig vid långsiktigt arbete och därigenom lära sig att lita på sin matematiska förmåga, sina färdigheter och sin tankeförmåga

ü uppmuntras till experimentell och undersökande verksamhet samt till att hitta och kritiskt bedöma lösningar

ü förstå och kunna använda matematikens språk, det vill säga kunna följa en matematisk framställning, läsa matematisk text och samtala om matematik samt lära sig att sätta värde på en exakt framställning och klara motiveringar

ü lära sig att se matematisk kunskap som en logisk struktur ü utveckla sin förmåga att bearbeta uttryck, dra slutsatser och lösa problem ü bli kapabla att behandla information på ett för matematiken karakteristiskt sätt,

vänja sig vid att göra antaganden, att undersöka antagandenas riktighet och motivera dem samt vid att bedöma motiveringarnas giltighet och resultatens generaliserbarhet

ü bli vana att ställa upp matematiska modeller i praktiska problemsituationer och att utnyttja olika strategier för att lösa dem

ü kunna använda ändamålsenliga matematiska metoder, tekniska hjälpmedel (grafiska räknare) och olika informationskällor

ü i kursordningen för läsåret beaktas även fysikkursernas matematiska innehåll, eftersom fysiken erbjuder nyttiga tillämpningar på alla stadier

5.6.1. Den långa lärokursen i matematik Obligatoriska kurser Funktioner och ekvationer (MAA 1) Mål Kursens mål är att de studerande skall:

ü förkovra sig i att lösa ekvationer och utföra procenträkningar ü fördjupa sin förståelse för begreppen proportionalitet, kvadratrot och potens ü vänja sig vid reglerna för kvadratrots- och potensberäkningar ü fördjupa sina insikter i funktionsbegreppet genom att undersöka potens- och

exponentialfunktioner ü lära sig att lösa potensekvationer

Centralt innehåll

ü potensfunktioner ü potensekvationer ü rotuttryck och potenser med rationell exponent ü exponentialfunktioner

Arbetsform

ü lärarledda räkneövningar

56

Polynomfunktioner (MAA 2) Mål Kursens mål är att de studerande skall

ü få rutin i att använda polynomfunktioner ü lära sig att lösa polynomekvationer av andra graden och undersöka antalet

lösningar ü lära sig att lösa polynomekvationer av högre grad som kan lösas utan att dividera

polynomen ü lära sig lösa enkla polynomolikheter.

Centralt innehåll

ü produkten av polynom och kvadrerings- och konjugatreglerna ü polynomfunktioner ü polynomekvationer av andra graden och av högre grad ü undersökning av antalet rötter till andragradsekvationer ü faktorisering av polynom av andra graden ü lösning av polynomolikheter

Arbetsform

ü lärarledda räkneövningar Förkunskaper

ü MAA1 Geometri (MAA 3) Mål Kursens mål är att de studerande skall:

ü träna sig i att gestalta och presentera information om rum och former både i två och tre dimensioner

ü öva sig att formulera, motivera och använda geometriska satser ü kunna lösa geometriska problem genom att utnyttja figurers och kroppars

egenskaper, likformighet, Pythagoras sats samt trigonometriska funktioner för rät- och snedvinkliga trianglar.

Centralt innehåll

ü likformighet hos figurer och kroppar ü sinus- och cosinussatserna ü geometrin för cirkeln, dess delar och räta linjer i anslutning till den ü beräkning av längder, vinklar, areor samt volymer i anslutning till figurer och

kroppar Arbetsform

ü lärarledda räkneövningar Förkunskaper

ü MAA1

57

Analytisk geometri (MAA 4) Mål Kursens mål är att de studerande skall

ü förstå hur den analytiska geometrin binder ihop geometriska och algebraiska begrepp

ü förstå begreppet punktmängdens ekvation och lära sig undersöka punkter, räta linjer, cirklar och parabler med hjälp av deras ekvationer

ü fördjupa förståelsen av begreppet absolutbelopp och lära sig att lösa ekvationer med absoluta värden och motsvarande olikheter

ü förbättra sin förmåga att lösa ekvationssystem. Centralt innehåll

ü punktmängdens ekvation ü räta linjens, cirkelns och parabelns ekvationer ü ekvationer och olikheter med absoluta belopp ü lösning av ekvationssystem ü en punkts avstånd från en linje

Arbetsform

ü lärarledda räkneövningar Förkunskaper

ü MAA 1 - 3 Vektorer (MAA 5) Mål Kursens mål är att de studerande skall:

ü förstå vektorbegreppet och grunderna för vektorkalkyl ü lära sig undersöka figurers egenskaper med hjälp av vektorer ü kunna undersöka punkter, avstånd och vinklar i två- och tredimensionella

koordinatsystem med hjälp av vektorer. Centralt innehåll

ü vektorernas egenskaper ü addition och subtraktion med vektorer samt produkten av en skalär och en vektor ü skalärprodukten av vektorer ü räta linjer och plan i rymden

Arbetsform

ü lärarledda räkneövningar Förkunskaper

ü MAA 1 - 4 Sannolikhet och statistik (MAA 6) Mål

58

Kursens mål är att de studerande skall ü lära sig att åskådliggöra diskreta och kontinuerliga statistiska fördelningar samt att

bestämma och tolka fördelningarnas karakteristikor ü bli insatta i kombinatorikens metoder ü bli förtrogna med sannolikhetsbegreppet och reglerna för sannolikhetsberäkningar ü förstå begreppet diskret sannolikhetsfördelning och kunna bestämma och tillämpa

fördelningens väntevärde ü bli insatta i begreppet kontinuerlig sannolikhetsfördelning och lära sig tillämpa

normalfördelningen.

Centralt innehåll ü diskret och kontinuerlig statistisk fördelning ü fördelningens karakteristikor ü klassisk och statistisk sannolikhet ü kombinatorik ü reglerna för beräkning av sannolikheter ü diskret och kontinuerlig sannolikhetsfördelning ü väntevärde för diskret fördelning ü normalfördelning

Arbetsform

ü lärarledda räkneövningar Förkunskaper

ü MAA 1 - 2 Derivatan (MAA 7) Mål Kursens mål är att de studerande skall:

ü kunna bestämma nollställena för rationella funktioner och lösa enkla rationella olikheter

ü få en åskådlig uppfattning av funktionens gränsvärden, kontinuitet och derivata ü kunna bestämma derivatan för enkla funktioner ü kunna undersöka polynomfunktioners förlopp med hjälp av derivatan och

bestämma deras gränsvärden ü kunna bestämma det största och minsta värdet för en rationell funktion i samband

med tillämpade problem. Centralt innehåll

ü rationella ekvationer och olikheter ü gränsvärden, kontinuitet och derivata ü derivering av polynomfunktioner och av produkter och kvoter av funktioner ü undersökning av polynomfunktioners förlopp och bestämning av funktionens

gränsvärden Arbetsform

ü lärarledda räkneövningar

59

Förkunskaper ü MAA 1 - 4

Rot- och logaritmfunktioner (MAA 8) Mål Kursens mål är att de studerande skall

ü känna till egenskaperna hos rot-, exponential- och logaritmfunktioner och kunna lösa ekvationer i anslutning till dem

ü kunna undersöka rot-, exponential- och logaritmfunktioner med hjälp av derivatan ü lära sig derivera sammansatta funktioner ü kunna undersöka inversa funktioner till strängt monotona funktioner.

Centralt innehåll

ü rotfunktioner och rotekvationer ü exponentialfunktioner och exponentialekvationer ü logaritmfunktioner och logaritmekvationer ü derivatan av sammansatta funktioner ü inversa funktioner ü derivatan av rot-, exponential- och logaritmfunktioner

Arbetsform

ü lärarledda räkneövningar Förkunskaper

ü MAA 1- 4, 7 Trigonometriska funktioner och talföljder (MAA 9) Mål Kursens mål är att de studerande skall

ü lära sig att undersöka trigonometriska funktioner med hjälp av symmetrier i enhetscirkeln

ü lära sig att lösa trigonometriska funktioner av typen sin f(x) = a eller sin f(x) = sin g(x)

ü behärska de trigonometriska sambanden sin2x + cos2x = 1 och tan x = sin x / cos x

ü kunna undersöka trigonometriska funktioner med hjälp av derivatan ü förstå begreppet talföljd ü lära sig att definiera talföljder med hjälp av rekursionsformler ü kunna lösa praktiska problem med hjälp av aritmetiska och geometriska talföljder

och deras summor. Centralt innehåll

ü riktade vinklar och radianer ü trigonometriska funktioner och deras symmetriska och periodiska egenskaper ü trigonometriska ekvationer ü derivatorna av trigonometriska funktioner ü talföljder

60

ü rekursiva talföljder ü aritmetiska talföljder och summor ü geometriska talföljder och summor

Arbetsform

ü lärarledda räkneövningar Förkunskaper

ü MAA 1- 4, 7 Integralkalkyl (MAA 10) Mål Kursens mål är att de studerande skall

ü förstå begreppet primitiv funktion och lära sig att bestämma primitiva funktioner till elementära funktioner

ü förstå begreppet integral och dess samband med arean ü lära sig att bestämma areor och volymer med hjälp av integraler ü göra sig förtrogna med tillämpningar av integralkalkyl.

Centralt innehåll

ü primitiva funktioner ü primitiva funktioner till elementära funktioner ü integral ü beräkning av areor och volymer

Arbetsform

ü Lärarledda räkneövningar Förkunskaper

ü MAA 1 -4, 7 - 9 Nationellt fördjupade kurser Kurserna MAA 11 och MAA 12 alternerar vartannat år Talteori och logik (MAA 11) Mål Kursens mål är att de studerande skall

ü lära sig att formalisera påståendesatser och undersöka deras sanningsvärden med hjälp av sanningstabeller

ü förstå begreppet öppen sats och lära sig att använda kvantorer ü lära sig bevisföringsprinciper och öva sig i bevisföring ü lära sig talteorins grundbegrepp och göra sig förtrogna med primtalens egenskaper ü lära sig att undersöka hela tals delbarhet med hjälp av delbarhetsekvationer och

kongruens mellan hela tal

61

ü kunna bestämma den största gemensamma faktorn hos hela tal med Euklides algoritm

Centralt innehåll

ü formalisering av satser ü sanningsvärden hos satser ü öppna satser ü kvantorer ü direkta bevis, kontrapositionsbevis och indirekta bevis ü hela tals delbarhet och delbarhetsekvationer ü Euklides algoritm ü primtal ü aritmetikens grundsats ü kongruens hos hela tal

Arbetsform

ü lärarledda räkneövningar Förkunskaper

ü MAA 1 - 2 Numeriska och algebraiska metoder (MAA 12) Mål Kursens mål är att de studerande skall:

ü lära sig förstå begreppen absolut fel och relativt fel och med hjälp av dem förstå reglerna för exakthet hos närmevärden vid grundläggande räknesätt

ü förstå begreppet iteration och lära sig att lösa ekvationer numeriskt ü lära sig att undersöka delbarheten hos polynom och att bestämma faktorerna till

ett polynom ü lära sig ett algoritmiskt tänkesätt ü bli vana vid att använda moderna matematiska redskap ü lära sig att bestämma förändringshastigheter och areor numeriskt

Centralt innehåll

ü absoluta och relativa fel ü Newtons metod och iterering ü delbarhetsalgoritmer för polynom ü delbarhetsekvationer för polynom ü förändringshastigheter och ytor

Arbetsform

ü Uppgörs tillsammans med kursdeltagarna Förkunskaper

ü MAA 1 - 4,7 Fortsättningskurs i differential- och integralkalkyl (MAA13)

62

Mål Kursens mål är att de studerande skall

ü fördjupa sin kännedom om de teoretiska grunderna för differential- och integralkalkyl

ü komplettera sina färdigheter i integralkalkyl och kunna tillämpa dem bland annat för att undersöka kontinuerliga sannolikhetsfördelningar

ü kunna undersöka gränsvärden för talföljder, serier och deras summor Centralt innehåll

ü funktioners kontinuitet och deriverbarhet ü allmänna egenskaper hos kontinuerliga och deriverbara funktioner ü gränsvärden för funktioner och talföljder när variabelns värde går mot

oändligheten ü generaliserade integraler

Arbetsform

ü Uppgörs tillsammans med kursdeltagarna Förkunskaper

ü MAA 1 - 10 Samskolans fördjupade kurs Repetitionskurs (MAA 14) Mål Kursens mål är

ü att repetera de centrala avsnitten i kurserna MAA1 -MAA10-• att skapa en allmän och fördjupad översikt av den matematik som genomgått

ü att befästa räknefärdigheten och stiliseringsförmågan i prestationerna med tanke på studentexamen

Arbetsform

ü Uppgörs tillsammans med kursdeltagarna Förkunskaper

ü MAA1 - 10 Ordningsföljden för kurserna är följande: Kurs Förkunskaper 1. MAA 1 Funktioner och ekvationer 2. MAA 2 Polynomfunktioner MAA 1 3. MAA 3 Geometri MAA 1 4. MAA 4 Analytisk geometri MAA 1 - 3 5. MAA 5 Vektorer MAA 1 - 4 6. MAA 6 Sannolikhet och statistik MAA 1 - 2 7. MAA 7 Derivatan MAA 1 - 4

63

8. MAA 8 Rot- och logaritmfunktioner MAA 1 - 4, 7 9. MAA 9 Trigonometriska funktioner och talföljder MAA 1 - 4, 7 10. MAA 10 Integralkalkyl MAA 1 - 4,7 - 9 11. MAA 11 Talteori och logik MAA 1 - 2 12. MAA 12 Numeriska och algebraiska metoder MAA 1 - 4, 7 13. MAA 13 Fortsättningskurs i differential- och integralkalkyl

MAA 1 - 10

14. MAA 14 Repetitionskurs MAA 1 - 10 5.6.2. Den korta lärokursen i matematik Syftet med den korta lärokursen i matematik är att ge de studerande förmåga att skaffa, behandla och förstå matematisk information samt att utnyttja matematiken i olika livssituationer och i fortsatta studier. Mål för undervisningen Målen för undervisningen i den korta lärokursen i matematik är att de studerande skall:

ü kunna utnyttja matematiken som hjälpmedel i det dagliga livet och i samhällelig verksamhet

ü få positiva inlärningserfarenheter när de sysslar med matematik och lära sig att lita på sin kapacitet, sina färdigheter och sin förmåga att tänka, uppmuntras att lära sig nytt genom experiment, undersökningar och upptäckter

ü skaffa sig sådana kunskaper och färdigheter som behövs för fortsatta studier ü anamma matematiken som ett redskap med vars hjälp man kan beskriva, förklara

och bygga upp modeller av fenomen samt dra slutsatser ü få en uppfattning om den matematiska kunskapens natur och dess logiska struktur ü tränas i att ta emot och analysera den information som massmedierna ger i

matematisk form och förmå bedöma uppgifternas tillförlitlighet ü bli införstådd med matematikens betydelse för den kulturella utvecklingen ü lära sig att använda figurer, scheman och modeller som tankeredskap.

Obligatoriska kurser Uttryck och ekvationer (MAB 1) Mål Kursens mål är att de studerande skall:

ü bli vana att använda matematik när det gäller att lösa vardagliga problem och lära sig att lita på sin matematiska förmåga

ü förstå begreppen lineärt samband, proportionalitet och polynomfunktioner av andra graden

ü befästa sin förmåga att lösa ekvationer och lära sig att lösa ekvationer av andra graden.

Centralt innehåll

ü lineära samband och proportionalitet ü uppställning av ekvationer

64

ü grafisk och algebraisk lösning av ekvationer ü tolkning och prövning av lösningar ü polynomfunktioner av andra graden samt andragradsekvationer

Arbetsform

ü Lärarledda räkneövningar Geometri (MAB2) Mål Kursens mål är att de studerande skall

ü träna sig i att göra iakttagelser och dra slutsatser om geometriska egenskaper hos figurer och kroppar

ü bli skickligare i att rita plana figurer och tredimensionella kroppar ü kunna lösa praktiska problem med hjälp av geometri.

Centralt innehåll

ü figurers likformighet ü en rätvinklig triangels trigonometri ü Pythagoras sats ü area och volym hos figurer och kroppar ü bruk av geometriska metoder i koordinatsystemet

Arbetsform

ü Lärarledda räkneövningar Förkunskaper

ü MAB1 Matematiska modeller I (MAB 3) Mål Kursens mål är att de studerande skall:

ü se regelbundenheter hos och samband mellan fenomen i den reella världen och kunna beskriva dessa med matematiska modeller

ü vänja sig vid att bedöma olika modellers lämplighet och användbarhet. Centralt innehåll

ü tillämpning av lineära och exponentiella modeller ü potensekvationer ü lösning av exponentialekvationer med hjälp av logaritmer

Arbetsform

ü lärarledda räkneövningar Förkunskaper

ü MAB1 Matematisk analys (MAB 4)

65

Mål Kursens mål är att de studerande skall:

ü kunna undersöka förändringshastighet hos funktioner med hjälp av grafiska och numeriska metoder

ü förstå begreppet derivata som ett mått på förändringshastigheten ü kunna undersöka polynomfunktioners förlopp med hjälp av derivatan ü lära sig fastställa det största och minsta värdet för en polynomfunktion i

tillämpningsuppgifter. Centralt innehåll

ü derivatan för en polynomfunktion ü analys av polynomfunktioners tecken och förlopp ü det största och minsta värdet för en polynomfunktion ü grafiska och numeriska metoder

Arbetsform

ü lärarledda räkneövningar Förkunskaper

ü MAB1 Statistik och sannolikhet (MAB 5) Mål Kursens mål är att de studerande skall

ü bli vana att handskas med och tolka statistiskt material ü bekanta sig med hur fickräknare och datorer används i statistiska uppgifter ü bli insatta i sannolikhetslärans grunder.

Centralt innehåll

ü karakteristikor för kontinuerliga och diskreta statistiska fördelningar ü normalfördelningen och normeringen av den ü kombinatorik ü sannolikhetsbegreppet ü formler för sannolikhet och användning av modeller som åskådliggör dem

Arbetsform

ü lärarledda räkneövningar Förkunskaper

ü MAB1 Matematiska modeller II (MAB 6) Mål Kursens mål är att de studerande skall

ü få en säkrare och allsidigare förmåga att lösa ekvationer ü kunna lösa lineära optimeringsproblem i praktiska situationer

66

ü förstå begreppet talföljd ü kunna lösa praktiska problem med hjälp av aritmetiska och geometriska talföljder

och summor. Centralt innehåll

ü lineära ekvationer med två variabler ü lineära ekvationspar ü grafisk lösning av olikheter med två variabler ü lineär optimering ü talföljder ü aritmetiska och geometriska talföljder och summor

Arbetsform

ü lärarledda räkneövningar Förkunskaper

ü MAB1, MAB3 Fördjupade kurser Ekonomisk matematik (MAB 7) Mål Kursens mål är att de studerande skall

ü lära sig att förstå begrepp som används i det ekonomiska livet ü tillägna sig matematiska färdigheter för att kunna planera sin egen ekonomi ü få matematiska grunder för studier i företagsekonomi ü kunna tillämpa statistiska metoder.

Centralt innehåll

ü index-, kostnads-, transaktions-, kredit- och skattekalkyler och andra liknande beräkningar

ü matematiska modeller i ekonomiska sammanhang med hjälp av talföljder och summor

Arbetsform

ü lärarledda räkneövningar Förkunskaper

ü MAB1, MAB3, MAB6 Matematiska modeller III (MAB 8) Mål Kursens mål är att de studerande skall:

ü fördjupa sina insikter i den matematik som behövs i ett alltmer tekniskt samhälle ü få hjälpmedel för att bearbeta periodiska fenomen matematiskt.

67

Centralt innehåll ü trigonometriska funktioner med hjälp av enhetscirkeln ü radianbegreppet ü trigonometriska ekvationer av typen f(x) = a ü grafiskt framställda funktioner av formen f(x) = A sin (bx) som modell för

periodiska fenomen ü vektorbegreppet och principerna för grundläggande beräkningar med vektorer ü framställning i komponentform och skalär produkt av vektorer i

koordinatsystemet ü undersökning av punkter och vinklar i två- och tredimensionella koordinatsystem

med hjälp av vektorer Arbetsform

ü lärarledda räkneövningar Förkunskaper

ü MAB1, MAB2, MAB3, MAB6 Samskolans fördjupade kurser Repetitionskurs I (MAB 9) Mål Kursens mål är att

ü repetera de centrala avsnitten i MAB-kurserna 1-3 ü befästa räknefärdigheten på de centrala ämnesområdena

Centralt innehåll

ü uppgörs tillsammans med kursdeltagarna Arbetsform

ü uppgörs tillsammans med kursdeltagarna Förkunskaper

ü MAB1 - MAB3 Repetitionskurs II (MAB 10) Mål Kursens mål är att

ü repetera de centrala avsnitten i MAB-kurserna 1-6 ü befästa räknefärdigheten på de centrala ämnesområdena ü att lära eleverna ställa vissa kvalitetskrav på sina prestationer,bl.a. med tanke på

studentexamen ü att skapa en allmän bild av den matematik som genomgåtts

Centralt innehåll

ü de centrala avsnitten i MAB-kurserna 1-6

68

Arbetsform

ü räkneövningar Förkunskaper

ü MAB1 - MAB6 Ordningsföljden för kurserna är följande: Kurs Förkunskaper 1. MAB 1 Uttryck och ekvationer 2. MAB 2 Geometri MAB 1 3. MAB 3 Matematiska modeller I MAB 1 4. MAB 9 Repetitionskurs I MAB 1 – MAB 3 5. MAB 4 Matematisk analys MAB 1 6. MAB 5 Statistik och sannolikhet I MAB 1 7. MAB 6 Matematiska modeller II MAB 1, MAB 3 8. MAB 7 Ekonomisk matematik MAB 1, MAB 3, MAB 6 9. MAB 8 Matematiska modeller III MAB 1, MAB 2, MAB 3, MAB 6 10. MAB 10 Repetitionskurs II MAB 1 – MAB 6 5.7. Biologi Undervisningen i biologi vid Svenska samskolan i Tammerfors följer Grunderna för gymnasiets läroplan (se www.edu.fi/svenska). Laborationer som ansluter sig till ämnet utförs inom varje kurs, därför ordnas ingen särskild laborationskurs. De fördjupade kurserna erbjuds i regel bara vartannat år. Med detta arrangemang blir det sannolikt att alla kurser kan arrangeras under elevers gymnasietid. Kursen BI 3 hålls i slutet av vårterminen, vilket innebär att den inte kan studeras under elevens sista vårtermin. Utöver de nationella fördjupade kurserna erbjuds två andra fördjupade kurser vid SST. Obligatoriska kurser Organismernas värld (BI 1) Mål

ü se läroplansgrunderna. Innehåll

ü biologin som vetenskap ü hur biodiversiteten kommer till synes ü evolutionen – livets utveckling ü hur naturen fungerar

Arbetsformer

69

ü lärarledd undervisning, elevarbeten i grupp, hemuppgifter Förkunskaper

ü grundskolans kunskaper Bedömning

ü Bedömningen grundar sig på ett kursprov, utförda biologiska arbeten med rapporter, visad förmåga att arbeta i grupp, gjorda hemuppgifter och timaktivitet.

Övrigt

ü Kursen kan inte utan särskilda arrangemang avläggas genom självstudier. Cellen och ärftligheten (BI 2) Mål

ü Se läroplansgrunderna. Innehåll

ü cellen – livets grundenhet ü cellens energihushållning ü hur cellfunktionerna styrs ü cellförökning ü ärftlighetens grunder ü populationsgenetiken och den syntetiska evolutionsteorin

Arbetsformer

ü lärarledd undervisning, elevarbeten i grupp, hemuppgifter Förkunskaper

ü BI 1 och KE 1 Bedömning

ü Bedömningen grundar sig på ett kursprov, biologiska arbeten med rapporter, visad förmåga att arbeta i grupp, gjorda hemuppgifter och timaktivitet.

Övrigt

ü Kursen kan inte utan särskilda arrangemang avläggas genom självstudier. Fördjupade kurser Miljöekologi (BI 3) Mål

ü se läroplansgrunderna. Innehåll

ü ekologisk forskning och fördjupning av ekologin ü biodiversiteten och dess betydelse ü miljöproblemen, orsaker och tänkbara lösningar

70

ü naturen i Finland ü en hållbar framtid med bl.a. stadsekologi och miljöteknik ü en ekologisk eller miljöorienterad undersökning

Arbetsformer

ü lärarledd undervisning, faktasökning, planering och genomförande av en ekologisk undersökning.

Förkunskaper

ü BI 1 Bedömning

ü Bedömningen grundar sig på ett kursprov, utförda arbeten med rapporter, visad förmåga att utnyttja olika källor och kritiskt bedöma fakta.

Övrigt

ü Kursen kan avläggas genom självstudier bara ifall läroboken innehåller utförligt beskrivna uppgifter.

