svensk filatelistisk litteratur - postmuseum · uppslaget till att skapa en första hand-bok över...

91ERIK HAMBERG Svensk filatelistisk litteratur

Efter en blygsam början åren kring 1860 togfrimärkssamlandet fart i Sverige under 1870-talet, men det kom ändå att dröja många årinnan någon egentlig frimärkslitteratur gavsut i form av kataloger och handböcker.Filatelistiska tidskrifter och kataloger börjadedock utkomma i Storbritannien, Frankrikeoch Tyskland redan i början av 1860-talet.Åren 1862 och 1863 formligen exploderadeutgivningen av filatelistisk litteratur ute iEuropa. De frimärkssamlare som fanns iSverige var under lång tid inte organiserade,de hade sina byteskontakter utomlands ochde fick förlita sig på i synnerhet tysk littera-tur i ämnet.

Sverige får sin första filatelilitteratur

Först år 1886 utkom den första svenska tid-skriften, �Tidning för frimärkssamlare�, medFredrik Wilhelm Andréen som redaktör. Ef-ter några år slogs denna tidskrift 1894 ihopmed �Nordisk Frimærkeblad�, som utkommiti Norge sedan 1886, till �Nordisk Filatelis-tisk Tidsskrift�, med redaktioner i Danmark,Norge och Sverige. Ett par år senare tillkom�Svensk Filatelistisk Tidskrift� (1900), SverigesFilatelist-Förenings egen medlemspubli-kation, � numera �Filatelisten� � och snartföljdes den av ytterligare periodiska publika-tioner. Inhemska monografier, handböckeroch kataloger saknades länge; däremot tryck-tes ibland prislistor av frimärkshandlarna.

Ett av de allra första filatelistiska arbe-tena som utgavs i Sverige var ett litet häftesom publicerades 1889 med titeln Om de ivåra philatelistiska handböcker förekommande ort-

Svensk filatelistisk litteratura v Erik Hamberg

ERIK HAMBERG, f. 1951, är fil. dr i idé-och lärdomshistoria och sedan 1990 ansva-rig för Postmusei bibliotek. Han är interna-

tionell juryman för bedömning av post-historiska exponat och medlem av SSPD

sedan 1982, samt var åren 2004-2009 sällska-pets ordförande. Han har sedan 1994

medverkat i Postryttaren med ett flertalartiklar.

namn, deras ursprung och historiska betydelse (24 s.),författat av pseudonymen �Quinze�. Häftetutgavs som särtryck i endast 25 exemplar ochtrycktes samma år även som en följetong i

92 POSTRYTTAREN 2013

nr. 1-3 av �Tidning för frimärkssamlare�. Itidskriften fortsattes sedan denna serie ändatill och med nr. 9, 1890.

Frimärkshandlaren Heinrich Lichtenstein,som inledde sin verksamhet 1887, utgav år1890 den första svenska katalogen, vilkenegentligen var en förteckning över hans egenutställda samling med frimärken och helsaker.Denna första svenska frimärksutställning iSverige ägde rum i centralpostkontoret vidRödbodtorget i Stockholm, dvs. intill Tegel-backen, mellan den 31 oktober och 9 novem-ber 1890. Katalog öfver H. Lichtensteins samlingaf svenska postvärdetecken (8 s.) fanns att köpavid utställningen för 15 öre och däri återfin-ner vi den gula treskillingen, vilken nu visa-des offentligt för första gången i Sverige.Katalogtexten förklarade lakoniskt: �Feltrycki färgen, hittills okändt, ytterst sällsynt.� Detvar också Lichtenstein som gav ut det förstafrimärksalbumet i Sverige 1891.

av de första tillfällena som de berömda �Postoffice� - frimärkena omnämndes i svenskfilatelistisk press. Vidare förtecknade ochprissatte Lindberg frimärksrariteter från olikaländer, meddelade adresser till de viktigastefrimärkssamlareföreningarna i Norden, lik-som till både samlare och handlare. Sist fannsannonser införda för olika frimärkshandlareoch tidskrifter. Lindberg var vid denna tidordförande i Norrköpings Philatelistklubb.

Tre år senare, i april 1894, publiceradeLichtenstein en Katalog öfver Sveriges postvärde-tecken utarbetad med ledning af egen samling (30 s.).I förordet skrev han bland annat att: �Medföreliggande katalog har författaren sökt såvidt han kunnat, afhjelpa den för många sam-lare af svenska postvärdetecken känbara bris-ten på en utförlig och tillförlitlig förteckningå dessa.� Katalogen, som var försedd medprisnoteringar, omfattade såväl frimärkensom helsaker och tog i viss mån även uppnyanser. Av 6 öre ringtyp � en beteckningsom Lichtenstein inte använde � angavssålunda tre nyanser: �gredelint�, �blåviolett�och �grått�. Uppställningen var kronologiskefter emissionsdatum utan att Lichtensteingjort någon notering om olika märkesbilder.Däremot hade han angivit de skilda perfore-ringsmåtten. Vidare var vanliga frimärken,lösenmärken och tjänstefrimärken separe-rade.

Fredrik Wilhelm Andréen, en av initiativ-tagarna till Frimärkssamlare-Föreningen iStockholm, som grundades 1886, utgav 1894den första och enda årgången av NordiskFilatelistisk Kalender (96 s.). Det var en behän-dig liten volym med insticksfickor för frimär-ken och därför lätt att medföra till möten medandra frimärkssamlare. I övrigt innehölldenna publikation flera kortare artiklar avolika medarbetare, bland annat �Ett par storarariteter� med ett fotografi föreställande ettav de berömda 2 pence Mauritius �Post office�-frimärkena på brevstycke. Här fanns även attläsa om �Svenska feltryck och kuriositeter�med en fotografisk planch, en artikel om fin-ska nytryck, en förteckning över filatelist-föreningar i Norden, en katalog över Sveri-ges och Norges frimärken, m.m.

Samma år, 1891, utgav Herman Lindbergi Norrköping Skandinavisk adressbok (76 s.)med korta artiklar, såsom �Ur frimärkets his-toria�, �Vattentecknet på frimärkena� och�Mauritius äldsta frimärken�. Detta var ett


Med ett rekommenderande förord avHeinrich Lichtenstein publicerade Carl vonPlaten ett filatelistiskt lexikon 1896, kallatFilatelistiska termer: något om postvärdetecken ochderas samlande (107 s.), vilket var utarbetat ef-ter engelska förebilder. Delar av upplagan,100 exemplar, utgavs i en numrerad utgåva.

I slutet av decenniet, 1898, utgav Fri-märkssamlare-Föreningen i Stockholm enPrisförteckning öfver Sveriges postvärdetecken: I.Fri-och lösenmärken (16 bl.), som trycktes i 500exemplar. Den följdes av en andra del: II.Frankokuvert, brefkort och kortbref (8 bl.) sammaår, vilken dock trycktes i endast 200 exem-plar. Bakom dessa förteckningar stod AstleyLevin, Ernst Ljungström, Josef Johansson,Harry Wennberg samt E. Gyllenspetz. En nyupplaga publicerades 1901, Prisförteckning öfverSveriges postvärdetecken (22 bl.), där alla franko-tecken fanns samlade i en och samma volym.Året innan, 1900, publicerade G. in de Betou,boende i Avesta, en förteckning över allanordiska frankotecken, Nordiska postvärde-tecken upptagande Sveriges, Norges, Danmarks ochFinlands frimärken och helsaker (36 s.).


Tidig handboksutgivning

Under hösten 1900 tog två i Göteborg bo-ende medlemmar av Frimärkssamlare-Före-ningen i Stockholm, Sven Wiberg och AlbinPihl, initiativet till att bilda en lokalföreningi Göteborg. Detta ledde till att förenings-namnet för riksorganisationen ändrades tillSveriges Filatelist-Förening och att en långrad lokalföreningar bildades, med början iGöteborg den 31 januari 1901. Bildandet avlokala föreningar runt om i landet kom attstarkt stimulera frimärkssamlandet i Sverige.Behov uppstod därvid att komplettera de till-gängliga utländska frimärkskatalogerna ochhandböckerna med en aktuell svensk publi-kation, som bättre beskrev de svenska franko-tecknen.

Uppslaget till att skapa en första hand-bok över svenska frimärken och helsaker komår 1903 från Sven Wiberg i Göteborgs-föreningen. Detta resulterade i att SverigesFilatelist-Förening beslöt att ge ut en hand-bok till det svenska frimärkets 50-årsjubileum,Sveriges frankotecken 1855-1905 (322 s.). Bokenvar indelad i en postal och en filatelistisk av-delning och förtecknade således inte barafrankotecknen, utan gav även en postal his-torisk bakgrund med tryckerihistoria samt enöversikt av det tidiga frimärkssamlandet iSverige. För den innehållsrika postala delensvarade notarien vid generalpoststyrelsen,Ernst Öberg, medan det filatelistiska avsnit-tet hade Nils V. B. Holmberg som upphovs-man. Alla frimärken var avbildade och ett fler-tal nyanser samt upplagesiffror fanns nu an-givna. Denna SFFs första handbok var ettpionjärarbete av första rang, där de bäggeredaktörerna skapade ett alldeles nytt upp-lägg. Olika stämpeltyper som använts av post-verket fanns också avbildade och kan ses somett embryo till en stämpelkatalog. Pärmde-koren, ett elegant guldtryck på ett ljust blåtthelklotband anknöt till de svenska national-färgerna och hade formgivits av slotts-arkitekten Agi Lindegren, en av föreningensmedlemmar. Till 250 exemplar av hand-bokens upplaga fogades 1885 års nytryck avskilling-bancofrimärkena.Ett litet antal hand-böcker bands in i mörkblått skinn.

Inom kort publicerades även ett par små-skrifter av Sveriges Filatelist-Förening.Hilmer Djurling och L. Harald Kjellstedtsammanställde 1906 Tysk-svensk, engelsk-svenskoch fransk-svensk filatelistisk ordbok gifvande isvensk öfversättning filatelistiska ord och termeranvända i utlandets ledande kataloger (19 s.). Dettavar en utmärkt hjälpreda för samlarna, somvid denna tid i allmänhet samlade hela värl-dens frimärken, eller åtminstone åtskilliga avdem. Man bytte ofta med eller köpte frånsamlare och handlare i andra länder. Svensk-amerikanen Kjellstedt var även författare tillden trevligt skrivna Filatelien såsom nöje och stu-d i um (24 s.) som gavs ut 1907. En norsk upp-laga utgavs året därpå, Filatelien som under-holdning og studium (24 s.). En andra svenskupplaga utkom 1912. Kjellstedt inledde medföljande konstaterande:

�Det finnes väl näppeligen någon vurm eller�hobby� så allmänt förekommande bland de civilise-rade folkens individer som vurmen för vissa föremålssamlande. För den som är dagligen sysselsatt med stu-dier, med undervisning, med affärer eller något fysisktansträngande yrke är den rekreation för tanke och sinne,som utöfvandet af en dylik favoritsysselsättning med-för, ej endast en välsignelse utan en nödvändighet.�


Kjellstedt ansvarade även för Frimärkenvärda förmögenheter (43 s.), en översättning avFred J. Melvilles �Postage stamps worthfortunes� från 1908. Kjellstedts översättningutgavs 1910 i Sveriges Filatelist-Föreningsregi.

En annan publikation som gavs ut avSveriges Filatelist-Förening var Bibliographieder wichtigsten Spezialwerke über die Postwertzeicheneinzelner Länder (45 s.). Denna gavs ut 1907och var sammanställd av Rudolf Krasemann(1875-1908), som till yrket var bokhandlareoch verksam vid Akademiska bokhandeln iUppsala. Krasemann ansvarade även föröversättningen till tyska av den katalog somSveriges Filatelist-Förening utgav året innan,1906, Verzeichnis über die Postwertzeichen vonSchweden: Marken (30 bl.), vilken byggde på1905 års handbok. En ny upplaga av dennakatalog på tyska språket utgavs 1911 (38 bl.).På tyska utgavs även en bearbetad och någotförkortad upplaga av 1905 års handbok medtiteln Die Postmarken von Schweden 1855-1905(116 s.), som ingick som del två i �IllustriertesHandbuch der Postfreimarkenkunde gleich-zeitig Beibuch zum Permanent-Sammelwerk

in losen Blättern� utgiven av Hugo Krötzschi Leipzig 1908. Här var frimärksavbildninga-rna lagom stora för att man skulle kunna sättain frimärken i boken.

År 1914 tillsatte Sveriges Filatelist-Föreningen kommitté som skulle utarbeta en ny för-teckning över Sveriges frankotecken. Arbe-tet gick raskt och redan året därpå, 1915, ut-kom Handbok öfver Sveriges frankotecken 1855-1915 (111 s.), den första katalogen med pris-

noteringar i SFFs regi. För frimärkena, vilkafanns i �afdelning I� hade nyanserna nu äg-nats ett mer ingående studium än tidigare.Helsakerna, som återfanns under �afdelningII�, hade förtecknats av Erland Kempe ochFritz Dölling, medan Astley Levin ansvaradeför �afdelning III�, avsnittet om poststämp-lar, �ett intressant fält för specialsamlaren,rikt på omväxlingar och gifvande tillfälle tilldjupgående studier.� På ett par avslutandesidor presenterades Postmuseum av fri-märkshandlaren Harry Wennberg. Denne,som under ett par decennier var Sverigesledande frimärkshandlare, hade varit verksami branschen sedan 1892. Han utgav från 1919tidskriften �Filatelistiska Meddelanden�,vilken i en lång serie artiklar under åren 1919-


1923 bl.a. återgav Harry Wennbergs memoa-rer under rubriken �Vad jag upplevat somfilatelist�. Av Wennbergs handbok framställ-des även en särskild numrerad lyxupplaga i50 exemplar.

Astley Levin var pionjär när det gällerstämpelsamlandet i Sverige och han publice-rade år 1918 Stockholms poststämplar 1686-1910:försök till beskrivning (36 s.), en katalog därhuvudstadens stämplar klassificerades ochavbildades. Året därpå, 1919, utgav han För-teckning å Sveriges postanstalter 1636-1910 jämtedata för deras öppnande och eventuella indragande(103 s.). Av den senare titeln utkom en merpåkostad upplaga i 50 exemplar till vilken1885 års nytryck av vapentyp-örefrimärkenafogades. Dessa publikationer byggde på denmycket omfattande samling frimärken medalfabetiskt och kronologiskt ordnade stäm-pelavtryck från svenska postanstalter somLevin sammanställde och så småningomdonerade till Postmuseum i Stockholm.

Bandfrimärkena kartläggs

Under 1920 började det svenska postverkettrycka frimärken på ett helt nytt sätt. Tidi-gare hade man låtit Jacob Bagges sedeltryck-eri framställa alla svenska frimärken i ark, enomständlig och tidsödande process. Nu skaf-fade man i stället en modern tryckeri-utrustning av fabrikat Stickney från U.S.A.och tillverkade fortsättningsvis frimärkena iegen regi. De nya frimärkena, som trycktes irullar, vann snart frimärkssamlarnas storaintresse. Tryckdifferenser och olika sorterspapper uppträdde efter hand och de börjadegenast samlas och katalogiseras. Det nya ochhögst aktuella samlingsområdet gav inomkort upphov till en rad publikationer för sam-lare av bandfrimärken.

Bland de först utgivna publikationernaåterfinner vi Olika gravyrtyper å frimärken medlejon- och postemblem-bilderna 1920-1926, somutarbetats av Johannes Rudbeck, dåvarandechef för Postmuseum. Det 13-sidiga häftetpresenterade bandfrimärkenas typolikheteroch utgavs på Harry Wennbergs förlag 1926.

Delar av upplagan såldes med monteradeobegagnade frimärken. Samtidigt publiceradeAlbin Pihl De svenska bandfrimärkena 10/51920 � 1/8 1926 (16 s.). Pihl presenteradedessa frimärken i tabellform, med uppgifterom nyanser och vattenmärken. Två år senareutgavs Förteckning över Sveriges bandfrimärken1920 � 1928 (16 s.) med uppgifter om typer,

nyanser, papperssorter och vattenmärken.Åke Lundeberg, en av författarna, är för ef-tervärlden annars mest känd för att vid OS iStockholm 1912 ha erövrat två guld- och ensilvermedalj i grenen skytte på löpande hjort.Katalogen innehöll även värderingsuppgifter.Bakom förteckningen stod, förutom Lunde-berg, ytterligare fem samlare: K. A. Bergstedt,Rudolf Ericsson, Adolf Hassler, SiggeLjunggren och David Palmér. Redan åretdärpå, 1929, utgavs en ny upplaga (16 s.) avhäftet, nu kallat Förteckning över Sveriges band-frimärken 1920-1929. Ett supplement (2 s.)utkom även. Tillsammans med Carol Hall-berg publicerade Åke Lundeberg 1933 en nybandfrimärkespublikation, Gravyrskillnaderm.m. hos Sveriges frimärken 1920-1933 (16 s.).Med detta häfte till hands kunde skillnadermellan olika plåtar lätt fastställas. Likaså be-skrevs dubbelpräglingar.


En ny handbok från SFF

1920-talet präglades av en stark utvecklingav frimärkssamlandet och föreningslivetblomstrade. Redan 1920 fanns det behov aven ny handbok som förtecknade alla utgivnasvenska frimärken. 1915 års handbok efter-träddes av en ny upplaga, utgiven i SverigesFilatelist-Förenings regi: Handbok öfver Sveri-ges frankotecken 1855-1920 med undertitelnAfdelning I: frimärken, luftpostfrimärken, tjänstefri-märken, lösenmärken (83 s.). Nytt för denna

handbok var att provtryck hade förtecknats.Dessutom hade beteckningen �ringtyp� införtsför den serie frimärken som gavs ut 1872 -1891. De planerade delarna II och III, medhelsaker och poststämplar, blev dock aldrigpublicerade. En ny upplaga av handbokengavs ut 1928. Titeln hade nu ändrats till:Katalog över Sveriges frankotecken 1855-1903 samtpoststämplar 1686-1910: avdelning I. Anmärk-ningsvärt är att varken frimärken av typ Gus-taf V i medaljong eller bandfrimärkena hademedtagits.

I viss mån kompenserades detta av HarryWennbergs handbok över Sveriges frankotecken (50bl.), som utgavs 1925. Denna handbok ut-gavs som ett komplement till 1915 års hand-bok och tog endast upp de senaste årensutgåvor: dels frimärken från 1920-1924 i�avd. 1�, dels helsaker för åren 1916-1924 i�avd. 2�. I den sistnämnda fanns även desenaste årens P.S.-kort förtecknade. Hand-boken utgavs även i en lyxupplaga i röttskinnband. Till denna handbok utkomsamma år Supplement till Harry Wennbergs Hand-bok över Sveriges Frankotecken, Avd. I och II (7 s.).

Postverkets införande av bandfrimärkenaledde till en strid ström av publikationer omdessa, medan det tidiga 1900-talets frimär-ken, som framställts vid Jacob Bagges sedel-tryckeri, blev något styvmoderligt behand-lade. Så småningom kom dock en särskildstudie över 1910-talets frimärken, men denvände sig inte till en större samlarkrets. Detvar The Swedish postage stamp issues 1910-1919:research collection (in 12 volumes) with detailed studyof their philatelic history (38 s.), som gavs ut avJohan Ramberg 1933 i en upplaga om 100exemplar, varav de första 50 var numrerade.Texten var emellertid författad av Nils Stran-dell, som även hade byggt upp samlingen.Ramberg var bland de första som special-samlade detta område och han ställde ut sinsamling, tillsammans med detta häfte, vidWIPA-utställningen i Wien 1933. Exponatettilldelades där en silvermedalj. Eftersom detvar österrikaren Ferdinand Schirnböck somutformat porträttet av Gustaf V för de s.k.medaljongfrimärkena, väckte Rambergs sam-ling stort intresse vid utställningen, vilket Nils


Strandell kunde berätta i sitt reportage däri-från. Utom tävlan ställde Ramberg dessutomut två stora rariteter vid detta tillfälle, nämli-gen det unika 3 skilling banco gul och 8 skil-ling banco otandad, det senare endast känt itvå exemplar.

Variantsamlandet har förekommit likalänge som frimärkssamlandet existerat; atthitta det som är lite mer sällsynt och värde-fullt har alltid varit lockande. Ett litet häftesom sökte sammanställa Plåtfel och varianter iäldre svenska frimärken (22 s.) utgavs 1937 iHelsingborg av Gustaf Dahlin till hjälp fördem som intresserade sig för det som oftakallas avarter.

Nyanssamlande i Göteborg

Med anledning av att Göteborg firade sitt300-årsjubileum anordnades en stor jubi-leumsutställning i staden år 1923. Inom ramenför festligheterna anordnades dels en utställ-ning med äldre postala föremål, en historiskexposé enligt en särskilt upprättad katalog:Postverkets utställning: jubileumsutställningen iGöteborg 1923 (47 s.), dels en frimärksutställ-ning som ombesörjdes av Sveriges Filatelist-Förenings Göteborgsavdelning. Eftersomintresset för nyanssamlandet av Sveriges fri-märken var stort i Göteborgsföreningen hade

man vid denna tid, på förslag av RudolfEricsson, skapat en samling �Trasien� meddefekta äldre frimärken, för att mer ingåendekunna studera och särskilja skillnader i nyan-ser och tryckupplagor. Detta ledde till attföreningen i samband med utställningen gavut två små häften, Nyansförteckning över Sverigesfrimärken om vardera 11 sidor, som även an-gav priser. Den första delen omfattade van-liga frimärken, medan del två förtecknadenyanserna hos tjänste- och lösenmärken.

Åtta år senare, år 1931, publicerades enavsevärt utvidgad efterföljare, Nyansförteckningöver i Sverige utgivna frimärken under åren 1858-1891 samt tjänstefrimärken stort format (79 s.).

Denna förteckning, som även angav priser,byggde på 1928 års handbok samt ytterligarerön som publicerats i �Svensk FilatelistiskTidskrift�. Ansvariga för denna förteckningvar Helge Arnell, Rudolf Ericsson, HugoFlyckt och Folke C:son Wejdling.

Litteratur för nybörjare ochmotivsamlare

Litteratur om frimärken är inte bara katalo-ger och handböcker. I de filatelistiska tidskrif-terna fanns redan i begynnelsen artiklar ochkåserier om frimärken. Den första skriftenpå svenska i detta ämne var Kjellstedts ar-


bete från 1907, vilket nämnts ovan. Så små-ningom fick han efterföljare. Einar Ljung-borg, under en tid (1938-1942) redaktör för�Svensk Filatelistisk Tidskrift�, utgav år 1924en handledning i hur man skulle samla fri-märken, vilken riktade sig mot nybörjare ochyngre samlare. Boken fick titeln Frimärks-boken: Svenska Dagbladets handbok för frimärks-samlare (97 s.). Nya upplagor, med titeln Fri-märksboken nr. 1, utgavs 1931 (88 s.) och 1941(89 s.). Som ett komplement publicerades år1929 Frimärksboken nr. 2 (98 s.), varpå en nyupplaga kom 1941. En tredje volym, Frimärks-boken nr. 3 (104 s.), utgavs 1934. Dessa voly-mer innehöll kåserier och spännande läsningom frimärken från all världens hörn. Dettastimulerade samlandet och intresset för nyasamlingsområden.

omfattade 300 albumblad med 2.700 frimär-ken som föreställde 946 olika personer frånhela världen. Året därpå utgav Arsenius så-lunda Biografiskt lexikon över personligheter av-bildade på världens postfrimärken (140 s.). Dennapublikation avbildade en stor del av de fri-märken som ingick i donationen. En betyd-ligt utvidgad engelsk version av detta lexi-kon utgavs 1937 och fick titeln Dictionary ofbiographies over personalities depicted on the world�spostage-stamps illustrated with 800 reproductionsof portrait-stamps (207 s). Frimärksavbild-ningarna var utförda i ung. skala 1:1 och böck-erna kunde på så vis även fungera som fri-märksalbum.

Idén var dock inte ny. Redan 1923 hadeHarry Wennberg introducerat Harry Wenn-bergs frimärksgalleri: album och lexikon. Iintroduktionstexten stod att läsa att detta är�icke enbart ett a l b u m, utan också ett konver-sationslexikon�. Av detta stort planerade pro-jekt, för vilket Nils Strandell var ansvarig,utkom dock endast två volymer av 18 plane-rade: Band 1: Världshistoria, Europa (90 s.) ochBand 9: Biologi (84 s.), som gavs ut 1924. Ettliknande grepp tog frimärkshandlaren RolfGummesson ett decennium senare, när han1936 gav ut Mytologiska och religionshistoriskamotiv på frimärken (111 s.), där illustrationerna

En användbar hjälpreda för frimärkssam-lare var Uppslagsbok för frimärkssamlare (92 s.),vilken var sammanställd av G. E. Andersson.Publikationen utgavs av John Wolds bokhan-del i Borås 1926.

Ett helt nytt sätt att samla frimärken varmotivsamlandet. Den första boken påsvenska som tangerade motivsamlandets idéoch möjligheter skrevs av Fredrik Arsenius1930. Han hade år 1929 donerat sin samlingmed porträttfrimärken till Postmuseum. Den


fungerade som ett förtrycksalbum för detvalda området.

I början av 1930-talet utgavs frimärks-albumet �Svea� av Axel Eliassons Konst-förlag, redigerat av Hjalmar Olsson. Som ettkomplement till detta album utgavs 1934Svenska postverkets frimärken, tjänstefrimärken,lösenmärken, helsaker 1855-1934: filatelistiskaanteckningar och vägledning för samlare (47 s.), medHjalmar Olsson som författare. Publikatio-nen är att betrakta som en koncentreradhandledning för den som står i början av sittsamlande.

Meddelanden från Postmuseum1919-

Postmuseum, som grundats 1906, inledde1919 en skriftserie kallad �Meddelanden frånPostmuseum�. Utgåvor på engelska kallades�Postal Museum Communication�. Dennaserie tillkom i första hand för att presenteramuseets samlingar och postala förhållandeni ett historiskt perspektiv, men några publi-kationer av allmän filatelistisk karaktär haräven givits ut under årens lopp. Idag har 58volymer kommit ut i serien �Meddelanden�.I allmänhet var dessa volymer under lång tidhäftade, men vissa av de tidigare fanns äveninbundna i mörkblå skinnband med guldsnitt,senare i blå helklotband. Ett av de första ar-

betena i serien var dåvarande postmusei-chefen Johannes Rudbecks Svenska post-stämplar i Postmuseum från tiden före frimärkenasin f ö rande (9 s.), som utkom 1920. En andraupplaga utkom 1935, utökad till 12 sidor.

Den sjätte volymen i serien var Catalogueof the postage stamps of Sweden issued 1920-1926and exhibited at the international philatelic exhibitionNewyork 1926 (20 s. + 9 pl.-s.). Som titelnanger var detta en skrift som presenteradede senaste årens svenska frimärken för demsom besökte den internationella frimärks-utställningen i New York, vilken ägde rumhösten 1926. Av denna publikation framställ-des en särskild upplaga i 50 exemplar, vilkenvar tryckt på handgjort papper. Tre år senare,1929, utgavs Svenska postverkets frimärks-tillverkning och frimärken 1920-1928 samt franko-kuvert, brevkort och kortbrev 1921-1928 (85 s.).Författare var Hjalmar Olsson, som fåttgeneralpoststyrelsens uppdrag att utarbetahandboken, vilken blev den elfte volymen iserien �Meddelanden från Postmuseum�.

Tillsammans med Nils Strandell utgavHjalmar Olsson året därpå, 1930, Skilling-banco-frimärkena: festskrift med anledning avsjuttiofemårsminnet av frimärkenas införande iSverige den 1 juli 1855 (nr. 12, 160 s. + 7 pl.),även denna utgiven på uppdrag av general-poststyrelsen. Denna volym var den ditintillsmest utförliga publikationen om Sverigesförsta frimärksutgåva.

Några år senare, 1936, utgav Postmuseumen mycket utförlig handbok över alla utgivnasvenska helsaker. Författare var Hugo Ols-son och publikationen fick titeln Svenska post-verkets brevkort, kortbrev och frankokuvert (nr. 17;207 s.). Nästa volym i serien (nr. 18) gavs ut1939. Den presenterade de svenska band-frimärkena för en tyskspråkig publik och hadesammanställts av Georg Menzinsky. Bokenstitel var: Die Schwedischen Tiefdruckmarken 1920-1938 (80 s.).

I samband med att 100-årsjubileet av Stor-britanniens och tillika världens första frimär-ken firades 1940, utgav den tidigare chefenför Postmuseum, Erik G. Lannge, ett litethäfte med titeln De första frimärkena: några his-


toriska uppgifter i anledning av hundraårsminnetav frimärkenas införande (nr. 20; 16 s.).

Menzinsky fortsatte snart utgivningen avlitteratur om de nyare svenska frimärkena påsvenska och engelska. Sålunda utgavs 1942Sveriges frimärken 1920-1941 (143 s.). En nynågot utvidgad upplaga, där förargliga fel-tryck i registret hade rättats, utgavs redan1943 och titeln blev då Sveriges frimärken 1920-1942 (147 s.). Bägge volymerna räknas somnr. 21 i Postmuseums meddelandeserie. År1946 utgav Menzinsky en engelsk upplagaom de svenska bandfrimärkena, Postage stampsof Sweden 1920-1945 (nr. 23; 163 s.).

Samma år som den internationella fri-märksutställningen Stockholmia 55 arrang-erades i Stockholm, publicerades Skilling bancostamps of Coat of arms type (nr. 30; 158 s.), ut-given på engelska för att kunna läsas av deninternationella publik som besökte utställ-ningen. I denna skrift, författad av HugoOlsson, var även de nytryck beskrivna somutkom till utställningen.

Bland de volymer som senare utkommitmå här nämnas dåvarande postmuseichefenGilbert Svensons Stildrag hos våra frankotecken.En första volym (nr. 34; 170 s.) utkom 1969och den följdes 1973 av Stildrag hos våra franko-tecken, 2 (nr. 35; 152 s.). Häri presenterades

den svenska frimärksutgivningen ur konst-vetenskaplig synvinkel. Svenson fick en ef-terföljare i Arne Carlbom, som 1988 publi-cerade Frimärksbilder (nr. 36; 269 s.).

Postmuseums främste donator är svensk-amerikanen Hans Lagerlöf och han blev 1996porträtterad av Erik Hamberg i StorsamlarenHans Lagerlöf (nr. 40; 35 s.). Två år senare,1998, utgavs ett posthistoriskt arbete, förfat-tat av Eliz Lundin: Postvägar, postkontor ochpostgårdar i 1750-talets Sverige (nr. 43; 112 s.).Vidare bör en utställningskatalog med fleravälskrivna artiklar nämnas i detta samman-hang, Märkvärdigt! Om frimärken, vykort och sam-lande (nr. 45; 75 s.), som även utkom i en eng-elsk version, Remarkable! On stamps, postcardsand collecting (nr. 46; 75 s.). Utgivningsåret var2000, i samband med att en ny basutställningpresenterades.

Vid sidan av sin meddelandeserie harPostmuseum även givit ut Tilläggsporton för flyg-post 1930-1946 (42 bl.), som sammanställdesav Karin Rabén (Svahn) [1984]. En ny upp-laga gjordes av Karin Svahn 1993, Flygporton1920-1992 (69 s.), vilken kom i en andra upp-laga 2001. Ett par år senare resulterade ettsamarbetsprojekt om postvägarna i Nordenmellan de olika postmuseerna i Danmark,Norge, Finland och Sverige i en bok som


utgavs 2004 på danska, norska, finska,svenska samt engelska. Den svenska uppla-gan fick titeln Längs Nordens äldsta postvägar(266 s.), medan den engelska heter Tour ingScandinavia on ancient post roads (264 s.). Densvenska upplagan kom i en reviderad versionredan 2005, samtidigt med ett obetydligt för-ändrat omslag.

Postmuseidonationer förtecknas

I serien �Meddelanden från Postmuseum�kom Nils Strandell att lämna värdefulla bi-drag. I anslutning till de donationer som un-der tre decennier överlämnades till Postmu-seum av svensk-amerikanen Hans Lagerlöf,ombads Strandell att färdigställa katalogeröver de mottagna gåvorna. En början gjor-des 1924, då Katalog över Hans Lagerlöfs fri-märksdonationer till Postmuseum åren 1922 och1924 (71 s.) gavs ut som nr. 3 i museetspublikationsserie. År 1926 utgavs en andravolym, Katalog II över Hans Lagerlöfs frimärks-donationer till Postmuseum december 1924 och april1925 (nr. 7; 59 s.). Den följdes två år senare,1928, av Katalog III över Hans Lagerlöfs frimärks-donationer till Postmuseum januari 1926 och april1927 (nr. 8; 80 s.). Den fjärde katalogen, Ka-talog över Hans Lagerlöfs frimärksdonationer tillPostmuseum februari 1930 (nr. 13; 106 s.) såg

dagens ljus 1931 och samma år gav Strandelläven ut Katalog över greve Eric von Rosens fri-märksdonation till Postmuseum år 1929 (nr. 14;36 s.). En franskspråkig katalog över dona-tionen gavs ut redan 1929, men den ingick eji museets publikationsserie: Catalogue descriptifde la collection spécialisée de variétés des timbres-poste Suédois formées par comte Eric von Rosen (18 s.).