Människans biologi (BI 4) Mål

ü se läroplansgrunderna. Innehåll

ü särdragen hos människans celler och vävnader ü människokroppens byggnad och funktion ü hur livsfunktionerna regleras ü människans förökning ü människans livscykel ü ärftligheten och hälsan ü kroppens försvarsmekanismer

Arbetsformer

ü lärarledd undervisning, mikroskopering av permanenta preparat, dissektioner och/eller korta föredrag, hemuppgifter

Förkunskaper

ü BI 1 och BI 2 Bedömning

ü Bedömningen grundar sig på ett kursprov, arbeten med rapporter, visad förmåga att arbeta i grupp, gjorda hemuppgifter och timaktivitet.

Övrigt

ü Kursen kan inte utan särskilda arrangemang utföras självständigt. Bioteknologi (BI 5)

71

Mål ü se läroplansgrunderna.

Innehåll

ü cellens finstruktur ü DNA, gener, proteiner och enzymer och hur de fungerar ü gentekniken och dess möjligheter ü mikroorganismerna och deras betydelse ü växt- och djurförädling ü etik och lagstiftning inom gentekniken

Arbetsformer

ü lärarledd undervisning, elevarbeten i grupp, hemuppgifter Förkunskaper

ü BI 1 och BI 2 Bedömning

ü Bedömningen grundar sig på ett kursprov, elevarbeten med rapporter, förmåga att arbeta i grupp, gjorda hemuppgifter och timaktivitet.

Övrigt

ü Kursen kan inte utan särskilda arrangemang avläggas genom självstudier. Samskolans fördjupade kurser Ett ekosystem (BI 6) Mål Kursens mål är att de studerande skall

ü känna de viktigaste producenterna, konsumenterna och nedbrytarna i ett finländskt ekosystem, ett ekosystem som kursdeltagarna väljer tillsammans,

ü kunna ge exempel på parasitism, symbios, konkurrens och ekologisk nisch inom ekosystemet,

ü kunna bedöma de icke-levande faktorernas betydelse för det studerade ekosystemet,

ü kunna bedöma produktiviteten i ekosystemet, ü känna igen störningar på ekosystemet, vilka förorsakas av mänsklig aktivitet, ü kunna göra jämförelser med andra ekosystem.

Innehåll

ü artkännedom ü organsimers föröknings-, spridnings- och överlevnadsstrategier ü biodiverstitet ü mätning av de icke-levande faktorerna ü en modell av ekosystemet

Arbetsformer

ü tio lektioner lärarledd undervisning i klass

72

ü ekosystemet, dess icke-levande faktorer och arter studeras i naturen under några korta exkursioner eller en längre vandring med övernattning i tält. Exkursionerna i huvudsak utanför schemalagd skoltid.

Förkunskaper

ü BI 1 Bedömning

ü Sifferbedömningen grundar sig på visad förmåga att utföra ekologiska undersökningar, förmåga att arbeta i grupp samt ett förhör om det studerade ekosystemet, dess arter och sambanden i ekosystemet samt i ekosystem i allmänhet.

Övrigt

ü Kursen kan inte avläggas som självstudier. En elev som inte kan delta i exkursion(erna) kan inte slutföra kursen.

ü Kursen ansluter sig mycket nära till den obligatoriska kursen BI 1, avsnittet “hur naturen fungerar”, och till den fördjupade kursen BI 3.

Toxikologi (BI 7) Mål Kursens mål är att de studerande skall:

ü lära sig grunderna i ekotoxikologi ü repetera cellens byggnad och bekanta sig med gifters verkan på olika delar av

cellerna ü känna till hur kroppen påverkas av gifter och kroppens försvarsmekanismer mot

gifter ü repetera genetiken

Innehåll

ü ekotoxikologi ü cellens finstruktur och hur gifter verkar på celler ü repetition av matsmältningen, huden, nervcellens funktion, hormonsystemet och

immunförsvararet ur toxikologiskt perspektiv ü mutagener, mutationer och repetition av genetiken.

Arbetsformer

ü lärarledd undervisning, skriftliga elevarbeten, hemuppgifter, studentuppgifter eventuellt exkursioner och/eller gästföreläsare.

Förkunskaper

ü BI 2 och BI 4 Bedömning

ü Kursen bedöms som godkänd eller underkänd. Övrigt

ü Kursen kan inte avläggas genom självstudier.

73

ü Kursen ansluter sig nära till kurserna BI 2 och BI 4. 5.8. Geografi De fördjupade kurserna i geografi erbjuds turvis vartannat år gemensamt för dem som studerar andra och tredje året i gymnasiet. På det sättet blir det mera sannolikt att vardera nationella kursen kan undervisas under varje elevs studietid. Kursen GE 5 undervisas i slutet av vårterminen och kan därför inte studeras av de elever som slutför sin studentexamen. Obligatoriska kurser Den blå planeten (GE 1) Mål

ü se grunderna för gymnasiets läroplan (www.edu.fi/svenska) Innehåll

ü geografin som vetenskap ü jorden – en planet ü atmosfären och hydrosfären ü väder och klimat ü hur jordens yta förändras ü vegetationszoner på jorden ü tolkning av naturlandskap med hjälp av kartor och bilder

Arbetssätt

ü lärarledd undervisning, karttolkning, bildtolkning och andra uppgifter. Bedömning

ü Bedömningen grundar sig på ett kursprov, elevens alster, timaktivitet. Förkunskaper

ü grundskola En gemensam värld (GE 2) Mål

ü se grunderna för gymnasiets läroplan (www.edu.fi/svenska) Innehåll

ü kulturgeografins väsen och uppgifter ü befolkningen, bosättningen och kulturer ü naturtillgångar ü primärproduktionen och miljön ü industri och energi ü trafik, turism, handel och regional spridning ü regional struktur i mänsklig verksamhet

74

ü dirigering av utvecklingen och hållbar utveckling Arbetssätt

ü lärarledd undervisning, karttolkning, bildtolkning och andra uppgifter. Bedömning

ü Bedömningen grundar sig på ett kursprov, elevens alster, timaktivitet. Förkunskaper

ü GE 1 Fördjupade kurser Riskernas värld (GE 3) Mål

ü se grunderna för gymnasiets läroplan (www.edu.fi/svenska) Innehåll

ü riskernas geografi, klassificering av risker och riskernas betydelse ü risker och riskfyllda områden i anslutning till naturföreteelser ü risker relaterade till rymden, endogena risker, stormar, översvämningar, torka och

risker som härstammar från organismer ü att gardera sig mot risker i naturen

Miljörisker och riskfyllda områden som beror på förhållandet mellan människan och naturen

ü risker på grund av exploateringen av naturen: energifrågor och naturresurser, tillgången på rent vatten, erosion och uppkomsten av öknar, klimatförändringar, föroreningar och utarmningen av biodiversiteten

ü möjligheter att förhindra och minska miljöriskerna med metoder för hållbar utveckling

Mänsklighetens risker och riskfyllda områden

ü befolkningstillväxt och hunger, urbanisering, riskerna med globalisering, samhälleliga och politiska spänningar, krig, flyktingströmmar och social ojämlikhet

ü möjligheter att reglera konflikter Tekniska risker Arbetssätt

ü lärarledd undervisning, karttolkning, nyhetsuppföljning. Bedömning

ü Bedömningen grundar sig på ett kursprov, elevens alster, timaktivitet. Förkunskaper

ü GE 1 och GE 2

75

Regionstudier (GE 4) Innehåll

ü kartografins grunder och geografiska källor ü fältobservationer, enkäter och intervjuer ü kartor, kartskalor, kartprojektioner och karttyper, flygfoton och satellitbilder ü numeriska källor och visualisering av dem i form av kartor och diagram ü tryckt källitteratur och källor i digital form som t.ex. datanät och CD-ROM-

databaser Geografiska informationssystem

ü grunderna för geografisk information och informationssystemens tillämpningar ü exempel på behandling av geografiskt källmaterial, tolkning och visualisering av

områden på olika nivåer med hjälp av GIS-program En egen undersökning av ett område

ü val av undersökningsområde ü insamling av material med hjälp av kartor, statistik, digitalt GIS-material eller

annat källmaterial, behandling och tolkning av materialet samt en mindre områdesrapport

ü ämnesområden: det undersökta områdets läge som en del av större områden, områdets storlek, dess naturförhållanden, befolkning och bosättning, naturtillgångar och markanvändning, näringar, trafik och tjänster, indelning av området i delområden samt områdets problem och utvecklingsmöjligheter

Arbetssätt

ü självständigt arbete (parvis), lärarledd undervising. Bedömning

ü Bedömningen grundar sig på elevens undersökning av ett område, ett prov och timaktivitet.

Förkunskaper

ü GE 1 och GE 2 Övrigt

ü Kursen kan inte avläggas genom självstudier. Kartor och naturformationer (GE 5) Mål Kursens mål är att den studerande skall

ü bli förtrogen med olika typer av kartor och kartskalor. ü fördjupa sina kunskaper inom valda områden av naturgeografin ü öva sig i att använda geografiska termer i skriven text

Innehåll

76

ü orienteringskartor, grundkartor, vägkartor och specialkartor och deras innehåll samt GIS

ü geografiskt läge, skalor

Fördjupningen av naturgeografin kan t.ex. handla om: ü bergarter och berggrund i Tammerfors ü spår efter istiden i Tammerfors ü jordarter, jordmåner och vegetation ü vattnets kretslopp och hur det kan utnyttjas

Arbetssätt

ü Några exkursioner till lämpliga mål inom Tammerfors och eventuellt grannkommunerna. Resorna görs med buss och vissa av dem kan ta något längre än lektionstiden. Exkursionerna förbereds i grupp i skolan under lektionstid och exkursionsrapporterna skrivs också främst under lektionstid.

Bedömning

ü Sifferbedömningen grundar sig på arbetet under förberedelserna, aktivitet under exkursionerna och skriftliga inlämnade rapporter.

Förhandskunskaper

ü GE 1 Övrigt

ü Kursen ansluter sig till kurs GE 1 och förbereder arbetet i kurs GE 4. ü Kursen erbjuds vartannat år i slutet av vårterminen. ü Kursen kan inte avläggas genom självstudier.

5.9. Fysik Fysik är en empirisk vetenskap inom vilken man försöker förstå och förklara naturens grundstruktur och -fenomen med hjälp av information som erhålls genom bland annat experiment. Experiment i form av lärardemonstrationer och/eller elevlaborationer som ingår i undervisningen beror i hög grad på ämnesområdet, i vilket skede undervisningen är samt på den utrustning som är tillgänglig. Lärostoffet kan åskådliggöras, förutom genom lärarledd undervisning, genom studiebesök och videoframställ-ningar. Genom experiment leds eleverna fram till nya begrepp, principer och modeller inom fysiken. Undervisningen i fysik skall utveckla en elevs förmåga att tillsammans med andra elever utföra experiment och att utgående från mätresultaten kunna bearbeta dessa resultat och sedan framställa dessa i åskådlig form.

77

Det är viktigt att det inom naturvetenskapliga studier, inte minst inom fysik, används experimentella metoder, olika kunskapskällor (läroböcker,uppslagsverk,internet) samt därtill olika sätt att bearbeta information och mätresultat. Mål för undervisningen Målen för undervisningen i fysik är att studerande skall:

ü se människan som en del av naturen och förstå fysikens roll när det gäller att beskriva naturen

ü förstå betydelsen av experimentell verksamhet och teoretiska modeller då naturvetenskaplig kunskap byggs upp

ü förstå fysikens betydelse inom vetenskap, konst, teknik och kommunikation samt inte minst i människans vardagsmiljö

ü verka aktivt och ansvarsfullt för en trygg miljö och en hållbar utveckling ü strukturera sin uppfattning om naturen och dess fenomen med hjälp av fysikaliska

begrepp, principer och lagar ü kunna lösa problem av naturvetenskaplig och teknisk art med de verktyg som

fysikens lagar och begrepp erbjuder ü kunna utföra fysikaliska mätningar och bearbeta de erhållna mätresultaten samt

framställa dessa i åskådlig form ü lära sig att tolka, bedöma och tillämpa erhållna mätresultat ü kunna inse fysikens betydelse för individen och samhället som helhet

Bedömning Vid bedömningen av de enskilda kurserna i fysik beaktas elevernas förmåga att behärska helheter, deras skicklighet att utföra experiment och utgående från erhållna mätresultat ställa upp fysikaliska lagar och samband. Därtill beaktas deras timaktivitet samt deras förmåga att lösa givna hemuppgifter. Obligatoriska kurser Fysiken som naturvetenskap (FY 1) Mål Studerande skall

ü uppfylla sitt behov av kunskap och förståelse och ta emot intryck som väcker och fördjupar intresset för fysik

ü bekanta sig med grundbegrepp om materiens och universums struktur och kunna bilda sig en uppfattning om naturens grundelement och fenomen med hjälp av fysikaliska begrepp och principer

ü förstå hur naturvetenskapliga teorier byggs upp genom experimentell verksamhet och genom modeller som ställs upp med hjälp av erhållna mätresultat

ü kunna planera och utföra enkla naturvetenskapliga experiment, tolka och bedöma empiriska resultat och presentera dem för andra

ü kunna tolka och framställa mätresultat i grafisk form ü kunna utnyttja informations- och kommunikationsteknik i studierna.

Centralt innehåll

ü fysikens betydelse under olika historiska tidsperioder samt i våra dagar

78

ü materiens och universums grundstruktur och grundformerna för växelverkan ü energins bindning och frigörelse, speciellt strålning, i både naturliga och

artificiella processer ü betydelsen av experiment och modeller då fysikaliska ü teorier byggs upp, mätningar, presentation av mätresultat samt uppskattning av

deras tillförlitlighet ü kraft som orsak till att en rörelse förändras ü de grundbegrepp som behövs för att beskriva rörelsersamt att grafiskt avbilda

dessa rörelser Bedömning

ü Sifferbedömning Fördjupade kurser Värme (FY 2) Mål Studerande skall:

ü lära sig känna värmefenomen ü kunna undersöka fenomen som hör samman med värmelärans huvudsatser eller

ämnens termodynamiska tillstånd ü bli kapabla att delta i kritiska diskussioner och i beslutsprocesser som gäller miljö

och teknologi

Centralt innehåll ü gasers tillståndsförändringar och värmeutvidgning ü tryck, hydrostatiskt tryck ü uppvärmning och avkylning av kroppar, fasförändringar och värmeenergi ü mekanisk energi, arbete, effekt och verkningsgrad ü värmelärans huvudsatser, energi i slutna system ü energikällor

Bedömning

ü sifferbedömning Vågrörelse (FY 3) Mål Studerande skall

ü få en allmän bild av periodiska fenomen i naturen och bekanta sig med de centrala principer som förklarar dessa

ü göra sig förtrogna med vibrations- och vågrörelsens grunder genom att undersöka mekanisk vibration, ljud och elektromagnetiska vågrörelser

Centralt innehåll

ü harmoniska krafter och vibrationsrörelser ü vågrörelsers uppkomst och utbredning ü vågrörelsers interferens, diffraktion och polarisation

79

ü reflexion, brytning och totalreflexion ü ljus, speglar och linser ü ljud, hälsoeffekter av buller och olika sätt att skydda sig mot kraftigt ljud

Bedömning

ü Sifferbedömning Rörelselagarna (FY 4) Mål Studerande skall

ü förstå rörelsefenomen och kunna bearbeta modeller som beskriver dem ü kunna undersöka translationsfenomen experimentellt och med hjälp av dem förstå

Newtons lagar - förstå konserveringslagarnas betydelse i fysiken

Centralt innehåll

ü rörelsemodeller och Newtons lagar ü distans- och kontaktkrafter, speciellt krafter som motverkar rörelse, samt lyftkraft ü rörelsemängdens konstans och impulsprincipen ü kinetisk och potentiell energi samt begreppet arbete ü vibrationsrörelsens energi

Bedömning

ü sifferbedömning Rotation och gravitation (FY 5) Mål Studerande skall:

ü fördjupa sitt kunnande i mekanik och sin förmåga att numeriskt kalkylera fenomen som sammanhänger med statik och rotation

ü fördjupa sina kunskaper om den mekaniska världsbilden Centralt innehåll

ü kraftmoment och rotationsjämvikt ü modeller för rotationsrörelse, likformig och likformigt accelererad rotationsrörelse ü ekvationer för rotationsrörelse ü rörelsemängdsmomentets konstans ü rotationsrörelsens energi ü cirkelrörelse och dess acceleration ü gravitation och rörelser som påverkas av gravitation ü kaströrelser och planeternas rörelser ü satelliter och deras användning

Bedömning

ü sifferbedömning Elektricitet (FY 6)

80

Mål Studerande skall

ü förstå elektricitetens grundbegrepp och bekanta sig med mätteknik ü kunna utföra grundläggande elmätningar samt konstruera och undersöka enkla

strömkretsar Centralt innehåll

ü galvaniska element, elström i metalliska ledare ü mätning av ström och spänning ü Ohms lag, Joules lag ü resistorer (motstånd), koppling av resistorer samt Kirchhoffs lagar ü Coulombs lag, homogena elfält och materia i elfält ü kondensatorer - olika kondensatorkopplingar och kondensatorers energi ü elström i halvledare, till exempel i dioder

Bedömning

ü sifferbedömning Elektromagnetism (FY 7) Mål Studerande skall:

ü fördjupa sina kunskaper om elektromagnetiska fenomen ü bli förtrogna med elsäkerhet ü fördjupa sina kunskaper om betydelsen av ochtillämpning av elektromagnetiska

fenomen i samhället Centralt innehåll

ü magnetisk kraft, magnetfält och materia i magnetfält ü laddade partiklar i el- och magnetfält ü induktionslagen och Lenz lag ü induktionsfenomen: virvelströmmar, generatorer och självinduktion ü energitransport med hjälp av elström ü mätning av effektiv spänning och ström samt bestämning av impedansens

frekvensberoende ü svängningskretsar och antenner, elektromagnetisk kommunikation ü elsäkerhet ü energiindustrin

Bedömning

ü sifferbedömning Materia och strålning (FY 8) Mål Studerande skall

81

ü bekanta sig med kvantfenomen, dualism och ekvivalensen mellan materia och energi som de principer som styr materiens struktur och dynamiken hos dess beståndsdelar

ü fördjupa sin helhetsbild av fysikens utveckling och dess tillämpbarhet vid tolkning av naturfenomen

Centralt innehåll

ü elektromagnetisk strålning ü röntgenstrålning

- svarta kroppars strålning - den fotoelektriska effekten - strålningens partikelkaraktär och partiklars vågkaraktär - atommodeller med Bohrs atommodell som exempel - kvantfenomen, linjespektrum, atomens energitillstånd och energinivådiagram - atomkärnans byggnad - radioaktivitet och strålsäkerhet - ekvivalensen mellan massa och energi - kärnreaktioner och kärnenergi - materiens minsta beståndsdelar och klassificeringen av dem

Bedömning

ü sifferbedömning Samskolans fördjupade kurser Repetitionskurs (FY 9) Mål Studerande skall:

ü ges möjligheter att repetera centrala begrepp och lagar inom fysikkurserna (FY 1) - (FY 8)

ü ges möjligheter att lösa tidigare års realprovsuppgifter i fysik Centralt innehåll

ü centrala begrepp inom fysiken(fält, energi, rörelse, växelverkan, etc.) Bedömning

ü godkänd(G)/underkänd (U) Tillämpade kurser Arbetskurs (FY 10) Mål Studerande skall:

ü beredas möjlighet att använda modern mätutrustning t.ex. datorbaserad inom centrala områden av fysiken

82

Bedömning ü godkänd(G)/underkänd (U)

5.10. Kemi Syftet med undervisningen i kemi är att stöda utvecklingen av ett naturvetenskapligt tänkande och av en modern världsbild som en del av en mångsidig allmänbildning. Undervisningen skall gestalta kemin som en central naturvetenskap som strävar efter att undersöka och utveckla material, produkter, metoder och processer enligt principerna för en hållbar utveckling. Genom att undersöka olika ämnen, deras strukturer, egenskaper och reaktioner med andra ämnen skall den studerande lära sig att förstå vardagslivet, naturen och teknologin samt kemins betydelse för människans och naturens välbefinnande. Karaktäristiskt för kemiundervisningen är att observera och undersöka egenskaper och reaktioner med andra ämnen med hjälp av experiment, att undersöka och förklara fenomen med hjälp av modeller och strukturer, att beskriva fenomen med kemins symbolspråk samt att konstruera modeller av kemiska fenomen och bearbeta dem matematiskt. Den studerande vägleds med mångsidiga undervisnings- och bedömningsmetoder att utveckla sina kunskaper och färdigheter i kemi samt alla områden av sin personlighet. I kemiundervisningen skall man beakta den studerandes studiefärdigheter och skapa en positiv bild av kemi och kemistudier. Mål för undervisningen Målen för undervisningen i kemi är att den studerande skall:

ü förstå kemins viktigaste grundbegrepp och känna till kemins samband med vardagliga företeelser samt kemins betydelse för människans och naturens välfärd

ü via experiment och på andra sätt aktivt kunna ta fram och bearbeta information om kemiska fenomen och ämnen som är viktiga för livet och miljön samt bedöma informationens tillförlitlighet och betydelse

ü kunna planera och utföra experiment som belyser olika fenomen samt beakta arbetssäkerheten

ü kunna tolka, värdera, presentera och diskutera den information som han/hon skaffat sig experimentellt eller med andra metoder

ü bli insatt i informations- och kommunikationsteknikens möjligheter som verktyg vid informationssökning och vid uppställandet av modeller

ü bli insatt i modern industri- och miljöteknik ü kunna utnyttja sina kunskaper i kemi i diskussioner och beslut som gäller naturen,

miljön och teknologin samt i egenskap av konsument främja ett hälsosamt liv och en hållbar utveckling

ü få erfarenheter som väcker och fördjupar intresset för kemi och kemistudier. Bedömning I bedömningen poängteras den studerandes förmåga att förstå och tillämpa kemiska fakta. Dessutom skall man bedöma hans/hennes förmåga att experimentellt söka fram och bearbeta information, det vill säga:

ü att göra observationer, planera och utföra mätningar och experiment

83

ü att använda redskap och kemikalier på ett tryggt sätt ü att presentera resultaten både muntligt och skriftligt ü att tolka och bedöma resultaten och göra modeller ü att dra slutsatser och att tillämpa dem.

Den studerandes kunskaper och färdigheter i kemi skall bedömas genom kursprov samt genom iakttagelser av hans/hennes aktivitet, experiment, arbetsbeskrivningar, projekt, föredrag och rapporter. Dessutom iakttas kontinuerligt hur den begreppsliga och metodiska kunskapen och färdigheten utvecklas. I den obligatoriska och i de fördjupade kurserna används sifferbedömning. De tillämpade kurserna bedöms med G/U (godkänd/underkänd) Kursordning Den obligatoriska kursen läses först. Därefter är det önskvärt att de fördjupade kurserna läses i ordningsföljd. Om ordningsföljden mellan de fördjupade och tillämpade kurserna kan beslut fattas från fall till fall.

Kurs Tidigare avlagda kurser KE 1 KE 2 KE 1 KE 3 KE 1 och KE 2 KE 4 KE 1, KE 2 och KE 3 eller KE 1 och KE 2 KE 5 KE 1, KE 2, KE 3 och KE 4 eller KE 1, KE 2 och KE 3 eller

KE 1, KE 2 och KE 4 Temaområden De temaområden som finns specificerade i läroplanens allmänna del bör beaktas inom undervisningen i kemi. Inom undervisningen kan följande punkter framgå:

ü den studerande bör delta i att skapa allmänt välstånd i närmiljön och samhället ü skolan bör sporra den studerande att arbeta för hälsa och trygghet ü den studerande bör lära sig att i sitt dagliga liv verka för en hållbar utveckling ü den studerande bör kunna förstå och bedöma människans förhållande till den

moderna teknologin och teknikens inverkan på levnadssättet, samhället och miljön

ü förmåga att utnyttja naturvetenskaplig kunskap och kunskap från andra vetenskapsgrenar

ü förmåga att bedöma de etiska och ekonomiska synpunkter, välfärdsfrågor och jämlikhetsaspekter som styr den tekniska utvecklingen samt kunna ta ställning till och motivera olika tekniska alternativ

ü förstå växelverkan mellan teknik och ekonomi och kunna bedöma hur olika alternativ inverkar på arbetet och sysselsättningen

ü lära sig något om företagsverksamhet och bekanta sig med det lokala arbetslivet via studiebesök.

Obligatorisk kurs Människans kemi och kemin i livsmiljön (KE 1)

84

Mål Kursens mål är att den studerande skall:

ü få en bild av kemin, dess möjligheter och betydelse ü fördjupa sina tidigare insikter i kemins grunder i samband med genomgången av

kursens stoff ü kunna redogöra för organiska föreningars struktur, egenskaper och reaktioner och

förstå deras betydelse för människan och hennes livsmiljö ü känna till olika blandningar och begrepp i anslutning till dem ü utveckla de färdigheter som behövs för att presentera och diskutera kemiska

begrepp ü lära sig ett undersökande arbetssätt och att kritiskt söka efter och bearbeta fakta ü kunna undersöka organiska föreningars egenskaper och reaktioner experimentellt,

känna till separations- och identifieringsmetoder och kunna framställa lösningar ü lära sig förstå allmänt välstånd i närmiljön och samhället ü lär sig att i sitt dagliga liv verka för en hållbar utveckling ü kunna förstå och bedöma människans förhållande till den moderna teknologin och

teknikens inverkan på levnadssättet, samhället och miljön ü förhålla sig kritisk till informations- och medieuppgifter.