Ytterligare donationer strömmade docksnart in till Postmuseum från Lagerlöf i NewYork och 1939 sammanställde Strandell Ka-talog V över Hans Lagerlöfs frimärksdonationer tillPo s tmus eum 1932-1937 (nr. 19; 186 s.).Lagerlöfs trettonde och fjortonde donatio-ner skedde under hösten 1939 och deförtecknades i Katalog VI över Hans Lagerlöfsfrimärksdonationer till Postmuseum 1939 (nr. 22;132 s.), som publicerades 1944. Några år se-nare, 1950, trycktes Katalog VII över HansLagerlöfs frimärksdonationer till Postmuseum 1940-1946 (nr. 26; 186 s.) och den följdes rasktåret därpå, 1951, av den sista volymen, Kata-log VIII över Hans Lagerlöfs frimärksdonationertill Postmuseum 1948-1949 (nr. 27; 144 s.).Denna sista katalog publicerades även i eng-elsk språkdräkt, Catalog VIII of Hans Lagerlöf�sstamp donations to the Swedish postal museum 1948-1949 (nr. 29; 112 s.).


Postmusei Vänner

Föreningen Postmusei vänner grundades1926. Redan året därpå inleddes utgivningenav en egen skriftserie, �Meddelanden frånPostmusei vänner�, vid sidan av �Meddelan-den från Postmuseum�. De första fyra häf-tena i denna lilla serie � totalt blev det femhäften � hade posthistoriska teman. Upp-hovsman var Paul Gerhard Heurgren, chefför Postmuseum under perioden 1936-1952.År 1927 utgavs Sigillstampar, sigill och förseglinginom svenska postverket (18 s.) och fyra år senare,

och Sven Åkerstedt. �Postryttaren� utgavsåren 1950-1954 av Postmusei vänner, mel-lan 1955 och 2010 av Postmuseum, men hardärefter ånyo givits ut av vänföreningen.

Mellan åren 1933 och 1936 utgav vän-föreningen medlemsbladet �Nyheter frånPostmuseum�, som följdes av �Medlemsbladför Föreningen Postmusei vänner� underperioden 1941-1949. Dessa nyhetsbrev ut-kom i allmänhet med fyra nummer per år.

Nils Strandells eget författarskap

En av Nils Strandells tidigaste publikationervar Ferrari � ett excentriskt levnadsöde: hans per-son och hans samlingar (10 s.), som utgavs påfrimärkshandlaren Harry Wennbergs förlag1922. Publiceringen skedde i samband medde berömda och omfattande frimärksauktio-nerna efter den ryktbare Philipp la RénotièreFerrari, vilka pågick i Paris åren 1921-1925.

I Stockholm fanns under många år Brö-derna Olofssons Tryckeri, vilket drevs av defilateliintresserade bröderna Gustav ochHelge Olofsson. Åtskilligt filatelistiskt tryckpasserade deras officin och under ett par årpå 1920-talet gav de ut en liten serie kallad�Filatelistiska Handböcker�. Som nr. 1 idenna serie publicerades år 1922 Baden (38 s.)med Nils Strandell som författare. Den an-dra volymen i serien utgavs samma år ochhade titeln Bergedorf (35 s.), med Ernst Wilmssom upphovsman. Denne, som var redaktörför Svensk Filatelistisk Tidskrift 1911-1938,författade även häftet Braunschweig (52 s.), somgavs ut 1924. Samtliga dessa häften gavs långtsenare, 1943, ut på nytt � med oförändradpaginering � under rubriken 3 tyska småstater,i en samlingsvolym som ingick i serien �Fri-märkssamlarens småskrifter, 5�.

Med sin långa internationella erfarenhetfrån frimärksutställningar och inte minst sittgrundmurade intresse för och kunskap omfilatelistisk litteratur � hans mycket omfat-tande bibliotek köptes 1943 av postverket tillPostmuseum i Stockholm � var det inte över-raskande att Strandell även skrev en bok omfilatelilitteratur. Odödliga frimärksböcker: kort-fattade redogörelser för innehållet i hundratals av de

1931, utkom Om almanackor med postala upp-lysningar och om försäljning av almanackor genompostkontoren (11 s.). Det tredje häftet kom ut1933 och behandlade De första svenska brevlå-dorna (15 s.) och 1942 utgavs volym fyra, Äldresvenska postkontorsskyltar (14 s.). Den femtevolymen var den bibliografi som 1946 utkomtill Nils Strandells 70-årsdag ; mer om dennenedan.

Att denna serie avbröts kan förklaras medatt vänföreningens medlemmar sedan 1950erhållit årsboken �Postryttaren�, där en långrad betydelsefulla artiklar om filateli och post-historia kunnat publiceras under årens lopp.Till de mest betydande bidragsgivarna kanräknas Jan Billgren, Paul Gerhard Heurgren,Egon Jonsson, Robert Mattson, Björn Sylwan


värdefullaste filatelistiska 1900-talsverken (317 s.)publicerades 1947. Bokurvalet hade gjorts avSigurd Tullberg. Detta är att betrakta som ettännu idag värdefullt och användbart, mendessvärre relativt bortglömt arbete. Bokengavs ut i 650 numrerade exemplar.

Året därefter, 1948, publicerade NilsStrandell I filateliens värld (290 s.), en samlingkåserier, minnen och frimärksberättelser frånett långt filatelistiskt liv.

Strandells författarskap omfattade emel-lertid främst tidskriftsartiklar, huvudsakligenpublicerade i Nordisk Filatelistisk Tidsskriftoch Svensk Filatelistisk Tidskrift. I viss mångavs även särtryck ut av bidrag som tryckts ifilatelistiska periodika. I samband medStrandells 70-årsdag 1946 publicerades Bib-liografi över av Nils Strandell författade böcker,häften samt tidskrifts- och tidningsartiklar av vän-ner till Nils Strandell (59 s.). Redaktör förbibliografin var postmuseichefen Paul Ger-hard Heurgren.

Nils Strandell var utan tvekan Sverigesfrämste filatelist under den första hälften av1900-talet. Han var verksam som juryman vid34 internationella utställningar mellan 1912och 1952 samt hederspresident för juryn vidStockholmia 55 och skrev � som bibliografinvisar � ett mycket stort antal filatelistiska ar-tiklar under årens lopp.

I samband med Sveriges Filatelist-Förbunds 75-årsjubileum 1961 beslöts där-

för att hedra honom genom att instifta ensärskild medalj, Strandellmedaljen. Detta ärSveriges förnämsta filatelistiska utmärkelse.Om medaljen och de filatelister som tillde-lats denna utmärkelse står att läsa i Stran-dellmedaljen och strandellmedaljörerna 1961-2011(124 s.). Boken, som utkom i 100 exemplarår 2011, utgavs av Gunnar Dahlvig ochJonas Hällström.

Nya handböcker från SverigesFilatelist-Förening

År 1935 beslöt Sveriges Filatelist-Föreningatt utarbeta en ny handbok över Sveriges allafrimärken. En stor handbokskommitté till-sattes under ledning av Gösta Gartz och denkunde till föreningens 50-årsjubileum åretdärpå presentera Handbok över Sveriges franko-tecken 1855-1936 (218 s.). Till omfattningenanknöt den till 1905 års handbok och i likhetmed denna presenterades inte heller någraprisuppgifter. Denna handbok tog dock inteupp vare sig stämplar eller helsaker. De se-nare blev i stället förtecknade i den ovannämnda publikationen som Hugo Olssonförfattade 1936. På konsttryckpapper utgavsen bibliofilupplaga i 200 numrerade exem-plar i brunt skinnband med guldsnitt. I ettbihang, som endast fanns i bibliofilupplagan,berättades dessutom om hur den gula tre-skillingen hittades och hur feltrycket 20/Tre-tio tillkom 1880.


Stämplarna blev presenterade i en särskildhandbok som gavs ut 1938, Handbok översvenska post- och makuleringsstämplar 1855-1937(167 s.), med Herman Schultz-Steinheil somförfattare. Denne var en engagerad stämpel-samlare och blev senare ordförande i Sveri-ges Filatelist-Förening (1946-1961). Handbo-ken byggde på Astley Levins pionjärarbetesom utgavs 20 år tidigare, men utveckladesbl.a. genom att begreppet �normalstämpel�infördes.

Ytterligare en stämpelhandbok utgavs avSchultz-Steinheil ett par år senare. Det varHandbok över svenska tillfällighetsstämplar 1866-

emplar. Bihanget om den gula treskillingenoch feltrycket 20/Tretio fanns nu i såväl denenklare som i den mer påkostade upplagan.En restupplaga av 1946 års handbok gavs utmed mjuka pärmar så sent som 1975.

Helsaker, militärbrev ochpoststämplar

I 1946 års handbok var helsakerna, liksom i1936 års handbok, ånyo utelämnade, mensamlarna av helsaker hade redan 1942 fått enkomprimerad prislista som upprättats avSeved Lilliehöök, Förteckning över de svenskahelsakerna åren 1872-1941 (12 s.), utgiven avSveriges Filatelist-Förening. Denna skriftföljdes av den innehållsrika Handbok över Sveri-ges helsaker 1872-1947 med prissättning (115 s.),

1942 (96 s.), som publicerades 1943. Därmedfick samlarna även en särskild förteckningöver de minnespoststämplar som använts avPosten. År 1943 beslöt filatelistförbundet attge ut en ny handbok över Sveriges frimär-ken, eftersom den senaste upplagan i prin-cip var slutsåld. Uppdraget att leda den nyahandbokskommittén gick till MagnusDahlén, som 1937 blivit ordförande i Stock-holmsavdelningen av Sveriges Filatelist-Förening. Handbok över Sveriges frankotecken1855-1946 (360 s.), som förelåg klar tillfilatelistförbundets 60-årsjubileum 1946, varavsevärt utökad och till vissa delar omarbe-tad. Sålunda hade bl.a. numreringen ändrats.En lyxupplaga av handboken framställdes irött skinn med guldsnitt i 200 numrerade ex-

som Lilliehöök själv publicerade 1947. Hand-boken, som gavs ut i ett litet och behändigtformat vann stor popularitet och en ny upp-laga såg dagens ljus redan 1950, Handbok överSveriges helsaker 1872-1950 med prissättning (121s.). Samlarna av helsaker kunde också haglädje av ett häfte som gavs ut av Postmu-seum 1945, Beskrivning över tillverkningen avsvenska postverkets brevkort, kortbrev och franko-kuvert (30 s.), författad av Hugo Olsson ochutgiven som nr. 24 i serien �Meddelandenfrån Postmuseum�.

Postmängden i Sverige under det andravärldskriget präglades starkt av alla de militär-försändelser som användes av dem som var


inkallade till militärtjänstgöring, samt de brevmed svarsmärken som kunde användas av an-höriga. De första militära svarsmärkena gavsut 1929 och i samband med kriget tillkomnya märken och upplagor. Sven Åkerstedtpublicerade år 1944 Sveriges militärbrev medsvarsmärken (42 s.), där även den militära pos-ten före svarsmärkenas tillkomst behandlades.Denna skrift följdes redan 1946 av ÅkerstedtsSpecialkatalog över Sveriges militärmärken (32 s.),som var en vidareutveckling av den förstapublikationen och dessutom innehöll pris-noteringar.

I 1946 års handbok, utgiven av SverigesFilatelist-Förening, ingick ett avsnitt omMilitärbrev och militära portofrihetsmärken, somäven utgavs som ett särtryck (39 s.). Förfat-tare var Harald Thunæus och Carl G. Ljung-crantz, den förre sekreterare i SFF 1937-1939,den senare ungefär samtidigt redaktör förSvensk Filatelistisk Tidskrift.

Åkerstedt engagerade sig även för stäm-pelsamlandet och gav 1945 ut 1.100 dödastämplar: data för indragna eller namnförändradepostanstalter i Sverige (36 s.). Med denna för-teckning blev det lättare att identifiera ochsamla stämpelavtryck från orter som intelängre hade egna postanstalter. Vid årsskif-tet 1948-1949 utgavs dessutom Sveriges fastapostanstalter genom tiderna (200 s.), som nr. 25 iPostmusei serie �Meddelanden från Postmu-seum�. Författare till denna mycket använd-bara förteckning var Yngve Nylander. Bäggedessa volymer kom att stimulera stämpelsam-landet i Sverige. Ändringar och tillägg sam-lades i två duplicerade volymer, dels t.o.m.1/7 1955 (70 bl.), dels för tiden 2/7 1955 �1/1 1963 (74 bl.). Dessa sammanfattadesdock i en ny, tryckt andra upplaga av Sverigesfasta postanstalter genom tiderna (219 s.), somgavs ut 1963. Delar av denna upplaga gavsut som nr. 33 i serien �Meddelanden frånPostmuseum�.

Speciallitteratur om bandfrimärken

För samlarna av bandfrimärken blev år 1942Adolf Hasslers N. F:s specialkatalog över desvenska bandfrimärkena 1920-1942 (51 s.) en

värdefull hjälpreda. Befintliga specialkata-loger över området var vid denna tidpunktungefär 10 år gamla och de senaste årens fri-märken hade sålunda inte fått någon närmarebeskrivning. Katalogen utgavs genom Nor-disk Filateli och dess redaktör Ernst Gillberg.De tekniska förklaringarna var utarbetade avCarl G. Ljungcrantz.

En ny och reviderad upplaga utkom re-dan efter ett drygt år (1943) och fick följakt-ligen titeln N. F:s specialkatalog över de svenskabandfrimärkena 1920-1943 (56 s.). Den distri-buerades dels genom Nordisk Filateli, delsgenom Sigurd Tullbergs tidskrift Frimärks-samlaren som nr. 6 i serien �Frimärks-samlarens småskrifter�. Den tredje aktuali-serade upplagan av Hasslers katalog gavs uthösten 1944 (62 s.) och en fjärde upplaga, N.F:s specialkatalog över de svenska bandfrimärkena1920-1945 (50 s.) utkom ett år senare, medAxel Ekman som medförfattare. Den femteupplagan (57 s.) utkom 1946. Året därpå,1947, utgavs en sjätte upplaga av Ekman meden något förändrad titel: Specialkatalog över desvenska bandfrimärkena 1920-1947: förut utarbe-tad av dr. Adolf Hassler (51 s.).

Distributör var nu Frimärkshuset, däravtitelförändringen. Ytterligare två aktualiseradeupplagor, den sjunde och åttonde, utkom1948 (67 s.) resp. 1949 (79 s.).


Betydligt senare, 1981, tillkom en lös-bladspublikation i två pärmar kallad Hand-bok över avarter på svenska bandmärken 1920-1936 (opag.), sammanställd av Leif Anders-son, Roland Frahm och Kjell Nilson. Dengavs ut vid en tid när intresset ökade för sam-landet av varianter. En fortsättning utgavs1997 av Leif Andersson under titeln Variant-handbok för svenska frimärken 1938-1949 exklu-sive Tre Kronor serien, likaså i en pärm medhålslagna lösa blad.

Samma sätt för publicering, med möjlig-het att komplettera med supplementblad,valdes när Atlas handbok över svenska maskin-tillverkade frimärkshäften gavs ut 1989, samman-ställd av Rune Åhman. Den följdes av Atlashandbok över svenska automathäften, som kom1998, med Magnus Fagerström och RuneÅhman som upphovsmän.

Allmänna kataloger

Utgivningen av frimärkskataloger i Sverigeär en snårig och svåröverskådlig del av densvenska filatelilitteraturen. I detta avsnitt teck-nas därför endast konturerna av den vikti-gaste katalogutgivningen. Med några undan-tag är det frimärkshandlare som givit ut pris-kataloger över frimärken.

Det främsta namnet bland frimärks-handlarna kort före sekelskiftet 1900 varHeinrich Lichtenstein, som efterträddes avsonen Erik Lichtenstein. Under de förstadecennierna av 1900-talet dominerades emel-lertid frimärksbranschen av Harry Wennberg.Efter hans bortgång 1927 övertogs firmanav sonen Charles Wennberg, som i början av1930-talet gav ut flera olika kataloger. An-svarig för katalogerna var Imre Vajda, somåren 1945-1957 var innehavare av HarryWennbergs frimärksaffär. År 1930 startadeutgivningen av Special-katalog över de nordiskaländernas frimärken, följd av De nordiska länder-nas frimärken från 1938 t.o.m. 1950. Därefterblev titeln Katalog-handbok över frimärken frånNordens fem länder. Parallellt utgavs från mit-ten av 1930-talet Special-katalog över Sverigesfrankotecken, vilken från 1945 kort och gottkallades Sveriges frankotecken och 1953 Sverigesfrimärken och slutligen Katalog-handboken Sve-riges frimärken 1956.

En under 1940-talet mycket populär ka-talog var Dan som utgavs av Charles Han-sen. Han utgav olika kataloger mellan 1937och 1950, dels en Specialkatalog över Sverigesfrimärken, dels en katalog över hela Nordensfrimärken med olika titlar, men så små-ningom kallad Nordan.

I Göteborg utgav frimärkshandlaren OttoBräutigam en egen katalog från 1937 framtill åtminstone 1944, vilken från 1940 kalla-des Skandia. Frimärkshandlaren E. W. Lars-


son i Stockholm utgav från 1947 och undermånga år framåt en katalog som kalladesViking, dels för Sverige enbart, dels för denordiska ländernas frimärken.

Frimärkshandlaren Einar Lundström,som 1941 startat Frimärkshuset i Stockholm,började 1947 att årligen ge ut Facit: special-katalog över de nordiska ländernas frimärken, enkatalog som så småningom blev marknads-ledande. I denna katalog infördes från 1957även kortare specialartiklar och från 1966engelsk parallelltext. Lundström hade redanflera års katalogutgivning bakom sig; före-gångaren hette enbart Katalog över de nordiskaländernas frimärken. Redan två år senare utö-kades utgivningen med en förenklad norden-katalog, Lilla Facit, vars första årgångs-

tare artiklar kom även att införas efter hand.Från 1970 års katalog (utg. 1969) var titelnPriskatalog över Sveriges frimärken och helsaker,och från 1974 års katalog Specialkatalog Sveri-ges frimärken och helsaker. Detta år infördes vissparallelltext på engelska. De sista kataloger-na, 1986-87 t.o.m. 1988-89, redigerades avJan Billgren och Knut Norborg och kalladesSpecialkatalog Sveriges frimärken försändelser ochhe lsaker. SFF gav från 1959 även ut en sär-skild Priskatalog över svenska post- och makule-ringsstämplar, som utkom med några års mel-lanrum till och med årgång 1982. Dessutomutgavs 1976 en särskild Priskatalog över svenskaminnespoststämplar (73 s.) utan illustrationer,samt tre årgångar av Oscarskatalogen: förteck-ning över ortstämplar under Oscarsperioden 1/11885 � 31/12 1911 (årgångarna 1974, 1976och 1983).

beteckning var 1950. Från 1982 ersattes LillaFacit av Facit Sverige, en förenklad Sverige-katalog. Under en tid utgavs även en enklareFacit Norden. Frimärkshuset har även utgivitFacit Nobel 1962: World catalogue [of] Nobelstamps (94 s.) samt Facit: frimärkskort/stampcards Europa (142 s.).

Samtidigt som Frimärkshusets första ka-talog Facit kom ut, 1947, publicerade Sveri-ges Filatelist-Förening den första årgångenav en egen Priskatalog över Sveriges frimärken1948. Med 1962 års katalog infördes en sär-skild förteckning över försändelser och kor-

Denna förteckning över avstämplingar påfrimärken med Oscars IIs bild byggde på tresmå häften som sammanställts av Tord Ols-son och utgivits av Sten Thunvik 1972. In-tresset för ortstämplar på svenska frimärkenöverlag tilltog samtidigt och 1975 tillkomContenta: katalog över svenska ortstämplar 1819-1975 (158 s.), den första katalogen med vär-deringar för alla orter som haft postanstalt.Nya upplagor följde 1978, 1979 och 1981.Året därpå, 1982, övertogs katalogen av Fri-


märkshuset och fick nu titeln Facit ortstämpel-katalog/postal history. Katalogen har i allmän-het givits ut ung. vart tredje eller fjärde åroch kallas från 1991 Facit postal. Från 1997numreras katalogen med romerska siffror istället för årgångsbeteckning. För samlare avfrimärken och försändelser från vissa städereller regioner har dessa kataloger haft en be-tydelse som inte kan överskattas.

Frimärkets Dag

År 1944 avhölls för första gången �Frimär-kets Dag� i Sverige, närmare bestämt den 3mars 1944. Idén kom från utlandet, där ensådan dag hade förekommit i flera länder. Tilldetta evenemang, som arrangerades i Stock-holm och Göteborg, utgavs Frimärkets Dagsårsbok 1944 (96 s.) med ett tiotal artiklar omposthistoria, frimärkstillverkning, frimärks-samlande m.m. Redaktör för årsboken varHerman Schultz-Steinheil.

Evenemanget återkom påföljande år den21 februari 1945 i Malmö och två dagar se-nare på NK i Stockholm; en ny årsbok, Fri-märkets Dags årsbok 1945 (116 s.) gavs ut medsamme redaktör som tidigare och ett flertalartiklar med blandat innehåll. Därefter dröjdedet till 1949 innan �Frimärkets Dag� åter-kom på nytt. Frimärkets Dags årsbok 1949 (98 s.)

på förfilatelistiska brev. Även denna gång stodSchultz-Steinheil som redaktör. Evene-manget anordnades denna gång i Stockholmoch Göteborg den 5 november 1949.

FIB, Olle Cronsjö och Carl-OlofEnhagen

Mellan åren 1934 och 1962 utgavs veckotid-ningen Folket i bild, som var knuten till folk-rörelserna. År 1941 beslöt man att starta FIBsfrimärksklubb och varje vecka publiceradesen särskild ruta med rubriken Frimärksbladetsom ett regelbundet återkommande inslag iveckotidningen. Drivkraften bakom FIBsfrimärksklubb och ansvarig för �Frimärks-bladet� var Olle Cronsjö, som bl.a. samman-ställde en artikelserie i tidningen kallad �Jor-dens frimärksländer�. Denna inleddes i nr.35, 1942 och sammanställdes snart till en serieböcker med samma titel, Jordens frimärksländer.Den första delen, som omfattade Abessinien� Franska Guinea, utkom 1944 och omfattade189 s. Nya upplagor kom sedan 1945 (189 s.)och i utökad form 1951, Aden � Franska Gui-n e a (224 s.). Del två, Franska Indien � Luxem-burg , (191 s.) gavs ut sommaren 1945. FIBsfrimärksklubb hade då passerat 125.000 med-lemmar. En andra och utökad upplaga avdenna del publicerades åtta år senare, 1953(242 s.). Den tredje delen, Lybeck � Sachsen,nådde läsarna 1946 och två år senare, 1948,kom del fyra, Saint Cristoph � Swaziland (190s.), varpå serien avslutades med den femtedelen 1949, Sverige � Östrumelien (215 s.).

Cronsjö var en av sin tids starkaste före-språkare för motivsamlandet � ett ståendeinslag i �Frimärksbladet� � och han gav 1950även ut en bok på detta tema, Sport och frimär-ken (180 s.) på Folket i Bilds förlag. För med-lemmarna i FIBs frimärksklubb � som såsmåningom kom att uppgå till 400.000 sam-lare � publicerades dels den grundläggandeFrimärkssamlarens ABC: några tips till nya fri-märkssamlare (24 s.), författad av folkskollä-raren Paul Rönne, dels Våra svenska frimärken(32 s.), som presenterade de svenska fri-märksutgåvorna och även hade en prislistasom skulle vara ett rättesnöre för frimärks-

utgavs samtidigt med ett varierat innehåll,bl.a. en artikel av Filip Tillman om stämplar


byten. Det senare häftet var sammanställt avRuben Vagnsson, Seth Wennberg och AllanWirgin. Tre upplagor gavs ut, 1941, 1946 och1949 (48 s.). Frimärkssamlarens ABC utgavsenbart under 1940-talet i tio upplagor ochhäftet trycktes om ända in på 1960-talet; san-nolikt är detta den mest spridda publikatio-nen om frimärkssamlande som givits ut iSverige.

Utgivningen inom FIBs frimärksklubbkompletterades med några mindre häften ien serie som kallades �Folket i Bilds fri-märksklubbs småskrifter�. Det första häftetvar Nya vägar inom frimärkssamlandet (8 s.) ochutkom 1949. Det följdes av Släpp in honom iklassrummet (u.å., 11 s.), där frimärkssamlandetskulle introduceras i skolundervisningen medhjälp av �magister Filatelinder�, samt etttredje häfte, publicerat 1952, med titeln Geo-grafi och frimärken (11 s.). Det fjärde häftet varDjur och växter på frimärken (12 s.), som gavsut 1952.

I skuggan av Folket i Bilds framgångs-rika samlarverksamhet startade även vecko-tidningsförlaget Allers en egen frimärksklubb.En Kortfattad handbok för frimärkssamlare [12s.] publicerades 1943 av Allers samlarklubb,Filatelisektionen. Som en bilaga bladade manin ett tryckt �Formulär till bytesbrev�.

År 1951, dvs. året efter det att Cronsjöutgivit sin bok om sportfrimärken, publice-rade Carl-Olof Enhagen Världens sport -

frimärken: kataloghandbok över världens alla sport-frimärken med 500 avbildningar (272 s.). Bokenvar upplagd efter frimärken som visade olikasporter och inleddes med ett avsnitt somkallades �Sportfilateliens utveckling och fram-tid�. Några år senare, 1957, skrev Enhagenen fortsättning, Världens sportfrimärken 1951-1956 (140 s.). Den första av dessa böcker varutgiven av Lindqvists bokförlag, medan densenare volymen utgavs av frimärkshandlarenWestinson, som saluförde motivfrimärken.Enhagen kunde även publicera en engelskversion, Sports Stamps (275 s.) som 1961 ut-gavs av förlaget Stanley Paul i London i de-ras serie �Hobbies for all�. Han hör därmedtill det fåtal svenska filateliförfattare sompublicerat sig på ett utländskt förlag.

Samma år som Enhagen publicerade sinförsta bok om sportfrimärken, dvs. 1951, gavRuben Nordfors ut Min frimärksbok (92 s.),vari författaren framhöll att detta var �� enkortfattad handledning i konsten att samlafrimärken, kanske mest med tanke på nybör -j a r e n .� Här fanns ett avsnitt med olika län-ders myntslag, plats för anteckningar om pla-nerade och gjorda frimärksinköp, frimärks-adresser, värdering av frimärkssamlingensamt bytesadresser.

Bokförlaget Forum utgav 1954 i När-Var-Hur-serien en handbok för frimärkssamlaremed titeln Frimärken som hobby (256 s.), vilkenvar författad av Rolf-Bertil Eklund, mång-


årig ordförande i Svenska Frimärksbytes-föreningen. En ny upplaga, som bara hadetiteln och serien gemensamt med den gamla,utgavs 1970. Den nya utgåvan av Frimärkensom hobby (218 s.) hade Olle Cronsjö som re-daktör och medförfattare. Övriga medver-

Nordisk luftpost: handbok över de nordiska län-dernas luftpostfrimärken, stämplar, förstatur- ochspecialturbrev m.m. (96 s.). En ny upplaga från1943 ingick som nr. 4 i �Frimärkssamlarenssmåskrifter�.

Ytterligare en bok om motivsamlande kannämnas här, Olympiafrimärken från hela världen(181 s.). Boken, som var kronologiskt upp-ställd, gavs ut 1960 efter ett tyskspråkigt ori-ginal, Die Olympische Spiele auf die Briefmarkender Welt, skrivet av Fabian Bura.

Förtecknade filatelister

År 1943 utgavs även en bok av ett helt annatslag, Filatelien och dess män (623 s.), samman-ställd av Nils Georg Psilander och Carl-Gus-taf Swanström. Det var ett biografiskt upp-slagsverk, med företal av Nils Strandell, somförtecknade ett stort antal frimärkssamlare iSverige vid denna tid, med kortfattadebiographica och uppgifter om personernassamlingsområden.

Boken trycktes i 1.100 exemplar och in-leddes med ett antal artiklar om bl.a. berömdafrimärkssamlare och frimärksrariteter, fri-märkssamlande och frimärkstillverkning samtPostmuseum och dess samlingar. Idag hardetta arbete stort personhistoriskt intresseoch ger åtskillig information om frimärks-samlandet under 1940-talet. Varje exemplar avboken var numrerat och bar subskribentensnamn.

Den oförtröttlige Sigurd Tullberg

Den person som allra mest bidragit tillfilatelins främjande i Sverige under 1900-ta-let var Sigurd Tullberg (1909-1998). I 50 årstid var han verksam som redaktör för filateli-tidskrifter och årsböcker, hade egna radio-program och skrev en lång rad böcker, i vilkahan oförtröttligt skrev om frimärken och fri-märkssamlande på ett lättsamt och intresse-väckande sätt. Frimärkssamlare verkar handock inte ha varit. Mest känd är Tullberg somredaktör för �Nordisk Filateli�, vars utgiv-ning hade startat 1937. Tullberg var ävenverksam som deckarförfattare.

kande var Gilbert Svenson, Åke Odén, PerSjöman, Georg Lindman, Sven Åkerstedt ochKarl-Erik Stenberg. Denna upplaga publice-rades med två olika pärmar.

Georg Lindmans bidrag handlade omflygpost, vilket sedan flera decennier var hansspecialområde. Han hade redan 1941 givit ut


Material till sina artiklar hittade Tullbergmånga gånger i utländsk filatelipress, men hanhade också goda relationer med Posten ochkunde sålunda göra reportage från frimärks-tillverkningen, eller skriva om utställningareller verksamheten vid Postmuseum. Artik-lar som han skrev för tidskrifter han gav uteller medverkade i sammanställdes iblandäven till böcker.

Samma år som FIBs frimärksklubb bil-dades, 1941, inledde Tullberg utgivningen avtidskriften �Frimärkssamlaren�. Under åren1942-1943 publicerade han Frimärkssamlarensbrevkurs: modern elementär filateli (142 s.) somtotalt utgjordes av sju häften. När Postmu-seum i samarbete med FIBs frimärksklubb1943 anordnade frimärksutställningen �Fri-märket � från barnaår till silverhår� utgavTullberg det lilla häftet Pelle Slarvs upptäckterpå utställningen Frimärket, berättade av honom självoch hans farbror (8 s.). Ett större avtryck i den

av bokförlaget Prisma i reviderat skick (224 s.),följd av en andra upplaga två år senare.

För de något mer avancerade frimärks-samlarna skrev Sigurd Tullberg Handbok förfilatelister (576 sp.), som första gången utkom1946. Liksom i många andra av Tullbergsböcker användes spalt-, inte sidnumrering. Entredjedel av Handbok för filatelister handladeom förfalskningar och dessa ark samman-ställdes, med ny spaltnumrering, till Falskafrimärken: förteckning och beskrivning (192 sp.),utgiven 1947. En andra upplaga av Handbokför filatelister publicerades 1951. Båda dessaupplagor är av särskilt intresse för den somsamlar filatelistisk litteratur, eftersom de varpåkostade med en kompletterande färgkartamed åtta planschsidor, som innehöll 120 in-klistrade färgprover. När en ny utgåva (kal-lad 4. upplagan) gavs ut 1972 (574 sp.) hadedock sidorna med färgprover utgått.

Sigurd Tullberg utgav även Frimärks-kalendern (159 s.), som utkom med sin endaårgång 1949. Det var en liten behändig vo-lym som lätt gick ned i fickan och som bl.a.innehöll uppgifter om alla frimärken somutgavs i hela världen 1947, hågkomster från1880- och 1890-talets frimärkssamlande avF. W. Andréen, artiklar om Postmuseums fri-märkssamlingar och nyinkommen litteraturi dess bibliotek, Postens frimärkstillverkningoch aktuell försäljning vid PFFS, adresser tillsvenska frimärksaffärer och nordiska fri-märksklubbar, myntsorter i olika länder m.m.

filatelistiska litteraturen blev dock Frimärks-samlaren: råd och anvisningar (192 s.), som ut-kom samma år i två upplagor på Oskar Ek-lunds förlag. Boken var lättillgänglig ochvände sig framför allt till yngre samlare. Entredje utökad och reviderad upplaga utkom1950 (239 s.) och 1955 � lagom till världsut-ställningen �Stockholmia 55� � utkom enfjärde upplaga (237 s.), som följdes av enfemte oförändrad upplaga året därpå. Långtsenare, 1968, gavs boken ut i pocketformat


En lättillgänglig handbok med avsnitt somendast utgjorde enstaka trycksidor var Frimär-ken lätt och lekande (80 s.) som första gångengavs ut 1949 och i en ny upplaga 1951. Vidsamma tid, 1951, publicerade Tullberg ävenFörfattare och frimärken: förteckning över frimär-ken med litterära motiv, författarporträtt och annatav litteraturhistoriskt intresse (191 s.). Två år se-nare, 1953, fortsatte Tullberg � i Cronsjösoch Enhagens efterföljd � på temat motiv-samlande med Att samla motivfrimärken: någraanvisningar (223 s.). Här gavs råd om hur manskulle välja motiv, montera, texta och ställaut. Även lämplig litteratur för motivsamlareförtecknades. En ny, helt omarbetad, upp-laga utkom i pocketformat 1970 med titelnSamla motivfrimärken (160 s.).