Centralt innehåll

ü organiska ämnesgrupper som kolväten, organiska syreföreningar, organiska kväveföreningar samt deras egenskaper och användning

ü bindningar i och polaritet hos organiska föreningar ü olika blandningar, substansmängder och halter ü organiska föreningars oxidations- och reduktionsreaktioner och reaktioner med

protonöverföringar. Arbetssätt

ü klassundervisning ü informationssökning med muntlig eller skriftlig presentation av resultatet ü experimentella undersökningar med skriftlig rapportering ü de experimentella underökningarna utförs antingen enskilt, parvis eller i grupp. ü enkla räkneövningar

Bedömning Vid bedömningen används sifferbedömning i vilken beaktas

ü ett eller flera kursprov ü den studerandes förmåga att experimentellt söka fram och bearbeta information ü ett tryggt arbetssätt ü visad aktivitet och intresse ü arbetsbeskrivningar och –rapporter

Övrigt Den obligatoriska kursen i kemi lämpar sig i allmänhet inte för självstudier. Fördjupade kurser Kemins mikrovärld (KE 2)

85

Mål Kursens mål är att den studerande skall:

ü känna till sambanden mellan ämnenas struktur och deras egenskaper ü kunna utnyttja kemiska formler, tabeller och system för att klarlägga egenskaper

hos kemiska föreningar ü förstå organiska föreningars strukturer och känna till metoder som används för att

bestämma dem ü med hjälp av olika experiment och modeller kunna undersöka fenomen som hör

samman med ämnenas strukturer, egenskaper och reaktioner ü lära sig förstå allmänt välstånd i närmiljön och samhället ü lär sig att i sitt dagliga liv verka för en hållbar utveckling ü kunna förstå och bedöma människans förhållande till den moderna teknologin och

teknikens inverkan på levnadssättet, samhället och miljön ü förhålla sig kritisk till informations- och medieuppgifter.

Centralt innehåll

ü grundämnenas egenskaper och det periodiska systemet ü elektronhöljets strukturer och atomorbitaler ü bestämning av oxidationstal och föreningsformler ü kemisk bindning, bindningsenergi och kemiska ämnens egenskaper ü hybridisering av atomorbitaler och organiska föreningars bindnings- och

rymdstrukturer ü isomeri

Arbetssätt

ü klassundervisning ü informationssökning med muntlig eller skriftlig presentation av resultatet ü experimentella undersökningar med skriftlig rapportering ü de experimentella underökningarna utförs antingen enskilt, parvis eller i grupp. ü räkneövningar

Bedömning Vid bedömningen används sifferbedömning i vilken beaktas:

ü ett eller flera kursprov ü den studerandes förmåga att experimentellt söka fram och bearbeta information ü ett tryggt arbetssätt ü visad aktivitet och intresse ü arbetsbeskrivningar och –rapporter ü utförda hemuppgifter

Övrigt

ü Kursen KE1 bör ha avlagts tidigare. ü Kursen bör helst inte utföras som självstudier.

Reaktioner och energi (KE 3) Mål Kursens mål är att den studerande skall:

86

ü förstå de faktorer som påverkar förloppet av kemiska reaktioner samt inse deras betydelse för livsmiljön (industrin)

ü förstå bindning och frigörelse av energi som sker vid kemiska reaktioner och inse förändringarnas betydelse i samhället

ü kunna skriva reaktionsformler och bearbeta reaktionslikheter matematiskt ü kunna undersöka fenomen med hjälp av experiment och olika modeller vid

reaktioner, reaktionshastigheter och reaktionsmekanismer ü lära sig förstå allmänt välstånd i närmiljön och samhället ü lär sig att i sitt dagliga liv verka för en hållbar utveckling ü kunna förstå och bedöma människans förhållande till den moderna teknologin och

teknikens inverkan på levnadssättet, samhället och miljön ü förhålla sig kritisk till informations- och medieuppgifter.

Centralt innehåll

ü symbolspråket för kemiska reaktioner ü organiska och oorganiska reaktionstyper, mekanismer och tillämpningar ü stökiometriska beräkningar och den allmänna gaslagen ü energiförändringar i kemiska reaktioner ü reaktionshastigheter och de faktorer som påverkar hastigheterna.

Arbetssätt

ü klassundervisning ü informationssökning med muntlig eller skriftlig presentation av resultatet ü experimentella undersökningar med skriftlig rapportering ü de experimentella underökningarna utförs antingen enskilt, parvis eller i grupp. ü räkneövningar

Bedömning Vid bedömningen används sifferbedömning i vilken beaktas:

ü ett eller flera kursprov ü den studerandes förmåga att experimentellt söka fram och bearbeta information ü ett tryggt arbetssätt ü visad aktivitet och intresse ü arbetsbeskrivningar och –rapporter ü utförda hemuppgifter

Övrigt Kurserna KE1 och KE2 bör ha avlagts tidigare. Kursen bör helst inte utföras som självstudier. Metaller och material (KE 4) Mål Kursens mål är att den studerande skall

ü känna till viktiga industriella råvaror och förädlingen av dem ü känna till olika oxidations- och reduktionsmedel och kunna skriva

redoxreaktioner ü kunna principerna för elektrokemiska fenomen och kunna redogöra för

kvantitativa tillämpningar av dem

87

ü känna till olika material och deras sammansättning, egenskaper och framställningsmetoder och kunna redogöra för metoder för utvärdering av konsumtionsvarornas inverkan på miljön

ü kunna undersöka fenomen som berör metaller och elektrokemi med hjälp av experiment och modeller.

ü lära sig förstå allmänt välstånd i närmiljön och samhället ü lär sig att i sitt dagliga liv verka för en hållbar utveckling ü kunna förstå och bedöma människans förhållande till den moderna teknologin och

teknikens inverkan på levnadssättet, samhället och miljön ü förhålla sig kritisk till informations- och medieuppgifter.

Centralt innehåll

ü metallernas elektrokemiska spänningsserie, normalpotential, kemiska element och elektrolys

ü redoxreaktioner ü metaller, icke-metaller och deras syre- och väteföreningar ü biopolymerer, syntetiska polymerer och kompositer

Arbetssätt

ü klassundervisning ü informationssökning med muntlig eller skriftlig presentation av resultatet ü experimentella undersökningar med skriftlig rapportering ü de experimentella underökningarna utförs antingen enskilt, parvis eller i grupp. ü räkneövningar

Bedömning Vid bedömningen används sifferbedömning i vilken beaktas:

ü ett eller flera kursprov ü den studerandes förmåga att experimentellt söka fram och bearbeta information ü ett tryggt arbetssätt ü visad aktivitet och intresse ü arbetsbeskrivningar och –rapporter ü utförda hemuppgifter

Övrigt Kurserna KE1, KE2 och KE3 eller KE1 och KE2 bör ha avlagts tidigare. Kursen bör helst inte utföras som självstudier. Reaktioner och jämvikt (KE 5) Mål Kursens mål är att den studerande skall

ü förstå hur reaktionsjämvikt inställer sig och förstå dess matematiska tillämpningar ü förstå jämviktens betydelse och förstå vilken roll jämvikten spelar i

industriprocesser och naturfenomen ü kunna undersöka fenomen som gäller kemisk jämvikt med hjälp av experiment

och modeller ü lära sig förstå allmänt välstånd i närmiljön och samhället ü lär sig att i sitt dagliga liv verka för en hållbar utveckling

88

ü kunna förstå och bedöma människans förhållande till den moderna teknologin och teknikens inverkan på levnadssättet, samhället och miljön

ü förhålla sig kritisk till informations- och medieuppgifter. Centralt innehåll

ü reaktionsjämvikt ü jämvikt mellan syror och baser, starka och svaga protolyter, buffertlösningar och

deras betydelse ü löslighet och mättad lösning ü grafisk framställning av jämvikt

Arbetssätt

ü klassundervisning ü informationssökning med muntlig eller skriftlig presentation av resultatet ü experimentella undersökningar med skriftlig rapportering ü de experimentella underökningarna utförs antingen enskilt, parvis eller i grupp. ü räkneövningar

Bedömning Vid bedömningen används sifferbedömning i vilken beaktas:

ü ett eller flera kursprov ü den studerandes förmåga att experimentellt söka fram och bearbeta information ü ett tryggt arbetssätt ü visad aktivitet och intresse ü arbetsbeskrivningar och –rapporter ü utförda hemuppgifter

Övrigt Kurserna KE1, KE2, KE3 och KE4 eller KE1, KE2 och KE3 eller KE1, KE2 och KE4 bör ha avlagts tidigare. Kursen bör helst inte utföras som självstudier. Tillämpade kurser Experimentell kemi I (KE 6) Mål Kursens mål är att den studerande skall

ü fördjupa sina kunskaper i experimentellt arbete ü lära sig följa givna arbetsmetoder ü kunna utföra enkla kvalitativa och kvantitativa bestämningar ü lära sig använda tillbudsstående laboratorieutrustning.

Centralt innehåll

ü undersökningar och arbeten i grupp i form av olika temauppgifter, t.ex. vattenanalys, fiskprover, miljöföroreningar, växtfärgning

ü informationssökning med muntlig eller skriftlig rapportering.

Arbetssätt

89

ü självständigt arbete under övervakning ü informationssökning med muntlig eller skriftlig presentation av resultatet ü experimentella undersökningar med skriftlig rapportering ü de experimentella underökningarna utförs antingen enskilt, parvis eller i grupp.

Bedömning Kursen bedöms med godkänt för avlagd kurs. Vid bedömningen beaktas:

ü den studerandes förmåga att experimentellt söka fram och bearbeta information ü den studerandes förmåga att handskas med laboratorieutrustning ü ett tryggt arbetssätt ü visad aktivitet och intresse ü arbetsbeskrivningar och –rapporter.

Övrigt Den obligatoriska kursen KE1 och helst någon av kurserna KE2 eller KE4 bör ha avlagts tidigare. Kursen kan inte utföras som självstudier. Experimentell kemi II (KE 7) Mål Kursens mål är att den studerande skall

ü lära sig tolka enkla organiska molekylers spektrum ü bli bekant med moderna analysmetoder

Centralt innehåll

ü pappers- och tunnskiktskromatografi ü gas- och vätskekromatografi ü masspektrometri ü IR-spektrometri ü NMR-spektrometri ü atomabsorptionsspektrometri

Arbetssätt

ü undersökningar och arbeten i grupp i form av olika uppgifter för isolering av organiska molekyler och strukturbestämning av dem

ü kursen kan utföras i samarbete med någon annan lämplig läroanstalt eller industri, där det finns tillgång till nödvändig apparatur

Bedömning Kursen bedöms med godkänt för avlagd kurs. Vid bedömningen beaktas

ü den studerandes förmåga att handskas med laboratorieutrustning ü ett tryggt arbetssätt ü visad aktivitet och intresse ü arbetsbeskrivningar och –rapporter

Övrigt

90

Den obligatoriska kursen KE1 och helst någon av kurserna KE2 eller KE4 bör ha avlagts tidigare. Kursen kan inte utföras som självstudier. Experimentell kemi III (KE 8) Mål Kursens mål är att den studerande skall

ü fördjupa sina kunskaper i experimentellt arbete ü lära sig följa givna arbetsmetoder ü kunna utföra enkla organiska synteser ü lära sig använda tillbudsstående laboratorieutrustning

Centralt innehåll

- laborationer som har anknytning till tidigare kunskaper - isolering av reaktionsprodukten - analys av reaktionsprodukten

Arbetssätt

ü handlett arbete i grupp eller enskilt ü laborationer där eleven utför olika synteser och analyser ü rapportering och sammanfattning av resultaten

Bedömning Kursen bedöms med godkänt för avlagd kurs. Vid bedömningen beaktas

ü den studerandes förmåga att handskas med laboratorieutrustning ü ett tryggt arbetssätt ü visad aktivitet och intresse ü arbetsbeskrivningar och –rapporter

Övrigt Den obligatoriska kursen KE1 och helst någon av kurserna KE2 eller KE4 bör ha avlagts tidigare. Kursen kan inte utföras som självstudier. Repetitionskurs (KE 9) Mål Kursens mål är att den studerande skall

ü få en helhetsbild av kemins olika delområden ü repetera de tidigare avlagda kemikurserna ü förstärka kunskaperna i problemlösning

Centralt innehåll

ü repetition av centrala delar från olika delområden ü räkneuppgifter

Arbetssätt

ü genomgång av realprovsuppgifter ü lärarledda räkneövningar

91

ü hemuppgifter Bedömning Kursen bedöms med godkänt för avlagd kurs. Vid bedömningen beaktas:

ü visad aktivitet och intresse ü elevens förmåga att lösa problem och räkneuppgifter ü utförda hemuppgifter

Övrigt Den obligatoriska kursen KE1 och de fördjupade kurserna KE2, KE3, KE4 och KE5 bör ha avlagts tidigare. Kursen kan inte utföras som självstudier. 5.11. Religion Den viktigaste uppgiften för undervisningen i religion är att fördjupa de studerandes förtrogenhet med den egna religionen och dess kulturarv samt den livssyn och det etiska tänkande som växer fram ur religionen. Med övriga religioner skall de bekanta sig utifrån religionernas egna utgångspunkter. I religionsundervisningen skall religionen granskas ur ett brett perspektiv som en del av kulturen och samhället och som en del av gruppers och individers liv. I religionsundervisningen skall olika synsätt och den enskildes övertygelse respekteras. Vid genomgången av lärostoffet skall den senaste teologiska och religionsvetenskapliga forskningen utnyttjas. Eftersom religionen utgör en del av kulturen och samhället, har religionsundervisningen naturliga kopplingar även till de humanistiskt-samhälleliga vetenskaperna och till konstämnena. Religionsundervisningen skapar förutsättningar för att förstå olika religioner och att använda denna insikt för att analysera världsåskådningar, kultur och samhälle till att främja kulturell växelverkan. I undervisningen utnyttjas religionernas egna källor, ny forskning och aktuellt material ur olika medier. I undervisningen betonas aktiverande arbetssätt så att lärostoffet kopplas till de studerandes erfarenhetsvärld och de uppmuntras att bearbeta och tillägna sig kursernas innehåll och utvecklas i riktning mot målen. Målen för religionsundervisningen är att de studerande skall:

ü tillägna sig kulturell läsförmåga i anslutning till olika religioner så att de förstår religionernas betydelse och inflytande på den enskilda människan och på grupper samt på samhället och kulturen

ü behärska begrepp, kunskaper och färdigheter med vilkas hjälp de kan reflektera över och analysera olika religiösa frågor

ü kunna bygga upp, gestalta och bedöma sin världsåskådning och kulturidentitet och värdesätta den religiösa traditionen i sin egen kultur och i andra kulturer

ü repektera människor med en annan övertygelse och kunna leva och verka i ett mångkulturellt samhälle och en mångkulturell värld tillsammans med människor som kommer från andra kulturer och har ett annat tänkesätt och en annan tro

92

ü förstå betydelsen av ett personligt ansvar och vara medvetna om de värderingar som ligger bakom olika etiska ställningstaganden samt om värderingarnas betydelse

ü vara kapabla att diskutera och reflektera över religiösa och moraliska frågor och på egen hand kunna söka fram och kritiskt bedöma fakta om religion.

Bedömning I religionsundervisningen skall bedömningen inriktas på hur väl de studerande kan tänka och uttrycka sig i religiösa termer, vilket innebär förmåga att jämföra, analysera och bedöma religioner och den växelverkan som sker mellan religionen, kulturen och samhället. De skall handledas i att själva bedöma hur väl de uppnått sina mål. Studiernas omfattning och kvalitet samt de studerandes individuella färdigheter skall beaktas. Bedömningen skall sporra de studerande till att planera, utvärdera och utveckla sitt arbete. Alla kurser bedöms med ett siffervitsord. 5.11.1. Evangelisk-luthersk religion Obligatoriska kurser Religionens natur och betydelse (RE 1) Mål Kursens mål är att de studerande skall

ü få kunskap om religionen som företeelse och känna till Bibelns särart som representant för den sakrala litteraturen

ü förstå religionens globala natur och religiösa föreställningar samt inse hur religionen är integrerad i kulturen och samhället

ü få material och begreppsliga redskap för att analysera sin världsåskådning ü lära känna Bibelns inflytande på den västerländska kulturen och bibelforskningen

som en del av religionsforskningen ü genom insikter i det heliga lära sig att respektera människor med en annan

övertygelse. Innehåll

ü religionsbegreppet och religionsforskning ü religiösa kärnfrågor ü religionen i ett samfund och som en personlig upplevelse ü Bibeln som helig litteratur ü Bibelns tillkomst och innehåll i stora drag ü olika sätt att undersöka och tolka Bibeln ü Bibelns inflytande på världsbilden och kulturen

Temahelheter Aktivt medborgarskap och entreprenörskap

ü den studerande kan känna igen sin egen världsåskådning och även andra åskådningar och lära sig att uppskatta dessa

ü kan se religionen som en skapande, förnyande och upprätthållande faktor

93

Hälsa och trygghet

ü religionen som en sammanbringande och trygghetsskapande faktor Kulturell identitet och kultur kännedom

ü Bibelns och religionens inverkan på finländarna, européerna och allmänmänskliga värden.

ü Bibelns och religionens uttrycksform i den finländska kulturen, t.ex. konst, namn, festtradition, språk, reklam

Informations- och mediekunskap

ü att upptäcka religionens påverkan i medier Arbetsform

ü föreläsningar ü aktuella tidningsartiklar ü film ü mindre projekt ü två delprov eller ett slutprov

Förkunskaper Bedömning

ü sifferbedömning på basis av kursprov, timaktivitet och arbetsuppgifter Kyrkan, kulturen och samhället (RE 2) Mål Kursens mål är att de studerande skall:

ü förstå hur den kristna kyrkan har utvecklats, spritts och inverkat på omgivningen under olika tider och hur den har stått i växelverkan med kulturen och samhället

ü veta hur kyrkans lära är uppbyggd, hur gudstjänstlivet och konsten har påverkat varandra och kunna redogöra för kyrkans politiska och sociala betydelse under olika historiska skeden

ü förstå hur kristendomen verkar i form av olika kyrkosamfund på olika håll i världen

ü kunna analysera uttryck för olika kristna traditioner i våra dagar och förstå den gemensamma ekumeniska grunden.

Innehåll

ü den kristna kyrkans uppkomst ü från urkyrkan till separationen mellan den östkatolska och den västkatolska

kyrkan ü den västkatolska kyrkan under medeltiden ü utvecklingen inom den östkatolska kyrkan ü reformationen och kyrkornas utveckling under nya tiden ü den moderna kristenheten och kyrkornas roll i dagens värld ü dialogen mellan olika kyrkor och religioner

94

Temahelheter Aktivt medborgarskap och entreprenörskap

ü arbetsetiken inom olika kyrkosamfund Hälsa och trygghet

ü socialhjälpens historia och nutid, t.ex. nästanhjälp och sjukvård i begynnelsen av kyrkohistorien, kyrkligt diakoniarbete

Kulturell identitet och kulturkännedom

ü den kristna kyrkans historia och kulturella påverkan på den europeiska människan, finländaren och tammerforsbon

ü stärka och bygga den kulturella identiten hos eleven Arbetsform

ü föreläsningar ü aktuella tidningsartiklar ü film ü mindre projekt ü eventuella exkursioner ü två delprov eller ett slutprov

Förkunskaper

ü RE 1 Bedömning

ü sifferbedömning på basis av kursprov, timaktivitet och arbetsuppgifter Människans liv samt etik (RE 3) Mål Kursens mål är att de studerande skall:

ü kunna ställa etiska frågor och förstå betydelsen av livsfrågorna och av etisk reflexion

ü få begreppsliga verktyg för att kunna diskutera etiska frågor ü förstå att de träffar moraliska val varje dag och veta att de ansvarar för sina beslut ü få baskunskap om människans livsfrågor och aktuella etiska teman och kunna

koppla dem till frågeställningar som är centrala ur religiös synvinkel ü förstå hur Bibeln ansluter sig till livsfrågorna och etiken ü förstå sambandet mellan kristendom och etik, det viktigaste innehållet särskilt i

den lutherska etiken och de teologiska motiveringar som ligger bakom kyrkornas etiska ställningstaganden.

Innehåll

ü de centrala livsfrågorna: livets mening, lidandet, döden ü den kristna synen på Gud, människan, naturen och frälsningen ü begreppen gott och ont ü den kristna etiken och etiska teorier ü individualetiska frågor

95

ü samhällsetiska frågor Temahelheter Aktivt medborgarskap och entreprenörskap

ü de mänskliga rättigheterna och deras användbarhet i det praktiska livet ü bildandet av egna kritiska åsikter, framförandet av egna åsikter och även

respekterandet av andras avvikande åsikter ü arbetets betydelse för individen och samhället

Hälsa och trygghet

ü att kunna presentera och uttrycka sina åsikter och känslor i diskussion ü att kunna konfrontera situationer där åsikterna är motstridiga på ett tryggt sätt

Hållbar utveckling

ü inse problemet som uppstår p.g.a. människans dåliga levnadsvanor och naturen ü konsumtions- och marknadsetik

Kulturell identitet och kulturkännedom

ü problematiken mellan representanter av olika kulturer ü de utmaningar som det mångkulturella samhället medför

Teknologi och samhälle

ü frågor som rör användandet av kunskap, teknologi och natur ü tillämpning av förhållandet mellan människovärdet och tekniken

Mediekunskap

ü de etiska frågorna inom media Arbetsform

ü föreläsningar ü projektarbete med redovisning och diskussion ü etiska diskussioner ü aktuella händelser och tidningsartiklar

Förkunskaper

ü RE 1 och RE 2 Bedömning

ü sifferbedömning på basis av projektarbete och timaktivitet Övrigt

ü kursen kan ej tenteras Fördjupade kurser Religionernas värld (RE 4)

96

Mål Kursens mål är att de studerande skall:

ü lära känna de utmärkande dragen för världsreligionerna ü förstå den inre mångfalden i religionerna och deras inflytande på tänkandet,

kulturen och samhället ü förstå hur likartade de grundläggande frågorna om människans liv är i olika

religioner och lära sig att uppskatta den religiösa och etiska traditionen i andra religioner.

Innehåll Under kursen behandlas hinduismen, buddhismen, de kinesiska och japanska religionerna, judendom och islam utgående från temana nedan. Dessutom granskas de drag som är gemensamma för naturfolkens religioner.

ü religionernas utbredning och antalet anhängare ü religionernas heliga skrifter och läror ü religionernas etiska regler ü religionernas kulter och ritualer ü religiösa riktningar ü religionerna och samhället

Temahelheter Hälsa och trygghet

ü religionen ger människan trygghet i det vardagliga livet Hållbar utveckling

ü religionens syn på förhållandet mellan människan och naturen Kulturell identitet och kulturkännedom

ü den studerande bör känna till andra religioner som en del av kulturen ü förståelse för och uppskattande av ett mångkulturellt samhälle ü förberedande för verksamhet mellan olika kulturer

Mediekunskap

ü bilden som medierna ger av religionerna Arbetsform

ü föreläsningar ü temarbeten ü aktuella tidningsartiklar ü film ü eventuella exkursioner

Förkunskaper

ü RE 1 Bedömning

ü sifferbedömning på basis av timaktivitet, projekt och/eller kursprov

97

Vad tror finländaren på? (RE 5) Mål Kursens mål är att de studerande skall:

ü känna till de uttryck som religionen har tagit sig i Finland från den fornfinska religionen till religiositeten i våra dagar

ü förstå den diskussion om världsåskådningar och religiösa frågor som har förts i Finland och de faktorer som ligger bakom diskussionerna

ü kunna analysera de religiösa rörelserna i Finland utgående från deras verksamhet och viktiga lärofrågor.

Innehåll

ü den fornfinska religionen ü huvudlinjer i den finländska kyrkohistorien ü den lutherska kyrkan och övriga kristna kyrkor i dagens Finland ü icke-kristna rörelser i Finland ü kristendomens inflytande på den finländska kulturen och det finska samhället

Temahelheter Aktivt medborgarskap och entreprenörskap

ü den lutherska kyrkans och andra religioners påverkan Hälsa och trygghet

ü det stöd som församlingarna kan ge den enskilde individen i krissituationer ex. kyrkliga förättningar, diakoni och själavård

Kulturell identitet och kulturkännedom

ü det finska samhällets religiösa mångfald ü att hitta sin egen identitet i den finska åskådningstraditionen ü religionen i den finska konsten t.ex. kyrkoarkitektur, litteratur, musik

Mediekunskap

ü de i Finland verkande religiösa samfundenas synlighet i medierna Arbetsform

ü föreläsningar ü projektarbete ü exkursioner ü gäster i mån av möjlighet

Förkunskaper

ü RE 2 Bedömning

ü sifferbedömning på basis av timaktivitet och projektarbete Tillämpade kurser

98

Bibeln (RE 6) Mål Kursens mål är att de studerande skall:

ü känna till Bibeln som helig skrift ü få kunskap i hur vårt samhälle har påverkats av Bibeln ü se samband mellan andra heliga skrifter och Bibeln

Innehåll

ü Bibelns uppkomst, dess innehåll ü olika sätt att tolka Bibeln ü olika översättningar ü Bibelns betydelse i historien ü fördjupning av valda stycken ur Bibeln ü

Arbetsform ü föreläsningar ü diskussioner ü självstudier ü film ü läsning ur Bibeln

Förkunskaper

ü RE 1 och RE 2 Bedömning

ü sifferbedömning på basis av timaktivitet och arbetsuppgifter Religiösa sekter (RE 7) Mål Kursens mål är att den studerande

ü skall få kännedom i de mångfald av olika sekter vi har i vår värld ü får kännedom om de utmärkande dragen för en sekt ü får insikt i vad som lockar människor till sekter ü ser skillnad mellan kyrka och sekt

Innehåll

ü sektens särdrag, ledare och anhängare behandlas ü skillnaderna mellan kyrka och sekt ü aktuella sekter ü icke existerande sekter som väckt uppmärksamhet presenteras

Arbetsform

ü föreläsningar ü diskussioner ü tidningsartiklar ü film ü projekt

99

Förkunskaper

ü RE 1 och RE 2 Bedömning

ü sifferbedömning på basis av timaktivitet och projekt

5.11.2. Ortodox religion Enligt grunderna för den nationella läroplanen. 5.12. Livsåskådningskunskap Livsåskådningskunskapen vilar på en tvärvetenskaplig grund. Förutom filosofi utnyttjar den humanistiska vetenskaper, samhällsvetenskaper och kulturvetenskaper. I livsåskådningskunskapen ses människorna som naturliga, medvetna och kulturella aktörer som skapar och reproducerar betydelser i inbördes växelverkan. Olika livsåskådningar och mänskligahandlingssätt skall ses som resultatet av en interaktion mellan individer, samfund och traditioner. Livsåskådningskunskapen bygger på en människosyn som betonar människornas möjlighet att leva fria och jämlika, aktiva och målmedvetna. I undervisningen betonas också människans förmåga att undersöka världen och vidga sin kunskap om den samt att i samverkan med andra medvetet styra sitt liv. Från dessa utgångspunkter skall läroämnet hjälpa de studerande att utforma sin livsåskådning och identitet samt att gestalta sina ideal och sina handlingsmönster för ett socialt gott liv. Livsåskådningskunskapen skall genom reflektion och samtal öka de studerandes allmänbildning beträffande kultur och livsåskådningar. Samtidigt utvecklas deras praktiska omdöme och känsla för situationen, deras etiska sinnelag och tolerans samt deras förmåga att diskutera, lyssna och uttrycka sig. En säkrare förmåga att se och bedöma olika livsåskådningar utgör nyckeln till ett gott liv både individuellt och socialt. Mål för undervisningen Målen för undervisningen i livsåskådningskunskap är att stödja de studerande i deras strävan att

ü bygga upp sin identitet och livsåskådning ü bredda sin kulturella allmänbildning och kunskap om olika livsåskådningar ü utveckla sin omdömes- och handlingsförmåga ü tillägna sig principerna för mänskliga rättigheter, positiv pluralism, samhällelig

och ü global rättvisa och hållbar utveckling.

Bedömning I livsåskådningskunskapen bedöms förutom hur de studerande tillägnat sig faktakunskaper hur deras förmåga att förstå livsåskådningsfrågor utvecklas och deras förmåga att uttrycka sig mångsidigt, skickligt och kreativt. Livsåskådningsfrågor är ofta

100

personliga, men underlaget för reflektionerna kring dem utgörs av de intellektuella dygderna: kritiskt tänkande, konsekvens, entydighet och systematik. I bedömningen och beskrivningen av olika livsåskådningar, värderingar och föreställningar uppskattas tolerans samt förmågan att beakta olika synvinklar och andras synsätt. Obligatoriska kurser Ett gott liv (LK 1) Under kursen reflekterar man över vad ett gott liv är, vilka element identiteten och ett individuellt liv består av och vilka möjligheter människan har att eftersträva ett gott liv. Mål Kursens mål är att de studerande skall

ü stärka sin förmåga att binda sig vid de moraliska principer de väljer och sin vilja att verka

ü i samklang med sina värderingar ü bli mera beredda och villiga att bry sig om och ta ansvar för sig själva, för andra ü människor, för samhället och för naturen ü utveckla sin förmåga att se helheter i en allt komplexare värld och på detta sätt

förbättra ü sin förmåga att bygga upp en egen identitet och livsåskådning ü lära sig att bedöma påståenden om trosföreställningar och livsåskådningar ü utveckla sin förmåga att uttrycka sin identitet och livsåskådning och sina känslor

och ü uppfattningar i anslutning till dem tolerant, logiskt och kreativt.

Centralt innehåll

ü grundläggande begrepp: livsåskådning, livsåskådningskunskap, ett gott liv, jaget, identiteten

ü ett gott liv: människans grundläggande behov, världsliga och religiösa modeller för

ü ett gott liv ü de grundläggande frågorna om människans existens som individ: den fria viljan

och ü valsituationer, födsel och död, optimism, pessimism och realism ü livskompetens: individens möjligheter att påverka sitt liv; arvsanlagens och

miljöns betydelse ü utformningen av identiteten under människans levnadslopp och etiska avgöranden ü i olika levnadsskeden ü ett individuellt liv tidigare och i våra dagars mångfasetterade samhälle ü uppfattningar om dygder och laster förr och nu och deras samband med livsstilar

och vanor Världsbilden (LK 2) Under kursen diskuteras uppkomsten av en världsbild och skillnaderna mellan olika världsbilder. De studerande skall göra sig förtrogna med olika sätt att begreppsligt

101

gestalta världen och med den roll som kunskapen och olika samhällsinstitutioner spelar i detta. Mål Kursens mål är att de studerande skall

ü lära känna historiskt betydelsefulla och nu aktuella världsbilder och få mer kunskap om

ü de trossystem som ligger bakom dem ü lära sig att fråga efter och bedöma de argument som ligger bakom påståenden och

trossystem ü utveckla sin förståelse av olika institutioners betydelse när det gäller att utforma

och ü förmedla en världsbild ü kunna strukturera en egen världsbild samtidigt som de är öppna för en

meningsfull diskussion. Centralt innehåll

ü begreppen världsbild, världsåskådning och livsåskådning och deras inbördes förhållande

ü strukturen hos en världsbild och dess kärnfrågor: uppfattningar om människan, ü samhället, kulturen och naturen samt om verklighetens beskaffenhet ü världsliga och religiösa åskådningar som grund för världsbilden: gränsdragningen

mellan ü vetenskaper, kvasivetenskaper och religioner ü skolan, medierna och konsten som skapare och förmedlare av världsbilden ü omvälvningar och brytningar i den västerländska världsbilden ü våra erfarenheters, vardagsuppfattningars och föreställningars uppkomst och

tillförlitlighet ü rationell bedömning av världsbilder och kunskapskällor

Individen och samhället (LK 3) Under kursen diskuteras individen, gemenskapen, samhället och växelverkan mellan människor. De studerande skall göra sig förtrogna med hur rättvisa, mänskliga rättigheter och demokrati förverkligas. Mål Kursens mål är att de studerande skall

ü förstå gemenskapens betydelse för mänskligheten och den personliga identiteten ü lära sig att iaktta sin position som individ i en gemenskap och i ett samhälle, som ü medborgare i en stat och som aktör i ett ekonomiskt system ü lära sig att bedöma den verksamhet som individer, grupper och institutioner

bedriver ü som en del av maktutövningen i samhället ü lära sig att bedöma politiska mål och medel och öka sin förmåga och vilja till ü konstruktivt samhälleligt engagemang ü förstå de mänskliga rättigheternas, demokratins och rättvisans betydelse för ett bra ü samhälle och för framtiden.

102

Centralt innehåll ü människan som en social varelse, växelverkan mellan individerna och

gemenskapen, ü det privata och det offentliga ü begreppet makt, olika former av makt och maktstrukturer samt möjligheter att

påverka ü olika teorier om hur samhället är uppbyggt och om hur det förändras ü en god medborgare som finländare, europé och världsmedborgare ü de mänskliga rättigheterna och deras historia ü politiska ideal, ideologier, utopier och olika former av demokrati ü rättvisan som en samhällelig, global och ekologisk fråga

Fördjupade kurser Det kulturella arvet och identiteten (LK 4) Under kursen behandlas det kulturella arvet som utgångspunkt för ett gott liv och som mått på ett sådant samt som en företeelse som är stadd i oavbruten utveckling och förändring. De studerande skall göra sig förtrogna med den kulturella mångfalden i världen och i våra dagars finländska samhälle. Mål Kursens mål är att de studerande skall

ü lära sig förstå kulturen som en mänsklig verksamhet baserad på betydelser ü bekanta sig med olika kulturtraditioner och de levnadssätt som ansluter sig till

dem ü utveckla sin förmåga att bedöma människornas uppfattningar och handlingar ü i förhållande till deras värderingar och trossystem ü lära sig tolerans gentemot olika övertygelser och identitetsval ü göra sig förtrogna med uttryck för den finländska identiteten ü förstå de människorättsliga dimensionerna i rasism, främlingshat och

diskriminering. Centralt innehåll

ü kulturens betydelse förr och nu ü identitet, etnisk börd och kulturarv ü samiska, finländska och europeiska kulturdrag och deras betydelse i dag ü inbördes växelverkan mellan kulturer och civilisationer ü etnisk och kulturell mångfald i Finland och i världen ü livet i ett pluralistiskt samhälle ü etnocentricitet samt rasismens och toleransens historia

Olika sätt att förklara världen i livsåskådningstraditionen (LK 5) Under kursen begrundas olika sätt att förklara världen enligt mytiska traditioner, religiösa traditioner och livsåskådningstraditioner. De studerande skall göra sig förtrogna med olika världsåskådningars uppkomst, historia och med forskningen om dem. Mål

103

Kursens mål är att de studerande skall ü utveckla sin förmåga att bedöma skillnader och likheter i uppfattningar och

trossystem ü lära sig att bedöma påståenden om föreställningar och livsåskådningar ü känna till viktiga trossystem och livsåskådningsmönster i olika kulturer och utöka

sin ü kunskap om bakgrunden till dem och om hur de sprids i våra dagar ü förstå hur myter och religiösa uppfattningar har uppkommit och inse deras

betydelse ü i våra dagar som förklaringar till företeelserna i världen ü lära sig att förstå hur världen förklarats och gestaltats i den europeiska

kulturtraditionen. Centralt innehåll

ü mytiska förklaringar om världen förr och nu ü religionens och religiositetens väsen ü sociologisk, moralisk, antropologisk och psykologisk religionskritik ü ateism och agnosticism ü den sekulära humanismens och fritänkandets historia och inriktningar i våra dagar ü humanismen och kristendomen som grundläggande ideologiska strömningar ü i västerlandet

5.13. Filosofi Det filosofiska tänkandet gäller hela verkligheten, det gestaltar världens mångfald och människans verksamhet i den. Filosofins särdrag ligger i dess sätt att strukturera problemen begreppsligt, rationellt och i diskuterande form. Studierna i filosofi i gymnasiet skall stödja elevernas individuella utveckling och främja den allmänna förmågan till inlärning och reflektion som behövs i ett föränderligt och komplext samhälle. De temaområden som studeras i filosofin är nödvändiga för att man skall förstå kulturarvet och den nutida kulturen. Filosofins praktiska betydelse ligger i att de studerande lär sig att begreppsligt strukturera frågor om värderingar, normer och betydelser. Studierna i filosofi hjälper dem att se vilken betydelse olika slags kunskaper och färdigheter har för individen och samhället. Som motvikt till specialiserade kunskaper och färdigheter lär man sig genom filosofin att gestalta större begreppshelheter och samband. Filosofin hjälper oss att se hur olika uppfattningar om verkligheten, om värderingar och om normer på olika vetenskapsområden och i olika tanketraditioner kan vara antingen konsekventa och förenliga eller stå i konflikt med varandra. Filosofin utvecklar omdömet. Undervisningen i filosofi främjar kreativt och självständigt tänkande. Filosofin erbjuder rikligt utrymme för de studerande att utforma sin personliga uppfattning. Genom att sätta sig in i filosofiska grundfrågor på vilka det inte finns enkla svar lär de sig att utforma och motivera sina tankar och samtidigt att respektera andra välgrundade uppfattningar. Genom att tillsammans fundera över och diskutera invecklade frågor utvecklar de studerande självförtroendet; de börjar lita på sina egna möjligheter att lösa även svåra

104

problem. Studierna i filosofi hjälper dem att mogna till aktiva, ansvarsfulla och toleranta medborgare. Mål för undervisningen Målen för undervisningen i filosofi är att de studerande skall

ü lära sig gestalta filosofiska problem och se olika tänkbara lösningar på dem ü förmå strukturera sina tankar begreppsligt i tal och skrift och identifiera

påståenden och motiveringar som stöder dem ü begripa motiveringarna för olika filosofiska uppfattningar och kunna diskutera

dem följdriktigt och förnuftigt ü lära sig behärska grundläggande allmänbildande fakta ur filosofins historia och

nutida strömningar och kunna relatera dem till samhälleliga och kulturella företeelser.

Bedömning I filosofin bedöms med vilken framgång de studerande tillägnat sig begrepp och teorier samt hur väl de kan uttrycka egna filosofiska tankar. De studerandes förhållande till filosofiska frågor är individuellt men som grund för en filosofisk diskussion bör ligga tänkandets kognitiva dygder: kritik, konsekvens, entydighet och systematik. Obligatorisk kurs Introduktion i filosofiskt tänkande (FI 1) Mål Kursens mål är att de studerande skall

ü kunna gestalta filosofiska problem och olika tänkbara lösningar på dem och förstå hur man inom filosofin försöker strukturera verkligheten, kunskap, verksamhet och värderingar begreppsligt

ü känna till olika slags filosofiska, vetenskapliga och alldagliga uppfattningar om verkligheten, uppfattningar om vår kunskap om den och om vårt handlande i den

ü kunna se skillnader mellan deskriptiva och normativa påståenden och kunna motivera olika uppfattningar om det goda och det rätta.

Innehåll

ü vad filosofi är, de filosofiska frågornas natur och deras förhållande till praktiska, vetenskapliga och religiösa spörsmål; filosofins centrala delområden

ü filosofiska grundtankar om verklighetens natur: förhållandet mellan ande och materia, mellan frihet och tvång

ü grundläggande filosofiska uppfattningar om kunskap och vetande samt om hur de förhåller sig till vetenskapliga och alldagliga synsätt: kunskap, sanning och argumentering, förhållandet mellan teori och erfarenhet när kunskapen utformas

ü förhållandet mellan individen och samhället som en filosofisk fråga, begreppen rättvisa och frihet

ü det goda och det rätta som filosofiska begrepp, arten av de moraliska värderingar som styr människans handlande, dessa värderingars förhållande till fakta och andra värdeomdömen; filosofiska uppfattningar om skönhet, om ett gott liv och om lycka.

105

Arbetsform ü föreläsningar ü diskussioner ü mindre projekt

Förkunskaper Bedömning

ü sifferbedömning på basis av timaktivitet, prov och projekt Fördjupade kurser Filosofisk etik (FI 2) Mål Kursens mål är att de studerande skall

ü bli insatta i den filosofiska etikens viktigaste problem, begrepp och teorier ü kunna bedöma livet och handlandet ur moraliska synvinklar och motivera sina

omdömen med etiska begrepp ü förmå strukturera sina egna moraliska avgöranden och motiveringar utgående från

den filosofiska etiken ü lära sig ett kritiskt förhållningssätt och tolerans såväl gentemot sig själv som

gentemot andra. Innehåll

ü tillämpande och normativ etik angående moralfrågor samt metaetik ü grunden för olika moraliska värderingar och normer, moralens förhållande till rätt

och religion, förnuftets och känslornas andel i moralisk övertygelse ü objektivitet och subjektivitet i moraliska värderingar och normer, fakta i etiska

grundfrågor samt våra möjligheter att nå fram till etiska sanningar ü grunderna för den klassiska dygdetiken samt för konsekvens- och pliktetiken ü filosofisk etik och frågan om ett gott liv

Arbetsform

ü föreläsningar ü diskussioner ü film ü projekt

Förkunskaper

ü FI 1 Bedömning

ü sifferbedömning på basis av timaktivitet och projekt Övrigt

ü kursen kan ej tenteras

106

Kunskap och verklighet i filosofin (FI 3) Mål Kursens mål är att de studerande skall

ü kunna gestalta vad kunskap och vetande innebär i filosofi, i vetenskap och i dagligt liv

ü kunna bedöma hurdana bilder av verklighetens grundläggande väsen som uppstår i filosofin, i vetenskap och i olika världsåskådningar

ü lära sig att analysera och kritiskt bedöma tankeföreställningar och påståenden ü lära sig att se den vetenskapliga forskningens och härledningens natur.

Innehåll

ü metafysikens centrala frågor och grundbegrepp, olika uppfattningar om metafysikens väsen samt verklighetens natur i ljuset av naturvetenskaplig, humanistisk och praktisk kunskap

ü det sannas natur och sanningsteorierna ü kunskapens möjligheter och gränser, kunskapens berättigande ü att veta, förstå och tolka; skillnader och likheter mellan praktisk och vetenskaplig

kunskap; naturvetenskaplig och humanistisk kunskap ü den vetenskapliga forskningens natur och metodiska grundbegrepp ü grunderna i argumentation och härledning

Arbetsform

ü föreläsningar ü mindre projekt ü film ü diskussioner

Förkunskaper Bedömning

ü sifferbedömning på basis av timaktivitet och projekt Övrigt

ü kursen kan ej tenteras Samhällsfilosofi (FI 4) Mål Kursens mål är att de studerande skall:

- bli förtrogna med de viktigaste begreppen och inriktningarna inom samhällsfilosofin

- lära sig att gestalta samhällets natur och de centrala samhällsinstitutionernas verksamhet

- kunna bedöma samhällsordningens legitimitet - kunna analysera förhållandet mellan samhället och individen samt den

samhälleliga och politiska verksamheten. Innehåll

107

ü samhällelig rättvisa ü individens rättigheter och skyldigheter, brott och straff ü det berättigade i samhällsordningen, makten och ägandet: teorier om

samhällsfördrag, anarkism och samhälleliga utopier ü politisk filosofi: grundtankarna i konservatismen, liberalismen och socialismen

samt nutida samhällsfilosofiska tolkningar av dem ü filosofiska spörsmål i den moderna kulturen: kön och könsroller, identiteten och

uppbyggnaden av den, utanförskap, främlingskap och mångkulturalism Arbetsform

ü föreläsningar ü diskussioner ü mindre projekt ü film

Förkunskaper Bedömning

ü sifferbedömning på basis av timaktivitet och projekt Övrigt

ü kursen kan ej tenteras Temahelheter Aktivit medborgarskap och entreprenörskap, hälsa och trygghet, kulturell identitet och kulturkännedom samt teknologi och samhälle är de temahelheter som kommer fram inom filosofiundervisningen. 5.14. Historia Undervisningen i historia i gymnasiet skall ge de eleverna förutsättningar att förstå olika tidsperioders karaktär, problem och förändringsprocesser i vår tid och hjälpa eleven att bilda sig en uppfattning om världen internationellt sett. Historia är ett läroämne som skapar en individuell, nationell och europeisk identitet. Undervisningen utgår från historiens karaktär som vetenskapsgren och från grunderna för hur historisk kunskap uppstår. Därför bör man fästa uppmärksamhet vid hur historiska fakta analyseras och tolkas kritiskt och sträva efter att betrakta företeelserna ur olika perspektiv. Tid, förändring och kontinuitet samt orsakssammanhang utgör centrala historiska begrepp. I egenskap av ett läroämne där analys av förändringar betonas, skapar historien möjligheter att diskutera framtiden och försöka bedöma vilka möjligheter den för med sig. Förhållandet mellan människa och miljön, samt den mänskliga kulturens bredd, förståelse för kulturella olikheter och betydelsen av internationellt samförstånd skall betonas i undervisningen. Det egna landets förflutna bör granskas mot den världshistoriska bakgrunden. Även Tammerfors stads historia och särprägel lyfts fram genom studiebesök till muséer och lokala kulturhistoriska platser. Mål för undervisningen

108

Målen för undervisningen i historia är att de studerande skall: ü lära känna huvudlinjerna och de viktigaste historiska händelserna i Finlands

historia och i världshistorien samt händelsernas bakgrund och följder ü se nuet som ett resultat av den historiska utvecklingen och som utgångspunkt för

framtiden, kunna relatera sin egen tid och sig själv till det historiska skeendet och på sätt bygga upp sin medvetenhet om historien

ü kunna skaffa sig kunskap om det förflutna och bedöma kunskapen kritiskt samt förstå att historiska fakta kan tolkas på olika sätt, att den historiska kunskapen är relativ och orsakssammanhangen mångfacetterade

ü kunna bedöma människans handlande i förgången tid och betrakta historiska företeelser både utifrån respektive epok och utifrån vår tid

ü förstå kulturens olika uttrycksformer och se hur dessa skiljer sig från varandra ü få stoff för att skapa sig en världsbild som värdesätter mänskliga rättigheter och

demokrati samt för att kunna handla som ansvarsmedvetna och aktiva medborgare.

Bedömning Bedömningen av insikterna skall utgå från de färdigheter och tankesätt som är betecknande för historieämnet och från hur den studerande behärskar det centrala innehållet i lärokursen. Vid bedömningen skall speciell vikt fästas vid den studerandes förmåga att bygga upp väl strukturerade helheter, att skilja på väsentliga och oväsentliga fakta, att överblicka tidsförlopp och orsakssammanhang (kausalitet) och att kritiskt bedöma historiska fenomen och källor. Kurserna bör bedömas allsidigt: i stället för prov kan man ty sig till olika slag av instuderingsuppgifter, till projektarbeten och andra alternativa bedömningsmetoder. Timaktivitet betonas. Alla kurser i historia bedöms med ett siffervitsord. Kursgång De obligatoriska, fördjupade och tillämpade kursernas ordningsföljd är fri. Det rekommenderas att de obligatoriska kursernas ordning är 1-2-3-4. De obligatoriska kurserna erbjuds årligen. Fördjupade och tillämpade kurser ordnas i mån av möjlighet. Självstudier Om den studerande vill avlägga en kurs på egen hand bör kursinnehållet och kurskraven överenskommas med ämnesläraren genom ett skriftligt kurskontrakt. De obligatoriska kurserna kan ej avläggas som självstudier. Temahelheter Historia lyfter som läroämne fram olika temhelheter och hjälper de studerande att förstå deras betydelser. Temahelheternas mål kan uppnås genom kontakter till lokala, nationella och internationella referensgrupper. Temahelheternas mål uppnås genom samarbete mellan olika läroämnen. Aktivt medborgarskap och entreprenörskap I ljuset av den ideologiska historien granskas speciellt de mänskliga fri- och rättigheterna (HI 2) Den aktiva medborgaren, demokratins utveckling och betydelse lyfts fram inom studiet av 1900-tals historien (HI 3, HI 4 och HI 9). De olika sakfrågorna kan närmas genom museiebesök och med hjälp av medborgarorganisationer.

109

Hälsa och trygghet Inom historia betonas välfärdsstatens, rättsinstansernas och säkerhetspolitikens utveckling (HI 3, HI 4 och HI 9). I mån av möjlighet kan samarbete ske med offentliga instanser och forskningsinstitut. Hållbar utveckling Inom ämnet studeras hur människan har påverkat sin omgivning. Historia som läroämne hjälper eleven att förstå vilken betydelse en hållbar utveckling har för mänskligheten på en global nivå (HI 1, HI 3, HI 6). Historia presenterar människans och miljöns gemensamma förflutna. Samarbete kan ske i samråd med olika miljöorganisationer, utrikesministeriets utvecklingsavdelning och med föreningar som specialiserat sig på u-landshjälp. Kulturell identitet och kulturkännedom Kulturhistoria hjälper eleven att bygga upp sin egen identitet och att förstå andra kulturer (HI 2, HI 5, HI 6 och HI 10). Samarbete kan ske t.ex. tillsammans med olika kultur- och medborgarorganisationer. Teknologi och samhälle Ämnet historia behandlar teknologins utveckling och dess samhälleliga betydelse (HI 1, HI 3, HI 4 och HI 7). Temat kan behandlas genom att bekanta sig med de muséer som finns i Tammerfors och med hjälp av material på Internet. Information och mediekunskap Inom ämnet historia finns det ett mångsidigt utbud av källor. Källkritik betonas och eleven uppmuntras till ett objektivt tänkande. I samband med granskning av mediernas nyhets- och samhällsrapportering kan samarbete idkas tillsammans med olika medier (HI 3, HI 4, HI 9) Obligatoriska kurser Människan, miljön och kulturen (HI 1) Kursen behandlar växelverkan mellan människan och naturen samt den uppbyggnad och utveckling av kulturmiljön som skett som ett resultat av denna växelverkan från förhistorisk tid till nu. Mål Kursens mål är att de studerande skall

ü förstå beroendeförhållandet mellan människan och naturen som en del av en bärkraftig utveckling

ü inse hur människan brukar naturresurserna som utkomstkälla och hur detta inverkar på miljön och samhällsstrukturen

ü kunna ange produktionsekonomins utvecklingslinjer och inverkan på levnadssättet

ü känna till huvuddragen i befolkningstillväxten och de faktorer som bidragit till den.