Till Svenska flaggans Dag 1955 utkomSveriges första frimärken tryckta i flera fär-ger. Dessa kom att pryda omslaget � påklis-trade och förstadagsstämplade � till den tredjeupplagan av Sigurd Tullbergs samma år ut-givna Katalog över svenska förstadagsbrev ochminnespoststämplar (164 sp.), som även omfat-tade förstadagsstämplar på lösa frimärken,flygpoststämplar, olycksdrabbad post ochsjöpost, allt med utsatta priser. Den förstaupplagan (96 sp.) kom ut tidigare under åretoch hade ett helt annat omslag. Detta var denförsta separata förteckningen över svenskaförstadagsbrev och efterfrågan var uppenbar-ligen stor, eftersom tre upplagor utkom un-der det första halvåret 1955. Den tredje upp-lagan fanns sålunda tillgänglig till den inter-nationella frimärksutställningen Stockholmia55, som arrangerades i Stockholm under julimånad detta år.

Dessförinnan hade Harry WennbergsFrimärksaffär några år tidigare publicerat ettavsnitt om förstadagsstämplar och FDC i sinkatalog över svenska frimärken. Facit-katalogen införde prisnoteringar för första-dagsbrev först hösten 1960 med Facit 1961och Sveriges Filatelist-Förbund följde efter i1967 års katalog. År 1957 publicerade Tull-berg Förenta Nationernas frimärken: specialkatalogöver FN:s frimärken, förstadagsbrev, frankostämplaroch helsaker med priser (46 s.) och samma årgav han ut Svenska postverkets frankostämplar,

I: typöversikt (18 s.). Hans avsikt var att enförteckning över alla använda frankostämplarmed licensnummer också skulle ges ut, mendetta kunde inte förverkligas under Tullbergslivstid. Ett korrektur överlämnades av Tull-berg till Postmusei bibliotek och har på se-nare tid (1996) gjorts tillgängligt: Svenska post-verkets frankostämplar: stämplar som upphört1926-1956.

I slutet av 1950-talet utgav Sigurd Tull-berg sina kanske mest läsvärda och uppskat-tade böcker, Vandring bland frimärken (1958;303 s.) och Nya vandringar bland frimärken(1959; 359 s.). I dessa publicerade han på ettmedryckande och spännande sätt kåserier omberömda och sällsynta frimärken från helavärlden. Sannolikt var han här inspirerad avbröderna Leon Norman Williams och Mau-rice Williams� böcker �Famous Stamps�(1940), �More famous stamps� (1942) och�Stamps of Fame� (1949). Postmusei bib-liotek användes flitigt av Tullberg i hans för-fattarskap och sålunda kan man av blyerts-noteringar t.ex. konstatera att de två bildernaav Hawaiis missionärsfrimärken som publi-cerades på s. 81 i Vandring bland frimärken hadehämtats ur museets exemplar av �FamousStamps� (planschen invid s. 72). Dessa båda


böcker följdes 1960 av Frimärkskavalkad: ax-plock ur frimärkssamlarnas värld (320 s.), en se-rie kronologiskt ordnade berättelser om fri-märken och frimärkssamlare för perioden1900-1925. Ursprungligen var detta en sam-ling artiklar som Tullberg publicerade i Nor-disk Filateli från september 1957 till mars 1960.År 1960 utkom även Samla frimärken: en Gebergu id e (31 s.), med utvikbara illustrationer. Enannan publikation för att främja frimärkssam-

Sigurd Tullberg intresserade sig även förraketpost och sammanställde Från ballong tillraket: glimtar ur luftpostens historia (48 s.) infören luftpostutställning som arrangerades iStockholm i slutet av 1961. På uppdrag avFrimärksfrämjandet utformade Tullberg tvåmindre häften, dels Att samla frimärken (1969;8 s.), dels Att samla frimärken på gamla dar(1973; 11 s.). Texter och illustrationer frånFrimärken lätt och lekande återanvändes i enannan publikation från Frimärksfrämjandet,Att börja samla: några råd till unga och gamla (42sp.), som publicerades 1972.

Sitt mycket omfattande författarskap av-slutade Tullberg 1975 med den omfattandeFrimärkenas Sverige och Sveriges frimärken: någotom modern svensk frimärkstillverkning och någrafilatelistiska motivområden (368 s.), som presen-terade de samtida svenska frimärksgravörernaCzeslaw Slania, Arne Wallhorn, Heinz Gut-schmidt, Majvor Franzén-Matthews ochZlatko Jakus, vidare de moderna tryck-metoderna, några samtida frimärksutgåvorsamt ett antal motivområden.

År 1972 återuppstod �Frimärkets Dag�,som dessförinnan hade arrangerats åren1944, 1945 och 1949. Frimärkets Dags årsbokhade Sigurd Tullberg som redaktör underåren 1972-1982 och han hade flera egna bi-drag med under denna tid. Han var 1983 ävenredaktör för efterföljaren Frimärksåret, somgavs ut åren 1983-1987.

Nya handböcker

I slutet av 1940-talet planlades ett helt nytthandboksarbete av Hugo Olsson och Fred-rik Benzinger. Med utgångspunkt från densenares omfattande Sverigesamling skulle allaSveriges frimärken få en ingående behand-ling och bli �[�] ett utförligt och allsidigtsamlingsverk, grundat på moderna forsk-ningar och innehållande icke endast forsk-ningsresultaten utan även motiveringarna förslutsatserna.� Totalt skulle nio delar ges utav Svenska postverkets frankotecken: studier hu-vudsakligen grundade på F. Benzingers samling ochföreligga i färdigt skick till det svenska fri-märkets 100-årsjubileum 1955. Den först

landet var Ett år i frimärksvärlden: en bild-kavalkad om konsten att samla frimärken (79 s.),som 1960 gavs ut av Sveriges Frimärks-handlare-Förening. Det är en bildberättelsesom handlar om herr Friman som genom envän (Sigurd Tullberg) får lära sig det mestaom frimärkssamlande, hur man köper ochmonterar frimärken, vad man kan lära av ut-ställda samlingar och hur man blir medlem ien förening. I inledningen sätts vi in i hand-lingen:

�Det var en tillfällighet, som gjorde Friman till fri-märkssamlare. Han satt och läste sin facktidskrift, äg-nade förstrött genom det lättare godset och fastnadeplötsligt för rubriken �Frimärksfynd�. En pojke hadehittat några gamla frimärken och fått sälja dem för tu-sentals kronor. Men det var inte bara slumpens verk:grabben var samlare och hade frimärken som hobby.Friman började fundera. Idrotten höll han på att av-veckla. Motion fick han förresten tillräckligt i jobbet.Lite lugnare pyssel [vore kanske bra]��


publicerade volymen var del tre, som förelågklar 1947 och fick titeln Konung Oscar II:sporträttfrimärken och samtida frimärken av posthus-typ och tvåfärgad siffertyp (115 s.). Den följdesår 1948 av den fjärde delen: 1910-1920 årsvanliga frimärken med lilla riksvapnet och konungGustaf V:s porträtt samt tjänstefrimärken,landstormsfrimärken och luftpostfrimärken (196 s.).Två år senare, 1950, utgavs del 1a, Skillingbancofrimärken i vapentyp (142 s.). Detta blevdessvärre den allra sista delen som publice-rades. En bidragande orsak till att utgivningenupphörde torde vara att Benzinger avled ibörjan av 1953, 84 år gammal.

Vid denna tid utkom en ny upplaga avSveriges Filatelist-Förbunds stämpelhand-bok. Arbetet med en ny stämpelhandbok in-leddes 1947, framför allt beroende på att dendå tio år gamla stämpelhandboken höll påatt ta slut. Den nya upplagan, som varväsentligt utökad, fick titeln Handbok översvenska post- och makuleringsstämplar 1685-1951(396 s.) och publicerades 1952. Redaktör varånyo Herman Schultz-Steinheil, nestorn påområdet. Till nyheterna hörde ett omarbetatavsnitt med normalstämplar och mer infor-mation om de förfilatelistiska stämplarna.Trots att handboken nu är mer än sextio årgammal används den fortfarande flitigt. Ensärskild lyxupplaga i brunt skinn och med

guldsnitt trycktes i ett begränsat antal, 60exemplar.

Av handbokskaraktär var även en epok-görande uppsats av Einar Wockatz, �Vapen-märkenas perforering och härpå grundad

rekonstruktion av hela kartor� som ingick iStudier och erinringar (122 s.), en minnesskriftsom gavs ut av Sveriges Filatelist-Förening iGöteborg med anledning av föreningens 50-årsjubileum i januari 1951. Bland bidrageningick även artiklar om nyanssamlande ochett bidrag om plåtning av 30 öre långa tjänste-frimärken, skriven av frimärkshandlaren OttoSandberg.

En publikation som utkom helt utanförfilatelistförbundets hägn, på privat initiativ,var Handbok över Japans äldre frimärken (54 bl.)som Bertil Ollerstad utgav på eget förlag1958. Det är för övrigt anmärkningsvärt attså få publikationer utgivits i Sverige om ut-ländsk filateli överhuvud taget. Vid ungefärsamma tid, 1961, utgav emellertid Ivan Ad-ler Handbook of the Postage stamps of the empireof Ethiopia and her postal system, 1 (49 s.). Någraår senare, 1968, publicerades en andra del,The Stamps of Ethiopia handbook, part 2 [69 s.].

Redaktören Sven Åkerstedt

År 1955 beslöt Sveriges Filatelist-Föreningatt inleda arbetet med en ny handbok över


Sveriges frankotecken. Den nya handbokenskulle bli avsevärt fylligare än 1946 års hand-bok och bättre svara mot det fördjupade in-tresse för svensk filateli och förfilateli somhade uppkommit under efterkrigstiden. Enhandbokskommitté tillsattes med HelgeArnell, Erik Blomberg och Georg Menzinsky.Den förstnämnde avled dock inom kort ochersattes då av Sven Åkerstedt. Arbetet medden nya handboken blev omfattande. En förstadel av Sveriges frankotecken 1855-1963 presen-terades till Sveriges Filatelist-Förbunds 75-årsjubileum 1961 och innehöll bland annaten posthistorisk bakgrund författad av förrepostmuseichefen Paul Gerhard Heurgren,vidare en introduktion till svensk förfilateliav Curt Haij, ett bidrag om vapenöreutgåvanav göteborgstrion Per Sjöman, Erik Helmersoch Einar Wockatz, ett avsnitt om 1910-1919års frimärken av Hugo Olsson samt en artikelom bandfrimärkena fram till 1936 av GeorgMenzinsky.

Den andra handboksdelen förelåg klaråret därpå, 1962, och presenterade 1862 årsprovisorium och frimärkena av typ liggandelejon (Menzinsky), samt hela frimärks-perioden från 1872 fram till 1920 (Blombergoch Olsson), landstormsfrimärkena (Olsson),flygpostfrimärkena (Erik Kihlblom), den se-nare bandfrimärkesperioden under GustafV:s tid (Menzinsky), de mindre tjänstefri-märkena (Olsson) samt lösenmärkena (ErikMagnus).

I den tredje delen av den nya handboken,utgiven 1964, behandlades det som återstod,dvs. frimärksleveranserna (Åkerstedt),skyddsperforering av frimärken (Schultz-Steinheil), provtryck, nytryck och eftertryck(Åkerstedt), vidare skilling banco-frimärkenoch den därtill hörande nyskrivna artikeln omKontrollboken (Menzinsky, Sjöman ochÅkerstedt), det svarta lokalfrimärket ochbandfrimärkena från och med 1951 (Men-zinsky), de storformatiga tjänstefrimärkenasamt militärbrev och svarsmärken (Åkerstedt)samt helsaker (John Ahlström). Totalt om-fattade handboken 857 s.

Handbokens avsnitt om öreutgåvan avvapentypsserien publicerades långt senare,

1984, i en engelsk översättning av SvenÅhman för en amerikansk publik: Swed en :Coat of Arms öre values 1858-1872 (113 s.). Åretdärpå, 1985, följdes den av Sweden: Skilling Bancostamps 1855-1858, Black local stamp, 1862Provisional of local stamp type (91+41 s.), vidareSweden: Lion Type stamps 1862-1872, Ring Typestamps 1872-1892 (123 s.). Utgivare var i samt-liga fall Scandinavian Philatelic Foundationi USA.

Sven Åkerstedt, som under perioden1950-1966 var redaktör för �Svensk Filate-listisk Tidskrift�, blev även involverad i ettannat större utgivningsprojekt. År 1957 varhan redaktör för den mycket uppskattadeFrimärkets bok (440 s.), en innehållsrik och all-sidig volym som syftade till att vara �en in-troduktion i frimärkenas värld�. Samtidigt ut-gavs en ackompanjerande volym kallad Fri-märkena berättar (416 s.), med Åke Ohlmarkssom redaktör. I denna skildrades Europashistoria genom frimärksutgivningen i de olikaländerna.

SFF:s fickbibliotek

Sveriges Filatelist-Förening, som 1957 byttenamn till Sveriges Filatelist-Förbund, inledde1953 utgivningen av SFF:s fickbibliotek, enserie handböcker i litet format. Först ut varChile 1853-1867 (40 s.) av Nils Färnström ochtre år senare, 1956, publicerades Strålstämp-larnas historia (52 s.) av Curt Haij. Den tredjevolymen i serien, Uruguay 1856-1900 (55 s.)utgavs 1959 och även detta häfte hade NilsFärnström som författare. Ett Baklängesregistertill hjälp för identifiering av svenska ortstämplar (46s.) sammanställdes av Ture Heed 1963 ochblev den fjärde volymen i serien. Detta varen förteckning över postanstalter med allanamn angivna baklänges för att lättare kunnafastställa avtryck av avstämplingsorter påfrimärken. Den femte volymen, Musik ochfrimärken (78 s.), med Bengt Hagström somförfattare, utgavs året innan, 1962. Fyra årsenare, 1966, utgavs den sjätte volymen iSFF:s fickbibliotek, Irland (Eire) provisorierna1922 (59 s.) av Erik Kuylenstierna. Den följ-des samma år av volym nr. sju: Avarter hos de


äldre bandmärkena (55 s.) av Lars S. Agerberg,en av sin tids mer framträdande samlare påområdet. Internationellt uppmärksammadnär det gällde samlande och utställande avTjeckoslovakiens frimärken var Gösta Hed-bom, som i den åttonde volymen av dennaserie bidrog med Beskrivning av de äkta över-trycken Po�ta Ceskoslovenská 1919 på Tjecko-slovakiens frimärken av år 1919 (40 s.).

Sveriges engagemang med fredsbeva-rande styrkor i internationella konflikter gavupphov till De svenska FN-förbandens militär-poststämplar (26 s.) av Tage Callerås, utgivensom nr. 9 år 1966. Året därpå, 1967, gav NilsFärnström ut Haiti 1881-1906 (nr. 10; 44 s.)och slutligen utkom år 1968 Svenska automat-häften 1954-1967 (nr. 11; 56 s.) av LennartLagerström. Han hade dessförinnan utgivitfyra stencilerade förteckningar över området,�Specialkatalog över svenska automathäften�och så småningom, 1978, utkom en ny, trycktupplaga, Svenska automathäften 1954-1977 /Swedish Slot-machine booklets (93 s.), som hadeviss parallelltext på engelska. Denna nya upp-laga utgavs som specialhandbok nummer 9av Sveriges Filatelist-Förbund.

Falskt eller inte?

Nils Färnström skrev 1970 boken Filatelist:en annorlunda frimärksbok (145 s.), med en rad

kåserier i Tullbergs anda, men han ägnadesig även åt ett annat område som varit ettgissel för frimärkssamlarna alltsedan filate-lins barndom, nämligen frimärksförfalsk-ningar. Gustaf G. Gordon hade 1945 givitut Frimärksförfalskningar till Postens skada(108 s.), där han ägnade sig åt förfalskade fri-märken i Europa, och han fick en efterföl-jare i Färnström som trettio år senare, 1975,publicerade Falskt: frimärksförfalskare och falskafrimärken (108 s.).

Boken gavs ut samtidigt som en under-sökning gjordes i Stockholm huruvida dengula treskillingen är en förfalskning eller ej.Frimärket hade visats på världsutställningenStockholmia 74 och frimärkets äkthet ifrå-gasattes av ett litet antal personer. En kom-mitté tillsattes för att undersöka huruvidafrimärket var falskt eller manipulerat, menpå strikt vetenskapliga grunder fastslog pro-fessor Diego Carlström vid Karolinskainstitutet att den gula treskillingen inte är nå-gon förfalskning.