Centralt innehåll

110

Förhistorien – fångstkulturens tid ü människans utvecklingsskeden ü samlarnas och jägarnas levnadssätt

Jordbruket och de förändringar som det medförde

ü arbetsfördelningen och kulturens uppkomst ü kulturerna i de stora floddalarna

Medelhavets ekonomiska sfär under antiken

ü näringslivet i Grekland ü Rom – en miljonstad och ett imperium ü slaveriet och antikens teknik

Det ekonomiska systemet och samhällssystemet under medeltiden

ü feodalsamhället ü befolkningen, handeln och städerna under medeltiden

Upptäcktsfärderna

ü förutsättningarna för upptäcktsfärderna och följderna av dem ü uppkomsten av en världsekonomi

Den industrialiserade världen

ü tekniska innovationer och verkstadsindustrins första skeden ü förändringarna i arbetsfördelningen mellan könen ü samhällsförändringarna och miljökonsekvenserna ü förändringarna i stadsstrukturen

Det globala konsumtionssamhället

ü uppdelningen av råvaror och marknader ü massproduktionen och konsumtionssamhället ü den socialistiska planekonomin ü utformningen av den tredje världen ü tillväxtens gränser och nya utmaningar

Den europeiska människan (HI 2) Kursen behandlar centrala vinningar inom den europeiska kulturen samt förändringarna i den europeiska människans världsbild och den vetenskapliga och idéhistoriska utveckling som ligger bakom förändringarna. De studerande skall bekanta sig med den europeiska kulturens vinningar med hjälp av olika slags historiska källmaterial. Kulturen bör förstås som ett övergripande begrepp. Mål Kursens mål är att de studerande skall

ü förstå vad europeiskheten grundar sig på genom att bekanta sig med Europas centrala kulturarv

ü inse betydelsen av vetenskapliga rön för människans världsbild ü kunna analysera olika kulturföreteelser som uttryck för sin tid ü känna till de idéhistoriska strömningarna bakom samhällsutvecklingen

111

ü bli förtrogna med levnadssätten och världsbilden under de olika tidsperioderna Centralt innehåll Antiken

ü demokratins uppkomst ü kulturen under antiken

Enhetskulturen under medeltiden

ü den medeltida människans världsbild och sedvänjor ü religionens inflytande på kulturen

Den nya tidens genombrott

ü renässansen och kunskapsrevolutionen ü reformationen ü barocken som ett uttryck för envälde och motreformation ü uppkomsten av en naturvetenskaplig världsbild

Upplysningens tidevarv

ü upplysningsfilosofin och dess inverkan på samhället och konsten ü det idéologiska arvet från Förenta staternas frigörelse och från franska

revolutionen Idéernas århundrade

ü centrala inriktningar och strömningar i konsten ü vetenskapen som utmanare av religionen ü borgerskapets århundrade

Nutiden

ü kulturens splittring ü populärkulturen som massunderhållning

Internationella relationer (HI 3) Kursen behandlar de viktigaste händelserna och förändringarna inom den internationella politiken från och med slutet av 1800-talet och deras bakgrund. Företeelserna analyseras utgående från den ekonomiska, ideologiska och maktpolitiska konkurrensen. En central infallsvinkel är demokrati kontra diktatur. Mål Kursens mål är att de studerande skall

ü känna till den internationella politikens grundbegrepp och teori ü förstå hur det internationella samarbetet i huvudsak är uppbyggt och vilka

motsättningar som finns ü förstå vilken inverkan ideologiska och ekonomiska intressekonflikter har haft på

de internationella relationernas utveckling. Centralt innehåll Stormakternas strävan efter dominans

ü grundläggande begrepp inom den internationella politiken

112

ü teori och praxis inom imperialismen ü första världskriget och dess inverkan på den internationella politiken

Tiden mellan världskrigen samt andra världskriget

ü europeiska ytterlighetsrörelser, demokratins kris och förföljelser ü andra världskriget och dess följdfenomen

Kalla kriget

ü det kalla krigets teori: Förenta staterna och Sovjetunionen som ledare i en bipolär värld

ü det kalla krigets ideologiska, ekonomiska och militära fronter ü krisernas karaktär under det kalla krigets tid ü Tyskland som arena för det kalla kriget ü Kinas roll i den internationella politiken

En ny tid av osäkerhet

ü Sovjetunionens splittring och bipolaritetens upplösning ü internationella fredssträvanden ü tredje världen som en del av den internationella politiken ü Mellanöstern som ett problemfält ü förändringen i Förenta staternas ställning i den internationella politiken ü nya internationella strukturer

Vändpunkter i Finlands historia (HI 4) Kursens syfte är analysera viktiga förändringsprocesser och utvecklingslinjer i Finlands historia från 1800-talet till nutiden. Centrala frågor är förändringarna i Finlands statliga och internationella ställning, kriser i anslutning till dem, övergången från ståndssamhälle till medborgarsamhälle samt ekonomiska och kulturella brytningar. Mål Kursens mål är att de studerande skall

ü känna till de viktigaste samhälleliga och ekonomiska förändringarna ü kunna ställa den politiska utvecklingen i Finland i relation till den

allmäneuropeiska och världspolitiska bakgrunden ü förstå sambanden mellan olika företeelser i det ekonomiska, sociala, kulturella,

ideologiska och politiska livet. Centralt innehåll Arvet från den svenska tiden Maktskiftet

ü Finlands införlivande med Ryssland ü autonomins uppkomst

Finskhetsrörelsens uppkomst och den nationella väckelsen

ü den ideella grunden och centralgestalterna Samhällelig och ekonomisk brytning

113

ü näringsstrukturens förändring och industrialiseringen av Finland ü industrialiseringen i Tammerfors ü ståndssamhällets upplösning och medborgarsamhällets framväxt ü förtrycksperioderna och demokratins uppkomst

Finlands självständighetsprocess

ü Finlands frigörelse ü inbördeskriget ü inbördeskriget i Tammerforstrakten ü regeringsformen

Från tudelning till enande

ü högerradikalismens uppkomst ü levnadsstandardens uppsving ü kulturen som konsumtionsvara

Andra världskriget och dess följder

ü krigen och återuppbyggandeet ü omläggning av utrikespolitiken

Välfärdsstatens uppkomst

ü strukturella förändringar ü de kulturella och samhälleliga förändringarna på 1960- och 1970-talet

Finlands nya internationella ställning

ü anslutning till den internationella integrationen kulturellt, ekonomiskt och politiskt

ü finländarnas framtid som en del av ett globalt system Fördjupade kurser Finland från förhistorien till autonomin (HI 5) Kursen behandlar de viktigaste utvecklingslinjerna i Finlands historia före år 1809 och det finländska kulturarvet. Mål Kursens mål är att de studerande skall

ü känna till de historiska utvecklingslinjerna i vårt land och deras beroende av Östersjöområdet

ü känna till befolkningens, de sociala förhållandenas och ekonomins utveckling i Finland

ü inse sambanden mellan den finländska bildningen och den västerländska kulturen ü lära sig att värdesätta det finländska kulturarvet ü lära sig att förknippa de historiska utvecklingslinjerna med sin hembygds historia

och kunna se utvecklingen också ur den enskilda människans synvinkel Centralt innehåll Förhistorien

114

ü förhistorien och olika tolkningar av finnarnas och samernas härstamning ü bosättning, levnadsvillkor, religion och föreställningar samt yttre förbindelser

Finlands anslutning till den västeuropeiska kulturgemenskapen på medeltiden

ü Finland i gränsområdet mellan öst och väst ü ståndssamhällets uppkomst ü bosättning, näringsgrenar, religiösa och politiska förändringar

Den nya tidens nya vindar

ü reformationen och centralmaktens allt starkare ställning Stormaktstiden

ü stormaktens spår i Finland ü ekonomi, befolkning, utbildning

Frihetens och nyttans tid

ü den kulturella och ekonomiska utvecklingen ü reformerna under den gustavianska tiden ü de första stegen till en nationell medvetenhet

Fördjupade kurser Kulturmöten (HI 6) Under kursen behandlas valfritt särdragen och nuläget i någon eller några kulturkretsar samt kulturell växelverkan. Kulturen bör uppfattas som ett övergripande begrepp. De kuluturområden som ska behandlas skall ligga utanför Europa. Mål Kursens mål är att de studerande skall

ü bli förtrogna med kulturella grundbegrepp och lära sig att förstå värderingar och levnadssätt i en kultur som avviker från den egna kulturen

ü förstå sambanden mellan andlig kultur, samhällsstruktur, näringsliv och naturförhållanden

ü känna till den historiska utvecklingen i den kultur som behandlas och dess växelverkan med andra kulturen

ü lära sig att analysera olika uttrycksformer för kulturen i fråga, till exempel i konsten, religionen och de sociala strukturerna

ü kunna beakta olikheter i den kulturella bakgrunden i interaktionssituationer.

Centralt innehåll Ett eller flera av följande kulturområden skall behandlas:

ü Afrika ü arktiska kulturer ü ursprungskulturerna i Australien och Oceanien ü Indien ü den islamska världen ü Japan ü Kina

115

ü Korea ü Latinamerika ü Nordamerika och dess ursprungskulturer

Samskolans fördjupade kurser Antiken (HI 7) Kursen granskar kulturutvecklingen i antikens Grekland och romarriket. Vi studerar den politiska, sociala och kulturella utvecklingen med den vanliga människan i blickfånget. Kursen inleds med en introduktion och repetition av särdragen inom den antika historien och kulturen. Under kursen ska eleverna skriva en uppsats, som baserar sig på kursinnehållet, och dessutom fungera som opponent till en uppsats. Eleverna presenterar sina uppsatser och dessa behandlas i klass. Uppsatsen och opponentskapet kan utföras som pararbete. Mål Kursens mål är att besvara frågeställningar av typen: "Hur bodde man?", "Vad åt man?", "Vad gjorde man på sin fritid?", "Vilka nöjen hade man?", "Hur såg städerna ut?", osv. Kursen innebär en vidare fokusering på individen i det antika samhället. Centralt innehåll

ü den enskilda människan ü det dagliga livet ü könsrollerna under antiken ü synen på det ”goda livet” ü mytologins betydelse

Rysslands historia (HI 8) Kursen behandlar de viktigaste händelserna och särdragen i Rysslands och Sovjetunionens historia. Kursinnehållet bestäms tillsammans med eleverna. Under läsåret 2010-2011 genomförs kursen i samarbete med kursen i ryska och kursen kulminerar i en projektresa till S:t Petersburg, Ryssland. Projektet sker i samarbete med Björneborgs Svenska Samskola och Svenska Privatskolan i Uleåborg. Mål Avsikten med kursen är att bidra till ökad förståelse för och kunskap om vårt östra grannland och dess mångfassetterade historia och kultur. Centralt innehåll (förslag)

ü Rysslands historia i dess huvuddrag ü sociala och politiska omvälvningar ü tsarernas Ryssland, fram till 1917 ü berömda personligheter, både inom politiken och kulturen ü livegenskapens avskaffande och följder ü revolutionerna 1917 ü huvuddragen i Sovjetunionens historia

116

ü Sovjetunionens sönderfall ü Ryssland av idag

Världen efter andra världskriget (HI 9) Kursen är en direkt fortsättning på kurs HI 3 "Internationella relationer". Kursen kan avläggas antingen som en kurs i historia eller som en kurs i samhällslära. Förutom en genomgång av avgörande historiska händelser görs även analyser av dagsaktuella händelser. Som huvudsakliga källor används förutom läroboken även dagstidningar, tidskrifter, nyhets- och aktualitetsprogram samt Internet. På så sätt blir det inte bara en analys av händelser, utan även en undersökning av t.ex. massmediers nyhetsrapporteringar. Kursinnehållet och uppläggning bestäms i samråd med kursdeltagarna. Mål Kursens mål är öka förståelsen och kunskapen om dagens värld. Efter andra världskriget skedde många stora och avgörande politiska förändringar vars spår syns än i denna dag. Centralt innehåll

ü Europa efter andra världskriget ü uppkomsten av det kalla kriget ü koloniernas frigörelser ü utvecklingen i Kina och Japan ü väpnade konflikter, ex. Vietnam, Korea ü USA:s roll inom världspolitiken ü världen av idag

Medeltidens historia (HI 10) Kursen granskar det politiska och kulturella Europa. Den tidsperiod som behandlas sträcker sig från tiden för Västeuropas undergång fram till 1500-talet. Mål Kursens målsättning är att öka kunskapen och förståelsen för den tidsperiod som ofta har kallats för ”den mörka medeltiden”. Vi kommer att försöka finna svaret på frågan om medeltiden verkligen var så mörk och dyster som den utmålats i många sammanhang. Tidsepoken belyses med exempel från Europa och Norden. Centrala teman

ü den medeltida människan ü den medeltida kulturepokens många ansikten ü den medeltida kyrkan ü det medeltida samhället, framväxten av det feodala samhället ü den rådande världsbilden ü vetenskapens utveckling ü krig och kriser (ex. digerdöden) under senmedeltiden

117

Militärhistoria (HI 11) Varför finns det krig? Hur har olika samhällen uppfattat krig? Hur har krig tolkats i litteratur, konst, film och propaganda? Kan vi lära oss något ur krig som utspelats? I nätkursen Militärhistoria bekantar vi oss med dessa frågor utgående från olika källor. Examination sker genom inlämningsuppgifter utgående från essäfrågor, exkursioner och filmanalys. 5.15. Samhällslära Undervisningen i samhällslära syftar till att fördjupa de studerandes uppfattning om det omgivande samhället. Samhällets struktur och centrala företeelser, makt, ekonomi och medborgarinflytande granskas ur finländsk, europeisk och global synvinkel. Samhällsläran bygger på innehållet i samhällsvetenskaper och juridik. Den skall skapa förutsättningar för de studerande att aktivt och kritiskt undersöka aktuella företeelser och delta i samhällelig verksamhet. Undervisningen skall utgå från centrala samhällsetiska värderingar som rättvisa och jämlikhet, socialt ansvar, respekt för mänskliga rättigheter, uppskattning av arbete och entreprenörskap samt ett aktivt medborgarskap.   Mål för undervisningen Målen för undervisningen i samhällskunskap är att de studerande skall:

ü uppfatta samhällets karaktär som ett resultat av den historiska utvecklingen ü känna till grunderna för och förfaringssätten i samhällssystemet och näringslivet i

Finland och kunna sätta in dem i europeiska och internationella sammanhang ü behärska de centrala begreppen inom samhälle och ekonomi ü få klart för sig vilka möjligheter att påverka och delta som finns i ett demokratiskt

samhälle och också kunna utnyttja dem ü kunna skaffa sig aktuella fakta ur olika källor och kritiskt kunna bedöma verbal,

visuell och statistisk information ü kunna bilda sig en motiverad åsikt om kontroversiella sociala och ekonomiska

frågor som är knutna till värderingar ü bli kapabla att bilda sig en samhällsuppfattning som bygger på ansvarskänsla,

tolerans och respekt för jämlikhet. Bedömning Vid bedömningen av de studerandes insikter i samhällslära fästs vikt vid hur väl de behärskar lärokursens sakinnehåll och centrala begrepp och vid hur väl de kan uttrycka sina kunskaper strukturerat och kritiskt bedöma och tolka samhällsföreteelser samt verbal, numerisk och grafisk information i olika form. Dessa färdigheter bedöms i anslutning till kurserna med mångsidiga provuppgifter eller genom andra bedömningsmetoder. Alla kurser i samhällslära bedöms med ett siffervitsord. Temaområden Samhällsläran behandlar temaområden utgående från ekonomiska, sociala, politiska och rättsliga perspektiv. De olika temaområdena kan ta i beaktande aktuella händelser.

118

Aktivt medborgarskap och entreprenörskap Inom undervisningen betonas de mänskliga rättigheterna och grundrättigheternas innehåll och betydelse. Den aktiva medborgarens betydelse studeras både utgående från ett lokalt och globalt perspektiv (SL 1, SL 4). För eleven redogörs vikten av det personliga engagemanget och påverkningsmöjligheter till exempel genom projekt rörande olika medborgarorganisationer och Europeiska unionen. För att påvisa företagsverksamhetens betydelse kan samarbete ske i samråd med olika företagarorganistationer (SL 2). Hälsa och trygghet Social service, rättsinstansernas och säkerhetsaspekternas betydelse (SL 1, SL 2, SL3, SL 4 och SL 5) granskas också genom att bekanta sig med t.ex. sociala instanser, polismakten, rättsinstanserna och försvarsmakten. Hållbar utveckling För att ett samhälle ska kunna upprätthålla en hållbar utveckling betonas ekologiska, sociala och kulturella aspekter. Eleven lär sig att även på lokal nivå kan man påverka ända upp till en global nivå. Temaområdet kan belysas genom att förverkliga samarbete med olika medborgarorganisationer (SL 1, SL 2, SL 4). Kulturell identitet och kulturkännedom Inom ämnet samhällslära redogörs hur olika värderingar påverkar vår vardag, vårt samhälle och vår värld. Ämnet stöder elevens bildande av en egen kulturell identitet (SL 1, SL 4). Samarbete kan ske i samråd med olika medborgarorganisationer och kulturella föreningar. Teknologi och samhälle Inom samhällsläran granskas teknologins inverkan på levnadssätt och ekonomi. Temahelheten kan fördjupas genom samarbete med olika företag och företagsorganisationer (SL 1, SL 2). Information och mediekunskap Elevens aktiva förhållande till massmedier uppmuntras. Eleven får information om mediernas verksamheter och deras betydelser på det ekonomiska och samhälleliga planet. Även områden som personlig integritet, säkerhet, informationsskydd och upphovsrätt behandlas (SL 1, SL 2, SL 3, SL 4, SL 5). Kurserna analyserar till exempel politiska och ekonomiska skeenden utgående från ett källkritiskt perspektiv och utför samarbete med medier. Uppgörande av nätverk Förutom förverkligandet av de olika temaområdena och kan ett fördjupat samarbete ske tillsammans med följande grupper:

ü offentliga inrättningar (t.ex. stadens ämbetsverk) ü andra läroinstanser ü social- och hälsovårdsinstanser ü forskningscentran ü lokala miljöorganisationer ü media (t.ex. pressen) ü företag ü medborgarorganisationer (t.ex. politiskt paneldebatt inför politiska val)

119

ü internationella samarbetsorganisationer (t.ex. Amnesty International) ü Europainformationen

Obligatoriska kurser Samhällskunskap (SL 1) Under kursen orienteras de studerande i politik och samhällssystem med tonvikt på det finländska samhället, som analyseras med hjälp av begrepp och teorier i statskunskap, socialpolitik och sociologi. Utvecklingen av samhällets grundstrukturer, makt och inflytande utgör centrala perspektiv. Mål Kursens mål är att de studerande skall:

ü lära sig förstå grundstrukturerna i det finländska samhället ü känna till medborgarnas grundläggande rättigheter och vilka tillvägagångssätt och

möjligheter de har för att påverka samhället ü tillägna sig ett balanserat och analytiskt synsätt på samhället ü känna till grunderna för välfärdssamhället.

Centralt innehåll

ü det finländska samhällets utveckling ü befolkningsstrukturen i Finland ü välfärdsstatens tillkomst ü välfärdsstatens möjligheter

Makt

ü maktbegreppet och former för maktutövning ü olika politiska system

Inflytande

ü demokratin och medborgarsamhället ü global påverkan ü utmaningar för medborgarinflytandet

Rättsstaten och säkerhetssystemen

ü grundläggande rättigheter ü rättsväsendet och ordningsmakten ü säkerhetspolitik och varierande hotbilder

Socialpolitiken

ü syfte, uppgift och former Ekonomisk kunskap (SL 2) Kursen utgör en introduktion i näringslivets verksamhetsprinciper. Den grundar sig på de ekonomiska vetenskaperna. I den behandlas mikro- och makroekonomiska frågor ur konsumentens, företagens och staternas synvinkel. De studerande ges en inblick i näringslivet med hjälp av olika typer av statistik och andra källor.

120

Mål Kursens mål är att de studerande skall:

ü bli insatta i nationalekonomins grunder, dess viktigaste begrepp och teorier ü få en inblick i Finlands och det internationella näringslivets nuläge och

framtidsutsikter ü bli kapabla att fatta dagliga ekonomiska beslut och granska ekonomiska frågor

också ur etisk synvinkel ü känna till arbetets och företagsamhetens betydelse för samhällsekonomin.

Centralt innehåll Finländarnas näringsgrenar

ü primärproduktionen ü teknologin och industrialiseringen ü servicesamhället

Den ekonomiska verksamheten och företagen

ü grundläggande ekonomiska begrepp ü efterfrågan, utbud och jämvikt i marknadsekonomin ü olika former av konkurrens ü företagsverksamhet och konsumtion

Fluktuationer och rubbningar i det ekonomiska livet

ü ekonomisk tillväxt ü keynesianism och monetarism som alternativa utvägar ur ekonomiska kriser

Penningpolitiken och finansmarknaden

ü avregleringen av marknaden ü finansmarknadens struktur ü penningpolitik och ränta

Den offentliga ekonomin och den ekonomiska politiken

ü beskattning och finanspolitik ü politiken och marknadskrafterna ü inkomstpolitiken

Finland i den internationella handeln

ü den internationaliserade ekonomin och Finland ü globaliseringens effekter

Finlands ekonomiska framtidsutsikter

ü riskfaktorer, möjligheter och tillväxtgränser Fördjupade kurser Medborgarens lagkunskap (SL 3) Kursen skall ge de studerande grundläggande kunskaper om Finlands rättsordning och lära dem att bevaka sina rättigheter samt att själva utföra enkla rättshandlingar.

121

Mål Kursens mål är att de studerande skall:

ü lära sig grundläggande fakta om Finlands rättsordning och de viktigaste principerna för den

ü få baskunskaper om domstolsväsendet i Finland och om internationella domstolar som har betydelse för medborgarna

ü lära sig att själva sköta de vanligaste rättsärendena ü lära känna sina rättigheter, förmåner och skyldigheter som medborgare,

arbetstagare och konsument ü kunna hitta och använda viktiga juridiska källor ü vilja handla rätt och lagenligt.

Centralt innehåll Grunderna i lagkunskap

ü Finlands rättshistoria ü rättsordningen och domstolsväsendet ü grundläggande begrepp ü källor för juridisk information

Medborgarens vanligaste rättshandlingar

ü familjerätt ü arbetsrätt ü konsumentskydd ü skuld, borgen och bristande betalningsförmåga ü boende ü överklagande av myndigheters beslut

Straff- och processrätt

ü rättegångar och alternativ till dem ü strafformer ü internationell rätt och åberopande av den

Europeiskhet och Europeiska unionen (SL 4) Kursen orienterar de studerande i Europeiska unionens verksamhet och i den enskilda medborgarens ställning i ett integrerat Europa samt uppmuntrar dem att delta i den aktuella debatten om unionen. Mål Kursens mål är att de studerande skall

ü få allsidig och fördjupad information om Europeiska unionen och dess verksamhet

ü lära sig att agera som medborgare i Europeiska unionen ü lära sig se fördelar och nackdelar, möjligheter och risker som den europeiska

integrationen medför ü kunna skaffa sig jämförande information om Europeiska unionen och dess

medborgare

122

ü förstå betydelsen av den europeiska integrationen för sitt eget liv och för det politiska systemet.

Centralt innehåll Den europeiska identiteten

ü gemensamma europeiska värderingar ü medborgarskap i Europeiska unionen

Påverkan och inflytande inom Europeiska unionen

ü beslutsprocessen i Europeiska unionen ü finländarnas ställning i Europeiska unionens beslutsprocesser ü olika slags medlemmar

Europeiska unionens regionala verkningar

ü de ungas möjligheter att studera och arbeta inom EU ü regionernas EU ur medborgarens synvinkel

Europeiska unionens utmaningar

ü utvidgningen av EU ü den gemensamma säkerhetspolitiken ü EU och de globala systemen

Världen efter andra världskriget (SL 5) Ersätts av HI 9 Kursen är en direkt fortsättning på kurs HI 3 "Internationella relationer". Kursen kan avläggas antingen som en kurs i historia eller som en kurs i samhällslära. Förutom en genomgång av avgörande historiska händelser görs även analyser av dagsaktuella händelser. Som huvudsakliga källor används förutom läroboken även dagstidningar, tidskrifter, nyhets- och aktualitetsprogram samt Internet. På så sätt blir det inte bara en analys av händelser, utan även en undersökning av t.ex. massmediers nyhetsrapporetringar. Kursinnehållet och uppläggning bestäms i samråd med kursdeltagarna. Mål Kursens mål är öka förståelsen och kunskapen om dagens värld. Efter andra världskriget skedde många stora och avgörande politiska förändringar vars spår syns än i denna dag. Centralt innehåll

ü Europa efter andra världskriget ü uppkomsten av det kalla kriget ü koloniernas frigörelser ü utvecklingen i Kina och Japan ü väpnade konflikter, ex. Vietnam, Korea ü USA:s roll inom världspolitiken världen av idag

5.16. Psykologi

123

I egenskap av en vetenskap som undersöker människans handlande skall psykologin ge de studerande förmåga att allsidigt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes beteende. Med hjälp av psykologisk kunskap och psykologiska begrepp kan de studerande personligen bli medvetna om och bearbeta psykologiska fenomen. Kunskaper och färdigheter i psykologi stöder självkänslan, självutvecklingen och det psykiska välbefinnandet. Psykologins dels empiriska, dels reflekterande grepp ger de studerande möjlighet att utveckla sitt kritiska tänkande. Undervisningen skall skapa förutsättningar för de studerande att förstå psykologisk kunskap och personligen kunna tillämpa den. De får hjälp att inse sambandet mellan psykologisk kunskap och sociala, kulturella och aktuella frågor samt att förstå psykiska, biologiska och sociala faktorers växelverkan och inbördes beroende. I undervisningen behandlas den psykologiska kunskapens karaktär och dess uppkomst med betoning på centrala frågor i aktuell forskning och i forskningstraditionen. Mål för undervisningen Målen för undervisningen i psykologi är att de studerande skall

ü utgående från vetenskapliga fakta lära sig se människans verksamhet som en helhet som grundar sig på växelverkan mellan psykiska, biologiska och sociala faktorer

ü behärska psykologins centrala begrepp, frågeställningar och metoder att skaffa sig information samt känna till psykologiska forskningsresultat och utgående från dem kunna bedöma den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar

ü förstå psykologisk teori så att de kan tillämpa den när det gäller att se sin livssituation och sina möjligheter, främja sin psykiska tillväxt och sitt välbefinnande, samt kunna studera och utveckla sitt tänkande, sina människorelationer och sin interaktionsförmåga

ü kunna skaffa sig psykologisk kunskap ur olika informationskällor och vara kapabla att bedöma informationens tillförlitlighet

ü bli mogna för social och samhällelig verksamhet, lära sig se och möta samhälleliga och kulturella förändringar - som den tekniska utvecklingen - och lära sig förstå agerandet hos människor med olika kulturell och social bakgrund.

Bedömning Vid bedömningen fästs vikt vid sådan kunskap som tar sikte på en kognitivt högtstående fattningsförmåga. Förmåga att bearbeta information och behärska helheter i stället för upprepning av enskilda fakta betonas. De studerande skall visa att de har förstått det som de läst och kan tillämpa det inlärda. Obligatorisk kurs Psykisk aktivitet, lärande och interaktion (PS 1) Mål Kursens mål är att de studerande skall:

ü bekanta sig med psykologin som vetenskap och med psykologins tillämpning på olika områden i samhället

ü förstå olika sätt att undersöka och förklara människans handlande

124

ü känna till psykologins centrala områden som emotion, motivation och kognitiva funktioner samt kunna iaktta och reflektera över människans handlande med hjälp av begrepp som återger dessa

ü med stöd av psykologisk kunskap förstå vad lärande innebär och med hjälp av denna kunskap kunna reflektera över sina studier

ü kunna tillämpa socialpsykologisk kunskap, ge akt på social interaktion och kunna uppfatta sig själv som medlem av en grupp.

Innehåll

ü psykologin som vetenskap: forskningsobjekt och tillämpningsområden inom psykologin, uppkomsten av psykologisk kunskap, centrala tillvägagångssätt när det gäller att förklara psykologiska fenomen

ü den psykiska verksamhetens karaktär: psykologiska grundbegrepp, psykiska, biologiska och sociala faktorer som styr handlandet

ü inlärningspsykologins grunder och tillämpningar ü socialpsykologins grunder, som gruppdynamik, roller och normer

Temahelheter Inom kurs 1 berörs följande temahelheter mediekunskap, teknologi och samhälle. Arbetsform

ü föreläsningar ü grupparbeten ü experiment ü film ü diskussion

Bedömning

ü sifferbedömning på basis av timaktivitet, kursprov och arbeten. Fördjupade kurser Människans psykiska utveckling (PS 2) Mål Kursens mål är att de studerande skall

ü förstå de psykologiska, biologiska och sociala faktorer som utgör grunden för individens psykiska utveckling och inse dessa faktorers beroende av varandra

ü känna till centrala utvecklingspsykologiska teorier och kunna tillämpa utvecklingspsykologisk kunskap på sitt eget liv

ü förstå att människans psykiska utveckling fortsätter i många former under hela livet

ü förstå eventuella problem i anslutning till människans utveckling och vara medvetna om att man kan påverka utvecklingen

ü känna till hur den psykiska utvecklingen undersöks. Innehåll

ü individens psykiska utveckling i livets olika skeden

125

ü den psykiska utvecklingens delområden i ljuset av utvecklingspsykologiska teorier

ü den psykiska utvecklingens samband med biologiska faktorer, till exempel med arvsfaktorerna och nervsystemets utveckling

ü den sociala interaktionens och kulturens betydelse för människans psykiska utveckling

ü problem i den psykiska utvecklingen och hur man kan påverka dem ü forskningen om den psykiska utvecklingen

Temahelheter Inom kurs 2 berörs följande temahelheter: hälsa och trygghet och hållbar utveckling, även kulturell identitet och kulturkännedom och teknologi och samhälle kommer till en viss mån fram. Arbetsform

ü föreläsningar ü grupparbeten ü experiment ü film ü diskussion

Bedömning

ü sifferbedömning på basis av timaktivitet, kursprov och arbeten. Grunderna för människans informationsbehandling (PS 3) Mål Kursens mål är att de studerande skall:

ü lära sig förstå principerna för de grundläggande kognitiva processerna, som uppmärksamheten, perceptionen och minnesfunktionerna

ü förstå hur aktiviteten kan regleras och inse dess betydelse för människans välmående

ü lära sig grundprinciperna för nervsystemets byggnad och funktion samt känna till nervsystemets samband med de grundläggande kognitiva funktionerna

ü veta hur de grundläggande kognitiva processerna och nervsystemets funktioner utforskas.

Innehåll

ü grundläggande kognitiva processer ü reglering av aktiviteten, sömn och dröm ü nervsystemets struktur, nervcellens och nervsystemets funktion och deras

samband med psykiska funktioner ü störningar i den kognitiva aktiviteten, hjärnskador och rehabilitering ü forskning i och tillämpning av kognitiv psykologi och neuropsykologi

Temahelheter Inom kurs 3 berörs mediekunskapen och teknologi och samhälle. Hälsa och trygghet berörs i samband med begreppen stress och sömn.

126

Arbetsform ü föreläsningar ü grupparbeten ü experiment ü film ü diskussion

Bedömning

ü sifferbedömning på basis av timaktivitet, kursprov och arbeten. Motivation, känslor och intelligent aktivitet (PS 4) Mål Kursens mål är att de studerande skall

ü förstå att människans aktivitet är underkastad såväl medveten styrning som påverkan av omedvetna faktorer

ü sätta sig in i grundläggande teorier om motivation och emotioner och förstå hur vetenskaplig forskning som gäller motivation och emotioner bedrivs utgående från dessa teorier

ü begripa hur motivationen, emotionerna och de kognitiva funktionerna bildar en dynamisk helhet som styr handlandet

ü förstå vilket samband motivationen och emotionerna har med individens och samhällets välmående

ü förstå medvetandets, tänkandets och språkets betydelse för människans handlande ü förstå förutsättningarna och utvecklingsmöjligheterna för avancerat tänkande,

intelligens och kreativitet ur individens och samhällets synvinkel. Innehåll

ü motiv på olika nivåer och olika sätt att utveckla och upprätthålla motivationen ü känslor som flerdimensionella processer samt deras uppkomst, uttrycksformer och

betydelse ü grundläggande teorier och forskning om motivation och emotioner ü motivationens, emotionernas och de kognitiva funktionernas inbördes inverkan på

människans handlande ü betydelsen av motivation, emotioner och reglering av dem för välbefinnande på

individuell och samhällelig nivå ü motivationens och känslornas samband med sociala och kulturella faktorer samt

den biopsykiska grunden för dem ü högtstående kognitiv verksamhet som tänkande, problemlösning och

beslutsfattande Temahelheter Inom kurs 4 berörs följande temahelheter: hälsa och trygghet, aktivt medborgarskap och entreprenörskap även teknologi och samhälle kommer att beröras då man tar upp intelligensen och kreativiteten inom psykologin. Arbetsform

ü föreläsningar ü grupparbeten

127

ü experiment ü film ü diskussion

Bedömning

ü sifferbedömning på basis av timaktivitet, kursprov och arbeten. Personligheten och den mentala hälsan (PS 5) Mål Kursens mål är att de studerande skall:

ü förstå vidden av personlighetsbegreppet och känna till hurdana forskningsmetoder som använts för att komma fram till kunskap om personligheten

ü känna till olika sätt att beskriva personligheten ü inse svårigheterna när det gäller att definiera mental hälsa och förstå sambandet

mellan den mentala hälsan och psykiska, biologiska, sociala och kulturella faktorer

ü känna till centrala störningar i den mentala hälsan och olika behandlingsmetoder för dem

ü känna till metoder för att upprätthålla den psykiska hälsan. Innehåll

ü centrala begrepp inom personlighetspsykologin, till exempel jaget och identiteten ü definitioner på och förklaringar av personligheten ur olika synvinklar inom

psykologin ü personlighetsforskning ü faktorer som påverkar den mentala hälsan samt psykiska störningar ü psykoterapi och medicinering vid behandling av psykiska problem ü upprätthållande av den psykiska hälsan

Temahelheter Inom den sista psykologi kursen kommer de flesta av temahelheterna fram; hälsa och trygghet, hållbar utveckling, kulturell identitet och kulturkännedom samt aktivt medborgarskap och entreprenörskap. Arbetsform

ü föreläsningar ü grupparbeten ü experiment ü film ü diskussion ü personlighetstest

Bedömning

ü sifferbedömning på basis av timaktivitet, kursprov och arbeten. Repetitionskurs (PS 6)

128

Mål ü kursen skall förbereda den studerande inför studentexamen ü syftet är att den studerande skall på ett mångsidigt sätt kunna använda den

kunskap som den fått i tidigare kurserna för att utarbeta utmärkta provsvar ü sträva efter att skapa en helhetsbild av de centrala avsnitten

Innehåll

ü kursen stöder de tidigare kunskaperna i psykologi ü repetera de centrala begreppen ur de tidigare kuserna

Arbetsform

ü föreläsningar ü mindre projekt ü studentuppgiftsövningar ü film

Bedömning

ü sifferbedömning på basis av timaktivitet och uppgifter Övrigt

ü inget kursprov ü kursen går ej att tentera

5.17. Musik Gymnasiets musikundervisning utgår från tanken att musiken utgör en betydelsefull del av människans kultur. Musikundervisningen syftar till att de studerande skall bli medvetna om sitt förhållande till musiken och fördjupa det. Ett personligt förhållande till musiken stärker identiteten och människans hela välbefinnande samt stöder självkänslan. De studerande skall lära sig att förstå allehanda former av musik och deras betydelse. De skall erbjudas upplevelser, färdigheter och kunskaper som ökar deras musikaliska bildning och sporrar dem till ett livslångt intresse för musik. Det viktiga i musikundervisningen är att de studerande skaffar sig ett eget uttryck, kreativitet, interaktionsfärdigheter och positiva erfarenheter. Det musikaliska kunnandet, tänkandet och förmågan att bedöma sin egen verksamhet utvecklas i samverkan med andra. Att musicera tillsammans är en enåstaende gruppdynamisk verksamhet, som förstärker umgänges- och kommunikationsförmågan. Att producera musik - att sjunga, spela och improvisera - och att lyssna utgör det centrala innehållet i undervisningen. I valet av lärostoff bör de studerandes olika inriktning och utgångsnivå beaktas. Under kursema i musik skall man sträva efter att var och en får meningsfulla musikaliska uppgifter. I egenskap av ett konstnärligt ämne skall musiken bidra till den kulturella verksamheten i skolan och också skapa sådan. Den utgör en viktig del av skolans fester och andra evenemang. Genom studier i musik fördjupas kännedomen om den egna kulturen och andra kulturer. Den hjälper oss att sätta värde på kulturell mångfald och att förstå den växelverkan som förekommer mellan olika kulturer och konstarter. De studerande skall bli kapabla att arbeta

129

konstnärligt, att engagera sig i kulturellt arbete, att utnyttja modern teknik på musikens område och att kritiskt bedöma det mediala musikutbudet. Mål för undervisningen Musikundervisningens mål är att de studerande skall:

ü bli medvetna om sitt förhållande till musiken och kunna bedöma det samt lära sig att uppskatta olika musikaliska uppfattningar

ü lära sig att uttrycka sig musikaliskt genom sång och spel ü utveckla sin förmåga att lyssna på musik och tolka vad de hör, också när de

musicerar . fördjupa sina insikter i olika musikstilar, musikarter och i musikens historia

ü bli pa det klara med sin musikaliska identitet, lära sig att första mångfalden av musikkulturer och bidra till interaktionen mellan olika kulturer

ü lära sig att förstå musikens och ljudets betydelse i medierna ü kunna verka ansvarsfullt och träget i aktiv samverkan i sin grupp ü kunna ställa upp mål för sina musikstudier och bedöma resultaten.

Bedömning Musikundervisningen skall samtidigt erbjuda flera sätt att utveckla de studerandes musikaliska talang och musikaliska kunnande. Varje studerande skall fördjupa sina musikaliska färdigheter både självständigt och i grupp. Dessä särdrag i musikundervisningen förutsätter en kontinuerlig och allsidig bedömning, som styr och preciserar inlärningsprocessen. Bedömningen skall på ett positivt sätt bidra till de studerandes musikaliska förkovran och fördjupa deras förhållande till musiken. Bedömningen skall ske i en förtroendefull och trygg atmosfär och vara inriktad på hela den musikaliska processen och på att de mål som uppställts för studiema nås. Vid bedömningen bör man ta hänsyn till den studerandes utgångsläge och se till att hans eller hennes kunnande kan komma till uttryck på vilket delområde som helst inom musiken. Den studerandes självvärdering utgor en väsentlig del av bedömningen. Det som skall bedömas är de studerandes musikaliska verksamhet i skolan, inte deras allmänna musikalitet. Obligatoriska kurser Musiken och jag (MU 1) Kursens mål är att de studerande skall finna sitt eget sätt att verka på musikens område. De skall via sitt törhållande till musiken reflektera över musikens betydelse för människan och växelverkan människor emellan. De skall undersöka sina möjligheter att göra och tolka musik, att lyssna på musik och att utnyttja kulturella tjänster. Under kursen skall de studerande bekanta sig med varandras musikintressen och med det lokala musiklivet. De studerande skall utveckla sin röstbehandling och sin spelörmåga som uttrycksmedel för musik. Under kursen fördjupas deras kännedom om musikaliska grundbegrepp genom praktisk musicering. De studerande skall lära sig att iaktta ljudmiljön och sätta sig in i hörselvård.

130

Centralt innehåll ü röstvård och körsång samt grunderna i musiklära 8 melodi, rytm, form mm.) ü det aktiva musiklyssnandet samt ett konsertbesök till en offentIig konsert, musikal

eller motsvarande. ü en recension beskriver besöket. ü en egen komposition presenteras som avslutning på den teoretiska delen.

Ett fIerstämmigt Finland (MU 2) Kursens mål är att de studerande skall lära sig känna den finländska musiken och stärka sin kulturella identitet. De skall undersöka olika musikkulturer i Finland och även deras subkulturer samt lära sig att förstå deras bakgrundsfaktorer, utveckling och väsentliga drag. Under kursen granskas den europeiska konstmusikens inflytande på den finländska musikkulturen. I studierna utnyttjas allsidiga arbetssätt, särskilt musicering och musiklyssnande. När man musicerar bör man fästa avseende vid det egna uttrycket och vid utvecklingen av förmågan att lyssna och kommunicera. Stoffet bör företräda olika musikarter: populärmusik, konstmusik och folkmusik. Centralt innehåll

ü lokala tonsättare och låtskrivare ü lokala orkestrar och pop- rockband ü konsert under kursens gång i mån av möjlighet

Fördjupade kurser Fritt fram för musik (MU 3) Kursens mål är att de studerande skall stifta bekantskap även med främmande genrer och musikkulturer och förstå musikens kulturbundenhet. De skall studera likheter och olikheter i musikalisk praxis hos olika musikkulturer och lära sig att förstå hur varje kultur själv definierar sin musikuppfattning. Under kursen skall studerandena sätta sig djupare in i några musikstilar eller musikkulturer. De skall utveckla sina egna musikaliska färdigheter och sin förmåga att skaffa sig kunskaper. Centralt innehåll

ü föreläsningar med lyssnarexempel där folkmusiken från olika världsdelar presenteras.

ü fördjupning i någon musikkultur och genre (konst-,folk-jazz-,pop- eller rockmusik).Under fördjupningen kan arbetssätten vara såväl teoretiska (egen forskning) som praktiska ( säng och spel)

ü den lokala invandrarkulturen och dess musik Musikens budskap och makt (MU 4) Kursens mål är att de studerande skall bli förtrogna med hur musiken utnyttjas och med dess möjligheter att påverka inom olika konstformer och medier. De studerande skall sätta sig in i musikens andel till exempel i filmer, teater, massmedier och Internet samt

131

undersöka hur musiken samverkar med text, bild och rörelse. I innehållsanalysen och arbetssätten betonas mångsidighet. Musikens förmåga att påverka undersöks genom analys av existerande material och av musik som de studcrande själva åstadkommit. Studiebesök till stadens musikanstalter samt teaterbesök beroende på utbud under kursens lopp. Centralt innehåll

ü presentation av scenmusikens utveckling ( opera, operett, musikal, balett, film och video)

ü presentation av musiken som maktmedel ur historisk synvinke Ett musikaliskt projekt (MU 5) Kursens mål är att de studerande skall lära sig att i grupp eller självständigt planera och genomföra ett helt musikaliskt projekt, i vilket de utnyttjar de kunskaper och färdigheter som de förvärvat sig. Det kan vara fråga om t.ex. en mindre konsert, ett program för en fest i skolan, en inspelning eller ett tvärkonstnärligt projekt. Centralt innehåll

ü planera, öva och uppföra en musikalisk helhet. Samskolans fördjupade kurser Tal och framställning (MU 6) Eleven får pröva på den egna röstens resurser, inöva talteknik och röstvård. Kursen ger praktiska färdigheter för att hålla föredrag, uppträda med dikt och prosa. Mikrofonteknik, bandning och videouppträdanden utövas. Centralt innehåll

ü elevema gör ett projektarbete som uppvisas för skolan. 5.18. Bildkonst Obligatorisk kurs Jag, bilden och kulturen (KO 1) De studerande lär sig att tolka, sätta värde på och bedöma sin egen och andras visuella kultur. Konstnärliga uttryckssättet, materialkännedom och bildkonstens tekniker fördjupas. Innehåll

ü konstens väsen ü bildens makt ü konsten som kulturens filter ü det egna uttryckssättet

132

ü olika medel och materialkännedom ü bildtolkning och bildanalys

Arbetssätt

ü olika medel för att bygga upp en bild: komposition, färger, rörelse, rum och tid ü bildtolkning och bildanalys

Bedömning

ü sifferbedömning enligt arbeten och aktivitet Fördjupade kurser Miljö, plats och rum (KO 2) De studerande lär sig grunderna inom formgivning och arkitektur. Studerandes uttrycksförmåga utvidgas med hjälp av nya metoder, olika material och experiment. Innehåll

ü grunderna inom formgivning och arkitektur ü processarbete ü estetik och etik ü miljöplanering och dess olika former (kultur- och naturmiljön) ü miljö- och samhällskonst ü Arbetssätt: ü modellering ü reliefer ü deskriptivgeometri ü miniatyrer och experiment med olika material

Bedömning

ü sifferbedömning enligt arbeten och aktivitet Medierna och bildernas budskap (KO 3) De studeranden lär sig att analysera och tolka mediernas framställning av världen i förhållande till kulturen. Innehåll

ü analysera och tolka medier och dess bilder ü använda av olika bilder och tekniker i olika massmedier ü analysera och utveckla sitt förhållande till medierna

Arbetssätt

ü grafisk planering: typografi, ombrytning, bildredigering och bildöverföring ü fotografi (digital) ü digital bildframställning ü produkters och varumärkens kännedom och analys

Bedömning

133

ü sifferbedömning enligt arbeten och aktivitet Från bildkonst till egna bilder (KO 4) Mål Kursens mål är att de studerande skall

ü kunna gestalta huvuddragen i bildkonstens historia tematiskt och kronologiskt ü förstå innehåll och uttryckssätt inom bildkonsten under olika tider och i olika

kulturer ü utnyttja sin konstkännedom i sin egen framställning ü lära sig att arbeta självständigt och öva upp sin förmåga att analysera sina alster.

Centralt innehåll

ü tolkning och analys av konst i bild och ord ü utryck för kulturella betydelser och uppfattningar i bildkonsten under olika

tidsperioder ü utveckling och skissering av motiv som en del av den konstnärliga processen ü bildens innehåll och form som uttryck för konstnären och kulturen; komposition i

färg, ü ljus, skugga och rörelse; illusoriskt och tredimensionellt; ytstruktur och material

Verkstad för samtidskonst (KO 5) Mål Kursens mål är att de studerande skall

ü lära sig att följa med och bedöma aktuella fenomen inom samtidskonst ü lära sig att iaktta och inse visuella betydelser i sin miljö och att tillämpa dem i ü sin egen framställning ü lära sig att förstå och använda samtidskonstens medel då de arbetar med olika

fenomen ü vänja sig vid att arbeta process- och målinriktat.

Centralt innehåll

ü samtidskonstens väsen: fenomen och olika konstuppfattningar bakom samtidskonst

ü samtidskonst och växelverkan mellan kulturerna, visuella subkulturer ü tvärkonstnärliga projekt i och utanför skolan ü en egen produktion ü visuella yrken i samhället och organisationer inom konstbranschen

5.19. Gymnastik Syftet med undervisningen i gymnastik i gymnasiet är att främja en sund och aktiv livsstil och leda ungdomarna till att inse idrottens betydelse för det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet. Positiva erfarenheter av läroämnet stärker den psykiska aktiviteten och hjälper dem att orka i skolarbetet. Genom gymnastik och idrott stärks också den sociala förmågan och samhörigheten.

134

Genom att öva upp den fysiska konditionen och iaktta den börjar de studerande inse betydelsen av en god kondition för att orka och kunna arbeta. Genom en mångsidig undervisning i gymnastik skapas förutsättningar för att de självständigt skall kunna utöva olika idrotter och motionsformer. Gymnastiken arrangeras i form av individuell undervisning, smågruppsundervisning och gruppundervisning. De finländska idrottstraditionerna skall beaktas i valet av grenar och motionsformer. Mål för undervisningen Målen för undervisningen i gymnastik är att de studerande skall:

ü utveckla sina färdigheter och kunskaper i olika gymnastik- och idrottsgrenar ü lära sig att utöva gymnastik och idrott på egen hand ü kunna bedöma sin fysiska kondition och ställa upp mål för sig ü tillägna sig goda vanor och följa dem, lära sig att iaktta överenskomna regler och

att ta hänsyn till naturen ü kunna arbeta i uppbyggande anda, tryggt och ansvarsfullt både självständigt och i

grupp. Bedömning Vid bedömningen i gymnastik betonas de studerandes aktivitet, ansvarsfullhet och inställning till gymnastiken. Man beaktar även deras färdigheter, kunskaper och funktionsförmåga. Obligatoriska kurser I de obligatoriska kurserna fördjupas de studerandes färdigheter och kunskaper från grundskolan och de ges också möjlighet att bekanta sig med nya grenar. När det är nödvändigt individualiseras undervisningen utifrån de studerandes behov. När man lägger upp kurserna skall årstiderna beaktas så att det under de obligatoriska kurserna går att utöva sommar- och vinteridrott samt både inom- och utomhusgrenar. I undervisningen betonas idrottens inverkan på hälsan och välbefinnandet. Vid gruppbildningen skall också säkerheten beaktas. Färdighet och kondition (GY 1) Mål Kursens mål är att de studerande skall:

ü kunna fortsätta den träning och fördjupa de färdigheter som de har från grundskolan

ü få handledning i allsidig idrottsutövning ü få positiva erfarenheter av gymnastik och idrott ü efter råd och lägenhet bekanta sig med nya idrottsformer ü förstå betydelsen av att bygga upp en mångsidig fysisk kondition och kunna verka

till förmån för hälsa, välbefinnande och trygghet. Centralt innehåll

ü uppövning av den fysiska konditionen, testning och bedömning av den

135

ü muskelvård och avslappning ü bollspel inomhus och utomhus, klubbspel och racketspel ü gymnastik i olika former ü dans i olika former ü vinteridrott ü simning och livräddning ü friidrott ü orientering och motion i naturen

Träning ensam och tillsammans med andra (GY 2) Mål Kursens mål är att de studerande skall:

ü få mångsidigare färdigheter och kunskaper inom olika grenar ü få grundläggande kännedom om hur man gör upp ett konditionsprogram och

genomför det ü individuellt få vägledning i hur de aktivt kan utöva hälsofrämjande sporter ü lära sig att träna ansvarsfullt både på egen hand och i grupp ü lära sig uppskatta och upprätthålla hälsan och arbetsförmågan ü utvecklas i socialt umgänge.