Den tillsatta arbetsgruppen kunde trotsallt inte enas och man fortsatte med en ut-redning rörande äktheten hos Postmuseumsskilling banco-frimärken. Utredningen resul-terade i en stencilerad rapport, Postverketsäkthetsutredning 75 (ÄU 75): Postmuseums skil-ling banco-frimärken i vapentyp (161 bl.) samt endärtill hörande bilagedel (77 bl.). De som


tvivlat på den gula treskillingens äkthet lätsig inte heller nu övertygas, trots att det klartframgick att museet i princip bara hade äktaoch icke-manipulerade skillingfrimärken i sinasamlingar.

Historien om den gula treskillingen ochäkthetsundersökningen har berättats av SvenÅhman, Dagens Nyheters mångårige korre-spondent i USA, i boken Den gula treskillingen:ett frimärke och dess underbara öden från äldsta ti-der till våra dagar (143 s.). Boken, som utgavs1975, var även försedd med ett särskiltfacsimilblock med två treskillingar, varav denena gul, samt en åttaskilling.

Många år senare, 2003, utgav frimärks-handlaren Sven Olof Forselius en bok omden berömda världsrariteten och de märkligaaffärstransaktioner som skedde kring dettafrimärke under det sena 1990-talet. Den un-

franska upplagan hette Le treskilling jaune:l�objet le plus précieux au monde och den tyskautgåvan gavs titeln Die gelbe Treskilling: derteuerste Gegenstand der Welt.

Lättsamt om frimärkssamlande

Det är tydligt att 1960-talet var en tid när fri-märkssamlandet och aktiviteterna i frimärks-klubbarna stod i zenit. Bland författarna tillhandböcker för frimärkssamlare återfinner viKarl Åkerman, som 1968 utgav Frimärken: enhobby för alla (122 s.). Boken utgavs i en nyupplaga 1974, utökad till 127 s. Åkermansbok kom 1970 att ges ut i norsk översätt-ning, Frimerker � en hobby för alle (117 s.).

Långt tidigare publicerade Algot Holm-qvist en bok som ursprungligen gavs ut i

derhållande bokens titel var Den gula ankungen:historien om Sveriges dyraste frimärke (170 s.).

Året därpå, 2004, publicerades en ny bokom den gula treskillingen och dess olika ägaregenom åren. Boken ingick i en dubiös kam-panj för tecknandet av andelar i ett konsor-tium som ville sälja andelar i frimärket. Denpåkostade volymen skrevs av journalistenLars Fimmerstad och gavs ut på fyra olikaspråk. Den svenska upplagan fick titeln Dengula treskillingen: världens dyraste föremål (186 s.).Den engelska titeln blev The Treskilling yellow:the most valuable thing in the world, medan den

Norge. Det var Odvar Johs. Witzøes Hur mansamlar frimärken (111 s.). Witzøe var NorskFilatelistisk Tidsskrifts förste redaktör 1942och Frimerkeboka utkom samma år. Bokenöversattes och bearbetades av Holmqvist ochnådde de svenska läsarna redan året därpå,1943.

Ytterligare översiktliga böcker för att pro-pagera för frimärkssamlandet gavs ut efterutländska original. Sålunda gav ICA-förlagetut en bok i stort format 1972, Samla frimärken:råd och tips för nybörjaren (62 s.) efter ett en-gelskt original: �Stamp collecting all in colour�.


Författare till denna var Colin Narbeth, JamesWatson, Beatrice Cox och Kenneth R. Lake.Fem år senare, 1977, kom Forums stora fri-märksbok (160 s.), en översättning av JamesA. Mackays �Encyclopaedia of World Stamps1945-1975� från 1976.

Den på sin tid välbekante läkaren ErikAsk-Upmark publicerade 1976 Medicine toldby stamps (116 s), som behandlade frimärkenfrån hela världen med olika medicinska mo-tiv. Ungefär samtidigt, 1978, utgav Ivan Hed-man en bok om ett annat motivområde,Detektiver på frimärken: en bio-bibliografi (47 s.).

En annan filateliskribent vid denna tid varJan Gabrielsson. Han publicerade 1978 Hel-gon och andra syndare: förströelseläsning för frimärks-samlare (239 s.), som följdes av ett litet obe-tydligt häfte, Frimärket 125 år 1855-1980 [12s.], med vilket postverket uppmärksammadedet svenska frimärkets 125-årsjubileum. Ettpar år senare, 1983, utgav Gabrielsson Alle-mans bok om frimärken (105 s.). Samma årpublicerades Frimärken: världens största hobby �hjälpreda för samlare (47 s.) av Erik Hägg.

Sven-Olof Elison utgav 1974 Vår världoch dess frimärken (72 s.), en förteckning överfrimärksutgivande länder. Tre år senare, 1977,kom Katalog över landsnamn på frimärken (95 s.)och 1979 publicerade han Förslag och idéer tillfrimärkssamlingar för nybörjare (31 s.).

En enkel handledning för frimärkssam-lare utgavs 1989 av frimärkshandlaren JanLarsson, Samla frimärken: en enkel handledningtill världens största och roligaste hobby (40 s.). Föryngre frimärkssamlare publicerade KnutNorborg (text) och Anders Suneson (teck-ningar) Första frimärksboken (61 s.), som gavsut 1992.

En samling kåserier om frimärken ochfrimärkssamlande publicerades av Sven OlofForselius 1991 i Vilovara 91: en lättläst samlinghistorier om frimärken, frimärkssamlande ochfilatelister (159 s.). Ett drygt decennium senare,2003, sammanställde Lars Enkler Folken runtÖstersjön: glimtar ur vår gemensamma historia (157s.), en bok som med hjälp av frimärken be-rättar om östersjöländernas historia. Ut-gångspunkten var ett utställningsexponatsom han skapat.

För ett par år sedan, 2010, utkom Lützen-frimärkena och Sveriges första förstadagsbrev (101s.), skriven av Mats Renhuldt. Boken är eningående studie om tillkomsten av Sverigestidigaste förstadagsbrev.

Annorlunda filateli och motiv

För samlare av bl.a. lokalpost och så kalladannorlunda filateli utgav frimärkshandlarenOtto Sandberg i Göteborg 1946 en Kata logöver lokalfrimärken, järnvägsfrimärken, ångbåts-

frimärken, stämpelfrimärken, julmärken, Röda Korsmärken, Svenska Flaggans Dag�s märken (44 s.),vilken blev ett viktigt redskap för dem somintresserade sig för dessa områden. Katalo-gen tog upp märken från en rad länder, inteenbart Sverige.

År 1966 grundades SamlarföreningenBältespännarna. Det var en förening för sam-lare som intresserade sig för s.k. annorlundafilateli, brevmärken, stämpelmärken, lokal-post m.m. Året därpå utgavs ett viktigt ar-bete inom detta fält, författat av Hilding Falk:Den svenska lokalposten: historik � frimärken �avstämplingar (116 s.). I detta gjordes en grund-lig genomgång av Sveriges alla lokalpost-företag, något som starkt stimulerade ochförenklade samlandet av detta område.

Ett av de många lokalpostföretagen fannsi Motala och en särskild publikation, Motalaslokalpost: historik � frimärken � stämplar (36 s.)


utgavs 1969 av Allan Fohlin, H. E. Larssonoch Bo Olsson, tryckt i 300 numrerade ex-emplar och med inklistrade lokalpost-frimärken i nytryck. Kort tid därefter, 1971,utgav föreningen LPK-71: specialkatalog översvensk lokalpost (74 s.) med prisnoteringar. Sexår senare, 1977, utgav Bo Olsson och Samlar-föreningen Bältespännarna Förenklad pris-katalog över svenska lokalfrimärken/Simplifiedpriced catalogue of Swedish locals (31 s.) Den följ-des senare av Handbok Svensk privatpost 4:deperioden: 1991 - 2002, frimärken och stämplar (109 s.)av Sixten Åkesson och Carl-Olov Carenberg.

En kort tid efter det att de första svenskasvarslösenmärkena tillkom 1968, publiceradeLasse Liwendahl De svenska svarslösenmärkena(35 s.). Denna skrift utkom 1972 och kom-pletterades av en Prislista (6 s.). Svarslösen-märkena introducerades av förlaget Det Bästa(Reader�s Digest), men kom även att använ-das av många andra aktörer som använde sigav svarspost. År 1973 utkom De svenska svars-lösenmärkena: supplement (25 s.) och den följdes

postverkets reklamkort (31 s.), utgiven 1977.Samma år utgav Alfred Weiss och IngvarÖberg Förteckning över postverkets vykort, del 1(39 s.), senare, 1983, utgiven i nytt utförandesom Förteckning över postverkets vykort t.o.m. 1982[58 s.]. Till dessa publikationer utgavs ett fler-tal supplement. De PT-kort som trycktesunder 1984 förtecknades året därpå av PeterEinarsson och Gunvor Högstedt i Illustrerathäfte över s k PT-kort samt övriga kort från Posten1984 [21 s.]. Två snarlika häften, utan tryckår,utkom därefter för PT-kort utgivna 1985(25 s.) och 1986 (16 s.), det senare samman-ställt av Ronald Östling. För en internationellpublik utgav samtidigt Frimärkshuset Facitfrimärkskort 1985 (142 s.), med text påsvenska, engelska och tyska. Katalogen in-leddes med en artikel om samlandet av�Vykortet som filatelistiskt objekt�, skrivenav Åke Torkelstam.

I Svenska Järnvägsmännens Fritids-förbunds regi utgavs i början av 1970-taletett par digra och mycket innehållsrika voly-mer. Svenska järnvägsfraktmärken (156 s.)sammanställdes 1971 av Stig Reidmar ochChrister Wahlbom och samtidigt iordning-ställde Hans Eriksson och Sven LindströmFrimärken med järnvägsmotiv: del 1, Europa (387s.), som utkom i en omredigerad upplaga1978 (260 s.). Fortsättning skedde med Fri-märken med järnvägsmotiv: del 2, Utom-Europa,A-K (290 s.), som publicerades 1973. En av-slutande del, Frimärken med järnvägsmotiv: del3, Utom-Europa, L-Ö (299 s.) nådde läsarna1976. Samtliga dessa tre delar hade parallell-text på svenska, engelska och tyska.

Hans Eriksson har senare fortsatt sittimponerande författarskap med ett flertalvolymer under rubriken Helsaker med järnvägs-motiv / Postal stationery associated with railways/Ganzsachen mit Eisenbahnmotiv. Sålunda utgavsår 1981 Helsaker med järnvägsmotiv: del 1, Öst-Europa (317 s.), en omfattande motivkatalogmed parallelltext på engelska och tyska.Denna volym utgavs av SFF i samarbete medSvenska Järnvägsmännens Fritidsförbund,Samlarföreningen Bältespännarna och Riks-föreningen Svenska Motivsamlare. Två de-cennier senare, 2001, återupptogs utgiv-

av en utökad utgåva 1979, Sveriges och Norgessvarslösenmärken samt helsaker 1968-1978 (96 s.).

Ett annat samlingsområde som upplevdeen kort men intensiv glanstid var s.k. PT-kort,vykort tryckta av Postverkets Tryckeri. Enförsta katalog var Karl-Erik Perssons Svenska


ningen med Rumänien/Rumania/Rumänien1928-2000 (156 s.), varpå Asia/Asien 1893-2000 (220 s.) kom 2005. Året därpå, 2006,utgav Eriksson Latin America and the WestIndies 1878-2000 (142 s.) och Africa/Afrika/Afrika 1888-2000 (112 s.), varpå Australia,New Zealand and the Pacific 1864-2000 (144 s.)publicerades 2007. Därefter har Southern Eu-rope 1876-2000 (201 s.) och Eastern andNorthern Europe 1872-2000 (333 s.) utkom-mit 2008 respektive 2009. Samtliga dessavolymer har engelsk text och sammanfatt-ning på svenska och tyska. Hans Erikssonhar även publicerat Svenska järnvägsbrevkort:katalog över statliga och enskilda järnvägsbrevkortför internt och externt bruk (230 s.), vilken kom2010.

SFF:s specialhandböcker

Sveriges Filatelist-Förbunds �Fickbibliotek�,en serie handböcker i litet format utgavsmellan 1953 och 1968. De avlöstes 1973 aven ny serie, �Specialhandböcker�, medmycket varierande innehåll. Utgivningenspeglar även det ökande intresset för post-historia. En av banérförarna för ett merforskarbetonat och posthistoriskt samlandevar Curt Haij. Han var författare till den för-sta volymen i SFF:s nya handboksserie, Svensklösen: i Sverige lösenbelagda postförsändelser (nr. 1;51 s.) som utgavs 1973. Samma år utkom enhel rad handböcker. Sten Christensen varförfattare till Danmark: skilling 1851-1871 (nr.2; 45 s.), vilken även innefattade Danske es-says og prøvetryk 1850-1886 av Stig Andersen,samt Danska försändelser till utlandet från 1875av John-Jacob Engellau.

Nu publicerades även Albatrossposten 1915-1918: en postal episod i första världskrigets skugga(nr. 3; 84 s.), som även hade en tysk parallell-text. Författare var Börje Wallberg, som ur-sprungligen hade publicerat texten iPostmusei årsbok �Postryttaren� 1972. Ettbetydande arbete var Ulf Ivarssons En studieav de svenska lösenstämplarna 1843-1874 (nr. 4;136 s.) som utgavs 1974. Även denna upp-sats hade tidigare publicerats i �Postryttaren�1972.

Två betydelsefulla handböcker samman-ställdes 1973 och 1974 av Karl-Erik Stenberg,med biträde av Stig Nilebrant. Under rubri-ken Tidiga svenska datumstämplar utgav mandel I: bågstämplar (nr. 5; 64 s.) och del II: fyrkant-s tämplar (nr. 6; 87 s.). Av den sistnämndahandboken utkom en av Sune Hedblom revi-derad upplaga 1989 (nr. 23; 87 s.). Ett växandeintresse bland samlarna var intresset för sjö-post. Ett viktigt arbete blev därför Ångbåts-post (nr. 7; 125 s.) av Donald MacFie, utgiven1977. För samlare av försändelser och medintresse för portosatser blev dansken Palle

Laursens bok 50 års postal dokumentation (nr.8; 86 s.) � översatt av Bo Erik Stavenow � eninspiration till samlandet av försändelser ochportosatser, när den utkom 1977.

Ett betydande arbete var luftpostsamlarenÖrjan Lünings mycket innehållsrika Luftpost-ens historia i Norden/The History of Airmail inScandinavia (nr. 10; 351 s.), som utkom 1978,väl illustrerad och med text både på svenskaoch engelska. Boken renderade LüningCrawfordmedaljen 1979, utdelad av RoyalPhilatelic Society London. Denna utmärkelsemottogs 1982 av en annan svensk, SiggeRingström, för första och andra delen av ThePrivate ship letter stamps of the world, som utgavstillsammans med H. E. Tester. Del 1, [1977]avhandlade The Caribbean (166 s.) och hadeinklistrade faksimiler samt en bilaga [7 s.] med


priser. Del 2, [1981] behandlade Australia �Europe � South America (215 s.). I den tredjedelen, The Suez Canal Company (285 s.), vilkenutgavs av den amerikanske förläggaren Leo-nard Hartmann, medverkade även JeanBoulad d�Humières. Efter Ringströms bort-gång har en fjärde volym, The Letter- and parcel-stamps of the Finnish shipping-companies (174 s.)sammanställts av G. W. Connell 1993 ochutgivits av det finska filatelistförbundet. Påeget förlag utgav Ringström även DanmarksSlesvigs Dansk Vestindiens Islands helsager/Ganzsachen/Postal Stationery (214 s.). Dennakatalog publicerades på danska 1985.

Variationen i utgivningen av det svenskafilatelistförbundets specialhandböcker varpåfallande. Ett häfte kallat Ovanliga samlings-områd en (nr. 11; 43 s.) utkom 1978 och inne-höll en rad korta bidrag om bl.a. indiska små-stater, Colombia, Hong Kong, Serbien,Bosnien-Hercegovina och Turkiet av med-lemmar i Trelleborgs Filatelist Sällskap. Några

publicerades dock i �Hembygdsfilatelisten�2007-2009.

En liten, men betydelsefull volym i filate-listförbundets serie var Svenska skyddsperfore-r in ga r (nr. 14; 70 s.) av Leif Bergman, TordLagerwall och Stellan Swenson, utgiven 1981i samarbete med Samlarföreningen Bälte-spännarna. Här fanns alla svenska skydds-perforeringar tydligt angivna.

I Post och järnvägar på Dal (nr. 16; 111 s.)presenterades regional posthistoria från Dals-land, med bidrag av ett flertal författare ochutgiven 1983 i samarbete med SvenskaJärnvägsmännens Fritidsförbund. En annanoch betydelsefull handbok var Ulla LindbergsNordens aerogram (nr. 18; 46 s.), som gavs ut1983. Ytterligare ett arbete med regional post-historisk inriktning � denna gång dock inomSödermanland � var Ivar Engbergs Posthistoriafrån Oppunda härad (nr. 18; 112 s.), också utgi-ven 1983.

Filatelistförbundets utgivning vid dennatid var mer �spretig� än planmässig och ver-kar mer ha bestämts av tillgängliga manu-skript, än behovet av och efterfrågan på mercentrala filatelistiska områden inom svenskfilateli. Ett annorlunda samlingsområde påvår longitud var sålunda Helsingfors stadspost(nr. 19; 132 s.), utarbetad av Anders Emmer-fors, från 1986. Året innan, 1985, utgavsHälsingborgs lokalpost: lokalpostmästaren AgneHoverby minns (nr. 20; 147 s.) i samarbete medSamlarföreningen Bältespännarna. Nästavolym i utgivningen blev Post och järnvägar iÖstergötland (nr. 21; 154 s.), 1985, med fleraförfattarbidrag. Häri ingick även en artikel omsvenska järnvägsfraktmärken.

Fyra år senare arrangerade Postmuseumen utställning som kallades �Ångbåtar i Pos-tens tjänst�. Ett antal artiklar av ArmandMånsson, som först publicerats i �Filatelisten�,utgavs nu i ett särskilt häfte kallat Post ombord:ångbåtspost på annat sätt (nr. 22; 35 s.). Dennaanvändbara handbok följdes av ett annat vik-tigt arbete, Svenska maskinstämplar 1891-1989(nr. 24; 154 s.), av Leif Bergman, GunnarDahlstrand och Owe Svahn, utgivet 1989.Påföljande år, 1990, utkom en bok som hand-lade om sjöpostförbindelsen Trel leborg �

år senare, 1983, utgavs Cirkelstämplar: normal-stämpel 10, del 1 (A-J) (nr. 13; 101 s.), som utar-betats vid Postmuseum av Lennart Bjurenäsoch Robert Mattson. Fortsättningen tryck-tes dessvärre inte som någon separat volym,men publicerades till största delen efterhandi filatelistförbundets tidskrift �Filatelisten�mellan åren 1987 och 1992. Avslutningen


Sassnitz 1897-1945 (nr. 26; 146 s.), skriven avIngemar Wågerman. Denne har eljest gjortsig känd som militärposthistoriker och ge-nom Sveriges Militärpostsällskap gav han1986 ut den uppseendeväckande Postanstalten-stämplarna under beredskapen 1939-45 (82 s.)som för första gången avslöjade den geogra-fiska belägenheten för respektive nummer avde stämplar som hade texten �Postanstalten�när andra världskriget pågick. Därefter skrevWågerman Svensk Postcensur under andra världs-kriget (118 s.), som gavs ut 1995, som nr. 38 iserien �Meddelanden från Postmuseum�.

Wågerman har även givit ut Svenska Ame-rika liniens sjöpost 1915-1975 (1989; 58 s.) ochSvensk järnvägspost 1968-1988 (1989; 23 s.). Ettkomplement, Svensk järnvägspost 12/5 1968-29/3 1996 (21 s.) gavs ut 1996. Vidare harWågerman författat Svensk järnvägspost efter 12maj 1968 (25 s.), publicerad 1990. Järnvägs-posten har även intresserat Erik Sjögren somsamma år, 1990, publicerade Svenska järnvägs-sträckor med nummerstämplar � PKXP PLK PKP� 1868-1968 (108 s.). Ämnet behandladesredan 1978 av Per Hjertberg, som gav utPostkupéepeditioner postiljons- och postkupéer 1868-1968 (39 s.). Ytterligare ett arbete inom dettaområde är Pkxpstämplar 1-114 (46 s.), en kata-log utgiven av föreningen Oscarianerna 1992.

Filatelistförbundet utgav även ett parhandledningar för frimärkssamlare. År 1983utgavs Montering: kort handledning om hur manmonterar sin frimärkssamling (19 s.), med Gun-nar Dahlvig som författare. En ny reviderad

upplaga (19 s.) publicerades 1995. Dessutomsammanställde Lars Löwenberg en grundläg-gande handbok för frimärkssamlare med ti-teln Det är roligt att samla frimärken: en handled-ning för grupper och enskilda (109 s.). Den förstaupplagan kom 1983, en andra 1988 (109 s.)och en tredje reviderad upplaga (121 s.) 2001,vars undertitel nu ändrats till en hjälpreda förgrupper och enskilda.

Fler handböcker från SFF

Sveriges Filatelist-Förbund beslöt 1984 attförsöka ge ut en ny handbok. Att i ett svepge ut en komplett handbok över Sverigesfrankotecken tedde sig dock ogörligt, menatt efter hand publicera olika delar ansågs somen framkomlig väg. Den först utgivna voly-men blev Oscarsperiodens frimärken: 1885-1911(Filatelihandboken A:3; 144 s.), som skrevsav Nils Falk och Robert Mattson; utgiven1985. Därefter utkom 1991 Tjänstefrimärken istort format 1874-1910 (Filatelihandboken A:2;286 s.) med Mats Gustafsson som författare.Några år senare, 1995, utgavs en utomordent-ligt innehållsrik och idag eftersökt volym,

Svensk posthistoria 1855-1925 (Filateli-handboken D:2; 329 s.) författad av Jan Bill-gren och Sören Andersson. Den byggde på


avsnitt som under åren 1984-1994 först pu-blicerats i Postmusei årsbok �Postryttaren�.

Två nya handböcker utkom under andrahälften av 1990-talet, dels Frankotecken 1855-1891: vapenfrimärken (2:1; 1995; 206 s.) medBo Erik Stavenow och Bo Millhagen somförfattare, dels Militärbrev med svarsmärke (15:1;1997; 109 s.), som hade Harry Hohndorf ochMats Gustafsson som upphovsmän. Filateli-handboken hade nu bytt namn till �Svensk[a]frimärksfakta�.

Vid sidan av handboksserien utgavs ävenVarianthandboken: Oscar II koppartryck ([1994];352 s.) av Sten Sesö och Evert Norberg, samten ersättare till den stämpelhandbok somutgavs 1952. Den nya stämpelhandbokensammanställdes av Åke Eliasson och fick titelnStämpelfakta: poststämpeln genom fyra sekler (1996;524 s.). Den nya stämpelhandboken var am-bitiöst upplagd, men den nya numrering avstämplarna som infördes vann inte allssamlarnas gillande; den gamla handbokenförblev normgivande och fortsatt i bruk.

Posthistoriskt praktverk

Jan Billgren medverkade även, tillsammansmed Tomas Bjäringer och amerikanenLauson H. Stone, i ett förnämligt arbete somutkom lagom till världsutställningen Stock-holmia 86, som arrangerades i Stockholm iaugusti-september 1986. Swedish letter rates toforeign destinations 1855-1895 (235 s.), med för-ord av Robson Lowe, beskrev postvägar ochposttaxor samt blev rikligt illustrerad medförsändelser till olika destinationer. Härtillfogades även specialritade kartor och en om-fattande notapparat. Häri finner man ävenuppgifter om när olika länder tog sitt inträdei UPU. Denna bok, som skrevs på engelskaoch trycktes av Skogs boktryckeri i Trelle-borg, är den hittills mest påkostade filatelisti-ska/posthistoriska publikationen som givitsut i Sverige, tryckt i 200 numrerade exemplarsamt 15 författarexemplar, klädd i ett bor-deauxfärgat skinnband och skyddat av enkassett med marmorerat papper. Arbetet ärredan nu ett efterfrågat samlingsobjekt.

Ett annat praktfullt arbete som bör näm-nas här, men som förvisso inte är utgivet iSverige, utan av James Bendon i Limassol påCypern, är Sweden number one: the 3 skilling banco(267 s.) som publicerades på engelska 2005till det svenska frimärkets 150-årsjubileum.Författare var Tomas Bjäringer och GustafDouglas, som här presenterade samtligakända försändelser med 3 skilling banco, in-kluderande uppgifter om tidigare ägare ochnär de sålts. Förordet skrevs av NormanHubbard och upplagan var 150 exemplar,vartill kom 35 särskilda författarexemplar.

Svenska Motivsamlare

Riksföreningen Svenska Motivsamlare (SMS)� som bildades i november 1961 � har underen lång följd av år givit ut åtskilliga publika-tioner riktade till motivsamlare, såväl hand-böcker som småskrifter. Flertalet av dem sak-nar uppgift om författare. En betydelsefullinsats har varit att fortsätta det arbete somen gång inleddes av Herman Schultz-Steinheil, nämligen att dokumentera och av-bilda alla minnespoststämplar, ett mycket om-fattande projekt. Inledningen skedde 1983,när den första volymen utkom av Svenskamotivstämplar: minnespoststämplar och andrastämplar med motivanknytning. Denna del hadeundertiteln 1866-1959 och omfattade 116 s.Volymen utgjorde nr. 15 i SFF:s serie medspecialhandböcker. En andra del, 1960-1968(134 s.) gavs 1990 ut som specialhandbok nr.25. Fyra år senare, 1994, gjordes en fortsätt-


ning med åren 1969-1972 (102 s.) och 1973-1977 (104 s.) och två år senare, 1996 komden del som tog upp minnespoststämplarnaför 1978-1982 (128 s.). Därefter har 1983-1986 (146 s.) utgivits 1999, 1987-1989 (120 s.)publicerats 2003, samt 1990-1995 (132 s.)utkommit 2004.

I denna serie med handböcker utkom1984 Att samla motiv � handledning för frimärks-samlare [92 s.], vilken ersatte en åttasidig fol-der från 1974, kallad Att samla motivfrimärken:en säker väg till en intressant hobby. Den förstavolymen i handboksserien var dock Motiv påsvenska frimärkshäften: 1904-1979 (62 s.), somutgavs 1980. En fortsättning blev Motiv påsvenska frimärkshäften: del 2: 1980-1994 (42 s.),från 1995. Några år tidigare gav man ut Post-museums vernissagekort använda som postsak (PS)1946-1990 (28 s.).

En serie med småskrifter, förtecknade inummerordning men ej numrerade vidutgivningstillfället, började ges ut 1977. Hithör Att samla motiv: inledning (nr. 1; 16 s.) utgiven1983, Internationellt reglemente för motivklassen(nr. 2; 10 s.) 1977, Frimärken, märken och eti-ketter i motivsamlingen (nr. 3; 12 s.) 1982, Stämp-lar i motivsamlingen (nr. 4; 11 s.) 1977, Helsakeroch brev i motivsamlingen (nr. 5; 16 s.) 1981, Pla-nen och temats bearbetning i motivsamlingen (nr. 6;16 s.) 1979, Montering av motivsamlingen (nr. 7;9 s.) 1978, Att skaffa material till motivsamlingen(nr. 8; [8] s.) 1984, Vad är en motivsamling? (nr.9; [20] s.) 1985, Sju motivsamlingar från utställ-ningen �Samla motiv� (nr. 10; [16] s.) 1987,Reglementen och riktlinjer för motivexponat (FIP)(nr. 11; 24 s.) 1989, Montering av motivsamlingen(nr. 12; 14 s. � andra upplagan) 1990, Samlaland och hembygd efter motiv (nr. 13; 12 s.) 1992,Stämplar i motivsamlingen (nr. 14; 12 s. � andraupplagan) 1993, Introduktion till motivsamlande(nr. 15; 12 s.) 1994, Reglementen och riktlinjer förmotivexponat (FIP 1995) (nr. 16; 38 s.) 1994,Planen och temats bearbetning i motivsamlingen avGunnar Dahlvig (nr. 17; 12 s. � andra uppla-gan) 1995, Frimärken, märken och etiketter i motiv-saml ing en av Gunnar Dahlvig (nr. 18; 12 s. �andra upplagan) 1996 samt Att montera motiv-samlingen med datorns hjälp av Jonas Hällström(nr. 19; 15 s.) som utgavs 1997.

En annan skrift av SMS, författad avGunnar Dahlvig, är FIP:s reglemente för bedöm-ningen av motivexponat (51 s.), som utkommit itre upplagor åren 2001 och 2002. Tillsam-mans med Sveriges Frimärksungdom (SFU)gav SMS 2004 även ut Hur man undviker ille-gala och oseriösa frimärken från hela världen (20 s.),utarbetad av Bengt Bengtsson. Den ersatteSFUs För frimärkssamlare skadliga utgåvor (ickeönskvärda utgåvor) (12 s.), utgiven vid mittenav 1980-talet.

En ny företeelse under 1990-talet var ensärskild form av helsaker, kallade portokort.

Dessa förtecknades av Göran Modén och PerErik Nilsson i Svenska helsaker: portokort/Swe-dish Postal Stationery: pre-paid postcards, 1993-1998 (32 s.), utgiven 1998 med engelskparallelltext och tilldelad nr. 5 (9) i SMS seriemed små handböcker. Tre år senare, 2001,utgavs Reglementen och riktlinjer för motivexponat(nr. 10; 52 s.) med Gunnar Dahlvig som för-fattare. Han sammanställde även en Hand-bok för Opensamlare och utställare i Openklassen(nr. 11a; 38 s.), som publicerades 2006. Tvåår senare, 2008, kom en engelsk upplaga,Handbook for Open collectors and exhibitors in Openclass (11b; 40 s.) Året innan, 2007, utgav Gö-ran Modén och Jonas Hällström Handbok förmotivsamlare: enramsexponat � så här enkelt lär


du dig att göra ett motivexponat för enramsklassen(nr. 12; 44 s.).

I Olika samlarområden: medlemmar i Karls-krona Filatelistklubb skriver om sina specialområ-d e n (60 s.), utgiven 1999, berättar flera med-lemmar i denna förening om sitt samlande,företrädesvis om samlandet av olika motiv-områden.

Litteratur för utställare

Svenska samlare har under en lång följd avår varit mycket aktiva vid frimärksutställ-ningar, såväl nationellt som internationellt.För att främja utställningsfilatelin har Sveri-ges Filatelist-Förbund och dess Utställnings-kollegium under senare år givit ut ett antalhandledningar för montering och beskrivningav utställningsexponat. Sålunda utkom år2005 Att bygga upp och montera ett motivexponat;del 1: fem regler att följa (52 s.) med Jonas Häll-ström som författare. Han har även ståttbakom Att bygga upp och montera en vykorts-samling: handbok för vykortssamlare som vill göraett vykortsexponat (50 s.) som kom två år se-nare, 2007. Hällström var likaså redaktör förHandbok för utställare: handboken för alla fri-märks- och vykortssamlare som vill ställa ut på ut-ställningar (220 s.) som publicerades samma år.

Utställningssamlingar

En internationell trend åren kring 2000 varatt i särskilda publikationer presenterautställningssamlingar som erhållit högamedaljer och ibland även var till försäljning.Mest bekant är serien �Edition d�Or� somutgivits av auktionshusen Corinphila ochHeinrich Köhler sedan 2006. I Sverige till-kom på så sätt en serie böcker i A4-format,som gavs ut av Sveriges Filatelist-Förbund,kallad XpoNAT, där samlingar med svensktmaterial presenterades utifrån albumbladen.Den första volymen gavs ut 2007. Det varGustaf V profil höger (opag.), en utställnings-samling sammanställd av Ingmar Spykman.Året därpå, 2008, följdes den av Posthistoriskhembygdsfilateli (opag.), som presenterade sam-lingar som handlade om staden Falköping

(Patrik Larsson), vidare Bohuslän (AndersLundgren), den västra delen av Jönköpingslän (Per Bunnstad) samt Gotlands post-historia (Stefan Norrby).

Den tredje volymen i serien presenteradeen klassisk svensk samling, Bengt SchélesVapentyp och Liggande lejon/Coat of arms andLion type 1858-1872 (opag.), utgiven 2008.Därpå följde del fyra, Kersti och Bertil I.Larssons Lösenförsändelser fram till 1892/Postagedue mail before 1892 (opag.), med samma ut-givningsår. Den femte delen, Magnus Gart-rups Kung Oscar II 1885-1911/King Oscar II1885-1911 (opag.) gavs även ut detta år. Åretdärpå, 2009, publicerades Fredrik Ydells sam-ling Luftpost inom, till och från Sverige 1809-1930/Airmail within, to and from Sweden 1809-1930 (opag.) som den sjätte volymen. Denföljdes samma år av volym sju, Svensk post-historia/Swedish postal history (opag.), en sam-ling skapad av Kersti och Bertil I. Larsson.