Centralt innehåll

ü träning av den fysiska konditionen, muskelvård och avslappning ü bollspel inomhus och utomhus, klubbspel och racketspel ü gymnastik i olika former ü dans i olika former ü vinteridrott ü konditionssimning och vattengymnastik ü konditionsidrott ü någon ny idrottsgren eller motionsform

Fördjupade kurser Syftet med kurserna är att de studerandes egen aktivitet skall betonas, att deras samverkanskall främjas och att skolans inre samhörighet skall stärkas. Preciseringen av innehållet i de fördjupade kurserna preciseras i samråd med de studerande. Stimulerande motion (GY 3) Syftet med kursen är att hjälpa de studerande att orka och att öka vakenheten i studierna genom avslappnande och stimulerande erfarenheter av idrott. Kursen kan bestå av en eller flera motionsformer. Läraren preciserar kursinnehållet tillsammans med gruppen. De gamlas dag (GY 4) Centralt innehåll

ü kursen ger en inblick i den västerländska danskulturens historia såväl som i seder, bruk och etikett.

ü kursens huvudvikt ligger i praktiska dansövningar.

136

ü eleven får lära sig allt från folkliga medeltida danser till Europas förnämsta balsalonger.

ü ett urval av de latinamerikanska danserna såväl som våra finska parkettfavoriter inövas.

ü kursen kulminerar i De gamlas dag då eleverna uppträder för skolan och de anhöriga.

Motionsidrott (GY 5) Syftet med kursen är att effektiva regelbunden motion, att höja och iaktta konditionen och att inse betydelsen av att ständigt röra på sig. De studerande gör upp ett personligt motionsprogram som genomförs både självständigt och i grupp. Läraren preciserar kursinnehållet med gruppen. Samskolans fördjupade kurser Bollspel (GY 6) Vi övar olika bollspel i syfte att öva teknik och speluppfattning. Kontitionssal (GY 7) Kursen innehåller grunderna i styrketräning, anatomi och muskelvård. Friluftsliv och vandring (GY 8) Kursen – innehållande friluftsliv, samarbete och äventyr – genomförs som ett veckoslutsläger ute i naturen. Historisk cykling på Åland (GY 9) Vi lär oss packa en cykel ändamålsenligt för en längre utfärd. Vi går igenom den rätta utrustningen och födan för en cykelutfärd, underhåll av cykel o.s.v. I samband med utfärden kommer vi att besöka en mängd historiska platser och byggnader. Kursen ingriper även en kulturhistorisk del. Det exakta kursprogrammet görs upp tillsammans med kursdeltagarna i god tid före start. Ett antal förberedande lektioner i historia hålls innan utfärden. 5.20. Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och vars syfte är att främja ett kunnande som stöder såväl hälsa som välbefinnande och trygghet. Detta kunnande kommer till uttryck i form av kognitiva, sociala, emotionella, funktionella och etiska färdigheter och i förmågan att leta reda på information. Till hälsokunskapen hör också förmågan att ta ansvar för sin egen och andras hälsa. I gymnasiet behandlas hälsa och sjukdom, hälsofrämjande samt förebyggande och vård av sjukdom ur individens, familjens, gemenskapens och samhällets synvinkel.

137

Hälsa kan ses som fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. I hälsokunskapen i gymnasiet behandlas företeelser med anknytning till hälsa och sjukdomar utgående från erfarenhet och forskning. Det är dessutom viktigt att resonera om olika värderingar kring hälsan. I den obligatoriska kursen skall de studerande fördjupa sig i faktorer som påverkar hälsa och sjukdom utgående från hur man förebygger folksjukdomarna och de vanligaste smittsamma sjukdomarna samt lära sig hur hälsa och välbefinnande kan främjas. Det är också viktigt att utveckla förmågan till egenvård. I de fördjupade studierna studeras mera ingående de hälsoresurser som en ung människa behöver i vardagslivet, hennes hälsovanor och olika sätt att ta vara på sig själv samt andra hälsofrågor med utgångspunkt i ansvarsfull vuxenhet och föräldraskap. Hälsa och sjukdom samt våra möjligheter att påverka dessa betraktas utifrån forskning, yrkespraxis inom hälsovården, tillbudsstående tjänster samt den historiska och samhälleliga utvecklingen. Mål för undervisningen Målen för undervisningen i hälsokunskap är att de studerande skall

ü förstå betydelsen av god hälsa och arbetsförmåga samt betydelsen av att förebygga sjukdomar och främja hälsa

ü kunna använda centrala begrepp som gäller främjande av hälsa samt hälsa och sjukdom

ü förstå betydelsen av att förebygga sjukdomar, särskilt folksjukdomar och smittsamma sjukdomar, och känna till de viktigaste möjligheterna att förebygga och behandla dem ur individens och samhällets synvinkel

ü kunna begrunda värdefrågor kring hälsa och motivera sina val samt lära sig att värdesätta hälsa som en resurs och att främja hälsa

ü känna till folkhälsans historiska utveckling och faktorer som leder till hälsoskillnader mellan olika befolkningsgrupper

ü känna till basservicen inom hälso- och socialvården i Finland samt medborgaraktivitet i folkhälsoarbetet

ü bli förtrogna med olika sätt att söka reda på information om hälsa och sjukdom samt kritiskt kunna bedöma informationen och olika företeelser i hälsokulturen.

Bedömning Vid bedömningen betonas de studerandes förmåga att förstå och tillämpa fakta om hälsa och sjukdom, samt iakttas hur väl de kan använda och kombinera information ur olika källor. Därtill bedöms deras förmåga att reflektera över etiska värderingar om hälsa och sjukdom och att motivera sitt sätt att sköta sin hälsa samt också deras förmåga att bedöma samhälleliga beslut om hälsa och sjukdom. Hälsokunskapen kan bedömas genom kursprov, genom arbetsuppgifter som utförs enskilt eller i grupp, genom föredrag, mindre kartläggningar och undersökningar samt på basis av konkreta uppdrag. Obligatorisk kurs Hälsokunskapens grunder (HÄ 1)

138

Kursens mål är att de studerande skall: ü känna till faktorer som inverkar på det fysiska, psykiska och sociala

välbefinnandet samt på arbetssäkerhet och annan säkerhet och kunna bedöma hur dessa tryggas i det egna levnadssättet och den egna miljön

ü inse betydelsen av att förebygga folksjukdomar och de vanligaste smittsamma sjukdomarna ur individens och samhällets perspektiv samt lära sig att fundera på olika sätt att förebygga dem

ü märka vilka faktorer som inverkar på uppkomsten av hälsoskillnader ü kunna skaffa sig, använda och bedöma fakta om hälsa och sjukdomar samt

begrunda hälsokulturen och den teknologiska utvecklingen ur hälsosynvinkel ü känna till de viktigaste tjänsterna inom hälso- och socialvården.

Centralt innehåll Faktorer som inverkar på hälsan och arbetsförmågan samt på säkerheten:

ü näring, sömn, vila och belastning, hälsofrämjande motion, mental hälsa, socialt stöd, välbefinnande i arbetet, arbetssäkerhet, säkerheten hemma och på fritiden, omgivningens hälsa

ü sexuell hälsa, parförhållande, familj och det sociala arvet från tidigare generationer

ü folksjukdomarna och de vanligaste smittsamma sjukdomarna, risk- och skyddsfaktorer som gäller dem och olika sätt att påverka dem

ü egenvård av sjukdomar och blessyrer, första hjälpen och att skaffa hjälp ü hälsoskillnader i världen, faktorer som åstadkommer och minskar hälsoskillnader ü metoder att söka fram fakta om hälsa samt kritisk tolkning av information, reklam

och marknadsföring som angår hälsan ü hälsovårds- och välfärdstjänster, medborgaraktivitet i folkhälsoarbetet

Fördjupade kurser Ungdomar, hälsa och vardagsliv (HÄ 2) I kursen fördjupas målsättningarna i den obligatoriska kursen beträffande unga människors levnadssätt och hälsovanor i vardagslivet. Kulturella, psykologiska och samhälleliga fenomen samt tolkningar av dessa som förklarar hälsoproblem behandlas tematiskt. De studerande skall också fundera på hur de uppfattar sig själva och andra fysiskt, psykiskt och socialt. Speciellt betonas ansvaret för den egna hälsan. Under kursens gång diskuterar man särskilt värderingar, utför övningar och rollspel individuellt och i grupp samt tränar sociala färdigheter och arbetsformer som utvecklar förmågan att diskutera och argumentera. Mål Kursens mål är att de studerande skall:

ü lära sig att betrakta sitt liv med utgångspunkt i vuxenhet och föräldraskap ü lära sig att tänka igenom och granska värden och värderingar som gäller hälsa och

sjukdom ü kunna motivera sina val ur hälsoperspektiv och kunna bedöma hur avgöranden

som gäller levnadsvanor och omgivning påverkar hälsan och välbefinnandet ü kunna beskriva en upplevelse av hälsa och företeelser som förklarar hälsoproblem

samt olika tolkningar av dem.

139

Centralt innehåll

ü självkännedom, att bli vuxen, betydelsen av socialt stöd i familj och närmiljö ü förberedelse för föräldraskap och familjeliv ü livsglädje, att uppehålla mental hälsa och få motivation, att möta kriser och

depression ü matens betydelse för hälsan, kulturen och samhället samt viktkontroll,

hälsomotion och ätstörningar ü fysisk och psykisk trygghet, kommunikation utan våld ü sexuell hälsa ü kännedom om företeelser som förklarar hälsoproblem och som sammanhänger

med kulturella, psykologiska och samhälleliga faktorer och tolkningar av dessa, exempelvis en upplevelse av att livet är meningsfullt, kroppsuppfattning/kropps-lighet, välbehag och nutida beroenden

ü tobak, alkohol och droger ur individens, omgivningens och samhällets synvinkel samt ur global synvinkel

Hälsa och forskning (HÄ 3) Inom ramen för kursen skall de studerande sätta sig in i historiska faktorer och perspektiv som påverkar hälsan, i olika metoder att undersöka hälsa och sjukdom samt i utvecklingslinjer i dödlighet och sjukfrekvens. Under kursen behandlas också den vanligaste forskningen inom hälsovård och egenvård, tolkningar av resultaten och konsekvenserna av dem. Därtill fördjupas innehållet i den obligatoriska kursen beträffande hälsovårdspraxis av olika slag, utbud på hälsovårdstjänster och individens ställning inom hälso- och sjukvården. I arbetet betonas aktivitet, praktiskt lärande, undersökande metoder och studiebesök. Mål Kursens mål är att de studerande skall:

ü lära sig att reflektera över huvudlinjerna inom folkhälsovetenskap och förebyggande hälsovård ur nationell och global synvinkel

ü lära sig att söka, bedöma och tolka forskningsresultat och praktisk kunskap om hälsa och sjukdom

ü kunna genomföra små kartläggningar av hälsa och hälsobeteende i sin studiemiljö ü lära sig att använda hälsovårdstjänster och känna till vilka rättigheter man har som

kund och patient ü kunna diskutera och bedöma den teknologiska utvecklingens betydelse ur hälso-

och trygghetsperspektiv. Centralt innehåll

ü metoder för att främja hälsa och för att känna igen och förebygga sjukdomar under olika tider

ü undersökning av hälsobeteende och upplevd hälsa: mätning av den fysiska och psykiska arbets- och prestationsförmågan samt ergonomiska mätningar, av välmåendet i arbetet och de faktorer som påverkar det

ü praxis inom hälsovård och välfärdsservice, kundens och patientens rättigheter

140

ü förmåga att kritiskt ta del av och bedöma forskningsresultat och de föreställningar om hälsa som medierna förmedlar, medikalisering

ü bedömning och uppföljning av hur levnadsvanorna påverkar hälsan, praktiska undersökningar

5.21. Studiehandledning Studiehandledningens syfte är att stödja de studerande i studierna under gymnasietiden och se till att de har tillräckligt med sådana kunskaper och färdigheter som de behöver vid övergången till fortsatta studier och arbetsliv. Studiehandledningen skall bilda ett kontinuum som fortsätter hela den tid gymnasieutbildningen pågår. Kurserna i ämnet skall ge de studerande möjlighet att skaffa sig sådana grundläggande kunskaper och färdigheter som de behöver för att kunna planera sina fortsatta studier och sitt val av yrkesinriktning. I val- och problemsituationer och för att utveckla förmågan att fatta beslut skall de studerande ges handledning enskilt och i smågrupper. I den personliga handledningen skall de studerande kunna diskutera frågor angående sina studier, sitt val av utbildning och sin yrkes- och karriärplanering, sin framtid och sin livssituation. De skall ha möjlighet att i smågrupper diskutera gemensamma frågor som det är meningsfullt att ta upp i grupp. Studiehandledningen skall stödja och hjälpa studerande som är i behov av särskilt stöd även i praktiska studiefrågor. Mål för studiehandledningen I studiehandledningen skall de studerande sporras att bli självständiga och ta ansvar så att de kan lägga upp sitt individuella studieprogram, identifiera problem i studierna och ta reda på hur de kan få hjälp med problemen. Målet är att de studerande skall kunna studera fullödigt under hela gymnasietiden, utveckla sin studieteknik och hitta sin inlärningsstil och styrka. De studerande skall handledas i att söka fram fakta och utnyttja de möjligheter som informations- och kommunikationstekniken erbjuder. Målet är att de studerande skall känna till de viktigaste ansökningsguiderna om fortsatt utbildning och yrkesval och självständigt kunna utnyttja information på nätet när de söker in till fortsatta studier. De studerande skall ges vägledning och stöd i att planera sin levnadsbana och hantera sin livssituation. De skall hjälpas att planera de fortsatta studierna och fatta beslut genom information om olika studiealternativ efter gymnasiet och om det centrala utbildningsutbudet vid yrkesläroanstalterna på det andra stadiet, vid yrkeshögskolorna och vid universiteten. Avsikten är att de studerande skall ha beredskap att söka in till fortsatta studier direkt efter gymnasiestudierna. De studerande skall realistiskt kunna bedöma sina förutsättningar och möjligheter i olika skeden av studierna och kunna planera sina gymnasiestudier och träffa sina val på ett ändamålsenligt sätt, hela tiden med hänsyn till sina planer för fortsatta studier. Studiehandledningens uppgift är också att förmedla kunskap om arbets- och näringslivet och om entreprenörskap. De studerande skall ha möjlighet att bekanta sig med olika

141

yrken och arbetslivet och med studier vid andra läroanstalter. De skall lära sig att söka efter information om utbildningsmöjligheter i andra länder och arbete utomlands. Obligatorisk kurs Utbildning, arbete och framtid (SH 1) Målet för den obligatoriska kursen i studiehandledning är att de studerande skall få de centrala kunskaper och färdigheter som de behöver för att inleda och slutföra studierna i gymnasiet samt för att kunna söka in till fortsatta studier. I anslutning till kursen ordnas orientering i arbetslivet och i olika utbildningar på det andra stadiet och på högskolestadiet. Under kursen behandlas frågor som är gemensamma för alla studerande gällande gymnasiestudierna, studentexamen, fortsatta studier och yrkes- och karriärplanering samt andra aktuella frågor som dyker upp i gymnasiestudierna. Centralt innehåll

ü studiernas uppbyggnad och utvecklandet av studiefärdigheter ü självkännedom ü förtrogenhet med egna handlingsmönster och starka sidor ü arbetslivskunskap ü studentexamen ü yrkesinriktning och fortsatta studier ü ansökningsprocedurer för fortsatta studier ü övergången till arbetslivet ü temaområden: kulturell identitet och kulturkännedom

Fördjupad kurs Studier, arbetsliv och yrkesval (SH 2) Målen för den fördjupade kursen i studiehandledning är att öka de studerandes studiefärdigheter, förbättra deras självkännedom och med tanke på fortsatt utbildning och arbetsliv hjälpa dem att sätta sig in i sådana viktiga frågor som det inte är möjligt att fördjupa sig i, i den övriga handledningen. Inom ramen för kursen kan de bekanta sig med någon framtida studieplats. Centralt innehåll

ü praktisk arbetslivsorientering. Innebär besök till olika arbetsplatser. I mån av möjlighet även arbetsplatspraktik.

ü göra besök till olika utbildningsproducenter främst på tredje stadiet. Detta innebär resor till svenskspråkiga och tvåspråkiga orter som Åbo, Helsingfors och Vasa.

ü temaområden: aktivt medborgarskap och entrepenörskap Tillämpad kurs Handledning i virtuella kurser (SH 3)

142

Målet för kursen är att hjälpa eleven att inleda att studera på distans genom att tillämpa virtuell teknik. Kursen är upplagd med närundervisnig ett antal timmar beroende på behovet och kommunikation över nätet. Under kursens gång kan man studera andra nätkurser och samtidigt få personlig handledning och hjälp genom denna kurs. Centralt innehåll

ü lära sig att tekniskt använda olika hjälpmedel ü lära sig känna till centrala program inom virtuell kursverksamhet ü lära sig hantera den/de aktuella producenternas utbildningsplattform ü känna till spelreglerna när man studerar virtuellt ü bekanta sig med etiska problem inom den virtuella undervisningen ü temaområden: informations- och mediekunskap

Bedömning Eleven bedöms med G (godkänt) eller U (underkänt) för alla kurser inom studiehandledningen. För G krävs att eleven klarar av att följa lärarens instruktioner, deltar aktivt i undervisningen och gör sina uppgifter efter bästa förmåga. 6. BEDÖMNINGEN AV STUDIERNA 6.2. Syftet med bedömningen ”Syftet med bedömningen är att leda och sporra studerandena i deras studier och utveckla deras förutsättningar att bedöma sig själva. Studerandenas inlärning och arbete ska bedömas mångsidigt.” (Gymnasielagen 629/1998, ändr. L 1116/2008, 17 § 1 mom.) Syftet med bedömningen av inlärningen är att ge de studerande respons på deras framsteg och studieresultat både under gymnasietiden och då gymnasiestudierna slutar. Avsikten med responsen är att uppmuntra och vägleda dem i deras studier. Därtill ska bedömningen informera vårdnadshavaren, de följande läroanstalterna, arbetslivet och andra motsvarande intressenter om den studerandes kapacitet. Bedömningen av lärandet hjälper också läraren och skolan att analysera undervisningens effekter. Vitsordsbedömningen är ett slag av utvärdering. Bedömningen ska på ett positivt sätt sporra den studerande att ställa upp sina mål och justera sina arbetssätt. 6.3. Kursbedömningen En kurs ska bedömas när den studerande har slutfört den. Syftet med kursbedömningen är att ge den studerande en uppfattning om hur han eller hon uppnått kursens mål och gått framåt i studierna. Kursbedömningen ska vara allsidig och ska förutom att utgå från eventuella skriftliga prov grunda sig på fortlöpande observationer av framstegen i studierna och på en bedömning av studerandens kunskaper och färdigheter. Också den studerandes eget omdöme kan beaktas bl.a. genom utvärderingssamtal om kursen. Läroplanen ger närmare anvisningar om bedömningssätt och bedömningsrutiner.

143

En kurs som den studerande har genomfört på egen hand ”De studerande kan förväntas genomföra en del av studierna självständigt.” (Gymnasieförordningen 810/1998, 4 § 1 mom.) ”En studerande kan på ansökan beviljas tillstånd att genomföra studier utan att delta i undervisningen." (Gymnasieförordningen 810/1998, 4 § 2 mom.) 2 En kurs som den studerande har genomfört på egen hand bör avläggas med godkänt vitsord. I läroplanen ska ingå närmare bestämmelser om vilka studier som kan bedrivas självständigt och om principerna för hur de ska fullgöras. Om en studerande genomför en kurs helt eller delvis självständigt följs i tillämpliga delar ovan nämnda bedömningsprinciper. Hur väl kursmålen har uppnåtts och vilka framsteg i riktning mot dem som har gjorts ska i sådana fall bedömas tillräckligt mångsidigt. Lämnande av uppgifter "Den studerande och hans vårdnadshavare ska tillräckligt ofta få uppgifter om hur den studerande arbetar och om hans framsteg i studierna. Om lämnande av uppgifter bestäms närmare i läroplanen.” (Gymnasieförordningen 810/1998, 6 § 1 mom.) För att försäkras sig om att vårdnadshavarna i enlighet med förordningens bestämmelser får information om den studerandes arbete och framsteg i studierna kan skolan förutsätta att vårdnadshavaren undertecknar meddelandena om framstegen för de studerande som ännu inte är myndiga. Sifferbedömning och anteckning om slutförd kurs "Den bedömning som avses i 1 mom. ges antingen med siffror eller på något annat sätt som bestäms i läroplanen. Vid bedömningen med siffror används skalan 4–10. Vitsordet 5 anger hjälpliga, 6 försvarliga, 7 nöjaktiga, 8 goda, 9 berömliga samt 10 utmärkta kunskaper och färdigheter. Underkänd prestation anges med vitsordet 4.” (Gymnasieförordningen 810/1998, 6 § 2 mom.) De obligatoriska kurserna i vart och ett läroämne och de riksomfattande fördjupade kurser som definierats i grunderna för läroplanen bedöms med siffror. Övriga fördjupade kurser och tillämpade kurser kan i enlighet med vad som bestäms i läroplanen bedömas med siffror, med en anteckning om slutförd kurs (A = avlagd), underkänd kurs (U = underkänd) eller med ett verbalt omdöme. Sifferbedömningen kan kompletteras med ett skriftligt verbalt omdöme och med muntlig respons vid ett utvärderingssamtal. Hur en avbruten kurs ska antecknas kan avgöras i läroplanen. Diagnostiserade handikapp och därmed jämförbara svårigheter, språksvårigheter hos invandrare eller andra svårigheter som gör det svårt för den studerande att visa sina kunskaper bör beaktas vid bedömningen så att den studerande ges möjlighet till specialarrangemang och till att visa sina kunskaper också på något annat sätt än skriftligt. Dylika svårigheter kan beaktas i kursvitsordet.

144

Bedömning av den fördjupade kursen 7 i A-lärokursen, den fördjupade kursen 6 i B1-lärokursen och den fördjupade kursen 7 i den modersmålsinriktade lärokursen i det andra inhemska språket (finska/svenska) samt den fördjupade kursen 8 i A-lärokursen och den fördjupade kursen 7 i B1-lärokursen i främmande språk Bedömningen av prestationerna i den fördjupade kursen 7 i A-lärokursen, den fördjupade kursen 6 i B1-lärokursen och den fördjupade kursen 7 i den modersmålsinriktade lärokursen i det andra inhemska språket samt den fördjupade kursen 8 i A-lärokursen och den fördjupade kursen 7 i B1-lärokursen i främmande språk baserar sig på vitsordet i det prov i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar och på övrigt under 3 kursen visat kunnande. Kurserna bedöms med siffror enligt skalan 4–10. Också det prov i muntlig språkfärdighet som hör till kursen bedöms enligt skalan 4–10. ”I språkundervisningen ska den studerandes muntliga språkfärdighet bedömas utöver de övriga delområdena i språkfärdigheten. Den muntliga språkfärdigheten bedöms i ett särskilt prov. Utbildningsstyrelsen svarar för utarbetandet av provet. Bestämmelser om innehållet i provet i muntlig språkfärdighet utfärdas genom förordning av statsrådet.” (Gymnasielagen 629/1998, ändr. L 1116/2008, 17 § 3 mom.) Det prov i muntlig språkfärdighet som avses i 17 § 3 mom. i gymnasielagen består av uppgifter där man bedömer den studerandes uttal, förmåga att referera och förmåga att diskutera. Provet bedöms med siffror enligt skalan i 2 mom. Vitsordet för kursen i muntlig språkfärdighet baserar sig på provet i muntlig språkfärdighet och annat under kursen visat kunnande. (Gymnasieförordningen 810/1998, ändrad genom statsrådets förordning F 1117/2008, 6 § 4 mom.) Prestationen i det prov i muntlig språkfärdighet som hör till kursen och annat under kursen visat kunnande bedöms mot de mål för den muntliga färdigheten som uppställs för språket och enligt lärokursen i grunderna för läroplanen. Förutsättningarna för bedömning av kursen uppfylls, när den studerande har visat sådant kunnande som krävs för genomförande av kursen och har avlagt det prov i muntlig språkfärdighet som hör till kursen. Bedömarna och informationen om bedömningsgrunderna ”I fråga om bedömningen av varje enskilt läroämne eller ämnesgrupp beslutar den studerandes lärare eller, om lärarna är många, lärarna gemensamt. I fråga om slutbedömningen beslutar rektorn och den studerandes lärare gemensamt.” (Gymnasielagen 629/1998, ändr. L 1116/2008, 17a §) ”Den studerande har rätt att få uppgifter om bedömningsgrunderna och hur de har tillämpats på honom eller henne.” (Gymnasielagen 629/1998, ändr. L 1116/2008, 17 § 2 mom.) Information om bedömningsgrunderna förbättrar lärarnas och studerandenas rättskydd och studiemotivationen. Förutom om de allmänna bedömningsgrunderna bör de studerande upplysas om bedömningen av varje kurs vid kursens början, då bedömningen bör diskuteras.

145

Att gå vidare i studierna "I läroplanen bestäms enligt läroämne eller ämnesgrupp de kurser som ska genomföras med godkänt resultat för att den studerande ska kunna gå vidare i studierna i läroämnet eller ämnesgruppen i fråga. En studerande som inte har slutfört ovan avsedda studier med godkänt resultat ska beredas möjlighet att visa att han inhämtat sådana kunskaper och färdigheter som gör det möjligt att gå vidare i studierna." (Gymnasieförordningen 810/1998, 7 § 1 mom.) Den studerandes framsteg i studierna ska följas. Om tillvägagångssättet, som till exempel huruvida eventuella hinder för att gå vidare i studierna ska tas i bruk, bestäms närmare i läroplanen. Det krav på hur en hel lärokurs ska avläggas som anges i kapitel 4 6.3 i detta dokument kan emellertid inte skärpas genom att man definierar hur den studerande får gå vidare i studierna. Höjning av vitsord Läroplanen ska fastslå på vilket sätt den studerande ska ges möjlighet att försöka höja ett redan godkänt kursvitsord. Om en studerande utnyttjar denna möjlighet är det den bättre kursprestationen som blir gällande. Erkännande av kunnande "En studerande har rätt att få tidigare slutförda studier som motsvarar målen för och det centrala innehållet i läroplanen eller kunnande som förvärvats på annat sätt bedömda och erkända. Genom erkännande av kunnande kan den studerande få obligatoriska, fördjupade eller tillämpade studier som ingår i gymnasiets läroplan tillgodoräknade eller ersatta. I fråga om erkännande av den studerandes kunnande iakttas vad som i 17 och 17 a § föreskrivs om bedömning och beslut om bedömning. Vid behov ska kunnandet visas på det sätt utbildningsanordnaren bestämmer.” (Gymnasielagen 629/1998, ändrad L 1116/2008, 23 § 1 mom.) Beslut om erkännande av kunnande ska på särskild begäran fattas innan nämnda studier eller en studiehelhet som gäller kunnande som ska tillgodoräknas inleds.” (Gymnasielagen 629/1998, ändr. L 1116/2008, 23 § 2 mom.) Utöver bestämmelserna i gymnasielagen (Gymnasielagen 629/1998, ändrad L 1116/2008, 23 §) gäller att man genom tillgodoräknande av studier och erkännande av kunnande som förvärvats på annat sätt ska undvika överlappande studier och förkorta studietiden. Den studerande ska ansöka om erkännande av studier som slutförts i andra sammanhang eller kunnande som förvärvats på annat sätt. Den studerande ska uppvisa en utredning över sina studier eller sitt kunnande. I bedömningen av kunnande som förvärvats på annat sätt förfars som föreskrivits om bedömningen av kurser och lärokurser i grunderna för läroplanen och i läroplanen. När studier från andra läroanstalter räknas en studerande till godo ska man hålla sig till bedömningen i den läroanstalt där prestationen har utförts. Om det handlar om en kurs

146

som enligt gymnasiets läroplan ska bedömas med siffror, omvandlas vitsordet till gymnasiets vitsordsskala enligt följande motsvarighetstabell: skalan 1–5 gymnasiets skala skalan 1–3 1 (nöjaktiga) 5 (hjälpliga) 1 2 (nöjaktiga) 6 (försvarliga) 1 3 (goda) 7 (nöjaktiga) 2 4 (goda) 8 (goda) 2 5 (berömliga) 9 (berömliga), 10 (utmärkta) 3 I sådana fall där man i gymnasiet inte kan avgöra vilket vitsord, det högre eller det lägre, en kurs som avlagts i en annan läroanstalt motsvarar, ska motsvarigheten bestämmas till den studerandes fördel. Utländska studier kan i gymnasiestudierna räknas till godo som obligatoriska, fördjupade eller tillämpade kurser. Om de räknas till godo som obligatoriska kurser eller som i grunderna för läroplanen definierade fördjupade kurser ska de bedömas med siffror. Vid behov kan tilläggsprestationer förutsättas som stöd för vitsordgivningen. När en studerande övergår från en lång lärokurs i ett ämne till en kort, räknas hans studier enligt den långa lärokursen till godo i den korta lärokursen i den utsträckning som kursernas mål och centrala innehåll motsvarar varandra. Dessa motsvarigheter definieras närmare i samband med lärokurserna i de olika läroämnena. Kursvitsorden för den långa lärokursen överförs då direkt som kursvitsord för de korta kurserna. Resten av studierna enligt den långa lärokursen kan i den korta kursen utgöra fördjupade eller tillämpade kurser i enlighet med vad som bestäms i läroplanen. På den studerandes begäran kan man anordna extra förhör för att fastslå kunskapsnivån. Då en studerande mitt i studierna övergår från kort till lång lärokurs i ett läroämne, ska samma principer följas. Tilläggsprestationer kan då förutsättas, och vitsordet kan samtidigt omprövas. En invandrarstuderande bedöms enligt lärokursen i finska/svenska som andraspråk (S2) för invandrare, förutsatt att han har valt denna lärokurs, oberoende av om särskild undervisning i finska/svenska som andraspråk har anordnats eller om gymnasiet bara har kunnat erbjuda en del av kurserna i finska/svenska som andraspråk. Kurser som avlagts enligt lärokursen i finska/svenska som modersmål räknas i sin helhet till godo i kurserna i finska/svenska som andraspråk, och vitsordet för dem blir gällande som vitsord för kurserna i finska/svenska som andraspråk. På sitt betyg kan den studerande ha vitsord bara för lärokursen i finska/svenska i modersmål och litteratur eller för lärokursen i finska/svenska som andraspråk (S2), inte för vardera.  6.4. Bedömningen av en ämneslärokurs Studierna i gymnasiet indelas i tre delar: obligatoriska, fördjupade och tillämpade kurser. (Statsrådets förordning 955/2002, 7 § 1 mom.) En ämneslärokurs består av obligatoriska och fördjupade kurser enligt den studerandes individuella studieprogram samt av tillämpade kurser som nära ansluter sig till de obligatoriska och fördjupade kurserna. I den ämnesvisa läroplanen bestäms i vilken

147

utsträckning de tillämpade kurserna ansluter sig till en ämneslärokurs. Lärokursen i ett läroämne kan vara olika lång för olika studerande. Den studerandes studieprogram preciseras under gymnasiestudiernas gång. Uppgörandet och uppföljningen av programmet hjälper honom eller henne att välja kurserna målmedvetet. Vitsordet för lärokursen i ett läroämne fastställs som det aritmetiska medeltalet för de obligatoriska kurser och de i grunderna för läroplanen definierade riksgiltiga fördjupade kurser som den studerande har slutfört. Av dessa studier får den studerande ha underkända kursvitsord enligt följande: Obligatoriska och i grunderna för läroplanen definierade riksgiltiga fördjupade kurser enligt studerandens studieprogram

Högsta antal underkända kurser

1-2 kurser 0 3-5 kurser 1 6-8 kurser 2 9 eller fler kurser 3 Lärokursen i ett läroämne skall innehålla alla den studerandes bedömda obligatoriska kurser och alla hans i grunderna för läroplanen definierade riksgiltiga fördjupade kurser. Ingen kurs kan avlägsnas i efterhand. I läroplanen skall bestämmas närmare om bedömningen av de övriga fördjupade kurser som ansluter sig till lärokursen i läroämnet och om bedömningen av de tillämpade kurserna. En studerande som inte har godkänts i ett ämne eller som önskar höja sitt vitsord skall ges möjlighet att höja sitt vitsord i ett fristående förhör.  (Gymnasieförordningen  810/1998,  8  §  3  mom.)   Om studeranden i ett särskilt förhör visar större mognad och behärskning av läroämnet än vad vitsordet i ämnet på basis av kursbedömningen skulle förutsätta, skall vitsordet höjas. Ett vitsord som bildats på basis av de obligatoriska och fördjupade kurserna i de nationella läroplansgrunderna kan förutom i ett fristående förhör höjas:

ü genom tilläggsprestationer i de fördjupade och tillämpade kurser som utbildningsanordnaren har definierat i läroplanen

ü enligt prövning av dem som beslutar om bedömningen av den studerande, ifall den studerandes kunskaper och färdigheter när studierna i läroämnet slutförs är bättre än vad som vitsordet i läroämnet enligt kursbedömningen skulle förutsätta.

 6.5. Hinder för studiegången I läroplanen bestäms enligt läroämne eller ämnesgrupp de kurser som skall genomföras med godkänt resultat för att den studerande skall kunna gå vidare i studierna i läroämnet eller ämnesgruppen i fråga. En studerande som inte har slutfört ovan avsedda studier med godkänt resultat skall beredas möjlighet att visa att han inhämtat sådana kunskaper och färdigheter som gör det möjligt att gå vidare i studierna. (Gymnasieförordningen 810/1998, 7 § 1 mom.)

148

Den studerandes framsteg i studierna skall iakttas. Om tillvägagångssättet, som till exempel om huruvida eventuella hinder för att gå vidare i studierna skall tas i bruk, bestäms närmare i läroplanen. Det krav på hur en hel lärokurs skall avläggas som anges i kapitel 6.3 i detta dokument kan emellertid inte skärpas genom att man definierar hur den studerande får gå vidare i studierna. Läroplanen skall fastslå på vilket sätt den studerande skall ges möjlighet att försöka höja ett redan godkänt kursvitsord. Om en studerande utnyttjar denna möjlighet är det den bättre kursprestationen som blir gällande. Om en studerande underkänns i två kurser efter varandra i tidsföljd i ett och samma ämne, kan han inte studera vidare i detta ämne. Den studerande måste då höja vitsordet i minst en av dessa två kurser Förnyat förhör (= omtagning) Kursprov anordnas vanligen under kursens gång. Efter varje period anordnas ett särskilt förnyat förhör. Datum för dessa prov står i infoguiden. Under ett förnyat förhör får man skriva högst två prov. Möjlighet att höja kursvitsord Underkänt vitsord kan höjas en gång genom ett förnyat förhör under respektive skolår. Efter sista perioden anordnas förnyat förhör i början av nästa termin. Godkänt vitsord kan höjas en gång genom ett förnyat förhör vid första möjliga tillfälle efter kursen. Första möjliga förnyade förhör efter sista perioden anordnas i början av nästa termin. Under ett och samma förnyade förhör kan man höja vitsordet i en enda godkänd kurs. 6.6. Betygen och uppgifterna i dem ”Till en studerande som har slutfört gymnasiets hela lärokurs ges avgångsbetyg. Till en studerande som avgår från gymnasiet utan att ha slutfört gymnasiets hela lärokurs ges skiljebetyg, i vilket bedömningen av de studier som slutförts antecknas. Till en studerande som har slutfört lärokursen i ett eller flera läroämnen ges ett betyg över slutförd lärokurs.” (Gymnasieförordningen 810/1998, 8 § 1 mom.) ”I fråga om avgångs- och skiljebetyg samt betyg över slutförd lärokurs i ett eller flera ämnen tillämpas vad som bestäms i 6 §. Intyg över provet i muntlig språkfärdighet ges som bilaga till avgångsbetyget.” (Gymnasieförordningen 810/1998, ändrad genom statsrådets förordning 1117/2008, 8 § 2 mom.) I gymnasiet används följande betyg:

1. Avgångsbetyg från gymnasiet ges till en studerande som har slutfört gymnasiets hela lärokurs. Det intyg över provet i muntlig språkfärdighet om vilket bestäms i gymnasieförordningen ges som bilaga till avgångsbetyget.

2. Betyg över slutförd enskild lärokurs ges när en person har slutfört en eller flera av gymnasiets ämneslärokurser.

149

3. Betyg över utträde ur gymnasiet (skiljebetyg) ges till en studerande som avgår från gymnasiet innan han eller hon slutfört gymnasiets hela lärokurs. 6

Gymnasiets betyg ska innehålla följande uppgifter:

ü betygets namn ü utbildningsanordnarens namn ü läroanstaltens namn ü den studerandes namn och personbeteckning ü de studier som har slutförts ü datum för utfärdandet av betyget och rektors underskrift ü upplysning om skolans rätt att utfärda betyg ü bedömningsskalan ü en utredning om lärokurserna i språk ü M = modersmålsinriktad lärokurs i det andra inhemska språket (finska/svenska) ü S2 = finska/svenska som andraspråk för studerande med ett främmande språk som

modersmål ü A = en lärokurs i ett språk som inletts i årskurserna 1–6 i den grundläggande

utbildningen ü B1 = en lärokurs i ett obligatoriskt språk som har inletts i årskurserna 7–9 i den ü grundläggande utbildningen ü B2 = en lärokurs i ett valfritt språk som inletts i årskurserna 7–9 i den

grundläggande ü utbildningen ü B3 = en lärokurs i ett valfritt språk som har inletts i gymnasiet.

Finska/svenska som andraspråk (S2) för studerande med ett annat modersmål än finska eller svenska antecknas på betyget under punkten modersmål och litteratur. Om det modersmål som den studerande läser inte är finska, svenska eller samiska, antecknas detta i de tillämpade studierna som en egen punkt under rubriken ”Annat modersmål”. I avgångsbetyget från gymnasiet och i ett betyg över slutförd enskild lärokurs antecknas de läroämnen som den studerande har läst, det antal kurser i läroämnena som har fullgjorts och vitsordet i vart och ett läroämne med ord och med siffror (t.ex.: berömliga...9) eller enbart att lärokursen i ett läroämne har slutförts och godkänts (slutförd). I avgångsbetyget och i ett betyg över slutförd lärokurs ska det också finnas en punkt för tilläggsuppgifter. I denna punkt antecknas bl.a. de intyg över särskilda prestationer som ges som bilagor till avgångsbetyget och kompletterar det, som till exempel avlagda gymnasiediplom, prov i muntlig språkkunskap och specificeras sådana studier som hör till gymnasiets lärokurs, men som har avlagts i andra läroanstalter och som inte ingår i ämneslärokurserna. Det intyg som i enlighet med gymnasieförordningen utfärdas över provet i muntlig språkfärdighet ska innehålla följande uppgifter:

ü intygets namn

150

ü utbildningsanordnarens namn ü läroanstaltens namn ü den studerandes namn och personbeteckning ü det språk som avlagts genom provet, språkets lärokurs och provvitsordet ü datum för utfärdande av intyget och rektors underskrift ü upplysning om läroanstaltens rätt att utfärda betyg ü bedömningsskalan

Om en studerande har studerat över hälften av kurserna i lärokursen i ett ämne på ett annat språk än skolans egentliga undervisningsspråk, ska en anteckning om det göras i tilläggsuppgifterna på betyget. I ett skiljebetyg från gymnasiet antecknas läroämnena och de avlagda kurserna i dem samt vitsordet för varje kurs eller enbart att kursen har avlagts (slutförd/underkänd). Gymnasiet ska föra ett register över de studerandes studieprestationer. Av registret ska framgå de avlagda kurserna och vitsorden i dem. För hela gymnasiets lärokurs ges inget sammantaget vitsord, vare sig som medeltal av vitsorden i de olika läroämnena eller på något annat sätt. Det totala antalet kurser som den studerande avlagt antecknas i betyget. Utbildningsanordnaren beslutar om betygens utformning 6.7. Bedömarna och informationen om bedömningsgrunderna Om bedömningen av en studerande beslutar i fråga om varje enskilt läroämne eller ämnesgrupp den studerandes lärare eller, om lärarna är många, lärarna gemensamt. (Gymnasieförordningen 810/1998, 9 § 1 mom.) Den studerande har rätt att få uppgifter om bedömningsgrunderna och om hur de har tillämpats på honom. (Gymnasieförordningen 810/1998, 9 § 2 mom.) Information om bedömningsgrunderna förbättrar lärarnas och studerandenas rättsskydd och studiemotivationen. Förutom om de allmänna bedömningsgrunderna bör de studerande upplysas om bedömningen av varje kurs vid kursens början, då bedömningen bör diskuteras. Bedömningsgrunderna för enskilda kurser framgår i läroplanens kursbeskrivningar.   6.8. Tillgodoräknande av studier En studerande får i gymnasiets lärokurs räkna sig till godo i andra sammanhang slutförda studieprestationer om dessa till sina mål och sitt centrala innehåll motsvarar gymnasiets läroplan. (Gymnasielagen 629/1998, 23 § 1 mom.)

151

Beslut om tillgodoräknande av studieprestationer som slutförts i ett annat sammanhang skall på särskild begäran fattas innan nämnda studier inleds. (Gymnasielagen 629/1998, 23 § 2 mom.) Utöver bestämmelserna i gymnasielagen (L 629/1998, 23 §) gäller att man genom tillgodoräknande av tidigare studier skall undvika överlappningar och förkorta studietiden. När studier från andra läroanstalter räknas en studerande till godo skall man hålla sig till bedömningen i den läroanstalt där prestationen har utförts. Om det handlar om en kurs som enligt gymnasiets läroplan skall bedömas med siffror, omvandlas vitsordet till gymnasiets vitsordsskala enligt följande motsvarighetstabell: skalan 1-5 gymnasiets skala skalan 1-3 1 (nöjaktiga) 5 (hjälpliga) 1 2 (nöjaktiga) 6 (försvarliga) 1 3 (goda) 7 (nöjaktiga) 2 4 (goda) 8 (goda) 2 5 (berömliga) 9 (berömliga, 10 (utmärkta) 3 I sådana fall där man i gymnasiet inte kan avgöra vilket vitsord, det högre eller det lägre, en kurs som avlagts i en annan läroanstalt motsvarar, skall motsvarigheten bestämmas till den studerandes fördel. Utländska studier kan i gymnasiestudierna räknas till godo som obligatoriska, fördjupade eller tillämpade kurser. Om de räknas till godo som obligatoriska kurser eller som i grunderna för läroplanen definierade fördjupade kurser skall de bedömas med siffror. Vid behov kan tilläggsprestationer förutsättas som stöd för vitsordsgivningen. När en studerande övergår från en lång lärokurs i ett ämne till en kort, räknas hans studier enligt den långa lärokursen till godo i den korta lärokursen i den utsträckning som kursernas mål och centrala innehåll motsvarar varandra. Dessa motsvarigheter definieras närmare i samband med lärokurserna i de olika läroämnena. Kursvitsorden för den långa lärokursen överförs då direkt som kursvitsord för de korta kurserna. Resten av studierna enligt den långa lärokursen kan i den korta lärokursen utgöra fördjupade eller tillämpade kurser i enlighet med vad som bestäms i läroplanen. På den studerandes begäran kan man anordna extra förhör för att fastslå kunskapsnivån. Då en studerande mitt i studierna övergår från kort till lång lärokurs i ett läroämne, skall samma principer följas. Tilläggsprestationer kan då förutsättas, och vitsordet kan samtidigt omprövas. En invandrarstuderande bedöms enligt lärokursen i finska/svenska som andraspråk (S2) för invandrare, förutsatt att han har valt denna lärokurs, oberoende av om särskild undervisning i finska/svenska som andraspråk har anordnats eller om gymnasiet bara har kunnat erbjuda en del av kurserna i finska/svenska som andraspråk. Kurser som avlagts enligt lärokursen i finska/svenska som modersmål räknas i sin helhet till godo i kurserna i finska/svenska som andraspråk, och vitsordet för dem blir gällande som vitsord för kurserna i svenska/finska som andraspråk. På sitt betyg kan den studerande ha vitsord bara för lärokursen i finska/svenska i modersmål och litteratur eller för lärokursen i finska/svenska som andraspråk (S2), inte för vardera.

152

6.9. Läroämnen som skall bedömas med siffror i avgångsbetyget Med de siffervitsord som föreskrivs i gymnasieförordningen bedöms alla obligatoriska läroämnen och valfria främmande språk. För studiehandledningen ges en anteckning om fullgjord prestation. För gymnastik och sådana ämnen som omfattar bara en kurs antecknas bara att prestationen är fullgjord ifall den studerande begär det. Också för valfria främmande språk antecknas att prestationen är fullgjord, ifall den lärokurs som den studerande har avlagt i språket omfattar endast två kurser. Övriga i läroplanen definierade tillämpade studier som lämpar sig för gymnasiets uppgift bedöms i enlighet med vad som bestäms i läroplanen 6.10. Fullgörande av hela gymnasiets lärokurs Undervisning i olika läroämnen och studiehandledning ges i form av kurser som omfattar i genomsnitt 38 timmar. De studier som är frivilliga för den studerande kan till omfattningen vara kortare eller längre än vad som nämns ovan. Gymnasiets lärokurs omfattar minst 75 kurser. (Gymnasieförordningen 810/1998, 1 § 1 mom.) De obligatoriska, fördjupade och tillämpade kurser som hör till den studerandes personliga studieprogram skall ha studerats i minst den omfattning som har angetts för dem i timfördelningen 14.11.2002. (Statsrådets förordning 955/2002.) En studerande har fullgjort gymnasiets lärokurs när han eller hon har avlagt de enskilda ämneslärokurserna med godkänt vitsord på det sätt som angetts ovan och då minimiantalet 75 kurser för gymnasiet uppfylls. Av läroanstaltens egna fördjupade och tillämpade kurser kan endast de kurser som den studerande har avlagt med godkänt vitsord räknas till gymnasiets lärokurs. 6.11. Ny bedömning och rättelse av bedömning Begäran om omprövning av ett beslut som gäller studieframstegen eller slutbedömningen skall göras inom två månader efter delgivningen. Om ny bedömning beslutar skolans rektor och den studerandes lärare gemensamt. (Gymnasieförordningen 561/2003, 13 § 1 mom.) Om den nya bedömning som avses i 1 mom. eller det beslut genom vilket begäran har avslagits är uppenbart felaktigt, kan länsstyrelsen på den studerandes begäran ålägga läraren att företa en ny bedömning eller bestämma att beslutet om studieframstegen skall ändras eller bestämma vilket vitsord den studerande skall få. (Gymnasieförordningen 561/2003, 13 § 2 mom.) Utbildningsanordnaren skall informera de studerande om möjligheten till ny bedömning och till rättelse av bedömning.

153

7. Lagar och förordningar om gymnasieutbildningen Gymnasielag (629/1998) lagen föreskrivs om allmänbildande gymnasieutbildning som bygger på den grundläggande utbildningens lärokurs och är avsedd för ungdomar och vuxna. Gymnasieförordning (810/1998) I förordningen som preciserar lagen bestäms bl.a. om undervisning och arbetstid, bedömning, rättsskydd och tillstånd att ordna utbildning. Statsrådets förordning om allmänna riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen (955/2002) I förordningen bestäms om gymnasieutbildningens allmänna riksomfattande mål och om timfördelningen. Undervisningsministeriets beslut om grunderna för antagning av studerande till gymnasier (1202/1998) I beslutet bestäms om grunderna för antagning av studerande samt beaktande av inträdes- och lämplighetsprov och andra prestationer. Statsrådets förordning om gemensam ansökan till yrkesutbildning och gymnasieutbildning (30/2008) I förordningen bestäms bl.a. om ordnande av gemensam ansökan och om ansökningsönskemål. Lag om anordnande av studentexamen (672/2005) I lagen föreskrivs bl.a. om ordnande av studentexamen, proven och bedömningen, examinanderna och studentexamensnämnden. Statsrådets förordning om studentexamen (915/2005) I förordningen som preciserar lagen bestäms bl.a. om innehållet i och ordnandet av studentexamen, om betyg och om hur studentexamensnämnden utses. Förordning om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet (986/1998) I förordningen bestäms bl.a. om utbildning, studier och språkkunskaper som krävs av rektorer och lärare inom gymnasieutbildningen. Lag om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998) Förordning om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (806/1998) I lagen och förordningen bestäms bl.a. om statsandelar och statsunderstöd som beviljas för gymnasieutbildning.

154