Samma år, 2009, utkom även den åttondevolymen, Bo Grendals Leveranserna av 4 skil-ling banco 1855-1858/The Deliveries of 4 skil-ling banco 1855-1858 (84 s.) samt den niondevolymen, Gunnar Nilssons Svenska brev tillutlandet från 1700-talet till U.P.U./Swedish lettermail to foreign destinations from the 18th. Centuryto U.P.U. (129 s.). Följande år, 2010, utkomvolymerna tio och elva med två samlingar avamerikanen Ross V. Olson, dels Sveriges bruks-


frimärken 1920-1938/The Definitive postagestamps of Sweden 1920-1938 (169 s.), dels Gus-tav V i medaljong 1910-1919/The Medalliondefinitives 1910-1919 (126 s.).

Kartlagda posttaxor

De svenska posttaxorna före enhetsportotsinförande blev � med undantag för Stock-

men även Curt Haij, Karl-Erik Stenberg samtErland Brand. År 1970 bildades Sällskapetför Svensk Postal (senare �Posthistorisk�)Dokumentation (SSPD), som inledningsvissärskilt tog sig an studiet av den svenska förfi-latelin. SSPD har utgivit två skriftserier, först�Skrifter och meddelanden från SSPD� (nr.1-6, 1974-1982), därefter �Aktuellt om post-historia�, med början 1986 (hittills 11 voly-mer). Erland Brand, en av sällskapets förstamedlemmar, publicerade 1974 Bland kronor,slingor och fjädrar (80 s.), en bok om krono-postbrev.

holms posttaxa � aldrig tryckta i sin samtid.Det mödosamma arbetet med att i efterhandräkna ut dessa taxor, mellan alla olika orter,inledde Lennart Ivarsson med Brevportot iSverige 1786-1830/Letter rates in Sweden 1786-1830 (508 s.), som utgavs 2000 och då blevnr. 44 i serien �Meddelanden från Postmu-seum�. Fem år senare, lagom till 150-års-jubileet av enhetsportots tillkomst i Sverige,fortsatte utgivningen med Brevportot i Sverige1831-1855/Letter rates in Sweden 1831-1855(nr. 55; 342 s.) och år 2012 utkom en tredjedel, Brevportot i Sverige 1747-1785/Letter ratesin Sweden 1747-1785 (335 s.), som nr. 58 iPostmuseums meddelandeserie. Denna volymtrycktes i 150 numrerade exemplar.

Posthistorisk litteratur

Intresset för posthistoria och samlandet avhela försändelser började utvecklas i Sverigeunder åren efter andra världskriget. Tillpionjärerna hörde framför allt Filip Tillman,

Samma år, 1974, utkom Från fjäderbrev tillflygpost: posthistoria, frimärksframställning och sam-lande (180 s.), författad av Stig Nilebrant ochSven Rune Johansson. Den förstnämnde varverksam som amanuens vid Postmuseum,medan den senare arbetade vid PostensFilateliavdelning (PFA). Nilebrant gav sam-tidigt även ut, i samverkan med Karl ErikStenberg, Svenska brev: förfilateli från 1600-talettill 1855 (128 s.), en bok som handlade om hurman samlar posthistoria, om poststämplarunder förfilatelitid m.m. Detta år utgavs ävenAtt samla posthistoria: poststämplar, kort och brev(188 s.) av furst Dimitrij Kandaouroff, efterden engelska upplagan �Collecting postalhistory� från 1973.

År 1975 utkom Vad kostade brevet?: en bokom inrikes brevportot genom tiderna (137 s.), skri-ven av Sven Carlin, dåvarande chef för Post-


museum. Där arbetade under många år ävenRobert Mattson, som i museets årsbok�Postryttaren� 1983 publicerade en artikelom museets stämpelstampar. Denna översat-tes till tyska av Wolfgang Löhrich och ficktiteln Die Originalstempel im Schwedischen Post-mu s e um och publicerades 1984 tillsammansmed Die Graveure der Ersten SchwedischenDatumstempel (68 s.) av Forschungsgemein-schaft Nordische Staaten, ArbeitsgruppeSchweden.

Så småningom utvecklades ett mycketstarkt intresse för regional posthistoria ochregionalt stämpelsamlande. Detta ledde tillatt Riksföreningen för hembygdsfilateli

övergick han dock till tunnare häften medinnehåll från hela Sverige, publicerade i �Post-historisk skriftserie�. Det sista häftet var nr.404, utgivet 2003 med titeln Om några post-anordningar på norra Öland (9 s.).

Till de allra främsta publikationerna inomden regionala posthistorien må räknas Post inorr: Norrbottens posthistoria, postanordningar ochstämplar (608 s.), utgiven 1992 av Åke Elias-son, Hans Lindgren och Gösta Sundquist,samt Posten i Jönköpings kommun från stormakts-tid till nutid, med vykortskollage (736 s.), publi-cerad av Jönköpings Posthistoriska Fören-ing 2005, med bidrag från ett stort antal för-fattare. Vidare må nämnas Ångbåtspos t -expeditionerna på Dalslands kanal (94 s.), ut-arbetad av Gunnar Lithén 2008.

Posthistoria i Posten

Engagemanget för Postens historia har varitoerhört starkt hos filatelisterna under de se-naste decennierna, där drivkraften varit attfå en djupare förståelse av hur den postalaverksamheten fungerat nationellt och globalt.Man vill kunna förklara de postala dokumen-tens natur och kunna sätta in dem i sitt sam-manhang i den samtida internationellapostutväxlingen och samhällsutvecklingen.

Ur en allmän historisk synvinkel samtäven för att vinna ökad kunskap om sin egenhistoria har dock den svenska Posten tidi-gare intresserat sig för företagets historia.Redan år 1707 gjordes en sammanställningav bestämmelser och posttaxor av överpost-direktören Johan Schmedeman i Kongelige ochandra wederbörandes förordningar angåendepostwäsendet, hwilka postbetienterne i gemeen, ochpostmästarne i synnerhet wid sine embetens-förwaltning och förrättningar, hafwa at i acht taga(276 s. + register och errataförteckning). Denäldsta svenska posthistoriska framställningentorde vara Pehr Erik Bergfalks Om svenskapost-inrättningens uppkomst och utbildning från1636 till konung Carl den XII:s död 1718 (48 s.),som trycktes 1859. Detta var författarensinträdestal i Kungl. Vitterhets- Historie ochAntikvitets-Akademien, hållet redan i augusti1839.

(Hembygdsfilatelisterna) bildades 1983. Före-ningen utger tidskriften �Hembygdsfilatelis-ten�, men har 1999 även utgivit Sammanställ-ning av brevbärningsstämplar i två häften (45 s.),av Mogens Riboldt. Området regional post-historia är dessvärre alltför stort för att bliutförligt behandlat i detta sammanhang, mennågra uppgifter finns det anledning att stannavid. Den mest produktive författaren på dettaområde har varit Erik Lindgren som, medutgångspunkt från studier i Postens arkiv,publicerat drygt 400 skrifter med regionalposthistoria. Inledningsvis gav han ut böckerom småländsk posthistoria, bland annatPosthistoria från Ljungby kommun (1980; 144 s.),Kommunikation i gränsbygd (1981; 176 s.), Kom-munikation i Västbo (1982; 192 s.) samt Kom-munikation i Allbo (1983; 224 s.). Efterhand


Posthistoriska uppgifter finns även i �Ar-kiv i postväsendet�, den första svenskapostala tidskriften, vilken utkom 1859-1860i totalt 16 häften. Utgivare var Johan CarlHellberg, som var ansvarig för det svenska

+ 391 s.), med historikern Nils Forssell somförfattare. I det andra bandet inklistrades denserie jubileumsfrimärken som det svenskapostverket gav ut 1936. Av normalupplagan,med pergamentsrygg, utkom 1.500 ex.,medan en mer påkostad upplaga i halvfransktband gavs ut i 200 ex. I den första delen åter-fanns ett faksimil av den första svenskapostala förordningen från 1636, �Post-bådhen�.

Två år tidigare, 1934, utgavs Sveriges post-sparbank 1884-1933 (88 s.), med Karl Wilhel-msson som författare och den följdes 1950av en historik över en annan av Postens verk-samhetsgrenar, då Svenska postgirot: minnesskrift1925-1949 (183 s.) utgavs med samme för-fattare. År 1978 kom Postbanken � postspar-bank och postgiro (1874-1925-1974) (194 s.),skriven av Kurt Samuelsson.

En mer kortfattad historik var Svensk post-historia berättad för Postens folk (347 s.), somskrevs av Ernst Grape och gavs ut 1941.Grape har även författat Enhetsportot och fri-märket (158 s.), som gavs ut till det svenskafrimärkets 100-årsjubileum 1955, samtSvenska postverkets central- och distriktsförvalt-n ingar (247 s.), en bok om Postens organisa-tion, utgiven 1961.

Sveriges postverk: en bok om Kungl. Postverketgenom medverkan av dess funktionärer (549 s.)publicerades 1956 med den tidigare post-direktören Axel Landström som redaktör.Paul Gerhard Heurgren, som tidigare varchef för Postmuseum, publicerade 1961Svensk militärpost i krig och fred: från 1600-taletfram till andra världskriget (241 s.) samt år 1964Svensk diligenstrafik i svenska Pommern, på linjeri Tyskland och Sverige och genom Danmark, 1600-1700-talen (104 s.)

När Postens 350-årsjubileum firades 1986fick Erik Lindgren uppdraget att skriva enhistorik, Posten i samhället: skildringar från fyrasekler (201 s.) och då järnvägspostepoken av-slutades 1996, utgavs Järnvägsposten: en resa medjärnvägsposten genom seklen (108 s.), en krönikaskriven av Lennart Jarnhammar. Ett annatavslutat kapitel i Postens historia är diligens-trafiken. Om denna skrev Kjell F. Olsson i

postkontoret i Hamburg, vilket avveckladesår 1869. Det mest utförliga arbetet om denäldre svenska posthistorien � behandlandeperioden 1620-1718 � är Sveriges allmänna post-väsen: ett försök till svensk posthistoria (fem delarutgivna i nio band; totalt 3.063 s.), författatav Teodor Holm och publicerat mellan 1906och 1929. I samband med världspostkong-ressen i Stockholm sommaren 1924 utgavgeneralpoststyrelsen Svenskt postväsen: uppsat-ser i postala ämnen (348 s.), som även kom i enfransk upplaga, Les Postes suédoises: notices surles questions postales publiées par la direction généraledes Postes de Suède (367 s.), avsedd för de ut-ländska deltagarna i postkongressen. Ettknappt decennium senare, 1933, publicera-des ett ännu idag ofta använt arbete omsvensk sjöpost, Svenska postverkets fartyg ochsjöpostförbindelser under tre hundra år (437 s.).Författare var Johannes Rudbeck, dåvarandechef för Postmuseum i Stockholm. Dennaskrift, som trycktes i 800 exemplar, tillkominför det svenska postverkets 300-års-jubileum 1936. Till detta jubileum utgavs1936 Svenska postverkets historia i två band (326


Postens gula bussar: diligenstrafikens historia 1923-1991 (169 s.), publicerad 2009.

Det svenska postverkets äldre historia harpå senare tid intresserat en forskare vid Sö-dertörns högskola, Magnus Linnarsson, som2009 skrev sin avhandling om Postgång på väx-lande villkor: det svenska postväsendets organisa-tion under stormaktstiden (281 s.). Året innan,publicerades en avhandling om uniformer-ingen i Posten, Uniformel la förhandlingar:hierarkier och genusrelationer i Postens kläder 1636-2008 (295 s.), författad av Marianne Larsson,under många år verksam vid Postmuseum.

Vid Södertörns högskola har även utgi-vits Connecting the Baltic area: the Swedish postalsystem in the Seventeenth century (227 s.), medHeiko Droste som redaktör. Denna volympublicerades 2011.

Offerter och auktionskataloger

I början av 1920-talet ägde ett par av de mestberömda frimärksförsäljningarna rum iSverige. I efterdyningarna av de omfattande� och då fortfarande pågående � auktionernaefter Ferrari i Paris sålde frimärkshandlarenHarry Wennberg i Stockholm hösten 1922de svenska frimärken som han förvärvat ef-ter den legendariske samlaren. Dessa erbjödsnu samlarna och presenterades i Katalog översvenska frimärken från de världsberömda �Ferrari-samlingarna� (20 s.), omfattande 426 objekt.Året därpå, i november 1923, sålde frimärks-handlaren Erik Lichtenstein den makalösa

samlingen efter en av de främsta frimärks-samlarna i Sverige: Friherre Erik Leijonhufvudssamling svenska frimärken (16 s.). Katalogenomfattade 1.285 objekt, bland annat den gulatreskillingen.

Under årens lopp har många svenska fri-märkshandlare givit ut offerter och även gi-vit sig in i auktionsbranschen. Här omnämnsi korthet de viktigaste i denna bransch. Tidigtute med frimärksauktioner var Erik Kihl-blom, som regelbundet arrangerade frimärks-auktioner 1933-1976. Frimärkshuset anord-nade sin första auktion 1950, men de följandetvå decennierna höll man sig nästan enbarttill offerter; först i slutet av 1960-talet inled-des regelbundna frimärksauktioner. År 1990sammanslogs Frimärkshuset med Skandina-visk Filateli och har fortsatt med auktions-verksamheten. Kihlströms frimärkshandelstartade med auktioner 1959, från 1967 medsärskild katalog. Företaget ingår sedan 1999 iPhilea, som fortsätter med auktioner. Sedan1969 har Göta Frimärken i Göteborg regel-bundet hållit auktioner, liksom Postiljonen iMalmö, som inledde sin auktionsverksamhet1970.

Slutord

Denna förteckning över filatelilitteratur somutgivits i Sverige av och för filatelister gör inteanspråk på att vara alldeles fullständig, menmed utgångspunkt från Postmusei bibliotekssamlingar har jag försökt att göra en i detnärmaste komplett kartläggning av vad sompublicerats på området.

Vissa typer av litteratur har dock exklu-derats, t.ex. tidskrifter, utställningskataloger,föreningsmatriklar, prislistor och offerter frånfrimärkshandlare med mera. En bibliografiöver svenska filatelistiska tidskrifter återfinnsi tre årgångar av årsboken �Postryttaren�,2003, 2008 och 2010.

Till sist vill jag rikta ett stort tack till TomasBjäringer, som oavbrutet har stött mig, läm-nat värdefulla synpunkter och som, med ut-gångspunkt från sitt eget mångåriga samlandeav filatelilitteratur, besitter unika kunskaperinom detta område.


Källor

Bjäringer, Tomas & Hamberg, Erik,Svenska filatelistiska tidskrifter startade1886-1919.Postryttaren 2003.



Brühl, Carlrichard,Geschichte der Philatelie, 1-2.Hildesheim 1985-1986.

Hamberg, Erik,Frimärksdonationer till Postmuseum.Postryttaren 2006.

Heurgren, Paul Gerhard,Johan Carl Hellberg.Postryttaren 1966.

Larsson, Marianne,Folket i Bilds frimärksklubb � för unga samlare.(Bäckström, Pia; Larsson, Marianne &Sylwan, Björn, Märkvärdigt!: om frimärken,vykort och samlande. Meddelanden från Post-museum, 45. Stockholm 2000).

Lundström, Einar,Mr. Facit berättar.Stockholm 1992

Mattson, Robert,Heinrich Lichtenstein och den gula tre-skillingen.Postryttaren 2007.

Psilander, Nils Georg & Swanström,Carl-Gustaf (red.),Filatelien och dess män.Uppsala 1943.

Strödda anteckningar i anledning afSveriges Filatelist-Förenings tjugufemårs jubileum1886 � 18/9 � 1911.Stockholm 1911.

Strödda anteckningar i anledning avSveriges Filatelist-Förenings fyrtio årsjubileum 1886 � 18/9 � 1926.Stockholm 1926.

Svensk Filatelistisk Tidskrift1908:7, 1923:7, 1933:7, 1938:1, 1976:7.

Svenska motivstämplar: minnespost-stämplar och andra stämplar med motiv-anknytning,1866-1959.Stockholm 1983.

Sveriges Filatelistförenings avdelning iGöteborg:minnesskrift vid dess 25-årsjubileum 1901 �31/1 � 1926.Göteborg 1926.

Sylwan, Björn,Harry Wennberg � frimärkskungen.Postryttaren 2004.

Sylwan, Björn,Nils Strandell: Sveriges mest ryktbare filate-list.Postryttaren 2003.

Sylwan, Björn,Stämpelsamlare och stämpelsamlingar.Postryttaren 1984.

Sylwan, Björn,Världens äldsta frimärkssamling? : om OlofArborelius och de första samlarna.Postryttaren 1999.

Wikipedia:artikeln �Crawford Medal�.

svensk filatelistisk litteratur - postmuseum · uppslaget till att skapa en första hand-bok över...

Documents